LINQ 8 - Midroc

Transcription

LINQ 8 - Midroc
Nummer 8
Stor utmaning när Forsmarks kärnkraftverk
DIGITALISERAR
Rent vatten i Tanzania med hjälp av
GOOD WATER
MIDROC REKRYTERAR
FÖR FRAMTIDEN
Radarpar med höga mål bygger
KOMPLETTA
STADSDELAR
VI GILLAR
utmaningar
Innehåll:
I SOTJI SKA ALLT STÄMMA
Vi har pratat utmaningar med längdskidåkarparet Anna Haag och
Emil Jönsson som har haft en tuff säsongsuppladdning inför OS i Sotji.
Om några dagar gäller det. Då ska all träning ge resultat.
Foto: Hans Berggren
Midroc gillar och drivs av utmaningar. Vi ser varje projekt
som en utmaning som vi tar oss an tillsammans.
Ansvarig utgivare
Anna Ullenvik
Redaktion
Anna Ullenvik, Susanne Hamne,
Anders Frelin, Sofia Franzén
Produktion
Det, Box 15416, 104 65 Stockholm
08-556 091 90, www.detsthlm.se
AD
AnneSofie Andréasson
Omslagsfoto
Gunnar Nydrén
Skribenter
Sofia Franzén, Anders Frelin
Repro/tryck
Bildrepro Stockholm AB
Kontakt
Midroc Europe
Box 3002, 169 03 Solna
Tel: 010-470 70 00
[email protected]
www.midroc.se
2
Två gånger per år antar jag och min redaktion utmaningen att
skapa läsvärda och intressanta nummer av LINQ. I det här
numret handlar flera av artiklarna om just utmaningar.
Vi inleder med ett mer generellt resonemang där vi försöker
svara på frågorna hur människor egentligen tacklar utmaningar och vilka utmaningar vi står inför i Sverige.
Men det finns andra utmaningar att läsa om. Arbets- och
vardagsutmaningar som vi tar oss an och som kräver det lilla
extra just där och då. Som medarbetare, som bolag och med våra
kunder som gör att vi hela tiden blir bättre på det vi gör. På Midroc
tror vi att vi utvecklas genom våra utmaningar.
Vi har tidigare skrivit om förberedelserna inför Preems stora revisionsstopp och vilka insatser som krävs för att kunna genomföra underhållsarbetet så effektivt och smidigt som det bara går. I september stängdes
raffinaderiet i Lysekil ner under fem veckor – snacka om utmaning!
I det här numret kan ni läsa om hur det gick och vilka utmaningar man
mötte på vägen.
Forsmarks utmaning att digitalisera all underhållsdokumentation
som de som kärnkraftverk har krav på sig att bevara kräver sin man och
kvinna. Sofia Nilsson på Forsmark berättar om det omfattande arbetet
med många tusen pärmar och cirka 60 000 ritningar.
En annan typ av mer personliga utmaningar antar våra härliga skidåkarvänner Anna och Emil i denna stund. Håll tummarna för dem
under OS i Sotji. Läs om deras tuffa träning för att klara sina utmaningar
och nå framgång.
Att få tag i rent vatten är en stor utmaning för många människor på
jorden. Det svenska företaget SolarWave har tack vare sin solcellsteknik
lyckats med utmaningen att förse barn i ett område i Tanzania med rent
dricksvatten. En fin men också tuff utmaning där Midroc bidragit
genom vårt CSR-arbete.
Som sagt, det finns olika slags utmaningar. Vissa antar vi, andra inte.
Lycka till med era!
Anna Ullenvik
Redaktör och ansvarig utgivare LINQ
Kommunikation Midroc Europe
FORSMARK KÄRNKRAFTVERK DIGITALISERAR
På Forsmark räknar man med stora tidsbesparingar när man efter flera års
arbete nu digitaliserat över 60 000 ritningar och flera tusen pärmar med
underhållsdokumentation.
PERGAMUMS UPPTÄCKT LÄKER SVÅRLÄKTA BENSÅR
Trots att kroniska och svårläkta bensår ökar explosionsartat världen över har
praktiskt taget inga medicinska framsteg gjorts inom området på decennier.
Förrän nu. Pergamum studie på peptiden LL-37 visar väldigt goda resultat.
PROFILEN: INGRID BOGREN ANTAR GÄRNA NYA UTMANINGAR
Viljan att ständigt utvecklas är en stark drivkraft för Ingrid Bogren, projektledare på Midroc Project Management. Fascinationen för att lära sig nya
saker har lett henne framåt och ut i världen; i karriären och privat.
MIDROC BYGGER KOMPLETTA STADSDELAR
Vid Råby trafikplats intill E22:an växer just nu en ny liten stadsdel fram.
I nya World Trade Center Lund ska arbetsplatser, företagsbostäder och
parkeringsgarage samsas med ett stort hotell.
GOOD WATER GÖR SKILLNAD
Nära 800 miljoner människor runt om i världen saknar tillgång till rent vatten.
Tack vare svensk vattenreningsteknik och svenskt socialt ansvarsarbete
(CSR) renas nu smutsigt vatten så att tusentals människor i Morogororegionen i Tanzania kan dricka sitt vatten.
RODOVERKEN – STÖRSTA ENTREPRENÖREN PÅ PREEMS
REVISIONSSTOPP
Under en dryg månad i höstas genomförde Preemraff Lysekil sitt mest omfattande revisionsstopp. Samtidigt gjordes också omfattande investeringar
i över hundra olika projekt. Med närmare 2 300 entreprenörer och 450 av
Preemraffs egen personal på plats, räknas stoppet till de största i Europa.
6
8
12
14
18
20
24
3
På Midroc tror vi benhårt på vikten av att jobba med ständiga förbättringar. Genom att anta
utmaningar lär vi oss och utvecklas. Men hur tacklar vi människor utmaningar egentligen?
Och vilka utmaningar står vi i Sverige inför?
ANTA UTM ANINGEN
– låt noradrena linet flöda!
Enligt olika mätningar är Sverige ett av världens tio rikaste länder och ett av världens
mest konkurrenskraftiga länder. Dessutom
har vi ett av de bästa näringslivsklimaten.
Också när det gäller innovationsförmåga
och innovationskraft står sig Sveriges konkurrenskraft väl. Men i vår globaliserade
värld, med snabb teknisk utveckling och
snabba ekonomiska svängningar – gäller
det att snabbt anpassa sig efter nya förutsättningar på marknaden. Enskilda individer,
företag och länder ställs idag hela tiden inför
nya utmaningar.
En värld i förändring leder till kraftigt ökad
efterfrågan på nya lösningar, och ställer stora
krav på förnyelse och vidareutveckling. Regeringen tillsatte i slutet av 2011 en
Framtidskommission, med uppdrag att
sätta fingret på viktiga utmaningar som
Sverige står inför de kommande åren. I slutrapporten som kom våren 2013 konstateras
att Sveriges konkurrenskraft allt mer kommer vara beroende av kunskapsförsörjning,
hållbar produktförnyelse, och smarta och
effektiva produktionsprocesser.
Det svänger snabbt
Kinesiska Huawei gick sommaren 2012 om
svenska Ericsson som världens största
telekomsystemföretag. Kina som tidigare
var ett låglöneland skiftar till allt mer avancerad produktion, som kräver högre och högre
kunskapsnivåer och med ökade lönekost4
nader som följd. Och samtidigt, i takt med
att digitalisering och automatisering av produktionen utvecklas kan allt färre anställda
producera allt mer. Lönekostnadernas
andel av produktionskostnaderna minskar
och istället ökar kraven på de anställdas
kompetens. Det gör att lönsamheten i att
flytta produktion till olika låglöneländer har
minskat. Trenden vänder mot att det är
billigare och effektivare att producera i det
egna landet.
I Framtidskommissionens slutrapport
konstateras att trenden med ökad automatisering, robotisering och digitalisering av
produktionsprocesserna kommer att fortsätta, och att detta kommer att innebära
nya möjligheter och utmaningar för individer,
företag och nationer.
Satsning på forskning och innovation
För att stärka Sveriges konkurrenskraft
genomförs de närmaste åren en omfattande
statlig satsning på forskning och innovation.
Ett antal strategiska innovationsområden
har valts ut för långsiktig finansiering för att
utveckla hållbara lösningar på globala samhällsutmaningar. Midrocs Christer Wikström
sitter i styrelsen för ett av programmen,
Processindustriell IT och Automation.
– Genom den här satsningen på samverkan mellan näringsliv, akademisk forskning
och offentlig sektor medverkar vi på Midroc
aktivt till att öka Sveriges konkurrenskraft.
Målet för projektet är att Sverige år 2022
ska vara den ledande nationen inom området processindustriell IT och automation,
säger han.
Att vi står inför många utmaningar i framtiden råder det inga tvivel om. Men som
individer står vi idag sällan inför den typ av
livshotande utmaningar som lett evolutionen
framåt. Rent kemiskt är det dock inte så stor
skillnad – stresshormoner utsöndras även
om utmaningen består i en arbetssituation
som vi inte känner igen.
Men olika stresshormoner utsöndras vid
olika typer av stress. När vi reagerar positivt
på en utmaning ökar halten adrenalin och
noradrenalin. Vi blir kvickare i reaktionerna
och engagemanget, koncentrationsförmågan, uthålligheten och prestationsförmågan
ökar. Vi får helt enkelt extra krafter.
Men bara till en viss gräns. Vårt stressystem är anpassat för kortvarig aktivering, och
att återgå till viloläge för återhämtning är
viktigt. Överbelastar man stressystemet
under längre tid orsakar det problem, även
om man upplever stressen som positiv.
Stresshormonet kortisol som aktiveras vid
akut fara och hot, aktiverar vår överlevnadsinstinkt och gör att vi stänger av fysiskt och
mentalt.
Bra resultat kräver hård träning
Tina Löfström är psykologisk coach och
föreläser om hur tankar och attityder påver-
kar motivation och prestation. Hon menar
att en nyckelfaktor för framgång är att förvänta sig utmaningar och motstånd – och
att se det som något positivt och en grund
till utveckling.
I arbetslivet är det av naturliga skäl vanligt
att man fokuserar mer på resultatet än på
sättet att nå det. Man
sätter tydliga mål och
jobbar hårt. Men om
resultatet inte blir som
man har tänkt sig, är
risken stor att man
tappar motivation.
