från blysättning till datorstyrt tryck

Emma Eriksson
”Det vore kul med fler tjejer
i pappersindustrin”
no3 # 2009
papergram
n
o
i
t
u
l
Revpåoredaktionen
GRAPHIC PAPER
− från blysättning
till datorstyrt tryck
Vad är vitsen med bloggar?
Elen är tryckets klimatbov
sca
papergram no 3 2009
1
26
Innehåll
4 En tidning blir till – förr och nu
Papperstidningars och tidskrifters innehåll och funktion förändras förstås i en modern värld, där elektroniken spelar allt större roll. Detta har diskuterats ingående. Ett faktum som inte har uppmärksammats lika mycket är att även produktionen har genomgått en revolution. Papergram gör en djupdykning bland processerna, från text framställning via layout till själva trycket.
22
14Trender
13 Krönika
Cathel Olivier om den franska diskussionen kring hur mycket en bild får förändras.
13 Trender
14Ung tjej
i pappersindustrin
Emma Eriksson stormtrivs på pappersbruket Ortviken i Sundsvall. Intresset väcktes genom en skräddarsydd gymnasieutbildning, som SCA erbjuder tillsammans med Sundsvalls kommun för att locka unga – inte minst tjejer – till jobb i pappersindustrin.
17Trender
18 Den värld vi bloggar i
Hela världen bloggar, verkar det som. I dag har varje tidning med självaktning ett flertal bloggar om allt från politik till matlagning.
Frågan är bara – varför?
22 Klimataspekter på trycket
Det spelar roll var man trycker sin produkt. Den slutsatsen dras i en
utvärdering av tryck på olika papper vid fyra olika platser i Europa,
som tryckeriföretaget Sörmlands Grafiska har låtit genomföra.
Viktigaste klimatfaktorn är – elen.
25 SCA info – miljö
26 Ett museum fullt av nyheter
En överblick över all världens nyheter och allehanda sätt att förmedla dem ger museet Newseum i USAs huvudstad Washington. Papergram har varit där.
28 Filmhjältar
Det är inte varje dag pappersindustrin uppmärksammas i kulturen.
En ny svensk film utspelar sig bland arbetare på ett pappersbruk.
Papergram. Internationellt magasin för mediebranschen och den
grafiska industrin som utges av SCA Forest Products AB, Box 846,
851 23 Sundsvall. Telefon: 060-19 40 00. Telefax: 060-19 40 90.
Chefredaktör och ansvarig utgivare: Anne-Sofie Cadeskog.
Projekt- och redaktionsledning: Luise Steinberger
([email protected]). svensk redigering: Susanna
Lidström. Grafisk design: Mellerstedt Design. Repro och
tryck: Tryckeribolaget, Sundsvall. Omslag: Olle Melkerhed
och LWC-papper – massa, sågade trävaror och träbränslen. SCA Forest
Products förvaltar också SCAs stora skogsinnehav och försörjer SCAs
svenska industrier med virkesråvara samt erbjuder SCAs enheter kostnadseffektiva transportlösningar.
SCA Forest Products årliga omsättning uppgår till cirka 17 miljarder
kronor och antalet anställda till 4 000 personer. SCAs skogsbruk är
certifierat enligt FSC (Forest Stewardship Council).
Allt material i denna tidning är beställt, granskat och godkänt av
redaktionen. Det betyder emellertid inte att redaktionen eller SCA nödvändigtvis alltid delar skribentens åsikt. Citera oss gärna, men ange källan.
Papergram trycks på GraphoCote 90 g, omslaget
på Reprint 150 g. Papperet är FSC-certifierat.
Vill du ha ett eget exemplar av Papergram eller ge bort till en kollega?
Skicka ­eller faxa namn, adress och eventuellt företagsnamn till:
Carolina Blomberg, SCA Ortviken, Box 846, 851 23 Sundsvall.
Telefon: 060-19 43 92. Telefax: 060-15 24 50.
E-post: [email protected]
2
sca
SCA Forest Products tillverkar tryckpapper – tidningspapper, SC-
papergram no 3 2009
SCA info
– ljusare och vitare
På kundernas begäran har
SCA Graphic Laakirchen AG vidareutvecklat sitt omtyckta förbättrade SCpapper GraphoNova. Efter ungefär ett
halvårs utvecklingsarbete lanseras
GraphoNova i höst, synbart ljusare och
vitare. Parametrar som styrka och
porositet har behållits oförändrade,
medan viktiga optiska egenskaper har
ändrats.
− Nya GraphoNova bjuder på en högre
ISO-ljushet, och färgtonen har synbart
förskjutits mot det blåa i färgspektret.
Genom denna förändring framstår GraphoNova för ögat som ett vitare papper, säger
Stefan Eibl-Török, Marketing Manager
på SCA Graphic Laakirchen AG.
− På så vis kan vi erbjuda våra kunder
ett SC-A++-papper med samma högklassiga körbarhetsegenskaper som tidigare,
men med optiska egenskaper som ännu
bättre lever upp till kundernas behov,
tillägger han.
Visste du att...
Svenska paviljongen sponsras av SCA
Världsutställningen 2010 i kinesiska
Shanghai sätter fokus på levnadsvillkoren i
världens storstäder, till följd av den explosiva befolkningsökningen. Eftersom temat
stämmer väl överens med SCAs mål för
hållbar utveckling och innovation har
man blivit officiell partner för den svenska
paviljongen. Dess övergripande budskap är
”Spirit of Innovation” med en hållbar strategi
som omfattar miljöteknik samt sociala och
ekonomiska aspekter. Den tillfälliga byggnaden på 3 000 kvadratmeter utvecklas av
arkitekter från konsultföretaget Sweco.
Världsutställningen kommer att pågå från
1 maj till 31 oktober 2010. 200 länder deltar
och arrangörerna räknar med 70 miljoner
besökare, främst från Kina.
kolspåret från en kubikmeter
sågade trävaror från SCA,
det vill säga utsläppen av
klimatgaser från produktion
och transporter från plantskola till utlastning vid sågverket, inte är större än det från
rostbiffen till söndagsmiddagen för en medelstor familj?
Detta kan jämföras med 250
kilogram koldioxid som SCAs
egna skogar nettobinder för
varje kubikmeter sågade
trävaror som
produceras.
sca
papergram no 3 2009
3
Text Henrik Emilson, Elaine McClarence foto Norrlandsbild, Fredrik Solstad Örjan Karlsson, Scanpix, Istock Photo
Tiden från tidningsidé till färdig tidning har minskat
radikalt under de senaste decennierna. På 1970-talet
tog det en månad att producera ett magasin. I dag
tar samma process ett dygn. Tidningsproduktionen
har utsatts inte bara för en utan för flera revolutioner
de senaste årtiondena. Först ersattes den manuella
blysättningen från 1950-talet och framåt successivt
med olika maskinella metoder för fotosättning.
Och så kom en revolution till, ännu mer omvälvande
denna gång: Persondatorernas intåg förenklade
En
bildhanteringen radikalt.
En tidning bl
En enmansföreställning
Om du trodde att redaktionen på det ledande månatliga affärsmagasinet Global
Telecoms Business skulle vara full av hängivna skribenter, redaktörer och grafiska
formgivare – så trodde du fel.
Här finns redaktören Alan BurkittGray, och i princip är det han som är tidningen. När han började i business to business-sektorn för cirka 30 år sedan skulle
en månadstidning som Global Telecoms
Business haft sex eller sju anställda och
en stor tryckt utgåva som distribuerades
till större delen av branschen.
4
sca
papergram no 3 2009
För att vara framgångsrik i dagens
business to business-miljö menar Alan
Burkitt-Gray att du måste ha ett elit­
tänkande.
− Vi är en nischtidning, skriver för
en nischad målgrupp och vi ser vår målgrupp som en community, säger han.
Eftersom redaktionen känner sin målgrupp och ger dem vad de vill ha, är
Global Telecoms Business en av förlaget
Euromoneys mest lönsamma tidningar
med en global läsekrets och läsare i telekomindustrins högsta ledningar.
blir till
sca
papergram no 3 2009
5
6
sca
papergram no 3 2009
”
Dagens business to business-tidningar har blivit
mycket mer färgglada tack vare den digitala tekniken.
