Nr 2/2014 PDF - Föreningen Sveriges Dövblinda

Transcription

Nr 2/2014 PDF - Föreningen Sveriges Dövblinda
Förbundet Sveriges Dövblinda
l
Årgång 37
l
April 2014
l
Nr 2
Urban Öqvist vid staty av Marilyn Monroe
- På spännande äventyr i Filippinerna
- Med huden som informationskanal
- Ett nytt liv med cochlea-implantat
Innehåll
Ordförande har ordet..........................................................sid 3
Nytt datum för Höstträffen..................................................sid 7
FSDB:s hemsida............................................................... sid 7
Växande behov av utbildade syn- och hörselinstruktörer...sid 8
Ett nytt liv med cochlea-implantat......................................sid 10
Fejjan för alla!.....................................................................sid 13
Med huden som informationskanal....................................sid 14
Monitor................................................................................sid 17
Ridtest med Ready-Ride.....................................................sid 18
Föräldrarådet:.....................................................................sid 20
- Verktyg för bättre hälsa....................................................sid 20
DBU-sidorna:......................................................................sid 21
- Dennis Lindell har ordet....................................................sid 21
På gång i FSDB..................................................................sid 22
Tips på aktiviteter:...............................................................sid 23
- Sommarkurs Data och Kommunikation............................sid 23
- Rekreation på Salmi Gård................................................sid 24
Regionala föreningar:.........................................................sid 25
- FSDB Mälardalen.............................................................sid 25
- FSDB Väst.......................................................................sid 26
- FSDB Uppsala och Gävleborgs län..................................sid 27
- FSDB Skåne....................................................................sid 28
Hjälp oss att bli fler!.............................................................sid 29
Palawan på Filippinerna......................................................sid 30
2
Ordförande har ordet
Denna gång kommer det att vara
fokus på hur man kan arbeta med
intressepolitiska frågor på landstingsnivå och kommunal nivå. Det
kommer bland annat också att bli
erfarenhetsutbyte och diskussion
om samarbete inom FSDB.
Pontus Degsell
Tack för ditt medlemskap
Jag vill tillsammans med styrelsen
och våra tolv regionala föreningar
och tre sektioner tacka dig som har
betalat din medlemsavgift för år
2014. Som tack för att du har betalat medlemsavgiften för år 2014
kommer det en liten present med
posten.
FSDB:s ordförandemöte
I skrivande stund närmar sig ordförandemötet som blir den 9-11 maj
på Almåsa kursgård. På ordförandemötet träffas ordförandena och
vice ordförandena för de regionala
föreningarna och sektionerna.
På ordförandemötet kommer
också Lotta Sondell att berätta om
Lika Unika. Vi får även besök av
Bertil Sköld som ska informera om
projektet Ny utbildning för syn- och
hörselinstruktörer. Det projektet
håller på att avslutas och jag vill
tillsammans med styrelsen och
personalen passa på att tacka
Bertil för alla hans betydelsefulla
insatser som projektledare.
Program och andra handlingar har
skickats ut till alla anmälda.
FSDB:s ekonomi
Under de senaste åren har FSDB
årligen haft ganska rejäla ekonomiska underskott. För år 2012
landade vårt resultat på - 576 000
kronor. För att FSDB ska få resurserna att räcka till försöker vi
löpande öka intäkterna och minska
kostnaderna genom att effektivisera verksamheten. Samtidigt
som vi försöker hitta nya inkomst-
3
källor måste vi anpassa FSDB:s
verksamhet till den ekonomi som
vi lever med. Personalstyrkan har
minskat och vi måste prioritera hårt
bland arbetsuppgifterna. Styrelsen
har länge arbetat för att framför allt
få ner kostnaderna och därmed
förbättra den ekonomiska situationen. Vi strävar efter att uppnå
balans i ekonomin.
I förra numret skrev jag om att
arbetet med bokslutet för år 2013
pågick. Nu är det arbetet klart. Till
vår glädje har vi lyckats få ner vårt
underskott till - 40 000 kronor för år
2013.
Hård kritik mot ny
diskrimineringslag
Regeringen har lämnat sitt lagförslag om otillgänglighet som diskrimineringsgrund till riksdagen. Förslaget ska slutbehandlas till den 24
juni.
FSDB och många andra organisationer är inte alls nöjda med
lagförslaget. Den största bristen är
att företag med mindre än tio anställda inte ska omfattas av diskrimineringslagen.
Från och med den 18 mars bytte
Torsdagsaktionen namn till Tisdagsaktionen. Arbetet fokuseras
nu på skärpta krav i lagförslaget.
Tisdagsaktionen genomförs på
4
Mynttorget på tisdagsmorgnar kl
9.00.
Den 20 mars skrev också de deltagande organisationerna iTisdagsaktionen en debattartikel i Svenska
Dagbladet. Artikeln hade rubriken
”Undantagen gör Ullenhags förslag
tandlöst”.
LSS fyller 20 år
I år fyller LSS (Lag om stöd och
service till vissa funktionshindrade)
20 år. LSS-reformen har betytt
mycket för personer med funktionshinder och fortfarande finns
det inget annat land i världen som
har en motsvarande lag.
Den 10 april anordnas ett seminarium om LSS i Riksdagen. Några
av de medverkande föreläsarna
är tidigare socialministern Bengt
Westerberg som var med och drev
igenom LSS-lagen, författaren
Sören Olsson som har en son med
Downs syndrom samt forskaren
Barbro Lewin.
SRF firar 125 år
Den 17 maj kommer vår stora
systerorganisation SRF att fira
125-årsjubileum i Örebro. FSDB
och NKCdb medverkar med en gemensam utställning om bland annat socialhaptisk kommunikation.
Seminarier om juridik
Tyvärr har det blivit allt svårare
för personer med dövblindhet att
få tillgång till insatser som t ex
personlig assistans och ledsagning. Det händer också att de som
haft insatser blir av med dem vid
omprövningar eller får ett minskat
antal timmar. För personer med
dövblindhet får detta stora konsekvenser.
I höst kommer NKCdb att anordna
fyra olika seminariedagar kring juridik och dövblindhet. Seminariedagarna blir i Härnösand, Stockholm,
Göteborg och Lund. Målgruppen
för seminarierna är inte enskilda
brukare utan istället bland andra
kuratorer inom syn- och hörselvård
samt dövblindteam och handläggare inom kommuner och Försäkringskassan.
Jag som ordförande kommer att
vara med på föreläsningarna för att
informera om FSDB.
Senaste styrelsemötet
Den 19 mars hade vi i styrelsen
vårt andra styrelsemöte för 2014.
Här kommer några axplock.
Utbildning av Fejjan för alla
Den 7 februari lanserades det nya
anpassade gränssnittet ”Fejjan
för alla” som gör Facebook mer
tillgängligt för personer med dövblindhet och andra personer med
synnedsättning.
En del potentiella användare med
dövblindhet behöver undervisning och stöd för att komma igång.
FSDB har pågående diskussioner
med en folkhögskola om att anordna en specifik aktiveringskurs
just om Fejjan för alla (preliminärt
vecka 40 i slutet av september).
Vi håller tummarna för att kursen
verkligen blir av. Håll utkik efter
mer information!
Forskningsfond
Det är viktigt att FSDB månar
om och visar engagemang för att
främja forskning som rör dövblindhet, framför allt för den medicinska
delen. Med anledning av detta
har styrelsen beslutat att starta
en forskningsfond. Styrelsen har
gett AU i uppdrag att utarbeta ett
förslag med kriterier för forskningsfonden.
