docLadda ner - Arbetarhistoria
download 
Report Transcription
Ladda ner - Arbetarhistoria
Arbetarhistoria 2012:1 [141] ARBETARHISTORIA 2012:1 [141] OMSLAGET : Annicka Baum, 23 år, arbetade på IKEA i Uppsala och blev 1988 LO:s miljonte kvinna. Hon firades på konferensen »Kvinnor Anamma» i Borlänge. Foto: Thomas Fahlander 4 10 LEDARE 03 I landet för länge sedan ... eller? 04 kristin linderoth: Könspolitik mellan kamp och samförstånd. Kommunals kongressdebatt om kvotering 10 benito peix geldart: Efter Spanien. De svenska spanienfrivilligas hemkomst NYHETER FRÅN ARAB 17 ulf jönson: »Svenska partikamraterna behöva visst aldrig skämmas för min skull.» Tyskspråkiga flyktingkvinnor i ARAB:s bestånd PÅ GÅNG 25 maria stanfors & tobias karlsson: Nytt ljus på gamla könsgap 25 Lars Hansson: »Glömda bilfabriker» i Danmark och Sverige 26 fay lundh nilsson & per-olof grönberg: Lärande och kunskapsöverföring genom arbetskraftsmigration RECENSIONER 29 Magnus Nilsson: Uttömmande om modernistisk tankesmedja – Johan Svedjedal, Spektrum 1931–1935 – den svenska drömmen. Tidskrift och förlag i 1930-talets kultur 31 m ats myrstener: Litterär geografi i förändringstid – Alexandra Borg, En vildmark av sten. Stockholm i litteraturen 1897–1916 NY LITTERATUR 33 Boktips 42 Något om bibliotekets nyförvärv år 2011 42 Bibliografi DOKUMENTET 52 Boxning i klasskampens tjänst LEDARE Försöken att förbättra hushållsarbetarnas villkor är sett från ett historiskt perspektiv väldigt nya. Bilden är från Stormklockan nr 3 1929. I landet för länge, länge sedan… eller? före jul hamnade en svensk bloggare i blåsväder. Hennes polska barnflicka hade »rymt» och på bloggen efterlyste hon sin anställda död eller levande på bästa slavägarmanér. Även om barnflickans version aldrig når offentligheten så visar detta utsattheten och de usla arbetsförhållanden som arbetare i privata hushåll konfronteras med i RUT-Sverige. Sedan 2007 finns det i Sverige möjlighet till skattereduktion för så kallade hushållsnära tjänster som skulle skapa en ny marknad, öka sysselsättningen och främja jämställdhet. Frågan om RUT-avdraget har förbättrat arbetsvillkoren inom hushållstjänster har nyligen undersökts i två rapporter av Anna Gavanas. I den första rapporten visar hon att villkoren för arbetare i den informella hushållssektorn i Sverige är under all kritik. Hon visar på exploatering, sexuella trakasserier och otrygghet för framför allt papperslösa som inte har en möjlighet att arbeta inom den vita delen av arbetsmarknaden – det är skrämmande läsning. Gavanas pekar på att RUT-avdraget inte har lett till att den svarta delen av hushållstjänstesektorn ersätter den vita utan istället har lett till ökad segmentering av arbetsmarknaden. beskrivningen av arbetsvillkoren som framträder i Gavanas undersökning skiljer sig föga från dem för hushållsarbetare i andra storstäder och visar på stora likheter med hushållsarbetarnas villkor genom historien. Hembiträdeslagstiftningen infördes i Sverige så sent som 1944. Vid den tidpunkten fanns det allt färre som ville arbeta i andras hushåll. Arbetsdagen skulle sluta senast klockan 19 men enbart om det inte fanns barn i hushållet som skulle tas om hand. Hembiträdeslagstiftningen vittnar egentligen mera om under vilka förhållanden hembiträdena hade jobbat under tidigare, lagstiftningen var snarare en anpassning till praktiken. I slutet av 1940-talet exporterades den svenska hembiträdeslagstift- ningen till USA som en radikal förebild vid en tidpunkt då den betraktades som urvattnad i Sverige. Att den svenska lagen kunde gå på export visar på att förutsättningarna sannolikt inte har skilt sig åt särskilt mycket och inte heller det var något nytt vid det tillfället. När tjänarinnorna organiserade sig i Sverige i början av 1900-talet gav de ut en egen tidskrift, Tjänarinnebladet. Första numret var fullt av rapporter från liknande organisationer i andra länder. Trots att många hushållsarbetare har bott hos sina arbetsgivare, trots svåra arbetstider och bristen på fritid, har dessa grupper organiserat sig med hjälp av kontakter inte bara utanför det egna hushållet utan också i världen. Anledningen till detta är givetvis också det faktum att många som arbetar i privata hushåll har en migrationsbakgrund, då som nu. hushållsarbetare har varit en grupp som har varit och fortfarande är kvinnodominerad. De har ansetts vara svåra att organisera och det dröjde länge innan deras arbetsvillkor reglerades det minsta. Här finns det också en paradox, de kvinnor som kämpade för kvinnors förbättrade villkor inom arbetarrörelsen har ofta varit beroende av hushållstjänster för att kunna leva för politiken, de har varit arbetsgivare åt de kvinnor de samtidigt skulle kämpa för. Historiskt sett har många hembiträden gått i spetsen för kvinnorna inom arbetarrörelsen, Minna Sillanpää, Finlands första kvinnliga minister var en av dem, tyska Emma Ihrer var en annan. När ILO under 2011 diskuterade konventionen »Decent work for domestic workers» var salen fylld med människor som arbetade inom hushållssektorn. Hushållsarbete i andras hem har funnits väldigt länge, frivilligt och avlönat men också i form av tvångsarbete, till exempel som slaveri. Försöken att förbättra arbetsvillkoren är i detta långa perspektivväldigt nya och tyder på att det återstår mycket att göra. Arbetarhistoria 2012:1 3 Könspolitik mellan kamp och samförstånd. Kommunals kongressdebatt om kvotering 1 Varför får vissa förslag aldrig genomslag? I artikeln analyserar författaren denna fråga utifrån debatten om könskvotering inom Svenska kommunalarbetareförbundet under 1980- och 1990-talen AV KRISTIN LINDEROTH med anledning av Kommunals hundraårsjubileum 2010 kunde man i medlemstidningen Kommunalarbetaren under rubriken »Kvinnorna har tagit över – efter 100 år» läsa en berättelse om framgång, där kvinnliga kommunalare gått från att vara kaffekokerskor och kuttersmycken till att ha tagit över organisationen. Trots att välfärdsstatens utbyggnad medfört att medlemskåren sedan 1955 utgjorts av en ökande majoritet kvinnor som sedan 1980 legat på omkring 80 procent 2 har förbundet in på 2000-talet brottats med att kvinnors representation i beslutande organ och i ombudsmannakåren inte speglat detta. Inte förrän jubileumsåret 2010 motsvarade kvinnors andel i förbundsstyrelsen (85 procent) i princip deras andel av medlemskåren.3 Ombudsmannakåren bestod samma år av 53 procent kvinnor och 47 procent män.4 Kvinnors deltagande och representation har varit ett centralt och återkommande problem i Kommunals könspolitiska 5 diskussioner och har bland annat kommit till uttryck i frågor om medlemskap, utbildning, barnpassning och kvotering. I den här artikeln fokuserar jag på kvotering, ett krav som gav upphov till het debatt på förbundskongresserna 1988, 1993 och 1994 6 och som präglades av ett icke-genomförande. Feministiska forskare har visat att den offentliga berättelsen om den svenska jämställdhetspolitiken starkt betonar framgång, där frågan om vilka förändringar som motarbetats eller uteblivit utelämnas.7 Det som döljs i denna berättelse är att vissa könsrelaterade normer är segare än andra. Vi måste således våga uppmärksamma både stabilitet och förändring närvi studerar könsrelationer.8 Denna kritik ligger i linje med historikern Åsa Linderborgs varning för en historieskrivning där »[n]uet framstår både som en logisk och naturlig konsekvens av det som varit, [och] alternativa handlingsstrategier i det förflutna förringas eller förtigs».9 Att undersöka debatten kring ett könspolitiskt krav som inte blivit verklighet och därmed synliggöra sådana alternativa handlingsstrategier är ett sätt att förstå könspolitikens villkor i det specifika sammanhanget. I samband med Kommunals hundraårsjubileum fick historikerna Ylva Waldemarson och Lars Ekdahl av förbundet uppdraget att skriva jubileumshistorik.10 Waldemarson beskriver debatterna om kvinnors deltagande och representation som 4 Arbetarhistoria 2012:1 Buss 55 fick i januari 1958 kvinnliga busschaufförer. Redan i mitten av 1950-talet var Kommunals kvinnliga medlemmar i majoritet vilket inte avspeglade sig i förbundets beslutande organ eller i ombudsmannakåren. Foto ej angiven en del i Kommunals allmänna svårigheter att hålla ihop förbundet på grund av många olika inbördes intressen.11 Jag väljer istället att fokusera specifikt på debatten om kvotering som en arena där man kan utläsa villkor för könspolitik i förbundet. Jag är inspirerad av statsvetaren Maud Eduards teori om hur den samförståndsinriktade jämställdhetsideologin, vilken är hegemonisk i förhållande till andra könspolitiska perspektiv,12 påverkar kvinnors möjlighet att agera politiskt.13 Eduards menar att innebörden i jämställdhetsideologin är att »[…] en god demokrati karaktäriseras av könskomplementaritet och samarbete mellan män och kvinnor […]» och att kön, förstått som en maktrelation, görs till en dålig och främmande princip som hotar den demokratiska ordningen.14 Kön får således inte komma till uttryck som en grundläggande makt- och intressekonflikt i samhället.15 Kvoteringskravet i sin kontext Yrkande om kvotering dök upp på en Kommunalkongress första gången 1988, i en tid då frågor om kvinnors representa- Från kaffekokerska och kuttersmycke till fullvärdig medlem. Foto: John Wahlbärj Arbetarhistoria 2012:1 5 tion var på väg att ges allt större betydelse i den svenska politiska debatten i stort såväl som inom arbetarrörelsen. Detta kom till uttryck bland annat genom nätverket Stödstrumporna som lanserades 1992 och utredningen Varannan Damernas 1994.16 Utredningen innehöll förslag om könskvotering men ledde bara till allmänna politiska målsättningar.17 Statsvetaren Katharina Tollin menar att utmärkande för perioden var att jämställdhet skulle växa fram successivt genom en allmän integrering på alla områden, frikopplad från konkreta reformer. Ett ökat fokus på makt kopplat till kön, snarare än klass, slog igenom, samtidigt som det önskade politiska förloppet paradoxalt nog var utan intressemotsättningar och konflikter.18 När kravet på kvotering väcktes på kongressen 1988 avvisades det av överstyrelsen som ville ge organisationen en chans till och frågan sköts på framtiden.19 Kravet återkom i flera motioner 1993 och styrelsen föreslog då att man istället för kvotering skulle anta ett allmänt jämställdhetsprogram på nästkommande kongress, vilket blev kongressens beslut.20 I jämställdhetsprogrammet som behandlades 1994 yrkade styrelsen för första gången på ett mätbart mål för kvinnors representation. Kvotering skulle införas vid 1997 års kongress om inte minst fyrtio procent av förtroendeuppdragen på alla nivåer innehades av kvinnor.21 Efter en lång och hård debatt vann kritikerna återigen majoritet, trots att styrelsen nu svängt och var på den förespråkande sidan.22 Punkt sattes därmed för Kommunals kvoteringsdebatt. Utlyftande praktiker, retoriska strategier och samförstånd Orsakerna till den låga kvinnorepresentationen förklarades i debatten dels med kvinnors hemarbete och kortare arbetslivs- erfarenhet,23 dels med att kvinnor var osäkra och främmande inför de fackliga arbetsformerna 24 och dels med tradition. I en rapport till kongressen 1993 frågade man sig »[…] om männens relativt sett stora andel av förtroendeuppdragen kan sammanhänga med att man tidigare utgjort en större andel av medlemskåren. Så sent som 1960 var 43 procent av medlemmarna män.»25 Att man 1993 förklarade den låga kvinnorepresentationen med att män nästan varit i majoritet under 1960talet visar på styrkan hos traditionen som förklaring till kvinnors underordning, något som också påvisats som återkommande i andra delar av arbetarrörelsen av Johan Rydstedt och Ann-Sofie Hermansson.26 Att orsakerna bakom den låga kvinnorepresentationen även förklarades med situationen i hemmet eller på arbetsmarknaden är inte heller unikt för Kommunal. Statsvetaren Kristina Lindholm, som studerat SSU:s kvoteringsdebatt, benämner ett sådant angreppssätt utlyftande praktiker, där problemen med kvinnorepresentationen hela tiden placeras någon annanstans än inom den egna organisationen.27 Genomgående i debatten är styrelsens önskan om att skjuta upp hanteringen av problemet. 1988 vädjade man till kongressen om »[…] ännu en chans att förbättra kvinnorepresentationen utan tvingande bestämmelser» 28 och 1993 om att kongressen skulle ge »[…] organisationen en chans till, och att man under den kommande perioden verkar med krafttag för att beslutande organ sammansätts så att de speglar medlemsstrukturen».29 1994 föreslog man att skjuta upp frågan till 1997, om än för första gången med ett mätbart mål som utgångspunkt. SSU har framförallt använt sig av retoriska strategier för att öka kvinnors representation, det vill säga att i allmänna termer verka och tala för detta,30 vilket även kan ses i Kom- I mitten Lillemor Arvidsson på LO:s kongress 1991. Hon var ordförande i Kommunal 1988–1995 och ledamot i Socialdemokraternas partistyrelse 1991–1992. Foto: John Wahlbärj 6 Arbetarhistoria 2012:1 munals allmänna uppmaningar om »krafttag», samt i att kravet på kvotering omvandlades till framtagandet av ett allmänt jämställdhetsprogram. Det allmänna verkandet för jämställdhet ligger också i linje med hur Tollin beskrivit det politiska jämställdhetslandskapet i stort under perioden.31 LillemorArvidsson, andre vice förbundsordförande, påpekade i debatten att kvotering i förlängningen även kunde komma att gälla män, om de skulle bli det underrepresenterade könet.32 Detta tolkar jag som ett försök till legitimering, där man ville understryka att hela organisationen, inte bara kvinnorna, skulle komma att tjäna på en sådan bestämmelse. Att det är ett av få tillfällen i debatten där män som grupp markeras ligger i linje med vad Eduards respektive Rydstedt visat om att män som grupp sällan benämns som politisk kategori eller överordnat kollektiv, utan i huvudsak förekommer i debatten när man vill understryka att alla tjänar på jämställdhet.33 Att kvoteringskravet var kontroversiellt och behövde legitimeras råder det ingen tvekan om. Den återkommande vädjan om en chans till vittnar om det, liksom styrelsens upprepade påpekanden om att kvotering vore ett misslyckande för en demokratisk organisation som Kommunal. 1988 beskrev man det som »[…] ett fattigdomsbevis för en demokratisk organisation som vår att behöva ta till kvotering»34 och 1993 underströk man att kvotering inte borde behövas i Kommunal.35 Det framstår nästan som vore kvotering ett större misslyckande för förbundet än den låga kvinnorepresentationen i sig. Eduards menar att tre vanligt förekommande argument mot könskvotering är att jämställdhet ska nås med könsneutrala åtgärder, utan kollision med andra demokratiska principer, samt på frivillig väg utan tvång.36 Lindholm har visat att även kvoteringsmotståndarna i SSU talade om kvotering som en konstlad form av demokrati som man till varje pris ville undvika.37 Hur kan man då förklara dessa utlyftande praktiker, retoriska strategier och den ovilja som omgärdade kvoteringskravet och medförde att det sköts på framtiden för att sedan begravas? Svaret finns i den omfördelning av makt från män till kvinnor som kvotering skulle innebära. Tilltron till jämställdheten som framgångssaga oberoende av konkreta reformer som finns i de upprepade vädjandena om en chans till är starkt kopplad till synen på jämställdhet som ett samförståndsprojekt där intressemotsättningar inte får artikuleras. Istället ska den snedfördelning av makt som är skapad av traditionen vittra bort av sig själv. Denna tolkning stärks av att även de som motionerade om kvotering 1988 menade att det skulle ta tid att nå rättvis representation och att »[i]ngen man som idag har en post ska [...] behöva lämna sitt uppdrag»38 samt av de röster i debatten som talade om att själva ordet kvotering fick det att krypa i kroppen och det var liktydigt med […] en mur mellan killar och tjejer i Kommunal».39 Vid ett tillfälle talade ett ombud rakt ut om att han var rädd att de unga killarna skulle tvingas lämna plats åt kvinnorna.40 Samtidigt kan man i debatten också skönja en mer konfrontativ inställning som utmanar samförståndsandan, som till exempel när styrelsen 1994 fastslog: »Låt oss utgå från att vi lyckas denna gång. Men det innebär att män måste flytta på sig till förmån för kvinnor»,41 eller när ett ombud tröttnat på argumenten om nödvändigheten i att gå efter meriter 42 och påpekade att »[d]et finns en form av kvotering som jag har speciellt svårt för, och det är den inkvotering av män som vi i alla år har ägnat oss åt. Fast då kallar man det att man väljer efter kompetensen förstås.»43 Att kvinnors anspråk på makt och representation i den egna rörelsen varit mer kontroversiella än krav som gällt kvinnors villkor i det »Det finns en form av kvotering som jag har speciellt svårt för, och det är den inkvotering av män som vi i alla år har ägnat oss åt. Fast då kallar man det att man väljer efter kompetensen förstås», sade ett ombud på Kommunals kongress 1997. Bilden: Göran Persson träffar representanter för LO-förbund inför valrörelsen. Foto Öiwind Berggren Arbetarhistoria 2012:1 7 omgivande samhället, samt att kvinnors medverkan i politiken villkorats med att kvinnors intressen inte öppet ställts mot mäns intressen har även visats av bland andra Hermansson och historikern Gunnel Karlsson.44 1994 försökte styrelsen avdramatisera kvoteringsfrågan genom att jämföra kön med annan representativitet: »Vi kvoterar i vår organisation väderstreck […]. Vi kvoterar yrkesgrupper. Vi kvoterar när vi säger att den och den ska ha en representant. Egentligen borde det inte vara värre att kvotera kön.»45 Trots ansatsen att neutralisera könskvotering visar det lilla ordet »egentligen» att det ändå var fråga om något annat än representation från olika landsdelar. Här menar jag att Waldemarson underskattar det specifika i debatten om just kvinnors representation, som hon förstår som en del i den större frågan om Kommunals svårigheter att i allmänhet balansera krav från olika medlemsgrupper.46 Som Eduards har påpekat är kvinnor inte vilket kollektiv som helst. Förväntningarna om harmoni mellan könen är betydligt större än när det gäller andra grupper, till exempel gamla och unga eller svenskar och invandrare.47 Att resultatet av Kommunals kvoteringsdebatt inte blev kvotering utan att ett jämställdhetsprogram visar även detta på den oerhörda sprängkraft frågan hade, då kra- NOTER – KÖNSPOLITIK MELLAN KAMP OCH SAMFÖRSTÅND 1 Artikeln är en utveckling av min masteruppsats »Mellan kamp och samförstånd – den könspolitiska debatten i Svenska Kommunalarbetareförbundet 1958–2006», framlagd vid Centrum för genusvetenskap vid Lunds universitet VT 2010. 2 Ylva Waldemarson, Mellan individ och kollektiv: Kommunal 1960–2010, Stockholm 2010, s 21–23. 3 Waldemarson 2010, s 36. 4 »Kvinnorna har tagit över – efter 100 år». Hämtat från http://www.ka.se/index.cfm?c=90783.. Hämtat 18 januari 2012. 5 I likhet med Kristina Lindholm, SSU och könspolitikens gränser 1970–2000, Linköping 2008, s 16 använder jag begreppet könspolitik, då jämställdhet är ett modernt begrepp som inte nödvändigtvis kan appliceras på historiska förhållanden. Jämställdhet är ett av flera möjliga könspolitiska förhållningssätt. I likhet med Lindholm förstår jag könspolitik helt enkelt som de politiska förhållandena mellan könen. Ett könspolitiskt krav blir i Kommunals fall ett krav som innefattar målsättningar om minskad ojämlikhet på grund av kön. 6 När överstyrelsen avskaffades 1993 bestämde man sig för att ha årliga kongresser, därav kongresser både 1993 och 1994. 8 Arbetarhistoria 2012:1 vet på kvotering ensamt kunde driva fram ett helt program för jämställdhet i en organisation som tidigare inte haft något sådant. Könspolitikens villkor De könspolitiska villkor som omgärdar Kommunals kvoteringsdebatt utmärks av en stark koppling till jämställdhetsideologins betoning av framgång och samförstånd. Möjligheten att bedriva könspolitik som konkret syftar till att utjämna maktskillnader mellan kvinnor och män begränsas av en rädsla för att artikulera en konflikt mellan könen. Detta innebär att det återkommande kravet på kvotering i den egna organisationen aldrig tillåts bli verklighet, då det utmanar en av könspolitikens segare strukturer. Samtidigt ifrågasätts dessa ramar kontinuerligt, då kravet manifesterar uppfattningen om att omfördelning av makt från män till kvinnor vore inte bara eftersträvansvärt utan också en reell möjlighet. Därigenom befinner sig Kommunals kvoteringsdebatt mellan kamp och samförstånd. Mina resultat sammanfaller i stort med den tidigare forskning som beskrivit en ovilja mot att se kön som en politisk relation, och ett motstånd mot organisering kring kön inom arbe- 7 Maud Eduards, Förbjuden handling: om kvinnors organisering och feministisk teori, Malmö 2002, s 121–125; Katharina Tollin, Sida vid sida: en studie av jämställdhetspolitikens genealogi 1971–2006, Stockholm 2011, s 5–7. 8 Eduards 2002, s 121–125. 9 Åsa Linderborg, Socialdemokraterna skriver historia: historieskrivning som ideologisk maktresurs 1892–2000, Stockholm, [2001] 2002, s 34. 10 Lars Ekdahl, Välfärdssamhällets spegel. Kommunal 1960–2010, Stockholm 2010; Waldemarson 2010. 11 Waldemarson 2010. 12 Paulina de los Reyes & Diana Mulinari, Intersektionalitet: kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap, Malmö 2005, s 83. 13 Eduards 2002. 14 Eduards 2002, s 153. 15 Eduards 2002, s 39. 16 Lindholm 2008, s 163; Tollin 2011, s 81. 17 Tollin 2011, s 81. 18 Tollin 2011. 19 Behandling av motion Q:3, Kongressprotokoll, Svenska kommunalarbetareför bundets 17:e ordinarie kongress 1988, s 582. 20 Behandling av motionerna M:1-M:4, Kongressprotokoll, Svenska kommunalarbetarförbundets 18:e ordinarie kongress, 1993, s 553– 554. 21 Jämställdhet. Vår framtid. Kommunals handlingsprogram för jämställdhet. Svenska Kommunalarbetareförbundets 19:e ordinarie kongress, 1994, s 55. 22 Behandling av jämställdhetsprogram och motion M:1, Kongressprotokoll, Svenska kommunalarbetareförbundets 19:e ordinarie kongress, 1994, s 120. 23 Av var och en… Handlingsprogram för 90-talet om demokrati, organisation och verksamhet i förbundet. Svenska kommunalarbetarförbundets 17:e ordinarie kongress, 1988, s 73; Jämställdhet 1994, s 51. 24 Jämställdhet 1994, s 51. 25 Kvinnorna i Kommunal. En rapport om kvinnorepresentationen. Svenska kommunalarbetareförbundets 18:e ordinarie kongress, 1993, s 3. 26 Johan Rydstedt, Nya förhållningssätt i den fackliga jämställdhetspolitiken? En studie av LO:s Klass och kön-serie 1990–2000, examensarbete för kandidatexamen, Statsvetenskapliga institutionen, Lunds universitet, VT 2005; Ann-Sofie Hermansson, Arbetarrörelsen och feminismen, Samtal om rättvisa, Stockholm 1993. 27 Lindholm 2008. 28 Utlåtande över motion Q:3, Kongressprotokoll, Svenska kommunalarbetareförbundets 17:e ordinarie kongress, 1988, s 580. 29 Utlåtande över motionerna M:1-M:4, tarrörelsen. Könspolitiska strävanden har byggt på att en intressemotsättning mellan könen inte fått artikuleras och kontroversiella könspolitiska frågor har på olika sätt placerats utanför arbetarrörelsens organisationer. Det som utmärker Kommunal i relation till andra rörelseorganisationer är förbundets stora kvinnomajoritet. Vid en första anblick skulle man kunna tro att denna kvinnomajoritet i sig skulle medföra en rättvis fördelning av makt och uppdrag i förbundet, vilket också kommit till uttryck i förbundets egen självförståelse när styrelsen påpekat att kvotering inte borde behövas i Kommunal. Min undersökning visar dock att så inte varit fallet. Med utgångspunkt i Eduards teori om att kvinnor som agerar som kollektiv blir ett hot mot den rådande könsordningen kan man tänka sig att Kommunals stora kvinnodominans och förbundets fokus på att förbättra villkoren för arbetarkvinnor redan utgör ett så stort avsteg från en »normal» ordning att det därför skulle bli för utmanande att också tillämpa kvotering. Att Kommunal inte valt att kalla sig ett feministiskt förbund, trots att andra delar av arbetarrörelsen under senare halvan av 1990-talet fattat sådana kongressbeslut,48 skulle kunna stärka denna hypotes. En förklaring till oviljan mot att se kön som en politisk relation i arbetarrörelsen, som återkommer i tidigare forskning, är Kongressprotokoll, Svenska kommunalarbetarförbundets 18:e ordinarie kongress, 1993, s 551. 30 Lindholm 2008, s 208. 31 Tollin 2011. 32 Behandling av motion Q:3… 1988, s 582. 33 Eduards 2002; Rydstedt 2005, s 27–28. 34 Utlåtande över motion Q:3… 1988, s 580. 35 Utlåtande över motionerna M:1-M:4 1993, s 551. 36 Eduards 2002, s 49. 37 Lindholm 2008, s 140. 38 Motion Q:3, sekt 16, avd. 1 Stockholm, Kongressprotokoll, Svenska kommunalarbetareförbundets 17:e ordinarie kongress, 1988, s 579. 39 Behandling av jämställdhetsprogram och motion M:1 1994, s 107. 40 Behandling av jämställdhetsprogram och motion M:1 1994, s 112. 41 Jämställdhet 1994, s 55. 42 Behandling av jämställdhetsprogram och motion M:1 1994, s 111. 43 Behandling av jämställdhetsprogram och motion M:1 1994, s 111. 44 Hermansson 1993, s 41–42; Gunnel Karlsson, Från broderskap till systerskap: det socialdemokratiska kvinnoförbundets kamp för inflytande och makt i SAP, Lund 1996, s 21. att detta hotat vad som formulerats som ett gemensamt klassintresse.49 Waldemarson menar att »klass mötte kön» när Kommunal skulle förhålla sig till kvinnors krav på representation.50 Jag har dock i mitt material inte kunnat se att en klassgemenskap använts som ett argument mot kvotering, snarare har klassretoriken varit frånvarande i debatten. Jag har på annat håll visat att klasskampsretorik förekommit i debatten om ett annat könspolitiskt krav i Kommunal, det på arbetstidsförkortning, från de ombud som förespråkat en sådan reform. I arbetstidsdebatten har klassanalysen alltså snarare förstärkt ett könspolitiskt krav, medan klasstrukturer, manifesterade i samförståndsanda och ekonomiskt ansvar, satt gränserna för förbundets ställningstagande i arbetstidsfrågan.51 Jag har inte heller kunnat se att socialism och jämlikhet mellan könen skulle ha konstruerats i motsats till varandra i Kommunals debatt, på det sätt som tidigare forskning har hävdat skulle ha skett systematiskt i andra delar av arbetarrörelsen.52 När Kommunals förbundsledning 1993, parallellt med kvoteringsdebatten, ville stryka ordet socialism i målsättningsparagrafen och istället skriva in jämställdhet betonade flera ombud vikten av att ha med båda målsättningarna, vilket också blev beslutet.53 45 Behandling av jämställdhetsprogram, Kongressprotokoll, Svenska kommunalarbetareförbundets 19:e ordinarie kongress, 1994, s 105. 46 Waldemarson 2010. 47 Eduards 2002, s 14. 48 Lindholm 2008, s 197. 49 Se t.ex. Yvonne Hirdman, Med kluven tunga: LO och genusordningen, Atlas 1998; Karlsson 1996; Ylva Waldemarson, Kvinnor och klass – en paradoxal skapelseberättelse: LO:s kvinnoråd och makten att benämna 1898–1967, Stockholms universitet, Historiska institutionen 2000; Hermansson 1993; Rydstedt 2005. 50 Waldemarson 2010, s 35. 51 Linderoth 2010. 52 Se t.ex. Hermansson 1993; Hirdman 1998; Karlsson 1996; Lindholm 2008. 