Föreläsning 25 sept 2014 Elisabeth Näsman

Transcription

Föreläsning 25 sept 2014 Elisabeth Näsman
Sociologiska institutionen
Social utsatthet – att stärka
barns och ungdomars
brukarmedverkan
Professor Elisabet Näsman
Sociologiska institutionen
Uppsala universitet
|
Sociologiska institutionen
Bakgrund
Våldsutsatta barn som möter familjerätten
 Våldsutsatta barn i förskola och skola
 Fattiga barn möter skola och socialtjänst
 Barn som lever med missbruk
 Barn vars föräldrar har kognitiva problem
 Den sociala barnavårdens barn

|
Gapet: Vad vi gör – vad barnen får
Sociologiska institutionen
”…hon kunde inte se vad jag ville och hon
kunde inte se mina behov utan hon såg
bara allt inom en viss ram och att alla ska
behandlas likadant inom den här ramen
och jag tror aldrig någonsin att hon
frågade mig hur jag upplevde någonting
utan hon bara… Hon sa vad hon tyckte
var bäst för mig och så fixade hon det.
Jag hade liksom ingenting att säga till om
själv.”
Ur Maskrosbarn: ”Frågar man inget – får man inget veta –En kvalitativ och kvantitativ
intervjustudie med 50 ungdomar (2012:8)
|
Frågor om brukarmedverkan
Sociologiska institutionen










|
Vad innebär barns brukarmedverkan
Varför vill vi att barn medverkar?
Vilka barn?
Medverkan i vad?
När?
Hur mycket?
Var?
Hur?
Vem kan ombesörja barnens medverkan?
Vilka hinder finns?
Barnperspektiv
Sociologiska institutionen

Att vuxna ser barnen:
 barns

behov, barns bästa
Förstå barns situation
 Barns
villkor i samhället
 Utvecklingspsykologiskt perspektiv
 Med barn: Att tolka barns perspektiv
|
Sociologiska institutionen
Barns positioner
 Utsatt
 Anhörig
 Omsorgsgivande
 Brukare
|
anhörig
Sociologiska institutionen
Varför barns brukarmedverkan?

Barnkonventionen / SOL:
 Barn
som aktörer i sina egna liv
 Barn som kompetenta
 Rätt till delaktighet
|
Barnsamtal av olika skäl
Sociologiska institutionen
Kunskapssökande
Påverkande
Rättighet
Ger olika tolkningsramar:
Diagnostiskt
– hur mår de?
Terapeutiskt
– led i behandling
Pedagogiskt
– instruktion, fostran, lärande
Informativt
– Vad kan de berätta?
Partsinlaga
– Vad vill de?
Demokratiskt
– Delaktighet som rättighet
|

Omsorgsperspektiv
är under utveckling, sårbara och
beroende av vuxna
 Vuxna med ansvar för barns behov,
tolkningsföreträde och bestämmanderätt
över barn
Sociologiska institutionen
 Barn

Delaktighetsperspektiv
 Barn
som aktörer i sina egna liv
 Kompetenta – experter på sina egna
erfarenheter
 Människor med rättigheter liksom vuxna
 Kompetens för och rätt till delaktighet
|
Sociologiska institutionen
Barnkonventionen
|

Båda perspektiven men…

1. Konventionsstaterna skall tillförsäkra det barn som
är i stånd att bilda egna åsikter rätten att fritt uttrycka
dessa i alla frågor som rör barnet, varvid barnets åsikter
skall tillmätas betydelse i förhållande till barnets
ålder och mognad.

2. För detta ändamål skall barnet särskilt beredas
möjlighet att höras, antingen direkt eller genom
företrädare eller ett lämpligt organ och på ett sätt
som är förenligt med den nationella lagstiftningens
procedurregler, i alla domstols- och administrativa
förfaranden som rör barnet.