Utbildning för döva tolkar och
översättare
SDR har fått medel från Arvsfonden för att göra en ettårig förstudie
om utbildning för döva tolkar och
översättare. FSDB är medsökande
organisation. Den övergripande
målsättningen med projektet är
5
att stärka döva personers konkurrenskraft och sysselsättning inom
tolk- och översättarbranschen.
Kartläggningen kommer att användas för att utforma kurser som ger
döva auktorisering inom området.
SDR har annonserat efter en lämplig projektledare och sista ansökningsdag var den 21 mars. Vi håller tummarna för att det kommer
att finnas en lämplig projektledare
bland de inkomna ansökningarna.
Seminarium om äldre
Den 8 april anordnar Nordens Välfärdscenter seminarium om kombinerad syn- och hörselnedsättning hos äldre. Som föreläsare på
seminariet medverkar bland andra
Barbro Westerholm (riksdagsledamot, FP), PO Edberg (före detta
hörselpedagog) och Lena Göransson (verksamhetschef, NKCdb).
Jag som ordförande kommer att
delta som representant för FSDB.
I nästa nummer kan jag berätta
mer.
Sexuella övergrepp
I slutet av 2013 rapporterade Expressen och andra medier om att
flera före detta elever hade blivit
utsatta för sexuella trakasserier
och övergrepp på bland annat Manillaskolan och Birgittaskolan.
FSDB har tillsammans med övriga
berörda organisationer haft diskus-
6
sioner och möte med Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).
Vi har diskuterat upplägget med
samtalsstöd till de tidigare utsatta
eleverna. Intresseorganisationerna
har också formulerat ett skriftligt
förslag till SPSM. Det är viktigt att
försöka göra allt för att sådana trakasserier och övergrepp inte ska
kunna återupprepas.
Nästa styrelsemöte
Nästa styrelsemöte blir den 9 maj
på Almåsa kursgård.
Hemsida, Facebook och
Twitter
Följ gärna Förbundet Sveriges
Dövblinda på Facebook. Adressen
är: www.facebook.com/
forbundetsverigesdovblinda och på
Twitter @forbundetfsdb.
FSDB:s hemsida på www.fsdb.org
har fräschats upp och besök också
gärna den.
Pontus Degsell
Förbundsordförande
Kontakt med styrelsen
Vill du komma i kontakt med oss i styrelsen? Vår e-postadress är [email protected] Det går också att skriva brev
till: Styrelsen, FSDB, 122 88 Enskede.
Nytt datum för Höstträffen
Vi har ändrat datumet för FSDB:s höstträff 2014 i Haninge.
Observera att det nya datumet är den 21 - 23 november.
FSDB:s hemsida
Besök gärna FSDB:s hemsida på www.fsdb.org som har
fått en ny layout. Tanken med den nya layouten är att den
ska vara tydligare och underlätta oavsett om man använder datorer, mobila enheter eller pekplattor. Hemsidan ska
kunna läsas med olika skärmläsarprogram. För närvarande
håller hemsidan på att tillgänglighetsgranskas av en konsult.
Längst upp till höger finns också en funktion som vi kallar
”Anpassa”. Där finns olika visningsalternativ som till exempel större text och dubbelt radavstånd.
Nu arbetar vi vidare med själva innehållet på hemsidan.
Några sidor kommer även att översättas till teckenspråk.
Respons, förslag på förbättringar och andra synpunkter kan
skickas till [email protected]
7
Växande behov av utbildade
syn- och hörselinstruktörer
Många äldre har syn- och/eller hörselnedsättning. Kommunerna vinner mycket på att se till att denna växande grupp får bättre stöd och verktyg för att självständigt klara sina dagliga liv.
När syn- och/eller hörseln blir sämre leder detta ofta till en stor och
svår omställningsprocess. Då krävs
det tillgång till konkreta insatser i
kommunerna. Med stöd från synoch hörselinstruktörer kan fler människor fortsätta att leva självständigt både i hemmet och i samhället.
Syn- och hörselinstruktörer ger råd
och träning i att hantera vardagssituationen. Det kan till exempel vara
genom att:
8
- Arbeta med förebyggande insatser för ökad trygghet, säkerhet och
minskad olycksrisk i hemmet.
- Träna användande och skötsel av
syn- och hörhjälpmedel.
- Öva dagliga sysslor i och kring
hemmet.
- Förmedla kontakter med öronläkare, hörcentral, ögonläkare och
syncentral.
- Informera och utbilda personal
inom till exempel hemtjänsten och
närstående om funktionsnedsättningarna och hur man minskar de
negativa konsekvenserna.
Till hösten kommer det att starta
en utbildning till syn- och hörselinstruktörer på Hagabergs folkhögskola i Södertälje. Utbildningen är
åtta veckor (fyra veckor på skolan
och fyra veckor med distansundervisning.) Utbildningens fokus
ligger på att ge bra stöd till den allt
större befolkningsgruppen som har
syn- och/eller hörselnedsättning.
Utbildningen innehåller både teori
och praktik och den vänder sig
till personer med grundutbildning
från vårdskola (eller motsvarande).
Utbildningen har tagits fram inom
Arvsfondsprojektet ”Utveckling av
ny utbildning för syn- och hörselinstruktörer” med Bertil Sköld som
projektledare.
Inom projektet har också en film
på ca 4 minuter producerats. Filmen beskriver vad syn- och hörselinstruktörer gör och på FSDB:s
hemsida www.fsdb.org finns länk
till filmen. Inom projektet har det
också producerats annat material,
till exempel en folder i elektronisk
form samt olika dokument som
bland annat gemensamt ställningstagande från FSDB, SRF och HRF.
FSDB:s regionala föreningar kan
använda materialet för att uppmana
sina kommuner att inrätta tjänster
med utbildade syn- och hörselinstruktörer.
Kommunerna har mycket att vinna
på att inrätta sådana tjänster. Det
finns till exempel ekonomiska fördelar genom minskade olycksfallsrisker i hemmet och att behovet av
särskilt stöd fördröjs.
För personer med syn- och/eller
hörselnedsättning kan stödet till
exempel innebära förhöjd självständighet och kontroll över vardagen,
säkerhet och ökad livskvalitet.
Kort om projektet
Projektet Utveckling av ny utbildning för syn- och hörselinstruktörer
startade hösten 2012. Projektet har
finansierats med medel från Arvsfonden och bedrivits i samarbete
mellan FSDB, SRF, HRF och Hagabergs folkhögskola.
Syftet är att förbättra stödet för personer med hörselskada, synskada
och dövblindhet inom kommunernas omsorg och hemtjänsten.
Projektet har tagit fram en ny utbildning till syn- och hörselinstruktörer i samarbete med Hagabergs
folkhögskola.
9
Ett nytt liv med cochlea-implantat
hjälpmedel som genom elektronisk
stimulering av hörselnerven kan ge
gravt hörselskadade och döva möjlighet att uppfatta ljud. Ett CI består
av två delar: en inopererad del (implantatet) i skallbenet strax ovanför
örat och en yttre ljudprocessor som
påminner om en vanlig hörapparat,
men den har också till exempel en
sändarspole som för över signaler
till implantatet.
I förra numret delade Amanda med
sig av sina tankar före operationen.
Vad hände sen och hur har det
gått? Efter operationen stannade
Amanda kvar en natt på sjukhuset.
Därefter blev Amanda sjukskriven
under några veckor. Det var viktigt att hon skulle ta det lugnt och
inte överanstränga sig med fysiska
aktiviteter.
