teknologi i rörelse

Comments

Transcription

teknologi i rörelse
”Jag har stått
uppkopplad mitt i öknen”
CA R L B I L DT S PA N A R
teknologi
i rörelse
LIK H ET ER N A M E L L A N I T O C H B A L E T T
PRYLEN ÄR
DET NYA SVARTA
NÄ R T EKN I K BL I R M O D E
Mät din egen hälsa
MOBI L EN G Ö R OSS F RI S K A RE
DESSUTOM:
C A S H W A S K I N G , FA C E B O O K F Ö R D Ö V B L I N D A O C H I T I S K O L A N
1
Ljusen tänds, ridån går upp och det är nu det gäller. Publiken
sitter förväntansfull i sina stolar. Upp på tå, snurra runt, lyft
upp – allt i takt till musiken. Dansarna rör sig mjukt på scenen
och berättar en historia. Svettiga står de slutligen längst fram
på scenkanten och sträcker upp. Rummet fylls av applåder och
dansarna kan inte låta bli att fyra av ett leende när de känner
publikens uppskattning. Balett är ingen barnlek. Det är svårt.
Timmar tillbringas i träningslokalen, när miljoner små rörelser tränas in för att få till det perfekta numret. Timingen
fekta resultatet.
I årets HiQ Magazine kan du läsa om IT-konsulten Brett,
som en gång i tiden var professionell balettdansör. Rollen som
balettdansör och som konsult kan tyckas väldigt olika, men i
båda rollerna är uppgiften att förenkla. Balettpubliken vill få
en vacker helhetsupplevelse och är omedveten om alla små detaljer och miljoner rörelser som ligger bakom. Precis samma
upplevelse vill vi ge användarna av de lösningar som vi på HiQ
skapar. I magasinet kan du läsa mer om allt spännande som
händer i vår uppkopplade värld och om alla de dedikerade och
glada människorna som står på scenen varje dag.
Let’s Dance!
Kärnhuset REDAKTÖR Pernilla Ahlsén och HiQ FOTO Morgan Norman, Petter Karlberg
Kärnhuset, HiQ TEXT Pernilla Ahlsén, Peter Lindecrantz Häggström, Laura Manninen TRYCK Åtta45
REKLAMBYRÅ
ILLUSTRATIONER
2
45
4
32
38
28
18
22
PUMA DISC – SKOSNÖRENAS VÄRSTA FIENDE
Prylarna vi saknar (i smyg)
10
BANKOMATEN ÄR DÖENDE
De mobila tjänsterna tar över
14
RAPPORT FRÅN DEN SKÅNSKA MYLLAN
Anna Kleine har fötterna på jorden och siktet inställt
mot stjärnorna
18
BILDTS BETRAKTELSE
En twittrande utrikesminsters vision
20
LADDA MOBILEN MED TRÖJAN
22
TEKNIK MODE
Fyra HiQare efter jobbet
28
MIDDAGEN ÄR RÄDDAD
Magnus Gudéhn bjuder på frysta lingon med tjinuskisås
– och lämnar ingen besviken
32
DREGEN LIKES IT JUST LIKE THAT
”Att vara konsult är ett state of mind”
34
SLÄNG UT SVARTA TAVLAN
Det är dags för läsplattan att ta över skolundervisningen
38
QUANTIFIED SELF
När ditt liv blir mätbart
45
EN PIRUETTANDE PROGRAMMERARE
Konsulten som bytte balett mot IT
54
FACEBOOK FÖR DÖVBLINDA
1982
Commodore 64
1982 svepte den nya häftiga datorn Commodore
64 in i våra hem likt en tsunami. Nu kunde man
helt plötsligt använda sin dator till mer än ordbehandling. Döpt efter sitt RAM-minne i kilobite
är den fortfarande världens mest sålda dator.
1996
Tamagotchi
Denna japanska leksak kom ut på
marknaden 1996 och gick ut på att
manuppfostrade sitt digitala husdjur.
På den lågupplösta skärmen både
lekte man och disciplinerade sitt husdjur och 1997 blev den årets julklapp.
PRYLAR
VI MINNS
1983
1992
1979
Movieboxen
Puma Disc
Miniskidor
Idag streamar vi det vi vill se när vi vill
och i alla våra mobila enheter. Förr var
det betydligt krångligare. Då gick man
(vanligtvis på lördagen) och hyrde en
skolan eller Karate Kid). Efter att ha
satte sig familjen i soffan och kollade på
en förhoppningsvis inte söndertittad
kvalitet, men hela projektet väcker en
hel del sköna minnen.
4
I början av nittiotalet trodde alla
sneakersälskare att tiden då skosnören
dominerat var över. Det hypade systemet Disc skulle förändra allt, då man
numera kunde snurra på en platta och
på det sättet ”spänna upp” skorna.
Det blev ingen långvarig succé, men
oj vad många som sprang runt med
Puma Disc.
Alpin skidåkning har länge varit en
av våra favoritsysslor i Norden. På 80talet var det dock religion och när
miniskidorna kom kunde man nu inte
bara åka skidor i skidanläggningar,
utan även i pulkabacken. Miniskidorna
var lätta att ta med och med dem fastsurrade på fötterna skickade man ut
signalen: ”Jag är snabb och farlig och
inget kan stoppa mig i backen”.
1989
Gameboy
Nintendo dominerade länge på spelmarknaden. Spelkonsolen introducerades 1989 och var under några
år med på varje unges önskelista till
Jultomten. Konsolen laddades med
spelkassetter och dominerade fullständigt på marknaden och såldes i
otroliga 180 miljoner exemplar.
1982
Casio digital
Hett 2001!
ICQ
”Oh-oh” ekar från datorer runtom i
världen och föräldrar förfasas över
dyra interneträkningar när deras
tonåringar chattar långt in på nätterna. Under 2001 når ICQ (”I seek
you”) över 100 miljoner användare.
KAZAA
Med Napster på väg mot nedstängning tar Niklas Zennström-skapade
sommaren 2001 registrerar sig en
ny användare varje sekund och 56k
musik delas över nätet.
LUNARSTORM
miniräknarklocka
Facebook innan Facebook fanns. Här
hänger Sveriges ungdomar och skriver
skriver i varandras gästböcker. 2001 har
“Lunar” redan över 600 000 medlemmar och Lunarstorm blir ett uppslagsord i Nationalencyklopedin.
Casio blev i början av 80-talet det
självklara klockmärket när den digitala
klockan slog igenom. Klockan med
miniräknare till var Rolls Roycen
bland digitala klockor och med den
runt handleden tog man ytterligare ett
steg mot den digitala världen.
2001
Apple iPod
Så många av svenskarna hade
tillgång till Internet
Efter att gått runt med den ständigt
hackande portabla CD-spelaren i
nästan religiös upplevelse när den kom
ut 2001. Redan första versionen var
stiligt förpackad i Apple-manér.
2005: 72%
1997: 10%
Idag: 89%
5
1985
Volvo 480
Volvo har länge varit storsäljaren bland
bilar i Norden. Länge förknippades
Volvo knappast med utmanande design,
men 1985 när Volvo 480 lanserades
förändrades allt. En Volvo med grodögonbrynen och är idag ett samlarexemplar.
6
7
o
m
e
g
u
t
l ao rs s
n
e
k
c
e
t
på 14 0
Lars Stugemo, HiQs VD och koncernchef, är en
Hur väl speglar dina tweets dig som person?
– De ger nog en ganska sann bild, även om jag förstås har någon sorts
Men tweetsen speglar absolut mina intressen och det jag brinner för!
8
- Det här var när vi under samma dag pressrele asade
Fejjan för alla och vårt samarbete med SAS. Två helt
olika uppdrag som i slutändan ändå handlar om
samma sak, att förenkla och förbättra människors
Läs mer på sid 54
liv och vardag.
- HEO är HiQ s husb and som spel ar på blan d
annat Kun skap sbaren. Att åka ner till replokalenhär
i kontorets källa re och spel a gitar r med det g!
gäng et är ett grymt sätt att avsluta en arbetsda
få
- Att umg ås med min dotter Vilm a och dess utom
tival
ikfes
mus
egna
s
lyssn a på riktigt bra band på HiQ
- det hör man ju att det var en bra kväll!
- Förmod ligen den av alla HiQ-ut vecklade
lösningar som jag själv använder mest i min vardag.
Swish är fantastiskt, jag kommer aldrig dela en
lunchnota på annat sätt igen.
9
10
I Sverige swishas det som aldrig
förr och i Finland lobbas det för ett
Norden lyssnar på sina kunder och
erbjuder i princip alla sina tjänster
och bankkontor snart ett minne blott?
Sätt in ditt kort. Tryck din kod.”
Hur ofta står du vid en uttagsautomat och läser de orden? Och går
till banken för att betala räkningar eller föra
över pengar? Svaret är förmodligen sällan.
Internetbankerna är idag standard och allt
ekonomiska ärenden.
– Invånarna i Norden är generellt öppna för
ny teknik och nya lösningar och jag kan tänka
mig att Nokias och Ericssons framgångar under 2000-talet bidrog till att göra oss till ett
”mobilfolk”. Därför har vi i Norden också
kommit igång så aktivt med att utveckla nya
lösningar, förklarar Tuukka Murto, expert
inom mobila banktjänster på HiQ.
”MIN ÖNSKAN ÄR ATT MAN
SKA KUNNA LEVA KONTANTFRITT OCH ÄVEN FRITT FRÅN
PLASTKORT. ALLT BORDE
FÖRAS IN I MOBILA ENHETER.”
I Sverige invigdes den första uttagsautomaten
år 1967, en otrolig modernitet för den tiden.
Nu minskar antalet uttagsautomater och bankkontor samtidigt som den mobila utvecklingen
rusar fram med Swish, WyWallet, iZettle och
de stora bankernas mobiltjänster. Förändringen är tydlig. Tekniken har mognat samtidigt
som antalet användare och användarnas krav
har ökat. Men påståendet att de nordiska länderna skulle vara världsmästare på området
tar Tuukka Murto med en nypa salt.
– Är vi verkligen det? Jag kan absolut hålla
med om att vi ligger i framkant, med bankernas
mobiltjänster och lysande lösningar som Swish
och iZettle. Men till exempel mobila betalningar i butik har ännu inte kommit särskilt
långt. Alltså NFC-lösningar med vilka en
mobil enhet kan kommunicera direkt med en
kassa. Det känns lite som att man fortfarande
väntar på att någon global aktör, som Google
Wallet eller Apple ska kliva in med en ’killer
solution’ och sätta standarden.
Trots kundernas vana med mobila bankoch betalningstjänster har många fortfarande
en viss oro gällande säkerhetsfrågan. Tuukka
Murto ser dock inte säkerhetsaspekten som
den stora utmaningen, utan snarare att kunderna använder olika mottagare och plattformar.
– Den största utmaningen handlar om att
hantera tre olika plattformar. I till exempel
Finland måste en lösning, utöver iOS och
Android, även anpassas för Windows Phone.
fullkomligt kontantlöst samhälle. Även en helt
kontantfri modell har ju sina problem. Till
exempel vid stora händelser ser man ofta att
kortbetalningar fungerar dåligt och att mobilnätens kapacitet sviker, menar Tuukka Murto.
Tuukka Murto tror dock att det är klart
realistiskt att själv kunna välja att leva helt
kontantfritt, och det inom en relativt snar
framtid. Något han själv ser fram emot.
– Min önskan är att man ska kunna leva
kontantfritt och även fritt från plastkort.
Allt borde föras in i mobila enheter. Min
bank borde erbjuda mig en mobil plånbok, i
vilken alla mobilbankens tjänster skulle vara
sammanförda med en globalt fungerande
mobil betalningstjänst. Tekniskt sett är detta
redan görbart.
Windows Phone-användarna är en stor grupp
tack vare Nokia. Dagens användare förväntar
sig att en lösning fungerar på alla plattformar
utmaningar i projekten, säger han.
