Lösningsschema - Kursanteckningar.se

Allmän avtalsrätt
Lösningsschema
1. Finns avtalsbundenhet?
a. Culpa in Contrahendo?
b. Ogiltighet?
2. Avtalets innehåll
!
-Tolkning
!
-Jämkning
3. Avtalsbrott?
4. Påföljder
!
- Skadestånd (Det positiva kontraktsintresset skall ersättas, man har alltid rätt till
!
skadestånd förutsatt att adekvat kausalitet föreligger mellan avtalsbrottet och
!
skadan - skall vara en normal och förutsebar konsekvens av avtalsbrottet)
!
- Fullgörelse (in natura dvs avhjälpande/omleverans etc. - får inte vara onödigt
!
betungande)
!
- Hävning (avtalsbrottet måste vara väsentligt, se rambergs bok för exempel - vi ska
!
kunna det inför tentan.) - Vid entreprenad-/konsultavtal har hävning endast effekt för
!
framtiden.
!
- Prisavdrag (mellanskillnaden mellan det man har betalat och marknadspriset för
!
det man faktiskt har fått, prisavdrag för consulting är oftast hela arvodet, man har
!
alltid rätt till prisavdrag.)
!
- Innehållanderätt
!
!
Den som utsätts för avtalsbrott måste begränsa skadeverkningarna - netigation of
harm
Tentatips
Allt handlar om att Christina måste fatta att vi har förstått huvudreglerna.
Jävligt bittert att kasta sig in på undantagen och missa huvudreglerna.
”Vad är huvudmeningen med den här rättsregeln”
Typiska frågor
• Avtalsingående
!
Det bollas avtalsförslag mellan parterna, ”har dom kommit så långt att avtal har
!
slutits” - gå inte in i anbud-accept modellen för lätt, är dom bara på
!
förhandlingsstadiet eller har dom nått point of no return. In contrahendo vs. In
!
contractu
!
Brukar kompletteras med Culpa in Contrahendo
!
!
”Har dom slutit ett avtal. Nej, det har dom inte. Kan dom då vinna något på culpa in
contrahendo.”
• Fullmakter
!
Det relevanta är ställningsfullmakter (det är assvårt att ge ett säkert svar på en
!
sådan fråga) - den som skriver tentan vill höra att det är skitsvåra grejer och att det
!
finns grejer som både talar för och emot fullmakten. Svaret skall vara av
!
!
problematiserande karaktär. Handelsbruk, hur tredjeman har uppfattat saken och
om man kan lägga huvudmannen till last hur han har organiserat sin verksamhet.
!
!
Obehörig vinst kan även vara en del av fullmaktsfrågan. Någon har inte fullmakt att
utföra en tjänst men gör det. Någon tjänar på något som inte är avtalat.
!
!
!
Tredje man kan inte få ersättning för falsus procurator 25 § AvtL, i så fall kan han
få på obehörig vinst. 3:e man får ersättning för obehörig vinst då huvudmannen har
fått diesel för att huvudmannens fullmäktige tagit emot den.
!
Om den fullmäktige ljuger kan tredje man dock få för 25 § AvtL.
!
Brukar kompletteras med avtalstolkning
• Ogiltighetsförklaring/jämkning av avtal
!
Man kommer alltid in på 36 § AvtL, det kan vara lite kul att åberopa dom andra §
!
(typ ocker och svek - är snyggt på tentan, ger exempel på vad som är oskäligt) !
säg att dom ger stöd till 36 § oskälighet.
!
Kan komma en extra fråga på 32 § AvtL om misstag.
!
När man befinner sig i 36 § AvtL så måste man yttra att den handlar om 3 helt olika
!
saker (huvudregeler)
1. !
Oskälighet i sig - Ett avtal är väldigt sälla oskälig i sig.
2. !
Oskälighet vid ingåendet (stöd dig på § som kommer innan 36 § AvtL)
3.!
!
Oskälighet vid ändrade förhållanden. Vardera part bär risken för ändrade
!
!
förhållande = mening som måste vara med för att man skall få poäng. Är
!
!
extremt jävla svårt att rucka på den huvudprincipen
!
!
Kan vara flera av dessa punkter tillsammans t.ex. 2 + 3’
!
Gör sedan sammanvägning
• Culpa in contrahendo
!
Skall delas upp i två frågor. 1. Är det oacceptabelt beteende 2. Om det är svinaktigt
!
beteende, hur mycket skall det kosta - den skada som motparten har lidit pga det
!
svinaktiga beteendet - ofta förknippad med kostnader som mandrar på sig från det
!
att motparten vet att han inte vill avtal till dess att han yttrar att han inte vill det.
!
!
!
På tentan skall man komma fram till att man i princip aldrig kan få pengar för culpa
in contrahendo pga bevisbörda. 0 poäng enbart för statement att det är svårt att få
ersättning, måste finnas en väg dit.
!
Huvudregeln är att culpa in contrahendo finns.
• Avtalstolkning
!
!
Det viktiga är att man skall ta hänsyn till väldigt många olika faktorer och
!
!
väga samman dem.
!
!
Ordalydelsen är en väldigt viktigt tolkningsgrund, men det finns flertalet andra
!
!
faktorer som är viktiga (t.ex. det som ahr sagt innan/efter avtalet ingicks, vad
!
!
som är syftet och ändamålet med avtalet och vad som gäller enligt dispositiv
!
!
rätt, standard avtal (battle of forms, betungande/överraskande etc. - när jag
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
ser på det här avtalet så tycker jag att det ser betungande ut, jag har inte så
bra koll på vad som gäller i branschen och måste kolla upp det för att ge ett
säkert svar, dock så vet jag att det är vanligt med ställningsfullmakt när man
handlar med bilar. = tentasvar)). Gå allt efter den mall som christina har
använt sig av under seminarier
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
Force Majeure vs Hardship
Force Majeure = Dröjsmåls friskrivning - friskrivningarna kan tolkas väldigt
fritt. En ömsesidig klausul är inte bättre en ensidig för köparen. Köparen
kan ju enbart komma i dröjsmål då det gäller dröjsmål.
Hardship = Betydligt bättre för köparen, då den är oerhört mycket mojsigare handlar om oförutsedda händelser som rubbar avtalsbalansen väsentligt.
Kommer inte frågor om påföljder.
Svaret behöver inte mynna ut i att man kommer fram till vem som vinner, så länge man
behandlar de relevanta rättsfrågorna.
Citat från föreläsningar/seminarier
”Hänvisning till standardavtalet skedde nära inpå avtalsslutet och innan
arbetsprestationerna utfördes, passiviteten bli därmed bindande. Resonera så på
tentamen.”
”Christina hälsar: Lycka till med fullmakt på tentan, det är helknasigt.
Svar på tentan: Fullmakt är svårbedömt, fullmaktsrätten är under utveckling - jag har därför
inte ett givet svar på frågan.”
”Det är bättre att vara tjatig på tentan, om det är två olika yrkanden som prövas med
samma grunder så skall man nämna grunderna två gånger. VAR INTE LAT!”
”Skriv för en ”icke-jurist”, utgå från huvudregeln och förklara hellre för mycket än för lite på
tentan”
Avtal
Avtalsuppkomst
1. Förhandlingsstadiet (In contrahendo) - Som ett krogragg / att vara fri
2. (Letter of Intent) - Som att förlova sig
3. Avtalsbundenhet (In contractu) - Som att vara gift / hamna i fängelse
4. Tidens slut eller Fullgörelse eller Avtalsbrott/Påföljder
Erbjudande till obegränsad krets ≠ bindande
Re intregra-bestämmelsen = 39 § AvtL
Bundenhet kan inte inträffa successivt (man kan inte vara halvgravid), däremot kan
avtalsinnehållet utvecklas och växa fram successivt. (ex. 45 § KöpL, om parterna inte har
avtalat om pris fylls avtalet ut med ”skäligt pris”)
Passivitet kan ge upphov till bundenhet (undantag från HR om avtalsfrihet) - ju mer illojal
passiviteten är desto större är sannolikheten att man blir bunden. se t.ex. NJA 2006 s.
638, 4, 6 och 9 §§ AvtL..
Avtalsbundenhet tillkommer genom en samstämmig partsvilja (viljeprincipen) som kommer
till uttryck (förklaringsprincipen) och där parterna litar på varandra (tillitsprincipen).
Due diligence = Undesökning av objektet
Signing
Closing
Dissens
Öppen = Parterna är medvetna om att de har lämnar icke-identiska förhandlingsförslag
Dold = Parterna inte har insett att det har förelegat oenighet.
Trots dissens går det dock inte att ”unscramble the eggs” - giltighetsprincipen
Culpa in contrahendo
se NJA 1990 s. 745
Steg 1
Har någon betett sig svinaktigt?
Steg 2
Har motparten dragit på sig kostnader till följd av svinaktigt beteende.
Ogiltighet av helt/delvis fullgjort avtal
1. Restitution (förpliktelserna skall återgå) - analogi 64 § KöpL
2. Ersättning - analogi 65 § KöpL
3. Skadestånd pga klandervärt beteende - SkL 2:2
Battle of forms
Vanliga standardavtal vinner oftast företräde (speciellt om det är handelsbruk eller är ett sk
agreed document (dvs bransch-standradavtal)). Huvudregeln är att det sist tillkomna
villkoret står över det först tillkomna.
Om inget avtal står över det andra blir istället dispositiv lagstiftning tillämplig, i slutändan är
en helhetsbedömning det mest relevanta.
Avtalstolkning
Norminriktad analys = Dispositivrätt, handelsbruk, partsbruk, sedvänja agerar gap-filler,
avtalet tolkas så att det medför det minst betungande resultatet för den förpliktiade
(minimiregeln, den som vill ändra en klausul står ansvaret för det, ex. villkor som strider
mot dispositivrätt).
Ändamålsinriktad analys = Ganska ”flummigt”, parternas ändamål/syfte med avtalet
bestämmer innehållet.
Systeminriktad analys = Enskilda avtalsbestämmelser tolkas så att de harmoniserar med
övriga avtalsbestämmelser.
Illojalitetsanalys = Den part som känt till att motparten har uppfattat avtalet på ett annat
sätt än han själv blir bunden av motpartens uppfattning
Omständigheter före/efter avtalstidpunkten = Påverkar avtalsbedömningen…
Skälighetsinriktad analys = Öppen kontroll, Fastställer avtalsinnehåll A, kosntaterar att A är
oskäligt och bör vara B. Dold Kontroll, Fastställer avtalsinnehåll B (genom avtalstolkning).
Oklarhetsregeln = Finns inte, kan dock nyttjas vid B2C se 10 § AvtalsvillkorsL för
konsumenter
Soppmetoden - memorera för AB på avtalstolkningsfrågor på tentamen se NJA1992
s. 439
Skjut med hagelbössan och inte salongsgeväret.
- Avtalets ordalydelse
- Avtalets ändamål/syfte (det mest relevanta vid avtalstolkning)
- Avtalets systematiska uppbyggnad
- Dispositiv rätt
- Handelsbruk
- Illojalitet
- Partagerande före/efter avtalstidpunkten
- Skälighetshänsyn
Faktorer för objektiv avtalstolkning (C. Ramberg)
Dispositiv rätt (lagar/principer)
Ordalydelsen
Avtalspreliminärer (det som har sagts/gjorts in contrahendo)
Efterföljande agerande (det som har sagts/gjorts in contractu)
Passivitet (illojal)
Ändamål & Syfte
Följande kriterier är viktiga enligt HD
- Avtalspreliminärer
- Omständighet vid sidan av avtalstexten (konkludent handlande/passivitet)
- Ordalydelse
- Rättslig bakgrund (dispositiv lag, handelsbruk, skälighet)
- Ändamålet med avtalet
- Avtalets sammanhang
Den som hävdar något som frångår dispositiv rätt, handelsbruk etc bär bevisbördan.
36 § AvtL oskälighetsbedömning
!
Ekvivalensprincipen - ”Det är tillåtet att göra en god affär, så länge den inte är
!
oskäligt god”, det är dock svårt att hävda att ett pris är oskäligt högt, det måste
!
oftast styrkas av 28-33 §§.
