DtPTimes och Helvetica – igen!

Transcription

DtPTimes och Helvetica – igen!
DESIGN
DtP
MYRIAD FÖRST
MED ADOBES NYA
TYPSNITTSTEKNIK
Sid 3-6
FEM QUARK-TIPS
FÖR DIG SOM
VILL VETA MER
Sid 7
FEL PAPPER
I LASERSKRIVAREN
KAN VARA FARLIGT
Sid 8-9
FEM TIPS FÖR DIG
SOM JOBBAR MED
PAGEMAKER
Sid 11
TJÄNA 500 KRONOR
PÅ TRE TYPOGRAFISKA
TOPPENBÖCKER
Sid 14
TYPOGRAFI
PRODUKTION
NR 3 ÅRGÅNG 1
APRIL 1992
Times och Helvetica – igen!
Jag har just kommit tillbaka från den årliga konferens som arrangeras av Sveriges Personaltidningsförening. Ett sexiotal redaktörer var
med på konferensen. Vi pratade tidningar.
Skillnaderna inom gruppen är hårresande. Här finns personaltidningar som har 75 000 läsare varje vecka, tryckta på fint papper med
fyrfärg på varje sida, tidningar med en bildbudget som skulle få en
fotochef på en medelstor landsortstidning att drägla av förtjusning.
På andra sidan sitter den ensamme redaktören, inte sällan en
kvinna, som ska intervjua, fotografera, skriva, redigera, layouta och
korrläsa. När produkten är färdig skickas den till ett tryckeri som
kanske gör ett slarvjobb (det är ju bara en liten kund) och sedan distribueras den i några hundra exemplar.
Innehållet i bägge dessa extremers tidningar är naturligtvis viktigare än den inramning budskapet får. Bilder som visar vad som tilldrar sig i företaget i stort och smått, bra porträtt som visar människan
bakom organisationsschemat. Artiklarnas kvalitet, förmågan att
verkligen skapa en känsla av att ”detta är min tidning”, informativ
och aktuell och allt vad du nu kan kräva av en bra personaltidning.
Och själv läser jag hellre en bra korrekturläst text med dålig typografi än tvärtom, och jag tror de flesta, även de som intresserar sig för
design och typografi, är överens om detta.
Med dessa förbehåll framförda ställer jag ändå frågan: Måste det
vara Times och Helvetica i alla personaltidningar? Ja, ja, jag vet; det
finns tidningar som har Adobe Garamond och Futura också, men de
tillhör sannerligen undantagen.
Och problemet är väl egentligen inte Times och Helvetica i sig,
utan kombinationen av en taskig Times från ITC, glest satt i PageMaker och behandlad utan större finess av de flesta inblandade parter.
Neville Brody formgav tidskiften Arena med uteslutande Helvetica, ett typsnitt som han ju hatar, så det är klart att det går. Allting
går ju. Men för dig som undrar vilka alternativ det finns följer en liten
lista med några förslag till andra typsnitt.
Istället för ITC Times: Monotypes Times Roman, Baskerville, Bembo, Adobe Caslon, New Century Schoolbook, Berling, Adobe Garamond, Minion, Plantin, Erhard, Sabon och en hel del till.
Istället för Helvetica: Monotype Gill, Futura, Franklin Gothic, Frutiger, Myriad, News Gothic, Trade Gothic, Stone Sans med flera.
Pelle Anderson, redaktör
2
Kundsupport
till varje pris
Software Plus, företaget som gick i
konkurs och likt en fågel Fenix reste
sig ur askan med samma namn (nästan) men utan skulder och i nya lokaler, har skickat ett erbjudande till alla
i riket registrerade användare av
Quark XPress. Software Plus vill
erbjuda support, vilket naturligtvis
gläder alla oss som förgäves väntat i
telefonen på svar från Norrköping.
Kruxet är bara att supporten kostar 1 950 kr plus moms per år och
registrerad användare. Läser du i
kontraktet vad du får för pengarna är
det mesta sådant som du automatiskt
är berättigad till hos andra programleverantörer.
Å andra sidan behöver du inget
supportavtal för att beställa en tvådagarskurs för ditt företag. Kostnad:
14 000 kr. Software Plus-lärarens
reskostnader tillkommer.
Apple och Kodak
i färgsamarbete
Redan i sommar kommer fotolabb
över hela världen att börja erbjuda
bilder i digitalt format, på CD, såväl
som på dia och papper. Bilderna tittar
du på i din TV med hjälp av en
särskild CD-spelare som Kodak tagit
fram i samarbete med Philips. I slutet
av 1992 kommer foton på CD att
finnas tillgängliga i över 100 000 fotoaffärer över hela världen. Philips,
Sony, Toshiba och Pioneer (de stora
tillverkarna av CD-spelare) kommer
alla att understödja den nya tekniken.
Macintosh operativsystem kommer
också att stödja Kodaks CD-bildformat. Det betyder att du kommer att
kunna bearbeta semesterbilderna i
din Mac.
Design Typografi Produktion # 3 • April 1992
Idén är att du som har Illustrator
ska kunna kopiera hela eller delar av
kartan och jobba vidare med för ditt
speciella ändamål. Kommun- och
länsgränser, orter, kustlinjer och sjöar
ligger i olika skikt, du väljer själv vad
du vill ha med.
Den kompletta Sverigekartan kostar 9 950 kr plus moms (vilket onekligen är lite mer än den karta som DtPprenumeranten fick gratis med förra
numret…) och Europa 950 kr plus
moms. Mark finns på Creative Graphics, fax 0411-247 37. Han skickar
gärna en broschyr över dyrgriparna.
Ännu flera databaser
kommer närmare Sverige
Ytterligare en av världens största
databasvärdar, Dialog, etablerar sig i
Sverige. Du behöver inte längre ringa
dyra utlandssamtal för att koppla upp
dig via ditt modem till informationskällor som exempelvis Reuters Textline. Där når du 8 miljoner artiklar från
alla stora europeiska dagstidningar.
Varje dag läggs 6 000 nya poster in i
databasen. Dialog når du på fax hos
Fritzes i Stockholm, 08-20 50 21.
Octavo Typechart
sålt till Agfa
Agfa har tagit över typografihjälpredan Octavo Typechart. Typechart
genererar vettigt upplagda stilprov på
dina Postscriptstilar. Du kan sätta
igång den på kvällen (för den tar tid
på sig om du vill ha stilprov på många
typsnitt på en gång) och få fram
stilprov på laserskrivaren enligt en
färdig mall, som du kan modifiera.
Den senaste versionen är t.ex. anpassad till A4-sidor, vilket ju är en fördel.
Fontens alla tecken, rubriker i olika
storlekar liksom textprov får du fram.
Sluta faxa
hela A4-papper!
Nya typsnitt
från Alphabets
Oftast faxar vi meddelanden som inte
är längre än några rader; ändå lägger
vi ett helt A4 i faxen – helt i onödan.
Kolla i instruktionsboken så får du
veta minsta möjliga pappersformat
(ofta en tredjedels A4 i höjd). Faxar du
ett sådant papper tar det bara en
tredjedel av tiden, vilket ger dig billigare telefonräkningar samtidigt som
du sparar din mottagares faxpapper.
Alphabets är en liten typsnittsfirma,
baserad i Illinois i USA. I Font Shops
katalog är firman representerad med
typsnitten Prospera (tecknad av Peter
Fraterdeus, designern som grundade
Alphabets Inc) och Egyptian Bold
Condensed.
Koch Antiqua, som tecknades av
Rudolf Koch 1922, kommer nu i Multiple Matser-format från Alphabets.
Kochs Antiqua har mycket låg x-höjd,
extremt långa staplar och omväxlande
mycket breda och mycket smala versaler. De runda bostäverna närmar
sig cirkelns form. Ett ganska hopplöst
typsnitt, faktiskt.
Intressantare är då Prospera, som
kommer i en ny version, Prospera II.
Paketet inkluderar numera en fet och
fet kursiv, samt alla europeiska accen-
Kartor för dig
som har bråttom
Det tar tid att rita exakta kartor, och
det är inte speciellt kul. Det vet Mark
Goldsworthy, numera bosatt i skånska Löderup. Därför har han tagit fram
kartor över såväl Sveriges alla län,
kommuner och större orter som över
Europas länder.
ter. Gemena siffror är standard, men
äkta kapitäler saknas ännu. Ligaturuppsättningen är ovanligt komplett
med ligaturer för ct, st, ff m.m. Prospera är ett lättläst snitt med viss
intellektuell prägel. Bör kunna få en
viss spridning som boktypsnitt, eller
för exempelvis tidskrifter inom kultursektorn.
Prospera II köper du fram till sista
maj till specialpriset 56 US dollar
(frakt och moms tillkommer). Faxa
beställningen till Alphabets Inc, 0091708-328 1922.
Problem med
hårddisken?
Har du en Mac som är yngre än fyra
år, med en 20 eller 40 MB hårddisk i
som bara fungerar då och då utom när
det gäller att ge dig huvudvärk? Är
det en hårddisk från Sony (SRD2020A
eller SRD2040A) kan du få den gratis
utbytt (om felen beror på felaktiga
komponenter och inte på onormalt slitage). I USA är felen betydligt vanligare än här, men Apple lovar att vara
”flexibla” även hinsides Atlanten.
Image Grabber
i ny version
Image Grabber sparar eller skriver ut
hela eller en bit av din skärmbild. Du
kan spara till klippboken eller i MacPaint- eller Pict-format. Image Grabber 3.0 är kompatibelt med system 7.
Du kan spara med tidsfördröjning,
spara färgbilder, spara ett speciellt
fönster m.m. Lätt att använda och
mycket pålitligt. DtP-panelen rekommenderar Image Grabber.
Umax tillverkar
Agfas scanner
Både Umax och Agfa kommer med
varsin ny scanner med 1 200 punkters
upplösning. Scannern tillverkas av
Umax. Med Agfas MC View Color kan
scannern generera 2 400 dpi-bilder.
Nytt program för
sidutskjutning
Aldus PressWise (varför måste det alltid vara en versal mitt i alla namn på
dataprogram?) heter ett program som
ser till så att sidorna i ett PageMaker
eller Quark XPress-dokument hamnar i rätt ordning för tryck. Sätterier,
speciellt sådana som jobbar med ett
tryckeri, kommer att glädjas åt denna
produkt. Crosfield kommer att inkludera PressWise med sina prepressystem. Priset är 17 000 kr plus moms,
vilket kanske låter mycket men i själva verket är långt billigare än motsvarande system som funnits tidigare.
Att slippa momentet med filmmontering sparar också många kronor.
3
Design Typografi Produktion # 3 • April 1992
Två års gruppövningar bakom Adobes nya typsnitt Myriad
Myriad heter det första typsnittet som utnyttjar
Adobes Multiple Master-teknik. Avsikten var att ge
Myriad en klar, objektiv karaktär utan att låta typsnittet präglas av någon enskild formgivares personlighet, skriver Stefan Lundhem. Det är Adobes
toppnamn Carol Twombly, som tidigare tecknat
Adobe Caslon, och Robert Slimbach, ansvarig för
Adobe Garamond, som tillsammans framställt
Myriad. Men de har inte varit ensamma; en hel rad
experter har varit rådgivare och smakdomare.
Myriad är en projektprodukt. Typsnittet har under två års
tid manglats mellan formgivarna. Basformerna har utformats med alla tänkbara mellanformer i åtanke och givetvis
har de testats om och om igen. Myriad känns mycket genomarbetad och välgjord, om än lite opersonlig.
Det första som slår en när man möter Myriad är likheten med Frutiger. Adobes handbok om Myriad redovisar
ingen sådan inspirationskälla men likheterna är för
många och uppenbara för att det skulle vara en slump.
Adobes beskrivning av Myriads egenskaper stämmer dessutom nästan ordagrant med Bigelows karaktäristik av
Frutiger i typografitidskriften Fine Print. (Charles Bigelow
var en gång Twomblys lärare och arbetsgivare.) Men skillnaderna är också många och betydelsefulla.
Humanistisk linjär – långt från Helvetica
Både Frutiger och Myriad bör räknas till gruppen humanist-linjärer. I linjärer av typen 1800-talsgrotesk (t.ex. Helvetica) är tecknen likformiga och slutna. Ett a och ett e ser
i princip ut som ett o med mininala öppningar. Den humanistiska linjären bygger däremot på renässansens teckenformer, som också finns i klassiska seriftypsnitt som Garamond. Här har tecknen olika bredd och särpräglade former
som åtskiljer dem, vilket ger ett varierat och levande
intryck av texten.
