doc100 år i kundens tjänst
download 
Report Transcription
100 år i kundens tjänst
Bussen. jagad, miss ad och älskad 100 år i 100 år. i kundens tjänst 1911-2011 nobina 100 ÅR välkommen Idag står bussresan för nästan 60 procent av kollektivtrafiken i Sverige. Tunnelbanan står för cirka 27 procent och tåget för 14 procent av resandet. Bussarna är en naturlig del av vår vardag och bara i Sverige görs över 630 miljoner bussresor varje år. Det var så här det började: För hundra år sedan hände något i Bohus län som fick människor att springa för livet. Året var 1911, och vi startade vår första busslinje mellan Tanum och Greb bestad. Eftersom bussen bara avgick två gånger per dag var det extra tråkigt om man kom för sent… Att det var smartare att åka tillsam mans än var för sig var dock inget nytt. Järnvägen hade ”Och därmed var det ju redan funnits i Sverige i 50 år. Men första steget taget mot redan 1911 insåg den moderna svenska man att bussen var kollektivtrafiken.” billigare än tåget! Resorna gjordes nu på ett systematiskt sätt, helt i tidens och industrialismens anda. Och därmed var det första steget taget mot den moderna svenska kollektivtrafiken. I år är det precis 100 år sedan vår för sta bussresa och det tycker vi är värt att fira. Men inte bara genom att blicka bakåt och minnas, utan även genom att blicka framåt och se hur framtidens kollektiv trafik kan bli ännu bättre för våra kunder. I den här tidningen har vi samlat reflektioner, anekdoter och fakta från de första 100 åren. Visste du till exempel att de första bussarna hade ett tändrör som ständigt skulle hållas varmt av en bensinlåga? När det blåste slocknade ofta lågan och bussen stannade. Eller att dagens bussutvecklare jobbar mycket med ljus- och ljuddesign? Att Nobina får en ny kategori medarbetare till sommaren, nämligen trafikvärdar? Och att de flesta av framtidens stadsbussar troligen körs på el och inte biogas? Detta och mycket mer kan du läsa om i den här jubileumstidningen och på sista sidan berättar vi mera om vad som händer under jubileumsåret. När du har läst färdigt förstår du varför vi är så stolta över att jobba på Sveriges erfarnaste bussbolag. att man tar bussen för given och glömmer allt arbete som ligger bakom utvecklingen av den svenska busstrafiken. Utanför branschen är det få som känner till att vi just nu förbereder oss för den stora utmaningen att fördubbla kol lektivtrafiken till år 2020. Det är ett enormt miljö- och samhällsprojekt som berör både vardagsresande och stadsplanering. Visst är det lätt Nobinas historia har kantats av små och stora utmaningar. I början av 1900-talet var det främst dåliga vägar som hindrade utbyggnaden av busstrafiken och under krigsåren var det bränslebrist som tvingade oss att bygga om våra bussar till gengasdrift. Idag är det den allt tuffare konkurrensen från privatbilismen som gör det svårt för kollektivtrafiken att växa. Sedan flera år har vi dessutom kämpat för att bli mera miljövänliga och minska utsläppen från bussarna med hjälp av nya bränslen och en grönare körstil. Men trots alla utma ningar har bussen överlevt både världskrig och finanskriser och med de nya el- och hybridbussar som nu lanseras har vi all anledning att se ljust på framtiden för den svenska busstrafiken. Men låt oss backa tillbaka 100 år i tiden, till Bohuslän 1911. Infrastrukturen på land består antingen av häst och vagn eller av de tåg som fortfarande anses vara det mest mo derna transportmedlet i Sverige. Men de lo kala järnvägarna är till stor del privata och dyra att lägga och det går inte att nå ut med räls till alla. Så trots att vägarna är smala och ofta oframkomliga tycker SJ, som redan har kört tåg i 55 år, att tiden nu är redo för nya transportmedel. Först ut blir busslinjen mellan Tanum och Grebbestad, två samhäl len som inte skulle få någon anslutning till den planerade kustbanan. Den 23 juni körs den sex kilometer långa premiärturen som markerar startskottet för SJ Buss, Sveriges äldsta bussbolag, som idag heter Nobina. Trevande experiment De första bensindrivna bussarna hade rullat ut ur de tyska fabrikerna redan på1890-talet och den allra första som nådde Sverige trafikerade Stockholms innerstad 1899. Men de första bussarnas kvalitet och ljudnivå var bedrövlig, om kostnaderna alldeles för höga, invånarnas misstro för stor och hästarna som var de vanligaste trafikanterna på vägarna Hipp hurra för oss! Vännerna på Nobina 1898 Den sista hästomnibuss linjen läggs ned i Stockholm. Den gick bland annat på Drottninggatan. 