Alltid oskäliga avtalsvillkor:
a) friskrivning vid personskada
b) begränsning av konsumentens rätt vid avtalsbrott
c) haltande bundenhet av kvalificerat slag
d) ensidigt föverkande av förskott
e) oproportionerlig ersättning för utebliven betalning
f) ensidig rätt till godtycklig uppsägning
g) uppsägning av avtal med obestämd varaktighet utan rimligt varsel
h) automatisk förlängning av avtal med bestämd varatighet
i) bundenhet utan insyn i avtalsvillkoren
j) ensidig villkorsändring utan angivet skäl
k) ensidig ändring av egenskap hos vara eller tjänst utan giltigt skäl
l) pris fastställs eller höjs vid leverans utan rätt för konsument att frånträda avtalet
m)ensamrätt för näringsidkaren vid tillämpning och tolkning
n) begränsning av befogenhet för representant; villkor om iakttagande av formkrav
o) ensidig fullgörelseplikt
p) rätt att företa överlåtelse som kan inskränka konsumentens säkerhet
q) konsumentens rätt att gå till domstol inskränkning, tillgång till bevismedel inskränks
orättmätigt, bevisbördan läggs oriktigt på konsumenten
r) illojalt handlande
36 § AvtL är även tillämplig på B2B, analogi 2 § AVLN - skall dock nyttjas restriktivt
Offentlig-/näringsrättsliga skyldigheter kan få betydelse när man skall jämka ett civilrättsligt
avtal med 36 § som grund - se kreditprövning NJA 1999 s. 304 och 408
Forcemajuere (ensidig befrielseklausul) vs. Hardship (ömsesidig klausul)
!
Rekvisit (samtliga 5 måste vara uppfyllda): Rubbad balans, Utifrån kommande,
!
Oförberett (ej i beräkningen), Går ej att förebygga eller ersätta, Avtalets
!
riskfördelning (är svåraste !kriteriet att förstå)
Friskrivningar
Från allt skadeståndsansvar = ok
Från grov vårdslöshet och uppsåt ≠ ok
(Förutsättningsläran)
Skall tillämpas ytterst restriktivt (aldrig vid kontraktsbrott).
Ramberg menar på att 36 § AvtL går före förutsättningsläran, Hellner menar på att
förutsättningsläran går före 36 § AvtL.
Huvudregeln är att man själv står risken för ändrade förhållanden.
På tentafrågor så förlorar den som påstår sig inte vara bunden av avtalet.
Förutsätter att
1. Det har förelegat en förutsättning
2. Att förutsättningen har varit synbar för medkontrahenten
3. Att förutsättningen varit tillräckligt väsentlig så att den inverkat bestämmande på
förutsättningskontrahentens vilja att ingå avtalet på överenskommna villkor
4. Det är skäligt att lägga risken för förutsättningsfelet på den andra parten.
Pactum turpe
Rättsläget är relativt oklart
Avtal om svarta pengar är inte pactum turpe, men abortavtal är det.
Påföljder vid avtalsbrott
a) rätt att innehålla sin egen prestation = detentionsrätt
b) fullgörelse
c) prisavdrag
d) hävning (avtalsbrottet måste vara väsentligt
e) skadestånd
Utgångspunkten är att den som har drabbats av avtalsbrottet får bestämma påföljd och
skall sättas i samma ekonomiska läge som om avtalet hade fullföljts.
Avbeställning
Subtraktionsmetoden = Får ersättningen för de kostnader man har haft
Additionsmetoden = Får ersättning för kostnader + vinst
Condictio indebiti
Betalningsmisstag, betalningen skall återgå
!
Undantag: Mottagaren är i god tro och har inrättat sig därefter.
!
Banker har svårt att häva condictio indebiti då man beaktar partsförhållandet.
Negotiorum gestio
Tjänster utan uppdrag
Huvudregeln är att en person inte kan binda annan än sig själv - vid nödsituationer gäller
dock inte detta.
Hittelön
Skall betalas till den som upphittar borttappad egendom
Obehörig vinst
Gäller då varken ersättning på avtalsrättslig grund eller utomobligatoriskt skadestånd kan
utgå
Rekvisit
1. Det ska föreligga ett berikande (vinstargument).
2. Berikandet skall vara obehörigt (obehörighetsargumentet)
3. Berikandet ska ha skett på någon annans bekostnad (skadeargumentet)
4. Den berikade parten ska inte ha befogad ansvarsfrihetsgrund.
Fullmakt
28-31 §§ AvtL gäller ej vid fullmäktiges agerande - praxis.
Behörighet = Vad den fullmäktige kan göra (vid ställningsfullmakt framgår detta av
sedvänja - som tredjeman oftast inte har någon koll på)
Befogenhet = Vad den fullmäktige får göra
Då det varken framgår av sedvänja eller praxis att en anställd i samma ställning skulle
kunna ingå avtal av en helt annan art så ligger risken på motparten, huvudmannen blir
alltså inte bunden.
Det är aldrig relevant i mellanmansrätt huruvida kunden är konsument eller näringsidkare.
Det krävs mycket för att tolerans/kombinationsfullmakt skall komma till.
!
Toleransfullmakt = Likartade handlingar som godkänns
En ställningsfullmakten är väldigt liten, vid mer omfattande rättshandlingar krävs oftast en
skriftlig fullmakt.
Avtalsförhållanden
3:e man Köpavtal Huvudman
Fullmäktige Anställnings-/Sysslomanna-/Uppdragsavtal Huvudman
Om avtal inte uppstår så kan 3:e man få skadestånd av fullmäktige - 25 § AvtL
3:e man binds aldrig av något avtal.
Om avtal som strider mot befogenheten kommer till stånd så kan huvudmannen få
skadestånd av fullmäktige på kontraktsrättsliga grunder & 18 kap. HB om huvudmannen
kan visa på faktisk ekonomisk skada.
Falsus Procurator = 3:e man kan endast få skadestånd från fullmäktige i det fall det rör sig
om felaktig 18 § AvtL.
Olika typer av fullmakt
§ 18-fullmakt - Meddelande från Huvudman till Fullmäktigen om fullmakt
Självständig fullmakt - Meddelande från Huvudman till 3:e man om fullmakt
Ställningsfullmakt - Meddelande (indirekt / genom sedvänja) från arbetsgivare till 3:e man
om fullmakt
Toleransfullmakt - Meddelande (genom att man tolererar fullmäktiges agerande) från
huvudman till 3:e man.
Kombinationsfullmakt - Meddelande (genom en helhetsbild) från huvudman till 3:e man.
Återkalla fullmakt
• Genom meddelande till 3:e man
• På samma sätt som fullmakten gavs.
Köprätt
Lösningsschema - Köprätt
Strukturera svaret enligt följande:
1. Föreligger ett avtal
2. Vad är skyldigheterna
3. Föreligger ett avtalsbrott
4. Vad är påföljderna
Vid skadestånd
1. Man har rätt till skadestånd 27 § 1 st.
2. UNDANTAG: Kontrollansvar - om säljaren kan visa att dröjsmålet beror på ett hinder
utanför hans kontroll som han skälingen inte kunda förväntas räkna med vi köpet och
var följder han inte heller skäligen kunde ha undvikit - 27 § 1 st. = Force Majeure
3. 27 § 3 st. - om felet beror på säljaren så har köparen rätt till skadestånd - men inte för
indirekt förlust
4. 27 § 4 st. Köparen har alltid rätt till ersättning om dröjsmålet beror på försummelse
5. 67 § är en helvetiskt sjuk § som vi måste lära oss:
a. Första meningen = Det positiva kontraktsintresset
b. 2 st. Man har rätt till indirekt förlust!
Säljarens dröjsmål
§ 22 (skadestånd)
§ 27 Skadestånd - (dock inte kontrollansvar eller 67 § 2 st - men inte om försummelse)
§ 28 är en egen väg till skadestånd, är inte kopplad till 27 § - Köparen har rätt till
skadestånd för de kostnader han har haft pga att säljaren inte meddelade om dröjsmålet.
!
ex. köparen råkar ut för force majeure men meddelar inte det - blir ändå
!
skadeståndsskyldig
§ 29 - Köparen måste reklamera felet för att ha rätt till skadeståndsskyldighet
§ 67 - Indirekt/direkt-förlust, ok att stoppa en fabrik om det kostar mindre än att sätta in en
ersättningsmaskin för att hindra att fabriken stoppas = blir då en direkt förlust istället för en
indirekt förlust
§ 70 - Skadebegränsning och jämkning
Säljarens fel
§ 30 - (skadestånd)
§ 40 - Skadestånd- dock inte kontrollansvar - 27 § 1-2 st., 28 § är tillämplig och indirekt
förlust 67 § 2 st. gäller inte. - stora skillnaden mot dröjsmål är ”särskilt utfäst” - garanti
§ 32 - Reklamation
§ 67 - som innan
§ 70 - som innan
Vid dröjsmål är det väldigt ofta pga av försummelse
Att slippa skadeståndsansvarighet vid fel pga kontrollansvar är i princip omöjligt.
” Man kan aldrig slippa skadeståndsansvar pga kontrollansvar - kommer du till den
slutsatsen på en tenta så har du nog hamnat fel.”
Särskild utfästelse - En garanti ”Jag vill ha zinkfri olja. Det har jag. Lovar du att den är
zinkfri. Jaaaa” = särskild utfästelse = skadestånd pga allmän avtalsrättslig princip
Vid produktskada så skall man inte tillämpa 40 § KöpL - utan SkadeståndsL eller AvtalsL
Reklamation
1. Hur omfattande är undersökningen? - Måste man undersöka?
2. Starttidpunkten för reklamationen, när börjar reklamationsfristen? - borde eller faktisk
kännedom
3. Vad är skälig tid?
4. Kontrareklamation? - Har säljaren börjar diskutera kring reklamation
5. Grov vårdslöhet och tro & heder, kände säljaren till felet?
Tentatips - Köprätt
Vilken avtalstyp? - 65% sannolikhet Köpavtal,
Vilken sorts köp är det?
KöpL
KKöpL
CISG
Annan typ av avtal:
1. Kredit. (KKrL (B2C) vs. Avtalet(B2B)) - 5% sannolikhet
2. Tjänster (KTjL (B2C)) - 27 § sannolikhet
!
Immateriella tjänster
!
Förvaring
3. Kommission/Agentur - 2% sannolikhet
Köp
Vilket avtalsbrott?
Fel vs. Dröjsmål - välj rätt ”tunnel” i KöpL
Reklamationsfrågor älskar alla som skriver tenta (har man påtalat avtalsbrottet i tid) - extra
skojigt vid fel.
Påföljder
Vissa elaka examinatorer, gillar att testa oss på att vi kan Skadestånds§
Sen brukar vissa twista till det med avbeställningsrätt (man får alltid avbeställa, är dyrt för
näringsidkare, billigt för konsumenter)
Kan komma en till twist om firskrivning (trots att det kommer på allmän avtalsrätt - svara då
likadant)
Köprätt
Allmänt
Formalavtal = Formkrav
Konsensualavtal = Överensstämmande viljeförklaringar
Optionsavtal = Avtal om att i framtiden få köpa en viss produkt.
Specieköp = Om det bara finns en specifik eller uppmärkt vara.
Genusköp = Om det finns ett flertal identiska varor till salu.
Detentionsrätt (KöpL 49 § 1 st., KKL 36 §) = Rätt att hålla inne sin prestation tills dess att
motparten presterar.
Retentionsrätt = Rätt att hålla inne annans egendom tills dess att betalning sker
Samtidighetsprincipen = Man behöver inte betala innan man får varan.
Resultatförpliktelse - Förpliktelse definierad genom resultat
Omsorgsförpliktelse - Förpliktelse om att eftersträva ett visst resultat.
Inom köprätten så är huvudregeln att parternas förpliktelser är resultatförpliktelser.
!
Vad skall presteras? KöpL 17-20 §§
!
Vilken kvantitet skall presteras? KöpL 17 §
!
Var skall prestationen ske? 6-7 §§ KöpL
!
När skall prestationen ske? 9 § KöpL
!
Vem skall prestera?
!
!
!
!