Tack vare den tekniska utvecklingen, från
kortbetalningar, via internetbankernas genomslag och dagens alla mobila lösningar, behövs
kontanter allt mer sällan i vår vardag. I matlångt med sedlar och mynt. Tanken om ett
kontantlöst samhälle blir allt mer realistisk och
som verkar för att minska användandet av
kontanter. Bland fördelarna med att slippa
kontanter nämns ofta att sedlar och mynt
medverkar till brottslighet, är kostsamma att
hantera och att de är ohygieniska.
Kommer vi någonsin att uppleva en helt kontantlös
värld?
– Globalt sett, inte under vår livstid. I Nor-
ENKELT OCH SNABBT
Med Swish kan privatpersoner föra
över pengar i realtid. Tjänsten har blivit
en succé med över 700 000 aktiva
användare redan under det första året.
säker på att människor verkligen vill ha ett
11
E-SHOP TIL YOU DROP!
I framtiden kommer vi att handla mer i
mobilen och få mer riktade erbjudanden
utifrån vårt övriga beteende online.
12
YES, WE’RE
always OPEN
A
tt gå och strosa i butiker och få
inspiration till nya kläder eller prylar
ses av många som både ett nöje och
ett sätt att umgås. Andra känner att det tar för
mycket tid, gillar inte trängseln och söker en
enklare väg till det som de vill ha och behöver.
För många idag är shopping på internet det
självklara valet.
som startat med e-handel som enda säljkanal
och lyckats mycket väl. Nelly.com är ett sådant
exempel, där grundaren Jarno Vanhatapio
snabbt insåg både svårigheterna och potentialen med att sälja via nätet*. Nelly.com startade för drygt tio år sedan, då e-handeln var
på snabb uppgång. Han var tidigt på bollen
med ett koncept som växte snabbt. Jarno hade
varit byggarbetare i sju år och när han blev
arbetslös gick han en kurs i HTML. Därefter
startade han sitt e-handelsbolag, där hans lilla
enrummare fungerade som både kontor och
lagerlokal.
– Det fanns ingen stor tanke bakom, utan
anledningen till att det blev just underkläder
var att det var det enda som gick ner i brevlådan, eftersom det inte är så skrymmande,
berättar Jarno.
Hanna Norling och Therese Berntsson vid
Handelshögskolan i Göteborg har skrivit uppsatsen ”Strategi för e-handel”, där de har undersökt hur detaljhandelskedjorna Kappahl,
MQ , Sail Racing, Vagabond och Lindex
arbetar på nätet. Norling och Berntsson kallar
eran då nelly.com startades för ”den
första vågen”.
– Den första vågen bestod av entreprenörer
som vågade ta steget ut i cybervärlden utan att
först ha en fysisk butik. Dessa företag var inte
några jättar utan mindre företag som vågade
ta risken och satsa allt. För somliga gick det
bra, för andra inte, säger Therese Berntsson.
De senaste åren har de redan etablerade
detaljhandelskedjorna startat försäljning via
e-handel. Denna fas kallar Berntsson och
Norling för ”den andra vågen”. Dessa företag har mer eller mindre känt sig tvungna att
starta e-handel för att möta konkurrensen och
för att kunna möta kundernas förväntningar.
I dag ses e-handel som en självklar försälj-
innovativ shopping, säger Magnus Persson.
Jarno Vanhatapio har numera sålt sin andel
av nelly.com. Utvecklingen för bolaget gick
i rekordfart från grundandet 2003. Åtta år
efter starten omsatte bolaget 670 miljoner kronor. Idag är Jarno i uppstartsskedet av verksamheten ZooZoo.com som kommer att sälja
djurfoder på nätet. I Borås Tidning berättar
han att e-handelsplatsen även kommer att ha
en social funktion som handlar om ”att hitta
nya vänner till husdjuret men också om att
dela med sig av sina egna och andras djurupplevelser”.
lösningar för att skapa bättre affärer. Magnus
Persson på HiQ menar att nu fokuserar branschen på att hitta mobila lösningar. Mobilhandel blir ett måste och kommer också att
integreras i vårt TV-tittande, spelande och
sociala umgänge via mobilen.
– Shoppingen integreras på ett smart sätt
kring hur vi beter oss online och med våra
mobiltelefoner. Det innebär att butiken alltid är
öppen och att vi får mer riktade erbjudanden
utifrån hur vi lever våra liv i övrigt. E-handeln
var bara startskottet på den här nya vågen av
RIKTADE ERBJUDANDEN UTIFRÅN HUR
”SHOPPINGEN INTEGRERAS PÅ
ETT SMART SÄTT KRING HUR VI BETER
OSS ONLINE OCH MED VÅRA MOBILTELEFONER. DET INNEBÄR ATT BUTIKEN
ALLTID ÄR ÖPPEN OCH ATT VI FÅR MER
VI LEVER VÅRA LIV I ÖVRIGT.”
Det är alltså inte bara vi människor som är
sociala i våra shoppingupplevelser, utan nu
blir även djuren sociala på nätet. Med snabbt
internet och smarta telefoner blir morgondagens shopping aldrig tråkig. Butikerna är
alltid öppna och möjligheterna för inspiration
är oändliga.
*LYSSNA PÅ HELA JARNOS BERÄTTELSE OM
NELLY.COM I HiQs PODCAST CHANNEL Q!
13
ANNA
SKÅNE
I Europas modernaste kontorsbyggnad, Ideon Gateway,
samsas HiQs skånska kontor med en rad andra spännande och
skånska myllan, i ett samtal om framtidens mobiltrender och en
ANNA KLEINE
VD på HiQ Skåne
41
FAMILJ: Maken Marcus och tvillingdöttrarna Hedda och Fanny, 4 år.
BOR: Limhamn i Malmö
ROLIGASTE TEKNIKPRYLEN: Vår Smart-TV
GÖR:
ÅLDER:
till mänskligheten.
SENAST JAG HADE EN MOBILFRI DAG:
Måste ha varit någon gång 2005…
DET HÄR VISSTE DU INTE OM MIG: Jag är
skrockfull, går aldrig på A-brunnar och
tillåter inte att människor i min omgivning
gör det heller. Lägger du dina nycklar på
dig mer tur!
14
V
i börjar med byggnaden. Det är ett
hus byggt för kreativitet och redan
vid ritbordet stod det klart att det
skulle bli något alldeles särskilt. Ideon Gateway stod klart 2013 och har kallats Europas
modernaste och mest innovativa hus. Med sina
nitton våningar och 147 meter är det Lunds
högsta och har en fasad som skiftar i färg från
olika håll. Tanken är att utsidan ska fånga
huserar på insidan.
I Ideon Gateway samsas små och stora företag som alla är en del av innovationshuben
bara ovanligt många mötesplatser, utan även
det senaste inom informationsteknik. Hyresgästerna använder sina egna mobiltelefoner
som nycklar, bokar möteslokaler och beställer
mat från restaurangerna med en enkel app.
Det är helt enkelt det perfekta huset för ett
företag som HiQ.
– Vi trivs väldigt bra här. Det märks verkligen att det är byggt för att skapa nya spännande samarbeten. Det händer att vi träffar
blivande kunder i hissen eller att grannarna
knackar på och undrar om vi kan hjälpa dem
att utveckla mjukvara, säger Anna Kleine, VD
för HiQ Skåne.
Utsikten är storslagen från kontoret på
nionde våningen. Från Anna Kleines skrivbord ser hon ut över det skånska landskapet,
Lundaslätten och bortom den Öresundsbron.
Man kan nästan inte tänka sig ett bättre läge
för lokalpatrioten Anna Kleine. Hennes vurm
för Skåneregionen går inte att ta miste på.
Sedan hon blev VD i slutet av 2012 har hon
regionens lov.
– Jag är så trött på allt prat om det som inte
funkar i Skåne. Det är ju så mycket som funkar!
Många företag blomstrar, tänker nytt och
startar nya samarbeten. Det är dags att börja
telekomsidan, säger Anna Kleine.
Samtidigt sticker hon inte under stol med
att hennes första år som VD för HiQ Skåne
var turbulent. Flera Skånebaserade storbolag
strukturerade om sina verksamheter och
många innovationsbolag har haft svårt att sälja.
– Det var ett tufft och lärorikt år. Men jag
tror verkligen att det kommer bra saker ur det
också. Jag kan nästan inte bärga mig för att få
ta del av vad framtiden har att erbjuda.
”JAG ÄR SÅ TRÖTT PÅ ALLT PRAT OM
DET SOM INTE FUNKAR I SKÅNE.
DET ÄR JU SÅ MYCKET SOM FUNKAR!
MÅNGA FÖRETAG BLOMSTRAR, TÄNKER
NYTT OCH STARTAR NYA SAMARBETEN.
DET ÄR DAGS ATT BÖRJA SE DEN
ENORMA POTENTIAL SOM FINNS HÄR.”
Vad då till exempel?
– Storbolagen var viktiga för att konsultbolag som HiQ kunde etablera sig, men om de
köper färre tjänster kommer nya bolag hit och
suger upp arbetskraften. Nu kan vi använda
oss av allt det vi har lärt oss de senaste åren om
mobila lösningar och leverera expertkompetens
år sedan jobbade vi mot ett fåtal kunder. I dag
arbetar vi i femton olika branscher. Det innebär att en drömkund inte behöver vara inom
telekom, säger Anna Kleine och fortsätter:
– Alla företag använder sig av mobilitet i dag
och behöver någon slags teknik för mobila lösningar. Det betyder också att vi får helt nya
kunder och nya uppdrag. Jag gillar det, jag
älskar förändring och tror att det är hälsosamt
med rörelse på arbetsmarknaden.
Det riktigt lyser om Anna Kleine när hon
talar om Skåneregionen på sin mjuka skånska.
Hon har bott här i hela sitt liv. Nu för tiden
bor hon i Limhamn med sin man och sina två
barn, tvillingarna Hedda och Fanny. Växte
upp gjorde hon några mil bort, i Ängelholm
(”som är mest känt för att Jill Johnson kommer
därifrån”).
Vad gör dina föräldrar?
– Pappa är gallerist och mamma är advokat.
De är väldigt olika varandra. Det är ju ganska
fantastiskt när man tänker att man är en produkt av dem båda, en förening av det härligt
konstnärligt kreativa, kultiverade och det fantastiskt strukturerade, analyserande och argumenterande. Vilken rolig mix, inte undra på
att man inte är som alla andra, säger Anna
Kleine och skrattar.
Fick du teknikintresset av dem?
– Jag vet inte, ingen av dem är intresserade
gillade att leka med klossar och bilar och var
erade. Min syster var den som hade läshuvud
och eftersom det inte var någon annan i familskruva ihop TV:n. Det är fortfarande jag som
intresserad.
plugga ekonomi och systemvetenskap på universitetet. ”Och bor man i Lund kommer man
förr eller senare i kontakt med mobilvärlden”.
dare på HiQ.
På den tiden var det jättehäftigt att man
kunde välja mellan olika digitala ringsignaler.
Sedan dess har det hänt en hel del och Anna
Kleine har på nära håll följt utvecklingen från
det att kameran integrerades i mobilen till dagens smarta telefoner. Kanske är det just för att
utvecklingen går så fort inom mobilområdet
15
”Den nya tekniken erbjuder en jättepotential
och i dag är det inga problem att arbeta för företag i
som hon aldrig upphör att fascineras.
– Dessutom är jag precis som alla andra helt
beroende av min mobil. Den är det sista jag
tittar på innan jag lägger mig på kvällen och
eftersom jag har väckarklockan i mobilen är
den dessutom det första jag ser på morgonen,
säger hon.
Anna pratar på om mobilutvecklingen och
det är svårt att inte dras med i hennes entusiasm. Det är lätt att förstå varför hon var så
framgångsrik som säljare.
