docSnödjup i Sverige 1904/05 – 2013/14
download 
Report Transcription
Snödjup i Sverige 1904/05 – 2013/14
METEOROLOGI Nr 158, 2015 Snödjup i Sverige 1904/05 – 2013/14 Lennart Wern Pärmbild. Bilden är från Tandådalens topp. I lä bakom trästolparna har det bildats ”snöstolpar” som inte innehåller något annat än snö. Troligen har vindriktning varit konstant under en längre tid och i lävirvlar bakom trästolparna har det ansamlats snö. Foto Lennart Wern. ISSN: 0283-7730 © SMHI 2015-01-26 METEOROLOGI Nr 158, 2015 Snödjup i Sverige 1904/05 – 2013/14 Lennart Wern Denna sida är avsiktligt blank Sammanfattning Rapporten ger en beskrivning av snöförhållandena i Sverige under vintrarna 1904/05 till 2013/14. Speciellt har vinterns största snödjup, antal dagar med snötäcke och stora snödjupsökningar under ett dygn studerats. Snödjupsrekord för olika månader och landsdelar har sammanställts. Svåra snövintrar beskrivs liksom olika exempel på extrema snöfall och snödjup med återkomsttiden 10 och 50 år. Vid en jämförelse av vintrarna under perioderna 1991 – 2014 med 1961 – 1990 så har vinterns största snödjup minskat i nästan hela landet utom i nordligaste Norrland. I södra Norrland samt norra Svealand utom fjällen har det varit en statistiskt signifikant minskning som beräknats till 10 – 20 cm. Antal dagar med ett snötäcke på minst 1 cm har också minskat i nästan hela landet vid jämförelse av de bägge perioderna. Minskningen har varit störst i delar av Götaland och Svealand med drygt 20 dagar och i dessa områden är minskningen också statistiskt signifikant. Det största godkända snödjupet som mätts av SMHI är 327 cm den 28 februari 1926 i Kopparåsen cirka 15 km öster om Riksgränsen i Lapplandsfjällen. Det finns dock en misstanke att snö kan ha blåst in från det närbelägna fjället. Det största snödjupet i Svealand är 187 cm och mättes i Ulvsjö i Dalarna den 16 mars 1951. Det största snödjupet i Götaland är från Ödskölt i Dalsland den 27 mars 1951 då det noterades 146 cm. Stora snödjupsökningar från en dag till nästa beror ofta på så kallade snökanoner som oftast bildas över Östersjön vid vind från öster. Det är kombinationen av kall luft och det relativt varma havsvattnet som gör att kraftiga snöbyar bildas i långa band längs vindens riktning. Luften närmast vattenytan värms upp och tillförs fukt. Speciellt utsatt för snökanoner är Norrlandskusten från Skellefteå ner till Gävle men även Smålandskusten, Vänern och Vättern är drabbat. Exempelvis ökade snödjupet på ett dygn med 72 cm i Oskarshamn (jan-1985), 73 cm i Gävle (dec-1998) och 75 cm i Kilagården i Västergötland (dec-2012) till följd av snökanoner. Den allra största snödjupsökningen vi känner till beror dock inte på en snökanon. I Njunjes i Lapplandsfjällen ökade snödjupet med 109 cm från den 31 oktober till den 1 november 1921. Den vinter som varit snörikast är 1965/66 om man ser till vinterns största snödjup i Sverige som helhet. Vinterns största snödjup mättes i Storbron nära gränsen till Norge i Dalarna då till 171 cm (apr-1966). I Götaland var djupet som mest över en meter på flera mätplatser. Åmål i Dalsland hade det största snödjupet med 139 cm i denna landsdel. I olika delar av Sverige har det under andra vintrar förekommit större snödjup än under 1965/66. Exempelvis var det extremt mycket snö i fjällen 1988/89 och vintern 2009/10 var den snörikaste vintern i Götaland under hela den studerade perioden. Summary This report provides a description of the snow conditions in Sweden during the winters of 1904/05 to 2013/14. In particular, maximum accumulated snow depths, number of days with snow cover and large snow depth increases during one day are studied. Snow depth records for different months and parts of the country have been compiled. Severe snow winters are described and also examples of extreme snowfall and snow depth with return periods of 10 and 50 years are given. A comparison during the period 1991-2014 to 1961-1990 shows that maximum snow depth decreased in almost the entire country except for northern Norrland. In southern Norrland and northern Svealand, except for the mountains, there has been a statistically significant reduction estimated to 10-20 cm. The number of days with snow cover of at least 1 cm has also decreased in almost the entire country when comparing the two periods. The largest decrease of more than 20 days occurs in parts of southern and central Sweden, a reduction that is statistically significant in these areas. The maximum official snow depth measured by SMHI is 327 cm on 28 February 1926 in Kopparåsen about 15 km east of Riksgränsen in Lapland. However, there is a suspicion that the snow may have blown in from the nearby mountain. The maximum snow depth in Svealand is 187 cm measured in Ulvsjö in Dalarna on 16 March 1951. The maximum snow depth in Götaland is from Ödskölt in Dalsland on 27 March 1951, when 146 cm was recorded. Large snow depth increases from one day to the next are often the result of “snow cannons” that can form over the Baltic Sea as a result of winds from the east. This phenomenon is the combination of cold air and the relatively warm sea water that creates heavy snow showers formed in long strips along the wind direction. The air closest to the surface of the water heats up, transferring moisture from the sea into increased humidity that falls as snow when the winds reach land. Especially affected by snow cannons are the Norrland coast from Skellefteå to Gävle, but also the coast of Småland and the large lakes Vänern and Vättern can be affected. For example, snow depth increased 72 cm in Oskarshamn in one day (Jan 1985), 73 cm in Gävle (Dec 1998) and 75 cm in Kilagården (Dec 2012) due to snow cannons. The largest 1-day increase of snow depth that we know of, however, is not due to a snow cannon. In Njunjes in Lapland, snow depth increased 109 cm from 31 October to 1 November in 1921. The winter with most snow accumulation over Sweden as a whole is 1965/66, in terms of maximum snow depth. This winter's maximum snow depth was measured in Storbron near the border to Norway in Dalarna at 171 cm. In Götaland the snow depth was at most more than one meter at several measuring sites. Åmål in Dalsland with 139 cm had the greatest snow depth for this part of the country. Greater snow depths than in the winter of 1965/66 have occurred regionally in Sweden. For example, extreme accumulations of snow were seen in the Swedish mountains during the winter of 1988/89 and 2009/10 was the snow richest winter in Götaland over the period studied. Denna sida är avsiktligt blank Innehållsförteckning 1 FÖRORD ........................................................................................................ 1 2 SYFTE OCH BEGRÄNSNINGAR ................................................................... 2 3 BAKGRUND SNÖDJUPSDATA ..................................................................... 3 4 METODIK ....................................................................................................... 4 4.1 Mätning av snödjup ...................................................................................... 4 4.2 Stationer med långa serier ........................................................................... 5 4.3 Felkällor ......................................................................................................... 7 4.4 Återkomsttider .............................................................................................. 8 5 RESULTAT ................................................................................................... 10 5.1 Svenska snörekord ..................................................................................... 10 5.2 Vinterns största snödjup ............................................................................ 14 5.3 Antal dagar med snötäcke .......................................................................... 17 5.4 ”Snökanoner”.............................................................................................. 27 5.5 Snödjup under året ..................................................................................... 19 5.6 Svåra snövintrar .......................................................................................... 23 5.7 Återkomsttider ............................................................................................ 25 5.8 Extrema snöfall ........................................................................................... 27 5.8.1 5.8.2 5.8.3 5.8.4 5.8.5 5.8.6 5.8.7 5.8.8 5.8.9 5.8.10 5.8.11 5.8.12 5.8.13 5.8.14 5.8.15 Svandal, december 1906 .............................................................................................. 29 Njunjes, oktober / november 1921 ................................................................................ 30 Kopparåsen, februari 1926 ........................................................................................... 31 Ulvoberg, juni 1932 ....................................................................................................... 32 Sommarsnö, juli 1964 ................................................................................................... 33 Degersjö, januari 1967.................................................................................................. 34 Sydsvenska höglandet, juni 1982 ................................................................................. 34 Oskarshamn, januari 1985............................................................................................ 35 Tidigt snötäcke i norra Norrland, augusti 1986 ............................................................. 36 Sent snötäcke i Norrland, juni 1989 .............................................................................. 37 Tidigt snöfall i Småland, september 1995 .................................................................... 37 Götaland, november 1995 ............................................................................................ 38 Gävle, december 1998 ................................................................................................. 39 Snökanon över Vänern, december 2012 ...................................................................... 39 Snökanon i Västerbotten, december 2012 ................................................................... 40 6 SLUTSATSER .............................................................................................. 42 7 REFERENSER ............................................................................................. 43 8 BILAGA: FIGURER OCH TABELLER ......................................................... 44 Denna sida är avsiktligt blank 1 Förord När jag växte upp på 1960- och 70-talet i Jönköping var det alltid gott om snö varje vinter. Jag kunde bygga snögubbar, kasta snöboll och rulla stora snöbollar som vi satte samman till snökojor. Vi byggde pulkabanor från grannens tomt till vår tomt som vi for ner i med hiskelig fart. Vi byggde hopp och hoppade med våra skidor som inte var utrustade utlösningsbindningar. Det var ett under att vi inte bröt några ben. När jag blev något äldre införskaffades slalomutrustning och jag tog mig ofta till Järabacken, stadens slalombacke. Där köpte jag förstås säsongskort varje vinter för det var ju gott om snö alla vintrar. Men hur var det egentligen? Kommer jag ihåg rätt? Ett stort tack riktas till min kollega Sverker Hellström som på ett vidunderligt sätt hittar intressanta snödjupsdata och rekord som inte finns digitalt i SMHIs databas utan enbart på pappersjournaler i stora arkivet i källaren. Även ett tack riktas till Hans Bergström på Uppsala Universitet som välvilligt delat med sig av Uppsalas snödjupsmätningar. 1 2 Syfte och begränsningar Det är många som är intresserade av snödjupet och hur det har varierat historiskt. Finns det någon trend? Det pratas mycket i tv och radio om att det blir varmare. Då måste väl snön ha minskat! Eller? Byggherrar är intresserade av att veta hur snölasten har varierat och om den kommer att förändras i framtiden. Denna rapport innehåller dock inte snölaster och hur man ska dimensionera i olika delar av landet. För detta hänvisas till Boverket. Skidanläggningar framförallt i sydligare delar av landet är oroliga för sin existens och hur går det med Vasaloppet? 1932 och 1990 ställdes loppet in pga. av snöbrist. Finns det risk för att loppet kan behöva ställas in oftare i framtiden? Skogsägare funderar kring snödjup och tjäle. Går det att komma fram med de stora skogsmaskinerna i framtiden. Denna rapport säger dock inte något om förväntade snödjup i ett framtida klimat. För detta hänvisas till den senaste forskning som kan hittas på SMHIs hemsida. Klimatforskare är intresserade av att veta hur snödjupet och antal dagar med snötäcke har förändrats för att jämföra med resultat från klimatmodeller. Denna rapport ger en beskrivning av främst vinterns största snödjup och stora snödjupsökningar från en dag till nästa. Hur de största snödjupen varierat från 1904/05 till 2013/14 visas och antal dagar med snötäcke under vintrarna 1951/52 – 2013/14. Tidigare rapporter har beskrivit årets största snödjup från 1 januari till 31 december. Denna rapport har däremot sammanställt snödjup för olika vintrar (1 juli till 30 juni året efter) vilket enligt författaren är ett mer korrekt sätt att sammanställa snöstatistik. Annars skulle det största snödjup för ett år kunna uppmätas den 31 december och för nästa år den 1 januari fastän det handlar om samma snötäcke. 2 3 Bakgrund snödjupsdata Temperatur och nederbörd har mätts och rapporterats dagligen från ett stort antal stationer sedan slutet av 1800-talet. Snödjup började man dock att rapportera mer systematiskt först under vintern 1904/05. Däremot finns det anteckningar i äldre journaler av mer översiktlig karaktär som ”fotsdjup snö”, att det varit slädföre eller att det varit bortåt en meter snö. Informationen är visserligen intressant men inte mycket att göra statistik på. Ett omfattande förarbete har genomförts för att denna rapport ska ha varit möjlig att skriva. Under flera års tid har snödjupsdata lagts in i SMHIs digitala databas, granskats och rättats inte bara av författaren utan även av kollegor, ingen nämnd och ingen glömd. Misstänkt felaktiga stora snödjup och stora snödjupsökningar från en dag till nästa har listats, granskats och vid behov rättats. Om det mittersta värdet av tre snödjupsmätningar dagarna efter varandra avviker mycket har även det listats som ett misstänkt felaktigt värde för att därefter granskas. Rekordvärden för olika landsdelar och månader har tagits fram och kontrollerats. Många timmar har alltså ägnats åt att ”gräva” i SMHIs arkiv i källaren för att jämföra originaljournal med misstänkta värden i databasen. Om fel värde funnits i databasen har det förstås rättats. Även en hel del extra digitaliseringsarbete har utförts för att komplettera och förlänga utvalda stationers dataserie för perioden 1951 - 1968. Det finns en hel del digitala snödjupsdata som ännu inte förts in i databasen. Även dessa har använts i studien. Information och data har också hämtats från exempelvis Helge Pershagens rapport ”Maxisnödjupet i Sverige 1905-76”, artiklar i SMHIs nu nedlagda tidning Väder och Vatten och faktablad utgivna av SMHI. Från 1969 finns alla observationer av snödjup i digital form i SMHIs meteorologiska databas. Under perioden 1961-1968 saknas drygt hälften av stationerna i databasen som finns i pappersjournaler, se Figur 1, och under 1951-1960 saknas ännu fler stationer. Detta gör att det kan finnas intressanta snödjupsrekord före 1969 som ännu inte hittats. Det har emellertid gjorts en ordentlig genomgång av absolut största snödjup för varje månad och landsdel så alla sådana rekord har troligen hittats. Absoluta rekord har ju noterats i tidigare rapporter och artiklar. Däremot har man tidigare inte gjort många statistiska sammanställningar över snödjupsökningar från en dag till nästa. Det kan således mycket väl finnas stora snödjupsökningar som ännu inte hittats i odigitaliserade data. Det pågår ett projekt på SMHI för att data som enbart finns på pappersjournaler ska digitaliseras. Att data finns i databaser är förstås en förutsättning för att stora mängder data ska kunna bearbetas, sammanställas och presenteras på ett effektivt och elegant sätt. Detta projekt är dock mycket tidsödande och kommer att ta många år innan det är klart. Figur 1. Antal stationer som finns digitalt i SMHIs databas under perioden 1950/51 till 2013/14. Stationen måste ha rapporterat snödjup minst en gång under december till mars. 3 4 Metodik ”Medianvärden” är ett statistiskt mått som ofta förekommer i snöstatistik. Medianvärdet är det mittersta värdet. Om det exempelvis finns 25 vintrar med det största snödjupet för varje vinter så är medianvärdet det trettonde högsta (eller trettonde lägsta). Det finns lika många vintrar med större snödjup som med mindre snödjup än medianvärdet. Man kan alltså säga att medianvärdet av vinterns största snödjup är ett mått på hur mycket snödjupet är som mest under en genomsnittlig snövinter. Om medianvärdet är 0 cm så är det förstås vanligare med barmark än med ett snötäcke. En jämförelse har gjorts av vinterns största snödjup och av antal dagar med snötäcke mellan perioderna 1990/91-2013/14 och 1960/61-1989/90. För att undersöka om dessa perioder skiljer sig signifikant från varandra har Students t-test använts. Med detta test har beräkning gjorts om det finns någon signifikant förändring till 95 procents nivå eller om det inte finns någon signifikans. För att bestämma om det finns någon statistiskt signifikant linjär ökning eller minskning av vinterns största snödjup under perioden 1904/05 till 2013/14 eller från 1951/52 till 2013/14 har en linjär anpassning av data gjorts. Ett 95-procentigt konfidensintervall har beräknats av den linjära anpassningen för att bestämma om förändringen är statistiskt signifikant eller inte. I resultatkapitlet finns en hel del kartor med analyserade snödjup. Dessa analyser bygger enbart på svenska stationer. Kartanalyserna är gjorda objektivt med GIS-programvaran (Geografiska InformationsSystem) Surfer. Således skulle isolinjerna kunnat vara något annorlunda och kanske bättre om handanalyser gjorts. 