Myriad hör till denna läsvänliga tradition. Ett grundläggande drag hos Frutiger och Myriad är de öppna teckenformerna i t.ex. a, c, e och g. Svängarna slutar nästan
vågrätt mot baslinjen. Detta gör typsnittet lättläst eftersom det underlättar identifieringen av tecknen och skjuter
blicken framåt i läsningen.
En viktig skillnad mellan Frutiger och Myriad är att
linjerna i Myriad skärs vinkelrätt, medan de hos Frutiger
är avskurna lodrätt mot baslinjen. (Detta snitt finns också
hos Gill, men inte så konsekvent som hos Frutiger.) Fruti-
gers lodräta snitt bidrar mycket till att ge typsnittet en
personlig, skarp och kraftfull karaktär. Myriads raka linjeslut ger typsnittet ett rundare och lugnare intryck, mindre
snitsigt och mera knastrigt.
En nyansskillnad är att Myriad har en liten sväng i början av grundstrecket i tecken som g, m och r, och i slutet av
t.ex. b, d.
Sådana små böjningar finns inte i Frutiger, men Univers har dem i vissa tecken. I Myriad är den konsekvent
genomförd. Myriad har dessutom lite större kontrast och
variationer i linjerna. Dessa nyanser bidrar till läsligheten
och bryter upp den stela och monotona karaktär som finns
hos andra linjärer.
Smalare och ljusare än Frutiger
En annan skillnad är att Myriads normalfont är aningen
smalare och ljusare än Frutiger, liksom att tecknen är
aningen mindre i samma grad. Detta är du ju inte låst till i
ett Multiple Master-snitt, men det säger en del om vad
formgivarna tänkt sig med typsnittet. Sedan finns det
enstaka skillnader, som den runda i-pricken i Myriad,
tvärstrecket på f eller svängen på y, men vi fördjupar oss
inte i dessa detaljer. Myriad är inget plagiat, men i sin
grundform inspirerat av Frutiger.
Myriad saknar snitsen och kraften hos Frutiger i
rubriksättning men är trevligare som texttypsnitt. Myriad
är tillsammans med Gill Sans, Frutiger, och News Gothic
en av de mer läsvänliga linjärerna. Det är jämnt i färgen
och varierat i formen. Multiple Master-tekniken ger dessutom möjlighet att finstämma snittet för enskilda uppgifter.
Vackra versaler, klassisk kursiv
Versalerna följer renässansens former och proportioner.
Myriads kursiv är vacker och användbar, till skillnad från
de flesta andra linjär-kursiver, som mest brukar se nervösa ut. Frutiger har som de flesta linjärer en lutad normalstil för kursiv, men Myriad har egna teckenformer. Liksom
Gill Sans har Myriad hämtat upp klassiska drag, t.ex. i
envånings-a, vilket gör den varm och sympatisk. Detta är
en kursiv som kan tjäna i dekorativa sammanhang.
Myriad är tamare än Frutiger, mer utslätad och i de
fetare vikterna förlorar typsnittet i karaktär och tydlighet.
I jämförelse med Gill Sans och Frutiger är Myriad kallare
och mera opersonligt, neutralt och utslätat sin karaktär.
Det är ett resultat av de många kockarna men också vad
man eftersträvade från Adobes sida. Myriad är ur den syn-
Hymfedorgia
Hymfedorgia
Hymfedorgia
GILL SANS NORMAL 53P
MYRIAD 412 WT 625 WD 50,5 P
FRUTIGER ROMAN 48 P
4
Design Typografi Produktion # 3 • April 1992
MYRIAD 830 BLACK 700 SE 25 P
Hymfedorgia
FRUTIGER ULTRA BLACK 24 P
Hymfedorgia
MYRIAD 830 BLACK 600 NO 24 P
Hymfedorgia
FRUTIGER BLACK 24 P
Hymfedorgia
GILL EXTRA BOLD 24 P
Hymfedorgia
punkten en succé, eftersom det samtidigt är ett livligt och
trevligt typsnitt som inbjuder till läsning.
Myriad levereras i en rak och kursiv grundform, var och
en med 15 färdiga varianter. Du kommer långt med detta
urval, men ska du tillvarata typsnittets möjligheter skapar du egna sorter från fall till fall.
Fungerar bra i laserutskrift
I lågupplösande laserutskrift blir Myriad alldeles utmärkt,
tydligt och trevligt. Endast i de fetaste vikterna blir upplösningen för låg. Teckenmellarummen i Myriad är små,
den är skapt så, vilket ibland kan bli för tätt i laserutskrift. Använder du laserskrivaren för original kan det
vara lämpligt att prova sig fram till en optimal variant för
detta medium. Däremot bör du inte generellt öka teckenmellanrummet, spärra, det kan försämra läsligheten och
ge Myriad ett fläckigt utseende. I övrigt finns inget att klaga på. Myriad passar bra som standardlinjär för laserskrivare. Helvetica kan du slänga i väggen.
Myriad är ett synnerligen lättläst och tydligt bruktstypsnitt som lämpar sig överallt där en linjär kan göra tjänst.
Myriad är det självklara valet i texter av neutral karaktär, och i tekniska sammanhang. Se här några lämpliga
arbetsområden: Uppslagsböcker – Kataloger – Kartor –
Diagram – Tabeller – Kalendrar – Adressböcker – Skyltar.
Svenska Akademiens Ordlista är ett akutfall som förtjänar
en Myriadisering. Överallt bidrar Myriad med klarhet och
tydlig stil, utan att vara tråkigt. I dessa sammanhang lämpar det sig sällan att arbeta med olika typsnitt för att skapa variation och kontrast. Möjligheten att skapa finstämda
varianter av Myriad passar däremot utmärkt i en expanderad halvfet stil för små rubriker eller uppslagsord och en
lätt kondenserad halvtunn för små texter. Här kommer
Multiple Master-tekniken till sin rätt.
För ingresser och rubriker fungerar Myriad bra, men
om det är stil och karaktär du vill ha är det inte rätt val.
(Där är det Frutiger som är rätt). Däremot är Myriad den
bästa linjären för lite längre texter. Även en lätt kondenserad variant är mycket tilltalande. Men det är jämnt i tonen
och kräver lite luft mellan raderna för att synas.
Myriad klarar det mesta, utom det där lilla extra som
sätter piff på tillvaron – där väljer du Frutiger.
Med nya Multiple Master-tekniken har
Aldrig förr har du väl fått så mycket för pengarna
för ett typsnitt från Adobe. Typsnittspaketet
MyriadMM innehåller 30 – ∞ fonter av ett sällsynt
användbart typsnitt, en revolutionerande ny
typsnittsteknologi, ATM version 3.0, TypeReunion
version 1.0.3, och allt för 2 975 kr. Något har hänt
och prisbilden är inte den största händelsen.
De gamla borrmaskinerna hade fasta varvtal, men de nya
med märkningen Electronic har steglöst, så att du kan
gasa med knappen och avpassa hastigheten medan du borrar. Så fungerar Multiple Master, steglös formförändring
av typsnittet medan du formger texten. Det finns en skillnad: medan borrmaskinen bara har en axel arbetar Multiple Master i flera dimensioner samtidigt. Resultat är
flexibel och fullständig kontroll av typsnittet – inom de
gränser som typtecknaren ritat upp.
Multiple Master bygger vidare på den steglösa storleksförändring som du gör med Postscripttypsnitt. Medan vanliga Typ-1-fonter har EN teckenkontur – en Master – som
tillåter storleksförändring har Multiple Master-fonten
minst två per tecken – Multiple Master – som tillåter formförändring. Dessa teckenkonturer är extremvärden på en
formaxel, längs vilken du fritt kan skapa mellanformer,
utan att förvränga typsnittet. Genom att flera axlar kan
kombineras kan du framställa de stilsorter du vill ha, när
de behövs och just där de behövs. Det är det som är poängen med Multiple Master.
Optisk storleksanpassning
Multiple Master-typsnitten kan ha upp till fyra formaxlar.
Myriad har två: bredd och vikt, medan Minion dessutom
har optisk storleksanpassning (optical size). Den fjärde
axeln kallas stil, och kan innebära förändring från vinklad
till rak serif, från linjär till serif, eller vad man nu kan hitta på. Multiple Master har en öppen arkitektur: det är upp
till typformgivaren att bestämma vilka extremformer och
övergångsmöjligheter som Multiple Master-typsnittet ska
erbjuda. Det här kan bli ganska spännande och öppnar för
en ny syn på begreppen typsnitt och typsnittsfamilj.
Formförändringarna består i att du interpolerar mellan
två extremformer, på samma sätt som du skapar Blends
eller Övergångar i Illustrator. På axeln bredd finns en
maximalt kondenserad och en maximalt expanderad teckenkontur, på vikt en tunn och extrafet som bestämmer
varje axels dynamiska omfång. Typsnittets integritet
garanteras av att du inte kan överskrida dem och att formgivaren utformat dessa baskonturer så att mellanformerna
ska bli bra. Glöm layoutprogrammens möjligheter att
manipulera typsnitt, om du inte redan gjort det.
Basformerna finns lagrade i typsnittets skrivarfont.
Myriad har formaxlarna vikt och bredd, och därmed
extremkonturerna Light-Condensed, Black-Condensed,
Light-Semi-Extended och Black-Semi-Extended. En stilsort
motsvaras av en position i detta koordinatsystem och du
skapar den genom att ange ett värde på varje axel. Det kan
verka krångligt när du läser detta men i praktiken är det
helt genomskinligt.
Den kanske mest efterlängtade av Multiple Masters
funktioner är optisk storleksanpassning. Under blytiden
(1450-talet till 1960-talet) måste man framställa särskilda
blytyper för varje grad. Därvid gjorde man små justeringar
för att kompensera för optiska effekter: ju större grad
desto smalare, tunnare tecken med större kontrast. Fotosättningen innebär att denna kultur gick i graven, efter-
5
Design Typografi Produktion # 3 • April 1992
”desktoptypograferna” givit oss ett unikt (och vasst) designverktyg
sion av det. Den andra vägen är att använda programmet
FontCreator för att locka fram nya sorter. Här kan du också plocka bort och ändra befintliga varianter. Det hela är
självinstruerande, du klickar eller skriver in värden på de
axlar som FontCreator visar för det aktuella typsnittet, du
avslutar och när du öppnar ditt dokument finns fonten i
menyn.
Namngivningen är ett särskilt kapitel: namnet anger
stilsortens position i koordinatsystemet och kommer
säkert att reta mången. Jag tycker den är bra och klargörande. Myriad Regular heter Myriad Multiple Master 400
RG 600 NO, vilket anger att den har värdet 400 på viktskalan och motsvarar regular-varianten, och 600 på breddskalan vilket motsvarar normalbredden.
Skapar jag en egen variant kan den heta Myriad Multiple Master 425 wt 650 wd, vilket säger att den har värde
425 på viktskalan och 650 på breddskalan. Det kanske verkar vrickat när man förklarar det så här, men i praktiken
är det utmärkt. Det är logiskt och informativt, och säger
mer om sorten är namn av typ SemiBold Condensed eller
Univers 75.
Light
0
100
M
M
M
M
M
M
M
200
300
Vikt
400
500
600
700
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M
M M M M M
800
Black
900
Ett fast system
1000
0
100
Condensed
200
300
400
500
Bredd
600
700
800
900 1000
Extended
Diagrammet illustrerar Myriads dynamiska omfång på
axlarna bredd och vikt i Multiple Masters skala. De mörka
tecknen visar de varianter som framställts av Adobe och
som levereras som primärfonter. Det inramade tecknet är
Myriads normalfont Myriad MM 400 RG 600 NO, där siffrorna står för positioner på axlarna och förkortningarna
för fontens traditionella namn, Regular och Normal. De
tonade tecknen illustrerar att du kan interpolera egna varianter var som helst inom Myriads omfång. Det har vi inte
hunnit här så vi använder normalfonten. Varianten närmast till vänster om den skulle få namnet Myriad MM 400
wt 500 wd, där förkortningarna anger vilken axel positionerna finns på (wt = weight, wd = width). Bilden illustrerar också hur ypperlig Myriad är i diagram.
som man nöjde sig med en masterform per tecken. Multiple
Master återupplivar nu blytidens kultur i Postscriptformat. Detta kan väl inte ens den mest förkalkade desktopkritiker misstycka till. Multiple Masters axel optical size
har två extremer, den ena med de egenskaper som
används för mycket små grader: bredare form, bredare
grundstreck, korta tjockare serifer, lägre kontrast. Den
andra extremen motsvarar rubrikskärningens egenskaper.
Mellan dessa interpolerar du en anpassning som lämpar
sig för den grad du arbetar i. Hur bra det blir ska vi återkomma till när vi kunnat testa Minion som har denna axel.