– Jag älskade att jobba med sälj, att träffa
konsulter och kunder och att missionera HiQs
budskap. Jag vill vara där det händer. Jag trivdes så bra som säljare att många blev förvånade när jag ville bli VD, säger hon.
Vad var det som lockade då?
– Jag var sugen på en ny utmaning i livet. Jag
älskar utmaningar lika mycket som förändring.
Dessutom är HiQ som bolag och mina medarbetare något av det bästa jag vet, så det får
man väl kalla något av en perfekt matchning.
Att få förmånen att leda ett bolag i en koncern
vars ambition är att bygga ett bolag som alla
vill jobba för och som alla kunder vill jobba
med, är en ynnest.
16
Precis efter att hon tillträtt som VD sa Anna
Kleine i en intervju i Sydsvenskan att det
såklart var en fördel att gå in i en ny roll samtidigt som hon kände personalen och kulturen.
”ATT FÅ FÖRMÅNEN ATT LEDA ETT
BOLAG I EN KONCERN VARS AMBITION
ÄR ATT BYGGA ETT BOLAG SOM ALLA
VILL JOBBA FÖR OCH SOM ALLA KUNDER
VILL JOBBA MED, ÄR EN YNNEST.”
– Jag har tidigare sett saker från ett annat perspektiv och vet utifrån det vilka saker som kan
behöva förändras. Som chef tycker jag det är
viktigt att vara tillgänglig och det är superviktigt att vi fortsätter växa.
När vi nu ser tillbaka på det första året säger
hon att den första tiden handlade väldigt
mycket om att sätta sin prägel på bolaget.
– Jag ville komma in och göra något nytt,
framför allt bygga vidare på känslan att vi gör
det här tillsammans. Jag vill sätta konsulterna i
fokus och ta vara på människorna som jobbar
här. Jag är fortfarande helt fascinerad över
hur duktiga alla medarbetare är. Det är vi som
bygger det här bolaget, det är vi tillsammans
som gör att vi lyckas.
Anna Kleine ser ut genom fönstret. Soliga
dagar ser hon hela vägen bort till Köpenhamn.
Tidigare var närheten till Europa en av de stora
fördelarna med att sitta i Skåne, men i dag är
som arbetsplats.
– Den nya tekniken erbjuder en jättepotential
och i dag är det inga problem att arbeta med
företag i andra länder. Vi har massor av projekt
över hela världen. Det är väldigt kul för konsulterna också, säger Anna.
Hon tillägger att många kunder verkar gilla
det skandinaviska sättet att lösa problem på.
– Vi är så dedikerade och lojala och säger
bara att vi kan lösa något om vi verkligen kan
det. Och sedan jobbar vi på tills det funkar till
110 procent.
Ett internationellt projekt som Anna Kleine tycker känns extra spännande är samarbetet med den brittiska TV-kanalen Channel 4.
Sedan 2012 är HiQ deras digitala partner.
– När vi började jobba med Channel 4 hade
de världens minsta IT-avdelning. I dag hänger
KVALITETSTID
När Anna Kleine inte jobbar hänger
hon helst med barnen. “I skogen
och tittar på något djur om min man
får välja, eller på något kafé i
Köpenhamn om jag får välja.”
mobilen är något som blir allt viktigare för alla
medieföretag, säger Anna Kleine.
– Media on demand har blivit jätteviktigt.
Tidigare valde TV-kanalerna ut en tablå åt
mig, i dag bestämmer jag själv vad jag vill
kunna se och när, säger Anna Kleine.
Under ditt första år som VD slog betalningar med
– Jag tror att så kallad M-health, sjuk- och
friskvård i mobilen, kommer att bli revolutiomycket för att både sjukvården och vi själva
ska kunna ställa diagnoser med mobilen. HiQ
har bland annat varit med och tagit fram en
app som säger åt diabetespatienter när de
behöver justera insulinnivån. Den är väldigt
användarvänlig och kan till exempel säga till
användaren när det är dags att ta ett äpple och
tipsa om närmaste kiosk, säger Anna.
Hon tror att framtidens mobiltelefoner
kommer att bli ännu intelligentare och vara
till ännu större hjälp för oss i vardagen. Det
kan handla om att mobilen slår larm om vi har
tittat på den för många gånger eller använder
den på ett ”onaturligt” sätt. En annan funktion
kan vara att mobilen föreslår att vi hoppar av
en hållplats tidigare på hemvägen om vi har
suttit mycket stilla och kan behöva röra på oss.
Anna Kleine berättar att HiQ har haft ett samarbete med ett stort välkänt betalkortsföretag
där de tittade på hur mobilen kan kartlägga
beteenden för att påminna användaren när de
har glömt något som de vanligtvis brukar köpa
eller göra.
– Om man har ett visst positivt eller negativt
vanemönster som man vill utöka eller bryta så
kan telefonen påminna oss, säger hon.
Anna Kleine tror också att mobilen kommer
att användas allt mer i reklamsyfte. Men då
måste reklamen bli mer riktad. Hon tror att
människor är beredda att ta del av mer reklam
om det är erbjudanden som angår dem.
– Jag skulle själv tycka att det vore jättebra
om mobilen sa till mig när jag går förbi en
butik som säljer märken jag gillar eller saker
jag behöver. Särskilt när jag är i en ny stad där
jag inte hittar.
Sedan tillägger hon att med det teknik- och
användandet. Man blir ju rädd när man hör
att föräldrar tittar mer på mobilen än på sina
barn.
– Ja Gud ja, de lär sig väldigt snabbt hur den
fungerar. De har full koll både på mobilen och
iPaden och tycker att det är konstigt att inte
TV:n har någon touch-skärm. De är framme
och försöker ta på TV:n hela tiden.
det bara vi människor som begränsar vad vi
kan göra på mobilområdet.
– Dessutom måste vi kanske begränsa själva
17
200
0
DATORERNA ÖVERLEVER
MILLENNIESKIFTET
200
1
IT-BUBBLAN SPRICKER
200
2
200
3
200
4
200
5
200
6
200
7
200
FÖRSTA DOMEN FÖR
FILDELNING I SVERIGE
CARL BILDT BÖRJAR BLOGGA
iPHONE NÅR MARKNADEN
SPOTIFY LANSERAS
9
SVERIGES FÖRSTA
4G-NÄT INVIGS
201
0
201
1
201
2
201
3
4
18
FACEBOOK SER DAGENS LJUS
8
200
201
VAR FJÄRDE SVENSK
ANVÄNDER INTERNET
DAGLIGEN
CARL BILDT BÖRJAR TWITTRA
ARABISKA VÅREN ÄGER RUM
NETFLIX NÅR SVERIGE
65 % AV SVENSKARNA
MOBILSURFAR
26 ÅR SEDAN CARL BILDT
GAV SIG IN I POLITIKEN
BILDT OM
MOBILITET
– DÅ & NU
Till HiQs Årsredovisning för året 2000,
skrev Carl Bildt, HiQs
dåvarande styrelsemedlem och Sveriges nuvarande
utrikesminister, krönikan ”Bildts
betraktelse”. Den före detta statsministern har engagerat sig i
debatten kring frihet på internet
och är en flitig bloggare och
twittrare. Men hur rätt hade han
egentligen i sin framtidsspaning
för snart ett och ett halvt decennium sedan?
19
PRECISION I RÖRELSE
Tyget i plagget Move från
Electricfoxy känner av och
guidar dina rörelser rätt.
När HiQ frågade sina medarbetare vad de trodde skulle bli den dominerande
Det här är året då teknikjättarna tävlar om att lansera egna smarta armband, klockor
KOMMER
DE SMARTA
PLAGGEN?
If you laid all the wristbands,
smartwatches and head-mountable
cameras at the International Consumer Electronics Show (CES) end to end, they
would probably run the length of the Las Vegas
strip, where the show is in full swing.”
Så skrev den brittiska tidningen The Guardians utsände när årets stora teknikmässa slog
upp dörrarna i Las Vegas i januari 2014.
Där lanserade Sony, Epson och LG nya
varianter av armband som registrerar användarens puls, sömn, hållning och hur mycket vi
rör oss, medan andra märken visade upp nya
20
glasögon med augmented reality-funktion.
Samsung och Pebble visade i sin tur upp nya
smarta klockor som fungerar som en förlängning av våra redan smarta mobiler. Dessutom
sterar under löprundan och smarta smycken
med sensorer som känner av de ultravioletta
strålarna och larmar om det är dags att ta fram
solskyddsfaktorn.
om att årets hetaste teknikprylar är de du bär
på dig.
– Teknikprylarna blir mindre, snabbare,
och kan kopplas upp mot nätet. De smarta
mobilerna var bara början. ”Wearables” är
en jättetrend just nu och det stora antalet produkter som lanserades under CES 2014 bevisade bara att bärbara prylar har blivit mainstream. Marknaden för wearable technologies
förväntas växa med nästan 40 procent om året
och kommer att vara en mångmiljardmarknad
2018, säger Christian Stammel, VD och
grundare av Wearable Technologies AG, som
samlar företag som satsar på wearable technologies i ett gemensamt nätverk och anordnar
årliga konferenser kring ämnet.
Men vad ska vi ha alla smarta klockor, armband och uppkopplade brillor till? Fyller de
verkligen ett behov? Absolut, menar Christian
Stammel.
– Tänk bara på den åldrande befolkningen.
Särskilt inom sjukvården kommer wearable
technologies att förenkla både för patienterna
och läkarna. Med bärbar teknik kan patienterna övervakas i hemmet eftersom läkarna kan
analysera och följa patientens tillfrisknande via
molnet. De bärbara prylarna kan också fungera bra på vårdboenden eftersom användarna
kan få assistans utan att behöva ge upp sitt
vanliga liv, säger han och fortsätter:
– Eller tänk på alla i-landsåkommor. Träningsappar och smarta armband hjälper oss
att leva ett hälsosammare liv och må bättre
genom att mäta och samla in en massa data
som hjälper användaren att nå ett uppsatt
träningsmål och att dela resultatet med familj och vänner. Ett annat stort område inom
redan nu en massa prylar som kan slå larm
till närstående eller en akutmottagning om
olyckan är framme.
Men för att produkterna ska slå igenom som
modeaccessoarer, måste de se bra ut. Och nog
för att Google Glass är hypade, men särskilt
snygga är de inte. Google svarade och släppte
Google Glass Titanium.
– Eftersom kunderna också köper prylar
för att vara just snygga är det troligt att armbanden räcker bra i nuläget. Men så fort de
smarta klockorna och glasögonen blir mindre
ÄN SÅ LÄNGE EN PROTOTYP
Move registrerar dina rörelser
och skickar dem till din iOSenhet. Du får chans att nå den
perfekta golfsvingen, yogapostionen eller löpsteget.
klumpiga och mer moderiktiga kommer även
de att börja sälja, säger Christian Stammel.
I framtiden tror han att tekniken kommer
att bli allt mer diskret med mindre sensorer
och mer avancerad nanoteknik. Dessutom
kommer de bärbara prylarna att bli smartare och kunna visa allt mer komplicerad inanvändningsområden.
Frågan är om vi då även kommer att se
mer av smarta kläder? För hittills handlar
wearable technologies mest om bärbara
prylar och accessoarer.
När vi ställer frågan till Christian Stammel
svarar han att han har svårt att se att vi kommer
att ha garderoberna fulla av smarta skjortor
inom de närmaste tio åren.
– Det handlar nog mer om att tekniken
kommer att bli osynlig. Osynligheten kan
mycket väl integreras i kläderna, men det kan
klä sig som de vill och samtidigt piffa till
garderoben med prylar som vi inte ens kan
föreställa oss än, säger han.
Inom sporten däremot, händer det redan en
hel del på det här området. Märken som Nike
och Adidas har satsat på löparskor med inbyggda sensorer och snart kommer yogakläder
som kommunicerar med din smartphone och
skickar små elektriska stötar tills du har hittat
exakt rätt position. Samma teknik kan lika
gärna användas inom golfen för att få till den
rätta svingen, eller varför inte inom friidrotten?