1899 Den så kallade Bullerbussen tas i trafik i Stockholm, men togs snabbt ur trafik igen efter bara några veckor eftersom den bullrade så mycket och hotade att skaka sönder husen den passerade. Bullerbussen vägde 3,5 ton och hade hjul av järn. världen branschen Nobina 2 100 år med Nobina 1820-tal 1856 1876 1901 1904 1905 Hästomnibussar dyker upp, bland annat på Stockholms gator. Statens Järnvägar, SJ, bildas. Den första vägen asfalteras i Sverige. Men det kommer att dröja till 1970-talet innan det blir den dominerande vägbeläggningen. Det första Nobelpriset delas ut i Stockholm. Idag är det en av världens mest prestigefulla utmärkelser i forskarvärlden. Transsibiriska järnvägen blir klar. Den svensknorska unionen upplöses. blev livrädda. Så här i efterhand kan man lätt se de första bussarna som trevande experiment. I stort sett var de lastbilar som i bästa fall hade försetts med en buss kaross, ibland bara med en presenning med utskurna hål till fönster. Riktiga buss chassin kom först i mitten på 1920-talet. Med andra ord lämnade de första buss arna mycket att önska. Nystart Detta förklarar också varför SJ:s första busslinje lades ner redan efter fyra år. Först 1921 blev det dags att försöka igen när vägarna hade förbättrats i takt med bussarnas kvalitet. Efter det andra start skottet invigde SJ Buss flera nya busslin jer, från Malmö i syd till Pajala i norr, ända fram till 1935 då staten beviljade SJ ett anslag på två miljoner kronor för att köpa upp andra bussbolag som konkurrerade med järnvägstrafiken. I och med detta inleddes en ny era i vår historia. Nästa stora utmaning för SJ Buss var andra världskriget. Visserligen gjorde be gränsningarna för biltrafiken att bussa rna var flitigt utnyttjade. Men kriget medförde också bränslebrist och man tvingades bygga om de flesta bussar till gengasdrift. Säckar med ved låg slängda i de sotiga bussarna som ingen hade tid att städa och reservdelar fick man improvisera fram. Vid krigsslutet var våra bussar riktigt slitna och det tog flera år att förnya bussflottan och tillgodose det uppdämda resebehov som fanns efter kriget. När detta väl var gjort blev vi dock belönade med en guldålder för bussresandet som höll i sig ända till slutet av 60-talet. Nu dök det upp nya utmaningar i form av en snabb urbanisering och stenhård konkurrens från den nya frihetssymbo len, bilen. När högertrafikomläggningen genomfördes den 3 september1967 måste bussarna byggas om eller skrotas i förtid. Men vi gav oss i kast med den utmaningen också – och vi gjorde det bra. I dag har vi tillgång till över 2000 buss ar bara i Sverige, med tekniska finesser som våra kollegor inte ens kunde drömma om för hundra år sedan. Och det är nästan svårt att förstå vilket slit det innebar att köra en stor tung buss innan servostyr ningen och automatlådan blev självklarhe ter. Men den tekniska utvecklingen är bara en liten del av historien. Politiska beslut och den hårda konkurrensen från bilismen har tvingat bussbranschen att ständigt förnya sig. Kraven på ständiga rationalise ringar och sammanslagningar av trafikbo lagen i Norden har också bidragit till att forma dagens Nobina. Idag har vi all anledning att känna oss stolta över vårt företag som står för mycket nytänkande i branschen – vi har en tydlig målstyrning med gemensamma processer och vi har en modern organisation med tyd ligt ledarskap, mindre arbetsgrupper och större fokus på medarbetarnas utveckling. Som Sveriges äldsta och största buss bolag står vi nu redo att anta utmaningen att fördubbla det kollektiva resandet till 2020. Och vi kommer att göra det tillsam mans med våra nya uppdragsgivare, som just nu är på väg att bildas lagom till införandet av den nya kollektivtrafiklagen i januari 2012. Precis 100 år efter vår allra första bussresa. ”De första bensindrivna bussarna hade rullat ut ur de tyska fabrikerna redan på 1890-talet och den allra första som nådde Sverige trafikerade Stockholms innerstad 1899.” I Umeå samarbetar Nobina med Hybricon och Ultra och kör världens första snabbladdningsbara hybrider som drivs på el från förnyelsebara energikällor. E = mc² 1915 Första världskriget bryter ut. Albert Einstein publicerar den andra delen av relativitetsteorin. Den speciella relativitetsteorin med den berömda formeln publicerades redan 1905. 1911 1914 1915 Den 23 juni är det premiär för SJ Buss första linje med reguljär trafik mellan Tanum och Grebbestad i Bohuslän. När bussen nådde Grebbestad flaggade man på gårdarna. De första elektriska trafiksignalerna tas i bruk i USA. SJ Buss lägger ned busslinjen mellan Tanum och Grebbestad. 1911 Sigmund Freud framlägger sina teorier om människans undermedvetna. Scania slås ihop med järnvägsvagns- och biltillverkaren Vabis i Södertälje. 1908 Henry Ford lanserar T-Forden, den första serietillverkade personbilen. 1908 1912 Titanic sjunker och Edison uppfinner glödlampan. 1914 100 år med Nobina 3 från diesel till eldrift Från Büssings lilla fyrcylindriga tvåtaktare i Bohuslän till toppmoderna dubbeldäckare och framtidens eldrivna BRT-bussar. Omnibusens utveckling från långsam och bullrig till en snabb och ljudlös miljövän finns väl dokumenterad i Nobinas tekniska historia. Varsågod, här är några milstolpar i våra bussars utveckling! SJ:s första buss kom från tyska Büssing. Med en motoreffekt på 32 hk kom den upp i en svindlande maxhastighet av 20 km/h! Men det fanns inget behov av en snabbare buss efter som vägarna inte tålde högre hastigheter än så. Mellan den 22 juni 1911 och den 1 oktober 1915 trafikerade den sträckan Tanum-Grebbestad i Bohuslän. När bilden togs gick den mellan Centralsta tionen och Ångfärjestationen i Malmö och gjorde det tills november 1923. I början på 30-talet har det hänt en del med bussarna. Den här bussen av fabrikatet Tidaholm hade en tjänstevikt på 7390 kg, en motoreffekt på 65 hk och längden på 9,6 m tillät 36 sittplatser. Med person släpvagnen påkopplad kunde ytterligare 23 sittande passagerare åka med om inte bussen redan var full av resgods, djur, paketgods, styckegods, postgods eller till och med vagnslastgods. Bussarna på den här tiden erbjöd samma service som en järnvägslinje. 