53 Behandling av motionerna A:3–A:5, Kongressprotokoll, Svenska kommunalarbetarförbundets 18:e ordinarie kongress 1993, s 68–69. ABSTRACT – BETWEEN STRUGGLE AND AGREEMENT Until the beginning of the 21st century women were under-represented in the Swedish Municipal Workers' Union (Kommunal), even though they formed a majority of eligible employees since th 1950s. Demands for affirmative action were intended to address this problem. Affirmative action was discussed at Kommunal’s congresses between 1988 and 1994 but was never realized. In the debate women’s lack of representation was attributed to tradition, and thus to factors external to the organization. The solutions presented are rhetorical, such as a general emphasis on the importance of equal representation. The faith in gender equality as a success story independent of concrete reforms is connected to an emphasis on consensus between men and women, characteristic of Swedish gender equality ideology. Conflicts of interests are not to be articulated. Instead, the unequal distribution of power is expected to wither away by itself. The demand for affirmative action challenges this ideology, by proposing an immediate redistribution of power. A possible reason for the sensitivity to the demand could be that as an organization of which 80 percent were women, Kommunal was in any case seen to be a deviation from what is perceived to be the normal order of things. To adopt affirmative action would thus have been too controversial. KRISTIN LINDEROTH är verksam vid Centrum för genusvetenskap vid Lunds universitet. Arbetarhistoria 2012:1 9 Efter Spanien. De svenska spanienfrivilligas hemkomst * Över 500 svenskar deltog i de Internationella brigadernas kamp under spanska inbördeskriget. Till skillnad från de flesta frivilliga från andra länder, hade de svenska frivillliga stöd när de återvände hem, men de blev också övervakade av säkerhetspolisen. Författaren analyserar situationen efter hemkomsten till Sverige. AV BENITO PEIX GELDART de drygt 500 svenska Spanienkämparnas bidrag till den spanska Republikens krigsinsats och därmed till den internationella antifascistiska kampen har länge uppmärksammats i svensk historisk forskning.1 I Spanien har det däremot skrivits 10 Arbetarhistoria 2012:1 förvånansvärt litet om ämnet. En artikel i en militärtidskrift är nästan det enda som finns.2 I denna artikel vill jag belysa Spanienkämparnas hemkomst efter avslutat uppdrag i Spanien: dels ligger fokus på hur de mottogs i Sverige av myndigheter och folk, dels på deras insatser i den antifascistiska kampen under de åren som följde. Några var nämligen aktiva i sammanhanget, inte minst genom direkt deltagande i andra världskriget. Några grundläggande fakta Antalet svenska Spanienfrivilliga beräknas idag till cirka 530 till 540, flertalet av dem medlemmar i kommunistiska partier Spanienfrivilliga återvänder till Sverige 7 december 1938. Från vänster: Okänd, Bengt Segersson, Sten Uden, Henning Lindgren, Herbert Blom, okänd, Sven Wernström, Arne Larsson, okänd, Sören Gustavsson, två okända, C.G. Hjärpe, okänd. Foto ej angiven och organisationer.3 De hittills publicerade namnlistorna innehåller dock endast 501 namn,4 och en norsk publikation anger deras antal till 550.5 Av dem fanns det några som kämpade i anarkosyndikalistiska enheter eller partisangrupper.6 Utöver de drygt 150 kommunister från Bertil Lundviks listor, fanns det minst 8 medlemmar i Socialistiska partiet och minst 10 syndikalister från SAC. Antalet socialdemokrater är ovisst, endast 7 känner man till med säkerhet.7 Det fanns också frivilliga som inte var politiskt organiserade och till och med en och annan borgare och adelsman, även om över 95 procent tillhörde arbetarklassen. Medelåldern var 28 år.8 Geografiskt sett kom de från hela landet, fast två femtedelar var bördiga i antingen Stockholm eller Göteborg. Enligt beräkningar dog cirka en tredjedel i strid eller i de spanska rebellernas fängelser. Minst fyra frivilliga var kommissarier inom Internationella brigaden, sex uppnådde graden som kompanichefer, två blev tillförordnade bataljonchefer och minst 19 kämpade som gerillakrigare eller partisaner i de sovjetorganiserade enheter som på ryska kallades spetsnaz. En av dem, Per Eriksson, var instruktör för Internationella brigaden och skyddsvakt åt flera kända personer, exempelvis åt G. M. Shtern, högre sovjetisk militärrådgivare i Spanska Republiken 1937–38, samt åt den kända spanska kommunistiska ledaren Dolores Ibárruri sommaren 1938. En annan, Sven Brännström, nämnde kort före Arbetarhistoria 2012:1 11 Majoriteten av de frivilliga var kommunister men det fanns också socialdemokrater, socialister och syndikalister. När de kom hem ordnades möten där de berättade om sina upplevelser. sin död att han tjänstgjorde under den sovjetiska underrättelsetjänstens nästhögste befälhavare i Spanien, majoren Leonid Aleksandrovitch Eitingon.9 Svenskarna deltog i det spanska inbördeskrigets främsta slag: Madrid, Brunete, Guadalajara, Ebro. I en bok från 1938 om bataljon Thälmann av norska Lise Lindbæck som året därpå översattes till svenska10 nämndes det svenska Brantingkompaniet som den första republikanska enheten som gick till anfall mot fascisterna över floden Ebro. Detta stämmer inte riktigt, då anfallet inleddes av den spanska divisionen nummer 11 medan division 35, där de internationella ingick, följde efter11 men deras insats är icke desto mindre en källa till stolthet för hela den svenska arbetarrörelsen. Den exakta tidpunkten för övergången av floden är ju ovidkommande i sammanhanget. De svenska frivilligas hemkomst 1938 Den svenske överstelöjtnanten Olof Ribbing var en av noninterventionskommitténs kontrollanter för brigadisternas evakuering från landet. Dessa kontrollanters uppgift var att vittna om att evakueringen verkligen hade fullgjorts enligt planerna. Han skrev att svenskarna var unika bland brigadisterna i det att de stolt kunde svara jakande på frågan om huruvida deras land välkomnade dem hem.12 Det faktum att de svenska fri12 Arbetarhistoria 2012:1 villiga visste att de kunde återvända hem riskfritt, trots att de formellt sett hade brutit mot den lag som från februari 1937 förbjöd resor till Spanien och deltagande i kriget under hot av sex månaders fängelsestraff,13 var ett tydligt bevis på det svenska folkets och även myndigheternas välvilliga syn på deras krigsinsats. Den svenska regeringen bestämde sig för åtalseftergift — så kallad abolition — för det brott de frivilliga begått genom sitt deltagande i spanska inbördeskriget. Därmed blev lagen om förbud mot värvning i främmande makts tjänst uddlös.14 Redan i juni 1937 hade man vid Justitiedepartementet tänkt på denna lösning.15 I den svenska Madridbeskickningens arkiv återfinns två brev från oktober 1938 med anhållan om åtalseftergift till brigadisterna: det ena skrivet av överstelöjtnant Ribbing, det andra av spanska republikens utrikesminister Álvarez del Vayo själv.16 Själva hemkomsten av den stora kontingenten frivilliga som avmönstrade brigaderna hösten 1938 ordnades av den i oktober 1937 på kommunistiskt initiativ skapade Frontkämparnas stödfond, i vars styrelse det satt två tidigare hemkomna spanska frivilliga. Fonden fick inget stöd av LO.17 Natten till 8 december 1938 anlände 174 svenska, 6 tyska och 22 finska frivilliga till Malmö hamn. Trots tiden välkomnades de av en stor skara människor, 10 000 enligt Social-Demokraten, 4 000 enligt andra källor. Samma dag avtackades Georg Brantingkompa- Sårade soldater flyttas över floden Ebro. I september 1938 utkämpade Internationella brigaderna sitt sista stora fältslag vid Ebro. Foto ej angiven niet i Malmö Folkets Park, och deras befäl för dagen, Herman Wohlin, uppmuntrade dem till att ställa upp för folket, för freden och mot fascismen och därmed fortstätta vara folkets soldater även i Sverige. Även i Göteborg fick interbrigadisterna ett varmt välkomnande.18 Till Stockholm ankom de frivilliga den 11 december, där de togs emot av Georg Branting och fick nejlikor av Spaniens Sverigeminister, idag skulle vi säga ambassadör, Isabel de Palencia. Sedan begav man sig sjungande Internationalen till Östermalmstorg där de frivilliga avtackades.19 Även på lokalnivå blev brigadisterna mycket väl mottagna, som man kan se i dåtida tidningar och senare forskningslitteratur.20 Även om välkomnande ord och beröm för de frivilligas bidrag till demokratin framför allt förekom i tidningarna med kopplingar till arbetarrörelsen, var de inte helt frånvarande i de borgerliga tidningarna, undantag förekom. De i Spanien kvarvarande frivilliga kom till Sverige i små grupper under 1939: i januari anlände de sårade med båt till Göteborg och i april 16 brigadister som varit fångar i FrancoSpanien. Den sista fången återvände den 28 maj 1940.21 De svenska frivilliga under andra världskriget När deras stund i rampljuset, i samband med mottagningsceremonierna, var över, fick de svenska frivilliga möta en svår anpassningsperiod. De återvände från ett krig mot fascismen i ett fjärran land till ett hemland där de inte längre hade en arbetsplats. De blanketter som Spanienhjälpen lät svenska frivilliga i nöd fylla i ger en tydlig bild av deras problem: usel ekonomi och hälsa, arbetslöshet samt osäkerhet inför framtiden.22 Nästan hälften hade blivit sårade och så gott som alla hade det ekonomiskt svårt. Arbetslösheten i Sverige var ganska hög, cirka 15 procent. Lennart Lundberg förklarar att ett stort antal Spanienfrivilliga därför blev beroende av understöd från släkt, staten och arbetarrörelsens organisationer. LO, Frontkämparnas stödfond och Spanienhjälpen ställde upp med kläder samt pengar till kost och logi.23 För sjömännen var det lite lättare att hitta ett nytt jobb. Alla, men i synnerhet industri- och skogsarbetarna, fick finna sig i att bli behandlade med viss misstänksamhet av arbetsgivarna, som befarade att de frivilligas kommunistiska sympatier skulle ställa till med problem.24 Trots detta skulle livet ha kunnat återgå till det normala ganska fort om inte ett världskrig hade startat bara några månader efter hemkomsten. Kriget satte relationerna med Nazityskland på sin spets: dels fanns det inflytelserika medborgargrupper med stark tyskvänlig hållning utan att därför nödvändigtvis vara nazistvänliga, dels var man i regeringsArbetarhistoria 2012:1 13 Första maj 1974: Troligen C.G. Hjärpe med insamlingsbössa. Foto ej angiven. Högra bilden: Per Eriksson med de frivilligas fana. Hans Martens med den spanska republikens fana. Foto ej angiven. kretsar mån om att markera sitt avståndstagande från Sovjetkommunismen. Hursomhelst medförde kriget för de Spanienfrivilligas del att de blev föremål för SÄPO:s och den militära underrättelsetjänsten särskilda uppmärksamhet. Vissa statistiska uppgifter ur polisens handlingar fick Lundvik tillgång till när han skrev sin avhandling.25 Chefen för den svenska militära underrättelsetjänsten under krigstiden skrev en PM om de Spanienfrivilliga. Han menade att det fanns skäl att misstänka att de som hade kämpat i Internationella brigaderna hade varit så pass inblandade med Komintern att de saknade förmåga att göra sig fria från dess inflytande. Han påpekade också att det fanns gamla Spanienkämpar som hade fått en särskild utbildning som kommunistiska agitatorer först i Spanien och sedan i Sovjetunionen.26 Under Ribbentrop-Molotovpaktens giltighetstid fick de svenska kommunisterna och deras sympatisörer en hel del problem med polisen. Kontroller och förhörvar inte ovanliga. Det finns flera vittnesmål om detta, till exempel Greta Segersons redogörelse över den landsomfattande polisrazzian mot kommunister den 10 februari 1940.27 Somliga Spanienfrivilliga fortsatte att ha problem med SÄPO även efter 1945: deras telefonsamtal avlyssnades, förhör anordnades och så vidare.28 Under andra världskriget blev de flesta Spanienfrivilliga, som flertalet svenska män under 45, inkallade till beredskapstjänst. Efter den tyska invasionen i Danmark och Norge våren 1940 bildade man några »arbetskompanier» för personer, i synnerhet aktiva kommunister, som ansågs utgöra en fara för landets säkerhet. De fick lida under militärdisciplin och arbeta med fortifikationsarbeten eller byggprojekt. Några internerades i »arbetsläger». Enligt Spanienkommittén tjänstgjorde ett tjugotal före detta interbrigadister i dessa. Flertalet spanienfrivilliga var dock med i vanliga förband.29 14 Arbetarhistoria 2012:1 Utöver i beredskapstjänsten, fanns det Spanienfrivilliga i aktiv kamp mot nazismen inom andra länders arméer. Störst till antalet var den grupp på ett tjugotal frivilliga som deltog i finska vinterkriget. Där fanns anarkosyndikalister som Olov Jansson, ordförande i Syndikalistiska Ungdomsförbundet, eller Gösta Näslund, en före detta Francofånge. Där fanns även den kända socialdemokraten ConnyAndersson, som sade sig ha träffat några svenskarvid Svenska Frivilliga Kåren som varit soldater i Spanien på motsatta sidan, det vill säga Francos.30 Denna uppgift har hittills inte kunnat verifieras. Det kanske ter sig förvånande att se antifascistiska kämpar i Spanien 1938 i krig mot Stalins kommunistiska regim i Finland 1940. Det förklaras med att endast Spanienfrivilliga som inte var kommunister deltog i finska vinterkriget. Flertalet, som var kommunister, avstod, med några undantag, som Gösta Andersson och Karl Staaf, som kämpade på Sovjets sida. De hade kämpat som partisaner i spetsnazgrupperna under spanska inbördeskriget. Staf togs sedan till fånga i Danmark av Gestapo för inblandning i den danska motståndsrörelsen. Han flyttades till Tyskland, där amerikanska trupper frigav honom.31 Gyllenhaal och Westberg skriver att Andersson och Staaf under andra världskriget, tillsammans med åtminstone Einar Risto och Harry Ericsson, hade anknytning till den svenska delen av den så kallade Bernhardorganisationen, alltså de sovjetiska underrättelsetjänsternas nätverk för sabotageverksamhet i utlandet. I det sammanhanget häktades Andersson av polisen på midsommarafton 1941, samma dag som den tyska divisionen Engelbrekt fick grönt ljus att förflytta sig på svensk mark till kriget i öst. Andersson fick fängelsestraff i ett år och sex månader för införskaffande och innehav av sprängämnen avsedda för sabotage.32 Cirka femton spanienfrivilliga deltog i kampen mot nazismen i Norge.33 En av dem var Conny Andersson, veteran från två krig, som var kompanibefäl för ett norskt kompani i Brekken. Han blev sårad och ersatt som befäl av en annan före detta Spanienkämpe, Åke Sjögren.34 Senare skulle Conny Andersson grunda och leda det så kallade Svensk-Norska Frivilligförbundet som 1945 tog initiativet till bildandet av den så kallade Norgebataljonen som skulle medverka i frigörelsen av Norge från det nazityska väldet.35 Många Spanienfrivilliga var sjömän till yrket och var därmed inblandade i andra världskriget till havs. Efter den tyska invasionen av Norge och Danmark spärrades Skagerrak och den svenska handelsflottan blev delad i två, innanför och utanför spärren. Den delen som hamnade utanför spärren var behjälplig i många operationer för att skaffa livsmedel och material till de västallierade. Enligt Lundberg dog cirka 1 500 svenska sjömän i denna tjänst, däribland ett trettiotal Spanienfrivilliga och vid flottan innanför spärren, som gjorde samma tjänst åt tyskarna, dog cirka 210, även där ett trettiotal Spanienkämpar. Lundberg pekar härmed på det paradoxala i det att folk som hade bekämpat fascismen i Spanien fick dö för Hitlers sak i Östersjön.36 Lundberg redovisar inte källan till de siffror han anger, vilka åtminstone i fråga om antalet döda i västallierad tjänst förefaller överdrivna. Gyllenhaal och Westberg beräknar antalet döda på västallierade fartyg till 600, och på de 84 fartyg i tysk tjänst som sänktes i Östersjön under kriget, till 460.37 Efter andra världskriget levde de Spanienfrivilliga ett diskret liv, de syntes inte mycket och skröt inte över sin viktiga roll i den antifascistiska kampen. Inom ramen för Svenska Spanienfrivilligas kamratförening fortsatte de att vara en levande symbol för vad solidaritet och engagemang kan betyda i kampen för fred och demokrati och mot fascismen. Slutsatser Övre bilden: I Katalonien hyllades brigardisterna på 50-årsdagen 1986. I Spanien fick de ett erkännande då erbjöds spanskt medborgarskap 1995. Mitten: Kerstin Gustavsson intervjuar Sven Brännström. Intervjuerna finns bevarade på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Foto ej angiven. Längst ner: Arne Larsson (Svarten) och Sven Brännström gör rödfronthälsning. Foto ej angiven I denna artikel har jag granskat de svenska Spanienfrivilligas hemkomst och vidare öden både omedelbart efter det spanska inbördeskriget och vid tiden för andra världskriget. Granskningen visade i första hand att de svenska Spanienfrivilliga, till skillnad från de flesta av deras kamrater vid Internationella brigaderna, var välkomna tillbaka till hemlandet, även om de formellt sett var brottslingar som borde ha fått sex månaders fängelse. Istället välkomnades de av stora människoskaror och, med undantag avvissa borgerliga kretsar, hyllades som hjältar. Samtidigt visade granskningen att deras stund i rampljuset snart var över och att de fick möta en tid av stora svårigheter vad gällde hälsa, ekonomi, arbete, osv. Deras agerande i Spanien gjorde att de sågs med misstänksamhet av arbetsgivarna och av landets polisväsende, vilka var rädda för deras kommunistiska idéer. Dessutom har granskningen visat att en del av Spanienkämparna fortsatte sin kamp efter hemkomsten, ibland med vapen i hand inom andra länders arméer, mot fascismen och, i finska vinterkrigets fall, även mot den stalinistiska totalitarismen. Några fick betala med sina liv för insatserna. Arbetarhistoria 2012:1 15 Av detta kan man dra två intressanta slutsatser: å ena sidan kan man konstatera att Sveriges officiella inställning i den spanska konflikten, varvid landet anslöt sig till den brittiskoch franskledda noninterventionspolitiken och därmed förbjöd deltagandet av svenska medborgare i kriget, inte var ett hinder för ett tydligt svenskt engagemang för demokratin i Spanien. Detta gällde främst, men inte enbart, den svenska arbetarklassen. Den svenska regeringens officiella inställning i den spanska frågan var ett resultat av pragmatiska realpolitiska beslut och inte av ett ideologiskt grundat stöd till noninterventionspolitiken, vilket visade sig bland annat i åtalseftergiften mot de Spanienfrivilliga. NOTER – EFTER SPANIEN ∗ Denna artikel är en förkortad svensk version av författarens bidrag på spanska till en internationell historiekongress (Congreso Internacional del Antifascismo combatiente) i Barcelona i oktober 2011 med anledning av 75-årsdagen av Internationella Brigadens bildande. Bidraget bygger i sin tur på ett kapitel i författarens kommande doktorsavhandling kring de svensk-spanska relationerna på 1930-talet. 1 Följande forskningsbidrag kan särskilt omnämnas: Bertil Lundvik, Solidaritet och partitaktik: den svenska arbetarrörelsen och spanska inbördeskriget 1936–1939, Stockholm 1980; Marcos Cantera Carlomagno, Sverige och spanska inbördeskriget, Lund 1999; Lars Gyllenhaal & Lennart Westberg, Svenskar i krig 1914–1945, Lund 2006; Lars Ericson, Svenska frivilliga. Militära uppdrag i utlandet under 1800- och 1900-talen, Lund, 1996; Lennart Lundberg, Svenskarna i spanska inbördeskriget 1936–1939, Göteborg 2001; Göte Nilsson, Svenskar i spanska inbördeskriget, Stockholm 1972; Folke Olsson, »Solidaritetens soldater» Patrik Helgeson, Richard Jändel & Nils Weijdegård (red.), No pasaran!: Spanska inbördeskriget och uppgörelsen med fascismen, Linköping 2008, s. 153–213. 2 Norling, Erik, »¡Viva la República! Voluntarios suecos en la Guerra Civil española», i Historia Militar, octubre 2005, s. 127–133. 3 Kerstin Gustafsson & Melki Karlsson, Spaniens sak var vår. Stockholm 1992, särskilt s. 62. 4 Lundberg 2001, ss. 158–171; Lundvik 1980, s. 197–203. 5 Arve Kvaløy, Norske frivillige i den spanske borgekrig, Oslo 1996. 6 Richard Jändel, Kämpande solidaritet, Stockholm 1996, s. 32. 7 Lundvik 1980, s.123. Författaren kunde dock endast kartlägga den politiska tillhörigheten på 207 brigadister på listan med 501 namn. 8 Olsson, 2008, s. 182f. 16 Arbetarhistoria 2012:1 Å andra sidan visar analysen också att det offentliga Sveriges misstänksamhet mot exbrigadisterna inte var en direkt följd av deras antifascistiska engagemang i Spanien som sådan, utan snarare av deras samröre med den Kommunistiska internationalen och därmed med Sovjetunionen. Med andra ord, de förföljdes inte för att de var antifascister, utan för att de var, eller snarare befarades vara, sovjetstyrda kommunister. De svenska myndigheternas agerande i denna fråga är därför helt i linje med den kommunistfientliga attityd som rådde inom vida kretsar av den svenska socialdemokratin, särskilt inom den svenska regeringen, under denna tid. 9 Stefan Dalin, »Sven Brännström – en Spanienfrivillig från Västerbotten berättar» Oknytt (1998:1–2) 10 Lise Lindbæck, Internationella Brigaden, Stockholm 1939. 11 Archivo General Militar de Ávila (AGMAV), Militärrapporterna över slaget vid Ebro, C.2114, 7 12 Svensk Tidskrift, februari 1939. Citerat i Lundberg 2001, s. 134. 13 Cantera Carlomagno 1999, s. 48. 14 Svensk Författningssamling 1938, nr. 623. 15 Riksarkivet (RA) UD, HP 36, B, 13 16 Riksarkivet (RA), Beskickningsarkivet: Madrid, F1c:46, Svenska beskickningen i Madrid, rapport nr 167, 9 oktober 1938; brev från O. Ribbing, 25 oktober 1938. 17 Lundvik 1980, s. 127f. 18 Olsson, 2008, s. 193f.; Lundvik 1980, s. 130. Jonas Sjöstedt, Brev till en broder! Spanienkämpens Bengt Segersons personliga skildring från det spanska inbördeskriget, Simrimshamn 2009, s. 47f. 19 Gyllenhaal & Westberg 2006, s. 162. 20 Se bl.a. Carl Mattson, Spaniens sak var vår – Solidaritetsrörelsen i Värmland 1936–1939. Kampen mot krig och fascism, Karlstad 1982, s. 104–110. 21 Ericson 1996, s. 95; Cantera Carlomagno 1999, s. 112f. 22 Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek (ARAB), Frontkämparnas Stödfond, 1236/D I:1 23 Jändel 1996, s. 33. 24 Lundberg 2001, ss. 137f. 25 Lundvik 1980, s. 115. 26 Krigsarkivet (KrA), Carlos Adlercreutz arkiv: Aktionen mot Spanienkämparna, citerat i Gyllenhaal & Westberg 2006, s. 338. 27 Jonas Sjöstedt, Masthugget, Moskva, Madrid, Stockholm 2009, s. 91f. 28 Jändel 1996, s. 34. 29 Lundberg 2001, s. 139; Gyllenhaal & Westberg 2006, s. 162. 30 Gyllenhaal & Westberg 2006, s. 234. 31 Gyllenhaal & Westberg 2006, s. 330f. Jfr. Karl Staaf, Den röda lågan, Stockholm 1997; Jändel 1996, s. 143. 32 Gyllenhaal & Westberg 2006, s. 336 ff. 33 Ericson 1996, s. 110. 34 Bo Hugemark (red.), Urladdning. 1940 – blixtkrigens år. Stockholm 2002, s. 313. 35 Gyllenhaal & Westberg 2006, s. 180. 36 Lundberg 2001, s. 138. 37 Gyllenhaal & Westberg 2006, s. 224. ABSTRACT – THE RETURN OF THE SWEDISH VOLUNTEERS The 500 or so »Spain fighters», as the Swedish volunteers in the International Brigades were called in Sweden, found themselves in a difficult situation following their return home from the Spanish battlefields. They were generally given a warm welcome on their return home in December 1938, unlike most of their comrades from other European countries. The Swedish labour movement organisations greeted them as heroes and the authorities refrained from applying the Parliament Act, whereby Swedish nationals were banned from participation in the Spanish civil war. However, the situation soon changed during the Second World War years. Most of the volunteers had to endure severe health and economic problems, as well as the ill-will of some of their former employers. Existing police records show that all of them were subjected to close control by the Security Police, as a consequence of their engagement with and commitment to international communism. In Swedish government circles at the time this was considered one of the greatest dangers to peace and democracy. The volunteers themselves remained faithful to their antifascist ideals, as shown by the active participation of many of them in the Allied war effort and in their engagement in protest actions against fascism. BENITO PEIX GELDART är historiker verksam vid universitetet i Valladolid i Spanien. NYHETER FRÅN ARAB »Svenska partikamraterna behöva visst aldrig skämmas för min skull.» Tyskspråkiga flyktingkvinnor i ARAB:s bestånd Bästa kamrat Pittig! Då kamrat Wallin har gått i pension föll det på vår lott att besvara det brev som Ni sände honom den 8:e i föregående månad. Under tiden har förhållandena utvecklat sig så hos oss att i och med Wallins avsked och den betydande nedgången i antalet skyddslingar så har dödsklockan klingat för vår kommitté. Vi befinner oss nu i verksamhetens sista avvecklingsfas och enligt beslut i vår högsta instans får kommittén inte ta på sig fler garantiförpliktelser för besöks- och inresor. Lika lite kan partiet självt ta på sig sådana förpliktelser, då antalet ansökningar på sista tiden blivit allt större. Vi beklagar detta särskilt i Ert fall, men dessvärre förhåller det sig så att undantag från regeln inte kan göras. Kanske finner ni dock ett sätt att utan vårt bistånd förverkliga Er önskan att komma hit. Med de bästa önskningar om Er välgång tecknar vi med bästa hälsningar! 1 Det ovan citerade brevet avslutar kontakten mellan Elsa Pittig och Arbetarrörelsens flyktinghjälp. Pittig, som tolv år tidigare sökt och fått asyl i Sverige, var tillbaka i Tyskland. Den mycket innehållsrika personakt som dokumenterar stora delar av detta förlopp är en utomordentligt rikhaltig källa till exiltillvarons villkor för en kvinnlig politisk aktivist. Under de senaste årtiondena har en hel del forskning publicerats, som rör de tyskspråkiga flyktingarna som levde i exil i Sverige och de övriga nordiska länderna under 1930- och 1940-talen. Denna forskning har undersökt flyktingtillvaron som sådan, relationerna till mottagarlandet, relationer till och även konflikter med andra flyktingar, mottagarländernas attityder och åtgärder etc. Ett viktigt inslag i denna forskning har varit vilka konsekvenser detta flyktingskap haft för alla berörda parter: de erfarenheter som flyktingarna förde med sig till exillandet och kanske ännu mera de erfarenheter som de förde tillbaka efter exiltiden, de nätverk och konflikter som etablerades och hur dessa kan tänkas ha påverkat den politiska situationen och de mellanstatliga relationerna under efterkrigstiden. Konkret har framhållits hur Willy Brandt och Bruno Kreisky i sina politiska gärningar i Västtyskland respektive Österrike inspirerats av sina upplevelser av den svenska demokratin. Man har också ställt sig frågan vilka som blev kvar i asyllandet och varför.2 Spåren efter kvinnliga flyktingar Det finns alltså ett växande forskningsläge. Beskedligare till omfånget är den forskning som rör de kvinnliga flyktingarna och deras exiltillvaro och politiska verksamhet före, under och efter exilen, deras roll i och utanför familjen under exiltiden, deras nätverk och vilken betydelse de kan ha haft.3 Beror det tunna forskningsläget på en avsaknad av kvinnor i det arkivmaterial som står till buds? Syftet här är att med utgångspunkt i de arkiv som finns på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek i allmänhet och det från Arbetarrörelsens flyktinghjälp i synnerhet undersöka detta och inventera vilka möjligheter det finns att förbättra forskningsläget om kvinnor i exil. Det bör i varje fall snabbt slås fast att kvinnor inte är frånvarande i denna historia - inte i realiteten och inte heller i den historiska dokumentationen. HildeWeigel och Gabriela Wilszewski är två exempel. Båda kom ensamma till Sverige. Hilde Weigel från Tjeckoslovakien anlände 26 år gammal till Stockholm i november 1938 och skrevs där in i rullorna hos Arbetarrörelsens flyktinghjälp. Hon hade varit aktiv i det socialdemokratiska partiet och tidigare i ungdomsförbundet. I sitt arbete som telefonist vid en offentlig sjukkassa hade hon tillhört en fackförening för offentliganställda. Enligt ett »rekommendationsbrev» avsett att underlätta hennes ankomst till Sverige meddelade en kamrat inom det socialdemokratiska partiet att hon i sin tjänst avlyssnat samtal mellan nazister hemma och fört vidare information om detta. När hon anlände ställdes en summa pengar från the Czech Refugee Board till hennes förfogande, att utbetalas från Flyktinghjälpen. Då Weigel anlände fyllde hon i såväl »Erhebungsbogen für Emigranten» som ett frågeformulär som rörde bakgrund och arbetsförmåga och möjligheter att försörja sig själv. Weigel deklarerade att hon kunde tänka sig att arbeta på kontor, med barnavård och barnuppfostran, med kosmetik som mannekäng, med virkning eller på fabrik. Hon kunde också tänka sig att omskola sig till ett antal yrken som hon också räknade upp, men jordbruksarbete var däremot inte aktuellt för henne. Hennes akt i Flyktinghjälpens arkiv omfattar, förutom dessa formulär, ett antal brev och täcker perioden mellan november 1938, då hon anlände, och 1946, då hon i omgångar begärde ut återstående medel från sin innestående summa, bland annat för att skicka pengar till behövande vänner i Tjeckoslovakien. Någon gång under perioden blev hon inlagd på sanatorium för tuberkulos men tycks i övrigt ha varit anställd av MetallArbetarhistoria 2012:1 17 NYHETER FRÅN ARAB Elsa Pittigs registerkort hos Arbetarrörelsens flyktinghjälp. industriarbetareförbundet.4 Gabriela Wilszewski från Hindenburg i Polen anlände, 50 år gammal, till Sverige, försedd med ett rekommendationsbrev utställt av det tyska socialistiska arbetarepartiet i Polen där det framhölls att innehavaren av detta brev är hustru till kamraten Max Wilszewski från Hindenburg. Maken hade, sedan SPD upplösts i Tyskland, ägnat sig åt illegal verksamhet i Polen. Ytterligare ett brev, till »Werter Genosse Granath» bekräftar och kompletterar informationen som sammanfattas av Flyktinghjälpens personal i en handskriven anteckning på baksidan av anmälningsformuläret på följande sätt: Bodde i Hindenburg – vid polska gränsen varifrån de centralt ledde arbetet med fördelningen av illegal litteratur. Mannens och de två barnens – 18 och 20 år – öde är okänt. Kvinnan gör ett gott intryck och kan säkert klara sig själv.5 Detta var möjligtvis en riktig bedömning förytterligare handlingar finns inte i personakten. Arbetarrörelsens organisationer och enskilda aktörer har i många fall engagerat sig starkt i internationella frågor och för politiska flyktingar under hela efterkrigstiden och detta engagemang finns tydligt dokumenterat överallt. Det gäller inte minst det personliga och politiska engagemanget på många håll för de latinamerikaner som sökte sig till Sverige och som i många fall hade en politisk hemvist i vänstern. Men när det gäller källor till historien om enskilda flyktingar eller vad det innebar att leva i exil i Sverige är det material som rör den tyskspråkiga exilen under 1930- och 1940-talen unika. 