!
Påföljder vid avtalsbrott
Kan finnas rätt att kräva att motparten rättar sin prestation
Kan finnas rätt att kräva fullgörelse av avtalet 23 § KöpL
Kan finnas rätt att häva avtalet 25 § KöpL
Kan finnas rätt till ersättning för att motparten inte fullgjort sin prestation 27 § KöpL
Vid internationella köp är huvudregeln ärr det är köparens nationella lagstiftning som är
tillämplig.
Bevisbörda
Den som hävdar att avtal har träffats om priset eller om beräkningsgrunden har
bevisbördan för sitt påstående.
Indirekt bestämmning av priset
KöpL 46 kan tillämpas analogt vid konsumentköp
Faktura
47 § KöpL
Köparen är bunden av det pris som står i fakturan, förutsatt att denne inte reklamerar till
säljaren att han inte godkänner priset. - skall inte tillämpas analogt på konsumentköp
Transport
Köparen har bevisbördan när det gäller att visa på att en vara varit felaktig innan transport,
det räcker dock med att det kan presumeras vara så att fel förelåg innan transporten.
”Fritt levererad” = risken övergår först då varan har kommit fram till köparen
Incoterms reglerar/definierar riskövergång i en ”skala”
!
!
!
!
!
!
Säljaren gör inte ett skit
EXW = Säljaren skall ställa varan till köparens förfogande på angiven leveransplats,
risken går över på köparen när varan har avlämnats.
Säljaren överlämnar varan till transportör:
FCA = Säljaren skall avlämna varan på den plats som anges med klausulen.
!
!
!
!
!
FAS = Varan skall levereras till lastningshamn, risken övergår när varan placeras
vid fartygets sida.
FOB = Varan skall leveras till lastningshamn, risken övergår när varan är på fartyget
FOB additional service = FOB + säljaren fixar transport åt köparen
FOB stowed = FOB + säljaren skall lasta varorna på fartyget
!
!
När man inte har preciserat vem som står för lastningskostnaderna så är det
”customs of the port” som gäller
!
!
!
!
Säljaren ombesörjer transport
CFR används vid sjötransport, risken övergår när varan är på fartyget
CPT används vid alla transporter, risken övergår när varan avlämnas till fraktförare
som utsetts för transport
!
!
!
!
!
!
Säljare åtar sig att ombesörja transport och försäkring fram till den överenskomna
orten.
CIF används endast vid sjöstransport - säljaren skall teckna försäkringen, men
riskövergång sker när varorna är på fartyget.
CIF landed = CIF + varorna skall lassas av i destinationshamnen.
CIP är som CPT fast säljaren skall teckna försäkring.
!
!
I CFR och CIF är det relevant att bestämma vem som skall stå för
avlastningskostnad. ”liner terms” är vanligt, då slipper köparen betala.
!
!
!
!
!
Säljaren står för i princip allt
DAF, DES, DEQ, DDU och DDP.
DDP = Risken övergår först när varan har anlänt till destinationsorten.
Fraktifritt = CPT/CFR
Incoterms = Handelsbruk.
Begreppet avlämnande
Är det ”nav” som köprätten ”snurrar kring”, används vid ett flertal situationer.
Säljarens dröjsmål, 22 § KöpL
•!
Risken för varan, fråga om när risken övergår från säljaren till köparen, 13 § 1 st
•!
!
KöpL. - enligt vad parterna har avtalat om eller 6-7 § KöpL
Tidpunkten för felbedömningen, 21 § 1 st. KöpL som hänvisar till 13 § 1 st.
•!
!
När parternas prestationer skall utväxlas, 10 § 1 st och 49 § KöpL
•
Fördelning av kostnader och intäkter 11 och 79 §§ KöpL
•!
Vid hämtningsköp - När köparen har tagit emot varan, 6 § KöpL
Vid transportköp - Inom samma ort (är det område där säljaren vanligen utför transporter skall vara ett och samma tätortsområde typ hela stockholm och inte bara stockholms
kommun) Varan är avlämnad när den överlämnas till köparen. 7 § 1 st.
!
!
!
!
!
!
När varan överlämnas till den förste transportör som åtagit sig transporten
från avsändningsorten eller om säljaren själv utför transporten, när varan
överlämnas till köparen - 7 § 2 st.
KKL 6 § - Varan är avlämnad när den kommit i köparens besittning
Tidpunkten för avlämnandet, 9 §
KKL 8 § 2 st.
RIsken för varan och riskens övergång
• 12 § Risken för varan innebär att stå ansvaret för att varan skadas eller förstörs av
olyckshändelse som inte beror på motparten
• KköpL 8 § 1 st
•
•
•
•
13 § 1 st, risken övergår när varan avlämnas enligt avtalet eller enligt 6 och 7 §§
13 § 2 st, vid köparens dröjsmål övergår risken när varan är klar att avlämnas
13 § 3 st, köparen skall hämta varan på annan plats än hos säljaren
KköpL, 8 § 2 st, risken övergår när varan avlämnas, dock KköpL 20 § 2 st
Huvudregeln inom civilrätten är att den som innehar föremålet står risken för föremålet.
Fel
Faktiska fel
En avvikelse gentemot vad man har avtalat om föreligger, man beställer en röd bil men får
en grå
Rättsliga fel
När tredje man har äganderätt/panträtt/etc. i varan. - 41 § KöpL
”Hemulansvar”
Det räcker med att tredje man yrkar på att han har äganderätt för att fel skall föreligga.
Immaterialrättsliga fel
CISG art. 42 - Säljaren skall avlämna varan utan dolda immaterialrättsliga ”baggage”.
Rådighetsfel
= Köparen kan inte nyttja varan på grund av föreskrift eller beslut från myndighet - finns
inte i KöpL/KKL, dock i JB
Dock bör det betraktas i ljuset av 17 § KöpL - då det är en avvikelse från vad köparen
”med fog kunnat förutsätta”.
Farliga Varor
KKL 18 § - Förbjudet att sälja varor i strid med 27 och 36 §§ Produktsäkerhetslagen
Varan får inte säljas av dess användning medför påtaglig risk för hälsa, liv etc.
Produktansvar
CISG täcker endast egendomsskador - art. 5
KöpL 67 § 1 st. 2 p. - ”ersätttning för förlust som köparen tillfogas genom skada på annat
än den sålda varan”
KKL 30-31 §§ - Säljaren ansvarar för skada, gäller även ifall det handlar om skada för
köparens familjemedlem.
Konsumenter kan få ersättning på 3 sätt - 30-31 §§ KKL, PAL (självrisk 3500:-), SKL
Köparens undersökning av varan
• Undersökning av varan före köpet, 20 § 2 st
• Undersökning av varan efter avlämnandet, 31 § 1 st (enlighet med god affärssed)
• KköpL innehåller ej regler om köparens undersökning av varan
• Köparen får inte åberopa sådan fel som köparen måste antas ha känt till vid köpet, 20 1
§ st
NJA 1996 s. 598 (Rune E. vs. Bengt R)
Fråga om undersökningsplikt
• Om säljaren lämnar lugnande besked så minskar undersökningsskyldigheten i samband
med att man ”tittar” på varan före köpet.
Undersökningsplikt
Före köpet - 20 § - Ingen plikt att undersöka varan, men om man ”tittar” på den så triggar
man en undersökningsplikt, fel som man borde ha upptäckt får man inte komma
dragandes med.
Efter köpet - 31-32 §§ - Plikt att undersöka varan och reklamera fel.
Befintligt skick - om man uttryckligen säger att den säljs i befintligt skick så kan man aldrig
åberopa fel, 19 § 3 st. KöpL handlar om det fall då man ”snubblar” över begreppet
befintligt skick eller att det ”smygs med” i avtalet - om säljaren uttryckligen säger att han
säljer den i befintligt skick och inte vill bära felansvar så kan man aldrig åberopa fel i
varan!
”Observera att jag inte bär något felansvar” = gör 19 § 3 st. oanvändbar
Tidpunkten för felbedömningen
• Riskövergången, varans avlämnande, 21 § 1 st, KköpL 20 § 1 st
• Säljarens ansvar efter riskövergången, 21 § 2 st,
!
KköpL 20 § 3 st
• KköpL 20 § 2 st, köparens dröjsmål med att avhämta varan varvid varan försämras på
grund av sin egen beskaffenhet
• KköpL 20 a § - presumtionsregel vad gäller fel som visar sig inom sex månader efter
varans avlämnande. Detta gäller inte om felet är oförenligt med varans eller felets art.
Reklamation enligt köplagen
• Reklamation, meddelande om att en part vill rikta en köprättslig påföljd mot andra parten
• Neutral - särskild reklamation
• Neutral reklamation finns endast vid fel, 32 § 1 st, vilket innebär att köparen meddelar
säljaren att varan är felaktig. Särskild reklamation innebär att en part anger vilken påföljd
han avser att rikta mot andra parten
• Särskild reklamation vid dröjsmål, 23 § 3 st (fullgörelse), 29 § (hävning, skadestånd), 52
§ 3 st, 53 § 3 st (fullgörelse) och 59 § (hävning, skadestånd)
• Särskild reklamation vid fel, 35 § (avhjälpande och omleverans) och 39 § 2 st (hävning)
Befarade avtalsbrott
KöpL 61-63 §§, 71-72 CISG
KöpL tillämpas analogt på konsument förhållanden
Stoppningsrätten
Motpart får inställa fullgörelse då denne kan ha befogad misstanke om att man inte
kommer fullgöra sin del av en västenlig del av avtalet- kass formulering men du fattar.
Hävning på grund av befarat avtalsbrott
62 § KöpL, 72 CISG
stränga krav för att få häva - det skall stå klart att avtalsbrott föreligger, samma krav som
när fullbordat avtalsbrott föreligger
motparten kan häva hävningen genom att fullgöra avtalet
man behöver inte meddela om hävning ifall motparten meddelar att denne inte tänker
fullgöra avtalet - 72 CISG, gäller även för köp i sverige - trots att det inte är reglerat
Hävning vid successiva leveranser
Dröjsmål eller felaktig delleverans kan ge köpare rätt att häva köpet i fråga om
delleveransen. - 44 § 1 st. KöpL, 25 § för försening, 39 § för fel
Köparen kan även häva hela avtalet ifall denne har fog för att tro att kommande
delleveranser kommer innefatta samma avtalsbrott. - 44 § 2 st. KöpL
Proratering
Om köparen godtar partiell fullgörelse och säljaren kan göra det så skall han leverera den
del som inte har drabbats av hindret. - Gäller det flera kunder så skall säljaren leverera
proportionerligt till var och en av dem = proateringsprincipen
t.ex. skall leverera 300 varor men får bara fram 200, skall då leverera ⅔ till varje köpare
Konkurs
Konkursboet blir part i avtalet - 63 § 1 st.
Motpart får häva avtalet ifall konkursboet inom skälig tid inte meddelar att det vill inträda
avtalet eller för den delen inte fullgör sina förpliktelser
Skadestånd
I SKL förutsätts att motparten varit vårdslös
I PAL förutsätts inte vårdslöshet
I KöpL är ansvaret strängt - men begränsas till vad som rimligen kan förutses - adekvat
kausalitet.
Skadeståndsförutsättningar
Köplagen innehåller kontrollansvar, 27 § 1 st och 57 § 1 och 2 st och culpaansvar, 27 § 4
st, 40 § 3 st och 57 § 4 st och garantiansvar (särskilt utfäst), 40 § 3 st
Kontrollansvaret
= Såväl säljaren som köparen antas kunna kontrollera fullgörelsen av prestationerna.
Ansvarsfrihet uppnås endast om det föreligger händelser utom kontroll - force majeuere
Ansvaret bygger på principer som återfinns i 79 CISG:
Rekvisit för ansvarsfrihet
1. Ett hinder skall föreligga (hinderrekvisit)
2. Utom den prestationskyldige partens kontroll (kontrollrekvisit)
3. Som han inte skäligen kunde förväntas ha räknat med vid köpet
(oförutsebarhetsrekvisit)
4. Att han inte skäligen kunde ha undvikit och övervunnit hindret och dess följder.
(aktivitetsrekvisit)
I praktiken så gör man en samlad bedömning av omständigheterna.