4.1 Mätning av snödjup Snödjupet mäts klockan 07 (svensk normaltid) och mätningen bör utföras på en någorlunda slät markyta utan nämnvärd drivbildning i ett område om cirka 10 m · 10 m. Daglig rapportering av snödjup är en fördel, men många stationer har rapporterat endast den 15 och den sista i månaden, något annat intervall eller inte alls under långa perioder. Snödjupet mäts helt enkelt genom att sticka ner en linjal, tumstock eller montera fast mätpinne lodrätt i snön och mäta djupet. Alla observationer av snödjup i SMHIs regi utförs på detta sätt. I figuren till höger ser vi en fast snöpinne på SMHIs mätplats i Norrköping. Avläsningen sker på en centimeter när, och det rapporterade snödjupet skall helst avse medelvärdet från minst fem mätpunkter med några meters avstånd. Markytans andel med snö rapporteras också från flertalet stationer. Marken på mätområdet kan vara helt täckt av snö, omväxlande snöfläckar och barmark eller helt snöfri. SMHI använder fyra olika kategorier för att ange detta: S– SB – BS – B– 4 Figur 2. Mätpinne för snödjup vid SMHIs mätplats i Norrköping. Foto SMHI. Marken är helt snötäckt Marken är mer än till hälften, men inte helt, snötäckt Marken är till mindre än hälften snötäckt Marken är helt snöfri, barmark Snödjupet mäts på mellan 500 och 700 stationer varje år, Figur 1. Stationerna är förstås placerade där observatörerna bor och i vissa fall där folk arbetar som på flygplatser. Större snödjup förekommer således, på högre höjder, i fjällen där SMHI saknar mätstationer. Ingen av SMHIs cirka 140 automatstationer rapporterar idag snödjup. På vissa håll i världen förekommer dock automatisk mätning av snödjup, och det är i huvudsak två olika metoder som används, antingen ultraljud eller lasermätning. På en fast höjd över markytan monteras en sensor, som sänder en signal ner mot snöytan, där den studsar tillbaka. Därmed kan man beräkna avståndet till snöytan och därmed även snödjupet. Ett gemensamt problem för de båda automatiska teknikerna är att de endast ger ett punktvärde. För att motsvara en manuell mätning med minst fem mätpunkter, skulle det krävas lika många sensorer. Så småningom kanske SMHI väljer att införa denna teknik. En utvärdering måste dock ske först av vilken teknik som är mest tillförlitlig. 4.2 Stationer med långa serier En sammanställning har gjorts av vinterns största snödjup under perioden 1904/05 2013/14 för alla SMHIs stationer. Det visade sig att enbart 41 av stationerna var kompletta med snödjupsobservationer varje vinter eller kunde göras till kompletta serier för denna studie, se Figur 3. För att göra serierna kompletta har vi varit tvungna koppla ihop ett antal närliggande stationer, exempelvis gjordes mätningarna i Stensele fram till 2004 men därefter har data från Gunnarn använts. Hur dessa kopplingar är gjorda finns beskrivet i bilaga, Tabell 5. 5 Dessa 41 mätserier har utnyttjats för att studera hur vinterns största snödjup varierat. Samma 41 stationer har även använts för att studera hur antal dagar med snötäcke har varierat, men tyvärr kunde inte fyra av de 41 stationerna utnyttjas eftersom snödjupet inte rapporterats dagligen. Dessa fyra stationer är Umeå, Forse, Flahult och Västervik. För ett antal stationer har dessutom digitala data inte funnits tillgängliga under hela den 110-åriga seriens längd. Det är främst till och med 1950 som digitala dagliga snödjup saknats för att antal stationer. För att göra serierna kompletta har årets istället för vinterns största snödjup utnyttjats som för flertalet stationer finns publicerat i Pershagen (1981). För flertalet av åren inträffar årets största snödjup under januari till april varför årets och vinterns största snödjup oftast överensstämmer. I södra Sverige kan dock vinterns största snödjup inträffa redan i november eller december. Detta innebär således att för vissa år hamnar det största snödjupet på fel år vilket dock inte torde påverka utseende i framtagna diagram nämnvärt. Det förekommer att digitala data saknas för en station och vinterns största snödjup saknas även i Pershagen (1981). I dessa fall har snödjupet interpolerats utifrån den närliggande station som bäst visar korrelation med stationen där vinterns snödjup saknas. Figur 3. Kartan visar 41 stationer med serier från vintern 1904/05 till 2013/14. Blå linjer visar gränsen mellan Götaland, Svealand, södra Norrland och norra Norrland. Alla stationer har inte heller rapporterat snödjup dagligen under hela perioden. Exempelvis för stationen Umeå som kopplats med Umeå Flygplats och Röbäcksdalen, finns dagliga snödjup tom 1995, men därefter har snödjupsmätningar enbart gjorts några få dagar under månaden. Alla de skapade långa serierna är inte helt konsistenta eftersom närliggande stationers serier har sammankopplats, att årets största snödjup utnyttjats ibland istället för vinterns största och att alla stationer inte mätt dagligen under hela perioden. De rekonstruerade serierna bedöms ändå vara av tillräckligt hög kvalité för att det övergripande resultatet inte ska påverkas nämnvärt. 6 4.3 Felkällor Att mäta, rapportera och lagra snödjupsdata kan tyckas vara enkelt men många felkällor och problem förekommer tyvärr. För att kunna sammanställa snödjupsstatistik behövs helst daglig information om snödjup eller om det varit barmark. När det inte funnits någon snö på väderstationen har ofta kolumnen för snödjup i journalen lämnats tom. När dessa data förs över till moderna digitala databaser saknas således uppgift angående snödjup eller om det var barmark. Många observatörer har helt korrekt enligt SMHIs tidigare arbetsbeskrivning enbart rapporterat snödjupet den 15 och den sista i varje månad. Andra stationer har mätt några gånger vid godtyckliga datum under månaden medan de större stationerna ofta rapporterat dagligen då det varit snö. De större stationerna s.k. synopstationer rapporterar inte bara nederbörd och snödjup utan också var tredje timme temperatur, vind, lufttryck, sikt, moln mm. Vissa stationer har under perioder inte rapporterat snödjup alls även om det funnits snö. I äldre journaler är det vanligt att stationen enbart rapporterat ett S, som innebär att marken var täckt med snö, men ingen information om djupet. Tyvärr är det inte enkelt att i efterhand via ett datorprogram avgöra om det varit barmark på stationen eller om ingen mätning gjorts av det snödjup som kanske funnits. Att då t ex sammanställa vinterns största snödjup för någon väderstation kan förstås ge felaktiga resultat eftersom beräkningen bara bygger på de år då snö funnits. I Skåne är det inte alltid snö på alla stationer under alla vintrar och vissa stationer där kanske inte har mätt just den dagen då det största snödjupet förekom. Att sammanställa statistik över antal dagar då marken varit täckt med snö är ännu knepigare. Då krävs förstås att det finns snödjupsinformation varje dag. Sedan några år tillbaka rapporteras emellertid ett snödjup dagligen från de flesta av SMHIs manuella stationer och 0 cm om det varit barmark, vilket författaren är mycket tacksam för. Det har förekommit och förekommer nog fortfarande en del fel i snödjupet i databasen. Den vanligaste orsaken till att fel värde är lagrat i databasen är att observatören varit noggrann och rapporterat exempelvis 7,0 cm med en decimal angiven men i databasen lagras snödjupet i hela centimeter. När journalen sänts in till SMHI och personal fört över data till datorer har inte det lilla kommatecknet uppmärksammats utan 70 cm förts in och lagrats i databasen. Även om det inte snöat sedan föregående dag kan snön ha sjunkit ihop eller har snö blåst till platsen för mätning. Det finns exempel på att även om det inte kommit någon snö sedan föregående dags mätning så rapporteras samma snödjup dag efter dag i veckor. Man kan misstänka att observatören inte gjort någon mätning utan bara rapporterat samma snödjup som dagen innan. När en ny snödjupsmätning görs därefter kan snön ha minskat eller ökat orealistiskt mycket. Det finns en tumregel att 1 mm smält nederbörd motsvarar 1 cm torr nysnö. Det förekommer att en väderstation rapporterat 10-15 mm smält nederbörd under ett dygn och samtidigt att snödjupet ökat med 40-50 cm. Är detta rimligt? Jo, författaren menar att det kan vara rätt. Av aerodynamiska skäl underskattas i praktiken all nederbörd och speciellt snönederbörd. Ju mer det blåser och desto lättare nederbörden är desto större underskattning. Vid snö och blåst hamnar således inte all snö i mätkärlet som borde hamnat där. Det är således möjligt att den rapporterade snödjupsökningen på 40-50 cm är mer korrekt än vad nederbördsmängden i smält form på 10-15 mm visar. Men det skulle kunna vara tvärtom eftersom en annan problematik är att det vid snö och blåst är vanligt med drivbildning. På vissa platser blåser snön bort och på andra ansamlas 7 den, jämför omslagsbilden. Vid dessa förhållanden kan det vara svårt att erhålla ett representativt snödjup. Alla de presenterade snödjupen avser observationer från SMHIs stationer, som ligger ganska glest. Det är därför sannolikt att större snödjup har förekommit, speciellt i fjällen. 4.4 Återkomsttider För att beräkna återkomsttiden av vinterns största snödjup har först det största snödjupet för alla SMHIs stationer tagits fram för varje vinter under vintrarna 1961/62 – 2013/14. Som exempel visas snödjupet från Särna under 53 vintrar i figuren nedan. Figur 4. Vinterns största snödjup i Särna 1961/62 – 2013/2014. Snödjupen sorteras därefter i storleksordning, behandlas med extremvärdesanalys och kan ritas upp som i Figur 5 nedan. Ringarna i figuren är observationer medan den röda linjen är en anpassning till observationerna enligt GEV (Generalized Extreme Value). Denna anpassning är en treparameterfördelning och finns beskriven av Buishand (1986). I GEV anpassas en krökt kurva till observationerna och bland annat kurvans krökning beräknas (theta-värde) för varje station. Denna metod används ofta av SMHI om tidsserien av data är relativt lång som i denna studie då stationer med minst 25 års data, under perioden 1961/62-2013/14, har utnyttjats för beräkning av återkomsttider. Minst en observation av snödjup under månaderna december till mars har krävts för att vinterns största snödjup utnyttjats i de vidare beräkningarna. Från figuren nedan kan vi exempelvis se att i genomsnitt en gång vart tionde år så är vinterns största snödjup på väderstationen i Särna ca 95 cm eller mer. 8 Figur 5. Återkomsttid [År] av vinterns största snödjup i Särna. Stora snödjup. Ringar är observationer och linjen ären anpassning enligt GEV. På motsvarande sätt som för stora snödjup kan vi studera återkomsttiden av snöfattiga vintrar. I figuren nedan framgår att i genomsnitt en gång vart tionde år är vinterns största snödjup i Särna ca 45 cm eller mindre. Figur 6. Återkomsttid [År] av vinterns största snödjup i Särna. Små snödjup. Ringar är observationer och linje anpassning enligt GEV. 9 5 Resultat Först presenteras svenska snörekord, absoluta snödjupsrekord och snödjupsökning från en dag till nästa. Därefter kommer ett par avsnitt som visar hur vinterns största snödjup och antal dagar med snötäcke har varierat i Sverige. Exempel på svåra snövintrar presenteras liksom ett antal fall med extrema snödjupsökningar från en dag till nästa. En orsak till varför det kan snöa extremt mycket på något dygn är s.k. snökanoner varför detta begrepp finns beskrivet i ett eget kapitel. 5.1 Svenska snörekord I Tabell 1 nedan visas de allra största snödjupen, uppdelat per månad, som mätts på någon av SMHIs stationer sedan vintern 1904/05. Denna tabell bygger även på data som inte finns i databasen utan enbart i pappersjournaler. De flesta stationerna i tabellen nedan ligger intet förvånande i Lappland. Motsvarande rekord för olika landsdelar finns i bilaga, Tabell 7, Tabell 9, Tabell 11 och Tabell 13. Tabell 1. Största snödjupet i Sverige 1904/05 till 2013/14. Absolutrekord. Månad jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec år Snödjup [cm] 279 327 265 262 223 164 27 15 62 168 190 261 327 Klimatnr 188820 188830 188830 188830 188810 125460 Station Kopparåsen Kopparåsen Katterjåkk Riksgränsen Riksgränsen Riksgränsen Vassijaure Vallträsk Sösjö Kopparåsen Kopparåsen Kopparåsen Kopparåsen Datum 1926-01-11 1926-02-28 1993-03-13 1905-04-12 1929-05-06 1906-06-01 1906-07-01 1921-08-31 1954-09-28 1925-10-24 1925-11-30 1925-12-31 1926-02-28 I fjällvärlden kan det förekomma större snödjup på platser där SMHI inte har eller har haft någon station. Det har dock tidigare gjorts snödjupsmätningar på den extremt belägna stationen Låktatjåkko Fjällstation, som är Sveriges högst belägna fjällstation, 1228 meter över havet. Stationen ligger i ett pass mellan två fjälltoppar, nio kilometer från fjällhotellet i Björkliden i norra lapplandsfjällen. Mätningarna av snödjup på fjällstationen startade den 20 mars 1957 då man mätte 125 cm. Därefter ökade snödjupet till vinterns maximum 160 cm den 7-8 maj. Den 18 maj stängdes stationen för vintersäsongen då djupet var 139 cm. När stationen öppnade för sommarsäsongen den 5 juli låg det fortfarande kvar ett snötäcke på 100 cm efter vintern och temperaturen var då -2°C. Snödjupet ökade på stationen till 110 cm den 7 efter snöfall. Därefter smälte snön bort och barmark rapporterades den 26 juli. Under samma år, 1957, kom snön redan den 21 augusti på Låktatjåkko Fjällstation då 5 cm mättes. Snödjupet ökade därefter till 30 cm den 22-26 augusti. 10 Det finns större snödjup noterade i journaler, på stationer utanför fjällen, än de i tabellen ovan men som är svåra att tro på och de har därför underkänts. Ett exempel är från Degersjö i Ångermanland då man prydligt skrivit i journalen att snötäcket på slätt ökade från 33 cm den första januari 1931 till 342 cm den sista februari. Under samma period föll det 157 mm nederbörd i smält form. Degersjö ligger visserligen i ett område som kan drabbas av mycket stora snödjup men inga omkringliggande stationer visar några liknande snödjup under samma period. I januari 1967 mättes snödjupet 190 cm i Degersjö vilket är det största godkända snödjupet utanför fjällen, se kapitel 5.8.6. Observatören från 1931 måste ha missuppfattat något. Kanske har man mätt ett största snödjup i snödrivor och inte ett representativt snödjup, se kapitel 4.1. Den 16 februari finns en anteckning om att isens tjocklek var 18 cm samtidigt som snödjupet var 331 cm. Är det överhuvudtaget möjligt att ta sig ut på en sjö och mäta isens tjocklek när snödjupet är över tre meter? Den största snödjupsökningen från en dag till nästa under perioden 1951-01-01 till 201406-30 är 75 cm från Kilagården 2012, Tabell 2. En uppdelning av rekorden av snödjupsökningar i olika landsdelar finns i bilaga, Tabell 8, Tabell 10, Tabell 12 och Tabell 14. Större snödjupsökningar finns emellertid i icke-digitaliserade data före 1969. Exempelvis ökade snön från 6 cm till 115 cm på ett dygn i Njunjes 1921. Detta fall finns mer beskrivet i kapitel 5.8.2. Tabell 2. Största snödjupsökning i Sverige från dag före till angivet datum, 1951-01-01 till 2014-06-30. Enbart baserat på data i SMHIs digitala databas. Månad jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec år Snödjup [cm] Klimatnr 72 53 57 45 42 32 15 4 27 42 54 75 75 76160 160740 155910 127380 155770 188820 122360 171930 172790 136360 188800 83220 83220 Station Landskap Oskarshamn Fällfors Tärnaby Härnösand Kittelfjäll Katterjåkk Fjällnäs Skröven Överkalix-Svartbyn Storfinnforsen Abisko Kilagården Kilagården Småland Västerbotten Lappland Ångermanland Lappland Lappland Härjedalen Lappland Norrbotten Ångermanland Lappland Västergötland Västergötland Datum 1985-01-04 1962-02-17 1953-03-26 1959-04-09 2014-05-15 2010-06-05 1964-07-06 1986-08-31 1968-09-23 2006-10-21 1972-11-24 2012-12-01 2012-12-01 11 Nedan presenteras de största snödjupen landskapsvis (SMHIs faktablad nr 23, 2005). Vi noterar att det är vanligast att landskapets största snödjup har mätts i februari eller mars. Tabell 3. Största snödjup per landskap 1904-07-01 till 2014-06-30. Absolutrekord. Landskap Lappland Norrbotten Jämtland Västerbotten Ångermanland Härjedalen Medelpad Dalarna Hälsingland Gästrikland Uppland Värmland Västmanland Södermanland Dalsland Västergötland Närke Östergötland Bohuslän Småland Gotland Öland Halland