En svensk maritim strategi

Transcription

En svensk maritim strategi
En svensk maritim strategi
– för människor, jobb och miljö
Produktion Näringsdepartementet
Tryck Elanders augusti 2015
Artikelnummer N2015.28
Strategi för utveckling av
de maritima näringarna
Regeringen har tagit ett helhetsperspektiv för att främja de maritima
näringarna och har lagt fast följande vision för det fortsatta arbetet:
Konkurrenskraftiga, innovativa och hållbara maritima
näringar som kan bidra till ökad sysselsättning,
minskad miljöbelastning och en attraktiv livsmiljö.
Strategin är ett inriktningsdokument för en såväl socialt och miljömässigt som ekonomiskt hållbar utveckling och innehåller, utöver vision
och inriktning för arbetet, en struktur för uppföljning. Genom fokus på
hållbarhet, innovation och utveckling bidrar strategin även till att främja
Sverigebilden i utlandet. Strategin har också kopplingar till regeringens
arbete med särskilda strategier för export, nyindustrialisering och livsmedel.
Genom dialog med berörda aktörer har regeringen identifierat områden där
åtgärder behövs för att nå visionen. Strategin för de maritima näringarna
anger riktningen för hur visionen ska nås och är en process snarare än en
slutprodukt.
Många offentliga aktörer som myndigheter, landsting, regioner och
kommuner kan tillsammans med utbildnings- och forskningsaktörer bidra
till att förverkliga de maritima näringarnas potential. Strategins framgång
förutsätter ett fortsatt engagemang från berörda aktörer, offentliga såväl
som från näringslivet. En ytterligare förutsättning för att nå den vision
regeringen presenterar är ett kontinuerligt arbete inom de av strategin
berörda områdena. Strategin utgör en plattform för fortsatt utveckling,
som inkluderar dialog, kunskapsutbyte och samverkansmöjligheter.
Anna Johansson
Infrastrukturminister
Mikael Damberg
Närings- och innovationsminister
Sven-Erik Bucht
Landsbygdsminister
Åsa Romson
Klimat- och miljö­minister
Ordlista
HelcomKonventionen om skydd av
Östersjöområdets marina miljö
IMO FN:s internationella sjöfartsorganisation
(International Maritime Organization)
FAO FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (Food and Agriculture Organization of
the United Nations)
Marin Används i strategin i betydelsen av något som härrör från hav eller sjö, exempelvis m
arina resurser.
MaritimAnvänds i strategin i betydelsen av något som förekommer vid havet eller som betingas av närheten till havet, exempelvis maritima verksamheter.
I vissa delar inkluderas även verksamheter vid
de större sjöarna.
UNEPFN:s miljöprogram
Ospar Konventionen för skydd av den marina miljön
i Nordostatlanten
4
Innehåll
1
Goda förutsättningar för maritim utveckling
6
1.1
Betydande tillväxtpotential7
1.2
Utmaningar och möjligheter för utvecklingen av de maritima näringarna
9
2
En svensk integrerad havspolitik11
3
Vision för utveckling av de maritima näringarna
14
3.1
Hav i balans14
3.2
Konkurrenskraftiga maritima näringar15
3.3
Attraktiva kustområden16
4
Åtgärdsområden17
4.1
Friskt och säkert hav18
4.1.1
Friskt hav18
4.1.2
Säkert hav20
4.2
Kunskap och innovation22
4.2.1
Kunskap om havet22
4.2.2
Innovation23
4.2.3
Kompetens24
4.3
Planering med maritimt perspektiv25
4.4
Funktionella regelverk och tillståndsprocesser
28
4.4.1
Funktionella regler28
4.4.2
Väl fungerande tillståndsprocesser30
4.5
Internationellt samarbete31
4.6
Förutsättningar för näringslivet och branschspecifika åtgärder
4.6.1
Transport (rederier, hamn- och logistikföretag)
Maritim teknik och produktion (teknik-, system- och
4.6.2
33
35
underleverantörer, varv samt fritidsbåtsindustrin)37
4.6.3
Havet som naturresurs (livsmedel, energi från våg,
vatten och vind, substrat för biobränslen mineral m.m.)
Fritid och turism (färjetrafik, kryssningsverksamhet,
4.6.4
38
skärgårdsturism, fritidsfiske, handel med fritidsbåtar
samt marinor)43
4.6.5
Service (t.ex. skeppsmäklare, försäkringsbolag,
kommersiell sjömätning och undersökningsverksamhet)
45
5
Uppföljning, utvärdering och utveckling46
5.1
Uppföljning46
5.2
Utvärdering och utveckling av strategin
47
1 Goda förutsättningar
för maritim utveckling
Sverige har en av Europas längsta kustlinjer och en stark tradition av maritim verksamhet. Sveriges maritima näringar har goda möjligheter för tillväxt
och kan dra nytta av den globala expansion som förutspås inom området.
Samtidigt innebär ökade anspråk på havs- och kustområden, användning
av marina resurser och tillväxt inom besöksnäringen, ett ökat tryck på hav
och kust. Med en balanserad utveckling och en aktiv politik för att hantera
dessa utmaningar, kan de maritima näringarnas potential realiseras.
verksamheter är därtill i många fall en
förutsättning för att behålla levande
kustsamhällen och för att skapa förutsättningar för regional utveckling i
hela Sverige.
Med maritima näringar avses i strategin verksamheter som sker på, i eller är beroende av resurser från havet
samt verksamheter som bidrar med
varor eller tjänster direkt riktade till
de maritima verksamheterna. I de
Foto Doris Beling/Folio
Med sin mångfald av maritima aktiviteter utgör svenska havs- och kustområden en stor tillgång för svensk
ekonomi. Även i de större sjöarna
och älvarna pågår maritima aktiviteter. Haven utgör en förbindelselänk
med andra länder. Över 90 procent av
Sveriges export och import använder
sjöfart som därmed är en livsnerv för
handel med omvärlden, men ytterst
också för Sveriges välstånd. Maritima
6
maritima näringarna inkluderas även
verksamheter i kustområdet som på
annat sätt är beroende av havet, exempelvis turism. Även motsvarande verksamheter i och intill de större sjöarna
räknas till de maritima näringarna.
Inom de samlade svenska maritima
näringarna finns en omfattande och
viktig kompetens. Det finns både större och mindre företag som bidrar till
jobb och tillväxt av betydelse för den
svenska ekonomin. På flera områden
finns världsledande svenska företag
med goda förutsättningar för ytterligare tillväxt. Den maritima industrin kan
därmed i hög grad bidra till regeringens
målsättning inom flera områden. Sverige har även goda förutsättningar för
innovation vilket behövs för att möta
flera av de utmaningar som samhället
står inför, inte minst på miljöområdet.
Betydande delar av industrin är
kunskapsintensiv och efterfrågan på
personal med hög kompetens är stor.
En rad universitet och högskolor runt
om i Sverige bedriver forskning riktad
mot det marina området eller maritima verksamheter.
Sveriges större städer har präglats av
maritima verksamheter och landet har
flera världsarv kopplade till kustmiljön.
De svenska kust- och skärgårdsområdena har ett rikt växt- och djurliv och
är en attraktiv miljö för boende och
besökare. Här finns en i det närmaste
unik miljö sett i ett internationellt
perspektiv, med god tillgänglighet och
möjligheter till rekreation och upplevelser via den svenska allemansrätten1.
Den biologiska mångfalden och
kustområdets produktivitet kan, rätt
använda, utgöra resurser även för exempelvis biotekniska syften liksom
för utvinning av bioenergi.
1.1
Betydande tillväxtpotential
Den globala maritima marknaden är
betydande och uppskattas till drygt
210 000 miljarder kronor, vilket är något mindre än världens sjätte största
ekonomi Storbritannien. Direkt eller
indirekt sysselsätter haven över 200
miljoner människor världen över.2
Verksamheter så som turism och
sjöfart, utgör den största delen av
den maritima sektorn. Därefter följer
marina resurser som fiske, energi och
marinteknik.3 Prognosen för de flesta
områden som relaterar till den maritima
ekonomin talar för fortsatt tillväxt.
Fram till år 2050 bedöms exempelvis
sjötransporterna öka med närmare
430 procent4 globalt, turism och vattenbruk bedöms mer än fördubblas
fram till 2030 och havsbaserad vindkraft växer årligen med mellan 20–25
procent5. Även övriga maritima näringar bedöms ha en fortsatt tillväxt
under de kommande åren.
EU:s maritima näringar bidrar med
495 miljarder euro i årligt förädlingsvärde och sysselsätter över 5 miljoner
människor inom unionen.6 Skattningen inkluderar såväl etablerade näringar
2 kap. 18 § regeringsformen stadgas, att oberoende av det skydd som grundlagen ger den enskildes äganderätt ska
alla ”/…ha tillgång till naturen enligt allemansrätten…/”.
1
2
Reviving the Ocean Economy – the case for action 2015, WWF
Douglas-Westwood Limited, Marine Industries Global Market Analysis, 2005, Marine Foresight Series No.1,
Marine Institute, Ireland.
3
4
International Transport Forum
5
IEA, New Policy Scenario 2012–2035
Blue Growth – Scenarios and drivers for Sustainable Growth from the Oceans, Seas and Coasts,
Third Interim Report, 2012.
6
7
Foto Crew DrillMAX Forth 3/Stena Rederi AB
8
Specialiserade
fartygsoperationer är vanligt förekommande inom
vissa delar av sjöfarten. På bilden opereras borrvinschen ombord
på ett fartyg utrustat för borrning på stora djup.
som exempelvis kustturism, som näringar under utveckling som exempelvis kryssningsfartygstrafik och nya
näringar som blå bioteknik.
De svenska maritima verksamheterna spänner över ett brett fält och finns
över hela landet, även om det av naturliga skäl finns en koncentration till
kustområdena.7 Det finns dock ingen
samlad statistik avseende de svenska
maritima näringarna, även om enskilda
studier har gjorts de senaste åren. Antal anställda inom de maritima näringarna uppskattas till mellan 34 0008 och
158 0009 beroende på vilka områden
som inkluderas och vilken metodik
som används i studierna. De maritima
näringarna utgör därmed mellan 1,4
och 6,1 procent10 av arbetskraften i det
svenska näringslivet. Omsättningen
beräknas uppgå till över 200 miljarder
kronor per år, vilket motsvarar ca 5
procent av Sveriges BNP.
Sverige bedöms ha goda förutsättningar att följa den globala och europeiska utvecklingen med en fortsatt stark tillväxt inom det maritima
området. Sverige kan också dra nytta
av närheten till Norge och Danmark,
länder med stora och framgångsrika
maritima näringar och som utgör
marknader på vilka svenska företag är
väl etablerade. Svensk professionalitet
och exportmognad i många tjänster
och produkter skapar också, rätt understödd, ett bra utgångsläge. I samarbete med våra nordiska grannländer
och länderna kring Östersjön kan vi
skapa förutsättningar för de maritima
näringarnas tillväxt och utveckling.
Utvecklingen av de maritima näringarna är i mångt och mycket en
förutsättning för levande kust- och
skärgårdsområden, där näringarna
utgör basen för samhällsekonomin.
En betydande del av den svenska befolkningen bor i nära anslutning till
kusten, hälften av befolkningen bor
mindre än 10 kilometer från havet och
hela 71 procent av befolkningen bor
närmare än 50 kilometer från kusten.
1.2
Utmaningar och möjligheter för utvecklingen av de
maritima näringarna
En stark tillväxt inom de maritima näringarna, ökade anspråk på havs- och
kustområden liksom en ökad användning av marina resurser innebär utmaningar för samhället. Det handlar
exempelvis om behovet av att åstadkomma ett hållbart nyttjande av land
och hav, att bidra till klimat- och miljömål och att säkerställa möjligheter till
rekreation och bibehålla kulturvärden
i havs- och kustområden. Utvecklingen innebär också behov av avvägningar
mellan olika intressen, med målet att
så långt möjligt minimera negativa effekter. Flera delar av våra kustområden
är glesbygdsområden, med ett antal
utmaningar som påverkar möjligheten
till en god regional tillväxt.
För att ta tillvara den potential
7
Den svenska maritima näringen (2007–2011), Vinnova Analys VA 2013:09
8
Den svenska maritima näringen (2007–2011), Vinnova Analys VA 2013:09
Enligt Tillväxtanalys studie från 2010 återfinns ca 105 000 personer inom den maritima sektorn, då inkluderas
dock inte marin turism, en sektor där Havs- och vattenmyndigheten uppskattat kunna uppgå till mellan 39 000
och 53 000 anställda.
9
10
Beräknat på den tillgängliga arbetskraften i näringslivet 2010, dvs. 2 441 926 personer.
9
Foto Maria Nilsson/Näringsdepartementet
som havs- och kustområden erbjuder
behövs en balanserad utveckling och
en aktiv politik som hanterar utmaningarna relaterade till en fortsatt
tillväxt. Potentialen är i sig beroende av
att havs- och kustmiljön och dess kulturvärden bevaras. För svensk del har
värdet av en framtida återställd havsmiljö i Östersjön bedömts uppgå till
28 miljarder kronor, detta kan skapa
71 000 jobb fram till år 2030 genom
ökad turism med mera.11 Enligt Havsoch vattenmyndigheten är värdet av
att nå god miljöstatus enligt havsmiljödirektivet12 cirka 200 miljarder
kronor (2016–2020), dvs. en fyrdubbling av värdet av de maritima tjänsterna jämfört med i dag.13 Även med en
blygsam utveckling på miljöområdet
finns således en betydande potential
för tillväxt vid en hållbar utveckling av
Sveriges havs- och kustområden.