Beräkning av avbeställningsersättning enligt KöpL och CISG
52 § 2 st- KöpL - avser endast tillverknings- och anskaffningsköp som skall tillgodose
köparens särskilda intresse.
skadestånd beräknas med tillämpning av 67-70 §§ KöpL.
Beräknas enligt:
Additionsmetoden - Man adderar alla säljarens utgifter
Subtraktionsmetoden - Man tar det avtalade priset - de kostnader som säljaren har sparat
på avbeställnignen
Syftet med det positiva kontraktsintresset skall uppfyllas.
PAL
Om slutkunden vänder sin reklamation till detaljisten så får detaljisten regressa tillbaka till
den som står för felet. - KKL
Om slutkunden väljer att nyttja PAL så får han vända sig till vem han vill i säljledet, men
alla som står innan tillverkare/importör har rätt att hänvisa till tillverkaren/importören som
har primärt ansvar. - Slutkunden får stå för självrisk på 3500:Vid PAL så måste man gå längs säljledet, om t.ex. en importör inte kan göra de gentemot
tillverkaren så kan han utomkontraktuellt kräva skadestånd längre bak i ledet - kräver dock
vårdslöshet. PAL ger strikt ansvar.
Övrig Speciell avtalsrätt
Tentatips - Övrig Speciell avtalsrätt
Förvaring
Kan vara fråga om dröjsmål eller fel, men ge er tusan på att det kommer en fråga om
presumtionsansvar.
Kommission
Kommission och handelsagentur är extremt lika - handlar om ett långvarigt
samarbetsavtal.
Det är avtalsavslutandet som är mest intressant, det är reglerna om ”hur vi skall göra slut”
som är mest relevanta i KommL - främst reglerna om uppsägningstid och
avgångsvederlag.
Är avtalet tillsvidare, tidsbestämt eller t.ex. 1 år i taget med 6 månaders uppsägningstid.
Hur lång är den avtalade tiden?
Man måste varsla sin motpart lång tid i förväg om att man kommer säga upp avtalet. Det
finns tvingande regler i KommL och HandelsAL, ju länge man har ”varit ihop” desto längre
blir uppsägningstiden (lagens längsta uppsägningstid är 6 mån) - reglerna är tvingande vid
avtalets ingång, men inte när man väl väljer att avsluta avtalet. Handelsagenten eller
kommissionären är den skyddsvärda och kommitenten den onda.
Om agenten säger upp avtalet får han inte avgånsvederlag
En agent förmedlar kunder till huvudmannen
En återförsäljare köper varor av huvudmannen och säljer vidare till kunden.
En kommissionär agerar i eget namn, men äganderätten går direkt från kommitenten till
kunden.
NJA 1998 s 390 (U-J Ädelstenar AB i likvidation vs. Posten) - Viktigt, bra på tentan ”Det här måste ni komma ihåg”
Fråga om man kan friskriva sig från dolus och grov culpa.
• Man kan inte friskriva sig från uppsåt och grov vårdslöshet. = Skadeståndsrättslig princip
+ sjölagen.
• Har motparten en försäkring hos annan part så får man friskriva sig.
• DEN HÄR PRINCIPEN FINNS INTE - TILLÄMPA 36 § AvtL
• Tenta ”Det här bör bedömms enligt 36 § AvtL där graden av klandervärt beteende är en
omständighet av flera som är relevant för oskälighetsbedömningen”
NJA 2010 s 629 (IF skadeförsäkring AB vs. Temarör i Stockholm) - tenta?
Fråga om vite är att se som tak eller golv
• HD konstaterar att det beror på omständigheterna för varje specifik situation.
• Den reella effekten blir dock att att man ser viten som skadestånd.
• En vitesklausul som syftar till att straffa motparten (skada den ekonomiskt) är oskälig enligt Ramberg den yngre.
• Om man vill regressa något, så skall man innan man betalar den ursprungliga avgiften/
skadeståndet höra med sina egna avtalsparter (dvs i de fall skadeståndsskyldigheten
beror på ens egna avtalspart - i bakomliggande led - krånglig meningsuppbyggnad FTW)
= princip som är fastslagen av HD i det här rättsfallet.
NJA 2002 s. 644 (EL vs NA) - Det är en konsumenrättsligprincip att få avbeställa. Godtagbara/icke-godtagbara skäl är gällande
Fråga om betalningsskyldighet vid avhoppad kurs / avbeställningsrätt
• Har konsumenten avbeställningsrätt? - Analogi KTjL, KöpL, KKöpL
• Om man saknar lämpligt skäl att avbeställa så måste man ersätta den uteblivna vinsten.
• Om man hade kunnat hitta en ersättare så skall de kostnadsminskningar/vinst som man
får in avräknas på skadeståndet
Arbete på annans egendom
KTjL - Är tvingande till konsumentens förmån - 1 och 3 §§
!
Dra inte analogier från KTjL, endast ok ifall det är överensstämmande med KöpL
Farans övergång
Risken för att föremålet för tjänsten går förlorat pga olyckshändelse ligger på ägaren företaget har dock presumtionsansvar.
Faran för tjänsten ligger på näringsidkaren medans den utförs - ett hustak som håller på
att byggas och som blåser av skall näringsidkaren stå för
Om konsumenten själv skall stå för eget material så står han faran för det.
Dessa regler gäller även för kommersiella avtal.
Skadeståndsskyldighet
31-35 §§
1. Presumtionsansvar för skada på egendom som tillhör konsumenten och som är i
näringsidkarens besittning eller under dennes kontroll (t.ex. möbler i hus som repareras)
2. Skadeståndsansvar föreligger vid försummelse gäller även ren förmögenhetsskada
3. Gäller inte produktansvar - PAL lär dock vara tillämplig
För kommersiella avtal gäller allmänna skadeståndsrättsliga regler.
Sakrätt
Samma regler för konsument som kommersiell
Beställaren är skyddad mot företagets borgenärer på så sätt att han äger fastigheten som
arbetet utförs - det som tillförs blir tillbehör till fastigheten.
Samma princip gäller vid lösa saker iom att beställaren de facto äger föremålet
Näringsidkaren är å sin sida inte skyddad mot beställarens borgenärer. - har dock
retentionsrätt när det gäller lösa saker.
Hyra
Hyra = Vederlag utgår
Lån = Vederlag utgår inte
Allmänt
Sale and lease back = Säljer varan till ett företag som hyr ut den till en under en viss tid,
vid avtalsslutet får man köpa tillbaka varan.
Finansiell leasing = Alternativ till att ta lån för att köpa varan
Det saknas lagstiftning för hyra av lös egendom - finns dock ett lagförslag för
konsumentförhållanden - där stadgas att KKrL är tillämplig för finansiell leasing
I övrigt så får man dra analogier från KöpL och 12 JB
Avtalets ingående - analogi från kommissionslagen kan dras
Hyresavtal är oftast varaktiga, inte momentana
Är antingen tidsbestämt eller om inget är avtalat så gäller det tillsvidare
Uthyrarens ansvar
Ansvaret över den uthyrda varans beskaffenhet vid hyrestidens början kan bedömas
analogt från KöpL - i första hand är dock det som har avtalats avgörande
Om föremålet som skall hyras ut skadas utan att det beror på hyrestagaren så skall
uthyraren avhjälpa felet eller eventuellt ställa annan egendom till förfogande för
hyrestagaren - förutsatt att avtalet fortgår, det normala är att det förfaller
Hyrestagarens skyldigheter
Skall betala hyran, är inget pris bestämt så kan KöpL tillämpas analogt
Har en vårdplikt - skall stå för löpande utgifter för att egendomen inte skall skadas regleras till stor del av avtal
Om hyrestagaren lägger ned kostnader som hindrar värdeförlust eller höjer egendomens
värde så skall denne får ersättning för det
Hyrestagaren får inte överlåta hyresrätten utan uthyrarens samtycke.
Otillåten överlåtelse av hyresrätten kan betraktas på 3 sätt:
1. Kontraktsbrott
2. Överlåtelsen är ändock tillåten men hyrestagaren har kvar sina skyldigheter
3. Tillåtelsen är tillåten och även skyldigheterna övergår
Hyrestagaren får inte pantsätta hyresrätten eller överlåta den utan samtycke
Vid hyrestidens slut så skall hyrestagaren återställa egendomen
Faran
Faran ligger på uthyraren, hyrestagaren behöver inte betala hyra ifall egendomen går
förlorad
Ändrade förhållanden
Uppsägning i förtid vid leasing - dra analogi från KommL 26 §
Uthyrarens kontraktsbrott - analogi KöpL
Hyrestidens början - skall avlämna föremålet i tid, hyrestagaren kan vid dröjsmål kräva
fullgörande - eller häva ifall avtalsbrottet är väsentligt, gällande fel så är påföljderna
prisavdrag, hävning och avhjälpande, omleverans vid generiskt gods samt
skadeståndsskyldighet.
Under hyrestiden - Kan inte ta varan från hyrestagaren.
Hyrestagarens kontraktsbrott
Dröjsmål med betalning Hyran skall betalas i efterskott, misslyckas hyrestagaren med att
göra detta så skall dröjsmålsränta betalas.
Vårdplikt - Sanktioneras med skadestånd, hyrestagaren har ett presumtionsansvar
• Normalt slitage behöver man inte återställa, egendomen skall dock vara i gott skick
Överträdelse av rättsliga förpliktelser - Hävning och skadestånd
Återställande - Får betala hyra för den tid som överskrider den avtalade tiden, ev
skadeståndsskyldighet
Påföljderna
Hävning - egendomen skall återställas
Sakrättsliga frågor
Uthyraren är skyddad mot tredje man genom sin äganderätt (separationsrätt), om
hyrestagaren nyttjar egendomen på så sätt att den blir tillbehör till fast egendom så bär
dock uthyraren en särskild risk.
I det fall hyrestagaren olovligen pantsätter egendomen så blir panträtten ogiltig
Hyrestagaren har inget skydd gentemot tredje man.
Kommission
KommL gäller endast lös egendom
Immateriella tjänster
Skilj mellan personliga uppdrag och företagsuppdrag
o Personliga uppdrag = uppdraget ska utföras av en viss specifik person, med ev.
möjlighet till medhjälp och överlåtelse (om avtalat av uppdraget)
o Företagsuppdrag = uppdrag där det inte är specificerat vilken person som ska
utföra uppdraget. Typiskt för sådana uppdrag som är av något mindre vikt.
Är inte lagreglerat, KommL ger viss ledning kan kan tillämpas analogt
HB 18:9 är direkt tillämplig - rör preskription = 1 år
Uppdragstagarens skyldigheter
Uppdragstagaren skall följa uppdragsgivarens instruktioner - 4 § KommL, 5§ 2 st. 3 p.
HandelsagenturL
Konsultuppdrag skall utföras fackmässigt
Fackmässigt = Vedertagen metod, pedagogisk redovisning, sätta sig in i vad kunden vill
ha.
Uppdragstagarens kontraktsbrott
KommL och HandelsAL ger vägledning
Väsentligt kontraktsbrott av uppdragstagaren ger rätt till hävning och skadestånd, om
uppdragsgivaren inte häver har denne ändock rätt till skadestånd förutsatt att
uppdragstagaren har vålat skada.