Blekinge Skåne 12 Snödjup [cm] 327 162 278 151 190 174 150 187 160 135 118 180 124 95 146 139 135 110 100 125 112 96 104 85 100 Klimatnr 173810 144560 139540 138110 122360 126170 114360 116080 106540 107270 95490 97110 84530 84490 85450 73290 78250 77170 63480 64220 54390 Station Kopparåsen Övertorneå Leipikvattnet Vännäs Degersjö Fjällnäs Ulvsjön Ulvsjö Rimsbo Ockelbo Untra Blåbärskullen Riddarhyttan Riksten Ödskölt Tolsgården Sörbytorp Godegård Svandal Tranhult Herrvik Mossen Havraryd Gyngamåla St Olof Datum 1926-02-28 1974-03-23 1989-02-22 1967-02-04 1967-01-02 1988-03-13 1988-02-28 1951-03-16 1966-04-02 1966-03-12 1956-02-28 1951-03-29 1977-02-20 1966-02-08 1951-03-27 1951-04-03 1951-04-03 1977-03-03 1906-12-26 1977-02-14 1987-01-31 1979-01-31 2010-02-25 2011-01-07 1942-03-20 Nedan presenteras de största snödjupsökningarna landskapsvis för perioden 1951-01-01 till 2014-06-30. De största snödjupsökningar i landskapen har ofta mätts under december eller januari, således ett par månader tidigare på vintern än då det största snödjupet mätts. En av orsakerna till detta skulle kunna vara att för att det ska kunna snöa riktigt mycket krävs öppet vatten för att större mängder fukt ska kunna tas upp i atmosfären. Tabell 4. Största snödjupsökning per landskap 1951-01-01 till 2014-06-30, från dag före till angivet datum. Enbart baserat på data i SMHIs digitala databas. Landskap Lappland Norrbotten Jämtland Västerbotten Ångermanland Härjedalen Medelpad Dalarna Hälsingland Gästrikland Uppland Värmland Västmanland Södermanland Dalsland Västergötland Närke Östergötland Bohuslän Småland Gotland Öland Halland Blekinge Skåne Dag före [cm] 30 62 73 1 10 14 58 13 15 58 42 7 7 2 42 0 8 2 2 18 25 20 14 13 6 Aktuell dag [cm] 90 100 127 72 65 60 102 68 75 131 89 52 45 37 80 75 44 50 41 90 53 84 64 62 56 Ökning [cm] 60 38 54 71 55 46 44 55 60 73 47 45 38 35 38 75 36 48 39 72 28 64 50 49 50 Klimatnr 188800 160800 133050 150200 138360 123480 127310 114270 126070 107430 107120 94230 94530 95050 82540 83220 94050 86370 81170 76160 78240 77170 62570 65160 53260 Station Aktuell dag Abisko Fagerheden Höglekardalen Brände Hattsjöbäcken Storsjö Kapell Sundsvalls Flygplats Kvarnberg Hassela Gävle-Åbyggeby Dannemora Skråmforsen Sävenfors Vingåker Bastorp Kilagården Åtorp Norrköping-Sörby Lysekil Oskarshamn Buttle Mossen Abild Bredåkra Ystad 1991-12-14 1970-01-03 1995-01-02 2012-12-02 2011-12-10 1965-11-27 1994-01-27 1967-12-23 2012-12-01 1998-12-07 1971-01-01 1963-12-19 1995-04-28 1981-12-08 1987-01-06 2012-12-01 1993-01-25 1977-12-07 2003-02-02 1985-01-04 1979-01-03 1979-01-04 1986-01-01 1968-01-11 2010-11-27 Mer detaljerade beskrivningar om och kring några av rekordnoteringarna med kartor, diagram och text finns i kapitlet ”5.7 ”Snökanoner”. 13 5.2 Vinterns största snödjup Vinterns största snödjup har tagits fram för 41 stationer, Figur 3, för perioden 1904/05 till 2013/14. Dessa data finns listade i Tabell 15 i bilaga. Hur vinterns största snödjup har varierat från vinter till vinter under denna period visas i Figur 7. Staplarna visar medelvärdet för de 41 utvalda stationerna med långa serier. Hela Sverige visas sammantaget men även en uppdelning i olika landsdelar görs. Den röda kurvan i figuren är en utjämnad kurva efter staplarna som motsvarar medelvärdet under ungefär 10 år. Vi noterar att i ingen av de fem kurvorna finns någon tydlig trend av minskande snödjup som man kanske hade förväntat sig. Från Figur 7 ser vi att vissa år sticker ut lite extra antingen med höga snödjup eller med låga. I Götaland ser vi att vintern 2009/10 är den vinter då medelvärdet av snödjupet i landsdelen är störst, ca 60 cm som snitt för de 15 stationerna. Vi ser också att det var några snöfattiga vintrar kring 1990. I Svealand är det vintern 1965/66 som snödjupet där var som störst. Snödjupet var då knappt 80 cm i snitt som mest under vintern. Snöfattiga vintrar har också förekommit exempelvis kring 1930, i början av 1970-talet och kring 1990. Vasaloppet, som går av stapeln första söndagen i mars, ställdes in åren 1932 och 1990 pga. snöbrist. 1989 var loppet nära att ställas in men räddades av ett snöfall i slutet av februari som gav ca 25 cm i området. I diagrammet kan vi se att dessa år var snöfattiga vintrar. I södra Norrland är det vintern 1965/66 där snödjupet varit störst följt av 1987/88 och i norra Norrland var det vintern 1905/06 värst (eller bäst?) men på senare år har det förekommit ett par snörika vintrar på 1990-talet. I norra Norrland förekom det några snöfattiga vintrar kring 1930 samt vintern 1953/54. 14 Figur 7. Vinterns största snödjup under vintrarna 1904/1905 till 2013/2014. 15 Inom meteorologin görs ofta jämförelser med en 30-årig standardnormalperiod efter rekommendationer från WMO (World Meteorological Organization) som tillhör FN. Den senaste normalperioden är 196190 och nästa således 1991-2020. Vid jämförelse av de 24 vintrarna 1990/91 till 2013/14 med de 30 vintrarna 1960/61 – 1989/90 så har vinterns största snödjup minskat i nästan hela landet utom främst längst upp i norr, Figur 8. Där har snödjupet istället ökat något. I stora delar av Norrland samt norra Svealand utom fjällen har minskningen varit 10 – 20 cm. De stationer där det skett en statistiskt signifikant förändring till 95 procentnivån har markerats med en större prick på kartan. Hur signifikanstestet är gjort finns kortfattat beskrivet i kapitel 4 Metodik. I övriga Svealand och Götaland har minskningen varit något mindre, mellan 1 och 10 cm, och minskningen är inte statistiskt signifikant mer än vid någon enstaka station. Figuren till höger bygger enbart på de 41 stationerna, i Figur 3, vilka är noggrant genomgångna och kompletta. Trots relativt få stationer ger kartan en grov men ändå klar bild över fördelningen av snödjupsändringen i Sverige. I Riksgränsen har det skett en signifikant ökning av vinterns största snödjup från 1960/61 – 1989/90 till 1990/91 – 2013/14. Ökningen har beräknats till 26 cm, Figur 8. Denna station flyttade emellertid ett par km från Riksgränsen som ligger 508 m över havet till Katterjåkk 515 m över havet den 1 mars 1972. Figur 8. Differens i medel av vinterns största snödjup. 1990/91 – 2013/14 jämfört med 1960/61 – 1989/90. Stor prick – statistiskt signifikant förändring. Höjdskillnaden är visserligen inte så stor men flytten kan ändå ha påverkat snödjupsdata från stationen eftersom terrängen är kuperad. I Ulricehamn kan vi också se en avvikelse jämfört med omkringliggande stationer, Figur 8. Här har vinterns största snödjup minskat med 16 cm vid jämförelse av de två perioderna. Denna station flyttade den 1 maj 1995 från Kurhotellet som ligger 292 m över havet ner till samhället 175 m över havet. Att stationen flyttade ner drygt 100 m har sannolikt bidragit till att snödjupet minskat. Det har förekommit flyttar av andra stationer än Riksgränsen och Ulricehamn som också påverkat den rapporterade snömängden. Dessa flyttar torde dock inte påverka utseendet i Figur 7 och Figur 8 i någon större omfattning. 16 5.3 Antal dagar med snötäcke Antal dagar med ett snödjup på minst 1 cm har tagits fram för 37 stationer för perioden 1951/52 till 2013/14. Dessa data finns listade i Tabell 16 som finns i bilaga. Tyvärr har det inte varit möjligt att ta fram data från alla 41 stationer eftersom fyra stationer inte rapporterat dagligen under hela perioden. Figur 9 visar antal dagar med ett snötäcke på minst 1 cm i Sverige som helhet och för olika landsdelar i Sverige för perioden 1951/52 – 2013/14. Staplarna i figuren visar medelvärdet för de 37 utvalda stationerna med långa serier. Den röda kurvan i figurerna är en utjämnad kurva efter staplarna som visar medelvärdet under ungefär 10 år. För Götaland och Svealand kan man skönja en nedgång av antal dagar med snötäcke. Behandlar man dessa data med signifikanstest så finner man dock att nedgången inte är statistiskt signifikant till 95 % nivån. Hur signifikanstestet är gjort finns kortfattat beskrivet i kapitel 4. För södra och norra Norrland kan man möjligen skönja en uppgång av antal dagar med snötäcke från 1950-talet till 1980-talet och därefter en nedgång till den senaste vintern. För Sverige som helhet var snösäsongen vintern 1969/70 längst. Denna säsong var speciellt ihållande i framförallt Götaland och Svealand men även i södra Norrland. I norra Norrland var det snösäsongen vintern 1968/69 som var längst. I norra och södra Norrland ser vi att vintern 1953/54 var snösäsongen kort. I Svealand och Götaland var det några snösäsonger i mitten av 1970-talet och kring 1990 som var korta. Det är intressant att notera att den senaste vintern 2013/14 var den vinter som hade minst antal snödagar i både Svealand och södra Norrland. Diagram som visar antal dagar med snödjup på minst 10 cm, 30 cm och 50 cm visas i bilaga, Figur 59, Figur 60 och Figur 61. 17 Figur 9. Antal dagar med snötäcke, minst 1 cm, under vintrarna 1951/52 till 2013/14. 18 Antal dagar med snötäcke har minskat i hela landet vid jämförelse av vintrarna under de 24 åren 1990/91 – 2013/14 med 30-årsperioden 1960/61 – 1989/90, Figur 10. Minskningen har varit störst i delar av Götaland och Svealand och i dessa områden är det statistiskt signifikant till 95 % nivån att det skett en minskning som beräknats till drygt 20 dagar I norra Norrland har minskningen bara varit ett fåtal dagar och är inte heller signifikant. Vid stationen i Ulricehamn har minskningen varit allra störst med 34 dagar. Denna station flyttade emellertid från 292 m över havet ner till 175 m den 1 maj 1995. Denna flytt påverkade förstås snödjupsdata från stationen. På högre höjder är det ofta snörikare eftersom temperaturen i genomsnitt sjunker med höjden över havet. Även om flytten av stationen i Ulricehamn från Kurhotellet ner till samhället inte var så många km så gjorde höjdskillnaden på över 100 m att de rapporterade snömängderna minskade väsentligt. Det har förekommit flyttar av andra stationer som också påverkat den rapporterade snömängden. Dessa flyttar torde dock inte påverka huvuddragen i Figur 9 och i Figur 10 i någon större omfattning. 5.4 Figur 10. Differens i medel av antal dagar med snötäcke, minst 1 cm. 1990/91 – 2013/14 jämfört med 1960/61 – 1989/90. Stor prick – statistiskt signifikant förändring. Snödjup under året Det största snödjupet för varje dag har tagits fram för fem stationer från Kiruna i norr till Lund i söder under perioden första januari 1951 till sista juni 2014. Även mediansnödjupet och det minsta snödjupet har tagits fram för varje dag för samma period. Diagrammen exemplifierar hur snödjupet varierar under året. Jämför gärna diagrammen i detta kapitel med Figur 21 som visar medianvärdet av vinterns största snödjup. Medianvärdet av vinterns största snödjup är större än det största medianvärdet för varje dag. Det största snödjupet som mätts i Kiruna sedan 1951 är 132 cm från mars 1965, Figur 11. Under höst och vinter byggs snödjupet upp eftersom avsmältningen är liten. 19 Snömaximum fås i början av april och då ca 70 cm som medianvärde. Under perioden 1 december till 1 maj har man i Kiruna alltid haft ett snötäcke varje vinter sedan 1951. Snösäsongen i Kiruna börjar vanligen under oktober och slutar under maj. Vissa år kan snösäsongen dock börja redan i september och vissa år har snön legat kvar ända in i juni. Lägg märke till att i figuren nedan så är det markerat ett snödjup på 5 cm den 5 juli i Kiruna. Detta snödjup mättes 1951 och är ett av de ytterst få fall med uppmätt snödjup i juli i Sverige. De stora snödjupen under maj är från 1955 då man mätte 125 cm den 15. Figur 11. Max, median och min snödjup för varje dag i Kiruna, 1951-01-01 – 2014-06-30. När vi går längre söderut inträffar vanligtvis vinterns största snödjup tidigare och tidigare på säsongen eftersom det blir vanligare med avsmältning under säsongen. För den kustnära stationen Härnösand börjar snösäsongen vanligen i slutet av november och varar in i halva april med ett maximum vanligtvis i mars med ca 40 cm, Figur 12. Under några dagar vid månadsskiftet februari/mars har det varit snötäcke varje vinter sedan 1951. Det största snödjupet i Härnösand sedan 1951 är 145 cm vilket inträffade i slutet av mars 1966. Stora snödjup har även förekommit tidigt på säsongen. På nyårsafton 2010 var snödjupet 93 cm och 132 cm den 7 januari året efter. Figur 12. Max, median och min snödjup för varje dag i Härnösand, 1951-01-01 – 2014-06-30. I Malung inträffar maximumet vanligen kring månadsskiftet februari/mars och då drygt 40 cm djupt men det absolut största snödjupet mättes 5 april 1951 med 119 cm, Figur 13. 20 Figur 13. Max, median och min snödjup för varje dag i Malung, 1951-01-01 – 2014-06-30. I Stockholm, där stationen ligger på Observatoriekullen, inträffar vinterns största snödjup vanligtvis i slutet av februari och djupet är då drygt 10 cm, Figur 14. Den 5 april 1970 noterade man 63 cm. Figur 14. Max, median och min snödjup för varje dag i Stockholm, 1951-01-01 – 2014-06-30. I Lund är det ingen dag under året då det oftare mäts ett snödjup än inte, Figur 15. Medianvärdet av snödjupet är således 0 cm alla dagar i Lund. De största snödjupen på stationen har mätts under månaderna december till februari. Notera även att det förekommit stora mängder under april. Figur 15. Max, median och min snödjup för varje dag i Lund, 1951-01-01 – 2014-06-30. Figur 16 visar snödjupet varje dag från fyra stationer från 1 januari 1951 till sista juni 2014. Exempelvis avser 1960 i figuren vintern 1959/60. Således vid 1960 i dessa figurer börjar juli 1959 längst ner och går lodrätt uppåt till och med juni 1960, en stapel för varje 21 vinter. Färgen i figurerna illustrerar snödjupet, ju mörkare blå färg desto större snödjup. Snödjupet över 1 meter har den mörkaste blå färgen. Vit färg i figuren innebär barmark eller att ingen mätning av snödjupet är gjord. Figurerna visar när snösäsongen på de olika stationerna börjar och slutar. Vidare kan vi se om olika vintrar varit snörika eller snöfattiga. Exempelvis ser vi från Boråsfiguren att det var några snöfattiga vintrar där kring 1990. I några fall saknas snödjupsdata som exempelvis i Jokkmokk där inga snödjupsmätningar gjorts fram till nyår under vintern 2009/10. Figur 16. Dagligt snödjup från 1951-01-01 till 2014-06-30. Exempelvis 1960 i figuren avser vintern 1959/60. 22 5.5 Svåra snövintrar En av de svåraste snövintrarna i Götaland och Svealand var vintern 1965/66, Figur 17. Det största snödjupet under vintern var över en meter ända ner i delar av Götaland. Det största snödjupet i hela Sverige, 171 cm, mättes i Storbron nära gränsen till Norge i Dalarna. I Götaland var det Åmål i Dalsland som mätte det största snödjupet med 139 cm vilket är det största djup som noterats i Götaland under februari. Vintern 1988/89 var det mycket rikligt med snö i de svenska fjällen, Figur 18. Flera stationer mätte ett snödjup på mer än två meter och mest var det i Leipikvattnet (Jämtland) med 278 cm vilket är det näst största snödjupet som mätts i Sverige av SMHI efter Kopparåsen (327 cm). Samma vinter var det brist på snö längre söderut. Vasaloppet 1989 var nära att ställas in men räddades av ett snöfall i slutet av februari som gav ca 25 cm i området. Figur 17. 1965/66, vinterns största snödjup. Storbron 171 cm (Dalarna). Figur 18. 1988/89. Vinterns största snödjup. Leipikvattnet 278 cm (Jämtland). 23 Väderstationen i Bastorp (Dalsland) var den station i Götaland där snötäcket låg längst vintern 1965/66. Denna vinter anlände snön i Dalsland i mitten av november och varade ända till fram månadsskiftet april/maj, Figur 19. Figur 19. Snödjupen i Åmål och Bastorp vintern 1965/66. Vintern 1988/89 anlände snön i Leipikvattnet i slutet av oktober, Figur 20, och låg kvar ända till en bra bit in i juni. Toppen med 278 cm nåddes den 22 februari och ända in i halva maj var snödjupet över en meter. Figur 20. Snödjupet i Lepikvattnet vintern 1988/89. 24 5.6 Återkomsttider Medianvärdet av vinterns största snödjup är i norra Norrland utom fjällen 75 – 100 cm och i södra Norrland 50 – 75 cm. I fjällen är medianvärdet allmänt över en meter. I Katterjåkk i norra Lappland är värdet 151 cm. I norra Svealand är medianvärdet mer än 50 cm och i Dalafjällen ännu högre medan medianvärdet i södra delarna av landsdelen är medianvärdet 10 – 30 cm. I Götaland är medianvärdet 10 – 30 cm utom på Sydsvenska höglandet och österut mot kusten där medianvärdet är 30 – 50 cm. Statistiskt sett är vinterns största snödjup minst 50 cm en gång vart 10 år långt ner i Götaland, Figur 22. I norra Norrland utom längs kusten är 10-årsvärdet minst en meter. Statistiskt sett är snödjupet en gång vart femtionde år minst en meter i nästan hela Norrland, allmänt över 1,5 meter i fjällen och över 2 meter på vissa fjällstationer, Figur 23. Notera dock att bristen av stationer, som mäter snödjup i mer extrem fjällmiljö, sannolikt medför att många stora snödjup aldrig observeras och därför inte ingår i statistiken. Figur 21. Medianvärdet av vinterns största snödjup, 1961/62 – 2013/14. 25 Figur 22. Återkomsttid 10 år av vinterns största snödjup. Stora snödjup, 1961/62 – 2013/14. Figur 23. Återkomsttid 50 år av vinterns största snödjup. Stora snödjup, 1961/62 – 2013/14. Återkomsttider av snöfattiga vintrar ses i Figur 24 och Figur 25. I stora delar av Götaland och Svealand är snödjupet högst 10 cm under vissa vintrar. I norra Norrland är det inte vanligt med vintrar då snödjupet underskrider 50 cm under hela vintern utom vid kusten. 