En utveckling av de maritima näringarna kräver att branschspecifika
11
utmaningar hanteras. Transportsektorn behöver minska utsläppen av
bland annat luftföroreningar och
koldioxid. Ett dilemma för besöksnäringen är att den ofta bygger på
tillgången till unika miljöer, men där
en ökad turism i sig kan innebära ett
ökat tryck på, eller i vissa fall hot mot
samma miljöer. Ökade anspråk i form
av vindkraft, farleder, hamnar, vattenbruk, camping och bostäder med mera
innebär allt större tryck på våra havsoch kustområden. Användningen av
de marina resurserna genom exempelvis fiske och utvinning av mineral14
ställer krav på ett hållbart nyttjande.
Att utveckla de maritima näringarna
på ad-hoc basis och utan ett helhetsperspektiv riskerar att leda till att
viktiga värden och tillväxtmöjligheter
inte kan tas tillvara fullt ut. Därför
behöver politikområdena knytas samman till en integrerad havspolitik.
BCG 2013; Turning adversity into opportunity – A business plan for the Baltic Sea
Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för
gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (ramdirektiv om en marin strategi).
12
Samhällsekonomiska konsekvensanalyser av att nå god havsmiljö. Kommersiellt fiske samt marin turism
och rekreation. Havs- och vattenmyndighetens rapport 2015:5.
13
14
I begreppet ingår även material som sand och grus.
10
2 En svensk integrerad havspolitik
Havets resurser och utvecklingen av de maritima näringarna påverkas av
många faktorer och politikområden. Det ställer krav på en sammanhållande
och utvecklingsinriktad politik med en tydlig vision för utveckling av de
maritima näringarna. Regional utvecklingskraft, tillväxtpotential och
sysselsättning i de maritima näringarna är beroende av en väl fungerande
och integrerad politik som tar ett samlat grepp om de möjligheter och
utmaningar som finns kopplade till de maritima näringarna.
En samlad svensk politik för hållbart
nyttjande och bevarande av havets
resurser grundlades i propositionen
En sammanhållen svensk havspolitik.15
Propositionen fokuserade bland annat
på åtgärder och styrmedel för en god
havsmiljö, utveckling av sjöfartsnäringen, ett hållbart fiske samt på förnybara energikällor till havs.
Denna maritima strategi omfattar
och integrerar politik inom följande
områden: närings-, arbetsmarknads-,
kultur-, miljö-, energi-, transport-,
turist-, fiske-, innovations- och regionalpolitik. Strategin utgör därigenom
ett instrument för att genomföra en
integrerad svensk havspolitik.
Näringspolitiken syftar till att skapa
förutsättningar för jobb och växande
företag i hela landet. Syftet är att bidra
till regeringens övergripande mål om
att Sverige till år 2020 ska öka antalet
15
personer som arbetar så mycket att vi
når lägst arbetslöshet i EU. Företagens
villkor, entreprenörskap, innovationskraft och en väl fungerande konkurrens är centrala delar för att nå målet.
Kust- och skärgårdslandskap är med
sina natur- och kulturmiljöer viktiga
för Sveriges attraktionskraft som turistland och för en långsiktigt konkurrenskraftig besöksnäring.
Inom miljöpolitiken är de av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålen
grunden för regeringens ambitioner
för havsmiljön. Miljökvalitetsmålen
Ett rikt växt- och djurliv, Hav i balans
samt Levande kust och skärgård innehåller frågor som berör de maritima
näringarna. Haven utgör även en viktig
källa till livsmedel, genom bland annat
fiske och vattenbruk. Regeringen har
beslutat om preciseringar som anger
vad målen innebär. Miljöpolitiken har
Proposition 2008/2009:170
11
Foto Kustbevakningen
Foto Doris Beling/Folio
Foto Maria Nilsson
stora beröringspunkter med fiskeripolitiken, båda strävar efter en hållbar
användning av havets resurser. Fiskeripolitikens mål är att bestånden ska förvaltas på ett långsiktigt hållbart sätt.
Inom energiområdet har riksdagen
beslutat att målet är att andelen förnybar energi ska vara minst 50 procent år 2020. Förutom havsbaserad
vindkraft kan havet bidra till en ökad
andel förnybar energi genom teknik
för vågenergi, energi från havsströmmar och energiutvinning som bygger på skillnader i temperatur eller
salthalt. Havet kan även bidra med
substrat för produktion av biogas.
Transportpolitiken handlar om att
säkerställa en samhällsekonomiskt
effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och
näringslivet i hela landet. Transportpolitiken är en viktig del för regeringens mål att Sverige ska uppnå EU:s
Foto Sjöfartsverket
lägsta arbetslöshet år 2020. Politikområdet bidrar till att havet och kusterna görs tillgängliga för människor
och gods. Vidare möjliggör ett trafikslagsövergripande synsätt samordning
mellan sjöfart, vägtrafik, järnväg och
luftfart, vilket underlättar för godstransporter och personresor.
Kulturella och kreativa näringar blir
alltmer betydelsefulla och Sverige har
genom en aktiv kulturpolitik lyckats
ligga i utvecklingens framkant. Det
statliga kulturmiljöarbetet ska i enlighet med de mål riksdagen har beslutat,
bland annat bidra till ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas, samt ett inkluderande samhälle.
Kulturinstitutioner och kulturmiljöer
bidrar till en attraktiv livsmiljö och
utgör viktiga besöksmål för både
inhemska och utländska turister.
12
FAKTARUTA
Havspolitik i omvärlden – globalt, inom EU och regionalt
Havsfrågorna får allt större uppmärksamhet på global nivå. Inom FN,
OECD och Världsbanken pågår ett aktivt arbete med att identifiera
hur haven som resurs kan bidra till en långsiktigt hållbar utveckling
av maritima näringar, samtidigt som behovet av skydd och utvecklad
lagstiftning diskuteras. Samarbete inom olika internationella organisationer är viktigt för utvecklingen av de maritima näringarna.
EU har lagt stort fokus på en integrerad politik för användning och
bevarande av havsmiljön. EU-kommissionen presenterade 2007 ett
meddelande om en integrerad havspolitik som innebär ett tvärpolitiskt
synsätt på havs- och kustområden och utvecklingsmöjligheter utifrån
dessa. Med denna politik som grund vill EU nå ett harmoniserat synsätt på bland annat kunskapsuppbyggnad och spridning av kunskap,
planering av nyttjandet av havens resurser och övervakning. I nära
koppling till havspolitiken har också ett havsmiljödirektiv antagits.
Ytterligare ett meddelande som styr den integrerade havspolitiken mot
blå tillväxt presenterades 2012 av EU-kommissionen. I meddelandet
lyfts särskilt fem områden som kan bidra till att skapa hållbar tillväxt
och sysselsättning i den ”blå ekonomin”. Områdena är blå energi;
vattenbruk; havs-, kust- och kryssningsturism; havens mineralresurser och blå bioteknik.
På regional nivå har EU arbetat fram särskilda strategier för
de olika havsbassängerna. Strategierna innebär en konkretisering av den integrerade havspolitiken i olika utvecklingsprojekt. EU:s strategi för Östersjöregionen (EU:s Östersjöstrategi) är den regionala havsstrategi som finns i Sveriges närhet
vilken också omfattar ett flertal landbaserade åtgärder. Det regionala
arbetet inom ramen för Ospar och Helcom för Nordsjön respektive
Östersjön spelar en viktig roll, inte minst vad gäller diskussion om och
förslag på regleringar och samarbetsformer inom maritima sektorer.
13
3 Vision för utveckling
av de maritima näringarna
Konkurrenskraftiga, innovativa och hållbara maritima
näringar som kan bidra till ökad sysselsättning,
minskad miljöbelastning och en attraktiv livsmiljö.
Regeringens vision förutsätter en miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbar
tillväxt och vilar på tre likställda perspektiv: Hav i balans, Konkurrenskraftiga
maritima näringar och Attraktiva kustområden. Förutsättningar ska finnas för
en attraktiv livsmiljö och för att säkerställa de ekosystemtjänster som behövs
för en fortsatt utveckling av de maritima näringarna. Marknadsmöjligheter
ska tas tillvara och utvecklingen av maritima näringar behöver ske på ett
hållbart sätt. Utgångspunkten är att miljö- och kulturvärden relaterade till
havs- och kustområden bevaras eller återställs för att bidra till utvecklingen
av näringarna. Det ska fortsatt vara attraktivt att besöka, leva och verka i
svenska kustområden.
på. Det är därför angeläget att skydda
och i möjligaste mån återställa ekosystem och en rik biologisk mångfald
samt säkerställa de ekosystemtjänster
som havet levererar. Vattenkvalitet,
rena hav och kuster, skydd för arter
samt bevarade och restaurerade livsmiljöer är viktiga åtgärdsområden för
att nå ett Hav i balans.
Förvaltningen av havet och deras
resurser lägger grunden för att havet fortsatt ska kunna leverera varor,
tjänster och andra värden. En god
miljöstatus enligt havsmiljödirektivet ska därför nås. Förvaltningen ska
Regeringens vision bygger på en miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbar tillväxt och utveckling av de maritima näringarna. De tre perspektiv
som presenteras nedan är grunden för
en integrerad politik som syftar till
att ta tillvara de maritima näringarnas
potential.
3.1
Hav i balans
Ekosystemen i havs- och kustområden
behöver vara i balans för att säkerställa
de ekosystemtjänster som de maritima
näringarna samt människors välfärd
och möjligheter till rekreation bygger
14
vara aktiv och baseras på god kunskap
tillsammans med ett väl utvecklat internationellt samarbete, som bidrar
till genomförandet. Sverige ska aktivt
bidra till att värna de värden som är
viktiga för näringarna och som skapar
förutsättningar för att nå regeringens
vision. Innovation och ny teknik har
en nyckelroll och kan dessutom samtidigt bidra till både jobb och tillväxt
nationellt. Säkerhetsarbetet ska vara
fortsatt aktivt för att minska risken
för större olyckor med negativa konsekvenser för människor och miljö.
näringarna ska bidra till att marknadsmöjligheter kopplade till näringarna tas tillvara och till att stärka de
maritima näringarnas konkurrenskraft. Utvecklingen ska dessutom
bidra till värdeskapande och en ökad
hållbarhet – miljömässigt, ekonomiskt
och socialt. Den maritima industrin
kan bidra till nyindustrialisering med
sikte på regeringens målsättning att
Sverige ska bli världsledande när det
gäller industriell produktion.
Företag verksamma inom de maritima näringarna har en viktig roll där de
bidrar till hållbarhet, värdeskapande,
jobb, företagande och innovation. Ett
dynamiskt näringsliv där befintliga
företag utvecklas samtidigt som nya
startas och en nödvändig strukturomvandling sker är en förutsättning
för utveckling. Företagen bidrar, tillsammans med det offentliga Sverige,
till lösningar på de utmaningar som de
maritima näringarna möter.
Regering och Riksdag har en viktig uppgift i att skapa enkla, tydliga
Foto Simris Alg AB/Daniel Nilsson
3.2Konkurrenskraftiga
maritima näringar
Svensk tillväxt är inte knuten till någon specifik bransch eller verksamhet
utan bygger på konkurrenskraftiga
företag med förmåga att hävda sig på
den internationella marknaden. Det
är därför viktigt med goda förutsättningar för företagsamhet i allmänhet, däribland inom de maritima näringarna. Arbetet med de maritima
Simris Alg driver en av Europas modernaste
algodlingar och utvinner omega-3 från marina
kiselalger som alternativ till fiskolja.
Foto Volvo Penta
15
och långsiktiga spelregler som ger förutsättningar för långsiktiga investeringsbeslut och innovationer. I första
hand ska styrmedel väljas som stödjer
näringarnas utveckling och bidrar till
bland annat miljö- och klimatmål.
Områden där Sverige är ett föregångsland så som exempelvis miljö- och
kemikaliehantering och arbetsrätt ska
värnas. Miljö- och kulturvärden relaterade till havs- och kustområden ska tas
till vara och bidra till utvecklingen av
näringarna. Innovationer är viktiga för
näringens produktivitet och konkurrenskraft. Företagen behöver därför
ha tillgång till kompetens respektive
kunskaps- och innovationssystemet.
En rad aktörer har betydelse för detta,
däribland centrala statliga myndigheter, länsstyrelser, regioner och kommuner. Utvecklingen ska präglas av
samarbete både inom och mellan olika
branscher i de maritima näringarna.
för utvecklingen av de maritima näringarna och för allmänhetens nyttjande som säkerställs bland annat genom
allemansrätt och strandskydd. För att
ge möjligheter till försörjning, rekreation samt natur- och kulturupplevelser
behöver kustområdena vara tillgängliga, både fysiskt och virtuellt, med
tillgång till nödvändig samhällsservice.