Dröjsmål
Om uppdragstagaren inte vill genomföra uppdraget så kan man inte kräva fullgörelse
Uppdragsgivaren får vid dröjsmål innehålla betalningen tills dess att uppdraget är utfört oavsett vad som har avtalats
Fel vid utförandet
Fullgörelse av personliga tjänster kan inte åläggas av domstol
Uppdragsgivaren har rätt att häva avtalet vid väsentligt avtalsbrott - uppdragsgivaren har
då rätt till skadestånd - 35 och 43 1§ KommL, 26 och 34 §§ HandelsAL
Om avtalet inte sägs upp kan dock arvodet för uppdragstagaren reduceras
Skadestånd kan utges trots att avtalet inte hävs - förutsätter dock att uppdragstagaren har
agerat culpöst - bevisbördan ligger på den skadedrabbade
Skall föreligga adekvat kausalitet
i 34 § HandelsAL läggs bevisbördan på agenten för att han inte handlat försumligt
Uppdragstagaren ansvarar för sina anställda
Konkurs
Betraktas som ett kontraktsbrott
Uppdragsgivarens skyldigheter
Arvode
Främsta skyldighet är att utge ersättning för arbetet, sk arvode - 18:5 HB
Har man inte avtalat om arvode så skall skäligt arvode utbetalas - analogi 45 § KöpL
Betalning sker i efterskott om inget annat har avtalats eller följer av sedvänja
Andra förpliktelser
Lojalitetsplikt - 7 § 1 st. handelsagenturlagen
Ändrade förhållanden
I det fall avtalet gäller tills vidare så är det bara att säga upp det
Kan även sägas upp i förtid vid tidsbestämt avtal. - Se 35 § 1 st. KommL, 26 § 1 st. 2 p
HandelsAL - skall finnas en ”viktigt” grund
Uppdragsgivarens kontraktsbrott
Dröjsmål
Dröjsmålsränta skall erläggas, uppdragstagaren får inställa vidare arbete
Åsidosättande av förpliktelser i övrigt
Se KommL & HandelsAL
Uppdragsgivaren kan bli skadeståndsskyldig utan samband med hävning av avtalet
Uppdragsgivarens konkurs
Är ett kontraktsbrott
Sakrättsliga frågor
KommL blir tillämplig, får en annan karaktär än vanligtvis då det sällan handlar om fysisk
egendom
Uppdragstagarens förhållande till uppdragsgivarsidan
Har i viss mån retentionsrätt / legal panträtt i sådan egendom som tillhör uppdragsgivaren
som uppdragstagaren har i sin besittning
Uppdragsgivarens förhållande till uppdragstagarsidan
Uppdragsgivaren förbli ägare till sin egendom, trots att den har överlämnats till
uppdragstagaren
- se 23 § KommL
Fordringsrätt
Tentatips
Condictio indebiti
Obehörig vinst - ganska svårt att skriva en fråga på
Solidariskt betalningsansvar - kul fråga att skriva tenta på
Alla skall betala lika mycket - när inget är avtalat eller säljaren inte kan förutsätta att
köparnas ansvar är det.
Preskription - Kul fråga på tenta
När börjar den? - Hur lång är den? - När avbryts den?
(RänteL - vi skall veta om dröjsmålsränta)
Kvittning
Man kan kvitta skulder som är förfallna.
Kreditavtal
Avbetalning etc.
Överlåtelse av fordran - 50 % sannolikhet - YTTERST SANNOLIKT.
Överlåtelse av enkel fordran är vanligare tentafråga då det är svårare (ett löpande
skuldebrev är ju förkroppsligat som ett värdepapper)
Huvudregeln är att gäldenären inte skall hamna i sämre läge för att fordran överlåts.
”vissa” teoretiskt lagda personer tycker att det är kul att ställa tentafrågor på negotiorum
gestio = betalt för icke avtalat arbete
NJA 2002 s. 577 (RB vs. HF)
Fråga om man kan välja vilken fordran man kan betala
• Man kan betala den senaste skulden, trots att den inte är förfallen. - så länge det sker
närainpå förfallodagen.
NJA 1994 s. 3 (AB Citybyggen vs. Jan P)
• Dispositiv rätt = att man inte får ränta på dröjsmålsränta.
NJA 2003 s. 302 (LE vs. R Förvaltning AB)
Fråga om fordringar är eviga - preskription efter 10 år
• Sakrätt preskriberas inte enligt preskriptionslagen - dvs krav på äganderätt etc. HD är
villig att vara schyst mot borgenären.
NJA 2007 s. 157 (Malmstolen AB vs. MS)
Fråga om preskriptionsavbrott
• Det preskriptionsavbrytande meddelandet behöver inte passera gäldenärens huvud,
räcker med att det kommer fram till gäldenären.
• Avsändaren har bevisbördan för att meddelandet har kommit fram, räcker med 2-3 brev
till gäldenärens folkbokföringsadress.
NJA 2001 s. 292 (Eva-Lena E vs. Jan M)
Fråga om aktiv legitimation
• Den som har aktiv legitimation är den som skall få betalt, den som har passiv legitimation
skall överlåta till den som har aktiv legitimation.
• Enkel fordran: Gäldenären kan betala med befriande verkan till den ursprunglige
borgenär - krävs denuntiation för att gäldenären inte skall kunna betala med befriande
verkan till den ursprungliga borgenären.
• Löpande fordran: Gäldenären kan enbart betala med befriande verka ntill den som
förfogar över skuldebrevet.
Allmänt
-
Proprieborgen (såsom för egen skuld) vs. Enkel Borgen 10:9 HB
Presumptionsregeln = Enkel borgen är solidarisk
negotiabilitet = omsättningsbarhet
Cession = Frivillig överlåtelse av rätten att ta emot en prestation
Substitution = Överlåtelse av skyldighet att prestera, kräver borgenärs medgivande
Andelsfordran är att se som separata fordringar
Solidaritetsfordran (där vilken som helst av borgenärerna kan utkräva fordringen) är att
se som en fordring.
Samfordran skall betalas samtidigt till samtliga borgenärer - till exempel när en fordran
med en borgenär genom cession övergår till flera borgenärer.
Revers = skuldebrev
Konnocessement = Löpande skuldebrev som anger att innehavare får det lastade
godset
Destinationsrätt 9:5 HB - gäldenären kan välja vilken fordran han vill betala
Invändningsrätten är endast relevant vid singularsuccession, vid universal kan man
aldrig få bättre rätt än den tidigare borgenären (tentarelevant)
Endast i undantag kan låntagare bli fri från betalningsskyldighet, sådan befrielse skall i så
fall grundas på 36 § AvtL. Finns ingen civilrättslig regel för bristande kreditprövning.
Om man inte avtalar om när lånet skall betalas tillbaka så kan Borgenären kräva
gäldenären på återbetalning när som helst 5 § 1 st. SbrL.
Legitimation
Aktiv betalningslegitimation = Rätt att kräva betalt av gäldenären
Passiv betalningslegitimation = Till vem gäldenären kan betala med befriande verkan
Förfogande legitimation = Vem som har rätt att förfoga över skuldebrevet.
Betalningslegitimation reglerar borgenärens förhållande till gäldenären.
Förfogandelegitimation reglerar borgenärens förhållande till tredje man.
Om gäldenären inte betalar till en aktivt legitimerad borgenär så kan h*n drabbas av
dröjsmålsränta.
Presentationspapper - 32 § SkbrL
Man skall ta med det enkla skuldebrevet vid betalning
Legitimationspapper - 33 § SkbrL
Betalning kan alltid ske med befriande verkan till en som företar handlingen.
Löpande Skuldebrev
Banker får inte utfärda löpande Skbr till konsumenter 30 § KkrL
9 § SkbrL = Ursprunglige borgenär svarar för gäldenärens solvens
Invändningsrätten
15 § SkbrL - Tar upp invändningar som bortfaller (exstingibla invändningar)
!
!
-!
Tvång - 15 § SkbrL / 29 § AvtL
!
Svek 30 § AvtL
!
Ocker 31 § AvtL
!
Lilla general klausulen 33 § AvtL
!
Stora general klausulen 36 § AvtL
-!
!
Om man betalar till en borgenär och skbr överlåts till ny borgenär så kan man bli
tvungen att betala igen.
-!
!
Anteckning om betalning - gäldenären måste betala om anteckningen har varit lätt
att utplåna
-!
Befogenhetsöverskridande - Skbr är giltigt ifall borgenären är i god tro
-!
!
-!
Förklaringsmisstag - förutsätter godtro
Skenavtal - förutsätter god tro
16 § SkbrL - Reglerar i vilken utsträckning en gäldenär kan invända mot en godtroende
förvärvare att gäldenären har amorterat på skuldebrevet. (bestående invändningar)
-!
!
Avbetalningsplan - gäldenären kan alltid göra gällande att avbetalningsplanen har
följts.
-!
Gälle och annat jäv = med betalning jämförbar förändring i skuldförhållandet
17 § SkbrL - Tar upp invändningar som gäldenären alltid kan åberopa (bestående
invändningar.
-!
Förfalskning - borgenär har bevisbörda vid underskrifts förfalskning, gäldenären vid
!
innehållsförfalskning
-!
Avsaknad av behörighet = ogiltighet, borgenären har bevisbörda
-!
Råntvång (28 § AvtL) = förutsätter att någon efter köpet uppträder som borgenär
-!
Omyndighet/Psykisk störning - måste kunna bevisa psykisk störning
-!
!
Utfärdaren i konkurs = finns inte i 17 §, men gäller ändå - får inte ingå avtal 3:1
KonkL - gäller inte vid god troende medkontrahent - ny borgenär
-!
!
Dödning - En borgenär som förlorar löpande skbr kan döda det i enlighet med lagen
om dödande av förkommen handling
-!
!
Nedsättning - i samband med nedsättning hos myndighet så fullgör gäldenären !
betalningen.
-!
Preskription
-!
Proklama - kallelse på okända borgenärer
-!
Tvångsakord
-!
Skuldsanering
18 § SkbrL - Reglerar kvittning som invändning
Notera: När det gäller redan betalt skuldebrev som överlåts till godtroende förvärvare utan
att anteckning om betalning har gjorts så måste förvärvaren höra med gäldenären om
fordringen är gällande innan han förvärvar den - för att inte vara i ond tro. - NJA 2010 s.
467
Kvittning
Huvudregeln är att man inte kan kvitta löpande skuldebrev.
Undantag i 18 § Skbr
1. Då gäldenären riskerar att aldrig få betalt för sin fordran om han inte kan använda den
till kvittning, överlåtaren (dvs ursprunglige borgenären) skall vara nära konkurs - vilket
den nye borgenären har insett
2. Motfordran som används vid kvittningen skall grunda sig i samma rättsförhållande som
det löpande skbr = konnex motfordran t.ex. prisavdrag vid köp då löpande skbr är
betalning för köpet.
Jäv i SkbrL = invändningar
Legitimation
Betalning till borgenär som har överlåtit skbr kan vara befriande om gäldenären har varit i
god tro, 20 och 16 §§ SkbrL
20 § rör legitimation, 16 § rör negotiabilitet
Betalning till obehörig borgenär
13 § SkbrL reglerar den aktiva legitimationen
19 § SkbrL reglerar den passiva - betalning till konkursborgenär är befriande, men inte till
omyndig
Enkla Skuldebrev
Bestämmelserna om enkla skuldebrev har en vidsträckt analogisk tillämpbarhet på
fordringar.
OBS! Man kan aldrig godtrosförvärva enkla skuldebrev
Invändningsrätten
Om gäldenären kan bevisa att han inte behöver betala skuldebrevet så behöver han inte
det. - man har alltid en bibehållen invändningsrätt - 27 § SkbrL ”en ny borgenär kan aldrig
få bättre rätt än den förre”
Invändingsrätten är dispositiv - kan begränsas helt med ”cut off”-klausuler - som inte är
tillåtna i konsumentförhållande i enlighet med KKrL 28-29
Kvittning
Huvudregeln är att man kan kvitta mot enkla fordringar.
Undantag (28 § SkbrL) från möjligheten till kvittning:
1. Gäldenären har förvärvat motfordran efter att h*n fick reda på att huvudfordringen hade
överlåtits.
2. Gäldenärens motfordran förfaller efter att h*n fick reda på överlåtelsen av
huvudfordringen och även efter det att huvudfordringen förfaller.
Legitimation
29 § SkbrL reglerar det fallet att gäldenären betalar till en tidigare borgenär. - ny borgenär
får då en fordran mot tidigare borgenär.
Preskription
10 år för näringsidkare
3 år för konsumenter (dock ej löpande skbr)
Preskriptionsavbrott 5 § PreskL se även 2 och 6 §§
1. Gäldenär erkänner fordran (t.ex. genom att amortera / betala ränta)
2. Borgenär ger gäldenären en skriftlig erinran
3. Åtal eller åberopande av fordringen inför myndighet
Krediträtt
KKrL är tvingande - 5 §
Finns inga civilrättsliga sanktioner i lagen, enbart marknadsrättsliga - se 49-52 §§
Konsumenten har ångerrätt i 14 dagar - 21-25 §§
Konsumenten kan betala av lån i förtid - 32 §§
Återtagandeförbehåll regleras i 38-46 §§
Sakrätt
Lösningsschema
Det genomgående på tentasvaren är att de inte är tillräckligt utförliga.