När du väljer en sort i koordinatsystemet lagras dessa
värden i skärmfontsväskan – någon ny skrivarfont skapas
inte. Vid utskrift på skärm och skrivare ger skärmfonten
instruktioner hur basformerna ska förändras, precis som
vid gradangivelser. Självklart.
XTension i Quark XPress
I framtiden är det tänkt att du ska kunna skapa dessa nya
sorter medan du jobbar med texten i sitt vanliga program,
som du nu gör storleksangivelser. För tillfället klarar bara
Illustrator 3.2 och XPress 3.1 med Multiple Master XTen-
En viktig poäng är att värdena på Multiple Master-skalorna är absoluta värden som gäller lika för alla Multiple
Master-typsnitt, inte relativa till ett visst typsnitt. Varje
typsnitt upptar bara vissa intervall på respektive formskala. Medan Multiple Master-skalan sträcker sig från 1–999,
har Myriad bara intervallet 215–830 på viktskalan och
300–700 på breddskalan.
Tanken är att t.ex. viktvärdet 500 ska ge samma svärta
i alla typsnitt, oavsett om det är linjär eller antikva. En
viss kombination av bredd-vikt ska alltså kunna användas
på olika typsnitt för att få en enhetlig ton åt en text. Detta
kan givetvis bara bli riktvärden, men tanken är inte dum.
Det kan bli en av de mest användbara nyheterna med
Multiple Master och ett historiskt framsteg i klass med
Fourniers punktsystem. Vi får se hur det fungerar. Kunde
man dessutom få mm-mått för versal-höjden vore det
inte så illa.
En historisk piruett är att denna teknologi introduceras
med en Frutigerinspirerad font – för 35 år sedan var det
Frutigers Univers som stod för en liknande nyhet: en
nytecknad sens serif, utrustad med en rik uppsättning sorter numrerade enligt ett alltför logiskt system. Men Multiple Master går några steg längre: du är inte bunden av
formgivarens val av sorter och du kan skapa en ny sort när
du behöver den och om formgivaren har gjort sitt jobb ska
det bli bra. Om det var rätt att ta fram denna variant är
din sak.
Multiple Master-typsnitten levereras med en uppsättning s.k. primärfonter. De är förvalda varianter som motsvarar de stilsorter som brukar finnas i ett typsnittspaket.
Här finns bl.a. extremformerna och en normal-variant.
Med FontCreator kan du ta bort och ta tillbaks dem i skärmfontväskan.
De varianter du skapar själv får förkortningen wt vid
viktvärder och wd vid breddvärdet. Primärfonter har en
speciell förkortning som ska ange vad de motsvarar i traditionella Typ-1 fonter, t.ex. 700 BD för Bold och 300 CN för
Condensed. Detta är utmärkt som utgångspunkt för val av
typsnitt och för att skapa egna. Efter en förstahandstitt
tycker jag helt enkelt att namnsystemet är en höjdare,
men här kanske jag intar en extremposition.
En viktig poäng med Multiple Master är att du fritt kan
6
manipulera typsnittet utan att förvränga det. Formgivaren
tar ansvar för alla mellanformer. Multiple Master ger
användaren en fantastisk flexibilitet inom trygga gränser.
Inga nya typsnitt
Multiple Master innebär inte att du har tillgång till en
massa typsnitt eller att du skapar nya, bara att du lätt kan
skapa sorter av ett typsnitt. Ett Multiple Master-typsnitt
är formgivet just för att klara den uppgiften. Vitsen är att
typsnittets själ, eller karaktär, ska finnas med i alla de
varianter du plockar fram – men inte mer. En Multiple
Master-linjär ersätter inte alla andra linjärer, bara en
massa speciellt formgivna sorter av den. Den rörelsefrihet
som Multiple Master erbjuder kommer troligen att ytterligare öka intresset för typografisk formgivning och därmed
efterfrågan på typsnitt, vart och ett med sin karaktär och
användningsområde.
Nyttan av Multiple Master är enligt Adobe att stilsorter
flexibelt kan avpassas för olika situationer för att nå bättre
läsbarhet och tillvarata utrymme: bredare stil för långa
texter, smalare för smal tidningsspalt eller tabeller. Säkert
kommer Multiple Master-tekniken att vara en tillgång för
få fram en speciell stämning vid design, rubriksättning.
Optisk anpassning för att nå större läsbarhet i liten grad
är en självklar nytta. Adobe nämner också möjligheten att
kompensera för skillnader i typsnittets framträdanden på
olika slag exponeringsenheter, skrivare, plotters etc.
Men främst pekar Adobe dock på möjligheten att anpassa typsnittet för att passa i ett givet utrymme t.ex. fylla ut
satsen vid rubriksättning eller undvika horungar i textspalt. Det är bra att möjligheten finns, men här finns det
plats för ett varnande pekfinger. Användningen av många
olika varianter kan ge samma negativa effekt som en massa olika typsnitt. Risken är stor för att du får ett rörigt och
splittrat intryck av texten. Även om skillnaderna är små
bidrar de tillsammans till en dålig helhetsverkan.
För designad rubriksättning kan manipulation av typsnittet vara lämplig, men i vanliga rubriker och brödtext
bör du söka andra lösningar först.
Om alternativet är att spärra/täta texten mellan ord och
kanske t.o.m. i orden, kan en försiktig kondensering/
expandering ibland vara en bättre lösning, men det är
ändå ett val mellan pest och kolera.
Stora möjligheter – och risker
Den största faran med Multiple Master är att användaren
i sin okunnighet tar till formanpassning som skapar en
orolig typografi, istället för bättre lösningar – men om så
sker blir det ännu ett övergående fenomen, för ingen vill
väl framställa fula texter.
Begränsningen med Multiple Master är att teckenformer som steglöst ändras längs en axel inte ger utrymme
för individuella anpassningar och speciella avvikelser i
enstaka sorter. Faran med Multiple Master är att typsnitten tenderar att bli slätstrukna, utplattade.
Myriad är ett exempel på denna utslätningseffekt. Där
saknas den effektfulla ultrafeta variant som finns hos Frutiger. Förklaringen är uppenbar: den ultrafeta är för avvikande för att tjäna som master längs hela axeln. För att
bevara typsnittets grundläggande design har formgivaren
här gjort avsteg från normalformen i vissa detaljer som
inte lämpar sig att steglöst skalas ned till andra varianter.
Multiple Master-tekniken borde dock kunna hantera även
detta problem: Frågan är om inte en formaxel med en
dynamisk räckvidd i extremområdet kunde ha gett även
Myriad en ultrafet expanderad variant.
Multiple Master ger fantastiska resurser till grafiska
formgivare och ställer stora krav på typsnittsformgivaren.
Design Typografi Produktion # 3 • April 1992
NÅGRA EXEMPEL PÅ OLIKA VARIANTER AV MYRIAD
abcdefghijklmnopq
ABCDEFGHIJKLMNO
1234567890
abcdefghijklmnopq
ABCDEFGHIJKLMNO
1234567890
abcdefghijklmno
ABCDEFGHIJKLMN
1234567890
abcdefghijkl
ABCDEFGHIJ
1234567890
abcdefghijkl
ABCDEFGHIJK
1234567890
abcdefghijk
ABCDEFGHI
1234567890
7
Design Typografi Produktion # 3 • April 1992
Fem matnyttiga Quark-tips (utan större tuggmotstånd)
En blandad anrättning möter
den hungrige Quark XPressanvändaren i detta nummer av
DtP. På menyn finns allt från
aperitif till efterrätt, med en
kraftig huvudrätt i mitten.
Smaklig spis!
1.
Använder du stora citattecken ibland?
Även om du utnyttjar de korrekta ”
som du får genom att trycka alt-shift2, så ser de ofta lite glesa ut när du
kommer upp i 64 punkter eller större.
Ta då istället till alt-shift-* (tangenten till höger om Ä) så får du ett
citattecken ’. När du nu sätter två
efter varandra kan du knipa ihop dem
tills du är nöjd med hur de ser ut.
Givetvis använder du då tangentkombinationen kommando-alt-shift-K.
Ska du knipa ihop mycket struntar
du i att hålla ner alt-tangenten.
2.
Bestäm A&U! Detta menyval är avgörande för hur ditt dokument ska
gestalta sig, för framgång eller kollaps
i textproduktionen. Det finns längst
ned i Redigera-menyn och står för
Avstavning och Utslutning. Har du
inte varit där och fifflat är det hög tid
nu. Du kan ha flera inställningar av
A&U i ett dokument. Vanligen har du
olika för brödtext och rubriker: rubriker ska inte avstavas och kanske sättas tätare än brödtexten. Dessa
inställningar namnger du och kopplar
till typografimallar.
I avstavningsdelen brukar jag välja
avstavningsgräns 5 tecken och 2 före
och 2 efter – det brukar fungera och
om det inte stämmer, i undantagsfall,
går du in och ändrar manuellt, en
kontroll måste du ju i alla fall göra.
Fem tecken väljer du för att inte
avstava ord som in-te, men väl ord-en.
Detta är en smärtgräns som du måste
kolla. Tre avstavningar i följd är en
annan smärtgräns. Behöver du fler
har du oftast för smal spalt.
Utslutningsavdelningen
handlar
om villkoren för avstavning när du
har utsluten spalt (alltså rak vänsterhöger). Här ger du Quark XPress
instruktioner när det ska välja luftning mellan ord eller avstavning. Gå
absolut in och ändra förhandsinställningarna här, de är heltokiga.
Rör inte Teckenmellanrum, det ska
var noll; det är bara i anglosaxisk
typografi som du accepterar spärrning
av orden.
Som standard har jag minimum 80,
optimalt 100 och maximalt 110, allt i
procent av normalt ordmellanrum.
Detta ger programmet instruktioner
att hålla normalt teckenmellanrum,
och om det inte går, att hellre täta än
lufta, och om det inte går – att avstava. Vill du försäkra dig om tät sats,
väljer du kanske 70 % minimum, 90 %
optimalt och 100 % maximalt: XPress
tätar texten generellt och måste välja
tät sats framför avstavning.
Väljer du snävare gränser, t.ex.
minimim 90 % och maximum 100 %
kanske du sätter gränserna för snävt,
och när avstavning är omöjlig måste
Quark XPress spärra ut mellan orden
mycket mer än du har angivit, och du
får fula luckor i texten.
Här finns en känslig balans mellan
inställningarna i Utslutningsvillkor
och Avstavningsvillkor, det är därför
jag har Avstavning så generöst
inställd. Men allt beror på typsnitt
och satsbredd, så testa dig fram. Två
tips:
• Utgå från en tryckt typografi som
du godkänner och återskapa den.
• Testa inställningar och satsbredder både i laserutskrift och fotosats;
det som verkar bra i laserutskrift kan
bli alltför luftigt i fotosats-offsettryck.
3.
Sitter du och läser DtP medan du väntar på att korret ska prassla fram ur
laserskrivaren? Ja, ibland kan man
bli sittande länge. I väntan på snabbare laserskrivare, Ethernet och allt vad
det heter, finns det en del saker du
kan göra själv för att minska risken
för förstoppning i lasern.
Städa upp i dokumentet innan du
skriver ut det. Saker som inte ska
synas i utskriften behövs heller inte i
doklumentet. Tomma boxar tar tid att
processa, och påverkar utskriftstiden
även om de inte syns på pappret
sedan.
Har du bilder i dokumentet?
Kanske de inte behöver vara med på
korrekturet? Och ska de vara med
kanske de lika gärna kan vara i Pictformat? Flytta EPS/Tiff-bilder till en
annan folder så ersätts de av Pict.
Och vad du än gör – rotera inga bilder, lägg dem rakt! Få saker tar så
lång tid för laserskrivaren som att
skriva ut bilder som har monterats
med en annan vinkel än 0 grader i
Quark XPress.
För övrigt finns det oftast inga som
helst skäl att lägga bilder snett.
Har du verkligen använt alla typsnitt som står i ”Typsnitt i dokumentet…” i Övrigt-menyn? Det räcker
med ett mellanrum i 12 p Gill för att
typsnittet ska laddas ner i laserskrivaren. Det tar tid.
Även här hjälper tekniken till att
disciplinera designern; ett fåtal typsnitt spar inte bara tid utan också
betraktarens ögon.
Tänk på att kryssar du i ”Obegränsat antal nedladdningsbara typsnitt”
under Utskriftsformat i Arkiv-menyn
så tar det längre tid.
4.
Att rita två linjer som ska mötas i
t. ex. 90 graders vinkel är inte alltid
det lättaste. Helst vill du ju att hörnet
ska se ut som ett 90 graders hörn och
inte något medeltida försvarsverk
med taggar på.