1918 Första världskriget slutar. 1919 Den första flygningen över Atlanten. 1918 Äntligen kan man åter importera bensin och gummislangar som det har rått brist på. Först nu kan utvecklingen av omnibussen fortsätta och den går från att vara misstrodd till att vara ett samhällsbehov. 4 100 år med Nobina allt vanligare syn på väga Scania Vabis det var den här bussen från are. de 34 sittande passager fekt på 130 hk och rym Ledbussarna kom redan på 50-talet men slog igenom först på 70-talet. Det här är en av Volvos tidiga ledbussar av modell B-5860, helt nytillverkad och för första gången med dörrarna på höger sida efter att man bytt till höger trafik. Motoreffekten är betydligt större än tidigare bussar och ligger på 210 hk. Det finns 71 sittplatser och stålkaros sen kommer från Hägglunds. 1920 1921 Spanska sjukan skördade mellan 50 och 100 miljoner människoliv. I Norge startar ingenjören Martin Olsen Schøyen bussbolaget Ing. M. O. Schøyens Bilcentraler (SBC) 1921 Kvinnor får rösträtt i Sverige. 1921 Nya busslinjer öppnas i Bohuslän: Dingle – Hunnebo strand (27 km) och Dingle – Fjällbacka. Detta var SJ Buss comeback. rna. År 194 6 en och turistbussarna blev Bussen hade en motoref det ett uppdämt resbehov sin exteriör och interiör. Efter kriget fanns absolut senaste både i 1927 1923 M.A.N. är först med direktinsprutade dieselmotorer. 1923 Busslinjen mellan Hunnebostrand – Gravarne öppnas. 1925 Det har blivit modernt att vara solbränd. 1923 Det Osmanska väldet faller. Riket Turkiet utropas. Charles Lindbergh gör den första ensamflygningen över Atlanten. 1927 Volvos första personbil ser dagens ljus. Foto: Ulo Maasing Framtidens stadsbussar påminner allt mer om spårvagnar, fast med gummidäck och utan räls. Den här bussen kommer från belgiska Van Hool och tillverkas enbart med eldrift; antingen hybrid-, tråd- eller induktionsdrift. Gas bus sen: Mercedes Citaro låggolvsbuss med biogas- eller naturga sdrift började tillverkas 199 7 och symboliserar en allt bredare satsning på dels stad strafik, dels förnyelsebara brä nslen. Den finns i dag med både diesel-, bränslecelleller biogasmotor, den star kaste med en effekt på 326 hk. 2011 Dagens kunder har höga krav på komfort. Med den här dubbeldäckaren från VDL kör vi för första gången en turistbuss i linjetrafik och våra kunder får fällbara säten, AC och internet ombord. Speciellt för jobbpendlare blir det här ett bra alternativ till bilen – nu kan man utnyttja restiden till att jobba, sova, surfa, titta på film ... eller vad helst man nu vill. FRamtidens buss? På det tekniska universitetet i nederländska Delft har man utvecklat den här superbussen som har en maxhastighet på 250 km/h. Med sina 15 meter är den ungefär lika lång som en vanlig buss, men bara 2,5 meter bred och 1,7 meter hög. Den drivs av el från lithiumbatterier och är byggd i kolfiber för att bli så lätt som möjligt. 23 passagerare ryms ombord. Läs mer på sidorna 10-11 1996 levererades 65 bussar av typen Volvo B10M/Van Hool till Swebus Express trafik, beställda av Stagecoach. Volvo VanHool var en stor leverantör till både SJ och Swebus från 1970-talet och fram till 1990-talets mitt. Boggie-bussen (treaxlad buss) blev allt vanligare och är idag den dominerande busstypen inom landsbygdstrafiken. 1929 1928 Alexander Fleming upptäcker penicillinet. 1928 Den första Volvobussen byggs på ett lastbilschassi. Den stora depressionen och året då ljudfilm visas för första gången i Sverige. 1935 Ett anslag på två miljoner kronor för inköp av busslinjer beviljas av Riksdagen för första gången. Nu får SJ Biltrafik möjlighet att köpa upp enskilda busslinjer som konkurrerar med järnvägstrafiken. 1932 1930 Pluto upptäcks. 1931 SJ:s första busslinje i Norrland öppnas mellan Övertorneå och Pajala. GDG startar trafikrörelse med buss och lastbil. 1932 1933 Busslinjen mellan Sollefteå och Kramfors invigs. SJ förvärvade Ostkustbanan och i och med denna busstrafik i Ångermanland, Medelpad, Hälsingland, Gästrikland och Uppland. 100 år med Nobina 5 från YLLE till goretex Liksom våra fordon har våra arbetskläder genomgått drastiska förändringar under historiens lopp. Och kanske ännu tydligare än bussarna speglar uniformerna tidens stämningar och förhoppningar. Uniformen är också ett sätt för företaget att marknadsföra sig och att lyfta fram sina anställda. Hur vill vi att våra kunder och samarbetspartners ska uppfatta oss? 1920 Tiden efter första världskriget kom att kallas för ungdomens tid och modet blev nu gladare och friare. Man kan förvisso ana optimismen i de unga förarnas leenden men utvecklingen tog längre tid när det gällde uniformer. Det skulle dröja till sent 40-tal innan de började skilja sig från militärens. Det var väl klätt och dressat som gällde; slips eller fluga och väst under den enkelknäppta kavajen. Nertill bar man de för 20-talet så typiska ridbyxorna tillsammans med höga läderstövlar med snörning. Lägg märke till skärmmössorna som i olika skepnader skulle komma att bäras med stolthet ända fram till 1990. 