Maritima näringar utgör i mångt och
mycket grunden för en levande kust
och skärgård. De ekosystemtjänster
som havet kan leverera behöver förvaltas hållbart eftersom en levande och
attraktiv kust och skärgård är beroende
av livskraftiga maritima näringar och
ett Hav i balans. Möjligheter till god
livskvalitet i attraktiva kust- och skärgårdsområden kan bidra till möjligheter för bland annat besöksnäringen.
Kännedom och medvetenhet om
näringarnas potential är centralt. Kunskap om möjligheter inom de maritima näringarna liksom om möjligheter
till rekreation och upplevelser i kustområden, behöver öka.
3.3
Attraktiva kustområden
Kustområden som är attraktiva att besöka, samt leva och verka vid är viktiga
Foto Maria Nilsson/Näringsdepartementet
16
4Åtgärdsområden
Strategin anger riktningen för att förverkliga den vision som regeringen har för
de maritima näringarna. För att ta tillvara utvecklingspotentialen behöver
offentliga aktörer bidra till genomförandet. De offentliga insatserna presenteras i
åtgärder inom sex åtgärdsområden: Friskt och säkert hav, Kunskap och innovation, Planering med marint perspektiv, Funktionella regler och väl fungerande
tillståndsprocesser, Internationellt samarbete och Förutsättningar för näringslivet
och branschspecifika åtgärder. För att realisera regeringens vision behöver
offentliga aktörer, enskilda företag och branschorganisationer samverka.
Vid genomförandet av strategin krävs
ett integrerat arbete och insatser som
säkerställer utveckling mot perspektiven Hav i balans, Konkurrenskraftiga maritima näringar och Attraktiva
kustområden. Det krävs även specifika
åtgärder för vart och ett av dessa. Det
handlar inte i första hand om nya stora
satsningar utan om att använda befintliga resurser och verktyg mer effektivt.
Den maritima strategin kommer att
koordineras med insatser inom ramen
för andra områden, till exempel strategier för export, livsmedel och nyindustrialisering. Ett flertal insatser kan
också tjäna på att genomföras i samarbete med andra kuststater, till exempel med hjälp av EU:s Östersjöstrategi.
Samtliga åtgärdsområden har bäring
på de tre perspektiven och har identifierats i samverkan med aktörer inom
de maritima näringarna. Åtgärdsområdena är i huvudsak horisontella eftersom de berör flera näringar. Någon
inbördes prioritering finns inte, utan
flera områden är snarare ömsesidigt
beroende av varandra. Funktionella
regler och väl fungerande tillståndsprocesser är centralt för att främja företag och företagande, däribland företag inom de maritima näringarna. Ett
annat exempel är att Hav i balans förutsätter en sammanhållen och utvecklad planering. En väl utvecklad planering underlättar också för näringarna
att identifiera inom vilka geografiska
områden som exempelvis vindkraft,
vattenbruk eller annan näringsverksamhet kan vara aktuell. Planeringen
är samtidigt en förutsättning för utvecklingen av kust- och skärgårdssamhällen och bidrar till att ta tillvara
möjligheterna att bo, besöka och verka
i dessa samhällen.
Insatser inom områdena är avgörande för att skapa förutsättningar
för att nå den övergripande visionen. I
den lista över åtgärder som presenteras
tillsammans med strategin har regeringen identifierat ett antal åtgärder
som redan i nuläget kan genomföras
för att bidra till visionen. Arbetet för
17
4.1
Friskt och säkert hav
Ett hållbart näringsliv och en attraktiv
kust förutsätter ett Hav i balans. Utan
en god havsmiljö är möjligheterna till
tillväxt och utveckling inom näringar
som turism och fiske begränsade. Tillgång till kunskap liksom ökad medvetenhet om havsmiljön är viktiga byggstenar för ett friskt och säkert hav.
Men försämringar i havsmiljön behöver också aktivt motverkas och förlorade miljö- och kulturvärden behöver
återställas. Övergödning, klimat- och
luftpåverkande utsläpp samt marint
skräp behöver åtgärdas vid källan. Det
är även angeläget att fortsätta arbetet
för att förebygga och förhindra olyckor
till sjöss. Integrerad sjöövervakning är
ett viktigt instrument.
att uppnå visionen är emellertid en
process. Regeringen presenterar därför
också ett arbetssätt för att följa upp,
utvärdera och successivt utveckla strategin. Inom ramen för detta arbete är
ambitionen att ytterligare åtgärder ska
identifieras.
Att öka medvetenheten om de maritima näringarnas potential är angeläget för att de ska beaktas i beslut som
fattas av myndigheter, företag och inte
minst de maritima näringarna.
För att ta tillvara utvecklingspotentialen inom de maritima näringarna
presenteras i strategin en inriktning
för arbetet inom sex åtgärdsområden:
•
•
•
•
•
•
Friskt och säkert hav
Kunskap och innovation
Planering med maritimt
perspektiv
Funktionella regler och väl
fungerande tillståndsprocesser
Internationellt samarbete
Förutsättningar för näringslivet
och branschspecifika åtgärder
4.1.1 Friskt hav
Det behövs ytterligare åtgärder för att
nå miljökvalitetsmålen Hav i balans
respektive Ingen övergödning. Visserligen minskar övergödningseffekterna
i vissa kustområden och fiskeförvalt-
Solsjöstjärna omgiven av Ormsjöstjärnor.
Foto Ronny Einarsson
18
ningen har utvecklats, men problem
med övergödning kvarstår vilket bland
annat leder till algblomningar, påverkar fiskens reproduktion negativt och
leder till syrebrist i vattnet och på
havsbottnarna. Algblomningen är ett
hot mot havet och kusterna och påverkar därigenom rekreation med bland
annat bad, båtliv och fritidsfiske. Det
är därför viktigt att pågående och
planerade åtgärder genomförs.
Att vidta åtgärder för att minska utsläppen av närsalter, främst kväve och
fosfor till havet är viktigt för att bekämpa de problem som övergödningen
leder till. Närsaltsläckaget till vattendrag och hav kommer att öka så länge
den externa tillförseln av konstgödsel,
foder och livsmedel ökar. Eftersom
fosfor är en begränsad resurs behöver
växtnäring på sikt återföras för att
uppnå ett effektivt kretslopp. Åtgärder, som berör såväl produktion som
konsumtionsmönster, behövs både på
land och i havet. Att minska växtnäringsläckaget från jordbruksmarken
och närsaltsutsläppen från avlopp är
två viktiga åtgärder som kan förbättra
vattenkvaliteten i sjöar och vattendrag
och som dessutom ger positiva effekter för havsmiljön. Restaurering av
sjöar, samt kust- och havsområden är
viktigt för att minska påverkan från
tidigare utsläpp.
Flera styrmedel används för att
minska jordbrukets effekter på vattenmiljön. Regler för hantering av
bland annat organiska gödselmedel
(stallgödsel) har funnits under många
år och skärpts efter hand. Detta arbete
bör fortsätta. Inom ramen för EU:s
landsbygdsprogram har antalet åtgärder för att minska jordbrukets växtnä-
ringsförluster ökat i omfattning. Det
gäller både stöd till investeringar och
till miljöersättningar.
I havet förflyttar sig många arter
över stora områden och strömmar sprider föroreningar så som läkemedelsrester, plaster och annat marint skräp.
Det påverkar inte bara havsmiljön, arters livsmiljö och reproduktionsmöjligheter, utan även förutsättningarna
för fritidsbåtsliv, seglingstävlingar,
maritim gastronomi och andra upplevelser för boende och besökande.
Föroreningar behöver åtgärdas vid alla
källor, både på land och vid maritima
verksamheter.
Att havsmiljön är utsatt för hårt
tryck genom bland annat sjöfart, fiske,
vattenbruk, rekreation och turism påverkar möjligheterna att nyttja marina
ekosystemtjänster. Ett integrerat åtgärdsarbete inom havs- och vattenförvaltningen är viktigt och det har också
utgjort inriktningen för svensk politik
under en längre tid. Vattenmyndigheterna samt Havs- och vattenmyndigheten har under 2014–2015 utarbetat
åtgärdsprogram enligt ramdirektivet
för vatten16 samt ett åtgärdsprogram
enligt havsmiljödirektivet. Om dessa
genomförs kommer god miljöstatus
på sikt att uppnås. Styrinstrument behöver gynna miljöanpassade lösningar
och stödja företag som går före i miljöarbetet. Det kustnära områdesskyddet ska säkra tillgången till naturområden för rekreation och turism. Ett
utökat områdesskydd behövs, men det
krävs även andra åtgärder för en hållbar förvaltning. Ett exempel är EU:s
reviderade fiskeripolitik som bland
annat innebär förbud mot att kasta ut
oönskade fångster, och som skapar
Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram
för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område.
16
19
förutsättningar för en regional förvaltning av havsområden.
Den globala uppvärmningen och klimatförändringar påverkar världshaven
och dess storskaliga processer som är
livsviktiga för mänsklighetens överlevnad. Havsströmmarnas klimatreglerande påverkan, förmåga att binda
värme och att buffra atmosfärens kemiska sammansättning, bland annat
genom att ta upp koldioxid, är några
av de processer som redan påverkas
av mänsklig aktivitet. Vattennivåerna
höjs och haven blir varmare, surare och
mindre salta vilket påverkar möjligheterna att bruka haven och bo kustnära.
Förändringarna hotar förutsättningarna för marint liv och därigenom även
fiskbestånd och vattenbruk. Därför är
åtgärder som minskar klimatpåverkan
viktiga för utvecklingen av flera av de
maritima näringarna.
På samma gång innebär utvecklingen av de maritima näringarna i sig
behov av ytterligare åtgärder för att
minska påverkan på miljön. Sjöfarten
kan bidra till att minska luftutsläppen från transportsektorn som helhet
genom att gods flyttas från väg- till
sjötransporter. Samtidigt behöver sjöfartens egna luftutsläpp minska ytterligare. Ett utvecklat samarbete mellan
teknikföretag och forskning kan bidra
till att minska sjöfartens miljöpåverkan. Ekonomiska styrmedel, som exempelvis farledsavgiften, bör användas
på ett sådant sätt att incitamenten för
miljöförbättrande åtgärder är tydliga
och att föregångare premieras. Det
är viktigt, inte minst för att bidra till
innovation och omställning till hållbara transporter. Motsvarande behov
av styrmedel för att skapa incitament
17
kan föreligga även inom andra maritima näringar, så som marina livsmedel,
energi, mineraler och turism, för att
minska de samlade negativa effekterna
på miljön.
4.1.2 Säkert hav
Olyckor där fartyg eller oljeplattformar är inblandade utgör en betydande
risk för den marina miljön, även om
nya regler har minskat riskerna. För
att minimera risken för olyckor krävs
en god säkerhetskultur och hög kompetens inom branschen.
Viktiga steg har tagits de senaste åren
för att förebygga och hantera olyckor
till sjöss. Men mängden oljetransporter från Ryssland genom Östersjön och
Västerhavet17 beräknas öka kraftigt
fram till år 2025. Detta samtidigt som
trängseln på haven fortsätter att öka
genom både ökad fartygstrafik och fasta installationer som exempelvis vindkraftsparker. Ansvariga myndigheter
bedömer att risken för olyckor som
omfattar utsläpp av olja kan komma
att öka i svenska vatten. Regeringen
ser det som angeläget att berörda myndigheter fortsätter arbetet med att utveckla gemensamma strategier för hur
olyckor till sjöss kan förebyggas. Myndigheterna bör fortsätta arbetet med
att utveckla beredskapen för att hantera olyckor men också utveckla forskning kring oljebekämpningsmetoders
effektivitet samt miljöpåverkan.
Integrerad sjöövervakning är ett instrument som ger myndigheter och
länder möjlighet att utbyta information. Ett utökat utbyte av information
förbättrar i sin tur förutsättningarna att
förhindra eller upptäcka föroreningar
från fartyg respektive plattformar för
Kattegatt, Skagerrak och Öresund
20
het och tillämpbarhet som säkerhet.
Globalt pågår ett löpande arbete inom
ramen för IMO för att öka sjösäkerheten för olika typer av fartyg. Östersjöstrategin är en plattform för bland
annat arbetet inom säkerhetsområdet.
Ny teknik är ett viktigt instrument
för att öka säkerheten ombord, men
det innebär också möjligheter att öka
miljöprestanda och effektivitet inom
sjöfartsnäringen.
olja eller gas. Det underlättar också
sjöräddningsinsatser, handel och bidrar till att upprätthålla gränsskyddet.
Integrerad sjöövervakning förbättrar
därmed förutsättningarna för de maritima näringarna, inte minst genom att
öka säkerheten till sjöss.
I Sverige pågår en översyn av regelverket för fartyg i nationell trafik. Ett
regelverk som behöver moderniseras
och förenklas för att öka så väl tydlig-
21
Foto Sjöfartsverket
VTS, Vessel Traffic Service, en av Sjöfartverkets centraler som bland annat ger trafikinformation
och service till sjötrafiken i hårt trafikerade eller miljökänsliga områden.
