Ingen nekas vård här

dokument vård för papperslösa
Bahar Kiasat, läkare på
­kliniken för papperslösa:
’’Ingen
nekas
vård
här’’
Text: Åsa Passanisi
Foto: Carolina Byrmo
De kallas papperslösa och blir allt fler.
I Sverige är hjälpen för människor på
flykt ofta sämre än i andra EU-länder, våra
lagar strider i vissa fall mot FN:s konvention
om mänskliga rättigheter.
Söndag har träffat människorna som
kämpar i skymundan – för alla de tiotusentals ansikten som inte syns i våra system.
I
lias, 34, är blek och trött. I
september fick han diagnosen; akut lymfatisk leukemi (blodcancer), det här är
hans första besök på kliniken för
papperslösa. Ilias har varit i Sverige två år, han har sökt asyl flera
gånger men fått avslag. Utan adekvat vård kommer han att dö. Tärd
av sjukdom ler han ändå vagt och
säger att han trivs i Sverige. Stressen i honom går att ana, men han
vill helst inte prata så mycket om
den. Han vill inte vara till besvär.
36
Ilias har sällskap av Yacine Asmani, som arbetar för föreningarna Ingen människa är illegal och
Papperslösa i Stockholm. Yacine
har varit med Ilias på Karolinska
sjukhuset där han vid några tillfällen fått cellgifter – och varje gång
en räkning på tusentalskronor. Nu
orkar inte Illias mer, han kan inte
betala och Yacine vet inte om Ilias egentligen får den vård han behöver. Det hela är ett trixande i
skymundan och ett lotteri. Det är
inte alltid vårdbehovet som av-
gör om den papperslöse får hjälp,
ibland nekas personer utan uppehållstillstånd vård redan av kassapersonalen på svenska sjukhus.
Om de släpps in väntar ofta en
lång byråkratisk process, tisslande
och tasslande, där till slut klinikchefen eller den ansvarige läkaren avgör om behandling ska ges
baserat på hans eller hennes tolkning av h
­ älso- och sjukvårdslagen.
I dag har papperslösa endast
tillgång till osubventionerad omedelbar vård. Som asylsökande har
man rätt till ”vård som inte kan
anstå” med det menas alltså vård
som inte kan vänta. Men vad innebär egentligen vård som inte kan
vänta? Till sommaren utvidgas
rätten till vård för papperslösa så
att de också kommer att få rätt till
vård som inte kan anstå. I de fall
sjukhusen då ger vård kommer
den att vara subventionerad.
Bahar Kiasat skriver in Ilias på
kliniken för papperslösa och förklarar att hon tyvärr inte kan ta de
n n I Sverige finns i dag omkring 10 000–
35 000 papperslösa, som står helt utanför
samhället. Bland dessa finns bland annat
många trafficking offer, som inte kan anmäla övergrepp, eftersom de då riskerar
utvisning (om de avslöjar sin identitet).
Behöver vård för cancer.
Läkaren Bahar Kiasat undersöker
svårt cancersjuka Ilias. Hon kan
inte göra alla undersökningar hon
skulle vilja, eftersom tillgången
på medicinsk utrustning och mediciner är begränsat på kliniken.
prover hon skulle vilja, eftersom tillgången på medicinskt material är
begränsat. Allt
som finns på kliniken, inklusive
mediciner är donerat, av privatpersoner. Det rör
sig om recept som
hämtats ut av svenskar men som
inte använts ibland kan det vara
medicin efter någon som gått bort
som anhöriga väljer att donera.
Det är inte alltid behoven
hos de papperslösa patienterna matchar de läkemedel som finns
tillgängliga på kliniken.
– Vi får använda
vår fantasi för att
kunna ge en så bra
vård som möjligt,
ibland blir vi exempelvis tvungna
att ge andra preparat än de vi skulle vilja, säger Bahar.
Hon har arbetat på kliniken se-
Det är ibland
omöjligt att
inte bli arg
dan i maj och berättar att hon ofta
upplever ett personligt engagemang kring de papperslösas utsatta livssituation.
– Det är oundvikligt. Jag träffar
många som är hemlösa, som saknar pengar till mat, som är eller
har varit utsatta för våld och sexuella övergrepp. Det är ibland
omöjligt att inte bli arg. Framför
allt är det ju så att sjukvård ska vara en mänsklig rättighet som ska
ges till alla. Men så ser tyvärr inte
verkligheten ut. Vi läkare arbetar i
ett system där många papperslösa
nekas vård, vilket i sig är ett brott
mot FN konventionen.
