acta bibliothecae r. universitatis upsaliensis vo l. xliii

ACTA
B I B L I O T H E C A E R. U N I V E R S I T A T I S
UPSALIENSIS
V O L. XLIII
Olov Lönnqvist
Ett biografiskt lexikon
från mitten av -talet
En utförlig presentation av handskriften
”Celsii samlingar UUB X 201”
med alfabetiska förteckningar
över samtliga upptagna personnamn,
ortnamn m.m. samt listor över de av
Celsius angivna referenserna
Tryckt med bidrag från
Stiftelsen Konung Gustaf VI Adolfs fond för svensk kultur
ISSN
ISBN
-
---
-
Celsius text granskad av Börje Tjäder
Sättning i Unicode XETEX av Publicering & Grafisk Service, Uppsala Universitet
Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, Distributör: Uppsala University Library, Box , SE- Uppsala
www.uu.se, [email protected]
Innehåll
Serieredaktörens förord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Celsii samlingar UUB X 201 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
En inledande presentation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Grundläggande fakta om Olof Celsius d.y. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Celsius – samlaren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Det biografiska innehållet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Några särskilt intressanta biografier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Oväntade uppgifter i personbeskrivningarna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Litteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Alfabetisk förteckning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Personnamn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ortnamn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Övrigt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Strukna inskrivningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Celsius referenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Ofta citerade eller mer kända författare . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Uppsala Universitet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Övriga referenser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Likpredikningar och parentationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Disputationer/dissertationer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Sidorna t.o.m. i handskriften . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Första sidan om Lucidor [s. ] i faksimil . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Sidorna t.o.m. i handskriften . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
Serieredaktörens förord
Alla med intresse för personhistoria är tacksamma över den fullödiga serien
biografier publicerade i det omfattande Svenskt biografiskt lexikon, som under
sin -åriga historia snart slutfört bokstaven S och således ännu ligger litet efter
Svenska Akademiens ordbok. Förmodligen kommer dessa båda mastodontverk
att gå i mål ungefär samtidigt. Att Svenskt biografiskt lexikon haft sina utgivna
föregångare är välkänt, men att det också på manuskriptstadiet redan på talet fanns utkast till ett omfattande biografiskt samlingsverk är för de allra
flesta helt obekant.
Det är en stor glädje för Uppsala universitetsbibliotek att den hängivne kulturforskaren Olov Lönnqvist givit sig i kast med de många biografier, som under
namnet Celsii samlingar nedtecknades av Olof Celsius d. y. De var del av en
mycket rikhaltig handskriftsdonation, som till fullföljande av faderns tidigare
uttryckta önskemål verkställdes av äldste sonen efter Celsius’ bortgång .
Skälet att gynna just Uppsala universitetsbibliotek, trots att han var biskop i
Lund och dess universitets prokansler, var enligt Olof Celsius minnet av hans
egen far, den store orientalisten med samma namn och en gång den unge Linnés välgörare. Den äldre Olof Celsius hade blivit Uppsala trogen under hela sin
långa professorstid, medan den yngre kortvarigt tjänstgjort först i dess bibliotek,
vars äldsta historia han skrev, och sedan som historieprofessor, innan han slog
in på den prästerliga karriärbanan.
Tacksamheten är stor mot Olov Lönnqvist och hans önskan att det nu presenterade arbetet får intagas i bibliotekets skriftserie. Tyvärr fick författaren själv
inte uppleva dess utgivande. Oväntat hastigt gick Olov Lönnqvist bort hösten
. Hans levnadsbana är märklig. Född blev han en aktiv student i Uppsala. Sitt yrkesverksamma liv ägnade han åt meteorologin och avancerade inom
SMHI till chef för väderbyrån och ställföreträdande generaldirektör. Han disputerade på en avhandling om nattlig utstrålning och gladde sig mycket
åt att femtio år senare få mottaga jubeldoktorskransen i Uppsala. Redan innan
han pensionerades, hade han inlett ett brett och fascinerande kulturhistoriskt författarskap, som också utvidgades till historiska modellbyggen över
städer och slottsmiljöer. I minnesteckningar karakteriseras Olov Lönnqvist som
den vars nyfikenhet aldrig upphörde. Ända till slutet bibehöll han glättigheten
hos den forne studentspexaren utan att ge avkall på vetenskaplig noggrannhet
och källkritik. Häri ligger måhända nyckeln till att han fångades av den säregna
blandning av korrekta upplysningar och fantasifulla rykten, som präglar Celsius’
biografiska anteckningar.
I en tid av en allt flitigare publicering av vetenskapliga skrifter på internet, är
det för biblioteket en extra källa till glädje att Olov Lönnqvist också förordnade att hans presentation av Celsii samlingar parallellt med tryckutgåvan skulle
göras digitalt tillgänglig för envar med intresse för äldre svensk personhistoria.
Genom registret fungerar verket som en katalog för den som vill ytterligare fördjupa sig i de celsiska biografierna, kanske helst genom att ta del av Lönnqvists
i Carolina Rediviva förvarade renskrift av den svårtydda -talshandstilen,
redan den arbetsinsatsen ett storverk.
Ulf Göranson
Inledning
UUB X 201 är en omfattande men föga utnyttjad handskrift. Jag har redan tidigare utnyttjat den, se Lönnqvist och . Den ger nämligen bl.a. några
intressanta uppgifter om Petrus Lagerlöf – uppgifter jag inte funnit på annat
håll. Tipset fick jag från Annerstedt (, s. ) via en f.ö. felaktig fotnot.
Även Annerstedt har alltså botaniserat i dessa ”Celsii samlingar”, men så många
fler tycks det inte ha varit som har hämtat fakta därur. Sten Lindroth (, s.
) skriver bara helt kort följande i Svensk Lärdomshistoria, Frihetstiden – ”han
samlade material till ett svenskt biografiskt lexikon” – och tar sedan inte upp
verket till vidare behandling. Ytterligare några få mycket kortfattade omnämnanden har jag träffat på, nämligen i skrifter om Lasse Lucidors liv och diktning,
se nedan. Det är allt.
Det mesta tyder på att denna handskrift är praktiskt taget helt okänd. I den
mycket utförliga levnadsteckningen över Olof Celsius i Svenskt biografiskt lexikon (s. –), signerad Rurik Holm, finns i själva texten ingenting nämnt
därom, men under rubriken ”Handskrifter” i källförteckningen omnämns bl.a.
”Samlingar till ett svenskt biografiskt lexikon (sign. X. 201)”. I artikeln om Celsius i Svenska män och kvinnor ( s. ) finns heller ingenting alls nämnt om denna
sida av hans verksamhet.
För flera år sedan inledde jag en renskrivning av de för mig mera intressanta
delarna av samlingarna och fann då omedelbart att mycket var synnerligen svårtolkat. Jag noterade då med viss tillfredsställelse att artikeln i Svenskt biografiskt
lexikon just påpekar att Celsius handstil var ”vanvårdad” och att den ”med tiden blev alltmer svårläst och bereder forskaren ett verkligt martyrium”. En stor
del var dessutom skrivet på latin. Jag insåg snart att jag aldrig skulle kunna genomföra en renskrivning av hela verket. Börje Tjäder kom då till min hjälp. Jag
vill tacka honom hjärtligt för att han noggrant granskat mina tolkningar av texten och utöver rena rättelser föreslagit alternativa läsningar av särskilt svårtydda
partier. Det är tack vare hans insats som det varit möjligt och meningsfullt för
mig att slutföra nu föreliggande utskrift av hela verket.
Naturligtvis hade man önskat att se hela utskriften tryckt. Det skulle dock
ha ställt sig dyrbart – det rör sig ju om en omfattande handskrift som i tryckt
form skulle omfatta nära sidor. Jag har därför nöjt mig med att presentera ett
begränsat urval samtidigt som jag gör hela utskriften lätt tillgänglig för forskning.
Olov Lönnqvist
Celsii samlingar UUB X 201
En inledande presentation
På universitetsbiblioteket Carolina i Uppsala finner man bland det arkiverade
mycket omfattande men opublicerade handskriftsmaterialet en tjock lunta på
drygt sidor med beteckningen ”UUB X 201 Celsii samlingar”. Handskriften är mycket omfattande. Den upptar, inklusive nedan nämnda supplement,
totalt inte mindre än ca uppslagsord. De flesta är biografier, men Celsius
tar bland dem också upp geografiska namn – från ”Aboa”och ”Afwestad” till
”Iminne” och ”Älgöö” – samt andraämnen av helt olika slag som ”Bibliotheca
Upsaliensis”, ”Birkarar”, ”Eddan”, ”Fredsfördrager”, ”Klädedrägter”, ”Orientalske
språken” och ”Scritfinnia”. Så många som av de från början inskrivna artiklarna har han senare av okända skäl korsat över, t.ex. ”Alaricus”, ”Disa Frigga”
och ”Starcotter”. Jag har gjort en fullständig förteckning över samtliga uppslagsord, vilken återfinnes nedan under rubriken Alfabetisk förteckning.
Texten växlar mellan kända fakta, uppgifter från mer eller mindre tillförlitliga
källor och Celsius egna kommentarer. Verket inleds med fyra mycket speciella
sidor – först tre blad med titeln Concilia Sveogothica Universalia et Provincialia,
och därefter en sida numrerad som [s. ], där det är Erik Sparre (–) som
i en gammal bevarad bok berättar om sig själv och sina närmaste, t.ex. att ”
den junii när klåckan var fem om Morgonen föddes min hustrus första barn”.
Därefter följer på [s. ] t.o.m. [s. ] de ca biografierna och de övriga artiklarna. Sidangivelserna inom hakparentes gäller här och i det följande
pagineringen i handskriften. Sidorna är i regel tvåspaltiga. Detta markeras nedan
med bokstäverna v och h. Ett flertal av spalterna har av Celsius lämnats tomma
liksom också hela sidor. Längre artiklar börjar i regel i en vänsterspalt och
fortsätter i högra spalten, men det motsatta förekommer också. I några fall har
en biografi märkligt nog styckats upp och helt osystematiskt skrivits in här och
där i olika spalter, vilket givetvis försvårar läsningen.
Det hela avslutas med ett -tal onumrerade sidor med ett dåligt utfört försök
till ett alfabetiskt register. Den delen har i utskriften helt utelämnats. Därefter
följer ovannämnda supplement med sidnumreringen [suppl. s. ] t.o.m. [suppl.
s. ]. Det innehåller biografier eller biografitillägg – från ”Abel Aboensis”
till ”Nordberg, Petrus”. Supplementet verkar således inte vara avslutat.
I huvuddelen av verket har Celsius försökt att införa artiklarna i bokstavsordning – och jag observerar att han då under bokstaven C också inför namn
som börjar med K, t.ex. ”Knut Kättil Nilson” och ”Lars Kagg”. Ibland är det för
namnet, ibland efternamnet som bestämmer placeringen. Men många artiklar
har hamnat helt fel. Så finner jag att några uppslagsord som börjar på K, A, C,
S eller B har skrivits in mellan namnen på N och O.
Större delen av texten tycks vara skriven av samma hand, som torde vara
Celsius egen. Men här och var förekommer helt annan piktur med exempelvis
större bokstäver och en annan svärta. Som tidigare nämnts dominerar text skriven på svenska och latin men det förekommer också vissa partier skrivna på
franska, tyska, engelska och danska samt – i några ytterst få fall – på grekiska.
I samlingarna ingår inga illustrationer. Det finns dock ett mindre undantag. I
artikeln om ”Flemingiana Familia” [s. ] förekommer en mitt inne i den skrivna texten inritad bild av släktens vapen. Denna illustration har jag f.ö. återgivit
och kommenterat i min uppsats () om ortnamnet Penningby.
Grundläggande fakta om Olof Celsius d.y.
Flera intressanta upplysningar om honom lämnar Sten Lindroth (, s. –
), även om han märkligt nog endast i en bisats omnämner de biografiska
samlingarna. Låt oss dock se vad Lindroth har att berätta om denne – som han
karaktäriserar honom – vittre historiker och vältalare.
Som historiker var OLOF CELSIUS D.Y. besläktad med Dalin. Visserligen var
han akademiker och slutade som biskop, men också han hade vittra anspråk och
skrev i den angenäma stilen.
Han hade det väl förspänt. Som son till gamle Olof Celsius d.ä. fostrades Celsius d.y. (född ) i den lärda Uppsalamiljön och gjorde sedvanliga framsteg vid
universitetet. [---] Efter en utmärkt gradualavhandling med medeltida ämne lyckades han erhålla tjänsten som vicebibliotekarie vid universitetsbiblioteket.
Celsius lockades mest av ämbetets lärdomshistoriska sida, han samlade material
till ett svenskt biografiskt lexikon, redigerade [---] vår första litteraturtidskrift
[---] och utgav en av hans förman bibliotekarien Norrelius hårt kritiserad skildring av universitetsbibliotekets historia (Bibliothecae Upsaliensis historia, ).
[---] Efter föga smakliga intriger utnämnd till historieprofessor i Uppsala ()
gjorde han dock rätt för sig, och mer än det. Genom sin inriktning mot svensk
historia och modern statskunskap gav han historieundervisningen nytt innehåll
och vägledde med hjälp av tryckta kompendier studenterna. Men Celsius siktade högre och redan efter sex år gick han över till den indräktigare teologiska
banan, där allt utvecklades på bästa sätt – han blev kyrkoherde i Stockholm,
pastor primarius och biskop i Lund, där han dog i hög ålder . [---] Olof
Celsius d.y. var, när han så ville, lika kritiskt medveten som Wilde eller Dalin.
För rudbeckianerna hade han inget till övers, i sina föreläsningar krävde han av
historikern högsta metodiska ackuratess. Man skulle gå till de äldsta källorna
och jämföra dem med varandra, aldrig förledas av ”otidig kärlek till sitt fädernesland” och vid bedömningen av äldre hävdatecknare undersöka deras opar-
tiskhet. Själv tillämpade Celsius dessa principer i sitt vetenskapligt bästa arbete,
den första delen av en oavslutad Svea rikes kyrkohistoria (, utvidgad upplaga
). Boken, som bara går fram t.o.m. Ansgar, betecknar ett stort steg framåt
för svensk kyrkohistorisk forskning. Borta är tron på en uråldrig ren gudalära
hos de första göterna – skyterna, omfattad ännu av Dalin. Celsius utdömer de
av Örnhielm och Peringskiöld framlagda bevisen för en fast rotad kristendom
i Sverige fr.o.m. -talet e.Kr. De enda pålitliga källorna var samma utländska
annaler och krönikor, främst Rimbert, och av dem framgick att den tjockaste
hedendom rådde i vårt land ända tills Ansgar första gången kom till Birka.
Men annars tog Celsius' litterära ambitioner överhanden. [---] Det var som
flyhänt och driven vitter författare historikern Celsius, redan innan Dalin framträtt, nådde sitt egentliga anseende. Hans huvudverk är Konung Gustaf den förstes historia (–, –, tysk övers. –), långt senare följd av en biografi
över Erik XIV, intressant genom sitt försök till en nyanserad bedömning av föremålet (Konung Erik den fjortondes historia, ). Celsius' utförliga skildring av
Gustav Vasas öden är föga lärdomstyngd. Arkivaliska källor har han sällan begagnat utan bygger mest ganska okritiskt på äldre tryckta och otryckta krönikor
om kungens levnad – Per Brahe, Rasmus Ludvigson och Tegel, därtill Messenius,
påfyllda med aktstycken ur Palmskiöldska samlingarna. Men med detta tvivelaktiga underlag gjorde Celsius utmärkt ifrån sig. Arbetet, främst ägnat den unge
frihetshjälten Gustav Vasa, är rikt och levande skrivet, rakt på sak med uppövat
sinne för dramatiska poänger; de inhemska upprorsrörelserna får brett utrymme.
Också Celsius kan uttrycka sig kärnfullt om Dacke: ”han skulle väl icke blygas,
att med sina plumpa fötter besudla själva tronen, om tiden så fogade”. Långt mer
än Dalin skrev Celsius populärt, för de många, hans skildring har långa stycken
äventyrsberättelsens karaktär; ”en roman” kallade Stiernman den. Också Celsius värderar sina personer; där är Kristian II, von Pyhy och andra bovar, men
allmänna moraliska visdomsord är sparsamma. I instuckna orationer, på humanistvis fabricerade eller förbättrade med Livius som mönster, skymtar vältalaren
Celsius; särskilt ståtliga är i hans tappning konungens avskedsord till ständerna.
När L’Archeveques staty över Gustav Vasa avtäcktes utanför Riddarhuset, bidrog Celsius med en hjältedikt över föremålet. Stilenligt utsåg Gustav
III honom att jämte Botin representera hävdateckningen i den nygrundade
Svenska akademien. Som vitter historiker och vältalare, med sina rötter i den karolinska latinretoriken, jämnade han vägen för den gustavianska tidens prunkande och blodfattiga historiska äreminne men ägde alltför mycket av frihetstidens
saklighet för att själv beträda den.
Så långt Sten Lindroth. Som jag redan påpekat är han synnerligen kortfattad
just när det gäller Celsius biografiska samlingar – här finns inte ett ord om deras
omfång, tillkomsttid, urvalsprinciper eller svårläslighet. Det är f.ö. inte mycket
av det som Lindroth i citatet ovan mer utförligt berättar om som man på något
sätt lyckas återfinna i Celsius biografiska samlingar. I samlingarnas texter om
Gustav Vasa och Erik XIV saknas t.ex. helt Celsius egna synpunkter, och den
rätt långa texten om Dacke [s. ] handlar om helt andra saker, bl.a. att han
kanske enligt Messenius lyckades undkomma till Tyskland och att det var en
annan persons huvud som sattes på en stör i Kalmar. Dessa oöverensstämmelser
är förvånande och tyder kanske på att Celsius inte alltid har konsulterat de egna
samlingarna.
Bland Celsius utförligt redovisade källor – se nedan – återfinner jag heller inte
vare sig Per Brahe eller Rasmus Ludvigson. I hans få rader om Rimbertus [s. v] nämns visserligen ”vita Ansgarii” men med referens till Brenner och Vastovius och inte till Celsius själv. Generellt gäller, se nedan, att han är synnerligen
försiktig med att i de biografiska artiklarna överhuvud nämna sig själv.
Celsius – samlaren
Sannolikt var det Celsius tjänstgöring vid universitetsbiblioteket i Uppsala
fr.o.m. som fick honom att påbörja det biografiska samlandet. Hur länge
han sedan var fullt sysselsatt med detta tycks vara omöjligt att fastslå. År flyttade han som kyrkoherde till Stockholm och kunde väl sedan dess bara
mera sporadiskt tillföra samlingarna nya uppgifter. I det sent tillkomna och
aldrig avslutade supplementet finner jag just vara det senaste årtal som
nämns.
Hans giftermål finns omnämnt, se nedan, men inte hustruns död ,
vilket kan tas som en indikation på att samlingarna vid den tiden inte längre
följdes upp i detalj.
Sitt bestående värde har antagligen Celsius samlingar genom att de vittnar
om hur den tidens lärda värld såg ut och vad man då ansåg vara värt att veta.
Att Celsius i stor utsträckning bygger på kända tryckta källor är helt tydligt.
Han är också mycket noga med att då ange källan med tryckår och ofta även
sidoreferenser. Hans referenser kan i många fall vara svåra att tyda. Som ett exempel kan anföras att referenserna till Erik B. Benzelius d.y. – och då speciellt
hans ”Monumenta historica vetera ecclesie Sveo-Gothicæ”(–) – kan ha
följande form: ”Mon. Eccl. Benz.”, ”Monum. Eccl. S.G.”, ”Mon Eccl S.G.”, ”Mon.
Eccl.” eller bara ”Monum”. En referens som ofta förekommer gäller en av Benzelius utgiven skrift av Johannes Vastovius,”Vitis Aquilonia”. Den omnämns som
”Vast. Vit. Aq. reg.” – alltså utan referens till Benzelius.
I stor utsträckning har han hämtat materialet från Benzelius ( referenser),
Palmskiöld (), Tegel (), Vastovius (
), Messenius () och Peringskiöld (). En viktig källa för honom var också Uppsala universitets handlingar (
referenser). Celsius hänvisar dessutom inte mindre än gånger till likpredikningar och parentationer och gånger till disputationer eller dissertationer. Se
vidare min fullständiga förteckning (s. –) över samtliga Celsius referenser.
Det är alltså ett mycket omfattande underlagsmaterial som Celsius har konsulterat. Det rör sig i huvudsak om nordiska författare och verk från - och
-talet, men Celsius har också utnyttjat material från annat håll och andra
tider. Både Snorre Sturlason och Voltaire är omnämnda. Intressant är att han
också hänvisar till den franske encyklopedisten Bayle.
Man kan helt allmänt fråga sig hur heltäckande Celsius lyckats göra sin biografi. Säkert finns där stora brister.
Jag konstaterar att tre personer från -talet som tidigare rönt mitt speciella intresse inte har fått komma med, nämligen Sörmlands förste kartläggare
Georg Günther Crail von Bemebergh (se Lönnqvist ), dennes enligt Stiernmans matrikel vittra dotter Anna Elisabeth och hennes man, arméofficeren,
bergmästaren och kanonkonstruktören David Fredrik von Siegroth. Jag saknar i
detta sammanhang även riksrådet m.m. Johan Berents (eller Berndes) och fortifikationsofficeren och kartografen Olof Hansson(Svart) Örnehufvud. Jag saknar
faktiskt också mannen bakom ovannämnda matrikel, Anders Anton von Stiernman. Däremot förekommer det många referenser till hans skrifter, som t.ex.
”von Stiernmans Matr.”. Enligt Svenska män och kvinnor var Olof Celsius hans
svärson!
Det mesta av det Celsius tagit med i ”samlingarna” är alltså väl dokumenterat. Men här och var möter man uppgifter som är tydligt personliga eller som
troligen bara bygger på hörsägen och som då någon gång går helt stick i stäv
med annan historieskrivning, se nedan.
Några få av inskrivningarna gäller den egna släkten. Om Magnus Nicolai Celsius, Olofs egen farfar, kan man läsa [s. vh]. Här nämns dennes ”Runis Helsingicis”, d.v.s. tydningen av hälsingerunorna, och vi får avslutningsvis veta vad som
hände med författaren och med hans avhandling om dessa märkliga runor:
Insiuknade och do, och berättes Manuscriptet der efter verket trycktes blifvit
af värkstaden borttagit så at ingen vet hvart det kommit.
Om Nicolaus Celsius omtalas [s. v] endast att han utgivit ”Lexicon Geographicum SveoGothicum”. Även om Andreas Celsius [s. v] är inskriften
mycket kortfattad:
Om honom Baron Höpkens parentation. Kan äfven om honom något läsas uti
Jacob Faggots tal om Landtmäteriet p. , .
Om sin far ”Olof Celsius Senior” skriver han däremot uppskattande i en av artiklarna om Laurentius Norman [suppl. s. ], näml. att fadern ”som då var ung,
och en ibland den lärde Norrmans mycket älskade lärjungar, skref öfver honom
denna lilla, men vackra Carmen;” – varefter följer en tjuguradig vers på latin.
Det finns i samlingarna dock ingen artikel om honom själv. Märkligt nog ägnar
han däremot en särskild artikel [s. h] åt sin hustru Kyronia, enl. Svenska män
och kvinnor gift . Där kallas hon även Kajsa Lotta.
Kyronia: Catharina Charlotta: En wacker jungfru i Upsala. Lefde mit uti det
de Seculo. gift d. . Junii med Vice Bibl. Olof Celsius.
På så sätt blir han ju själv ändå omnämnd i sitt biografiska lexikon.