18 Arbetarhistoria 2012:1 Av drygt 150 internationella bestånd hos ARAB (av mer än 5000 bestånd totalt) dominerar den tyskspråkiga gruppen (43 arkiv avvilka 36 är personarkiv). Dessutom finns alltså de arkiv som närmare skall beskrivas här, och som hade med själva flyktingmottagandet att göra. Flyktinghjälpen var i många fall den första kontakt som flyktingarna hade med Sverige och detta innebär att dess arkiv är en källa till själva flyktingmottagandet och den bästa överblicken över vilka som kom hit och vad som hände med dem i Sverige. Personarkiven är sedan ett resultat av enskilda flyktingars aktiviteter som flyktingar i landet. Ett antal sådana flyktingar arbetade dessutom vid Arbetarrörelsens arkiv som beredskapsarbetare och såg det därför som naturligt att arkivera sina efterlämnade handlingar vid institutionen. Av de enskilda arkiven finns det knappt några kvinnliga, ett undantag är dock arkivet på fyra volymer efter författaren Nelly Croner (1894–1978), ett annat är Anna Zammert (1898–1982), två volymer, vars personarkiv är gemensamt med maken Pauls. Det finns mer att läsa om denna historia i Martin Grass’ artikel »The German-speaking émigrés papers in ARAB’s stores» i beståndsöversikten The World in the Basement, som utkom i samband med ARAB:s hundraårsjubileum 2002 och som är huvudingången till de internationella bestånden i Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.6 Mot denna bakgrund blir Flyktingkommittéernas arkiv intressanta: dels speglar de på individnivå kontakten med såväl kvinnor som män och dels finner man där inte bara de allra mest bemärkta eller engagerade utan också de mer anonyma flyktingarna och deras familjer. Flyktingkommittéerna inrättades i ett Sverige som under 1930- och 1940-talen bedrev en tämligen restriktiv flyktingpolitik. Flyktingar tilläts inte komma in i landet om man befarade att de skulle komma att bli en ekonomisk belastning för samhället. Det behövdes alltså garanter för försörjningen av flyktingar. Såväl privatpersoner som olika flyktingkommittéer stod för detta, även om staten anslog medel för flyktingmottagandet från 1942–1943. Det fanns åtminstone 28 sådana kommittéer, var och en inriktad på sin politiska, etniska eller religiösa kategori. Några var frivilliga och några hade stöd från exilregeringarna i sina hemländer. På Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek finns, utöver arkivet efterArbetarrörelsens flyktinghjälp, även arkiven efter Arbetarrörelsens flyktingkommitté och Röda hjälpen, men därutöver fanns ett flertal organisationer och insatser som Insamlingen för landsflyktiga intellektuella, Stockholms centrala kommitté för flyktingshjälp, Mosaiska församlingens hjälpkommitté, Svenska Israelsmissionen med mera.7 Individuella fall visar vägen Det i särklass rikaste materialet rörande enskilda individer finner man i arkivet efter Arbetarrörelsens flyktinghjälp, först inrättad år 1933 som Fackliga och politiska emigranternas hjälpkommitté med LO som finansiär och med funktionärer tillsatta av det Socialdemokratiska partiet. Man inriktade sin verksamhet i första hand på socialdemokratiska flyktingar och dessa var framför allt tyskar, sudettyskar och tjecker. Understödet utgick från arbetslöshetsunderstödet. En mer detaljerad beskrivning av organisationen och arkivet ges på slutet av denna artikel. Här intresserar vi oss främst för de handlingar som är kopplade till enskilda individer, nämligen registerkorten och personakterna. Understödsregistret omfattar knappt 500 kartotekskort, sorterade i alfabetisk ordning, innehållande översiktliga uppgifter om de hjälpsökande, många kort innehåller anteckningar på såväl fram- som baksida och i några fall har ett kort inte räckt till för en person. Ett knapphändigt kort gäller »Amstätter, Andreas, textilarbetare, med fru och dotter». Med blyerts är tillagt Malmö, vilket är hans troliga väg in i Sverige. Av kortet framgår också datumet 27 december 1938 samt beloppet 20:– två gånger. Det är mer sannolikt att detta datum gäller tidpunkten för kontakten med Flyktinghjälpen och utbetalningen av medlen än tidpunkten för ankomsten till Sverige. Vidare är katalogkortet försett med ett nummer 616/17, skrivet med rött i kortets övre högra hörn. Varje kort har ett nummer, men korten ligger inte i nummerordning. Det finns skäl att antaga att korten, som lagts alfabetiskt, hänvisar till en svit med akter som lagts upp vartefter de hjälpsökande anmält sig och att dessa arkiverats i nummerordning. Vid ordningsarbetena har det varit svårt att urskilja någon sådan systematik varför även personakterna lagts i alfabetisk ordning i volymerna. Av detta kort framgår också att det är familjer snarare än enskilda individer som är »ärendet» hos Flyktinghjälpen och att mannen är »huvuduppslag» medan hustrur och barn är »bifigurer». Där finns dock, som redan visats, ett flertal kort som förts över ensamma kvinnor. Ett mer utförligt ifyllt kartotekskort illustrerar dessas användbarhet och begränsningar: Expediten Fritz Gedeck föddes 1907 i Danzig, var medlem i SPD 1921–1936, DMV (Deutscher Metallarbeiter-Verband?) 1924–1936 och innehade Danzigpass 1926–1941. Bostadsadressen i Sverige var Norra Torngatan, c/o Johansson, Lidköping. Den 27/9 1937 fick han arbete i Lidköping, men med vad framgår ej av kortet. Hans hustru Irma, född Schmidt 1907 i Danzig var också medlem i SPD 1921–1936 och innehade Danzigpass 1941. Angiven adress var Birgittagatan 17. Det är oklart om de olika adresserna står för separata bostadsorter. Understödet för de båda har dock betalats ut tio gånger under 1937 (sedan ankomsten i slutet av maj) och elva gånger 1938. Därefter finns inga ytterligare anteckningar på kortet – vare sig detta beror på att paret dragit vidare eller blivit självförsörjande i Sverige. I sin artikel »Den snäva solidariteten» som handlar om såväl Arbetarrörelsens flyktinghjälp som hjälpinsatser från Missionsförbundet och andra, påpekar Pär Frohnert att den typiske flyktingen »var en man och att frun/livskamraten var ett bihang.» Kvinnor redovisades särskilt när de kom ensamma, men detta var mindre vanligt.8 En hastig genomgång av de olika flyktingarkiven visar att Frohnerts påståenden håller streck. Arbetarrörelsens flyktinghjälp har en svit persondossierer som på senare tid försetts med ett personregister och där är det möjligt att räkna: Registret omfattar 1383 namnuppslag. Av dessa består 97 av minst en man tillsammans med minst en kvinna medan 128 består av ensamma kvinnor eller åtminstone framstår kvinnan som »huvuduppslag» då hon står först på raden. Övriga namnuppslag är ensamma mansnamn eller män tillsammans med andra män. Det finns flera felkällor. Elsa Pittig till exempel, adressaten till det inledningsvis citerade brevet, finns inte med i namnförteckningen. Det finns säkert ytterligare kvinnor som kommit i sällskap med män men som inte observerats vid genomräkningen. Och av makarna Pittigs akt framgår som vi skall se att även om mannen är huvuduppslag så kan hustrun ha varit politiskt aktiv i hög grad och dessutom stått i tät kontakt med Flyktinghjälpen. Det är dock helt klart så att andelen ensamflyende män vida överträffar sina kvinnliga motsvarigheter i antal och förekomsten av kvinnor över huvud taget i Flyktinghjälpens rullor. Fallet Kurt och Elsa Pittig Det citerade brevet, daterat den 29 mars 1949 och ställt till Frau Else (sic!) Pittig i Feuchtwangen, Bayern – USA-Zone, är en konceptkopia av ett utgående brev som sparats i arkivet efterArbetarrörelsens flyktinghjälp. Vem som undertecknade originalet Arbetarhistoria 2012:1 19 NYHETER FRÅN ARAB och sände det till Elsa Pittig framgår därför inte, men det verkar vara en person som författade ett stort antal sådana brev och inte hann reflektera över att det nog hade kunnat skrivas på svenska (eller ville brevskrivaren bara vara riktigt säker på att hela innehållet gick fram utan missförstånd?). Ty brevet var ett svar på ett annat brev, daterat Feuchtwangen den 8 februari 1949, författat på svenska och ställt till »kamrat Wallin» och som synbarligen var en av Flyktinghjälpens sista kontakter med Elsa Pittig, som efter många år som flykting i Sverige nu försökte skapa sig ett nytt liv i Tyskland. Denna skriftväxling avslutade en kontakt som börjat drygt tolv år tidigare, den 7 december 1936, då Kurt och Elsa Pittig, omkring 50 respektive 40 år gamla, fyllde i Flyktinghjälpens Erhebungsbogen für Emigranten (frågeformulär för emigranter). Där framgick att båda härstammade från Dresden och båda var politiskt aktiva, Kurt inom SPD och Metallarbetareförbundet. Elsa uppges på Flyktinghjälpens blankett vara »Ehefrau», hustru, men också stenograf. Även hon tillhörde SPD, sedan 1914. Detta politiska engagemang hade tvingat dem lämna Tyskland redan 1933. Flykten gick då till Tjeckoslovakien. Makarnas kontakter med Flyktinghjälpen fyller en tjock personakt i organisationens arkiv som därför är ovanligt tacksam för ett närstudium. Elsas (åtminstone så småningom) mer framträdande roll förefaller också ovanlig men inte fullständigt unik. Efter att makarna Pittig fyllt i Flyktinghjälpens Erhebungsbogen följer en dokumentationslucka på fyra år. Huruvida detta beror på att de lyckats etablera sig som flyktingar i Sverige och inte haft behov av några insatser från Flyktinghjälpens sida eller om där saknas delar av korrespondensen är oklart. Den brevväxling som därpå följde förefaller dock delvis rutinartad och handlar ofta om julpengar, klädpengar, hjälp med myndighetsbestyr som att förlänga passen, men en del extraordinära önskemål förekom också när familjen skaffade sig ett arrendekontrakt på ett torp på en gård utanför Stockholm. Under de följande åren (1940–1943) utbyttes ett par-tre brev per år i dessa frågor. Tonen i breven antyder vilken typ av förhållande man stod i till de personer som bemannade Flyktinghjälpen. Makarna infann sig då och då personligen i dess lokaler. Kommunikationen underlättades också uppenbarligen av att Flyktinghjälpens »LieberWilly» behärskade tyska. Vistelsen i Sverige innebar säkert en förändring, men uppenbarligen inget avbrott, i det politiska engagemanget. Den 30 juni 1944 kom ett brev från Kurt Pittig till herr Emil Wallin, Socialdemokratiska partistyrelsen. Pittig ville upplysa om tillståndet i den tyska utlandsföreningens representation i Sverige, som han hävdade samarbetade med kommunister etc. Liknande brev kom i januari 1945 där Flyktinghjälpen varnades för att en namngiven person sände skrivelser i syfte att splittra (det tyska socialdemokratiska partiet) och med hän20 Arbetarhistoria 2012:1 Brev från Elsa Pittig som förvaras som en bilaga i Socialdemokratiska kvinnoförbundets VU:s protokollsbok 1948. visning till flyktingbyråns kontaktuppgifter. Hela denna korrespondens fördes av Kurt Pittig, med enstaka hänvisningar till hustrun Elsas dåliga hälsa. Måhända något överraskande är därför ett brev från Elsa Pittig, maskinskrivet och på svenska, avsänt i juli 1945, där hon tackade för den solidariska hjälpen i samband med makens död. Först efter detta framträder Elsa Pittig som korrespondent med Flyktinghjälpen: hon försökte utan framgång få ny bostad med hjälp av tyska vänner i Stockholmstrakten och senare, 1946, behövde hon ekonomiskt bistånd till återresan till Tyskland. Hon var medellös, framhöll hon, men hade hört att Sverige ville få ned antalet flyktingar och därför erbjöd ekonomiskt bistånd till återresan. Hon ville ha information från Flyktinghjälpen om hur man kunde utnyttja befintliga möjligheter. Korrespondensen mellan Elsa Pittig och Flyktinghjälpen från 29 januari till 20 september 1946 handlar om förberedelserna för återresan. Hon hade lyckats få kontakt med sin son (och först här framgår av personakten att hon hade en sådan) och av honom fått kännedom om var hennes släkt fanns. I brevet den 20 september skildras den besvärliga hemresan. Brevkontakten upprätthölls med Flyktinghjälpen ytterligare några år, fram till 1949. Även efter återkomsten till Tyskland fortsatte Elsa Pittig att be om hjälp med pass för att kunna återbesöka makens grav i Sverige, men hon lämnade också underrättelser om livet i Tyskland, vad hon själv var sysselsatt med för tillfället och att hennes son arbetade vid nyhetsbyrån Deutsche Nachrichten-Agentur och där finns också en artikel bilagd som han skrivit om återuppbyggnaden. I ett brev agerade hon supplikant för två tyska kamraters räkning; de hade varit socialdemokratiska funktionärer i Dresden och hade det svårt. Tydligen fick hon också hjälppaket till dessa kamrater. 1948 ville hon ta sig till Sverige och behövde då svenska pengar. Något hoppades hon förtjäna på att skriva en artikel och skicka till Morgonbris (denna publicerades emellertid inte). I brevet till Flyktinghjälpen erbjöd hon sig också att mot betalning tala på möten och berätta för de svenska partikamraterna: Jag har varit under årtionden framgångsrik talare i offentliga och partimöten i Tyskland. Sedan min tillbakakomst till Tyskland har jag talat i två offentliga politiska möten i Feuchtwangen och har blivit ombedd att tala i marsmånad i ett »Europa-Unions» möte i Feuchtwangen. Det bevisar även min nuvarande duglighet som talare. Jag antar, att mina svenska språkkunskaper räcka till, att jag utan svårigheter kunde ta risken, att tala äfven för svenska partikamrater och kvinnoklubbister. Jag står i midden (sic) av det praktiska livet, pratar inte bara, utan harverkligt värdefulla erfarenheter att påvisa och svenska partikamraterna behöva visst aldrig skämmas för min skull. Elsa Pittigs sista brev är dystert. Det är avsänt i februari 1949 och hon hade nekats tillstånd att flytta närmare sin son. Hon avsåg i stället att flytta till sina föräldrar och makens anhöriga som bodde i ryska zonen trots att hon befarade att hon då skulle försvinna »bakom järnridån». Brevet innehållerytterligare en förfrågan om pengar för att resa till Sverige. Vänner skulle stå för uppehållet försäkrade hon. Sista handlingen i akten är brevkonceptet om att »GenosseWallin» har gått i pension och att flyktinghjälpens verksamhet höll på att avvecklas. Kommittén kunde inte längre hjälpa till med att stå som garant för inresor, då antalet som önskade sådana var mycket stort. Undantag kunde inte göras. Dokumenterade livsöden Det är visserligen sant att personakten efter makarna Pittigs liv före, i och efter exilen i Sverige är ovanligt rik på information, och det finns inga garantier att studier i andra dossierer är lika lyckosamma, vare sig det gäller kvinnor eller män. Men såväl detta exempel som de två tidigare nämnda kvinnorna HildeWeigel och Gabriela Wilszewski visar ändå vilken typ av kunskaper det finns möjlighet att komma åt med hjälp av Flyktinghjälpens arkiv och ger dessutom anledning till en del reflektioner. Flyktinghjälpens personakter och registerkort innehåller en Elsa Pittig med hunden Zenta. Fotot finns i Socialdemokratiska kvinnoförbundets arkiv. hel del biografisk information. Här får man veta vilka som hade nödgats fly från diktaturerna i Centraleuropa och varför, deras geografiska hemvist såväl som deras politiska. Den senare var för övrigt i regel socialdemokratisk, och denna ensidiga partitillhörighet bland dem som Flyktinghjälpen tog sig an hade ju kritiserats av andra hjälporganisationer, till exempel Röda hjälpen. Men som vi sett så var det inte endast personer med ett partipolitiskt förflutet som kom – även olika typer av fackliga meriter ligger i flyktingarnas förflutna, såväl de manligas som de kvinnligas. I Flyktinghjälpens Erhebungsbogen für Emigranten framskymtar i flera fall också en flyktingväg som inte gått direkt till Sverige. Vanligt var, när det politiska klimatet hårdnade i Tyskland, att man närmast flydde till andra centraleuropeiska länder och allteftersom demokratierna föll sökte sig vidare. Makarna Pittig kom via Tjeckoslovakien. Via breven och ansökningarna till Flyktinghjälpen tonar också flyktingtillvarons vardagsproblem fram: hur man finner sig till rätta, hur man finner någonstans att bo och ett sätt att försörja sig och liknande, vilka strategier som stod till buds för att klara sig och hur kvinnorna/flyktingarna använde dessa strategier. Akterna kan alltså fungera som en dokumentation över livet som flykting i Sverige under mellankrigstiden och andra världskriget. I denna ingår också politiska aktiviteter, och som framgår av Pittigs korrespondens kan till och med flyktingarnas politiska nätverk tona fram. I och med att verksamheten vid Arbetarrörelsens flyktinghjälp sträckte sig ända fram till 1950 finner man i arkivet vittnesbörd om återgången till »det normala», om personerna Arbetarhistoria 2012:1 21 NYHETER FRÅN ARAB återvände till sina hemländer eller blev kvar i Sverige, vilken hjälp de behövde och hur deras liv gestaltade sig. Elsa Pittigs försök att orientera sig i det nya Tyskland, med släkt och vänner i olika ockupationszoner, ger konkreta inblickar i vardagstillvaron och nöden. Som tidigare nämnts vittnar de många tyska flyktingarkiven på ARAB om dem som blev kvar och deras vidare tillvaro i Sverige. Intressant vore här att följa spåren från materialet i Flyktinghjälpens arkiv vidare in i andra organisationer för att se hur ihållande kontakterna mellan den nya tillvaron och det gamla exillandet blev och hur de i så fall såg ut. Finner man till exempel mer om Elsa Pittig i Socialdemokratiska kvinnoförbundets arkiv? Där finns bland VU-protokollens bilagor ett brev där hon bifogat fotografier av maken, hans grav samt på sig själv och sin hund. Den långa förbindelsen mellan Flyktinghjälpen och makarna Pittig visar ytterligare ett intressant förhållande som kan väcka en del tankar. Så länge Kurt Pittig levde var det han som för familjens räkning stod i förbindelse med Flyktinghjälpen, och denna del av korrespondensen skapar ett, uppenbarligen diskutabelt, intryck av att hustrun var en tillbakadragen bifigur med skröplig hälsa och utan egen egentlig politisk identitet medan det var maken som stod för det politiska engagemanget. Efter Kurts död träder Elsa – så långt arkivhandlingarna kan ge besked – fram i en delvis ny dager, med sitt ihärdiga och pådrivande bearbetande av Flyktinghjälpen för att tillgodose sina behov och intressen men framför allt också med sitt eget politiska engagemang och sina politiska kontakter i såväl Tyskland som Sverige. Hade maken aldrig dött så hade måhända aldrig denna bild trätt fram. Möjligtvis kan andra personakter ge en annan bild, men det som torde avspeglas här är en rollfördelning inom familjen där olika personer upprätthåller kontakterna med olika delar av omvärlden. Man skall inte låta sig luras av tystnaden. Att söka vidare… Det fanns ett stort antal stödkommittéer i Sverige under mellankrigstiden och arkiven efter flera av dem finns bevarade på ARAB. De har haft olika inriktning och arbetssätt och innehåller därför delvis olika typer av handlingar. Arbetarrörelsens flyktinghjälp är unik på så vis att den har denna stora mängd personakter rörande flyktingar. I förteckningen nedan lyfts några av de viktigaste fram och kommenteras något. En mer fullständig uppräkning av dessa arkiv finns i den tidigare nämnda artikeln av Martin Grass. Arkiv 4246, Arbetarrörelsens flyktinghjälp, beskrivet i artikeln, omfattar kring 50 volymer som nyligen förtecknats och därför serieindelats enligt allmänna arkivschemat. Intressanta serier är kartotekskort och personakter över flyktingar, men korrespondens med andra hjälporganisationer finns också. Fackliga och politiska emigranternas hjälpkommitté bildades den 22 Arbetarhistoria 2012:1 15 maj 1933 av Landsorganisationen och det socialdemokratiska partiet. LO stod för finansieringen av understöden och socialdemokraterna för de administrativa resurserna. Från år 1939 tillkom även statliga medel. Organisationen leddes av en ordförande och en sekreterare, vilka båda kom från partiet. År 1938 ändrades namnet till Arbetarrörelsens flyktinghjälp.9 Arbetarrörelsens flyktinghjälp samarbetade nära med myndigheterna, som kunde vända sig dit för att få information om flyktingar. En person som av Flyktinghjälpen erkänts som flykting hade som regel inga svårigheter att få politisk asyl i landet.10 Efter den tyska inmarschen i Tjeckoslovakiska gränsområden 1938 for Flyktinghjälpens sekreterare Axel Granath till Prag för att själv »välja ut» lämpliga socialdemokratiska flyktingar som skulle få komma till Sverige.11 Relationerna mellan Arbetarrörelsens flyktinghjälp och Röda hjälpen, som inriktades på kommunister, var frostiga. Flyktinghjälpen fick mycket kritik från Röda hjälpen för sin ensidiga inriktning på socialdemokrater, trots att till exempel finansieringen till stor del kom från LO, som ju bland sina medlemmar räknade även kommunister.12 Det ekonomiska bistånd som Flyktinghjälpen gav utgick från arbetslöshetsunderstödet och var inte stort. För att bli erkänd som flykting och därmed biståndsberättigad krävdes dels hjälpbehov, dels att den sökande tillhörde någon arbetarrörelseorganisation – politisk eller facklig – och på grund av sitt arbete inom denna var förföljd i sitt hemland. I själva verket var Flyktinghjälpen, som nämnts, i första hand inriktad på stöd till socialdemokratiska flyktingar. Antalet personer som fick Flyktinghjälpens understöd var 132 år 1937 och hade 1939 stigit till 570. Tyskar, tjecker och sudettyskar dominerade och bland flyktingarna fanns en klar manlig dominans.13 Arkivet efter Arbetarrörelsens flyktinghjälp har ordnats i omgångar och ingår dessutom i den inventering över tyskt material på ARAB som utfördes av Martin Grass 1979 på uppdrag av Friedrich Ebert Stiftung, men senast och grundligast våren 2011 av arkivpraktikanten Michael Horvath. Det omfattar 54 volymer fördelade på åtta serier, där tyngdpunkten ligger vid material om enskilda flyktingar (tre volymer med registerkort och 23 med persondossierer, alfabetiskt ordnade på den hjälpsökandes efternamn och försedd med ett personregister som lagts i den första av dessa volymer, F1:1). Protokoll, verksamhetsberättelser och räkenskapshandlingar är självklara inslag, men av särskilt intresse utöver personakterna är 13 volymer korrespondens med myndigheter, med andra flyktingkommittéer, med flyktingföreningar av olika slag (sudettyska, tyska, österrikiska och lettiska) och utländska arbetaroch flyktingorganisationer med mera. Arkiv 5046, Demokratiska hjälpkommittén för Tyskland, ursprungligen Hjälpkommittén för tyska och statslösa offer för koncentrationslägren, bildades 1945 och arbetade inte med flyktingar i Sverige utan snarare med att organisera hjälp- sändningar till det Tyskland som började byggas upp efter kriget. Personanknutet material saknas ändå inte, eftersom kommitténs hjälpsändningar bland annat var inriktade på mödra, barn- och ungdomshem. Tackbrev och barnteckningar är några inslag i arkivets korrespondens. Hela arkivet omfattar 13 volymer. Arkiv 2266, Internationella Röda hjälpen, svenska sektionen bildades 1930, närmast för att hjälpa finska flyktingar som fördrivits av Lappo-rörelsen. Arkivet innehåller listor över flyktingar som fått understöd och med uppgifter om nationalitet. Kvinnor ingår i dessa listor som också uppenbarligen omfattar familjer, men uppgifter om enskilda personer är relativt magra. Arkiv 6431, Sygruppen hjälpsamhet, Enskede på en volym, var verksam 1933–1952 och var inriktad på att sy, sticka, samla in REFERENSER – »…SVENSKA PARTIKAMRATER» 1 Brev den 29 mars 1949, personakt Pittig, ARAB Arbetarrörelsens flyktinghjälp serie F1. Originaltexten lyder: Werte Genossin Pittig! Da Genosse Wallin in Pension gegangen ist, erhielten wir Ihren unterm 8.v.Ms. an ihn gerichteten Brief zur Beantwortung überwiesen. Inzwischen haben sich die Verhältnisse bei uns so entwickelt, dass mit Wallins Ausscheiden und der bedeutend zurückgegangenen Zahl unsrer Schützlinge auch für unser Komitee die Sterbeglocke geläutet hat. Wir befinden uns im letzten Stadium der Abwicklung unsrer Tätighkeit und lt. Beschluss unsrer höchsten Instanz darf das Komitee keinerlei Garantieverpflichtungen für Besuchs- und Einreisen mehr übernehmen. Ebensowenig kann sich die Partei selbst solcher Verpflichtungen mehr annehmen, bei der in letzter Zeit immer grösser gewordenen Anzahl derartiger Ansuchen. Wir bedauern dies besonders in Ihrem Falle, aber leider liegen die Dinge so, dass Ausnahmen von der Regel nicht gemacht werden können. Aber vielleicht findet sich für Sie doch noch eine Lösung ohne unsre Mithilfe Ihren Wunsch nach hier zu kommen zu realisieren. Mit den besten Wünschen für Ihr Wohlergehen, zeichnen wir mit besten Grüssen! 2 Helmut Müssener, Exil in Schweden: Politische und kulturelle Emigration nach 1933, München 1974; Klaus Misgeld, Die pengar, kläder, husgeråd och matvaror med mera, till en början för att hjälpa familjer i Enskede som hade det svårt, men som inriktade sig på övriga Europa under och efter andra världskriget och då arbetade genom Rädda barnen, Europahjälpen och andra. Arkivet är i sammanhanget snarast av intresse på grund av att kvinnoprofilen är på hjälparsidan. Någon utpräglad personinformation finns inte i beståndet. Det finns även några hjälpkommittéer med inriktning på Finland och på Leningrads barn under den långa belägringen men dessa har huvudsakligen arbetat med insamlingar och hjälpsändningar av olika slag och innehåller ingen konkret personinformation. ULF JÖNSON är verksam vid Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek »Internationale Gruppe demokratischer Sozialisten» in Stockholm 1942-–945: Zur sozialistischen Friedensdiskussion während des Zweiten Weltkrieges, Bonn, Bad Godesberg 1976; dens. »Willy Brandt och Sverige – Sverige och Willy Brandt», i Ingvar Carlsson m.fl. Willy Brandt från Hammarbyhöjden, Stockholm 2003 samt Samtidshistoria och politik: Vänbok till Karl Molin, Stockholm 2004; dens. »Politik för Österrike: Bruno Kreisky och Sverige», i Arbetarhistoria nr 125 (1/2008); Jan Peters, Exilland Schweden: Deutsche und schwedische Antifaschisten 1933-1945, Berlin 1984; Hans Uwe Petersen (red), Hitlerflüchtlinge im Norden: Asyl und politisches Exil 1933– 1945, Kiel 1991; Einhart Lorenz, Klaus Misgeld, Helmut Müssener, Hans Uwe Petersen (red)., Ein sehr trübes Kapitel? Hitlerflüchtlinge im nordeuropäischen Exil 1933 bis 1950, Hamburg1998; Denna uppräkning är inte avsedd att vara uttömmande. I Klas Åmarks Att bo granne med ondskan: Sveriges förhållande till nazismen, Nazityskland och Förintelsen, Stockholm 2011, anförs aktuell litteratur, i synnerhet i avsnittet om svensk flyktingpolitik och flyktingmottagning 1933–1947, s. 463–637. 3 Tina Jacobsen, »Frauen im dänischen Exil 1933–1945», Einhart Lorenz, Klaus Misgeld, Helmut Müssener, Hans Uwe Petersen (red)., Ein sehr trübes Kapitel? Hitlerflüchtlinge im nordeuropäischen Exil 1933 bis 1950, Hamburg 1998, s. 125–156; Birgit S. Nielsen, »Frauen im Exil in Dänemark nach 1933», Hans Uwe Petersen (red), Hitlerflüchtlinge im Norden: Asyl und politisches Exil 1933-1945, Kiel 1991, s. 145–166; Siegfried Mielke (red), Gewerkschafterinnen im NS-Staat: Verfolgung, Widerstand, Emigration, Essen 2008. Thomas Pusch, Politisches Exil als Migrationsgeschichte. Schleswig-Holsteiner Emigrantinnen und das skandinavische Exil 1933–1960, Hamburg 2003. 4 Personakt 564 Hilde Weigel, ARAB, Arbetarrörelsens flyktinghjälp serie F1. 5 Personakt nr 1093 Gabriela Wilzewski, ARAB, Arbetarrörelsens flyktinghjälp serie F1. 6 Martin Grass, »The German-speaking emigrées papers in ARAB’s stores», Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, The World in the Basement, Stockholm 2002, s. 25–34. 7 Müssener 1974, s. 77–91, Pär Frohnert, »Den snäva solidariteten. Arbetarrörelsens flyktinghjälp, Svenska missionsförbundet och flyktingarna 1933-1945», Arbetarhistoria 118–119 (2–3 2006), s. 37-38; beträffande Röda hjälpen se Marc Engström, Svenska Röda Hjälpen 1930-1939: en undersökning i hur flyktingorganisationen Röda hjälpen bedrev sitt hjälp- och propagandaarbete och om hur det ledde till förändringar inom organisationen, B-uppsats (opublicerad), Historiska institutionen, Stockholms universitet 2005. 8 Frohnert 2006, s. 38. 9 Müssener 1974, s. 77. 10 Müssener 1974, s. 79. 11 Peters 1984, s. 78. 12 Frohnert 2006, s. 38–40. 