4.2
Kunskap och innovation
Kunskap om hav och havets resurser
är en förutsättning för förvaltningen
liksom för att säkerställa en långsiktigt hållbar utveckling av näringarna.
Det handlar bland annat om att öka
kunskapen om havsmiljön och havets
resurser. Den kunskap som redan
finns behöver bli mer tillgänglig och
spridas aktivt. Även olika typer av
kompetens behöver utvecklas.
Innovationsfrämjande miljöer och
strategiska partnerskap är av stor vikt
likväl som insatser som underlättar
kommersialisering av de produkter
som utvecklas. Här kan flera parter
bidra, en rad organisationer har ansvar för utbildning och kompetensutveckling – det gäller både utbildningssektorn och privata aktörer inom de
maritima näringarna.
4.2.1 Kunskap om havet
Tillgång till data och information om
fiskebestånd, arter, habitat och havsbottnar, eller om ekosystem som helhet är en förutsättning för en väl fungerande förvaltning av marina resurser
och användning av olika havsområden.
Data är av betydelse för utvecklingen
av flera maritima näringar och för en
ändamålsenlig havsplanering samt i
internationellt havsmiljöarbete. Det
åligger Sverige att inom ramen för
EU:s rättsakter och internationella
överenskommelser förbättra miljön i
Östersjön och Nordsjön. Tillgång till
information om utbredning av levande resurser och bottnars beskaffenhet
är viktigt inte minst för förvaltningen.
Samtidigt behöver viss data och information fortsatt omfattas av sekretess
för att förhindra spridning som kan
skada svenska intressen. En analys av
kunskapsluckor skulle skapa förutsättningar för bättre kunskapsbas inom
ett antal områden. Kunskap om bland
annat utbredningen av fosforläckande
och förorenade sediment i Östersjöns
havsbotten behöver öka. Detta för att
nå en mer effektiv förvaltning, användning och restaurering av naturresurser. Ämnesorienterad forskning
i kombination med tvär- och mångvetenskaplig forskning är viktig inte
minst för att stimulera nytänkande
och innovation samt att angripa havsmiljörelaterade problem ur ett bredare
forskningsperspektiv.
Miljöövervakning och forskning
behöver säkerställas och redan i dag
finns betydande mängder information
hos olika aktörer. Däremot används
inte informationen optimalt. I syfte
En stark kunskapsbas ger bättre förutsättningar för innovation och för
att bedriva en internationellt konkurrenskraftig verksamhet från Sverige.
Forskning är en viktig komponent i
innovation och kan bidra till utveckling av produkter med högt förädlingsvärde. Många lärosäten i Sverige
bedriver marin och maritim utbildning, forskning eller miljöanalys. Vid
universiteten finns i varierande grad
industridoktorander där näringsidkare
i olika omfattning finansierar doktorandens lön under utbildningstiden.
Även om antalet industridoktorander
inom det maritima området ökat på
senare år är de fortfarande relativt få.
För de maritima näringarna kan ett
ökat antal industridoktorander vara
ett sätt att utveckla förutsättningarna.
22
råden. Att synliggöra den maritima potentialen på ett bättre sätt än i dag kan
bidra till ökade investeringar inom området. Centrala statliga myndigheter,
universitet och andra offentliga aktörer
har en viktig uppgift i att göra kunskapen tillgänglig. Samordning mellan
myndigheter är därför eftersträvandvärd, även länsstyrelser, lokala aktörer
och kommuner kan ha betydelse för att
sprida kunskapsunderlag.
att öka tydligheten kring ansvaret för
havsrelaterad data och för att trygga
långsiktiga kunskapsunderlag om havet behöver ansvaren förtydligas. Det
gäller främst djupdata och så kallad
”backscatterdata”18. Mot bakgrund av
vikten av data och information samt
de kostnader som är förknippade med
datainsamlingen, finns också behov av
att se över hur samverkan kring datainsamlingen kan öka. Det inkluderar
översyn av hur befintliga resurser som
används i insamlingen kan användas
mer effektivt. Även en översyn av lagstiftningen pågår genom beredningen
av betänkandet Skydd för geografisk information (SOU 2013:51). Det är angeläget att få till stånd modernare regler
och ta tillvara de möjligheter till förenkling som är lämpliga med hänsyn
till behoven av sekretess.
Utöver att samla in och samordna
kunskap, är det också viktigt att synligoch tillgängliggöra kunskapen om, och
möjligheterna med, havs- och kustom-
4.2.2Innovation
Innovation är centralt för att stärka
företagens konkurrenskraft. Innovationer är viktiga också för att möta de
samhällsutmaningar som det maritima
området berörs av, exempelvis hållbar
energiproduktion, hållbara transporter och ett hållbart resursutnyttjande.
Mot bakgrund av den relativt starka
position som svenska företag har inom
vissa områden finns goda förutsättningar för en fortsatt utveckling och
för att i ökad utsträckning bidra till
Simris Alg driver en av Europas
modernaste algodlingar.
Foto Simris Alg AB/Daniel Nilsson
Djupdata innebär data om bottentopografin och djup vid specifika vattenstånd. ”Backscatterdata”, dvs. information
om de ytliga bottensedimentens beskaffenhet.
18
23
jobb och tillväxt i ekonomin. Företagen behöver ha goda möjligheter att
kommersialisera de produkter som
utvecklas. Innovationssatsningar bör
därför fokuseras till de strategiska
innovationsportföljer som utgår från
samhällets utmaningar, företagens behovsbild, relevanta målsättningar och
svenska styrkeområden.
Det är angeläget att utveckla innovationsmiljöer. Särskilt viktigt är det att
stimulera miljöer där små och medelstora företag kan samverka med större
företag, forskningsinstitut och andra
aktörer. För att realisera potentialen
inom det maritima området behövs
samverkan och strategiska partnerskap
mellan regioner, näringsliv, universitet,
forskningsinstitut och aktörer inom
offentlig sektor. Befintliga kompetenscentra som, exempelvis Lighthouse för
sjöfarten, har bidragit till en utvecklad
samverkan och teknikutveckling. Motsvarande lösningar för andra maritima
näringar bör övervägas. Dessutom är
det viktigt att utveckla det svenska deltagandet i internationella forskningsoch utvecklingssamarbeten, såväl inom
som utanför EU.
Det finns ett antal forskningsinriktningar som är av betydelse för det maritima området. Utvecklingen av testbäddar och demonstrationsprojekt behövs
för att ta innovationer till produktion.
Testbäddar kan därmed bidra till att
bättre ta tillvara potentialen för utveckling av nya produkter för industrin.
4.2.3Kompetens
Kompetensförsörjning och kontinuerlig kompetensutveckling är grundläggande för att företag ska bli innovativa
och konkurrenskraftiga och därigenom
kunna utveckla nya varor och tjänster.
Rörlighet på arbetsmarknaden, mellan
universitet och högskolor, forskningsinstitut och näringsliv, samt mellan
anställning och företagande, är viktigt
för kunskapsöverföring, kompetensförsörjning och omställningsförmåga.
Även rörlighet mellan länder är viktigt
för att få tillgång till rätt kompetenser.
Betydelsen av svensk personal i företag
utomlands ska inte underskattas, inte
minst för export.
Kompetensförsörjning är en förutsättning för de enskilda näringarna.
Situationen skiljer sig åt mellan de olika branscherna inom de maritima näringarna. Inom den maritima utrustningsindustrin finns bristyrken inte
minst kopplade till varven. Dessutom
har flera utrustningstillverkare svårigheter att rekrytera teknisk kompetens
inom service- och underhåll. Därför
är det centralt att arbeta med kompetensförsörjningsfrågor inom de maritima näringarna. Instrument så som
de regionala kompetensplattformarna
FAKTARUTA Lighthouse
Lighthouse är ett nationellt kompetenscenter med uppdraget att främja samarbete kring tvärvetenskaplig forskning, utveckling och innovation för snabbare och effektivare förnyelse av sjöfarten, samt utveckling av nya lösningar och produkter. Verksamheten bygger på ett
triple helix-samarbete mellan industri, akademi och offentlig sektor.
24
och den Europeiska socialfonden bör
kunna användas i ökad utsträckning.
För att attrahera ny arbetskraft till
de maritima näringarna behöver den
allmänna kunskapen öka om vilka
möjligheter som finns inom området.
Branscherna har ett ansvar för detta.
Högskolor och universitet har också en
viktig roll i att utbilda för arbetsmarknadens behov. Det är brist på kompetens framför allt inom det tekniska området på i princip alla utbildningsnivåer.
För en hållbar kompetensförsörjning och matchning på arbetsmarknaden behövs därutöver en väl fungerande studie- och yrkesvägledning.
Det behövs även insatser från de
maritima näringarna för att i ökad
utsträckning synliggöra jobbmöjligheter inom industrin, inte minst för
unga. Vidare är det viktigt att göra det
mer attraktivt att söka jobb inom de
maritima näringarna.
Intresset ökar för att använda havsoch kustområden för fiske, sjöfart,
havsbaserad energi, eldistribution,
bostäder och turism bland annat. Utvecklingen väntas bidra till fler jobb,
ökad tillväxt och välfärd. Det kräver
i sin tur avvägningar mellan olika
intressen och insatser för att skydda
havet som långsiktig resurs. Ekosystemen behöver fungera för att
kunna leverera de ekosystemtjänster
som efterfrågas, så som exempelvis
rekreation, upplevelser och produktion av livsmedel, vilket skapar förutsättningar för levande kustsamhällen.
En långsiktig planering av Sveriges
havs- och kustområden, som engagerar alla berörda aktörer, är därför angelägen. I en planeringsprocess kan
också synergier mellan näringar som
annars hade kunnat förbli oupptäckta
identifieras. Huvudsyftet med planeringen är att tydliggöra hur olika havsoch kustområden kan användas, vilket
bland annat underlättar för de aktörer
som bedriver eller avser att bedriva
verksamhet i dessa områden.
Kommunernas och statens planering
av havsområdena överlappar varandra.
För kustkommuner sträcker sig ansvaret för planering av mark- och vattenanvändning ut till Sveriges riksgräns19.
Utanför Sveriges riksgräns, inom den
ekonomiska zonen, är staten ansvarig
för planeringen. Den statliga planeringen överlappar den kommunala in
till en nautisk mil utanför baslinjen,
vilket medför behov av nära samverkan mellan statlig och kommunal
planering. Av Sveriges 80 kustkommuner är det få som har inkluderat
användningen av havsområden i sina
översiktsplaner. Men exempel på initiativ för blå översiktsplanering och
4.3
Planering med maritimt
perspektiv
Anspråken på Sveriges havs- och
kustområden ökar. Det kräver i sin
tur avvägningar mellan intressen och
god planering på alla nivåer. Sveriges
kommande havsplaner blir ett viktigt
instrument för att styra utvecklingen
i de svenska yttre havsområdena. På
regional och lokal nivå finns lovande
exempel på framåtsyftande planering
av havs- och kustområden. Regeringen vill uppdatera och förnya det stöd
som finns för den kommunala planeringen, samt kommer att överväga
behovet av vägledning inom området.
Det är också angeläget att stödja lokalt
och regionalt tematiskt arbete kring de
maritima näringarna för att identifiera
och ta tillvara deras potential.
Sveriges riksgräns i havet ligger 12 nautiska mil (Nm, 1 nautisk mil är 1 852 meter) utanför baslinjen, vilket är en
linje som sammanbinder de yttersta delarna av land, öar eller skär. En översyn av de svenska gränserna till havs har
genomförts i samband med havsgränsutredningen SOU 2015:10.
19
25
turistisk tematisk översiktsplanering
(TTÖP) finns. Blå översiktsplanering
är av stort värde för att öka kunskapen,
identifiera viktiga intressen och förutsättningar för specifika verksamheter
lokalt och regionalt. Det är därmed
ett viktigt instrument för att förbättra
förutsättningarna att leva och verka i
kust- och skärgårdssamhällen.
Sverige har länge saknat planering
utanför territorialvattengränsen. I
juni 2014 antog riksdagen dock propositionen Hushållning med havsområden20, som innebär att tre havsplaner
ska tas fram, en för Bottniska viken,
en för Östersjön och en för Västerhavet. Havs- och vattenmyndigheten
har ansvar för att ta fram förslag till
havsplaner som sedan ska beslutas av
20
regeringen. Arbetet sker i nära samarbete med andra centrala myndigheter
med verksamhet som berör havs- och
kustområdena. Samarbete sker även
med berörda länsstyrelser och kommuner. Havsplanerna kommer att
omfatta områden från en nautisk mil
utanför baslinjen och ut till och med
Sveriges ekonomiska zon. Planerna
blir ett viktigt instrument för utvecklingen av havsanknutna näringar inte
minst genom att öka förutsägbarheten för aktörer som avser att bedriva
verksamhet till havs. Havsplaneringen
förbättrar möjligheterna att ta hänsyn
till ekosystemens förutsättningar och
trygga de värden som är grund för näringar som exempelvis turism.
Proposition 2013/14:186.
26
FAKTARUTA Planering
I norra Bohuslän har fyra kommuner gått samman för att ta fram en gemensam
översiktsplan för användningen av havs- och kustområdet (Blå ÖP). Den ska
kombineras med en maritim strategi med syftet att stärka blå tillväxt i området.