Även försvaret, industrin och sjukvården
tittar på hur man kan använda sig av smarta
kläder och textilier för att underlätta sitt arbete.
Här kommer det att hända mycket mer i framtiden. Det menar Nils-Krister Persson, föreståndare på Smart Textiles Technology Lab vid
högskolan i Borås.
Smart Textiles startade 2006 och jobbar nära
och delvis på uppdrag av den svenska industrin. Här samlas forskare för att ta fram alltifrån kläder som blir svala i hetta eller mäter
EKG, till tyger som renar vatten med enbart
sol som energikälla.
Nästa stora succé kan mycket väl bli kläder
– Hittills har smarta kläder mest handlat om
inbyggda sensorer som mäter olika saker.
Det som kommer att hända mer i framtiden,
är att kläderna går ett steg längre och börjar
behandla användaren. Vi har redan tagit fram
en dräkt för patienter med neurologiska sjukdomar, spasmer eller kramper. Den är försedd
med elektroder som skickar elektriska impulser till musklerna och gör att de slappnar av,
säger Nils-Krister Persson.
”MED BÄRBAR TEKNIK KAN
PATIENTERNA ÖVERVAKAS I HEMMET
EFTERSOM LÄKARNA KAN ANALYSERA
OCH FÖLJA PATIENTENS
TILLFRISKNANDE VIA MOLNET.”
på prototypnivå, men få har kommit ut på
marknaden. När det kommer att hända är
svårt att säga, menar Nils-Krister Persson.
Men i takt med att tekniken blir mer diskret
kommer intresset att öka.
För försvarsindustrins del vore det bra med
ter efter omgivning och redan nu har Smart
Textiles och designern Jesper Danielsson tagit
fram en gore-texjacka som ändrar färg vid
olika temperaturer.
Nu börjar dessutom heta designers som
Förra året tog hon fram en kollektion i samarbete med labbet på Smart Textiles. Så kanske
att smarta skjortor som ändrar färg efter tycke
och smak inte ligger särskilt långt fram i tiden i
alla fall?
vändaren rör på sig. Det betyder att du kan
låta din tröja ladda mobilen medan du är
ute och promenerar.
21
martin har påo sig
Kostym: Filippa K
Our Legacy
Sony SmartBand
anders har påo sig
Zara
22
PRYLEN ÄR DET NYA SVARTA
När tekniken blir mode
När en webbutvecklare, en Art Director, en säljare och en styrelseordförande, alla från
23
katar ina har påo sig
Jacka: Zara
Oculus Rift
Smarty Ring
24
katar ina har påo sig
Jacka: Zara
H&M
H&M
Filippa K
katar ina har påo sig
Jacka: Zara
mar ia har påo sig
H&M
H&M
Samsung Galaxy Gear
Lumo Lift
Kostym: Mango
Mango
H&M
martin har påo sig
Skjorta: Our Legacy
H&M
Filippa K
Sony SmartBand
Tablet: iPad Air
Tiger of Sweden
Samsung Galaxy Gear
anders har påo sig
Polotröja: Zara
COS
katar ina har påo sig
Jacka: Zara
H&M
H&M
Samsung Galaxy Gear
Smarty Ring
25
mar ia har påo sig
: Mango
Mango
Aldo
Smarty Ring
o
martin har på sig
Kostym: Filippa K
Our Legacy
26
katar ina har påo sig
Linne: H&M
H&M
Samsung Galaxy Gear
anders har påo sig
Polotröja: Zara
COS
Pebble Steel
martin har påo sig
Rock: Hope
Filippa K
Our Legacy
H&M
Google Glass Bold
27
ENKELT
ÄR GOTT
Ha alltid några sopprötter hemma så kan du
laga vad som helst! Till vardags hittar du
Magnus Gudéhn på HiQ , men när han är
på några enkla recept och ett par tips för att
28
För mig är matlagning något meditativt. Det är också en konstform där
alla har tillgång till samma råvaror,
men kan förädla dem som man vill med sin
egen energi och kärlek.”
Var lärde du dig laga mat på riktigt?
– Jag har alltid tyckt om att äta och laga mat,
men gick en matlagningskurs på Medborgarskolan för två år sedan. Där gick vi igenom det
mesta inom grunderna.
Och så har du hoppat in på kockarnas egen favorit– Det var väldigt kul. Det är en liten och
genuin restaurang där man verkligen måste
område, att hacka lök, och blev en i gänget
direkt. Det är ett hårt jobb, men det var också
ett jäkla drag. På så vis påminner restauranger
om konsultbranschen. Det krävs mycket vilja
och energi för att lyckas.
– Det är superviktigt. Särskilt när man har
ett energikrävande jobb. Då är det skönt att
komma hem och pyssla med något annat, det
spelar ingen roll om det är att meka med bilar,
Vad lagar du helst för mat?
– Jag gillar det enkla svenska och franska
köket utan för mycket krusiduller. Det viktiga
är att det är bra råvaror och att man har koll
på hur man balanserar grundsmakerna, sött,
salt, surt och beskt.
När trivs du som bäst vid spisen?
– När jag är med kompisarna i Skåne. Vi har
ett ganska litet kök där, men gör det mesta av
det. Vi lagar mat långsamt, snackar skit och
har många grytor på spisen samtidigt.
Använder du några smarta tekniska hjälpmedel?
– Egentligen inte. Jag tycker att man kan ha
nytta av en tryckkokare, vassa knivar och en
digital termometer, mer än så behövs inte.
Har du några tips på hur man kan förenkla matlagningen och slänga ihop något gott efter jobbet?
– Eftersom jag har stora barn är supersnabb
matlagning inte min grej, men jag kan sno
i ugnen på en kvart. Jag gillar att laga enkel
mat och det behöver inte alls ta lång tid om
man planerar lite dagen innan. Om man vill
kunna laga något mer spontant är det bra att
alltid ha sopprötter hemma.
Vad gör du med sopprötterna?
– Med morötter, rotselleri, purjolök och lök
kan du till exempel göra en god soppa eller
gryta. Bara du har basen för en buljong eller
sås kan du ha i vad som helst som du råkar
ha hemma. Kom ihåg att balansera grund-
smakerna. Om du har en bit salt skinka kanske
du kan göra en sås med lite sötma och en sallad
med citron i. Det behöver inte vara avancerat.
Så färdigmat går bort?
– Ja, det är inte gott och dessutom innehåller
det ofta tillsatser och dåliga råvaror. Då är
det bättre att lära sig några enkla handgrepp.
Och glöm inte sopprötterna. Det är tricket!
MAGNUS GUDÉHN
VD på HiQ Stockholm
51
FAMILJ: Lena, Felix, Axel och katten Mozart
BOR: Bromma
ÄTER HELST: Utälvsmat
DRICKER HELST: Rött
GÖR:
ÅLDER:
HIT GÅR JAG FÖR ATT FÅ GODASTE MATEN:
Restaurang Rolfs Kök
HIT GÅR JAG FÖR ATMOSFÄREN:
Restaurang Bolaget, Visby
DET VISSTE DU INTE OM MIG:
Nådde åtton-
29
30
PASTA GREMOLATA (4pers)
Superenkel och superfräsh förrätt. Viktigt att göra tillräckligt lite.
100g per person räcker. Gästerna skall skrapa tallrikarna!
Finhacka 4 vitlöksklyftor och 1 kruka persilja.
Riv skalet av en citron samt 1,5 dl parmesanost.
Blanda allt i en bunke tillsammans med 0,5 dl olivolja och svartpeppar.
Koka upp 100g färsk pasta. Blanda allt och servera!
Drick något rött från Piemonte.
GRILLADE KAMBEN (4pers)
Kanske lite krångligare men det är det värt. Oemotståndlig!
Gör lite coleslaw genom att lägga 9dl finskivad vitkål i en bunke tillsammans
med 2 dl gräddfil, 1 dl majonnäs, 1 msk dijonsenap.
Blanda och smaka av med salt och peppar. In i kylen så det får götta sig.
Koka 2 kg kamben 70 minuter i buljong med 2 lagerblad och lite sopprötter
(en morot, en bit rotselleri, purjolök och en palsternacka). Har man en
tryckkokare blir det godare och går snabbare. (Har man tid låter man det stå
i kylen över natten).
Sätt ugnen på 200 grader grillläge.
Gör en BBQ-sås genom att först fräsa 1 gul lök och 1 vitlök i olja.
Släng därefter i 1 dl farinsocker, 1 dl äppelcidervinäger, 1 dl soja,
1 msk Sambal Oelek, en riven tumme ingefära och låt sjuda ca 30 minuter.
Smaka av så det blir gott... Finrivna apelsinskal är t.ex. kul.
Pensla kambenen med såsen och skicka in i ugnen 10-15 minuter
tillsammans med några majskolvsbitar. Pensla även ett varv när de är klara.
Servera med bira eller lite kryddigare rött.
FRYSTA LINGON MED TJINUSKISÅS
Tjinuskisås är egentligen kolasås med ingefära. Den söta kolasåsen mot beskheten
och syran i lingonen är helt oemotståndlig. Gör såsen genom att koka ihop 1dl
sirap, 25g smör, 3 dl vispgrädde, 1 tumme riven ingefära under ca 10 minuter.
När den mörknar är den klar.
Lägg de frysta lingonen direkt på tallriken och häll över såsen.
Servera med lite glass. Drick Moscatel de Setubal!
NJU T !
31
I Huvudet
”And I like it, just like that”
är inte bara en textrad från det
självbetitlade soloalbumet – orden
beskriver även Dregens känslor
för 2013, ett år då precis allt
Det var mycket att göra, det är ju
ingen underdrift. Men jag tycker
det är kul att ha mycket att göra,
speciellt när man är så nöjd med alla delarna”,
säger Dregen när vi träffas på HiQs kontor, i
samband med lanseringen av hans nya hemsida.
2013 inleddes med att Dregen och hans
parets första barn. Året fortsatte sedan med
att Dregen turnerade och släppte skiva med
han under hösten släppte sitt första soloalbum,
– Det var väl den där klassiska ketchupeffekten. Vi tog paus med Backyard Babies
2010, så det måste ha varit då jag började
jobba med allt det här, åtminstone i mitt
huvud. 2011 började jag hands-on att skriva
musik, spela in och skriva bok. Och sen kom
liksom allt på en gång 2013 – inklusive min
son, berättar Dregen och skrattar själv över
hur mycket det blir när man faktiskt listar allt.
Men som textraden lyder, det är precis så
här han trivs. Fullt ös och många saker som
händer.
– Jag tycker nog det är jobbigast att skapa
sakerna. Det är kul också men det är mer ett
orosmoment. Det är väl som med sport, man
tränar och tränar och bygger och förbereder
sig. Sedan är det match och då är det bara kul.
samarbete med HiQ , när HiQ blev rockstjärnans digitala partner. HiQ har bland annat
skapat Dregens nya hemsida och när musikvideon till Just Like That spelades in använde
han HiQs kontor som inspelningsplats.
32
på eN
KonS u l t
Dregen har i sin tur fortsatt att vara en av HiQs
mest anlitade konsulter, inte minst som gästartist och paneldeltagare på Kunskapsbaren.
– Jag har inte varit med om några jobbiga
grejer med HiQ än. Eller jo, när HiQ övertalade mig att vara körslagsledare på en konferens, då tyckte jag det var lite jobbigt innan. Jag tänkte att det skulle bli för mycket lek
och stoj och att ”inte kan jag vara körledare”.
Men det blev bland det roligaste jag gjort.
HiQ slutar inte att förvåna kan man säga.
Vad får du ut av samarbetet?