1940 Svår materialbrist var en följd av andra världskriget och medförde mycket slit i verkstäderna. Idag är arbets kläder i verkstaden en själv klarhet, men före 40-talet var mekaniker iklädda skjorta och kostym en vanlig syn. Snyggt kanske, men opraktiskt. 1946 Under vintern ersattes busskon duktörens keps med en kosackmössa i fårskinn. Iklädd fältkappa vore det svårt att skilja honom från en värnpliktig soldat om det inte var för konduktörsväskan. 1949 Vår på Djurgården i Stockholm. När vi närmar oss 50-talet blir uniformerna mer civila och lediga, men är likväl elegantare än någonsin, gärna med dubbelknäppning och guldknappar. Än så länge hade de flesta bussarna en konduktör ombord. 1958 Bussvärdinnor gjorde resan bekvämare på turistbussarna. Vid en första anblick går de inte att skilja från flygvärdinnor från samma tid med sina snygga pennkjolar, vita stärkta kragar och välmålade läppar. Liksom idag var kvinnorna i minoritet inom bussföraryrket. Margit Claesson till höger blev Sveriges första kvinnliga trafikmästare 1963. 1945 1939 – 1945 Andra världskriget. Världens första elektroniska dator, ENIAC, byggs i USA med hjälp av 18 000 vakumrör. Den vägde 30 ton och användes för att skapa den första atombomben. 1952 1948 LP-skivan uppfinns i USA. 1952 Religionsfrihet i Sverige. Efter kriget kom SJ igång med långväga busstrafik. De första linjerna i början på femtiotalet gick från Stockholm till Göteborg, Malmö, Kalmar, Karlstad, Sundsvall, Kramfors och Härjedalen. 1939 – 1945 1947 1950 – tal Stor trafikökning för busstrafiken då personbils- och tågtrafiken inskränktes. Problemet var dock bristen på däck och smörjmedel. Att det inte fanns diesel och bensin gjorde att bussarna byggdes om till gengasbussar, här nedan en buss med ett gengasaggregat på släp. GDG:s verksamhet kompletteras med bland annat bilservice, kioskförsäljning, hotell-, restaurang- och resebyråverksamhet. Fram till början på 1950-talet köpte SJ många privata järnvägar i Sverige. När dessa lades ned under 50- och 60-talet ersattes dessa av busslinjer. 50-talet var SJ Buss guldålder. Det fanns ett uppdämt behov av att resa samtidigt som bilen ännu inte var var mans egendom. 6 100 år med Nobina 1959 I dag har tv-serien Mad Men gett det tidiga 60-talets mode en rejäl skjuts. 1959 års bussuniformer skulle kunna vara hämtade från rekvisitan. Rökning förbjöds i kollektiv trafiken 1993. 1973 Efter flower power-eran och ungdomens frigörelse ansågs slipsen vara en symbol för borgerlighet. Som ung förare mitt i progg rörelsen blev man knappast prydligare – och ballare – än så här. Speciellt om man hade ett par pilotbrillor och schysst skäggväxt. 2009 Praktiskt, skönt och sportigt var ledorden inför skapandet av Swebus kollektion 2009. Pikétröjor, shorts och gymnastikskor skulle ha varit otänkbart på en bussförare i tjänst för bara ett par decennier sedan. Dessutom har byxor blivit standard för både kvinnor och män. hur kommer framtidens uniformer att se ut? Nya smarta material eller bara snygga och stilrena plagg? Eller är detta den framtida stilen? Den här snygga uniformen har vi lånat från Nobina i Danmark för att få inspiration till en framtida kollektion. Den bär tydliga drag av 50-talets flyg- och buss värdinneuniformer. Och hur kommer Nobinas trafik värdar att se ut? De är en helt ny kategori av medarbetare hos oss och de första kommer att hjälpa våra kunder i busstrafiken mellan Stockholm och Norrtälje, med början nu till midsommar. 2006 Slips och väst är tillbaka sedan några år och Swebus har infört den blå skjortan som fortfarande används på sina håll men nu ersätts av vita skjortor. 1959 Roslagsbanan förstatligas och SJ tar över SLO, Stockholms läns omnibussbolag. 1957 1955 Allmän statlig sjukförsäkring införs i Sverige. Hunden Laika är den första levande varelse som skickas upp i rymden. 1960 Premiär för flygbussarna. världen branschen Nobina 1954 1955 1958 Svenska experiment med färgtelevision visas hos AGA i deras laboratorium på Lidingö. Rosa Parks vägrade lämna sin sittplats på bussen till en vit man. Hennes vägran ledde så småningom till att Högsta Domstolen förklarade att rasåtskillnadslagarna stred mot den amerikanska konstitutionen. Sverige deltar för första gången i Eurovision Song Contest, där Alice Babs sjunger Lilla stjärna och hamnar på fjärde plats. 