Jämför det med
när man tränar styrketräning. Man ger
knappast upp om man inte direkt orkar lyfta
den uppsatta målvikten. Man är helt på det
klara med att det kommer att krävas hårt
motstånd för att nå målet, det kommer att bli
svettigt och man kommer få träningsvärk.
Men eftersom vi vet att hårdare träning ger
bättre resultat så ser vi utmaningarna i träningen som något positivt och peppas av det.
– I arbetslivet är vi inte lika vana vid att
tänka på det sättet, att det krävs hård träning
för att nå bra resultat. Om vi istället för att
se misstag som misslyckanden, ser det
som en del i en process och en möjlighet
att lära oss och göra förbättringar har vi
mycket bättre möjligheter att lyckas och nå
framgång, säger Tina Löfström.
Olika tankesätt påverkar
Carol S Dweck, ph. D. vid Stanfords
Universitet, är en ledande forskare inom
motivationspsykologi. I sin bok Mindset –
the new psychology of success, beskriver
hon hur två olika tankesätt – det låsta eller
det öppna – påverkar oss människor och
vår förmåga att
anta utmaningar.
Det låsta tankesättet utgår ifrån att
intelligens är statiskt
och inget man kan
förändra. Då får man
en tendens att undvika motgångar, lätt
att ge upp, se ansträngning som fruktlöst, ignorera konstruktiv kritik och känna sig hotad av andras framgång. Med detta tankesätt riskerar man att
stagnera i utvecklingen.
Om man däremot har ett öppet tankesätt
utgår man från att intelligens kan utvecklas,
vilket leder till ett behov av lära och en tendens att söka utmaningar, hålla ut trots
motgångar, se ansträngning som en väg att
lyckas, ta lärdom av konstruktiv kritik och
lära sig och inspireras av andras framgång.
– Det finns forskning som visar att vi ofta
använder oss av båda tankesätten, men på
olika områden. Jag kan till exempel ha ett
öppet tankesätt när det gäller min träning,
men ett låst tankesätt i arbetslivet. Vill man
”En nyckelfaktor för
framgång är att förvänta sig utmaningar
och motstånd.”
utvecklas gäller det att identifiera de områden där man använder sig av det låsta
tankesättet, säger Tina Löfström.
Våga anta utmaningar
Roger Wikström, en av koncerncheferna på
Midroc Europe säger att man på Midroc
arbetar aktivt med att skapa ett klimat som
gör att enskilda medarbetare vågar anta
nya utmaningar.
– Man kan ju inte styra hur någon ska
tänka, men man kan se till att ha en miljö
som gör det roligare att anta utmaningar –
och ladda ordet positivt. Att arbeta på att
förvandla surdegar till positiva utmaningar.
Att inspireras av varandras framgångar
och utvecklas tillsammans istället för att
känna sig hotad av andras framgångar är
något som Roger Wikström tror är ett bra
framgångskoncept, inte bara för individer
utan också för företag och nationer.
– Jag tror att det handlar om att vi även
i det stora måste våga anta utmaningar.
Att se till att de gemensamma målen är
större än våra personliga mål, inte bara
inom enskilda företag utan också företag
emellan. Vi har alla ett stort ansvar att se till
att Sverige står sig i konkurrensen även i
fortsättningen, men också att se till att vi
har visioner om hur vi kan bidra till en bättre
framtid.
5
Vad är er största utmaning i OS?
EJ: I senaste OS fick jag en chock av hur
enormt stort allting runt tävlingarna är. Så
mycket säkerhet, så många journalister,
allting tar sju gånger längre tid än i en vanlig
världscupstävling.
– Utmaningen blir att hålla fokus på tävlingarna, att hålla prestationen på topp trots
alla störningsmoment runt omkring. I Sotji
ska formen vara så toppad den bara kan
vara. Då finns chans till medalj.
Var i ett lopp ligger de största
utmaningarna?
EJ: Det är inte olika utmaningar i olika delar
av loppet utan det är ett helvete rakt igenom.
Oavsett vilken distans man kör så skriker
kroppen åt huvudet: ”stanna, lägg dig ner
och vila”. Utmaningen är att plåga sig vidare,
att pressa sig längre än vad man egentligen
tror att man kan. Och ibland förvånar kroppen huvudet med att klara mer än vad man
tror att man kan. Att lura sin egen kropp,
det är dit man vill nå.
En större utmaning än att lyckas i ett OS är svår att tänka sig. För längdskidåkarparet Anna Haag
och Emil Jönsson är det verklighet om bara några dagar.
– I Sotji ska formen vara så toppad den bara kan vara. Då finns chans till medalj, säger Emil Jönsson.
6
Foto: Jonas Kullman
I Sotji ska
allt stämma
Ser ni utmaningar i allt?
AH: Ja tyvärr, vi har svårt att göra något
halvdant. Antingen ska det vi gör vara tidseffektivt, eller väldigt bra. Jag önskar att jag
kunde ta vissa saker med en klackspark
ibland och inte alltid vilja göra saker så
perfekta. Som när jag pluggade, tänk om
jag bara hade kunnat fixa det med G, men
det går liksom inte.
Eller som när jag lagar mat, det blir sällan
bara något hopkok utan jag ska prompt
experimentera mig fram och försöka få till
det perfekta. Ibland går det inte ens att äta.
Men samtidigt så vill jag ju ha utmaningar.
EJ: Ja, oavsett om jag skulle vara busschaufför eller göra något annat så skulle jag
vilja bli så bra som möjligt på det, jag skulle
sätta upp ett mål. Med alla tävlingar och
resultat är det ju lätt att skapa sig utmaningar i idrottens värld.
Vi sätter gärna upp mål för allt vi gör. Det
ska inte vara något drömmål som inte går
att nå upp till, men inte heller för lätt. Man
ska behöva kämpa för att nå det, att det blir
en sorts utmaning, det triggas vi båda av.
Foto: Jonas Kullman
Om bara några dagar gäller det. I Sotji ska
allt stämma. Då ska all träning ge resultat.
När vi pratar utmaningar med längdskidåkarparet Anna Haag och Emil Jönsson är
de mitt uppe i säsongstartens tunga träning
i hemstaden Östersund.
Frukost, träning, lunch, vila, mellanmål,
träning, middag, svara på mejl och kvällsfika. Sedan läggdags för att orka med samma schema nästa dag.
Senare under vintern flyttar de söderut
till sitt andra hem i Davos. Här på 1 500
meters höjd i Alperna gäller samma schema
för träning, mat och vila. Allt för att vara i
toppform i världscupen och på de tuffa
höghöjdsbanorna i Sotji-OS.
– Vårt liv är väldigt inrutat, men samtidigt
fritt, säger Anna Haag och fortsätter: Vi kan
vara väldigt mycket ute. Och träning är det
bästa vi vet. När det är bra väder är det
fantastiskt. Är vädret dåligt är det hemskt i
början – sedan blir det fantastiskt, och man
är väldigt nöjd när man kommer in.
Eftersom ni är tävlingsinriktade båda
två, har ni gått i clinch med varandra
någon gång?
EJ: Det bra är att vi får tävla av oss hela
vintern i längdspåren. Det gör att vi inte blir
så extremt mycket tävlingsmänniskor när vi
är för oss själva. Vi behöver inte tävla om
vem som kommer först till dörren…
AH: Fast vi undviker sällskapsspel som
Monopol. Och det är bra att vi inte behöver
tävla mot varandra i skidspåret i alla fall.
Att arbeta ihop och vara tillsammans dygnet runt hur påverkar det förhållandet?
EJ: Vi har ju extremt mycket tid med varandra
om man jämför med många andra. Vi reser
ihop, har företag ihop, bor ihop, tränar ihop.
Samtidigt är vår träning vår kvalitetstid.
Vi hinner prata ut och diskutera om det är
något man stör sig på eller om något är fel.
AH: Vi försöker också dela upp vårt professionella liv och vårt vanliga liv. Om vi sitter
på en middag eller går ut och äter så pratar
vi aldrig träning, det finns inte på kartan. Det
är en outtalad regel. Och bryter någon mot
den får man onda ögat av den andre.
Hur hanterar ni utmaningar som ni inte
klarar av att uppfylla?
AH: Jag försöker använda det som tändvätska till utmaningar längre fram. Att lära av
den, försöka göra ännu bättre till nästa gång.
Anna, du hade en lång svacka efter
framgångarna i OS i Vancouver innan du
på nytt kom upp på en mästerskapspall,
i Val di Fiemme. Vad lärde du av det?
AH: Att jag hamnade där och inte lyckades
berodde ju på att jag hade gjort fel på vägen.
Jag fick backa och försöka ta reda på vad.
Det kan handla om allt från träningsupplägg
till hur man förbereder sig mentalt. Har jag
tränat för mycket eller för lite, med för mycket
eller för lite fart, och så vidare.
Väldigt många saker, som jag nu försöker
optimera för att vara förberedd för det här
OS:et och den här säsongen.
Ni har lång framförhållning – ser ni några
utmaningar efter skidkarriären?
EJ: Jag kan längta efter arbetslivet men jag
hinner det, allt har sin tid. Att tävla i skidåkning på elitnivå kommer vi inte kunna göra
hela livet. Nu är det 100 procent skidåkning
– vi ska vara bäst i världen nu. Och efter OS
kommer hemma-VM i Falun, därefter är det
bara två år till VM i Lahtis och sedan är det
bara ett år till nästa OS. Så vi har fokus på
skidåkningen i minst fyra år till.
Att ni har skapat ett eget team är det
en utmaning?
EJ: Både och. Det är en utmaning att göra
teamet så bra som möjligt. Vi hjälper ju
sponsorer, som Midroc, bland annat med
att föreläsa om hälsa och vår erfarenhet
från träning och skidåkning. Det vill vi ju
göra så bra som möjligt.
– Men framförallt så underlättar teamet
med sponsorerna vår satsning mot toppen.
Anna och jag tycker båda dessutom att det
är roligare att göra saker tillsammans. Både
att vi tränar ihop, och att vi har teamet tillsammans. Det är härligt att få stöttning av bolag
som hjälper oss att förverkliga vår dröm.
Ni bygger ett eget hus nu, på vilket
sätt är det en utmaning?
EJ: Herregud ja, vi har haft husbyggardrömmar i fem år. Vi köpte tomten på Frösön
för två år sedan och bygget började i höstas.
Arkitekten lovade oss att det skulle bli vårt
drömhus. Kontrollfreaks som vi är så hade
vi svårt att tro det, men han har faktiskt rätt.