På några ställen i texten omnämner han i förbigående att han personligen sett
eller t.o.m. själv spårat upp det han berättar om. Dessutom finns det uppgifter
införda som på annat sätt bygger på hans personliga erfarenhet. Det framgår
bl.a. av vad han har att anföra om Magnus Gabriel von Block [s. v]. Denne
blivande läkares ungdomsår i Italien skildras av Celsius på ett helt annat sätt än i
Svenska män och kvinnor, där det sägs att han vid en disputation i Rom ”bevisade
den lutherska religionens företräde”. Detta omnämns inte alls av Celsius, vars
version – se nedan – kan sägas påstå det rakt motsatta. Tillförlitligheten av denna
Celsius version bestyrks väl av det personliga tillägget i följande citat:
när doctor Block vistades i Florentz spelade han bort sine respeningar, apostacerade til Catholska läran och blef Stor-furstens Cabbinetsecreterare hwarwid
han hade en ansenlig lön. [---] Under sine italienske resor vistades Min Far i hans
hus.
Som tidigare nämnts har inte mindre än av de från början inskrivna artiklarna senare korsats över. I ett tiotal av fallen består det strukna dock bara av en
rubrik. Andra strykningar är svårare att förstå. En orsak kunde vara att Celsius
funnit vissa av inskrifterna väl utmanande och därför beslutat sig för att utesluta
dem, en annan att texterna i flera fall snarare rör danska än svenska förhållanden.
En intressant observation är att Celsius i elva av de strukna texterna citerar
Johannes Loccenius ”Antiquitatum sveo-gothicarum libri tres” (; sv. övers.
), såsom i nedanstående exempel:
Disa Frigga säges hafva med Oden kommit ifr. Asien Kallades ock fru Fröija
dyrkades för jordenes Gudinna. Locc. Ant. S. [s. ]
Svenska män och kvinnor kallar detta Loccenius verk för ”en rundmålning av
forn- och medeltidens sv. kultur- och samhällsliv”. I sammanhanget omnämns
också hans ”Rerum svecicarum Historia” (), och det påpekas då att den
”skiljer sig i sin första uppl. fördelaktigt från tidens andra framställningar av sv.
historia genom sin kritiska hållning; med en för tiden ovanlig djärvhet uteslutas
sagokungarna.” Det sägs dock att han i nästa upplaga () har ”böjt sig för
opinionen och återinfört den gamla kungalängden.” Celsius slutsats av denna
diskussion har tydligen varit att till slut i stor utsträckning stryka den typen av
något tvivelaktiga uppgifter hämtade från Loccenius fornsvenska historia.
Det biografiska innehållet
Handskriften omfattar som tidigare nämnts ca uppslagsord varav dock
är strukna. Återstår alltså ca av vilka är av biografisk natur. Av
dessa gäller artiklar släkter och familjer medan de övriga gäller enskilda personer – kvinnor och män. Med några få undantag är det svenskar som
behandlas och biografierna går långt tillbaka i tiden – bland de behandlade finns
t.ex. Ansgar. Artiklarnas omfattning är högst varierande. Det enklaste sättet att
ange inslagens längd är att räkna raderna – ett ungefärligt mått dock, eftersom
vissa rader kan vara mycket långa på grund av marginalanteckningar m.m. medan andra rader i några fall innehåller ett enda ord. Den längsta artikeln är över
rader lång. De kortaste är enradingar, av vilka det finns inte mndre än stycken, se nedan.
Medianvärdet visar sig vara rader. Det finns artiklar med just den längden.
Om man fördelar totala antalet biografiska artiklar på sex ungefär lika stora
grupper, får man följande frekvenstabell:
–
rader
–
–
–
–
–
biografier
Låt mig efter denna allmänna analys inleda detaljgranskningen av artiklarna med
dem som gäller Släkter och Familjer. Celsius tar alltså med sådana artiklar
– oftast med utförliga antavlor och ibland med detaljerade beskrivningar av
ätternas vapen. Dessa artiklar har tydligt markerats som sådana i den alfabetiska
förteckningen nedan.
Av dessa släktbeskrivningar upptar följande mer än rader:
Blixencrone slekten
Appelbomiana
Torstenson
Delagardea
Brahæa
Rynninge slägten
Clerke
Lorens von den Linde
Gyldenklou
Cojeta
Gryp
Gera
rader
Oxenstierna gens
Gryphea
Rudbeckiana familia
Sparfeldtiana
Stierna
Lars Olofsson
Wattrangianæ familia
Rödh
Stenbock
Gyllengrip
Wrede-familjen
Wrangeliana fam.
Trollorum
Ruuth
Flemmigiana
Siöblad
Kagg Lars
(de) Besce
Stiernhielmska släkten
Klingspore Slekten
Om man bortser från alla släktartiklarna återstår som sagt ett stort antal artiklar
om enskilda personer. Av dem är alltså kvinnor, en väl för tiden anmärkningsvärt hög siffra. Listan toppas av drottningar, prinsessor och andra personer med
kunglig anstrykning, nämligen hela stycken. Bland dem dominerar Drottning
Christina överlägset med + rader. Närmast följer Anna (dotter till Johan III) med och Carin Månsdotter med rader. Intressantare är kanske att
hela rader ägnas åt Catharina Alexiewna, Tsar Peters kejserinna. Den långa
artikeln inleds med orden ”Voltair säger at hännes Mor varit en fattig Bonde
hustru Från Byen Ringen i Estland” och den avslutas med ”En heder för Sverge
at de Gemenaste duga til Ryske Kejserinnor”. Bland de icke till hovet knutna
kvinnorna toppas listan inte oväntat av Brigitta Sancta med två artiklar, en på
och en annan på rader. Följande kvinnor har begåvats med mer än rader:
Drottning Christina
Catharina i Vadstena
Brigitta Sancta
Christina, Sten Stures h.
Anna
Båth Catharina
Sofia Elisabeth Brenner
Frölich Eva Margareta
Carin Månsdotter
Ingeborg, Erik Magn. h.
Catharina Alexiewna
Catarina Stenbock
rader
Buræa
Stiernhök Margareta
Margareta, Valdemars h.
Gunilla Bielke
Christina Regina
Blanca
Catharina Jagelonia
KönigsMark Aurora
Maria Eleonora
Margareta Lejonhufvud
Guda
Skytte Wendela
Från sin egen tid upptar alltså Celsius fyra lärda kvinnor, Sophia Elisabeth Brenner, Catharina Buræa, Eva Margareta Fröhlich och Wendela Skytte. Den sistnämnda omnämns som ”i sin lifstid den lärdaste quinna”, medan man i den på
latin skrivna biografin om den mindre kända Buræa får veta att hon ”mycket
bra kunde tala och skriva latin”. Det har roat mig att undersöka hur pass kända dessa fyra kvinnor kan vara i vår tid och jag har då tittat i uppslagsboken
Svenska män och kvinnor och räknat raderna där. Här är det något förvånande
resultatet:
Celsius
Sv. m. o. kv.
Brenner
rader
rader
Buræa
Frölich
Skytte
Uppslagsbokens fem rader om Wendela Skytte hittade jag med viss svårighet
inne i en lång artikel om ätten Skytte. Man får där om henne veta ungefär detsamma som Celsius skriver, nämligen att hon var ”vida berömd för sin stora
lärdom”. Så långt de kvinnliga inslagen i biografin.
De medtagna männen är som sagt betydligt fler, hela om jag räknat
rätt. Av dessa biografier omfattar mer än rader. Listan toppas av Axel
Oxenstierna med rader – det är alltså något mindre än drottning Christinas
+ rader. Därefter följer närmast följande åtta män: Laurentius Norman,
Johannes Magnus, Simon Grundel Helmfeldt, Johannes Matthie, Carl IX, Erik
Göranson Tegel, Edvard Ehrensten och Lasse Johanson Lucidor – alltså en blandning av mer eller mindre välbekanta namn. I följande förteckning över det antal
rader Celsius ägnar var och en av dem gör jag också här en jämförelse med omfattningen i Svenska män och kvinnor. Som synes är det betydligt fler rader för
Axel Oxenstierna och i synnerhet för Carl IX, nästan samma antal för Lucidor
och Tegel, men klart färre rader för de andra fem och då speciellt för diplomaten
Ehrensteen och Uppsalaprofessorn Norrman.
Celsius
Sv. m. o. kv.
Oxenstierna Axel
rader
rader
Laurentius Norman
Johannes Magnus
Helmfeldt
Johannes Matthie
Carl IX
Tegel Erik Göranson
Ehrensteen
Lasse Lucidor
Efter dessa nio följer närmast med minst rader:
Lindskiöld
Abrahamus Andree
Verelius
Laurentius Skytte
Svenonius
Jacobus Boëtius
rader
rader
Schefferus
Sigfrid A. Forsius
Kempe
Ericus Ogerius
Joh. Peringskiöld
Bureus
Pontus de la Gardie
Bomell
Johannes (dux Österg.)
Örnhielm
Jöns Andersson
Urban Hierne
Carl Philip
Johan Carolus Gyllenhielm
Laurentius Odelius
Huetius (daljunkern)
David Sanet
Stiernhielm G. Lilje
Anmärkningsvärt är att så många av Sveriges frejdade konungar inte kommer
upp till dessa rader – Gustaf II Adolf (
), Gustaf Vasa (), Carl X Gustaf
(), Carl XI () och Carl XII (). Celsius hade ju t.ex. (se ovan) skrivit utförligt
om Gustaf Vasa.
Jag noterar också med förvåning att kunskapsgiganten Olof Rudbeck d.ä. inte
finns med på den listan. Artikeln om honom [s. h] omfattar nämligen bara
rader. Där nämns som sig bör hans upptäckter om lymfkärlssystemet ,
men där finns inte ett ord om hans storverk ”Atlantican” (utg. –). Den
var dock givetvis väl känd av Celsius. Ett bevis är att jag i artikeln om Petter
Salan [s. v] finner verket omnämnt: ”gamla Rudb. menar honom med den
Amicus som hulpit honom at öfversätta Atl. på Latin”.
Något som redan i mitt inledande arbete med handskriften slog mig är att
så många av biografierna mångordigt behandlar medicinare och apotekare. Av
min vidare undersökning framgår att inte mindre än av biografierna behandlar just den gruppen forskare och yrkesmän. Här avslöjas ofta fantastiska saker
om mediciner och behandlingsmetoder. En viktig källa har tydligen varit Lars
Robergs efterlämnade samling biographica över svenska läkare (i manuskript i
Uppsala universitetsbibliotek). I inte mindre än fall hänvisar nämligen Celsius till honom. Andra referenser gäller i några fall ”Act. Lit. Upps.”, ”Nova. Lit.
mar. Balt.”, ”Stollii introd. ad Hist. Liter Medicam”, ”Huet. Comment.” och ”Cat.
Libr. Med. officinæ Wæsbergiane”.
Anmärkningsvärt är att så många av medicinarna sägs ha dött av smittsamma
sjukdomar. Om Specht [s. v] sägs t.ex. att han ”dog af fläckfeber den han fick
af en hop siö folk dem han betiänt”.
Av dessa biografier över medicinare upptar stycken mer än rader, nämligen:
Kempe Andreas
Til-Lands Elias
Bromell Olof
Kempe Anders Pehrson
Hierne Urban
Fidler Caspar
Kempe Andreas Petri
Artedi Petrus
Odhelstierna Ericus
rader
Drosander
Rudbeck johannes
Hoffwenius
Block Magnus Gabriel
Chesnecopherus Joh.
Salvius Johan Adler
Below Bernardus
Wallerius Nicolaus
Albertus Seba
Lohreman Gustaf
Broen Johannes
Ziervogel johan Martin
Grim
Lehreman Gustavus
Så långt denna yrkeskategori. Andra rikligt förekommande kategorier är biskopar (
fall), andra präster (), akademiska lärare () och officerare (). Jag
vill gärna också nämna att Celsius exempelvis medtagit i Sverige verksamma apostlar samt ca skalder. För dem kan dock attribueringen ibland vara
svår. Utöver tidigare nämnda Lucidor och skaldinnan Brenner finns t.ex. Gustaf
Rosenhane ( rader) – se mera därom i nästa avsnitt – Runius (), Spegel ()
och Stiernhielm ( rader) – där såväl ”Hercules” som ”Bröllops besvärs i hugkommelse” omnämns. Med finns givetvis också Holmström på vars rader det
inte bara står ”Poeta Svecanus. hans Epigr. öfver Kung Carl XII hund” utan där
också hela detta ”epigram” återges:
Pompe Kungens trogna dräng
sof hvar natt i Kungens säng;
När han var af lefnad mätter
led han af wid / Kungens fötter;
Mången täck och fager Mö
önskat at som Pompe lefva;
tusend Hieltar eftersträfva
Til at såsom Pompe dö.
I den rader långa artikeln om Wivallius nämns ingen av hans dikter. Orden
”Svecana carmina” som förekommer på ett ställe ger dock en antydan om hans
poetiska verksamhet. Artikeln avslutas med att han ”dömdes tiil råkling[?], samt
at hans Namn skulle spikas på Kåken”. Citatet ger ett exempel på de ord i
handskriften som varit svåra att tolka.
En slutlig kommentar må bli att det, som tidigare sagts, finns förvånansvärt
många mycket korta artiklar, nämligen enradingar, tvåradingar och treradingar. Vanligast är att de gäller biskopar, nämligen i , resp. fall.
De korta biografiska artiklarna kan t.ex. ha följade form:
[s. v] Anna Soror Erici Emundi regis Örnh. H. Eccl. in ind.
[s. h] Axel Nilsson til Diursholm Riksråd , och Banerers stamfader.
[s. v] Agrelius Nicolaus Smolandus. Hans Arithmetica är berömd.
[s. v] Bonde( Tordo) Riksråd . Tegel .
[s. h] Bero Ep. Scar. Mon. Eccl. p. .
Redan några få rader kan tydligen räcka till för att ge rätt relevant information.
Att artiklarna kan ha rätt olika utseende framgår tydligt av det korta utsnitt ur
den totala texten som här har tagits med – se nedan s. –.
Några särskilt intressanta biografier
Om Gustaf Rosenhane [s. h] får man veta följande:
har skrifvit en hop svenske sonnetter efter italienske maneret. under namn af
Skogskär Bergbo. Boken kallas Wenerid för mer än trettio år sedan skrifvit nu mera
trykt i Stockholm A. . Sonnetterne äro välskrefne och gå långt öfver sin tid.
diction är der sinrik och Poesien lätt.
Ur Skogekär Bergbos Venerid citerar Celsius hela Sonett nr samt tersinerna i
nr . I förteckningen över Rosenhanes verk ingår också ” Swenska språkets Klagomål”. Han är alltså helt säker på vem som är författaren bakom detta ”eodem
nomine”. Detta var ju också vid denna tid den gängse uppfattningen.
När det gäller Sophia Elisabeth Brenner [s. hv] är Celsius beskrivning av
hennes liv och verk ganska lång och innehåller en del mindre kända uppgifter.
Följande bild från hennes barndom har jag inte sett på något annat ställe.
Hännes föräldrar ville snarare hindra hänne i från läsande än hålla hänne der til.
Uti scholan der hon af sina föräldrar blef sat at lära de stycken som hänne såsom
fruntimmer voro nödige, har hon bland a . gossar täflat, ibland hvilka en var
som ägt svårt begrep. och altid fått stryk af informatorn för sin senfärdighet.
denne har fru Brenner älskat, och på det hon skulle kunna emillan lästunderne
hielpa honom at fatta sine lexor har hon sielf först lärt sig dem. På det sättet
lades grunden til hännes studier,
Också om Drottning Christina [s. v] är Celsius ganska mångordig. Låt mig
bjuda på ett litet smakprov. Det gäller den av drottningen instiftade Amaranterorden. ”Medlemmarna, som bestod av män och kvinnor, kom ur drottningens närmaste bekantskapskrets.” Så lyder ordens officiella historieskrivning,
men Celsius ger oss i sin levande redogörelse en helt annan bild:
Det var af denne orden inge flere fruntimmer än drottningen sielf. eljest voro
både Spanske bemälte minister, grefvarne Dona och Tott, och Herr Steinberg
blefne Riddare. Den siste för at ärkänna den tiänst han gort drotningen år förut
när hon var fallen i vattnet. blef Gref Monte Cuculi litet för Sin återresa til
kejsaren Riddare med följande cermoneri; Drottningen anrättade en bale, och
satte ordens bandt sielf uppå honom, äfven uppå hans hals ett stort echarpe
culeur de Feu, borderat med en silfver och guld dentelle, och Piemantel såsom
den älste Riddaren gaf honom ordens Constitutionerne och eden som han läste
högt, innehållande de förre ibland annat at Riddarne af Amarant som voro ogifta
då de blefvo Riddare skulle så ständigt förblifva, och de som voro gifta skulle ej
gifta sig mer;
Det allra märkligaste som jag funnit i samlingarna är dock vad som berättas om
Lasse Lucidors död på Källaren Fimmerstången. Där nämns nämligen ingenting
om någon duell med en löjtnant Storm, som ju förekommer i den allmänt accepterade versionen. Vad som i övrigt mångordigt sägs om Lucidor torde till
stora delar bygga på vad ”gode vännen” Columbus berättat. Den på ett par ställen namngivne berättaren D. Roberg torde vara hovapotekaren Daniel Roberg.
Lucidor Lasse Johanson. Ostrogothus, behandlas på två ställen i samlingarna,
[s. , ] samt [suppl. s. a]. På båda ställena ges samma version om hans
död. Av den längre framställningen framgår följande:
... efter sin egen spådom blef han en gång på en källare ihälstucken mitt igenom
bröstet av en skelm som satt sig i försåt under bordet etc. Robergs relation. En
Samuel Ernstedt var det som stak Lucidor. de voro vänner och hade större delen
af dagen varit til hyra på kellaren Fim. Lucidor skämtade med honom. han blir
ond, gör länge sinne, sätter sig under bordet och sticker etc, då har Lucidor sagt.
Ernstedt du har gordt min spådom alt för san, jag är stucken til döds. En elak
gärning. Men gack nu hem i min kammar tag hvad penningar der finnes och rym.
denne Ernstedt fick sedan leid och kom hem.
I supplemenet sägs helt kort:
Lucidor blef ihälstucken på källaren Fimmellstången af en sin vän Samuel
Ernstedt, hvilken under dryckenskapen blef ond öfver något stickord. lade sig
under bordet, och vrok verjan igenom Lucidors bröst, när han sielf ej viste
deraf.
Texten på [s. , ] återfinns i sin helhet nedan på s. ff. Där återges dessutom den första av dessa båda sidor i faksimil.
Handskriftens omfattande beskrivning av Lucidors liv har faktiskt observerats tidigare i några av de ytterst få omnämnanden av Celsius samlingar som jag
har träffat på. De går dock inte alls in på någon diskussion om dödsfallet. Det
gäller i stället vad Celsius säger om den indragna skriften Gilliare Kwaal. Om
detta berättar Fredrik Sandvall (:
) på följande sätt med referens just till
”Olof Celsius d.y., Saml. till sv. biogr. lex. (Handskr. U.B. X 201)”:
Detta arket togs ur alle exemplaren och bars hem uti hans (gref Gyllenstierna)
hus, då har Grefwinnan ej nögt sig förän hon sielf fick stå och se upå huru dess
kammarbetiänt kastade dem på elden. Denne betiänten har dock i det samma
kastat ett i sin barm, hvilket D. Roberg sedan fått.
Citatet stämmer med handskriften. När sedan Stina Hansson (:) refererar till denna Sandvalls text, citerar hon därutöver ytterligare några rader ur
handskriften, dock med en synnerligen ofullständig referens, nämligen helt kort
”berättar Olof Celsius d.y.”.
Hos dessa båda Lucidortolkare finner jag alltså – om också bara i förbigående
– ytterligare en tydlig referens till den nu aktuella handskriften.
Oväntade uppgifter i personbeskrivningarna
Det är väl synnerligen ovanligt att man i biografiska lexikon finner uppgifter
om vederbörandes utseende, typiska beteende och mänskliga egenheter. Så inte
hos Celsius. Exemplen är många. Om Johannes Schefferus [s. h] ges följande
karakteristik:
Liten Gubbe, krokot näsa. gick med liten siden tygs Kappa. bittida uppe om
Mornarne alla förnäma woro hos honom.
Om andra personer sägs:
Han war i lifstiden en mäkta allewarsam och andelig man i tal och umgänge, i
kläder och alt sit wäsende. [s. h Brunner]
en stilla man, lagom fet, och egna grå hår [s. h Costerus]
en stor Græcus, en lärd och snäll man, wiste sin Hippocratem utan till. Mager
lagom lång. mycket ästimerad. tog aldrig hatten af sig för de store herrarne. [s.
v Durietz]
Liten stackot gubbe, bleekt ansikte, hade rest i Italien och Frankrike, grått skägg.
[s. v Fontelius]
en wachr Gubbe med mustacher och skägg. samt calot, [s. h Fischer]
Gick altid med stöflar och sporar, äfwen i kyrkan, och blef swept i samma dräkt.
egit hår, torr man, lång och bister. [s. v Franckenius]
egit gult hår. war intet synnerlig wäl gift ... Han hade ett friskt ansikte och starkt
målföre, dog hastigt wid pass . år gammal. Rik man, då han dog. [s. h
Hoffwenius]
en stor tiock Gubbe wacker Grått skägg. Stora ögon. Lass ganska flitigt
och brydde sig ej med hushåld. [s. h Loccenius]
har gådt i hofvet iförstone på Gamla sättet kläd i en brun Råk. kappa, stora
böxor, [s. h Norcopensis]
En mager och liten man, stor Theologus, ... åt gärna sockr fikon russin etc [s. h Rasmus Ludwikson]
en liten Gubbe, egit Hår wacker Stort Skägg, ganske lustig och skämtsam. God
Musicus, sung god bass. [s. h Terserus]
Han war en lagom man litet hår, hade en tokug son med första hustrun, [s. h Wolimhaus]
Liten Mager Man. enwetten Men hade Godt förstånd. Man såg honom aldrig le.
wille ligga begr. i sin Trägård, men ligger i fattigkörgården, der predikades öfwer
honom under bar himmel. [s. vh Verelius]
Beträffande Verelius begravningsplats kan jag hänvisa till min beskrivning av
min modell Uppsala före branden på Upplandsmuseet (Lönnqvist ),
där man kan läsa ”Denna fornforskare fick sin grav på den ursprungliga delen
av kyrkogården på mark han själv donerat till Hospitalet”.
Till slut ett par ganska våldsamma beskrivningar:
en stor tiock Man egit hår. War yhr och ostadig af sig; red utföre alla domtrapporne. [s. v Fornelius]
Hestar kommo skenandes under för Slotzbacken och skenade ihiäl honom. [s.
v Beringius]
Litteratur
Annerstedt, Claes, : Uppsala universitets historia. Andra delen –
, senare
afdelningen, Uppsala.
Hansson, Stina: I: Lars Johanson (Lucidor), Samlade dikter, Lund , s. .
Lindroth, Sten, : Svensk lärdomshistoria, Frihetstiden. Uppsala.
Lönnqvist, Olov, : Sörmlands karta genom fem sekler. Sörmländska handlingar .
Nyköping.
— , : Hitta rätt i Uppsala i slutet av -talet. Kommentarer till ett modellbygge
i skala :. Upplandsmuseet.
— , : Lagerlöfs collegium i ytterligare en handskriftsversion. I: Språk och stil
NF , s. –.
— , : Fick Penningby sitt nuvarande namn ? I: Ortnamnssällskapets i Uppsala
årsskrift, s. –.
Samlade dikter av Lucidor. Utg. av Fredrik Sandvall. Stockholm .
Svenska män och kvinnor. Biografisk uppslagsbok. Stockholm –.
Svenskt biografiskt lexikon. Stockholm –.
von Stiernman, Anders. Ant.,: Matrikel öfwer Swea Rikes Ridderskap och Adel.
Upå Des begäran wid års Riks-Dag, Utgifwen med Historiska och Genealogiska
Anmärkningar. Stockholm.
