Lillemor blev frisk med medicinsk yoga

hälsa
Lillemor blev
frisk med
medicinsk yoga
Läkarna misstänkte att Lillemor Hallbert
hade fått en hjärtinfarkt. Det visade sig
vara stress. Den medicinska yogan
botade hennes utmattningsdepression.
Av Mia Coull foto nicklas thegerström
Lillemor Hallbert.
Lillemor välkomnar med kryddigt
yogite i sin yogastudio på Lidingö
i Stockholm. Lokalen är målad och
inredd i den sparsmakade färgskalan vit, beige och grå. Överallt står
små öar av tända ljus.
Det är vilsamt. Många som söker sig till Lillemors yogastudio
har stressrelaterade besvär. Precis
som Lillemor själv, som för några
år sedan drabbades av en utmattningsdepression.
– Det började med ett diskbråck
i nacken som utlöstes av för mycket anspänning i kroppen. Jag blev
rekommenderad medicinsk yoga
med hänvisning till att det kan ha
effekt vid olika smärttillstånd. Jag
upplevde yogan som lite flummig
och konstig första gången och jag
tyckte att yogan var för långsam
i tempot för mig. Jag var mycket
mer stressad då och hade svårt att
varva ner.
64 ICAKURIREN 17/12
Då jobbade Lillemor som hälsoutvecklare inom kommunen.
När hon kände sig någorlunda
återställd igen kastade hon sig in i
arbetslivet med samma energi som
tidigare. Trots att läkaren hade sagt
att hon behövde ta det lugnt.
– Det höll i fyra månader, sedan blev jag sjuk igen, fast den här
gången var
det mycket
värre.
Jag
blev inlagd
på hjärtintensiven för
övervakning. De misstänkte en
hjärtinfarkt men det visade sig
vara stress.
Hon blev återigen sjukskriven
men insisterade på att få fortsätta
arbeta halvtid. Trots värk i nacken,
ont i kroppen, dubbla hjärtslag och
panikångest. Hon sov dåligt, tappade hår och hade svårt att fokusera. När hon på grund av arbetsbrist blev uppsagd 2009 sjönk hon
djupare ner i mörkret.
– Jag var medelålders, hade varit
sjukskriven
två
gång­er för utmattningsdepression
och fick inget nytt
jobb någonstans. Jag började fundera på att ge upp och bli förtidspensionär.
På eget initiativ bestämde hon
sig för att ge medicinsk yoga en andra chans i ett försök att må bättre.
Så mycket värre kunde det ju ändå
inte bli, tänkte hon.
– Jag fick ett program utarbetat
”Jag upplevde yogan
som lite flummig
första gången.”
En läkare satte sig ner hos Lillemor
och sa att hon inte kunde fortsätta
sitt liv i samma tempo om hon
ville se sina barn växa upp, berättar Lillemor.
för just mina besvär att göra varje
dag i sex veckor.
Lillemor var fortfarande skeptisk till metoden men märkte
snart att något hände. Efter ett
par veckor hade hon mindre värk
i kroppen, hon kunde slappna av
och behövde inte så mycket värkmediciner längre.
– Jag kände mig mer i balans och
mer stabil känslomässigt. Jag gick
på ett pass medicinsk yoga i veckan, och yogade hemma en timme
varje dag.
I takt med återerövrad hälsa
vaknade kämpaglöden igen, Lillemor kände att hon hade mer att
ge, att hon ville fortsätta arbeta
med hälsa.
Efter att ha upptäckt hur effektiv den medicinska yogan varit för
hennes egen del, blev det som hon
till en början misstrott som flum
nu hennes nya mission.
”I dag har jag ett helt annat
lugn i kroppen och känner
mig mer balanserad”, säger
Lillemor Hallbert.
Medicinsk yoga är en terapeutisk
yogaform som är framtagen av
Göran Boll på Institutet för medicinsk yoga. Övningarna är mjuka
och lugna och syftar till att skapa
balans i kropp och sinne. Medicinsk yoga används som rehabilitering för grupper med olika
behov, till exempel astmatiker,
utbrända, personer med olika
former av ryggproblem, hjärtproblem och sömnstörningar. Fokus
ligger på andning, avslappning och
att ”blicka inåt”.
– Det här är inget hokus pokus,
det finns forskning som visar att
medicinsk yoga fungerar, bland
annat som eftervård vid en hjärtinfarkt.
Fler forskningsstudier pågår där
man testar medicinsk yoga för
patienter med anorexi, parkinson
och stroke, berättar Lillemor.
Det är främst kvinnor som kommer till hennes yogastudio Dagsform.