Vi har funderat på att ändra skisserna men
hela tiden kommit tillbaka till hans planer.
Det är bara att inse att det finns de som är
bättre på vissa saker än vad vi är!
När vi flyttar in i sommar kommer vi från
sluttningen i skogen blicka ut över Storsjön
och fjälltopparna som det snart faller snö på.
››FÖLJ ANNA OCH EMILS FRAMFART PÅ
DERAS BLOGG: ANNAOEMIL.SE
Anna Haag
Född: 1986
Uppvuxen: I Orsa
Bor: Sedan 2006 i Östersund och sedan
2011 även i Davos i Schweiz
Klubb: IFK Mora
Meriter:
• OS-silver i Vancouver 2012, i dubbeljakt och sprintstafett
• VM-brons i Liberec 2009, stafett
• VM-silver i Holmenkollen 2011, stafett
• VM-silver i Val di Fiemme 2013, stafett
Emil Jönsson
Född: 1985
Uppvuxen: I Årsunda
Bor: Sedan 2006 i Östersund och sedan
2011 även i Davos i Schweiz
Klubb: IFK Mora
Meriter:
• VM-brons i Holmenkollen 2011, sprint
• VM-silver i Val di Fiemme, sprintstafett
• I världscupen har han inför denna
säsong 13 individuella segrar
7
”Den fulla effekten
kommer vi inte att se
förrän nästa revision
till sommaren.”
Forsmarks kärnkraftverk
DIGITALISERAR
För en stor verksamhet som Forsmarks kärnkraftverk, som dessutom har bevarandekrav
på mycket dokumentation, blir det snabbt trångt i arkiven. Men efter flera års arbete har
60 000 ritningar och flera tusen pärmar med underhållsdokumentation nu digitaliserats.
På Forsmark räknar man med stora tidsbesparingar.
Ett par mil norr om Öregrund vid Upplandskusten ligger Forsmark, Sveriges yngsta
kärnkraftsanläggning. Forsmark har tre
reaktorer som alla togs i drift på 1980-talet.
Här arbetar över 1 700 personer.
Vid kärnkraftverk ställs höga krav på
säkerhet och underhåll. Revisioner genomförs varje år då reaktorerna stängs av några
veckor för att genomgå underhåll, bränslebyte, moderniseringar och myndighetskrävda säkerhetstester.
Kärnkraftverk har också krav på att bevara mycket av sin dokumentation. Genom
åren har underhållsdokumentationen växt och
arkivet innehåller många
tusen pärmar och cirka
60 000 ritningar.
– Efter varje projekt
och varje revision fylls
dokumentationen på.
Och vi har myndighetskrav vi måste leva upp till.
Alla originalhandlingar ska vara skyddade
och bevaras, säger Sofia Nilsson, gruppchef för support och utbildning på dokumentavdelningen på Forsmark.
Den största delen av alla handlingar
fanns tidigare bara fysiskt. En nackdel med
ett arkiv i pappersform, är att papper slits
när dokument ur originalarkiven används.
Och underhållsdokumentationen i arkiven är flitigt använd.
Dessutom är det tidskrävande att söka
efter och hämta fysiska dokument. På ett
kärnkraftverk är säkerheten rigorös, vilket
gör att en tur till arkivet kan ta lite tid.
– Arkivet ligger en bit bort och man behöver gå igenom säkerhetskontroller för att
få passera.
För några år sedan startade därför
Forsmark ett stort digitaliseringsprojekt där
underhållsdokumentation och alla anlägg-
ningens ritningar digitaliserades. Sebastian
Wedmalm från Midroc Project Management
anlitades som projektledare.
Rent praktiskt har det gått till så att de hyrt
in ett företag som scannat in alla dokument.
– Sedan har vi använt ett importverktyg
som trollat in filerna i vårt dokumenthanteringssystem, säger Sofia Nilsson.
En hel del utredningsjobb
Filerna som importeras är i formatet Pdf-A1,
vilka räknas som arkivbeständiga enligt
Riksarkivet.
– Vi kommer att betrakta den digitala pdffilen som bevarandeexemplar, vilket betyder
att vi inte längre behöver
spara originalet.
Även ur säkerhetssynpunkt kommer digitaliseringen att underlätta det
dagliga arbetet.
– För oss blir det nu väldigt mycket lättare
att styra vem som får titta på vad. Att gå
igenom allt material har varit ett digert arbete.
– Det har blivit en hel del utredningsjobb,
olika avdelningar har behandlat sina dokument på olika sätt. Ibland har man till exempel för att vara på den säkra sidan stoppat
in lite bra-att-ha papper i pärmarna som
kanske egentligen inte hör dit.
– Det här projektet har gett oss en möjlighet att synka hanteringen mellan våra olika
avdelningar och få bättre ordning och reda.
Men det har inte gått helt smärtfritt. Att
vänja en hel organisation vid nya rutiner är
en utmaning.
– Man är van vid sitt arbetssätt och det
kan kännas tryggt att sätta in sina papper i
en pärm som man alltid har gjort. Innan nya
rutiner är satta så kommer en del känna att
det nya sättet att jobba är tidskrävande.
”Att vänja en hel
organisation vid
nya rutiner är en
utmaning.”
Sofia Nilsson
Gör: Tillförordnad gruppchef för FGCU,
Forsmark, Gemensam service, Dokumentation, Utbildning utveckling och
support
Bor: I Östhammar
Fritid: Gillar att träna mycket (crossfit,
bodypump, löpning) och matlagning
Lyssnar på: Adrenalinfylld musik när
jag tränar typ Scooter och Dead by April
annars gillar jag tystnad
Kör: Saab
8
Foto: Kerstin Karusseit
Familj: Två söner
Men på Forsmark räknar man med att
digitaliseringen kommer att medföra stora
tidsvinster och effektiviseringar.
För underhållsavdelningen underlättas till
exempel arbetet av att det nya systemet blir
sökbart ner till detaljnivå som enskilda
pumpar och ventiler. När det kommer till
ritningsrevideringar har man räknat ut att
tidsbesparingen är två timmar per ritning.
– Den fulla effekten kommer vi inte att se
förrän nästa revision till sommaren, men vi
vet ju att till exempel att många anläggningsprojekt brukar vara nere i arkivet för
att hämta dokument innan revisionerna.
Det kommer att underlätta väldigt mycket
för dom.
Det är många timmar nerplöjda i det här
projektet, men på sikt räknar vi med att vi lätt
tjänar in de timmarna, säger Sofia Nilsson.
FAKTA Forsmark
• Forsmark är Sveriges yngsta kärnkraftverk och de tre reaktorerna togs
i drift 1980, 1981 och 1985.
• Kraftverket har cirka 1 150 anställda.
• Maximal årsproduktion är nära 26
miljarder kilowattimmar vilket är cirka
20 % av den svenska elproduktionen.
• Forsmark ägs till 66% av Vattenfall,
25,5% av Mellansvensk Kraftgrupp
där Fortum är största ägare samt av
E.ON som äger 8,5%.
• Kraftverkets ligger cirka 15 mil nordost
om Stockholm, vid Upplandskusten i
norra Roslagen.
• Produktionskapacitet: 20–25 TWh/år.
• Installerad effekt: 3 140 MW.
9
...Sebastian
Wedmalm
Asset Managementkonsult på Midroc Project Management,
som arbetar med underhållsfrågor på bland annat Forsmarks
kärnkraftverk och Boliden.
Du har projektlett digitaliseringsprojektet på Forsmarks kärnkraftverk,
varför satsa på att digitalisera all
dokumentation?
– Vi går mer och mer in i den digitala världen. För att fullt ut kunna utnyttja underhåll
systemen fullt ut är det en förutsättning att
ha dokumentationen digitalt. Det underlättar
arbetet väldigt mycket om du kan skicka
med instruktioner och ritningar i den digitala
arbetsordern, till exempel.
På vilket sätt förändras det dagliga
underhållsarbetet?
– Tillgängligheten till dokumentationen
ökar, och förenklar arbetet. Om något går
sönder behöver man ha fram dokumentationen så fort som möjligt. Även för de som
bereder underhållsjobben blir det enklare
att hitta rätt dokument. Har du allt bra han-
terat i en databas kan du sitta var som helst
och utföra beredningen och behöver inte
tillgång till ett arkiv.
Är det vanligt att man genomför den här
typen av projekt i Sverige idag?
– Många stora industrier har nog delvis
digitaliserad dokumentation, där man sitter
med både pappersdokumentation och
digitala varianter. Många digitaliserar i efterhand. Bygger du en ny anläggning är det
enklare, du kan ställa helt andra krav på hur
du får din nya dokumentation. Men sitter
man med en 20 år gammal anläggning man
inte den möjligheten.
Men blir det inte väldigt kostsamt att
digitalisera all sin dokumentation?
– Det är kostnadseffektivt att anlita ett
företag som digitaliserar en stor mängd
dokument åt gången. När ändringar ska
göras i en ritning finns redan en digital,
vektoriserad fil att arbeta med, istället för
att personalen själv ska hantera den processen varje gång en ändring ska göras.
Är det till och med en självklarhet idag
att digitalisera sina pappersoriginal?
– Personligen tror jag att de yngre medarbetarna kommer att ställa det som krav.
Man förväntar sig att det ska finnas digitalt.
Det är så de är vana och arbeta och det
finns också stora vinster med att slippa
hämta fram fysiska ritningar eller annan
dokumentation ur ett fysiskt arkiv. Här finns
tid, pengar och tillgänglighet att spara!
››KONSULTGÄNGET SOM JOBBAR MED
UNDERHÅLL BLOGGAR OM SIN VARDAG PÅ:
MIDROCBLOGG.SE/ASSETMANAGEMENT/
Midroc Project Management levererar till ett av
Sveriges största
vindkraftprojekt
Nordisk Vindkraft bygger nu en av
Sveriges största vindkraftparker. Midroc
Project Management har fått totalentreprenaden att leverera de två vindkraftstationerna som utgör parkens nav.
Nära Sidensjö i Västernorrland bygger
Nordisk Vindkraft en 144 MW stor vindkraftpark bestående av 48 vindkraftverk.
– Det är alltid intressant med vindkraft
och grön energi, och vi är oerhört stolta att
vi har fått förtroendet att leverera en totalentreprenad till Nordisk Vindkraft, säger
Magnus Rosén, enhetschef och projektledare på Midroc Project Management.