- Var är min man och har han
köpt nya skor? Det var de första orden som Amanda Lindberg sa när hon vaknade upp
efter sin cochleaimplantat- Det var ganska mycket som jag
operation på Akademiska sjuk- inte fick göra. Inte bära tunga sahuset i Uppsala.
ker. Vår katt Maxima är ju inte så
Amanda är 29 år och har en grav
syn- och hörselnedsättning. Ända
sen Amanda var 6 år har hon haft
dubbla hörapparater. Den 29 januari opererades ett cochleaimplantat
in bakom hennes högra öra som
var det öra som hon hörde sämst
med.
Ett cochleaimplantat (CI) är ett hör-
10
tung så henne kunde jag som tur
var kånka runt på. I övrigt skulle jag
bland annat undvika att hosta, nysa
genom att nypa ihop näsan och att
krysta på toaletten.
Under sjukskrivningstiden har
Amanda tagit det lugnt, men också
försökt att fylla dagarna med sådant som ger kraft.
mellanrum fått göra olika hörselprover. Det krävs mycket koncentration för att kunna höra.
- Att få umgås med min man, familj
och vänner ger energi. De betyder
allt för mig och att vara tillsammans med dem är verkligen kvalitetstid.
- Jag har mått bra och jag har inte
haft några större komplikationer.
Visst har jag känt mig lite trött och
det har ömmat bakom höger öra,
berättar Amanda.
Redan några dagar efter operationen fick Amanda frågor om hon
hade börjat höra bättre. Då, med
bara ett plåster över det ömmande
såret märktes ingen skillnad. Det
var först fyra veckor efter operationen som den yttre ljudprocessorn
som kan föra över signaler till implantatet kopplades in.
Oväntade upplevelser
Efter att ljudprocessorn har kopplats in har Amanda med jämna
- Det blir många nya ljudintryck
och mycket att ta in. Det är lätt att
bli trött. Det är inte heller alltid så
lätt att koppla ihop rätt saker med
de ljud som jag hör. Ibland kan
upplevelserna bli överraskande.
En ung tjej kan plötsligt få en onaturligt mörk basröst.
Amanda har gjort flera tester tillsammans med hörselpedagogen.
Först läser hörselpedagogen en
text och sen ska Amanda upprepa
det som har lästs upp. Testerna
har gått väldigt bra och ibland
till och med lite för bra. Eftersom
Amanda är hörselskadad sedan
barndomen är hon också en riktig
hejare på att läsa på läpparna.
- Jag är så van att jag inte tänker
på att jag både lyssnar och läser
på läpparna.
Efter ett tag blev till slut hörselpedagogen lite misstänksam. Hörselpedagogen provade därför att
täcka över sin mun och då blev det
betydligt svårare att uppfatta texterna.
Intensiv träning
Under sjukskrivningstiden har det
också varit viktigt att stegvis öka
11
- Ja, i takt med att min hörsel försämrades blev det också svårt att
klara av telefonsamtal. Med personer som jag känner går det ganska
bra, men att prata med okända är
svårt. Det är lätt att det blir missförstånd. Kanske kommer det en dag
då jag kan vara helt avslappnad
och prata i telefon med precis vem
som helst!
hörselträningen både inomhus
och utomhus. Det kommer att ta
tid att vänja sig vid alla nya ljudintryck. Amanda lyssnar på musik
och DAISY-böcker samt tittar på
filmer. Hon tränar också genom att
promenera och försöka lyssna på
olika ljud. Nu lyssnar hon mycket
på olika sorters fågelkvitter.
Ibland piper det lite i implantatet.
Det blir någon slags tjutande signal
ungefär som tinnitus. Antagligen
kommer det ljudet att försvinna helt
längre fram.
Före CI-operationen vågade inte
Amanda hoppas så mycket. Hur
känns det nu när det har gått ungefär en och en halv månad sen
ljudprocessorn kopplades in?
- Det är stor skillnad. Jag hör ljud
som jag inte kunde höra förut, till
exempel när väggklockorna tickar.
Finns det några drömmer i det nya
”hörsellivet”?
12
Även om Amandas CI-implantat är
på plats och resultatet har överträffat alla hennes förväntningar
så tycker hon att det är viktigt att
fortsätta använda och öva på olika
kommunikationssätt.
- Jag är ju tvåspråkig och använder
både tal och teckenspråk.
Parallellt med hörselträningen
fortsätter Amanda också att öva på
punktskrift.
- Det går bättre och bättre och nu
kan jag läsa ganska långa texter
utan anpassningar med stora mellanrum mellan raderna.
I framtiden kanske det också kommer att bli aktuellt att operera in ett
CI-implantat även bakom hennes
vänstra öra.
Fejjan för alla!
Tycker du att det är svårt att
använda Facebook? Då kanske Fejjan för alla kan vara
något för dig!
Besök gärna www.fejjanforalla.
se som är en tjänst med ett anpassat gränssnitt som gör det lättare
för personer med dövblindhet och
synskadade att använda Facebook. Tjänsten lanserades i början
av februari och bakom den står
Post- och telestyrelsen (PTS).
Kom igång
För att kunna använda Fejjan för
alla måste du ha ett konto på Fa-
cebook. Om du saknar konto kan
du ordna det på www.facebook.
com
Första gången som du kopplar ditt
konto på Facebook till Fejjan för
alla måste du godkänna att tjänsten får hämta information från
ditt konto.
Support, hjälp eller
frågor
E-post: [email protected]
Telefon (vardagar kl. 13-14.30):
08-678 56 20.
13
Med huden som informationskanal
Parivash Ranjbar
Foto: Ulla-Carin Ekblom
Parivash Ranjbar är teknikforskare på Audiologiskt forskningscentrum i Örebro. Hon har ägnat
sin forskarkarriär åt att utforska
hudens förutsättningar som informationskanal genom vibrationer och annan haptisk signalering. Här gör jag en djupdykning
i hennes forskning och tittar
närmare på de projekt som kan
komma att förbättra dövblindas
möjlighet att ta till sig information om sin omgivning.
ning. Man hoppas att projektet ska
resultera i att användaren med
hjälp av en app i sin läsplatta eller smartphone till exempel ska
kunna ta en bild av rummet framför
sig. Sedan ska appen kunna läsa
av vad som finns i rummet och
förmedla informationen med hjälp
av vibrationer. Om det står en stol
eller människa mitt i vägen ska
användaren alltså få information
om det utan att behöva ta fram sin
vita käpp och känna sig fram. Appen ska även kunna tala om djupet
i bilden och skiftningar i temperaturen. På så vis kan användaren
avgöra om det är ett ting eller en
människa på bilden. Det gör också
att användaren kan ta en bild på en
kaffebryggare och få information
om ifall den är varm utan att känna
på den med handen och riskera att
bränna sig.
Att vardagsteknik som smartphones och läsplattor blivit så tillgängliga och användarvänliga för alla
med dövblindhet tycker Parivash
är helt fantastiskt. Det underlättar
hennes arbete på alla sätt och vis.
- För 10 år sedan fick man uppfinna hela hjälpmedlet från början,
berättar hon. Nu kan vi stoppa det i
användarens iphone som hon/han
I projektet ”Pattern” jobbar Parivash redan kan hantera och känner sig
trygg med. Det är bra.
med att få fram en metod som ska
ge dövblinda större rumsuppfatt-
14
Parivash berättar hur viktigt det är
att hjälpmedel kan anpassas till användare på olika kunskapsnivåer.