100 år med Nobina 7 med fokus på kunden Synen på bussresan och kundernas behov har förändrats påtagligt under våra första 100 år. Tidigare fokuserade många trafikföretag enbart på att få en så rationell drift som möjligt, men idag gör vi allt vi kan för att uppfylla kundernas behov. Ett av våra viktigaste kundlöften är att göra resan enkel, vänlig och prisvärd. ”För att kunna uppnå fördubblings målet måste vi göra kollektiv trafiken ännu mer attraktiv för framförallt bilister.” Liksom vår första kund 1911 har dagens kund ett huvudbehov: att kunna resa så smidigt och prisvärt som möjligt. Det som däremot har förändrats på 100 år är kraven på mervärden. Om man leker med tanken på att ta en omnibus från 1911 till jobbet blir det tydligt. Även om resan kos tade några öre som den gjorde då, skulle man känna sig lurad. Med sina 20 km/h skulle den vanliga resan på en halvtimme i bästa fall pågå i två plågsamma tim mar. Men för resenärerna 1911 var detta framtiden. Alternativet var en droska eller apostlahästarna. Förutom att ta sig från A till B förvän tar sig kunderna något mer idag. Man vill ha komfort, snabbhet, flexibilitet och ett trevligt bemötande. Man vill resa miljö vänligt och direkt bli uppdaterad om en ventuella störningar i trafiken. Känslan av att titta ner på bilarna som man svischar förbi i bussfilen är härlig, men den räcker inte. Idag har vi även tunnelbanor, pendel tåg, spårvagnar, miljöbilar, bilpooler och till och separata cykelbanor. Busstrafiken har aldrig haft så stor konkurrens som nu. Men å andra sidan blir bussarna bättre och bättre med en komfort som börjar närma sig personbilarnas. Fördubblingsmålet För att kunna uppnå fördubblingsmålet måste vi göra kollektivtrafiken ännu mer attraktiv för framförallt bilister. Den viktigaste frågan är då hur lång tid buss resan tar jämfört med att åka bil. För att få kortare bussresor kan man till exempel bygga nya snabba stomlinjer där bussarna prioriteras. Eller bättre tvärförbindelser i storstäderna, till exempel direktbussar mellan olika förorter. Viktigt är också en ökad turtäthet och pålitlighet för att få kortare väntetider och smidiga byten. Med den nya lagen och de nya branschavtalen får vi som trafikföretag nu en större möj lighet att påverka trafikplaneringen och marknadsföringen. Ett bra exempel är vår satsning på nya fräscha dubbeldäckare som har AC och internet ombord. Nu får pendlarna mellan Norrtälje och Stockholm två timmar jobb tid istället för restid. en indignerad insändare från Aftonbladet 29 oktober 1934. Under 30-talet ställdes andra krav på både passagerare och förare än idag. I dagspressen kunde man till exempel läsa om förare som ”inte har uniformsrocken på sig” trots att det är 35 grader varmt ute. 1961 Berlinmuren byggs. 1963 The Beatles albumdebuterar med skivan Please Please Me. 8 100 år med Nobina 1963 1967 1969 I Sverige får vi fyra veckors lagstadgad semester. Den 3 september genomförs högertrafikomläggningen. För SJ Buss och bussbranschen innebär detta stora ekonomiska problem. 20 juli landar Apollo 11 på månen. 1963 1968 Den ökande färjetrafiken mellan Åland och Roslagen föder flera nya bussturer som ger sommargäster och bofasta en tät och billig trafik. Busstillverkningen blir ett eget företag inom Volvokoncernen. 1969 SJ:s Stock holmslinjer övertas av SL. 1969 Fem dagars arbetsvecka införs i slutet av 1960-talet och det börjar erbjudas billiga bussresor med start på fredag eftermiddag och med hemresa söndag kväll. Foto: Sören Håkanlind I Falkenberg har SJ Biltrafik, SJ busstrafik, Swebus och Nobina kört trafiken i obruten följd sedan 1935, vilket troligtvis gör deras depå till Sveriges äldsta. Trettio år i branschen Möt Leif Elgh – trafikplanerare i falkenberg Med en pappa som var lokförare och en farfar som var signalreparatör föddes Leif med kollektivtrafik i blodet. Sedan sin jobbstart 1983 har han provat det mesta i bussbranschen; städa bussar, meka med bussar, köra bussar, styra upp personalplanering och som idag; planera trafiken i Hallands län. Leif hade tidigt ett stort intresse för bussar och tåg. Han läste tidtabeller, grafer och pappas tjänstgöringslistor. En och annan övernattning blev det också i lokstallet i Limmared, när han var med pappa på jobbet. När Leif började köra buss var det tidigt åttiotal och vardagen för förarna såg lite annorlunda ut jämfört med i dag. – Vi hade till exempel ingen kommuni kationsradio i bussen, och blev det fel på bussen ute på landsbygden, ja då var bara att traska in till närmaste hus och be att få låna telefonen. Men tekniken gjorde sitt intåg steg för steg även i bussbranschen, och på 80-talet installerades till och med radio i bussarna. – Om man ska jämföra bussföraryrket idag med hur det såg ut för 30 år sedan kan man sammanfatta det med att det är mer rationellt idag. När jag började köra buss på åttiotalet tog det över en timme att åka mellan Falkenberg och Varberg. I dag tar samma resa endast 45 minuter. Annars är yrket sig väldigt likt. Resenärerna har inte heller förändrats mycket sedan åttiotalet. Det är i och för sig fler resenärer idag, och det är ju trevligt. Nöden har ingen lag I början av åttiotalet fick bussförarna ta fler egna beslut. På en tur mellan Varberg och Kungsbacka blev Leif stående med en buss som inte ville starta. Han såg sig om