Alan Burkitt-Gray
Tidningens lönsamhet baseras delvis
på en kontinuerlig teknisk utveckling.
– Produktionskostnaderna i dag är
lägre än vad de var förut, säger Alan
Burkitt-Gray.
Men risken för att misslyckas är större
eftersom det blir allt viktigare att definiera en målgrupp och ge dem något mer
än bara en månadstidning. Att Global
Telecoms Business är en lönsam tidning i
en hård bransch bekräftar att de kontinuerliga förändringar redaktionen och förlaget gjort, har varit riktiga.
Skriva och redigera
Det är uppenbart att datorer har påverkat utvecklingen mycket. För 30 år sedan var ordbehandlingsprogrammen i sin
linda. De var dyra och hade begränsad
kapacitet. Då skrevs artiklar på maskin,
redigerades för hand och faxades sedan
till tryckeriet flera mil bort. Oftast var
två-tre personer involverade i processen.
I dag levereras all text elektroniskt med
e-post, redigeras i datorn och skickas till
layout digitalt.
På en liten tidning som Global Telecom skriver Alan Burkitt-Gray och en
grupp frilansare artiklarna. Men det är
Alan själv som bestämmer vad som går in
eller inte i tidningen. Eller som han konstaterar – om han blir påkörd av en buss
innebär det slutet för tidningen.
Bilder och illustrationer
För bara 20 år sedan var många tidningar
grå och hade få bilder eftersom det var
dyrt att hantera.
– Dagens business to business-tidningar har blivit mycket mer färgglada
tack vare den digitala tekniken, förklarar
Alan Burkitt-Gray.
Digitalkameror och tillhörande programvara har gjort bra färgbilder mer
tillgängliga. När det gäller andra typer av
illustrationer hade de flesta förlag egna
ateljéer som tog fram diagram och grafik,
ofta med en egen stil.
– Sådant finns inte längre, säger Alan
Burkitt-Gray.
Global Telecoms Business bilder kommer ofta som PowerPoint-presentationer.
Men de är inte så bra eftersom upplösningen är låg och efterbearbetning krävs.
Även arbetet med annonserna har förändrats. För 20 år sedan kom annonserna
som CMYK-filer, som behövde kontrolleras, innan de skickades till tryckeriet.
I dag kommer annonserna som färdiga
elektroniska filer.
Produktion
All Global Telecoms produktion är i dag
utkontrakterad. En grafisk designer gör
formgivningen på sitt hemmakontor i
Wiltshire i södra England. Texter och
bilder skickas från Londonkontoret
via bredband. Redaktören får tillbaka
sidorna som PDF-filer, som han skriver
ut på sin skrivare för att korrekturläsa
innan han godkänner dem. Därefter
skickas filerna vidare till tryckeriet, där
de förvandlas till tryckplåtar och tidningen trycks (se sidan 8).
Förr i tiden fick layoutavdelningen
göra sidplanering, sidlayout och sätta
ihop det fysiska materialet manuellt
innan det skickades med bud till ett
tryckeri på sydkusten. Om det fanns tid
kunde några av sidorna komma tillbaka
för korrekturläsning. Det var inte ovanligt att redaktören fick besöka tryckeriet
för att godkänna de sista sidorna på plats
innan det var dags att sätta igång tryckpressen.
Allt som är kvar…
Finns det något kvar i dag som påminner om hur en yngre Alan Burkitt-Gray
arbetade?
– Sidplaneringen, säger han nostalgiskt.
– Jag använder fortfarande sidplanering
och tuschpennor för att se tidningens status. Det finns inget så tillfredsställande
som att dra ett streck över den sista
rutan i planeringen och bocka av den
sista sidan – oftast kring midnatt – med
orden ”det är klart”!
sca
papergram no 3 2009
7
k
c
y
Tr
Hela tidningen kommer till VTTs prepressavdelning som en PDF-fil via mejl eller FTP-server.
Här kontrolleras i ett Pre Flight-program att all text och bild finns med och har rätt färgvärden.
Det John Petersen inte vet om tryckandets konst är inte värt att veta. Han började som 17-årig lärling 1958 i Danmark
och hans första jobb var att slipa sten och
sedan trycka med en gammaldags stenpress. Till Sverige och till VTT Grafiska i
Vimmerby kom han 1976. Det var en tid
då det fanns tvåfärgsmaskiner, fotosättare och perforatriser – som med koder
matade in text som sedan kom ut i rätt
typsnitt och punkter. Branschen har genomgått stora förändringar sedan dess, så
även VTT.
– Den största förändringen under alla
år är introduktionen av persondatorn –
den har slagit allting. Men du måste ändå
ha grundkunskaperna för att bli en bra
tryckare. När vi utbildar personal i dag
får de inte börja med våra nya
maskiner. De får lära sig de gamla
8
sca
papergram no 3 2009
Från ax till limpa, eller computer to plate (CTP). Det tar fyra
från ax till
maskinerna, säger VTTs platschef och
kvalitetsansvarige John Petersen.
Vimmerby Tidning och VTT Grafiska bildades 1939 som en ekonomisk
förening. VTT har drivits som ett familjeföretag och förutom att trycka tidningen har även kataloger, visitkort och
liknande tryckts här. VTT Grafiska AB
bildades 2004 då nya ägare tog över och
ändrade fokus.
– I dag satsar vi på och vill bli bäst på
en sak – magasin, magasin och magasin.
Sedan kan våra magasinskunder vilja
trycka andra produkter kopplade till tidningarna – då hänger vi till viss del med
där också.
De cirka 200 magasin som trycks här
kommer förutom från Sverige också från
Norge, Danmark. En stor kund är också
Disney. 2007 flyttades hela VTT till nya
lokaler efter att ha investerat i en Komori
S 38 för rulltryck. Sommaren 2009 har de
precis installerat en Rapida 106 för arktryck.
– När jag började hade vi en Frankental
från 1927 för tidningstryck och tre tvåfärgsmaskiner för arktryck. På den tiden
kunde ett tryckintag ta uppemot en
timme – i dag fyra till fem minuter.
Prepress
Förr i tiden levererades bildmaterialet från
redaktionerna i form av fotografier, som dia.
Genom filtrering i en grafisk kamera eller i
en förstoringsapparat kunde färgerna separeras och olika filmer – en för vardera magenta, cyan, gul och svart – erhållas. Texten
skrevs in av perforatriserna, fotades av och
sattes i en fotosättare. Ännu tidigare sattes
texten med bly och en person göt en blysträng med rätt spaltbredd och mellanrum.
Hela monteringen gjordes manuellt och
kunde ta upp emot en månad med korrekturvändor fram och tillbaka per post.
I dag kommer hela tidningen som en
minuter att få fram en plåt.
Två personer jobbar vid tryckpressen där ordern hämtas upp från datasystemet och alla
färginställningar från prepressavdelningen finns med. Då går det att beräkna färgåtgången,
vilket tidigare fick göras med ”ögonmått”.
limpa
PDF-fil via e-post eller FTP-server till
VTTs prepressavdelning. Här kontrolleras i ett Pre Flight-program att allting
finns med och har rätt färgvärden. Därefter läggs dokumentet upp på webben
för godkännande av kunden online.
När allt är grönt skickas materialet via
CTP – computer to plate – för plåtframtagning, vilket sker helt automatiskt.
– Vi arbetar fortfarande med UV-ljus,
medan andra arbetar med laser eller
thermo. Sedan går plåtarna till en framkallare, en stans och en bock så att de
passar in i maskinen. Det tar cirka fyra
minuter för en plåt.
Tryckning
Vid tryckpressen hämtas det aktuella
jobbet upp via datorn. Alla färgvärden
från prepress ställs in så att tryckaren vet
hur mycket färg som kommer att gå åt.
All information om hur mycket papper
som finns kvar, färgåtgång och tid finns
på displayerna och övervakas av två-tre
personer.
– Färgåtgången fick tryckaren bedöma med ögonmått förr i tiden. Sedan
kom densitometern som mätte med en
visare. I dag är det förstås digitalt och
mäts på hundradelar.
Även miljötänkandet har förändrats
med åren.
– Allt vatten som används vid tryckningen samlas upp så att inget går till
dagvattnet. All värme som alstras används för att värma upp hela byggnaden
– och lite till.
sca
papergram no 3 2009
9
”
Du måste ändå
ha grundkunskaperna
för att bli en bra
tryckare.