26 Figur 24. Återkomsttid 10 år av vinterns största snödjup. Små snödjup, 1961/62 – 2013/14. 5.7 Figur 25. Återkomsttid 50 år av vinterns största snödjup. Små snödjup, 1961/62 – 2013/14. ”Snökanoner” Band med täta snöbyar kan uppstå när mycket kall luft strömmar långa sträckor över öppet vatten i Östersjön. Populärt brukar man kalla dessa band för snökanoner. Snökanonerna kan drabba samma kuststräcka många timmar eller till och med något dygn och medföra mycket stora snömängder inom ett relativt begränsat område där de träffar kusten. 27 På satellitbilder kan man se banden med moln över havet och på radarbilderna dyker snöbyarna upp en bit utanför kusten. Det ser ut som om det står en stor snökanon mitt på havet och sprutar snö över kusten. Vi ser ett exempel i radarbilden till höger där ett intensivt eko finns från Finska viken till Södertörn söder om Stockholm. Efter detta tillfälle var snödjupet som störst i Åda, väster om Nynäshamn med 36 cm. Det är kombinationen av kall luft och det relativt varma havsvattnet som gör att kraftiga snöbyar bildas. Luften närmast vattenytan värms upp och tillförs fukt. En tumregel är att luften på 1500 meters höjd ska vara minst 15 grader kallare än havsvattnet för att riktigt kraftiga snöbyar ska bildas. Figur 26. Radarbild. En snökanon från 13 november 2007. Resultatet blir kraftiga snöbyar som bildas i stråk längs vindens riktning. Ju längre sträcka luften rör sig över öppet vatten desto kraftigare snöbyar. När snöbyarna träffar svenska kusten och bromsas upp förstärks de ytterligare och snön kan vräka ner. Snökanoner förekommer längs ostkusten från Skellefteå ner till Smålandskusten. Dessa kan även förekomma vid Vänern och Vättern. 5.8 Extrema snöfall Om det snöar mycket på ett dygn så skapar det stora problem i samhället inte minst i infrastrukturen. Vi har valt att lista alla fall då snödjupet ökat med minst 40 cm från mätningen på morgonen en dag till nästa dag under perioden 1951-01-01 till 2014-06-30. Listan finns i sin helhet i bilaga, Tabell 17. Tyvärr är listan inte komplett eftersom det saknas digitala data i databasen under perioden 1951 – 1968 och att många stationer inte rapporterat snödjup dagligen. Listan innehåller 100 fall med minst 40 cm snödjupsökning. Fallen har förekommit på 88 olika stationer och är inprickade på kartan i Figur 27. Flest fall har förekommit i Katterjåkk, som startade först 1972, med fyra gånger. Ett och samma snöfall kan ha drabbat flera stationer och visas då som flera prickar på kartan. 28 Snödjupsökningar på minst 40 cm är inte jämnt fördelade i Sverige. Det mest iögonfallande i kartan är att mätstationer som ligger upp till några mil innanför kusten är mest drabbade. Speciellt drabbad är Norrlandskusten från Skellefteå ner till Gävle. I Norrlands inland är det sällsynt med stora snödjupsökningar liksom i Götalands inland och sydöstra Svealand. Det är vanligast med snödjupsökningar på minst 40 cm på ett dygn under december och januari, Figur 28. Figur 28. Antal fall snödjupet ökat minst 40 cm på ett dygn. 1951-01-01 till 2014-06-30. Figur 27. Snödjupsökning på minst 40 cm på ett dygn. 1951-01-01 till 2014-06-30. Lägg märke till att i figuren ovan har det varit färre fall då snödjupet ökat minst 40 cm i februari än både under januari och under mars. Detta skulle kunna bero på att under mars kan isen i havet ha smält medan under februari är det vanligare med frusna hav. Underlaget i figuren är dock relativt litet så denna teori är osäker. Nedan följer en beskrivning av 15 fall med extrema snöfall och snödjup. Många av dessa fall finns även med i kapitel ”5.1 Svenska snörekord”. 5.8.1 Svandal, december 1906 I Svandal som ligger i Tanums socken söder om Strömstad ökade snödjupet med 95 cm, från 5 cm till 100 cm på morgonen den 25 december till morgonen den 26 december 1906, se figur nedan. 29 Figur 29. Snödjupet i Svandal 1 – 31 december 1906. Snödjupet ökade från 5 cm till 100 cm den 25 till 26 december 1906. Observatören i Svandal skriver: ”Den 26 ganska hård SV snöstorm hela dagen; snön hopades i ända till 3 meter höga drifvor. Stormen och snön i förening ha gjort stor skada på ungskogen. Här på orten har ej varit så mycket snö sedan vintern 1900.” Det kan inte ha varit lätt mäta ett representativt snödjup på 100 cm eftersom snön låg i drivor. Snödjupet måste därför antas vara ungefärligt. På den närbelägna stationen Grebbestad skriver observatören: ”Den 24 började det blåsa hårdt under regn och allt annat än fint julväder, men under natten frostade det upp något och juldagens morgon var marken hvit. Storm blef det under dagens lopp, och under natten den 25-26 blåste det nästan full orkan från söder. I hamnen blef det stor förödelse. Vattnet steg ovanligt högt och den sydliga vinden dref upp sjöarna högt på land. Båtar sleto sina förtöjningar och drefvo mot bryggorna som illa ramponerades eller långt upp på land. Virkes- och vedupplag fördes omkring och ströddes kring hamnplanen och den härtill ledande gatan. Annandag jul bedarrade vinden men snön vräkte fortfarande ned i massor och hängde sig på alla föremål, hvaraf särskildt träd och buskar i trädgårdarna äfvensom i skogarna togo stor skada.” 5.8.2 Njunjes, oktober / november 1921 I Njunjes som ligger i Kvikkjokks socken i Lapplandsfjällen, ökade snödjupet från 6 cm till 115 cm från den 31 oktober till 1 november 1921, Figur 30. Detta är således en ökning med 109 cm. Detta är den över huvud taget största snödjupsökning vi känner. Dock kan någon större ökning gömma sig i äldre data som vi inte hittat ännu. Observationerna från stationen är prydligt införda i journalen och det finns inga tveksamheter att det står 115 cm den 1 november 1921. På morgonen den 1 november mättes samtidigt en nederbördsmängd på 22,5 mm smält nederbörd. Denna mängd är kraftigt underskattad. En notering i journalen säger ”Mätaren översnöad”. Det fick inte rum mer snö i mätaren. 30 Figur 30. Snödjupet i Njunjes 15 oktober – 13 november 1921. Snödjupet ökade från 6 cm till 115 cm den 31 oktober – 1 november 1921. 5.8.3 Kopparåsen, februari 1926 I Kopparåsen mätte man i slutet av februari 1926 det smått fantastiska snödjupet 327 cm. Detta är det största snödjup som någonsin mätts på någon av SMHIs stationer. I Figur 31 ser vi snödjupet dagligen under vintern 1925/26. Stationen Kopparåsen låg i norra Lapplandsfjällen ca 15 km öster om Riksgränsen vid foten av det drygt 1400 m höga fjället Låktatjåkko. Tyvärr var den sista februari den sista dagen då observationer gjordes från stationen och vad som senare hände med snödjupet eller observatören vet vi inget om. Figur 31. Snödjupet under vintern 1925/1926. Man undrar förstås om mätningen är korrekt. Journalerna är noggrant förda och handstilen är tydlig. Som utgångspunkt har författaren att man alltid ska lita på observatören och den journal som förts. I detta fall finns det inget som tyder på att uppgifterna skulle vara felaktiga. Uppgifterna är dessutom inte orimliga. I norra Lapplandsfjällen varierar de genomsnittliga nederbördsmängderna mycket. I Abisko som ligger i nederbördsskugga bakom fjällen föll det under hela året 304 mm i genomsnitt under perioden 1961-1990. Detta är den station i Sverige som fått minst nederbörd i genomsnitt under perioden. Tre mil västnordväst om Abisko ligger Riksgränsen som i genomsnitt fick drygt tre gånger så mycket nederbörd, 1001 mm under 1961-1990. Björkliden och Katterjåkk som också ligger i området fick 652 mm respektive 848 mm under denna period. Att det kommit väldigt mycket snö i just Kopparåsen är således inte otänkbart. 31 Under perioden 1 oktober 1925 till 28 februari året efter rapporterade observatören i Kopparåsen att det föll totalt 578 mm nederbörd i smält form. Eftersom snödjupet var 327 cm innebär det att snöns densitet var i genomsnitt 177 kg/m³ från marken till ytan om vi förutsätter att ingen snö smält eller avdunstat (sublimerat) under perioden. Skulle så vara fallet skulle densiteten vara ännu lägre. Som tumregel kan man säga att 1 mm nederbörd motsvarar 1 cm nyfallen torr snö. Denna tumregel motsvarar en densitet på 100 kg/m³. Snön i Kopparåsen hade således i slutet av februari inte packats ihop mycket. Vid en annan av SMHIs stationer i området, Vassijuare, var snödjupet 113 cm den sista februari 1926. Denna station ligger ca en mil väster om Kopparåsen. Under samma period föll det 350 mm i Vassijaure. Detta innebär att snöns densitet i Vassijaure var 310 kg/m³. Snön var således betydligt hårdare packad i Vassijaure jämfört med Kopparåsen. Från den sista februari ökade snödjupet i Vassijaure från 113 cm till 177 cm den 5 april då vinterns snödjupsmaximum uppnåddes. Detta är en ökning med 56 %. Skulle snödjupet i Kopparåsen öka med 56 % från 327 cm så skulle snödjupet hamna på drygt fem meter (tro’t den som vill). Var möjligen snödjupsmätning så krävande för observatören att personen i frågade inte orkade med arbetsuppgiften och sa upp sig med omedelbar verkan? Skillnaden i snödjup mellan Kopparåsen och Vassijaure är stort vid det aktuella tillfället. Den beräknade densiteten på snön skiljer sig också mycket mellan de båda platser. Densiteten i Vassijaure är mer rimlig än den i Kopparåsen. Vad är orsaken till att snöns densitet inte är större i Kopparåsen. Det finns två möjliga orsaker: Snö kan ha blåst in till mätplatsen från det närliggande berget och från omkringliggande platser. Nederbördsmängden kan ha underskattats vilket medför att den beräknade densiteten blir för låg. Vid blåst och snöfall blåser snön gärna förbi mätaren. Men faktum kvarstår. Kopparåsen mätte det största snödjup någonsin i Sverige även om en viss mängd av det oerhörda snödjupet skulle kunna ha blåst in från omgivningen till mätplatsen. 5.8.4 Ulvoberg, juni 1932 Det som får anses som det allra extremaste snöfallet under en junimånad inträffade den 2 till 5 juni 1932 i mellersta Norrland. Ulvoberg i Lappland rapporterade ett snödjup på 100 centimeter den 5 juni efter att man haft barmark några dygn tidigare. Vid samma tillfälle bildades ett nysnötäcke på 87 centimeter i Dalliden i Västerbotten, 75 centimeter i Fagerheden i Norrbotten och 70 centimeter i Grönliden i Västerbotten, Figur 32. Observatören i Ulvoberg Hemmansägare Kristoffersson skriver den 14 juni 1932: ”Nu får jag tala om hur det var her den 2 juni och den 3, 4 ja det snögade så det har vist inte snögadet så rysligt på en par hundra år så mycket denhera orstiden för vi har just jort bort at så korn åkrana her då för i skog der den låg jem var det en meter 1 meter jup snö och på slet metade jag drivor som blåst ihop till 210 centimeter jup och så i skog er det mycket snö kvar her nu.” 32 Figur 32. Snödjupet 1932-06-04. Ulvoberg 100 cm. En meteorolog kan kanske fascineras av sådana siffror, men i verkligheten kan det inte ha varit roligt. Snöfallet med efterföljande stora mängder smältvatten orsakade foderbrist på flera håll och nödhjälp fick sändas till de värst drabbade områdena. (SMHIs hemsida) Figur 33. Snödjupet i Ulvoberg 1-20 juni 1932. 5.8.5 Sommarsnö, juli 1964 Ett nysnötäcke i juli är mycket sällsynt på SMHIs väderstationer. Stationen i Fjällnäs i Härjedalen mätte dock ett snödjup på 15 cm på morgonen den 6 juli, Figur 34. Tyvärr finns ingen mätning från den närliggande stationen i Bruksvallarna den aktuella morgonen men på morgonen efter rapporterades 3 cm. På morgonen den 6 juli mätte man en nederbördsmängd i smält form på 24,6 mm i Bruksvallarna och att nederbörden kommit i form av snö och regnskurar. Den relativt stora nederbördsmängden antyder att snödjupet skulle kunna ha varit större i Bruksvallarna än i Fjällnäs. Observatören i Bruksvallarna skriver: ”Natten till den 6 juli kom ett stort snöfall och snön låg fortfarande kvar 300 m ovanför stationen den 7 juli. Ingen av de gamla i byn vet om något liknande.” Myskelåsen rapporterade ett snödjup på 12 cm och att skidföret var bra. Ljusnedal rapporterade ett snödjup på 3 cm den 6 juli med en kommentar att det uppe i fjället kommit 30 cm som låg kvar fram till den 9-10. Figur 34. Snödjupet 1964-07-06. Fjällnäs 15 cm och Myskelåsen 12 cm. Kiruna rapporterade ett snödjup på 5 cm den 5 juli 1951 som var nysnö. Att det snöar i juli förekommer då och då i fjällen och fjällnära områden men att snön ligger kvar på morgonen så att mätning kan göras är sällsynt. Den 1 juli 1929 rapporterade Riksgränsen att snödjupet var 16 cm. Detta var dock ingen nysnö utan vinterns stora snömängder hade inte hunnit smälta. Snön låg kvar i Riksgränsen detta år ända fram till 16 juli. 33 5.8.6 Degersjö, januari 1967 2 januari 1967 på morgonen mättes vid väderstationen i Degersjö 190 cm vilket är det största snödjup som noterats av SMHI utanför fjällen, Figur 35. Dygnet efter rekorddjupet föll det 11,5 mm nederbörd i smält form varför snödjupet kan ha ökat ytterligare några cm men tyvärr gjordes inte någon snödjupsmätning dagen efter rekorddjupet. Det rikliga snöandet under december 1966 och början av januari 1967 byggde upp det extrema snödjupet i början av året. Under januari föll det 277 mm nederbörd i smält form och de två första dygnen på det nya året kom ytterligare 45 mm. Frånvaron av is var gynnsamt för snökanoner. Iskartan för den 3 januari visade öppet vatten i södra Skelleftebukten sydvart förbi Bjuröklubb. Norra Kvarken var täckt av nyis och sammanpressad issörja (Grafström, 2014). Figur 35. Största snödjupet 1-5 januari 1967. Degersjö 190 cm, Kramfors 146 cm och Ullånger 141 cm. Det troliga är således att snökanoner bidrog till denna stora mängd eftersom området ligger vid kusten, är relativt begränsat och att havet var öppet. Vid tillfället förekom dessutom perioder med nordostliga vindar. Observatören i Ullånger var vid tillfället, Göta Vedin, mor till den numera pensionerade meteorologen och kollegan Haldo Vedin. Hon skriver i sin journal: ”Ett sådant katastrofväder har aldrig tidigare förekommit sedan man började med elektrisk ström. Ledningarna ligger nere överallt på grund av isbark och den våta snön. Även telefonledningarna har rönt samma öde. Detta kaos har varat från den 17/12 och pågår fortfarande den 1/1 och det tycks bara bli värre.” 5.8.7 Sydsvenska höglandet, juni 1982 Den 14 juni 1982 uppmättes ett snötäcke på Sydsvenska höglandet, Figur 36. Mest noterade Granshult med 10 cm och Spinkabo med 7 cm. För att hitta fler fall med ett mätbart snödjup någon junimorgon i Götaland får man gå tillbaka till 7 juni 1920 då stationen Tolsgården i nordligaste Västergötland rapporterade ett snödjup på 2 centimeter efter ett snöfall dagen innan. Figur 36. Snödjupet 1982-06-14. Granshult 10 cm och Spinkabo 7 cm. 34 5.8.8 Oskarshamn, januari 1985 Ett lågtryck rörde sig från Barents hav mot södra Östersjön. Väster om lågtrycket strömmade mycket kall luft söderut. Nordostlig kuling till storm rådde på Östersjön. Ytvattentemperaturen var 3-5°C samtidigt som temperaturen på 1300 m höjd var – 17°C. Det kraftiga temperaturavtagandet med höjden medförde våldsamma vertikala luftrörelser. Snöbyar uppträdde i långa stråk längs vindens riktning, se Figur 38. När bymolnen nådde den småländska kusten tvingades molnen ytterligare i höjden eftersom marken in över land är skrovligare än över havet. Det var således en snökanon som drabbade kusten. Det största snödjupet mättes vid stationen i Oskarshamn med 110 cm, se Figur 37. Snödjup på ca 130 cm uppmättes i Misterhult norr om Oskarshamn av meteorologen Bertil Eriksson och meteorologassistenten Bengt-Göran Fahlén som gjorde en resa till det aktuella området. Författaren minns att vid planeringen av resan fördes en diskussion huruvida skidor (som Bertil förordade) eller snöskor (som Bengt-Göran förordade) skulle användas för att förflytta sig i den snörika terrängen. Till slut valdes snöskor och båda resenärerna var efter resan nöjda med valet. Figur 37. Största snödjupet 4-7 januari 1985. Oskarshamn 110 cm. Figur 38. Radarekon 1985-01-04 kl 15. Källa: Väder och Vatten. Snödjupet ökade med 72 cm från 3 till 4 december i Oskarshamn, Figur 39. Europavägen kunde inte hållas öppen under lång tid pga hård vind och det intensiva snöandet. Många bilister blev insnöade i sina bilar och satt fast i sina fordon i över ett dygn. (Väder och Vatten, 1985) 35 Figur 39. Snödjupet i Oskarshamn 17-december 1984 – 15 januari 1985. Snödjupet ökade från 18 cm till 90 den 3-4 januari 1985. 