– Massvis faktiskt, jag har lärt mig skitmycket
av det här, det är därför det är så kul. Jag har
aldrig haft ett så djupt samarbete, det har mer
varit att man jobbar med olika företag, som ett
jeansmärke som sponsrar en turné. Här är det
på ett annat plan. Jag har lärt mig en massa
nytänk. Dessutom tycker jag om folket. Som
Lars (Stugemo) till exempel, han kan fråga hur
man gör när man släpper skiva och så berättar
jag hur den vanliga resan är. Då kommer han
med frågor och nya idéer och undrar ”varför
gör man inte så här istället?”
”Konsult” är kanske inte titeln Dregen skulle
använda om sig själv, men konceptet, att
komma in och bidra med sin expertkompetens, oavsett om det handlar om artisteri eller
systemutveckling, har han erfarenhet av.
”MAN KAN BLI SNICKARE ELLER
SVETSARE, MEN JAG TROR DET ÄR SVÅRT
ATT UTBILDA SIG TILL EN RIKTIGT BRA KONSULT. JAG TROR ATT KONSULT ÄR
ETT STATE-OF-MIND, VISSA ÄR NOG BARA
DET OCH VISSA ÄR DET INTE.”
Vad är en konsults viktigaste egenskap?
säga att inte vara för modern. Många konsulter
kan vara lite för inriktade på att det alltid ska
vara det senaste, men det räcker inte. Man
måste självklart ha en fot i framtiden men jag
tror att man även måste stå med en fot i någon
sorts ansvarstänk. Och så måste man vara
orädd.
Dregen tror att konsultegenskapen är något
man har i blodet.
– Man kan bli snickare eller svetsare, men
jag tror det är svårt att utbilda sig till en riktigt
bra konsult. Jag tror att konsult är ett state-ofmind, vissa är bara det och vissa är det inte.
Under 2014 fortsätter han att turnera med
soloskivan.
– Jag är väldigt nöjd med min platta och
känner för första gången att jag inte är mätt
riktigt. Så det blir Japan, sedan Skandinavien
igen och så sommarfestivaler runtom i Europa.
nya turnélivet, med fru och barn på hemmaplan att längta efter.
– Det var faktiskt det värsta. Det var en helt
ny grej att vara borta från familjen i nästan tre
veckor, det var hemskt. Men å andra sidan är
det väldigt kul att komma hem. Och det blir
ju mycket Skype, berättar Dregen och tillägger
att 2014 nog blir året då Sixten får göra debut
i pappas turnéfölje.
Självklart tänker han redan nu på nästa projekt och nästa platta.
– Efter sommaren tror jag att jag lägger ner
turnerandet lite och börjar skriva igen. Jag vill
inte att det ska ta tre år till nästa platta, jag
vill panga på med en ny ganska snabbt. Det
känns som att jag har lite till i mig.
BAKOM KULISSERNA HOS HiQ
33
IT I SKOLAN
Tillgången på datorer i svenska skolor ökar kraftigt och utvecklingen av digitala
Det sker en revolution inom
kommunikation, vilket i slutändan
både i samhället och
över sitt eget liv. Förstår
man inte den digitala
världen har man i dag
svårt att fatta beslut och
delta i samhället som
medborgare, därför är
digitaliseringen ett demokratiskt uppdrag för
den svenska skolan, säger
Jannie Jeppesen.
Skolverket genomför
vart tredje år en undersökning som följer upp
IT-användning och ITkompetens i skolan. I den
senaste rapporten (ITanvändning och it-kompetens i skolan, Stockholm, 2013) uppger en
fjärdedel av eleverna att de inte har fått lära sig
att vara försiktiga med vad de skriver och publicerar om sig själva på internet. En stor del
av eleverna säger dessutom att de aldrig har
lärt sig att värdera eller kritiskt granska information som de hittar på nätet.
– Vet alla SO-lärare verkligen hur utvecklingen ser ut? Kan de förstå och förklara begrepp som Anonymous, Wikileaks och sociala
medier? Har man inte den kunskapen blir det
svårt att utbilda barn och ungdomar om den
värld vi faktiskt lever i, menar Jannie Jeppesen.
Behovet av kompetensutveckling och stöd
för lärare och rektorer – tekniskt såväl som
34
”VET ALLA SO-LÄRARE VERKLIGEN
HUR UTVECKLINGEN SER UT? KAN DE
FÖRSTÅ OCH FÖRKLARA BEGREPP
SOM ANONYMOUS, WIKILEAKS OCH
SOCIALA MEDIER?”
pedagogiskt – märks tydligt i Skolverkets rapport. I grundskolan och gymnasiet uppger
över 70 procent av personalen att de saknar
tillräckligt pedagogiskt IT-stöd. Eftersom
Skolverkets uppdrag kring digital kompetens är
relativt litet hänger mycket på skolorna själva
och på eldsjälar inom lärarkåren.
– Skolsystemet är så långsamt samtidigt som
IT är allomfattande,
snabbrörligt och påverkar hur samhället fungerar i grunden. Det är en
enorm resa som skolan
måste ta sig igenom,
säger Jannie Jeppesen.
Peter Karlberg, undervisningsråd på Skolverket, ger Sverige 5 av 10
i betyg när det gäller
digitaliseringen av skolan
och att göra IT till en
integrerad del i lärandet.
– Om man tittar på
rent materiella förutsättningar, med datorer
och så vidare, då ligger
vi högt. Men tittar vi på
användandet så ligger
vi inte över EU-snittet.
Båda betygen går uppåt
men de materiella förutsättningarna har utvecklats mycket snabbare
än nyttjandet.
Peter Karlberg menar även han att allt
handlar om ökad kompetens och förståelse.
Både om den digitala världen och om hur
man från skolan och lärarnas håll ska använda de digitala verktygen för att utveckla
och förbättra lärandet. Att bara dela ut datorer
räcker inte.
– Då riskerar man situationer där de digitala verktygen bara upplevs som störande och
att koncentrationen försvinner. Det krävs ett
medvetet användande, både från elevens och
lärarens håll. Det krävs ett tillräckligt engagemang för arbetsuppgiften, och det ska ju
skapas genom bra undervisning från läraren
och bra läromedel på de nya plattformarna,
säger Peter Karlberg.
De digitala läromedlen som just nu lanseras
på marknaden har alla förutsättningar för att
få användningen av IT i skolan att öka och bli
mer varierad. I dag består användandet mest
av skrivuppgifter och att söka information på
nätet, men med pedagogiska lösningar kan datorer användas på ett bättre sätt och bli en mer
självklar del av undervisningen.
”DET HAR BLAND ANNAT VISAT
SIG ATT ELEVER SKRIVER LÄNGRE
MENINGAR I SVENSKA OCH ÄR BÄTTRE
stor vinst av digitala verktyg. På Vittraskolan
Telefonplan i Stockholm har de äldre eleverna
varsin dator eller surfplatta och skolan arbetar
efter en digital kompetensmatris där IT är en
naturlig del i undervisningen.
– Min önskan är att vi inte ens ska prata
om det som digitala verktyg. Vi säger ju inte
”papper och penna”-undervisning heller så det
det utifrån vilka verktyg man använder, säger
skolans rektor Jannie Jeppesen.
frågan inte får ta över, i grunden handlar det
om pedagogik och att ge barn och ungdomar
förutsättningar och kunskaper för att klara sig
i samhället.
– Boken har funnits i 500 år eller mer och nu
kommer ett nytt sätt att lära sig på. I stället för
att ifrågasätta om boken är det bästa sättet så
ifrågasätter man de digitala läromedlen. Men
det här kanske är det rätta sättet? Jag är helt
säker på att om några år kommer det digitala
lärandet vara lika självklart som all annan sorts
inlärning, tack vare pedagogiska digitala läromedel och mer stöd och utbildning till lärarna,
så att de kan förvalta och använda de tekniska
lösningarna på bästa sätt, säger hon.
PÅ MATTE NÄR DE FÅR TILLGÅNG
TILL EN DATOR ELLER IPAD.”
– Barn och unga använder dator, surfplatta
och smartphone jättemycket hemma, och i
många fall använder man just appar eller spel
för att utveckla läsande, skrivande eller mattekunskaper. Men de här digitala läromedlen
har saknats i skolan vilket har skapat ett glapp
mellan teknikanvändandet hemma och i skolan. Där måste skolorna komma ikapp, säger
Tina Barnden, en av HiQs experter på området.
Tack vare en-till-en-satsningen, där eleverna
utrustas med egna datorer, och ett tydligare
uppdrag från Skolverket gällande digital kompetens, har utvecklingen nu snabbats upp. Fler
bokförlag satsar på digitala läromedel och
mycket tid läggs på att utveckla pedagogiska
lärarstöd och handböcker. Detta för att övervinna den tröskel som stavas kompetens.
– Det händer jättemycket inom digitala lärotagen på hur IT påverkar lärandet positivt.
Det har bland annat visat sig att elever skriver längre meningar i svenska och är bättre på
matte när de får tillgång till en dator eller iPad.
Eleven upplever även skolarbetet som roligare
och detta skapar engagemang och motivation
där eleven lägger ner mer tid på läxor vilket
i sin tur leder till ett förbättrat resultat, säger
Tina Barnden.
Den nya tekniken gör det även möjligt att
nå elever med olika typer av inlärningsstilar
eller specialpedagogiska behov, oavsett om
de behöver stöd av text, bild, ljud, video eller animeringar. Just möjligheten att variera
lärandet, och på så sätt nå alla elever, är en
NYCKELN TILL FRAMGÅNG?
Det händer mycket inom digitala läromedel i skolorna
och forskning visar att IT påverkar lärandet positivt.
35
36
QNODDARNAS VÄRLD
I Qnoddarnas värld har varje elev sin egen
inloggning och kan själv inreda sin ”stubbe”,
som är den egna hemvisten. Vid inloggning
möts eleven av nya spännande uppgifter
som läraren aktiverat, det kan handla om
alltifrån bokstäver till berättande texter
eller geometri – allt i en inspirerande och
pedagogisk miljö.
Qnoddarnas värld är ett svenskt läromedel
med spelkänsla, producerat direkt för iPad.
Innehållet följer Lgr 11 (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet)
och Skolverkets bedömningsunderlag.
Qnoddarnas värld är pedagogiskt kvalitetssäkrat och innehåller i nuläget allt som behövs
för undervisningen i svenska och matematik
i årskurs 1–3. HiQ hjälper förlaget Natur &
Kultur med utvecklingen av läromedlet.
37
JAGET
M
Genom att mäta och logga rörelse,
hållning, sexliv, stressnivåer,
matintag, motion och lyckokänslor
kan vi analysera och förstå oss
själva bättre, för att i förlängningen
det bästa av allt är att vi inte behöver göra något själva, eftersom vår
tiden kan den här tekniken revolu-
SARA RIGGARE
Ceatio maximiSara Riggare har själv Parkinsons
sjukdom och forskar i hur kroniskt sjuka kan
använda sig av olika appar för att må bättre.
ed dagens digitala teknik går allt att
mäta och förvandla till diagram.
En liten sensor inbyggd i ena kindtanden kan hjälpa dig att hålla koll på allt du
äter och med hjälp av en sensor på ryggen kan
du se hur du sitter och hur mycket du rör dig
i vardagen. Det gör att du enkelt kan samla in
data och jämföra hur bra du presterar på jobbet med andra faktorer som vad du har ätit
eller hur mycket du har tränat.
Det här, att observera olika saker om sig
är att jag rör mig långsamt. Om jag inte tar
medicin kan jag inte röra mig över huvud
färdigheten varierar över dagen beroende på
hur medicinerna fungerar. Genom att observera de variationerna har jag kunnat anpassa
medicinerna så att de passar mig bättre än om
läkaren talar om för mig när jag ska ta min
medicin utifrån en generell riktlinje, säger hon.
det mätbara jaget. Begreppet myntades av
Gary Wolf och Kevin Kelly, redaktörer på
den amerikanska tidskriften Wired Magazi-
MELLAN PATIENTEN OCH VÅRDEN NÄR
Self i Mountain View i Kalifornien 2011 och
sedan dess har gräsrotsrörelsen spritt sig över
hela världen. I Sverige har Sara Riggare, doktorand vid Karolinska institutet, blivit en av
rörelsens främsta företrädare.