John Petersen
Hans hantverksskicklighet påverkar bilder och
omslag för de största amerikanska magasinen,
men han får aldrig med sitt namn i tidningen.
Möt Pascal Dangin, världens mest eftertraktade
retuscherare.
Att verka utan att
John Petersen, en nestor i tryckerivärlden.
Bokbindning
När tidningen är tryckt skärs den till,
falsas eller viks, och häftas eller limmas.
Samtidigt adresseras de exemplar som
ska skickas till prenumeranter. Posten
kommer två gånger per dag och hämtar,
Schenker kommer tre gånger per dag.
Om de tidigare stationerna var mer automatiserade, sker fortfarande många
delar manuellt här. Paketering i lådor,
ilägg av lösa reklamblad eller små gåvor som ska skickas med en tidning –
som sedan plastas in i en påse – görs för
hand.
Hela processen från ax till limpa tog
en månad när John Petersen kom till
Sverige 1976. I dag går det på ett dygn.
– Men i realiteten planerar vi in tre
dagars produktion för en tidning.
10
sca
papergram no 3 2009
använde tjocka lager
färg och nästan skulpterade fram motiven
med sina penseldrag. Tekniken stämmer väl in på Pascal Dangins sätt att
jobba – förutom det där med penseldragen. Spåren av hans digitala penslar
syns inte i amerikanens färdiga foton.
Men där andra retuscherare arbetar
med att ta bort finnar, rynkor och något extra kilo, arbetar den franskfödde
mästaren som en skulptör. Med sin
Vincent van Gogh
anatomiska kunskap kan han finjustera
en skuldra, ankel eller nacke för en mer
harmonisk bild.
− Svårast av allt är fula tår, har han
sagt.
I dag har den före detta frisören sitt
eget företag Box Studios på Manhattan
med 80 medarbetare. Kunderna är de
stora amerikanska mode- och månadsmagasinen, samt reklambyråer. Flera a
v de mest renommerade fotograferna
vägrar att arbeta med någon annan
än Pascal Dangin. Trots hans stora
inflytande syns hans namn aldrig i
redaktionsrutorna.
Verkligheten ifrågasätts
s
a
n
sy
Retuschering är fortfarande något som
helst inte ska märkas, för när det märks
blir det ofta diskussioner. Skådespelerskan Kate Winslet protesterade mot ett
”
Det var en stor utmaning att låta allas hud och ansikte visa
åldrandet, men samtidigt vara attraktiva.
Pascal Dangin
GQ-omslag – inte gjort av Dangin – där
hon tyckte att hon blivit för smal. Och
bodybuildaren Andy Roddick kommenterade hur hans biceps hade svällt betänkligt på omslaget till Men’s Fitness.
Äldre bilder ljög också
Ett av de svårare jobben Pascal Dangin
gjort var reklamen för Dove där ”riktiga” kvinnor visade upp sina kroppar
märkta av åldern.
− Det var en stor utmaning att låta
allas hud och ansikte visa åldrandet,
men samtidigt vara attraktiva.
Kameran och mörkrumstekniken
hade inte många år på nacken vid mitten
av 1800-talet när de tidiga fotograferna
började retuschera. Att uttrycket ”kameran ljuger aldrig” aldrig har varit
sant ser Pascal Dangin inte som något
problem:
– Jag ger bara ett utbud till efter­
frågan.
sca
papergram no 3 2009
11
KRÖNIKA
Världen blir för perfekt
Retuscherad eller inte retuscherad?
Fotot på Nicolas Sarkozy utan bilringar
(nästan) i sina badbyxor. Retuscherad!
Och fotot på Rachida Daty – en av hans
före detta ministrar – utan någon dyr
ring på fingret. Retuscherad!
I Frankrike kan en politiker inte låta
sig retuscheras utan att det blir diskussioner. Minsta förändring utlöser omedelbart en ström av rykten på internet.
Tvivel sås och sprids – som när den
sköna Carla Bruni-Sarkozy omfamnade
sin man presidenten med inte mindre än
fyra armar och många protesterade mot
det (illa) manipulerade fotot. Och
så handlade det om en optisk effekt!
Dessa debatter kan framstå som
meningslösa. Vad gör några oskyldiga
ändringar? Men de visar på ett verkligt
problem: Genom att ofta göra smärre
ändringar riskerar pressen att förlora sin
trovärdighet. Och retuscheringarna kan
ge känslan av att man faktiskt inte har
läsarens, utan någon annans, bästa för
ögonen.
Gränsen till manipulation
Det är inte fråga om att förbjuda retuschering. Att ta bort röda ögon eller att
med lätt hand rumstera om en omgivning som inte fungerar är ett sätt att
fixa till bilder, precis som en redaktör i
en text rensar bort inskjutna fraser och
ord som hör till talspråket.
Tryckta medier
Men var går gränsen? Var övergår
hantverket till manipulation – något
som förhöjer en person, eller ett objekt,
och samtidigt förändrar uppfattningen
av händelsen eller snedvrider utseendet av människors kroppar, vilket
bidrar till att en del unga drabbas av
anorexi? Eller också kan det vara ett
missriktat försök att tillmötesgå den
som fotograferas. Det kan bli något
som gör vår värld alltför perfekt.
Önskvärd självsanering
Märk bilden ”retuscherad bild”, vilket
man i alla fall i Frankrike gör i fotomontage. Det var den lösning som 2008
fördes fram i ett lagförslag mot bland
annat reklam som kan uppmuntra till
anorexi. Förslaget övergavs dock till
slut.
Men är det en hållbar väg? Alla foton
är ju mer eller mindre retuscherade. Ska
man lägga fakta på bordet och berätta
precis vilka justeringar som har gjorts,
som i innehållsdeklarationer som är
obligatoriska för livsmedel? Av praktiska skäl är det svårt att föreställa sig
en sådan ordning.
Medierna har dock allt att vinna på
självsanering och fotograferna vinner
på att skydda sina alster från manipulationer som de inte ställer upp på. Det
handlar om trovärdighet. Verkligen är
inte så perfekt.
”
Genom att ofta göra
smärre ändringar riskerar
pressen att förlora sin
trovärdighet.
Cathel Ollivier är ekonomijournalist på en fransk
tidskrift. Hon anser att information också är det man
väljer att inte publicera. Det gäller siffror såväl som
bilder. Hur bör hon då presenteras? En retuscherad
bild blir lösningen.
Mindre får duga
Det stora tyska tidningsförlaget
WAZ-Gruppe, med tidningar som Westdeutsche
Allgemeine Zeitung och stora regionaltidningar som
Neue Ruhr/Neue Rheinzeitung och Westfälische
Rundschau i sitt stall, har sagt upp sin prenumeration på den tyska nyhetsbyrån DPAs tjänster. Enligt
medienyhetssidan followthemedia.com prenumererar WAZ-Gruppe i stället på franska AFPs
tyskspråkiga tjänst. Därmed följer WAZ en allmänt
tilltagande trend att redaktioner och förlag överger
sina nationella nyhetsbyråer, vars tjänster oftast
är mycket mer heltäckande, till förmån för mindre
omfångsrika, men billigare, konkurrenter. Argumentet är att man visserligen får mindre, men dock
fullt tillräcklig bevakning.
Philip Stone, före detta vd för nyhetsbyrån Reuters Europa, Mellanöstern och Afrika uppmanar
nyhetsbyråerna att tänka om: ”Måste nyhetsbyråer
verkligen alltid producera så mycket material, med
tanke på att det är så dyrt? Behöver DPA verkligen ha 800 texter per dag på huvudtjänsten, plus
100 extra per land samt 700 bilder? ” Philip Stone
poängterar att tidningar aldrig kan ta in allt material
och att en massa information tas fram helt i onödan. I stället bör nyhetsbyråer jobba mer seriöst
med urval: ”Ge merparten av kunderna en enkel
nyhets- och bildtjänst med säg 100 texter och 30
bilder – de flesta skulle bli mycket nöjda.”
Källa: followthemedia.com
12
sca
papergram no 3 2009
trender
Text Luise Steinberger
får folk att må bra
Snabb information vill folk ha digitalt i dag. Men för att
koppla av, fördjupa sig och ta in kunskap på ett djupare plan, är det tryckta medier som
gäller. Det visar en studie som undersökningsföretaget United Minds har
gjort på uppdrag av svenska Grafiska Företagens Förbund.