Problemet är att om två 12-punkterslinjer har samma ändpunkter
betyder det inte alls att hörnet blir
riktigt.
På skärmen tror man sig ofta lyckas med saker som obönhörligt avslöjas
i sättmaskinen. Att fatta med pekaren
i handtaget på den ena linjen och dra
tills hörnet ser bra ut är alltså ingen
bra idé.
Ta istället och lägg till 6 punkter i
måttpaletten till den ena av linjerna.
Ligger linjen du jobbar med i en
annan vinkel än 90 grader kan du
låsa den i sin vinkel genom att hålla
ner alternativ- och shifttangenterna
när du drar i linjen.
Ligger linjen lodrätt eller vågrätt
använder du shift-tangenten enbart.
5.
Till sist en sak som gäller dig som
hunnit få en uppgradering av Quark
XPress till version 3.1. Dubbelklickar
du på ett dokument som du skapat
med en äldre version av XPress (3.0.4)
så öppnas också ditt gamla program.
Det beror på att ”filattributet” Creator inte hittar den nya versionen. Du
måste, om du vill undvika detta problem, byta Creator på alla dina
XPress-filer. Det gör du med programmet Widgets 3.0 från CE Software.
Markera alla filer, sök filattributet
Type och begär att programmet ska
byta från XPRS (d.v.s. från 3.0.4) till
XPR3 (d.v.s. till 3.1). Fixat!
8
Design Typografi Produktion # 3 • April 1992
Rätt papper i laserskrivaren spar pengar – och ger bättre luft
Använder du laserpapper som
gör din arbetsplats till en gaskammare? Eller ett papper som
efterhand förstör laserskrivaren,
kostar tusenlappar i service och
ger dåliga utskrifter? Det behöver inte vara så. Och att välja
rätt papper kostar inte mer!
– Laddar du din laserskrivare med ett
bra kopieringspapper behöver du inte
oroa dig, säger Lennart Carlsson, försäljningschef på grossistföretaget
Svenskt Papper i Malmö. ”Speciellt
anpassat laserpapper” är lite bluff,
eftersom det har precis samma egenskaper som ett kopieringspapper!
Vi är många som gjort blandade
erfarenheter av papper i desktopproduktion. Det vanligaste är kanske att
brevpapper och blanketter av olika
slag förtrycks för att sedan användas i
laserskrivare.
Det exklusiva brevpapperet med
fin struktur visar sig sedan helt oanvändbart i laserskrivare, och kan i
värsta fall orsaka fel som kostar
åtskilliga tusenlappar att fixa.
Inget pappersdamm
– Börja med att välja ett papper som
inte dammar, säger Lennart Carlsson.
Det ska alltså vara ytlimmat.
Pappersdamm påverkar laserskrivarens innandöme, fastnar på valsar,
orsakar ojämnheSkaffa akvarium!
ter i laserutskrifFick du aldrig något akvariten och smutsar
um när du var liten? Nu har
ner i största alldu chansen att skaffa ett
mänhet. Det är
litet pappersakvarium från
inte
bara
Svenskt papper. Det är en
laserskrivaren
liten praktisk lufttät plexsom
påverkas
ilåda med plats för fem oliutan också din
ka papperskvalitéer. Du
dator,
andra
ställer den bredvid lasermaskiner – och
skrivaren, papperen håller
inte minst du
rätt fukthalt och skadas
själv. Allergi mot
inte, och blir varken dampappersdamm är
miga eller släpper ifrån sig
inte så ovanligt. I
damm. 200 spänn kostar
din dator kan
den, beställ genom att
diskdriven skaringa 08-772 30 00. Då
das av för mycket
kan du också få en ny provdamm i miljön.
bok med laserkvalitéer.
– Förutom ytlimningen så är
skärningen viktig, säger Lennart Carlsson. Köps det färdigskuret i A4 är
det oftast bra och dammfritt. Hålen
ska också vara dammfria.
På bruken produceras A4 i löpande
bana; skärning och eventuell hålning
görs medan papperet hela tiden rullar
ut ur maskinen i 10 A4:as bredd. På
fem och en halv minut har bruket pro-
ducerat en hel lastpall med A4, buntat, inslaget i papper och lagt i kartonger.
De stora bruken, som MoDo, producerar även en del papper i amerikanska storlekar, US Quarto och andra.
– Sedan ska papperet vara
antistatbehandlat, säger Lennart Carlsson. När tonern, det svarta kolpulvret, förs över till papperet i laserskrivaren laddas papperet upp. Den
laddningen måste gå ur efter toneröverföringen, annars blir papperen statiska och fäster i varandra eller i värsta fall runt valsar i maskinen.
Papperet ska vara slätt
– Papperets struktur är viktig. Ju
slätare yta desto bättre resultat i
laserskrivaren. Samtidigt får papperet inte ha för låg friktion så att valsar och hjul får svårt att få fäste eller
drar snett.
Hur klarar laserskrivaren då av
plastfilm? Jo, den är behandlad med
ett ämne som gör den lite strävare för
att den inte ska halka runt inne i skrivaren. Det bästa är att använda en
OH-film med bakpapper.
– Det är klart, det avgörande är ju
hur användaren upplever papperet,
säger Lennart Carlsson. Bokpapper
exempelvis upplevs som vilsammare
för ögat med sin struktur och svaga
krämfärg, och då kan det vara motiverat att använda det i laserskrivare
även om det inte i alla avseenden är
perfekt.
Farliga ångor
Både struktur och släthet alltså –
men absolut inte ett bestruket papper!
Ett bestruket papper, exempelvis Silverblade, ska du inte köra i din laser.
På pappersytan ligger ett tunt lager
av lera och bindemedel för att ge
tryckfärgen ett fint underlag. Problemet är att kemikalierna som ingår i
smeten kan ha en smältpunkt på 6070 grader!
Resultatet blir dels att lösningsmedlen i papperets ytskikt förångas,
och det är inga nyttiga ångor (det känner du på lukten om inte annat). Dessutom så samlas geggan från papperet
på fixeringsvalsen, som kan vara mellan 120 och 200 grader varm. Det
betyder dyra servicekostnader och i
värsta fall valsbyte.
– Det börjar komma bindemedel
som är anpassat till kopiatorer och
laserskrivare, säger Lennart Carlsson. Ett exempel är Data Copy Coated, ett bestruket papper med en
ytvikt på 130 gram. Det är speciellt
framtaget för att man ska kunna förtrycka en fyrfärgsbild och komplettera
med utskrifter i en laserskrivare.
– Men det är lika viktigt att tänka
på tryckfärgen du använder till dina
förtryckta brevpapper och annat som
ska gå i lasern. Det ska vara sådana
färger som tål 200 graders värme och
det höga tryck papperet blir utsatt för
i laserskrivaren.
(Exempel på sådan tryckfärg är
Irocart från Hartmann).
Förtrycker du saker så kontrollera
också att tryckeriet/bokbindaren skär
dina papper med fibrerna åt rätt håll.
Fiberriktningen ska vara längs med
papperet, så att det inte krullar sig
som faxpapper när det går i kopiator
eller laser. Ligger fibrerna tvärs mot
”åkriktningen” så rullar sig papperet
lättare.
Låt papperet ligga kvar
Papper ska förvaras i omslagspappret
det levererades i, och helst i samma
kartong. Du undviker inte bara kantstötta papper, utan det håller också
den fukthalt det ska.
På Svenskt papper har man tagit
fram en plexiglaslåda med fem fack
för olika sorters papper. Mindre
damm och rätt fuktighet.
En kvalitet som Sweden Bond
Laser, ett fint brevpapper, levereras
från början i en särskild förpackning
avsedd för skrivbordet.
– Men kom igåg att allt papper
avsett för kopiering också passar i din
laserskrivare, säger Lennart Carlsson. Data Copy eller Modo Copy går
utmärkt att använda.
Kuvert och etiketter måste också
klara värmen och trycket i lasern.
Varken de eller papperen får vara för
tjocka. Papper med en ytvikt på 110120 gram brukar vara maximalt vad
tillverkare av laserskrivare rekommenderar. 80-100 gram är bäst. Du
kan köra tjockare papper, men tänk
på att du då trycker isär fixeringsvalsarna, så att de efterhand glappar.
Du ska aldrig lufta eller stöta pappersbunten när du laddar laserskrivaren/kopiatorn. Då kan du skada papperskanterna, och laddar dessutom
upp papperet så det blir statiskt.
Original på laserskrivare?
Du som gör original direkt från
laserskrivare kan prova Laser Montage, en polyesterfilm som säljs av
Svenskt Papper. Bra skärpa utlovas,
och den har dessutom fördelen att tåla
vaxet från vaxmaskinen utan att blöda igenom och missfärgas.
9
Design Typografi Produktion # 3 • April 1992
Några papperskvalitéer
du kan använda i lasern
Sätterierna snart ett minne blott
Sweden Bond Laser
Ett 90 grams antikrandat lumphaltigt papper
med vattenmärke. Finns kuvert i samma
serie. Tillverkas på Tumba bruk. Åldersbeständig, jämn kvalitet. Finns i vitt och elfenben. Exklusivt brevpapper.
Conqueror Laser
Jämförbart med Sweden Bond, finns bara
i vitt.
Svecia Antiqua 1777 Laser
Lite rustikare 90-gramspapper. Kuvert finns
i samma serie.
Svecia Antiqua Moderna
Slät yta, vattenmärke. 90 gram, finns också
210 gram för korrespondenskort. Vitt och
chamois. Kuvert finns.
Victory Laser
Antikrandat med vattenstämpel, kuvert E65
(den låga sorten där man viker pappret i tre
delar) samt C5, bägge med invändigt
antikrandat tryck. Fyra ljusa färger.
Papyrus LaserPrint
Vardagspapper för korrespondens, fakturor,
artikelmanus och annat.
Scandia Unique Copy
Tillsammans med bokpapper det enda obestrukna pappret gjort på kemisk massa som
är helt klorfritt. Ett extra miljövänligt val, alltså. Innehåller heller inget optiskt vitmedel.
80 gram, hålat eller ohålat.
Kaskad/Colorit/Kaskad Unique (klorfritt)
Färgat kopieringspapper, finns i en mängd
olika kulörer och ytvikter.
Svenskt Arkiv
Arkivbeständigt kopieringspappret.
Data Copy
75-100 grams kopieringspapper för allt möjligt vardagsbruk.
Modo Copy, 80 gram
Liksom föregående ett volympapper.
High Tech Copy
100 grams obestruket vitt papper med slät
yta, anpassat för förtryckning och därefter
utskrift i laserskrivare.
Data Copy Coated
130 grams bestruket, används som High
Tech Copy. Lämpligt för fyrfärgstryck.
Mellotex
Det enda pappret i Europa som både Kodak
och Canon rekommenderar till sina färgkopiatorer. 95 gram, vitt, obestruket. A4 och A3.
En liknande kvalitet heter Accent cc.
– Det sätteri som endast ägnar
sig åt att rippa kundernas disketter kommer att försvinna!
Här får du pappersprover
Pappersprover, råd och hjälp får du genom
att ringa Svenskt Papper på 08-772 30 00,
eller Pappersgruppen, den andra grossisten
på svenska marknaden, tel 08-772 05 00.
En pappersdummy beställer du i Svenskt
Pappers butik, 08-772 32 75, eller i Pappersgruppens dummyshop, 08-722 05 00.
Finns du i Stockholm kan du titta på papper
i Svenskt Pappers butik på Birger Jarlsgatan 23 eller på Paperpoint (Pappersgruppens motsvarighet), Olof Palmes Gata 12.
Den spådomen om en redan hårt prövad bransch står Rodolfo Chaves för.
Han är en av delägarna i Ateljé Ove
Landgraff, ett av Stockholms kvalitetssätterier.
– Laserskrivarna blir bättre och
bättre; ingen kommer att rippa en fyrsidig svartvit broschyr i framtiden,
säger Rodolfo Chaves. Mycket av
dagens bokproduktion sker redan
med laserskrivare.
Det som begränsar upplösningen
på laserskrivarna är kolpulvret; det
finns laserskrivare att köpa som teoretiskt håller 1200 linjer (lika mycket
som rippstandarden på många sätterier) men kolpulvret hindrar att det
blir 1200 linjer fullt ut. Jämförbart
med t. ex. dagstidningskvalitet blir
det dock.
Dyrbart pilljobb
För sätterierna har rippningen från
disketter fört med sig en rad problem.