Delaktigheten är villkorad

Motsättning eller förenliga?
Nyttan av barns kompetens:
vad har hänt, hur är det nu
 Barns tolkningar, upplevelser, hur de mår
 Vad barn ser som viktigt
 Barns syn på problem, behov, lösningar
 Barns vilja
 Barns önskemål om process/bemötande
Kan ge:
 Bättre beslut
 Mer motiverande
 Empowerment
 Kasam, giltiggörande, återhämtning
Sociologiska institutionen
 Sakuppgifter,
|
Delaktighetsstege Fritt efter R. Hart 1997; H. Shier 2001
Vill du? Kan du? Ska du?
Sociologiska institutionen
Beredskap Möjlighet
Policykrav
Får ta initiativ, gemensamt beslut
Får ta initiativ, barn styr
Delar makt med beslutsfattare
Involveras av vuxna i beslutsprocess
Åsikter beaktas
Stöd att uttrycka sin åsikt
Informerad, tillfrågad, lyssnad till
Informerad, vuxnas beslut
………………………………………………………………………………...
Symbol, Dekoration, Manipulation
|
|
Sociologiska institutionen
Professionella - barn - föräldrar
Sociologiska institutionen


Åldersordning – vuxenallians
Familjen som tolkningsram
 Familjers maktordning osynliggörs
 Förälder – barn
 Pappa – Mamma
 Positiva




myter om föräldrar och barn
Alla föräldrar älskar sina barn
Alla föräldrar vill sina barns bästa
Alla barn älskar sina föräldrar
Alla barn är lojala med sina föräldrar
 Ålderism:
”från vilken ålder?”
 barns (in)kompetens, manipulation
 Lojalitet eller beroende, rädsla
|
Delaktighetsstege Fritt efter R. Hart 1997; H. Shier 2001
Vill du? Kan du? Ska du?
Sociologiska institutionen
Beredskap Möjlighet
Policykrav
Får ta initiativ, gemensamt beslut
Får ta initiativ, barn styr
Delar makt med beslutsfattare
Involveras av vuxna i beslutsprocess
Åsikter beaktas
Stöd att uttrycka sin åsikt
Informerad, tillfrågad, lyssnad till
Informerad, vuxnas beslut
………………………………………………………………………………...
Symbol, Dekoration, Manipulation
|
Grindvakter
Sociologiska institutionen




|
Myndigheter, professionella
Föräldrar
Tystade röster: omsorg –egenintresse?
Introducerar/närvarar: risk för styrning
Om vad, var, när, hur, vem
Tid, plats, trygghetsperson, egna frågor
 Under hela ärendeprocessen:
Sociologiska institutionen

 närvaro,
information, samtal, tillgänglighet
BBIC+, barns olika sätt att förmedla
 Det styrda – öppna samtalet
 Tilltro, mandat, kontinuitet, jäv
 Vilka barn når fram?

 Socialtjänstens
|
tillgänglighet på barns initiativ
Beskrivningsformer
Sociologiska institutionen

Att berätta om
 Som
objekt
 Som aktör
Att visa
 Att kommentera ålder och mognad
 Att (inte) förminska, förbarnsliga,
bortförklara, misstro
 Att tolka barns svar som meningsfulla

|
Sociologiska institutionen
 Vad
tycker barnen?
 Det
handlar ju om oss!
 Det
är ju otroligt viktigt!
 Det
kändes skönt att säga det till någon som
jag litar på
|
|
Sociologiska institutionen
Några publikationer
Sociologiska institutionen






|
Näsman, Elisabet (2012) Varför särskilt om barn? i Elisabeth
Backe- Hansen & Ivar Frønes Metoder og perspektiver i barne- og
ungdomsforskning. Gyldendal: Oslo.
Eriksson, Maria & Näsman, Elisabet (2011) När barn som upplevt
våld möter socialtjänsten. – om barns perspektiv, delaktighet och
giltiggörande. Stockholm: Gothia.
Röbäck, Karin (2008) i Eriksson, M. Å.K Cater, G. Dahlkild Öhman
& E. Näsman (red) Barns röster om våld – att tolka och förstå.
Malmö: Gleerups 120-136.
Närvänen, Anna-Liisa. & Elisabet Näsman (2006) ”Ålderism och
forskningsetik.” i Närvänen, Anna-Liisa & Elisabet Näsman (red)
Etik i forskningens vardag. Linköpings universitet.
Näsman, Elisabet (2004) Barn, barndom och barns rätt, i Olsen, L.
Barns makt. Justus Förlag:Uppsala
Maskrosbarn: Frågar man inget – får man inget veta. En unik
kvalitativ och kvantitativ intervjustudie med 50 ungdomar