Systematisera frågan (t.ex. business support ab får problem - övningsuppgift)
1. Hyreskontrakt - är hypoteksunderlag
2. Kontorsinredning - är hypoteksunderlag
3. Dotterbolag - är hypoteksunderlag
4. Värdepappersdepå som är pantsatt - Förmånsrätt (4 § FRL) se - Kontoföringslagen,
sakrättsmoment (registrering) är mest troligen uppfyllt, räcker även med denuntiation 3
§ KontoföringsL.
5. Leasingbilar - Separationsrätt pga bibehållen äganderätt
6. Segelbåt - är hypoteksunderlag (skitsamma att den används privat)
7. Hypotek - Kommersbanken 5/1-06 - har också förmånsrätt men kommer efter
handelssparbanken
8. Hypotek, Handelssparbanken 20/8-05 - förmånsrätt då de har äldst inteckning 3:3
FöretagshypteksL
9. Andrahandspantsättning - förutsätter att PantsättningsL är uppfylld, går också före
kommersbanken då det rör sig om den bättre inteckningen.
10.Pantsatt Patent (immaterial rätter överlåts genom avtal), patent är således ogiltig
11.Överlåtna varumärken - Separationsrätt pga bibehållen äganderätt
12.VD lön - oprioriterad fordran
13.Praktikant lön - utgår med förmånsrätt 12 § FRL
1. Vilken typ av egendom?
2. Vilken typ av transaktion?
3. Vilket sakrättsligt moment skall vara uppfyllt?
Lagen om redovisningsmedel förutsätter
1.Redovisningsansvar
2.Avskilda medel eller solvens
3.Omedelbart tillgängliga för avskiljandet
Handpanträtt
Krav för giltighet
1. Pantförskrivning
2. Huvudfordran som skall säkras
3. Individualiserad pant
4. Sakrättsmoment
Tentatips
NJA 1994 s. 506 (Separationsrätt till spannmål)
Fråga om specialitetsprincipen
• Sammanblandad egendomsmassa, där den som innehar egendomen inte har blandat
in sin egen undantas specialitetsprincipen - då den är tillräckligt identifierad.
• Redovisningslagen skall inte tillämpas e contrario, i det här fallet är det separationsrätt
pga samäganderätt. Separationsrätt föreligger trots att en viss del av den
redovisningsskyldiges egendom är sammanblandad då det rör sig om en tydligt
särskiljbar egendom.
NJA 1997 s. 660 (Traditionskravet vid försäljning av flytdocka)
Fråga om traditionskrav
•
Krävs tradition eller registrering enligt LösöresköpL för att sakrättsligt skydd skall
uppnås vid överlåtelse av lösöre. Krävs lagstöd för att man skall kunna frångå
traditionsprincipen.
Allmänt
- Massafordran = prioriterad fordran
- Gåvor med överlåtelseförbud har sakrättsligt skydd
- Optioner har inte sakrättsligt skydd
- Nyttjanderätt till lösegendom saknar sakrättsligt skydd - ”köp bryter legostämman”
- Sakrättsliga fordringar är eviga
Äganderättsförvärv
Originära fång
Fynd - Ockupation
Bearbetning - Specifikation
!
Grundmaterialet måste ersättas, dock så måste inte det nya objektet återlämnas
Accession - Sammanfogande
Derivativa fång
Köp, byte, gåva - Singularsuccession
Arv, testamente, bodelning - Universalsuccession
Exstinktiva fång
Godtrosförvärv och Expropriation
Hävd
God tro under 10 år = äganderätten exstingveras
Egendomsslag
Fast egendom - 1:1 (själva marken) och 2:1-4 JB
!
Allmänna fastighetstillbehör - 2:1 JB
!
Byggnadstillbehör - 2:2 JB
!
Industritillbehör - 2:3 JB
Lös egendom
!
Lösören - lösöresköpslagen
!
Skepp - 1:2 SjöL
!
Luftfartyg - Lagen 1955:227 om inskrivning om rätt till luftfartyg
!
Byggnad på annans mark - 1 § 4 st. KöpL
!
Löpande värdepapper - 2 kap. SbrL
!
Enkla värdepapper - 3 kap. SkbrL
!
Dokumentlösa finansiella instrument - 1:1 och 6 kap LKF
!
Fordran på leverans och annan fullgörelse enligt kontrakt
!
Immaterialrätter
!
Syntetiska tillgångar (Mjölkkvoter, elcertifikat och utsläppsrätter)
Besittningens betydelse rent sakrättsligt
Besittning skapar legitimation
Vid fordringar saknar besittningen roll, denuntiationen är viktigare
Obeståndsrättens betydelse
Borgenärsskyddet kommer först i fråga vid obestånd
Obeståndsrätt består av:
Utmätning - 4-14 UB
Konkurs - KonkL
Företagsrekonstruktion - FöretagsrekonstruktionsL
Skuldsanering - SkuldsaneringsL
(Ackord) - KonkL, FrekL
Utmätning
Innebär att betalningsskyldigheten för en gäldenär av en skuld som fastställts i en
exekutionstitel verkställs genom KFM:s omsorg 1:1-3 UB
Utmätning kan ske som sakutmätning - 4 kap UB
!
Allt som tillhör gäldenären kan utmätas
!
Presumtionsregel 4:17-19 UB
!
!
Endast egendom som tillhör gäldenären kan utmätas
!
!
Den egendom som gäldenären har i sin besittning skall anses tillhöra honom
!
!
tills det att motsatsen bevisats
Utmätning kan ske som löneutmätning - 7 kap UB
Konkurs
Konkursförvaltaren tar över gäldenärens tillgångar - konkursbo bildas
Både fysiska och juridiska personer (dock ej staten) kan gå i konkurs.
Konkurs förutsätter att gäldenären är på obestånd/insolvent
Insolvensprövning 2:8-9 KonkL bygger på presumtioner:
Resultatlös utmätning = insolvens
Gäldenären ställer in betalningar = insolvens
Bokföringsskyldig gäldenär är mer än i mer än en veckas dröjsmål efter skriftligt
betalningskrav som innehåller påminnelse om att konkursansökan kan följa om betalning
inte sker = insolvens
Återvinning, 4 kap KonkL - Civilrättsligt giltiga transaktioner av vissa slag och som oftast
företagits i tiden nära inpå konkursutbrottet kan på yrkande av konkursförvaltaren av
domstol förklaras icke gällande, med skyldighet för avtalsparterna att återbära den eller de
prestationer som uppburits. - Konkursen får en viss retroaktiv verkan.
Rangordning av fordringar i konkurs - bestäms till viss del av FRL
1. Separationsrätt - på grund av bibehållen eller förvärvad äganderätt till egendom.
2. Kvittningsrätt - på grund av ömsesidigt fordringsförhållande
3. Förmånsrätt - För konkurskostnader och massafordringar och förmån enligt
FörmånsrättsL
4. Oprioriterade - Står utan säkerhet eller prioritet
5. Efterställd - pga böter, viten och fordran, anspråk på fullbordan av gåva och
efterställningsklausul i krediravtal
Företagsrekonstruktion/skuldsanering
Företagsrekonstruktion - Företagets skulder skrivs ner genom ackord
Skuldsanering - Gäldenären befrias från att betala sina skulder
Omsättningsskydd
Godtrosförvärvslagen
Godtrosförvärv är exstinktivt - 3 § GFL
Vindikationsprincip - Stöldgods skall alltid tillbaka till dess ägare
Fyra (fem?) Rekvisit
1. Gäller endast överlåtelse (singular succession - dvs köpt, byte, gåva)
2. Lösöret skall ha funnits i överlåtarens besittning (både omedelbar besittning (att man
faktiskt innehar en sak) och medelbar besittning (att man förfogar över en sak, men inte
innehar den)
3. Tradition skall ske
4. Förvärvaren skall vara i god tro
5. Överlåtaren skall varken vara ägare eller behörig att förfoga över saken
Om någon i ond tro (dvs är medveten om de faktiska förhållandena bakom varan) köper
varan av godtroende köpare (nu säljare) så blir köpet giltigt.
Bevisbördan är viktig
!
Objektivt 2 § 1 st. Ursprunglige ägaren bevisar att ond tro föreligger hos förvärvaren
!
Subjektivt 2 § 2 st. Om den ursprunglige ägaren inte kan bevisa ond tro hos
!
förvärvaren så går bevisbördan över på förvärvaren om att han inte borde ha
!
misstänkt att överlåtaren saknade rätt att förfoga över saken.
Lösen
5 § - ! Den rättmättige ägaren har rätt att få tillbaka saken genom lösen
6 § - ! Vederlagsprincipen, lösen motsvarande vad förvärvaren har betalt (dock högst
!
marknadsvärdet) - då godtrosförvärvaren (ellar annan senare i kedjan) har benefikt
!
gett saken vidare så är lösen det som godtrosförvärvaren har betalt - om
!
beisttarens fångesman (dvs den besittaren har fått saken av) inte har betalat
!
något så har inte den som har fått saken av fångesmannen rätt till lösen.
Vid kommission finns ingen lösenrätt - 26 § KommL
Dubbeldisposition/tvesala
Huvudregeln = !
Den som först köpte saken, eller först avtalade om den har rätt till
!
!
!
saken (1:5 HB).
Undantag = ! !
!
!
!
Lösöre, om den andre köparen först har tagit saken i sin besittning,
kan han göra ett gtf enligt rekvisiten.
!
!
!
!
!
!
14 § SbrL - Löpande skuldebrev (och aktiebrev 6:8 ABL), krävs
tradition.
!
!
!
!
!
!
31 § 2 st. SkbrL - Enkelt skuldebrev, den som först denuntierar
gäldenären.
!
!
!
6:3 LKF - Finansiella instrument, den som först registrerar det.
Läs godtrosförvärvslagen etc. - för sådant som inte är lösöre skall andra lagar tillämpas
t.ex. SkbrL
Separationsrätt pga bibehållen äganderätt
Utgångspunkten vid konkurs (för borgenärsskydd genom separationsrätt pga bibehållen
äganderätt) - 3:3 KonkL, egendom som inte tillgör gäldenären i en konkurs omfattas inte
och ska separeras ur konkursboet. 4:17-19 UB, egendom som tillhör annan får inte
utmätas. Utgå alltid från UB
Specialitetsprincipen
Separationsrätt kan endast göras gällande till specifik, identifierbar egendom som finns i
behåll hos besittaren då kravet görs gällande =Huvudregeln
Surrogation = undantag - äganderättsanspråk på annan egendom än den ursprungliga
efter identitetsförlist pga sammanfogande, bearbetning och sammanblandning. - L om
redovisningsmedel
Presumtionsregel i 4:17-18 om bevisbördan, gäller endast fysisk egendom
!
det presumeras att gäldenären äger det han besitter
Vid brott där det är styrkt att en större del av summan tillhör brottsoffret så har brottsoffret
separationsrätt. - NJA 2009 s. 500
Undantag från specialitetsprincipen
Lagen om redovisningsskyldighet
!
analogt tillämplig på t.ex. pengar och annan fungibel egendom.
!
!
Gäller i 4 situationer
!
1 st. 1 men: Medel som är avskilda. Förutsätter att avskiljandet skett utan dröjsmål
!
(3-4 dagar) från mottagandet.
!
!
1 st. 2 men: Medlen har varit sammanblandade men har sedan avskiljts medan den
redovisningsskyldige fortfarande är solvent (kan betala sina räkningar).
!
!
!
2 st.: Medlen är inte avskilda vid konkursutbrottet men finns omedelbart tillgängliga
för att avskiljas och dröjsmål med avskiljandet har inte skett (det har inte gått mer
än 3-4 dagar sedan den redovisningsskyldige har fått pengarna.
!
!