- Man ska inte behöva vara jätteduktig när man börjar, då blir man
bara förvirrad. När jag designar
tänker jag på alla nivåer så att man
kan lägga till och ta bort funktion
beroende på behov och önskemål.
Projektet ”Pattern” handlar om att
tolka visuell information till dövblinda. Projektet ”Monitor” går istället ut på att tolka ljud med hjälp av
vibrationer.
elva veckors tid i sin hemmiljö och
ute i samhället med lyckat resultat.
Nu finns den tredje prototypen av
Monitor färdig. Den är nu så pass
liten och smidig att den kan sitta
på ett armband runt handleden och
är helt sladdlös. Ingen smartphone
behövs. Läs om när jag testar den
nya prototypen på sidan 17.
Med hjälp av vibrationer kan man
också ledsaga en person på avstånd. Det öppnar upp för större
frihet för de med dövblindhet som
har aktiva fritidsintressen. ”ReadyDen mänskliga hörseln kan uppRide” är ett projekt där man med
fatta ljudfrekvenser mellan 20 och
vibratorer ledsagar en ryttare
20 000 Hz. Huden uppfattar endast på häst. Den finns som två olika
vibrationer från basljud som ligversioner. Den ena versionen av
ger under 800 Hz, så vad Parivash readyride består av fyra sladdlösa
gjort är att hon skapat apparaten
vibratorer som ryttaren kan placera
”Monitor” som fångar upp ljud och
på t.ex. huvud, rygg, armar eller
omvandlar dem till lägre frekvenser mage. Vibratorerna är kopplade till
som huden kan uppfatta. Den fören smartphone som tar emot sigsta prototypen av Monitor tillverka- naler från en annan smartphone
des redan 2008. Den bestod då av styrd av en ledsagare. Med hjälp
mikrofoner och vibratorer kopplade av mobilen och de fyra vibratorerna
till en laptop och testades på en
kan ledsagare ge enkla anvisningar
grupp med döva.
som t.ex. Stanna, höger, vänster,
öka takten. Den andra versionen
Prototyp nr 2 som tillverkades 2011 av Ready-Ride förmedlar ryttaren
bestod också av flertalet mikrofoner dess position i ridhuset eller paoch vibratorer kopplade med sladdocken och kräver inte en annan
dar till en smartphone. Den testamänniska som ledsagare. Ryttaren
des först på en större grupp döva
bär en väst med 16 olika vibratorer
med full syn och sedan mer ingåvars placering talar om vilken del
ende av fyra döva personer med
av området ekipaget passerar. När
mycket små synrester. Dessa fyra
ekipaget passerar ett visst område
personer använde Monitor under
i ridhuset vibrerar ett visst område
15
- Jag vill inte jobba med robotar,
säger hon. Jag vill jobba med
människor och det får jag nu i den
forskningsmiljön jag skapat mig på
Audiologiskt forskningscentrum.
Jag kommer personerna jag får
hjälpa ganska nära och ser hur min
teknik hjälper dem. Det är roligt.
Hon utför alla tester själv tillsammans med testpersonerna.
Teknikintresset växte försiktigt fram
under barndomen då hon såg teknik i allt omkring sig. Hon växte
upp i Iran som storasyster till fyra
bröder. Det har gjort henne tuff och
orädd.
Parivash Ranjbar
Foto: Ulla-Carin Ekblom
av västen. Västen har upplevts
som svår att använda och nu arbetar man på en tredje metod att
ledsaga dövblinda ryttare på. Det
projektet heter ”Horsekod” och utgår från morsekodsalfabetet. Med
hjälp av korta och långa vibrationer
kan då ledsagaren få fram meddelanden till ryttaren på avstånd. Läs
om när jag testar den nya prototypen på sidan 18.
Att teknikforskaren Parivash Ranjbar har kommit att intressera sig
för innovativa hjälpmedel är inte
så konstigt. Innan hon utbildade
sig inom teknik arbetade hon som
undersköterska i flera år.
16
Hon roas lite av att andra förvånas
när hon utan att tveka kopplar in en
lös sladd när något inte fungerar,
eller klättrar för att undersöka en
fläkt i taket.
- Har man fyra bröder gäller det
att vara starkare än dem och visa
det, förklarar Parivash. Jag tvekade
aldrig och kände heller aldrig att
jag var i underläge bara för att jag
var tjej.
Den inställningen passar bra för
någon som arbetar med dövblindas
möjlighet att ta plats i en samhälle
anpassat för seende och hörande.
Text: Frida Inghamn
Monitor
Den senaste prototypen är precis
färdig. Parivash hämtade hem den
från företaget i Västerås som tillverkat de första fem exemplaren
åt henne. Jag har fått låna hem en
av dem för att testa den. Två vita
plastdosor hålls på plats av ett lila,
elastiskt armband. Den ena dosan
ska sitta mot insidan av handleden
och är utrustad med en vibrator.
Eller vibb som Parivash kallar dem.
Den andra dosan är tjockare för
den innehåller ett batteri och mikrofon. Den sitter på ovansidan av
handleden och fångar upp allt ljud.
Dosornas skal har tillverkats i en
3D-skrivare.
Jag har hörselrester och CI så jag
tillhör inte målgruppen för Monitor,
men det kanske är bra. Nu kan jag
ju faktiskt identifiera ljuden som
förmedlas genom vibrationerna.
På sidan av batteridosan finns två
knappar. Under dem två upphöjda
symboler som är lätta att känna
med fingertopparna: + och -. Med
dem kan man öka och sänka mikrofonens känslighet. Knapparna
fungerar också som av- och påknappar om de hålls inne i någon
sekund. Jag ställer in känsligheten
så det känns lagom och tar sen av
mig hörapparaterna. I vårt hem är
det ganska mycket ljud. Förutom
mig är alla andra hörande. Det första som slår mig är att vibrationerna känns tydligare när jag inte hör
något. Jag vet inte om jag inbillar
mig, men det är så det känns. Jag
blir ensam i rummet en stund och
Monitor blir stilla. Snart börjar den
skaka igen, starkt och ihållande.
Jag slänger på hörapparaten och
känner igen ljudet från dammsugaren. Nästa haptiska signalering
17
som kommer är dzd dzzzd dzd dzd
dzzzzd… Det är Ottilia som pratar
med mig. Det känns dzd dzd dzd
när hon slår i bordet för att få min
uppmärksamhet. Jag skrattar och
det fångas också upp av mikrofonen dzdzzzzdzd.
olika ljud. Kanske kan en sådan här
liten manick även ersätta varseblivningssystemet som vi idag har
kopplat med ett antal olika mikrofoner till brandalarm, barnvaggan,
dörrklockan o.s.v.
En lockande tanke för mig, men
Att man ska kunna tolka dzzzd till
just nu kan jag inte identifiera ljunågot vettigt känns här och nu gan- den som får Monitor att vibrera på
ska omöjligt, men det var å andra
min arm. Det krävs nog mycket
sidan exakt vad jag tänkte när jag
träning för att nå dit och det ska bli
såg någon avläsa teckenspråk tak- spännande att se hur det här protilt innan jag själv lärde mig det.
jektet utvecklas i framtiden.
Monitors testpersoner har efter
timmar av träning kunnat särskilja
Text: Frida Inghamn
Ridtest med Ready-Ride
Den stora hästen står lugnt
och stilla. Jag är ny för henne
och det var flera månader
sen sist jag red. Jag lutar mig
framåt med kinden mot hennes man och njuter av att sitta
18
på en hästrygg igen. Runt oss
fixas det och förbereds. Projektet Ready-Ride har en referensgrupp som samlats idag
för att testa den nya prototypen.