När anläggningen är klar ska den varje
10
år producera 400 Gigawattimmar el. Slutkunden är Tyska Stadtwerke München och
anläggningen beräknas förse 160 000 hushåll med el. Midroc Project Managements
uppdrag består i att leverera de två 130/33
kV stationerna som transformerar energin
från vindkraftparken till 130 kV el.
– Det är ett mycket intressant projekt
med höga krav på teknisk kompetens och
kvalitet, och det är också första gången vi
får in ett sådant här stort projekt. Det betyder mycket för oss, och det kommer att
skapa många arbetstillfällen.
Byggnationen inleddes under 2013 och
Midroc Project Managements del av projektet kommer att överlämnas under 2014.
Foto: Midroc
HALLÅ
DÄR...
Midroc Property Development skapar
Framtidens kontor
Glöm de öppna stereotypa landskapen och glöm de slutna kontorsrummen på rad. I framtidens
kontor kommer miljöerna att variera och se olika ut beroende på vilka aktiviteter som ska ske.
I Alléhuset i World Trade Center i Lund byggs
just nu ett framtidens kontor. När Midroc
skapar åt de 225 anställda på Consafe
Logistics sker det med ett nytt tänkande.
Borta är idéerna om de öppna kontorslandskapen. Borta är också sedan länge
den traditionella cellösningen där varje
enskild medarbetare hade
ett eget rum.
Det nya sättet att skapa
kontor är aktivitetsbaserat
eller på engelska ABW
(Activity based working).
Idéerna har sitt ursprung i
så kallade CoCon-kontor i
Holland på 1980-talet där
den enskilde medarbetaren fortfarande hade sin egen plats men
det även fanns andra miljöer skapade för
olika aktiviteter.
I ABW är den egna platsen borta, du har
ett hemvist med skåp och laptop men inget
skrivbord. I stället rör du dig i olika miljöer
beroende på vilket arbete som ska göras.
– När man kommer in på kontoret möts
man av loungen, en publik yta med reception, en väntyta för gäster och kanske ett
kafé, berättar Mikael Strand, affärschef på
Midroc Property Development.
Om man sedan till exempel ska sitta i
möte finns olika slags rum för det, vill man
arbeta mer koncentrerat finns arbetsrum,
ännu mer avskilt ett bibliotek, och så vidare.
Vilken miljö man väljer och hur ofta man
byter miljö beror på vilket slags jobb man
behöver göra. Vissa kanske byter miljö flera
gånger per dag, andra kanske sitter kvar i
samma miljö för att behovet att byta inte
finns. Det handlar om att hitta bästa miljön
för den arbetsuppgift man har för tillfället.
– Allt fler företag är nyfikna på ABW,
också som ett sätt att stärka sitt varumärke.
Det här går ju även hand i hand med övergången till en digital arbetsplats. Tack vare
den behöver man ju inte längre ha en fast
arbetsplats. Nu styr situationen mycket
mer, säger Mikael Strand.
”Vilken miljö man
väljer beror på
vilket jobb man
behöver göra.”
”Ingenting är mitt”
och ”allt är vårt”
Midroc har redan börjat
applicera idéerna på sitt
eget kontor i Malmö.
I Lund prövas det för
första gången med en
annan kund.
Det här sättet att
skapa kontor kan också vara ett sätt att
skapa en kulturförändring inom ett företag,
menar Peter Syrén, vice vd i Midroc Property
Development.
– Vi kommer att gå mot tanken att ”ingenting är mitt” och ”allt är vårt”.
Idén med att ha en hemvist och sedan
röra sig i olika miljöer kommer folk att känna
igen från gymnasiet i skolan, menar Peter
Syrén.
– Där har man sitt skåp med sina böcker,
sitt material och sedan rör man sig till gymnastiksalen när du ska ha idrott, fysiklokalen när du ska laborera.
– I ett ABW-kontor har du gymnastik, fysik
och kemi i samma kontor fast i olika miljöer.
Om det papperslösa kontoret har det
länge siats, men det kommer nog att förbli
en utopi. Däremot sjunker mängden papper
vi förbrukar tack vare den digitala förändringen. Med padda eller annan skärm kan
vi ständigt vara uppkopplade och mera
lättrörliga. Information som tidigare arkive-
rats på papper kan nu
sparas digitalt.
För Midroc, som
förvaltar fastigheter
och skapar kontoren,
handlar det nya sättet
att skapa kontor även
om långsiktighet och
hållbarhet. Om du hyr
ut en mera anpassningsbar miljö är behovet för företagen att
byta lokaler, om verksamheten ändras, inte
lika stor.
Tidigare har ett företag som velat utöka
hyrt en lite större lokal. Med ABW är man inte
begränsad till ”en person, en arbetsplats”.
I dag är närvaron vid det egna skrivbordet
bland anställda på svenska kontor mellan
30 och 50 procent. Om man bygger en
arbetsplats per närvarande person skulle
man kunna ha hälften så många platser
som anställda.
– Men det handlar inte om det utan om
flexibiliteten. Just om man inte gör ”en person, en kontorsplats” utan en miljö som
stödjer verksamheten så fungerar miljön i
alla fall när du blir fler eller färre. Det är då
det blir hållbart.
Tidigare sätt att arbeta, som till exempel
under IT-bubblan eller i telemarketingföretagen, har skapat övergående idéer om hur
kontor ska vara byggda. Men att aktivitetsbaserade kontor skulle ha samma korta
livslängd avvisar Peter Syrén.
– Det här är inte en trend, utan med all
flexibilitet och långsiktighet är det en klok
och hållbar tanke om hur man bör skapa
kontor.
11
Pergamums
upptäckt
läker svårläkta bensår
Stor marknadspotential
Pergamum bedömer att marknadspotentialen för LL-37 globalt är över 600 miljoner
euro i årlig försäljning.
– Vi investerar bara i världsförbättrande
teknologier och banbrytande idéer. Vi ser
en enorm potential i Pergamums peptider,
både i den hjälp de kan ge människor och
marknadsmässigt, säger Göran Linder, vd
på Midroc New
Technology.
Pergamum utvecklar läkemedel
baserade på terapeutiska peptider,
kroppsegna substanser som finns i
hud och vävnader. Terapeutiska peptider
som är en del av vårt naturliga immunförsvar har flera verksamma egenskaper – de
är sårläkande, förhindrar ärrbildning och är
inflammationshämmande. Dessutom har
de egenskaper som gör att de kan slå ut
bakterier så snabbt att mikroberna inte
hinner utveckla resistens.
Pergamums läkemedelskandidat baserat på peptiden LL-37 har potential att bli
den första i en helt ny klass av läkemedel
”Sex gånger högre
sårläkningshastighet med LL-37.”
12
för svårläkta bensår. I en fas 2-studie behandlades 34 patienter, som led av venösa
bensår, antingen med placebo eller med
någon av tre olika doser av en gelformulering av LL-37.
Resultaten visar bland annat att sårläkningshastigheten för patienter som fick den
optimala dosen av LL-37 var cirka 6 gånger
högre jämfört med dem som fick placebo.
Studien visade även att LL-37 är säkert,
tolererbart och inte förknippat med några
allvarliga biverkningar.
Ovanligt lyckade resultat
När det gäller läkemedel för bensår kan det
vara svårt att påvisa effekterna statistiskt
eftersom man ofta ser sårläkning även hos
patienter som behandlas med placebo. Det
beror på att många bensår är underbehandlade och blir bättre av den extra omsorg som en klinisk studie innebär. För att
få ett urval där bensåren faktiskt är svårläkta, valde Pergamum att först behandla
alla patienter med placebo. Bara de som
trots det inte visade tydliga förbättringar
valdes ut till studien.
– Hos de patienter som fick den mest
effektiva dosen av LL-37 kunde man se
Foto: Pergamum
Foto: Pergamum
Svårläkta bensår kan vara väldigt handikappande för den enskilde patienten, och är ett
stort problem för hälso- och sjukvården
idag. Det här är ett sjukdomsområde i behov av nya behandlingsmetoder, och det
finns ett stort globalt intresse för nya läkemedel. Idag finns minst 15 miljoner patienter
globalt. Mörkertalen tros dock vara mycket
stora och antalet patienter beräknas öka
markant.
– I exempelvis
Latinamerika blir det
allt vanligare med
bensår orsakade av
diabetes. Diabetes
ökar dramatiskt över
hela världen, och det
innebär att även de följdsjukdomar som
uppkommer efter en långvarig sjukdom
som diabetes ökar, säger Jonas Ekblom,
vd för Pergamum AB, ett av Midroc New
Technologys portföljbolag.
I en rapport från WHO spås förekomsten
av diabetes fortsätta att öka, åtminstone
fram till 2025. Svårläkta bensår är vanligast
hos äldre människor, och världens befolkning blir allt äldre.
Jonas Ekblom, vd för Pergamum AB.
Foto: Midroc
Kroniska och svårläkta bensår ökar explosionsartat världen över. Ändå har praktiskt taget
inga medicinska framsteg gjorts inom området på decennier. Förrän nu. Pergamum avslutade
nyligen en studie på peptiden LL-37 som visar väldigt goda resultat på svårläkta sår.
– Bensår som tidigare bedömts inte kunna läka alls, har läkt helt på tio veckor, säger Göran
Linder, vd på Midroc New Technology.
Pergamum utvecklar läkemedel baserade på terapeutiska peptider, kroppsegna substanser som finns i
hud och vävnader. Terapeutiska peptider som är en del av vårt naturliga immunförsvar har flera verksamma
egenskaper – de är sårläkande, förhindrar ärrbildning och är inflammationshämmande.
Göran Linder, vd på Midroc New Technology.
Hos de patienter som fick den mest effektiva dosen av LL-37 kunde man se tecken på sårläkning redan efter en vecka.
tecken på sårläkning redan efter en vecka,
och vissa sår som ansetts vara kroniska
hade läkt fullständigt vid det sista uppföljningsbesöket. Jag har aldrig hört talas om
att en så pass liten studie gett så entydiga
resultat. Nu vill vi gärna hitta ett stort läkemedelsföretag med muskler att antingen
sälja hela bolaget till, eller rättigheterna till
läkemedlen, säger Göran Linder.
fram till statistiskt säkerställda skillnader.
Det är väldigt ofta som fas 2-studier inte
lyckas första gången, säger Jonas Ekblom.