3st.: Medlen har sammanblandats med andra personers egendom (ej den
redovisningsskyldiges egendom). Samäganderätt till egendomen.
2 mindre undantag: Vid brott och då endast en liten del av den redovisningsskyldiges
egendom är sammanblandad.
Separationsrätt som kreditsäkerhetsmetod
Kreditförsäljning
Handpanträtt förutsätter att panthavaren har besittning eller i vart fall kontroll över panten
under hela pantsättningstiden för sakrättsligt verksam panträtt.
Äganderättsförbehåll ger sakrättsligt skydd.
-Sammanfogande av förbehålls objektet med fast egendom eller annan lös egendom
medför att förbehållet inte längre kan göras gällande.
-Förbehållet finns inte kvar då den lösa egendomen inte finns kvar eller då den har
överlåtits med ett exstinktivt godtrosförvärv
-Förbehåll försvinner vid förlorad identitet, eller då köparen förfogar över objektet
Leasing
Som kreditköp med äganerättsförbehåll
Vid sale and lease back måste förfarandet publiceras i enlighet med lösöresköpL
Separationsrätt i kommissionsförhållanden och andra mellanmansrelationer
23 § KommL, Kommitenten har äganderätt tills dess att varorna är sålda - kräver dock att
specialitetsprincipen är uppfylld
Konsignation
Leverantören bevarar separationsrätt till ett lager av varor trots att de har levereats till en
återförsäljare i syfte att denne skall sälja varorna vidare. - Det rör sig således om ett
förvaringsavtal där varorna säljs direkt i samband med att de blir uttagna ur lagret.
Är osäkert om denna metod håller sakrättsligt eftersom att den är ett tydligt
kringåendeförsök av de begränsningar som gäller för giltigt återtagandeförbehåll.
Handelsagent med lager
Uppstår aldrig någon tvekan om rätten till lagret, en agent är knappt självständig.
Separationsrätt enligt lagen om redovisningsmedel (RLV)
Kräver att parten är redovisningsskyldig eller har begått ett brott
beloppet skall vara insatt på bankräkning eller på annat sätt hållas avskilt.
Avskiljandeskyldighet och redovisningsskyldighet
Om den redovisningsskyldige får förfoga över beloppet så omvandlas
redovisningsskyldigheten till en kredit.
Återtagandeförbehåll/Ägarförbehåll
- Avtalsvillkor vid kreditköp, ger säljaren rätt att ta tillbaka egendomen, ger säljaren
säkerhet i den sålda varan. - 1 § AvbetalningsKöpL och 25 § KKrL, huvudregeln är att
säljaren inte kan ta tillbaka varan
- 3 undantag för giltighet: sammanfogande, egendomen ska konsumeras, köparen får fritt
förfoga över varan.
Separationsrätt pga förvärvad äganderätt
Problemformulering och sammanfattning
Måste alltid finnas ett obligationsrättsligt avtal i bakgrunden.
!
Specie-egendom = Äganderätten övergår vid avtalet
!
Genus-egendom = Äganderätten övergår då egendomen är uppmärkt
Sakrättsmoment vid överlåtelse
Tradition!
- lös öre
!
!
- värdepapper (ej elektroniska finansiella instrument) 22 § SkbrL
!
!
- aktiebrev, 6:8 ABL, 22 § SkbrL
Denuntiation!- enkelt skuldebev 31 § SkbrL
!
!
- lös egendom i 3 mans besittning, praxis (PantsättningsL vid pant)
!
!
-andel i HB, bostadsrättsförening t.ex.
Registrering! -elektroniska finansiella instrument (LKF)
!
!
-lösöre, LösöreköpL
!
!
-skepp SjöL, flygplan
Avtalet!
!
!
!
!
-konsumentköp 49 § KKöpL
-immateriella rättigheter (praxis)
-hus på ofri grund (praxis)
Märkning !
-Virke, VirkesL
Olika konkurrenssituationer
- Gåva och byte precis innan insolvensen
- Då förvärvaren inte tar egendomen i besittning av praktiska eller tillfälliga skäl.
- Transaktioner som inte syftar till normal omsättning av egendomen - t.ex. sale and lease
back
31 § SkbrL är att se som ett av de viktigaste sakrättsliga stadgandena. - Denuntiation
LösöresköpL - Registrering
Avtalet - 49 § KKöpL
Översikt över sakrättsmomenten
Se sidan 102 för sakrättsmoment
Traditionskravet för lösöre
Det relevanta är rådighetsavskärandet
Korthandstradition = När köparen redan besitter varan
Tradition följt av att egendomen lämnas tillbaka till säljaren för förvaring (förutsatt att det
var bestämt från början) är inte tradition.
Partssyftet styre inte fråga om tradition
Tradition och närstående transaktioner
Problem vid försäljning mellan makar och i familjeförhållanden
4:19 UB
NJA 2007 s. 413 - det är rådighetsavskärandet som är relevant vid närstående
transaktioner
Är inget traditionskrav vid konsumentköp. - 49 § KKöpL
Försäljning i samband med exekutivt förfarande
Traditionsprincipen gäller inte, räcker med avtalet.
Registrering som alternativ till tradition
LkL (lagen om lösöres köp)
Köpare kan uppnäa borgenärsskydd utan tradition (dvs att egendomen kvarblir i säljarens
besittning) genom publicering i post och inrikes tidning.
Lösöresköp i praktiken
Situation 1: Det är i köparens intresse att varorna kvarblir hos säljaren
Situation 2: Säkerhetöverlåtelse - sale and lease back.
LkL motsatsvis = Traditionsprincipen är giltig
Fartyg och luftfartyg överlåts genom registrering
Tradition av löpande värdepapper - 22 § SkbrL - och registrering av finansiella
instrument enligt kontoöverföringslagen
Den som har handlingen i sin besittning har sakrättsligt skydd
Denutiation till en prestationsskyldig tredje man (gäldenär) som sakrättsmoment
31 § 1 st SbrL har vid tillämplighet analogt
Förmånsrätt
FörmånsrättsL (FRL)
Reglerna är tvingande
Borgenärer kan dock avtala om inbördesordning vid en ev. konkurs för gäldenären.
Separationsrätt pga äganderätt/leasing etc. framgår inte av FRL
Särskild vs. allmän förmånsrätt
Särskild = bunden till specifik egendom och innebär exklusiv rätt till denna egendom.
Viktigaste säkerhetsrätterna = Handpanträtt, företagsinteckning och företagshypotek.
Särskilda förmånsrätter 4 § FRL
1 p - Legal panträtt
2 p - Handpanträtt och retentionsrätt
3 p - Inteckningspant i skepp och flygplan
4 p - Båtbyggnadsförskott
Pant
Handpanträtt!- !
!
!
!
En sak lämnas över till borgenären som säkerhet för fordran, ger
förmånsrätt enligt 4 § 2 p.
Hypotekarisk panträtt - !
!
!
!
!
Panträtt utan besittning (företagshypotek ger förmånsrätt 5 §,
hypotek i fast egendom ger förmånsrätt 6 §)
Giltig pant kräver:
1. Pantavtal/pantförskrivning
2. Huvudfordran som ska säkras (även framtida eller villkorad fordran)
3. Specialitetsprincipen skall vara uppfylld, panten ska vara individualiserad
4. Sakrättsmoment skall vara uppfyllt
Sakrättsmoment pant
Tradition!
-lösöre, 10:1 HB och praxis
!
!
-löpande skuldebrev, 10, 22 §§ SkbrL
!
!
-hypotekarisk panträtt, handlingen överlämnas, ex. 1:3 FHL
!
!
-Byggnad på annans mark
Denuntiation!-enkla skuldebrev, 10, 31 §§ SkbrL
!
!
-lös egendom i tredje mans besittning, PantsättningsL
Registrering !-Skepp, Luftskepp
!
!
-Immateriella rättigheter, patent och varumärken
!
!
-Finansiella instrument (LKF)
Pantsättning av fordran
En fordran
Pantsättning, denuntiera gäldenären (31 § SkbrL)
Andrahandspantsättning, denuntiera gäldenären (31 § SkbrL)
Factoring
Pantsättning, denuntiera gäldenärerena (31 § SkbrL)
Andrahandspantsättning, denuntiera factorn (NJA 1986 s. 217)
Realisera panten
Giltig panträtt
Realisera panten dvs sälja och redovisa resultatet till pantsättaren - förbud mot förfallspant
37 § AvtL
Villkor i pantavtal om att panten tillfaller panthavaren i sin helhet automatiskt om
gäldenären inte gör rätt för sig är ogiltigt.
Handpanträtt (Panträtt med förmånsrätt enligt 4 § 2 p. FRL)
= All panträtt i lös egendom, gäller både avtalade och legala panter
Lösöre och löpande skbr kräver tradition - 10:1 HB samt 22 § 1 st. SkbrL
Pantsättaren skall förlora rådighet över den pantsatta egendomen på sådan sätt att han
inte kan förfoga över den med rättslig verkan. = Traditionskravet, efter 1996 års rättsfall
krävs inte någon fysisk besittningsförändring eller publicitet.
PantsättningsL
I det fall tredjeman besitter pantobjektet räcker det med denutation till denne. (inga
formkrav om pantsättaren denuntierar, krävs dock uppvisande av pantförskrivelsen när
panthavaren gör det)
Kreditsäkerhet på grund av företagshypotek med förmånsrätt 6 § FRL
Företagshypotek - Man pantsätter företaget / näringsverksamheten.
Hyptekarisk panträtt = Panträtt utan besittning - med särskild förmånsrätt 5 § FRL
Rekvisit för företagshypotek
1. Ett fordringsförhållande
2. För vilket näringsidkaren lämnar säkerhet i form av
3. överlämnande av företagshypoteksbrevet eller registreringen av elektroniskt
inteckningsbrev.
Då det är näringsidkaren själv som skall upplåta företagshypoteket kan inte godtrosförvärv
uppkomma förutom vid tvesala.
Frysningsprincipen = Det är värdet de dag utmätningen sker som är relevant, det fixeras i
samband med utmätningen.
Undantag från hypoteksunderlaget
Kassa- och bankmedel såsom kontanter
Aktier och finansiella instrument.
Tomträtt, vattenfallsrätt etc.
Notera att immaterialrätter dock ingår
Förföljelserätten för företagshypotekshavaren
Hypotekshavaren kan i vissa fall göra hypoteket gällande mot ny innehavare av
hypoteksunderlaget. - gäller endast gentemot den förste förvärvaren, gäller i 18 mån.
Kreditsäkerhet i övrigt
Sale and lease-back
• Genom att sälja egendom frigör företaget kapital
• Säljaren hyr sedan tillbaka egendomen från köparen. Egendomen är kvar i säljarens
besittning.
• Sakrättsmoment krävs för att köparen ska bli skyddad i första ledet.
• Lösöreköpsregistrering = lösningen.
Säkerhetsöverlåtelse omfattas av 37 § AvtL
Lösöresköpregistrering, lösöret är kvar i säljarens besittning
”är en förtäckt pant”
ger separationsrätt pga förvärvad äganderätt
Omsättningsöverlåtelse
En vanlig överlåtelse
Kredisäkerhetsmetod
Separationsrätt (förvärvad/bibehållen äganderätt ex. säkerhetsöverlåtelse)
Förmånsrätt (pant, hypotek etc.)
Stoppningsrätt (Aktiv/passiv)
!
Aktiv = 63 § KöpL, 4 st för definition - varan har lämnat säljaren, men köparen har
!
redan gått i konkurs då han tar emot varan.
!
Passiv = 61 § KöpL, 2 st. för definition - säljaren har redan avsålt varan
Retentionsrätt och legal panträtt
Panträtt pga av lag = legalpanträtt (ganska självklart?)
detsamma som rententionsrätt.
Säkerställda obligationer 3 a § FRL
Finansiellt instrument i form av värdepapper bestående av fordringar har förmånsrätt.
Allmän förmånsrätt - har ingenting att göra med sakrätt - är enbart utmätningsrätt
Kommer efter särskilda förmånsrätter men före oprioriterade fordringar samtidigt som
täckning inte får tas ur egendom belastad med särskild förmånsrätt
Oprioriterade och efterställda fordringar
Har lika rätt och får propertionerligt betalt av det som återstår efter att de med förmånsrätt
har fått sitt. dvs typ ingenting
Efter det kommer efterställda fordringar t.ex. gåvor, böter etc.