efter ett verktyg och hittade en brandyxa. Den fungerade ypperligt för att få igång start motorn och turen kunde fortsätta. Uppfin ningsrikedom är en bra egenskap hos både en bussförare och en trafikplanerare. – Det är många som måste känna sig nöjda med det jag gör som trafikplanerare. Förarna ska vara nöjda med sina turer, företaget med effektiviteten, resenärerna med sina resor och Länstrafiken med det vi på Nobina levererar. Det ställer stora krav, dels på en robusthet i systemet, dels på kreativiteten eftersom det handlar om ständig förändring och utveckling. Leif Elgh trivs väldigt bra som trafik 1971 1978 En statlig utredningen lägger grunden till ett nytt bussbidragssystem. Detta system ska säkerställa en bättre transportservice, framför allt i Sveriges glesbygder. Beslut om länsvisa huvudmän för den kollektiva persontrafiken. Detta ändrar grundförutsättningarna för SJ Buss busstrafik. 1971 Det enhetliga månadskortet, det så kallade 50-kortet, införs i Stockholmstrafiken. 1977 Elvis Presley dör. planerare, men visst erkänner han att han längtar ut på vägen ibland. – Ja, det är ett väldigt roligt jobb med mycket frihet. Och det var skönt med de där oregelbundna arbetstiderna som man hade som bussförare, det passade så bra att ha fridagar mitt i veckan när barnen var små. Man fick så mycket gjort. Om man blickar framåt går kollektiv trafiken och bussbranschen en ljus framtid till mötes, om man får tro Leif Elgh. Dagens samhälle är uppbyggt kring kol lektivtrafik eftersom det är så många som pendlar till och från jobbet. – Ska vi locka till oss fler resenärer måste vi ha ett bra sortiment. Vi kan jämföra det med en mataffär. Vi måste ha ett bra utbud och bra öppettider. Utbudet betyder för vår del bra linjer och öppet tiderna att turerna går på rätt tider. I fram tiden tror jag att vi kommer att se ännu fler stora trafikstråk och snabba förbindelser mellan de stora samhällena. Allt för att vara så effektiva som möjligt. Leif Elgh Ålder: 64 år Familj: Hustru, två vuxna barn och fyra barnbarn Arbetar som: Trafikplanerare i Halland Intressen: Fotografering, bussar och tåg, hemmet och familjen Lyssnar gärna på: Rolling Stones Läser just nu: Nick Hornby Motto: Var inte för optimistisk – ljuset i tunneln kan vara ett tåg! 1985 Riksdagen fattar beslut om att bussföretagens tillstånd för linjetrafik inom ett län upphör att gälla från den 1 juli 1989. Därefter får länshuvudmännen i princip monopol på kollektivtrafiken. 1981 1983 Huvudmännen får politiskt och ekonomiskt ansvar. Deltagare från 158 länder finns på plats då de första världsmästerskapen i friidrott invigs i Helsingfors. 100 år med Nobina 9 Om vi blickar framåt… Morgondagens bussar kanske blir snabbare och lyxigare – kvar står ändå bussföraren där som en självklar representant för Nobina. Välkommen till framtiden, en spännande mix av smart stadsplanering, energieffektivitet och ännu bättre kundbemötande! ”Vet du, jag har insett att det är lättare att köra buss än bil. Ju större desto enklare! Nästa steg blir att lära mig köra tåg.” Året är 2050. Det strömlinjeformade vi dundret klyver skymningen som en svart pil. Den smeker vägbanan, andas in den ljumna asfalten, flyger fram mot hållplat sen. Så bromsar den mjukt in framför våra fötter. Tjugo små dörrar öppnas, som vingar, rätt upp mot stjärnhimlen. Det lyser svagt därinifrån. Till en början kan man endast urskilja konturer, men när ögonen vant sig vid ljuset syns en förare därframme vid ratten. Hon vänder sig glatt mot oss: ”God kväll! Välkommen ombord!” Men låt oss backa bandet en aning. Även om mycket har hänt sedan Nobinas start för 100 år sedan är vi inte där riktigt ännu. 2011 är inte så mycket maskinernas år – som människornas. Världens möjligheter Agata Sjösten vrider om nyckeln och trampar på gaspedalen. Hon svänger ut från garaget, ut på den öppna vägen och kisar upp mot en himmel som inte riktigt verkar kunna bestämma sig för om det är vår eller sommar. – Vet du, jag har insett att det är lättare att köra buss än bil. Ju större desto enk lare! Nästa steg blir att lära mig köra tåg. Agata är 36 år och har kört buss i två år i Botkyrka utanför Stockholm. Men nu är hon på väg mot en ny tjänst. En dag frå gade en av hennes chefer om hon ville vara med i uppstarten av trafikområde Norrtäl je, något Agata inte behövde fundera länge på. Hon tycker det är kul att utvecklas. – Nobina är en arbetsgivare som tar hand om sina anställda och tänker framåt. För den som vill finns det världens möjligheter att utvecklas inom företaget. Visar man bara framfötterna så kan man gå långt. Dessutom tycker jag att cheferna är väldigt bra på att fråga om man vill gå vidare. Även om bussföraryrket är mansdo minerat och dessutom har relativt hög medelålder, känner sig Agata helt hemma i gänget. Men att få in fler unga människor i yrket tror hon kommer att bli viktigt för företagets framtid. – Det blir en trevlig stämning på gara gen med en bra blandning av gamla och unga. Dessutom tror jag att det är viktigt just nu att ta tillvara på de äldres kunskap innan de