Alfabetisk förteckning
Personnamn
Abel Hans [suppl. a]
Ablavius Gothus v
Aboensis L. P. [suppl. a]
Abrahamus Andreæ.Angermannus
v v [suppl. ab ab]
Abraham BroderSon v
Abrahamson Petter [suppl. ab a]
Achatius h
Acilinus v
Adalvardus v
Adalvardus junior v
Adeldagus v
Adlerbergianæ (fam.) v
Adolphus, vid. Gustavus (hänv.) h
Adolphus Johannes h h
Agrelius Nicolaus v
Alanus, Abraham v
Alanus de Rupe Sciosa v
Albert, R. S. h
Albertus Seba v
Algothus h
Algothus Magni v
Ambiörn Sixtenson h
Amnelius, Andreas h
Amund Jonson h
Amund rex v
And Andreas v
Anders Person h
Anders Person til Strö v
Andreas, arkieb. Ups. v
Andreas Arvidi v
Andreas Beronis v
Andreas, Jonaæ h
Andreas Olai Upsalensis h
Andreas, præp. Ups. h
Andreas Ragvaldi v
Andreæ Bureæi v
Anna, dotter till Johan III v
Anna, Soror Erici Emundi v
Anna Vadstenensis h
Ansfridus v
Ansgarius, apostel v
Anthelius Andreas Johannis v
Antonio d’E Sylva y Sosa v
Antonius Fredericus h
Anund jacob h
Anundus Emundi filius h
Appelbomiana (fam.) v
Arcimboldus (Angelus) v
Arent Person v
Ari v
Arnell h
Arngrim jonas Widalinus v
Artedi, Petrus v
Arvid biskop v
Arvidh Månsson h
Aschanæus h
Aschenberg Rudger h
Asmund h
Asmund Knaphöfde v
Aurelius h
Aurivillius Petrus h
Auseen Samuel h
Ausius Henricus v
Ausius Haquinus v
Avaux, la Comte d’ h
Axehielm v
Axel Andersson v
Axel Nilsson h
Baazius v
Bagge v
Baltasar Soldani v
Banck h
Baner Axel h
Baner Gustaf v
Baner (Gustaf Adam) h
Baner Israel Israelson h
Baner Johan v
Baner Per Axlson v
Baner Sten h
Barnekow (fam.) h
Basatörmir h
Basserode h
Bassevitz v
Batiana (fam.) v
Beatrix h
Bëk Abrahamus v
Bellenack v
Bellman (Prof. Ups.) h
Below Bernhardus v
Below Carl Fridrich h
Below Jacob Fridrich v
Benct Algotson h
Benedicta h
Benedictus (Birgittas son) v
Benedictus I, II, III, IV, V h
Benedictus I v
Benedictus II v
Benedictus III Laurentii h
Benedictus Olai h
Bengt Skytte v
Benkt, hertig vh
Benkt Jönsson v
Benzelius Ericus h
Benzelius Ericus junior h
Bere Georgius :h
Berelius Georgius [suppl. a]
Berg Andreas h
Berg joh. v
Bergius Nicolaus v
Bergius johannis :h
Beringius v
Bernardus v
Berndt von Melen v
Bero h
Besce, de (fam.) h
Bielke (fam.) v h
Bielke Axel h
Bielke Brita v
Bielke Clas h
Bielke Eric h
Bielke (Hogenskild) :v
Bielke Johan h
Bielke Steno h
Bielke Steno Benedicti h
Bielke Ture v
Bilberg h
Billovius v
Bing Anders v
Bing Benkt v
Birger (Birgittas son) v
Birger Georgi h
Birgerus vh
Birgerus (Birgittas far) v
Birkholten h
Bisurca v
Biörn Clason v
Biörner Eric Julius h
Biörnklou h
Björn h
Björn h
Blanca v
Blenda h
Blinde arnvid v
BlotSven vide Sven (hänv.) v
Blixencrone Slekten v
Block Magnus Gabriel v v
Blondelus v
Blå [Ulf Jonson] v
Bochartus Samuel h
Boeclerus h
Boëtius, Jacobus vh
Boij h
Bojerus h
Bokelius v
Boleslaus v
Bomhover h
Bonde Olof v
Bonde Thordo (Viborg) v
Bonde Thordo (marskalk) v
Bonde Tordo (riksråd) v
Bonnat Bastian v
Boo Jonson vh
Borastus h
Bore v
Borreus Dionysius vh h
Bothildi h
Bothvidus Nericus v
Bourdelot v
Brahæa (fam.) h
Brahe Abraham v
Brahe Magnus h
Brahe Pehr v
Brask Johan Petri v
Brask Samuel v
Braun v
Bremenses, Adamus h v
Brenner Elias v
Brenner Petter vh
Brenner Henricus v
Brenner Sophia Elisabeth hv
Brigitta Sancta hv vh
Brobergen v
Brodinus v
Broen eller Brun, Johannes h :
: : v
Bromel Magnus h
Bromell Olof vh v vh
Bromelius Olavus h
Broms v
Brun h
Brun (fogde) h
Brun Andreas v
Brun Friedrich h
Brun Söfrin v
Brunke johan h
Brunner h
Brunnius h
Brynolphus Gerlaci h
Brynolphus h
Brynolphus I v
Brynolphus II h
Brynolphus III h
Bröms Nils h
Bröms Olof (sörml.) h
Bröms Olof (tysk) h
Bröms Sveno v
Budda h
Buræa Catharina vh
Buræus vh vh
Bureus Andreas v
Buræus, Joh. Jacobi h
Buræus jonæ v
Buræus Nicol. v
Bureis Laurentius h
Burgo h
Buschovius v
Buzeorum (fam.) h
Bylou Anna Fikesdotter v
Bång vh
Båth Catharina v
Bärger (Birger) Jarl hv
Börger (Magn. Ladulås son) v
Cabellieau Abraham v
Cameen Sveno h
Camerino v
Campanæ (runskrift) Campanius lös lapp
Camperdon v
Canazilles Long Joh. h
Carelberg h
Carl af Tofta vh
Carl Ericsson v
Carl Folkunge h
Carl IX vh vh
Carl Knutson v
Carl Philip vh v
Carl X Gustaf v v
Carl XI v
Carl XII v
Carlisle h
Carolui, Mare Schaleus v
Carolus I, II h
Carolus Andreas h
Carolus (Ep. Aros) h
Carolus filius (Birgittas son) h
Carolus Gustavus v
Cartesius Renatur v
Cassioderus v
Catharina (dotter till C IX ) h
Catharina (E XIV mormor) v
Catharina (i Vadstena) h
Catharina Alexiewna vh
Catharina v
Catharina (drottn. Sax-Lauenb.) v
Catharina Jagelonica h
Catharina (Månsdotter) hv
Catharina Stenbock v
Catharina (Birgittas dotter) h
Cattilus Caroli h
Cecilia (Birgittas dotter) h
Cecilia (Gustaf I dotter) v h
Cederhielm h
Celsius Andreas v
Celsius Magnus Nicolai vh
Celsius Nicolaus v
Cerisantes v
Chanut h
Chemius h
Chemnitz vh
Chesnecopherus Joh. h
Chesnecopherus Nicolaus v
Christiernus II (Tyrann) v
Christina (Erik heliges maka) v
Christina (Carl IX maka) h
Christina I (dotter t. G II Ad.) v
Christina regina v Christina R. S. vh vh v
Christina (Sten Stures) hv
Christofer Anderson h
Christopher R. S. () v
Christophorus v
Chronkvist Abraham v
Chytræus h
Clas Christerson v
Clerke (fam.) v
Coijett P. J. [suppl. ab]
Cojetea (fam.) h
Cojett v
Colo (Ep. Ar.) h
Colo (Ep. Link.) h
Columbus johannes h
Columbus Jonas Svenonius h
Columbus Samuel h
Comenius h
Conradus h
Costerus h
Cremonensi h
Cripercrona v
Cronhielm v
Cronkvist Abraham v
Cronström h
Cronström Brigadur h
Cronströmar (fam.) v
Crummediker v
Crusius Bened. h
Cruzelius v ()
Curio Henricus vh
Cörper Jörgen h
Dacke Nils vh
Dahlhernius, Daniel v
Dalberg Ericus v
Dalius Sven Bryngelson h
Dalstierna Gunno h
Dan Michael h
Daniel johannis (struken h)h
Daniel Laur. Hels. h
David, Sanct hv
Delagardea Familia vh v
Delagardie Ebba Maria h
Delagardie Gustaf Adolph h
Delagardie iacob Pontusson v
Delagardie Magnus Gabriel h
De La Gardie Pontus vh vh
Dikman, Petrus v
Disa v
Doebelius v
Dolgoruki h
Dollingh v
Domar R. S. Douglas (fam.) v
Drosander h
Dryselius h
Duglass (fam.) v
Durietz Gregorius v
Dben h
Dyren Hans von v
Ebba h
Eberhard h
Edenius, Jordan h
Eghardus v
Egino h
Ehrenskiöld h
Ehrensten Edvard vh h vh
Ehrenstral David Klök. vh
Ehrenstral Anna Maria v
Ekeblad (fam.) v
Eketrä Sten v
Ekhornar (fam.) v
Eld Carl h
..eldina Skytte v
Elisabeth h
Elisabeth (Gustaf Vasas dotter) vh
Elvius Petrus h
Emporagrius (Upps.) v
Emporagrius (Stregn.) h
Emundus II v
Enberg v
Engelbrechten, Baron de h
Engelbricht v
Epander (lector) h
Erasmus h
Erasmus Caroli h
Eric (Nyköp. gästabud) v
Eric Abrahamson v
Eric Axelson Tott h
Eric Johanson v
Eric Segersäll v
Eric Åresall (Stenkill) h
Erici h
Ericus (son t. Magnus Smek) h
Ericus . v
Ericus . v
Ericus . vh h
Ericus (dux Hallandia) hv
Ericus Bl. Lesbe (o. Halte) v
Ericus Erici Helsingius v
Ericus Johannis h
Ericus Nicolai v
Ericus Olavi vh
Ericus Petri Helsingius h
Ericus Petri Helsing. Gevalius h
Ericus Pomeranus v
Ericus R. S. h
Ericus Sanctus IX vh
Erngisl h
Eschillus (hänv.) v
Euphemia v
Eurelius v
Everinus (Ep.Ups.) bh
Fabricius vh
Fahlenius v
Fahlström v
Falchius h
Falck Jeremias v
Falk v
Falk Ericus h
Fandel v
Farstena slägten h
Fechtenius v
Fegræus v
Fercourt h
Fersiska Slägten h
Fidler Caspar vh
Figrelius Olof v
Fischer h
Flacksenius Jacobus v
Flacksenius Johannes v
Flato v
Fleming Claes v
Fleming Eric v
Fleming Ifvar h
Flemmigiana (fam.) h
Flemming R. R. v
Folcher v
Folke II h
Folke hin unge v
Folko I h
Follvardus v
Fontelius v
Fordeel Hans h
Fordeel Jöns h
Forelius v
Fornelius Jonas v
Fornelius Laurentius h
Forselius h
Forsius Sigfrid Aronus hv vh
Franckenius v
Fredag Peter v
Frediani (rådman Ups.) h
Freinshemius v
Friderici Antonius v
Friedenhielm v
Frisendorf h
Frölich Eva Margareta h
Fuchs (doctor Med.) v
Funch v
Funch, Joh. h
Fynboo Hans v
Fynboo Jöns v
Gabriel Andreas Helsingius v
Gadd Hemming vh
Gadd Per v
Galle Olof v
Galle Petrus v
Garlow h
Garstenberg h
Gartman v
Gavelius Per Person h
Gavelius Petrus Elie v
Gerechinus v
Gerhardus h
Gerusollus v
Gera (fam.) v
Gestnerus v
Gestrinius v
Geting Eric h
Gezelius J. v
Gezelius J.H. v
Girs Aegidius v
Gisle h
Gislo Jacob h
Gode Scaleus h
Godwine v
Goeda h
Goeding h
Gosbertus v
Gotebaldus v
Gothus Petrus h
Gotzscalcus h
Graan h
Gram Rex Suderm. h
Granhammar (fam.) h
Granius h
Green v
Grim vh
Gripenhielmiana (fam.) h
Gripenhielm Edmund hv v
Griphus v
Grote h
Grotius Hugo h
Grotius Petrus v
Grotte Sven h
Grubb h
Grubb Andreas v
Grubb Nicolaus h
Grubb Petrus Andreas h
Grubbe Nils v
Gruvius h
Grym Peder h
Gryp (fam.) bh v
Gryphea (fam.) v
Guda h
Gudmarus (Birgittas son) v
Gudmund Olofson v
Gudmundus Andreæ vh h
Guido h
Guiscard h
Gunichildus v
Gunilla Bielke h
Gunnar bh
Gustaf Tureson bv
Gustaf (son t. Erik XIV) vh
Gustaf, Hertig af Saxen h
Gustaf Carlson (oä son C X G) h
Gustaf Vasa hv v
Gustavus primus Rex Sveciæ (ur en
dansk krönika) h
Gustavus Adolphus hv v
Gustavus Wasaborg hv
Gutormus dux v
Gyldenklou (fam.) vh
Gyldenstolpe Grefwe h
Gyldenstålpe Daniel h
Gyllenadler h
Gyllenborg Carl h
Gyllencreutz (fam.) v
Gyllengrip (fam.) hv
Gyllengrip Catharina v
Gyllenhielm Carolus hv
Gyllenhielm v
Gyllenpistol (fam.) v
Gyllenstierna Johan v
Gyllenstierna Maria Gustava h
Gyllenstolpe h
Göran Persson vh h
Göran Tureson h
Görtz h
Hadorph Johan v
Hagenthorn h
Halberg h
Halpap v
Halsten h
Halvardus (biskop i Skara) v
Halvardus Unge (hänv.) v
Hamersteter Lucas h
Hamilton v
Hammarinus v
Ham(b)reus vh
Hans v
Hans Fordel h
Hans Olofson h
Haquinus v
Harmens v
Hartgarius v
Hartung v
Hasselquist h
Hattar (fam.) v
Hedelin v
Hedræus v
Hedvardus h
Hedvig (Knuts dotter) h
Hedvig Sophia v
Helena (Magni dotter) h
Helena, Sanct. h
Helena (Waldemars dotter) v
Helena Regina (Inges dotter) v
Helffton von h
Hellinger v
Hellman v
Helmfeldt vh vh vh
Helsingius, Petrus v
Hemingus S. v
Henchelius h
Henricus (apostel) h
Henricus (Arch. Ups.) h
Henricus Caroli h
Henricus (finsk apostel) v
Henricus I, II v
Herbertus v
Herbertus Rubenius hv
Herbestas v
Herbinius h
Heriganus v
Herman Israel h
Hermelin Olof vh v
Herning v
Herzog h
Heytmers de Zonullen v
Hielmberg (fam.) h
Hielmborg h
Hierne Urban h vh h
Hierne Thomas h
Hiortvipa Daniel h
Hoffwenius h
Holger Carlson h v
Holm h
Holmius v
Holmsten v
Holmström (förf. t. ”Pompe”) v
Holst Gorius v
Hopperus v
Horn Arvidus h
Horn Christiern v
Horn Clas h
Horn Gustaf h h
Huetius h h
Humerus v
Humerus (Bonde) h
Huuswadel v
Hviet-Claudius v
Hyrne Bened v
Håkan Clason v
Hård Peter h
Höpken v
Höye h
Iacobus Erlandi h
Ihre, Thomas h
Ikalensis Abrahamus v
Inge (R.S.) h
Ingo (R.S.) h
Inge (R.S.) v
Inge (R.S.) v
Ingeborg (S.Birg. dotter) h
Ingeborg (Magnus Smeks mor) v
Ingemund (Vasa-stamfar) v
Ingerda (dotter t. Ol. Skottk.) h
Irfving Alexander (antavla) h
Isabella (dotter t. Joh.III) v
Isogæus Simon vh
Isopædius v
Israël (fr. S. Birg.) v
Israel Erlandi hv h
Istmen Isaac h
Ivar Axelson Tott h
Jackson (eng. agent) v
Jacob Ulfson v
Jacobus (biskop Link.) v
Jacobus Johannes (bisk. Scara) v
Jarl (ärkeb. Ups.) h
Jeffereis (eng. minister) h
Jeremias Falck (gravör) v
Jernfeldt, Crispinus v
Jerpulphus h
Jlle (gammal adlig fam.) v
Johan Casimir h
Johan Casimir h
Johan Christerson h
Johan Pauli v
Johan Pederson v
Johan Skytte (riksråd, antavla) vh
Johan Skytte (frih.) vh
Johannes (abbas) h
Johannes (dux Ostrog.) vh
Johannes (biskop Scara) h
Johannes (biskop Lin.) h
Johannes I (ärkeb. Ups.) h
Johannes II (ärkeb. Ups.) h
Johannes III (ärkeb. Ups.) h
Johannes R S. hv
Johannes Rex vh
Johannes Abrahami v
Johannes Benedicti v
Johannes Bothvidi v
Johannes, Haquini (biskop Lin.) h
Johannes, Haquini (ärkeb.Ups.) h
Johannes Magnus vh
Johannes Magnus vh hv
vh
Johannes Matthie v
Johannes Mathiæ (med antavla) v
Johannes Matthiæ (Mag,ister) hv
vh v
Johannes Sigfridi v
Johannes Skytte h
Johannes Zerechini h
Johan Tureson v
Jon Michelson h
Jonas (en bonde) v
Jonas Magni Wexionensis v
Jonas Petri Gothus h
Jöns Anderson (Daljunk.) vh v
Jons Stocke bängel h
Joon Olofson v
Jornandes (Biskop Ravenna) vh
Justen Paulus v
Juthe Rasmus h
Jvar Blå h
Kafle (släkt) h
Kagg Lars (med släkttavla) vh
Kagg Nils v
Kalling h
Karlsten Arvidus v
Kase h
Keder Nicolaus v
Kellander h
Kempe Anders Pehrson v h
Kempe Andreas [suppl. ab ab]
Kempe, Andreas Petri hv v
Kempe Samuel h
Kenicius Nicol. h
Kenicius Petrus v
Kerstenius h
Ketill h
Kewenhller v
Kiersel h
Kirstenius h
Klingspore Slekten v
Klint v
Kloot Claudius h
Klot Claudis h
Knoop Olavus h
Knut (son t. Boet.) h
Knut Anderson h
Knut Benktson til Engsö v
Knut Ericson v
Knut R.S. v
Koch Abel h
Kollanius Abrahamus h
Kolle h
Kolmodin Israel v
Kopmannus Ep. Ups. v
Kranzius h
Krook Samuel h
Krumme Nils Krusar af Edeby v
Kruus joh. jesperson v
Kurk (släkt) v
Kÿhl Söfrin v
Kyle Eric v
Kyronia (Celsius hustru) h
Kärligar (fam.) h
Kättil Nilsson v
KönigsMark Aurora h
Köping Nils Matson h
Lagerlöf Petrus h
Lambatunga Olavus h
Lana Peter v
Lang Jacobus h
Langerben Michael v
Lars Anderson h
Lars Olofson (med antavla) v
Lars Pederson h
Lars Siggeson h
Lars Skytte vh
Lasse Ericson v
Lasse Jonsson v
Lasse på jola v
Lauerbeck v
Laurbergius h
Laurelius Olavus v
Laurentii Bank v
Laurentius I (biskop Scara) v
Laurentius I (biskop Linc.) v
Laurentius II (biskop Linc.) v
Laurentius II h
Laurentius (ärkeb. Ups.) h
Laurentius Andreæ v
Laurentius Jonæ v
Laurentius Laurentius Svecus v
Laurentius Nicolai, Klosterlasse v
Laurentius Olai h
Laurentius P. Gothus h
Laurentius Petri vh
Laurentius Petri (Canon.Wex.) h
Laurinus, Lars vh
Lælius Laurent Joh. v
Lehreman Gustavus vh
Lehus Johan h
Lehusen Anna Reinholts dotter v
Leioncrona h
Lejonstedt (släkt) [suppl. a]
Lejonhuvud (familjen) h
Lejonhufvud Axel h
Lejonhufvud (Lamb) h
Lejonhufvud Sten v
Lemnius Guilielmus h
Leneeus Johannes Canuti h
Leopold Joh. Friderico h
Levenhaupt Eric h
Lieven h
Lifdagus v
Lilja (släkten) v
Lillje Axel h
Liljeblad Gustaf (Peringer) [suppl. ab]
Liljehök (familj, antavla) v
Liljemarck [slägten] [suppl. a]
Liljemarkar (familj, antavla) v
Liljeroth v
Liljeswärd (släkt) [suppl. a]
Lilljenstedt Johannes h
Lilljestolpe Laurentius [suppl. ab]
Lind Carl [suppl. a]
Lindeflycht Gilius Laurentius [suppl.