– Vi förlorar pengar på att sitta och
pilla med en sida som inte kommer ut
rätt. Det kan ta en timma, och vi kan
kanske debitera en hundralapp, säger
Rodolfo Chaves. När man lärt känna
kunden går det bättre.
Ove Landgraff AB har nämligen
bestämda uppfattningar om hur det
ska gå till för att produktionen ska
flyta, för såväl kund som sätteri.
– Vi vill ha alla dokument som
postscriptfiler, säger Rodolfo Chaves.
Vi har idag fler än 5 000 postscriptfonter i vårt system. Med Truefonts
kommer antalet kanske att fördubblas. Genom att ta emot dokumenten i
form av postscriptfiler slipper vi alla
font-ID-problem.
Jättedokument
Det handlar om m-y-c-k-e-t stora filer
i vissa fall. En tidskrift med fyrfärgsbilder som rippas ut i ett stycke kan
bli flera hundra megabyte stor. Går
detta att hantera? Ja, det tror Rodolfo
Chaves. Lösningen är snabba modem
och optiska skivor som man kan både
skriva och läsa. SyQuest-skivorna
tror han däremot inte på, inte ens de
nya 88 megabyteskivorna.
– På många sätterier i USA vill
man inte ta emot jobb på SyQuestskivor, säger Rodolfo Chaves. De ställer
till med för mycket problem.
Ove Landgraff AB har gått den
långa vägen från 60-talets hantverksmässiga sätteri, med erfarna rubrik-
sättare, till 90-talets servicebyrå där
snabba fötter och kundkontakter ofta
betyder mer än typografisk kvalité.
– Det är inte tekniken det är fel på,
säger Rodolfo Chaves, men ofta brister det i kundernas kunskaper.
Och ibland brister det i sätteriets
kunskaper också.
Eller också kan det vara snålhet,
som gör att rippsättare väljer det billiga fotopapperet istället för exempelvis Fuji eller Agfa, som är dyra men
bra. Eller bara slarv med att hålla
framkallaren ren och kontrollera
svärta.
På Ove Landgraff sätter man
rippjobben i en Varityper, som har en
maximal upplösning på 2400 X 2400
linjer. Den har en Emerald-rip, som
utnyttjar Hellectrons/Adobes rastervinklar (snabbare och bättre än de
flesta andra rippar, enligt Rodolfo
Chaves).
Fyra femtedelar av sättjobben körs
ut med en upplösning på 1200 X 2400
linjer, resten i 2400 X 2400 linjer.
Nästan inga av Ove Landgraffs kunder nöjer sig med 1200 X 1200 linjer.
– Textjobben tar kanske 30% längre tid i högupplösning, säger Rodolfo
Chaves. Är det fyrfärgsjobb tar det
ännu längre tid.
Support och service
Ove Landgraff AB sköter också en hel
del av sina kunders support och service, den del som har med typsnitt och
sättning att göra. Ett stilprov med
fonternas alla tecken och spalttextsättning i 10 punkters grad är på
gång. Företaget scannar in och bearbetar loggor, ritar om typsnitt åt kunder etc.
En annan trend, som redan är här,
är givetvis fyrfärg i desktopproduktion. Nya marknader öppnas, men
kräver stora investeringar. Ove Landgraff AB har ännu inte gått ut och sålt
fyrfärgsrepro. I samma lokaler som
sätteriet finns en plotter som kan skära ut skyltar i plastfilm.
– I framtiden kommer det som
bara är vanliga rip-sätterier idag att
ge service inom en rad angränsande
områden som multimedia, olika presentationssystem, eller varför inte
saker som exempelvis dörrmattor
med företagets logga på?
Bredda registret är stridsropet för
dagen bland rippsätterierna. För
Rodolfo Chaves och hans kolleger på
Ove Landgraff betyder det också att
de på egen hand producerar allt från
visitkort till årsredovisningar, böcker
och foldrar.
10
Design Typografi Produktion # 3 • April 1992
Att installera System 7 på Macen – tredje och sista delen
Här följer tredje och avslutande delen av vår miniserie om system 7. Fast systemet kommer vi att
återkomma till (dock i mindre portioner) när det
finns saker av vikt att meddela. För de DtP-läsare
som drabbas av teknikabstinens rekommenderar
vi en dos av MacUser eller något liknande.
Förflyttaren och Inställningar (skrivbordstillbehöret under
äpplet) behövs inte längre. I system 7 kan du öppna
system-filen genom att dubbelklicka på den. När den öppnas ser det ut som ett vanligt fönster i Finder där du ser de
typsnitt och ljud som är installerade i systemet. Samma
sak kan du göra med en typsnittsväska. Ska du installera
ett typsnitt i systemet kan du göra detta genom att lägga
en typsnittsväska på systemmappen, systemet sköter resten. Det samma gäller systemtilläggen av typ ”Inställningar” som av systemet placeras i mappen ”Inställningar”.
Dessa behöver inte skrivbordstillbehöret ”Inställningar”
för att kunna öppnas och ställas in, utan i det nya systemet
är det bara att dubbelklicka på dokumentet.
Fildelning
Den mest banbrytande funktionen bland nyheterna i
system 7. Vem som helst på ett nätverk kan göra en hårddisk eller enskilda mappar tillgängliga för andra på nätverket. För de andra på nätverket uppför sig denna dator
på samma sätt som en normal filhanterare. Det behövs
alltså inte längre en maskin som står uteslutande för
filhanterarfunktionen, utan den kan samtidigt användas
för vanligt arbete. Om nätverket utsätts för mycket trafik
mot filhanteraren är det fortfarande att rekommendera en
dedicerad filhanterare. Nyligen har AppleShare (Apples
filhanterarprogram) kommit i en ny version (3.0), som har
förbättrats avsevärt sedan tidigare versioner.
Edition Manager, publicera och prenumerera
Publicera och prenumerera är funktioner som börjar dyka
upp i de senaste versionerna av många program (i Redigera-menyn). Detta innebär att ett dokument kan låna ut
(publicera) en del av sitt innehåll, som andra dokument
(även gjorda i olika program) kan låna (prenumerera). När
sedan den publicerade delen av dokumentet förändras i ett
senare skede, kommer den delen att uppdateras i alla
dokument som prenumererar på det. Detta fungerar även
över ett nätverk.
En mycket kraftfull funktion för att se till att dokument
har ett aktuellt innehåll. Dock det är kanske en viss risk
att arbetsmiljön blir lite rörig med alla korsreferenser.
Tangentbordskontroll i Finder
Sedan system 5 har det gått att navigera med hjälp av tangentbordet i dialogrutorna för ”Öppna”. I system 7 har detta utvidgats till att gälla generellt i Finder och i alla
dialogrutor för spara och öppna. Information om dessa
funktioner och de olika kommandona får du i menyvalet
”Genvägar i Finder”, i hjälpmenyn (symbolen med frågetecknet i en pratbubbla uppe till höger) i Finder.
Hjälpbubblorna ger information. Välj kommandot ”Visa
hjälpbubblor” i hjälpmenyn (menyn med ett frågetecken i
en pratbubbla i det högra hörnet av menyraden). När du
sedan placerar markören över olika objekt på skärmen ger
en text i en liten pratbubbla information till användaren
och det fungerar fortfarande att arbeta.
Många program utnyttjar denna funktion i sin senaste
version för att ge direkt hjälp på skärmen.
TrueType är Apples nya fontformat. Det är en vidareutveckling av ”QuickDraw” (Apples sidbeskrivningsspråk)
för att beskriva teckenformer. Tekniken fungerar på samma sätt som för PostScript-fonter, med de skillnaderna att
den uträkning av fontens utseende på skärmen som ATM
(Adobe Type Manager) gör för en PostScript-font är inkluderad i systemet för TrueType och att en TrueType-font
inte behöver en skärmfont för att hanteras av systemet.
Problemet är att den som arbetar med grafisk produktion
vill arbeta med samma sidbeskrivningsspråk vid alla tillfällen (på skärmen, vid korrekturutskrifter och vid sättning) och då är PostScript den gällande standarden. Ett av
de troliga huvudargumenten för Apple att utveckla TrueType var att få Adobe (som har patentet på PostScript) att
släppa på sina hemlisar – vilket också lyckades.
Mapphantering i systemmappen
En funktion av något mer teknisk natur i system 7 gör att
inte systemappen längre lastas med en stor mängd dokument, vilket ofta var en orsak till att datorer var mycket
långsamma i tidigare systemversioner. När du vant sig vid
den nya hanteringen är det också enklare att få en överblick av en dators systemkonfiguration. Systemet tillhandahåller även denna funktion till andra programvaror i
datorn, vad gäller att placera inställningsdokument mm
på rätt plats i systemmappen.
IAC
IAC står Inter Application Communication och är en funktion i systemet som än så länge i första hand berör programutvecklare. IAC innebär att ett program kan kommunicera med ett annat program som ligger i bakgrunden (är
startat men inte är det som är valt av användaren) eller på
en annan maskin i nätverket. Detta innebär att ett program kan utföra kommandon i ett annat program och därmed antingen låna funktioner eller kontrollera det andra
programmets arbete. Antingen kan detta leda till att standardprogram erbjuder fler funktioner om en annan viss
standardprogramvara finns på nätverket, men det finns
också stora möjligheter för mer tekniskt kunniga användare att skräddarsy sin arbetsmiljö.
Förfinad utformning av gränssnittet
I system 7 finns det ett mycket bättre stöd än tidigare för
att program ska kunna använda färg i sina gränssnitt.
Framför allt ser du detta i Finder om du har en färgskärm.
I Finder har man gjort mycket vad det gäller utformningen
för att förenkla det ännu mer för användarna, både funktions- och formgivningsmässigt. Apple har också tagit tillfället i akt att försöka göra datorns gränssnitt mer attraktivt för att lura till sig fler kunder. När du har innehållet i
Finders fönster ordnade enligt lista går det dels att arbeta
med flera hierarkiska nivåer samtidigt (genom att trycka
på pilen till höger om mappsymbolen) och ändra sorteringsordningen genom att endast klicka på rubrikerna
överst i fönstret (”Namn”, ”Storlek” etc.).
Filsökning
Nu är sökfunktionen inkluderad i Finder och inte längre
en långsam Filsökare i äppel-menyn. Kommandot, Sök,
hittar du i Arkiv-menyn i Finder och i system 7 går det fort
att söka igenom en hårddisk. När Finder hittar något som
stämmer med det du skrivit, öppnar den mappen där filen
ligger och markerar den. Det går också att specificera
sökargumenten på ett mer intelligent sätt än tidigare.
11
Design Typografi Produktion # 3 • April 1992
Fem genvägar för dig som jobbar i PageMaker
Vill du bli en PageMaker-snitsare? Eller helt enkelt bara lära dig
arbetsbesparande knep som
underlättar ditt arbete? DtP ger
dig här fem tips – genvägar till
en bättre layout.
1.
Välj rätt metod för avstavning! PageMaker har tre alternativ för avstavning: Endast manuell, Manuell samt
lexikon och Manuell samt algoritm.
Det första alternativet, Endast
manuell, är bara användbart för
mycket korta texter där layoutaren
själv vill styra varje avstavning och är
därför mycket tidskrävande.
Manuell samt lexikon ger korrekta
avstavningar, men många ord som
finns med i en normal text saknas i
avstavningslexikonet och avstavas
därför inte alls. Detta tillval kräver
också en hel del efterarbete.
Manuell samt algoritm avstavar
orden efter en matematisk formel –
det må låta osäkert men blir oftast
rätt. Väljer du denna avstavningsmetod får du göra en översyn i efterhand
för att justera de avstavningsfel som
trots allt uppstår, men detta alternativ för avstavning är ändå det snabbaste.
När du avstavar ord manuellt –
tänk på att använda så kallade mjuka
bindestreck som du får genom att
använda kommando-tangenten tillsammans med bindestrecket -. Då kan
du stryka och lägga till i texten utan
att tänka på bindestrecket – om texten förskjuts så att ordet inte längre
avstavas, försvinner bindestrecket.
2.
Är avstånden ojämna mellan bokstäverna i rubriken? Trots att de flesta
typsnitt har värden för knipning mellan olika bokstäver kan text i stora
grader ändå se ojämn ut och behöva
justeras i efterhand. Särskilt gäller
det mellanrummet mellan bokstavspar som VA och YA. För att lära dig
manuell knipning mellan bokstäver
måste du introduceras i ett nytt
begrepp: em. En em är lika stor som
den text du arbetar med. Är texten 36
punkter är en em också 36 punkter
och så vidare. Du har i PageMaker två
möjligheter när det gäller att minska/öka avståndet mellan två bokstäver. 1/25 em och 1/100 em.