13 Müssener 1974, s. 77–78. Arbetarhistoria 2012:1 23 Tobaksarbeterskorna var exempelvis lika ofta anslutna till någon sjukkassa som sina manliga kollegor och uppgav sig oftare ha strejkerfarenheter. Tobaksarbetare vid 1896 års konflikt. Foto: ej angivet 24 Arbetarhistoria 2012:1 PÅ GÅNG: NYA FORSKNINGSPROJEKT Nytt ljus på gamla könsgap fanns det lönediskriminering på arbetsmarknaden för 100 år sedan? I vilken mån var arbetsmarknaden segregerad med avseende på kön? Hur mycket tjänade arbetare på att gå med i facket och stämmer det ofta upprepade påståendet att kvinnor var mindre benägna att organisera sig i arbetarrörelsens barndom? I vilken mån följde barn i sina föräldrars fotspår vad gälleryrkesval under industrialiseringen? Dessa och liknande frågor kompliceras av det faktum att män och kvinnor sällan arbetat i samma yrken och på samma arbetsplatser. Det finns emellertid historiska exempel på näringar där män och kvinnor utförde liknande sysslor. Det sena 1800-talets svenska tobaksindustri, och då framför allt cigarrtillverkningen, är ett sådant. Tack vare en arbetsstatistisk undersökning, genomförd av Kommerskollegium 1898, har vi tillgång till detaljerade uppgifter om alla arbetare och arbetsplatser i tobaksindustrin. Kommerskollegium samlade bland annat in information om arbetarnas ålder, familjebakgrund, antal barn, yrke, erfarenhet i branschen, anställningstid, lön, arbetstid och organisationstillhörighet. I en serie relaterade projekt har vi excerperat och digitaliserat denna undersökning i sin helhet, tillsammans med liknande undersökningar rörande andra industrier från samma tidpunkt, vilket möjliggör bearbetning och analys med moderna statistiska metoder. Bland de preliminära resultaten kan nämnas att det förekom omfattande könsbaserade löneskillnader inom tobaksindustrin, men lönediskriminering ser ut att endast ha funnits i arbetsuppgifter med timlöner och inte i ackordsarbete. Även om denna industri som helhet var könsblandad kunde segregeringen inom specifika yrkesgrupper vara betydande, vilket påverkade mäns och kvinnors karriärmöjligheter såväl som löner i form av så kallade glastakseffekter. Facklig anslutning var förknippat med högre lön vilket inte enbart berodde på selektion in i facket, men denna effekt var mindre för kvinnor än för män. Facket hade en mer utjämnande effekt på löneskillnader inom arbetarkategorier än mellan dessa. Det är vidare tydligt att könsskillnaden i facklig organisationsgrad inte enbart kan förklaras utifrån kvinnors lägre ålder och andra individuella och arbetsplatsrelaterade karaktäristika som vi kan observera. Detta behöver dock inte betyda att kvinnor var mindre benägna att organisera sig och agera kollektivt. Tobaksarbeterskorna var exempelvis lika ofta anslutna till någon sjukkassa som sina manliga kollegor och uppgav sig oftare ha strejkerfarenheter. Ytterligare ett intressant mönster som vi kunnat påvisa är att fackmedlemskap var starkare förknippat med yrkestillhörighet bland män än bland kvinnor. Bland männen organiserade Tobaksarbetareförbundet i stort sett uteslutande cigarr- makare, bland kvinnorna fanns även medlemmar från andra yrkesgrupper. Fortsatta studier får visa om liknande mönster även gällde i andra tillverkningsindustrier. Projekten leds av Maria Stanfors, övriga deltagare ärTobias Karlsson och Björn Eriksson (Ekonomisk-historiska institutionen i Lund) samt Tim Leunig (London School of Economics) och Joyce Burnette (Wabash College). Finansiellt stöd har utgått från Centrum för ekonomisk demografi vid Lunds universitet, Vetenskapsrådet och Handelsbankens forskningsstiftelser. MARIA STANFORS OCH TOBIAS KARLSSON är båda verksamma vid Ekonomisk-historiska institutionen, Lunds universitet; [email protected] resp. [email protected] »Glömda bilfabriker» i Danmark och Sverige ford etablerade redan 1919 på danskamerikanen William Knudsens initiativ en sammansättningsfabrik i Köpenhamn, samma person lämnade Ford och övergick 1922 till General Motors och även detta företag satte genom hans försorg igång en fabrik i Köpenhamn 1924. Den danska produktionen skulle även täcka Sveriges behov, men efterfrågan blev under 1920talet så stor att General Motors, GM, beslöt anlägga en sammansättningsfabrik även i Sverige som togs i drift 1928. Ford etablerade sig i Sverige 1924, men sammansättning av fordon påbörjades först 1949. I ett nyligen startat forskningsprojekt om migration inom bilindustrin studerar jag dessa »glömda bilfabriker» som Ford och General Motors drev i Köpenhamn och Stockholm från mellankrigstiden och fram till 1950-talet. Fokus riktas på drivkrafter och villkor för etableringen, arbetarrörelsens och arbetsgivarnas syn på amerikanska produktionsmetoder och Ford och GM:s i synnerhet. Huvudfrågorna är: Vilka arbetade på dessa fabriker och hur skilde sig arbetsvillkoren från andra fabriker och den gryende svenska bilindustrin? Vilken betydelse spelade svensk- och danskamerikaner för etableringen och utvecklingen av dessa industrier? Undersökningen är fortfarande i inledningsfasen, men en jämförelse av LO:s organ Fackföreningsrörelsen och arbetsgivarnas Industria 1924–1930 visar att arbetarsidan var försiktigt intresserade av amerikanska produktionsmetoder, bland annat för att höja levnadsstandarden, medan arbetsgivarsidan var negativ till Ford och hans visioner och skeptisk till tanken på rationaliseringar i amerikansk tappning. På General Motors Arbetarhistoria 2012:1 25 PÅ GÅNG: NYA FORSKNINGSPROJEKT Stockholmsfabrik bestod de anställda under första decenniet nästan helt och hållet av svenskar, med undantag för ledande befattningar. Trots att det rörde sig om en mycket rationaliserad industri, fanns det avbrott i produktionen, som enligt arbetarna själva närmast hade säsongskaraktär. Det framgår av arkivmaterialet att General Motors arbetare var radikala och det fanns gott om konfliktorsaker. Arbetskraften i de amerikanska bilfabrikerna i Detroit var till stor del immigranter och migrerande säsongsarbetare från omgivande landsbygden, i Stockholm däremot var arbetsstyrkan nästan helt etniskt homogen och var ännu inte bilburen, vilket försvårade arbetspendling. Det fackliga arbetet på GM underlättades inte av närvaron av det Skandinaviska Sadelmakar- och Tapetserarförbundet med säte i Köpenhamn som vägrade erkänna Metallindustriarbetareförbundets monopol på arbetsplatsen. Det källmaterial jag har ringat in hittills är bland annat fackliga protokoll från General Motors Arbetares Verkstadsklubb, mantalsuppgifter samt fack- och företagspublikationer med mera men mottar tacksamt förslag på intressant arkivmaterial och även möjligheten att får intervjua personer som varit verksamma vid dessa fabriker. Svenska Emigrantinstitutet – http://www.utvandrarnashus.se/ – har producerat en mindre utställning om Henry Ford och löpande bandet i samarbete med ABF som visats vid olika bilträffar, men undersöker nu möjligheten att producera en större utställning om Ford och GM:s fabriker i Stockholm. En dansk student som fortsätter sina studier i Lund under andra världskriget. Foto: Mogens Amsnäs LARS HANSSON är verksam vid Svenska Emigrantinstitutet i Växjö Lärande och kunskapsöverföring genom arbetskraftsmigration 1900-talets sverige utvecklades successivt till en betydande kunskapsnation. Utbildningssektorns expansion var förstås viktig, men sannolikt också kunskapsöverföring från utlandet. Vetenskapsrådet (Utbildningsvetenskap) har för 2011–2013 beviljat medel för undertecknades projekt »Lärande och kunskapsöverföring genom arbetskraftsmigration». Kunskap kan spridas på många sätt. Ett flertal studier har identifierat »kanaler» för överföring av utländskt »know-how». Vi fokuserar på utbytet av människor och anknyter därmed till den internationella forskningen om kunskapsöverföring.1 Det finns bland samhällsvetare ett ökat intresse för välutbildades internationella rörlighet, från utvecklingsländer till industriländer, men också mellan de sistnämnda. Flera studier har sett frånvaron från hemlandet som en utbildningsperiod. Om migranterna återvänder tar de med sig kunskaper de inte kunnat skaffa hemma och får de sedan möjlighet att applicera 26 Arbetarhistoria 2012:1 dessa kan »brain drain» vändas till »brain gain».2 Också bland historiker har sådana processer rönt intresse: till exempel finns studier av ingenjörers rörlighet runt år 1900.3 Inte desto mindre har fler historiska perspektiv efterlysts för att öka förståelsen för dagens processer.4 Tidigare forskning har fokuserat på högutbildade, medan syftet med vårt projekt är att fylla den lucka som finns vad gäller kunskapsöverföring via internationell rörlighet av kvalificerad arbetskraft på lägre utbildningsnivåer. Vi avser att undersöka hur företag och fackföreningar sett på frågan under olika perioder. Med vår presentation här hoppas vi få återkopplingar från Arbetarhistorias läsare. Vi har valt ett upplägg med tre delstudier. 1. »Den andra industriella revolutionen», det vill säga tiden från runt 1880 till 1920. 2. »De gyllene åren» från 1945 till 1970. 3. »Den tredje industriella revolutionen» med ett fokus på idag. Den andra industriella revolutionen Redan på medeltiden sökte akademiker lärdom i europeiska kunskapscentra och i Norden blev med tiden Tyskland viktigast.5 Förindustriella gesäll- och arbetsvandringar härstammar delvis ur detta mönster; snart började också hantverkare att resa. Denna praktik blev fundamental för kunskapssprid- ning till periferier som Skandinavien.6 Teknikern, ofta högt utbildad, kan sedan sägas ha fört traditionen vidare in i industrisamhället. Teknikintresserade sökte sig till England och senare till Tyskland och USA. Dessa studieresor kan sägas ha följt två huvudvägar: högskolestudier och yrkespraktik. När de återvände förde de med sig nya kunskaper som kom en framväxande industri till godo. Ett exempel är Sigfrid Edström som studerade i Zürich på 1890-talet, praktiserade i amerikansk elektroindustri och kom hem för att rationalisera ASEA. Ett annat är Ivar Kreuger, som lärde sig tekniken med armerad betong i USA och Tyskland och bland annat fick uppdraget att bygga stadion till olympiaden 1912. Edström och Kreuger kom tillbaka under en förändringstid. Var det endast män som dessa som var betydelsefulla för kunskapsöverföring eller fanns det parallella processer på andra nivåer? Hur var det med maskinister, förmän och andra som kanske genomgått yrkesutbildningar, men aldrig satt sin fot på en teknisk högskola? Det förekom till exempel en omfattande arbetsmigration från Sverige till Norge, Danmark och Nordtyskland kring 1900.7 Kommerskollegiums undersökning av verkstadsindustrin år 1900 visar också att 6 procent av 23.000 intervjuade arbetare hade utlandserfarenhet: många från de nordiska länderna, men också Tyskland och USA. En undersökning om sambandet mellan teknisk förändring, kunskaper och färdigheter och lön inom den tidens verkstadsindustri visar att utlandserfarenhet hade betydelse för lönen och motsvarade ungefär två års erfarenhet i Sverige.8 Detta pekar mot att dessa arbetare tog med sig något tillbaka som sågs som värdefullt av arbetsgivarna. Vi vill undersöka detta ytterligare. Källäget gör ett fokus på verkstadsindustrin fördelaktigt. Vi vill dock understryka att verkstadsindustrin var drivande då Sverige hade en av de snabbaste ekonomiska utvecklingarna i världen samt att den betraktats som särskilt kunskapsintensiv. Utifrån Kommerskollegiums undersökning identifieras enskilda företag, underbranscher inom verkstadsindustrin samt regioner där utlandserfarenhet bland kvalificerade arbetare varit särskilt betydelsefulla. Hypotetiskt tänker vi oss att nyetablerade och specialiserade verkstäder var särskilt aktiva i att rekrytera kvalificerade arbetare med dessa erfarenheter. En annan hypotetisk tanke är att detta också gäller verkstäder i regioner med starka migrations- och gesällvandringstraditioner, vilket i sin tur kan ha underlättat etablering av kunskapsintensiv industri. De gyllene åren Olika specialisters – till exempel urmakare, bergsmän och glasmästare – migration från centrum till periferier har genom historien också varit viktig för kunskapsspridning.9 Det finns dock en lucka vad gäller arbetskraftsmigrationens betydelse i det efterkrigstida Europa. Vi vet samtidigt att en öppen invandringspolitik kan vara betydelsefull för ekonomisk ut- veckling. Utvecklingen i USA från 1950-talet och framåt är ett sådant exempel. Utbyggnaden av yrkesutbildningen från 1950-talet kan i Sverige ha bidragit till minskad betydelse för utlandspraktik och -studier. Samtidigt började företag och myndigheter rekrytera utländsk arbetskraft till uppbyggnaden av Industrisverige. Här finns flertalet studier,10 men få som fokuserar kunskapsöverföring. Fokus har legat på okvalificerad arbetskraft som rekryterats för att avhjälpa arbetskraftsbristen. Men hur värderade arbetsgivare och fackföreningar den kunskap som arbetsinvandrare tog med sig; var den värdefull och i så fall vilken kunskap? Hur togs den tillvara? Vilka diskussioner förekom? Studien baseras på företagsarkiv och arbetarrörelsearkiv. Vi ämnar att identifiera industrier och enskilda företag där behovet av utländsk kvalificerad arbetskraft var stort. Utifrån detta väljer vi företag och fackföreningar att studera. Den tredje industriella revolutionen Den tredje delstudien kommer att fokusera på nutiden, när vi befinner oss i något som brukar kallas den tredje industriella REFERENSER – LÄRANDE OCH KUNSKAPSÖVERFÖRANDE 1 De olika kanalerna för överföring av »know-how» behandlas bl.a. i: Timo Myllyntaus, »The Transfer of Electrical Technology to Finland, 1870–1930», Technology and Culture, 1991:2: 293–317. I den artikeln finns också referenser till andra studier som tagit upp liknande kanaler. För utbytet av människor och betydelsen för teknik- och kunskapsöverföring är t.ex. Bruce E. Seely, »Historical Patterns in the Scholarship of Technology Transfer», Comparative Technology Transfer and Society, 2003:1: 7–48, en god översikt över forskningsläget. 2 Två exempel ur den uppsjö av moderna studier som finns på detta tema är: Uwe Hunger, The ‘Brian-Gain’ Hypothesis: Third World Elites in Industrialized Countries and Socioeconomic Development in their Home Country. University of California at San Diego, working paper 2002:47; AnnaLee Saxenian, »The Silicon Valley Connection: Transnational Networks and Regional Development in Taiwan, China and India», Science Technology & Society, 2002:7:117–149. 3 Internationell ingenjörsmobilitet är ett relativt välutforskat tema, också bland idèhistoriker, ekonomhistoriker och historiker. Några exempel på studier är: Håkon With Andersen, »Germany and the education of Norwegian engineers, with some reflections on the role of engineers as a social group», i: Bürgertum und Bürokratie im 19. Jahrhundert: Technologie, Innovation, Technologietransfer: Bericht über das 2. deutsch-norwegische Historikertreffen in Bonn, Mai 1987. Berlin & Oslo 1987: 100–114. Ana Cardoso de Matos & Maria Paula Diogo, »Bringing it all back home. Portuguese Engineers and their Travels of Learning (1850–1900)», Journal of History of Science and Technology, 2007:1; Per-Olof Grönberg, Learning and Returning. Return Migration of Swedish Engineers from the United States, 1880–1940, Umeå 2003. Even Lange, Norske ingeniører i Amerika 1900–1950. En moderne svennevandring. Bekkestua 1988; Timo Myllyntaus, »Discovering Switzerland. Arbetarhistoria 2012:1 27 PÅ GÅNG: NYA FORSKNINGSPROJEKT revolutionen.11 Två grupper har svårigheter att få in en fot på arbetsmarknaden: invandrare och ungdomar. Genom undersökningen vill vi svara på två viktiga frågor. Den första berör i huvudsak invandrarna. Hur ser svenska företag på kunskap som anställda och arbetssökande tillägnat sig utomlands? Finns kunskap om andra länders yrkesutbildningssystem? Hur värderas utbildningar från andra länder? Tas »annorlunda» kunskap till vara? Hur handskas fackföreningarna med dessa frågor? Betraktas den ökade rörligheten på EU:s arbetsmarknad som ett hot mot svensk arbetskraft? Den andra frågan rör ungdomars utlandsstudier och -praktik. Är utlandserfarenhet en konkurrensfördel vid anställning? Vi ämnar få svar på dessa frågor genom att skicka ut en enkät till cirka 150 företag och fackföreningar av varierande storlek inom olika branscher. Vi kommer att följa upp med ett antal djupintervjuer. minst under perioder då svensk ekonomi genomgått tydliga strukturella förändringar. Vi vill också rikta uppmärksamhet mot den sekundära utbildningsnivån och den roll yrkesarbetares kunskaper har spelat för ekonomisk utveckling. Genom dessa perspektiv hoppas vi att projektet ska bidra till att fylla en forskningslucka i Sverige och internationellt. Vi har också en stark tro på att historiska och utbildningsvetenskapliga perspektiv är av största vikt när internationaliseringen av den eftergymnasiala utbildningen diskuteras och vi hoppas kunna bidra till ett beslutsunderlag vad gäller svenska ungdomars möjligheter att studera och praktisera utomlands. Projektet finansieras av Vetenskapsrådet Förväntade resultat PER-OLOF GRÖNBERG Vi hoppas att projektet kan nyansera bilden av hur synen på kunskap och kompetens har förändrats under 1900-talet, inte är verksam vid Centrum för befolkningsstudier, Umeå universitet; [email protected] Internationalisation among Nordic Students of Technology prior to World War II» i Ana Simoes, Ana Carneiro & Maria Paula Diogo (red.), Travels of learning. A geography of science in Europe, Amsterdam 2006, s. 299–328; Lars O. Olsson, Technology Carriers. The Role of Engineers in the Expanding Swedish Shipbuilding System. Göteborg 2000; Gudmund Stang, »A measure of relative development?: a note on the education and dispersion of Scandinavian engineers, 1870–1930», Bjørn L. Basberg, Helge W. Nordvik & Gudmund Stang (red), I det lange løp: essays i økonomisk historie tilegnet Fritz Hodne, Bergen-Sandviken 1997. 4 Detta framförs bl.a. i: Reinhold Reith, »Einleitung. Elitenwanderung und Wissentransfer», Dittmar Dahlmann & Reinhold Reith (red), Elitenwanderung und Wissentransfer im 19. und 20. Jahrhundert, Essen 2008, s. 7–14. 5 Om denna typ av resande finns ett stort antal studier och en god introduktion till det internationella forskningsläget är: Ana Simões, Ana Carneiro & Maria Paula Diogo, »Introduction, Travels of Learning: towards a geography of science in Europe, red. Simões, Carneiro, Diogo 2003, s. 1–18. För Skandinavien kan t.ex. nämnas Pär Eliasson, »Svenska studenter i Tyskland 1372–1800», Kurt Genrup (red), »Förtyskningen» av Sverige, Umeå 1994, s. 43–64; Lars H. Nilèhn, Peregrinatio academica: det svenska samhället och de utrikes studieresorna under 1600-talet. Lund 1983; Vello Helk, Dansk-norske studierejser fra reformationen till enevælden 1536– 1660. Odense 1987. Vello Helk, Dansk-norske studierejser 1661–1813. Odense 1991. 6 T. ex. Reinhold Reith, »Circulation of Skilled Labour in Late Medieval and Early Modern Central Europe», eds. Stephan R. Epstein & Maarten Prak (red.), Guilds, Innovation and the European Economy 1400–1800,. Cambridge 2008, s. 114–142. För Sverige finns t.ex. Eric Engström, Bokbindargesällen Karl Stellan Söderströms gesällvandring 1843–1858: lärande i skråväsendet speglat i personliga dokument. Stockholm 1995. 7 Lars Hansson, »Den glömda utvandringen. Svensk emigration och arbetsvandringar till Danmark och Tyskland 1850–1914.» Paper presenterat vid Forskarkonferens vid Centrum för Arbetarhistoria. Konflikt och samförstånd. Landskrona, 28–29 maj, 2009; Se t.ex. Jan Eivind Myhre, »Schwedische Arbeitswanderer in Dänemark und Norwegen im 19. und frühen 20.Jahrhundert», Klaus Bade, Pieter C. Emmer, Leo Lucassen & Jochen Oltmer (red.), Enzyklopädie Migration in Europa Von 17. Jahrhundert bids zur Gegenwart, Paderborn 2007, s. 958–961: Lars Olsson, »Hundra år av arbetskraftsinvandringen: från kapitalismens genombrott till folkhemsbygget i Sverige», i Jan Ekberg (red.), Invandring till Sverige – orsaker och effekter, Växjö 2003; Claudius H. Riegler, Emigration und Arbeitswanderung aus Schweden nach Norddeutschland 1868-1914. Neumünster 1985; Agnes Wirèn, »Den glömda utvandringen i nytt perspektiv. Om svenska invandrare i Danmark och Tyskland», Ingemar Norrlid (red.), Över gränser. Festskrift till Birgitta Odèn, Lund 1987. Richard Willerslev, Den glemte invandring: den svenske indvandring till Danmark 1850–1914, København 1983. 8 Fay Lundh Nilsson, Lönande lärande: teknologisk förändring, yrkesskicklighet och lön i svensk verkstadsindustri omkring 1900, Stockholm 2007. 9 Se t.ex. Reith 2008 »Einleitung» och däri refererade studier. 10 T.ex. Olsson 2003; Jesper Johansson, »Så här gör vi inte i Sverige. Vi brukar göra så här». Retorik och praktik i LO:s invandrarpolitik 1945–1981, Växjö 2008; Johan Svanberg: Arbetets relationer och etniska dimensioner: Verkstadsföreningen, Metall och esterna vid Svenska stålpressnings AB i Olofström 1945–1952, Växjö 2010. 11 Vi är medvetna om att »den tredje industriella revolutionen» betecknar en utveckling som kan sägas ha startat på 1970- och 1980-talen, men vår studie kommer p.g.a. av de enkäter och intervjuer vi ämnar göra att fokusera på situationen just nu, i början av 2010-talet. 28 Arbetarhistoria 2012:1 FAY LUNDH NILSSON är verksam vid Ekonomisk-historiska institutionen, Lunds universitet, och leder projektet; [email protected] RECENSIONER nytt sätt att förstå såväl människan som samhället. Här propagerades för modern funktionalistisk arkitektur och moderna kollektivhus. Spektrum sysslade alltså med tankar och idéer som inte bara var moderna i betydelsen »nya», utan som skulle komma att bli centrala inslag i det vi idag betraktar som moderniteten. Och kanske lämnade man rent av bidrag till denna utveckling? Kanske var Spektrum en av de krafter som bidrog till Sveriges modernisering? Någon definitiv formel för hur »växelverkan» mellan Spektrum och det samhälle i vilket tidskriften och förlaget verkade såg ut presenterar Svedjedal inte. Men att den föreligger är något av ett ledmotiv i hans bok. Och detta är inte bara en övertygande tes vad gäller Spektrum utan även en teoretisk/metodologisk ingång som förtjänar mer uppmärksamhet inom litteraturvetenskapen. Uttömmande om modernistisk tankesmedja Johan Svedjedal, Spektrum 1931–1935 – den svenska drömmen. Tidskrift och förlag i 1930-talets kultur, Stockholm 2011, 478 s. johan svedjedals bok är en populärvetenskapligt hållen, men inte desto mindre gedigen och vederhäftig analys av förhållandet mellan tidskriften och förlaget Spektrum och några viktiga aspekter av det moderna Sveriges framväxt. Tidigt i boken apostroferas litteraturforskaren Victor Svanbergs intresse för »växelverkan mellan dikt och samhällsliv» och Svedjedals framställning visar att han i allra högsta grad delar detta intresse. Svedjedal presenterar Spektrum som ett slags modernistisk tankesmedja. Här introducerades modernistisk litteratur, exempelvis genom Karin Boyes och Erik Maestertons översättning av T. S. Eliots Det öde landet, genom att ett helt tidskriftsnummer ägnades åt Harry Martinsons poesi och, inte minst, genom att förlaget gav ut Gunnar Ekelöfs debutdiktsamling sent på jorden. Här uppmärksammades utvecklingen i Sovjetunionen. Här lanserades psykoanalysen som ett även om svedejdals bok i detta avseende är inspirerande innebär emellertid hans val av studieobjekt och hans sätt att närma sig detta att kontexten för frågan om växelverkan mellan litteratur och samhälle ibland blir litet snäv. Spektrumkretsen var en liten gruppering, bestående av en handfull unga intellektuella. Dessutom blev förlagets och tidskriftens historia kort. Ekonomiskt var hela Spektrumprojektet nämligen en katastrof. Men som Svedjedal nogsamt framhåller behöver detta inte innebära att Spektrums påverkan på samhället skulle ha varit liten. Tvärt om hävdar han att de idéer och ideal som fördes fram av Spektrumkretsen kom att bli en del av »den svenska drömmen», och jämför därför Spektrum med andra inflytelserika intellektuella grupperingar som Bloomsburygruppen eller Frankfurtskolan. Detta låter sig självklart göras. Att dessa små intellektuella kotterier satt avtryck i historien kan knappast förnekas. Och att de impulser som utgick från Spektum bidrog till att påverka utvecklingen i det svenska folkhemmet är tämligen uppenbart. Men jämförelserna med utländska intellektuella grupperingar riskerar att osynliggöra vissa aspekter av Spektrums svenska kontext. Inte minst hade det varit intressant att få ta del av något slags jämförelse mellan Spektrum och en annan kulturell kraft som under mellankrigstiden förde ut moderna idéer i den svenska debatten, nämligen arbetarlitteraturen. När Spektrum gick i graven fanns ju arbetarförfattarna kvar, och efter andra världskriget spreds deras böcker i upplagor som varken tidskriften Spektrum eller de böcker som gavs ut på förlaget Spektrum någonsin kom i närheten av. Att Spektrum var en modernistisk tankesmedja står klart. Men frågan är om det inte var arbetarlitteraturen som såg till att de moderna tankarna spreds. En annan begränsning i Svedjedals behandling av frågan om växelverkan mellan kultur och samhälle gäller hans intresse för de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för Arbetarhistoria 2012:1 29 RECENSIONER I Spektrum lanserades psykoanalysen som ett nytt sätt att förstå såväl människan som samhället. Studiecirkel i modern psykologi i Nykroppa 1933. Foto ej angiven såväl tidskriften Spektrum som förlagsverksamheten. Att dessa är viktiga är uppenbart. Inte minst visar Svedjedal på ett övertygande sätt att det faktum att Spektrumepoken blev så kort beror mer på ekonomiska än på intellektuella förhållanden. Men frågan är om det inte också finns en vidare materiell kontext som skulle kunna vara av betydelse. Kan det exempelvis inte vara så att såväl det faktum att Spektrum – som av Svedjedal beskrivs som ett vänsterprojekt med rötter i kretsarna kring Clarté – fick så stort genomslag i kulturdebatten som det faktum att dess historia blev så kort kan hänga samman med att den svenska borgerligheten var relativt »kulturellt svag» under mellankrigstiden? Denna svaghet kan ju ha gjort det lättare att föra fram radikala idéer, samtidigt som den också innebar att det inte fanns någon stor marknad för de tidskrifter och böcker i vilka dessa idéer presenterades. Att arbetarlitteraturen inte gick under skulle då kunna förklaras med att den inte var lika beroende av en borgerlig publik. oavsett dessa eventuella begränsningar visar Svedjedal med eftertryck att han hör till den ganska exklusiva skara av svenska litteraturvetare som på ett seriöst sätt förmår förbinda litteraturen med stora och viktiga samhällsfrågor. Dessutom är hans bok betydligt mer aptitlig än vad som brukar vara fallet med litteraturhistoriska verk. Trots att framställningen är extremt grundlig – jag skulle rent av vilja hävda att Svedjedal i stort sett tömt ut ämnet Spektrum – är det nämligen en fröjd att läsa den. Detta beror till viss del på bokens vackra och 30 Arbetarhistoria 2012:1 intressanta formgivning. Spektrum – Den svenska drömmen är nämligen designad som ett nummer av tidskriften Spektum med tidstypisk modern/modernistisk layout. Andra saker som bidrar till att läsningen blir trevlig är att Svedjedal konsekvent undviker att tynga brödtexten med onödig fackterminologi och skrymmande litteraturhänvisningar. Han placerat mycket av bakgrundsinformationen i så kallade hyperfält, för att inte bryta flytet i framställningen. Dessutom är boken späckad med anekdoter om mer eller mindre pikanta episoder från Spektrumkretsen. Men Svedjedal frossar inte i dessa. Tvärt om förhåller han sig respektfullt till dem han skriver om, och varje anekdot är ordentligt inbäddad i huvudframställningen. På några punkter kan man dock tycka att ett djupare borrande i enskildheter kunde ha varit motiverat. En sådan gäller de många hätska antisemitiska yttranden som Svedjedal finner hos Gunnar Ekelöf. I och med att dessa lyfts fram – vilket är helt OK – borde de kanske också analyseras ytterligare. Samma sak gäller Svedjedals uppmärksammande av sexistisk jargong, exempelvis i form av nedsättande kommentarer om Karin Boye. Vilken roll spelade egentligen fördomar av detta slag i Spektrum och i det omgivande samhället? Och hur förhåller de sig till det faktum att såväl kvinnor som judar (exempelvis Boye och familjen Riwkin) faktiskt spelade helt centrala roller i Spektrumprojektet? MAGNUS NILSSON är litteraturvetare verksam vid Malmö högskola exempel är Charles Baudelaire i Frankrike och Walter Benjamin i Tyskland. Som mästare i Sverige brukar Hjalmar Söderberg nämnas. Redan här kommer en av Borgs intressanta genusfrågor in – det är nämligen hart när omöjligt att hitta en kvinnlig flanörförfattare, vilket har flera orsaker. Kvinnor kunde inte röra sig fritt på gatorna som män och när de gjorde det var de nästan alltid på väg till eller från arbetet eller hemmet. Kvinnliga journalister var ovanliga, en av de första som lät tala om sig var Elin Wägner, som skildrat denna tid i romanen Pennskaftet (1910). Författare som Balzac och Zola i Frankrike hade redan på 1800-talet gett staden Paris ett litterärt ansikte. Nu var det dags för Stockholm. De nya intrycken kommer inte minst från den tryckta texten, reklam, skyltfönster, arbetsplatser, som karakteriserar huvudstaden. I prosan fångas staden som myt, det skapas med Borgs ord »ett modernt storstadsrum», en »urban identitet». Litteraturen fungerar som förmedlande länk, tillsammans med tidningstexten, mellan stad och befolkning. Den skapar en »föreställning om staden som är minst lika viktig som den fysiska miljön». Litterär geografi i förändringstid Alexandra Borg, En vildmark av sten. Stockholm i litteraturen 1897–1916, Stockholm 2011, 372 s. när man talar om modernitet brukar urbanisering vara ett av de säkraste kännetecknen. Man talar om det moderna genombrottet i svensk litteratur på 1880-talet, med August Strindberg som främsta namn, och det var inte minst föranlett av den kraftiga urbanisering som till exempel Stockholm blev föremål för. Litteraturvetaren Alexandra Borg talar i sin avhandling om staden som En vildmark av sten, men också av ord. Många av de författare som nu debuterar kring sekelskiftet 1900 bor i städerna och Borg vill undersöka hur de skildrar staden i ord. Två av dessa var proletärförfattarna Maria Sandel och Martin Koch. Analyserna av deras böcker är intressanta, inte minst för att de som författare är mycket olika. Inspiratörerna till stadsskildringarna vid den här tiden var inte minst de så kallade flanörerna – de som strövade längs gatorna, som nu blev skönlitteraturens speciella scen, och gjorde sina reflektioner och observationer. Kända utländska borg tar i avhandlingen upp 25 olika litterära stadsskildringar, det tidigare lite förbisedda 1910-talet i svensk litteraturhistoria får därmed sin rättmätiga plats. Hon följer därmed upp ett litteraturhistoriskt spår från tidigare studier, av till exempel Anna Williams, Anna Westerståhl Stenport och Arne Toftegaard Pedersen.1 Borgs insats är, förutom att hon reder ut de teoretiska begreppen och kommenterar den akademiska forskningen med glans, att hon här tar upp den första generationen arbetarförfattare som Martin Koch och Maria Sandel och deras betydelse för den samhällstillvända litteratur som alls inte avtar efter genombrottet på 1880-talet, utan tvärtom ökar i styrka. Tidigare forskning har främst riktat sig till flanörer som Hjalmar Söderberg eller August Strindberg, här skiftar Borg vinkel på ett spännande sätt. Martin Koch såg sig gärna som litterär sociolog i Zolas efterföljd och var påverkad av en marxistisk klassiker som Engels Die Lage der arbeitende Klasse in England. I hans stora verk Arbetare (1912) och Guds vackra värld (1916) skildras industrialismen och arbetarnas förhållanden i mycket mörka, närmast 1 Anna Williams, Tillträde till den nya tiden: fem berättelser om när Sverige blev modernt: Ivar Lo-Johansson, Agnes von Krusenstjerna, Vilhelm Moberg, Moa Martinson, Eslöv 2002; Anna Westerståhl Stenport, Making space: Stockholm, Paris, and the urban prose of Strindberg and his contemporaries, Berkeley 2004; Arne Toftegaard Pedersen, Urbana odysséer: Helsingfors, staden och 1910talets finlandssvenska prosa, Helsingfors 2007. Arbetarhistoria 2012:1 31 RECENSIONER platser och butiker, föreningsmöten och hemmiljöer. Koch ser den skitiga förstadsslummen som en helvetets förgård, hos Sandel försöker främst arbetarkvinnorna bevara sin värdighet med ett rent och välskött hem. Staden blir hos vissa författare som ett ting i sig, antingen en hopplöshetens plats, eller en möjligheternas. Ivar Lo-Johanssons Kungsgatan (1935) eller Eyvind Johnsons Bobinack (1932) är sådana exempel där stad och gator spelar en helt egen roll i romanens handling. Walter Benjamin har i en berömd essä om Charles Baudelaire, Über einige Motive bei Baudelaire, publicerad på engelska 1940, pekat på konfrontationen med stadens alla intryck som ett tillstånd av chock. Särskilt märkbart är det hos författare som likt Ivar Lo-Johansson var uppvuxna på landet. Martin Koch återkommer gärna till känslan av stark alienation, som han menade var kapitalismens fel. Balzac berörde temat redan 1835 i romanen Flickan med guldögonen. Maria Sandel var socialdemokrat och en av de första proletärförfattarna, hos Sandel försöker främst arbetarkvinnorna bevara sin värdighet med ett rent och välskött hem. Hon var även med och startade tidningen Morgonbris. dystopiska, färger. Men han kunde också skriva med lättare hand som i debuten Ellen (1911), romanen Vattendroppen eller självbiografin Mauritz (1939). Sandel är helt annorlunda som författare, hon skildrar främst kvinnliga arbetsplatser och fabriker, hon var organiserad socialdemokrat och var med och startade kvinnoförbundets tidning Morgonbris. I hennes romaner och noveller spelar hemmet och barnen, som var arbetarkvinnornas speciella ansvar, en stor roll. Den skötsamme arbetaren och hans hustru är hennes ideal, och det finns en religiös underton som blir tydlig i en roman som Mannen som reste sig, där en försupen och förgrämd arbetare räddas till livet av en självuppoffrande kvinna. Borg analyserar grundligt Kochs och Sandels författarskap, inte minst deras skildringar från stadens gator och torg, arbets32 Arbetarhistoria 2012:1 en intressant synpunkt hos Borg är att den borgerlige författaren skräms av att städernas folkmassor hotar att sudda ut den egna individen, den egna individualiteten. Författaren blir nu en främling i världen, inte olikt det främlingskap som många proletärförfattare upplevde när de försökte frigöra sig från sin klassbundenhet. Men hos Sandel finns en annan solidaritet: den mellan kvinnorna. Hos Sandel finns alltid en ljusglimt i det grå. Det intressanta med både henne och Koch är att de till skillnad från senare proletärförfattare själva stod mitt uppe i industrialismens formande av det moderna samhället i början av 1900-talet. Borgs avhandling har underrubriken Stockholm i litteraturen, 1897–1916. Det innebär förstås många referenser till en författare som Hjalmar Söderberg, och hans kollega i vad som kallades »det unga Sverige», Henning Berger, som ägnas ett helt kapitel i avhandlingen. Borg räknar honom till de främsta Stockholmsskildrarna, liksom Sigfrid Siwertz, som i avhandlingen får representera »flanörens död» i svensk litteraturhistoria. När Siwertz mest kända roman, släktkrönikan Selambs utkom 1920 hade både Söderberg och Berger sedan länge lämnat Stockholm för Köpenhamn. Flanörernas tid i stockholmslitteraturen vid sekelskiftet var därmed bruten. »En vildmark av sten» kallade Elin Wägner storstaden i romanen Norrtullsligan (1908), säkert påverkad av Upton Sin-clairs amerikanska arbetarroman The Jungle (1906). Alexandra Borg guidar med säker hand läsaren genom den snåriga teorin bakom den tematik som skulle karakterisera den nya moderna litteraturen som den »urbana erfarenheten klädd i ord». Avhandlingen är dessutom utsökt illustrerad. MATS MYRSTENER är litteratursociolog och bibliotekarie vid Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek BOKTIPS Boktipsen skrivs av bibliotekarierna på Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek och publiceras löpande på www.arbark.se Alain Badiou, Judith Balso, Bruno Bosteels m fl, Kommunismens idé. Hägersten 2011. 