b]
Linder, Johan v
Lindskiöld v
Lindskiöld Ericus vh vh
Lipstorpius Daniel h
Lithman Carolus v
Liung Ericus h [suppl. a]
Loccenius johannes vh
Lohreman Gustaf [suppl. ab]
Lohreman G.(son) [suppl. b a]
Lomenius Ludovicus h
Lorens von den Linde (antavla) h
Lowisin Eric [suppl. a]
Lucidor, Lasse Johanson v v
[suppl. a]
Lummer h
Lundersten johan [suppl. a]
Lundius, Carolus v
Luth Olof v
Luth Johan v
Länk Håkan v
Löfgren Pet. h
M. Olavus Martini vh
M. Olavus Martini (antavla) v
Magnus (son t. Gustaf Vasa, med antavla för Lucretio) vh
Magnus (Västgot. kung) h
Magnus Birgeri v
Magnus Boson (ärkeb.Ups.) h
Magnus Brunteson v
Magnus Henrici v
Magnus Smek h
Magister Mathiæ Lincopensis h
Magnus Ladulås v
Magnus Minnesköld h
Magnus Unnonis h
Malaspina v
Malvezzi h
Marc, Comte de le h
Margareta (abbedissa Vadst.) v
Margareta (unionsdrottn.) v
Margareta (Valdemars hustru) vh
Margareta, S. Birg. neptis v
Margareta Lejonhufvud h
Maria Eleonora (änkedrottn.) vh
Maria Elisabeth (dott. Carl IX) vh
Marsault v
Martinius M. v
Marinus de Fregeno vh
Martiniere, de la v
Martinus (biskop Link.) v
Martinus Olai Helsingus (biskop)
(med släkt) vh
Martinus Olai Helsingus (magister)
vh
Martinus Henrici Helsingus h
Matthias v
Matthias de Svecia v
Mathias Mathiæ v
Mats Kettilson v
Mejerfelt v
Mechtildis h
Medolerus Ericus Th. h h
Meibornius Marcus v
Melen Berent von h
Melen Didrich von v
Melen Hendrich von h
Melen Wulf von h
Menaogianæ v
Menius h
Mersennus v
Mesmes Claudius de vh
Messenius Arnoldus h v
Messenius Johannes vh h
Meurer Ignatius v
Micrander L. h
Micrander Laurentius h
Micronius Theodorius h
Millick Nicolaus h
Moberg Olavus h
Molin Lars h
Molitor Hermannus v
Moltke (släkt) v
Mon Gustaf h
Moretus Olof h
Morian Anna Sidonia v
Mornæus h
Mortraye Ambry de la v
Mulheim v
Muller v
Murikius h
Mÿlonius Matth. v
Måns Johansson h
Märtha (dotter S. Birg.) v
Natt och Dag Achatius Axelii v
Naudeus Gabriel h
Nezelius Olavus v
Nicolaus (biskop Aros.) h
Nicolaus (biskop Linc.) h
Nicolaus (biskop Scara) v
Nicolaus Albus h
Nicolaus Allonis v
Nicolaus I v
Nicolaus III h
Nicolaus IV v
Nicolaus Jsaaci h
Nicolaus Olai v
Nicolaus Olavi Bothniensis v
Nicolaus Olavi Helsingus v
Nicolaus Ragvaldi Wasten hv
Nicolaus Ragvoldi Wexion. v
Nicolaus Sturleson h
Nicolaus Ulfonis v
Nicolavus II Sanctus vh
Niger Petrus [se Svart] h
Nils Ambiörnson h
Nils Arvidson h
Nils Ericson v
Nils i Sörby v
Nils Jönson (riksförest. ) v
Nils Päderson h
Nils Sixtenson v
Nithardus (apostel) v
Niurenius Olavus Petri v
Norby Severin h
Norcopensis And. (Prof.Ups.) h
Nordberg Petrus [suppl. b]
Norman Görgen (antavla) h
Norman Laurentius vh
Norman Laurentius [suppl. ab ab ab]
Nunnez (spansk legat) v
Nyman Martinus h
Näf Jacob h
Obotriti h
Odelius Ericus Haquini v
Odelius Laurentius hv h
Odelström Carl v
Odgrimer (biskop Scara) h
Odhelius Eric v
Odhelius Olof v
Odhelstierna Ericus vh v
Odincarus junior h
Odincarus senior v
Odinus h
Ofeeg joannes vh
Ogerius Carolus vh vh
Olaus Magnus v
Olavus Magnus vh
Olavus h
Olavus Sapiens v
Olavus I h
Olavus Andreæ Helsingus v
Olavus Andreæ Helsing. (son) h
Olavus Jonaæ h
Olavus Laurentii de Trögd Olavus Petri Nericus h
Olavus Åkeson h
Olderman, Johannes v
Olivecranz Johannes Paul h
Ollenbergska släkten h
Olof Hanson v
Olof Nilsson h
Olof Skot(Skjöt)konung h
Osmundus h
Ostanus II v
Otto (biskop Aros.) v
Oxenstierna Axel hv
Oxenstierna Axel vh vh
v h
Oxenstierna Benedictus h
Oxenstierna Benedictus (sonen) h
Oxenstierna Eric v
Oxenstierna gens (släkten) v v
Oxenstierna johannes v
Oxenstierna (enl. Lamberty) v
Oxenstierna (J. Th. författare) v
Paikul Otto Arnold h
Palbitsky Mathias v
Palm Olaus v
Palma Jonas h
Palmberg Joh. h
Palmcroon Nicolaus v
Palmquist h
Palmrot Andreas v
Palmskiöld Elias v
Papi Antonius v
Patkul Joh. Reinh. h
Paulinus Caspar Paulinus Laurentius (ärkeb.U.) hv
Payen (Mr) h
Peder Erlandson h
Peder Hanson h
Peder Magni v
Peder Svenson v
Peringer Gustaf h
Peringskiöld Joh. Fridrich v
Peringskiöld Johannes vh v
Per Jönson v
Per Wiliamson v
Petrejus Nicol. v
Petrejus Petrus v
Petræus (fam. antavla) v
Petræus Eschillus h
Petrus (biskop Aros.) v
Petrus (biskop Scara) v
Petrus (Orden S. Brig.) v
Petrus I (ärkeb. Ups) h
Petrus II (ärkeb. Ups) h
Petrus III (ärkeb. Ups) h
Petrus Andreæ Bothniensis h
Petrus Andreæ Svart h
Petrus Benedicti (bisk. Link) h
Petrus Benedicti (canon. Link) h
Petrus Caroli h
Petrus de Petrosa v
Petrus Erici v
Petrus Erici ”Romanovitz” v
Romanvitz (vid Petrus Erici) v
Petrus Helsing Petrus Jonæ (biskop Wex) h
Petrus Jonæ (mag.) h
Petrus Laurbechius h
Petrus Magni v
Petrus Matthæi h
Petrus Pauli v
Peutinger Conrad v
Philippa (engelsk drottning) v
Philippus R.S. (
) v
Piementel don Antonio v
Piper h
Plönies Herman v
Porse Canutus v
Posse Canutus h
Possevinus Antonius vh
Possiet (predikant) h
Pope (martyr) v
Preis (sv. minister i Holland) h
Pretzbeckius Christophorus h
Prygius Sylvester v
Sylvester Phrygius (hänv.) v
Prytz Andreas Johannis v
Prytz Claudius h
Pufendorf Esaias h
Pufendorf Samuel v
Quadrantius Fabianus v
Quensel Conrad h
Raam Petrus Nicolai v
Rabenius, Nicolaus h
Raduinus h
Ragnild Helga (begr. i Telge) v
Ragvald (biskop Scara) v
Ragvald Knaphöfde v
Ragvaldus ingemundi h
Rahm Lars E. h
Raimundus Laurentius v
Ramsola h
Ranka slägten h
Ranzow Hendrich h
Rasmus Ludwikson h
Raumannus Johannes Svenon. hv
Raumannus Jonas Matt. h
Ravius Christanus v
Rechissa (dott. t. Birger Jarl) h
Rechissa (dott. t. Magnus Lad.) h
Rechissa (dott. t. Valdemar) v
Reenhielm Jacop istmen v
Reftelius Joannes h
Rehn Nicol. v
Rehn Samuel h
Rembertus h
Rennstierna J. (lagman) v
Renskiold v
Reuter (fam.) h
Reutercrantz Aron h
Riben Matthias v
Richard h
Richerius Christophorus v
Ricolpus (biskop Scara) h
Rimbertus v
Rinck Melchior v
Ringius Nils v
Risell Johan h
Rising Joh. islandi hv
Robeck Johan h
Roberg Laurentius h
Robertus (romersk biskop) h
Robinson v
Roderskyldt h
Rodvalvardus (biskop Scara) v
Rogge Conradus v
Rolambius (Broderus Andreæ) h
Rolander Nicolaus Jonæ h
Rolot Johannes h
Rondeletius Jacobus h
Roos h
Rosa, Gustaf Johanson til Haga (med
antavla) v
Rosemius v
Rosenbaner Lars Nilsson v
Rosenberger Arnold h
Rosenhane Gustaf h
Rosenhane Johan v
Rosenhane Schering v
Rosenhielm Ericus Petri Bröms h
Rosensablar (fam.) v
Rosenskiöld Peder E. (med antavla)
vh
Rosladineana (familj) v
Rospigius Ericus h
Ross Joh. h
Rothman Joh. Smål. h vh
Rothoff Jonas v
Rothovius v
Rubenius S. Rubens Nicolas h
Rudbeck johannes hv
Rudbeck Olavus filius v
Rudbeckiana familia v
Rudbeckius Olavus pater h
Ruden Torsten v
Rudolphus (biskop Scara) v
Rugman Jonas h
Rugvald R.S. (son t. Inge III) v
Rumpff h
Runius Joh. v
Ruuth (adelssläkt) v
Ryning Axel h
Rynning Eric h
Rynning Nils v
Rynning Olof h
Rynninge slägten (antavla) h
Rålamb Achatius v
Rålamb Andreas Brodn h
Rålamb Brodererus h
Rålamb Clas v
Rålamb Elias Magni h
Rålamb Ericus Broderi v
Rålamb Gideon v
Rålamb Gustavus v
Rålamb Hans h
Rålamb Laurentius h
Rålamb Magnus Eliæ h
Rödh (antavla) vh
Rönnow Magnus vh+
Sack (generalmajor) h
Sahlstedt Abraham v
Salamnius h
Salan Petter v
Salemontanus Petrus v
Salenius, Johannes v
Salmasius Claudius h
Salvius Johan Adler hv v
Sarcovius Daniel h
Sasse Staffan v
S. Bothvidus h
Scepperus Cornelius v
Schalerus Petrus v
Schallroth v
Schantz Carolus v
Scheding Philip h
Schefferus Johannes v h vh
Schellern h
Schippenbach v
Schlippenbach h
Schroderus Ericus h
Schroderus Ericus Joh. h
Schtz Henricus h
Schwabe Johannes v
Schäffer Petrus h
Sigbritt v
Sigfrid Svart h
Sigfridus (tillkall. av O. Skötk.) v
Siggo I v
Siggo II v
Sigismundis (biskop Streng.) v
Sigismundus (son t. Joh. III) vh
Sigrid (mor t. Heliga Birg.) v
Sigrid Storråda v
Sigtrygus h
Simichinus (biskop Skara) v
Simon (biskop år ) h
Simon II h
Singerus Andreas v
S. Ingrid v
Sivard Fro R.S. h
Siöberg Gabriel h
Siöblad (familjen) vh vh
Siöblad Carolos v hv
Siöblad Johannes v
Skack Aron Bengtson h
Skinnerus Ericus jacobi vh
Skipperus Ericus vh
Skragge Gabriel h
Skragge Samuel v
Skunk Samuel v
Skytte Anna v
Skytte Gustav Adolf h v
Skytte Jacob v
Skytte Johan hv
Skytte johan johanson v
Skytte Laurentius h vh
Skytte Wendela hv
Slents jörgen v
Smitherlow Niclas v
Snoilsky Georg Fridr. von v
Snorro (son t. Sturl.) v
Snorro Sturleson v
Snyfel Benedictus (antavla) v
Sophia (dott.t. Boleslai i Polen) v
Sophia (dott.t. Johan III) h
Sophia (dott.t. Gust. Vasa) v
Sparfeldtiana (familjen) v
Sparmann And. Nic. h
Sparre (baron, i Holland) h
Sparre (baron, i Paris) h
Sparre Eric v
Sparre Petrus h
Sparwenfeldt h
Specht (med. doctor) v
Spegel Haquinus v
Spellinic v
Sperling jöran vh
Spole Anders vh
Staffan Hendrichson h
Stallhoff v
Stammell Hans h
Staude v
Stellan Mörner (antavla) v
Stenar (biskop Linc) v
Stenar (biskop Scara) v
Stenbock (släkten) v
Stenbock Eric h
Stenbock Gustaf Olofson v
Stenbock Magnus v
Stenbock Olof Gustafson v
Stenchill v
Stenfridus (biskop Scara) h
Stengavel (antavla) Stenhagen Alf h
Stenhagen Carl h
Stenius Martinus v
Stenius Olof v
Stenqvist (antavla) v
Stephanus (apostel Hels.) h
Stephanus (apostel) v
Stephanus (ärkeb. Ups.) h
Stephanus I h
Sternberg v
Steuch Matthias h
Sticht Ptolomeus h
Stierna (släkttavla) h v
Stiernadler Olof Unger v
Stiernankar Johan v
Stiernberg Nils v
Stiern Eld Samuel Eld v
Stiernfeldt h
Stiernflycht h
Stiernhielm Georgius Lilje hv
Stiernhielmska släkten h
Stiernhök h
Stiernhök Joh. Olai h
Stiernhök Margareta v
Stiernklo h
Stiernkors h
Stiernsköldar (släkt) h
Stiernsköld jöran Clason h
Stiernsköldh Nils hv
Stiernstråle Johannes Erici h
Stigselius v
Stobæus Andreas h
Stodius Martinus h
Storbiörn h
Stralheim h
Strang Johannes h
Strasburg Paulus h
Strelouw v
Strömfeldtske slägten v
Sturar (släkt från Schleswig) h
Sture Claes h
Sture Eric Svanteson v
Sture Mauritz h
Sture Nils Stureson h
Sture Nils Svanteson v
Sture Sten d.y. v
Sture Sten senior h
Sture Sten Svanteson v
Sture Svante (guvernör) v
Sture Svante (son t. Sten Sture d.y.)
vh
Sture Svante junior v
Styrbiörn v
Sunnanväder Petrus Jacobi h
Suno Sik v
Supamannius h
Svart Petrus h
Svedberg Jesper Sven (biskop Scara – hänv.) h
Sveno (biskop Ups.) h
Sveno Jonæ h
Sveno Sangvinarius (Blot-Sven) v
Sven R.S. (Blot-Sven) v
Svenonius Enevaldus vh hv
Svercker senior h
Sverker I R.S. v
Sverker II R.S. v
Sverker III h
Svinonius Johannes h
Synthius Aron v
Tegel Eric Jöranson hv h
Ericus Göranson Tegel v
Tegel (antavla) h
Terlon (fransk envoy) v
Terserus Adolphus Elai v
Terserus Elof v
Terserus Joannes Elai h
Terstenus h
Thanvonius Abrahamus v
Theodoricus Petri h
Theodorus (Hendrich Slaghök) h
Thomas (biskop Tavast.) v
Thomas Johannis (bisk. Wex.) h
Thomas Junker v
Thuinby Magdalena v
Thun Josephus vh
Tiderus johan Arvid v
Til-Lands Elias (Tillander) vh
Tordo v
Tordo (biskop Streng.) h
Torirus Andreæ v
Torkil Knutson h
Tormod (skald) h
Torquatus Alexander v
Torstanus (biskop Scara) v
Torstenson (familj, antavla) hv
Tortsch johannes v
Tottea (släkt) h
Tott Achatius h
Tott Clas Åkeson h
Tranæus Joh. Gotschalk v
Transehe (släkt) h
Trolle Eric t. Ekholmv
Trolle Gustaf h
Trolle Gustaf v
Trolle jochim h
Trolle Ture h
Trollorum (släkt) vh
Trotto Carlson t. Eka h
Ture Ericson v
Ture Jönson h
Turgothus v
Typotius jacobus vh v
Törnevall h
Törnhielm Martinus v
Ugla Peder h
Uhr Folcherus h
Ulfeld Corfits h
Ulf (-slägten) v
Ulfo Gudmari de Ulfåsa v
Ulfridus (apostel) h
Ulphila (Göthernas biskop) vh
Ulpho (bisk. Skara) h
Ulpho (Vadstena) h
Ulrica Eleonora R.S. h
Unamannus h
Unge Benedictus h
Unge Halvardus h
Unno (biskop efter Ansgar) v
Ursula v
Utterhielm Ericus v
Uxkull Conrad v
Wachtmeisteriana (familj) v h
Waldemar R.S. v
Waldemar (biskop Scara) h
Waldemar (hertig t. Finland) vh
Valerius (ärkeb. Ups.) h
Wallerius Nicolaus h h
Vanderlinus Henricus Larson v
Van der Natht h
Warnmark Pet. Ol. h
Vasorum (familj) h
Vastovius Joh. v
Wattrang Lennart (amiral) v
Wattrangianæ (familj) vh
Wellinck Gotthard (med antavla)
h
Wellinck Mauritz v
Verelius Olavus hv vh
Werner von Rosenfeldt h
Werving Olavus h
Wester Tobias v
Wexionius Michael vh
Wexionus, Olavus h vh
Vhael Barthold v
Widekindiius johannes (antavla) v
Widman johannes v
Viger Spa (lagman Uppl.) v
Wijck Joannes von der vh
Wikka, Junker v
Vilhmarus v
Willman Olavus Eric h
Vinamannus h
Vincentius (gråmunk) v
Winge Olof v
Winsholt Simon h
Vinstorpiana (familj) v
Withmarus h
Wittenberg Arvid h
Wivallius Laurentius vh
Wolimhaus M. Simon h
Vormandus Fransiscus h
Wrangeliana fam. (antavla) vh
Wrede-familjen (antavla) vh
Wrede Carolus v
Wrede Comte de v
v. Sterenburg h
v. Sternbach h
WestGöte Arved v
West Göte Jöns h
WästGöte Nils v
Ynglingske Slägten h
Ziervogel johan Martin v v
Zynthius Aron vh
Åke (bisk. Skara) h
Åkerman Claudius h
Ållon (fam.) v
Ållonberger (släkt) h
Ållongrenar v
Äschillus, S. v
Örn Nicolaus h
Örnhielm Claudius Arrheni vh
Örnwinge Johan Gustaf Ortnamn
Aboa urbs v
Afwestad v
Agnefit h
Ahusia (Åhus) v
Alheda h
Almarnastäk h
Alvastra v
Anderum h
Arboga v
Asa, herrgård i Småland h
Asgard (Asgård) h
Askeby kloster h
Benhammar h
Billingen v
Biurum v
Biörkesund h
Biörkewijk h
Biörkö h
Biörnö h
Bleking provincia h
Bogesund h
Boo h
Borkholm h
Borås h
Boxholm h
Brennekyrkio h
Broo h
Broxvyk h
Boosgard h
Brätta (gammal stad i Dalsland) h
Bråwalla hed h
Bura Kloster i Medelpad v
Calmar h
Carlskrona h
Kongshatt v
Köping h
Dahl (Dalsland) v
Dahleborg (fästning) v
Danaborg v
Diursholm h
Dorpt i Lifland v
Drottningholm v
Dylta Svafvelbruk h
Nordanskog (biskopssäte) h
Edsborg (slott) v
Eka h
Ekeberga h
Ekesiö h
Ekholmen h
Elfwesiö v
Elleholm v
Erfva by v
Finlandia v
Gefle h
Gestrikland h
Giöksholm v
Giötheborg h
Henemora (myntplats) h
Hengellö gård h
Herresäter v
Hunneberg v
Husaby v
Husby Konungsgård v
Huushagen (gård i Tuna) h
Lappmarken v
Lifland v
Lund, urbs Scan. v
Malmogia (hamnstad) h
Munkatorp (i Westm.) v
Myrrhum (Mörrumsån) h
Phanö (gård) v
Qvenland [Amazonernas land] h
Rendamek (i Finland) h
Risabergs kloster h
Runneby (i Blekinge) h
Scara h
Scheninge Kloster h
Sigtuna h
Skåne h
Stegeborg v
Stiernhof h
Tahaberg (Taberg) h
Trollhättan v
Upsala vh vh
Utsunda (färjeläge) v
Wadstena h
Varnhem kloster v
Wedela (vid Stockh.) v
Vermland v
Westerås v
Wexiö v
Wisby h
Wisingsborg h
Åminne h
Juleta Monasterium h
Älgöö v
Övrigt
Academicus in Svecia v
(Anteckningar om egna familjen) Archiepiscopalis dignitas h
Bibliotheca billæ h
Bibliothecæ Wisbia, Rosenhania, Delagardia, Rolambiana h
Bibliotheca Reginæ Christinæ h
Bibliotheca Rosenhania h
Bibliotheca Sigtunensis h
Bibliotheca Skoklösteriana v
Bibliotheca Solstadensis h
Bibliotheca Stockh. h
Bibliotheca Upsaliensis v
Bibliothecet i Åbo h
Bibliothequet på Haga v
Birkarlar v
Bonde Ståndet h
Borgarståndet h
Bönedagarne h
Cancellarii m. h
Chalcographi v
Chrönika i Skokloster [suppl. inl.]
Concilia Sveogothica : :
Dalkarlarne Drotz v
Eddan h
Episcopalis dignitas v
Episcoporum Series, Aboenses bv
Epistolæ Magni Rönnow +
Equestres Ordines ... :
Foguta [fogdar] h
Fraternitater (Gillen) h
Fredsfördrager v
Fredsfördrager, Anglica v
Fredsfördrager, Belgica v
Fredstractater med Frankrike v
Föreståndare vh
Hattebröderne v
Helsingica Natio h
Hertigeverdigheten v
Hervara saga h
Jesuiter v
Jubilaea ( och ) h
Klädedrägter v
Konung v
Kyrkor v
Legationer vh vh
Marsk v
Medailleurer v
Medicina Suecorum (digerd.) h
Musiquen i Sverige v
Mynt h
Möten vh vh
Nobilitas Svecia vh vh
Orientalske språken Picturæ Historia in Svecia v
Poësis Svecana h
Prästståndet i gemen vh
Ridderskap v
Riksdag v
Riksdagar i Arboga -
h
Riksdagen hv
Riksens Råd v
Räkning v
Scritfinnia h
Språken v
Wapn, Sverges h
Ynglingske Slägten h
Strukna inskrivningar
Adalricus Alaricus Adalbertus Amalasventa ( östg.drottning) Amalerne (östg.kungasläkt) Amalus Anacarsio Anders von Behn h
Andreas Arvidi h
Anna, Gustavi I filia Arosia h
Atanarik (Westg. konung) Attilas Balternas släkt v
Benedictus Olai v
Blanca Regina v
Blekingbonnen h
Blixen Block h
Bondeståndet h
Boroista h
Bragde skald v
Carulus (nat. son C X G) h
Cenicius, Petrus h
Chantzius v
Chiva (Östgot) v
Clara, sancta v
Daniel Johannis h
Delaguardie Pontus h
Dicenius v
Dionysius Exigius h
Disa Frigga Egica v
Ehrenskiöld h
Engelbrecht h
Eric XII v
Ericus Olai h
Eschillius v
Fahlenius v
Geriberichus h
Gestrinius v
Gothison v
Gudbrandus bv
Göja h
Göran v
Handel v
Henricus Martyr h
Holm Petrus v
Holstenius v
Hovederi v
Hvitfeld v
Ingrid Sancta h
Ingrid Ylfva (mor t. B. Jarl.) h
Interim (ett möte i Upsala) v
Ingeborg h
Jomsborg h
Jonas Petri v
Juleta h
Jus Svecanum v
Linder Joh h
Ludolphus h
Lyschander Claudius v
Magnus Unnonis h
Margareta v
Margareta regina h
Meursius h
Nicolaus I h
Nils WestGöthe v
Ostrogotha v
Ostrus h
Patkul v
Petrus Petrejus v
Pontarnus v
Rahm Laurentius v
Rålamb Claudius h
Sabas v
Salan h
Samolxis v
Saxo Grammaticus v
Secreta Scania[?] h
Sigtuna h
Spabodde v
Starcotter v
Stenkil II v
Stephanus h
Strelow h
Sämund Frode h
Sæmundur Frode h
Sölfköpare Peder h
Tanfana v
Theodoricus h
Theodorius v
Thor v
Thuiscon v
Thyco Brahe (om Gust. Ad.) v
Tranæus Westerås stad h
Wilkina Saga h
Vitmanus (apostel) h
Wrangel Johan h
Zenta h
Åhmols stad på Dahl h
Öregrund v
Östhammar h
Celsius referenser
Beläggen är här nedan relaterade till sida i handskriften. Fler än ett belägg per
sida anges dock inte. Celsius ger ofta sidanvisning till referenserna. De har heller
inte tagits med. Supplementbladen betecknas +a, +b, +a osv.
Beläggen presenteras nedan med viss reservation för eventuella misstag, förbiseenden eller felbedömningar.
Presentationen inleds med de oftast citerade eller mer kända författarna listade i bokstavsordning. För dem lämnas viss bakgrundsinformation – i regel
hämtad från Svenska Män och Kvinnor. Därefter följer avsnitt med rubrikerna
Uppsala universitet, Övriga referenser, Likpredikningar och parentationer samt
Disputationer/dissertationer.
Ofta citerade eller mer kända författare
Johannes (Jöns) Baazius d.ä.
–. Skolrektor och biskop i Växjö. Hans
mest berömda arbete är ”Inventarium ecclesiae Sveo-Gothorum” (), en
svensk kyrkohistoria.
Bazii invent H. Eccl. Baazius Inv. Eccl. Baz. Eccl. H. Ev. Baz. inv. H. E. L. Bazium L. :
Bazius :
Bazius Lib. Baz. ind. E. Basius Bas. Inv. Eccl. L. Basius Ossa S. Erici Baz. Pierre Bayle, –. Fransk teolog och filosof. Han har (enl. Nordisk Familjebok) skänkt den moderna litteraturen dess första encyklopedi ”Dictionnaire
historique et critique” ().
M.Bayle uti hans Lex. M. Bayle Bayle Tom. IV. Bayl. Dict. Bayl. Bayl. d. T. III Baylii dict. in Act. Blond. Bail. dict. Ant. M. Bail. dict. S. L. Bail. dict. dict. Bailii Eric Benzelius d.y. –. Har utgivit ”Monumenta vetera ecclesiæ SveoGothicæ” – av Celsius oftast nämnd som ”Mon. Eccl.” Just den referensen förekommer som synes på hela sidor – dessutom ofta flera gånger på samma
sida!