− I dagens samhälle med ett högt uppskruvat tempo letar människor
efter ro och lycka, och det visar sig att man förknippar det tryckta med
avkoppling och återhämtning, säger Maria Wickström, informationschef
på Grafiska Företagens Förbund.
Andra begrepp som förknippas med tryckta medier – böcker, tidningar, tidskrifter – är trygghet, koncentration och lärande.
Den som tror att ovan nämnda värderingar bara gäller den äldre, inte
lika internet-vana, generationen, tar fel. Av rapporten framgår att även
unga människor vill läsa på papper – och gärna mer än de gör i dag.
Enligt undersökningen har 79 procent av de tillfrågade i åldrarna mellan
18 och 22 år ambitionen att läsa fler böcker, tidningar och tidskrifter
än de gör i dag.
I studien tillfrågades ett för Sveriges befolkning representativt urval
av 1 000 personer mellan 18 och 80 år.
Källa: agi
Den nya skogen växer fram
Future Forests heter ett tvärvetenskapligt
svenskt forskningsprojekt som under sammanlagt
åtta år ska utveckla och utvärdera skogsbrukets
framtida möjligheter och strategier. Sammanlagt
15 forskare med olika inriktning – däribland ekologer, skogsekonomer, biologer, statsvetare och
idéhistoriker – har i uppgift att förstå och förklara
på vilket sätt skogssystemet uthålligt kan leverera
varor och tjänster även i framtiden. Bakgrunden
är att klimatförändringar och globalisering hela
tiden påverkar inte bara människor utan även
ekosystemet.
Kunskapen ska ge underlag till framtida
generationers beslut om hur skogen kan brukas
ekologiskt och socialt uthålligt. Projektet finansieras av Mistra, en stiftelse för miljöstrategisk
forskning, tillsammans med en rad skogsbolag,
däribland SCA, och Sveriges Lantbruksuniver­sitet
samt Umeå universitet.
Källa: www.futureforests.se
sca
papergram no 3 2009
13
profilen
Text Elin Mellerstedt foto Olle Melkerhed
Ett yrke att växa i
n
o
s
s
k
i
r
E
Emma
Emma Eriksson, 23 år, uppvuxen strax utanför Sundsvall, är glad att hon valde gymnasielinjen som ledde till jobbet som processoperatör
på SCA Ortvikens pappersbruk.
14
sca
papergram no 3 2009
n
I ekonomiskt tuffa tider har unga extra svårt
att ta sig in på arbetsmarknaden. För 23-åriga
Emma Eriksson blev ett samarbete mellan
SCA och gymnasieskolan en biljett till fast
jobb. I dag arbetar hon som processoperatör
vid Ortvikens pappersbruk.
abriksmiljöer är kanske
inte det ungdomar drömmer om när de tänker på
sitt framtida jobb. Men Emma Eriksson
känner sig helt på hemmaplan på SCA
Ortvikens pappersbruk, och det är här
hon vill bygga sin framtid.
Sedan april 2008 är hon tillsvidareanställd som processoperatör. Vägen
dit började med en gymnasieutbildning
som etablerades några år innan Emma
Eriksson gick ut grundskolan 2002. En
broschyr lockade henne till ett studie­
besök på Västermalms gymnasium, som
i samarbete med SCA erbjöd Industriprogrammet med processinriktning mot
massa och papper.
Studiebesöket gav mersmak – hon
sökte, kom in och är i efterhand mycket
nöjd med utbildningen. Många lektioner
var schemalagda till lokaler på SCAs
fabriker, vilket Emma Eriksson tycker
var en stor fördel.
− Om en lärare berättade och förkla-
rade något komplicerat fanns möjligheten att gå ut i fabriken och se hur det
fungerade i verkligheten. Teori kunde
omsättas i praktik direkt, säger hon.
Utbildningen gav också chans till
sommarjobb på fabriken, och efter
att ha tagit studenten 2005 blev Emma
Eriksson antagen till ett betalt praktikår
hos SCA.
– Det var en otrolig lyx att ha den
möjligheten.
Kunskapsöverföring i ny fabrik
Hon berättar med entusiasm om sitt
arbete, som hittills bara handlat om
pappersmassa.
– Eller, det är inte så bara egentligen.
Snarare väldigt mycket. Vi roterar och
alla gör de olika arbetsuppgifter som
finns här. På så sätt blir det aldrig
tråkigt, säger Emma Eriksson.
Hon förklarar att skiftlagen med
processoperatörer från ett kontrollrum
ser till att allt flyter på – att massa finns
till bruket och att den har rätt kvalitet.
En annan del av arbetet är att se till att
ingen skadas vid eventuella reparationer. Alla maskiner ska ställas av – inget
får snurra och ingen ånga ska kunna
komma in.
– Sådant tar tid – det är inte bara en
ventil som ska stängas, påpekar hon.
Emma Eriksson har också fått arbeta
med det nya projektet TMP Plus, en utökning av SCA Ortvikens massalinje
som innebär att bruket kan fortsätta öka
produktionen av tryckpapper samt ger
möjligheter till både bättre produktkvalitet och resurshushållning.
– Ofta är det de som är äldre som får
arbeta med de stora projekten, men i
januari valde man att vända på steken.
Vi var fem nyanställda som fick vara
sca
papergram no 3 2009
15
”
Ofta är det de som
är äldre som får arbeta
med de stora projekten,
men i januari valde man
att vända på steken.
med. Många som jobbar här kommer snart att gå i pension – i och med
det skulle kunskapen som de har också
kunna flyga ut genom grindarna. Att vi
unga fått delta i det här projektet blir ett
sätt att säkra kunskapen framöver.
Ytterligare en satsning på de unga
är en certifieringsutbildning som Emma
Eriksson nyligen gått tillsammans med en
kollega. Utbildningen pågick parallellt med
arbetet under ett halvår, och resulterade
i att hon nu är certifierad TMP-operatör.
Därmed har hon en internationellt
jämförbar utbildning som operatör för
tillverkningen av termomekanisk massa.
Sned könsfördelning
Att Emma Eriksson trivs med sitt arbete
inom pappersindustrin är uppenbart:
– Det är ett bra jobb med bra folk,
tider och lön.
Åldersspridningen är stor, men tjejerna lyser med sin frånvaro. Vid Ortvikens massalinje är Emma Eriksson den
enda.
– Jag vet faktiskt inte riktigt varför
det är så. Kanske är det gamla föreställningar om industrin som spelar in.
Många tänker att det är ett tungt och
smutsigt arbete, vilket det inte är.
Studiebesöken som ortens elever i årskurs åtta årligen gör på fabriken tror hon
är bra för den framtida rekryteringen.
– Det är klart att det skulle vara kul
med fler tjejer, men jag går inte omkring
och tänker på att jag är den enda. Jag
trivs bra här, fastslår Emma Eriksson.
16
sca
papergram no 3 2009
Skräddarsydd utbildning ger framtida arbetskraft
År 2000 startade SCA ett samarbete med gymnasieskolan i Sundsvall, då skolans
dåvarande industriprogram attraherade få elever. Det gav inte heller rätt kunskaper för
arbete i pappersindustrin.
– Den stora frågan som satte igång allt var: Vad händer med industrin när 40-talisterna går i pension? Det var redan få, och många gånger personer med fel grundutbildning, som sökte sig till industrin, säger Carina Johansson, personalutvecklare på SCA.
Hon berättar att strukturen på Industriprogrammet vid Västermalms gymnasium
omarbetades i samarbete med ortens industrier, och att skolan var lyhörd för SCAs krav.
Industriprogrammet fick de valbara inriktningarna process och teknik.
En av grundtankarna bakom utbildningen är att visa på hela processen från skog till
papper. Cirka en tredjedel av utbildningen hålls i lokaler på Ortvikens pappersbruk. En
del av utbildningen är även förlagd till Östrands massafabrik.
För de elever som tar examen från den treåriga utbildningen finns möjlighet att söka
ett så kallat praktikår. Att ha minst godkänt i samtliga gymnasieämnen och motsvara
SCAs medarbetarprofil är en förutsättning för att bli antagen till praktikåret.