316 s. I inledningen, författad av Slavoj Žižek och Costas Douzinas, konstateras att »Vänsterns långa natt närmar sig sitt slut» (9). I en tid när anspråk på social solidaritet och rättvisa övergivits och kapitalismen krisar så till den grad att den övergår i politisk kris, ökar människors distans till den kapitalistiska ideologin. Socialismen som i Latinamerika redan har utvecklat gångbara vägar är ett av bevisen på att en ny radikal aktivism är i varande. I den här samlingsvolymen har 15 teoretiker från vänstern gett sin syn på kommunismen som begrepp. Förhoppningen är en möjlig återuppväckning av kommunism som politiskt och filosofiskt verktyg för att motverka kapitalismens kriser. Ursprungligen var de medverkande författarna involverade i konferensen »Kommunismens idé», London 2009, där huvudfrågan var just legitimiteten av begreppet »kommunism». »Detta namn har förmåga att inte bara uttrycka den idé som vägleder radikalismen utan också kasta ljus över 1900-talets katastrofer, inklusivevänsterns katastrofer» (11). John Bellamy Foster, Brett Clark & Richard York: The ecological rift: capitalism’s war on the earth. New York 2010. 544 s. skriva till Hendrik de Man att kriget och ryska revolutionen fått honom att tappa balansen: »Seitdem bin ich wie Kain oder der ewige Jude unstet auf Erden.» (cit. s. xiii). Breven från 1920talet handlar till viss del om försök från Bernstein och Kautsky att försvara sina tidigare ställningstaganden mot angrepp från såväl höger som vänster, en kamp om bilden av historien och även där finns en ton av tragik. Bernstein dör i december 1932 och Adolf Hitler blir rikskansler månaden därefter. Karl Kautsky dör i landsflykt 1938 och hans hustru Luise dör i Auschwitz 1944. David Berry & Constance Bantman (eds.). New perspectives on anarchism, labour and syndicalism: the individual, the national and the transnational. Newcastle 2010. 228 s. Anarkism och syndikalism spelade länge också en stor roll inom europeisk arbetarrörelse, vilket speglas i denna volym, redigerad av två brittiska historiker. Här bidrar kända anarkisthistoriker som Wayne Thorpe och Reiner Tosstorf, och rörelsernas utbredning över hela Europa fram till andra världskriget beskrivs, med namn som Errico Malatesta, Gustav Schmidt, Angel Pestana och Alfons Pilarski. Denise F. Blum, Cuban youth and revolutionary values: educating the new socialist citizen. Austin 2010. 274 s. Författarna hävdar att den nuvarande ekologiska/ekonomiska krisen inte kan bekämpas inom det nuvarande kapitalistiska världssystemet. De hänvisar till att redan Marx beskrivit detta kapitalismens krig som industrialismen för mot naturen, och de menar också att en socialistisk lösning på dagens problem måste ha en stark och bärkraftig »grön» vinkel. En på många sätt unik studie över det kubanska utbildningssystemet och kubanska ungdomars studievanor. Denise Blum har gjort en närstudie av Fidel Castros utbildningsprogram, som i vid mening syftar till att utbilda det kubanska folket till samhällsmedborgare. Ämnet för hennes studie är hur en socialistisk ideologi, conciencia (läs = medvetande), lärs ut och hur ungdomarna skapar sig en mening av det. Eduard Bernsteins Briefwechsel mit Karl Kautsky: (1912–1932), [eingel. und hrsg. von Eva Bettina Görtz. Unter Verwendung von Vorarbeiten von Jürgen Rojahn und Tine Koldehofe] Frankfurt/Main 2011. 633 s. Publiceringen av brevväxlingen mellan Karl Kautsky och Eduard Bernstein beräknas omfatta fyra band med 1879 som startår. Tidigare har ett band som behandlar åren 1895 till 1905 givits ut. Karl Kautsky och Eduard Bernstein måste räknas till de tyngst vägande socialistiska teoretikerna. Bernstein tillhörde de revisionistiska arkitekterna och Kautsky lade grunden för den så kallade attentismen, eller »den bidande revolutionen». Båda trodde på en evolutionism som gradvis skulle ge socialdemokratin makten. Föreliggande band omspänner åren 1912 till 1932 och inte minst med tanke på deras dominerande ställning i den socialistiska teoridiskussionen före Första världskriget och just deras grundläggande positiva utvecklingstilltro finns det en djup tragik insprängd mellan pärmarna. 1921 kan Kautsky Aaron Brenner, Robert Brenner & Cal Winslow (eds.), Rebel, rank and file: labor militancy and revolt from below during the long 1970s. London 2008. 408 s. Historiker talar idag om det »långa 1970-talet» och menar då den politiska radikaliseringen som skedde under 1960-talet, kulminerade under 1968 och fortsatte med full styrka fram till oljekrisen 1973 och dess efterdyningar, då en stark ekonomisk tillväxt bröts i västvärlden. En motsvarande radikalisering skedde på det fackliga området i USA, som genomlevde ett stort antal strejker och arbetsnedläggelser under 1970-talet. Inte minst inom tillverkningsindustrin, där facket bara under 1970 genomförde 5.716 kortare eller längre strejker. Radikalismens efterdyningar varade ända till det politiska maktskiftet kring 1980 då Reagans och Thatchers antifackliga politik slutligen bröt ryggen på det fackliga engagemanget i USA och Storbritannien. Också Frankrike såg 1968 ett antal stora strejker, något man kanske glömmer när studentoppositionen stod i centrum. De Arbetarhistoria 2012:1 33 BOKTIPS svarta inom till exempel Black Muslims i USA radikaliserades starkt, liksom kvinnorörelsen i flera länder. Boken dokumenterar ett stort antal arbetskonflikter i USA under det som kallats »det långa 1970-talet». Felix Butzlaff, Matthias Micus & Franz Walter (Hrsg.), Genossen in der Krise? Europas Sozialdemokratie auf dem Prüfstand. Göttingen 2011. 302 s. De socialdemokratiska partierna i Europa är på tillbakagång, medlemsantalen sjunker, likaså rösterna i valet. Däremot är kriser är ingen nyhet för de socialdemokratiska partierna eller socialdemokratin i stort, anser redaktörerna. I denna »kris» väcks snarare frågor om hur detta kan gagna socialdemokratin, en nyväckelse av partierna om man så vill. Med en viss experimentlusta och förnyelsevilja kan krisen för socialdemokratin även denna gång övergå till något positivt. Genom att jämföra socialdemokratin internationellt och titta utanför de nationella socialdemokratiska lägren, uppdagar sig inte bara likheter men också olikheter mellan de undersökta länderna Sverige, Storbritannien, Tyskland och Spanien. Inget är skrivet i sten, inte heller utgången för denna kris. Inte heller denna gång behöver krisen för socialdemokratin innebära slutet. Kevin J. Callahan, Demonstration culture: European socialism and the Second international, 1889–1914. Leicester 2010. 324 s. Den Andra internationalen grundades av bland annat Friedrich Engels, i Marx anda, och i ett försök att ena den internationella vänstern. Den bröt samman på grund av oenigheter, i och med utbrottet av det första världskriget, där den socialistiska fredstanken visade sig vara verkningslös. Demonstrationer och massrörelser blev ett verktyg för den Andra internationalen, när allt fler arbetare började organisera sig fackligt. Uppeldande agitatorer blev ett folknöje i samband med de stora demonstrationerna, som beskrivs i denna bok. Udden var riktad mot militarismen, imperialismen, överklassen, kyrkan och kungahuset. Mot internationalismen inom den Andra internationalen, där kommunister stred mot socialdemokrater, stod den av stat och kyrka stadfästa nationalismen, som obönhörligt drev land efter land in i det förödande världskriget. Hamid Dabashi, Brown skin, white masks. London 2011. 165 s. Hamid Dabashis verk ekar rakt igenom av Franz Fanon’s verk Black skin, white masks (1952): en analys av hur kolonialisering psykologiskt sett påverkar hur de kolonialiserade människorna ser på sig själv och den etnicitet de tillhör. Relationen mellan ras och kolonialisering (etnicitet och imperialism) är något som ligger i fokus både hos Fanon och hos Dabashi, 34 Arbetarhistoria 2012:1 samt hur kolonialiserade människor kan uppleva en tillhörighet med den ideologi som koloniseringen pådyvlat dem. Dabashi vänder däremot blicken mot de intellektuella immigranterna som lämnar sitt land för Västerlandet. Väl där används de av imperialistiska krafter för att misskreditera ursprungslandet. Dabashi vill gräva i just denna brännande fråga: varför de intellektuella immigranterna bidrar till att bibehålla den imperalistiska blicken och självmant bli en del av den. Costas Douzinas & Slavoj Zizek (eds.), The idea of communism. London 2010. 230 s. Ryktet om kommunismens död är betydligt överdrivet menar redaktörerna för denna antologi. Åtminstone vad gäller tankeinnehållet, där en av hörnstenarna är att allt samhällsnyttigt bör ägas gemensamt, inte av enskilda individer som enbart driver verksamhet för egen vinnings skull. Kommunismens grundtankar är fortfarande aktuella, i en värld som driver mot ekonomiskt kaos och miljökatastrof. Så hävdas i ett antal essäer av kända filosofer och politiska tänkare som Alain Badiou, Terry Eagleton, Michael Hardt, Antonio Negri, Jacques Rancière och Slavoj Žižek med flera. Leon Fink (ed.), Workers across the Americas – the transnational turn in labour history. Oxford 2011. 466 s. Detta verk förespås redan vara ett kommande standardverk över den amerikanska arbetarhistorien utifrån ett globaliseringsperspektiv. Genom att placera den amerikanska arbetarhistorien i ett internationellt sammanhang presenteras begrepp såsom transnationalism, internationalism och internationalisering. Verket inleds med en inledning där den transnationalistiska vändningen eller perspektivet på arbetarhistoria undersöks. Därefter följer 15 essäer vitt hållna kring ämnena: arbete, internationell feminism, arbetskraftsrekrytering, immigration, transnationella arbetspolicys och arbetsinternationalism. Essäerna är bidrag av amerikanska, kanadensiska, mexikanska och latinamerikanska och karibiska forskare som utan att tappa sitt nationella fokus, hålls samman tematisk av de så kallade »supraoch subnationella aspekterna». Pierre Frank & Daniel Bensaïd, The long march of the Trotskyists: contributions to the history of the 4th International. Amsterdam 2010. 202 s. Den trotskistiska så kallade Fjärde internationalen grundades 1938 av anhängare till den två år senare mördade tidigare sovjetledaren Leo Trotskij. Den fick en tydligt internationalistisk inriktning. Socialistiska partiet i Sverige tillhör än idag den Fjärde internationalen. I den nya boken skildrar Pierre Frank, en medarbetare till Trotskij i hans exil i Mexiko, de första åren och fram till 1979. Daniel Bensaïd skildrar de senare trettio åren och boken innehåller ett kapital av den kände ekonomen och trotskisten Ernest Mandel. Den är utgiven i samarbete med förlaget Resistance books i London. Piero Gleijeses, The Cuban drumbeat. Castro’s worldview: Cuban foreign policy in a hostile world. London 2009. 96 s. En liten serie böcker, redigerade av Tariq Ali, har den signifikanta titeln What was communism? I den föreliggande boken behandlas främst Kubas militära stöd till tredje världen, som var omfattande med tanke på landets storlek och inkluderade sammanlagt över 50.000 soldater i länder som Angola, Kongo och Etiopien. I Angola hjälpte Kuba den inhemska regeringen att slå tillbaka ett invasionsförsök från sydafrikanska legosoldater 1975–76. Författaren understryker inte minst det internationella värdet av den kubanska revolutionen och dess vida internationella kontakter. Paul Gootenberg & Luis Reygadas (eds.), Indelible inequalities in Latin America: insights from history, politics, and culture. Durham, NC 2010. 228 s. Ojämlikheten i Latinamerika har alltsedan Europa påbörjade sin kolonialisering, varit ett ofrånkomligt faktum. Klassklyftorna har varit stora och har genom olika processer reproducerats till nya mönster av ojämlikhet. Detta verk är en samlingsvolym bestående av en rad essäer från antropologer, kulturella kritiker, historiker och statsvetare från både Nord- och Sydamerika. Perspektiven de erbjuder skiftar, om än de förhåller sig till Charles Tillys ramverk för att förstå ojämlikhet och dess natur. Sammantaget är verket ett försök att ge ett historiskt, kulturellt och humanististisk perspektiv på frågan, genom att angripa »ojämlikhet» med nya verktyg. »The moment to confront inequality is here, but we need intellectual tools and mobilizing strategies to do it. This book is a modest attempt at this retooling.» (s. vii) Xu Guoqi, Strangers on the western front: chinese workers in the great war. Cambridge, Mass. 2011. 336 s. Under första världskriget använde sig Storbritannien och Frankrike av tusentals arbetare från sina kolonier. Detta är känt sen tidigare, men vad som är mindre känt är att den allra största gruppen av utländska arbetare kom från Kina. Dessa arbetare var framförallt bönder från norra Kina och som på frivilligbasis deltog bakom frontlinjerna. Deras möte med västvärlden och den kulturkrock och rasism som de kulturella motsättningarna orsakade är här skildrade från de kinesiska arbetarnas perspektiv. De hade en krånglig väg att ta sig till Europa, över Stilla Havet, genom Kanada sen över Atlanten. En komplicerad resa, inte bara geografiskt sett. Encarnación Gutiérrez-Rodriguez, Migration, domestic work and affect: a decolonial approach on value and the feminization of labor. New York 2010. 220 s. Boken, skriven av sociologen Encarnación Gutiérrez-Rodriguez, grundar sig på ett mångårigt forskningsprojekt bedrivet i Tyskland, Storbritannien, Spanien och Österrike och över 100 intervjuer med kvinnor från Peru, Ecuador och Chile som arbetar inom den husliga servicesektorn i dessa länder. Författaren undersöker interaktionen mellan de som anställs och de som anställer inom denna sektorn. Vad är det för slags känslor som föds och vibrerar mellan den som anställts för att städa någon annans hem och den som anställt denna person för att städa sitt hem? Gutiérrez-Rodriguez ställer frågan ur ett i grund och botten marxistiskt och postkolonialt perspektiv vilket öppnar upp för en ytterst intressant läsning, en mycket mer intressant läsning än vad som är möjligt att ge rättvisa åt i denna korta anmälan. Peter Harris, Terrorns tid: rättegången som skakade apartheid. Stockholm 2011. 349 s. I detta verk är ett av Sydafrikas mest kända rättsfall skildrat genom advokat Peter Harris ögon. Samme försvarsadvokat och juridiske rådgivare åt ANC som under apartheidregimen kom att försvara de fyra män som stod inför rätta anklagade för högförräderi. Året var 1987 och apartheidregimen höll på att kollapsa. Verklighetens Sydafrika under sena 80-talet innebar massgripanden, angiveri och tortyr av politiska fångar och mord av ANC-aktivister. Sammanfattningsvis var det en politik som fördes som en officiell politik, en politik som aktivisterna visste hände men inte kunde bevisa. Peter Harris agerade advokat för de fyra män, Jabu Masina, Ting Ting Masango, Neo Potsane och Joseph Makhura, som greps för mord, bombningar och annan kontraverksamhet gentemot apartheidregimen. Detta sägs vara den första rättegång där aktivister hävdat att de var soldater och därigenom skulle ställas inför rätta i enlighet med Genéve-konventionen snarare än i enlighet med en brottsrättegång. Steven Hirsch & Lucien van der Walt (eds.), Anarchism and syndicalism in the colonial and postcolonial world, 1870–1940. Leiden 2010. 431 s. ARAB:s bibliotek innehåller en stor mängd litteratur om anarkism och syndikalism. I denna nya volym analyseras de båda rörelserna utifrån sina internationella aspekter, från starten med den Första Internationalen (1864–1876), vars slut innebar splittringen mellan den marxistiska kommunismen och Bakunins anarkism, och fram till andra världskrigets utbrott. Förordet är skrivet av den kände kulturhistorikern Benedict Anderson, och den ingår i International Institute of Social Historys skriftserie Studies in global social history. Författarna Arbetarhistoria 2012:1 35 BOKTIPS kommer från Egypten, Sydafrika, Sydkorea, Kina, Ukraina, Peru, Irland, Mexiko, Argentina och Brasilien. Eric Hobsbawm, How to change the world: Marx and marxism 1840–2011. London 2011. 470 s. Eric Hobsbawm är en av Storbritanniens mest kände historiker. De stora verken The Age of Revolution: Europe 1789–1848 (»Revolutionens tidsålder»), The Age of Capital: 1848–1875 (»Kapitalets tidsålder»), The Age of Empire: 1875–1914 (»Imperiernas tidsålder») samt The Age of Extremes, 1914–91 (»Ytterligheternas tidsålder») har beskrivits som Hobsbawms stora syntes över modern tid. Hobsbawm är en av de ledande forskarna inom den marxistiska historietraditionen. How to change the world är en ytterst välskriven introduktion till Marx och marxism och i sig en samling av tidigare utgivna skrifter, reviderade och samlade från olika ursprungkällor. Passande nog frågar sig Hobsbawm i inledningen för vem det är han skriver. Han kommer fram till att det både är för dem som är intresserade av att lära sig mer om ämnet, men även dem som specifikt är intresserade av hur Marx och marxism interagerar med den historiska kontext den vilar i. (viii) På så sätt fungerar Hobsbawms verk utmärkt som en presentation av de stora betydelsebärande texter inom den marxistiska traditionen, bland annat Friedrich Engels Conditions of the working class, Kommunistiska manifestet och Marx’ Grundrisse och Gramscis Brev från källaren. Samtidigt är How to change the world ett polemiskt verk, såtillvida att Hobsbawm redan i inledningskapitlet frågar sig: (11) »What is the relevance of Marx in the twenty-first century?» Hobsbawm menar att Marx och marxism inte bör ses som ett interdisciplinärt ämne, snarare som ett ämne som integrerar alla discipliner. Mycket av Marx’ skrifter och tankar är daterade och inte ens möjliga att samla i ett färdigt corpus, snarare »an endless work in progress» (13). Hobsbawm menar däremot att tre aspekter till Marx förblir oantastliga, nämligen 1. Marx analys av den globala dynamiken, bakomliggande till den kapitalistiska utvecklingen och dess »capacity to destroy all that came before it, including even those parts of the heritage of the human past from which capitalism had itself benefited»(14). 2. Marx analys av hur kapitalistisk tillväxt sker genom interna motsättningar (kris och förändring) och 3. hur Marx’ ideologiska förhållningssätt är kanske det enda alternativa förhållningssättet av vikt. Marx och hans eftermäle är därför inte en fråga om att vara för eller emot, utan om att använda sig av de aspekter, eller de frågeställningar som han väckte. »We cannot forsee the solutions of the problems facing the world in the twenty-first century, but if they are to have chance to success they must ask Marx’s questions, even if they do not wish to accept his various disciplies’ answers» (15). 36 Arbetarhistoria 2012:1 Michael Kazin, American dreamers: how the left changed a nation. New York 2011. 329 s. Kazin har i detta översiktsverk om den amerikanska vänstern inte skrivit en renodlad framgångssaga. Verket behandlar den amerikanska vänsterns radikaler, reformatorer och idealister som är delaktiga i en historia fylld av idealism och stark ideologisk övertygelse. Den amerikanska vänsterns historieskrivning består dessvärre även av rörelser som kommit och gått, rörelser som inte lyckats eller lyckas få gehör hos det så kallade »mainstream America.» Inte desto mindre har dessa rörelser gjort historiska inpass, om än små, och därigenom påverkat såväl lagstiftning som synen på homosexualitet, etniska minoriteter och kvinnors rättigheter. Matthew B. Karush & Oscar Chamosa (eds.), The new cultural history of Peronism: power and identity in mid-twentieth-century Argentina. Durham, NC 2010. 309 s. Peronismen (Peronismo ellerJusticialismo) är en politisk rörelse från Argentina baserad på president Juan Perón och dennes maka Eva Peróns tankar och program. Argentina som nation har i modern historia dominerats starkt av radikalism, militären och peronismen. Peronismen har sitt ursprung rent ideologiskt i korporativism och fackföreningsrörelsen men har omfattat vitt skilda grupperingar både socialt och politiskt. Peróns politik och styre (1945–55) har sedan 40-talet setts som dels en populistisk rörelse som kom att omdana Argentinas ekonomiska och politiska maktstruktur (med stor polariserande påverkan på befolkningen) dels Argentinas egen självbild som nation. Få studier av Argentinas historia och speciellt peronismen har tidigare tagit ett vidare grepp om den argentinska kulturen och dess förändring till följd av peronismen. Ämnen såsom masskultur, folkmusik, arkitektur och andra folkliga nöjen vävs samman för att: »illuminate the connections between the state and popular consciousness». Tamara Kay, NAFTA and the politics of labor transnationalism. New York 2011. 310 s. Upprinnelsen till denna bok är NAFTA (North American Free Trade Agreement) från 1994. En överenskommelse mellan Kanada, Mexico och USA vars mål var att eliminera handelsoch investeringsgränserna mellan de tre länderna. NAFTA:s effekter har kommit att beskrivas som både positiva och nega- tiva, för långrandiga att mer än kort sammanfatta här. Den negativa kritiken har framförallt genomsyrats av en rädsla att multinationella företag ska utnyttja NAFTA för att i vissa regioner sänka levnadsstandard, inkomstnivåer och orsaka förorenad natur och lokalt besmittad mat och därigenom endast gynna företag och inte nationernas befolkning. I Mexiko skrevs exempelvis konstitutionen om och den artikel som försvarat indianers markäganderätt ansågs vara ett hinder för NAFTA. Positiva effekter av NAFTA har å andra sidan beskrivits med en generell levnadsstandardhöjning i Mexiko och ett närmare samarbete mellan fackföreningsrörelserna i de tre länderna. Om just denna positiva effekt uppehåller sig Tamara Kay i detta verk: hur NAFTA kom att påverka och utveckla transnationella relationer mellan de tre ländernas fackföreningsrörelser i motsats till de stridigheter som NAFTA:s kritiker hade väntat sig. De mexikanska arbetarna har inte heller som väntat, hängts ut som den billiga arbetskraften som med hjälp av NAFTA tar anställning i USA och Kanada och därigenom dumpar lönerna. Istället har NAFTA oväntat nog stimulerat arbetarnas internationalism och motverkat rasistiska tendenser och oenigheter mellan fackförbunden. Globalisering ses i Kays ögon, inte vara något som underminerar arbetarrörelserna, utan istället som något som kan påverka fackföreningsrörelserna till samarbete och enighet i hur den globala ekonomin skulle kunna se ut. Eric C. Landis, Bandits and partisans – the Antonov movement in the russian civil war. Pittsburgh, PA 2008. 381 s. Antonov-upproret 1920 leddes avAleksandrAntonov och var det största bondeupproret gentemot bolsjevikerna under det ryska inbördeskriget. Ett år senare hade upproret krossats och har sedan dess sånär fallit i historiens glömska. Som direkt reaktion på upproret införde Lenin 1921 den nya ekonomiska politiken, en anpassning av den ekonomiska politiken därvisst privat ägande tilläts och viss marknadsekonomi vid livsmedelsförsäljning. När de två Antonov-bröderna, Dimitrii och Alexandr hittades, dödades de under den skottlossning som följde. De hade ett år tidigare varit ledare för ett uppror med 20.000–30.000 beväpnade män med stöd från tusentals bönder och byceller på landsbygden kring Tambov. Vid deras frånfälle varvarje tecken till uppror eller ifrågasättande av statsapparaten i Tambovregionen som bortblåst. Landis har med denna bok använt alldeles nyöppnade arkiv för att belysa båda sidorna av konflikten som ledde fram till detta uppror. Anna Larina, This I cannot forget: the memoirs of Nikolai Bukharin’s widow. New York 1993. 384 s. Anna Larina lär ha varit en av få älskarinnor till de sovjetiska ledarna som överlevde och fick möjlighet att publicera sina memoarer. Då ska man däremot inte glömma Nadezhda Krupskayas Reminiscences of Lenin (1926), Lenins fru. En annan memoar som tangerar samma tid och ämne är även Svetlana Allilujevas Tjugo brev till en vän (1967), dotter till Josef Stalin och Nadezjda Allilujeva som berättar om hur det var att växa upp i Sovjetunionen som dotter till en av världens då mäktigaste män. Anna Larinas verk behandlar som i de andra två exemplen inte bara det egna levnadsödet, utan är nära sammanvävt med den politiska utvecklingen i Sovjetunionen och inte minst Nikolai Bukharins öde. Han var en av många män som avrättades i de så kallade Moskvarättegångarna och hade fram till sin död varit en av de mest framstående bolsjevikiska ledarna. Larina var 26 år yngre än Bucharin men kom med tiden att gifta sig och skaffa barn med honom. This I cannot forget tillkom efter att hon tillbringat närmare 20 år i arbetsläger och exil, en tid hon spenderat åtskild från hennes och Bucharins barn. Larina följde rättegångarna som följde Stalins upprensningar, men var sedan länge sänd till Gulag när domen över Bucharin väl föll. Bucharins rättegång och fängelsetid är en av de mer omskrivna och han lär ha fått utstå både misshandel och tortyr. Han lyckades däremot skriva under sin fängelsetid och dessa verk utgavs senare postumt under 1990-talet efter att de hittats i Stalins personliga arkiv: How it all began, Philosophical Arabesques och Socialism and Its Culture. Vid samma tid återfanns även det brev Bucharin skrev till Larina dagen innan avrättningen och domslutet över honom lästes upp. Detta brev nådde Larina först 1992 och finns med i slutet av boken. Gary Leech, The FARC: the longest insurgency. London 2011. 178 s. Synen på FARC-gerillan är både nationellt i Colombia och internationellt sett, till stor del präglad av den brottsliga verksamhet den bidrar till och verkar genom. FARC betraktas som terrorister och den ideologiska kampen försvinner allt som oftast bort i nyhetsrapporteringarna. Här har Gary Leech undersökt FARC:s ursprung, organisationens mål och inneboende struktur. Författaren har själv direkta vittnesmål från att själv ha varit fången hos FARC och vittnar inte bara om dess nationella och regionala genomslagskraft, utan även dess globala. Verket ingår i förlaget Zeds Rebelsserie. David Levering Lewis, Michael H. Nash & Daniel J. Leab (eds.), Red activists and black freedom: James and Esther Jackson and the long civil rights revolution. London 2009. 