Benz. Prol. ad. Mon. Eccl. Benzel. Mon. Eccles. Benz. Prol. Ad M. Eccl. Benz. Prol. ad M. E. Benz. Prol. ad M. Ec. Benz. in Act. Lit. Ups. Benz. Coll. Benz. Col. Benz. Coll. Hist. Benz. Hist. Sv. Benz. M. Eccl. Benz. Misc. Ep. post Mon. Eccl. Benz. Mon. Eccl. b Benz. Mon. E. Benz. M. E. Benz. Prol. Benz Proleg. Benz Proleg ad M. Eccl. Benz. Prol. ad. M. E. Benz. Peric. Runico Benz. Not. ad Mon. Eccl. Benz. not. ad M. Ecl. Benz. not. Benz. ... Proleg. Benz. ad Vastovium Mon. Eccl. Benz. Mon. Eccl. Benz. Prol Vet. Ap. ad Suxon. just. Mon. Benz.
Monum. Eccl. S. G. :
Mon Eccl. S .G. :
Mon. Eccl. b Mn Eccl. Mo. Eccl. M. Eccl. Monum. Mon. Proleg. ad. M. Eccl. Prol. Eccl. Benz. Er. Benz. Epist. Er. Benzelii in Reimari Vita Fatric Anot. Gust. Benz Elias Brenner, –. Miniatyrmålare, kopparstickare, arkeolog, numismatiker, med bl. a. skriften ”Thesaurus nummorum Sveo-Gothicorum”.
Brenner Jh. : Brenner Th. Num. Brenner Th. Num. Brenner Brenn. :
Bren. Jh. Bren. Thes. Bren. Th. Num. Bren. Th. Pierre Hector Chanut, –. Fransk diplomat, mest känd genom memoarverket ”Menoires de C,”, som i stympat skick under hans namn utgavs av
P. Linage de Vauciennes. (NF )
Chanut. Mem. Memoires de M. Chanut Mem. de M. Chanut Chanut Olof von Dalin, –. Bland mycket annat rikshistoriograf . Som historiker utgav han ”Svea rikes historia” i tre band –. Han hade hunnit fram
till Gustaf II Adolf, då döden avbröt hans arbete.
Dalin H. S. v. Dalin H. S. v. Dal. H. S. Johan Hadorph, –. Fornforskare. Har bl. a. utgivit ”Sanct Olaffs
saga på svenske rim”.
Hadorf Præf. ad Hist. S. Olavi Acta Hadorphi Hist. S. Olavi Hardorf Chron. Rhyth. Had. Act. Publ. post Rh. Had. R. C. Ludvig Holberg, –. Dansk författare. Han var också historiker. Som
sådan utgav han bl.a. en (enl. Nordisk Familjebok) vidlyftig, på källstudier grundad ”Kristian IV:s och Fredrik III:s historie”, vars stoff han senare använde i sin
”Danmarks historie”.
Holberg Hist. D. et N. Holb. Hist. Dan. Holb Hist. D. Holb. H. D. : Holb. H. D. et N. Holbergs D. R. Hist. +a
Holb. d R Hist. Holb. Hist. Holberg Holb. Lambertus. Saknas i de vanliga uppslagsverken. Tydligen fransman. Med stor
sannolikhet identisk med Lambert (Claude François ) –, curé och abbé,
”infatigable compilateur, a laissé une vingtaine d’ouvrages”. (La grande encyclopédie.)
Lambertus Memoires Registr. Lambertus Mem. regist. Lamb. Mem. reg. Lamberty Mem. reg. Lamberty Mem. Reg. Lamberty Mem. regist. Lamberty Mem. Registr. Justus Lipsius, –. Belgisk filolog och historiograf. Ett av hans arbeten
har titeln ”Politica”. Också Lips. på s. gäller säkert samma verk. (När däremot
ordet Lips. förekommer på andra ställen, gäller det Otto Mencke – se nedan –
och torde då stå för Leipzig.)
Lips Pol. Lips. Lipsii Polit. Johannes Loccenius, –. ”Antiquitatum sveo-gothicarum libri tres”
(; sv. övers. ), är en rundmålning av forn- och medeltidens sv. kulturoch samhällsliv, ”Rerum svecicarum Historia” (). Med en för tiden ovanlig
djärvhet utesluts sagokungarna. I nästa uppl () har han dock återinfört den
gamla kungalängden. Se s. ovan.
Loccenius Ant. Sv. Loccenius ant. S. Loccen. Ant Sv. Ed. Svec. Loccen. Ant. Vers. Svec. Loccen. Ant. V. Svec. Loccen. Ant. Locc. Ant. S. Locc. Ant. Locc. loccenius Hist. Sveog. Locc. Hist. Locc. Hist. S. Locc.Hist. Sveog. ed Franc. Locc. in Ind. Hist. Loccenius Johannes Magnus, –. Ärkebiskop, historiker. Har bl.a. skrivit ”Historia Metropolitanæ Ecclesie Upsaliensis”. Hans ”Historia de omnibus Gothorum
Sveonumque regibus” översattes till svenska av E. Schroderus .
Joh. Magn. joh. Magn. Histor Metropol joh. Magnii Hist. Joh. Hist. Metrop. Hist. Metrop. Hist. Met. Joh. M. Joh. Magni Hist SveoG. Joh. Magni Hist. per scroderum :
Joh. Magn. L. . joh. Magn. pr. Scrod Otto Mencke, red. för i Leipzig utgivna tidskriften ”Acta eruditorum” (Lindroth
:
). Ordet ’Lips’ torde alltså här stå för Leipzig och inte för Lipsius (se
ovan). Årtalet anges ju inte sällan, som synes, efter tryckorten.
Menken uti Lex. Erud. Menken[?] in Lex. Erud. Menken uti sitt Lexico Eruditorum
Menken uti Lexico Erudit Menk. Lex. Erudit. Menk. Lex. Erud. Menk. Lex. Menk. Lex. T. Fil. Menk. Gel. Lex. Menken Gel. Lex. Menken Men Cat. T. A. Menk. Cat. P. C. B. Menk Cat. P. B. Menk. Cat. P. B. M. Cof. P. B. M. C. P. B. M. C. T. B. M. Act. Erud. Act. Lips. Act. Erud. Lips. Act. Erud. Lips. +b
Act: Er. Lips. Act. Er. Lips. Act. Er. Lip a. +a
Act. Er. Lips. a. Act. Er. Lips. a. Er. Lips. Lips Lips Johannes Messenius, –. ”Amphitheatrum” (), ”Scondia Illustrata”
(utg. av J. Peringskiöld –). Celsius omnämner [s. v] ”Theatrum Nob.
Svec.” som också citeras nedan.
Mess. Scond : Mess. Sc. Messenius Scondia illustrata Mess. Scond. ill Mess. Sc. ill. Mess. Scondia Messe. Scond. Messenius in Scond. Sc. il. Sc. ill. Messenius Chr. Mscr. Fen. Mess. in Chr. Msr. Ten. Messenius Chronico Episcoporum
Mess. in Chr. Ep. Mess. Chron. Ep. Mess. chr. Ep. Mess. Chr. Feom. Mscr. Mess. Chr. Mess. Cr. Mess. Præf. ad Sc. Ill. Mess. Præf. ad T. XV Mess. Præf. Messen. Sc. Mess Sv Mess. S. T. Mess. S. Mess. periph. in theatr. Nob. Mess. Theatr. Nob. Mess. Th. Nob. Mess. Nob. J. Messen. Th. Nob. reviso Mess. Th. Mess. Tumb. Mess in Tumbis Mess Anal. Messen Mess. Com. om K. Gust. Mess. Hyponen. Mess. in Theatro Messenio Speculum Svec. Goth. Pref. Mess. ad Sc. Christian von Nettelbla (före adlandet Nettelbladt), –.
Netelb. Bibl. Sviog. Nettelb. Sved. Bibl. Nettelb. B. S. P. V. Præf. Nettelb. B. S. P. V. Nettelb B. S. P. Nettelb. B. S. Nettelb. S. B. Bibl. Sveogh. Nettelb. Biblioth: SveoG. Nettelbr. Elias Palmskiöld, –. Arkivman som stod bakom den enorma Palmskiöldska avskriftssamlingen.
Palmskiöldianis Palmskiöld +a
Palmsk. hans personalier Palmsk. samlingar Palmsk. a Palmsk. af R. Prol. Palmsk. Politisk. Grunder. Palmsk. reg. öfver K. recess. Palmsk. reg öf. Mess. Palmsk. Vid. Nov. Lit. M. B. Palm. Bibl. Sv. L. R. Palm. Act. Palmsk. Schedis Palmsk. Coll. Palmsk. Coll. Pamlsk[!]. Coll. Palm. Coll. P. Litt. Palmsk. i Upsala Bibl. +
a
Palmsk. Coll. i Upsala Bibl. +
b
Johan Peringskiöld, före adlandet Peringer, –. Fornforskare och bl.a.
riksantikvarie. Utgav ”Monumenta Ullerakerensia” () och påbörjade ett
stort verk, ”Swea och Götha minnings-merken”. Endast två volymer av detta,
behandlande Tiundaland, blev utgivna (–)
Pering. Uller. Peringsk. Uller Pering. Mon. Ulleråk. Perings Mon. Ulleråk. Pering Per. Uller. Per. Uller. Cr. Per Per. M. Per. M. Uller, Arb. K. Per. Mon. Ull. Per Monum. Mon. Uller. Mon. Ull. Perings. M: Ull. Pering Mon. Upland Peringsk. in Mon. Tiund. Pering. räkning. Uller Peringsk. Er. Hist. Peringsk. ättart. Elogium Peringskiöldii Acta Lit:
Bering. Mon Uller Samuel von Pufendorf, –, historiker, rikshistoriograf.
Pufend. Pufend. Hist. S. Puf. H. Sv. Pufend. Hist. Sv. Pufend. Hist. de Svede Puf. inl. til. S. H. Pufend. inledn. til S. Hist. Pufend. Hist. Car. Gust. +a
Puf. Hist. C. G. Puf. H. C. G. Pufend. intr. in Hist. :
Pufend. intr. ad Hist. S. Pufend. H. S. : Puf. H. S. la. Martin. ed. af Puf. Rango. Troligen Conrad Tiburtius Rango, född (?), död . Prof. i religionskunskap i Greifswald och generalsuperintendent över Vorpommern och
Rügen ; många skrifter; nr. (Universal-Lexicon Aller Wissenschaften
und Künste. Bd , .)
Rango S. Art. :
Rango S. Art. III Rango S. art Ran, S. Arth, Rango S. Or. Rango II Rango III Rango Lars Roberg, –. Läkare, universitetslärare. Professor i anatomi
och praktisk medicin i Uppsala . Han efterlämnade bl.a. en samling
biographica över sv. läkare (i manuskript i Uppsala univ. bibl.). (Någon av
referenserna kan möjligen gälla hans far, hovapotekaren Daniel Roberg.)
Rob. D. M. S. Rob. d. M. S. Rob. d. ill. S. Rob. K. M. S. Rob. V. M. S. R. v. M. S. Rob. vitæ Må[?] Rob. Ann. Prof. Lars Robergs saml. +b
Lars Robergs Coll. Msc. +a
L Rob. annot. Robergs relation Robergs Catalog Johannes Schefferus, –. Språkforskare, lärdomshistoriker. Har
bl.a. skrivit ”Upsalia antiqua” (), ”Upsalia” (), ”Chronicon de
archiepiscopis” (), ”Lapponia” (), ”Svecia literata” (utg. postumt )
Schefferus in Notis ad Chron. Sch. Chron. Arckl. Schef. Cron. Ep. Schefferi memoria Sch. Memor. Schef Schef. de Lappon. Schef. Lap. Schef. Mor. Gent. Sveog. Schef. Not. Ad. V. S. Erici Scefferi Præf Schef Progr. Scheff. Pr. int. Schefferus in Sv. L. Scheffero in S. L. Schef. Svec Literata Schef. S. L. Schef. S. Lit. Schef. Sve. Lit. Scef. Sve Lit. Schef. Ups Schef. Ups. Ant. Sch. S. Lit. it Stiern m. Bibl. Sch. S. Lit. Sch. S. L. Sch. Lit. Præf. Schef. Haquin Spegel, –. Han utgav en svensk kyrkohistoria (–
).
Spegel. Kyrk Hist Speg. H. Eccl. L. Spegel. Chr. L. Speg, Chr. Spegels Hist. Eccl. Speg. Hist. Eccl. Spegel Hi Eccl. Sp. Hist. Eccl. Speg. K. Hist. Anders Anton von Stiernman, –. Arkivman, historiker och urkundsutgivare. Bland hans skrifter ”Aboa literata” (), ”Bibliotheca suiogothica”
(), ”Matrikel öfwer Swea rikes ridderskap och adel” (). Hans efterlämnade manuskript tillhör Uppsala univ.-bibl., förvärvade dels genom inköp, dels
genom en donation av hans svärson Olof Celsius.
Stiernm. Præf. ad Acta Publica Stiernm. Præf. til Hist. Sig. et Caroli
Stiernmans Annot. Mscr. Stiernman Aboa Literata Aboa Liter. v. Stiernm. Ab. Lit. +a
Stiern m. Bibl. Stiern M: Anonymi Stiernm. cent. anon Stiernm Bibl. Anonym. Stiernm. in Bibl. Anon. Stiernm. G. M. Stiernm. Orib Su Stiern M. G. M. Stiern. Hernos Kr. von Stiernm. Mat. +a +a
v. Stiernm. Matr. +a +a
von Stiernmans Matr. +b +a
v. Stiernman Tab. Gen. Stiernm. Sveo Lit. Stiernm. Sveo. Litt. Stiern S. Lit. Stiern. Bibl. Sviog. Stiernm. Bibl. Sv. G. Mscr. +
b
von Stiernm. Bibl. Sv. G. Mscr. +a
Stiern. Bibl. S. Stiern. Bib. V. G. Stiern. B. S. Stiern. Bl. S. St. B. Sv. Stiernm. ad ann. . StiernM. B. Vv. Msr. Erik Jöransson Tegel, –. I sin krönika framträder T. som en historieskrivare av Olaus Petris skola.
Tegel Teg. Teg. II Teg. Hist. Er. +a
Teg. ad h. a. Tegl. Tegels vita G. Eric Tegel Hist. G. E. G. Teg. G. Tegel de Orn. Nob. S. M. Johannes Vastovius, (?)–. Hans ”Vitis Aquilonia” och ”Diarium Vazsteniense” (), är utgivna av Benzelius.
Vastovius Vastov in Præf. ad V. Vastov. et D. Vadst. Vastov. v. a. Vastov. Wastov Vastovius Vast. Not. Not. ad Vast. Vast. Vitis Aquilonea Vast. Vit Aquil. Vast. Vit. Aq. reg. b Vast. Vit. Aq. et. reg. Vast. Vit. Aq. Vast. V. Aq. reg. Vast. V. Aq. Vast. V. V. V.Vat, V. Vaz. Vostov Vitis Aq. Olaus (Olof) Verelius, –
. Filolog, fornforskare, ämbetsman. Har bl.a
utgivit ”Hervararsagan”.
Verelius in not. ad Herv. Verel. Not. ad Herv. Verel. in Not ad Ep. dif. Verelius in Herv. Verel. Verelius uti sin Epistler Verel. Hist. Verel. Hist. Sveog. Verel. Hist. S. Verel. H. S. Johan Widekindi, –
. Historiker. Hans huvudverk ”Gustaf Adolphs den
andres och stores lefwernebeskrifning” blev färdigt men utkom ej förrän
. Tidigare hade han utgivit ”Thet swenska i Ryssland tijo åhrs krigz-historie”.
Widekind. Historia Belli Moscov. Widek. Hist. G. Ad Wid. Hist. B. M. Hist Belli Mosc. Hist Belli[?] Mosc. Hist. Bell. Mosc. Hist. Bell. Mosc. Clas Örnhielm, –. Hans uppgift blev att ur medeltida aktmaterial excerpera namnen på de krono- och kyrkogods, som senare kommit i adelns ägo.
Han upplade därvid bl.a. en serie påvebrev och en samling kyrko- och klosterbrev (tillhör Vitt. akad. och är nu deponerade i Riksarkivet).
Örnhielm Hist. Eccl : Örnhielm H. Eccl. Örnh. Eccl. Hist. in ind. Örnh. H. Eccl. in ind. Örnh. H. Eccl. ind. Örn. H. Eccl. Örnh. annotat Palmsk. Örnh. L. Örnhielm Reg. L. S. Örnh. Reg. L. S. Örnh. Reg. Örnh. vit. Pont. Del Örnh. in vita Pont. Örn. in vita Ponti Örnh. vita Pont. Örnhielm V. Ponti Not. ad Vitam Ponti. Vita. Pont. Del. vita Ponti. H. Eccl. Uppsala Universitet
Acad. Ups. Actis Act. Lit. Ups.V. . Act. Lit. Ups. Act. Lit. Act. Lit. Prot. Act. Lit. S. Act. Lit: S. V. Act. Ups. Act. Ups. Prot. Acta Cons. Ups. Acta Fac. Th. Ups. Acta Rectoratus Gabr. Oxenst. Acta Ups. Actis Upsal. Actis Lit. Ups. Catal. Prof. Conf. Acad. Ups. Chron. Acad. Ups. Chron. Acad. Obs. Paternum. Chron. Lubecense Chron. Sclavonicum Chron. Ups. Ac. Chr. Ups. Ac. Chr. Ups. ac. Chr. Ups. Oc. Concilium Ups Baez. Övriga referenser
Aboa Lit. Ab. Lit. Præf. Acad. Generisi Calendri Mag. Achatius Schenk Act. Lab. Holm. Actis. Lit. Alb. N. H. Alb. N. N. Alb. St. Nat. Stockh. Ups. Al. Nat. Stonh. Ups. Alb. R. H. Alexand. Hist. Eccl. Amelot. Mem. Amonevit. Exot. Andr. Abr. Ang. Hist. Lithurg. Anect. de Sv. Ant. P. B. M. Atl. Auctor Hist. Arctoæ Bartolinus Bartol. Batesio Bauz. ind. Beern Christ. Beern Christ. Beern. reg. Kon. in Sved. Christ Beem. Reg. Kön. Zu Schved
Christoph Beern Bergius de statu Eccl. M. Bergii Tal i W. Acad. +a
Bib. Ups. Bibl. Antiq. Bibl. RostGardiana Bibl. Rost. Bibl. Rostg. Bibliotheque Raisonnée. Tom. XVII.
Bilberg Bilows Geneal. Biörner Gol Gutg. Häfder Biörner Häfder B. L. L. +b
Boecleri Hist. Eccl. Boecl. Hist. Ecc. Boecl. Hist. Belli Boecler Bremo Th. Brev Aros. Brings samlingar Bullet Memoires Burmannis Tom. V. Heinz. Burm. T. v. Cat. Libr. Med. officinæ Wæsbergianæ : Cat. Libr. Cat. Post. B. M. Catal. Ep. Strend Celsii Pr. intr. C. E. Weismanno Hist. Eccl. Chagii Hist. Christ. Chr. Ant. Chron. Alexand. Chron. Eccl. Chron. Goth. Chron. Kvisbyense Chron. Petræi Chron. Rhyth. Chron. Wisb. Msc. Chron. Vis. Mscr. Clement. Coll. D. Coll. Geneal. in Arch Regni Coll Lubed. in P: L: M. B. P. L. M. B. Coll. Ludevigiana Coll. Paterna Col. Pat. Coll. Troils Collect Pat. Collert Had. Coll. Chron. Petræi in Col. Pat. Comneni Hist. Gym. Patav. C. P. B. M. Creni Thesaur. N. Dals Merita Ralambiana Dal. de Meritis Ralamb. Mscr. Dal. de Mer. Rhal. Mscr. Dal. D. Bering D. V.[?] d. Waz. De Civ. Dei. Descr. Livon. Descr. Lid. Diar. itiner. Prof. And. Celsii Diar. Vadst. Diar Wadst diar. Wasten. Diar. Vad. Descr. de la Livonie Discr. Livon. Doct. Kortholdt de Puellis Poeticis du Mont. T. V. P. Enberg Ups. M. Eric Ol. Hist. Er. Ol. Ericus Ol. Europ. Herk. Fabr. Bibl. Gr. Fabric Felleri Catalogo Feustkingii Florer. Stock. Font. Pr. inaug. Forselio Stiern in Ab. Lit. Fortges. saml. von alt. und Neu Franci Freiheri Theatr. Virorum Erud Clar.
Frithemius de Script. Eccl. Gassendi G. M. Gs. d. G. Gottfr. Olearius in Abac. Patrologio
Gudmundi Andræe Lexicon islandicum Gyllenborg de R. Ost. Gyllenb. Hactii Comment. Hallis Magd. Hallman descr. Copingiæ Handl. de Nycopia :
H. E. Heideggerus Heisig in Scr. Sv. Heisig Heiz. Heletii Comm: Helins[?] Lex. Helmondi Chron. Sclavon. Hels. Sor. Sv. Hist. de C. et g. deWitt Hst. de C. et g. deWitt Hist. de C. et. Jean de witt. Hist de C. et J. de Witt Memoires de P. et J. de Witt +a
de Witt Hist. de C. et g. Hist. Chron. Hist. du. M. de Guebr. Hist. Erici Hist. Germ. Historici Græci Hist. Gr. Histor. Remarquen die Neuest
Sachen in Europa . H. Lit. H. P. B. v. S. H. P. B. S. Hob. Svec. Lit. Hofv. Pr. intr. Holm Holm. Litt. Holm. Lit. Holm de dalek. Huet. Comment. ?
Huet. Comm. Hugo Grotius Hvitfeldius in Hist. johannis dan. reg.
Hvitfeldt T. Hvitf. I. H. C. g. Imagi Fam. Braheæ Imhof Not. S. imp Proceram Imhof N. P. isag. Th. Hist. isogæi Carla Seger SK. +
a
Jacob Faggots tal om Lantmäteriet Faggots tal om Landtm. Faggots oration om Landtmät. Faggots lex om LandtM Faggots jan: de doct. Umbr. Jh. Runi Br. :
Job.Lud. vita Joh: Hen: a. Seelen Miscell. joh. Herbinius de Catarachtis Joh. M. Joh. M. Arb. K. Joliveti Hist. Rer Sverg[?]. Jornandes Ked. et Num Nugis[?] R. Ked. de Num Ol. An. et Hag[?]. R.
Klefekeri[?] Bibl. Erud. Præcos. Kämpev. Lagerlöf S. Ant. et Hod. Lampe Hist Eccl. Comp. :
La Combe[?] Hist. de Christine Laur Laurinus in Coment. ad Symbol.