Utbildningen har gett SCA en bredare rekryteringsbas, enligt Carina Johansson.
Ny massalinje invigd
i Ortviken
SCA info
Flaskhalsen är borta. Den 23 juni invigdes den nya massalinjen vid
SCAs pappersbruk Ortviken i Sundsvall. Nu kan massan skräddarsys
till de olika produkterna.
Foto
Per-Anders Sjöquist
Äntligen kom dagen som många i produk-
Kristina Enander, platschef för pappersbruket
SCA Ortviken.
SCAs koncernchef Jan Johansson inviger
den nya produktionslinjen för mekanisk
pappersmassa genom att mala en hink
med flis till pappersmassa.
tionen på SCA Ortviken i Sundsvall hade
längtat efter: Invigningen av en ny linje för
tillverkning av mekanisk pappersmassa,
TMP, gör vägen fri för att ytterligare förbättra produktkvaliteten på ett resurssparande sätt. Samtidigt kan volymerna
ökas vid behov. Med den nya linjen, en
investering på 800 miljoner kronor, kan
massan redan i tillverkningen special­
anpassas till den slutgiltiga produkten.
− Alla våra fyra pappersmaskiner har
försörjts från en massafabrik, berättar
Kristina Enander, platschef vid Ortvikens
pappersbruk. Vi har i efterhand fått preparera massan för att den ska passa för de
papperskvaliteter vi tillverkar. Nu kan vi
göra rätt från början. Det sparar pengar
och andra resurser och ger bättre papper,
säger hon.
Ortvikens pappersbruk har under de senaste tio åren ökat sin produktion med omkring 50 procent, utan större investeringar.
I dag tillverkas 375 000 ton tidningspapper
och 480 000 ton bestruket magasinspapper.
Den nya massalinjen möjliggör ytterligare
produktions­ökningar.
Vid invigningen talade bland andra
landshövdingen för Västernorrlands län,
Bo Källstrand, som framhöll vikten av att
arbeta långsiktigt. SCAs koncernchef Jan
Johansson lyfte fram Ortvikens pappersbruk som ett bra exempel på hur SCA satsat på att öka förädlingsgraden och värdet
på de produkter som tillverkas.
− På den vägen kommer SCA att fortsätta
genom att på sikt öka andelen högförädlat
tryckpapper, sade Jan Johansson.
trender
Text Luise Steinberger
Tungt bokrekord
Deckarsugen? Vad sägs om Agatha Christies Miss Marple? Cromwell Press
har samlat samtliga tolv deckare och därutöver tjugo noveller av den okrönta
deckardrottningen i en enda volym. Boken på 4 032 sidor väger över åtta kilo
och har en rekordbred rygg på 322 millimeter.
Då ingen maskin var kapabel att hantera praktverket fick de 500 exemplaren
som ingår i upplagan sys för hand – 252 stycken 16-sidiga sektioner per bok.
Självklart är boken inbunden i läder och förpackad i trälåda med foder i mocka.
Inte konstigt att den kostar en slant: 1 000 pund (cirka 12 000 kronor) styck.
Ifra och WAN = sant
Världens två stora globala tidningspublicistorganisationer, Ifra och World Association of
Newspapers, går ihop. Fusionen godkändes i slutet av juni av bägge organisationernas
styrelser. Anledningen är att de har liknande syften – att främja tidningars affärs- och
marknadsmöjligheter samt att ge stöd till publicistisk verksamhet. Medan Ifras arbete har
något starkare tyngdpunkt på teknisk utveckling och stöd, fokuserar WAN framför allt på
marknadsaspekter. Experter anser därför att organisationerna kompletterar varandra väl
och ser samgåendet som lyckat.
WAN, som är paraplyorganisation för 71 nationella tidningsutgivarorganisationer,
organiserar 18 000 tidningar (av vilka somliga ges ut av samma förlag). Ifra har 3 000
medlemmar i 80 länder. Den nya organisationen heter WAN-Ifra.
Källa: guardian.co.uk, WAN-Ifra
e
y
b
e
By
Bryssel
Europas huvudstad verkar i dessa tider av finansiell
oro bli mindre viktig. Den ledande amerikanska finanstidningen Wall Street Journal har efter långa dementier
nu meddelat att man flyttar huvudkontoret för Europa­
bevakningen från Bryssel till London. Det är ändå
pengarna som styr – och de finns på börsen.
Källa: followthemedia.com
sca
papergram no 3 2009
17
Text Henrik Emilson foto Scanpix, Istock
Alla har en –
Det tog ett tag för internet att hitta sin form och funktion vid sidan av tidningarna.
Nu är det likadant med bloggarna. Samtidigt som vi undrar vem som faktiskt
läser dem noteras en intressant rundgång – tidningar som handlar om bloggar. ranska Le Monde har dem,
svenska Dagens Nyheter
likaså. Hos brittiska The
Guardian fyller de en hel sektion och på
tyska Die Welt är det självaste chef­
redaktören Thomas Schmid som gör det
– bloggar alltså. En dagstidning är i dag
ingen riktig dagstidning utan en eller flera
bloggare som kommenterar omvärlden
med utgångspunkt från sig själv.
Bloggandet påminner om internets
utveckling på 1990-talet. När redaktionerna insåg att webben inte var en fluga
skaffade de sig raskt en hemsida, även om
18
sca
papergram no 3 2009
de inte alltid visste vad de skulle använda
sin plats på nätet till. Samma fenomen
ser vi nu med bloggarna. Tidningar runt
om i världen är snabba med att publicera
bloggar på sina hemsidor – en kanal som
de nu 15 år senare faktiskt vet hur de
ska använda som ett komplement till
papperstidningarna.
Tidningarnas bloggar kan i regel delas
in i två kategorier – de som skrivs av
tidningen själv de som skrivs av utomstående. På exempelvis The Guardian
finns runt 45 bloggar som i stort täcker
in tidningens sektioner, med kommenta-
rer om allt från politik, film och resor till
sport, medier och trädgårdsskötsel. Dessa
skrivs av tidningens egna skribenter som
här kan gå ifrån sin strikta roll som journalister och redaktörer och vara mer personliga. I bloggen Joe Public kan läsarna
göra inlägg, vilka påminner om en traditionell insändarsida i en papperstidning.
Övermättnad av åsikter
Gratistidningen Metro finns i 21 länder
och var tidig med bloggar. Dels publicerar hemsidan redaktionens egna inlägg
inom olika kategorier. Men nyligen
få läser dem
publicerade den svenska utgåvan en
stor bild på en tårta i papperstidningen
– Metrobloggen fyllde nämligen två år.
Metrobloggen är en plats där läsare kan
starta sin egen blogg med adress metro.se.
Tjänsten är reklamfinansierad, så inte
nog med att skribenterna har en plattform – de får tre öre varje gång just deras
blogg sidvisas. Här finns dock 12 000
bloggar som trängs om uppmärksamheten.
Precis som vem som helst kan skapa
sig en hemsida, kan vem som helst skapa
en blogg. Det abnorma utbudet av personliga åsikter bildar en viss övermättnad. För vem läser egentligen alla dessa
hundratals miljoner bloggar som finns
över hela världen?
– Nästan ingen, menar Mark Evans
som är kanadensisk konsult inom kommunikation och sociala medier. De flesta
bloggar får inga läsare, men det är okej,
eftersom folk skriver bloggar av fler
anledningar än att bli populära.
Han hänvisar till en studie gjord av
amerikanska Center for the Digital
Future, som mätt aktiviteter på nätet
sedan 1999. Denna studie publicerades
i och för sig 2007 då bloggandet var
relativt nytt, och innan Barack Obama
lämnade meddelanden på Twitter. Men
andra undersökningar ger liknande
resultat.
Risk för förfalskning
I en mätning gjord av Göteborgs universitet i våras framkom att endast en av 20
svenskar läser bloggar.
– Att de så kallade gammelmedierna
[papperstidningarna] rapporterat så
mycket om bloggarna tror jag beror på
att man vill hänga med i det nya, säger
medieforskaren Annika Bergström vid
Göteborgs universitet.
En annan anledning till att så få
läser bloggar kan vara en sorts misstro.