Ett hav i balans med ett friskt ekosystem är utgångspunkten för norra Bohusläns blå översiktsplan. Målen för arbetet beskrivs i en särskild programhandling
(www.tillvaxtbohuslan.se/bla-op/).
Västsvenska turistrådet tog 2010 fram en metodik för att visa hur besöksnäringens intressen kan tas tillvara i fysisk planering. Projektet utmynnade
i en vägledning som ska underlätta för kommunerna att behandla och processa turistiska frågeställningar i översiktsplanering. Även tillämpningsstudier
har genomförts bland annat för att strategiskt och långsiktigt kunna utveckla
turismen genom att turism behandlas i kommunernas översiktsplanering.
Inom ramen för arbetet har det konstaterats behov av ett utvecklat samarbete över kommungränserna. En utveckling av besöksnäringen i den omfattning som använts tillämpningsstudierna visar på fysiska anspråk i form av
bebyggelse och annan infrastruktur som behöver tydliggöras i planeringen och
avvägas mot andra intressen. Även behov av investeringar i turistisk infrastruktur, nyetablering respektive kvalitetsutveckling av befintliga anläggningar,
attraktioner och miljöer kan vara aktuella.
Utöver de statliga havsplanerna finns
behov av att i ökad grad beakta de maritima näringarna inom ramen för den
fysiska planeringen på lokal och regional nivå. Det finns sammantaget ett behov av att utveckla planeringen kring
kustzonen och bättre knyta samman
hav och land i planeringen. Det kan i
sin tur bidra till att tydliggöra och ta
tillvara den potential som finns inom
de maritima näringarna. På motsvarande sätt utgör planeringen ett instrument för att göra avvägningar mellan
olika intressen respektive alternativa
användningar av kust- och havsområden. Mot bakgrund av utvecklingen
inom området och den kommande
havsplaneringen föreligger ett behov
av att uppdatera och förnya det stöd
som finns för den kommunala planeringen, samt överväga behovet av vägledning för planering inom området.
Lokalt och regionalt behövs ett utvecklat och integrerat tematiskt arbete
kring de maritima näringarna, som underlag för planeringen.
27
4.4
Funktionella regler
och tillståndsprocesser
Många maritima näringar berörs av
regelverk inom flera områden. Det är
därför nödvändigt att se hur regelverk
sammantaget påverkar näringarnas
förutsättningar att bedriva sin verksamhet. Dessutom behöver det internationella regelverket förenklas och,
där så är lämpligt, funktions- och resultatbaserade regler utvecklas för att
skapa bättre förutsättningar för innovation och ny teknik. Regeringen vill
bland annat förenkla tillämpningen
när flera olika regler i kombination berör en och samma entreprenör. Andra
prioriterade områden är regler baserade på funktion, differentierade avgifter för bättre miljöprestanda och ökad
svensk närvaro i internationellt arbete
med standardisering och godkännande av produkter. Regeringen avser att
i dialog med näringen aktivt verka för
att bevaka svenska intressen i utvecklingen av regler i internationella samarbeten och organ.
Enkla tillståndsprocesser förenklar
för företagen och skapar förutsättningar för fler jobb i både nya och befintliga
företag. Regeringen anser att kommuner, länsstyrelser och centrala statliga
myndigheter behöver harmoniera, förenkla och effektivisera sina tillståndsprocesser. Även åtgärder för kortare
handläggningstider hos kommuner
och länsstyrelser är viktigt, samt att ta
tillvara de förenklingsmöjligheter som
nya tekniska system erbjuder, bland
annat i fråga om anmälningar och
rapporteringar.
eller mot landbaserade verksamheter.
Detta riskerar att hämma snarare än
att skapa affärsmöjligheter och nya
jobb inom maritima företag. Maritima näringar omfattas dessutom ofta
av regler från flera olika sektorer. Ett
exempel på detta är yrkesfiskare vars
verksamhet faller under regler för
både fiske, transport och livsmedel.
Reglerna behöver hänga ihop på ett
bra sätt för att näringarna ska ha bra
förutsättningar att bedriva sin verksamhet. I regelutvecklingen behöver
det därför i ökad utsträckning beaktas
hur reglerna sammantaget påverkar
näringarnas förutsättningar. Myndigheter med ansvar för regelgivning har
ett särskilt ansvar.
Förutom att se över svenska regler
behöver engagemanget från svensk
sida öka ytterligare för att inom EU
och internationella organ aktivt verka
för förenkling och driva på utvecklingen av funktions- och resultatbaserade regler.
Flera av de regler som rör de maritima branscherna utvecklas inom EU
eller inom internationella organ som
exempelvis IMO samt FAO. De regionala organen Ospar och Helcom
beslutar om rekommendationer på
området, i vissa fall beslutar dessa organisationer även om bindande regler.
Ospar har exempelvis bindande regler
för farliga ämnen i offshoreindustrin.
Regler som utvecklats inom dessa organisationer kan gälla generellt i ett
geografiskt område eller för en viss typ
av verksamhet.
Regelutvecklingen måste skapa tydliga och långsiktiga förutsättningar
samtidigt som prioriterade allmänna
intressen, som exempelvis miljö och säkerhet, behöver värnas. Regeringens utgångspunkt är att Sverige i arbetet med
regelgivning inom EU såväl som inom
4.4.1 Funktionella regler
Dagens regelverk upplevs av många
näringsidkare inom de maritima näringarna som krångliga, omoderna
och riktade mot storskalig industri
28
andra internationella eller regionala
organ, ska eftersträva likvärdiga konkurrensförutsättningar för företagen.
Inom områden med hög grad av internationalisering ska nationella särregler
som inte motiveras av specifika svenska
förhållanden generellt undvikas för att
inte försämra svenska företags konkurrensvillkor. Regelutvecklingen bör
dock även framöver användas för att
driva på en strategisk utveckling som
skapar förutsättningar för utveckling
och innovation inom näringarna, inte
minst genom att ligga i framkant på
hållbarhetsområdet.
Funktions- och resultatbaserade regler är regler som beskriver vad som ska
uppnås utan att specificera hur de ska
uppnås. Sådana regler skapar förutsättningar för innovationer och effektivitet. I vissa fall talas om resultatbaserad
förvaltning, vilken i princip har motsvarande funktion – förvaltningen anger mål eller resultat och lämnar frihet
åt näringarna att själva välja åtgärder.
Att regler utformas på ett sådant sätt
att de är teknik- och lösningsneutrala
möjliggör kostnadseffektiva lösningar.
Funktions- och resultatbaserade regler
skapar också förutsättningar för anpassning till lokala eller företagsspecifika förutsättningar och kan därmed
utgöra en konkurrensfördel för företagen. Sådana regler innebär emellertid högre krav på dokumentation hos
företagen och krav på ett utvecklat arbete vid myndigheterna. Där handlar
det både om att ta fram allmänna råd,
ge stöd och om att följa upp tillämpningen av reglerna.
För att utveckla förutsättningarna
för de maritima näringarna, i synnerhet inom transport och maritim teknik, är det särskilt angeläget att Sverige
tar en mycket aktiv del i regelutvecklingen. Regler som möjliggör export av
svensk teknik behöver utvecklas och
de konkurrensfördelar som finns för
svenska företag behöver stärkas. Flera
svenska myndigheter har en viktig roll
Foto EON
Vindkraftparken i Kårehamn omfattar totalt 16 stycken vindkraftverk, 136 meter höga. Årsproduktionen är
cirka 180 GWh.
29
i fråga om standardisering och godkännande av produkter inom EU och
internationella organ. Detta arbete är
i många fall en grundförutsättning för
företag som är verksamma inom maritim teknik och produktion och är
därför en prioriterad fråga. Ett aktivt
deltagande från berörda myndigheter
är avgörande för att trygga såväl funktion av tekniska system som möjligheter för svensk export.
Utöver att besluta regler förfogar
staten över styrinstrument genom
skatter och avgifter så som licens-,
kontroll-, tillstånds- och tillsynsavgifter. För att bidra till utvecklingen av
innovativa lösningar för bland annat
minskad bränsleförbrukning och miljöteknik med mera behöver avgifterna i större utsträckning än i dag differentieras för att gynna lösningar som
minskar miljöbelastningen. En sådan
utveckling gynnar de företag som går
före och bidrar därmed till innovation
och utveckling. I flera fall behöver
regler och ekonomiska styrmedel användas i kombination för att bidra till
en viss utveckling.
Tillsyn och kontroll av befintliga
regler är dessutom viktigt för att tillförsäkra efterlevnaden, såväl som lika
konkurrensvillkor mellan aktörerna.
Exempelvis behövs en effektiv tillsyn
och kontroll för att kunna övervaka
sjöfartens luftutsläpp och därigenom
åstadkomma likvärdiga konkurrensvillkor.
verksamheter kopplade till havs- och
kustområden i vissa fall upplever att
processer för tillstånd är tidsödande
och omfattande. Till exempel upplevs bristande samordning när flera
myndigheter är inblandade. Vissa
verksamheter kopplade till havet är
av pionjärkaraktär varför ansvarig tillståndsmyndighet inte alltid har erfarenhet av den prövning som ska göras.
I sådana fall finns det risk att nya verksamheter får avslag. För att stimulera
en ökad hållbar användning av havet
och kustområdena behöver rutiner utvecklas för hur denna typ av ärenden
ska hanteras utan att urholka bland
annat miljöhänsyn, allemansrätt och
strandskydd.
Inom befintliga tillståndsprocesser
finns betydande olikheter nationellt
och samordningen mellan berörda
myndigheter på statlig, regional och
kommunal nivå fungerar i vissa fall
bristfälligt. Kommuner och statliga
myndigheter behöver arbeta aktivt för
att förbättra, förenkla och effektivisera sina tillståndsprocesser. De centrala
statliga myndigheterna med övergripande ansvar för bland annat tillsynsvägledning, har ett särskilt ansvar för
att ta fram vägledningar. Genom samverkan med kommuner och länsstyrelser kan förenklingar och minskade
skillnader i tillämpning åstadkommas.
Att företagen möter rimliga handläggningstider är likaledes viktigt.
Regeringen arbetar för att förbättra
företagens kontakt med kommuner
och länsstyrelser. Arbetet riktar sig
till företag som återfinns inom de maritima näringarna som till exempel
besöksnäringen. Utifrån erfarenheter
från det arbete som har skett under
de senaste åren är regeringens avsikt
att inrikta det fortsatta arbetet mot
att korta handläggningstiderna hos
4.4.2 Väl fungerande
tillståndsprocesser
Myndigheter med ansvar för tillstånd
har i uppdrag att verka för att tillämpningen av regler är enkel, konsekvent
och inte lägger onödiga hinder för en
effektiv verksamhet. Regeringen har
uppmärksammat att företagare med
30
4.5
Internationellt samarbete
Ett gränsöverskridande samarbete är
en förutsättning för att möta de utmaningar som Sverige och svenska regioner står inför i form av ökad global konkurrens och miljöpåverkan. Regeringen
avser att förenkla för maritima näringar
att dra nytta av de finansieringsinstrument som aktiveras inom EU:s nya integrerade havspolitik – Blå tillväxt. Ett
fortsatt samarbete med EU-länder runt
Östersjön och Nordsjön i syfte att skapa
goda förutsättningar för maritima näringar att växa är prioriterat. En annan
viktig del är det globala samarbetet.
kommuner och länsstyrelser, förbättra service och bemötande samt öka
förståelsen för företagens villkor hos
myndighetsföreträdare. Myndigheter
bör verka särskilt för att identifiera förenklingsmöjligheter för företagen, så
att dessa kan tas tillvara. Det pågående
arbetet med att utveckla e-tjänster för
att underlätta ansökningsförfaranden
och effektivisera handläggningen bör
prioriteras inom myndigheterna.
I betänkandet Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen,
SOU 2013:80 presenteras förslag som
innebär att uppgifter som lämnas från
företagen till statliga myndigheter
som regel bara ska behöva lämnas en
gång och till en mottagare som sedan
sprider till övriga. Fokus ligger på uppgifter där själva uppgiftslämnandet
har sin grund i lag, förordning eller
myndighetsföreskrift. Betänkandet är
för närvarande föremål för remiss. Remisstiden går ut den 30 oktober 2015.
För att ta tillvara de tekniska landvinningar som nu sker i olika tekniska
system är det angeläget att dessa används för att underlätta för näringarna. Exempel på en sådan åtgärd är
Single Window för sjöfarten.
Genom ett bra regionalt samarbete
kan innovativa, regionala kluster bildas. Här kan regler som värnar viktiga
resurser antas och förutsättningarna
för svenska näringar kan bevakas. Rätt
använt kan det gränsöverskridande arbetet bidra till en hållbar utveckling av
näringar kopplade till havs- och kustområden, samt en hållbar användning
av havets och kustområdenas resurser.
I flera fall är internationella organ
plattformar för att adressera gemensamma utmaningar, inte minst inom
miljöområdet. Svenska myndigheter
och andra relevanta aktörer bör ta en
aktiv del i arbetet inom relevanta organ för att bevaka svenska intressen.