113 s. Den amerikanska medborgarrättsrörelsen har många gånger ensidigt kommit att förknippas med 40- och 50-talens USA. Medborgarrättsrörelsen var däremot inte en samlad organisation, utan ett samlingsbegrepp och en kamp om medborgerArbetarhistoria 2012:1 37 BOKTIPS liga rättigheter som hade pågått under en längre tid och med flera olika aktörer. Syftet med denna bok är att flytta fokus till det bortglömda samröret mellan medborgarrättsrörelsen och vänsterrörelserna och fackföreningarna och den aktivitet som tog plats under specifikt 1930-talet. James och Esther Jackson ses i den belysningen som två förgrundsgestalter. Värt att nämna är att James Jackson senare kom, genom Gunnar Myrdal, att bli knuten till projektet An American Dilemma. Karl Lindqvist, Livet längs Linjen: minnen och människoöden längs Malmbanan 1930–1970. Umeå 2010. 336 s. Rikt illustrerad beskrivs en rad människoöden kopplade till anläggandet av järnvägen mellan Kiruna och Riksgränsen. Kring järnvägen kom stationshus och banvaktsstugor att byggas och små samhällen etablerades. Det var framför allt en manlig värld som yrkesmässigt knöts till järnvägsbyggandet. En rad yrkeskategorier som rörde underhåll av järnvägen, de så kallade banvakterna, kom sedermera att försvinna i samma takt som de maskinella arbetsmetoderna infördes. Kvinnornas och barnens liv vid Linjen är däremot inte bortglömt utan finns representerade i verket. Lindqvist berättar en historia om glesbygd och järnvägsarbetare, men ger även en beskrivning av Linjen som lever sitt eget liv. Efter etableringen och nybyggandet behövdes inte längre arbetskraften, så Linjen kom så småningom att avfolkas. Samhällsekonomiskt har den haft en stor betydelse inte bara för regionen utan för Sverige och är i Lindqvists mening återigen på väg att blomstra. Domenico Losurdo, Liberalism: a counter history. London 2011. 375 s. Domenico Losurdo, professor i filosofi vid universitetet i Urbino, Italien, argumenterar i detta verk för att liberalism som filosofi och ideologi, historiskt sett sammankopplats med idéströmningar såsom rasism, snobberi, slaveri, kolonialism och folkmord. En liberalism som inte lever upp till de egna idealen. Genom att studera liberalismens historia och dess framstående filosofer och tänkare från 1700-talet till 1900-talet påvisar Losurdo hur de dominanta idéströmningarna motsäger sig själva samt hur de mer radikala strömningarna undertryckts. Namn som Locke, Burke, Tocqueville, Constant, Bentham och Sieyès avhandlas, tillika deras koppling till liberalismen som idéströmning. Losurdo lägger fram en rad exempel på hur liberalismen kommit att brukas i direkt motsatsförhållande till de ursprungliga tankegångarna. Bland annat med hur liberalismen som en krigsideologi genomströmmar Västvärldens många gånger selektiva ingripanden i (krigs-)områden runt om i världen. Frågan om »lika rättigheter» kan enligt Losurdo inte översättas direkt till den »fria världens» rätt att ingripa i andra delar 38 Arbetarhistoria 2012:1 av världen. Först under senare tid, visar Losurdo, har liberalismen anammat de demokratiska och mänskliga rättigheter, idéer som ansetts varit förenat med liberalismen från början men exkluderats och därigenom förvanskat liberalismens grundprinciper. Ruth Milkman, L.A. story: immigrant workers and the future of the U.S. Labor Movement. New York 2006. 244 s. De sista hundra åren av amerikansk arbetarrörelse har inneburit en stadig minskning av medlemsantal och inflytande i arbetsrättsliga frågor. Los Angeles är USA:s andra största stad med en stor andel latinamerikanska arbetare. Få är fackligt anslutna, men desto fler arbetar under osäkra arbetsförhållanden. Ruth Milkman vill med sin bok visa att den allmänna trenden för arbetarrörelsen visst går att vända, genom att uppmärksamma just den stridbara latinamerikanska befolkningen i Los Angeles. I Milkmans ögon är Los Angeles en framtidsstad med stor potential och inte det arbetsrättsliga fiasko som den länge beskrivits som. Andy Merrifield, Magical Marxism. London 2011. 220 s. Begrepp, tankar, teorier – allt tenderar att fossiliseras. Begreppen, tankarna, teorierna behöver allt som oftast laddas med mening, eller återfå sin mening, återta sitt liv, sin styrka och sin kraft. Naturligtvis gäller detta även för det som brukar gå under benämningen »marxism» och marxismen har en lång historia (lika lång som begreppet självt) av revisioner och perceptuella berg- och dalbanekurvor. Andy Merrifield, som skrivit intressanta böcker om bland andra Guy Debord och Henri Lefebvre, har nu skrivit en bok om »magisk marxism» med en undertitel som ger en form av positionsbestämning: Subversive politics and the imagination. Fantasi och subversion. Upproret handlar inte enbart om platsen för arbetet utan om livet i sin helhet – »of work life and daily life, of filling it with joy and magic, with play and collective struggle, with dream and imagination, with a poetry of the future.» (23) I sin bok tar han hjälp av bland andra Debord, Walter Benjamin, Sartre, Ernst Bloch, Osynliga kommittén, John Berger, zapatisterna och Gabriel Garcia Marquez i ett försök att diskutera och lägga en grund för en sådan politik. Boken ingår i serien Marxism and Culture. Constantine Pleshakov, There is no freedom without bread!: 1989 and the civil war that brought down communism. New York 2010. 289 s. En ung rysk historiker beskriver kommunismens fall i Östoch Centraleuropa som inleddes hösten 1989 med att gränsen mellan Ungern och Österrike plötsligt öppnades, varvid en dammlucka släppte lös en människoflod som för evigt förändrade historien. Författaren hävdar att det utbredda missnöjet bland vanliga människor i till exempel Sovjetunionen, om så vardagliga saker som mat för dagen, blev en tickande bomb som tillslut sprängde Warszawa-pakten inifrån. Elena Poniatowska, Las soldaderas – women of the Mexican revolution. El Paso 2006. 93 s. Elena Poniatowska är en av Mexicos mest framstående journalister och författare och har i flera verk ägnat sig åt bland annat kvinnors och de fattigas villkor. I det här verket lyfter hon med hjälp av otaliga fotografier fram de kvinnliga soldaterna under den mexikanska revolutionen 1910–1920. Dessa kvinnor kom många gånger att värderas sämre än hästar, ändå var det dessa kvinnor som enligt Poniatowska möjliggjorde revolutionen. Poniatowska berättar både om de allra mest utsatta kvinnorna, som våldtagna eller bortförda, tvingades att bli soldaderas, men även om de kvinnor som utklädda till män frivilligt valde soldatlivet. Sheila Rowbotham, Dreamers of a new day: women who invented the twentieth century. London 2010. 311 s. Den kända brittiska kvinnohistorikern skriver om kvinnorörelsens första stora period, 1880–1914, med namn som Eleanor Marx, Mary Beard, Stella Browne, Helena Born, Ada Nield Chew och Charlotte Perkins Gilman. Hon ger ett feministiskt historiskt perspektiv på ämnen som barnbegränsning, sex och kärlek, hem och familj, konsumtion, fattigdom och klass, utbildning och äktenskap. Ulf Stahre, Reclaim the streets: om gatufester, vägmotstånd och rätten till staden. Stockholm 2010. 232 s. 2003 gick Reclaim the city av stapeln i Stockholm, en svensk avknoppning av den brittiska Reclaim the street-rörelsen. Ulf Stahre lyfter fram det faktum att den svenska gatufesten var en del av en internationell rörelse och rymde en stark socioekologisk kritik. De politiska budskapen glömdes däremot bort i det allmänna tumultet som kom att handla om helt andra frågor. Denna bok är nummer fyra i en serie böcker av Stahre som alla handlar om sociala och alternativa rörelser i ett globalt perspektiv. Tidigare har han även gett ut Den alternativa staden (1999), Den gröna staden (2004) och Den globala staden (2007). Fia Sundevall, Det sista manliga yrkesmonopolet – genus och militärt arbete i Sverige 1865–1989. Stockholm 2011. 265 s. Frågan om jämställdhet och medborgerliga skyldigheter såsom värnplikten undersöks av Fia Sundevall i denna avhandling om det sista manliga yrkesmonopolet. Militärtjänstgöringen sätter frågan om jämställdhet på sin spets. Vi har i Sverige länge haft en värnpliktslag som hindrat kvinnor från att skaffa sig den utbildning som krävs för att arbeta på lika villkor med män inom det militära. Först under sena 80-talet fick kvinnor samma rättigheter som männen att utöva militärt arbete. Moshik Temkin, The Sacco-Vanzetti Affair: America on trial. New Haven 2009. 316 s. En av historiens mest kända rättsfall, Sacco-Vanzetti-affären, ges här en ny internationell belysning av Moshik Temkin. De två italienska immigranterna, tillika anarkister, dömdes till döden för stöld och mord och kom att drastiskt förändra synen på USA. Den internationella genomslagskraften i den rättsröta som ledde fram till vad som kommit att bli känt som politiskt mord, hade aldrig tidigare sett sin like. Temkin diskuterar hur omvärldens intresse i fallet, inte bara kom sig av att männen framstod som oskyldiga och dömda framförallt för sina politiska tillhörigheter utan även som en reaktion på det globala företräde som USA hade uppnått efter första världskriget. Uppe till granskning och diskussion är därför hur och varför dessa män kom att dömas, det nationella och internationella spelet och hur USA:s roll till omvärlden kom att förändras i grunden. Éric Toussaint & Damien Millet, Debt, the IMF, and the World Bank: sixty questions, sixty answers. New York 2010. 361 s. 60 frågor och 60 svar om hur den globala ekonomin fungerar tillsammans med en historisk kontext till fenomenet skuldkriser. Verket innehåller dessutom en bakgrundsbild till frågan om hur skulder är kopplade till ett lands utrikespolitik, krig, korruption och ekonomisk agenda. Tvärt emot vad som setts som allmänt accepterade sanningar om hur utvecklingsländerna ska klara sina ekonomier genom att efterhärma i-länderna, visar Toussaint och Millet på hur utvecklingsländerna snarare systematiskt har utnyttjats och exploaterats genom bland annat ofördelaktiga handelsavtal. IMF och Världsbanken som ska fungera som stabilisatorer för den globala ekonomin, är lika medskyldiga till att hålla utvecklingsländerna skuldsatta. Toussaint och Millet förordar ett avskrivande av skulderna för utvecklingsländerna och ger flera olika argument för hur detta skulle kunna möjliggöras. The Verso book of dissent: from Spartacus to the shoe-thrower of Baghdad. [Preface by Tariq Ali] London 2010. 366 s. I alla tider har det funnits motståndsmän och kvinnor som Arbetarhistoria 2012:1 39 BOKTIPS bekämpat politiskt och ideologiskt förtryck. Här skildras i korta artiklar sådana upprorsmän, från slaven Spartacus i Rom som organiserade ett stort uppror i imperiets huvudstad cirka 150 efter Kristus och till den protesterande journalisten i Bagdad som kastade en sko på USA:s president Bush. Sedan boken skrevs har redan en ny historisk händelse inträffat: störtandet av Tunisiens envåldshärskare Ben Ali. Per Anders Wiktorsson, Den utvidgade människan: om Eyvind Johnsons Krilontrilogi. Stockholm 2010. 400 s. Titeln anspelar på en mening i början av romantrilogin, där fastighetsmäklaren Johannes Krilon (namnet sägs vara en sammansättning av Kristus och Platon) beskrivs utan och innan i en tolv sidor lång inledning. Han promenerar på Mälarens is en kall decemberdag och författaren reflekterar: »Så är det med människorna: att en del utvidgar sig likt sprängande is när de fryser, och detta måste i högsta grad förvåna.» Eyvind Johnsons stora trilogi som utkom under andra världskriget har av tidigare forskning avfärdats som beredskapslitteratur, med tidsmarkörer som gör den oläslig idag. Här tas den upp till ny debatt och blir en självklar beledsagare till den snåriga romantrilogin, som beskriver en liten grupps (Grupp Krilon) envisa motstånd, när fastighetsmarknaden i Stockholm långsamt övertas av två skrupelfria entreprenörer, T. Jekau och G. Staph. Det är också en roman som närgånget kommenterar den svenska politiken under andra världskriget, antisemitismen, militarismen, kungahusfjäsket och så vidare. I centrum står Bildkällor Arbetarhistoria 2012:1 1. ARAB Handelsnytt 4411 jämställdhet 4. ARAB A-bild 4773_1237 5. ARAB Handelsnytt 4411 LO medlemmarna. 6. ARAB Handelsnytt 4411 LO kongress. 7. ARAB Handelsnytt 4411 LO-förbund 10–11. ARAB Hjärpe, Gösta 232 volym 4 12.1. ARAB 7040 Stockholms kommunistiska arbetarkommun vol 6 12.2. ARAB Affischsamling 13. ARAB Hjärpe, Gösta 232 volym 4 14.1. ARAB Hjärpe, Gösta 232 volym 4 14.2. ARAB Hjärpe, Gösta 232 volym 4 15.1. ARAB Hjärpe, Gösta 232 volym 4 15.2. ARAB Hjärpe, Gösta 232 volym 4 40 Arbetarhistoria 2012:1 humanisten, den knubbige Johannes Krilon, till fysionomin inte olik en trygg, bredaxlad och eftertänksam PerAlbin Hansson. Antonis Vradis & Dimitris Dalakoglou (eds.), Revolt and crisis in Greece: between a present yet to pass and a future still to come. Edinburgh 2011. 350 s. I tjugo delkapitel med författare från hela världen, undersöks vilka faktorer som möjliggjorde den grekiska revolten 2008. De stora frågorna är om man kan utröna något specifikt från revolten som skulle gälla även globalt? Hur och varför startar en revolt, och hur påverkar den sin omgivning och de som deltar i den? Antologin är ett samarbete mellan det anarkistiska kollektivet Occupied London och förlaget AK Press. Slavoj Zizek, Living in the end times. London 2010. 416 s. Vi lever i den yttersta av tider och de kapitalistiska drivkrafterna för världen mot undergång om inte radikala förändringar sker, hävdar den kände filosofen Slavoj Žižek. Påverkad av psykologen Lacan menar han att mänskligheten behöver gå i terapi för att bota sorgen och depressionen inför vad som förefaller vara omöjligt att förändra. Krisen kan då, både för oss som individer och för samhället i sin helhet, bli en början på något radikalt nytt. I ett brett spektrum analyserar han religiösa sekter, New Age-filosofi, populärkultur, det ständigt närvarande våldet, sexualiteten och pornografin, begrepp som demokrati, socialism och utopi och resonerar med filosofkollegor som Alain Badiou och Theodor Adorno. 15.3. ARAB Eriksson, Per Mauritz volym 10 18. ARAB Arbetarrörelsens flyktinghjälp 4246 serie D1 volym1 20. ARAB Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund 2702 serie A3 volym 11 21. ARAB Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund 2702 serie A3 volym 11 24. ARAB Fotosamling 3331_2815 26. ARAB Lantarbetaren 5312_17367 29. Bokomslag 30. ARAB Arbetarnas bildningsförbund [ABF] 2831_34195 31. Bokomslag 32. ARAB Personbilder 3039_10139 52. Privat samling BIBLIOGRAFI AFRIKA Något om bibliotekets nyförvärv år 2011 först några korta ord om 2012. Sedan början av detta år är ARAB:s bibliotek stängt för förberedelser inför den planerade flytten. Det inre arbetet fortsätter således. Vi kommer precis som vanligt att fortsätta införskaffa litteratur, katalogisera den och skriva lästips. Även om du inte kan låna under denna tid, kan du hålla dig uppdaterad med nyförvärven via bibliotekskatalogen Kata samt institutionens webbplats. under 2011 katalogiserade bibliotekets personal 1244 skrifter i Libris, Sveriges nationella bibliotekskatalog, och vad gäller 703 av dessa var vi det bibliotek som innehade den skriften först. 489 av dessa 1244 skrifter stårvi som ensamma ägare till i Libris och för 171 stycken finns det endast ytterligare en ägare. Huvuddelen av de katalogiserade skrifterna var skrivna på svenska (595) och engelska (422), men även språk som tyska (130) och franska (41) var någorlunda rikt representerade. De dominerande större ämnesgrupperna utgjordes av Samhälls- och rättsvetenskap (506), Historia (247), Ekonomi och näringsväsen (113), Skönlitteratur (69) samt Filosofi, psykologi (32). De mest representerade författarna utgjordes av Walter Benjamin (12), Karl Marx (9), Adorno (8) och Stig Sjödin (7). Den äldsta katalogiserade skriften var ett protokoll från den korporativa rörelsen i Storbritannien, ett protokoll som ingår i en samling som omfattar detta första protokoll (London 1869) till och med protokollet från rörelsens 71:a kongress (Margate 1939). I listan nedan har en stor del av det tryck som nämnts ovan sorterats bort, så även allt organisationstryck (244 skrifter). Det som finns med är framförallt skrifter som köpts in till institutionen under året, dock minus skönlitteraturen. Under året inköptes 425 skrifter. Av dessa var 258 på engelska, 97 på svenska, 63 på tyska och 8 på franska. Titlarna i listan är till stor del ordnade enligt världsdel, alternativt kategorin globala och transnationella perspektiv. Omkring en tredjedel av titlarna kategoriseras under teori, filosofi och idéhistoria. Trots att flera titlar hade kunnat placeras in under minst två kategorier, förekommer de här endast på ett ställe. Björklund, Per, Arvet efter Mubarak: Egyptens kamp för frihet [förord av Mattias Gardell]. Stockholm: Verbal, 2011. 344 s. Björklund, Per, Gardell, Mattias, Hammargren, Bitte & Hjärpe, Jan (red.), Revolution i Egypten: en gnista kan tända en präriebrand. Stockholm: Leopard, 2011. 143 s. (Leopard politik) Edgren-Schori, Maud & Schori, Pierre, Elfenbenskusten: en utmaning för FN och Afrika. Stockholm: Leopard, 2011. 135 s. Harris, Peter, I terrorns tid: rättegången som skakade apartheid [översättning: Hans O. Sjöström]. Stockholm: Leopard, 2011. 349 s. Poku, Nana & Mdee, Anna. Politics in Africa: a new introduction. London: Zed, 2011. 150 p. Schler, Lynn, Bethlehem, Louise & Sabar, Galia (Eds.), Rethinking labour in Africa, past and present. London: Routledge, 2011. 149 p. (Routledge studies in development economics) Trade unions in West Africa: historical and contemporary perspectives. Phelan, Craig (ed). Bern; New York: Peter Lang, 2011. 282 p. (Trade unions past, present and future; v. 7) ASIEN Barraclough, Ruth & Faison, Elyssa (eds.) Gender and labour in Korea and Japan: sexing class. London; New York: Routledge, 2009. 152 p. (ASAA women in Asia series.) Benton, Gregor (ed.), Mao Zedong and the Chinese Revolution. 1, Policies and strategies: 1919–49. London [u.a.]: Routledge, 2008. 416 p. (Routledge library of modern China) Benton, Gregor (ed.), Mao Zedong and the Chinese Revolution. 2, Policies and strategies: 1949–76. London [u.a.]: Routledge, 2008. 442 p. (Routledge library of modern China) Benton, Gregor (ed.), Mao Zedong and the Chinese Revolution. 3, Marxism, politics and culture. London [u.a.]: Routledge, 2008. 449 p. (Routledge library of modern China) Benton, Gregor (ed.), Mao Zedong and the Chinese Revolution. 4, View, sketches and assessments. London [u.a.]: Routledge, 2008. 541 s. (Routledge library of modern China) Eklund, Klas, Kina: den nygamla supermakten. Stockholm: SNS förlag, 2011. 272 s. Heravi, Mehdi, Marksism, Hizb-i Tudah va guruhha-yi chap dar Iran. Bethesda, Maryland: Ibex Publishers, 2011. 420 p. Hung, Chang-tai, Mao's new world: political culture in the early People's Republic. Arbetarhistoria 2012:1 41 BIBLIOGRAFI Ithaca, N.Y.: Cornell University Press, 2011. 352 p. Karl, Rebecca E., Mao Zedong and China in the twentieth-century world: a concise history. Durham, [N.C.]; London: Duke University Press, 2010. 200 p. Kaur, Amarjit, Wage labour in Southeast Asia since 1840: globalisation, the international division of labour, and labour transformations. Houndmills, Basingstoke, Hampshire; New York: Palgrave Macmillan, 2004. 286 p. (Modern economic history of Southeast Asia (Palgrave Macmillan)) Lane, Max, Catastrophe in Indonesia. London: Seagull, 2010. 86 p. (What was communism? 7) Myrdal, Jan, Röd stjärna över Indien: intryck och reflektioner när jordens fördömda reser sig. Stockholm: Leopard Förlag, 2011. 157 s. Napoleoni, Loretta, Made in China: den nya ekonomiska supermakten. [översättning av Margareta Zetterström] Stockholm: Leopard, 2011. 308 s. Ocalan, Abdullah, Prison writings: the PKK and the Kurdish question in the 21st century. [translated and edited by Klaus Happel; preliminary notes by Cemil Bayik] International Initiative ed. London: Transmedia Publishing Ltd, 2011. 180 p. Ramnath, Maia, Haj to Utopia: how the Ghadar movement charted global radicalism and attempted to overthrow the British empire. University of California Press: Berkeley, 2011. 327 p. (The California world history library; no. 19) Roy, Arundhati, Walking with the comrades. New York: Penguin Books, 2012. 220 p. Schaeffer, Robert K., Red Inc: dictatorship and the development of capitalism in China, 1949 to the present. Boulder, Colo.; London: Paradigm, 2011. 241 p. Seabrook, Jeremy & Siddiqui, Imran Ahmed, People without history: India's Muslim ghettoes. London: Pluto, 2011. 257 p. Sullivan, Lawrence R., Historical Dictionary of the Chinese Communist Party. Lanham: Scarecrow Press, 2012. 361 p. (Historical dictionaries of religions, philosophies, and movements) Thapa, Deepak & Sijapati, Bandita (eds.), A kingdom under siege: Nepal's Maoist insurgency, 1996 to 2004. Updated ed. London: Zed, 2004. 275 p. The left in Iran, 1941–1957 [edition editor: Cosroe Chaqueri]. Pontypool: The Merlin Press Ltd, 2011. 520 p. (Revolutionary History; 10:3) Toward contemporary co-operative studies: perspectives from Japan's consumer coops . ed. by Consumer Co-operative Institute of Japan. Tokyo: Consumer Co-operative Inst. 42 Arbetarhistoria 2012:1 of Japan, 2009, 274 p. Xu, Guoqi, Strangers on the Western Front: Chinese workers in the Great War. Cambridge, Mass.: Harvard University Press, 2011. 336 p. Yimsut, Ronnie, Facing the Khmer Rouge: a Cambodian journey. [foreword by David Chandler; conclusion by Daniel Savin]. New Brunswick, N.J.: Rutgers University Press, 2011. 239 p. (Genocide, political violence, human rights series) AUSTRALIEN OCH OCEANIEN Davidson, Jared, Remains to be seen: tracing Joe Hill's ashes in New Zealand. Wellington, N.Z.: Rebel Press, 2011. 95 p. EUROPA (INKLUSIVE F D SOVJETUNIONEN) 100 år: Socialdemokraterna i Jämtlands län 1911-2011. Östersund: Jämtlands läns socialdemokratiska partidistrikt, 2011 Östersund: Daus tryckeri. 108 s. 100 år: socialdemokraterna i Rimbo, 1911– 2011. Rimbo: Socialdemokraterna, 2011. 23 s. Abadan-Unat, Nermin, Turks in Europe: from guestworker to transnational citizen. [translated by Caterine Campion; with a foreword by Stephen Castles]. Oxford: Berghahn, 2011. 286 p. Almgren, Birgitta, Inte bara spioner: Stasiinfiltration i Sverige under kalla kriget. [med bidrag av Helmut Müller-Enbergs]. Stockholm: Carlsson, 2011. 288 s. Andersen, Astri (red.), Barnen och välfärdspolitiken: nordiska barndomar 1900 –2000. Stockholm: Dialogos: Institutet för framtidsstudier, 2011. 459 s. (Serie framtider) Andersson, Hans E., Överstatlig flyktingpolitik: staters samarbete inom suveränitetskänsliga områden. Umeå: Boréa, 2008. 238 s. Angelika Ebbinghaus (Hg.), Die 68er: Schlüsseltexte der globalen Revolte; [unter Mitarbeit von Max Henninger]. Wien: Promedia, 2008. 223 p. (Edition linke Klassiker) Antifascistas: British and Irish volunteers in the Spanish Civil War in words and pictures [written, comp. and ed. by] Richard Baxell, Angela Jackson, Jim Jump. London: Lawrence & Wishart; in assoc. with International Brigade Memorial Trust, 2010. 123 p. Appelius, Stefan (Hg.), Der Teufel hole Hitler: Briefe der sozialdemokratischen Emigration. Essen: Klartext, 2003. 406 p. Applebaum, Anne, Gulag voices: an anthology. New Haven: Yale University Press, 2011. 195 p. (Annals of Communism.) Aubenas, Florence, Kajen i Ouistreham. [översättning: Anna Säflund-Orstadius] Stockholm: Grate, 2011. 235 s. Aust, Stefan, Baader-Meinhof: the inside story of the R.A.F. [translated by Anthea Bell]. Oxford; New York: Oxford University Press, 2009. 457 p. Backes, Uwe & Moreau, Patrick, Communist and post-communist parties in Europe. Göttingen: Vandenhoeck & Ruprecht, 2008. 660 p. (Schriften des Hannah-Arendt-Instituts für Totalitarismusforschung; Bd. 36) Backius, Stefan, Arbetare på scen: amatörteater som politiskt verktyg. Örebro: Örebro universitet, 2011. 275 s. (Örebro studies in history; 11) Balestrini, Nanni, The unseen; [translated by Liz Heron; with a foreword by Antonio Negri]. London: Verso, 2011. 242 p. Barlow, Keith, The labour movement in Britain from Thatcher to Blair. [with a foreword by Jim Mortimer]. Berlin: Lang, 2008. 304 p. Barnes, Steven Anthony, Death and redemption: the Gulag and the shaping of Soviet society. Princeton: Princeton University Press, 2011. 352 p. Berg, Jan O., På spaning efter en svensk modell: idéer och vägval i arbetsgivarpolitiken 1897–1909. Enebyberg: Jan O. Berg samt Berg Bild Rum & Färg Förlag, 2011. 468 s. Diss. Stockholm: Stockholms universitet, 2011 Berggren, Henrik, Olof Palme: vor uns liegen wunderbare Tage; [Aus dem Schwedischen von Paul Berf und Susanne Dahmann]. München: btb, 2011. 718 s. Bergman, Johan, Kulturfolk eller folkkultur?: 1968, kulturarbetarna och demokratin. Umeå: Boréa, 2010. 360 s. Diss. Stockholm: Stockholms universitet, 2010 Bevir, Mark, The making of British socialism. Princeton, N.J.; Oxford: Princeton University Press, 2011. 350 p. Bloom, Clive, Violent London: 2000 years of riots, rebels and revolts. 2nd ed. Basingstoke: Palgrave Macmillan, 2010. 577 p. Borg, Alexandra, En vildmark av sten: Stockholm i litteraturen 1897-1916. Stockholm: Stockholmia, 2011, Värnamo: Fälth & Hässler. 372 s. (Monografier utgivna av Stockholms stad; 214) Diss. Uppsala: Uppsala universitet, 2011 Boulouque, Sylvain & Liaigre, Franck, Les listes noires du PCFS. Paris: Calmann-Lévy, 2008. 260 p. Brink Pinto, Andrés & Olofsson, Magnus (red.), Det stora elefantupploppet och andra berättelser från det bråkiga 1800-talets Sverige. Lund: Pluribus, 2011. 139 s. Butzlaff, Felix, Micus, Matthias & Walter, Franz (Hrsg.), Genossen in Der Krise?: Europas Sozialdemokratie Auf Dem Prüfstand. Göttingen: Vandenhoeck & Ruprecht, 2011. 302 p. Carlsson Wetterberg, Christina, »... bara ett öfverskott af lif»: en biografi om Frida Stéenhoff (1865–1945). Stockholm: Atlantis, 2010. 368 s. Carlstoft Bramell, Anna-Karin (red.), I sanningens och fantasins namn: talaren Vilhelm Moberg. Stockholm: Carlsson, 2011. 224 s. (Vilhelm Moberg-sällskapets skriftserie, 23) Carr, Gordon, The Angry Brigade: a history of Britain's first urban guerilla group. [Expanded ed.]. Oakland, Calif.: PM, 2010. 259 p. Cook, Chris, The Routledge guide to European political archives: sources since 1945. London: Routledge, 2011. Corthorn, Paul & Davis, Jonathan (eds.), The British Labour Party and the wider world: domestic politics, internationalism and foreign policy. London: Tauris academic studies, 2008. 1 vol. 278 p. (International library of political studies; 20) Creagh, Lucy, Kåberg, Helena & Miller Lane, Barbara (eds), Modern Swedish design: three founding textsby Uno Åhrén, Gunnar Asplund, Wolter Gahn, Ellen Key, Sven Markelius, Gregor Paulsson and Eskil Sundahl. New York: Museum of Modern Art, 2008. 351 p. Cronin, James, Ross, George & Shoch, James, What's left of the left: democrats and social democrats in challenging times. Durham, [N.C.]; London: Duke University Press, 2011. 413 p. Davis, Mary (ed.), Class and gender in British labour history: renewing the debate (or starting it?). Pontypool: Merlin, 2011. 221 p. De Geer, Hans, Statens spel: Penninglotteriet, Tipstjänst, Svenska Spel. Stockholm: Bokförlaget Atlantis, 2011. 568 s. Dobson, Miriam, Khrushchev's cold summer: Gulag returnees, crime, and the fate of reform after Stalin. Ithaca: Cornell University Press, 2009. 264 p. Engström, Mats, Anna Lindh och det nya Europa. Stockholm: Premiss, 2011. 316 s. Erlander, Tage, Dagböcker, 1961–1962, utgivna av Sven Erlander. Gidlunds förlag, 2011. 380 s. Faulenbach, Bernd & Adler, Gunther (Hrsg.), Das sozialdemokratische Projekt im Wandel: zur Frage der Identität der SPD. Essen: Klartext, 2008. 100 p. Feeney, Brian, O'Brien pocket history of the troubles. Dublin: O'Brien Press, 2004. 144 p. Fichter, Tilman & Lönnendonker, Siegward, Dutschkes Deutschland: Der Sozialistische Deutsche Studentenbund, die nationale Frage und die DDR-Kritik von links; eine deutschlandpolitische Streitschrift mit Dokumenten von Michael Mauke bis Rudi Dutschke. [Mit einem Vorwort aus östlicher Sicht von Rolf Schneider und einem Vorw. aus westlicher Sicht von Christian Semler] Essen: Klartext, 2011. 317 p. Filtzer, Donald A., The hazards of urban life in late Stalinist Russia: health, hygiene, and living standards, 1943–1953. New York: Cambridge University Press, 2010. 379 p. Från Alma till Ulla: Stockholms Allmänna Kvinnoklubb de första 50 åren 1892–1942. Stockholm, 2011. 85 s. För Spanien 1936–2011: till 75-årsminnet av den antifascistiska solidariteten med Spaniens folk [Utgiven av Arbetarrörelsens kulturhistoriska sällskap (AKS), Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Svenska Spanienfrivilligas vänner]. Stockholm: AKS, 2011. 48 s. Gajewska, Katarzyna, Transnational labour solidarity: mechanisms of commitment to cooperation within the European trade union movement. London; New York: Routledge, 2009. 230 p. (Routledge advances in European politics; 56) Gavanas, Anna & Darin Mattsson, Alexander, Bland Rolexklockor och smutsiga trosor [Elektronisk resurs]: om skattereduktion och segmentering på den svenska hushållstjänstemarknaden. Stockholm: Institutet för Framtidsstudier, 2011. 52 s. (Arbetsrapport Institutet för Framtidsstudier, 2011:9) Gavanas, Anna, Who cleans the welfare state?: migration, informalization, social exclusion and domestic services in Stockholm. Stockholm: Institute for Futures Studies, 2010. 94 p. (Research report Institute for Futures Studies; 2010:3) Gehler, Michael, Kaiser, Wolfram & Leucht, Brigitte (Hrsg.), Netzwerke im europäischen Mehrebenensystem: von 1945 bis zur Gegenwart. Wien: Böhlau Verlag, 2009. 282 p. (Historische Forschungen Vienna, Austria 6.) Gerner, Kristian, Ryssland: en europeisk civilisationshistoria. Lund: Historiska Media, 2011. 348 s. Gheith, Jehanne M. &, Jolluck, Katherine R. Gulag voices: oral histories of Soviet incarceration and exile. New York, NY: Palgrave Macmillan, 2010. 256 p. (Palgrave studies in oral history) Glaeser, Andreas, Political epistemics: the secret police, the opposition, and the end of East German socialism. Chicago: University of Chicago Press, 2011. 