För att minska avståndet 1/25 em
använder du följande tangenter: kommando + backsteg (den tangent du
använder för att ta bort den bokstav
du just skrivit). För att minska
avståndet 1/100 em använder du alt +
backsteg. Vill du öka avståndet 1/25
respektive 1/100 em använder du
kommando + shift + backsteg respektive alt + shift + backsteg.
3.
Textbehandlaren är ett mycket
användbart redskap som du öppnar
genom att klicka tre gånger i följd på
den text du vill behandla. Förutom att
du här har en rättstavningskontroll
och kan söka och ersätta ord, kan du
också använda sök-och ersätt-funktionen på attribut. Du kan till exempel
ersätta all text i 14 punkters Futura
med 16 punkters Franklin eller ersätta all text formaterad som versaler till
kapitäler, all fet kursiv text till mager
kursiv och så vidare.
4.
Tar du ofta mot texter skrivna på PC
för layout på din Macintosh? Då kan
det vara idé att installera monteringsfilter i ditt PageMaker-program.
Då slipper du konvertera texterna
själv, PageMaker gör jobbet åt dig.
Monteringsfilter finns för flera versioner av Word Perfect för PC, ASCIIfiler skrivna på PC, RFT för PC samt
XYWrite III Plus. Fråga din återförsäljare var du kan få tag på dessa
monteringsfilter!
5.
Vill du flytta den layout du gjort till
en annan sida i samma dokument?
Det enklaste sättet att göra detta är
att välja 25% storlek från Sida-menyn
(snabbkommando: kommando + 0). Då
ser du både det uppslag du arbetar på
och monteringsytan runt omkring.
Markera det du vill flytta genom att
dra en ram runt allting med pilverktyget. Tänk på att handtaget till textblock ibland kan ligga en bit utanför
sidytan – se till att allt blir markerat.
Håll nere shift-tangenten samtidigt
som du drar med dig allt i layouten åt
sidan eller rakt upp. Shift-tangenten
gör att du drar rakt, om du börjar dra
uppåt, förskjuts objekten inte i sidled
och om du drar åt sidan förskjuts de
inte i sidled. Gå sedan till den sida dit
du vill flytta layouten, välj 25% storlek och flytta in objekten på samma
sätt som du tidigare flyttade ut dem.
Du kan också markera önskade
objekt, kopiera dem och klistra in dem
på den nya sidan. Vill du flytta sidor
mellan olika dokument måste du gå
via klipp- och klistra. Tänk då bara på
att inte avsluta PageMaker när du går
mellan de två dokumenten, välj öppna
och stäng istället.
BONUSTIPSEN
• Håll nere alt-tangenten och musknappen. Rör på musen, och vips flyttar du
runt PageMaker-sidan på skärmen utan
att behövs gå via rullningslisterna.
• Ett vanligt sätt att arbeta i PageMaker
är att gå från skärmstorlek (kommando +
w) till 200% sidstorlek (kommando + 2).
Detta för att finjustera detaljer och få en
bra översikt samtidigt. Men i 200% storlek kan du behöva flytta dig över sidan
för att komma till just den del av sidan
du vill se. Gör så här istället: Håll nere
tangenterna kommando, shift och alt och
klicka sedan på den punkt du vill se i
200% storlek. Då kommer den del av
sidan du klickat på mitt i din nya skärmbild med 200% storlek. Klicka en gång
till och du ser sidan i 100% storlek, en
gång till och du är tillbaka i 200% etc.
• Om du vill få en översikt över ditt dokument och se alla sidor i följd, behöver du
inte själv bläddra framåt i dokumentet
genom att klicka fram nya sidor. Håll
nere shift-tangenten medan du väljer Gå
till sida… ur Sida-menyn, så bläddras
sidorna förbi automatiskt tills du avbryter
bläddringen genom att hålla nere shifttangenten och trycka . (punkt).
• Vill du snabbt och enkelt använda en
rolig layoutdetalj? Håll nere alt-tangenten och tryck dit ett q så får du följande
resultat: •.
• Om du ofta arbetar med innehållsförteckningar och liknande, kan du få en linje eller prickad rad mellan innehållsraden
och sidhänvisningen genom att använda
tabulatorerna på rätt sätt. Markera texten med textverktyget. Välj Indrag/tab
från Text-menyn. Välj utföring (streck
eller prickar) och klicka på de små hakarna som anger var tabulatorerna ligger.
Använd tabulatortangenten för att göra
mellanrum så får du följande uppställning:
Heminredningsspecial _______sid 3 eller
Somrar jag minns...........................sid 7
12
Nytt typsnitt
från Danmark
Poul Søgren vid Purup Prepress i
Danmark har tecknat typsnittet Jante
Antiqua, förmodligen med Aksel Sandemose i tankarna. Jørgen Eie Christensen digitaliserade Jante. Det är en
relativt kraftfullt tecknad, lättläst
antikva, och finns i vikterna medium,
halvfet
och
fet,
rak
och
kursiv.
Søgren själv beskriver Jante som
ett försök att översätta den franska
typografin till danska, där resultatet
hamnat någonstans mellan Frankrike
och Holland.
Skriv längre
på PowerBook
Har du en ny liten batteridriven Mac
ska du titta på Nisus Compact, en
strippad version av Paragon Concepts
mycket avancerade ordbehandlingsprogram Nisus.
Kompaktversionen jobbar helt i
datorns RAM-minne, så hårddisken
drar inga batterier när du skriver. Det
som tagits bort ur Nisus är bl.a. layoutfunktioner och makron. Men allt
går att lägga till igen, om du vill,
genom att köpa tilläggsmoduler. På så
sätt kan du skräddarsy Nisus Compact helt efter dina egna behov. Modulerna fungerar på samma sätt som
Quark XPress XTension; du lägger
dem i samma mapp som Nisus Compact så kommer de upp som menyval i
programmet.
I USA säljs Nisus Compact för 150
dollar och modulerna för 30 dollar
styck.
DiskExpress får
sällskap i paketet
ALSofts storsäljare DiskExpress har
nu uppdateras för System 7. Programmet är fortfarande marknadens bästa
för att få ordning på fragmenterade
hårddiskar, steget före Mac Speed
Disk från Norton Utilities eller
Deluxe Optimizer från MacTools.
För DtP-läsare som hårdkör sina
Macar är DiskExpress eller något av
dess konkurrenter en nödvändighet.
Den fragmentering (uppdelning av
såväl det lediga utrymmet som filer på
flera olika ställen på hårddisken) som
obönhörligen sker gör hårddisken
trött och långsam. Med ett defragmenteringsprogram får den nytt liv. Kör
dessutom programmet ofta. DiskExpress erbjuder full automatik för den
som vill lösa sina fragmenteringsproblem en gång för alla.
DiskExpress ingår i ALSofts Power
Utilities, ett paket som innehåller
flera användbara verktyg. Mest
bekant efter DiskExpress är förmodli-
Design Typografi Produktion # 3 • April 1992
gen Master Juggler, som hanterar
typsnitt, skrivbordstillbehören under
äpplet, ljud, program m.m. på ett
smart och enkelt sätt. Faktiskt fullt i
klass med det i Sverige vanligare
Suitcase II från Fifth Generation
Systems, och till och med något bättre
när det gäller användarvänlighet.
DtP-panelen rekommenderar köp
av dessa eller liknande program med
samma funktioner.
NewsEdit väljs av
fler i dagspressen
Östra
Småland,
Arbetet
Väst,
Östersundsposten,
Länstidningen,
Barometern, Aftonbladet, Arbetabladet, Hallands Nyheter och Sundsvalls
Tidning har valt NewsEdit för sin
redaktionella textproduktion.
NewsEdit från Baseview Products
Inc ingår i ett paket av program som
förutom inskrivning och redigering
klarar hantering av nyhetsbyråtexter,
kommunikation med lokalredaktioner, utskrift av ombrutna sidor och
integration med Quark XPress.
Trycksvärta farligt
för borgmästare?
Borgmästaren i Detroit, USA, hävdade nyligen i ett uttalande att tidningars trycksvärta var en hälsofara för
läsarna. Uttalandet var ett försök att
rikta intresset från Detroit-tidningarnas avslöjanden kring några fastighetsspekulanters förgiftade mark.
Enligt borgmästaren innehåller
trycksvärta giftiga ämnen. Men forskare från de amerikanska tidningsutgivarnas organisation konstaterade
att för att få den rekommenderade
maximidosen av exempelvis zink skulle en läsare vara tvungen att äta 11
sidor av tidningen. För dagsdosen
magnesium skulle man behöva sätta i
sig 108 sidor, och för aluminium 32
sidor…
Borgmästare Coleman Young och
hans pressekreterare tar emellertid
inga risker. I fortsättningen läser de
Detroits dagstidningar med gasmask
och handskar, säger de.
Monotype
letar nya ägare
Monotype Corporation, moderbolaget
till Monotype Typography, skär ner
och söker nya ägare sedan företaget
hamnat på randen till konkurs. Monotype är en av världens mest berömda
stilgjuterier och tillverkare av sättutrustningar. Med typsnitt som Baskerville, Bembo, Perpetua, Gill, Times
New Roman, Plantin och ett par tusen
till är Monotype känt för sin typografiska kvalitet.
En orsak till Monotypes ekonomis-
ka problem ligger i företagets uppbyggnad; man har tjänat pengar på
leverans av sättsystem i första hand,
på typografin i andra hand. När desktopproduktionen slog igenom var man
oförberedd och sen att agera, i likhet
med sina tyska konkurrenter. De fina
sättsystemen blev en belastning.
Monotype Typography, som levererar de fina Postscript-snitten, går
dock med vinst. Vi gissar att Adobe
gärna skulle vilja lägga vantarna på
detta dotterbolag.
Varning för
dubbla system
Ibland kan du vara tvungen att ha två
system samtidigt på Macen, om du är
beroende av programvara som inte är
helt kompatibel med det nya systemet. Kom då ihåg att bygga om skrivbordet genom att hålla ner alt- och
kommando-tangenterna varje gång du
startar om Macen med system 6.
Det som annars kan hända är att
datorn, när den kör under system 6,
skriver över filer du skapat under
system 7. System 6 känner inte igen
alla system 7-filerna om inte skrivbordet byggs om varje gång.
Väluppfostrat virus
upptäckt i USA
Ett nytt virus, som angriper program
och systemfilen i Macdatorer, har
upptäckts i USA. Viruset sprids
snabbt genom smittade program (”10
Tile Puzzle” och ”Obnoxious Tetris”),
men förstör inga data på hårddisken.
Däremot kan infekterade system krascha.
Viruset heter MBDF A och kan
bekämpas genom t.ex. SAM Virus Clinic. Råkar du ut för datorsnuva, kontakta DtP så försöker vi hjälpa dig!
Adobe-chip ger snabbare
Postscript-laserskrivare
Adobe har tagit fram ett chip som
(enligt Adobe) ska ge precis så snabba
utskrifter som mekaniken i printern
tillåter – det ska inte längre vara programvaran som tar tid.
Chipet kommer att installeras i
laserskrivare från olika tillverkare
under 1992.
Glasnost öppnade nya
marknader för typsnitt
Casady & Greene (kända för det lilla
eleganta databasprogrammet QuickDex) är en av många typsnittstillverkare som erbjuder fonter på kyrilliska. Bodoni, Garamond och de mera
östligt klingande Svoboda, Murmansk
och Odessa Script finns för såväl Mac
som PC för den internationella ryska
teckenuppsättningen.
13
Design Typografi Produktion # 3 • April 1992
När gav du dina läsare ett register sist?
Registret gör faktaboken och tidskriften verkligt
användbar och ger den ett mervärde som handbok.
I faktaboken är sakregistret självskrivet, och för
fackpress är publicerade årgångsregister och samlade epokregister ofrånkomliga. För en redaktion
och för journalisten gör interna arbetsregister det
möjligt att kolla upp var vem skrev vad, och vad du
själv skrivit en gång i tiden.
”ordbehandl*” som sökord under uppslagsordet ”Ordbehandling” får vi med både ”ordbehandling”, ”ordbehandlare” och ”ordbehandlingsprogram”, men vi missar felstavningen ”ordbehanling”.
Det går också att registrera fraser med två eller flera
ord. En ordgrupp kan tas upp i registret oavsett vilken ordning de enstaka orden har i texten, och även om orden inte
står intill varandra.
Att vi ändå inte har de sakregister vi behöver, beror på att
ordbehandlings- och layoutprogrammens registermetod
med märkning av alla ord är så primitiv att man inte gärna använder den. Metoden förutsätter att orden kodas vid
inskrift, men oftast vill man upprätta registret i efterhand
och det utförs för det mesta av någon annan än författaren.