5.8.9 Tidigt snötäcke i norra Norrland, augusti 1986 Ett område i norra Norrland fick augustisnö 1986, Figur 40. Att det snöar i området kan förekomma då och då men att det lägger sig ett snötäcke på några cm tillhör inte vanligheterna. Största snödjupet mättes i Skröven med 4 cm. Till dagen efter hade snön smält. Figur 40. Snödjupet 1986-08-31. Skröven 4 cm. 36 5.8.10 Sent snötäcke i Norrland, juni 1989 Ett ganska stort område i norra Norrland fick nysnö på några cm den första juni 1989, Figur 41. Ett lågtryck rörde sig över området vilket gav snön och orsakade en del trafikproblem. Ännu mer anmärkningsvärt var att i fjällen låg snön fortfarande djup kvar efter den mycket snörika vintern. Mjölbäcken mätte prick en meter den första juni medan Katterjåkk fick nöja sig med 60 cm. Figur 41. Snödjupet 1989-06-01. Mjölkbäcken 100 cm och Puoltsa 14 cm. 5.8.11 Tidigt snöfall i Småland, september 1995 Den sista september bildades ett snötäcke på Sydsvenska höglandet, Figur 42. Störst snödjup uppmättes i Spinkabo med 12 cm. Detta är det enda fall som någon av SMHIs väderstationer mätt ett snödjup i Götaland i september sedan mer omfattande snödjupsmätningar startade i Sverige vintern 1904/05. Snöfall har förekommit tidigare, exempelvis 24 september 1957 och 27 september 1987 men inte vid något av dessa tillfällen fanns snön kvar på marken då mätning skulle göras på morgon. För att hitta septembersnö i Götaland som låg kvar på morgonen får man gå långt tillbaka i tiden. Observatören i Seltorp i Segerstad mellan Falköping och Skövde skrev den 25 september 1893: Figur 42. Snödjupet 1995-09-30. Spinkabo 12 cm. ”Den våta, tunga snön kvarlåg ända tills den 29. Den förstörde en mängd fruktträd liksom även andra träd” Observatören nämnde samtidigt att fotsdjup snö kommit 24 september nödåret 1867 och låg kvar till den 29 september. Snötäcket i september 1867 bekräftas av en anteckning i observationsjournalen från den närliggande stationen Skara. 37 5.8.12 Götaland, november 1995 Den 17 november 1995 drabbades stora delar av Götaland av ett riktigt kraftigt snöoväder. Värst drabbat var ett stråk söder om Vänern och österut över Vättern. I detta område mättes snödjup över 50 cm den 18 november, se Figur 43. Det största snödjupet noterades i Ödeshög där observatören rapporterade 85 cm på morgonen den 18 och på morgonen dagen efter 98 cm. Tyvärr saknas uppgift om snödjup den 17 men omkringliggande stationer har då rapporterat 15-30 cm. Observatören på Visingsö har tyvärr inte rapporterat snödjup de aktuella dagarna men skriver i sin journal: ”Snöfallet och stormen 17 november gjorde att snön drev ihop i höga drivor på mellan 2 o 3 meter.” Figur 43. Största snödjupet 17-20 november 1995. Ödeshög 98 cm, Ramsjöholm 75 cm och Molla 60 cm. Konsekvenserna blev mycket omfattande med inställda tåg, oframkomliga vägar och strömavbrott i upp till en vecka. Snömängderna skadade också 4,5 miljoner kubikmeter skog. Ödeshög och Ramsjöholm mätte de största snödjupen under ovädret med 98 cm respektive 75 cm. Tyvärr mätte inte dessa stationer snödjupet dagligen under den aktuella perioden så vi vet inte hur mycket snön ökade på ett dygn där. Vid stationen i Molla utfördes emellertid dagliga snödjupsmätningar. Där var snödjupet som mest 60 cm, se Figur 44. Snödjupet ökade från 7 till 52 cm på ett dygn men snödjupsökningen på ett dygn var troligen större i både Ödeshög och Ramsjöholm. Figur 44. Snödjupet i Molla 1-30 november 1995. Snödjupet ökade från 7 cm till 52 cm den 16-17 november 1995. 38 5.8.13 Gävle, december 1998 En kall och hård nordostvind från det isfria och förhållandevis varma Bottenhavet tog upp stora mängder fukt. När vinden sedan bromsades vid kusten bildades täta snöbyar. Denna snökanon i kombination med frontnederbörd var orsaken till det omåttliga snöandet. De största snödjupen mättes i Hedesunda med 132 cm och i Gävle med 131 cm, Figur 45. Den största snödjupsökningen på ett dygn var i Gävle med 73 cm, Figur 46. På tre dygn ökade snödjupet med över 130 cm. En så stor snödjupsökning på några dagar torde vara ganska unikt i Sverige. Författaren känner inte till något värre fall. Området drabbades av ett fullständigt snökaos. All trafik lamslogs, E4:an stängdes av och privatbilar fick körförbud. Parkeringsplatser fick användas som snöupplag. När staden åter öppnades fick fotgängare och cyklister samsas med bilarna i körfilerna. Figur 45. Största snödjupet 7-10 december 1998. Gävle 131 cm och Hedesunda 132 cm. Figur 46. Snödjupet i Gävle-Åbyggeby 15 november – 15 december 1998. Snödjupet ökade med 73 cm, från 58 cm till 131 cm den 6-7 december 1998. 5.8.14 Snökanon över Vänern, december 2012 Snödjupet observerades inte på morgonen den 30 november i Kilagården men den 1 december rapporterades ett snödjup på 75 cm, Figur 47. En medarbetare på SMHI ringde observatören som berättade att snödjupet den 30 november var ”i stort sett barmark”. Från radarbilden på kvällen den 30 november 2012, Figur 48, ser vi att nederbördsekona söder om Vänern ligger som ett smalt band. Nederbörden låg på i stort sett samma ställe i nästan ett dygn. Vi ser även att det också öster om Vättern fanns nederbördsekon. Snödjup på 20-30 cm rapporterades i detta område. 39 Figur 47. Största snödjupet 1-4 december 2012. Kilagården 75 cm. Figur 48, Radarbild. Detta fall torde således vara den största snödjupsökning utanför fjällen vi känner till i Sverige på ett dygn och därmed aningen större än de 73 cm som snödjupet ökade med i Gävle i december 1998, Figur 49. I detta fall sjönk emellertid snödjupet ihop dagarna efter rekordnoteringen medan det i Gävle fortsatte att snöa några dagar till. Figuren nedan visar snödjupet dag för dag på stationen i Kilagården. Vi ser att från 5 till 6 december drabbades stationen av ytterligare ett snöfall. Denna gång föll dock ”bara” 25 cm snö. Figur 49. Snödjupet i Kilagården 21 november – 20 december 2012. Snödjupet har inte mätts dagligen på stationen. Under 21-30 november saknas snödjupsinformation från stationen. 5.8.15 Snökanon i Västerbotten, december 2012 Ett område mellan Skellefteå och Umeå drabbades av en ovanligt kraftig snökanon i början av december 2012. Från radarbilden, Figur 51, ser vi ett smalt gulmarkerat band i vindens riktning som låg ungefär stilla under något dygn. Väderstationen i Brände mätte som mest 72 cm den 2 december, Figur 50. 40 Figur 51. Radarbild. Figur 50. Största snödjupet 2-5 december 2012. Brände 72 cm. I Brände ökade snödjupet från 1 cm till 72 cm den 1 till 2 december, Figur 52. Förhållandena måste ha varit mycket besvärliga i området men eftersom trakten är relativt glest befolkad fick fallet begränsat utrymme i massmedia. Figur 52. Snödjupet i Brände 24 november – 23 december 2012. Snödjupet har inte mätts dagligen på stationen. Från den 1 till 2 december ökade snödjupet från 1 cm till 72 cm. 41 6 42 Slutsatser Vinterns största snödjup har minskat mest i stora delar av Norrland samt i norra Svealand utom fjällen under vintrarna 1991-2013 jämfört med 1961-1990. Minskningen har i detta område varit 10 – 20 cm och minskningen är statistiskt signifikant. Antal dagar med snötäcke har minskat i hela landet under vintrarna 1991 – 2014 jämfört med 1961 – 1990. Minskningen har varit störst i delar av Götaland och Svealand med minst 20 dagar och i dessa områden är minskningen statistiskt signifikant. De kraftigaste snöfallen, minst 40 cm på ett dygn, är vanligast i december och januari utmed kusten och speciellt Norrlandskusten från Skellefteå ner till Gävle. Kopparåsen i Lapplandsfjällen mätte ett snödjup på 327 cm 1926, det största observerade snödjupet någonsin i Sverige. Misstanke finns att en viss mängd av det oerhörda snödjupet skulle kunna ha blåst in från närliggande berg till mätplatsen. Snödjupet ökade på en dag från 6 cm till 115 cm på förvintern 1921 i Njunjes, Lapplandsfjällen. En ökning med 109 cm är den största ökning på ett dygn vi känner till. Vintern 1965/66 är den vinter där snödjupet varit som störst i Sverige som helhet. Andra vintrar har dock snödjupet varit större i vissa delar av landet exempelvis 1988/89 i fjällen. Stora snödjup har förekommit även på senare år. I Götaland som helhet är t ex vintern 2009/10 den snörikaste vintern sedan starten av snödjupsmätningar 1904/05. 7 Referenser 1. Buishand, T.A. (1986). Extreme-value analysis of climatological data (Invited paper Third International Conference on statistical Climatology, Vienna (Austria), 23-27 June, 1986). 2. Pershagen, Helge. (1981). Maxisnödjupet I Sverige 1905-76, SMHI-rapport RMK 29. 3. Eriksson, Bertil. (1990). Snödjupsförhållandena i Sverige, säsongerna 1950/51 – 1979/80, SMHI-rapport RMK 59 4. SMHI faktablad nr 3 (2000) Svåra snöoväder och några stora snödjup 5. SMHI faktablad nr 23 (2005) Sveriges snöklimat under 100 år. 6. SMHI faktablad nr 42 (2009) Sveriges landskapsklimat 7. SMHIs tidning Väder och Vatten, flera nummer (1984-2011) 8. Kommunikation med Torbjörn Grafström, SMHI, november 2014 43 8 Bilaga: Figurer och tabeller Tabell 5. Stationskopplingar. station Start Slut Lund 1904-07-01 2014-06-30 5343 Lund Halmstad 1904-07-01 1939-02-01 1950-07-01 1978-07-01 1939-01-31 1950-06-30 1978-06-30 2014-06-30 6240 6242 6241 6240 Kristianstad 1904-07-01 1982-03-01 1995-07-01 1982-02-28 1995-06-30 2014-06-30 6403 Kristianstad 5455 Kristianstad Everöd 6403 Kristianstad Bredåkra 1904-07-01 1952-07-01 2005-10-01 1952-06-30 2005-09-30 2014-06-30 6413 Karlshamn 6516 Bredåkra 6517 Bredåkra D Växjö 1904-07-01 2006-07-01 2011-07-01 2006-06-30 2011-06-30 2014-06-30 6452 Växjö 7400 Moheda 6452 Växjö Kalmar 1904-07-01 1943-07-01 1946-02-01 1946-07-01 1996-02-01 1943-06-30 1946-01-31 1946-06-30 1996-01-31 2014-06-30 6664 6641 6664 6641 6641 Göteborg 1904-07-01 1951-01-01 2002-07-01 1950-12-31 2002-06-30 2014-06-30 7263 Göteborg 7147 Säve 7236 Kållered Borås 1904-07-01 2014-06-30 7245 Borås Ulricehamn 1904-07-01 2014-06-30 7347 Ulricehamn Flahult 1904-07-01 2014-06-30 7442 Flahult Västervik 1904-07-01 1995-07-01 1995-06-30 2014-06-30 7647 Västervik 7657 Hellerö Visby 1904-07-01 1986-07-01 1998-01-01 1986-06-30 1997-12-31 2014-06-30 7839 Visby 7840 Visby Flygplats 7839 Visby Vänersborg 1907-01-01 2014-06-30 8223 Vänersborg Skara 1904-07-01 1969-07-01 1971-07-01 1974-07-01 1969-06-30 1971-06-30 1973-06-30 2014-06-30 8362 8324 8320 8327 Linköping 1904-07-01 1944-01-01 2005-10-01 1943-12-31 2005-09-30 2014-06-30 8525 Linköping 8524 Malmslätt 8525 Linköping Karlstad 1904-07-01 1942-07-01 1998-01-01 2008-07-01 1942-06-30 1997-12-31 2008-06-30 2014-06-30 9325 9322 9325 9321 Örebro 1904-07-01 1964-07-01 1964-06-30 2014-06-30 9562 Örebro 9516 Örebro-Ekeby Västerås 1904-07-01 1951-01-01 1950-12-31 2014-06-30 9637 Västerås 9635 Västerås Uppsala 1904-07-01 2014-06-30 9752 Uppsala Stockholm 1904-07-01 2014-06-30 9821 Stockholm 44 Klimatnr Kopplade stationer Halmstad Halmstad Flygplats Halmstad Flygflottilj Halmstad Kalmar Kalmar F12 Kalmar Kalmar F12 Kalmar Skara Skara-Ekeberg Skara Stenum Skara Karlstad Karlstad Flygplats Karlstad Väse Tabell 6. Fortsättning. station Start Slut Klimatnr Kopplade stationer Malung 1909-01-01 2014-06-30 10341 Malung Falun 1904-07-01 2014-06-30 10537 Falun Särna 1906-07-01 2014-06-30 11341 Särna Gävle 1904-07-01 1987-01-01 1991-07-01 1986-12-31 1991-06-30 2014-06-30 10740 Gävle 10741 Gävle-Lexe 10743 Gävle-Åbyggeby Sveg 1904-07-01 2012-07-01 2012-06-30 2014-06-30 12402 Sveg 12404 Ytterberg Härnösand 1904-07-01 2014-06-30 12738 Härnösand Storlien 1907-07-01 1963-07-01 1963-06-30 2014-06-30 13262 Storlien 13218 Storlien Östersund 1904-07-01 1944-01-01 2002-07-01 2006-07-01 1943-12-31 2002-06-30 2006-06-30 2014-06-30 13410 13411 13413 13409 Forse 1904-07-01 2014-06-30 13708 Forse Gäddede 1905-07-01 2008-07-01 2008-06-30 2014-06-30 14430 Gäddede 14423 Håkafot Umeå 1904-07-01 1965-07-01 1996-01-01 1965-06-30 1995-12-31 2014-06-30 14050 Umeå 14048 Umeå Flygplats 14049 Röbäcksdalen Hemavan 1904-07-01 1965-07-01 1965-06-30 2014-06-30 15591 Tärnaby 15594 Hemavan Stensele 1909-01-01 2004-07-01 2004-06-30 2014-06-30 15772 Stensele 14757 Gunnarn Piteå 1904-07-01 2014-06-30 16179 Piteå Haparanda 1904-07-01 2012-07-01 2012-06-30 2014-06-30 16395 Haparanda 16394 Kalix Kvikkjokk 1904-07-01 2014-06-30 16798 Kvikkjokk Jokkmokk 1951-01-01 2014-06-30 16988 Jokkmokk Malmberget 1904-07-01 1944-03-01 1971-07-01 1978-02-10 1930-12-31 1971-06-30 1978-02-09 2014-06-30 18073 18075 18073 18075 Gällivare Malmberget Gällivare Malmberget Kiruna 1904-07-01 1957-07-01 1960-07-01 1961-01-01 1994-01-01 1957-06-30 1960-06-30 1960-12-31 1993-12-31 2014-06-30 18069 18094 18069 18094 18197 Kiruna Kiruna Flygplats Kiruna Kiruna Flygplats Esrange Riksgränsen 1904-07-01 1923-11-01 1926-11-01 1972-03-01 1923-10-31 1926-10-31 1972-02-29 2014-06-30 18883 18881 18883 18882 Riksgränsen Vassijaure Riksgränsen Katterjåkk Karesuando 1904-07-01 2012-12-31 19283 Karesuando Östersund Frösön Frösön D Norderön 45 Tabell 7. Största snödjup i Norra Norrland, 1904/05 till 2013/14. Månad jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec år Snödjup [cm] 279 327 265 262 223 164 27 15 55 168 190 261 327 Klimatnr 188820 188830 188830 188830 188810 Station Datum Kopparåsen Kopparåsen Katterjåkk Riksgränsen Riksgränsen Riksgränsen Vassijaure Vallträsk Njunjes Kopparåsen Kopparåsen Kopparåsen Kopparåsen 1926-01-11 1926-02-28 1993-03-13 1905-04-12 1929-05-06 1906-06-01 1906-07-01 1921-08-31 1932-09-18 1925-10-24 1925-11-30 1925-12-31 1926-02-28 Tabell 8. Största snödjupsökning i Norra Norrland från dag före till angivet datum, 1951-01-01 till 2014-06-30. Baserat på digitalt tillgängliga data. Månad Snödjup [cm] Klimatnr jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 47 53 57 38 35 32 0 4 27 40 54 71 år 71 46 Station Datum 150280 160740 155910 188830 147430 188820 Mårtensboda Fällfors Tärnaby Riksgränsen Norrbäck Katterjåkk 2014-01-11 1962-02-17 1953-03-26 1951-04-22 2010-05-15 2010-06-05 171930 172790 188830 188800 150200 Skröven Överkalix-Svartbyn Riksgränsen Abisko Brände 1986-08-31 1968-09-23 1969-10-13 1972-11-24 2012-12-02 150200 Brände 2012-12-02 Tabell 9. Största snödjup i Södra Norrland, 1904/05 till 2013/14. Månad Snödjup [cm] Klimatnr feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 220 220 278 262 246 195 70 15 10 62 92 146 185 132420 144560 144560 144560 144560 144560 144560 122360 år 278 jan Station Datum 138110 Baksjönäset Leipikvattnet Leipikvattnet Leipikvattnet Leipikvattnet Leipikvattnet Leipikvattnet Fjällnäs Storhärjeåvallen Sösjö Skärvången Bydalen Degersjö 1976-01-24 1984-01-16 1989-02-22 1989-03-02 1989-04-01 1997-05-01 1927-06-01 1964-07-06 1921-08-30 1954-09-28 2006-10-28 1910-11-30 1966-12-31 144560 Leipikvattnet 1989-02-22 125460 134440 Tabell 10. Största snödjupsökning i Södra Norrland från dag före till angivet datum, 1951-01-01 till 2014-06-30. Baserat på digitalt tillgängliga data. Månad Snödjup [cm] Klimatnr Station Datum jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 54 40 50 45 35 6 15 2 22 42 47 73 133050 116170 128590 127380 126170 132180 122360 122200 122200 136360 138270 107430 Höglekardalen Söderala Ullånger Härnösand Ulvsjön Storlien-Visjövalen Fjällnäs Myskelåsen Myskelåsen Storfinnforsen Bredbyn Gävle-Åbyggeby 1995-01-02 2010-02-21 1981-03-08 1959-04-09 2005-05-07 1991-06-01 1964-07-06 1964-08-30 2010-09-25 2006-10-21 1965-11-27 1998-12-07 år 73 107430 Gävle-Åbyggeby 1998-12-07 47 Tabell 11. Största snödjup i Svealand, 1904/05 till 2013/14. Månad Snödjup [cm] maj jun jul aug sep okt nov dec 178 180 187 171 171 128 30 0 4 56 75 103 160 år 187 jan feb mar apr Klimatnr Station Datum Gråtbäck Gråtbäck Ulvsjö Blåbärskullen Storbron Grövelsjön Lisskogsåsen 1920-01-31 1927-02-18 1951-03-16 1951-04-02 1966-04-04 1988-05-01 1981-06-12 112360 114390 Tjärnvallen Hasberget Blåbärskullen Gördalen Lillhamra 1921-08-30 1954-09-29 1926-10-21 1992-11-30 1941-12-16 114360 Ulvsjö 1951-03-16 114360 112230 122610 103310 115710 Tabell 12. Största snödjupsökning i Svealand från dag före till angivet datum, 1951-01-01 till 2014-06-30. Baserat på digitalt tillgängliga data. Månad Snödjup [cm] Klimatnr jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 47 43 40 43 35 22 0 0 12 40 41 55 år 55 48 Station Datum 107120 102240 93340 104300 112230 112230 Dannemora Kristinefors Suttertjärn Mockfjärd Storbron Storbron 1971-01-01 1969-02-16 1985-03-28 1995-04-28 1965-05-19 1964-06-01 112230 113410 113080 114270 Storbron Särna Evertsberg Kvarnberg 1969-09-23 1980-10-18 1985-11-28 1967-12-23 114270 Kvarnberg 1967-12-23 Tabell 13. Största snödjup i Götaland, 1904/05 till 2013/14. Månad Snödjup [cm] Klimatnr jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 132 139 146 144 56 10 0 0 12 65 98 140 73290 92030 år 146 82490 75130 74340 82490 84140 Station Datum Tolsgården Åmål Ödskölt Ödskölt Bäckefors Granshult 1966-01-29 1966-02-16 1951-03-27 1951-04-03 1929-05-02 1982-06-14 Spinkabo Bäckefors Ödeshög Härslätt 1995-09-30 1926-10-29 2010-11-30 1955-12-18 Ödskölt 1951-03-27 Tabell 14. Största snödjupsökning i Götaland från dag före till angivet datum, 1951-01-01 till 2014-06-30. Baserat på digitalt tillgängliga data. Månad Snödjup [cm] Klimatnr Station Datum jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 72 47 35 32 19 10 0 0 12 36 50 75 76160 63480 74400 73570 84040 75130 Oskarshamn Havraryd Eksjö Molla Högemålen Granshult 1985-01-04 2010-02-20 1971-03-11 1999-04-19 1985-05-01 1982-06-14 74340 73470 53260 83220 Spinkabo Ulricehamn Ystad Kilagården 1995-09-30 2002-10-20 2010-11-27 2012-12-01 år 75 83220 Kilagården 2012-12-01 49 Figur 53. Vinterns största snödjup, 1976/77. 50 Figur 54. Vinterns största snödjup, 1984/85. Figur 55. Vinterns största snödjup, 1992/93. Figur 56. Vinterns största snödjup, 1998/99. 51 Figur 57. Vinterns största snödjup, 2009/10. 52 Figur 58. Vinterns största snödjup, 2010/11. Figur 59. Antal dagar med snödjup på minst 10 cm under vintrarna 1951/52 till 2013/14. 53 Figur 60. Antal dagar med snödjup på minst 30 cm under vintrarna 1951/52 till 2013/14. 54 Figur 61. Antal dagar med snödjup på minst 50 cm under vintrarna 1951/52 till 2013/14. 