Falska bloggar, så kallade flogs (fake
blogs), har gjort folk mer uppmärksamma på att allt som står i en blogg
inte är sant. Det kan också handla om
köpt material. Walmarting Across America är en sådan flog där bloggaren till
synes spontant besökte varuhus i landet,
men i själva verket var sponsrad av just
Walmart i PR-syfte.
”
De flesta bloggar får
inga läsare, men det är
okej, eftersom folk skriver
bloggar av fler anledningar
än att bli populära.
MARK EVANS
sca
papergram no 3 2009
19
”
I början spåddes internet bli pappersmediets död, men tiden har visat att det
ryktet var starkt överdrivet. Nu har det
börjat komma tidningar som handlar
om bloggar. 2008 kom det första numret av amerikanska Artful Blogging,
som ges ut fyra gånger om året och i
text och bild sammanställer olika tips
och idéer från hantverksbloggar. På
dessa bloggar lägger den händige upp
bilder och skriver om sina hantverk.
Även om bloggarna existerar i den digitala världen,
så känner sig bloggförfattarna verkligen bekräftade
när deras bloggar tar klivet över till papper.
JENNY DOH
– I vår tidning Somerset Studio skrev
vi en artikel om en blogg som handlade
om hantverk. Vi var antagligen först
med att uppmärksamma fenomenet.
Läsarna älskade det och då visste vi att
det fanns potential att göra en hel tid-
ning om hantverksbloggar, säger tidningens chefredaktör Jenny Doh.
Bekräftelse i papper
Hon berättar att bloggarna blir överlyckliga när de kontaktas av redaktionen
och ombeds medverka i tidningen.
– De känner sig bekräftade. Det är
intressant, för även om bloggarna existerar i den digitala världen, så känner sig
bloggförfattarna verkligen bekräftade
när deras bloggar tar klivet över till
papper.
En annan tidning som skrev om bloggandet är svenska Blogguiden, som är
en one shot från datortidningen Allt om
PC.
– Jag har skissat på uppföljare. Just nu
ser det ljust ut. Intresset för att blogga är
väldigt stort, säger chefredaktören
Tommy K Johansson.
Tidningen ger konkreta tips och råd
om hur en blogg startas, hur du lägger
upp bilder och inte minst, undviker
skrivkramp.
Blogg, mikroblogg och nanoblogg
Det finns flera sätt att meddela dina åsikter till omvärlden:
Mikrobloggen
Blogg
Det ursprungliga mediet som tillåter hur
långa inlägg som helst.
20
sca
papergram no 3 2009
En blogg som består av högst 140 tecken
(som ett SMS). Mest känd är plattformen
Twitter som Barack Obama använde för att
twittra om sin kampanj.
Nanobloggen
Precis som en mikroblogg, men här består inläggen av ett enda ord.
trender
Text Luise Steinberger
FSC gör skillnad – även socialt
Certifiering av skogsprodukter enligt FSCs (Forest
Stewardship Councils) regler ger såväl miljömässiga som
sociala förbättringar. Detta önskvärda resultat slås fast i
en brasiliansk studie gjord på uppdrag av certifieringsinstitutet Imaflora.
Universitetet i Sao Paolo jämförde sociala och miljömässiga förhållanden i FSC-certifierade och icke certifierade skogsområden i delstaterna Rio Grande do Sul och
Santa Catarina. Resultatet visar entydigt att FSC-certifiering ger bättre förhållanden inte bara på miljömässiga
parametrar som användning av bekämpningsmedel, av
naturhänsyn sparade arealer och skogsbruksmetoder.
Även när det gäller lokalbefolkningens löner, förmåner,
arbetares hälsostatus, säkerhet och relationerna inom
byarna noterades förbättringar.
Den vanligaste anledningen till att företag certifierar
sig enligt FSC är enligt undersökningen att certifikatet
ökar tillgången till marknaden.
Källa: fsc. Hela rapporten: www.imaflora.org/arquivos/Does_certification_make_a_difference.pdf
Thriller i
tidningsdjungeln
Att göra om en landsortstidning
till tabloid kan vara ett slitgöra. Men kan det
Nyhetsbilder
från lekmän
Foton och filmer från privatpersoner har för första gången blivit helt
bärande för nyhetsrapporteringen, i och med demonstrationerna mot
regimen i Iran som startade i juni. Eftersom den iranska regimen hindrade
de flesta utländska nyhetsmedier från att rapportera var det enda materialet som fanns att använda framtaget av icke-professionella rapportörer
på plats. Genom webbsidor som youTube och liknande spreds bilderna
inte bara till intresserade vid datorskärmar runt om i världen. För första
gången i historien nådde en lekmannabild till och med anrika New York
Times förstasida. En viktig länk i kontakterna mellan medborgarjournalisterna och de professionella spelade hemsidor som Demotix, som kallar
sig ”photo community”.
De företräder lekmannafotografernas intressen gentemot professionella inköpare – samt tillhandahåller bilderna i professionellt användbart
tekniskt skick.
vara livsfarligt? Visst, i alla fall i litteraturen.
En ny deckare av bok- och tidningsdesignern John Bark har förlagts till tidningsmiljö
– i SCAs hemstad Sundsvall till på köpet. Tidningsdesignern Rickard kommer
till stan för att göra om ortens tidning till
tabloid – och för att komma bort från sina
problem på hemmafronten. Aldrig anade
han att han skulle komma till ett sådant
helvete av psykiskt labila journalister och
riktiga psykopater. När sedan en engelsk
mediemogul dyker upp, som inte alls är
förtjust i pappersprodukter, blir det från början rätt väl avgränsade upp­
draget plötsligt livsfarligt – både politiskt och konkret.
”En historia om medier i brytningstid, fasthållandet av nedärvda
publicistiska traditioner och svårigheten att acceptera förändring, både
inom yrkesrollen och på det personliga planet” – så beskrivs boken i ett
pressmeddelande. Aktuellare kan det knappast bli.
Pappersvargen är planerad att komma ut på engelska och tyska
under nästa år.
Källa: guardian.co.uk
sca
papergram no 3 2009
21
Text Luise Steinberger foto Istock, Sörmlands Grafiska
Elen lämnar
Elen är den största klimatfaktorn när det gäller tryck. Den slutsatsen
dras av en studie som tryckeriföretaget Sörmlands Grafiska har låtit
genomföra. Att lägga tryckning i Sverige ger liten påverkan på klimatet
jämfört med andra europeiska länder, eftersom elproduktionen
i Sverige sker med relativt låg andel fossila bränslen.
esultatet kom som en överraskning. Peter Söderstam,
försäljningschef på Sörmlands
Grafiska och den som beställt undersökningen, hade förväntat sig något helt
annat.
− Vi har jobbat mycket med transportfrågor och jag var ganska övertygad om
att transporterna var den viktigaste klimatfaktorn, säger han.
Men ingen visste exakt. Sörmlands
Grafiska, Sveriges ledande rulloffsettryckeri, har i många årtionden jobbat
intensivt med miljöfrågor – från miljöcertifieringar enligt såväl ISO 14001 som
FSC och miljömärkningen Svanen, till
att hitta resurssnåla transportlösningar. Ändå kändes det lite osäkert var man
egentligen stod när det gällde miljö- och
klimatpåverkan, inte minst i jämförelse
med konkurrenter. Peter Söderstam ville
ha fakta på bordet.
− Jag var – och är – orolig att debatten om att tryckprodukter på papper är
dåliga för miljön får fotfäste, inte minst
22
sca
papergram no 3 2009
på internet, där mycket snabbt får stor
spridning, säger han.
− Samtidigt kände vi av ett ökat intresse från våra kunder att diskutera
miljöfrågor. I dag finns företag, där miljöfrågan nästan är den utslagsgivande
faktorn när de köper tryckprodukter.
Klimatberäkning på fiktiv trycksak
För att få ett konkret diskussionsunderlag, gav Peter Söderstam forskaren Maria
Enroth i uppdrag att göra en jämförande
studie av vilken klimatpåverkan ett tryckt
100-sidigt magasin med format 230 x
298 millimeter i en upplaga av 75 000
exemplar för den svenska marknaden
har. Beräkningarna genomfördes för
tryck på två olika papper (varav ett var
GraphoCote från SCA och det andra ett
finskt papper, bägge med ytvikten 70
gram) i fyra länder – Sverige, Danmark,
Finland och Polen.