Sara Riggare har Parkinsons sjukdom och
Sara Riggare menar att det här går att applicera på alla kroniska sjukdomar. Hjärtsjuka
kan hålla koll på hjärtat med hjälp av sensorerna, vilket skulle betyda att de inte behöver
gå till doktorn lika ofta, medan diabetespatienter kan mäta insulinnivåer och jämföra
dem med vad man har ätit och hur man har
rört på sig.
– Det intressanta är att det även ändrar
maktbalansen mellan patienten och vården när
patienten själv skaffar sig kunskap om sin behandling. Det stärker mig gentemot vårdgivarna vilket jag tror är nyttigt, säger Sara Riggare.
Hur tas det här emot inom vården?
– Inte alls. Jag upplever att de är väldigt skeptiska. De verkar tro att det kommer att ta mer
tid och kosta mer. Men på sikt kommer vårdgivarna också att se att de kan spara pengar
på att människor mår bättre för att de kan behandla sig själva mer effektivt.
Mats Olsson, forskare och framtidsstrateg
inom hälsoområdet på konsult- och analys-
testade en app för medicinpåminnelser.
– Jag tar sex olika mediciner sex gånger om
dagen i sex olika kombinationer med sex olika
tidsintervall, så jag började använda appen
för att komma ihåg att ta medicinen i rätt tid.
Men när jag började samla mina data lärde jag
mig också olika saker om min kropp och hur
den reagerade både på behandlingen och på
andra faktorer som hur mycket jag rör på mig,
säger Sara Riggare.
I dag forskar hon kring hur hon och andra
kroniskt sjuka kan använda sig av tekniken för
att optimera sin behandling och på så vis må
bättre. Hittills har hon bland annat studerat
hur Parkinsonpatienter kan använda medicineringsappen hon själv testade, men också en
app där de kan mäta stelhet och långsamhet i
sina rörelser genom att knacka så fort de kan
– Det tydligaste symptomet på min sjukdom
38
”DET INTRESSANTA ÄR ATT DET
ÄVEN ÄNDRAR MAKTBALANSEN
PATIENTEN SJÄLV SKAFFAR SIG KUNSKAP OM SIN BEHANDLING.”
ett intresse inom vården, men att det krävs
ny och bättre utrustning för att de ska kunna
ta emot och behandla den information som
patienterna själva samlar in.
39
40
”Ingen vill ha ett samhälle där försäkringsbolag kräver att
vi ska ha en sensor på oss för att få billigare försäkringspremier,
– Vi ser redan nu tecken på att sjukvården går
i den riktningen, men det är oklart hur lång
tid det kommer att ta. Jag skulle tippa att om
tio till femton år så använder sig vården mer
pengar att spara på att mer kan göras på distans, att patienterna mår bättre och att äldre
kan bo hemma längre kommer det här att bli
riktigt stort, säger han.
gruppen som Sara Riggare varit med och
startat i Sverige strax under 400 medlemmar.
”REDAN NU FINNS PANNBAND
SOM MÄTER HJÄRNVÅGOR
FÖR ATT MAN SKA LÄRA SIG
ATT FOKUSERA OCH ANVÄNDA
HJÄRNAN PÅ BÄSTA SÄTT.”
– Använder du Runkeeper eller någon annan
träningsapp är du redan en del av rörelsen,
säger han.
För att se hur stort intresset är i Sverige
undersökningar de senaste åren och intervjuat
hälsoaktiva i hela landet. Hans undersökningar visar att av de 20 procent av svenskarna som
är hyfsat träningsaktiva använder en stor del
olika appar för att hålla koll på, coacha och
motivera sig själva. Dessutom har det visat sig
att det är särskilt vanligt bland kvinnor.
– När man frågar dem hur mycket tekniken
och olika appar betyder för dem är svaret
”jättemycket!” Många som tränar verkar behöva någon slags tävlingsmoment, vare sig
det handlar om att slå sina egna eller andras
rekord. Om det hjälper dem att komma i gång
är det väl strålande, säger Mats Olsson.
Han har själv en sensor på ryggen som
registrerar alla hans rörelser. Sensorn räknar
steg, mäter sömn och kontrollerar hur han
sitter. Om han får dålig hållning vibrerar sensorn för att uppmärksamma honom på att det
är dags att sträcka på sig.
Informationen som sensorn samlar in skickas
dessutom upp i molnet för att sammanställas
till diagram. Varje vecka får Mats Olsson ett
mejl med en statistiksida där han kan jämföra
sina resultat med tidigare veckors.
– För mig är det framför allt jättebra att
hålla koll på hur ofta jag reser på mig. Stillasittande är den nya rökningen och när jag ser
att jag har suttit mycket stilla en dag kan jag se
till att kompensera det. Med hjälp av sensorn
kan man göra små förändringar som förbättrörelsen bidra med mycket, säger Mats Olsson.
Att den här trenden slår igenom just nu tror
är förstås att den mobila teknologin är så utvecklad och att vi med dagens smarta mobiler
alltid har en sensor med oss. Att mäta och föra
statistik över sina värden är ju i sig inget nytt.
Människan har länge använt sig av stegräknare och träningsdagböcker för att hålla koll
på och analysera sin träningsutveckling. Men
med dagens digitala teknik, träningsappar och
smarta klockor har det blivit så enormt mycket
enklare.
Andra faktorer är den rådande hälsotrenden och nätverkssamhället. Sociala medier
fyller också en viktig funktion här, eftersom
folk använder sig av till exempel Instagram och Facebook för att jämföra data, tipsa
och peppa varandra.
Ju smartare tekniken blir och ju mindre den
kräver av dig, desto större kommer det här att
bli, menar Mats Olsson. I dag är det framför
allt kopplat till hälsa, men spännvidden för vad
– I framtiden blir allt
säger han.
Vi kommer att använda oss av det för att
förbättra sömnen, maten, träningen, rehabiliteringen, vardagsmotionen, jobbprestationer,
band som mäter hjärnvågor för att man ska
lära sig att fokusera och använda hjärnan på
bästa sätt.
det fortfarande känsliga frågor kopplade till
hur vi skyddar människors integritet och hur
vi hanterar den information vi samlar in.
Ingen vill ha ett samhälle där försäkringsbolag
kräver att vi ska ha en sensor på oss för att få
billigare försäkringspremier, eller att den data
vi samlar in ska hamna i fel händer.
– Det handlar om hur avtalen i molntjänsten ser ut för att alla ska känna sig trygga.
Men man får fråga sig vad som väger tyngst,
att jag har en sensor som gör att mitt hjärtproblem blir bättre eller risken att någon
okänd får tag i mina data? Själv tänker jag
att så länge jag loggar banala saker som hur
mycket jag rör på mig så bekommer det mig
inte om informationen kommer på avvägar.
för andra grupper, säger Mats Olsson.
En annan fråga inför framtiden är hur
företagen som utvecklar de här produkterna
ska kunna ta betalt.
– För HiQ är det här en väldigt intressant
trend, som växer hela tiden. Vi använder
vår kompetens från olika marknadssegment
och har en unik position när vi förenklar
människors liv. Det här är ett område som
verkligen berör oss, säger Jukka Rautio, VD
för HiQ Finland.
ökar för varje dag.
41
FRAMTIDENS
FORDON
42
Hallå där
ROBERT
Internet of Things och Connected Lifestyle är
fordonsindustrin går ”alltings uppkoppling”
Foto: Aftonbladet
COLLIN
Verksam på Aftonbladet, och en av Sveriges
mest respekterade motorjournalister
I
Göteborg pågår just nu ett stort forskningsprojekt för hur
HiQs Anders Almevad är projektledare i projektet. Han
tror att vi en dag kommer att ha ett samhälle som är helt befriat
från allvarliga bilolyckor.
– Ja, jag är helt övertygad i och med att det handlar om industriell utveckling. Jag jämför med sågverksindustrin där jag
också har varit verksam. Där sker i dag väldigt få olyckor jämfört med tidigare, tack vare att manuella moment i princip har
automatiserats bort. Jag tror på en liknande utveckling inom
transportindustrin.
Just automatisering är ledordet i forskningsprojektet NonHit Car & Truck, där fokus ligger på förbättrad aktiv säkerhet.
Fordon kan tack vare kameror, GPS och sensorer känna av omgivningen runtomkring bilen. Med datorer som sammanställer
all information och räknar ut färdvägen kan bilarna helt själnen bakom ratten ägna sig åt annat, till exempel läsa tidningen,
skriva mejl eller surfa. Eller varför inte lägga en beställning till
matvarubutiken och hämta upp varorna på hemvägen?
– Den stora fördelen, förutom ökad säkerhet, är just tid för
andra aktiviteter. Jag själv skulle gärna ha en självkörande bil
när jag pendlar mellan Göteborg och mitt hem varje dag. Det är
elva mil tur och retur och det vore ju perfekt att kunna använda
tiden till annat än att köra bil, säger Anders Almevad.
Självkörande fordon ses som en förutsättning för att uppnå
klaringen är att en självkörande bil är försiktig och att en dator
inte tar onödiga risker som att köra 150 km/h eller att ha en trött
eller berusad förare bakom ratten. Dessutom ses självkörande
bilar som ett miljövänligt val med minskad bränsleförbrukning.
Det låter nästan för bra för att vara sant.
som måste lösas innan bilarna kör helt själva. Vi får heller inte
glömma bort att lagstiftningen måste ändras för självkörankommer att vara oväsentligt i framtiden. Det blir mer innehållet i bilen som är viktigt för varje enskild konsument.
vagnsmärke jag reser med. Jag vill bara komma fram och helst så
billigt som möjligt, säger Anders Almevad.
BEHÖVS SJÄLVKÖRANDE BILAR FÖR
ATT UPPNÅ NOLLVISIONEN?
– Bilarna fick säkerhetsbälten, låsningsfria bromsar,
krockkuddar, antisladdsystem och nu senast system
som bromsar bilen automatiskt, samtidigt som bilens
struktur blev allt säkrare. Allt för att undvika olyckor,
eller för att minimera följderna. Bilen som kör själv
finns redan på prototypstadiet, jag har provkört. Men
föraren har alltid det sista ordet. Även när det gäller
nollvisionen.
VAD ÄR NÄSTA STORA UTMANING
I FORDONSINDUSTRIN?
– Fossila bränslen är en nagel i ögat på politiker och
miljödebattörer och alla biltillverkare har projekt med
bilmotorer som drivs med alternativa, klimatneutrala
bränslen. Men bensin och diesel är så överlägsna allt
annat. Hur ska en elbil bli lika effektiv som en dieselbil? Ja, det är den stora utmaningen. Och vi är långt
från lösningen.
OM VI BLICKAR FRAMÅT MED 20 ÅR, VILKEN
BIL SER DU FRAMFÖR DIG DÅ?
– Stora stadsjeepar och Volvo V70 är sällsynta på
vägarna. Framförallt om de bara har en bensin- eller
dieselmotor. De har blivit för dyra på grund av straffskatter och är illa sedda. Den vanligaste bilen i Sverige
är lite större än en VW Golf och drivs med någon form
av hybridsystem. Där finns en bensin- eller dieselmotor och en liten elmotor med batterier som kan
laddas i eluttaget hemma och på jobbet. Det finns
laddstolpar längs trottoarerna i städerna, som gamla
tiders parkeringsautomater. Rena elbilar är ovanliga,
eftersom de fortfarande är för dyra och har för kort
räckvidd. Bilarna är extremt säkra, knappt någon
kommer att dödas eller skadas allvarligt i en olycka,
eftersom bilens säkerhetssystem är så väl utvecklat.