55 56 Halmstad Kristianstad Växjö Bredåkra Kalmar Göteborg Borås Ulricehamn Flahult Västervik Visby Vänersborg Skara Linköping Karlstad Örebro Västerås Uppsala Stockholm Vinter 1904/05 1905/06 1906/07 1907/08 1908/09 1909/10 1910/11 1911/12 1912/13 1913/14 1914/15 1915/16 1916/17 1917/18 1918/19 1919/20 1920/21 1921/22 1922/23 1923/24 1924/25 1925/26 1926/27 1927/28 1928/29 1929/30 1930/31 1931/32 1932/33 1933/34 1934/35 1935/36 1936/37 1937/38 1938/39 1939/40 1940/41 1941/42 1942/43 1943/44 1944/45 1945/46 1946/47 1947/48 1948/49 1949/50 1950/51 Lund Tabell 15. Vinterns största snödjup [cm]. Gröna värden är det största årsvärdet (januari – december) från Pershagens rapport, gula värden är interpolerade data och orange värden kommer från Uppsala universitet. 5 10 30 12 11 24 7 10 9 1 9 14 12 13 9 28 5 9 9 37 8 14 6 9 49 8 28 4 6 5 7 8 12 6 24 17 19 35 20 5 33 22 22 4 6 14 15 4 7 14 10 9 17 17 10 10 2 9 13 12 15 7 12 1 4 10 35 8 10 22 20 12 7 42 13 9 6 4 10 9 11 29 17 17 28 20 10 11 8 10 15 4 14 43 3 7 10 9 11 12 7 12 8 4 17 12 20 7 7 19 6 20 13 30 17 25 7 9 52 14 30 9 13 6 11 13 24 13 32 12 14 27 20 6 38 16 20 13 10 10 23 17 25 31 25 35 27 16 28 40 25 32 25 32 30 31 27 18 23 19 32 23 38 16 20 32 12 35 7 15 8 13 25 23 25 16 35 39 50 22 13 33 27 25 37 10 21 63 24 15 17 17 16 14 15 26 21 12 19 17 16 13 5 30 8 18 24 43 6 22 5 8 25 5 29 7 11 8 7 7 17 7 17 35 16 62 24 14 15 43 31 30 13 14 11 20 15 20 25 40 27 13 24 20 42 35 35 23 22 28 22 12 30 24 36 10 23 18 15 23 26 19 9 13 6 5 18 13 18 23 68 26 28 12 12 10 13 40 25 12 14 19 13 20 12 12 7 21 16 10 10 5 11 13 24 26 40 10 20 14 7 20 3 14 20 10 15 23 16 11 8 7 9 18 17 16 23 25 12 30 8 8 25 14 10 6 1 20 53 17 41 34 27 23 29 18 27 18 12 31 33 27 50 35 25 30 20 10 26 27 27 24 17 20 18 25 10 10 20 7 20 22 11 21 34 11 42 30 18 70 13 15 33 4 24 52 24 33 57 72 68 55 41 39 39 31 58 63 70 67 36 66 48 40 22 61 12 28 29 20 53 24 65 23 14 21 38 43 44 44 35 81 53 49 38 13 81 31 42 68 12 35 77 25 22 20 35 34 25 30 24 15 15 36 36 50 35 24 24 20 30 28 41 22 30 14 24 25 25 45 26 15 18 12 28 28 30 35 47 30 39 20 25 42 35 31 61 12 28 76 24 30 19 40 47 30 16 15 20 18 25 37 45 31 16 33 22 53 32 35 20 21 29 25 85 22 38 22 23 14 17 22 22 35 39 50 32 38 19 20 30 24 42 44 8 21 41 7 20 30 26 27 21 20 23 10 13 20 28 12 22 20 28 20 26 18 38 12 27 10 22 48 10 25 23 18 8 16 17 17 20 25 40 28 37 18 14 21 23 49 32 14 34 18 7 14 15 15 36 36 14 18 7 16 25 50 75 54 25 35 23 24 16 23 19 19 14 22 25 22 24 30 15 19 11 22 45 44 42 54 22 30 45 13 39 28 32 30 6 31 46 13 12 14 27 28 24 15 19 11 14 17 25 42 40 18 22 14 28 9 27 13 14 14 14 19 18 24 10 9 18 9 18 21 15 32 33 16 32 35 16 27 17 21 22 15 52 37 18 23 13 31 28 20 15 23 14 18 16 51 37 30 25 15 12 35 23 29 11 14 20 18 33 23 24 5 17 14 30 22 50 32 47 36 35 52 29 11 28 25 33 33 5 50 40 15 26 28 30 46 34 14 18 27 24 48 44 31 33 24 30 18 30 41 31 22 40 34 26 31 25 41 8 10 19 18 45 53 31 59 35 43 35 43 21 27 22 16 41 12 30 81 15 25 23 32 51 26 10 17 13 19 41 50 36 46 34 22 23 36 27 65 16 19 22 22 25 16 55 26 12 20 35 35 45 40 46 40 35 37 48 16 35 28 41 46 25 51 80 16 26 25 60 45 25 12 15 5 17 25 55 37 50 20 20 14 39 14 55 15 33 41 24 34 15 39 11 16 30 15 27 34 30 35 46 42 46 37 22 44 22 28 32 11 31 61 16 30 28 64 45 29 13 20 12 24 23 54 37 44 22 23 16 39 15 39 18 37 16 31 32 19 60 57 21 21 20 20 48 40 22 41 51 41 26 28 26 17 31 33 16 29 52 15 14 30 50 76 35 15 40 11 30 25 71 43 73 20 32 16 52 28 68 12 47 29 22 43 22 42 14 21 26 13 25 47 40 24 30 45 47 23 11 38 20 32 50 5 28 39 Halmstad Kristianstad Växjö Bredåkra Kalmar Göteborg Borås Ulricehamn Flahult Västervik Visby Vänersborg Skara Linköping Karlstad Örebro Västerås Uppsala Stockholm Vinter 1951/52 1952/53 1953/54 1954/55 1955/56 1956/57 1957/58 1958/59 1959/60 1960/61 1961/62 1962/63 1963/64 1964/65 1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71 1971/72 1972/73 1973/74 1974/75 1975/76 1976/77 1977/78 1978/79 1979/80 1980/81 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86 1986/87 1987/88 1988/89 1989/90 1990/91 1991/92 1992/93 1993/94 1994/95 1995/96 1996/97 1997/98 1998/99 1999/00 2000/01 2001/02 2002/03 2003/04 2004/05 2005/06 2006/07 2007/08 2008/09 2009/10 2010/11 2011/12 2012/13 2013/14 Max Medel Median Min Lund Tabell 15. Forts. 18 6 18 26 23 7 25 15 22 7 9 20 4 10 30 9 20 14 25 6 20 5 16 6 6 33 17 38 27 17 26 7 13 23 25 27 7 0 4 8 3 1 15 5 14 4 18 12 8 5 18 17 16 18 24 20 2 14 29 32 7 15 9 49 15 13 0 17 8 22 37 30 5 23 4 20 7 14 27 19 9 21 28 38 19 44 5 13 6 8 9 14 32 21 36 30 10 30 15 5 24 28 20 26 2 4 5 5 6 34 13 15 14 9 24 8 10 23 5 9 5 25 9 9 7 44 25 10 13 10 44 15 12 1 18 10 17 33 28 6 25 29 15 16 7 23 6 12 30 25 21 25 27 12 19 7 15 10 11 45 22 30 45 19 30 15 16 15 18 19 25 5 1 19 5 1 28 4 15 8 11 21 14 12 31 10 11 25 29 25 3 15 51 34 5 34 17 52 17 15 1 21 12 22 33 42 10 42 28 24 21 17 38 13 15 62 46 44 32 51 13 28 16 23 18 16 38 34 57 45 23 36 19 26 27 34 36 41 12 12 18 23 8 34 25 14 15 17 24 16 17 41 15 21 27 40 11 8 17 75 53 17 22 11 75 27 25 7 5 30 34 35 34 11 32 16 23 10 7 39 8 16 40 25 65 39 48 13 28 5 8 5 15 50 33 56 43 27 35 20 17 25 39 29 27 8 0 24 4 5 36 8 22 17 10 12 12 11 34 13 25 44 44 16 20 13 45 58 20 27 19 65 22 17 0 22 17 25 29 48 17 40 18 30 5 8 38 11 15 50 28 50 33 31 29 32 3 24 17 20 34 36 65 38 22 50 16 17 43 35 65 52 10 4 32 24 7 45 11 27 32 8 17 12 23 45 12 16 30 35 18 5 16 45 39 27 38 14 68 25 23 3 16 11 10 19 45 15 20 12 30 20 17 30 14 10 25 33 32 28 52 3 10 8 12 3 13 35 18 33 24 8 24 16 13 22 26 16 28 5 4 7 7 3 21 11 25 20 26 10 7 17 12 26 14 24 28 20 16 11 53 42 15 17 15 53 18 16 1 18 50 12 29 24 55 32 51 45 43 17 10 23 54 23 28 45 47 10 35 20 28 36 53 18 21 16 47 52 110 40 68 50 60 45 70 68 100 13 25 26 35 23 37 11 36 10 17 15 36 62 84 24 37 67 64 36 50 38 30 38 52 18 26 36 59 36 53 40 45 41 59 42 68 15 18 8 17 6 22 20 21 17 24 37 42 22 36 43 45 26 35 26 25 25 35 15 18 22 20 30 33 29 40 50 48 31 50 39 35 16 23 15 8 15 18 67 69 51 60 12 15 18 28 13 30 70 110 27 42 24 39 4 8 24 26 34 28 39 12 43 25 42 25 20 40 20 22 85 70 60 54 75 10 35 25 35 30 15 95 33 76 35 27 60 16 29 45 42 43 55 38 12 23 23 17 35 31 49 32 28 56 25 29 59 23 36 39 51 22 29 17 94 63 13 35 13 95 34 30 10 20 40 55 31 47 16 61 21 22 10 7 48 24 14 78 44 46 34 49 44 35 6 15 13 17 51 51 76 44 48 52 16 34 72 48 90 45 23 12 29 19 11 40 20 21 36 19 40 25 45 42 20 19 38 42 20 18 8 69 70 32 36 19 90 33 30 6 26 42 16 35 55 19 52 27 26 9 21 60 22 13 29 27 38 28 28 44 23 5 7 6 19 20 25 64 38 30 40 7 15 34 22 73 22 5 15 16 16 15 17 20 21 60 9 17 9 18 32 20 20 23 25 23 6 15 45 30 26 25 23 73 24 22 5 14 5 30 19 35 28 28 40 25 7 14 36 17 15 68 38 36 30 26 11 19 13 14 4 9 62 25 51 31 15 48 28 43 36 29 32 30 9 10 15 21 14 36 18 25 24 40 38 14 40 25 26 23 16 44 13 32 11 80 65 13 32 26 80 27 25 4 20 12 28 34 32 17 23 48 28 29 13 38 14 14 70 26 30 30 51 10 28 10 10 25 10 63 36 55 28 14 19 15 18 39 28 28 22 15 7 10 16 20 22 17 35 30 30 35 28 22 16 16 20 24 33 9 12 15 58 48 13 59 33 70 24 21 7 17 11 20 18 37 50 20 21 40 44 16 44 33 29 43 56 25 35 23 22 17 15 37 28 13 12 25 19 65 100 36 57 40 67 38 42 41 43 20 19 24 61 15 9 23 21 20 8 15 20 68 85 40 54 58 42 32 21 22 18 52 42 17 22 20 23 57 45 35 37 28 54 29 27 15 21 6 8 15 9 16 10 20 28 27 33 22 15 35 14 36 25 23 38 26 24 15 15 31 37 22 24 18 27 26 36 23 33 49 50 17 20 10 23 10 20 71 58 43 47 11 11 32 22 19 27 71 100 27 31 24 28 5 8 18 20 55 27 45 30 27 75 21 23 25 35 17 25 86 45 30 40 63 23 21 13 20 11 20 70 33 62 25 20 59 16 47 60 33 41 40 20 11 11 14 23 28 21 17 18 23 32 25 32 22 17 36 27 40 20 17 22 85 49 7 35 30 86 32 27 7 20 28 45 17 41 21 15 48 30 16 17 23 17 22 52 40 36 35 60 17 19 16 23 12 24 52 17 40 16 30 60 20 18 65 33 40 22 18 13 6 12 9 16 15 12 11 6 42 15 40 32 16 24 22 40 29 8 16 50 40 12 25 14 65 28 24 5 29 36 53 32 49 30 27 52 39 26 18 38 30 28 62 42 39 44 59 20 24 17 30 13 14 44 29 47 14 31 60 25 33 66 33 37 28 25 21 15 12 12 17 26 22 15 32 23 16 18 31 17 26 38 37 30 7 30 54 53 18 38 10 66 31 29 7 29 35 22 13 34 16 18 36 27 15 20 40 22 18 47 23 32 30 63 20 22 3 14 12 12 44 22 60 12 15 64 12 16 48 29 49 20 17 17 16 12 8 13 19 25 13 24 20 13 17 40 24 28 36 35 22 6 20 50 45 17 42 12 76 29 24 3 57 58 Riksgränsen Karesuando Malmberget Kiruna Jokkmokk Kvikkjokk Haparanda Piteå Stensele Hemavan Gäddede Umeå Forse Östersund 84 76 34 50 45 51 44 60 58 61 65 60 64 51 51 60 41 52 60 66 48 70 65 31 46 61 40 45 31 59 63 89 63 47 52 58 53 50 59 71 76 52 31 58 30 32 48 Storlien 45 29 19 120 36 41 75 80 125 39 45 83 75 39 55 44 262 80 52 87 160 53 60 100 107 160 77 80 94 159 97 108 113 223 67 51 79 130 58 30 90 100 122 46 90 105 57 55 60 62 93 58 74 158 180 70 66 88 100 108 62 67 64 130 52 116 80 119 44 68 82 115 100 62 100 53 115 53 75 83 73 58 79 82 164 80 65 78 119 70 60 65 61 117 45 50 63 69 74 108 119 81 70 73 60 210 56 65 65 57 124 64 90 80 67 62 83 76 230 66 58 81 151 47 65 50 36 101 69 40 100 98 83 114 81 102 85 82 49 193 118 78 88 66 122 75 88 81 101 95 101 93 105 63 70 66 151 68 44 48 56 157 61 82 62 83 72 100 80 155 77 54 52 80 57 54 63 38 85 58 58 47 87 79 95 103 135 84 93 107 148 98 103 85 73 117 98 69 84 78 83 91 74 134 93 57 50 148 40 49 80 64 138 58 64 41 82 78 113 103 174 67 56 97 81 30 64 53 51 98 45 51 58 71 48 93 74 157 63 47 64 75 35 42 70 39 80 44 71 64 80 76 86 82 140 76 67 99 150 55 71 84 75 163 76 98 103 154 78 99 99 155 65 48 46 100 40 46 34 42 113 31 47 82 67 46 68 60 91 72 63 67 178 45 63 64 46 111 47 59 85 78 98 110 86 80 74 44 18 120 30 25 30 55 121 46 47 74 84 76 73 84 153 101 77 54 128 65 68 47 48 101 60 41 67 85 82 69 94 85 58 35 24 64 66 44 26 55 119 43 62 38 69 77 70 45 39 92 100 104 76 66 76 80 56 92 63 131 80 90 78 87 51 177 115 76 42 91 35 34 54 43 144 70 67 75 112 79 104 73 216 100 72 45 53 50 66 66 52 89 71 79 71 99 66 52 54 112 48 39 53 49 65 26 29 27 84 56 29 32 80 68 106 69 223 49 19 22 48 30 25 35 24 71 33 25 21 98 54 102 86 81 105 79 58 52 37 53 65 70 54 60 85 71 134 73 87 78 81 45 25 24 112 50 33 26 50 80 38 35 52 43 45 91 46 113 55 24 25 63 16 26 22 44 59 35 21 37 51 46 126 32 118 80 44 34 108 32 26 37 64 90 40 38 69 78 73 118 114 119 80 67 66 76 67 36 45 37 123 70 61 60 124 103 142 135 98 112 100 59 72 68 72 73 85 90 100 123 86 140 149 123 143 98 90 51 56 56 44 60 57 43 83 58 75 53 83 86 105 97 105 89 60 43 95 56 53 69 96 98 75 137 86 93 88 82 69 138 81 56 46 47 26 35 40 39 66 47 56 51 99 88 80 81 106 72 70 69 82 63 78 102 80 91 59 45 68 88 63 74 60 130 74 73 56 98 56 43 72 100 75 56 85 49 68 107 80 76 140 66 55 88 80 62 66 72 83 62 60 56 54 60 98 80 58 142 73 54 48 65 32 31 42 198 220 47 38 60 91 86 121 84 175 55 64 41 114 25 43 34 62 74 63 42 71 83 70 88 83 106 78 85 77 97 60 85 115 103 113 87 65 85 111 105 93 109 121 77 72 59 91 46 46 81 83 106 91 44 52 90 71 73 87 107 70 58 47 86 54 57 52 77 68 62 20 68 66 72 59 71 76 106 89 87 88 83 82 92 86 101 105 85 79 95 104 90 92 86 51 62 23 118 28 30 61 93 169 64 36 48 109 54 68 76 192 82 74 48 112 59 42 70 82 116 81 43 90 111 70 96 80 72 107 99 64 73 58 75 53 50 98 100 43 70 106 77 88 91 105 Härnösand 17 34 30 53 42 46 24 18 13 37 22 48 38 41 43 37 28 55 20 49 31 57 29 35 36 15 54 27 25 24 28 36 55 56 36 56 80 78 51 42 72 54 45 64 17 48 66 Sveg 28 44 33 57 60 50 36 22 18 34 48 74 52 52 48 64 58 57 24 65 61 76 70 41 65 21 53 28 24 34 28 38 45 37 40 80 56 57 39 36 52 25 50 68 31 57 56 Särna Gävle Vinter 1904/05 35 1905/06 55 1906/07 55 1907/08 80 1908/09 75 1909/10 88 1910/11 90 1911/12 54 1912/13 44 1913/14 44 1914/15 70 1915/16 88 1916/17 59 1917/18 48 1918/19 69 1919/20 89 1920/21 51 1921/22 62 1922/23 40 1923/24 77 1924/25 23 1925/26 74 1926/27 91 1927/28 55 1928/29 32 1929/30 19 1930/31 100 1931/32 40 1932/33 50 1933/34 75 1934/35 75 1935/36 112 1936/37 72 1937/38 56 1938/39 75 1939/40 70 1940/41 52 1941/42 60 1942/43 41 1943/44 57 1944/45 67 1945/46 70 1946/47 45 1947/48 80 1948/49 47 1949/50 67 1950/51 119 Falun Malung Tabell 15. Forts. Karesuando Riksgränsen Malmberget Kiruna Jokkmokk Kvikkjokk Haparanda Piteå Stensele Hemavan Gäddede Umeå Forse Östersund Härnösand Storlien Sveg 46 85 51 42 92 55 51 116 22 51 47 47 31 21 145 95 65 94 73 42 33 17 76 19 64 86 54 50 34 68 108 39 68 76 75 73 98 53 41 23 24 25 80 46 33 37 61 58 30 29 36 55 25 22 50 51 18 45 86 132 38 89 31 158 58 53 17 Särna 30 36 34 29 52 88 65 72 58 58 58 51 23 48 74 55 70 66 71 70 30 46 54 42 36 57 46 53 74 99 89 78 37 58 70 57 33 35 80 65 29 28 106 83 24 56 53 40 18 32 50 34 32 23 77 57 91 70 123 124 70 40 63 71 50 42 76 60 80 40 70 62 63 58 75 76 31 70 68 43 34 25 52 47 25 28 42 40 33 36 60 58 14 16 74 57 23 24 46 43 78 71 107 95 52 56 73 62 48 62 63 54 36 30 81 69 47 44 95 99 73 104 107 100 26 25 69 60 56 48 86 70 63 68 95 69 61 65 88 70 59 82 75 77 69 79 110 92 46 50 60 38 30 37 45 40 46 46 50 38 20 31 45 33 31 32 56 58 42 35 89 66 51 34 73 60 25 23 43 32 20 17 68 59 34 29 44 56 47 131 73 57 37 42 41 56 31 70 79 72 48 45 70 72 30 37 78 48 38 35 49 39 19 38 45 40 24 60 77 62 28 38 49 35 23 27 74 55 47 42 78 70 64 90 68 65 68 80 69 67 19 20 43 40 33 63 53 60 25 22 60 72 91 131 123 124 44 45 71 61 42 42 72 60 14 13 34 19 Gävle Vinter 1951/52 30 1952/53 62 1953/54 77 1954/55 46 1955/56 70 1956/57 37 1957/58 48 1958/59 96 1959/60 58 1960/61 45 1961/62 79 1962/63 43 1963/64 52 1964/65 63 1965/66 110 1966/67 73 1967/68 68 1968/69 94 1969/70 69 1970/71 49 1971/72 56 1972/73 38 1973/74 46 1974/75 36 1975/76 40 1976/77 94 1977/78 70 1978/79 54 1979/80 66 1980/81 75 1981/82 95 1982/83 38 1983/84 64 1984/85 60 1985/86 80 1986/87 75 1987/88 70 1988/89 43 1989/90 49 1990/91 53 1991/92 23 1992/93 38 1993/94 66 1994/95 66 1995/96 34 1996/97 38 1997/98 48 1998/99 54 1999/00 60 2000/01 71 2001/02 48 2002/03 50 2003/04 54 2004/05 29 2005/06 76 2006/07 45 2007/08 46 2008/09 56 2009/10 76 2010/11 82 2011/12 35 2012/13 42 2013/14 53 Max 119 Medel 61 Median 58 Min 19 Falun Malung Tabell 15. Forts. 112 32 30 68 80 146 90 36 99 115 84 96 120 137 79 100 51 92 86 68 185 88 91 93 97 76 108 100 249 59 84 34 52 57 28 71 41 36 44 47 38 38 57 135 31 118 58 43 52 70 130 92 70 74 107 99 125 112 135 72 144 64 84 67 93 158 88 77 63 125 84 102 92 151 60 112 48 60 82 62 166 65 90 76 115 105 88 95 99 78 104 39 67 73 86 87 67 70 64 87 74 75 72 135 80 85 62 91 72 74 80 72 68 82 48 52 68 83 112 57 48 40 26 29 58 81 77 65 68 100 89 83 93 73 67 150 58 89 58 61 117 93 111 66 96 85 76 78 138 55 162 58 83 95 103 96 64 85 76 110 91 101 78 121 61 133 48 32 27 56 92 41 41 50 68 42 67 58 158 56 157 30 61 52 55 96 58 79 37 50 50 52 72 108 58 139 42 54 45 69 109 96 89 112 110 125 132 122 152 92 124 100 101 98 88 99 105 107 72 105 104 100 112 101 86 88 54 85 102 90 89 80 71 88 125 90 98 127 110 88 87 53 62 68 89 129 78 64 64 120 97 72 99 122 74 67 70 69 81 78 93 93 73 124 93 79 56 123 119 48 92 77 72 94 82 93 86 96 79 95 85 82 89 83 71 91 33 44 57 84 71 86 38 80 88 83 47 93 174 59 86 24 39 46 64 94 60 53 61 82 49 49 106 106 47 85 26 22 38 48 129 70 37 95 105 93 67 99 151 75 78 68 56 78 112 123 88 91 105 103 92 67 88 131 89 78 53 64 41 83 82 73 76 67 98 72 72 72 138 49 232 42 53 77 135 174 70 47 94 110 65 70 76 167 52 68 64 87 78 61 89 118 78 101 122 103 94 96 141 85 125 60 69 50 61 97 62 53 54 83 75 60 80 158 76 107 51 48 50 75 116 66 73 67 83 63 59 65 136 70 98 54 90 41 84 114 93 61 76 98 95 89 95 104 85 146 64 80 81 79 136 73 105 95 92 80 76 80 139 85 83 72 75 73 73 84 89 58 72 125 79 90 75 163 70 120 50 76 33 125 111 54 53 62 110 75 74 77 140 69 130 50 71 73 98 128 60 57 82 93 70 87 92 172 76 120 60 78 40 87 81 76 50 51 90 84 76 87 120 69 108 70 65 73 88 104 96 61 68 84 77 75 81 158 63 130 85 61 55 98 107 67 60 52 125 87 95 102 165 75 172 94 84 127 97 75 116 86 74 120 88 91 88 150 75 132 24 55 61 133 174 63 50 82 115 70 75 89 190 95 112 53 52 67 112 123 76 60 62 120 70 97 93 130 73 43 30 35 43 40 89 44 55 70 110 84 85 108 140 90 117 19 25 30 82 138 45 22 38 70 67 85 80 197 70 126 48 48 62 133 147 77 51 70 125 82 80 88 265 104 96 55 76 95 86 102 86 75 100 100 97 97 105 154 93 156 43 57 52 94 129 65 50 92 103 81 90 105 175 75 99 32 40 32 53 87 21 21 38 56 50 75 72 198 69 206 51 67 20 95 189 75 57 83 102 110 105 98 224 100 115 33 63 53 88 116 75 83 82 73 105 90 94 174 70 90 52 48 57 76 74 88 71 76 107 90 79 95 131 79 212 63 50 35 108 116 65 70 108 75 78 108 104 207 80 80 56 46 41 71 65 68 56 66 126 84 98 88 103 63 110 28 46 26 85 95 56 67 95 64 78 85 98 138 68 96 38 58 49 77 101 81 60 78 88 78 74 70 171 43 68 22 38 35 80 113 62 52 74 72 74 76 93 141 58 150 30 39 22 86 118 60 51 81 91 78 75 92 132 48 106 33 42 56 55 74 52 53 70 58 63 70 82 151 57 97 25 34 57 63 101 63 35 58 115 100 106 118 163 76 141 30 40 39 70 85 82 51 66 105 118 108 125 108 74 130 75 65 54 99 79 75 64 65 87 78 70 83 154 50 97 52 72 66 70 95 95 94 92 86 98 76 94 160 65 147 58 62 68 73 150 73 75 75 92 109 87 87 198 79 131 48 73 71 81 127 71 75 114 93 93 67 94 128 75 103 37 60 58 51 73 55 83 79 96 146 100 121 178 114 75 26 34 12 56 107 54 38 46 140 94 92 108 159 73 232 118 103 127 198 220 118 137 124 159 149 142 143 265 114 110 51 57 60 74 108 68 64 72 94 80 86 88 140 64 107 52 58 58 75 102 67 61 72 93 79 87 88 138 63 43 16 22 12 24 54 21 20 21 43 38 38 32 39 30 59 60 Vänersborg Skara Linköping Karlstad Örebro Västerås Uppsala Stockholm 77 105 93 124 104 51 111 80 85 71 111 135 72 94 162 92 121 122 158 89 100 57 87 58 83 144 122 141 136 114 129 89 130 132 161 119 117 55 36 75 58 59 129 102 121 77 50 