Ilias har en injektionsport på
bröstet, som använts för cellgiftsbehandlingen. Nu vet han inte vad
han ska göra med den. Kommer
han att få cellgifter igen, eller inte?
Och vem ska betala hans redan
dyra sjukhusräkningar?
Bahar säger att kliniken kommer att följa upp Ilias vård, via sina olika nätverk, och hjälpa Ilias
37
dokument papperslösa i vården
I väntrummet. En vanlig
onsdagkväll på klinken för
papperslösa. Hit kommer
alla de som inte har samma
lagliga rätt till sjukvård som
bofasta i Sverige. Personalen
arbetar gratis på sin fritid.
svårt att ge ca
ncer
Bahar Kiasat och Yacin vård.
e
från föreningarna Ing Asmani,
en människa är illegal och Pa
pp
i Stockholm, diskuter erslösa
ar hur kliniken för papperslös
a sk
hjälpa cancersjuka Illi a kunna
as.
Fakta
Läkare
arbetar
gratis
Det var inte det här jag såg framför mig när jag gick läkarutbildningen
att få den livsviktiga behandling
han behöver.
Det handlar om ”grå” vård. Där
enskilda individer på olika stolar
runt om i myndighets Sverige, tillsammans med hjälporganisationer, sjukhusledningar och andra,
går samman och ”löser” vårdfrågan för människor som det officiella Sverige tagit sin hand ifrån.
38
Nästa patient är en 26-årig papperslös man som varit i Sverige i
fem år. Hans mamma uppger att
sonen haft svår hosta i 10 dagar,
att han blöder näsblod och ibland
har feber.
Mamman gråter, går fram och
tillbaka i rummet. Hon är orolig,
hennes man dog nyligen i lungcancer, familjens försörjning är
oviss och man har återigen fått avslag på sina asylsökningar.
– Vi vet inte vad som kommer
att hända, vi kan inte åka tillbaka
till vårt land, säger hon.
Lyckligtvis har inte den unge
mannen någon allvarlig åkomma.
Troligtvis ett vanligt förkylnings­
virus, säger Bahar.
Mamman ser lättad ut.
– Tack, tack, säger hon, innan
hon och sonen försvinner ut genom korridoren, förbi det fullsatta väntrummet, och ut i den mörka vinterkvällen.
Jag undrar var de ska, om de
ens har någonstans att ta vägen?
Att stanna i den tanken känns
svår att greppa. Det gråa Sverige
2013, är en kamp i skymundan
bara för att få finnas till.
Senare säger Bahar att hennes
erfarenhet är att diskussionen om
papperslösas rätt till sjukvård
knappt diskuteras i den offentliga
vården. Lagen är så luddig att
sjukhuspersonalen oftast inte vet
hur de ska förhålla sig till patienter som saknar uppehållstillstånd.
– Jag får en känsla av att de flesta tycker att alla borde ha rätt till
vård. Men det finns också exempel på personal som anger papperslösa, fast de inte får, och det
gör att många inte vågar söka
hjälp, trots att de i vissa fall har
laglig rätt till det.
Hon skakar på huvudet.
– För mig känns det fel att
Drivs av franska hjälporganisationen ”Läkare
i världen”, organisationens grundsyn är att
”vård är en mänsklig
rättighet – för alla”.
(Kliniken drivs till stor
del med hjälp av franska
biståndsmedel).
På kliniken i Stockholm arbetar läkare,
sjukgymnaster, sjuksköterskor och annan
vårdpersonal, samt
tolkar, gratis under sin
lediga tid.
Besöken är kostnadsfria, ingen tidsbokning
krävs.
Omkring 20-30 personer söker hjälp varje onsdag, då kliniken håller
öppet mellan 18.30-21.
Läkare i Världen erbjuder även rådgivning för
papperslösa, med fokus
på asyl- och migrationsrätt, en verksamhet som
engagerar volontärer i
form av jurister och administrativ personal.
För mer information
om kliniken, och för information om hur du kan
vara med och stötta verksamheten; besök: www.
lakareivarlden.org
39
dokument vård för papperslösa
engagerad. Bernd Atmer,
pensionerad hjärtläkare, är
medicinskt ansvarig på Kliniken
för Papperslösa. För honom är
engegemanget självklart.
– Alla människor har rätt till
vård. Det är min bestämda uppfattning.
a­ rbeta i ett system, där syftet är att
hjälpa sjuka människor, och sedan stänga ute en viss grupp. Det
strider mot den jag är. Det var inte
det jag såg framför mig när jag påbörjade min läkarutbildning.