Heroum et Heroid. Laur. Laurinus Laur Laurin. Her. Laur. Laur. Laur. Laur. Chr. Laur. L. Laur. Petr. Chron. Mscr. :
Lauri Petr. Chr. Laur. Petri Hist. Msr. Laur. Petri Mscr. L. Petr. vita Laur. Petr. Tit.[?] Laurbeck Leg. Pharcud.[?] Brun Leopoldi Leopoldo Leopold Lett. Pers. T. II Limier L. II. Lit. Holm . Lit. Mar. Balth. Lit. M. Balth. Lit. M. Balt. Lit. M. B. L. Paul G. L. Rob. Ann. Macrot Malceri Hypomn. Malc. Hypomn. Malcini Simbr. Lit. Malcini[?] Simbr. Lit. Mariana de Reb. Hisp. Martii. Hist. Pol. B. S. Martino Alroth de Gestr. Martino fr. Alroth de Gestr. Masenii Palestra eloquentiæ Mcr. Med. de Gomerz journees Amysantes
Mejer. Theatr. Hist. Melch: vit: Medicorum Memoires de Regne de Pierre le
Grand Mem.Tuch. Les. Ambass. Arn. Mess. Com. M. Borenius in Dis. de hoc Mon. Merch. Ad. Vit. Erud. Meurier Meuss. ad Elnot Mittags Hist. G. Adolph. Mittags Hist. G. Ad. Moll. Hypom. Moll. Hypomn. Annot. Mollers in Hypom. Molleri Præf. ad Bots. Sept. Monum Mon. Wasten Morhof Polyh. Mortraye Mr. La Croze Naudeana Neue Zeitung. . Neu Meisters Pietisterej Nicephorus Hist. Eccl. Nicol. Lundbergius Nova. Lit. Mar. Balt. Nov. Lit. Mar. Balt. Nov. lit. M. Balt. Nov. Lit. M. B. Lit. Papæ in Nov. L. M. B. N. Lit: M. Balth. N. L. Balt. N. L. M. Balth. N. L. M. B. Nov. Lit. Maris B: Notis ad Hist. Forstani Norbergs Hst. Carol. Norb. Hist. Caroli XII Oecdios, ser. Eccl. Oger. Ogeriu Ogier Epik. Ogier Eph. Ogier Ogirius Ol. Celsii Hist. L. Arab. doct. Ol. Celsii resebesk. +a
Olai Petri Cron. Mscr. Ol. Petri H. S. Ol. Ratenii Lect. Aros. Oliv Oudino de Sor. Eccles. T.. Oudinus de Scr. Eccl. Paschii Gynæceum doctum. Paschius de Juvent. nov. Ant. Patincana Paul Goth. Hist Ant. Pergr. Sancta Pens. Pernav. Lit. Pernav. Liter. Pern. Lit. Philippus Cuverius in Germania Antiqua Philostorgius Hist. Eccl. Loc Picturæ Hist. Placcii Teut. Anon. +a
Pol. Basefr. de K. G. Pr. intr. Åkerman Præf. til Carl XII Prisci Fragm. Hist. Goth. Proc. Eur. Prot. til Carl XII Bib. Psalm P. Psalu[?] Peogr. Psalm Peog. Psalm Peogr. Psalm P. G. Psalm. P. Gr. P. Ps. P. G. Ps. P. Ga. PSP. Gr. Publ. Sv. in Op. Ranzovii Cimbriam Rasm. Ludv. in Catal. Ep. Lincop. Ravii Pr. intr. Raym. H. L. Regenspurg Reikerus[?] Histor. Handbuche Resenii Præf. ad Gudm. And. Lex. island Resenii Præf ad Lex. Gud. And. Resenii Præfat. b
Retors. mess. Ridderstierna Ridderst. Rimkr. Rymkv. Rym. Kr. RymKr[?] Ringii ex. Rod. Tolet. Rogbergs Annot. Rogbergs annot. Rogbergs annot. Mscr. Gr. Rugberg Annot. Mscr. Rogberg Rutgerus Jum Horst Ryzel Monast. Ryzel. Monast. Ryzel. Mon. Ryz. Mon. Ryz. M. Ryzel i Monaster Ryzel Episc. Råd. P. Rönnow descriptæ in Bibl. Reg.
Stockh. Rönnow +b
Salvius Salv. in Add. Salv. Lars Salvii Lärd. Tidn. +a
Sandrarts Teutsche Academie Sandrah Teutsche Acad. S. Bib. S. Sarravius Sarravii Epist. Scarin de territorio Wirmoensi Scarin de def Mon. Scarin de def. M. Schibolet S. Clara Minne S. Claræ Minne St. Clar. min. S. Goth. Act. Saxo Gr. Seclen Sel. Lit. Sectendorf. de Luther Seq. Cave Hist. Eccl. Sigism. Herber. Stain Rer. Moscov.
Comment. Skytteus Präf. til S. R. Snorre Sturl. Heim Kr. Sturl. in vita Olavi Soc. L. Prot. And. Spole Stiernhielm. L. III. Stollii introd. ad Hist. Liter Medicam
Stollii Hist. Med. Stolli in Hem. Strim anm.. Strimesii anm. n. . a. . Stängeb. Sl. Besk. om Stång B. slaget Stångebro Slag Rel. om Stänge Bro Svaning Prol. ad Chron. Svaning Prol. ad Ch. joh. j. Svaningii Chronol. danica
proleg. Svart Sylv. Thryggii Kon. Gust. Testam. Tenzelii Contin.der Monatl. Unterräd. Tenzelii Coll. Menstr. +b
Tentzel Coll[?]. Menstr. Tenz. Coll. Menstr. +a
Ternst. d. Aland. Test Teust Kingii Gynæceum Häretici fanaticum Thun in vita Palmsköldii Torph. Hist. Norv. Torf. Hist. N. Torfæus Ser. Reg. Dan. Tschimmer Törnhielm Ulf Vadst. V. Vads. Wallin Sigt. Vassium Wassium Vedell Hist. Gust. Ad. Verg. Hist. Angl. Werm. Mon. dan. Vertot Revol. de Sv. Vertot rev. de Svede Vertot Vidingii Hist. Acad. Hav. Wildes judicium uti præp. Hod. Wildes Hist. Pragm. Wild. H. P. Vincenti Borghini vitam Stan Hosii per Rescium Wittes diar. Biogr. Witt. d. B. Vogt. de Lib. +
b
Vol. M. S. Patero. Voltair von Döb. Hist. Acad. Lundens. +a
von Mejerns Acta Pacis Westphalicæ
Wossium de Hist. Lat. Vossius de Hist. L. Zack. Brock. Zelle Om några av ovanstående referenser kan följande förtjäna att påpekas:
Diar. Vadst. = Diarium Vazsteniense (), utg. av Benzelius.
Jacob Faggot = Lantmätare, ämbetsman, politisk-ekonomisk författare, –
.
Ked. = Kan vara Niklas Keder som var numismatiker, –.
Laurentius Laurinus = Präst, författare, –.
Ridderstierna = Johan Ridderstierna, –, bibliograf, militär.
Salvius = Lars Salvius, boktryckare, –.
Schibolet = Jesper Svedbergs verk, tryckt .
Wilde = Jacob Vilde, universitetslärare. historiker, –.
Likpredikningar och parentationer
Likpredikan Likpr. Prof. Stiernbergs Progr. till ... begr. Ol. jonæ likp. öfver Wredar Likpr. af Nicol. Rudbeckio Progr. til hans begr. (Bureus) Gref. Abr. Brahes Likpr. Hans Likpr. (Bång) johan Gartman in Progr. Funebr, Nec.
(Buræa) Pryts Parentation öfer honom ( Carl
Philip) Ol. Olavalli Likpr. til hans begrafning (Celsius) har Prof.
Johan Hartman skrifvit Programma
Rudbecks Progr. til hans begrafning
(Columbus) Öfver honom (Columbus) har Nicol.
Celsius parenterat. På lat. vers
item Lagerlöf Hans parentation har
jag Mscr. den är ganska wacker. likpr. af Magno Haraldi Ol. Vallii Likpr. öfver hans son (Kenicius) M. Blixen cronas likpr. Vulteji Likpred. Lagerlöf. Par. öfver Örnhielm. hans likp. af Vultejus.(Ehrensten) Olof Dalins parent. öfver honom
(Benzelius) Speg. Likpr. (Fleming) Hans Likpr. af Bisk. Brodinus (Funck)
Pol. Lyseni lijkpredikan progr. fun. Lagerlöf uti OsterG. Par. Örnhielm.
Noræi Likpr. öfver Maia Gyllencreutz Er. Benz. fil. Par, öfvr Olivekuist Swebelii Likpredikan. Hans Likpr. af Jona Petri ( Bothvidi)
Nils Rudbeks lykpr. öfver joh. Matthie Brunnii Lijkpr. öfver honom (Jonas
Magni) Öfver (Lehrerman) parenterade Olavus Wingius ... Wingiii oratione
Mscr. Samuelis Columbi ... Grafskrift öfver
honom (Lucidor) Normans Parent: (Lagerlöf ) Progr. til hans begr. (Loccenius) Laur. Wallii Likpredikan öfver honom
(Moretus Olof ) Ex progr. Verelii in Obit ejus. ( Murikius) Andr. Rydelius i sin parentation öfver
Prof. Aug. Stridsberg Andr. Gylle Parent. (Olavus Magnus)
Vidichinni Or. Funebr in Eric:Oxenst.
Norrmanni Par, in Funus Bened. Oxenstr. Epor. Likpr. öfver A. Ox. Exupor[?) Likpred. öfver Gref. Axel
Ox: samt Lagerfelts Epithaphium
Loccenii Parentation Erici Benzelii filii Parentation öfver
honom (Olivecranz) Följande ur hans Parentation (öv.
Örnhielm] in obitum parentavit Petrus Lagerlöf
(öv. Örnhielm) Er. Benz. Par. ö. Olivekr. Norm. Par. in Petr. Rudb. Hans Likpr. öfver Archeb. Olavus
Martini Norm. Par. in Mem. Petr. Rudbekii
Norm. Par. in Petr. Rudbeckium Parentatione Laur. Barchii in Petr. Ol:
dalecarlum. Clas Flemming Likpr. af H. Sp. Prof. Hartmans Prog. til Sch. begrafning Hans likpr. (Stiernsköldh) johan Clason Stiernsk: likpr. Achrælii[?] Parentation (öv. Svenonius) Skyttes Orat. in Acad. Ups. (öv. Skinnerus) Epitaph. öfver honom (Spole) har
Olof Celsius Senior skrifvit Erici Liungs Progr. til hans Begr. (Spole) Norrmanni Par. in Petr. Rudb. Petri jonæ Ang. Predikan öfver Carl
Philip En Likpr. öfver UngeWredar Hans likpr. (Wattrang) öfver honom (Zynthius) har Nicol.
Eschilli skrifvit Likpr. Cl. Arrh. Örnh. progr. til hans begrafning (Berelius) +a
And. Norrelius i præf.ad Orat. Norm.
+a
Disputationer/dissertationer
Disp. de Lincopiaæ :
Gyllenb. Disp. de Reg. Osl. in ital Lips (disputat. Ups.) dissert Ups. hab. de Alvastra U. B. disp. de Pitor Urbe. dissertatio Holenii de Dalekarlia Disp. de Coenob. Brigitt. disp. de Vers. Bibl. S. Diss. de Husaby Lönboms diss. de Poesi Svecana disp. de Lulea Lönborg Disp. disp. de Ar. Calm. disp. de V. Mess Disp. de Birg. jarl. disp. de Nycop. Disp. de Aland. Holenii disp. de Dalek. Ravenius disp. de S. David. Disp. de Nycopia disp. de Torna[?] Holenio in diss. de Dalek. Disp. de Lincop. Gyllenb, Disp. Disp in Tuna Dalek. disp. de Westr. B. Disp. de Umea disp. de Urbe Uma Disp. de Reg. Supros. Disp. de Exorcis. Omn[?]. disp. de Urbe Torna Disp. de Exorc. Lorib. Disp. de P. S. diss. de Ed. Bibl. Sveog. Ups. Disp. de Vita Mess. disp. de Upl. (Kongshatt) Diss. de Fierdh. Disp. de S.Olavi N. R. disp. de Pitovia Bergii Præf. ad diss. de Statu. Eccl.
Moscov. Disp. de Tum[?]. Dalek. disp. de Sigt. St. et..Cud. Wallini Ups.
Hab. disp. de Lincop. disp. de Wikia Ost. G. Dissert. Phil. de Philosop. in genere
Ups. . åtskillige disputationer (Reftelius)
Lönb. Disp. de P. Sv. (Svart) disp. de S. Sigfrido Ups. Hab. Lönbom Disp. de Poesi Sv.[?] disp. Ups. hab. de Urbe Sigtuna Verel. Disput de Fanin Diss. de Calce viva Paris Sidorna t.o.m. i handskriften
Här börjar själva biografierna efter fyra sidor med litet speciell text.
[s. 3, struken text, t.v. och t.h.]
Han har
Adalricus Göthernas kung uti italien Ao
belägrat och intagit Rom ... Han svarade de
Rommares Legater artigt. 1)Denne kungen har
varit ett stort exempel af Ädelmod och Mildhet som
är sällsynt segrande ... var af Gammal Kungaslekt
Hvilken han sielf räknade till 17. led, (B)
2) Det berättas at då de Rommare sände Legater til Adalric
och hotade honom der han ej skulle afstå med belägringen, samt frågade om han ej förfärades af deras myckenhet, har han ingen ting mera svarat dem än allenast;
Lättare slås omkull tiokt gräs än tunt. Loccen. Ant
Sv. Ed. Svec. 191.
(B) Apud Cassiodorum conf. Gyllenb. Disp. de Reg. Osl. in
ital. p. 13.
[s. 3 v]
Abrahamus Andreæ Scholæ rector i Stockh.
a. 1573. Mess. Sc. T. 7. p. 26. war med
på mötet i Stockholm 1575. p. 36.
Skref 1576 emot Liturgien p. 43. 45.
Miste ämbetet ib. 46. ifrån fengelset
[tillägg t.h. – se nedan s. 3 h]
flydde til Hertig Carl a. 1581. och
derifrån til Tyskland ib. 62. deröfver
klagades a. 1582 på Riksdagen p. 65.
Hans bok mot liturgien citeras af
Messenis T. 7. p. 65, 71, 75. refuterade
a. 1583. Arkeb. Andreæ Laurentii Confessio Liturgica T. 7. p. 69. utgaf 1587 i
Wittenberg Forum Adiaphorum p. 87. Hans
böcker lät K. Johan upbränna p. 80.
Honom tilböds a. 1588 at få komma hem
igen under wilkor, men wille ei p. 91.
Skref en Historia om Liturgien och lät
den i Hamb. trycka 1588 af hwilken
K: Johan lät så monga exemplar förbränna som kunde fås. p. 91. Domkapitlet i Upsala lofwade a. 1589 på Riksdagen derstädes, at förlägga hans böcker
p. 94. gord til Ärkeb. T. 8. p.10, blef förbuden at brumma på predikstolarna[?]
p. 22. på Riksd. i Söderköp. a. 1595.
på lagd at visitera p. 30, var insolent
a. 1596 i visit. p. 33. begynte holla Med
71
Sigismund p. 40 49 . Hade brefwäxling
med Lindorm[?] Bonde p. 40.
a. 1596 i visit. p. 33. begynte holla Med
Sigismund p. 40 49 . Hade brefwäxling
med Lindorm[?] Bonde p. 40.
[texten fortsätter på s. 6 nedan]
[s. 3 h]
cfr. Malcini Smibr. Lit . T. 11. p. 35. seqq.[?]
ubi multa de Abrahamo acta[?]. [hela noten svårläst]
[s. 4 v]
Aboa urbs Magni ducatus Finlandiæ. Acad. Abensis inst. vid, Act. Lit.
Ups. T.1.p. 395. 407.
[s. 4 h – struken text:]
Anna Gustavi 1. filia. nata in Arce
Stockh. d 9. Jun. 1545. Sedan Phalz
Grefvinna vid Rein, Hertiginna til
Bejern och Grefvinna til Veldens. Phalsgr. Georgi. Hanses
Furstinna.
[s. 5v – struken text:]
Alaricus Göthernas konung i italien. Serade (!) öfver
och gick in i sielfva Rom.
de Rommare ao
Han utgaf befalning ibland sina knektar at alla skulle
skonas af fienden som flydde in uti Kyrkor. Augustinus De Civ Dei L. 1. c.1. berömmer detta ganska
högt och säger at Alaric uti Ädelmod öfvergick
sielfva de Rommare, confer Isiodorus in Chron. Goth.
Bresius Freculphus in Chron.
Loccenius uti sine Ant. Sv. p.m. 335. berättar, at då Götherne efter Alarici seger ströfvade Rom, har en af knektarne kommit in uti ett gammalt kyrkiohus, der han
Råkade en jungfru, frågandes hänne om der funnes
några penningar, då hon häpen har framgifvit
ett skrin fult med dyrbare skatter, sejandes at det
hörde Petri och Pauli kyrka til‚ Hvarpå han
förde både hänne och skrin til sin konung, hvilken straxt befalte at alt skulle föras til huset igen
och hänne intet våld vederfaras. Augustinus säger
om detta kriget at Alaric skonade så många
at det var under han dräpte någon. Han anställer
vid samma tilfälle en comparation emillan Sulla
72
[tillägg på s. 5h, se nedan]
och Alaric samt visar den senares förmoner fram
för den andra. De Civ. Dei. L. 3. c. 29.
[s. 5 h]
isidoros förmäler at Alarici folk icke allenast skont alla som
flytt in i kyrkor, utan ock utom de rum, allena Christus
nämdes. Loccen. Ant. 335.
[s. 6 v]
M. Abrahamus beskyltes af K. Johan
för en förrädare, och at hafva bland
andre försmädelige bocker den han utgifvit, skrifvit fröken Anna K Johans
dotter til, som var i Poln. En bok
til. Och endock hvad som then gamle
Arkeb. M. Laur. Petri Nericus, theruti skrifvit hafver, icke var så til Straffandes, så hafver ändå han M. Abraham
uti förtalet och Eliest hvar han fådt
tilfälle utgutit sin förgiftige menning
och upsååt emot KM. Christelige
förtagande. och ibland annat har
diktat allt uppå, sagt honom korsfästa Christum på nytt, hvar före
KM . uti dess bref af 1588 d. 12 julii
råder bemälte fröken Anna at icke
läta förföra sig. Coll. P.
Petri bref af 1588 d.r. Act. til herr
Eric Gustafson ståthållare uti Westg.
om förbud på M. Abr. Ang. böcker
af hvad namn de vara måtte.
Medan han ännu satt fången på Stegeborg har han
med en skrift förlaggt Hert. Karl publicerade
nye kyrkioordning såsom mera med den Calvin.
än Lutherska läran öfverenstämmande.
Magist. Abrahami Opuscula omnia quæ Exul
contra Lithurgiam ediderat et in Sveciam
transmiserat, quotquot Rex Joh. Consequebatur flammis aboliri curavit, Mess. Sc. 91.
Ah. P.
[s. 6 h]
puncterna emot honom voro
73
1. at han varit försumlig och ej låtit
handboken komma på tryck såsom
af hans Furste p. befalt var
2. At han hållit en otilbördig visitation i ÖsterG. Småland och West
G.
3. At han sökt beskermelsebref hos
Anti christum.
4. At han hafver förbundit sig med
Riksens Råd i Stockholm icke
draga til Arboga Möte, och i vägen afstyrte Presterne icke draga
therhän.
5. at han har sökt om intet
göra Westerås recess.
6. at han har gillat Legaternes
best.
7. icke gillat protestation emot
Konungens beskylningar.
8. Tagit Mutor och gåfvor för
hordoms saker.
[s. 7 v]
Adalvardus en Apostel sänd hit til Sverget i första
Christendomen.
Vast. V. Aq. 35. Örnh. H Eccl. in ind.
Adalvardus junior
Vast. Vit. Aq. 41. Seq. et Örnh. H. Eccl.
in ind.
Adeldagus En biskop uti första Christendomen confer.
Helmondi Chron. Sclavon. L. 1. c. 4. 7. 8.
Vast. V. Aq. p. 35. Seq.
[s. 7 h]
Antonius Fridericus M.D[?].
S. R. M. Svediæ[?] Archiater 1690.
Catalogus Bibliothecæ ejus Holm.
1692. 8oo.
74
[s. 8 v]
Äschillus S.
Vast. V. Aq. 45, Seq.
a Svecis occisus Meuss. ad Elnot. p. 99.
Benz. Prol. ad. M.E. p. 12. Men. p. 29. 82.
Archiep. vocatur.
[s. 8 h]
Algothus
Vast. Vit. Aq. 82. Seq.
[s. 9 v – struken text:]
Amalerne En ÖstGöthisk kungasläkt, af hvilken i långlige tider, Sveriges Konungar blifvit tagne
Locc. Ant. Vers. Svec. 7 b.
Amalus /Ermanaricus/ ÖstG.kung. En stridbar
Kung som genom besynnerlig tapperhet gort sig
befruktad af sina grannar. Conf. Macrot. L. 31.
c. 3. Jornandes c. 23. kallar honom den andre Alexander.
[s. 10 – tom]
[s. 11 – struken text:]
Amalasventa Öst Göthernas drotning.
hennes undersåtare förnekade hänne at få upföda sin
son uti Studier, menandes at han deraf torde blifva
vekelig. Hon sielf viste väl at värdera lärdom.
Loccen. Ant. V. Svec. 185. Om hänne leser Man hos
Procopius Casiodorus etc Theodorici filia, vel
uxor ut volunt alii vixit a. 420. vel
ut alii 520. Calluit Latinam non tantum
sed et qvodnam, immo omnium illorum
lingvas quibus cum Romanis commercium fuit. Paschii Gynæceum doctum.
p. 24. it. Joh. Franaen lob. p.r. et Joh.
Caspari Eberti Cabinet des Gel. Freunnem[?].
Lips. 1706. disputat. Ups. de Amalasventa
Regina.
Reinhardus in Notis ad Lips Pol. p. 418. hæc
habet. Amalasuentha, Theodorici ex Clodovei
sorore Andefleda filia, ad Athalarici, Gothorum Regis, ex Eutharico Ciliga mater,
75
cum qua imperavit ipse filius 8. annos,
Græce latinæque lingvæ perdocta, ac
egregiis virtutibus supra sexus sui
conditionem ornata foemina. Ei vero
filium ad virtutem et morum probitatem traducere nitenti, Barbari
adeo abstiterunt, ut pro ingenti beneficio, quo illos erat affectura, dum
Regem ipsorum regie educari curabat,
vitæ ipsius insidias struxerint, quas
tamen dure quidem effugit. Tandem
a Theodatho balneo suffocata
[s. 12 – tom]
[s. 13 – struken text:]
Atanarik Westg. Konung uti Spanien.
[s. 14 v]
Anthelius Andreas Johannis Gevaliensis. Filius M. Joh. Antheli Past.
Geval.
Hans talan
Åtskillige disputationer.
til Prof.
Jur. Utr. doct. Prof. Primum Eloq.
1649. d. 11.
Ups. a. 1649. Dein Assessor Di cast.
Junii.
Regii Stockh. obiit 1664.
Solblom dictus ex Græca nominis sui origine a. 1650.
Coll.P.
[s. 14 h – struken text:]
Attilas En stor Hielte på sin tid. Han Palais har varit af trä nätt bygt. vid Prisci Fragm. Hist. Goth. L. 5.
P. Callimachus Experiens[?] har skrifvit hans vitam.
vid. Locc. Ant. V. Svec: p. 196.
[s. 15 – tom]
[s. 16 v]
Andreas Arvidi Strengnensis
Phys. et Log. rector Streng.
in Luctuos Obitum Strengn. Pastoris dr.
Josephi Malth. Fougdonii Præpos.
76
et poenitentiarii Cathedralis, Oratio,
impr. ibid. 1656. 4to.
Åtskillige disputationer i dorpt 1645.
disputatio synodalis in Confess. Aug.
Art. XIII. de usu Sacrament. Strengn.
1656.
Solenne Senectutis itinerarium eller en
Gudelig Ålderdoms Resebok En Ps. 71. vg.
H. Stockh. 1669. uti en Likpr.
Prægnantium et Parturientium misera
vitæ conditio uti en likpr. Sträng. 1657.
Manuductio ad Poesin Svecanam. Streng.
1651. Coll. P.
[s. 16 h]
Auseen (Samuel) Gotheburgensis. in
commissionibus Assessor, aliquo tempore
in Consistorio Holmensi Auscultans
a. 1701. Prof. Ord. juris Civilis Acad. Pern.
pernau Lit.