79 59 39 55 88 78 81 111 37 27 51 100 123 45 100 33 162 93 92 27 Visby 48 80 74 100 83 22 90 64 60 52 95 109 36 91 119 80 107 115 154 39 96 33 52 10 54 116 69 134 122 74 98 56 105 111 117 110 53 15 5 13 19 36 95 52 116 51 53 70 45 36 38 78 63 66 93 21 19 37 100 127 45 76 31 154 70 69 5 Västervik Ulricehamn 31 38 33 52 63 18 45 23 47 16 32 112 25 42 86 29 61 74 108 8 60 9 17 1 15 94 47 86 85 35 69 36 36 86 95 100 20 10 1 14 9 6 70 21 40 47 19 30 22 24 18 59 41 50 83 17 13 24 96 95 36 55 28 112 44 36 1 Flahult Borås Vinter 1951/52 20 22 26 57 54 59 1952/53 42 17 54 58 32 43 1953/54 12 36 57 70 69 75 1954/55 28 68 73 114 78 85 1955/56 10 59 65 97 81 89 1956/57 7 13 7 39 25 22 1957/58 75 79 97 117 99 106 1958/59 18 16 25 39 25 28 1959/60 41 34 56 77 68 89 1960/61 9 17 13 49 15 12 1961/62 18 23 28 84 37 33 1962/63 58 90 90 117 100 99 1963/64 7 24 28 34 39 59 1964/65 37 58 40 68 49 50 1965/66 43 85 66 134 119 113 1966/67 32 23 17 80 33 41 1967/68 46 81 53 98 80 84 1968/69 55 65 72 106 87 73 1969/70 132 136 130 142 141 133 1970/71 16 11 31 19 37 39 1971/72 48 63 60 96 78 72 1972/73 5 18 10 35 4 8 1973/74 9 23 24 36 27 26 1974/75 2 12 7 27 3 10 1975/76 11 39 27 65 35 52 1976/77 58 83 86 101 89 86 1977/78 26 51 41 89 48 62 1978/79 92 104 85 116 113 120 1979/80 76 91 102 122 105 106 1980/81 50 60 61 95 76 65 1981/82 66 86 86 106 91 92 1982/83 20 14 26 55 30 33 1983/84 39 38 16 112 64 72 1984/85 77 87 68 111 91 99 1985/86 60 43 67 132 75 98 1986/87 58 62 71 112 95 102 1987/88 1 28 25 78 43 46 1988/89 0 1 2 25 11 13 1989/90 3 1 3 17 0 10 1990/91 18 2 14 35 20 21 1991/92 4 8 7 31 8 16 1992/93 2 4 4 44 2 33 1993/94 35 41 32 96 57 69 1994/95 15 24 6 57 17 15 1995/96 69 49 79 111 96 66 1996/97 22 30 28 48 40 48 1997/98 15 13 20 31 21 24 1998/99 32 40 58 82 56 42 1999/00 14 21 29 38 25 17 2000/01 15 20 38 35 21 16 2001/02 26 21 33 43 34 27 2002/03 42 29 45 86 46 44 2003/04 31 14 37 51 39 19 2004/05 36 11 32 59 42 46 2005/06 78 78 85 105 105 106 2006/07 9 16 20 30 21 26 2007/08 2 6 2 23 7 16 2008/09 25 9 16 63 20 20 2009/10 74 92 78 104 75 89 2010/11 68 69 64 124 76 94 2011/12 11 36 14 44 30 31 2012/13 56 59 73 83 66 84 2013/14 13 16 21 22 16 20 Max 132 136 130 142 141 133 Medel 34 41 43 73 52 55 Median 26 30 33 70 43 48 Min 0 1 2 17 0 8 Göteborg Kalmar Bredåkra Växjö Kristianstad Halmstad Lund Tabell 16. Antal dagar med snötäcke. Gula värden är interpolerade data. 61 75 74 96 111 56 103 36 74 16 50 119 52 60 115 57 95 91 126 54 73 5 26 13 66 81 62 111 100 68 101 9 49 101 81 99 47 13 24 22 24 28 83 24 78 54 33 67 25 29 34 69 57 57 85 30 9 31 91 103 34 73 30 126 61 60 5 50 25 73 92 55 68 104 49 61 26 63 112 29 18 118 60 87 113 135 34 78 32 43 7 37 112 86 113 109 54 91 57 82 108 124 109 64 21 8 30 20 39 85 51 82 53 54 66 43 61 42 87 73 64 98 33 31 39 105 125 42 58 33 135 65 61 7 39 47 72 102 104 65 93 73 53 52 72 121 46 64 119 70 100 109 148 40 96 29 10 25 53 116 84 115 96 67 84 39 48 102 87 97 64 15 9 26 12 43 77 40 61 44 37 44 36 25 41 53 76 66 91 36 21 42 99 107 43 95 29 148 65 64 9 60 73 83 91 99 73 97 74 62 57 94 120 50 64 141 75 100 107 147 65 98 28 54 50 63 123 95 120 110 81 119 61 78 121 133 105 100 40 15 53 28 36 99 57 115 52 66 80 46 61 39 83 69 65 106 42 11 46 105 113 37 95 34 147 77 74 11 49 62 82 112 102 74 105 77 73 55 59 116 42 60 146 77 105 137 138 94 112 34 54 35 46 131 100 113 108 82 112 60 109 123 128 117 82 50 10 59 21 50 101 57 68 46 43 108 54 53 63 106 93 59 95 50 19 65 111 132 35 98 39 146 79 77 10 72 76 94 102 112 100 112 86 87 78 94 131 78 89 144 88 99 134 150 84 105 40 54 36 65 128 101 127 118 88 124 87 123 128 143 118 95 64 50 24 35 56 101 70 143 64 88 113 67 90 61 106 94 76 126 69 20 75 107 131 34 119 45 150 91 90 20 55 74 73 91 106 83 102 82 83 51 97 101 62 63 134 88 112 136 150 82 109 43 54 38 54 112 81 105 88 80 119 66 114 120 124 121 113 56 43 51 23 51 90 57 121 42 28 68 65 40 58 81 96 62 105 50 27 73 108 132 32 108 36 150 80 81 23 86 87 99 90 144 106 122 85 101 66 128 135 54 110 152 93 111 136 149 101 106 52 63 68 95 108 105 119 107 123 131 82 119 119 141 109 106 59 67 77 35 33 96 73 153 63 76 109 59 37 63 98 106 83 115 62 36 88 113 123 53 126 34 153 94 99 33 56 66 74 73 110 74 107 75 83 44 88 119 50 77 145 65 105 105 150 69 90 11 39 19 78 96 72 125 61 78 114 73 106 111 130 108 83 48 32 41 25 43 94 49 130 61 62 86 54 36 54 79 92 90 118 53 16 57 106 128 50 122 35 150 78 75 11 Jokkmokk Kiruna Malmberget Riksgränsen Karesuando 131 146 93 170 178 172 126 139 156 190 150 156 144 160 173 155 135 190 197 154 152 127 168 174 154 184 165 163 171 183 176 155 157 181 174 159 180 140 122 131 94 191 168 200 148 181 157 144 158 147 122 151 138 136 158 97 162 150 130 150 118 141 90 200 153 155 90 Kvikkjokk 190 212 188 236 216 210 207 170 155 202 171 189 188 213 199 211 204 217 211 208 218 222 219 212 203 210 207 210 217 217 210 186 227 196 200 213 207 230 184 194 201 228 226 229 218 227 211 214 192 169 199 225 185 215 193 196 210 191 247 197 188 203 183 247 205 208 155 Haparanda Östersund 110 143 115 132 175 156 147 123 110 122 116 149 135 134 173 139 136 176 178 138 150 69 159 102 135 173 159 150 151 177 148 144 157 138 158 134 161 146 112 110 70 97 132 121 141 143 163 143 124 93 111 155 136 104 138 87 113 154 125 157 95 139 72 178 134 138 69 Piteå Storlien 134 182 136 189 188 146 148 160 161 190 159 151 162 164 183 157 148 190 190 176 173 133 165 184 154 206 177 177 188 202 179 167 164 188 183 157 185 157 123 154 149 192 190 197 172 168 179 186 155 165 174 169 175 146 173 127 178 158 151 167 128 164 147 206 167 167 123 Stensele Härnösand 150 169 141 184 184 166 139 170 156 197 167 165 164 163 181 175 159 199 194 183 173 161 177 203 155 214 182 179 187 203 196 170 167 193 186 168 186 178 126 158 168 198 189 203 185 184 174 185 162 141 171 185 178 147 175 150 182 176 165 152 125 163 152 214 173 174 125 Hemavan Sveg 106 140 102 134 175 155 128 122 115 101 118 149 85 120 159 82 113 141 146 109 107 63 107 96 97 140 137 135 131 159 152 110 126 133 153 128 149 104 95 124 52 67 117 105 159 90 85 151 83 108 99 141 121 91 129 71 74 124 124 148 74 142 53 175 117 120 52 Gäddede Särna 84 120 80 123 147 106 116 119 97 97 127 136 110 126 165 118 102 165 162 119 126 75 110 95 113 137 138 125 133 172 150 79 125 144 170 137 164 119 110 136 88 105 145 153 154 110 122 157 116 110 137 143 123 101 140 86 99 136 124 145 91 140 66 172 123 123 66 Umeå Gävle 116 148 116 158 149 141 139 142 141 124 154 151 153 138 170 163 129 187 182 160 169 109 149 157 131 167 158 156 175 185 168 154 133 157 184 139 170 126 101 145 107 120 162 171 165 120 123 153 143 140 142 163 126 101 164 106 140 143 147 151 103 144 87 187 145 147 87 Forse Falun Vinter 1951/52 1952/53 1953/54 1954/55 1955/56 1956/57 1957/58 1958/59 1959/60 1960/61 1961/62 1962/63 1963/64 1964/65 1965/66 1966/67 1967/68 1968/69 1969/70 1970/71 1971/72 1972/73 1973/74 1974/75 1975/76 1976/77 1977/78 1978/79 1979/80 1980/81 1981/82 1982/83 1983/84 1984/85 1985/86 1986/87 1987/88 1988/89 1989/90 1990/91 1991/92 1992/93 1993/94 1994/95 1995/96 1996/97 1997/98 1998/99 1999/00 2000/01 2001/02 2002/03 2003/04 2004/05 2005/06 2006/07 2007/08 2008/09 2009/10 2010/11 2011/12 2012/13 2013/14 Max Medel Median Min Malung Tabell 16. Fortsättning 175 177 121 206 181 174 164 138 169 188 176 159 176 174 181 189 176 194 194 185 170 169 192 184 181 179 165 190 185 205 181 181 192 200 185 180 177 187 161 149 180 209 183 215 169 198 195 177 165 166 172 181 162 170 161 184 184 160 139 166 144 149 139 215 176 177 121 192 206 180 220 211 186 185 187 203 205 184 195 188 187 199 211 221 219 196 203 210 219 215 201 201 213 191 218 195 212 205 200 208 207 196 211 192 216 193 189 210 222 212 213 203 222 212 192 189 174 188 202 187 204 180 210 179 194 203 208 183 198 204 222 201 203 174 176 192 123 212 190 185 165 160 196 204 180 171 180 170 189 189 194 220 197 194 182 198 187 198 162 202 187 176 196 199 189 178 163 203 178 177 179 173 151 150 197 193 202 185 161 188 179 179 143 162 171 166 151 180 182 194 188 161 215 185 160 183 164 220 181 182 123 163 181 121 171 190 194 159 146 160 211 154 148 172 162 161 149 149 198 194 147 162 161 160 169 147 166 158 169 166 179 178 159 151 172 154 131 175 146 139 153 136 193 194 159 160 180 175 166 153 147 147 153 146 148 152 136 167 155 164 163 149 147 124 211 161 160 121 170 175 120 179 195 181 149 156 145 187 150 154 168 165 161 161 159 204 191 185 171 194 177 180 167 191 175 175 188 183 190 165 174 166 178 157 173 172 155 172 154 205 201 189 188 186 189 177 167 160 172 194 156 169 159 171 168 165 144 167 150 155 172 205 172 172 120 202 204 152 223 203 223 209 185 198 220 191 193 188 194 205 232 226 229 200 218 212 224 204 205 199 232 212 226 214 198 216 210 225 218 203 231 198 205 211 192 224 218 213 228 221 215 207 224 186 198 187 196 194 208 188 212 205 195 221 207 193 205 204 232 208 207 152 189 201 159 230 191 215 203 174 191 201 179 168 187 180 199 212 210 216 196 199 195 215 205 188 174 221 208 185 213 206 202 195 212 210 191 201 188 189 194 182 208 205 214 222 208 205 199 203 170 196 179 188 197 199 183 196 198 179 207 197 174 191 190 230 197 197 159 208 223 171 237 210 218 243 196 202 219 206 209 204 220 219 235 231 237 217 207 222 224 201 205 186 233 228 201 214 208 216 199 223 219 198 221 185 200 201 179 225 213 218 226 233 226 224 242 208 200 193 200 198 203 190 209 214 190 218 200 179 209 215 243 211 210 171 193 216 185 235 209 220 219 192 190 194 182 187 201 202 205 233 218 228 195 200 214 217 186 194 187 225 220 202 210 203 203 200 217 196 193 209 194 198 204 179 213 204 208 214 219 214 189 226 197 196 188 208 199 230 184 201 208 183 222 200 176 202 205 235 204 202 176 217 216 203 243 234 245 238 227 194 237 219 229 229 235 229 255 252 255 233 242 248 256 243 241 230 269 227 246 242 227 251 216 250 245 240 266 216 244 256 235 237 266 251 251 255 259 260 241 232 203 232 243 248 229 215 233 224 210 248 236 212 217 233 269 237 237 194 199 192 160 221 201 209 216 175 153 196 180 205 196 187 218 228 230 225 186 184 214 229 193 204 189 225 214 199 217 209 199 193 217 224 206 220 190 212 202 207 216 222 229 215 222 218 216 224 225 191 201 190 195 211 193 210 202 188 214 196 183 190 202 230 204 205 153 61 Tabell 17. Snödjupsökning minst 40 cm från en dag till nästa. 1951-01-01 till 2014-0630. Listan är ej komplett pga saknade data i databasen under perioden 1951-1968. ökning dag 1 dag 2 datum [cm] [cm] [cm] dag 2 Klimatnr Station 40 80 120 19510315 93640 Sutterhöjden 40 178 218 19530321 188830 Riksgränsen 57 108 165 19530326 155910 Tärnaby 41 27 68 19540109 188830 Riksgränsen 45 20 65 19590409 127380 Härnösand 53 82 135 19620217 160740 Fällfors 45 7 52 19631219 94230 Skråmforsen 46 14 60 19651127 123480 Storsjö Kapell 47 4 51 19651127 138270 Bredbyn 51 32 83 19651128 155680 Kittelfjäll 44 46 90 19660215 82260 Såtenäs 40 23 63 19661210 123480 Storsjö Kapell 40 50 90 19661219 179950 Nikkaluokta 55 13 68 19671223 114270 Kvarnberg 42 48 90 19671223 122610 Grövelsjön 40 30 70 19671225 124390 Skålan 40 15 55 19680111 64130 Karlshamn 49 13 62 19680111 65160 Bredåkra 43 63 106 19690216 102240 Kristinefors 40 25 65 19691013 188830 Riksgränsen 42 28 70 19700103 139340 Nordmaling 42 27 69 19710101 98500 Norrveda 47 42 89 19710101 107120 Dannemora 40 30 70 19711211 132360 Rensjönäset 51 1 52 19711229 75040 Allgunnen 54 23 77 19721124 188800 Abisko 40 60 100 19730105 155930 Laisaliden 40 18 58 19730213 138240 Örnsköldsviks Flygplats 42 106 148 19750301 132360 Rensjönäset 44 74 118 19750301 132450 Sandnäs 42 10 52 19751205 132360 Rensjönäset 42 28 70 19770407 107560 Norrsundet 47 3 50 19771207 86350 Norrköping-Kungsängen 48 2 50 19771207 86370 Norrköping-Sörby 48 17 65 19790104 66410 Kalmar Flygflottilj 64 20 84 19790104 77170 Mossen 40 0 40 19801018 113410 Särna 41 2 43 19801126 63020 Åkeboda 43 87 130 19810308 127560 Kramfors 50 68 118 19810308 128590 Ullånger 43 61 104 19810308 134460 Föllinge-Vägskälet 47 50 97 19811207 151380 Skellefteå flygplats 43 2 45 19811211 66410 Kalmar 44 6 50 19841218 108040 Norrby S 49 18 67 19850104 76000 Sandbäckshult 72 18 90 19850104 76160 Oskarshamn 50 18 68 19850105 76470 Västervik 40 15 55 19850121 116480 Delsbo 42 30 72 19850122 126220 Skallböle 40 62 102 19850328 93340 Suttertjärn 41 23 64 19851128 113080 Evertsberg 62 ökning dag 1 dag 2 datum [cm] [cm] [cm] dag 2 Klimatnr Station 50 14 64 19860101 62570 Abild 41 11 52 19860101 63600 Torup 43 12 55 19860101 72060 Skogsforsen 44 11 55 19860101 72180 Linhult 40 44 84 19881128 188820 Katterjåkk 45 22 67 19911125 188820 Katterjåkk 60 30 90 19911214 188800 Abisko 43 60 103 19920111 155940 Hemavan 59 30 89 19921212 188820 Katterjåkk 44 142 186 19930216 155980 Umfors 43 2 45 19930221 86410 Hult 48 217 265 19930313 188820 Katterjåkk 44 58 102 19940127 127310 Sundsvalls Flygplats 44 106 150 19940128 138130 Rössjö 45 35 80 19950102 123370 Särvsjö D 54 73 127 19950102 133050 Höglekardalen 40 0 40 19950327 103090 Gustavsfors 43 0 43 19950428 104300 Mockfjärd 43 7 50 19950428 105050 Grängesberg 42 13 55 19951117 72560 Alingsås D 45 7 52 19951117 73570 Molla 42 48 90 19980301 144040 Valsjön 73 58 131 19981207 107430 Gävle-Åbyggeby 42 3 45 20061021 136360 Storfinnforsen 41 23 64 20091220 53190 Beddingestrand 46 28 74 20091221 133050 Höglekardalen 48 44 92 20100128 138360 Hattsjöbäcken D 50 40 90 20100128 139440 Nordanbäck D 47 43 90 20100220 63480 Havraryd D 40 90 130 20100221 116170 Söderala D 50 6 56 20101127 53260 Ystad 48 32 80 20101217 178820 Björkudden 44 68 112 20110107 155770 Kittelfjäll D 41 2 43 20111210 138270 Bredbyn D 55 10 65 20111210 138360 Hattsjöbäcken D 40 7 47 20111210 150020 Tavelsjö D 75 0 75 20121201 83220 Kilagården 64 0 64 20121201 106540 Ockelbo 48 30 78 20121201 116070 Härnebo 46 14 60 20121201 116150 Kilafors D 60 15 75 20121201 126070 Hassela D 47 18 65 20121201 126080 Sänningstjärn D 71 1 72 20121202 150200 Brände 41 36 77 20131125 188800 Abisko 41 0 41 20131206 114510 Lillhärdal 40 0 40 20131206 124110 Ytterhogdal 41 3 44 20131206 126170 Ulvsjön D 40 0 40 20131206 127090 Åsnorrbodarna 47 8 55 20140111 150280 Mårtensboda D SMHIs publiceringar SMHI ger ut sju rapportserier. Tre av dessa, R-serierna är avsedda för internationell publik och skrivs därför oftast på engelska. I de övriga serierna används det svenska språket. Seriernas namn Publiceras sedan RMK (Report Meteorology and Climatology) RH (Report Hydrology) RO (Report Oceanography) METEOROLOGI HYDROLOGI OCEANOGRAFI KLIMATOLOGI 1974 1990 1986 1985 1985 1985 2009 I serien METEOROLOGI har tidigare utgivits: 1985 1 Hagmarker, A. (1985) Satellitmeteorologi. 2 Fredriksson, U., Persson, Ch., Laurin, S. (1985) Helsingborgsluft. 3 Persson, Ch., Wern, L. (1985) Spridnings- och depositionsberäkningar för av fallsförbränningsanläggningar i Sofielund och Högdalen. 4 Kindell, S. (1985) Spridningsberäkningar för SUPRAs anläggningar i Köping. 5 Andersson, C., Kvick, T. (1985) Vindmätningar på tre platser på Gotland. Utvärdering nr 1. 6 Kindell, S. (1985) Spridningsberäkningar för Ericsson, Ingelstafabriken. 7 Fredriksson, U. (1985) Spridningsberäkningar för olika plymlyft vid avfallsvärmeverket Sävenäs. 8 Fredriksson, U., Persson, Ch. (1985) NOx- och NO2-beräkningar vid Vasaterminalen i Stockholm. 9 Wern, L. (1985) Spridningsberäkningar för ASEA transformers i Ludvika. 10 Axelsson, G., Eklind, R. (1985) Ovädret på Östersjön 23 juli 1985. 11 Laurin, S., Bringfelt, B. (1985) Spridningsmodell för kväveoxider i gatumiljö. 12 Persson, Ch., Wern, L. (1985) Spridnings- och depositionsberäkningar för avfallsförbränningsanläggning i Sofielund. 13 Persson, Ch., Wern, L. (1985) Spridnings- och depositionsberäkningar för avfallsförbränningsanläggning i Högdalen. 14 Vedin, H., Andersson, C. (1985) Extrema köldperioder i Stockholm. 15 Krieg, R., Omstedt, G. (1985) Spridningsberäkningar för Volvos planerade bilfabrik i Uddevalla. 63 16 Kindell, S. Wern, L. (1985) Luftvårdsstudie avseende industrikombinatet i Nynäshamn (koncentrations- och luktberäkningar). 2 Olsson, L.-E., Kindell, S. (1986) Air pollution impact assessment for the SABAH timber, pulp and paper complex. 17 Laurin, S., Persson, Ch. (1985) Beräknad formaldehydspridning och deposition från SWEDSPANs spånskivefabrik. 3 Ivarsson, K.-I. (1986) Resultat av byggväderprognoser säsongen 1984/85. 4 18 Persson, Ch., Wern, L. (1985) Luftvårdsstudie avseende industrikombinatet i Nynäshamn – depositions-beräkningar av koldamm. Persson, Ch., Robertson, L. (1986) Spridnings- och depositionsberäkningar för en sopförbränningsanläggning i Skövde. 5 19 Fredriksson, U. (1985) Luktberäkningar för Bofors Plast i Ljungby, II. Laurin, S. (1986) Bilavgaser vid intagsplan - Eskilstuna. 6 Wern, L., Omstedt, G. (1985) Spridningsberäkningar för Volvos planerade bilfabrik i Uddevalla energi-centralen. Robertson, L. (1986) Koncentrations- och depositionsberäkningar för en sopförbränningsanläggning vid Ryaverken i Borås. 7 Laurin, S. (1986) Luften i Avesta - föroreningsbidrag från trafiken. 8 Robertson, L., Ring, S. (1986) Spridningsberäkningar för bromcyan. 9 Wern, L. (1986) Extrema byvindar i Orrefors. 10 Robertson, L. (1986) Koncentrations- och depositionsberäkningar för Halmstads avfallsförbränningsanläggning vid Kristinehed. 11 Törnevik, H., Ugnell (1986) Belastningsprognoser. 12 Joelsson, R. (1986) Något om användningen av numeriska prognoser på SMHI (i princip rapporten till ECMWF). 