En fördjupad dialog med berörda näringar är viktigt för att detta ska ske
på ett effektivt sätt liksom för att på
ett bra sätt beskriva konsekvenserna
av olika åtgärder. Med ett gemensamt
gränsöverskridande arbetssätt skapas
förutsättningar för att lösa gemensamma utmaningar, förvalta gemensamma
resurser och utveckla näringslivet.
Inom EU och den integrerade havspolitiken är politikområdet Blå tillväxt högt prioriterat. Det finns stort
utrymme i EU:s budget fram till år
FAKTARUTA Single Window för sjöfarten
Ett exempel på åtgärder för att underlätta för
sjöfarten är det gemensamma anmälningsoch rapporteringssystemet Single Window
för fartygsanlöp. I stället för att som tidigare
lämna separata anmälningar via olika rutiner
till bland andra Kustbevakningen, Sjöfartsverket och Tullverket, kommer anmälningarna för
fartyg som anlöper Sverige framöver att kunna
lämnas i en gemensam portal. Informationen
distribueras därefter till berörda myndigheter.
31
2020 genom flera finansiella program
och det är angeläget att dessa möjligheter tas tillvara nationellt.
Insatser inom ramen för EU:s
strukturfondsprogram
ska
bland
annat främja ökad gränsöverskridande
samverkan för att stärka innovativa
miljöer och främja nätverk och samverkan i näringslivet. Målet för det
gränsöverskridande samarbetet är att
främja ökad integration och gränsöverskridande samarbete mellan regioner/länder över landgränser inom
EU men även med tredje land. Insatserna ska även bidra till fördjupat
samarbete kring miljöproblematiken
i Östersjön och Nordsjön. Dessutom
sker samarbete med våra grannländer
inom ramen för EU:s Östersjöstrategi.
Syftet med strategin är att möta de
utmaningar som länderna i Östersjöregionen gemensamt står inför. Genom
strategin har Östersjöländerna och
EU-kommissionen en plattform för
närmare samarbete inom en rad områden med bäring på maritima frågor.
Strategin har resulterat i flera nätverk
på nationell, regional och lokal nivå
inom sjöfart, sjösäkerhet, havsplanering, klimatanpassning, innovation
och turism. Större samsyn mellan länderna i Sveriges närområde om villkor
och förutsättningar för investeringar i
maritima näringar ökar möjligheterna
för företag att växa. Sverige bör därför
samarbeta nära EU-länderna runt Östersjön och med andra grannländer.
Som ett led i att förenkla för näringarna har en särskild sammanställning
med information om var ett urval av
medel kan sökas tagits fram.
Utöver samarbete regionalt och inom
EU pågår ett policyutvecklingsarbete
globalt i relation till flera viktiga havsfrågor, exempelvis kopplat till havsrättskonventionen21, konventionen om
Foto Sjöfartsverket
Forskningsfartyget Oden på expedition vid Nordpolen.
21
Förenta nationernas Havsrättskonvention, United Nations Convention on the Law of the Sea (UNCLOS), 1982.
32
kurrensfördelar. Regeringen vill stödja
utvecklingen av hållbart fiske och vattenbruk. Även fortsatta åtgärder för att
effektivisera samverkan samt turismoch destinationsutveckling ingår i åtgärdsområdet.
biologisk mångfald22 och frågor relaterade till marint skräp inom UNEP.
Även för frågor relaterade till en hållbar utveckling av haven är det globala arbetet viktigt, inte minst de nya
hållbarhetsmålen23 där Sverige aktivt
verkar för en hållbarutveckling inom
ramen för Politiken för Global Utveckling (PGU). Sverige har historiskt
spelat och bör i framtiden fortsatt spela en viktig roll som föregångsland för
åtgärder relaterade till hållbar tillväxt.
För svenskt vidkommande och i synnerhet för flera av företagen inom de
maritima näringarna är utvecklingen
utanför EU av betydelse inte minst för
export av varor och tjänster.
En grundläggande förutsättning för
de maritima näringarna, i likhet med
övriga näringslivet, är väl fungerande,
ändamålsenliga och stabila ramvillkor,
incitament och styrmedel. Exempel
på sådana ramvillkor är stabila statsfinanser; fria och öppna marknader
med effektiv konkurrens; strukturer för beskattning; arbetsmarknad;
finansiella marknader; utbildningsoch forskningssystem; infrastruktur samt väl fungerande immateriella rättigheter. Inte bara offentliga
regelsystem är relevanta – standardiseringsarbete hanteras till exempel i hög
utsträckning av privata aktörer respektive internationella organisationer.
Normer och attityder till nyskapande,
liksom inställningen till entreprenörskap i samhället i stort är andra faktorer som påverkar företagandet.
Utöver ramvillkoren är de maritima
näringsidkarna beroende av de specifika regler som gäller för de aktuella
verksamheterna. För många företag
är också samarbete och kluster på lokal och regional nivå viktiga förutsättningar för tillväxt och utveckling.
Klustren spelar en viktig roll även för
att synliggöra den maritima potentialen. Redan i dag pågår på vissa håll ett
omfattande arbete med att synliggöra
och ta tillvara möjligheterna inom de
maritima näringarna lokalt och regionalt, men det finns stora möjligheter
till ett ökat samarbete. Ytterligare
4.6
Förutsättningar för
näringslivet och
branschspecifika åtgärder
Konkurrensneutrala
förutsättningar,
harmoniserade regler och goda villkor
ska bidra till att utveckla de svenska
maritima näringarna. Sverige ska sträva efter att erbjuda det bästa regelverket i Europa för sjöfart. Utveckling av
funktionella regler gör det möjligt att ta
tillvara möjligheter för sjötransporter att
möta ett ökat transportbehov av personer och gods. De förbättrar bland annat
förutsättningarna att utveckla besöksnäringen.
Maritim teknik har förutsättningar
att bidra till en nyindustrialisering av
Sverige. Exportfrämjande insatser har
därför hög prioritet. Tekniska landvinningar i företag och projekt ska tas
tillvara i syfte att bidra till tillväxt och
nya jobb. Miljöutmaningar kan vändas
till en fördel – genom att vara ledande
inom miljöteknik och miljöanpassade
lösningar kan svenska företag få kon-
22
23
Konvention om biologisk mångfald, Convention on Biological Diversity (CBD).
Sustainable Development Goals (SDG-målen).
33
insatser behövs för att skapa förutsättningar för nya företag och för att
befintliga företag ska växa. Regeringen
har därför tagit initiativ för att stärka
förutsättningarna för företagande,
bland annat genom att förbättra tillgången till kapital.
Inom flera områden verkar de maritima företagen på en internationell
marknad. I ett globalt sammanhang är
det viktigt att kunna samarbeta över
gränser för att vidmakthålla och stärka
sin konkurrenskraft. Inte minst genom
EU-samarbetet har svenska företag
tillgång till en större marknad. Sverige
har en lång tradition med framgångsrika svenska exportföretag inom ett
flertal branscher som är viktiga både i
sig men också för att skapa förutsättningar för nya företag att etablera sig
på exportmarknaderna. Under år 2015
planerar regeringen att presentera en
strategi för export för att ytterligare
stärka svenska företags möjligheter till
internationalisering och tillväxt, en
strategi som även kommer att stötta
företag i de maritima näringarna.
För flera maritima näringar är likvärdiga konkurrensvillkor jämfört med
andra företag globalt och inom EU av
stor betydelse. Sverige bör därför inom
EU och globalt verka för en sådan utveckling, där sociala och miljömässiga
krav höjs. En central del för konkurrens på lika villkor är en socialt hållbar utveckling, där arbetstagare möter
schysta villkor och omfattas av grundläggande rättigheter. Svenska företag
ligger generellt sett långt fram inom
området. Sjöarbetskonventionen24 är
ett exempel på internationella regler
som bidragit till att höja lägsta nivån
inom den internationella sjöfarten.
För svenska aktörer har det bidragit
24
25
till att skapa mer likvärdiga konkurrensvillkor jämfört med andra länder.
Det finns ett behov av ökad kunskap
om de svenska maritima näringarna
som helhet såväl som om de enskilda branscherna. Detta för att kunna
åstadkomma en bättre långsiktig uppföljning av åtgärder och utvecklingen
inom de respektive branscherna. På
flera håll finns statistik och nyckeltal,
men dessa är inte alltid jämförbara
mellan olika branscher och det saknas
en sammanställning för de maritima
branscherna som helhet.
I strategin används följande indelning av de aktuella näringarna:25
• Transport (rederier, hamn- och
logistikföretag)
• Maritim teknik och produktion
(teknik-, system- och underleverantörer, varv samt fritidsbåtsindustrin)
• Havet som naturresurs (livsmedel, energi från våg, vatten
och vind, substrat för biobränslen, mineral m.m.)
• Fritid och turism (färjetrafik,
kryssningsverksamhet,
skärgårdsturism, fritidsfiske, handel
med och service av fritidsbåtar,
samt marinor)
• Service (t.ex. skeppsmäklare,
försäkringsbolag, kommersiell
sjömätning och undersökningsverksamhet)
Nedan redovisas, utöver ramvillkor
för företagen, även inriktning och ett
antal branschspecifika åtgärder för de
maritima näringarna.
Maritime Labour Convention (MLC).
Inspirerad av rapporten Den svenska maritima näringen (2007–2011), Vinnova Analys VA 2013:09.
34
Foto Volvo Penta
tionellt. Avgiftsstrukturen behöver då
stödja en samhällseffektiv användning
av transportresurserna och bidra till
att uppnå en högre grad av konkurrensneutralitet mellan trafikslagen än
i dag. För ett fungerande transportsystem behöver infrastrukturen fungera
väl och vara behovsanpassad.
Det är ur miljösynpunkt angeläget att åtgärder vidtas som innebär
att respektive trafikslag betalar sina
externa miljökostnader. Sjöfarten är,
sett till mängden gods som transporteras, ett miljöeffektivt sätt att transportera gods. En överföring av gods
från land- till sjötransporter bidrar
till att minska såväl den samlade miljöbelastningen från transportsektorn,
som trängselproblematiken på land.
Faktorer som kan motverka en sådan
4.6.1 Transport (rederier, hamn
och logistikföretag)
En allt mer omfattande världshandel
och mobilitet innebär allt större transportbehov.
Hamnarna utgör nav i transportkedjan med framför allt omlastning från
sjöfarten för transport ut i världen eller som port in i Sverige. Det finns en
hård konkurrens mellan hamnar i Sveriges närområde. Rent generellt är det
viktigt att stärka de svenska hamnarnas konkurrenskraft i syfte att bidra
till ett mer utvecklat transportsystem
och ytterst för att svensk industri ska
kunna vidmakthålla och utveckla sin
konkurrenskraft. Regeringens långsiktiga ambition är att trafikslagen
ska konkurrera på så lika villkor som
möjligt både nationellt och interna-
35
överflyttning behöver därför identifieras och åtgärdas. För att bidra till
en konkurrenskraftig sjöfart är också
åtgärder som medverkar till att binda
samman transportleder inom ramen
för EU:s transeuropeiska transportnätverk viktiga. Det gäller bland annat
transportkorridorer med anslutningar
från hamnar till järnväg respektive
väg. EU har även antagit ett policypaket som syftar till att främja närsjöfart
(”short-sea shipping”). Sverige bör
bidra i denna utveckling och särskilt
identifiera kostnadseffektiva åtgärder,
från branschen eller det allmänna,
som medverkar till att utveckla närsjöfarten i syfte att bättre nyttja vattenvägen. På motsvarande sätt bör ytterligare åtgärder för ökad användning av
inlandssjöfart övervägas i diskussion
med branschen.
För svenska rederier i internationell
trafik är likvärdiga konkurrensvillkor
av största vikt. En skillnad mellan
Sverige och jämförbara länder i Europa är att Sverige inte har infört något tonnageskattesystem. Frågan om
tonnageskatt har nyligen utretts och
förslagen bereds vidare inom Regeringskansliet. Vidare behöver reglerna
kring cabotage och registrering av
fartyg ses över i syfte att modernisera
reglerna och förbättra förutsättningarna för att registrera fartyg i Sverige.
Regeringen avser således att se över
möjliga regelförändringar inom sjöfartsområdet och återkomma samlat
kring dessa.
Rederierna möter i vissa delar andra villkor för hur tillsyn och tillstånd
hanteras i Sverige jämfört med andra
länder. Transportstyrelsen, som ansvarar för regler och registrering inom
sjöfarten, har vidtagit åtgärder för att
förbättra och underlätta tillsyn, nybyggnation och inflaggning av fartyg.
Dessa åtgärder bidrar till att skapa förutsättningar för svenska rederier som
är mer likartade de som andra länder
erbjuder och utgör därför ett viktigt
steg på vägen för konkurrens på lika
villkor. Sverige bör sträva mot att
erbjuda det bästa regelverket i Europa. Med bästa regelverket menas här
ändamålsenliga och funktionella regler som bidrar till det allmännas målsättningar för sjöfarten. Ett intensifierat arbete med regelutveckling och
förenklingsarbete är därför angeläget
för att säkerställa att svenska myndigheter ligger i framkant vad gäller service
och effektivitet gentemot näringen.