[s. 17 v]
Anna Kung Joh. 3 dotter af Catharina jagelonica, och
Sigismundi syster. Hon bodde på Stegeborg uti
ÖsterGöthland, och fick der en visit af Sigismundus och hela hans armèe då han 1588
kom ifrån Poln. Rango. S. Art.[?] 60. Sedan Sigismun
dus hade tappat vid Stångebro emot Carl IX och
mist Sverges krona reste han tilbaka til Poln
och tog Princessan Anna med sig. Hon vistades uti
Polske hofvet en tid. Hon hade
då Catharina jagelonica dog, ock jesuiten, som
bekant är, berättade om Skärselden, stått bak
om tapet in cognito, och af hört hela hans discourz och ifrån den tiden var hon lutheranernas
vän. Sigismundus lät hänne en tid uppehålla
sig uti Strasburg och Preusen, på det hon skulle
väl få supa in Papisteriet, men det hade ingen
värkan. Hon har låtit åtskillige svenske Ädelsmen uti sitt hof af Lutherske informatorer upfostras. Hon skref ock ibland andre Baron Casimir Gyllenstiärna til af Warscau d 13 apr. 1620.
uti hårda ord, förehållandes honom sitt oför77
stånd at villa falla ifrån rätta läran. Hon är
född på Eskilstuna slott, 17 Mart. 1568 med död
i Strasburg d. 7. Febr. 1625. och blef begrafven af
Vladislaus sin Brorson. Uti Kung Johans Testamente förordnas at hon efter hans död der
hon ej blefve gift skulle bo hälst i Upsa
la eller på Breby Slott: til hännes under
håld var förordnad rentan af Tierps och
Wendels härader, samt Norre Roden, des
likest ock Gestrikeland. til Brudeskatt
var hänne förordnat 2000000 daler. vid
Test. p. 387. Laur. Laurinus in Coment. ad
Symbol. Heroum et Heroid. p. 20. Anna pietissima Princeps, a Matre Catarina jagelona sveciæ Regina pontificiæ religioni addicta,
in illa hæresi a teneris ungviculis educata,
adultior facta a gynæceo pio et sincero, per
mediationem sacræ catechesis conversa
jesuitos, dum eam seducere voluerunt rejecit. Et valde notabilis est hujus principis dum in Borassia Morabatur constans evangelii Christi amor, ut ab
cognita[?] veritate licet a fratre R. Sigismundo maxime vero a jesuitis etiam in
extremis sollicitata non defecerit Nam et
quosdam generosos svecos juvenes orphanos
in Polonia educatos, in sana religione institui curavit. Exstant ejus literæ uni horum
scriptæ in eadem Materia.
[s. 17 h]
den jesuiten som talade med Cath. Jag. om skerselden het Stanislaus Versevicius. Holb. Hist.
v. T. 11. p. 616.
Anna Joh.s filia dog d. 7 Febr. 1625. sedan hon
af Babalio men ei af någon påwisk Prest
som Castellanen i Strasburg skrifvit, blifvit
communicerad, och blef af Vladislav sin Brorson begrafwen.
Hännes Symbolum var, verbum domini Manet in æternum. Laur.Laurin. Her. p. 21.
78
Rango S. art. 68.
denne Princessan underhöle många
af egne peningar, ibland hvilka jag
vil nemna Friherren Johan Gyllen
stierna hvilken hon altifrån des
barndom hölt til studier och information af Lutherske præceptorer.
Hon tog om honom särdeles vård.
Lät honom resa på sina medel,
under hvilken tid han skaffade
sig en sådan erudition, at
han så snart han kom hem
och til Kammar herre antagen
blef hos Enked Maria Eleonora
tog afsked ifrån sin tienst och lefde
resten af sin Ålder Philosoph
roandes sig med studier. Se hans
Personalier.
[s. 18 v]
And (Andreas) Præpositus Upsal.
a. 1302. Upbygde samma år Helge Andes Huset eller Hospitalet i Upsala af sten. I detta Hus
samman kommo efter hans ordning
Fratres ordinis Prædicatorum ifrån Sigtuna
på S. Catharinæ och Nicolai fäst at hålla
årligen predikningar i samma Hus. Ryz,
Mon. 28. Om detta Huset och dess ålder Conf
p. 30. l.c.
Amund rex
Vast. Vit. Aq. 48. 50.
Örnh. Eccl. Hist. in ind. An.1.
[s. 18 h]
Anund jacob 1026. hans mynt finnes.
Bracteatus. A coronatum cum Singulis ad utrum
latus rosis. Bren. Thes. p. 6. n. 11.
Vast. Vit. Aq. 34
Örnh. Hist. Eccl. in ind. Erat filius
Olavi Skotk.
79
An. 11.
Amundus Emundi filius
Vast. Vit. Aq. 36.
Örnh. H. Eccl. in ind.
[s. 19 v]
Ansgarius En Apostel och Påfvelig legat.
Rango uti S.Ort. 4. påstår at han varit här ock
predikat långt förr än han af Påfven blef befullmäktigad. Han blef hit sänd 816 af Ludovicus.
Var först munk i Corbej, sedan Biscop i Bremen, och Hamburg. Predicade först uti Biörkö
stad. Alt uti Olof Trätäljes tid. Locc. Ant. 43.
Vast. Vit. Aq. p. r. A.
Mon. Eccl p. 81. refert illum ad A.
849.
Örnh.H.Eccl. in ind.
Adalbertus [struket]
[s. 19 h]
Agnefit Kallades tilförene den platzen
uppå hvilken Stockholm sedan bygdes. neml
af K. Agner Strypande som man menar.
Ryz. Mon. 31.
[s. 20 v]
Anna Soror Erici Emundi regis
Örnh. H. Eccl. in ind.
Ansfridus Örnh. H. Eccl. in ind.
[s. 20 h]
Ambiörn Sixtenson til Salestad
Riddare Riksråd, och Drots uti Kung Birgers
och Hert Erics och Waldemars tid. Stamfader för Sparre Släkten. Mortuus
Holmiæ 1310. Pering.Uller. 80.
80
[s. 21 v]
Andreas Arkiebiskop i Upsala efter Laurentius
Petri. Var kung joh. 3 och Liturgisterne tilgifven.
Hade disputation med M. Ericus Skipperus uti
samma sak och blef övervunnen. Han skref til
Upsaliske Professorerne som sats uti fängelse och
sökte visa dem at intet Papistiskt fans uti
Kung. Joh. Liturgi. Dödde 1592. Rango. 33. 34.
Andreas Laurentii, hans fader har varit Lars
Olofson en gammal officerare och Höfvids
man öfver Norrlanden som gort Gustaf 1.
stort bistånd. Denne Andreas var både för
sitt fäderne skull, som ock för det han så
väl viste lempa sig efter Kung Johans
sinne, mycket väl i Hofvet.Tå han var
Pastor i Gefle har han varit den förste
som i Stockholm hållit Messa efter Liturgien; Ty blef han litet derefter förordnad
til biskop iVexiö, och sedermera til arkebiskop 1583. Han blef då adlad, och fick
behålla sin fars namn och friheter.
Han förfölgde Professorerne i Upsala och
andre Prester som emotstode Liturgien. Han
fortfor deruti in til sin död 1592. Han så
väl som sielfva öfver heten blef härtil så
ledd av en Påfvens nuncius Antonius
Posevinus hvilken Gregorius XIII sände
til Stockholm 1580. Spegel. Kyrk Hist.
152.
om hans Far se Sc. il. T. 7. p. 68. samdt
om honom sielf it p. 69.
Hans Likpredikan öfwer Dr. Cath. jagell.
A. 1584. Mess. Sc. T. 7.p. 70. Hans dotter
war gift med Petrus Caroli Biskopen
i Linköping p. 72. Etc. Sedan Gunila
Bielke kom på thronen, och de Evang.
begynte repa sig, wiste han sig mera
fientelig emot de Catholiske p. 74. Dock
förswarade icke desto mindre Liturgien
p. 87. om hans död A. 1591. p. 103.
[s. 21 h]
Andreas Præp. Ups.
81
Mon. Eccl. p. 43 et 44.47
Örnh. H Eccl. in ind.
Erat hic Andreas Frater israelii Petri et Birgeri Legif. qui
fuit pater S. Birgittæ. ejus sunt I. Confessio Catholica
Mscr in Bibl. Ups. II. Legum Upl. codex, ex Mandato
Birgeri jerl reformatus et correctus ut putet ex prof.
L.L. Malceri Hypomn. p. 7.
Amund Jonson förde i brapunt et Enjou drafiske[?]
S.U.U. a. 1371, 1392, 1396. Lag Man på Öland
mortuus a. 1397. begrafwen i Wastena diar.
Wasten p. 16 uxor Agneta Enhörning.
ille erat filius Jonæ Ingemundi. Se dhenne
G. M. p. 328.
[s. 22 h]
Adolphus, vide Gustavus,
Anders Person på Rankhyttan bekant uti Kung
Gustaf den förstes lefvernes historia. En bergsman Rik och namnkunnig. Han har studerat
tillika med K. Gustaf uti Upsala. Hos honom var
K. Gustaf då han flyktade för Christ. Tyran så
in cognito at ingen, ick en gång värden i huset
viste ho han var; han har der arbetat för
daglön in til dess han blef igen känd af Anders Persons hustru, då hon såg en Gullbråderad
skortkrage lysa fram under bondetröjan.
Denne stod ock på konungens sida emot dale junkaren. vid. Tegels vita G. 1.
[s. 23 v]
Ablavius Gothus
Historia Gothorum –
conf. Rod. Tolet. 33.
[s. 24 h]
Albert R.S. Hans mynt finnes. 1363. Örtug.
1). Caput S. Erici coronatum, cum inscr Albertus
Rex. 2). dimidia crux inter 3 coronas quarum
infima major est. inscr Moneta Svecie.
Stockholms örtug
82
1). Scutum cum coronis tribus, Superius positum
Magnæ cruci Inscr Albertus Rex.
2). Lit. S. coronata inscr. Moneta Sveciæ.
Ejus progenitores Mess. Th. 24.
De eo Singularia quædam habet –
Achatius Schenk de Friderici ducis Brunsvicensis in imperatorem
Romanum electione p. 44.
In Ostrog. Ecclesia Wolsnäs est inscriptio de Alberto. Mess Th. p. 122.
Albertus dux Megap. uxorem
habuit Euphemiam Regis Magni smek sororem.
––––––––––––––––^––––––––––––––
Albertus R.S. Henricus uxor Magnus,
creatus
filia Waldema
ri
––––––––––––––––^––––––––––––––
Filia nupta
duci Pomera
niæ
––––––––––––––––^––––––––––––––
Ericus Rex Daniæ[?]
Svec. et Norv.
detta Sech. ex Chront. Wisb. Mscr.
electus rex a. 1363. Mon Eccl. p. 94. a Margareta captus ib. 95 liberatus ib.
[s. 25 – tom]
[s. 26 v]
Arent Person på Ornäs, hos honom upehölt
sig K. Gustaf. Han var honom förrädelig, och
angaf konungen hos Christierns fogde
Brun Benktson på Sätra[?]. Tegel 11. Hans Hustru
var Gustaf trognare och varnade honom för sin
man. ibid.
83
[s. 26 h]
Axel Nilsson til Diursholm
Riksråd 1560, och Banerers stamfader.
[s. 27 v – struken text:]
Anacarsio apud Socordissimas
Scytas Anacarsis Sapiens natus est
Apulej. in Apol.
[s. 27 h]
Avaux (le Comte d’) Fransk Ambasssadeur i Stockholm. Se
Lambertus Memoires Registr.
Om denna familien Se Strim
anm. 1723 p. 302.
[s. 28 v]
Arngrim jonas Widalinus islandus
Ecclesiæ Melstadiensis in islandia a.
1642. Pastor, vid in Historiis et Antiquitatibus islandicis Versatissimi, earumque vindicis acerrimi et hinc
multis Scriptis clarissimi Scripta
ejuis
Commentarius de islandia. Crymogæa
rerum islandicarum. Anatome Blef
keniana, Epistola defensoria de islandia – Conf. Resenii Præf: ad Gudm. And. Lex.
island
[s. 29 v]
Alanus de Rupe Sciosa, af honom
finnes en bok med följande titel;
Magister Alanus de Rupe Sponsor novellus beatissime virginis Marie,
Doctor sancte Theologie, beatissimus
Ordinis frater predicator. De immensa et ineffabili dignitate et utilitate Psalterii precelse ac interne
rate semper virginis Marie; vid
slutet af boken följande ord; Materia
84
quedam brevis sed devota de Psalterio precelse ac interne rate Semper Virginis Marie tincta felici,
ter Anno Domini MCCCXCVIII
in Vigiliis annuciationis Gloriose
virginis Mariæ impressa ac
bene correcta in Christianissimo
Regno Svecie, impensis
Generose Domine Ingeborg, boken
har funnis uti Godofredi Thomasii
bibliotheque i Nyrenberg, an 1733.
är trykt på pergament med munkstyl. Diar. itiner. Prof. And.Celsii.
[s. 29 h]
Asa Herregård i Småland och Tolg sochn,
gammal adelsgård. A. 1669 beboddes
Asa gård af Ntj tim[?] Herre Pehr Ulfsparre
som fant deer i jorden några gamla
Monumenter, då han lät sina bönder
gräfwa in uti gården til en Mur;
Strax brede wid gården är en liten
ättebacke Helfwetis backen kallad, der
Grofwo de at taga jord, då hafwa de
et litet stycke ned i jorden funnit
ett Hwalff samt der inan 1) kista
af slät sten 2) Lampa af fint ler
trind thämerlig gord dock eij glaserad, en hand bred i diameter 3) en
twå änggad knif 1 1/2 quartr lång
4) blad af en annan knif af blått
polerat stål. Här har ifrån långliga
tider warit en tradition at Oden
på denna platzen skulle wara
begrafwen, hwilka fynd bekräftas härigenom. Desse antiqwiteter kommo sedan uti Hof
Marskalkens Baron Bengt Rosenhanes händer. Nicol. Lundbergius
Präp. et Past. i Tolg uti sin relation
herom.
85
Första sidan om Lucidor [s. ] i faksimil.
Sidorna t.o.m. i handskriften
[s. 406 v]
Lucidor Lasse Johanson. Ostrogothus. lefde in medi
seculi præterlapsi. Kallade sig sielf den Olyklige, och blef efter sin egen spådom stucken
til döds på Källaren Fimmerstången i Stockholm.
Samuelis Columbi coetaneus, som ock gorde
Grafskrift öfver honom. Han var skrifvare
i Stockholm til en tid, men lefde sedan en
lång tid utan tienst. Han observerade altid
den regelen
Carmina non scribuntur aquæ potoribus.
En gång skref han en Brudskrift som han
kallade Giljare qual, den var något skarp
och groft tilltagen så att Brudgumen hvilken var en Baron Gyllenstierna lät sätta
in Lucidor derföre och lagade förbud
upå skriften. Under detta sit fängelse har
han gort den artige oden. Skulle jag sörja
vist vore jag galen. Denne skriften har
Biblioth. Ups. Eric Benzelius låtit omtrycka
allenast 12. exemplar af hvilka någre
finnas gömde i Palmsk. actis.
Confer. Psalm. Peogr. 184. han lefde annu 1674.
Han har varit af ett mycket Philosophiskt sinne,
och bodde längst ut på Norrmalm i Stockholm, uti
et lust hus i en trägård om sommaren, der hela
han huskeråd bestod uti en bok papper och ett
blekhorn, hans säng har då merendels varit en
Halmkärfve, och hans kläder voro i god proportion
emot hans kammar, så stor föraktare ville han låta
se sig vara af verlden, En gång har det händt sig det
Riksrådet Gref Tott, som i samma dagar mist sin fru
reste förbi Lucidor, då har han stuckit in
uti Des vagn en Grafskrift öfver des fru, men ej
mera låtit märka sig. Grefven menandes at det vore
en tiggaresuplique, gaf sig då ej tålamod at länge
se der upå, men sedan han kom hem har han
märkt at var en Grafskrift öfver etc då någre hans
vänner som väl kände Lucidors stil och skrifart försäkrade honom det ingen annan dem gort. Straxt
har grefven sändt sin kammer tienare med en
hederlig refusion[?] at gifva honom; men då drängen
efter långt frågande enteligen honom råkat samt
sin Herres befalning uträttat, har Lucidor hälsat til
89
baka. och låtit Grefven veta det han ej skref för peningar; såsnart Grefven det hode (!) och tillika blef underrättad af om hans sinnelag, har han låtit en dag
biuda honom til Måltid och efter Måltiden tagit
honom afsides samt bedt det han ville bära en
klänning som åt honom gord[?] vore; Lucidor har den
emot tagit, klädt den på sig, samt gått ut i staden
[s. 406 h]
råkat sin gode vän Samuel Columbus,
hvilken undrade huru han vore så grann,
samt bad honom se huru alt
folket på honom gapade ock undrade at han emot all vana etc. då har
Lucidor gåt hem och bränt up hela
sin nya klädning, tagit på sig sin
gamla och åter råkat Columbus
och sagt då han tilspordes var hans
granna kläder voro, at han bränt
up dem efter de gorde honom til
folks vidunder.
efter sin egen spådom blef han en
gång på en källare ihälstucken
mitt igenom bröstet av en skelm
som satt sig i försåt under bordet etc
Robergs relation
En Samuel Ernstedt var det som
stak Lucidor. de voro vänner och
hade större delen af dagen varit
til hyra på kellaren Fim. Lucidor skämtade med honom. han
blir ond, gör länge sinne, sätter
sig under bordet och sticker etc,
då har Lucidor sagt. Ernstedt
du har gordt min spådom
alt för san, jag är stucken til
döds. En elak gärning. Men
gack nu hem i min kammar
tag hvad penningar der finnes
och rym. denne Ernstedt fick
sedan leid och kom hem.
Keder och Soph. Brenner kände
90
honom rätt väl och viste mycket
af hans efventyr. Keder har ock
låtit gå ut hans verser in 4to. der
ibland var Lit B en skrift öfver
hvilken Gref Gyllenstierna sig besvärade. detta arket togs ur alle
exemplaren och bars hem uti hans
hus, då har Grefvinnan ej nögt sig
för än hon sielf fick stå och se
uppå huru dess kammarbetiänt
kastade dem på elden. Denne
betiänten har dock i det samma
kastat ett i sin barm, hvilket
D. Roberg sedan fått
Lucidor har mäst skrifit sine verser
på källrarne.
Käder har sagt sig äga Lucidors
egit mscr. af Guds värk och hvila.
[s. 407 v]
denne Lasse johansson då han war
student a. 1668. lägrade han
en adlig Jungfru Magdalena
Siöblad då hofrätten förstälde
saken til Konungen på det sätt,
at emedan dels föräldrarne gorde förbön för honom
dels han hade sådant ingenium det han med tiden kunde
sig evertuera, tÿ skulle han först
äkta denna personen. sedan
wisas af riket på 2 år då
honom kunde lemnas tilstånd
at återkomma. domen er dat
d. 11. Apr. 1668. Palmsk.
Han war feltM. C.G. Wrangels
son. ib.
[s. 407 h]
Lilljenstedt Johannes Paulinus. Biörneborgensis, primum cameræ rationum secretarius, hinc 1692. Secretarius dicasterii supre91
mi 1698. Revisionis secretarius in cancella
ria Regia. Vice Præses tribunalis Wisma
riensis, postea Satrapa Ostrogothiæ
et Liber Baro. Procurationum Regiarum consiliarius atque 1719. Primarius
plenipotentiarius inter Svecos et Russos.
juvenis adhuc Upsaliæ orationem habuit
pedibus Homericis de Finlandia Holmiæ
edita 1670. et ibidem reuisa[?]. ibidem
edidit carmen suum svecanum jesum
Nascentem patientem et morientem
referens anno 1694. Quo scripto
Stiernmanno videtur palmam præripuisse tum nostri tum præterlapsi
ævi. vid Aboa Lit. 97. 9. 8. confer. Acta
Ups. ad annum 1727. p. 298. Aboæ quoque orationem habuit amoenitates veris complectens ibid editam, ad quam
Petrus Laurbeckius Poes ibid. Prof. Programma scripsit elegicum quod verbotenus exscripsit ex Masenii Palestra eloquentiæ. p. 78.
följande ur[?] Brenners Th. Num. p. 253.
vir eruditionis solidæ et prorsus eximiæ
non vulgarem curam in colligendis num
mismatibus patriis, tum antiquis tum novis posui. Ejus nummophylacticum cum
sit mole exiguum et selectissima
contineat Numismata, quæ ad illustrandas res et historias nostras potisi
mum conducunt merito Museum
portabile vocaveris.
[s. 408 v]
Lithman Carolus Örebroensis. Prof. Ups.
postea Episc. Streng.
ȄȣȗȘғIJȘıȚȢ Sacra Super Epistolas Pauli
ad Galatas. Ups. 1641. 4to
Tractatus compendiosus exhibens Photinianismi Naturam et Doctrinam Ups.
1651. 12mo.
92
[s. 408 h]
Lambatunga (Olaus) Arch.
Ups. Obiit a. 1200. Mon. Eccl.
p. 38.
[s. 409 h]
Lagerlöf Petrus Wermelandus. Natus 1648
4 Nov. uti Fryka dalen.
[i marginalen: natus in Pareciæ Arvica ]
Hans far war Caplan
dersammastädes. Studerade först uti
Carlstad.
Sedan 1662 i Upsala. Under den tiden
har han dersammastädes hållit en berömd
Oration och två disputationes. Med RiksR.
Flemmings son reste han utomland år
1679. Och antogs vid återkomsten utifrån
år 1682 för Secratair uti Gref Magni
Delaguardies Bibliotheque. Han var då
redan bekant för en flytande stil så
i prosa som vers. Kort derefter fick
han fulmakt på Log. et Metaph. Prof.
i Upsala, och så snart Joh. Columbus
dödde flyttades han såsom sielf tagen
til Poeseos dersammastädes år 1687.
Han var tillämnad at blifwa informator för Carl XII. det sedan Nordenhielm
blef, hvid hvilkens afträde ifrån Profess
Eloquentiæ Lagerlöf ansågs skickeligast
at succedera en så stor man.
År 1695 undfick han befalning at
vara Riks HistorioGraphus då han ock
strax begynte låta trycka ett arbete
uti svenska historien som dock
ej kom at fulbordas. Han dödde
7 Januarii 1699. Conf. Normans Parent: ofver
honom. [?]
Han säges hafva verterat af fransöskan
Wishetenes Råd och med Chinesiske Philosophens Confusii Sedelära, densamma förbättrad utgifvit.
Tryckt Stock. 1723.
Hans force var uti Carmine Elegiaco
der han presterade mer än någon i Sverge
93
för honom. Han har annar haft intet så
särdeles godt vid at tala expedit extempore. Han skref mycket extempore som
likväl synes lika som arbetat. Programer
skref han altid upe på trycket.
[s. 410 v]
Lilja. den första jag funnit som kallat
sig Lilja är Bengt Brynteson
Lilja til Aspenäs, joh. 3. Hofjunker,
som dödde 1638. uti hans Persona
lier denne genealogie.
Börge Andersson til Ångeryd
uxor Benkta Kafle
Brynte Bergeson til Aspenäs
och jelmerid Krigsöfverste
i WesterGöthland uxor Kistin
Hård
Bengt Brynteson Lilja K.
johans 3. Hofjunker. Uxor Mari
na Kÿl. med hänne hade
han 8. barn. 3. söner som
lefde. 3 voro falne i Tyske
kriget.
[s. 410 h]
Lang ( jacobus ) Ostrob. S. S. Th.
doctor, post peregrinationem Pastor
constitutus Neoviensium, deinde
Superintendens ingriæ, postea Generalis Superintendens Livoniæ et Pernav.
Acad. Procancell. mox Episcop. Revaliensis. Multis variis ingenii Monumentis insignis. Pernav. Lit.
[s. 411 v]
Lindsköld
Ediderat Boeclerus epistolam ad
Episcopum Spirensem Argent. 1663.
94
[se också s. 416 ff nedan]
4. qua in se quoque Wildfangiatus[?]
controversiæ immiscebat. Non ignotum est Electorem Palatinum hoc
gaudere jure, quo incerto parente
natos et peregrinos quoque sibi proprios vendicat. Cum itaque post Westphalicam pacem multi peregrini
ad Rhenum in Wormansi, Moguntiana et Spirensi regionibus considerent, hoc privilegii jure Elector omnes sibi proprios faciebat:
quod vero elector Moguntinensis
aegre cum cæteris ferebat, tantum
juris in sua ditione ab alieno
exerceri: itaque et calamo et armis
rem propugnabant. Sed Heilbronnæ tandem res per arbitros decisa est, ita, ur Palatinus El. suo
quidem jure in posterum uteretur ita tamen ne quid nimis.
atque hic inter alios Boeclerus
caussam hujus controversiæ Suscipiebat, a parte Stans elector.