Hela vårt liv kommer att vara uppkopplat, inget undantag om vi sitter i bilen. Det innebär också att storebror
ser oss hela tiden, överallt. Ingen biltur till en stilla vik
i solnedgång utan att FRA vet var du är, och med vem.
43
VI RULLAR
2017 kommer hundra självkörande bilar att släppas
lös på utvalda motorvägar i Göteborgsområdet, med
vanliga privatpersoner som testförare.
Om vi blickar framåt 20 år – är alla bilar mer eller
mindre självkörande då?
– I I-länder, ja. I U-länder nej.
Pratar man om uppkopplade saker och Internet of Things har bilen på kort tid kommit
Volvo Personvagnar. Vi frågar honom om han
tror att vi som människor är redo för självkörande bilar.
inom andra områden, till exempel vitvaror och
hushållsmaskiner, men inom fordonsindustrin
har de nya lösningarna, till exempel för kommunikation, redan blivit standard för många.
2017 tar utvecklingen ännu ett steg när bilar
med autonom körning ska testas i Göteborg.
100 självkörande bilar släpps då lös på utvalda motorvägar i Göteborgsområdet, med
vanliga privatpersoner som testförare. Bilarna
OM DE VILL. ATT LÄSA OCH SKICKA MED-
ningscentralen för att undvika köer och möjligJonas Ekmark jobbar med aktiv säkerhet på
44
”FÖRARE SOM LÅTER BILEN KÖRA KAN
ANVÄNDA TIDEN TILL NÅGOT ANNAT
DELANDEN BLIR BÅDE MÖJLIGT OCH
TILLÅTET NÄR BILEN TAR ANSVARET.”
– Flera undersökningar har visat på stort intillgängliga på marknaden. Ungefär hälften av
kunderna är intresserade och andelen är ännu
större på nya marknader som Kina och Brasilien, säger han.
Andra grupper är mer tveksamma eller till
och med negativa. Men eftersom autopiloten
blir ett tillval och kommer att köpas av den
som vill ha, är det inget problem att kunderna
har olika smak, menar Jonas Ekmark.
– Det är lite som att välja manuell eller
automatisk växellåda fast i större skala. Man
kan säga att en självkörande bil gör det ännu
roligare att köra, eftersom den tråkiga eller
rutinmässiga körningen inte längre behöver
utföras.
Varför satsar Volvo Personvagnar på det här?
– För att körningen kan bli säkrare och
mindre energikrävande. Förare som låter bilen
köra kan använda tiden till något annat om
de vill. Att läsa och skicka meddelanden blir
både möjligt och tillåtet när bilen tar ansvaret.
Vissa nya bilar kommer att kunna köra själva
när föraren ber om det. Det handlar om ökad
säkerhet och ökad frihet.
TEKNOLOGI
E N E X A K T H E T, E N S TÄ N D I G S T R Ä V A N E F T E R AT T F Ö R B ÄT T R A N Å G O T
O C H J A K T E N P Å E L E G A N TA L Ö S N I N G A R . D E T F I N N S F L E R L I K H E T E R
MELLAN BALETT OCH PROGRAMMERING ÄN MAN KAN TRO. DET MENAR
B R E T T M I L L E R S O M L Ä M N A D E D A N S E N F Ö R AT T B L I I T-K O N S U LT.
I RÖRELSE
45
STILL GOT IT
Det är många år sedan Brett Miller slutade
med baletten. Men rörelserna sitter fortfarande i. Här dansar han med Matilda Ljung.
M
itt under personalfesten på ett av
Sveriges största telekomföretag hörs
plötsligt opera dåna ur högtalarna.
Det är ju Carmen! Och plötsligt kommer en
av företagets programmerare ut på scenen
klädd i chinos och börjar dansa balett som
om han aldrig gjort annat. Det är Brett Miller.
Han kommer från Washington DC och
upptäckte baletten när han var arton år och
jobbade extra som seglarlärare på ett sommarläger. I ett hus precis intill båtbryggorna hölls
danskurser och Brett som tyckte om att testa
nya saker bestämde sig för att prova.
– Jag fastnade direkt. Det var något med rörelsen, hur man rör kroppen i takt till musiken.
Jag älskade det, säger han.
Efter sommaren började Brett studera matte
och datavetenskap på universitetet, men
46
drömde bara om en sak: Att dansa. Han tillbringade all ledig tid i balettstudion. Balett
handlar om oerhört hård träning, att nöta in
tekniken tills man behärskar den till perfektion. En vanlig dag tränade han åtta till nio
timmar och på fyra år blev han så pass bra att
”MAN SÖKER EFTER EN ELEGANT KODLÖSNING, EN VACKER HARMONI. DET ÄR
SAMMA SAK I EN DANSKOREOGRAFI.”
– Det var fantastiskt roligt men också otroligt
ansträngande, vi hade föreställningar varje
kväll och turnerade ständigt. Jag har säkert
gjort Nötknäpparen fem hundra gånger.
Brett hann jobba för baletten i tio år innan
den där inledande inspirationen och stor-
mande passionen klingade av. Då började han
plötsligt tröttna på den låga lönen och funderade lite över hur livet skulle bli efter dansen.
– Jag såg på mina äldre kollegor hur olyckliga
de var när de lade av senare i livet och inte
hade något annat att falla tillbaka på. Som
dansare blir dansen hela ditt liv, hela din
identitet. Om man slutar vid 40 eller 45 och
inte kan något annat, vad gör man då?
Så du bestämde dig för att ta den smällen medan du
fortfarande var ung och stark?
– Precis!
Men någon vidare smäll blev det inte. Det här
var i slutet av 1990-talet och med sin universitetsexamen i matte och datavetenskap var
det inga som helst problem att få jobb inom
IT-branschen. Brett började på ett litet företag
som förde honom till Finland och hamnade
så småningom på Ericsson. 2002 skickade de
honom på två veckors uppdrag till Sverige och
som konsult på HiQ.
Hoppet från baletten till IT-konsultbranschen kan verka brutalt. Men Brett säger
än man kan tro.
– Både inom IT och balett måste man vara
väldigt exakt. Man strävar alltid efter att förbättra något, är aldrig nöjd med det man har
och vill ständigt bli bättre. Och så måste man
vara väldigt duktig för att lyckas med det man
gör, både inom baletten och i IT-världen.
konst även i programmering.
– Man söker efter en elegant kodlösning, en
vacker harmoni. Det är samma sak i en dansjobbar tillsammans och är väldigt beroende av
de andra i gruppen. I IT-branschen har man
visserligen kollegor, men jobbar mer ensam,
menar Brett.
– En annan stor skillnad är inställningen
till deadlines. Inom baletten är en deadline
andra att bli inspirerad. Och så är min kropp i
väldigt bra form, vilket gör mig mer produktiv.
Ja, du har väldigt bra hållning!
– Precis och det gör att jag inte får ont i
kroppen. Den träning som krävs av en dansare
ger en otrolig kroppsmedvetenhet och inre
styrka som man har användning av även i
andra situationer. Det handlar både om fysiken
och om att man mår bra av att dansa.
– Jag tror att alla människor skulle må bra
av att dansa mer. Det är en fantastisk form
av fysisk aktivitet som dessutom är väldigt
uttrycksfull till sin natur. IT-jobbet kan vara
mindre uttrycksfullt, vilket kan stänga av delar
av ens personlighet. Men dans är förstås inte
för alla och alla ska göra det som inspirerar
dem. Själv tränar jag mycket pilates numera
och är pilateslärare.
Dansar du fortfarande?
– Nja, jag testade lite för två år sedan.
Då var det faktiskt några professionella
dansare som frågade vilket kompani jag
jobbar för. Det kändes bra. Men jag är inte
alls i samma form som jag var när det begav
sig. Då vägde jag tio kilo mindre.
Brett skrattar till och säger att en bra sak
med att ha slutat med baletten är att han är
mindre självupptagen nu.
För att du inte längre står framför spegeln hela tiden?
– Precis. Det kan lätt göra en väldigt neurotisk.
Så du är glad över att ha gått över till IT-världen?
tycker om i den här världen. Jag tycker om att
lösa problem och att jobba med andra smarta duktiga människor. Jag lär mig massor av
mina kollegor. Och så är det skönt att inte
vara helt uppslukad av dansen. Jag lever mer i
verkliga livet nu och det trivs jag med. Det är
här jag ska stanna.
redo. Inom IT-världen har man också deadlines, men de verkar skjutas upp mer lättvindigt.
Jag har inte riktigt kommit in i det. Efter tio år
som dansare sitter det i blodet att vid deadline
måste man vara klar. Och då måste det vara bra.
”JAG TROR ATT ALLA MÄNNISKOR
SKULLE MÅ BRA AV ATT DANSA MER.
DET ÄR EN FANTASTISK FORM AV FYSISK
AKTIVITET SOM DESSUTOM ÄR VÄLDIGT
UTTRYCKSFULL TILL SIN NATUR.”
En annan likhet är väl att både IT och balett kan vara
väldigt tidskrävande?
– Ja, men baletten tar all din tid. Den kräver hela din koncentration och mer än så, den
kräver hela ditt liv. IT kan säkert också ta hela
livet i anspråk, men för mig har det inte blivit så, och därför har IT-jobbet lett till bättre
balans för mig.
Har du användning av baletten i konsultjobbet då?
”Som dansare blir dansen hela ditt liv,
de hör att jag har dansat balett, så det är bra
dansvärlden och vill veta mer. Dessutom blir
jag fortfarande väldigt dedikerad när jag går
in i ett nytt projekt. Jag kanske har lättare än
och inte kan något annat, vad gör man då?”
47
48
BRETT MILLER
GÖR: IT-konsult på HiQ, Pilates-tränare,
driver nyhetsbrevet Pilates Intel
48
Fridhemsplan, Stockholm.
FAMILJ: Sambo Henrik och sonen Evan som
är tonåring och bor i Finland.
STÖRSTA BALETTUPPLEVELSEN: Så många!
Don Q Solo på en liten Moskvateater. Mina
piruetter och allt satt helt perfekt (det händer
sällan) och medan jag dansade klappade
publiken takten och mina kollegor hejade
på från backstage. Efteråt kom personer ur
publiken fram och gav mig blommor.
FAVORITUPPSÄTTNING: Balanchine’s
Serenade, men en bra Svansjön är också kul!
FAVORITKOREOGRAF: Paul Taylor och
George Balanchine
BÄSTA DANSFILMERNA: The Royal Balet’s
Swan Lake med Natalia Makarova och
Anthony Dowell. Men även Balanchines
Theme and Variations med Gelsey Kirland och
ÅLDER:
BOR:
balett när den är som vackrast.
49
50
EAST AFRICAN
RALLY
8 DAGARS PRÖVNING
400 mils rally genom Kenya och Tanzania.
Racerföraren Richard Göransson var på plats
med kartläsaren Emil Axelsson och körde en
av sex bilar som deltog i välgörenhetsprojektet
Race4Health. Med målet att samla in pengar
till välgörenhetsorganisationer tog de sig
under åtta dagar fram på Afrikas utmanande
vägar. Richard kallar detta sitt livs äventyr.
Här är hans berättelse om det fantastiska
East African Rally.
51
DAG #1:
DAG #2:
DAG #3:
ÄVENT YRE T HAR BÖR JAT
VI KÖRDE VILSE
MASAIER GILLAR GODIS!
DAG #5:
DAG #6:
DAG #7:
GIR AFFER I VÄGEN
VI VAR SNABBAST!
VILL BESTIGA KILIMANJARO
Vi r ullade av start r ampen i Mombasa, Kenya.
Nu vän tar 420 mi l på svår åt komli ga vägar i
Kenya o ch Tanzania. Vi lke t även t yr de t här
kommer bli. Nervös som tusan.