går i pension. Om man ser framåt tror jag även på att försöka få in fler kvin nor i yrket och göra jobbet mer könsneu tralt. Det är bra både för stämningen på garagen och ute i trafiken. Framtidens bussar Samtidigt som vår ledbuss snirklar sig fram i aprilstockholm sitter produktchef Helén Elvmarker på Volvo Bussar och funderar på morgondagens bussar. Det är ett arbete som innebär en ständig anpassning till yttre omständigheter och en värld i föränd ring. Det handlar om att tillverka bussar som verkligen säljer och som motsvarar kundernas krav. Och det handlar om ett ansvar gentemot kommande generationer. – Urbaniseringen ökar ständigt och vi får ett allt större behov av att transportera människor. Samtidigt vet vi att oljan en dag kommer att ta slut. Så hur gör vi? När vi tar fram morgondagens bussar måste vi därför samtidigt fundera på hur vi plane rar våra städer, säger Helén Elvmarker. Hon menar att det blir allt viktigare att planera städer med bättre förutsättningar för cyklande och kollektivtrafik och att bygga dagis, skola och vård där folk bor. Kollektivtrafiken måste planeras smart så att den flödar utan att bussarna fastnar i långa bilköer. De flesta avstår från att åka kollektivt om det tar mer än en och en halv gång längre tid än att köra bil. I städerna 1991 1991 1989 Berlinmuren faller. Swebus förvärvar Postens Dilligenstrafik och Malm fältens Omnibus AB. Helsingborgsbuss är först i Sverige med lågentrébussar från MercedesBenz. Funktionshindrade och småbarnsföräldrar får nu en helt ny möjlighet att utnyttja kollektivtrafiken. 1993 1994 Swebus Danmark A/S bildas. Swebus köper finska TransBus Oy, varefter uppstår Oy Swebus Finland. världen branschen Nobina 1990 1992 Swebus bildas genom GDG Biltrafik AB:s förvärv av SJ Buss. Dotterbolagen Swebus Inrikes respektive Swebus Utrikes bildas. Huvudkontoret flyttas från Göteborg till Stockholm. Swebus köper Helsingborgsbuss AB och Wasatrafik AB inklusive Interbus AB. 10 100 år med Nobina 1994 Priscilla öknens drottning går upp på biograferna. Dragshowartister köper en buss, Priscilla, och ger sig ut på en resa till Alice Springs. 1994 Nelson Mandela blir Sydafrikas första svarta president och Sveriges första kvinnliga länspolismästare utses. Agata Sjösten Foto: Christian Hagward Ålder: 36 år Familj: Man, tre barn Arbetar med: Uppstartsprojektet i Norrtälje Intressen: Kultur och teater Motto: ”Ett leende kan rädda dagen.” Nya bränslen eller komfort? Bussutvecklingen vad gäller stadstrafik respektive långfärdsbussar rör sig åt olika håll eftersom de drivs av olika aktörer. – Stadsbussutvecklingen är mest foku serad på alternativa bränslen, bussarnas vikt och sådana saker. Vad gäller lång färdsbussar är kundanpassningen större. Där tas mer hänsyn till resenärernas kom fort eftersom man tillbringar längre tid i bussen. I framtiden kan man även tänka sig att de här bussarna kommer att bli mer aerodynamiska. En gemensam nämnare mellan stads- och långfärdstrafik är att man i framtiden förmodligen kommer att arbeta med spännande detaljer i interiör en, som ljussättning och ljuddesign, säger Helén Elvmarker. Helén berättar entusiastiskt om utveck lare i Kina som arbetar med att ta fram nya energieffektiva bussar och om den superspännande ”Batmobussen” som Delft University i Holland lekt med, en skapelse som får framtidsvisionen som vi beskrev inledningsvis att inte kännas så hemskt långt borta. – Vi skulle kunna ta fram hur flashiga saker som helst, tekniken finns redan där, avslutar Helén Elvmarker. Men tillbaka till Agata Sjösten i bussen. Framtidens färdmedel må utvecklas till rena rama rymdskeppen, men något Agata vill förbättra på bussarna redan idag är att öka utrymmet för handikappade. Hon menar att en tur ibland tidigt fylls upp med barnvagnar och att en rullstolsburen person då får svårt att ens få plats. 1995 1997 Webben fick sitt genomslag när det inte längre var tekniskt komplicerat att hitta information på Internet. Hong Kong blev återigen kinesiskt efter 156 år. – När jag ser framåt tänker jag på hur vi bemöter våra kunder. Det är resenärerna som är vår framtid. Jag tror att god kund vård och teknisk utveckling är precis lika viktigt i framtidens konkurrenssituation! Vår buss stannar till och släpper på ännu en resenär. Agata ler, tittar i backspegeln och vi rullar mjukt vidare mot nästa hållplats. På väg mot 100 nya spännande år. Siemens ger sig för första gången in i bussbranschen. Deras helhetskoncept innehåller batteridrivna bussar, moduluppbyggda hållplatser med biljettmaskiner, strömskenor för snabbladdning och system för trafikinforma tion i realtid. En busslösning av den här typen kostar bara hälften eller en tredjedel av vad motsvarande spårvagnslinje skulle kosta! Foto: Siemens kan hybridbussar bli viktiga, där man kan utnyttja bromskraften till att starta bussen efter korta stopp. Förhoppningen är att man i nästa steg kan gå över till en ännu större andel batteridrift i bussarna. Men då återstår frågan hur städerna ska sköta infrastrukturen kring laddningen och om man kan enas kring en gemensam standard. 