I referensgruppen ingår ingenjörer,
forskare och alla andra som jobbar
kring projektet tillsammans med två
ridlärare (som är vana att utbilda
synskadade) och fyra ryttare med
dövblindhet. Med tolkar inräknade
är vi 25 personer och allas uppmärksamhet är nu riktad mot mig
och ridläraren Agneta. Alla utom
hästen är lite nervösa. Det ligger
mycket pengar och arbete bakom
hjälpmedlet som ska visas upp och
testas. Min tolk står bredvid och
tecknar taktilt i min hand vad som
sägs och görs omkring mig.
gerar hon mig i cirklar och ibland
får jag rida snett genom salen. Jag
vet inte på förhand hur jag ska rida
utan styrs helt och hållet av vibbarnas signaler. Jag är inte van att rida
med ridlärare och bli styrd så här,
men så är det också ett ridtest och
inte en ridlektion. Agneta vill ge mig
andra direktioner också. ”Sträck
tyglarna” eller ”Håll tyglarna lägre
ner.” Då hjälper det att jag kan höra
henne via hörselslingan, men hur
skulle man kunna förmedla den
sortens instruktioner till någon som
är helt döv och synskadad? Ridlärarna kan inte teckenspråk. MetoJag har fått fyra vibratorer eller
der som föreslagits är att kommu”vibbar” placerade på mig med
nicera med morsekod via vibbarna,
hjälp av armband och silvertejp.
att ha en liten punktskriftsdisplay
En på bröstet, en på ryggen och
till mottagarmobilen så ryttaren kan
en på vardera arm. I en magväska ta emot sms från ridläraren eller att
på ryggen ligger en mobiltelefon
via sex vibbar förmedla bokstäver
(smartphone) som styr vibbarna
från alfabetet i punktskrift. Hur det
och tar emot signaler från mobilen
ska gå till är en fråga för framtiden
som Agneta har i handen. Ingenjö- och idag testar vi bara enkla signaren får inte alla vibbar att fungera.
ler. Fram emot sommaren kommer
Jag får nöja mig med två stycken,
vi som ingår i testgruppen att få
de på handlederna. Jag föreslår att varsin prototyp av Ready-Ride att
vi ska låta båda vibbarna vibrera
använda och utvärdera. Efter att ha
samtidigt för direktiven ”framåt”
cirkulerat i manegen i ungefär en
och ”stopp”. En gång för framåt,
halvtimme är ridtestet klart. Vi har
två gånger för stopp. Det visar sig sett att Ready-Ride fungerar. Testfungera väldigt bra, men kräver
personerna kunde känna vibratiomycket koncentration. Vad var det
nerna från de nya sladdlösa vibbarjag kände? Var det en vibration, var na. Det finns också en hel del kvar
det två och var kände jag den
att jobba med och utforska.
någonstans?
Text: Frida Inghamn
Agneta ger mig signal att göra halt
på bestämda platser. Ibland diri-
19
Föräldrarådet:
Verktyg för bättre hälsa
FSDB:s Föräldraråd arbetar
med projektet “Verktyg för
bättre hälsa” sedan början på
året. Projektet är finansierat av
Arvsfonden och kommer att
pågå under 2014-2015.
Kortfattat är syftet att ge föräldrar,
barn/ungdomar med kombinerad
syn- och hörselnedsättning/dövblindhet och syskon möjlighet att
prova på verktyg som kan ge en
bättre hälsa, såväl psykiskt som
fysiskt samtidigt som syskon får
samtala om sin roll. På detta sätt
kan hela familjen stärkas.
Inom projektet kommer fyra familjevistelser att anordnas. Den första
äger rum 16-18 maj på Bohusgården i Uddevalla. Denna helg har
snabbt blivit fullbokad och familjer står i kö för att få komma. Det
ska bli spännande att genomföra
den första helgen och få feedback
på vårt upplägg. Styrgruppen har
gjort sitt yppersta för att erbjuda ett
spännande och stärkande program
20
för de deltagande familjerna. Våra
samarbetspartners DBU, Mo Gård
och Nationellt kunskapscenter för
dövblindfrågor (NKCdb) kommer
att ansvara för delar av programmet och vara medhjälpare under
helgen. Även Specialpedagogiska
skolmyndigheten (SPSM) och Resurscenter dövblind kommer att
vara representerade i programmet.
Vi känner att vi verkligen har stort
stöd för vårt projekt bland aktörerna ovan och av dövblindteamen
i landet.
Styrgruppen för projektet är Pontus
Degsell, ordförande i FSDB, Teresia Lindberg, DBU representant,
Torbjörn Freudenthal, ordförande
i FSDB Föräldraråd och Gunilla
Kvist, vice ordförande i FSDB
Föräldraråd och Petra Liljeblad,
projektledare FSDB. Styrgruppen
har haft möte en gång i månaden
sedan projektet startade i januari.
Även Emil Bejersten och Klas Nelfelt medverkar mycket aktivt i projektet. En del i projektet är att vi ska
arbeta med att identifiera och fånga
upp nya familjer där barnet eller
ungdomen har dövblindhet. FSDB
Föräldraråd kommer att samarbeta
med FSDB och DBU kring denna
fråga. Vi kommer även att samarbeta med NKCdb, för att nå familjer
som har barn/ungdomar med dövblindhet.
Samverkansgruppen med syfte att
stödja projektet börjar formaliseras. Deltagande organisationer är
NKCdb, Mo Gård, Riksförbundet
DHB, Västra Götaland regionens
dövblindteam, Stockholms dövblindteam, Skånes dövblindteam
samt barnhabiliteringen/Sveriges
Habiliteringschefer och SLL. Samverkansgruppen kommer att utökas
under året.
Följ gärna projektet på Arvsfondens
sida, arvfondsprojekten.se. Där
kan ni bli medlemmar och se vad
som händer i projektet. Naturligtvis
kommer vi även löpande att skriva
här i Kontakt med FSDB och på vår
webbplats www.fsdb.org.
Må väl!
Petra Liljeblad
[email protected]
0705-52 57 16
DBU-sidorna:
Dennis Lindell har ordet
Hej alla kära DBU:are!
DBU:s ordförande Dennis Lindell
Snart om två månader, den 13-15
juni, är det dags för DBU:s årsmötesdagar i Färjestaden på Öland!
Glöm inte att anmäla er till oss i
styrelsen så fort som möjligt. Epostadressen är [email protected] och
sista anmälningsdag är den 1 maj.
Det ska bli spännande att träffa er
alla på Öland. Förutom årsmötet
kommer vi att umgås tillsammans
med alla kära medlemmar. Jag
hoppas att vi ska få njuta av försommaren på det fina Öland.
21
Jag vill också passa på att tacka
för vårträffen som DBU hade i mitten av mars på Almåsa kursgård.
Då hade vi temat ”Kroppen i fokus”.
Vårträffen blev mycket lyckad.
Flera deltagare önskade att vi ska
ha liknande tema under de kommande vår- och höstträffarna.
Härligt att bada, vi var på gym och
det var jättekul. Vi var också ute
och joggade. Mycket bra aktiviteter
för kroppen. Fredag-söndag är bra
tid, för man hinner umgås med varandra. Vi hade också information
och diskussioner.”
En deltagare skrev så här positivt
om vårträffen:
PS. DBU:s ungdomskonsulent
Amanda Lindberg har varit sjukskriven under några veckor. Vi hälsar
henne välkommen tillbaka!
” Hej!