Snabbast i gen. Invasion av dj ur idag. Apo r ,
elefan ter , an ti loper o ch gn uer lite här o ch var.
De t avslu tades med at t åt ta gi r af fer stod mit t
på vägen. De var in te li ka st ressade som vi.
52
Redan n u har vi fåt t uppleva Safar i r ally t s
svår i ghe ter. Kör a i dimma, åka vi lse på
savannen o ch skot ta sand med händer na i
50 gr adi g vär me.
Vår första e tappseger. Vi har fåt t by ta lite
pun kter ingar idag. Höjdpun kten var at t åka
genom någr a masaibyar med tusen tals människo r
som åskådare.
Idag var vi snabba men slu tade i e t t di ke.
Vägen hade helt försvunnit av regnvat ten o ch
vi var för sena på de t. Vi passade på at t bj uda
lo kalbefo lkningen på lite godis o ch festis.
Mo lnfr it t i dag o ch vi kan konstater a at t
Ki limanjaro är e t t sto rt berg. Vi körde på dr yga
20 0 0 me ters höjd o ch de t mär ktes både i kropp
o ch moto ref fekt.
DAG #4:
Hallå där
KR AMP I HÄNDERNA
At t åka 15 mi l specialst r äcka u tan funger ande
fjädr ing var en ny upplevelse bland stenar ,
di ken o ch sanddyner. Men vi to g ändå vår första
st r äckseger.
RAMONA
KARLSSON
Rallyförare och förarinstruktör som
siktar på att sadla om till VM-serien
i rallycross under 2014
VAD ÄR GREJEN MED RALLYCROSS?
– Rallycross är som rally men körs på bana. Jag kommer alltid att älska rally, men rallycross är världens
snabbast växande motorsport och jag lockas av arenaformatet. Det är TV-sändningar, lättare att anordna
sponsorevent, mer mediabevakning och så vill jag ju
komma utomlands och tävla igen. Som det ser ut just
nu är jag den första och enda kvinnan i den högsta
klassen och det lockar förstås också!
VAD ÄR DET SOM DRIVER DIG?
– Från början kommer nog mycket av min drivkraft
från min uppväxt, Jag lärde mig tidigt att ska jag göra
något så får jag fixa det själv. Jag går aldrig in i något
halvhjärtat, ska jag göra något så gör jag det till 100
procent. Och jag går bara in i något om jag tror att
jag kan vinna och bli bäst. Jag måste kunna se det
framför mig, känna känslan av hur det kommer vara
att kliva högst upp på pallen. I tanken är jag redan
framme. Dessutom gillar jag entreprenörskapet,
att komma på och våga satsa på nya idéer och att ro
i land nya koncept.
DAG #8:
VI GJORDE DE T!
At t kör a med bar a st yr ning på e t t hj ul var
u tmanande på bergskammar na. Men än t li gen
är vi i mål. Vi lke t även t yr! De t här måste vi
gör a om.
PÅ VILKET SÄTT ANVÄNDER DU DEN NYA
DIGITALA TEKNIKEN I DITT YRKE?
– Jag är ingen prylmänniska, men jag fascineras
verkligen av ny teknik och vilka oerhörda möjligheter
den skapar. Man kan göra så mycket med små medel,
till exempel egna livesändningar. Rent konkret är
sociala medier det viktigaste för mig. Det är så otroligt
enkelt och en stor hjälp när det gäller PR, media och
reklam. Framförallt kan jag sköta det mesta själv
direkt från mobilen.
53
Hallå där
JOEL
HOLMBERG
Utvecklar mobilapplikationen ResLedaren efter att ha vunnit Travelhack, Sveriges
VAD ÄR RESLEDAREN?
– ResLedaren är en app som hjälper personer med
kognitiva funktionsnedsättningar, till exempel ADHD
eller autism, att använda kollektivtrafiken. Appen
kompenserar för nedsättningar i hjärnans exekutiva
funktioner, som tidsuppfattning, arbetsminne och beslutsfattande i pressade situationer. Dessutom hjälper
den personer som har svårigheter med ömsesidig
social kommunikation, till exempel att kunna fråga
någon om hjälp.
HUR FUNGERAR DET I PRAKTIKEN?
– ResLedaren förenklar processen att planera och
genomföra en resa med kollektivtrafiken i Stockholm.
Appen påminner när det är dags att gå hemifrån och
under resans gång blir du påmind när det är dags att
trycka på stopp och kliva av. Du får även hjälp med
karta från stationen till adressen du ska till. Skulle
någonting gå fel, som att man råkar åka åt fel håll, informerar ResLedaren om detta och föreslår en lösning
på problemet; ”Gå av på nästa station och ta tåg 21 mot
Gåshaga, eller ring en vän”. I senare versioner kommer
man att kunna skicka resor till varandra och följa hur
det går. Vi tror att det kan vara ett stöd och en trygghet
för målgruppen men även för föräldrar som vill skicka
resor till sina barn.
HUR ÄR DET ATT JOBBA MED PROJEKTET?
– Det är otroligt givande att få utveckla något som man
varit med och skapat från grunden, jag är dessutom
uppbackad av väldigt kompetenta kollegor. Den kombinationen och hoppet om att göra stor nytta för en utsatt målgrupp gör att arbetet inte kräver någon energi
alls, snarare får jag energi!
(RESLEDAREN LANSERAS UNDER 2014)
54
FACE-
för
DÖVFacebook har över en miljard användare
världens största sociala nätverk om du varken
Under 2014 blir det möjligt tack vare ett projekt
medier och ha ett socialt samliv över internet, på ett sätt
I
ett konferensrum på PTS huvudkontor,
med gröna stolar och en kristallkrona i
taket, är ett tiotal personer i färd med
att plocka fram sina laptops. Det är dags för
det näst sista mötet med användargruppen
som varit med och testat och utvärderat Fejjan
för alla, en Facebook-lösning för personer med
föreställningar åt sidan, om hur en webbapplikation ska se ut eller agera. Här är det helt upp
till användarna, eftersom det handlar om hur
det fungerar i deras miljö och i deras vardag,
förklarar projektledaren Maria Johansson.
och användarna Stig, Niklas och Jane. Niklas
har fullgod hörsel men är blind. Stig är blind
och har nedsatt hörsel och Jane lever med
dövblindhet. I användargruppen ingår även
Klas som är gravt synskadad och har en grav
hörselnedsättning. Alla fyra hör till den grupp
som nu kommer att kunna använda Facebook
på ett enklare och mer anpassat sätt.
– Det är väldigt viktigt att Facebook ska vara
något för alla. Det är viktigt att alla känner
att de har en trygg tillgång till det oavsett om
man råkar ha en funktionsnedsättning. Därför
anser jag att det är oerhört viktigt att utveckla
det här på ett så bra sätt som möjligt och då är
jag väldigt glad att få vara med och bidra,
säger Niklas.
Det mesta i vårt samhälle bygger på att man
ser eller hör, men tillgänglighet handlar om
att göra samhällsfunktioner, tjänster och information läsbart och förståeligt för alla, även
för dem som saknar vissa sinnen. Facebook
för personer med dövblindhet fungerar både
i dator och i mobil och man har framförallt
tittat på att lösningen ska vara så tillgänglig
som möjligt för skärmläsare. Det är den funktion som omvandlar texten till punktskrift
eller tal, beroende på hur individens funktionsnedsättning ser ut och vilket hjälpmedel
som används. Användargruppen vi träffar
använder en så kallad talsyntes och punktskriftsläsare för att kunna läsa det som står
på datorskärmen.
– Utmaningen har varit att lägga sina egna
ÅT SIDAN, OM HUR EN WEBBAPPLIKATION
”UTMANINGEN HAR VARIT ATT
LÄGGA SINA EGNA FÖRESTÄLLNINGAR
SKA SE UT ELLER AGERA.”
Man bedömer att omkring 2 000 personer
under 65 år omfattas av dövblindhet i Sverige.
Den nya tjänsten kommer utöver den gruppen
att hjälpa även tusentals andra som lever med
olika typer av funktionsnedsättningar.
– Det här är IT som gör skillnad. Har vi sett
del av sociala medier och ha ett socialt samliv
över internet, på ett sätt som inte varit möjligt
tidigare, då är jag nöjd, säger Maria Johansson.
Kortfattat är den nya lösningen en renare
och mer avskalad variant av Facebook.
Inga annonser, inget virrvarr av länkar och
ikoner, inga bildregn. Användaren får en tydlig
meny med vänner, grupper, meddelanden och
andra vanliga funktioner. Det är så få kommandon som möjligt för att inte användaren
ska översköljas av information.
– Vanliga Facebook har ett väldigt rörigt
gränssnitt med många rutor och fönster och
information och nya kommandon som poppar
upp. Har man då en skärmläsare så blir det
svårt att hänga med och få en överblick, förklarar Anders Franzén från PTS.
– Det här blir lugnare och mer kompatibelt
med punktskrift, och det blir lättare att ta del
av information. Det är enklare att söka efter
grupper och att skicka ett meddelande eller en
status. Och det är bra att få en meny, för att
enklare hitta vad man vill ha, berättar Jane,
som varit med och testat lösningen i användargruppen.
I projektet har utvecklingsteamet och användarna jobbat tätt tillsammans. Man har
lärt sig kommunicera och interagera på ett
naturligt sätt, med hjälp av dövblindtolkar, sms
och e-post. När någon av utvecklarna förklarar
en ny funktion under mötet tecknar tolken i
Janes hand och Jane kommenterar sedan på
teckenspråk.
Det har varit otroligt viktigt att ha med
användarna hela vägen, för att se hur det
fungerar för dem och få direkt feedback på nya
funktioner. Och det är kul att de verkar nöjda
med hur det har blivit, säger Anders Franzén.
David Bezjak är en av konsulterna som
jobbat med att utveckla lösningen.
– Hela resan har varit otroligt inspirerande,
en underbar upplevelse. Det är så mycket man
själv tar för givet. Att vi faktiskt kan tillgängliggöra det här, det är väldigt stort, säger han.
PUNKTSKRIFTSLÄSARE
Text på skärmen omvandlas till punktskrift
55
47 %
A NDELEN HiQ: A RE
SOM VÄ L JER A NDROID N Ä S TA
GÅ NG DE BY TER TELEFON
7%
av den amerikanska
befolkningen har aldrig
hört talas om Facebook
55%
av internetanvändarna
i Sverige
I Finland
är siffran
45%
100 000 000
S Å M Y C K E T I N V E S T E R A D E N E T F L I X I E N N Y S Ä S O N G AV H O U S E O F C A R D S
Shopping via
mobiltelefonen
beräknas uppgå till
100
miljarder dollar
år 2017
56
2 484 915 124
SÅ MÅNGA INTERNE TAN VÄNDARE HAR
VÄRLDEN I BÖR JAN AV ÅRE T
dollar – den rekordhöga prislappen för OS i Sotji
45
82%
6 572 950 124
så många personer
har en mobiltelefon
MILJ.
ANTAL AK TIVA CANDY CRUSH-SPEL ARE
ANDROIDS
MARKNADS ANDEL
PÅ SMARTPHONEMARKNADEN
55 % per år
– så mycket växer videotittandet
i mobilen enligt Ericsson
20 000
L ÅTA R L Ä G G S T I L L PÅ S P O T I F Y VA R J E D A G
57

Similar documents

Svenskarnas användning av telefoni och internet

Svenskarnas användning av telefoni och internet Den totala svarsfrekvensen blev i år 43 procent. Detta är en klart lägre siffra än år 2011 då undersökningen senast genomfördes. Bortfallsanalysen visar att det inte finns några större skevheter i ...

More information

Kult. 2004.05

Kult. 2004.05 sländan vara den onda fen i förklädnad. Det går så långt att hon ännu efter hundra år försöker hindra prinsen från att tränga in i slottet. I gengäld har den sista fen – syrénfen på svenska – vuxit...

More information