1997 Schøyen Gruppen AS och National Express Ltd bildar Concordia Bus BV med säte i Nederländerna. 1998 Swebus förvärvar Gävle Trafik AB och Swebus Finland byter namn till Oy Stagecoach Finland Ab. 1995 1996 1997 1999 Swebus Norge AS bildas genom förvärv av Vestoppland Bilselskaps Eiendomsselskap AS. Skotska Stagecoach med Brian Souter som ägare köper Swebus från SJ. Stagecoach satsar kraftigt på expressbusstrafiken. Världens första klonade får Dolly, visas upp av skotska forskare den 23 februari. Concordia Bus BV köper Swebus av Stagecoach och Goldman Sachs kommer in som ägare. 100 år med Nobina 11 Bussresan 100 år - det ska vi fira! Karlstad I år är det 100 år sedan vår första busslinje startade i Sverige år 1911. Det kommer vi att uppmärksamma hela detta år med en rad olika aktiviteter: Workshop Interaktiv utställning Det hela inleds med en workshop till sammans med ett antal forskare och trendspanare i Stockholm den 17 maj för att leverera inspiration till det fortsatta projektet. Resultaten samlar vi på en Facebook-sida som kommer att vara öppen och tillgänglig för alla. Här väljer en jury ut de mest spän nande, roliga, tokiga, nyfikna och innova tiva lösningarna som sedan presenteras i en interaktiv utställning runtom i Sverige. Under hela tävlingen belönas de inskick ade bidragen med fina priser: Förstaprista garen vinner till exempel en hel helg med fri tillgång till en alldeles egen dubbel däckare med förare som kör dig och dina vänner vart du vill i Sverige. Vinsten för åttondeklassarna är en skolresa för hela klassen i en av våra nya dubbeldäckare! Och hittar vi en idé vi tycker riktigt mycket om kommer vi att göra den till verklighet. Örebro Roadshow Södertälje Skövde Under september blir det en roadshow som besöker Karlstad, Örebro, Skövde, Södertälje och Lund och ett antal av våra depåer, preliminärt blir det Falun/ Borlänge, Karlstad, Örebro, Nyköping/ Katrineholm, Malmö och Kungälv som får oväntat besök. Event I höst blir det sedan ett avslutande event dit vi bjuder in våra uppdragsgivare och diskuterar framtidens kollektivtrafik. Lund Film om framtidens kollektivtrafik Tävling på Facebook Under sommaren produceras också en film om framtidens kollektivtrafik. I filmen be söker vi tre olika städer i Europa där man tagit ett rejält kliv framåt för att utveckla kollektivtrafiken: Lyon, där hela stads trafiken körs med ljudlösa, miljövänliga eldrivna, smidiga trådbussar förutom tre spårvägslinjer och fyra tunnelbanelinjer. Kent, där man investerat stort i ett super modernt busslinjesystem, FasTrack BRT, och hela stadsplaneringen bygger på mini mala gångavstånd till den nya BRT-linjen. Dublin, där man framförallt har underlät tat jobbpendlingen med speciella busskör fält som dagligen kontrolleras av polisen för att säkerställa att bussarna kommer fram. Idag går det betydligt snabbare att ta sig in och ut ur stan i rusningstid med bus sen jämfört med att åka bil. Till hösten arrangeras även en tävling på Facebook för allmänheten och alla åtton deklassare där man får designa framtidens farkoster, hållplatser och informations system för kollektivtrafiken. Hur ska till exempel morgondagens bussar se ut? Hur ska busshållplatserna vara byggda? Och hur ska informationen i trafiken kommu niceras till oss resenärer på bästa sätt? Inbjudan till lärarna går ut redan före sommaren, samtidigt som sidan öppnas för spontana tävlingsbidrag. Hjälp oss at forma framt t för en 100-åriden ing Vi på Nobin a, Sveriges störs ta bussbolag, jobbar varje dag med frågor kring hur kollektiv trafiken kan bli enklare och bättr e – nu, och om några år. M en det är också dags at t vi börjar tänka än nu längre framåt. Välkommen med dina idéer! 2004 Facebook startar och blir snabbt världens största sajt inom sociala medier. I juli 2010 hade man över 500 miljoner användare. 2000 Concordia Bus köper SBC. 2007 2010 FN:s klimatpanel rapporterar att den globala uppvärmningen med 90 procents sannolikhet är orsakad av mänskliga aktiviteter. All Nobinas verksamhet i Stockholmsområdet är nu ISO-certifierad avseende kvalitet och miljö. 2012 Den nya kollektivtrafiklagen träder i kraft världen branschen Nobina 2001 2006 World Trade Center i New York förstörs i historiens mest omskrivna terrorattack. Sverige blir först i världen med att vinna guld i hockey i både VM och OS samma säsong. 2006 2008 2009 2011 Interbus avyttras och Fleet bildas. Concordia Bus Danmark A/S bildas. Koncernen byter namn till Nobina. Världens första snabbladdningsbara hybridbussar börjar rulla på Umeås gator. Denna tidning är en bilaga från Nobina Sverige AB Nobina Sverige är landets ledande bussföretag med cirka 5000 medarbetare och 2100 bussar. Vi finns på 100 platser runtom i landet. Varje dag förenklar vi vardagsresandet för cirka 500 000 påstigande kunder. Det betyder att nästan var tredje bussresa i kollektivtrafiken i Sverige sker med Nobina. Uppdragsgivare: Rolf Kolmodin Tel: 08-410 65 441 Produktion: Åkesson & Curry Tel: 08-402 41 50 REDAKTÖR: Mats Janson Formgivare: Sofia Nilsson