Att sedan ändra i urvalet av registerord är så bökigt att
man helst avstår från hela saken. Det finns dock ett litet
program, Sonar Bookends, som befriar registratören från
kodningsslaveriet och som dessutom möjliggör mycket kvalificerade register.
Det är främst tre funktioner som gör detta lilla program
så intressant:
Specificera och utesluta kombinationer
Indexering utifrån en fristående ordlista
Bookends kan skapa sakregister för alla slags dokument
utifrån ordlistor. Listorna kan uppdateras och registreringen kan göras om vid behov. Ordlistan kan skapas i
vilket program som helst, bara ordlistan sparas i textformat. Listan kan innehålla både enstaka ord, delar av ord
och hela fraser som ska sökas. En viktig poäng är att själva
sökorden inte behöver visas i det slutliga registret. Listan
kan ställas upp med rena uppslagsord, som inte används i
sökningen men som visas i registret i stället för sökorden.
Ett uppslagsord sätts i så fall före sökorden och skiljs från
dem med ett citattecken. Enda gränsen för antalet sökord
är datorns arbetsminne.
Sakregister kan upprättas för enstaka dokument eller
för obegränsat antal dokument som finns samlade i en
mapp. Dessa dokument kan motsvara kapitel i en bok,
artiklar i en tidskrift eller volymer i en årgång. Den
springande punkten är att de namnges på det sätt du vill
att de ska rubriceras i registret. Det färdiga registret
består av alfabetiskt ordnade uppslagsord och därunder
dokumentnamnen i bokstavsordning, d.v.s. kapitel eller
volymnummer, följt av de sidnummer där uppslagsordet
förekommer i varje dokument. Du kan utesluta dokumentnamnen ur registret för att få ett sammanhängande register för bokkapitel eller tidskrifter som har en löpande numrering. I så fall krävs att dokumentens namn är ordnade
alfabetiskt.
Hierarkiska register
Bookends register kan göras hierarkiska med flera underavdelningar, genom att underavdelningar särskiljs med
tabulator och Multi-level väljs i dialogrutan. Observera att
endast den lägre nivån indexeras.
Funktionerna för villkorlig sökning gör att du kan skapa verkligt kvalificerade sakregister med minimal
ansträngning och på en bråkdel av den tid ett manuellt
arbete skulle ta. Allt som krävs är kännedom om materialet och systematisk uppställning av uppslagsord och sökvillkor. Nedan visar vi på några intressanta möjligheter.
En självklar finess är att registrera olika varianter av
ett uppslagsord. Sonar Bookends identifierar ett ord som
har sökordets tecken fram till asterisk (*). Om du anger
Det går också att samla flera sökord under ett uppslagsord,
och att utesluta specifika ord. Med operatorerna ”och” (&),
”eller” (|) samt ”inte” (~) kan du styra sökningen till vissa
kombinationer. Du kan specificera söksträngen så att
du bara får med ”ordbehandlare” och ”ordbehandlingsprogram”:
(”ordbehandlare|ordbehandlingsprogram”).
Omvänt kan du specificera att få med alla ord som innehåller ”ordbehandl” utom ordet ”ordbehandling”: (”ordbehandl*~:1ordbehandling”).
Genom möjligheten att kombinera jokersökning, operatorer och fraser kan sakregistret göras mycket förfinat.
Sonar Bookends kan också skapa en innehållsförteckning, baserad på en ordlista. Skillnaden är att endast första sidnummer anges och att den inte sorteras alfabetiskt.
Frekvensregister innebär att Bookends skapar en förteckning över alla ord i ett dokument. Du kan välja mellan ett
komplett register med sidnummer eller bara en uppräckning av orden. Det kan vara en bra utgångspukt för att
skapa en egen ordlista. Urvalet kan begränsas så att ett
tak sätts för antal förekomster, och att konjunktioner, prepositioner och andra småord utesluts.
Sonar Bookends hanterar dokument från de flesta ordbehandlingsprogram och layoutprogram i originalformatet.
Dokument från QuarkXPress måste först konverteras till
läsbart format via ett menyval i QuarkXPress, men det är
inte särskilt störande, utom vid upprepade uppdateringar.
Snabbsökning i flykten
Ofta behöver du i skrivande stund snabbt kolla upp vad du
själv eller någon annan tidigare skrivit i ett ämne. Det
leder alltför ofta till ett oändligt sökande i dokument och
tidningar, och mynnar ut i att du struntar i saken sedan
du redan förlorat tid och ork.
Ett sakregister kan vara användbart, men ofta är du
ute efter något så speciellt att det inte går att hitta direkt i
registret. Du kan använda Sonar Bookends för att göra ett
snabbregister på det du söker, men det är faktiskt att gå
över ån efter vatten.
Ett rakare alternativ är det utmärkta skrivbordstillbehöret Goofer, som söker genom alla tänkbara filer efter ett
angivet ord. Sökningen kan styras till mappar och olika
typer av dokument, t.ex. QuarkXPress-dokument i DtPmappen. Men Goofer stannar vid alla förekomster av ett
ord och endast enstaka ord kan sökas.
Det bästa alternativet för en kvalificerad snabbsökning
är Sonar Professional, som har ännu större kapacitet än
Bookends för villkorlig sökning, så att du exakt kan ringa
in det ämne du söker och styra sökningen till misstänkta
mappar. Sökningen går mycket snabbt och du får direkt
upp den sökta texten på skärmen. Programmet är lite dyrt,
7-8000 kr, men för en redaktion där sådana snabba och
preciserade sökningar i ett stort material behöver göras
dagligen är det motiverat.
Sonar Bookends 2.1 kostar 1 490 kronor, Sonar Professional, c:a
7500 kr. Distributör är Programpaketet AB, Nybro, 0481-111 23.
14
Design Typografi Produktion # 3 • April 1992
Tre typografiska toppenböcker till bottenpriser
Du som prenumererar får ingen
diskett med detta nummer av
DtP. Istället erbjuder vi tre böcker till mycket kraftig rabatt.
Böckerna är Valter Falks klassiska ”Bokstavsformer & typsnitt
genom tiderna”, Bo Berndals
”Typiskt typografiskt” och
Christer Hellmarks ”Typografisk
handbok”. Köper du alla tre
böckerna genom DtP, sparar du
sammanlagt 500 kronor!
Valter Falks bok är säkert väl känd
för de flesta DtP-läsarna. Den är faktiskt unik; en lika bred och kunnig
genomgång av typsnittshistorien och
personerna bakom typsnitten har ingen annan förmått göra. Att den dessutom är skriven på en allt annat än
akademisk prosa, gör läsningen till
ett nöje även för den som till äventyrs
inte är typsnittsfanatiker.
Tusen typsnitts krönikör
Tusen typsnitt omskrivs av Valter
Falk i hans livsverk (jo, det finns ett
register längst bak i boken, till och
med två – ett för personer och ett för
typsnitt). Typsnitt som Baskerville,
Garamond, Times och andra vanliga
brukssnitt ägnas naturligtvis större
utrymme än exempelvis ett typsnitt
som brittiska Wide Latin (1883).
Men även detta sistnämnda, från
stilgjuteriet Stephenson Blake, är
intressant; här ser du tydligt varifrån
en typformgivare som Zuzana Licko
hämtade inspiration när hon skapade
Postscript-snittet Matrix på sin
Macintosh hundra år senare.
”Bokstavsformer & typsnitt genom
tiderna” kom 1975. Den var slut på
”De engelska boktryckarna var mycket kritiskt
inställda till Baskerville. Han betraktades som en
excentrisk amatör och togs inte på allvar som fackman. Man klandrade det glättade papperet och den
osedvanliga skärpan i trycket, som man påstod
vara skadlig för ögonen”. Ur Valter Falks bok.
förlaget och omöjlig att hitta på antikvariat när Ordfronts förlag bestämde
sig för att ge ut den ånyo. Boken har
fått ett sobrare yttre, det gamla
skyddsomslagets hiskeliga gula färg
är borta, men insidorna är desamma;
250 sidor späckade med kunskap.
Valter Falks bok brukas även utanför Sveriges gränser; av typsnittsformgivaren Gerard Unger i Amsterdam t.ex, som läser i den så gott som
varje dag – utan att kunna läsa svenska! Jag förstår ändå vad som står där,
säger Gerard Unger, men frågan är
om det inte är dags för en engelsk
upplaga.
Är den då inte ”omodern” eftersom
den skrevs före desktop-explosionen?
Nej, god typografi existerar ju i såväl
bly som fotosats och laser, och dålig
typografi blir ju inte bättre av att vara
digitalt framställd. Såtillvida blir aldrig klassisk typografi gammal.
Dessutom behövs alltid historisk
kunskap för den som vill ha perspektiv på sitt jobb. Så slit ögonen från
bildskärmen och läs Falks bok! Du
blir inte besviken.
Ordbruk och bokstavsskötsel
Bo Berndal, som gjort de typsnitt som
nya DtP-prenumeranter kan välja
bland (se nästa sida), driver Bigg
annonsbyrå och Galleri Hålet i Stockholm. Hans bok ”Typiskt typografiskt”
(Bokförlaget T. Fischer & Co) kommer
nu i en ny upplaga.
Bo Berndal säger många kloka
saker i sin bok, men framförallt visar
han vad han menar med exempel.
Läsaren kan också botanisera i förfat”Vilken miljö och vilka ramar man än väljer
för sin publikation skall man tänka på att
även den aktiva typografin har en funktionell grundtanke. Typografi kan definitionsmässigt inte vara kreationer för sin egen
skull, utan har alltid syftet att bära fram
innehållet”. Ur Bo Berndals bok.
tarens egna märken. PK-banken, socialstyrelsen, riksarkivet, journalistförbundet, Procordia (liksom Svenska
forskningsinstitutet i Istanbul); alla
har de fått form av Bo Berndal.
Det är alltid lika roligt att få brev
författade på Bo Berndals egen Mac.
Där har han nämligen lagt in sina
egna privatsnitt, bland annat en
skrivstil som gör att brevet får en
högst personlig prägel. Mac-typsnitt
skapar han själv med hjälp av skisser,
en scanner och ett typsnittsprogram.
Den inställningen, en sorts suveränitet över tekniken, präglar också Bo
Berndals bok (nedtecknad av Paul
Frigyes). Inte så att det saknas tekniska avsnitt, men det är fascinerande
att se Bo Berndals förtjusning över
fräcka layouter i Clic och Z, allt avbildat i boken, och samtidigt veta
att detta är en typograf av den gamla
stammen, med en hel del blytradition
i ådrorna.
Bokformgivarens lärdomar
Christer Hellmark, formgivare av
framförallt böcker, skriver i kommande nummer av DtP om brödtextens
”Förkortningar flitigt använda kan bli ett fikonspråk
som utestänger läsare – precis som på medeltiden.
Ibland blir intrycket rent löjligt. Att med inga eller
måttliga kunskaper om datorer läsa artiklar i datatidningar är en prövning: vad betyder egentligen RAM,
DOS, PC, VGA, EMS och alla andra förkortningar som
texten är full av?”. Ur Christer Hellmarks bok.
hantering. Det är också huvudämnet i
hans bok ”Typografisk handbok”, som
redan hunnit bli en minor classic på
området. Ordfront har givit ut boken i
samarbete med välkända Ytterlids
sätteri i Falkenberg.
Har även den läsare som inte sysslar med bokformgivning något att lära
av Christer Hellmarks bok? Ja, om du
sysslar med text som ska läsas. Brödtexten i en tidning och satsen i en bok
har många beröringspunkter. I andra
trycksaker blir släktskapen med
bokens typografi ännu tydligare.
Christer Hellmark går grundligt
tillväga; som exempel kan vi ta avsnittet om siffror i text. Här får du veta
hur du i Sverige skriver datum, klockslag, sorter, procent och promille,
decimaler, tusental, ordningstal, bråk,
gatunummer, boxnummer, postnummer, telefonnummer, postgirokonton,
bankgirokonton,
personnummer,
ISBN- och ISSN-nummer. Den som
någonsin typsatt ett visitkort, ett
brevpapper eller en fakturablankett
har alltså nödvändig kunskap att
hämta här.
Så här köper du böckerna
”Bokstavsformer & typsnitt genom
tiderna” av Valter Falk (250 sidor)
kostar för DtP-prenumeranter 275
kronor (normalt pris 452 kronor).
”Typiskt typografiskt” av Bo Berndal (205 sidor) kostar för DtP-prenumeranter 282 kronor (normalt pris
470 kronor).
”Typografisk handbok” av Christer
Hellmark (140 sidor) kostar för DtPprenumeranter 175 kronor (normalt
pris 302 kronor).