I Pergamum har man i år haft inte mindre
än tre olika fas 2-studier som alla tre har
uppvisat positiva resultat. Förutom LL-37
har också peptiden PXL01, som motverkar
ärrbildning vid till exempel handkirurgi, och
DPK-060, som behandlar hörselgångsinflammation, visat fina resultat.
– Vi har nu tre studier som alla visar att
de kroppsegna peptiderna har mycket
goda terapeutiska egenskaper, som visar
att det verkligen fungerar. Det har ingen
annan gjort, säger Göran Linder.
– Det är mycket ovanligt att ha tre så
lyckade fas 2-studier i samma bolag och vi
är väldigt glada för detta. Att komma hit har
hela tiden varit vårt affärsmål, säger Jonas
Att ha positiva resultat i fas 2 är en
nyckelförutsättning
– Klinisk fas 2 är enligt min uppfattning den
del av arbetet som är strategiskt allra svårast. Här finns många hänsyn som ska tas;
hur lång studien ska vara, vilken typ av
patienter som ska behandlas, hur många
man ska behandla gentemot budgeten.
Ju färre patienter desto svårare att komma
Ekblom.
Nästa fas, fas 3, kostar nämligen hundratals miljoner kronor.
– Det är i regel inte möjligt att genomföra
fas 3-studier med riskkapitalfinansiering.
Kostnaderna är helt enkelt alltför stora. Här
måste man ha en stark industriell partner
och det är där vi är nu – att hitta bra samarbetspartners, säger Jonas Ekblom.
Ernst & Young är anlitade som affärskonsulter och sökandet har påbörjats.
– Vi för en dialog med ett flertal läkemedelsbolag. Ett antal internationella bolag
visar ett starkt intresse, och vi har intensifierat processen och ringat in några som vi
vill titta vidare på. Vårt mål är att vi under
första kvartalet 2014 ska ha identifierat en
liten grupp troliga förvärvare av Pergamum,
säger Göran Linder.
13
Ingrid Bogren
antar gärna nya
utmaningar
”Jag är en tävlingsmänniska och det
är något jag tar
med mig i jobbet.”
Viljan att ständigt utvecklas är en stark drivkraft för Ingrid Bogren,
projektledare på Midroc Project Management. Fascinationen för att
lära sig nya saker har lett henne framåt och ut i världen; i karriären
och privat. På jobbet har hon nyligen avslutat ett prestigefyllt uppdrag
– och på sin fritid är Ingrid internationell pingisdomare.
För ett och ett halvt år sedan började Ingrid
Bogren sin anställning på Midroc Project
Management. Hon beskriver det som en
riktig kick att börja på Midroc. Här finns
möjligheterna att ständigt utvecklas.
Det var just utvecklingsmöjligheterna
som fick henne att rikta in sig mot energiteknik redan tidigt i karriären. Hon ville
arbeta inom ett område där man hela tiden
kan lära sig nya saker.
– Jag läste på Chalmers Lindholmen och
tyckte att det var roligt med energiteknik.
Där fick jag upp ögonen för bland annat
kraftpannor. Det finns så många inriktningar att arbeta med inom området – process,
mekanisk konstruktion, el och instrument,
bygg. Sådant tycker jag är väldigt spännande.
Det Ingrid uppskattar är att det är ett
komplext och brett område, ett område
man inte i första taget blir fullärd inom.
– Du ställs hela tiden inför nya utmaningar
och lär dig något nytt varje dag.
Ingrid Bogren
Gör: Projektledare på Midroc Project
Management. Just nu konsult på E.ON
Bor: I Mölndal tillsammans med min
man
Lyssnar på: Just nu mycket på Amy
McDonald och Michel Teló, annars är
det väldigt varierat; jag lyssnar på det
mesta, gärna svensk pop
14
Foto: Niklas Olsson
Fritidsintressen: Pingis, resa, träffa
kompisar
SM-guld i bagaget
Även privat drivs Ingrid av utmaningar. Hon
har spelat pingis på elitnivå, 1991 tog hon
SM-guld för juniorer, och som senior har
hon spelat i högsta serien. Nu spelar hon
mer sporadiskt för BTK Linné; det blir något
inhopp då och då i division 1, och hon försöker ställa upp i veteran-SM varje år. Sitt
stora pingisintresse får hon istället utlopp
för som domare.
– Jag har både spelat och varit tränare.
Jag tyckte att det var kul, men jag ville gärna
testa att vara domare också. Jag vill utmana
mig själv och hela tiden komma längre. Jag
gillar känslan av att vara på osäker mark
och pröva nya saker. Känslan man får när
man klarat av något som man först kände
sig osäker på är fantastisk, tycker jag.
Ingrids recept på framgång är uthållighet
– Det gäller att ge det tid, att inte ge upp om
det blir motigt. Jag är en tävlingsmänniska
och det är något jag tar med mig i jobbet.
Men det har nog både sina plus och minus.
Viljan att lyckas finns alltid där, men ibland
finns inte möjligheterna. Då kan det vara
tufft att man ställer höga krav på sig själv.
Ingrid började döma på distriktsnivå
1995, och sedan 2001 är hon internationell
pingisdomare.
– Det är ett riktigt avbrott från allt annat
man gör i vardagen. Man får åka världen
runt och det är verkligen roligt.
Hon dömde nyligen en World Tour-tävling
i Las Vegas och var också en av domarna
under VM i Guangzhou i Kina, 2008. Att
vara internationell pingisdomare är dock
inget man blir rik på. Hon får själv stå för alla
resekostnader, och det är tidskrävande.
Så det brukar bli en till två internationella
tävlingar om året. När matcher i Pingisligan,
högsta serien i Sverige, spelas i Göteborg
är hon också med och dömer.
PROFILEN
En utmaning även yrkesmässigt
Konsulter från Midroc Project Management
arbetar sedan 2008 med ett projekt gällande
E.ONs investering i att modernisera kraftvärmeverket. Hösten 2012 drabbades
Åbyverket av en brand, och Ingrid fick i
uppdrag att göra en tidsplan för att få igång
anläggningen igen. Hon blev kvar som
konsult i återuppbyggnadsprojektet, som
delprojektledare för mekanik och brandsanering.
I augusti 2013 gjorde ett föräldravikariat
högre upp i organisationen att bolaget
flyttade upp sina underchefer ett steg. Då
fick Ingrid en unik möjlighet och utmaning
även yrkesmässigt. Hon fick förtroendet av
E.ON att under en period kliva in som anläggningsansvarig på Åbyverket i Örebro.
Rollen innebär att hon har totalansvar för
drift- och underhållsplanering och investerings- och revisionsplanering.
Att en konsult får den typen av ansvar
hör inte till vanligheterna, och det är ett
uppdrag hon känner sig stolt över.
– Av arbetsuppgifterna i sig har jag stor
erfarenhet, med det är klart att det är en
utmaning att komma från ett projekt som
man själv styr, till att vara inne i ett annat
företag med allt vad det innebär av nya
rutiner och system. Samtidigt är det väldigt
spännande och jätteroligt, och jag trivs
väldigt bra här. Det är en härlig arbetsplats
med bra stämning.
15
Midroc rekryterar för
FRAMTIDEN
Stora delar av svensk industri står inför en stor generationsväxling. Många företag har svårigheter
att locka unga med tillräckligt attraktiva jobb eller, som i Midroc Automations fall, knyta till sig ingenjörer med tillräcklig erfarenhet. För att anta utmaningen har företaget startat ett traineeprogram.
Stort intresse för traineeprogrammet
Medelåldern på företaget ligger runt 42 år.
Det är inte en alarmerande hög medelålder
men företaget har ändå valt att förbereda sig
för en kommande generationsväxling.
– Vi klarar oss idag men vi behöver bli fler
för att kunna ta oss an framtida utmaningar.
Vi är i en bransch som växer och vi får hela
tiden förfrågningar om nya uppdrag, säger
Linda Mägi, HR Business partner på Midroc
Auromation och ansvarig för programmet.
Traineeprogrammet, som startade för
drygt två år sedan, hade i första omgången
fem traineer. Intresset för att komma med i
andra omgången som startade i höstas var
stort. Över 150 studenter anmälde sig och
av dessa antogs elva.
Programmet på 18 månader är uppdelat
i tre block: elkonstruktion, programmering
och projektledning. De som antagits till
programmet har anställts direkt i Stockholm,
Göteborg, Sandviken, Trollhättan, Kiruna,
Gävle och Karlstad.
Oavsett om man senare väljer att arbeta
som konstruktör, programmerare eller
projektledare så behöver man kunna lite av
alla tre grenarna.
– För att till exempel bli en duktig projektledare måste man förstå både hur en konstruktör och en programmerare arbetar,
säger Linda Mägi.
16
Beate Ukvitne är en av deltagarna på
traineeprogrammet. Hon har direkt kommit in
i arbetet i Trollhättan bland annat med att
göra kabelinstallationsritningar till nya linjer på
Volvo. Ritningar som ska användas av montörer på plats för att koppla extern utrustning.
Beate håller med om att man måste få en
helhetsbild.
– Möjligheten att pröva de olika arbetsområden är en av anledningarna till varför
jag sökte traineeutbildningen. Om jag till
exempel i framtiden arbetar med programmering så blir mitt arbete lättare om jag
även har kunskaper i konstruktion.
Ett sätt att öka erfarenheten bland de
anställda inom ett industriföretag är att
locka över personer från konkurrenter eller
andra företag på orten. Men så vill inte
Midroc Automation göra. I stället väljer
företaget att arbeta långsiktigt med sin
rekrytering.
– Att locka unga med högskoleutbildning
är ett bättre sätt att bygga långsiktig erfarenhet än att köpa eller ”stjäla” personer
från andra företag, säger Linda Mägi.
– Jobben blir mer och mer avancerade
och vi behöver få in fler med högre utbildning. De som börjat som traineer får erfarenhet och blir riktigt duktiga om ett tag.
Sedan ser de till att vi också får en bra
blandning av åldrar.
Bredden lockar
Projekten som Automation arbetar med
kan finnas över hela världen. Linda Mägi
tror att det är den bredden som lockar
unga att söka till företaget.
– Vi har just nu ett stort projekt i Indonesien som handlar om att fjärrstyra driften i
en underjordsgruva. Det finns spänning i
sådana projektet och även om man till
exempel sitter i Sandviken kan man vara
del i något större, säger Linda Mägi.
Automations affärsstrategi är att både ha
små lokala projekt och samtidigt ha ett antal
stora kunder som löper på hela tiden. Företaget eftersträvar att ha kraft att kunna ta sig
an stora kunder som till exempel ABB.