Mogunt. Sed male officio suo
defunctum esse existimant,
cum ex principiis juris naturæ
wildfangiatus[?] causam appugnare conatus sit. Conf. Nova Libr.
Rarv.[?] collect. Hallis Magd. 1708.
8o. p. 224.
[s. 411 h]
Lillje (Axel) Senator et campi Mare Schallus
comes de Lilljenborg 20. Aug. 1652.
familia exstincta. Oliv.
[s. 412 v]
Lælius (laurent. joh) Stockholmensis / Phil. Magister. 1580.
in Colleg. Stockh. Prof. Phys./ postea Secret. Reg. Scripsit
itinerarium Biblicum Svetice in folio.
verterat itinerarium Buntingii Speg. Hist. Eccl.
P. 1. 52.
jungfrurs spegel. Stockh. 1591. 8o qui liber
95
etiam Rostockii prodiit 1601. 8o.
[s. 413 v]
Laurentius Andreæ Canoni
cus Arosiensis, auctor til den lilla
Sv. Rymkrönikan a. 1480. conf. de illo
Pering. prof. til Rike S. Verel. in
Not. ad Ep. dif.
[s. 413 h]
Lars Anderson Archidiaconus. lät af
Olof Petri intala sig til Luteranismum. Puf.
297. Han var den förste af hvilken K. Gustaf
lät sig om Lutheranismo informera. Var då
antagen til Hof Canceller. Pufend. 298.
den tiden han var Presbyter Strengnesiensis har han på Svenska öfversatt hela
det nye Testamentet, hvilket år 1526.
tryktes i folio, och sedan i andre formater. Præf. til Carl XII. Bib.
de hoc Laurentio Andreæ a quibusdam
dubitatur an fuerit Cancellarius. In
versione sua N. T. Sequitur fere
in Omnibus versionem primam
Lutheri, quæ tum sola ad Manus
haberi potuit. Coll. Troils.
Laurentii Andreæ undervisning om trona
och goda gärningar. Stockh. 1528. 4to.
de hac versione N. T. et ejus Auctore præposte
re satis judicat. joh. Goth. in H. S. L. 25. c. 1.
Körkioherde i Strängnäs sedan Archidiachonus
Upsaliensis och änteligen Cancellarus Gustavi I.
blef effter det han förnam föräderi wara emot
konungen stifftat och han det ej tilsade dömd
til döden, och måste lösa sig med en stor
summa penningar. gorde Psalm N. 113. 114. 115.
ifrån Tÿskan. Conf. PsP G. p. 146.[ ... ... ... ]
[s. 414 v]
Lasse på jola. Ostrog. Norcopensis var ganska färdig
uti räkninge-konsten. lefde uti början af
detta seculo. En fattig bondeson, som aldrig
96
gott i någon skola eller lärt hvarken
läsa eller skrifva, men likväl så ofvat
sig uti Räknande at han utan hinder den
aldra svåraste summa eller Calculation
uti hufvudet straxt öfverräkna kunde.
[s. 414 h]
Löfgren (Pet.)
de Mente composita et Tranquilla. Aboæ 1666.
[s. 415 v]
Langerben ( Michael ) Kyrkioherde
i Stockholm af K. Gustaf förordnad.
a. 1524. Tegl. 98.
[s. 415 h]
Leneeus ( johannes Canuti ) född uti
Lenna församling två mihl från Upsala.
där fadren var Præpositus och Pastor. Studerade först uti Upsala, Sedan reste han tvenne gånger til Tÿskland, och studerade
uti Wittenberg, Helmstad och Rostock.
Då han kom tilbaka, blef han af K.
Carl IX mistänkt för någon falskhet
uti religionerne, blef derföre straxt
kallader till Stockholm och hårdt
tilltalader, men förde så sitt tahl
Att han blef fri från all suspicion.
Blef 1604 Logices Prof. uti Upsala. Sex
åhr derefter blef han Linguæ Græcæ
et Hebrææ[?] Prof. Straxt derefter
blef han Theologus. Blef några gånger
kallader til biskop, per diplomata
Regia, Entligen vart han Erchiebiskop
efter Paulinus. Trenne konungsliga
hufvuden har han krönt, tvenne
hafver han vigt. ett hafver han döpt
öfver tvenne har han parenterat
och begravit.
Han ägde Archibiskop Kenicii[?] dotter,
med hvilken han hade många barn,
97
Sönerna blefvo adlade och döttrarne
gifte med biskopar, Prof. etc :
Natus 1573 d. 28 . Nov.
Mort. 1669 d. 23 April.
Sepultus. 13 junii anno ætatis 96.
Conf. Schefferi memoria ejus
plura vid. Peringsk. Mon. Ulleråk. p. 122.
in Septem Canonicas Apostolorum Epistolas
com. Ups. 1645. 4to.
[De olika delarna av nedanstående artikel om Lindsköld skall troligen läsas som följer,
dvs. i ordningen: 416 v, 417 h, 417 v, 416 h. Han behandlas också på s. 411 v, ovan.]
[s. 416 v]
Lindskiöld Ericus. Comes factus in StafSund
1689.
Mendacia de Hoc Heroa habet Gundlingius
Spurcissima Confer Anecd. de Svedo unde face[?]
habet Gundlingius.
Han var den första Præses uti Lag Comission som
uti Carl den XI tid börjades ock varde alt
in til – då nya Lagboken utkom Præside
ultimo hujus Comissionis Comite Gustavo Cronhielm. Wildes Hist. Pragm. 15.
Hans titul var, Högvälborne Herre Herr Eric LindSköld Grefve til Stafsund, Friherre til Lindevad, Herre til Brevik och Klakeberg.
natus uti Scheninge Stad a. 1634. Patre Consule ibidem Olof Håkanson. a. 1639. började
studera i Lindköpings Schola. Skickades a.
1651. til Upsala Acad. Hade under sine
dervarande studier åtskillige disciplar
Hos en Assessor Berling. Sedan hos Riks
rådet Clas Bielkenstierna. Blef igenom
denne Herrens recommendation af K Carl
Gustaf antagen at läsa för dess naturaliserade son Gref Gustaf Carson[?], reste
med honom utomlands, både med sin
och sin herres stora fördel. Blef under
sina resor föreslagen til Professor i Lund.
fick litet derefter fulmakt på Eloq. Prof. quod [detta ord hör till högra spalten]
i Upsala. Under sina resor skaffade
han sig insikt uti jure Publico
uniuscujusque Status. Skref ock en skrift
98
til det Churfurstige Hofets af Phaltz
urgamle rättigheters försvar emot
Char Meyrtz och blef derföre af Pfalsiske ChurFursten gört til dess Hofråd, förutan andre föräringar, Men han ville hällre
hem. blef strax vid hemkomsten år 1668
Secreterare i Kongl. Cancelliet. Strax
der efter Legations Secretair vid Ambasaden som til Konungavalets bivistande gick til Poln. Blef derföre
vid Hemkomsten benådad med adeligit
stånd år 1669. Gifte sig samma år
med Elisabeth Cronström, med hänne
hade han 5 söner och 4 döttrar.
År 1671 sändes til Danmark uti något
viktigt verf, vid återkomsten blef Protocoll
secretair i Kongl Senaten. Så snart
K. Carl 11. år 1673. var träd i Regementet
[s. 417 h]
antogs han til Konungens Secretarius at vara
honom sielf vid handen uti dess egne angelägenheter. Förordnades sedan år 1674. til
Hofråd och sedan Lagman öfver Bohuslän, samt å. 1674 an[?] Canzeli Råd och
Estads[?] Secretær. blef a. 1685. HofCanzler samt Præsident uti Revision.
Året der efter LandtMarskalk vid dåvarande Riksdag, hvilken bestälning han
såsom då varande den förste som af
3. Classen slikt embete för Sverges
Adel förträdt hafver sig så väl
acquiterade at Kongl .Maj. dervid för
klarat särdeles nöje. Hade under sine
Händr Svenske Lagens och Kyrkioordningens samt andre publique Acters
reviderande. År 1687. blef han Riks
råd Friherre och Grefve. blef år 1687.
efter RiksR. Gustaf Lilliecrona Canceller
vid Lunds Academie. Året derefter sattes
unger Prinz Carl sedan K. Carl. 12. under
hans inspection. Mortuus 11. jun. 1690 på
sitt 56 ålder är annoterat at Wirænii
Likp. öfver Gref Lindskiöld.
99
Han kallas der Hans Kongl. Maj. Högtbettr.
Man och Råd samt Hans Kongl. Höghets,
Prinz Carls Gouverneur och den Lundiske Academiens Cantzler,
på hans Graf Skref Lars Norrman,
Heic situs est, neu vana fides, Aquilonis Alumnus,
Phoenix; Exemplum civibus, orbis
honos.
[s. 417 v]
conf. de hac Controv. Lindemanni Placcium[?]
de anon. et Ps. p. 238. seqq.
Scriptum Lindemanni quod ediderat sine
nomine inscribebatur, Pax in imperio turbata, quies Civibus excussa,
et Palatino vis ac injuria facta,
per Occasionem litis inter Palatinum atque Moguntinum de –
Woldfangiatu.
Offa Latrandi, Libellus Lindemanni
sine nomine oppositus scripto
Boecleriano. a quo pro causa
Moguntina pugnante fuerat
lacessitus.
Ossa post Offam Etc.[?] Paris: 1667.
Fustis, similis libellus ejusdem Auctoris.
Limier L. II. p. 248. ger Gref Lindskiölds caractera
vidlöftigt. En man af stor capacitet: Kan
räknas bland sin tids lärda, fast han ej hade profond erudition, reste med Gustaf
Carson: Barclay Argenis var hans förnämsta bok, den han hade på sina finger, och
formerade ur den sin ide om Monarchi:
Han har äfwen sat några capitel af den
samma på Svenska åt Kong Carl XI. och
rådt honom at practicerad[?] ...[?]. En man af
stort vett, som snart fattade och med lika
färdighet förde sina ideer til pappers:
Var lustig och outtröttelig: viste ganska
väl at lempa sig efter Kongens sinne
och hade således hans hela hierta: Viste
100
[Moguntinensis och
Wildfangiotus, se s. 411 v]
likaledes Konsten at behaga andra: Var
vändlig och glad emot alla som honom
anlitade mitt under sina drygaste syslor: Gorde alla til viljes och fick stora
discretioner: Men passerade ändå ej för
girig eller egennyttig, ty han tog ej af alla.
Var frikostig och trakterade med Magnificens: Älskade trägårdar och bygnad –
samt kostade der på så sin egendom
at han dog fattig: Ville högt: hatade
Gamle adelen: svärtade dem hos Konungen, och underhölt honom uti den vidrige tanke han fattat om Senaten.
[s. 416 h]
Den Stora Genius en Ballet vid
Carl XI födelse dag 1669.
Officium Pietatis alternæ Memoriæ Caroli Gustavi Sacram
Argent. 1660.
Conf Psalm P. Gr. P. 3. p. 182.
Eric Lindskiöld de Tronis Principum
Sed. 1695. 4to. Cat. P. B. M.
Ossa Post Offam, Sive Convitiatoris
Plaustranii Ad Vindicias, Secundum
Libertatem imperialem Scilicet, denuo
editas Appendex[?]. Calumniis, probris
Mendaciis, plenissima, Taxata,
Parisiis apud i. Bouillerot[?], Anno
1667. cum Permissu. 12mo. pagg
28. Opus hoc est Erici Lindskiölds insi-[?]
dignum contra Boeclerum.
Scripserat Lindemannus dum peregre
erat Libellum in Gratiam Principis Palatini contra Moguntinum, huic scripto
sese opposuit Boeclerus, cui Respondet tris[?]
Lindmannus, in quibus non peppercit summatibus et proccibus[?] dictis. Scripsit scilicit
Boeclerus Vindicias quasdam ut ex hujus
libri p. 5. patet, atque adpendicem ad has vin101
dicias, quarum novam editionem etiam
vulgavit, Alio scripto ipsas vindicias
Lindmannus Castigavit. Lindemanni
Libellum inscriptum fuisse oportet, p. 11. de
Pace in imperio turbata, in Gallia Scriptum
et editum anonymice, ut Suspicor.
[hänvisning till den tidigare artikeln]
(Conf . 411)
[s. 418 v]
Loccenius johannes Historio Gr. Regni,
Coll. Antiq. Præses. Professor juris et Acad.
Ups. Biblioth. Natus Itzehoe in Holsa[Itzehoe i Holstein]
tia 13. Martii 1598. Patre Albrechto
Lockenio civis ejus urbis. summa diligentia Domi publiceque in Scholis educa
tus Felicitas indolis effecit, ut præceptores
ejus publici, post obitum Parentum, cum adhuc tener esset ætate, auctores essent, ne
a Studiis, ut animus erat, avocaretur.
Hamburgii Studiit. Anno 1618. Helmstadium se contulit postea ad Acad.
Rostochiensem, ultimo in Celeberrima
quæ Lugduni Batav. est universitati
gradum doctoris in jure consecutus anno
1625. Eodem Anno a rege Gustavo
Adolpho Upsaliam vocatus ubi illi
Commissa Historiarum Professio Extraordi / quam adiit.
25. Oct. hanc provinciam biennio habuit,
tum Ordinarius constitus. Post triennium Simonio morte abrepto Skyttianus a Beatissimo Skyttio Constitutus. Anno 1634. juris Professor creatus
est. Anno 1652. jubente Regina Christina Historiographus factus, cum antea
1648. 15. jul. Biblioth. factus esset
Anno 1666. cum ita posceret juventutis
salus in se transferri passus est de novo
juris professionem honorariam. Anno
1672 Coll. Antiq. Præses constitutus. Uxor 1. Ursula Tam cum qua per
30 annos vixit. 2) Margareta Kyetz
Mortuus 27. julii 1677 anno ætatis 79
af Matth. Steuchii Progr. til hans begr
Opera ejus sunt.
102
[s. 418 h]
Verser öfver honom har
J. Columbus gordt.
Libera mens, pulsoque soli composta etc
in obitum Locceni Orationem
habuit Andreas Norcopensis
Excus. Holm. 1678.
en stor tiock Gubbe wacker Grått
skägg. Stora ögon. Lass ganska flitigt
och brydde sig ej med hushåld. Rob.
Ann.
Om honom See Meiborni Oratio inaug:
de Genuinis fontibus Hist. Germ. p. 49.
Sub L. 72.
Grammius in præfatione ad Hist. Cragii
p. 62. Säger Loccenium in rebus Gustavi fere unico auctori Erico Georgii adstipulari.
Stiernman har Manuscr. af
Loccenii descriptio totius regni
Sveciæ, Geographico – Historica
facta: jussu regis Caroli XI. se
Faggots lex[?] om LandtM. p. 71.
[s. 419 h]
Lemnius Guilielmus[?]. Medicus Erico 14
regi conf. de illo Bayl. d. T. III.
p. 32. Melch: vit: Medicorum p. 100.
Ex /
Petri Castellani vitae illustrium Medicorum Ante
1618. p. 227. Guiljelmus Lemnius filius Levini
Lemnii natione Zelandi patria Zirizæo –
paterni et aeris et artis hæres, qui Svetiæ regi
a consiliis valetudinis fuit. Quo rege a
perfido quodam regnum affectante in vincula conjecto, Gujljelmus fidus domino –
medicus, una fortunis, vitaque exuitur
add. Lev. Lemnii ded. ad Ericum regem
præm. operi de occultis naturæ miraculis
Brenner i sin förteckning på Pestilenser[?]
i Riket, säger at då Pesten grasserade
[ Zierikzee ]
103
i St. a. 1582[?]. utgaf H. Lemnius en
tractat om Pesten ded. til
Hertig Carl. R. v. M. S.
[borde vara 1572 ]
[s. 420 v]
Lundius Carolus. N. Lit: M. Balth. p. 361.
a. 1699. Notas in Legib: Westrog. et
Comment: in jus Uplandicum edidit.
in quo inter alia maxime memorabilia disserit 1.) de Titulis veterum
Sveciæ Regum ab ultima antiquitate
in hæc usque tempora. 2) de re nummaria veterum Gothorum etc Elaboravit opera propediem evulganda Tr. de
jure Attico et Gothico in quo instituta
utriusque collatione docet Leges Græcorum
et Sigillatim Atheniensium ex Gothicis esse desumtas. Tr. de Processu
judiciario. Tr. de jure nature et Gentium, ad leges et mores Christianorum.
l. c.
Caroli Lundii Notæ et observationes in Literas –
Agapeti II.
Natus a. 1638. jönecopio patre asssessor Carl
Lundius i Götha Hofrätt. Studerade i Lindcöping
blef student i Upsala a. 1657. gorde ifrån sig
sina examina in Theol. Phil. et Jure, och reste utomlands, Jena, Strasburg, Paris
Amsterdam. Kom tilbaka a. 1666. Blef adjunctus juris i Upsala, sedan Professor Extraordi
narius juris, vice LagMan i Upland. A. 1678.
ordinarius Professor. dog 1715. Hade 18. barn
som alla dödde uthom twänne söner af
hvilka johan som blef Häradshöfding
i ÖsterGothland adlades och kallades Liljenadler. Han dog uthan barn så at slegten
gick uth. Cfr. Rogbergs Annot. Mscr.
104
ACTA BIBLIOTHECAE R. UNIVERSITATIS UPSALIENSIS
Redaktör: Ulf Göranson
Vol. I.
Uppsala Universitetsbiblioteks minnesskrift 1621–1921. 1921.
Vol. II.
Symbola litteraria. Hyllningsskrift till Uppsala Universitet vid Jubelfesten 1927. 1927.
Vol. III–IV.
Zetterstéen, K. V., Die arabischen, persischen und türkischen Handschriften der Universitätsbibliothek zu
Vol. V.
Uppsala. 1–2. 1930–35.
Donum Grapeanum. Festskrift tillägnad överbibliotekarien Anders Grape på sextiofemårsdagen den 7
Vol. VI–VII.
Grape, A., Ihreska handskriftssamlingen i Uppsala Universitetsbibliotek. 1–2. 1949.
Vol. VIII–IX.
Sallander, H., Bibliotheca Walleriana. 1–2. 1955.
Vol. X.
Davidsson, Å., Handritade kartor över Sverige i Uppsala Universitetsbibliotek. Katalog. 1956.
mars 1945. 1945.
Vol. XI.
Davidsson, Å., Handritade kartor över Finland i Uppsala Universitetsbibliotek. 1957.
Vol. XII.
Vol. XIII.
Davidsson, Å., Katalog över svenska handteckningar i Uppsala Universitetsbibliotek. 1958.
´
Trypucko,
J., Polonica vetera Upsaliensia. 1958.
Vol. XIV.
Davidsson, Å., Catalogue of the Gimo Collection of Italian Manuscript Music in the University Library
of Uppsala. 1963.
Vol. XV.
Corona amicorum. Studier tillägnade Tönnes Kleberg. 1968.
Vol. XVI.
Andersson-Schmitt, M., Manuscripta mediaevalia Upsaliensia. Übersicht über die C-Sammlung der
Vol. XVII.
Vol. XVIII.
Celsius, O., Uppsala Universitetsbiblioteks historia. 1970.
Löfgren, O., Katalog über die äthiopischen Handschriften in der Universitätsbibliothek Uppsala. 1974.
Vol. XIX.
University Library Problems. Proceedings of a Symposium in Library Science on the Occasion of the 350th
Anniversary of the Uppsala University Library together with the Programme and Speeches at the Jubilee
Universitätsbibliothek Uppsala. 1970.
Vol. XX.
Vol. XXI.
Vol. XXII.
Vol. XXIII.
Vol. XXIV.
Vol. XXV.
Vol. XXVI.
Vol. XXVII.
Vol. XXVIII.
Vol. XXIX.
Vol. XXX.
Vol. XXXI.
Vol. XXXII.
Vol. XXXIII.
Vol. XXXIV.
Vol. XXXV.
Vol. XXXVI.
Vol. XXXVII.
Vol. XXXVIII.
Vol. XXXIX.
Vol. XL.
Vol. XLI.
Vol. XLII.
Vol. XLIII
Celebration. 1975.
Davidsson, Å., Litteratur om Uppsala Universitetsbibliotek och dess samlingar. Bibliografisk förteckning.
1977.
Davidsson, Å., Torgny T. Segerstedts tryckta skrifter. Förteckning. 1978.
Davidsson, Å., Bibliografi över svensk musiklitteratur 1800–1945. 2:a uppl. 1980.
Birgegård, U., Johan Gabriel Sparwenfeld and the Lexicon Slavonicum. His Contribution to 17th Century
Slavonic Lexicography. 1985.
Sparwenfeld, J. G., Lexicon Slavonicum. Edited and commented by U. Birgegård. 1–4. 1987–1990. Index
1992.
Carolina Rediviva. Byggnadens historia från 1810-talet till 1980-talet. 1986.
Andersson-Schmitt, M., Hallberg, H. & Hedlund, M., Mittelalterliche Handschriften der Universitätsbibliothek Uppsala. Katalog über die C-Sammlung. 1–6. 1988–1993. 7–8 (Reg.). 1995.
Dahlgren, S. & Norman, H., The Rise and Fall of New Sweden. Governor Johan Risingh’s Journal 1654–
1655 in its Historical Context. 1988.
Davidsson, Å., Litteratur om Uppsala Universitetsbibliotek och dess samlingar. Bibliografisk förteckning.
Supplement. 1989.
Hedlund, M. & Härdelin, A., Vadstena klosters bibliotek. 1990.
Lewin, B. & Löfgren, O., Catalogue of the Arabic Manuscripts in the Hellmut Ritter Microfilm Collection
of the Uppsala University Library. Including Later Accessions. Edited by Mikael Persenius. Preface by
Tryggve Kronholm. 1992.
Beretta, M., A History of Non-Printed Science. A Select Catalogue of the Waller Collection. 1993.
Undorf, W., Hogenskild Bielke’s Library. A Catalogue of the Famous 16th Century Swedish Private
Collection. Reconstructed and compiled. 1995.
Serving the Scholarly Community – Essays on Tradition and Change in Research Libraries Presented to
Thomas Tottie on July 3rd, 1995. 1995.
Hedlund, M. (ed.), A Catalogue and Its Users. A Symposium on the Uppsala C-Collection of Medieval
Manuscripts. 1995.
´
Larsson, L. & Gruszczynski,
W., Nomina Polonica et Svetica. En polsk-svensk paronymordlista i original
och avskrift. 1998.
Mattsson, P-O., Eyvind Johnson – Bibliografi. 1999.
- Edited and commented by A. Muhaddis. 2001.
Muhaddis, A., Shirazi, J. T., Gul U Nawruz.
Hedberg, S., I bokens namn. Äldre bibliotekskataloger i Sverige. 2002.
Muhaddis, A. (ed.), Fifteen Literary-Mystical Poems in Persian and Arabic, by: Fifteen Poets. 2004.
von Sydow, Carl-Otto, Harry Martinsons bibliografi. Del I. På svenska tryckta skrifter. 2005.
´
Trypucko,
J. The Catalogue of the Book Collection of the Jesuit College in Braniewo held in the University
Library in Uppsala. Extended and completed by M. Spandowski. Edited by M. Spandowski & S. Szyller,
ç
Vol. 1–3. Katalog ksiegozbioru
Kolegium Jezuitów w Braniewie zachowanego w Bibliotece Uniwersyteckiej
w Uppsali. Uzupelnil M. Spandowski. Opracowali M. Spandowski & S. Szyller. T. 1–3. Warszawa-Uppsala
2007.
Muhaddis, A., Twenty philosophical-mystical texts : in Persian and Arabic. Compiled, edited and
commented by A. Muhaddis. 2008.
Lönnqvist, O., Ett biografiskt lexikon från mitten av 1700-talet. En utförlig presentation av handskriften
”Celsii samlingar UUB X 201” med alfabetiska förteckningar över samtliga upptagna personnamn,
ortnamn m.m. samt listor över de av Celsius angivna referenserna. 2008.