Bildtext. Xxxx Xx
xx xxx
Givande jobb. Arbetet
på kliniken är omtumlande,
men det är berikande att
hjälpa andra säger­läkaren
Bahar Kiasat.
På kliniken för papperslösa finns
ett eget journalsystem. Inga uppgifter om patienterna sparas i datorn. Journalerna skrivs ut och arkiveras efter patienternas födelsedatum och tas fram när patienterna återvänder till kliniken.
Jour­­nalerna ser inte ut som i den
offentliga vården, här innehåller
journalerna endast knapphänt information om patienterna, hur de
har behandlats och ett telefonnummer, till ”någon”, som snabbt
kan sätta sig i kontakt med patienten.
De flesta som kommer hit har
lindriga åkommor, som ryggvärk,
matsmältningsproblem, sömnbesvär, huvudvärk och ångestrelaterade symptom. Svårare fall som exempelvis Ilias, och andra människor med cancer, diabetes och sjukdomar som kräver omfattande
behandlingar, kan kliniken endast
bistå genom att, som i Ilias fall,
slussa vidare, genom en kedja av
nätverk och organisationer som på
olika vis försöka göra vården möjlig.
Det är ett utmanade, omtumlande men också berikande arbete
att jobba på kliniken, tycker Bahar.
– Jag träffar människor ifrån
hela världen och lär mig massor
av dom som kommer hit. Dessutom behöver ingen vara rädd här,
ingen nekas hjälp, och det är
skönt för både personal och patienter att v­ eta om det. 40
n n I Sverige är det en arvssynd att
vara papperslös, vilket innebär att vi har
skapar generationer av papperslösa.
Alla som föds i exempelvis USA blir per
automatik amerikanska medborgare.
Konsekvensen för barn som föds av
papperslösa i Sverige, är att de fortfarande står helt utanför det svenska
samhället – och många gånger hotas
av deportering till länder de aldrig varit i.
n n Tillgången till hälso- och sjukvård
för asylsökande och papperslösa personer regleras i lagen om hälso- och
sjukvård åt asylsökande m.fl. samt i
smittskyddslagen. Av lagen framgår att
asylsökande barn ska erbjudas subventionerad hälso- och sjukvård i samma
omfattning som bosatta barn, medan
asylsökande vuxna, endast ska erbjudas
vård som inte kan anstå, inklusive mödrahälsovård, vård vid abort och preven-
n n Den första juli 2013 ändras
l­ agen. Då blir samtliga landsting skyldiga
att erbjuda personer som vistas i Sverige
utan tillstånd (papperslösa) samma subventionerade hälso- och sjukvård som
vuxna asylsökande, dvs. vård som inte
kan anstå inklusive tandvård, mödrahälsovård, preventivmedelsrådgivning, vård
vid abort och en hälsoundersökning.
Landstingen ska därutöver ges möjlighet
att erbjuda vård, upp till samma nivå som
för bosatta. Barn som vistas i landet utan
tillstånd ska erbjudas samma vård som
bosatta och asylsökande barn.
Källor:
Q FRA (European union agency for
fundamental rights)s rapport: Irreguljära migranter – tillgång till hälso- och
sjukvård i 10 av Europeiska unionens
medlemsstater.
Q Lagrådsremiss Hälso- och sjukvård
till personer som vistas i Sverige utan tillstånd. ( www.regeringen.se/content/1/
c6/20/92/96/078c71c3.pdf)
Q Papperslösas vårdsituation – en studie
på Läkare i världens klinik för papperslösa,
examensarbete på läkarlinjen, författad av
Fanny Berger, Karolinska Institutet.
Hjärtläkaren
Bernd Atmer:
”Jag har träffat många tortyroffer”
Bernd Atmer, pensionerad
hjärtläkare, är medicinskt
ansvarig för kliniken, sedan
tre år tillbaka. För honom är
engagemanget självklart. Det
handlar om alla människors
rätt till vård och om yrkesetik,
säger han.
– Papperslösa befinner sig
många gånger i en oerhört svår situation. Jag har träffat människor
som har torterats och blivit gruppvåldtagna. Det är svårt, naturligt-
Så fungerar vården för papperslösa och asylsökande
n n Sjukvårdsvillkor för papperslösa
i Sverige är sämre än de flesta andra
EU-länder. I några avseenden bryter
våra lagar mot FN:s konvention om
mänskliga rättigheter, vilket fått hård
kritik. Den svenska lagstiftningen lever
exempelvis inte upp till de internationella
åtaganden rörande bästa möjliga hälsa
för alla som Sverige har åtagit sig genom
undertecknandet av internationella konventioner och överenskommelser.