– Att vi har den bredden skapar sammanhållning och det finns också möjlighet
att själv välja, utifrån vilket skede man befinner sig i livet, om man vill jobba småskaligt
med lokala projekt eller ta sig ut i större
sammanhang i världen, säger Linda Mägi.
››NÄSTA ANSÖKNINGSPERIOD ÄR VÅREN
2015 MED START TILL HÖSTEN 2015.
MER INFO PÅ: MIDROCAUTOMATION.SE
Överst från vänster: Marco Valdivia, Joel Öhrling, Marcus Slogén, Jonas Enerbäck, Magnus Greppe,
Daniel Ristic, Elvedin Kovac, Beate Ukvitne, Marcus Jorholm, Kristina Silverbåge, Kalle Larsson
➊ Varför valde du att söka till traineeprogrammet?
➋ Vad jobbar du med som trainee?
➌ Vad hoppas du att programmet ska leda till?
Beate Ukvitne, Trollhättan
➊ – Att programmet ger möjlighet till utbild-
FAKTA Midroc Automation
•Midroc Automation är en division inom Midroc Electro.
•Automation eller automatisering syftar till att låta maskiner eller teknik utföra arbeten.
Typiska uppdrag för Midroc Automation kan vara:
•Att byta styrsystem för trafikstyrningen i Lundbytunneln i Göteborg. Det innebär konstruktion, programmering, byte av systemet, uppgradering av programvaror och avancerad
verifikationshantering för personskiften.
•Att göra fjärrstyrnings-, trafiklednings- och produktionsledningssystem för gruvproduktionen i Freeportgruvan i Papua Nya Guinea. Det innebär systemering, programmering,
montageledning och hårdvarukonstruktion.
•Att göra ett processtyrningssystem för företaget Coca-Cola i Sverige. Det innebär
konstruktion, programmering och idrifttagning.
Foto: Midroc
Ingenjörer är en av svensk arbetsmarknads
just nu mest eftertraktade yrkesgrupper.
Många företag står inför stora utmaningar
med att lyckas knyta till sig ingenjörer, och
särskilt ingenjörer med erfarenhet, när
branscher både växer och har en stor
generationsväxling framför sig.
För att möta dess problem har Midroc
Automation startat ett traineeprogram.
På företaget arbetar cirka 170 ingenjörer
spridda över hela landet från Malmö till
Kiruna. Uppdragen, som i huvudsak handlar
om automatisering i industrin, kan vara allt
mellan att byta styrsystem för hur trafiken
dirigeras i Lundbytunneln i Göteborg till att
göra fjärrstyrningen av gruvdrift på ön
Papua Nya Guinea.
ningar, att testa på olika arbetsområden,
och att få stöd av en mentor. Det ger en
jättebra start in i arbetslivet som nyutexaminerad ingenjör!
➋ – Just nu kör vi ett konstruktionsblock i
traineeprogrammet och vi har börjat bekanta oss med programmet e-plan (elkonstruktion). Jag har till exempel gjort kabelinstallationsritningar till nya linjer på Volvo.
Jag har också fått testa på att arbeta i verkstaden för att se det jag ritat i verkligheten.
➌ – Fördjupade kunskaper i områdena
konstruktion, programmering och projektledning. Få en helhetsbild av hela ”förloppet” kring arbetet vid automationsprojekt,
vilket jag tror är viktigt att man har.
Marcus Slogén, Trollhättan
➊ – För att det ger en bra introduktion till
yrkeslivet som automationsingenjör, då man
får chansen att sätta sig in i olika arbetsområden (konstruktion, programmering
och projektledning) innan man beslutar sig
för att satsa helhjärtat på ett område.
Jonas Enerbäck, Mölndal
➊ – Som nyutexaminerad var det svårt att
veta precis vad jag vill arbeta med. Här får
jag prova på olika roller i företaget och hitta
en plats där jag trivs. Tonvikt i programmet
läggs inte endast på tekniska aspekter utan
även projektekonomi och projektledning
vilket jag tycker låter spännande.
➋ – Nu arbetar vi med konstruktion. Jag får
pröva att skapa ritningar och övrig dokumentation som behövs för att i slutändan
kunna framställa en fysisk produkt. Jag har
också haft praktik i verkstaden.
➋ – Jag jobbar idag med ett trafikstyrningssystem för världens största kopparoch guldgruva i Indonesien.
➌ – Jag hoppas att jag under programmet
➌ – Att få en bred kunskapsbas med mig in
i yrkeslivet som ingenjör, och att jag redan i
ett tidigt stadie skapar mig ett kontaktnät
inom organisationen.
får en förståelse för hur hela Midroc
Automation fungerar som företag.
17
Foto: Peter Kroon
Här bygger Midroc
KOMPLETTA
STADSDELAR
”Samarbetet på
alla plan, mellan
alla aktörer är
avgörande.”
Att våga bygga ett nytt hotell mitt i den rådande lågkonjunkturen kan tyckas vara en utmaning
och kräva stort mod. Men inte om man frågar Anders Junger, vd för Winn Hotel Group som i
mars tar över nybyggda Park Inn by Radisson i Lund.
– Det är inte modigt, utan smart och långsiktig.
18
Midroc satsar långsiktigt
Midroc Property Development, som utvecklar båda områdena, har som mål att
bygga så kompletta stadsdelar som möjligt
eller områden som långsiktigt kompletterar
befintlig bebyggelse.
Satsningen i Lund är en fortsättning på
det som började med World Trade Center i
Malmö. I Malmö blandas ett par hundra
bostäder med cirka 70 000 kvadratmeter
kontor, ett femtontal butiker och restauranger med ännu ett hotell. Det är erfarenheterna härifrån som används nu när Lund
Anders Junger, vd för Winn Hotel Group satsar på att
ta marknadsandelar med nya hotell.
växer åt sydost. Vid den nya avfarten från
E 22:an vid Råby trafikplats vill Midroc, förutom att hyra ut företagslägenheter, locka
små och större företag att etablera sig.
– Vi väljer att även bygga hotell för att
göra våra områden ännu mer kompletta,
säger Peter Syrén, vice vd i Midroc Property
Development.
– Om vi hade tänkt kortsiktigt hade vi
kunnat bygga bara ett kontorshus. Men vi
förvaltar ju också och då behöver vi satsa
på hållbarhet, se till att företagen som hyr in
sig trivs och stannar kvar länge. För det
behövs butiker, restauranger och hotell.
– Vår absolut viktigaste tanke är att skapa
möten mellan människor. De sker inom
World Trade Center och restauranger, konferenslokaler och i hotell. I Lund sammanlagt på cirka 28 000 kvadratmeters yta.
Ett radarpar med framgång
För att skapa framgång i projekt är samarbete på alla plan och mellan alla aktörer
avgörande. På Midroc har samarbetet mellan de olika avdelningarna Midroc Property
Development som är byggherre och Midroc
Project Management som är projektledare
varit viktigt.
I detta har de två cheferna, Håkan
Sörensen, projektchef på Midroc Property
Development och Jan Johansson, byggledare på Midroc Project Management
blivit något av ett radarpar.
De började samarbeta för drygt fem år
sedan med hotellbygget i Malmö och säger
sig ha hittat en bra samarbetsform.
– Vi kompletterar varandra utan prestige,
och jobbar som ett team där vi har en gemensam uppgift att klara av, säger Jan
Johansson.
– Dessutom har vi fått tillräckligt med tid
att planera och se till att vi haft realistiska
tidsplaner. Det är en framgångsfaktor, säger
Håkan Sörensen.
FAKTA
•Midroc Property Development utvecklar olika stadsdelsområden i
Skåne, bland annat WTC Malmö,
WTC Lund och Metropol i Helsingborg. Alla innehåller en blandning av
boende, kontor, butiker och hotell.
•Av de tre Park Inn by Radisson
hotellen ska Winn driva dem i Lund
och Helsingborg. Hotellet i Malmö
drivs av Ligula.
•Midroc har inte för avsikt att äga
hotellen långsiktigt. Lund är sålt till
Fastighets AB Balder. Hotellen i
Malmö och Helsingborg kommer
också på sikt att säljas.
Foto: Gunnar Nydrén
Expanderar med nyproduktion
Hotellgruppen Winn expanderar med ett
hotell per år just nu. När de väljer vilka orter
de ska satsa på prioriteras bra tillväxt både
vad gäller befolkning och näringsliv. Dessutom är bra kommunikationer viktigt.
Ofta har det blivit lite större regionstäder
som Helsingborg, Uppsala eller Lund som
valts ut. I städer som dessa har det vanligtvis
inte byggts nya hotell på ett par tre decennier.
– Dagens hotellgäster vill ha nya produkter. Med våra nya hotell tror jag att vi tar lite
marknadsandelar, menar Anders Junger.
– När vi bygger nytt så kanske de andra
renoverar. Om man liknar det vid en bil så
blir det för kunden ungefär som att välja
mellan en renoverad Volvo 240 och en ny
Volvo XC60.
Att Winn valde att satsa i Lund beror
bland annat på att det finns en hög stabil
beläggning bland hotellen med höga priser.
Universitetsstaden kommer med sina nya
forskningsanläggningar ESS och Max IV
fortsätta att locka ännu fler forskare och
teknikföretag. Verksamheter som kan dra
många hotellnätter.
Samtidigt som hotellet i Lund invigs i
mars så har bygget av ett annat Park Inn
nyligen påbörjats i Helsingborg.
– I Helsingborg är andelen företagsgäster
färre. Här lockar bland annat turism och
sportcuper fler privatgäster. Här är priserna
lägre men samtidigt beläggningen högre,
säger Anders Junger.
Foto: Alex & Martin
Vid Råby trafikplats intill E22:an växer just
nu en ny liten stadsdel fram. I nya World
Trade Center Lund ska arbetsplatser, företagsbostäder och parkeringsgarage samsas med ett stort hotell.
Hotelloperatören Winns Park Inn blir med
192 rum Lunds näst största hotell.
Att satsa på ännu ett hotell mitt i rådande
lågkonjunktur där tillväxttakten i resandet
minskat kan tyckas vara en stor utmaning
och kräva stort mod. Men Winns vd Anders
Junger har en annan syn.
– Branschen har gått upp och ner precis
som övrig ekonomi sedan 2008, men det är
inte jordens undergång. Det kommer bättre
tider och då är det smart och långsiktigt,
inte modigt, att satsa nu.