Skadeståndsrätt
anteckningar från Skadeståndsrätt, Hellner & Radetzki saknas
Lösningsschema
Har skadeståndsansvar uppkommit och hur stort skall det i sådana fall vara?
Huvudregeln: Ekonomiska skador ersätts, krävs lagstöd för att ideella skador skall
ersättas. Det krävs en aktiv handling från det presumtiva ansvarsobjektet (finns många
undantag).
1. Ansvarsförutsättningar (huvudfokus för föreläsningarna)
!
Objektiva (faktiska förutsättningar) - samtliga nedanstående punkter måste
!
vara uppfyllda
!
!
Skada (skadetyp)
!
!
Personskada = Fysisk/Psykisk skada på person + ekonomiska följdskador
!
!
Sakskada = Skada på sak + ekonomiska följdskador
!
!
Ren förmögenhetsskada (INTE förmögenhetsskada) = Förmögenhetsskada
!
!
som är fristående från person- och sakskada, se 1:2 SKL
!
!
Kränkning = Känsla om obehag/förnedring
!
!
Ideell skada = Skada som är svår att uppskatta i pengar
!
!
!
!
!
!
Presumtivt ansvarsobjekt
Man måste ha en ”kandidat” till vem som kan vara ansvarig, är en
grundläggande förutsättning.
!
!
!
!
Aktiv handling alt. ansvarsgrundande passivitet
Passiva föräldrar är skadeståndsansvariga
!
!
!
!
!
!
!
!
!
!
Ej objektiv ansvarfrihetsgrund (får inte föreligga för att skadestånd skall
föreligga)
Agera i nödvärn etc.
Samtycke
Tjänsteplikt
!
!
!
!
!
!
Adekvat kausalitet
Tillräckligt samband mellan handling och skada
Handlingen skall vara en tillräcklig betingelse för skadan
!
!
!
!
!
!
Subjektiva (varierar beroende på vilken skada det handlar om)
!
Personskada
!
Fordras uppsåt/oaktsamhet 2:1 SKL
!
!
Sakskada
!
Fordras uppsåt/oaktsamhet 2:1 SKL
!
!
!
!
Ren förmögenhetsskada
Brott 2:2 SKL
!
!
Kränkning
!
!
Brott av särskilt slag 2:3 SKL
!
!
Strikt skadestånsansvar
!
!
Hundägare - HundL
!
!
Atomskador
!
!
Tåget
!
!
Flyget
!
!
Miljöbalkens regler innebär strikt ansvar
!
!
PAL innebär strikt ansvar
!
!
2. Skadeståndsberäkning - 5 Kap SkL
!
Principen om full ersättning = Hela skadan skall ersättas
!
Differens läran (omstridd) = Differensen av ett händelseförlopps ekonomsiska utfall
!
vs teoretiskt händelseförlopps ekonomiska utfall
!
Personskada - bevisfråga hur omfattande skadan är. se 5:2 om dödlig personskada
!
Sakskada - avdrag för ålder och bruk görs
!
!
!
Tredjemansskador = Ersätts inte enligt svensk rätt (huvudregel)
!
!
Skadeståndsbegränsningsplikten har stor betydelse för uträkningen av
skadeståndet.
Kränkning, 5:6
3. Jämkning (andrahandsfokus)
!
Om det finns en ansvarsförsäkring finns det ingen anledning att jämka
!
!
!
Förutsätter lagstöd
6:1 - Medvållande (förutsätter grov vårdslöshet vid person skada, vid sak
skada/! ren förmögenhets skador krävs enbart medverkande)
!
Man kan inte medverka till kränkning
!
6:2 - Ekonomi (skadeståndet är oskäligt betungande för den som skall betala)
!
2:4 - Omyndiga
!
2:5 - Psykiskt störda
!
!
!
!
4:1 Arbetstagare
Rekvisit:
Skall ha inträffat en skada som en arbetstagare har orsakat genom fel eller
försummelse i tjänsten.
!
!
6:2 Arbetstagare = Hjälper till med olika sysslor
Tjänst = arbetsplats i samband med arbetsuppgifter på arbetstid
!
3:1 Arbetsgivarens principalansvar
!
Både arbetstagare och arbetsgivare kan bli skadeståndsskyldiga
Tentatips
NJA 1981 s. 683 (trappstensfallet)
1. Risken för skada
2. Den sannolika skadans storlek
3. Möjlighet att undvika skada
4. Möjlighet att inse risken för skada
NJA 2001 s. 368
Strikt ansvar utan stöd i lag (HR = krävs stöd i lag)
däremot är det chill när det gäller fastigheter, krävs inte stöd i lag.
NJA 2004 s. 746 (casus mixtus cum culpa)
Lånar en bil
Är man med på att ta något så är man skadeståndsskyldig
Risken för olyckshändelser går över på den som har tagit saken
Allmänt
Är ersättning i pengar för en skada.
Har två syften:
1. Reparation
2. Prevention - att avskräcka från att orsaka skada
Huvudsyftet = Reparation, följer av att de flesta har ansvarsförsäkringar.
Kontraktuell skadeståndsrätt - redan behandlad under tidigare moment
!
Rättskällor
!
!
1.Kontraktet
!
!
!
!
2.Kontraktsrättslig lag
!
!
!
!
!
T.ex.
!
!
!
!
!
KöpL
!
!
!
!
!
KKöpL
!
!
!
!
!
KTjL
!
!
!
!
3.SkadeståndsL
Utomkontraktuell skadeståndsrätt - det som kommer behandlas under
föreläsningarna
Rättskällor
!
!
1.Särskild lag beträffande särskilda skador (ovanligt - se dock 32 MB, PAL)
!
2. SkadeståndsL (blir ofta fullt ut tillämplig)
!
Utgångspunkt: Skadan stannar där den uppkommer, såvida det inte finns rättsligt stöd för
att överflytta skadan på annan. Därmed omfattas t.ex. casus-händelser inte, i svensk rätt
krävs vållande (vårdslöshet/uppsåt 2:1 SkL.
Allmänna skadeståndsrättsliga grundsatser
Gäller vid sidan av SkL och fyller luckor i lagen eller innebär avvikelser från dess
bestämmelser.
- strikt ansvar
- adekvat kausalitet (kusken som somnar, passagerarna dör av blixten ≠ adekvat) - skall
ganska mycket till för att man skall kunna hävda adekvat kausalitet, i så fall angriper man
snarare orsakssambandet (kausaliteten) istället för adekvansen.
- skyddat intresse (skyddsnormen) - t.ex. skatt/smuggelvaror, konkurrent kan inte kräva
skadestånd från den som begår lagbrott
- tredjemansskador - man lider en skada pga annans skada, tredjemansskador är inte
ersättningsgilla, såvidare inte tredje man lider sak/personskada
(Centrala) Allmänna förutsättningar för ansvar
1. Culpa (det subjektiva rekvisitet)
!
-Undantag: Strikt ansvar
2. Kausalitet (orsaksförhållande)
3. Adekvans (begränsningsregel, rättslig relevans)
4. Skada (typ av skada, vem drabbas av skada?)
Finns fler ansvarsförutsättningar.
Allmänt om SkL
Dispositiv 1:1 SkL
1. ”Särskilt föreskrivet ” = den speciella lagstiftningen kan röra både utomobligatoriska
förhållanden och avtalsförhållanden.
2. ”Föranledes av avtal” = det kan röra sig om uttryckla bestämmelser i ett avtal samt
sådant som kan intolkas t.ex. garantier eller friskrivningar.
3. ”Regler om skadestånd i avtalsförhållanden” = t.ex. ansvar för självständiga
medhjälpare (jfr 3:1), ren förmögenhetsskada utan brott, ansvar för underlåtenhet.
SkL skall ej läsas motsatsvis t.ex. 2:2
Friskrivning från principalansvaret anses nästintill vara sedvänja samt kan nästan alltid
jämkas, SOU till 36 § AvtL
SkL uppbyggnad
1-4 kap behandlar vållande
!
2 (det mest grundläggande kap. i SkL) och 4 kap behandlar eget vållande
!
3 kap behandlar ansvar pga annans vållande
5-6 kap är tillämplig på alla typer av ansvar om ej annat är särskilt föreskrivet
!
5 kap behandlar skadeståndets bestämmande
!
6 kap innehåller gemensamma bestämmelser om bla jämkning, solidariskt ansvar,
!
arbetstagarbegreppet etc.
Skadetyper och ersättningsgilla skador och förluster:
Vid personskada (2:1) ersätts ekonomiska förluster (5:1 1 st, 1 och 2 pp samt 5:2 1 st. 1
och 2 pp) och ideella skador (5:1 1 st. 3 p och 5:2 1 st. 3 p)
Vid sakskada (2:1) ersätts ekonomiska förluster (5:7)
- Man kan aldrig få ersättning för reparationskostnader som överstiger sakens ! värde
(undantaget är husdjur ex. katt värde 1 kr och 25 öre och ! ”reparationskostnad” på x
tusen kr”)
Vid renförmögenhetsskada (2:2) ersätts ekonomiska förluster
- Krävs brott eller svek
Vid kränkning (2:3) ersätts ideella skador (5:6)
Ren förmögenhets sada
Skadeståndsansvar förutsätter vållande
Orsaksförhållande/kausalitet
Teknisk/logisk kausalitet
Allmän sakdeståndsrättslig princip - finns ej uttryckt i SKL
Ansvarsförutsättning.
!
tillräcklig betingelse (utgångspunkt i handlingen)
!
nödvändig betingelse (utgångspunkt i skadan)
Vid samverkande skadeorsaker
Båda i sig är nödvändiga, men inte tillräckliga var för sig
Vid konkurrerande skadeorsaker
Båda i sig är tillräckliga, men ingen är nödvändig
Beviskrav som huvudregel: det skall styrkas.
Alternativa skadeorsaker - beviskrav:
-bevislättnad i vissa fall: ”klart mera sannolikt”
-jfr 32 MB.
Adekvat kausalitet
rättslig relevans, icke adekvata följder ersätts ej - trots kausalitet
Kan delas in i:
- alltför avlägsna följder
- närliggande men oväntade följder
Olycksförhållandet får inte vara alltför:
- svårförutsebart
- säreget
- avlägset
Adekvat kausalitet föreligger:
- risken för skadan ska typiskt sett ha ökat
- skadan ska ligga i farans riktning
Culparegeln 2:1 (2:4, 2:5, 3:1, 3:2, 3:3, 4:1, 6:1)
Generell regel
saknar självständigt innehåll
Måste hämta sitt innehåll från annat håll
Culpa bedömningen
Författningar och föreskrifter - skyddat intresse
Praxis
Sedvana
Fri bedömning (learned hand formula)
1. Risk för skada
2. Sannolika skadans storlek
3. Möjligheten att undvika skada
4. (Möjlighet att inse risken för skada)
Speciella skadeståndsregler
Går före SkL
Tydligaste exemplet är PAL
Är enbart vissa tänkbara som är ”presumtiva ansvarsobjekt”
Ansvaret är strikt, finns inga subjektiva ansvarsgrunder.
PAL har en självrisk på 3500:MB 32 kap.
Försäkringsrätt
Fordon skall ha trafikförsäkring, täcker person- och sakskda
Personskada
På förare, passagerare i motordrivet fordon eller annan
Strikt ansvar 10 § 1 st. ich 11 § 1 st.
Sakskada
Motordrivet fordon i trafik eller befordrad egendom eller annat
Culpa ansvar 10 § 2 st., Strikt för annat 11 § 1 st.
!
Skadan måste uppkomma på någon annans egendom
Trafikskadeersättning bestäms på skadeståndsrättslig grund, som om det vore ett
skadestånd - full ersättning med andra ord
Försäkringsrörelserätt
Krävs tillstånd från regeringen (konsession) för att få bedriva försäkringsverksamhet
Försäkringsavtalsrätt - FAL
Är en del av speciell avtalsrätt