606 p. (Chicago studies in practices of meaning.) Goddeeris, Idesbald (ed.), Solidarity with solidarity: Western European trade unions and the Polish crisis, 1980–1982. Lanham, Md.: Lexington Books, 2010. 307 p. (Harvard Cold War studies book series.) Grebing, Helga (Hg.), Die deutsche Revolution 1918/19; Berlin: Vorwärts-Buch, 2008. 355 s. (Geschichte) Greider, Göran, Ingen kommer undan Olof Palme. Stockholm: Ordfront, 2011. 238 s. Grubacic, Andrej, Don't mourn, Balkanize!: essays after Yugoslaviaby [foreword by Roxanne Dunbar-Ortiz]. Oakland, Calif.: PM Press, 2010. 269 p. Gyllenhaal, Lars, Tyskar och allierade i Sverige: svensk krigshistoria i nytt ljus. Stockholm: Fischer & Co, 2011. 216 s. Haenisch, Konrad, Die Deutsche Sozialdemokratie in und nach dem Weltkriegevon. 4 Aufl. [Whitefish]: Kessinger, 2010. 158 s. (Kriegspolitische Einzelschriften; 6/7) Faksimil av: Berlin: Schwetschke, 1919 Halfin, Igal, Red autobiographies: initiating the Bolshevik self. Seattle: Herbert J. Ellison Center for Russian, East European, and Central Asian Studies, University of Washington: Distributed by University of Washington Press, 2010. 197 p. (Donald W. Treadgold studies on Russia, East Europe, and Central Asia) Hall, Lesley A., The life and times of Stella Browne: feminist and free spirit. London; New York: I. B. Tauris, 2011. 292 p. Hamilton, Scott, The crisis of theory: E.P. Thompson, the new left and post-war British politics. Manchester: Manchester University Press, 2011. 293 p. Hansson, Gunnar, Om samhällets omvandling: Wigforss och pragmatismens politiska filosofi. Lund: Arkiv förlag, 2011. 287 s. Harker, David, Tressell: the real story of the ragged trousered philanthropists. London; New York: Zed Books, 2003. 282 p. Harmer, Harry, Friedrich Ebert: Germany. London: Haus Pub, 2008. 201 s. Haslam, Jonathan, Russia's Cold War: from the October Revolution to the fall of the wall. New Haven: Yale University Press, 2011. 523 p. Healey, Dan, Bolshevik sexual forensics: diagnosing disorder in the clinic and courtroom, 1917–1939. DeKalb: Northern Illinois University Press, 2009. 252 p. Hedeler, Wladislaw & Kinner , Klaus, »Die Wache ist müde»: neue Sichten auf die russische Revolution 1917 und ihre Wirkungen. Berlin: Dietz, 2008. 415 p. (Geschichte des Kommunismus und Linkssozialismus; Bd. 6.) Hedeler, Wladislaw & Meinhard, Stark, Das Grab in der Steppe: Leben im Gulag: die Geschichte eines sowjetischen »Besserungslagers» 1930–1959. Paderborn: Schöningh, 2008. 463 p. Hedeler, Wladislaw & Vatlin, Alexander (Hg.), Die Weltpartei aus Moskau: der Gründungskongress der Kommunistischen Internationale 1919: Protokoll und neue Dokumente. Berlin: Akademie Verlag, 2008. 440 p. Hedeler, Wladislaw, Die Ökonomik des Terrors: zur Organisationsgeschichte des Gulag 1939 bis 1960. Hannover: Offizin, 2010. 333 p. Hedeler, Wladislaw, Helas, Horst & Wulff, Dietmar, Stalins Erbe: der Stalinismus und die deutsche Arbeiterbewegung. Berlin: Brandenburgisches Verlagshaus, 1990. 63 p. Hedvall, Barbro, Vår rättmät iga plats: om Arbetarhistoria 2012:1 43 BIBLIOGRAFI kvinnornas kamp för rösträtt. Stockholm: Bonnier fakta, 2011. 191 s. Heffermehl, Fredrik S., Nobels fredspris: visionen som försvann; [översättning från engelska av Stefan Lindgren]. Stockholm: Leopard, 2011. 336 s. Henriksson, Lars, Slutkört. Stockholm: Ordfront, 2011. 270 s. Hoffmann, David L., Cultivating the masses: modern state practices and soviet socialism, 1914–1939. Ithaca: Cornell University Press, 2011. 344 p. Holgersson, Ulrika, Klass: feministiska och kulturanalytiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur AB, 2011. 215 s. Holmström, Mikael, Den dolda alliansen: Sveriges hemliga NATO-förbindelser. Stockholm: Atlantis, 2011. 655 s. (Försvaret och det kalla kriget (FOKK), 28) Holze, Rainer, Leske, Birgit, Metschies & Kurt Festschrift (Hrsg): 20 Jahre Förderkreis Archive und Bibliotheken zur Geschichte der Arbeiterbewegung 1991–2011. Berlin: Förderkreis, 2011. 48 p. Howell, David , Kirby, Dianne & Morgan, Kevin John Saville, commitment and history: Themes from the life and work of a socialist historian. London: Lawrence & Wishart, 2011. 224 p. (Socialist history occasional papers series; 27.) Isaksson, Christer (red.), Kommunaliseringen av skolan: vem vann – egentligen? Stockholm: Ekerlid, 2011. 220 s. Jakomeit, Uwe Jünke, Christoph, Zolper, Andreas. (Hrsg.) Begegnungen mit Leo Kofler: ein Lesebuch Köln: PapyRossa, 2011. 207 p. James, Robert, Popular culture and working-class taste in Britain, 1930–39: a round of cheap diversions? Manchester: Manchester University Press, 2010. 268 p. (Studies in popular culture.) Jansson, Birgitta, Inequality, poverty and income mobility: studies based on micro data for the city of Göteborg, Sweden, 1925 –2003. Göteborg: Department of Economic History, School of Business, Economics and Law, University of Gothenburg, 2011. 127 p. (Gothenburg studies in economic history; 5) Diss. Göteborgs universitet, 2011 Johnston, Timothy, Being Soviet: identity, rumour, and everyday life under Stalin 1939 –1953. Oxford: Oxford University Press, 2011. 240 p. (Oxford historical monographs.) Jones, Owen, Chavs: the demonization of the working class. London: Verso, 2011. 298 p. Jonsson, Bibi, Nilsson, Magnus, Sjöberg, Birthe & Vulovic, Jimmy (red), Från Nexø till Alakoski: aspekter på nordisk arbetarlitteratur. Lund: Litteraturvetenskap, Språk och litteraturcentrum, Lunds universitet, 2011. 234 s. Jorn, Asger, Fin de Copenhague; conseiller 44 Arbetarhistoria 2012:1 technique pour le détournement, G.-E. Debord. Paris: Allia, 2001. 1 v. (non-pag.); (Contributions à l'histoire de l'internationale situationniste et son temps; 3.) Josefson, Eva-Karin, Röster, tystnad, ekon: om kulturutbytet mellan Belgien, Frankrike och Skandinavien kring sekelskiftet 1900. Möklinta: Gidlund, 2011. 243 s. Karlsson, Börje & Tenfält, Torbjörn Från almstrid till trängselskatt: de stora slagen om Stockholm. Stockholm: Kommittén för Stockholmsforskning Stockholmia, 2011. 215 s. Kinner, Klaus (Hrsg.), Die Linke – Erbe und Tradition. Teil 1, Kommunistische und sozialdemokratische Wurzelnhrsg. [mit einem Vorwort von Lothar Bisky] Berlin: Dietz, 2010. 310 p. (Geschichte des Kommunismus und Linkssozialismus) Kinner, Klaus (Hrsg.), Linke zwischen den Orthodoxien: von Havemann bis Dutschke. Berlin: Karl Dietz, 2011. 219 p. (Texte (RosaLuxemburg-Stiftung); 71.) Knudsen, Knud, Dansk fagbevægelses historie frem til 1950: fra arbejdets perspektiv. Kobenhavn: SFAH, 2011. 736 s. (SFAHs skriftserie, nr. 51) Kocka, Jürgen (ed.), Work in a modern society: the German historical experience in comparative perspective. New York: Berghahn Books, 2010. 221 p. (New German historical perspectives; v. 3.) Kozlov, Vladimir A., Fitzpatrick, Sheila & Mironenko, Sergei V.; Sedition: everyday resistance in the Soviet Union under Khrushchev and Brezhnev edited [introduced by Sheila Fitzpatrick; translated by Olga Livshin; annotated by Andrew Janco]. New Haven: Yale University Press, 2011. 414 s. (Annals of communism) Krell, Christian, Sozialdemokratie und Europa: die Europapolitik von SPD, Labour Party und Parti Socialiste. [mit einem Vorwort von Erhard Eppler] Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2009. 522 p. Kruse, Wolfgang, Ochs, Eva & Schlegelmilch, Arthur (Hrsg.), Soziale Bewegung und politische Emanzipation: Studien zur Geschichte der Arbeiterbewegung und des Sozialismus: zum 60. Geburtstag von Peter Brandt.. Bonn: Dietz, 2008. 544 p. (Reihe Politik- und Gesellschaftsgeschichte; Bd. 80.) Lagerberg, Hans, Per Meurling: en intellektuell vildhjärna. Stockholm: Ordfront, 2011. 351 s. Landis, Erik C., Bandits and partisans: the Antonov movement in the Russian Civil War. Pittsburgh, PA: University of Pittsburgh Press, 2008. 381 p. (Pitt series in russian and east european studies) Langkjaer, Jenny, Övervakning för rikets säkerhet: svensk säkerhetspolisiär övervakning av utländska personer och inhemsk politisk aktivitet, 1885-1922. Stockholm: Acta Universitetis Stockholmiensis, 2011. 258 s. (Stockholm studies in history, 93) Liedman, Sven-Eric, Hets!: en bok om skolan. Stockholm: Bonnier, 2011. 330 s. Lih, Lars T., Lenin. London: Reaktion Books, 2011. 235 p. Lindkvist, Carolina, Industriarbeterska och det uppväxande släktets vårdarinna: bilder av arbetarklasskvinnors lönearbete i Sverige 1880–1914. Stockholm: Ekonomisk-historiska institutionen, Stockholms universitet, 2008. 48 s. Lindkvist, Carolina, Kvinnlig majoritet, manlig makt: kvinnors villkor och strategier i fyra svenska fackförbund under perioder av strejk, uppror och ekonomisk kris 1900–1925. Stockholm: Ekonomisk-historiska institutionen, Stockholms universitet, 2011. 76 s. Lloris, Àngel Beneito & Myklebust, Jon Olav, Escandinavos en Alcoi: solidaridad internacional en tiempo de guerra. Alcoy: Zoe Imatge Arts, 2011. 197 p. Lubrich, Oliver (ed.), Travels in the Reich, 1933–1945: foreign authors report from Germany. [translated by Kenneth Northcott, Sonia Wichmann, and Dean Krouk] Chicago, Ill.; London: University of Chicago Press, 2010. 379 p. Lutz, Helma (ed.), Migration and domestic work: a European perspective on a global theme. Aldershot, England; Burlington, VT: Ashgate, 2008. 212 s. (Studies in migration and diaspora) McIlroy, John (ed.), Making history: organizations of labour historians in Britain since 1960. Leeds: Maney Pub., 2010. 162 p. (Labour History Review; vol 75: suppl.) Modigh, Sofia, Folkrörelseregistret: din guide till ideella organisationer.. [s.l.]: [s.n.], 2009. 307 s. Neumann, Matthias (ed.), The Communist Youth League and the transformation of the Soviet Union, 1917–1932 New York, NY: Routledge, 2011. 289 p. (BASEES/Routledge series on Russian and East European studies) Newsinger, John, Imperiets skugga; [översättning av Henrik Celander]. Lund: Celander, 2011. 327 s. Nilsson, Bo, Kiruna: staden som ideologi. Umeå: Borea, 2009. 229 s. (Etnologiska skrifter, 50) Nilsson, Torbjörn (red.), Därför vann dom: berättelsen om ett ödesval. red. Stockholm: Weyler: Fokus, 2010. 344 s. Nyberg, Mikael, Det stora tågrånet. Stockholm: Karneval, 2011. 287 s. Olofsson, Magnus (red.), Konflikt och samförstånd: texter från arbetarhistorikermötet i Landskrona i maj 2009. Landskrona: Centrum för arbetarhistoria, 2011. 152 s. (Skrifter från Centrum för arbetarhistoria, 4) Orsini, Alessandro, Anatomy of the Red Brigades: the religious mind-set of modern terrorists [translated from the Italian by Sarah J. Nodes]. Ithaca, N.Y.: Cornell University Press, 2011. 317 p. Passmore, Leith, Ulrike Meinhof and the Red Army Faction: performing terrorism. New York: Palgrave Macmillan, 2011. 212 p. Paz, Abel, The story of the iron column: militant anarchism in the Spanish Civil War. Oakland, CA: AK Press, 2011. 278 p. Pearmain, Andrew, The politics of new labour: a gramscian analysis. [Utan ort] Lawrence & Wishart, 2011. Persson, Gudrun, Det sovjetiska arvet. Stockholm: SNS Förlag, 2011. 200 s. Purkiss, Richard, Democracy, trade unions and political violence in Spain: the Valencian anarchist movement, 1918–1936. Brighton; Portland: Sussex Academic Press, 2011. 304 p. (Cañada Blanch/Sussex Academic studies on contemporary Spain.) Ringarp, Johanna, Professionens problematik: Lärarkårens kommunalisering och välfärdsstatens förvandling. Stockholm: Makadam förlag, 2011. 232 s. Diss. Lunds universitet, 2011 Rodríguez de la Torre, Fernando, Bibliografía de las Brigadas Internacionales y de la participación de extranjeros a favor de la República, (1936–1939). Albacete: Instituto de Estudios Albacetenses Don Juan Manuel, 2006. 1281 p. + 1 CD-ROM Serie 0 - Corpus, documenta y bibliografía; 21) Rubin, Eli, Synthetic socialism: plastics & dictatorship in the German Democratic Republic. Chapel Hill, NC: Univ. of North Carolina Press, 2008. 286 p. Sachs, Matthias, Sozialdemokratie im Wandel: programmatische Neustrukturierungen im europäischen Vergleich. Wiesbaden: VS Verlag für Sozialwissenschaften, 2011. 381 p. (Globale Gesellschaft und internationale Beziehungen) Scharrer, Manfred, Der Aufbau einer freien Gewerkschaft in der DDR 1989/90: ÖTV und FDGB-Gewerkschaften im deutschen Einigungsprozess. Berlin; New York: De Gruyter, 2011. 427 p. Schlögel, Karl, Terror och dröm: Moskva år 1937. [översättning av Peter Handberg]. Stockholm: Natur & kultur, 2011. 760 s. Serge, Victor, Witness to the German Revolution: writings from Germany 1923. [translated from the French by Ian Birchall] Chicago, Ill.: Haymarket Books, 2011. 296 p. Sheffer, Edith, Burned bridge: how East and West Germans made the Iron Curtain. [foreword by Peter Schneider] New York; Oxford: Oxford University Press, 2011. 1 v. Siegelbaum, Lewis H. (ed.)The socialist car: automobility in the Eastern Bloc. Ithaca: Cornell University Press, 2011. 242 p. Sjöberg, Maria & Svanström Yvonne (red), Att göra historia: vänbok till Christina Florin. Stockholm: Institutet för framtidsstudier, 2008. 231 s. (Framtidens samhälle, 191; 16) Smith, Jeremy & Ilic, Melanie (eds.), Khrushchev in the Kremlin: policy and government in the Soviet Union, 1953–1964. London: Routledge, 2011. 249 p. (BASEES/ Routledge series on Russian and East European studies; 7) Stahre, Ulf, Reclaim the streets: om gatufester, vägmotstånd och rätten till staden. Stockholm: Bokförlaget Atlas, 2010. 232 s. Stojarová, Vera, Political parties in Central and Eastern Europe: in search of consolidation. Stockholm: International institute for democracy and electoral assistance, 2007. 129 p. Sundevall, Fia, Det sista manliga yrkesmonopolet: genus och militärt arbete i Sverige 1865–1989. Stockholm: Makadam, 2011. 272 s. Svedjedal, Johan, Spektrum 1931–1935: den svenska drömmen: tidskrift och förlag i 1930-talets kultur. Stockholm: Wahlström & Widstrand, 2011. 478 s. Thorgren, Gunilla, Ottar & kärleken: [en biografi]. Stockholm: Norstedt, 2011. 493 s. Thörnquist, Annette & Engstrand, ÅsaKarin (eds.), Precarious employment in per spective: old and new challenges to working conditions in Sweden. Bruxelles; New York: Peter Lang, 2011. 309 p. (Work & society; no. 70) Thörnquist, Annette, I utkanten av arbetets marknad: ESF-projekt i ett arbetsmarknadsoch arbetsmiljöperspektiv. Linköping: Institute for Research on Migration, Ethnicity and Society, LiU (REMESO), 2011. 67 s. (Temagruppen integration i arbetslivet; 2011:3) Tsarouhas, Dimitris, Social democracy in Sweden: the threat from a globalized world. London: Tauris, 2008. 275 p. (Library of European studies; 6) Utvik, Magnus, Med Stalin som Gud: tre tonår i en kommunistisk sekt. Stockholm: Norstedt, 2011. 307 s. Walter, Franz, Vorwärts oder abwärts?: zur Transformation der Sozialdemokratie, Originalausg. Frankfurt am Main: Suhrkamp, 2010. 141 p. Ward, Paul, Red flag and Union Jack: englishness, patriotism and the British left, 1881 –1924. London: Royal Historical Society: Boydell, 1998. 232 p. (Royal Historical Society studies in history series) Weman, Jon, Åtgärdslandet: Arbetsförmedlingens svarta bok. Stockholm: Federativ, 2011. 240 s. Wennerscheid, Sophie (Hg.), Sentimentalität und Grausamkeit: Ambivalente Gefühle in der skandinavischen und deutschen Literatur der Moderne. Münster, Westf: LIT, 2011. 312 p. (Skandinavistik. Sprache – Literatur – Kultur; 8) White, Elizabeth, The socialist alternative to Bolshevik Russia: the Socialist Revolutionary Party, 1921–1939. London: Routledge, 2011. 180 p. (BASEES/Routledge series on Russian and East European studies; 68) Wickström, Lars, Skolväsendets källor: en vägledning till skolforskning i Riksarkivet. [med bidrag av Bo Rundberg och Birgitta Gidlöf ]. Stockholm: Riksarkivet, 2011. 299 s. (Skrifter utgivna av Riksarkivet, 33) Vogel, Wolf-Dieter & Wunderlich, Verona. Abenteuer DDR: Kubanerinnen und Kubaner im deutschen Sozialismus. Berlin: Dietz, 2011. 183 p. Vradis, Antonis & Dalakoglou, Dimitris (eds.) Revolt and crisis in Greece: between a present yet to pass and a future still to come. Edinburgh: AK, 2011. 350 p. Vulovic, Jimmy, Ensamhet och gemenskap i förvandling: vägar genom Eyvind Johnsons och Rudolf Värnlunds mellankrigsromaner. Stockholm: Carlsson, 2009. 323 s. Åberg, Martin, Swedish and German liberalism: from factions to parties 1860–1920. Lund: Nordic Academic Press, 2011. 246 p. Åmark, Klas, Att bo granne med ondskan: Sveriges förhållanden till nazismen, Nazityskland och förintelsen. Stockholm: Albert Bonniers Förlag, 2011. 710 s. LATINAMERIKA Achard, Diego & Gonzaléz, Luis E., Un desafío a la democracia los partidos políticos en Centroamérica, Panamá y República Dominicana. San José, CR: Banco Interamericano de Desarrollo, 2004. 309 p. Anner, Mark Sebastian, Solidarity transformed: labor responses to globalization and crisis in Latin America. Ithaca: ILR Press, 2011. 213 p. Blum, Denise F., Cuban youth and revolutionary values: educating the new socialist citizen. Austin: University of Texas Press, 2010. 274 p. Brouwer, Steve, Revolutionary doctors: how Venezuela and Cuba are changing the world's conception of health care. New York: Monthly Review Press, 2011. 256 p. Camacho Padilla, Fernando, Una vida para Chile: la solidaridad y la comunidad chilena en Suecia 1970–2010. [traducción al sueco: Anna-Karin Gauding, Maija Nilsson, Elsa Eriksson Anell]. Estocolmo: Instituto de Estudios Latinoamericanos, Universidad de Estocolmo, 2011. 145 p. Cockcroft, James D., Mexico's revolution then and nowby. New York: Monthly Review Press, 2010. 176 p. Drinot, Paulo, Che's travels: the making of a Arbetarhistoria 2012:1 45 BIBLIOGRAFI revolutionary in 1950s Latin America. Durham [NC]: Duke University Press, 2010. 306 p. Gootenberg, Paul & Reygadas, Luis (red.), Indelible inequalities in Latin America: insights from history, politics, and culture. [foreword by Eric Hershberg]. Durham [N.C.]: Duke University Press, 2010. 228 p. Harten, Sven, The rise of Evo Morales and the MAS. London; New York; New York, NY: Zed Books: Distributed in the USA exclusively by Palgrave Macmillan, 2011. 262 p. Johnson, Lyman L., Workshop of revolution: plebeian Buenos Aires and the Atlantic world, 1776-1810. Durham [N.C.]: Duke University Press, 2011. 410 p. Karush, Matthew B. and Chamosa, Oscar (eds.), The new cultural history of Peronism: power and identity in mid-twentieth-century Argentina. Durham, NC: Duke University Press, 2010. 309 p. Khasnabish, Alex, Zapatistas: rebellion from the grassroots to the global. Black Point, N.S.: Fernwood Pub., 2010. 223 p. Kohl, Benjamin, Farthing, Linda & Muruchi Poma, Feliciano Félix, From the mines to the streets: a Bolivian activist's life. Austin: University of Texas Press, 2011. 233 p. (The William and Bettye Nowlin series in art, history, and culture of the Western Hemisphere) Kumm, Björn, Fidel Castro. Lund: Historiska media, 2011 (Falun: Scandbook). 144 s. Leech, Garry M., The FARC: the longest insurgency. London: Zed, 2011. 178 p. (Rebels) Poniatowska, Elena, Las soldaderas: women of the Mexican Revolution. [translated by David Dorado Romo] El Paso: Cinco Puntos Press, 2006. 93 p. Rogers, Thomas D., The deepest wounds: a labor and environmental history of sugar in Northeast Brazil. Chapel Hill: University of North Carolina Press, c 2010. 302 p. Ryan, Ramor, Zapatista spring: anatomy of a rebel water project & the lessons of international solidarity. Oakland, CA: AK Press, 2011. 211 p. Sader, Emir, The new mole: paths of the Latin American left. London: Verso Books, 2011. 169 p. Schclarek Mulinari, Leandro, Revolutionen på 4000 meters höjd: rapport från Bolivia. Lund: Murbruk, 2011. 148 s. Silber, Irina Carlota, Everyday revolutionaries: gender, violence, and disillusionment in postwar El Salvador. New Brunswick, N.J.: Rutgers University Press, 2011. 238 p. (Genocide, political violence, human rights series) Stern, Steve J., Reckoning with Pinochet: the memory question in democratic Chile, 1989–2006. Durham, NC: Duke University Press, 2010. 548 p. (Latin America otherwise) Tornhill, Sofie, Capital visions: the politics of transnational production in Nicaragua. 46 Arbetarhistoria 2012:1 Stockholm: Department of Political Science, Stockholm University, 2010. 239 p. (Stockholm studies in politics, 135) Yaffé, Helen, Che Guevara: the economics of revolution. Basingstoke: Palgrave Macmillan, 2009. 354 p. NORDAMERIKA Adamic, Louis, Dynamite: the story of class violence in America. [foreword by Jon Bekken]. New ed. Oakland: AK Press, 2008. 351 p. Adler, William M., The man who never died: the life, times, and legacy of Joe Hill, American labor icon New York, NY: Bloomsbury, 2011. 435 p. Ali, Tariq, Obamasyndromet: reträtt på hemmaplan, eskalering utomlands. [översättning Charlotte Hjukström] Lund: Celander, 2011. 205 s. Chapman, Mary & Mills, Angela (eds.), Treacherous texts: U.S. suffrage literature, 1846–1946. New Brunswick, N.J.: Rutgers University Press, 2011. 334 p. Early, Steve, The civil wars in U.S. labor: birth of a new workers' movement or death throes of the old? Chicago, Ill.: Haymarket, 2011. 409 p. Fink, Leon (ed.), Workers across the Americas: the transnational turn in labor history. Oxford; New York: Oxford University Press, 2011. 466 p. Hahamovitch, Cindy, No man's land: Jamaican guestworkers in America and the global history of deportable labor. Princeton: Princeton University Press, 2011. 333 p. Håkansson, Fredrik, Standing up to a Multinational Giant: The Saint-Gobain World Council and the American Window Glass Workers' Strike in the American Saint Gobain Corporation in 1969. Växjö, Kalmar: Linnaeus University Press, 2011. 260 p. (Linnaeus University Dissertations; 34/2011) Hansen, Ann, Direct action: memoirs of an urban guerrilla. Toronto; Edinburgh: Between the lines: AK, 2002. 493 p. Haverty-Stacke, Donna T. & Walkowitz, Daniel J. (eds.), Rethinking U.S. labor history: essays on the working-class experience, 1756 –2009. New York: Continuum, 2010. 337 p. Herzberg, Bob, The Left Side of the Screen: Communist and Left-Wing Ideology in Hollywood, 1929–2009. Jefferson, NC: McFarland & Co Inc, 2011. 294 p. Hilliard, David (ed.), The Black panther: intercommunal news service. New York: Atria Books, 2007. 152 p.; 1 CD-ROM. Kazin, Michael, American dreamers: how the left changed a nation. New York: Alfred A. Knopf, 2011. 329 p. King, Martin Luther, Jr., »All labor has dignity» [with introductions by Michael K. Honey]. Boston, Mass.: Beacon, 2011. 224 p. 1 sound disc. King, Martin Luther, Jr., Stride toward freedom: the Montgomery story. [introduction by Clayborne Carson]. London: Souvenir Press, 2011. 232 p. (Independent voices series) Le Blanc, Paul, Work and struggle: voices from U.S. labor radicalism. New York: Routledge, 2011. 299 p. Levering Lewis, David Nash, Michael H. & Leab, Daniel J. (eds.), Red activists and black freedom: James and Esther Jackson and the long civil rights revolution. London: Routledge, 2009. 113 p. Lundström, Klas, Badlands: identitet, överlevnad och plats i Amerikas glömda zoner. Malmö: Notis, 2011. 256 s. Marable, Manning, Malcolm X: a life of reinvention. New York: Viking, 2011. 594 p. Marcink, Robert A., The working class in American film: the creation of image and culture by Hollywood in the 1960s and 1970s. Amherst, NY: Cambria Press, 2011. 290 p. McDuffie, Erik S., Sojourning for freedom: black women, American communism, and the making of black left feminism. Durham, [N.C.]; London: Duke University Press, 2011. 311 p. Milkman, Ruth, L.A. story: immigrant workers and the future of the U.S. Labor Movement. New York: Russell Sage Foundation, 2006. 244 p. Temkin, Moshik, The Sacco-Vanzetti Affair: America on trial. New Haven: Yale University Press, 2009. 316 p. Tokarczyk, Michelle M. (ed.), Critical approaches to American working-class literature. London; New York: Routledge, 2011. 249 p. (Routledge studies in twentieth-century literature; 20) Wolford, Wendy, This land is ours now: social mobilization and the meanings of land in Brazil. Durham, NC: Duke University Press, 2010. 281 p. (New ecologies for the twentyfirst century) GLOBALA OCH TRANSNATIONELLA PERSPEKTIV Aleman, Jose Agustin, Labor relations in new democracies: East Asia, Latin America, and Europe. New York: Palgrave Macmillan, 2010. 196 p. Anderson, Bridget, Doing the dirty work? The global politics of domestic labour. London: Zed, 2000. 213 p. Barton, Susan, Working-class organisations and popular tourism, 1840-1970. Manchester: Manchester University Press, 2005. 237 p. (Studies in popular culture) Bergmann, Theodor, Internationalismus im 21. Jahrhundert: Lernen aus Niederlagen - für eine neue internationale Solidarität. Hamburg: VSA-Verlag, 2009. 250 p. Bieler, Andreas & Lindberg, Ingemar (eds.), Global restructuring, labour, and the challenges for transnational solidarity. Milton Park, Abingdon, Oxon, [England]; New York: Routledge, 2011. 256 p. (Rethinking globalizations; 25) de Zeeuw, Jeroen & Kumar, Krishna (eds.), Promoting democracy in postconflict societies edited by. Boulder, Colo.: Lynne Rienner, 2006. 333 p. Eiermann, Karin-Irene, Chinesische Komintern-Delegierte in Moskau in den 1920er/ 1930er Jahren: Kommunikations- und Herrschaftsstrukturen im Zentrum der internationalen kommunistischen Bewegung. Berlin: WVB, Wissenschaftlicher Verlag Berlin, 2009. 266 p. Fink, Leon, Sweatshops at sea: merchant seamen in the world's first globalized industry, from 1812 to the present. Chapel Hill: University of North Carolina, 2011. 278 p. Foster, John Bellamy, Clark, Brett & York, Richard, The ecological rift: capitalism's war on the earth. New York: Monthly Review Press, 2010. 352 p. Gautney, Heather, Protest and organization in the alternative globalization era: NGOs, social movements, and political parties. New York; Basingstoke: Palgrave Macmillan, 2010. 237 p. Gerlach, Frank et al. (Hg.), Solidarität über Grenzen: Gewerkschaften vor neuer Standortkonkurrenz. Berlin: Edition Sigma, 2011. 211 p. (Forschung aus der Hans-Böckler-Stiftung; 124) Gornick, Vivian, Emma Goldman: revolution as a way of life. New Haven, [Conn.]; London: Yale University Press, 2011. 151 p. Hardt, Michael & Negri, Antonio (Eds.), Commonwealth. Cambridge, Mass.: Belknap Press of Harvard University Press, 2009. 434 p. Haupt, Georges, Aspects of international socialism 1871–1914: essays. [translated by Peter Fawcett with a preface by Eric Hobsbawm]. Cambridge; Paris: Cambridge University Press: Editions de la Maison des sciences de l'homme, 2010. 181 p. (Études sur le capitalisme moderne) Hunt, Michael H. (ed.), A Vietnam War reader: a domentary history from American and Vietnamese perspectives. Chapel Hill, N.C: University of North Carolina Press, 2010. 221 p. Jones, Terry-Ann & Mielants, Eric (eds.) Mass migration in the world-system: past, present and future. Boulder: Paradigm Publishers, 2010. 248 p. (Political economy of the world-system annuals series; v. 31) Kalicha, Sebastian & Kuhn, Gabriel (Hgs.) Von Jakarta bis Johannesburg: Anarchismus weltweit. Münster: Unrast, 2010. 400 p. Kay, Tamara, NAFTA and the politics of labor transnationalism. New York: Cambridge University Press, 2011. 310 p. (Cambridge stu- dies in contentious politics.) Keller, Fritz, Gelebter Internationalismus: Österreichs Linke und der algerische Widerstand (1958–1963). Wien: Promedia, 2010. 315 p. Lieten, Kristoffel & van Nederveen Meerkerk, Elise (eds.), Child labour's global past, 1650–2000. Bern; New York: Peter Lang, 2011. 714 p. (International and comparative social history; v. 13) Luc Reydams (ed.), Global activism reader. London: Continuum, 2011. Lutz, Helma, The new maids: transnational women and the care economy. [translated by Deborah Shannon]. London: Zed, 2011. 241 p. MacPherson, Ian & McLaughlin-Jenkins, Erin (eds.), Integrating diversities within a complex heritage: essays in the field of cooperative studies. Victoria, B.C.: New Rochdale Press, University of Victoria, 2008. 438 p. (Series on co-operative studies) Makalani, Minkah, In the cause of freedom: radical black internationalism from Harlem to London, 1917–1939. Chapel Hill: University of North Carolina Press, 2011. 309 p. Mayer, Stefanie & Spång, Mikael (eds.), Debating migration: political discourses on labor immigration in historical perspective. Innsbruck: StudienVerlag, 2009. 160 p. (European history and public spheres; 1) Maylam, Paul, Enlightened rule: portraits of six exceptional twentieth century premiers. Oxford; New York: Peter Lang, 2011. 316 p. Mittag, Jürgen & Unfried, Berthold (Hrsg.), Arbeiter- und soziale Bewegungen in der öffentlichen Erinnerung: eine globale Perspektive. [unter Mitarbeit von Eva Himmelstoss] Leipzig: AVA, 2011. 262 p. (ITH-Tagungsberichte; 45) Mosco, Vincent, McKercher, Catherine & Huws, Ursula (eds.), Getting the message: communications workers and global value chains. London: Analytica publ., 2010. 172 p. (Work, organisation labour & globalisation, 4(2010):2) Phelan, Craig (ed.) Trade unionism since 1945: towards a global history. 2, the Americas, Asia and Australia. Oxford: Peter Lang, 2009. 350 p. (Trade unions: past, present and future) Phelan, Craig (ed.), Trade unionism since 1945: towards a global history. 1, Western Europe, Eastern Europe, Africa and the Middle East. Bern: Peter Lang, 2009. 451 p. (Trade unions past, present and future) Reiss, Matthias & Perry, Matt (eds.), Unemployment and protest: new perspectives on two centuries of contention. Oxford: Oxford University Press, 2011. 438 p. (Studies of the German Historical Institute London.) Rodríguez García, Magaly, Liberal workers of the world, unite? The ICFTU and the de- fence of labour liberalism in Europe and Latin America (1949–1969). Oxford: Peter Lang, 2010. 338 p. (Trade unions past, present, and future; 5) San Juan, E., U.S. imperialism and revolution in the Philippines. New York: Palgrave Macmillan, 2007. 