Regler har stor betydelse för många
företags tillväxtmöjligheter. Det gäller inte minst mindre fartyg med företrädelsevis nationell trafik och de
rederier som bedriver specialiserade
fartygsoperationer. Det pågående arbetet med utveckling av funktionella
regler framför allt vad avser det nationella tonnaget, utgör en mycket viktig åtgärd. Därför bör åtgärder för att
Foto Sjöfartsverket
36
underlätta införandet av dessa regler
prioriteras. Inom såväl passagerartrafiken som fartygstrafik med inriktning
mot speciella operationer eller servicetjänster till sjöss, finns en starkt ökande marknad. För detta tonnage är det
angeläget att svenska myndigheter säkerställer att regelverket kontinuerligt
utvecklas i syfte att skapa möjligheter
för nya och växande näringar under
svensk flagg.
En ytterligare aspekt är att både
stadsutveckling och möjligheter att
resa i kust- och skärgård påverkar förutsättningarna inte minst för besöksnäringen.
tekniska området. Företag verksamma
inom det marintekniska området kan
särskilt bidra till regeringens målsättning att öka den svenska exporten och
andelen kvalificerad tillverkningsindustri i den svenska ekonomin. Vidare
har företagen förutsättningar att bidra
till en nyindustrialisering av Sverige.
Insatser för att främja export behövs.
Exempel är utveckling av plattformar
för marknadsföring och kommunikation, inte minst inom de områden och
marknader där svenska företag är väl
positionerade. Det finns även behov av
en bättre överblick över de aktiviteter
som pågår inom det maritima utrustningsområdet. På motsvarande sätt
behövs ett bättre kunskapsunderlag
i fråga om vilka länder som är intressanta att utveckla kontakterna med.
Sverige har flera mindre företag som
utvecklar unika och lovande tekniker,
inte minst inom energi- och transportområdet. Utöver de mindre företagen
finns större industriföretag med verksamhet och produkter för det maritima området. De större företagens
starka position kan bidra till att driva
branschutveckling i Sverige och innebär en möjlighet för utveckling inom
hela sektorn. Framför allt för att skapa
möjligheter till industriell produktion
i Sverige och därmed bidra till tillväxt, jobb och utveckling nationellt.
Genom att större företag delar med sig
av nätverk, kunskap, resurser och förmågor kan de mindre branschaktörernas
konkurrenskraft stärkas.
För att möta utvecklingen inom
energiområdet är det angeläget att ge
industrin goda möjligheter att testa ny
teknik och nya processer. Regeringen är
därför positiv till de initiativ som nu tas
lokalt och regionalt för att skapa förutsättningar för att anlägga olika former
av testanläggningar. Tillgängligheten
4.6.2 Maritim teknik och produktion (teknik-, system- och
underleverantörer, varv samt fritidsbåtsindustrin)
De maritima näringarna rör ett brett
fält av verksamheter med starka kopplingar till områden där Sverige har en
stark position, till exempel teknik,
innovation och miljö. Det produceras
varor och tjänster specifikt för de maritima näringarnas behov vilket inkluderar ett brett spektra av produkter,
programvaror, med mera för maritim
verksamhet och fritidsändamål, såväl som olika typer av tjänster inom
exempelvis navigation och logistik.
Delar av den maritima utrustningsindustrin har ett utvecklat samarbete
med sjöfarten som i flera fall utgör
testbädd för produktutveckling. Flera
delar av utrustningsindustrin, framför
allt den del som är inriktad mot sjötransporter, har dessutom en mycket
stark exportorientering. De åtgärder
som finns inom ramen för exportstödet är därför betydelsefulla även för
maritima näringar, men det kan finnas behov av anpassade åtgärder för
företag verksamma inom det marin-
37
till testanläggningar utgör en förutsättning för fortsatt utveckling. Regeringen har fortsatt stora ambitioner
vad gäller export av miljö- och klimatteknik.
Insatser behövs för att öka kunskapen om befintliga möjligheter till finansiering. De särskilda behov som
finns för den maritima industrin behöver särskilt analyseras och vid behov adresseras. Bättre möjligheter för
industrin att kommersialisera forskningsresultat och främja introduktionen av miljöteknik har tidigare lyfts
fram som viktigt.
regler inom EU är därför en prioriterad
fråga för regeringen. Regionaliseringen
inom EU kommer att innebära ett ökat
ansvar för medlemstaterna i utvecklingen av förvaltningen. I och med
det pågående arbetet med att genomföra reglerna i EU:s nya fiskeripolitik
finns möjligheter till förenklingar för
fisknäringen, vilka ska tas tillvara utan
att äventyra miljökraven. Även utvecklingen av mer selektiva fiskeredskap är
en viktig åtgärd som skapar förutsättningar för näringen liksom för ett mer
hållbart fiske.
För fiskerinäringens fortsatta utveckling är långsiktigt förutsägbara
förutsättningar, inklusive en balans
mellan fiskeflotta och fiskemöjligheter,
centralt. Det behövs för att möjliggöra
investeringsbeslut och en generationsväxling i delar av fisket. Detta behöver
beaktas i den kommande regelutvecklingen såväl inom EU som nationellt.
Det är viktigt att ge näringarna inom
fiske- och vattenbrukssektorn möjlighet till utveckling inom hållbara ramar, vilket beaktas i förslaget till havsoch fiskeriprogrammet 2014–2020. En
annan viktig förutsättning för det
svenska yrkesfisket är möjligheterna till
avsättning, varför beredningsindustrins
förutsättningar är viktiga även för fiskerinäringen.
För fiske som bedrivs med mindre
fartyg med begränsade möjligheter att
gå till landningshamnar långt från hemmahamnen är det av betydelse att det
finns goda logistikmöjligheter och en
lokal mottagning. En fortsatt positiv utveckling för beredningsindustrin är därmed viktig. Det pågående arbetet inom
branschen med att utveckla nya marknader, logistik och försäljning, är också
viktigt. Detta gäller särskilt utmed sydoch ostkusten där färre företag är verksamma inom beredningsindustrin.
4.6.3 Havet som naturresurs
(livsmedel, energi från våg, vatten och vind, substrat för biobränslen mineral m.m.)
Havet som naturresurs har en stor
potential att bidra till tillväxt och utveckling. En hållbar utveckling av de
maritima näringarna gör det möjligt
att på ett bättre sätt ta tillvara naturresurserna.
Marina livsmedel
Yrkesfiske
Att stärka fiskbestånden och långsiktigt bibehålla dem på en säker nivå
är en prioriterad fråga för regeringen.
Det är viktigt, dels för att nå en hållbar förvaltning av alla bestånd, dels för
att öka förutsättningarna för en ökad
avkastning inom fisket. Fortsatt arbete
behövs också för att adressera problem
med miljögifter som påverkar människors hälsa och möjligheten att använda
fiskresursen på ett så effektivt sätt som
möjligt. Starka, hållbara och fiskbara
bestånd är en grundförutsättning för
fiskerinäringen och det skapar förutsättningar för att öka lönsamheten i
fisket. Det pågående arbetet med regionalisering och mer regionalt anpassade
38
Statens jordbruksverk arbetar för
närvarande med en strategi för yrkesfisket. Arbetet kommer att följas upp
av regeringen.
påverkar också förutsättningarna för
att bedriva vattenbruk. Det finns behov av att tydliggöra inom vilka geografiska områden vattenbruk kan vara
aktuellt och vilka tekniker som kan
tillåtas i olika vatten beroende på deras känslighet.
Utveckling av nya och förbättrade
odlingstekniker och fodermedel kan
påverka effektiviteten och lönsamheten i produktionen. I och med framväxten av mer miljövänliga tekniker
ökar möjligheten för enskilda företagare att bedriva fiskodling. Viss typ av
vattenbruk, exempelvis musselodling,
har därutöver möjlighet att minska
näringsbelastning i havet. Musslorna
tar upp näringsämnen och gör därmed en miljötjänst där de finns. Ökad
förädling av produkterna är en viktig
åtgärd för förbättrad lönsamhet och
ökad sysselsättning. Produktion av
sättfisk för fisketurismens behov har
en betydande tillväxtpotential.
Odlingen av mikro- och makroalger
har stor potential att producera högvärdesprodukter som oljor, vitaminer
och speciella proteiner. Dessa kan på
sikt utgöra ingredienser för livsmedel,
djurfoder, mediciner eller bränsle, och
i större utsträckning ersätta produkter
som i dag kommer från ett ohållbart
fiske runtom i världen.
Förslaget till havs- och fiskeriprogrammet 2014–2020 innehåller flera
åtgärder som kan stödja utvecklingen
inom vattenbruket.
Vattenbruk
Vattenbruket har en tillväxtpotential
och är den del av livsmedelsbranschen
som globalt vuxit i särklass snabbast de
senaste åren. Odlingen i Sverige omfattar fisk, skaldjur och alger. Sveriges
vattentillgångar ger förutsättningar
för ett hållbart vattenbruk på flera håll
runt om i landet, men begränsas av
vattnets miljöstatus där vissa områden
inte tål en ökad närsaltsbelastning. Det
är dock stora regionala skillnader vad
gäller odlingstekniker, lämpliga arter
samt lokala problem och möjligheter.
Odling av fisk och skaldjur måste ske
med minsta möjliga belastning på vattenmiljön, exempelvis genom användning av odlingstekniker där utsläpp av
näringsämnen och smittspridning kan
kontrolleras. Då finns plats för fler entreprenörer och företag som producerar mat och skapar sysselsättning, särskilt på landsbygden. Ett flertal regler
Beredningsindustri
Många länder i världen satsar offensivt
på forskning, utveckling, innovation
och export inom livsmedelsområdet. I
Sverige finns goda förutsättningar för
att utveckla verksamheter inriktade
mot marina livsmedel. Den svenska
livsmedelsbranschen är i vissa delar
Foto Orust Shellfish
Musselodling i skärgården i Bohuslän.
39
forskningsintensiv. Det gäller framför allt de större företagen. Fortsatta
satsningar är viktiga för att säkerställa
en fortsatt konkurrenskraftig svensk
livsmedelsbransch inom marina livsmedel. I Sveriges grannländer pågår ett
omfattande utvecklingsarbete med att
öka förädlingsvärdet på olika livsmedelsprodukter, samt med att skapa värden av sådant som tidigare har ansetts
som restprodukter. I flera fall har framgångsrika koncept utvecklats som kan
bidra till att öka lönsamheten både för
beredningsindustrin och för producenterna av marina livsmedel. Möjligheterna att bidra till en sådan utveckling
bör undersökas även i Sverige. Regeringen arbetar för närvarande med att
ta fram en särskild livsmedelsstrategi
där den marina livsmedelsbranschens
behov kommer att kunna beaktas på
bästa sätt. Livsmedelsstrategin kommer att presenteras under 2016.
En central fråga för beredningsindustrin är tillgången på kvalitativ fiskråvara som möter konsumenternas krav
till ett konkurrensmässigt pris. Om
det inte finns tillräckligt med råvaror
inom EU för att tillgodose industrins
behov, eller om råvarorna inte uppfyller kvalitetskraven, kan tillgången
säkras genom import. Det finns olika
handelsavtal som möjliggör att råvarorna kan importeras från länder utanför EU till konkurrensmässiga priser. De kommande förhandlingarna
om en revidering av EU-förordningen
om autonoma tullkvoter26 är exempel
på en prioriterad fråga, där regeringen
avser att verka för att säkerställa importmöjligheterna. Importfrämjande
ingår också i den exportstrategi som
regeringen planerar att presentera
under 2015. Utöver importen, innebär även de åtgärder som successivt
har vidtagits inom förvaltningen allt
starkare fiskbestånd runt våra kuster,
vilket är viktigt för att säkerställa tillgången på fisk. Det finns emellertid
en fortsatt utvecklingspotential för
branschen genom att se över förutsättningarna för att ytterligare öka
förädlingsvärdet på vissa produkter.
Fortsatta satsningar på forskning samt
produkt- och varumärkesutveckling är
viktiga för att öka konkurrenskraften
för marina livsmedel som helhet.
För den småskaliga produktionen,
som framför allt bidrar till sysselsättning i kustnära samhällen, är tillgång
till högkvalitativa råvaror av stor betydelse. Den småskaliga produktutvecklingen har ofta en stark lokal anknytning och identitet och ger unika
produkter där råvarorna är fisk eller
skaldjur från egna eller närliggande fiskeföretag. Inom industrin finns potential att öka produktion och förädlingsvärde, men utvecklingen är beroende
av dels utvecklad marknadsföring, dels
affärsutveckling. Stöd i fråga om regelverk, liksom samverkan är viktiga och
det regionala och lokala samarbetet
mellan aktörerna utgör en grund för
detta. Utvecklad marknadsföring och
affärsutveckling kan bidra till att möjliggöra avsättning på en större marknad, vilket kan skapa högre värde för
kunden och möjliggör ett högre pris
och ökad lönsamhet för producenten.
För att konsumenten ska ha tillgång
till fiskeriprodukter som lever upp
till konsumentens krav på kvalitet,
hållbarhet med mera finns inom EU
Rådets förordning (EU) nr 1220/2012 av den 3 december 2012 om handelsrelaterade åtgärder för att garantera
försörjning med vissa fiskeriprodukter för unionens beredningsindustri 2013–2015 och om ändring av förordningarna
(EG) nr 104/2000 och (EU) nr 1344/2011.