Jag tycker att helgen är toppen! Aktiviteter och program är perfekt, och
jag tror inte att det saknas något.
Kram Dennis Lindell med styrelsen
På gång i FSDB
Maj
Juni
9 maj
FSDB:s förbundsstyrelse har möte,
Almåsa kursgård
13 - 15 juni
DBU:s årsmöte i Färjestaden,
Öland
Kontaktpersoner DBU:s styrelse,
[email protected]
9 - 11 maj
Ordförandemöte för ordförandena
och vice ordförandena för de regionala FSDB-föreningarna och sektionerna, Almåsa kursgård
Kontaktperson Pontus Degsell,
[email protected]
16 - 18 maj
Familjehelg för familjer som har
barn/ungdomar med dövblindhet,
Uddevalla (Helgen är fullbokad)
Kontaktperson Petra Liljeblad,
[email protected]
22
29 juni - 6 juli
Politikerveckan i Almedalen, Gotland (Utsedda representanter från
FSDB och DBU deltar)
Juli
13 - 18 juli
Familjevecka för föräldrar med dövblindhet och deras familjer, Åhus
Kontaktperson Roger Såthe,
[email protected]
Tips på aktiviteter:
Sommarkurs 2014
Data och Kommunikation
Aktiveringskurs för dövblindblivna personer
Datum: 4 - 8 augusti 2014
Sista anmälningsdag: 15 maj
2014
• Socialhaptisk kommunikation
• Friskvård
Fritidsaktiviteter
På kvällarna erbjuds valfria aktiviteSyfte
ter och på torsdagskvällen ordnas
Syftet är att under denna vecka
det en avslutningsfest med mat och
lära sig mer om data och kommuni- samvaro.
kation. Att skapa förutsättningar för
att kunna få prova på olika sätt att
kommunicera.
Övrigt
Vi ordnar tolk/ledsagning för dig
som vill. Deltagarantalet är begränMålsättning
sat till 8 personer.
Att själv finna goda och berikande
vägar till kommunikation. Att under Bekräftelse på att du har kommit
veckan ha fått tillfälle att få hjälp
med kommer i slutet av maj.
och stöd för fortsatt användande av
datakommunikation.
Deltagarkostnaden är 500 kronor
för hela veckan. För medföljande
ass/ledsagare tillkommer en kostInnehåll
nad för kost och logi.
• Datalära
• Punktskrift
Har du frågor eller funderingar,
• lphone, smartphone
mejla gärna till kursansvarige
• lpad, läsplatta
[email protected] eller
• lnformation från dövblindteam
smsa 0760-84 98 66.
• Teckenspråk
23
Salmi Gård
– Rekreation på en annorlunda plats
Salmi Gård ligger vid vägs ände
i Övertorneå kommun. Här är
luften hög och naturen vacker.
Björnen och vargen är inte långt
borta och under vissa delar av
året kommer renarna promenerandes på vägen. Om vi har tur
så kan vi se norrskenet under
vintertid och under sommaren
kan du sola mitt i natten.
Resfakta 2014
Varmt välkommen att ta kontakt
med ansvarig verksamhetsledare
Cissi för mer information. Du kan
alltid utforma vistelsen så som du
vill ha den. Nedan ett exempel på
hur fyra dagar kan se ut:
Övrigt: Salmi Gård erbjuder även
att umgås med djuren, få taktil
massage, pimpla/fiska, ro, vandra
i naturen, gå repslingan, hjälpa till
på gården, baka bröd och ”bara att
vara”.
Exempel på program
Dag 1: Hämtning på Luleå Airport
eller Boden. Inkvartering i någon av
stugorna, guidning i närområdet,
middag, visning och information om
mangårdsbyggnaden, kvällste.
Då gården har djur är det ej lämpligt att vara allergiker.
Dag 2: Frukost, keramik, vävning,
köra fyrhjuling, skoter, lunch vid
öppen eld, utflykt, middag, föreläsning (djur och natur eller rennäring
i Tornedalen), kvällste.
Dag 4: Skjuts till Luleå Airport alternativt tåg från Luleå/Boden.
Pris: 4 500 kr per person för kost
och logi samt upplevelser.
När kan jag komma? Året runt.
Vi kommunicerar med teckenspråk,
svenska och finska.
Transfer: Vi erbjuder hämtning och
skjutsning från och till flyg, buss eller tåg mot kostnad.
Kontaktuppgifter: Salmi Gård
Cecilia ”Cissi” Johansson
Mukkajärvi 29
Dag 3: Frukost, utflykt till Finland
957 91 Övertorneå
samt besök på fäbod, grillning i kå- 073 84 14 183
tan, föreläsning (djur och natur eller [email protected]
rennäring i Tornedalen), middag,
www.salmigard.se
samkväm.
24
Regionala föreningar:
FSDB Mälardalen:
Årsmöte den 15 mars
Det var dags för vårt elfte
årsmöte i den fina staden
Eskilstuna. Vi var totalt
25 personer.
Tack till årsmötets ordförande
Mona-Britt Broberg som ställde
upp och gick igenom dagordningen
tillsammans med oss medlemmar.
Vi tackar också sekreterare Helena
Söderlund för att vi så smidigt kunde gå igenom dagordningen.
Vi tackar även Patricia Thell, dövblindtolk och informatör. Hon informerade oss om socialhaptiska
signaler och vi fick göra övningar.
Stämningen under årsmötet var
som vanligt mycket trevlig med positivt bemötande.
Styrelsen 2014
• Ordförande Kerstin Pettersson
(omval 2 år)
• Vice ordförande Benny Broberg
(omval 2 år)
• Sekreterare Björn Broberg (omval
2 år)
• Kassör Gunilla Forsman (har 1 år
kvar av sin mandatperiod)
• Ledamot Veronica Stråhle (har 1
år kvar av sin mandatperiod).
Revisorer
• Revisor Hans Lindberg
(omval 1 år)
• Revisor ersättare Sten-Owe
Bjelvestad (omval 1 år)
Valberedning
• Mona-Britt Broberg (nyval 1 år)
och Arnold Keijser (nyval 1 år)
Och självklart blev det smörgåstårta och hembakade bullar och
kakor. Tack till Marianne Brodin och
Kerstin Gustavsson som ordnade
det.
Vi tog också upp förslag till aktiviteter för 2014 och alla medlemmar från andra regioner är så klart
välkomna att delta. Vill ni veta mer
om våra aktiviteter, hör gärna av er
till FSDB Mälardalens ordförande
Kerstin Pettersson.
Tack till er alla medlemmar samt
våra tolkar.
Veronica Stråhle
25
FSDB Väst:
Årsmöte den 15-16 mars
Årsmötet var förlagt till det natursköna Flämslätt Stifts- och
kursgård som ligger några mil
från Skara. Lördagen började
med en härlig lunch kl 12. När
kl blev 13.30 startade ordförande Klas Nelfelt årsmötet
med åtta aktiva medlemmar
+ stödjade medlemmar samt
tolklärare Eva Vestlund och
hennes fem tolkelever som
åhörare.
Efter sedvanlig dagordning som
godkändes valdes Mikael Forslund
till mötesordförande. Mikael är
förvaltningschef för Habilitering o
Hälsa i VG-regionen. Årsmötesförhandlingarna var smärtfria och
avklarade till kaffet kl 15.
Till ny ordförande valdes Bert
Brännström eftersom Klas Nelfelt
valde att avgå p g a att han har fått
en större arbetsbörda på FSDB
riks.