– Alla våra kalkyler ska klara även tuffa år.
Vi övervintrar och så kanske det visar sig att
vi också har passat på att bygga i en tid där
byggmarknaden inte var överhettad.
•Hotellen byggs enligt så kallad turnkey-modell med all FF&E (Furniture,
fittings and equipment) färdigt när
hotellen hyrs ut. All inredning ner till
bestick och lakan hyrs av den som
driver hotellen.
Radarparet: projektchef Håkan Sörensen, Midroc Property Development
och byggledare Jan Johansson, Midroc Project Management.
19
”Vår vision i Midroc är
att vi ska bidra till en
bättre framtid.”
Good Water
gör skillnad
Nära 800 miljoner människor runt om i världen saknar tillgång till rent vatten. Tack vare svensk
vattenreningsteknik från SolarWave och svenskt socialt ansvarsarbete (CSR) renas nu smutsigt
vatten så att tusentals människor i Morogororegionen i Tanzania kan dricka sitt vatten.
FAKTA SolarWave
•SolarWave AB tillhandahåller livsnödvändiga lösningar drivna av solenergi,
såsom vattenrening och avsaltningsanläggningar.
•Midroc är genom Midroc New
Tecnology delägare i Solarwave.
•I vårt CSR arbete betalar Midroc
SolarWave för vattnet i Tanzania.
20
Foto: SolarWave
•Som ett första led i sin etableringsstrategi bygger företaget upp en
närvaro i Afrika.
Bidrar till en bättre framtid
I Morogororegionen i Tanzania har Midroc
investerat i drift och underhåll av tre anläggningar under två år. Två av anläggningarna ligger vid skolor, den tredje vid en
sjukstuga. Tack vare det kan nära 10 000
människor få tillgång till rent dricksvatten.
– Vår vision i Midroc är att vi ska bidra till
en bättre framtid. Just det här är ett konkret
sätt att kunna göra det. Vi har pratat länge
om att jobba med en lämplig organisation i
ett CSR-projekt. Att det blev ett samarbete
med SolarWave beror dels på att vi är delägare i företaget, men också på att Good
Water project hjälper väldigt många människor med hjälp av en smart och innovativ
teknik, säger Midrocs kommunikationschef
Marina Vangstad.
– I det här så är vi inte bara ett av flera
företag som bidrar. Det här är vårt projekt
och vi kan känna att det är just vi som gör
skillnaden. Våra anläggningar producerar
upp till fyra miljoner liter rent vatten per år,
det gör att tusentals människor slipper en
daglig kamp för att få tag på rent vatten.
Nu ska vi stå för drift och underhåll under
två år framåt, säger Marina Vangstad.
Viktigt med långsiktighet
Att långsiktigheten är viktig menar även
SolarWaves vd, Johan Wennerberg. Han
betonar skillnaden mot andra vattenbiståndsprojekt, som till exempel att borra
brunnar.
– Om man, som där,
bara lämnar över tekniken
så faller ofta projektet på
att reservdelar och teknisk kompetens saknas.
Det undviker vi genom att
ha personal på plats
under hela projektets livslängd. Är vattnet
rent blir människor inte sjuka lika mycket.
Det gör att vuxna kan arbeta mer och att
barn inte missar skolan, säger Johan
Wennerberg.
– En person dricker ungefär 1 000 liter
vatten per år. Genom att slippa koka upp
det, som är det traditionella sättet att rena
vatten, sparar man på miljön. Koldioxidutsläppen minskar med 300 kilo per person
och år. Dessutom minskar avskogningen
då man inte behöver samla in ved.
Ett sätt att få anläggningar att leva vidare
är att bygga upp en
fond på plats. I dag
betalar en tanzanier i
Morogoro cirka fyra
kronor per år för 1 000
liter vatten – som inte
är rent. SolarWave undersöker nu om man
skulle man kunna ta ut en skolavgift på cirka
sju kronor per elev och år för att bekosta
drift och underhåll av en reningsanläggning.
”Vi kan känna att
det är just vi som
gör skillnaden.”
››MIDROC.SE/OM-MIDROC/CSR
Foto: SolarWave
– Nu slipper tanzanierna i Morogoro koka
vatten för att det ska bli rent. Det sparar ved
och kol och i förlängningen både pengar
och miljö.
Den som säger det är Johan Wennerberg,
vd på SolarWave. Det svenska företaget har
utvecklat en teknik där smutsigt vatten kan
renas och avsaltas med hjälp av solceller.
För att genomföra satsningarna, som
kallas Good Water project, försöker
SolarWave få andra företag att investera i
projekten, som en del i deras sociala ansvarsarbete (CSR).
21
Foto: Åke E-son Lindman
Avancerade system hjälper till att
HÅLLA VASA
I FORM
Efter 333 år på havets botten bärgades skeppet Vasa. Det nästan 400 år gamla skeppet ska
överleva i 1 000 år till är det tänkt. Då gäller det att hon tas väl om hand. En av de viktigaste
aspekterna för att bevara arkeologiskt trämaterial är ett stabilt klimat. Genom dåvarande
dotterbolaget Browik Installation har Midroc Electro levererat nya automationssystem för
att luftmiljön runt skeppet ska vara optimal.
– Drömklimatet för skeppet är så konstant som möjligt. Vasa är extremt känsligt för skillnader
i ljus, temperatur och luftfuktighet, säger Stefan Elfström, arbetschef på Midroc Electro.
Vasa bägrades 1961 efter flera misslyckade försök.
Under utgrävningarna efteråt hittades 28 000 föremål, bland annat 700 skulpturer och 64 kanoner.
Efter 27 år i provisoriska lokaler invigdes Vasamuseet
1990. Våren 2013 genomfördes en stor tillbyggnad och
översyn av klimatsystemet.
På 1620-talet lät Gustav II Adolf bygga det
största och ståtligaste skepp som svenskarna någonsin sett. Men av de storslagna
planerna på en skräckinjagande krigsmaskin blev det inget. Som bekant sjönk hon
redan på premiärturen 1621 – och där fick
hon ligga till 1961 efter flera misslyckade
bärgningsförsök.
För att nationalklenoden ska kunna fortsätta bevaras för kommande generationer
krävs optimala klimatförhållanden. Efter den
ovanligt regniga sommaren år 2000 upptäcktes att skeppets yta
var märkbart förändrad. Gulvita fläckar som
några år tidigare börjat synas på skrovet
hade blivit betydligt fler och större. Träet
hade blivit surt, vilket kan leda till nedbrytning. Två forskningsprojekt startades för att
undersöka vilka hot Vasa stod inför, och
vilka åtgärder som kunde sättas in. Bland
annat togs en ny klimatanläggning i bruk.
– Skeppet mår inte bra av för stora
svängningar i temperatur och luftfuktighet.
Konservatorerna på Vasamuseet ställer
höga krav på inomhusklimatet, därför var
det viktigt för oss som hyresvärd att anlita
företag med erfarenhet av avancerade
system för klimatstyrning, säger han.
– Det gamla
skeppet är oerhört
känsligt för yttre
påverkan. Vid för
hög fukthalt kan
trädet svälla och
bakterier och mögel
bildas, och vid för
låg fukthalt kan träet dra ihop sig eller
spricka. För att parera för varierande luftfuktighet utomhus har systemet både avoch befuktning av friskluften, säger Stefan
Elfström, arbetschef på Midroc Electro i
Stockholm.
Foto: Karolina Kristensson
”Det gamla skeppet
är oerhört känsligt
för yttre påverkan.”
22
2 000 besökare per dag
Våren 2013 genomfördes en stor tillbyggnad
för att klara ett ökat publiktryck. I och med
tillbyggnaden räknar man med en ökning av
antalet samtidiga besökare från 1 500 till
2 000 per dag. Utbyggnaden och det ökade
besöksantalet gjorde att klimatsystemet på
nytt behövde ses över. Den här gången fick
ett dotterbolag till Midroc Electro, Browik
Installation, uppdraget att leverera nya
klimatsystem. (Genom en pågående fusion
ingår Browik i sin helhet i Midroc Electro från
och med den 1 januari 2014.)
Magnus Kruså är specialist på VVS och
inomhusklimat på Statens Fastighetsverk
som äger och förvaltar fastigheten Vasamuseet.
Klimatkrav gav spännande utmaning
I Vasamuseet finns också många andra
omständigheter att ta med i beräkningarna.
Det är inte bara väderförhållandena utanför
museet att ta hänsyn till. Vasamuseet har
ett stort antal besökare varje dag som
avger både värme och fukt, men antalet
varierar stort från dag till dag, och varierar
från 0 på natten till upp till 2 000 på dagtid.
– Det här var en oerhört spännande
utmaning, den här typen av klimatkrav har
vi inte stött på tidigare. Vi arbetar normalt
mycket med komfortreglering och energibesparing i kontorsmiljöer. Där är det arbetsmiljöverkets regler som gäller, och temperaturskillnader på flera grader är ok. I Vasamuseet får det bara skifta max två grader.
Det krävs väldigt många beräkningar för att
kunna reglera klimatet.
Varje enskilt aggregat har nio olika reg-
lersekvenser med bland annat återvinning,
kyla, värme, tre avfuktare, befuktare och
flöde på CO2-halten i utställningshallarna.
Då man inte var nöjd med de programmerbara styrsystem, PLC, som en konkurrent hade installerat tidigare ville slutkunden byta till ett system som man hade bra
erfarenheter av från en ombyggnad på
Stockholms stadsbibliotek.
– Vi anpassade oss efter kundens önskemål och bytte system. Vi hade tidigare
pratat om att lära oss ett nytt PLC, så det
var både en utmaning och en bra möjlighet
för oss, säger Stefan Elfström.
Ytterligare en utmaning bestod i att anläggningen var igång under i princip hela
processen.
– Det stängde bara i sex veckor för ombyggnationen. Resten av tiden var museets
verksamhet igång som vanligt med besökare. Så vi gick i skeppshallen och jobbade
samtidigt som besökare tittade på skeppet.
För att besökare även i framtiden ska
kunna fascineras av det storslagna skeppet
pågår kontinuerligt forskning om Vasas
bevarande.
FAKTA Vasa
•Vasa sjönk 1628 på sin jungfruresa.
•Hon bärgades den 24 april 1961.
•Vasa har en längd av 69 meter och 11,7
meters bredd.
•Höjden från köl till stormastens flaggstångstopp är 52,5 meter.