Maria Enroth, konsult på MSG
Management System Group, har i många
år arbetat med miljöledning och hållbar-
hetsfrågor inom medieindustrin. Hon
är biolog i grunden, med en doktorsexamen från Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Maria Enroth betonar att studien i mångt och mycket
är förenklad. För att göra beräkningarna för de olika alternativen jämförbara har ofta schablonvärden lagts till
grund. När det gäller papperet har hon
utgått från tillverkarnas egna uppgifter
om koldioxidutsläpp. I beräkningen av
transporterna har ingen hänsyn tagits
exempelvis till om utsläppssnåla båtar
använts. I beräkningen av tryckets
påverkan har energianvändning och
pappersspill inkluderats. Däremot har
uppgifter om vissa insatsvarors, som
plåtars eller färgers, klimatpåverkan inte
tagits med. Man har utgått från att företagen arbetar utifrån samma villkor.
Elproduktionen avgörande
Med detta som bakgrund stod det snart
klart att det inte, som kanske väntat,
är transporterna som utgör skillnaden
r spår
sca
papergram no 3 | 2009
23
”
Undersökningar visar att en
halvtimmes läsande av en nättidning
leder till lika stort klimatpåverkan
som en tryckt papperstidning.
Peter Söderstam
mellan klimatsmart och klimat-osmart
tryck. I stället är det ofta elproduktionen i de olika länder, där tryckerierna
har sin hemvist, som avgör. Beroende
på i vilken utsträckning fossila bränslen
används för elproduktionen blir utfallet
helt olika i olika länder. Dessutom påverkas utfallet förstås av valet av papper,
eftersom klimatpåverkan även vid tillverkning av papper kan variera mellan
olika länder. I det undersökta fallet ger
tryckning i Polen på det finska papperet
utsläpp på 460 gram fossil koldioxid per
magasin. Vid tryckning i Sverige på det
utvalda svenska papperet uppstår mindre än en tiondel så mycket (43 gram).
Anledningen är att elproduktionen i
Sverige baseras på från klimatsynpunkt
miljöanpassad vattenkrafts- och kärnkrafts-­
el, medan elproduktionen i Polen till stor
del bygger på fossil kol.
Miljöarbete lönar sig
Betyder det att den som vill producera
klimatanpassat måste ge sig in i politiken
för att ändra sitt lands elproduktion? På
sätt och vis, svarar Maria Enroth.
− Undersökningen visar hur viktigt det
är att jobba med energianvändningen.
Självklart kan ett företag göra mycket genom att dra ner på den egna elförbrukningen. Eller om man till exempel köper
eller installerar egen ”grön el”, så kan
man förändra sin klimatbalans avsevärt.
Med andra ord: Det är möjligt att förbättra sitt företags klimatpåverkan, även
om man råkar ha ett tryckeri i Polen – eller ett av de andra länderna med klimatproblematisk elproduktion (se grafik).
Och som kund lönar det sig alltid att titta
närmare på hur de olika leverantörerna i
detalj arbetar med miljöfrågorna, påpekar
Maria Enroth.
− Vi har använt oss mycket av schabloner i beräkningen, men branschfolk som
vet att läsa information i till exempel
paper profiles och andra uppgifter kan
och bör tolka dem i varje enskilt fall.
Papper kontra datorer
Fossil koldioxid
35 000
Transport
30 000
Tryck
25 000
Papper
20 000
15 000
10 000
5 000
0
1a
1b
2a
2b
3a
3b
4a
4b
Klimatpåverkan i form av fossila CO2-utsläpp (kg) för studerade alternativ.
I samtliga fall produceras 75 000 exemplar av ett 100-sidigt magasin.
Tryckning sker i Sverige (1a, 1b), Finland (2a, 2b), Danmark (3a, 3b)
eller Polen (4a, 4b). I a-alternativen används ett svenskt papper och
b-alternativen ett finskt papper. Bidrag från papper, tryck och transporter
är inkluderade och illustrerade.
24
sca
papergram no 3 2009
Peter Söderstam på Sörmlands Grafiska
har funderat vidare utifrån rapporten och
påpekar ännu en viktig tanke. Tryckta pappersprodukter kan helt
plötsligt i konkurrensen med datorer och
internet ses i ett nytt ljus:
− Om elproduktionen – och elförbrukningen – är en så stor faktor för klimatpåverkan blir elektroniska medier plötsligt
inte alls lika miljöanpassade som de ofta
framställs. Det finns undersökningar som
visar att en halvtimmes läsande av en nättidning leder till lika stor klimatpåverkan
som en tryckt papperstidning, säger han.
Inte bara användningen av internet
orsakar elförbrukning som påverkar
klimatet, utan även tillverkningen och
användning av datorer, som behövs till
ändamålet. Där återstår en hel del undersökningar att göra.
Torbjörn Bergkvist
SCA miljöinfo
För första gången visar miljörapporterna för SCAs massaoch tryckpappersbruk verksamhetens avtryck i klimatet.
Resultatet är mycket glädjande.
Pappersbruket Ortviken i Sundsvall är
sannolikt det pappersbruk som har det
lägsta kolspår per ton producerat papper
i världen. Detta framgår bland annat av
2008 års miljöredovisning för SCAs massaoch tryckpappersbruk.
Rapporten omfattar Östrands massafabrik, Ortvikens pappersbruk, pappersbruket i Laakirchen i Österrike och det
delägda tidningspappersbruket Aylesford
Newsprint Ltd i Storbritannien.
Det är första gången SCAs massa- och
tryckpappersbruk presenterar sina kolspår, carbon footprints, det vill säga de
utsläpp av klimatpåverkande gaser som
produkterna ger upphov till. Redovisningen täcker hela kedjan från skogsbruk
och skogsvård till transporten av färdiga
produkter ut till kund. I rapporten redovisas också den stora nettobindningen av
koldioxid i SCAs skogar i norra Sverige.
Genom att Östrand och Ortviken i stor
Finalister i tävlan
om PPI Awards
Pappersbruken SCA Ortviken och SCA Graphic Laakirchen har nominerats till
ett av pappersindustrins mest prestigefyllda pris: branschmagasinet Pulp & Paper
Industries PPI Awards.
SCA Graphic Laakirchen har nominerats i klassen ”Mest innovativa produkt” och
SCA Ortviken i klassen ”Årets miljöstrategi”.
− Vi är förtjusta över den höga kvaliteten och det stora antalet bidrag vi har fått in
till denna första tävling vi genomför, säger Pulp & Paper Industries chefredaktör Marc
Rushton. Finalisterna har all anledning att vara stolta över vad de har uppnått.
Han ser PPI Awards inte bara som en möjlighet att hedra de bästa i branschen,
utan även ett tillfälle att knyta nya kontakter.
Pristagarna tillkännages vid en högtidlig ceremoni den 28 oktober i tyska
München.
Ur askan till vägen
Askan från slamförbränningen i returpappersanläggningen vid SCAs
pappersbruk i Lilla Edet har tidigare lagts på deponi. Nu har metoder
utvecklats för att återanvända askan, till exempel som byggmaterial och
i framställningen av asfalt. På så sätt minskar energiförbrukningen och
därmed utsläppen.
Foto
Rekordlåga kolspår
utsträckning använder biobränslen är
dessa bruks kolspår mycket små.
SCA Laakirchen har dessutom lagt
fram en egen miljöredovisning. Den redogör i detalj för brukets satsningar på
att ersätta färskfibrer med returfibrer, för
att så miljövänligt som möjligt anpassa
resursförsörjningen till brukets hemvist i
hjärtat av Europa.
Miljöredovisningarna finns att
beställa hos bruken eller att ladda ner
på www.publicationpapers.sca.com
på engelska och tyska. Rapporten över
hela massa- och tryckpappersverksam­
heten finns även på svenska.
Sanningen om
pappersindustrin
Med den gemensamma broschyren The facts of our
value chain vill branschorganisationen European Mail
Industry Platform (EMIP) sprida kunskap om en rad
utbredda myter som skadar industrins anseende.
Broschyren kan till exempel användas i undervisning
och som argumentationshjälpmedel. Några exempel
på fakta som tas fram:
• Papperstillverkning förstör inga skogar. Skogar utgör i dag 44 procent av Europas yta, och varje år tillkommer 805 000 nya hektar. Sedan 1950 har skogsytorna ökat med 30 procent.