26
40
Foto Ann-Katrin Hallin/SLU
41
Forskningsfartyget U/F Dana vid en
bottentrålprovtagning i Västerhavet för
uppföljning av EU:s fiskepolitik.
gemensamma regler kring handelsnormer samt konsumentinformation och
därtill hörande märkning. Förslaget
till havs- och fiskeriprogrammet 2015
–2020 innehåller bland annat möjlighet till projektstöd som bidrar till
spårbarhet och certifiering av fiskerioch vattenbruksprodukter. Åtgärderna
kan exempelvis bidra till att lyfta fram
kvalitet och mervärde genom att underlätta ansökan om registrering av
produkter och anpassning till relevanta efterlevnads- och certifieringskrav.
Åtgärderna kan även bidra till ökad
spårbarhet för fiskeri- eller vattenbruksprodukter och i tillämpliga fall
framtagandet av ett EU-miljömärke
för fiskeri- och vattenbruksprodukter.
lingsmöjligheter för andra maritima
näringar. Exempelvis tillverkare av
maritim utrustning, som producerar
komponenter eller hela system för
geotekniska konsultföretag, samt anläggningsföretag. Det gäller även företag som tillhandahåller transporter
under byggnation eller företag som
tillhandahåller service och underhåll.
Utöver vindkraften utgör havet även
en potentiell resurs som producent av
biomassa för olika användningsområden. Utvinning eller odling av biomassa för biogasproduktion kan kombineras med vattenrening.
Mineral och bioresurser
Förutsättningarna för att utvinna ytligt liggande mineral från havsbotten är inte alltid gynnsamma och kan
innebära risker för miljön. Ett omfattande arbete har genomförts för att
kartlägga förekomsten av mineraler
på havsbotten men trots det finns behov av bättre underlag för att dessa
resurser ska kunna tas tillvara på ett
hållbart sätt. I de ytligt liggande sedimenten finns särskilda järn- och manganbildningar, men utbredningen är
inte känd.
I Sverige har sand, grus och sten utvunnits endast i begränsad omfattning
i marina områden, men i större utsträckning i våra grannländer. Kunskapen inom området behöver öka, varför
det finns anledning att se över förutsättningarna för och konsekvenserna
av havsbaserad utvinning av sand, grus
och sten.
Levande organismer i haven innehåller ett stort antal bioaktiva substanser
som kan användas inom biomedicin
Energi
Havsbaserad energitillförsel befinner
sig i tillväxt och under utveckling.
Ett stort antal utvecklings- och demonstrationsprojekt pågår runt om i
Europa för att utveckla ny teknik relaterat till vind-, ström- och vågkraft. I
Sverige finns ett flertal tillstånd för utbyggnad av havsbaserad vindkraft. Regeringen anser att det finns behov av
fortsatta satsningar inom området för
att nå målen om ökad andel förnybar
elproduktion. Havsbaserad vindkraft
har fördelen att den ger en jämnare elproduktion än vindkraftverk på land.
Vidare har den potential att stärka
elbalansen i södra Sverige. Statens
energimyndighet har genomfört en
analys av åtgärder för att förbättra förutsättningarna för utbyggnad av vindkraft till havs.27
En utbyggnad av energitillförsel i
havsområdena för med sig utveck-
27
Statens energimyndighet; Havsbaserad vindkraft regeringsuppdrag 2015 (ER 2015:12).
42
och bioteknik. Kunskapen kring dessa
och möjliga tillämpningsområden behöver utvecklas för att bättre kunna
förstå och ta tillvara de möjligheter
som finns inom området.
ett stort antal äldre k-märkta fartyg,
ofta ägda och underhållna av ideella
krafter och i trafik under turistsäsongerna. För att fartygen fortsatt ska kunna nyttjas är det viktigt att de beaktas
i samband med planering och utbyggnad av exempelvis kajer.
Ett annat område som har potential att utvecklas är den maritima måltidsturismen, där lokal matkultur och
maritima produkter kan tas tillvara.
Även fritidsfiske och fritidsbåtsliv har
en stor utvecklingspotential och kan
generera betydelsefulla intäktskällor
lokalt, vilket i sin tur kan bidra till
att förbättra möjligheterna att bo och
verka i glesbygd eller i kust- och skärgårdsområden.
Kuster med bevarade och attraktiva
natur- och kulturvärden utgör en viktig del för utvecklingen av en långsiktigt hållbar maritim turism. Miljöarbete och kulturmiljöinsatser är därför
av stor betydelse, liksom åtgärder på
planeringsområdet. Både potentiella
besökares intresse för en bevarad natur- och kulturmiljö, och att många av
besöksmålen i skärgårdsmiljön spänner
4.6.4 Fritid och turism (färjetrafik, kryssningsverksamhet,
skärgårdsturism, fritidsfiske, handel med fritidsbåtar
samt marinor)
Efterfrågan på kustnära upplevelser är
stor både hos svenska och utländska
gäster. Med flera skärgårdsområden,
många sjöar, kanaler och ett unikt maritimt kulturarv finns det goda förutsättningar för den maritima turismen.
Särskilt turismen i de storstadsnära
skärgårdarna och kryssningsturismen
har potential att utvecklas.
Genom att ta tillvara det maritima
kulturarvet bättre finns det möjlighet
att utveckla nya besöksmål. Det kan
handla om kulturmiljöer respektive
forn- och fartygslämningar både över
och under havsytan. Det maritima
kulturarvet består också av museer
med maritim anknytning, som är av
Musselgryta
Foto Mattias Nilsson/Folio
43
över stora arealer, talar för att den maritima turismen kan utvecklas utan att
det medför allt för stor belastning på
miljö och natur. I regel finns även ett
stort regionalt och lokalt engagemang i
hållbarhetsfrågor.
Möjligheterna att utveckla den maritima turismen påverkas av olika
regelverk. Även hur kommuner och
regioner hanterar företagsetableringar
och annan näringslivsutveckling är
betydelsefullt, till exempel hur bygglov
handläggs och restaurangkök godkänns. Infrastruktur och tillgänglighet
är också en betydelsefull faktor. Västsvenska turistrådets arbete med turistisk översiktsplanering är ett exempel
på hur turismperspektivet kan integre-
ras i den lokala fysiska planeringen.
För att ta tillvara den potential som
finns inom maritim turism behövs
bland annat produktutveckling för
att förlänga turistsäsongen. Det behövs också en ökad samverkan mellan olika aktörer, exempelvis i fråga
om tillgänglighet och service. Tillväxtverket genomför insatser för
fler exportmogna turistdestinationer
där Bohuslän och Stockholms skärgård ingår som två destinationer med
koppling till maritim turism. Tillväxtverket leder också tillsammans
med V.S. VisitSweden AB en samverkansgrupp på myndighetsnivå för att
effektivisera insatser som rör turism.
FAKTARUTA Exempel på åtgärder inom turistområdet
V.S. VisitSweden AB tillförs extra resurser 2015–2017 för att bland
annat marknadsföra hållbar natur- och ekoturism på landsbygden.
Tillväxtverket genomför 2012– 2015 insatser för att stärka och
utveckla hållbara turistdestinationer, där Bohuslän och Stockholms
skärgård ingår. Destination Bohuslän har utvecklat och lanserat flera nya produkter som ”Cykla i Bohuslän” och ”I Läckbergs fotspår”.
I Kosterhavets nationalpark pågår ett pilotprojekt som syftar till att
utveckla och testa en modell för samverkan mellan förvaltare och
turismföretag, då fler engagerade aktörer i nationalparken kan bidra
till bättre gästupplevelser, större intresse för naturturismföretagens
produktutbud och starkare naturskydd.
44
Foto Jonas Forsberg/Folio
4.6.5 Service (t.ex. skeppsmäklare, försäkringsbolag, kommersiell sjömätning och
undersökningsverksamhet)
De etablerade delarna av servicesektorn
inom de maritima näringarna agerar
ofta på en internationell marknad. Regler som möjliggör för företag verksamma i Sverige att tillhandahålla tjänster
som exempelvis försäkring, bemanning
och management gentemot den globala
marknaden är därför av betydande vikt.
Förutsättningarna för dessa företag
behöver bevakas i regelutvecklingen.
Även inom tjänsteområden som rör
exempelvis sjöfart och vindenergi
sker en stark utveckling som kan understödjas genom att inom ramen för
regelutvecklingen säkerställa att dessa
företag kan bedriva sin verksamhet
från Sverige.
Den tjänsteproduktion som har lagts
ut, exempelvis inom sjömätningsområdet, från myndigheter till privata aktörer har historiskt bidragit till
utveckling av företag.
Den enskilt viktigaste förutsättningen för företag verksamma inom
serviceområdet är utvecklingen inom
övriga maritima näringar i Sverige och
Sveriges närområde, till vilka företagen
levererar tjänster. En utveckling av de
maritima näringarna är därför en viktig
förutsättning för fortsatt tillväxt inom
området. En positiv utveckling ger
både nya affärsmöjligheter och säkerställer behovet av kompetent personal
för aktörerna inom serviceområdet.
45
5 Uppföljning, utvärdering
och utveckling
För att strategin ska bidra till att de maritima näringarna utvecklas i linje
med regeringens vision behövs en process för uppföljning, utvärdering
och utveckling av visionen. Regeringen avser att inleda ett utvecklingsarbete för att säkerställa en modell för detta. Avsikten är att i samverkan
med berörda aktörer ha en dialog kring behov av åtgärder och en
fortsatt utveckling av arbetet kopplade till de maritima näringarna.
5.1 Uppföljning
Visionen bör följas upp, dels utifrån de tre perspektiven i strategin:
Hav i balans, Konkurrenskraftiga maritima näringar och Attraktiva kustområden, och dels genom en aggregerad
uppföljning. Inom ramen för ett sådant arbete bör indikatorer för uppföljning identifieras.
Genom att följa upp utvecklingen
inom de maritima branscherna skulle
regeringen på sikt få en bättre grund
för att identifiera och möta behov av
ytterligare åtgärder. På så sätt kan exempelvis myndighetsstyrningen utvecklas inom det maritima området
och bidra till att skapa bättre förutsättningar för näringarna. Regeringen
avser därför se över hur en förbättrad
uppföljning, inklusive statistik om
de maritima näringarna skulle kunna
åstadkommas.
betet med EU:s havsmiljödirektiv finns
därutöver ett antal deskriptorer under
utveckling, det vill säga mått på miljötillståndet i havet. Det befintliga systemet för uppföljning inom havsmiljöområdet bör användas för att följa upp
tillståndet för havet och ekosystemen
som helhet. För den maritima strategin
kan det dock behöva utvecklas mål och
mått vad avser de ekosystemtjänster
som havet levererar, vilket bör övervägas framöver. På motsvarande sätt bör
en utvecklad modell för att värdera
utvecklingen av ekosystemtjänsterna
övervägas. Arbete kring dessa frågor pågår nationellt och internationellt och
det pågående arbetet med värdering av
ekosystemtjänster bör utnyttjas i uppföljningen av strategin.
Konkurrenskraftiga maritima näringar
För att bedöma utvecklingen inom de
maritima näringarna behövs dels en
uppföljning av branscherna gemensamt, dels en branschvis uppföljning.
Branschanalyser genomförs till viss
del redan i dag men behöver göras mer
Hav i balans
För miljöområdet finns redan i dag ett
utvecklat arbete för att följa upp miljökvalitetsmålen. Inom ramen för ar-
46
5.2
Utvärdering och
utveckling av strategin
Strategin beskriver en ambition, och
en strävan, att förverkliga visionen.
För detta behövs en kontinuerlig dialog med de maritima näringarna.
Inom en rad områden finns redan
i dag etablerade branschvisa forum
för diskussion om utvecklingen inom
respektive bransch. Strategin ersätter
inte den löpande dialog som finns mellan myndigheter, Regeringskansliet
och branscherna, men kan bidra till
att utveckla den befintliga dialogen.
Med strategin finns ambitionen att
utveckla den övergripande dialogen
kring gemensamma förutsättningar
och tematiska frågor kopplade till de
maritima näringarna. En sådan dialog
kommer att initieras i dialog mellan
företrädare för myndigheter, berörda
intresseorganisationer, andra relevanta
aktörer och Regeringskansliet.
jämförbara, bland annat för att se till
att analyserna innehåller gemensamma nyckeltal. Utveckling av former
för detta bör ske i dialog med berörda
aktörer för att säkerställa nödvändig
information för uppföljning och utveckling av näringarna. Det finns därutöver skäl att se över om befintliga
analyser tidsmässigt kan ske mer synkroniserat för att underlätta en analys
på aggregerad nivå.
Attraktiva kustområden
Vad gäller Attraktiva kustområden finns
vissa grundläggande nyckeltal kopplade
till exempelvis turism och transporter
vilka bör utgöra grunden för indikatorer som kan följa utvecklingen över tid.
Inledningsvis bör attraktionskraft och
tillgänglighet följas upp.
47
Foto Charlotte Gawell/Folio
Läs mer:
www.regeringen.se/maritimstrategi
www.regeringen.se/naring