13 Krieg, R., Andersson, C. (1986) Vindmätningar i höga master, kvartalsrapport 4/1985. 14 Dahlgren, L. (1986) Solmätning vid SMHI. 15 Wern, L. (1986) Spridningsberäkningar för ett kraftvärme-verk i Sundbyberg. 20 21 22 Krieg, R., Omstedt, G. (1985) Spridningsberäkningar för Volvos planerade bilfabrik i Uddevalla kompletterande beräkningar för fabrikerna. Karlsson, K.-G. (1985) Information från Meteosat forskningsrön och operationell tillämpning. 23 Fredriksson, U. (1985) Spridningsberäkningar för AB Åkerlund & Rausings fabrik i Lund. 24 Färnlöf, S. (1985) Radarmeteorologi. 25 Ahlström, B., Salomonsson, G. (1985) Resultat av 5-dygnsprognos till ledning för isbrytarverksamhet vintern 198485. 26 Wern, L. (1985) Avesta stadsmodell. 27 Hultberg, H. (1985) Statistisk prognos av yttemperatur. 1986 1 Krieg, R., Johansson, L., Andersson, C. (1986) Vindmätningar i höga master, kvartalsrapport 3/1985. 16 Kindell, S. (1986) Spridningsberäkningar för Uddevallas fjärrvärmecentral i Hovhult. 30 Fredriksson, U. (1986) SO2-halter från Hammarbyverket kring ny arena vid Johanneshov. 17 Häggkvist, K., Persson, Ch., Robertson, L (1986) Spridningsberäkningar rörande gasutsläpp från ett antal källor inom SSAB Luleå-verken. 31 Persson, Ch., Robertson, L., Häggkvist, K. (1986) Spridningsberäkningar, SSAB - Luleåverken. 32 18 Krieg, R., Wern, L. (1986) En klimatstudie för Arlanda stad. Kindell, S., Ring, S. (1986) Spridningsberäkningar för SAABs planerade bilfabrik i Malmö. 19 Vedin, H. (1986) Extrem arealnederbörd i Sverige. 33 Wern, L. (1986) Spridningsberäkningar för svavelsyrafabrik i Falun. 20 Wern, L. (1986) Spridningsberäkningar för lösningsmedel i Tibro. 34 Wern, L., Ring, S. (1986) Spridningsberäkningar för Västhamnsverket HKV1 i Helsingborg. Krieg, R., Andersson, C. (1986) Vindmätningar i höga master kvartals-rapport 1/1986. 35 Persson, Ch., Wern, L. (1986) Beräkningar av svaveldepositionen i Stockholmsområdet. Kvick, T. (1986) Beräkning av vindenergitillgången på några platser i Halland och Bohuslän. 36 Joelsson, R. (1986) USAs månadsprognoser. 37 Vakant nr. 38 Krieg, R., Andersson, C. (1986) Utemiljön vid Kvarnberget, Lysekil. 39 Häggkvist, K. (1986) Spridningsberäkningar av freon 22 från Ropstens värmepumpverk. 40 Fredriksson, U. (1986) Vindklassificering av en plats på Hemsön. 41 Nilsson, S. (1986) Utvärdering av sommarens (1986) använda konvektionsprognoshjälpmedel. 21 22 23 24 Krieg, R., Andersson, C. (1986) Vindmätningar i höga master kvartals-rapport 2/1986. Persson, Ch. (SMHI), Rodhe, H. (MISU), De Geer, L.-E. (FOA) (1986) Tjernobylolyckan - En meteorologisk analys av hur radioaktivitet spreds till Sverige. 25 Fredriksson, U. (1986) Spridningsberäkningar för Spendrups bryggeri, Grängesberg. 26 Krieg, R. (1986) Beräkningar av vindenergitillgången på några platser i Skåne. 27 Wern, L., Ring, S. (1986) Spridningsberäkningar, SSAB. 42 Krieg, R., Kvick, T. (1986) Vindmätningar i höga master. 28 Wern, L., Ring, S. (1986) Spridningsberäkningar för ny ugn, SSAB II. 43 Krieg, R., Fredriksson, U. (1986) Vindarna över Sverige. 29 Wern, L. (1986) Spridningsberäkningar för Volvo Hallsbergverken. 44 Robertson, L. (1986) Spridningsberäkningar rörande gasutsläpp vid ScanDust i Landskrona bestämning av cyanvätehalter. 45 Kvick, T., Krieg, R., Robertson, L. (1986) Vindförhållandena i Sveriges kust- och havsband, rapport nr 2. 59 Bringfelt, B. (1987) Receptorbaserad partikelmodell för gatumiljömodell för en gata i Nyköping. 46 Fredriksson, U. (1986) Spridningsberäkningar för en planerad panncentral vid Lindsdal utanför Kalmar. 60 Robertson, L. (1987) Spridningsberäkningar för Varbergs kommun. Bestämning av halter av SO2, CO, NOx samt några kolväten. 47 Fredriksson, U. (1986) Spridningsberäkningar för Volvo BMs fabrik i Landskrona. 61 Vedin, H., Andersson, C. (1987) E 66 - Linderödsåsen klimatförhållanden. 48 Fredriksson, U. (1986) Spridningsberäkningar för ELMOCALFs fabrik i Svenljunga. 62 Wern, L., Fredriksson, U. (1987) Spridningsberäkningar för Kockums Plåtteknik, Ronneby. 2. 49 Häggkvist, K. (1986) Spridningsberäkningar rörande gasutsläpp från syrgas- och bensenupplag inom SSAB Luleåverken. 63 Taesler, R., Andersson, C., Wallentin, C., Krieg, R. (1987) Klimatkorrigering för energiförbrukningen i ett eluppvärmt villaområde. 50 Wern, L., Fredriksson, U., Ring, S. (1986) Spridningsberäkningar för lösningsmedel i Tidaholm. 64 Fredriksson, U. (1987) Spridningsberäkningar för AB ÅetåTrycks planerade anläggning vid Kungens Kurva. 51 Wern, L. (1986) Spridningsberäkningar för Volvo BM ABs anläggning i Braås. 65 Melgarejo, J. (1987) Mesoskalig modellering vid SMHI. 66 52 Ericson, K. (1986) Meteorological measurements performed May 15, 1984, to June, 1984, by the SMHI Häggkvist, K. (1987) Vindlaster på kordahus vid Alviks Strand -numeriska beräkningar. 67 Persson, Ch. (1987) Beräkning av lukt och föroreningshalter i luft runt Neste Polyester i Nol. 68 Fredriksson, U., Krieg, R. (1987) En överskalig klimatstudie för Tornby, Linköping. 69 Häggkvist, K. (1987) En numerisk modell för beräkning av vertikal momentumtransport i områden med stora råhetselement. Tillämpning på ett energiskogsområde. 53 Wern, L., Fredriksson, U. (1986) Spridningsberäkning för Kockums Plåt-teknik, Ronneby. 54 Eriksson, B. (1986) Frekvensanalys av timvisa temperaturobservationer. 55 Wern, L., Kindell, S. (1986) Luktberäkningar för AB ELMO i Flen. 56 Robertson, L. (1986) Spridningsberäkningar rörande utsläpp av NOx inom Fagersta kommun. 70 Lindström, Kjell (1987) Weather and flying briefing aspects. Kindell, S. (1987) Luften i Nässjö. 71 Häggkvist, K. (1987) En numerisk modell för beräkning av vertikal momentumtransport i områden med stora råhetselement. En koefficient-bestämning. 57 58 Persson, Ch., Robertson, L. (1987) Spridningsberäkningar rörande gasutsläpp vid ScanDust i Landskrona bestämning av cyanväte. 72 Liljas, E. (1988) Förbättrad väderinformation i jordbruket - behov och möjligheter (PROFARM). 84 Josefsson, W. (1993) Normalvärden för perioden 1961-90 av globalstrålning och solskenstid i Sverige. 73 Andersson, Tage (1988) Isbildning på flygplan. 85 Laurin, S., Alexandersson, H. (1994) Några huvuddrag i det svenska temperatur-klimatet 1961 - 1990. 74 Andersson, Tage (1988) Aeronautic wind shear and turbulence. A review for forecasts. 86 Fredriksson, U. och Ståhl, S. (1994) En jämförelse mellan automatiska och manuella fältmätningar av temperatur och nederbörd. 87 Alexandersson, H., Eggertsson Karlström, C. och Laurin S. (1997). Några huvuddrag i det svenska nederbördsklimatet 1961-1990. 88 Mattsson, J., Rummukainen, M. (1998) Växthuseffekten och klimatet i Norden - en översikt. 89 Kindbom, K., Sjöberg, K., Munthe, J., Peterson, K. (IVL) Persson, C. Roos, E., Bergström, R. (SMHI). (1998) Nationell miljöövervakning av luftoch nederbördskemi 1996. 90 Foltescu, V.L., Häggmark, L (1998) Jämförelse mellan observationer och fält med griddad klimatologisk information. 91 Hultgren, P., Dybbroe, A., Karlsson, K.-G. (1999) SCANDIA – its accuracy in classifying LOW CLOUDS 92 Hyvarinen, O., Karlsson, K.-G., Dybbroe, A. (1999) Investigations of NOAA AVHRR/3 1.6 m imagery for snow, cloud and sunglint discrimination (Nowcasting SAF) 93 Bennartz, R., Thoss, A., Dybbroe, A. and Michelson, D. B. (1999) Precipitation Analysis from AMSU (Nowcasting SAF) 94 Appelqvist, Peter och Anders Karlsson (1999) Nationell emissionsdatabas för utsläpp till luft - Förstudie. 75 76 77 78 Kållberg, P. (1988) Parameterisering av diabatiska processer i numeriska prognosmodeller. Vedin, H., Eriksson, B. (1988) Extrem arealnederbörd i Sverige 1881 - 1988. Eriksson, B., Carlsson, B., Dahlström, B. (1989) Preliminär handledning för korrektion av nederbördsmängder. Liljas, E. (1989) Torv-väder. Behovsanalys med avseende på väderprognoser och produktion av bränsletorv. 79 Hagmarker, A. (1991) Satellitmeteorologi. 80 Lövblad, G., Persson, Ch. (1991) Background report on air pollution situation in the Baltic states - a prefeasibility study. IVL Publikation B 1038. 81 Alexandersson, H., Karlström, C., Larsson-McCann, S. (1991) Temperaturen och nederbörden i Sverige 1961-90. Referensnormaler. 82 Vedin, H., Alexandersson, H., Persson, M. (1991) Utnyttjande av persistens i temperatur och nederbörd för vårflödesprognoser. 83 Moberg, A. (1992) Lufttemperaturen i Stockholm 1756 - 1990. Historik, inhomogeniteter och urbaniseringseffekt. Naturgeografiska Institutionen, Stockholms Universitet. 95 Persson, Ch., Robertson L. (SMHI) Thaning, L (LFOA). (2000) Model for Simulation of Air and Ground Contamination Associated with Nuclear Weapons. An Emergency Preparedness Model. 96 Kindbom K., Svensson A., Sjöberg K., (IVL) Persson C., (SMHI) ( 2001) Nationell miljöövervakning av luftoch nederbördskemi 1997, 1998 och 1999. 97 Diamandi, A., Dybbroe, A. (2001) Nowcasting SAF Validation of AVHRR cloud products. 98 Foltescu V. L., Persson Ch. (2001) Beräkningar av moln- och dimdeposition i Sverigemodellen Resultat för 1997 och 1998. 99 Alexandersson, H. och Eggertsson Karlström, C (2001) Temperaturen och nederbörden i Sverige 1961-1990. Referensnormaler utgåva 2. 100 Korpela, A., Dybbroe, A., Thoss, A. (2001) Nowcasting SAF - Retrieving Cloud Top Temperature and Height in Semitransparent and Fractional Cloudiness using AVHRR. 101 Josefsson, W. (1989) Computed global radiation using interpolated, gridded cloudiness from the MESA-BETA analysis compared to measured global radiation. 102 Foltescu, V., Gidhagen, L., Omstedt, G. (2001) Nomogram för uppskattning av halter av PM10 och NO2 103 Omstedt, G., Gidhagen, L., Langner, J. (2002) Spridning av förbränningsemissioner från småskalig biobränsleeldning – analys av PM2.5 data från Lycksele med hjälp av två Gaussiska spridningsmodeller. 104 Alexandersson, H. (2002) Temperatur och nederbörd i Sverige 1860 - 2001 105 Persson, Ch. (2002) Kvaliteten hos nederbördskemiska mätdata som utnyttjas för dataassimilation i MATCH-Sverige modellen". 106 Mattsson, J., Karlsson, K-G. (2002) CM-SAF cloud products feasibility study in the inner Arctic region Part I: Cloud mask studies during the 2001 Oden Arctic expedition 107 Kärner, O., Karlsson, K-G. (2003) Climate Monitoring SAF - Cloud products feasibility study in the inner Arctic region. Part II: Evaluation of the variability in radiation and cloud data 108 Persson, Ch., Magnusson, M. (2003) Kvaliteten i uppmätta nederbördsmängder inom svenska nederbörskemiska stationsnät 109 Omstedt, G., Persson Ch., Skagerström, M (2003) Vedeldning i småhusområden 110 Alexandersson, H., Vedin, H. (2003) Dimensionerande regn för mycket små avrinningsområden 111 Alexandersson, H. (2003) Korrektion av nederbörd enligt enkel klimatologisk metodik 112 Joro, S., Dybbroe, A.(2004) Nowcasting SAF – IOP Validating the AVHRR Cloud Top Temperature and Height product using weather radar data Visiting Scientist report 113 Persson, Ch., Ressner, E., Klein, T. (2004) Nationell miljöövervakning – MATCH-Sverige modellen Metod- och resultatsammanställning för åren 1999-2002 samt diskussion av osäkerheter, trender och miljömål 114 Josefsson, W. (2004) UV-radiation measured in Norrköping 1983-2003. 115 Martin, Judit, (2004) Var tredje timme – Livet som väderobservatör 116 Gidhagen, L., Johansson, C., Törnquist, L. (2004) NORDIC – A database for evaluation of dispersion models on the local, urban and regional scale 117 Langner, J., Bergström, R., Klein, T., Skagerström, M. (2004) Nuläge och scenarier för inverkan på marknära ozon av emissioner från Västra Götalands län – Beräkningar för 1999 118 Trolez, M., Tetzlaff, A., Karlsson, KG. (2005) CM-SAF Validating the Cloud Top Height product using LIDAR data 119 Rummukainen, M. (2005) Växthuseffekten 120 Omstedt, G. (2006) Utvärdering av PM10 - mätningar i några olika nordiska trafikmiljöer 121 Alexandersson, H. (2006) Vindstatistik för Sverige 1961-2004 122 Samuelsson, P., Gollvik, S., Ullerstig, A., (2006) The land-surface scheme of the Rossby Centre regional atmospheric climate model (RCA3) 123 Omstedt, G. (2007) VEDAIR – ett internetverktyg för beräkning av luftkvalitet vid småskalig biobränsleeldning Modellbeskrivning och slutrapport mars 2007 124 Persson, G., Strandberg, G., Bärring, L., Kjellström, E. (2007) Beräknade temperaturförhållanden för tre platser i Sverige – perioderna 19611990 och 2011-2040 125 Engart, M., Foltescu, V. (2007) Luftföroreningar i Europa under framtida klimat 126 Jansson, A., Josefsson, W. (2007) Modelling of surface global radiation and CIE-weighted UV-radiation for the period 1980-2000 127 Johnston, S., Karlsson, K-G. (2007) METEOSAT 8 SEVIRI and NOAA Cloud Products. A Climate Monitoring SAF Comparison Study 128 Eliasson, S., Tetzlaf, A., Karlsson, K-G. (2007) Prototyping an improved PPS cloud detection for the Arctic polar night 129 Trolez, M., Karlsson, K-G., Johnston, S., Albert, P (2008) The impact of varying NWP background information on CM-SAF cloud products 130 Josefsson, W., Ottosson Löfvenius, M (2008) Total ozone from zenith radiance measurements. An empirical model approach 131 Willén, U (2008) Preliminary use of CM-SAF cloud and radiation products for evaluation of regional climate simulations 132 Bergström, R (2008) TESS Traffic Emissions, Socioeconomic valuation and Socioeconomic measures Part 2: Exposure of the European population to atmospheric particles (PM) caused by emissions in Stockholm 133 Andersson, S., Bergström, R., Omstedt, G., Engardt, M (2008) Dagens och framtidens partikelhalter i Sverige. Utredning av exponeringsminskningsmål för PM2.5 enligt nytt luftdirektiv 134 Omstedt, G., Andersson, S (2008) Vintervägar med eller utan dubbdäck. Beräkningar av emissioner och halter av partiklar för olika dubbdäcksscenarier 135 Omstedt, G., Andersson, S., Johansson, Ch., Löfgren, B-E (2008) Luftkvalitet och småskalig biobränsleeldning. Tillämpningar av SIMAIRved för några kommuner 136 Josefsson, W., Ottosson Löfvenius, M (2009) Measurements of total ozone 20062008 137 Andersson, S., Omstedt, G (2009) Validering av SIMAIR mot mätningar av PM10, NO2 och bensen. Utvärdering för svenska tätorter och trafikmiljöer avseende är 2004 och 2005 138 Wern, L., Bärring, L (2009) Sveriges vindklimat 1901 – 2008 Analys av förändring i geostrofisk vind 139 Wern, L., German, J (2009) Korttidsnederbörd i Sverige, 1995 – 2008 140 Omstedt, G., Andersson, S., Bergström., R (2010) Dagens och framtidens luftkvalitet i Sverige. Haltberäkningar av NO2, PM10 och PM2.5 i svenska trafikmiljöer för framtidsscenarier med minskade europeiska emissioner 141 Wern, L., Isaksson, L (2010) Åska i Sverige 2002 – 2009 142 Andersson, S., Omstedt, G., Robertson, L (2010) Känslighetsanalys, vidareutveckling och validering av SIMAIRs urbana spridnings-modell BUM 143 Wern L., (2012) Extrem nederbörd i Sverige under 1 till 30 dygn, 1900 – 2011 144 Omstedt, G., Andersson, S., Bennet, C., Bergström, R., Gidhagen, L., Johansson, Ch., Persson, K (2010) Kartläggning av partiklar i Sverige – halter, källbidrag och kunskapsluckor 145 Engardt, M., Andersson, C., Bergström, R (2010) Modellering av Marknära Ozon - Regionala och högupplösta tillämpningar av MATCH 146 Omstedt, G., Forsberg, B., Nerhagen, L., Gidhagen, L., Andersson, S (2011) SIMAIRscenario – ett modellverktyg för bedömning av luftföroreningars hälsoeffekter och kostnader 147 Andersson, C., Andersson, S., Langner, J och Segersson, D (2011) Halter och deposition av luftföroreningar - Förändring över Sverige från 2010 till 2020 i bidrag från Sverige, Europa och Internationell Sjöfart 148 Carlund, Th (2011) Upgrade of SMHI’s meteorological radiation network 2006-2007 – Effects on direct and global solar radiation 149 Josefsson, W., Ottosson Löfvenius, M (2012) Measurements of total ozone 20092011 150 Omstedt, G., Andersson, S., Asker, Ch., Jones, J., Kindell, S., Segersson, D., Torstensson, M (2012) Luftkvaliten i Sverige år 2020 Uppföljning av miljömålet Frisk luft för trafikmiljöer i svenska tätorter 151 Omstedt, G., Burman, L. SLB-analys, (2012) Beräkningar av kväveoxidhalter vid några gator i Umeå åren 2014 och 2020 med och utan miljözon 152 Stefan Andersson och Gunnar Omstedt (2013) Utvärdering av SIMAIR mot mätningar av PM10 och NO2 i Göteborg, Stockholm och Umeå för åren 20062009. Undersökning av en ny emissionsmodell för vägtrafikens slitagepartiklar. 153. Segersson, David (2014) A dynamic model for shipping emissions - Adaptation of Airviro and application in the Baltic Sea 154. Wern, Lennart. (2013) Luftfuktighet, Variationer i Sverige 155. Holmin-Fridell, Sofi. Jörgen Jones, Cecilia Bennet, Helena Södergren, Sven Kindell, Stefan Andersson, Martin Torstensson och Mattias Jakobsson. (2013) Luftkvaliteten i Sverige år 2030. 156. Gunnar Omstedt, Bertil Forsberg*, Karin Persson**, *Umeå Universitet, **IVL Svenska Miljöinstitutet (2014) Vedrök i Västerbotten - mätningar, beräkningar och hälsokonsekvenser. 157 Patrick Samuelsson, Stefan Gollvik, Christer Jansson, Marco Kupiainen, Ekaterina Kourzeneva, Willem Jan van de Berg. (2014) The surface processes of the Rossby Centre regional atmospheric climate model (RCA4) Denna sida är avsiktligt blank ISSN : 0283-7730 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 601 76 NORRKÖPING Tel 011-495 80 00 Fax 011-495 80 01