• Visserligen går det åt mycket energi i papperstillverk-
ningen. Men 54,5 procent av energin är grön, det vill säga härstammar från biomassa. Det är den högsta procentsatsen bland alla industrisektorer i Europa.
• 2007 återvanns 64 procent av allt papper och förpack-
ningsmaterial i Europa. Branschen ökar stadigt denna andel. Papper återanvänds mer än något annat material.
• Elektroniska medier är inte mer miljövänliga än papper. Bara hemdatorer står för mer än 2 procent av hushål-
lens koldioxidemissioner.
Broschyren finns att ladda ner på www.emip.eu.
sca
papergram no 3 2009
25
Text & Foto Alexander Farnsworth
:
m
u
se
u
m
et
eg
t
et
tt
få
r
a
h
Nyheter
The Newseum
Extra! Extra! Nytt monument för pressfriheten.
Föreställ dig ett nyhetsmuseum och du tänker
antagligen på en viloplats för gamla tidningar.
Till en del är det precis så på Newseum i
Washington DC, men här ges också en bild
av den snabba förändring nyhetsindustrin
genomgår i dag.
26
sca
papergram no 3 2009
Museer visar ju oftast hur det var. Även
på Newseum finns en historisk kavalkad
med 35 000 förstasidor på tidningar.
En del material är 500 år gammalt. Här
finns också 6 000 föremål som har med
nyheter att göra, till exempel:
– En av de saker vi fokuserar på nu är
nyhetsindustrins förvandling.
Intill en stor utställning om Berlinmuren och amerikanska tidningars
förstasidesbevakning av 11 septemberattackerna, finns utställningar som visar
utvecklingen från tryck till digitala och
sociala medier.
– Museer tenderar att blicka bakåt.
Vi vill försöka att även förklara för besökarna hur nyhetsindustrin håller på att
förändras i dag, säger Cathy Trost.
• Fotografier som belönats med Pulitzer-
priset.
• Skärvor från Berlinmuren.
• Ett kommunikationstorn från World Trade Center.
• Portabla datorer och kameror som
tillhört kända amerikanska och inter-
nationella journalister och fotografer.
Snabb medieutveckling
• En skåpbil pepprad med kulhål som an-
vändes av Times fotografer i Bosnien.
Demokratins grundstenar
Den geografiska placeringen av museet
har stor symbolisk betydelse. Det ligger
på Pennsylvania Avenue i Washington DC
mellan Vita huset och Capitol Hill. Och
det visar dess status som monument för
yttrandefriheten. Yttrandefriheten är
inskriven i Amerikanska författningens
första tillägg tillsammans med mötesfriheten, religionsfriheten, och rätten till
rättvis prövning.
Bland Newseums samlingar finns den
mobiltelefon som en student på skolan
Virginia Tech använde för att filma i
samband med dödskjutningar av elever
på skolan. Här finns också några av de
första twitter-rapporterna från protesterande i Burma och Mumbai i Indien, om
flygkraschen i Hudsonfloden och en jord-
bävning i Kina. Även den senaste presidentvalskampanjen använde bloggar och
sociala medier för att sprida sina nyheter.
– Historiskt sett har de ämnen som intresserar oss varit desamma – krig, fred,
kärlek, hat, vädret, säger Cathy Trost. Det som förändrats är den hastighet med
vilken de förmedlas.
Och det brukade vara tidningar och
teve som skötte rapporteringen. Numera är det medborgarjournalister med
mobiltelefoner som allt oftare kommer
med nyheterna. Denna nya typ av journalistik har stor potential, men det finns
frågetecken kring dessa rapporters kvalitet och hur opartiska och korrekta de
är. Och, nu när tidningarna blir digitala,
återstår frågan om hur vi ska ta betalt för
innehållet.
– Vi befinner oss i början av en nyhet
och ingen vet hur den ska sluta, säger
Cathy Trost.
”
Med tanke på hur nyheter ständigt förändras
bör varje besök i Newseum vara en ny upplevelse.
Cathy Trost
m
Detta kan du lära dig på Newseu
tningsvis:
Runt om i världen finns uppskat
• 25 000 tevestationer
• 65 000 radiostationer
• 8 000 nyhetstidningar
det gäller
Finland och Island ligger i topp när
ige.
Sver
och
ark
pressfrihet följt av Danm
n 1837.
seda
t
tjäns
i
dött
har
r
aliste
1 913 journ
Press- och yttrandefrihet är en av
demokratins grundstenar. Det är vad
Newseum påminner oss om.
Museet kostade 450 miljoner dollar
(3,3 miljarder kronor) och öppnade i
april 2008.
– Journalistik är första utkastet till
historiebeskrivningen, sade en gång
Philip Graham, före detta redaktör för
tidningen The Washington Post.
– Med tanke på hur nyheter ständigt
förändras bör varje besök i Newseum
vara en ny upplevelse, säger Cathy Trost,
som tidigare arbetat som journalist på
Wall Street Journal.
Hon är numera utställningschef på
museet.
Fakta om museet
Newseum omfattar 60 000 kvadratmeter fördelat på sju våningar, 14 gallerier,
15 scener och tusentals prylar. Många av sakerna har skänkts av amerikanska
mediefamiljer och företag som New York Times och Bloombergs.
Förstasidor från uppemot 80 tidningar visas dagligen – i ett urval av 800 från jordens
alla hörn.
Första tillägget till USAs författning från 1791, som bland annat reglerar yttrande­
friheten, finns inskrivet på ett 50 ton tungt marmorblock på museets fasad.
Tillägget förbjuder kongressen att etablera en viss religion framför en annan och
skyddar rätten att fritt utöva sin religion. Det garanterar yttrandefrihet, pressfrihet,
mötesfrihet och petitionsfrihet (rätten att för de styrande påtala missförhållanden
utan risk för repressalier).
sca
papergram no 3 2009
27
Text Henrik Emilson foto Nils Bergendal/Nordisk Film, Anna Simonsson
Pappersarbetare på vita duken
De är en förbisedd yrkeskår i filmhistorien, men nu får pappersarbetarna
revansch i en ny svensk mörk komedi med internationell distribution.
Att flytta ihop är inte alltid lösningen.
i har sett stålarbetare i Deer Hunter, brandmän i Eldstorm,
taxichaufförer i Taxi Driver
och mängder av poliser på vita duken i
allmänhet. I Jörgen Bergmarks film Det
enda rationella porträtteras äntligen
pappersarbetare.
I en onämnd stad längs svenska nordkusten – det kan vara Sundsvall, det kan
vara Obbola – får vi följa kompisarna
Erland och Sven-Erik som arbetar på
det lokala pappersbruket. Förutom sitt
jobb som förman driver Erland också en
äktenskapsskola i kyrkan tillsammans
med sin fru Siv. När Erland plötsligt
blir förälskad i Sven-Eriks fru, och hon
i honom, försöker de lösa situationen
på det mest rationella sätt de kan tänka
sig – genom att alla fyra flyttar ihop
tills förälskelsen lagt sig och allt kan
återgå till det normala. Men det visar
sig snart att inget kommer att återgå
till det normala. Situationen drivs till sin
spets – och publiken får följa en desperat man lägga sig under brukets kap och
vänta på att bli delad likt en pappersrulle.
28
sca
papergram no 3 2009
”
Det ska handla
om känslomässigt
utvecklade män som
har en vänskap.
Jens Jonsson
Det låter hemskt, men Det enda
rationella är en komedi, om än en mörk
sådan. Manuset är skrivet av den internationellt renommerade regissören Jens
Jonsson och filmen kommer att distribueras runt om i världen.
Ny bild av arbetarklassen
– Jag kände att det har funnits en både
romantiserad och lite nedtryckande
bild av arbetarklassen i svensk film. Det
är genuina människor som krökar för
mycket. Samma bild finns i England
hos regissörerna Ken Loach och Mike
Leigh. Det perspektivet lever starkt hos
dagens filmare. Jag ville skriva om pappersarbetare, och inte pappersarbetare
som krökar på helgerna. Det ska handla
om känslomässigt utvecklade män som
har en vänskap. De kanske inte går på
opera, men de ska kunna prata om
känslor. Som en sorts motbild mot att
gå på fotboll, säger Jens Jonsson.