– Det beror på. Ofta behöver vi
gå den ”långa vägen” via olika nätverk till rätt vårdinstans. Det är
tidskrävande, och bökigt men vi
hittar alltid ett sätt att lösa situationen på. Vi måste tro att situationen går att lösa, och ser alltid
till att det blir så.
Finns det fler kliniker för ­pappers-­
­lösa i Sverige?
– Det finns en i Göteborg, en i
Malmö också känner jag till en
vanlig vårdcentral i Stockholm
som valt att ta emot papperslösa.
Det poppar upp små enheter lite
här och där, många tycker att systemet vi har nu är fel och hittar på
egna sätt att ge vård.
Är det olagligt behandla människor
som enligt vår lag, inte har rätt till vård?
– Nej, det är absolut inte olagligt. Vi som arbetar här är läkare,
just nu har vi 100 läkare uppskrivna på vår volontärlista. Vi arbetar
som på alla andra vårdinstanser i
Sverige, enligt god läkarsed.
Från politikerhåll diskuteras ibland
frågan om så kallad ”vårdturism”. Tror
du att det finns risk att det skulle kunna
bli så i Sverige?
– Jag skulle säga att pratet om
vårdturism är grundlöst. Oberoende rapporter visar att kostnaden
för vård till papperslösa, om den
skulle likställas med den vård som
bosatta får, endast skulle utgöra
0,5 procent av den svenska sjukvårdsbudgeten. Det handlar alltså
inte om några jättesummor.
Den 1 juli 2013 ändras lagen. Då blir
samtliga landsting i Sverige skyldiga att
ge subventionerad ”vård som inte kan
anstå” till papperslösa. Hur kommer det
att förändra de papperslösas situation?
– Att ändra lagen är naturligtvis
ett steg i rätt riktning. Sedan är det
tveksamt om ändringen i praktiken leder till några större förbättringar. Vi har landsting i dag som
redan ger papperslösa rätt till mer
än lagen säger. Det fungerar
ibland, ibland inte. Många papperslösa är dessutom rädda för att
bli angivna, tagna av polisen och
kanske tillbaka skickade till ett
land de av olika anledningar inte
kan bo i. Det här gör att många
papperslösa kommer fortsätta
­söka sig till vår klinik och liknande mottagningar. tivmedelsrådgivning. Papperslösa barn
har endast tillgång till samma hälsooch sjukvård som vuxna papperslösa,
det vill säga: endast tillgång till osubventionerad vård som inte kan anstå.
n n Flertalet landsting i Sverige har
uppfattat den nuvarande regleringen
som otydlig och svår att tolka. I Stockholms läns landsting, finns exempelvis
ingen uttalad definition av vad som me-
vis. Och här i Sverige står de helt
utanför samhället. För mig är det
självklart att de ska ha samma rätt
till vård som alla andra, det är därför jag jobbar på kliniken.
Vad är det vanligaste folk söker
hjälp för?
– Den vanligaste patienten är
kvinna i medelåldern, som söker
för sömnbesvär, rygg- eller mag­
ont. Med andra ord samma besvär
som majoriteten söker för hos en
vanlig vårdcentral.
nas med ”vård som inte kan anstå”. Det
här gör att hantering och bemötande
av papperslösa ser olika ut. I Västra
Götalandsregionen finns riktlinjer om
att papperslösa ska få mer vård än vad
lagen i dag kräver, men riktlinjerna följs
inte alltid i praktiken. Ett annat exempel
är Sörmland, där asylsökande och
papperslösa, sedan januari 2012, ska
ha samma rätt till sjukvård som folkbokförda, enligt beslut i landstingsstyrelsen.
Inte heller där fungerar beslutet i praktiken. En stor andel sjukhuspersonal
i både Sörmland och Västra Götaland
Vilken är den största utmaningen
för er som arbetar på kliniken?
– Våra begränsade resurser kan
vara frustrerande. Vi kan inte utföra alla medicinska undersökningar
som ibland behövs för att ställa rätt
diagnos, läkemedelshanteringen är
också ett problem eftersom vi inte
har tillgång till all medicin. Vi får
förlita oss på donationer.
Vad gör ni om ni upptäcker att någon
har en allvarlig sjukdom, som kräver
mer vård än ni kan erbjuda?
Alla som föds
i exempelvis USA
blir per automatik amerikanska
medborgare
känner inte ens till de nya riktlinjerna.
Konsekvensen blir att man ofta fortsätter att ge endast akutvård.
41