Efter kaffepausen informerade Mikael Forslund om Habilitering och
Hälsa. Det är ett intressant ämne
och medlemmarna kunde ställa
frågor. När Mikael var klar var det
dags för konstituering som blev
enligt följande:
26
• Bert Brännström, ordförande
• Gun-Britt Börjesson, vice ordförande
• Berit Jildenhed, sekreterare
(adjungerad)
• Klas Nelfelt, vice sekreterare
• Ingegärd Bengtsson, ledamot
• Kurt Söderqvist, ledamot.
Kl 18 var middagen klar och det var
trerätters som var alldeles utsökt
gott och man kunde även köpa till
öl eller vin till maten. När alla var
mätta och glada var det dags att
gå till konferensrummet där Börje
Jildenhed visade bilder från förra
årets kulturresa till Gotland. Det
var jätteroligt att få en tillbakablick
på det som man har varit med om.
Även Bert visade några bilder.
Kvällen gick fort, alla var nöjda
och sen blev det dags att säga
GODNATT.
Söndagsmorgonen började med en
härlig frukost och alla var pigga och
glada efter kvällens aktiviteter. När
frukosten var avklarad anordnade
undertecknad en tipspromenad ute
i den härliga naturen. Även om det
var lite blåsigt så var deltagarna
ändå nöjda och efter promenaden
smakade det gott med kaffe som
stod framdukat och klart. Därefter
var det prisutdelning från tipspromenaden innan Berit Jildenhed tog
över och informerade om bär och
frukt som innehåller mycket bra
ämnen för olika slags sjukdomar.
Vi fick även smaka på olika sorters bär både flytande och torkade.
Mycket intressant ämne. Tack Berit.
Söndagen avslutades med lunch
och innan hemresan blev det mycket skratt och kramar efter en lyckad
helg. Tack alla berörda och tolkar
som gjorde helgen minnesvärd.
Vid pennan Kurt Söderqvist
FSDB Uppsala och Gävleborgs län:
Rapport från årsmötet
Torsdagen den 20 mars genomfördes föreningens årsmöte på Kungsgatan 62 i Uppsala. Vi var 7 röstberättigade
medlemmar och 2 stödjande
medlemmar. Totalt med tolkar,
ledsagare och inbjudna gäster
var vi 15 deltagare.
Årsmötesordförande var Janne
Wallgren, ombudsman på HSO
Uppsala län och årsmötessekreterare blev Monika Hermansson
– Zetterström. Verksamhetsberättelse, ekonomisk redovisning,
revisionsberättelse, budget för
kommande verksamhetsår och
verksamhetsplan gicks igenom och
godkändes. Styrelsen beviljades
ansvarsfrihet för det gångna året.
Årsmötet valde sen en ny ordförande vid namn Amanda Lindberg på
två år, och Teresia Lindberg valdes
in som ledamot på två år och Eva
Karlsson valdes in som ledamot på
ett år. Revisorn Ingrid Pineiro omvaldes. Årsmötet ville också utse
en revisorssuppleant och valberedning men det fanns inga kandidater
som hade blivit tillfrågade. Årsmötet gav då den nya styrelsen i uppdrag att finna en revisorssuppleant
och valberedning under kommande
mandatperiod.
Vid avslutning av årsmötet tackade
den nyvalde ordföranden Amanda
Lindberg för det förtroendeuppdrag
hon blivit tilldelad, och tackade
årsmötesordförande och årsmötessekreterare för väl utfört uppdrag
med blommor. Även vår eminente
revisor Ingrid Pineiro fick en vacker
blomsterbukett efter ett väl utfört
förtroendeuppdrag. Vi åt en god
smörgåstårta och avslutade kvällen
med kaffe och ambrosiakaka, innan
vi tog farväl av varandra och åkte
hemåt.
Amanda Lindberg
27
FSDB Skåne:
FSDB Skånes årsmöte
Solen sken, en alldeles
underbar och varm vårdag den
29 mars år 2014! FSDB Skåne
samlades vid vattnet i Helsingborg, närmare bestämt på
hotell Marina Plaza.
Det var ett mycket trevligt hotell;
ljust, öppet och ganska tillgängligt för oss dövblinda m a o. Dock
fanns det en otillgänglighetsaspekt; vi måste själva betala hyra av
hörselslinga till lokalen! Vi trodde
att hotellet kunde bistå med detta,
men tydligen inte. Detta är något vi
får jobba för framöver! Vi löste det
dock med egen portabel slinga.
Alla var på gott humör när vi startade med kaffet kl 9.00! Det var trevligt att träffa folk som inte deltagit
på länge och att träffa nytillkomna
medlemmar. Vi har aldrig varit så
många på ett årsmöte: 21 röstande
medlemmar och med tolkar och
anhöriga var vi över 40 pers!
Det underlättar att gå igenom årsmötesförhandlingarna i förväg,
så detta ägnade vi oss åt under
förmiddagen. Det visade sig vara
lyckat i år också; årsmötesförhandlingen gick snabbt och smidigt under eftermiddagen! Det kan också
ha berott på den kallrökta laxen
28
med dillstuvad potatis som intogs
vid middagen!
Det var återigen Sven Sjöberg (fd
kanslichef på FSDB), som agerade
sekreterare och helsingborgaren
Christer Sörliden (politiker Handikappberedningen, Region Skåne)
ordförande.
Så var det dags för årets val! Arne
Lorentzson omvaldes till ordförande på två år och Ulrika Ahlquist omvaldes till ledamot, två år. Föreningen valde en ny styrelseledamot då
Johan Möller avsagt sig omval efter
8 år i styrelsen; Torbjörn Svensson,
som blivit lite av en kändis med sin
blogg om RP (valdes på två år).
Helen Lindberg och Gertrud Sörensson sitter kvar ett år till.
Till revisorer omvaldes Hans Lennart Kramer och Mats Lehmann,
revisorsuppl: Lennart Eliasson
(samtliga på ett år).
Till valberedningen omvaldes Ingvar Kristensson (sammankallande)
och Malte Jönsson. Bengt Ivarsson
har avsagt sig omval och istället
valdes Stefan Woxerlin.
Ombud till Förbundets kongress
valdes år 2013, på två år: Helen
Lindberg, Ulrika Ahlquist, Johan
Möller och Ingvar Kristensson, reserver: Stefan Hardung och Malte
Jönsson. (Samtliga kvarstår ytterligare ett år).
Rapporter och skrivelser: Styrelsen
berättade att man haft möte med
Färdtjänst i Malmö och Skånetrafikens färdtjänst, för att bl a möjliggöra beställning av färdtjänst via
app på nätet. Detta är nu igång i
Malmö och vi jobbar för att det ska
finnas i hela Skåne. Man har också
inventerat hörselslingorna på Malmö stads bussar i samarbete med
Skånetrafiken. Efter genomgång
av samtliga handlingar beviljades
styrelsen skönt nog ansvarsfrihet
för det gångna året!
Som avslutning på en trevlig och
effektiv dag hade FSDB Skånes
medlemmar möjlighet att ställa
frågor till Christer Sörliden om hans
arbete inom Handikappberedningen. Han berättade bl a att han kan
bevaka våra intressen på en generell nivå och arbetar för att handikappaspekten ska finnas med i
de olika leden inom Region Skåne.
Föreningens ordförande Arne Lorentzson tackade för informationen,
tackade också för både Svens och
Christers medverkan och även för
Johan Möllers insatser i styrelsen
de gånga åren, med varsitt presentkort på ”Chokladbolaget”.