– De är 40+, mitt i karriären,
har små barn och är helt slutkörda,
precis som jag var, säger Lillemor.
Utbildningen till yogaterapeut tog
två år. För att få gå den krävdes
medicinsk bakgrund och högskolepoäng inom hälsa, det hade
Lillemor redan i egenskap av hälsoutvecklare.
– Medicinsk yoga ökar välbefinnandet för att vi får möjlighet
att stanna upp och bara vara. Vi
behöver ge oss själva tid till återhämtning. Sedan är övningarna
utformade så att de är både enkla
och kraftfulla, säger Lillemor.
Men för bibehållen effekt behöver yogan vara en del av vardagen.
Det räcker inte med att gå på ett
visst antal pass.
– Man kanske inte hinner yoga
en timme varje dag men en kvart
kan man nog lägga på sitt välbefinnande, säger Lillemor.
Hon beskriver att hon numera
är en helt annan människa än när
hon stressade omkring som värst.
– Jag har väldigt sällan ont någonstans, jag sover bra och kan arbeta utan att stupa av trötthet när
jag kommer hem. Jag har ett helt
annat lugn i kroppen och känner
mig mer balanserad. Jag orkar även
mer i vardagen tillsammans med
min familj och mina barn.
I dag är Lillemor mer försiktig
med sig själv. Hon pratar om att
ha en allergi för stress. Att det inte
behövs mycket för att kroppen ska
koka över igen om man en gång
drabbats.
– Jag lyssnar mer på kroppen än
tidigare, och har inte längre så fullbokat i almanackan.
kort om lillemor
hallbert
Ålder: 49 år.
Gör: Hälsoutvecklare samt lärare
och terapeut i medicinsk yoga.
Familj: Gift med Andreas, barnen
Julia, 14 år och Emma, 11 år.
Bor: På Lidingö i Stockholm.
I efterhand tror hon att stressen
som ledde till total utmattning för
hennes del handlade om låg självkänsla.
– Jag jobbar på min självkänsla.
Jag försöker duga som jag är och
inte överprestera för att känna att
jag har ett värde. n
Yogan lugnar kroppen
17/12 ICAKURIREN 65
hälsa
De lugna rörelserna minskar stressen
På Danderyds sjukhus i Stockholm
används medicinsk yoga som en
del av rehabiliteringen av hjärtpatienter, till exempel efter en hjärtinfarkt, men även för patienter med
hjärtsvikt, förmaksflimmer och
högt blodtryck.
– Med medicinsk yoga kan du
få ner hjärtfrekvens och blodtryck,
även migrän kan lindras, säger
Maria Nilsson, sjuksköterska på
hjärtintensiven vid Danderyds sjukhus i Stockholm, som forskat på
medicinsk yoga.
Forskning visar även att medicinsk
yoga kan minska risken för nya
hjärtinfarkter hos
dem som drabbats
av en infarkt.
Yogan är ett
komplement till
den medicinska
behandlingen.
Göran Boll,
yogainstruktör. Den ersätter inte
66 ICAKURIREN 17/12
läkemedel men kan minska dosen
för en del patienter, enligt Maria
Nilsson.
– Man blir inte frisk men mår
bättre och lär sig hantera sin sjukdom bättre,
säger Maria
Nilsson.
De lugna rörelserna i kombination med
djupandning
får blodkärlen
att slappna av, vilket förbättrar cirkulationen, dessutom sjunker nivåerna av stresshormon av yogan.
– Jag tror fler skulle kunna bli
hjälpta av yoga. Det görs studier
bland annat på medicinsk yoga vid
ryggsmärta, efter en stroke och för
patienter med cancer, säger Maria
Nilsson.
Göran Boll vid Institutet för
medicinsk yoga, som tagit fram behandlingen, säger att studier visar
att yoga även har mätbar effekt vid
själsliga åkommor, som utmattning, depression, stress, ångest,
oro, irritation och sömnbesvär. Han
har utvecklat program för personer
med parkinson, MS och
ätstörningar. Studier visar
att även ungdomar med
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som Aspergers syndrom mår bättre
av att yoga. Övningarna han
sammanställt bygger på en
klassisk, gammal yogaform.
– När jag fick höra av mina vanliga yogaelever att de mådde bättre,
sov bättre och hade mindre ont
tack vare yogan började jag styra in
yogan till att bli hjälp för dem som
mår dåligt. n
”Yogan är ett
komplement till
den medicinska
behandlingen.”
Du hittar yogaterapeuter som genomgått utbildning hos Institutet
för medicinsk yoga på deras hemsida, www.medicinskyoga.se.
Maria Nilssons
forskning visar
att yoga minskar
blodtrycket.