Använd kupongen på nästa sida.
Kryssa i rätt ruta för den eller de
böcker du vill ha. Posta eller faxa till
DtP. Vi vidarebefordrar kupongen till
bokförlagen, som sedan skickar böckerna till dig mot postförskott.
De angivna priserna inkluderar
porto och postförskottsavgift. DtP tjänar inte ett öre på detta (vi haussar
bara produkter vi tycker är bra, och
tar inte emot annonser) men vi får
kunnigare läsare, och det är värt
mycket för oss!
DtP-panelens betyg: köp alla tre.
15
Design Typografi Produktion # 3 • April 1992
Fyndhörna för desktopare
Alla prenumeranter är välkomna att faxa in gratisannonser till DtP:s fyndhörna.
Ett krav är dock att allt ni säljer ska ha ett pris utsatt. Ni kan givetvis också
annonsera efter saker att köpa. Och det måste heller inte vara dataprylar!
DtP
Säljes
SE/30, 8 Mb RAM, 105 Mb HD, stort tangentbord, 21” Radiusskärm sv/vit. Laserwriter IINT,
47 500 kr, eller i delar. Tel 08-644 56 65. ••• Apple extern 800 K diskdrive, 900 kr. Apple AUI-toThin EtherNet adapter för Quadra och IIg, 900 kr. Tel 070-29 48 68. ••• Apple 13” Trinitron färgbildskärm. 2 st à 3 800 kr. Två st Apple 13” bildskärmsställ. Tel 010-10 02 69. ••• SE/30, 8Mb
RAM, 105 Mb HD, stort tangentbord, 19” Megagraphics skärm sv/vit, 29 500 kr. Tel 08-644 95 11.
••• Trinitron 19” färgskärm inkl 8 bitars bildskärmskort, 25 000 kr. Internminnen 4 Mb 80 ns 32
pin till Mac II eller Quadra, 8 st à 1 750 kr. Tel 08-663 91 23. ••• Daige vaxmaskin som ny,
2 000 kr. Tel 08-644 95 11. ••• Litet tangentbord till Mac, 500 kr. StyleWriter (ny) 2 000 kr.
Tel 08-644 56 65.
Design Typografi Produktion kommer
ut med 12 nummer om året. Redaktör och ansvarig utgivare är Pelle
Anderson. Copyright © DtP. Presslagt
10 april 1992.
ESSELTUB AV STIG-ÅKE MÖLLER
ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVXYZÅÄÖ&ŒØÆ.,:;!?()/-–
abcdefghijklmnopqrstuvxyzåäöéüœø梿1234567890
Adress
BEOWULF AV BO BERNDAL
104 60 Stockholm
abcdefghijklmnopqrstuvxyzåäö
&éüœøæGWA!?¿()/-–¢ç1234567890
(Bud och besök Kocksgatan 25)
Design Typografi Produktion
Box 20158
Tel
08-644 95 11
Fax
08-644 90 66
WINGBILL AV BO BERNDAL
PG
89 29 77-0
ABCDEFGHIJKLMNOPQRSTUVXYZÅÄÖ&ŒØÆ.,:;!?()/-–
abcdefghijklmnopqrstuvxyzåäöéüœø梿1234567890
BG
385-6010
Prenumerationspris helår 2 400 kr
plus moms. Garanti: Prenumerationen
Gratis typsnitt, XTensions m.m.
kan när som helst sägas upp; över-
Här ovan han du se typsnitten du kan välja mellan som prenumerationspremie.
Med nästa nummer av DtP följer ytterligare en diskett till alla prenumeranter.
Bland annat kommer den att innehålla en rad XTensions för dig som jobbar i
Quark XPress. Senare i vår kommer en hel del överraskningar, så häng med!
skjutande summa betalas tillbaka.
Tryck
Affärstryckeriet, Norrtelje 1992.
Vill du inte klippa ur kupongen så kopiera den – du kan också faxa den till 08-644 90 66!
✃
■ Ja, jag vill prenumerera på DtP, inklusive gratisdisketter,
under ett år (12 nummer) för 2 400 kr plus moms. Jag väljer typsnittet ■ Esseltub, ■ Beowulf, ■ Wingbill som premie. Dessutom får jag
en gratis diskett innehållande Mimic demo och en Sverigekarta. Så
fort prenumerationen är betald kommer disketterna med posten.
Jag vill ha ■ Mimic XTension för XPress för 795 kr plus moms.
Dessutom beställer jag typsnitten ■ Esseltub, ■ Beowulf, ■ Wingbill
för 350 kr plus moms per styck. Jag vill ha typsnitten för ■ Macintosh, ■ PC. Jag arbetar med ■ Quark XPress, ■ PageMaker.
Jag vill köpa ■ ”Bokstavsformer & typsnitt genom tiderna” av
Valter Falk för 275 kr, ■ ”Typiskt typografiskt” av Bo Berndal för
282 kr, ■ ”Typografisk handbok” av Christer Hellmark för 175 kr.
Frankeras ej.
DtP betalar
portot.
DtP
NAMN
FÖRETAG
Svarspost
ADRESS
110141700
POSTNUMMER
110 20 Stockholm
POSTADRESS
TELEFON
BRA ARTIKEL I DETTA NUMMER
OVANLIGT DÅLIG ARTIKEL I DETTA NUMMER
FAX
16
Design Typografi Produktion # 3 • April 1992
Desktopteknik ger På TV fjärrkontroll och snabbhet
Det finns fortfarande de som tror att vanliga PC
och Macintosh inte kan samsas i samma nätverk.
Tidningen På TV har jobbat med Mac och PC i ett
och samma nätverk i två och ett halvt år.
Tidningen började utkomma i januari 1989, och då var produktionen upplagd på traditionellt sätt. Texten skrevs visserligen in på PC med Word Perfect, men därefter sattes
den i spalter, kördes ut på fotopapper och monterades med
vax och kniv.
Det betydde att också lämningstiderna var traditionella. Två veckors pressläggning på TV-tablån var ingen lyckad utgångspunkt för redaktionens jobb… Dessutom kostade det pengar.
PC-nätet för textproduktion behöll man dock när På TV
i augusti 1989 skaffade Mac för att bryta sidorna själva.
Och dessutom kopplade man ihop PC-filhanteraren som
sköter ett Novell-nät med Ethernet med en Mac-filhanterare som skulle sköta Macarna för sidframställningen. Programmet man skaffade var PageMaker.
Än idag har På TV samma nät, även om antalet Macar
har vuxit. Och dessutom har man sedan augusti 1991 börjat byta ut PageMaker mot Quark XPress.
– Vi vann på flera sätt på övergången till desktopteknik,
säger Hassse Berglund, tablåredaktör och dataansvarig.
– Pressläggningen kortades avsevärt, vi fick med sena
ändringar i programtablåerna, tidningen blev korrektare
när vi kunde stryka exakt på raden, över huvud taget fick
vi bättre kontroll.
Ett korrekturfel från läsarstorm
Kontroll är ett nyckelord för en tidning där ett korrekturfel
på en TV-tid kan utlösa en läsarstorm. Korrekturläsarna
får jobba med elva olika språk; i tablåtexterna förekommer
norska, danska, engelska, tyska, franska, holländska,
spanska, italienska, turkiska och lite finska.
Ett vanligt nummer av På TV är 90 sidor. 70 av dem är
tablåsidor. Tablåernas
Paganini, Hasse BergWidsell-sfären
lund, har skrivit makron
På TV (upplaga 52 194 enligt TS fjärde
i Word Perfect som
kvartalet 1991) ingår tillsammans med
exempelvis sorterar alla
tidningen Z, Moderna Tider (tidning och
tablåer i rätt ordning.
TV-program) och Brombergs bokförlag i
På TV är givetvis hårt
Widsell-sfären av Stenbecks-imperiet. Chemallad.
fredaktör för På TV är Bert Willborg, VD är
En TV-dag tar fem
Jörgen Widsell. Antal anställda i På TV är
uppslag, tio sidor, i tidåtta, ett par frilanskrafter oräknade. Stenningen.
På
första
becks bolagsbildningar är inte alltid så
uppslaget
kommer
enkla att göra organisationsdiagram över,
Kanal 1, TV 2, TV 3, TV
men meningen är att ett nytt bolag ska
4 samt en snabbvalstaformas för Widsell-företagen. Här ligger
bell där också Nordic
också Z-radio, Z-TV, delägarskap i lokalraoch de bägge långfilmsdiostationer samt ännu så länge de lokalkanalerna finns inlagda.
TV-stationer som byggs upp i Stockholm,
På andra uppslaget
Göteborg och Malmö. Däremot ingår inte
följer en detaljerad tablå
Röster i radio/TV, som Widsell/Willborg
över de bägge filmkanalade ett bud på. Tidningen gick istället till
lerna Filmnet och TV
Allers – Sveriges Radios styrelse kunde
1000. Här börjar också
helt enkelt inte sälja tidningen till ett
de övriga kabelkanalerStenbeck-företag…
na, Nordic, MTV, Super,
Discovery, Eurosport etc. som sedan fortsätter på hela nästa uppslag och ytterligare en sida.
Dagen avslutas sedan med tre sidor satellitkanaler typ
tyska, italienska och spanska TV-kanaler o.s.v. Varje
programpunkt börjar på en ny rad, och allt är satt med
ojämn höger.
– Det viktiga är att inte applicera typografimallar på
texterna när man importerat dem, säger Hasse Berglund.
Då försvinner omedelbart alla halvfeta ord man lagt in i
Word Perfect.
Istället använder På TV makron i Makromaker eller
QuicKeys som byter typsnitt m.m. utan att påverka annan
formatering av texten. Typsnitten är New Century Schoolbook för artiklar, Univers för tablåsidorna och extrafet
Futura för rubriker.
Det går mycket bra för På TV just nu. Vissa siffror
pekar på fördubblade annonsintäkter. Upplagan ökar stadigt, inte minst i Norge, där tidningen tar slut i kioskerna.
Prenumerationsupplagan ligger på 36 000, och 25 000
köper lösnummer varje vecka. Framförallt är det parabolägarna som prenumererar.
Det är bara TT och På TV som gör sina egna tablåer i
Sverige, och På TV har t. ex. mycket mera material om
kabelkanalen Discovery än andra tidningar.
TT tar cirka 100 kronor per kanal och månad för denna
service. Om TT tar betalt för 49 kanaler (som På TV har)
skulle det alltså betyda 58 800 kr/år för en TT-kund som
väljer att ha allt i sin tidning.
Säljer TT kompletta TV-tablåer för det priset till 200
tidningar får företaget in elva miljoner sjuhundrasextiotusen kronor om året.
Stenbeck sluter avtal med Ander
På TV förser sedan några månader Nyhetsgruppen i Mariestad med TV-tablåmaterial. Nyhetsgruppen är en gemensam nyhets/reportage-grupp som ägs av Ander-koncernen.
Den servar tolv dagstidningar med material.
För På TV, liksom för Nyhetsgruppen, är samarbetet
lite av experimentverkstad. Fungerar det bra finns det
inga hinder för På TV att ta upp kampen med TT på allvar.
Redan har man samtal med en av landets största dagstidningar om leverans av programtablåerna.
– Dessutom utvecklar vi tablåerna hela tiden, säger
Bert Willborg, chefredaktör för På TV. Idag har vi 49 tablåer, i slutet av året kommer vi att ha närmare 60 olika. TV 2
Norge tillkommer, en arabisk kanal och flera andra
”invandrarkanaler”.
I Norge kommer tidningen ut i en norsk-svensk upplaga, med minst en artikel och insändarsidor på norska.
Parabolägarna är kärnan i På TV:s marknad; vid
årsskiftet 91/92 fanns det 220 000 parabolhushåll i landet,
om ett år närmar sig siffran 400 000.
Kabelnäten expanderar inte längre i samma takt; de
ekonomiska problemen är stora. En orsak, förutom att det
är dyrt att dra kabel, är att folk inte har tillval i samma
utsträckning som i t.ex. USA. Där har 32% av kabelhushållen ett tillval typ filmkanal, sportkanal eller ”smalmat”
typ operakanal.
I Sverige är samma siffra kanske 10%. Det blir inte
kabelbolagen feta av.
Lägger man 5 000 – 10 000 kr på en parabolantenn
köper man utan att blinka även en prenumeration på På
TV. Det är Bert Willborgs ekvation, och stämmer den går
På TV en ljus framtid till mötes.
VAR FINNS DEN BODONI SOM FÖLL I FJOL?
LÄS SVARET I NÄSTA NUMMER AV DTP,
SOM KOMMER REDAN I MITTEN AV MAJ!