264 p. Sehm-Patomäki, Katarina & Ulvila, Marko (eds.), Democratic politics globally: elements for a dialogue on global political party formations. Helsinki: Network Institute for Global Democratization, 2006. 192 p. (NIGD working paper, 1/2006) Taylor, Marcus (ed.), Global economy contested: finance, production, development and labour. London: Routledge, 2008. 251 p. (Rethinking globalizations) Toussaint, Eric & Millet, Damien, Debt, the IMF, and the World Bank: sixty questions, sixty answers. [translated by Judith Abdel Gadir; with the collaboration of Francesca Denley, Virginie de Romanet and Stephanie Jacquemont.] New York: Monthly Review, 2010. 361 p. van Daele, Jasmien et al. (eds.), ILO histories: essays on the International Labour Organization and its impact on the world during the twentieth century. Bern: Peter Lang, 2010. 539 p. (International and comparative social history; 12) Vosko, Leah F., MacDonald, Martha & Campbell, Iain (eds.), Gender and the contours of precarious employment. London: Routledge, 2009. 280 p. (Routledge IAFFE advances in feminist economics; 8) Wall, Derek, The rise of the green left: inside the worldwide ecosocialist movement. [foreword by Hugo Blanco] London: Pluto, 2010. 191 p. Willetts, Peter, Non-governmental organizations in world politics: the construction of global governance. London: Routledge, 2011. 193 p. (Global institutions series; 49) TEORI, FILOSOFI OCH IDÉHISTORIA Abensour, Miguel, Democracy against the state: Marx and the Machiavellian moment. [translated by Max Blechman and Martin Breaugh] Cambridge: Polity, 2011. 149 p. Adorno, Gretel & Benjamin, Walter, Correspondence: 1930–1940. [Edited. by Henri Lonitz and Christoph Gödde, transl. by Wieland Hoban]. Cambridge, UK; Malden, Mass.: Polity, 2008. 300 p. Adorno, Theodor W. & Horkheimer, Max, Towards a new manifesto. [translated by Rodney Livingstone] London: Verso, 2011. 112 p. Agamben, Giorgio, Vad innebär det att vara demokrat? [översättning: Marcel Mangold]. Stockholm: Tankekraft, 2010. 140 s. Ahmed, Sara, Vithetens hegemoni. [översättning: Amelie Björck, Patricia Lorenzoni Arbetarhistoria 2012:1 47 BIBLIOGRAFI och Maria Åsard]. Hägersten: Tankekraft, 2011. 270 s. Ahrne, Göran, Ekerwald, Hedvig & Leiulfsrud, Håkon, Klassamhällets förändring. 4., utvidgade uppl. Lund: Arkiv, 1995. 122 s. Allen, Kieran, Marx and the alternative to capitalism. London: Pluto, 2011. 233 p. Alm, Susanne & Palme, Joakim (red.), Fjorton perspektiv på framtiden: samhälls- och humanvetenskapliga framtidsstudier. Stockholm: Institutet för framtidsstudier, 2008. 229 s. (Framtidens samhälle, 17) Alzén, Annika, Kulturarv i rörelse: en studie av »gräv där du står»-rörelsen. Mölndal: Brutus Östlings bokförlag Symposion, 2011. 191 s. Amin, Samir, The law of worldwide value. [translated by Brian Pearce and Shane Mage]. New York: Monthly Review Press, 2010. 144 p. Andrén, Mats, Björck, Henrik, Kärnfelt, Johan & Rosengren, Cecilia (red.) Språket i historien: historien i språket, en vänbok till Bo Lindberg. Göteborg: Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Univ., 2011. 403 s. (Arachne (Göteborg), 22) Arthur, Paige, Unfinished projects: decolonization and the philosophy of Jean-Paul Sartre. London: Verso, 2010. 233 p. Badiou, Alain & Zizek, Slavoj (eds.), L'idée du communisme, II. Paris: Lignes, 2011. 350 p. Badiou, Alain, Balso, Judith & Bosteels, Bruno, Kommunismens idé. Hägersten: Tankekraft Förlag, 2011. 316 s. Badiou, Alain, Second manifesto for philosophy. [translated by Louise Burchill]. Cambridge: Polity, 2011. 164 p. Badiou, Alain, The century. [translated with a commentary and notes by Alberto Toscano] Cambridge; Malden, Mass.: Polity, 2007. 233 p. Banaji, Jairus, Theory as history: essays on modes of production and exploitation. Leiden; Boston: Brill, 2010. 406 p. (Historical materialism book series, 25) Bauer, Karin (ed.), Everybody talks about the weather – we don't: the writings of Ulrike Meinhof. [preface by Elfriede Jelinek]. New York; London: Seven Stories Press, 2008. 268 p. Bauman, Zygmunt, Collateral damage: social inequalities in a global age. Malden, MA: Polity Press, 2011. 182 p. Beckman, Ludvig, Den rimliga integrationen. Stockholm: Dialogos: Institutet för framtidsstudier, 2011. 174 s. (Serie framtider) Benjamin, Walter, Early writings (1910 –1917). [translated by Howard Eiland et al]. Cambridge, Mass.: Belknap Press of Harvard University Press, 2011. 303 p. Benjamin, Walter, Gesammelte Schriften. Bd 1, Abhandlungen. [Unter Mitwirkung von Theodor W. Adorno und Gershom Scholem 48 Arbetarhistoria 2012:1 herausgegeben von Rolf Tiedemann und Hermann Schweppenhäuser] 3 vol. 1275 p. Benjamin, Walter, Gesammelte Schriften. Bd 2, [Aufsätze, Essays, Vorträge]. Frankfurt am Main: Suhrkamp, 1977. 3 vol. 1526 p. Benjamin, Walter, Gesammelte Schriften. Bd 3, Kritiken und Rezensionen hrsg. von Hella Tiedemann-Bartels. Frankfurt am Main: Suhrkamp, 1972. 727 p. Benjamin, Walter, Gesammelte Schriften. Bd 4, [Kleine Prosa. Baudelaire-Übertragungen.] hrsg. von Tillman Rexroth. Frankfurt am Main: Suhrkamp, 1972. 2 vol. 1107 p. Benjamin, Walter, Gesammelte Schriften. Bd 5, [Das Passagen-Werk] hrsg. von Rolf Tiedemann. Frankfurt am Main: Suhrkamp, 1982. 2 vol. 1354 p. Benjamin, Walter, Gesammelte Schriften. Bd 6, [Fragmente vermischten Inhalts; Autobiographische Schriften] herausgegeben von Rolf Tiedemann und Hermann Schweppenhäuser. Frankfurt am Main: Suhrkamp, 1985. 840 p. Benjamin, Walter, Kritiken und Rezensionen. 1, Texte. [herausgegeben. von Heinrich Kaulen]. Berlin: Suhrkamp, 2011. 918 p. (Werke und Nachlass; 13:1.) Benjamin, Walter, Kritiken und Rezensionen. 2, [Kommentar]; herausgegeben von Heinrich Kaulen. Berlin: Suhrkamp, 2011. 1086 p. (Werke und Nachlass; 13:2) Berg, Annika Florin, Christina & Wisselgren, Per (red.) Par i vetenskap och politik: intellektuella äktenskap i moderniteten. Umeå: Borea, 2011. 475 s. Berggren, Lars, Karlsson, Klas-Göran & Tornbjer, Charlotte (red.), Möten med historiens mångfald. Lund: Nordic Academic Press, 2010. 286 s. Bernstein, Eduard, Eduard Bernsteins Briefwechsel mit Karl Kautsky: (1912–1932). [eingel. und hrsg. von Eva Bettina Görtz. Unter Verwendung von Vorarbeiten von Jörgen Rojahn und Tine Koldehofe]. Frankfurt, M.; New York, NY: Campus-Verl., 2011. 633 p. (Quellen und Studien zur Sozialgeschichte; Bd. 22) Bjereld, Ulf & Demker, Marie, Den nödvändiga politiken: makt och motstånd i en individualiserad tid. Stockholm: Hjalmarson & Högberg, 2011. 180 s. (Göteborg studies in politics, 124) Bonefeld, Werner & Heinrich, Michael (Hrsg.), Kapital & Kritik: nach der »neuen» Marx-Lektüre. Hamburg: VSA Verlag, 2011. 358 p. Bonnett, Alastair, Left in the past: radicalism and the politics of nostalgia London: Continuum, 2010. 194 p. Borda, Jennifer L., Women labor activists in the movies: nine depictions of workplace organizers, 1954–2005. Jefferson, N.C.: McFarland, 2011. 234 p. Bosteels, Bruno, Badiou and politics. Durham [N.C.]: Duke University Press, 2011. 436 p. (Post-contemporary interventions.) Bosteels, Bruno, The actuality of communism. London: Verso, 2011. 298 p. Bounds, Philip, Orwell and Marxism: the political and cultural thinking of George Orwell. London; New York; New York: I.B. Tauris: Distributed in the USA by Palgrave Macmillan, 2009. 253 p. (International Library of Cultural Studies; 4) Bring, Ove, De mänskliga rättigheternas väg: genom historien och litteraturen: artikel 1: alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter; de har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap. Stockholm: Atlantis, 2011. 719 s. Bronner, Stephen Eric, Critical theory: a very short introduction. New York: Oxford University Press, 2011. 130 p. (Very short introductions.) Broué, Pierre, Trotskilj: en biografi [översättning: Björn Erik Rosin; fackgranskning: Martin Fahlgren, Anders Hagström, och Göran Källqvist]. Stockholm: Carlsson, 2011. 992 s. Brown, Wendy, Att vinna framtiden åter: texter om makt och frihet i senmoderniteten. [Leila Brännström & Henrik Gundenäs; översättning: Sara Edenheim]. Stockholm: Atlas, 2008. 221 s. Brown, Wendy, Inhägnade stater, avtagande suveränitet. [översättning: Oskar Söderlind]. Hägersten: Tankekraft, 2011. 167 s. Brown, Wendy, Walled states, waning sovereignty. New York: Zone, 2010. 167 p. Buechler, Steven M., Understanding social movements: a sociological history of social movement theories. Boulder, Colo.; Slough: Paradigm, 2011. 259 p. Burman, Anders & Sundgren, Per (red.), Bildning: texter från Esaias Tegnér till SvenEric Liedman. Göteborg: Daidalos, 2010. 403 s. Camatte, Jacques, The selected works of Jacques Camatte. New York: Prism Key Press, 2011. 201 p. Cowell, Frank A., Measuring inequality Frank Cowell. 3 ed. Oxford: Oxford University Press, 2011. 233 p. (London School of Economics perspectives in economic analysis.) Cremin, Colin, Capitalism's new clothes: enterprise, ethics and enjoyment in times of crisis. London: Pluto, 2011. 196 p. Cuenot, Alain, Pierre Naville, 1904-1993: biographie d'un révolutionnaire marxiste. Nice: Bénévent, 2007. 686 p. Dabashi, Hamid, Brown skin, white masks. London: Pluto, 2011. 165 p. Day, Richard B. & Gaido, Daniel, Witnesses to permanent revolution: the documentary record. Boston: Brill, 2009. 682 p. (Historical materialism book series; 21) Dearey, Melissa, Radicalization: the life writings of political prisoners. Abingdon: Routledge, 2010. 294 p. Debord, Guy, Mémoires: structures portantes d'Asger Jorn; [Collages]; suivi de Origine des détournements. [Reprod. en fac-sim.]. Paris: Éd. Allia, 2004. Non paginé en coul. Decent work for domestic workers International Labour Conference, 100th Session 2011, International Labour Office. Geneva: ILO, 2011. 70 p. (Report (International Labour Conference; 100th Session) Deleuze, Gilles & Guattari, Felix, Anti-Oedipus: capitalism and schizophrenia. London: Continuum, 2004. 427 p. Deleuze, Gilles & Guattari, Felix, A thousand plateaus: capitalism and schizophrenia. [translation and foreword by Brian Massumi]. London: Continuum, 2004. 688 p. (Continuum impacts) Dickens, Charles (ed.) Vardagsord =: (Household words): en veckotidning, publicerad varje onsdag från mars 1850 till maj 1859, till ett pris av två penny. [texter i urval av Jan Myrdal; översättning och noter: Lasse Lindström] Stockholm: Leopard, 2011. 591 s. Dosse, François, Gilles Deleuze & Félix Guattari: intersecting lives. [translated by Deborah Glassman] New York: Columbia University Press, 2010. 651 p. (European perspectives.) Douzina, Costas & Zizek, Slavoj (eds.), The idea of communism. London: Verso, 2010. 230 p. Dugrand, Alain & Laurent, Frédéric, Willi Münzenberg: artiste en révolution, 1889 –1940. Paris: Fayard, 2008. 632 p. Dussel, Enrique D., Twenty theses on politics. [translated by George Ciccariello-Maher] Durham, N.C.: Duke University Press, 2008. xvii, 160 p. (Latin America in translation) Eagleton, Terry, Varför Marx hade rätt. [översättning: Maria Åsard]. Hägersten: Tankekraft, 2011. 223 s. Eagleton, Terry, Why Marx was right. New Haven, Conn.; London: Yale University Press, 2011. 258 p. Edenheim, Sara, Anakronismen: mot den historiska manin. Göteborg: Daidalos, 2011. 123 s. (Glänta hardcore; 05) Engels, Friedrich, Gesamtausgabe: (MEGA). Abt. 1, Bd 21, Werke, Artikel, Entwurfe. September 1867 bis März 1871. [Text bearbeitet von Jürgen Herres] Berlin: Akademie Verlag, 2009. 1093 p. Engels, Friedrich, Gesamtausgabe: (MEGA). Abt. 1, Bd 21, Werke, Artikel, Entwurfe. September 1867 bis März 1871. [Apparat bearbeitet von Jürgen Herres] Berlin: Akademie Verlag, 2009. Expect resistance: a crimethink field ma- nual. Salem, Or.: CrimethInc. Workers' Collective, 2008. 342 p. Fink, Heinrich & Kerth, Cornelia (Hg.) Einspruch!: antifaschistische Positionen zur Geschichtspolitik. Köln: Papyrossa, 2011. 126 p. Fisher, Mark, Kapitalistisk realism. [översättning: Kim West] Hägersten: Tankekraft, 2011. 121 s. Frank, Pierre, The long march of the Trotskyists: contributions to the history of the fourth international. [with introd. by Marijke Colle]; New ed. Amsterdam; London: International institute for research and education: Resistance books, 2010. 199 p. (Notebooks for study and research, 50) Fridolin, Gustav & Bodach Söderström, Ulf, Maskiner & människor: en skrift om jobb och framtidstro. Stockholm: Ordfront, 2011. 174 s. Fromm, Erich, Marx's concept of man: with a translation from Marx's Economic and philosophical manuscripts by T.B. Bottomore. Mansfield Centre, CT: Martino publishing, 2011. 260 p. (Milestones of thought in the history of ideas) Fülberth, Georg, »Das Kapital» kompakt. Köln: Papyrossa, 2011. 123 p. (Basiswissen PolitikGeschichteÖkonomie) Furet, François, Slutet på en illusion: en essä om den kommunistiska tanken i tjugonde seklet. [översättning: Per Magnus Kjellström] Stockholm: Atlantis, 2011. 739 s. Gabriel, Mary, Love and capital: Karl and Jenny Marx and the birth of a revolution. New York: Little, Brown and Co., 2011. 709 p. Gene Sharp, From dictatorship to democracy: a conceptual framework for liberation. [Utan ort] Green Print, 2011. 93 p. Gilman-Opalsky, Richard, Spectacular Capitalism: Guy Debord and the Practice of Radical Philosophy. London: Minor Compositions, 2011. 133 p. Green, Marcus E. (ed.) Rethinking Gramsci. London: Routledge, 2011. 334 p. (Routledge innovations in political theory; 37.) Groys, Boris, The communist postscript. [translated by Thomas H. Ford] London: Verso, 2009. 127 p. Haas, Klaus-Detlef & Wolf, Dieter (Hrsg.), Sozialistische Filmkunst: eine Dokumentation. Berlin: Dietz, 2011. 320 p. (ManuskripteRLS, Rosa-Luxemburg-Stiftung; 90) Hansen, Marian Bratu, Cinema and experience: Siegfried Kracauer, Walter Benjamin, and Theodor W. Adorno. Berkeley, Calif.; London: University of California Press, 2011. (Weimar and now; 44) Harvey, David, Kapitalets gåta och kapitalismens kriser. [översättning: Oskar Söderlind]. Stockholm: Tankekraft, 2011. 339 s. Hedeler, Wladislaw, Nikolaj Ivanovic Bucharin: Bibliographie seiner Schriften und Korrespondenzen 1912–1938: mit einem Anhang: Bucharins Karikaturen und Bucharin in der Karikatur. Berlin: Akademie Verlag, 2005. 560 p. Herman, Edward S. & Peterson, David, The politics of genocide. [foreword by Noam Chomsky]. New York: Monthly Review Press, 2010. 159 p. Hobsbawm, Eric J., How to change the world: Marx and Marxism, 1840–2011. London: Little, Brown, 2011. 470 p. Hobson, John Atkinson, Imperialism: a study; [new introduction by Nathaniel Mehr; foreword by Jeremy Corbyn] Nottingham: Spokesman, 2011. 334 p. Hochschild, Arlie Russell, The commercialization of intimate life: notes from home and work. Berkeley: University of California Press, 2003. 313 p. Huws, Ursula (ed.), Passing the buck: corporate restructuring and the casualisation of labour. London: Analytica publ., 2011. 173 p. (Work, organisation labour & globalisation, 5 (2011):1) International Labour Conference (100th: 2011: Geneva, Switzerland) J. Jun, Nathan & Wahl, Shane New perspectives on anarchism. Lanham, Md.: Lexington Books, 2010. 505 p. Jameson, Fredric, Representing Capital: a commentary of volume one. London; New York: Verso, 2011. 158 p. Jappe, Anselm, Abenteuer der Ware: für eine neue Wertkritik. Münster: Unrast-Verl., 2005. 253 p. Jaurès, Jean, Le passage au socialisme: 1889–1893 Jean Jaurès. Textes rassemblés, présentés et annotés par Madeleine Rebérioux et Gilles Candar. Paris: Fayard, 2011. 747 p. (Oeuvres de Jean Jaurès; 2.) Johnston, Adrian, Badiou, Zizek, and political transformations: the cadence of change. Evanston, Ill.; London: Northwestern University Press. 2009. 277 p. (Northwestern University studies in phenomenology & existential philosophy.) Judt, Tony, Minneshärbärget. [översättning: Elisabeth Helms]. Stockholm: Karneval, 2011 (Litauen, 2010). 244 s. Kalz, Wolf, Gustav Landauer: ein deutscher Anarchist. 2. omarb. och uppdaterade uppl. Bad Buchau: Federsee-Verl., 2009. 268 p. Karlsson, Klas-Göran, Ulvros, Eva Helen & Zander, Ulf (red.), Historieforskning på nya vägar. Lund: Nordic Academic Press, 2006. 382 s. Kautsky, Karl, Terrorism and communism: a contribution to the natural history of revolution [translated by W.H. Kerridge] Abingdon: Routledge, 2011. 234 p. (Routledge revivals.) Kautsky, Karl, The labour revolution. [translated by H. J. Stenning] London: Routledge, 2011. 287, [1] p. (Routledge revivals) Kemper, Andreas & Weinbach, Heike, KlasArbetarhistoria 2012:1 49 BIBLIOGRAFI sismus: eine Einführung;. Münster: Unrast, 2009. 185 p. Kopperud, Øivind, Moe, Vibeke & Kieding Banik, Vibeke (red.) Utenfor det etablerte: aspekter ved Einhardt Lorenz' forskning. Oslo: Senter for studier av Holocaust og livssynsminoriteter, 2011. 203 s. Kuhn, Gabriel, Straight Edge: Geschichte und Politik einer Bewegung. Münster: Unrast, 2010. 71 p. (Unrast transparentLinker Alltag; Bd. 1.) Lafargue, Paul, Paresse et révolution: écrits, 1880–1911. [préfacé et annoté par Gilles Candar et Jean-Numa Ducange; collection dirigée par Jean-Claude Zylberstein]. Paris: Tallandier, 2009. 431 p. (Texto, le goût de l'histoire (Tallandier)) Landauer, Gustav, Anarchismus. [herausgegeben von Siegbert Wolf; illustration von Uwe Rausch]. Lich/Hessen: Verlag Edition AV, 2009. 390 p. (Ausgewählte Schriften Gustav Landauer; Bd. 2) Landauer, Gustav, Antipolitik. [herausgegeben von Siegbert Wolf; mit Illustrationen von Uwe Rausch] Lich: Edition AV, 2010. 2 vol. (Ausgewählte Schriften) (Ausgewählte Schriften; Bd. 3,1–2) Landauer, Gustav, Internationalismus. [herausgegeben von Siegbert Wolf; mit Illustrationen von Uwe Rausch]. Lich/Hessen: Verlag Edition AV, 2008. 334 p. (Ausgewählte Schriften Gustav Landauer; Bd. 1) Lefebvre, Henri, Dialectical materialism. [Preface by Stefan Kipfer, translated by John Sturrock]. Minneapolis: University of Minnesota Press, 2009. 158 p. Lennervald, Dan (red.), Torsten Billman, bildmakaren. Kungsbacka: ABF Norra Halland i samarbete med Hallands konstmuseum, 2010. 464 s. Lilley, Sasha (ed.), Capital and its discontents: conversations with radical thinkers in a time of tumult. Oakland, Calif.; London: Spectre, 2010. 279 p. Losurdo, Domenico, Liberalism: a counterhistory. [translated by Gregory Elliott]. London: Verso, 2011. 375 p. Lühr, Thomas, Prekarisierung und »Rechtspopulismus»: Lohnarbeit und Klassensubjektivität in der Krise. Köln: PapyRossa, 2011. 136 p. (PapyRossa Hochschulschriften; 86) Luxemburg, Rosa, Socialism or barbarism: selected writings, [edited and with an introduction by Paul Le Blanc & Helen C. Scott] London; New York: Pluto Press: 2010. 281 p. (Get political; 9.) Luxemburg, Rosa, The letters of Rosa Luxemburged. [introd. by Stephen Eric Bronner] Boulder, Colo.: Westview P., 1978. 259 p. MacPherson, Ian, One path to co-operative studies: a selection of papers and presentations. Victoria, B.C.: New Rochdale Press, 50 Arbetarhistoria 2012:1 2007. 460 p. (Co-operative studies series; v. 1) Magdoff, Fred & Foster, John Bellamy, What every environmentalist needs to know about capitalism: a citizen's guide to capitalism and the environment. New York: Monthly Review Press, 2011. 187 p. Magdoff, Fred & Tokar, Brian, Agriculture and food in crisis: conflict, resistance, and renewal. New York: Monthly Review Press, 2010. 348 p. Magri, Lucio, The Tailor of Ulm: communism in the twentieth century. [translated by Patrick Camiller]. London: Verso, 2011. 434 p. Marcus, Laura & Nead, Lynda (eds.), The actuality of Walter Benjamin. London: Lawrence & Wishart, 1998. 224 p. Marsh, John, Class dismissed: why we cannot teach or learn our way out of inequality. New York, N.Y.: Monthly Review Press, 2011. 255 p. Marszalek, Bernard (ed.), The right to be lazy: essays by Paul Lafargue [introduced by Bernard Marszalek, with contributions by Fred Thompson and Kari Lydersen]. Oakland, CA: C. H. Kerr & Co. & AK Press, 2011. 120 p. Marx, Karl, Das Kapital. 1.2, Die sogenannte ursprüngliche Akkumulation: vierundzwanzigstes Kapitel des ersten Bandes des »Kapitals» [ed. Bearb. und Kommentierung: Rolf Hecker. Unter Mitw. von Manfred Müller]. Berlin: Dietz, 2009. 127 p. Marx, Karl, Das Kapital. 1.3, Briefe über das Kapital [ed. Bearb. und Kommentierung: Rolf Hecker]. Berlin: Dietz, 2010. 192 p. (Das Kapital; 1.3) Marx, Karl, Das Kapital. 1.4, Friedrich Engels über »Das Kapital»: Rezensionen, Konspekt, Texte [ed. Bearb. und Kommentierung: Rolf Hecker]. Berlin: Dietz, 2011. 176 p. (Das Kapital; 1.4) Marx, Karl, Gesamtausgabe: (MEGA). 4. Abt., Bd 26, Exzerpte, Notizen, Marginalien. Karl Marx Exzerpte und Notizen zur Geologie, Mineralogie und Agrikulturchemie März bis September 1878 [Hrsg. von der Internationalen Marx-Engels-Stiftung; Bearbeitet von Annelise Griese] Berlin: Akademie Verlag, 2011. 2 Bd. 1104 p. Marx, Karl, Grundrisse: Ett urval: med förord av Sven-Eric Liedman. Stockholm: Tankekraft Förlag, 2010. 257 s. Marx, Karl, The communist manifesto: complete with seven rarely published prefaces [edited and annotated by Frederick Engels..]: SoHo Books, [2010]. 90 p. May, Todd, The political thought of Jacques Rancière: creating equality. Edinburgh: Edinburgh University Press, 2008. 196 p. McClelland, John Scott, The Crowd and the Mob: From Plato to Canetti. Abingdon: Routledge, 2010. 343 p. McKay, Iain (ed.), Property is theft!: a Pierre Joseph Proudhon anthology. Oakland, CA: AK Press, 2011. 823 p. Merrifield, Andy, Magical Marxism: subversive politics and the imagination. London: Pluto, 2011. 220 p. (Marxism and culture.) Mol, Annemarie, Omsorgens logik: aktiva patienter och valfrihetens gränser. [översättning: Sven-Erik Torhell] Lund: Arkiv, 2011. 151 s. (Pandoraserien, 19) Moran, Dominic P., Pablo Neruda. London: Reaktion Books, 2009. 221 p. (Critical lives (London, England)) Mortensen, Anders (red.) Litteraturens värden. Eslöv: Brutus Östlings bokförlag Symposion, 2009. 352 s. (Kulturhistoriskt bibliotek) Mühsam, Erich, Liberating society from the state and other writings: a political reader. [edited and translated by Gabriel Kuhn]. Oakland, CA: PM Press, 2011. 304 p. Mulhern, Francis (ed.), Lives on the Left: a group portrait. London: Verso, 2011. 374 p. Negri, Antonio, Diary of an escape. [translated by Ed Emery]. Cambridge: Polity, 2010. 253 p. Ness, Immanuel & Azzellini, Dario (eds.), Ours to master and to own: workers' control from the commune to the present. Chicago, Ill.: Haymarket, 2011. 443 p. O'Neill, Morna, Walter Crane: the arts and crafts, painting, and politics, 1875–1890. New Haven: Yale University Press, 2010. 296 p. Opp, Karl-Dieter, Theories of political protest and social movements: a multidisciplinary introduction, critique, and synthesis. New York: Routledge, 2009. 403 p. Paolucci, Paul, Marx and the politics of abstraction. Leiden; Boston: Brill, 2011. 239 p. (Studies in critical social sciences; v. 31.) Perelman, Michael, The invisible handcuffs: how market tyranny stifles the economy by stunting workers. New York: Monthly Review Press, 2011. 360 p. Pluth, Ed, Badiou: a philosophy of the new. Cambridge: Polity, 2010. 194 p. (Key contemporary thinkers) Price, Wayne, The abolition of the state: anarchist & Marxist perspectives. Bloomington, Ind.: AuthorHouse, 2007. 196 p. Rancière, Jacques, Aesthetics and its discontents. [translated by Steven Corcoran]. Cambridge: Polity Press, 2009. 143 p. Rancière, Jacques, Althusser's lesson. [translated by Emiliano Battista] London; New York: Continuum, 2011. 199 p. Rancière, Jacques, Staging the people: the proletarian and his double. [translated by David Fernbach] London; New York: Verso, 2011. 239 p. Rousselle, Duane & Evren, Süreyyya (eds.), Post-anarchism: a reader. London: Pluto, 2011. 268 p. Rubenstein, Joshua, Leon Trotsky: a revolu- tionary's life. New Haven, Conn.; London: Yale University Press, 2011. 225 p. (Jewish lives) Sartre, Jean-Paul, Critical essays (Situations 1) [transl. by Chris Turner] London: Seagull Books, 2010. 532 p. Sayers, Sean, Marx and alienation: essays on Hegelian themes. New York: Palgrave Macmillan, 2011. 195 p. Seed, John, Marx: a guide for the perplexed. London: Continuum, 2010. 191 p. (Continuum guides for the perplexed.) Simons, Maarten & Masschelein, Jan (eds.), Rancière, public education and the taming of democracy. Malden, MA: Wiley-Blackwell, 2011. 191 p. (Educational philosophy and theory special issue book series; 17) Smith, Laurajane, Shackel, Paul & Campbell, Gary (eds.), Heritage, labour, and the working classes New York, NY: Routledge, 2011. 309 p. Souvarine, Boris, Sur Lénine, Trotski et Staline; [Précédé de Boris par Michel Heller] Paris: Allia, 2007. 61 p. Stiglitz, Joseph E., Fritt fall: de fria marknaderna och världsekonomin i kris. [översättning: Stefan Lindgren]. Stockholm: Leopard, 2011. 367 s. Therborn, Göran, The world: a beginner's guide. Cambridge: Polity, 2011. 265 p. Thomas, Peter D., The Gramscian moment: philosophy, hegemony, and Marxism. Boston: Brill, 2009. 477 p. (Historical materialism book series; 24) Thompson, Michael, Georg Lukács reconsidered: critical essays in politics, philosophy, and aesthetics. London; New York: Continuum, 2011. 253 p. Tully, John A., The devil's milk: a social history of rubber. New York: Monthly Review Press, 2010. 480 p. Vanden, Harry E. & Becker, Marc (eds.), José Carlos Mariátegui: an anthology. New York: Monthly Review Press, 2011. Vattimo, Gianni & Zabala, Santiago, Hermeneutic communism: from Heidegger to Marx. New York; Chichester: Columbia University Press, 2011. (Insurrections) Virno, Paolo, Multitudens grammatik. [översättning: Michele Masucci]. Hägersten: Tankekraft, 2011. 139 p. Visvanathan, Nalini et al (ed.), The Women, gender and development reader. 2., rev. ed. London: Zed Books Ltd, 2011. 455 p. Wåg, Mathias (red.), I stundens hetta: svarta block, vita overaller och osynliga partier. [översättning: Roh-nin et al]. Stockholm: Roh-nin förlag, 2011. 573 s. Wahl, Asbjørn, The rise and fall of the welfare state. [Translated by John Irons]. London: Pluto Press, 2011. 246 p. Wantok, AK (Hg.), Perspektiven autonomer Politik. Münster: Unrast, 2010. 406 p. Wark, McKenzie, The beach beneath the street: the everyday life and glorious times of the Situationist International. London: Verso, 2011. 1 v. Weeks, Kathi, The problem with work: feminism, Marxism, antiwork politics, and postwork imaginaries. Durham: Duke University Press, 2011. 287 p. Wilbert, Chris & White, Damien F., Autonomy, solidarity, possibility: the Colin Ward reader. Oakland, CA: AK Press, 2011. 337 p. Work: [capitalism, economics, resistance]. Salem, OR: CrimethInc. Workers' Collective, 2011. 374 p. Yourgrau, Palle, Simone Weil. London: Reaktion Books, 2011. 189 p. (Critical lives.) ARBETARHISTORIA NR 141 ÅRGÅNG 36 Utges av Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek med fyra nummer per år. Redaktion: Silke Neunsinger (ansvarig utgivare), Lars Gogman, Ulf Jönson, Kalle Laajala (recensioner), Leif Zetterberg (grafisk form). Adress: Arbetarhistoria, Box 1124, 111 81 Stockholm. E-post: [email protected] Hemsida: www.arbetarhistoria.se Prenumeration 2012: 250 kr inom Sverige, 320 kr inom Europa och 360 kr i resten av världen. Prenumerationsavgift sätts in på plusgiro 55 75 94-9. Lösnummer 75 kr, dubbelnummer 130 kr plus porto). Priser inkl. moms (6%). Tryck: GTC Print AB, Luleå 2012. ISSN: 0281-7446. Manuskript skickas till redaktionen som e-post. Författaren har copyright, men tidskriftens innehåll får ej kopieras utan redaktionens medgivande. För insänt, ej beställt, material ansvaras ej. Arbetarhistoria indexeras i Artikelsök. Om inget annat anges, ingår använda illustrationer i ARAB:s samlingar. I vissa fall, då ARAB inte har rättigheterna till i tidskriften använda fotografier eller teckningar, har redaktionen inte lyckats hitta adresser till fotografer eller deras efterlevande som ska ha betalt enligt taxa. I sådana fall ber vi berörd rättighetsinnehavare kontakta redaktionen. Arbetarhistoria 2012:1 51 B Porto betalt Avsändare Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek Box 1124 111 81 Stockholm DOKUMENTET Boxning i klasskampens tjänst när arbetarnas idrottsförbund, aif , bildades 1929 bröt man med det »borgerliga» Riksidrottsförbundet. Målet var att verka för arbetarklassens fysiska fostran och i förlängningen ett klasslöst samhälle. Stormklockan skrev: »Arbetaridrottsmän som visar en sund och kraftig kropp, en sådan som varje ung arbetare bör lägga sig vin om att få för att vara i stånd att fylla alla de krav som kampen för hans klass befrielse ställer på hans fysik.» Bilden visar IK Spartakus, som bildades 1930 med lokal på Kocksgatan 24 på Södermalm i Stockholm. Medan killarna boxades hade tjejerna en egen gymnastikgrupp kallad »Viking» som senare uppträdde på Chinavarietén och turnerade i folkparkerna. Medlemmarna i AIF deltog i olika tävlingar och evenemang. Föreningen ägande sig också åt ett utbyte med liknande organisationer i Finland, Sovjet och Tyskland. AIF:s största kraftsamling var Göteborgsspelen 1935 med deltagare från de nordiska länderna, England, Schweiz, Sovjet, Frankrike och Holland. När förbundet upplöstes som riksorganisation 1936 hade det politiska temat övergått alltmer till en kamp mot fascismen. Samma år planerades en folkolympiad i Barcelona som skulle utgöra ett alternativ Berlinolympiaden. De svenska deltagarna kom dock aldrig längre än till Paris eftersom det spanska inbördeskriget bröt ut. Den fjärde killen på bilden från höger som tittar in i kameran hamnade likväl i Spanien, som frivillig i inbördeskriget. På Kocksgatan 24 boxas det fortfarande, men boxarna i Stockholms AIF håller till på Bråvallagatan 6-8 på Norrmalm. LARS GOGMAN
Similar documents
Ladda ner - Arbetarhistoria
och det finns mycket att slå vakt om. Men det räcker inte att om hur man genom inbördes hjälp och solidaritet kunde
bevaka och förvalta det som uppnåtts, och det har man heller underlätta tillvaron...