Efter kaffe och konstitueringsmöte
var jag åter ute i min hemstad Helsingborg, hemåttraskande medan
andra letade sig mot tågen till olika
delar av Skåne. Det kändes faktiskt
ganska lyxigt, särskilt en vårdag
som denna!
Ulrika Ahlquist
Hjälp oss att bli fler!
Vi behöver bli ännu fler medlemmar i FSDB. Om du känner till några
personer med dövblindhet som inte är medlemmar i FSDB tipsa dem
gärna att bli medlemmar. Kanske har du också några anhöriga eller
vänner som vill bli stödjande medlemmar - tipsa dem också.
Läs mer om medlemskap och annat om FSDB och dövblindhet på
www.fsdb.org
29
Palawan på Filippinerna
Efter Helen Kellers konferensens avslutning den 12 november reste vi tre dövblinda
personer (Urban Öqvist, Klas
Nelfelt och Christer Nilsson)
med tolkar i minibuss från
hotell Taal Pista i Tagaytay och
anlände till inrikesflygplatsen i
huvudstaden Manila.
Flygplatsen är större än Arlandas
inrikeshall och har många gater.
Vi flög från Manila till den största
staden Puerto Princesa på ön Palawan som ligger i södra Filippinerna. Där var 32 grader varmt. Minibussen hämtade oss och körde till
hotell Sunlight och vi inkvarterades.
En julgran stod i receptionen. Hotellrummet var fint, men badrummet
hade glasvägg med vinyltapeter
inuti. Man kunde se genom glasväggen och rulla ner en rullgardin.
På kvällen åt vi middag på hotellet.
Urban Öqvist med Marilyn Monroe
farmen och tittade på många olika
krokodilarter. Klas bar en krokodil
och jag kände på skinnryggen,
svans och ben. De var rena och
inte fetare än fisk. Tolken och jag
tittade i en glasmonter på ett långt
skelett av en krokodil. Aj, den var
Onsdagen den 13 november var
cirka 7-8 meter lång. Guiden bedet duggregn, fuktigt och varmt. Vi rättade om krokodilfarmen. Sedan
åkte på utflykt med minbuss tillfortsatte vi med att åka på shopsammans med palawskisk chaufför ping. Vi köpte några saker som
och en kvinnlig guide till kyrkogårvar mycket billiga. Därefter åkte
den. Där tittade vi på ett monument vi till Bakers Hill (bageri och café)
efter krigsfångarnas grav utanför
och fick njuta av nybakade olika
katedralkyrkan. Där såg vi också
mangokakor och andra tropiska
hur folk stod och bad ute och präs- kakor och vi drack iste. Där fanns
ten som predikade. De bar med
också många vackra vattenflytande
sig paraplyer som skyddade mot
blommor. Det fanns en skulptur
regnen. Därefter åkte vi till krokodil- av den kända filmstjärnan Marilyn
30
Monroe. Klas fotograferade mig
när jag kände på skulpturen. Både
tolkarna och Christer skrattade.
Vi gick runt i trädgården och det
kändes som att gå i varmt regn.
Papegojorna ropade ”Hallo, hallo,
hallo”. Därefter åkte vi tillbaka till
hotellet. Vi gick till restaurang och
åt lunch ute. Efteråt gick vi tillbaka
till hotellet. Jag satt och vilade mig
och drack svenskt snabbkaffe ute
på balkongen.
på flera biltak och att det satt fullt
med folk uppe på taken utan staket
och de höll fast sig i rep. Bussen
körde jättefort på serpentinvägar
högt upp i de vackra bergen och
sen kom vi fram till stranden. Sedan klev vi på båten och åkte i 15
minuter till S;t Pauls nationalpark.
Där såg vi många makak-apor. Vi
gick på plankvägen och stod i kö
till paddlingen. Jag skrämdes när
en makak-svans viftade mot mitt
ben. Den försökte ta en plastflaska
På kvällen åkte vi till floden och
med Fanta ur min shortsficka. Guigick till paddlingen. En erfaren föra- den lyckades snabbt ta flaskan och
re paddlade med oss i mörkret och packa ner den i min ryggsäck. Men
vi tittade på de vackra eldflugorna
sen tog makaken istället en bunt
som flög upp i luften som grupper
med näsdukar ur min shortsficka.
av lyktor. Sedan kom vi tillbaka till
Och sen försökte makaken dessbryggan. Jag kände på en eldflugutom ta Christers ryggsäck. Makadocka. Guiden berättade för oss att kerna sprang runt snabbt. Tolken
man inte får fotografera dem med
talade om för mig att det satt en
blixt för då blir de skrämda och hela makak-mamma med en unge uppe
stammen flyr bort.
i träden.
Torsdagen den 14 november var
vi med på en heldagsutflykt till S;t
Pauls nationalpark som ligger ca 7
mil från Puerto. Det var strålande
sol. Vi åkte på grusasfalten och det
var spännande med alla kurvor på
vägen. Det fanns mycket skog med
palmer, bambuträd och tropiska
skogar. Vi körde förbi byar. Guiden berättade att det fanns några
bambu-byggnader utan elektricitet.
Det fanns också bondgårdar och
odlingar med cashewnötter. Från
minibussen såg vi att det var fullt
med väskor, kläder och rissäckar
Vi följde sen med den erfarne paddelföraren på en tur på floden som
flöt genom regnskogen fram till
grottan. Paddelturen gick också
inne i en lång grotta som var fuktig
och det droppade vatten. Ibland
fick vi många droppar på oss och
kläderna blev blöta. Tolken hörde
många fladdermöss som flög i
luften. Klas lös med ficklampa och
vi såg vackra naturliga skulpturer.
Sträckan var ca 1,5 km och efter
äventyret kom vi tillbaka till bryggan. Guiden talade om att grottan
var enormt stor och hela 8 km lång.
31
Det var vackert med regnskog och
djungel. Tolken syntolkade till mig
att två unga makakar lekte och
slog varandra. Det såg ut som
slagsmål. Guiden talade om att
varje dag kommer det 900 turister
på besök. Sen åkte vi tillbaka till
stranden på fastlandet och åt buffé
till lunch. Tolken pekade på köttet
och frågade kocken vad det var.
Han tecknade bara ”Wishy-sprit”.
Jag trodde honom, men det var i
själva verket kycklingfilé. Vi skrattade och fortsatte att sitta ute och
äta kyckling och också färsk stekt
Kontakt med FSDB
Tidning för Förbundet Sveriges
Dövblinda
ISSN 0349-571 X
Nr 2 april 2014,
årgång 37
Redaktör: Annelie Björling
Förbundet Sveriges Dövblinda
122 88 Enskede
Tel: 08-39 90 00 (växel)
fisk och fläskstek med ris och
grönsaker. Med sugrör drack vi
färsk cockosmjölk direkt från cockosskalen. Mjölken var för varm
och inte god. Efter lunch gick vi
på den mjuka och fina sanden och
doppade ned fötterna i det sköna
varma vattnet. Sedan åkte vi tillbaka till hotellet. Jag var nöjd med
alla intressanta upplevelser. Nästa
dag flög vi hem till Sverige. Vilka
upplevelser som vi har fått vara
med om!
Urban Öqvist
E-post: [email protected]
Plusgiro: 44 77 73-3
Kontakt med FSDB utkommer
med 6 nummer per år i svartskrift med stor stil, i punktskrift
och på DAISY-skiva med tydlig
inläsning. Det går också utmärkt
att få tidningen i elektronisk
form. Svartskriftsupplagan är
600 ex.
Sista dagen för artiklar till nästa nummer är den 18 juni 2014.