•Av den 150 man starka besättningen
tror man 30 omkom vid förlisningen.
23
Midroc Rodoverken – största entreprenören på
Ett oerhört stort och viktigt uppdrag
Med 130 000 av de sammanlagt 500 000
mantimmarna som lagts på inspektion,
underhållsarbete och investeringar på processanläggningen var Midroc Rodoverken
den enskilt största entreprenören.
428 medarbetare har skrivit 2381 riskanalyser, rapporterat 287 incidenter och
avvikelser, utfört 149 skyddsronder och
hanterat 600 arbetsordrar på underhåll.
– Det här är ett oerhört stort och viktigt
jobb för oss, vi satt på plats från januari till
oktober 2013, säger Stefan Lindholm,
stoppchef på Rodoverken.
Stefan Lindholm har lång erfarenhet av
underhållsbranschen, främst från beställarsidan där han arbetat i 34 år.
– Jag har varit med många år i den här
branschen och det här projektet har i princip fungerat klanderfritt, säger han.
Förklaringen är rigorös planering kombinerat med flexibilitet, och en enorm arbetsinsats av alla iblandade. Det är en pressad
arbetssituation när tusentals personer ska
genomföra tusentals krävande insatser –
på kort tid. För beställaren kostar varje
stängd dag stora summor.
– Planeringen är självklart viktig, men det
gäller att också vara lyhörd och vara beredd
att vara flexibel och rätta sig efter situationen.
Preems stora
revisionsstopp
Under en dryg månad i höstas genomförde Preemraff Lysekil sitt mest omfattande revisionsstopp. Samtidigt gjordes också omfattande investeringar i över hundra olika projekt.
Med närmare 2 300 entreprenörer och 450 av Preemraffs egen personal på plats, räknas
stoppet till de största i Europa.
HALLÅ
DÄR...
Det svänger alltid lite från den ursprungliga
planeringen. För mig handlar det om att vara
ute mycket och lyssna på de som faktiskt
utför själva arbetet. Många gånger är det
de som sitter på den mesta kunskapen om
hur man löser problem mest effektivt om
de uppstår.
100 procent fokus
När det gäller skydd och säkerhet måste
man väldigt strikt följa planen.
– Man måste ha 100 procent fokus på
vad man sysslar med under ett sådant här
projekt.
Vi har lagt väldigt mycket kraft på säkerheten. Fyra personer har arbetat heltid med
säkerhetsfrågor, och det har varit väl investerade pengar.
Alla incidenter eller avvikelser ska rapporteras. Incidentrapporteringen är ett viktigt
verktyg för både beställare och entreprenör
för att ytterligare kunna öka säkerheten.
– Folk måste våga öppna sig. På sådana
här jobb finns det ibland en kultur bland de
som utför arbetet att inte rapportera. Man
kanske inte vill berätta om något inträffat,
eller så tror man helt enkelt inte att det är
viktigt. Vi har lyckats att vända den trenden,
och varit riktigt duktiga på rapportering i
det här projektet.
– Att skära sig lite fingret kan kanske
tyckas vara en bagatell, men om vi får in bra
dokumentation som visar att samma sak
ofta inträffar med ett visst redskap så får vi ju
se över om vi kan använda ett annat verktyg
istället, för att minimera risken för skador. Vi
har också varit noga med att rapportera
även sådant där vi sett förbättringspotential
där inte vår egen personal varit iblandad,
något som beställaren har uppskattat.
400 extra personer krävdes
Under revisionsstoppet hade Rodoverken
uppdraget att se över rörsystemen. Men
under stoppet fick de även frågan om de
kunde ta över och utföra montering på torn
och behållare.
– Vi kunde klara det genom att styra om
en stab på 10 – 20 man. Vi låg bra till tidsmässigt och var färdiga med några andra
arbeten. Och jobben gick väldigt bra.
Rodoverken har även ett löpande underhållsavtal med Preem som innebär att man
har 25 – 30 man ständigt på plats i Lysekil.
Att rekrytera all den personal som krävdes inför stoppet var en stor utmaning.
– Runt de stora stoppen är det hård konkurrens om kompetensen. Men vi har ett
brett kontaktnät och vi var ute i god tid för att
rekrytera de 400 personer som krävdes.
...Bernt
Henriksson
Foto: Midroc
Två års förberedelser och sju veckor av
intensivt arbete under revisionsstopp och
uppstart är nu avklarat. Hur har det gått?
– På det stora hela har det gått bra, och
vi har lyckats bättre på många områden än
på vårt förra stopp för sex år sedan. Vi hade
satt upp ett antal väldigt högt ställda mål
och vi har klarat av de flesta.
– Framförallt känns det bra att vi inte haft
några större olyckor. När man drar ihop
2 300 entreprenörer och har sammanlagt
500 000 mantimmar på samma ställe under
fem veckor vore det konstigt om det inte
inträffade några incidenter alls – även om det
självklart var vårt mål. Totalt hade vi dock
fyra incidenter som resulterade i frånvaro.
24
Hur har ni lyckats med det?
– Vi har haft ett väldigt fokus på säkerheten och ett bra samarbete med alla duktiga
entreprenörer, som har varit väldigt noga
med skyddsarbetet.
Vad är det som krävs för att man ska ro
iland ett sådant här projekt?
– Noggranna förberedelser är väldigt viktiga. Mycket hänger på att logistiken fungerar
och bra beredning av alla jobb. Allt måste
finnas på plats. Vi kan inte stå mitt i stoppet
och säga att vi glömt att beställa delar, eller
att vissa delar är försenade. Att allt fungerat
beror på vår planering och att vi har valt rätt
entreprenörer. Och inte minst att våra objektledare och koordinatorer har gjort ett fantas-
Foto: Niklas Olsson
Stoppchef på Preem Lysekil där man under
hösten stannat raffinaderiets produktion
för revisionstopp.
tiskt jobb. Jag vill tacka alla involverade!
Gick allt som planerat?
– Ett gasutsläpp i starten gjorde att vi
förlorade några dagar och kom lite efter. Vi
har också haft flera tillkommande åtgärder
som gjort att det drog ut på tiden. Vi ska
kunna köra i sex år till nästa stopp, och det
är viktigt att allt blir åtgärdat. Våra inplanerade reservdagar räckte inte riktigt till. Men
det här var inget som vi kunde förutse, eller
hade kunnat göra annorlunda. 95 procent
av alla jobb som skulle utföras blev klara i
tid. Alla jobb har fungerat väldigt bra och
alla har verkligen gjort sitt bästa. Nu har vi
ett energisnålare raffinaderi med lägre
utsläppsnivåer och högre verkningsgrad.
›› SE FILMEN OM REVISIONSSTOPPET PÅ: WWW.MIDROC.SE/PREEMFILM OCH LÄS MER I LINQ NR 7: WWW.MIDROC.SE/OM-MIDROC/PUBLIKATIONER
25
Foto: Midroc
Så skapas
VÄRLDENS
MODERNASTE
GRUVA
Midroc Automation får uppdraget att
leverera ett helautomatiskt styrsystem
till världens största guldgruva i Papua,
Indonesien. Uppdraget är en del av en
total order på drygt 800 miljoner svenska
kronor från det amerikanska gruvbolaget
Freeport-McMoRan Copper & Gold Inc.
Utmanande projekt fick
Nyligen genomförde Midrocbolaget Metalock ett utmanande uppdrag på
en av Chevrons kraftanläggningar i Indonesien. Men till att börja med var
det inte mycket som gick rätt. En trasig turbin hade lagats på fel sätt, och
gjort den svårare att reparera. Och efter bara ett par dagar på plats blev
Metalocks personal sjuk. Men Metalock lyckades vända ett otursdrabbat
projekt till något positivt.
– Ett enda jobb, med många utmaningar genererade flera positiva spinoffer, säger Martyn Green, koncern-vd för Metalock Engineering.
Metalock Engineering minimerar produktionsförluster för sina kunder genom att
reparera utrustning på plats istället för att
skeppa den till en verkstad. Bolaget erbjuder mobil bearbetning till en rad olika industrier. Med bolag i Sverige, Storbritannien,
Frankrike, Tyskland, Sydafrika, Indien och
Saudi-Arabien har Metalock förmågan att
reagera snabbt på både planerade och
akuta mekaniska tjänster och reparationer,
dygnet runt över hela världen.
Den här gången var det en trasig turbin
på Chevrons geotermiska kraftanläggning
på Java i Indonesien som behövde reparation på plats. Ett lokalt bolag som först
anlitats, insåg snabbt att de inte hade re26
surserna att klara av jobbet och kontaktade
Metalock Engineering.
– På mindre än en vecka hade vi mobiliserat utrustning och tekniker och var på plats
redo att börja arbeta, säger Martyn Green.
Men väl på plats ställdes Metalock inför
stora problem. Chevron hade fått felaktig
information av en konsult och försökt svetsa
turbinens blad utan rätt värmebehandling,
vilket gjort materialet för hårt.
– Det fick resultatet att vi var tvungna köra
våra maskiner långsammare än vanligt. I det
här fallet hade man också kopplat in utrustningsleverantören Mitsubishi för sent. Allt
var gjort i fel ordning.
Mekaniska reparationer och underhåll på
Foto. Mats Bengtsson
POSITIVA EFFEKTER
plats kräver ett urval av skräddarsydda
maskiner och utrustning. Arbetet utförs
ofta under stark tidspress och under tuffa
förhållanden och Metalock Engineering har
utvecklat sina egna tekniker och egen
utrustning för att klara de flesta utmaningar.
– Om vi hade gjort det här jobbet på
samma sätt som vi brukar, hade vi klarat av
det på 14 dagar. Nu slutade det med att vi
arbetade i 45 dagar.
Men det var inte bara det komplicerade
arbetet i sig som skapade problem. Kraftstationen ligger högt uppe i bergen, en fem
timmar lång bilfärd från Jakarta. Boendeförhållandena var dåliga och efter ett par
dagar började personalen bli sjuk. Två per-
soner hamnade på sjukhus med dysenteri.
– Att arbeta på plats hos kunden innebär
ofta arbete under tuffa förhållanden, och vi
planerar ofta in extra personal, speciellt när vi
arbetar i till exempel Asien. Vi vet att vi kommer att drabbas av att anställda blir sjuka.
Men det här var något utöver det vanliga.
Extra personal kallades in och de fick
flytta personalen till ett hotell. Det innebar
att personal fick lägga till 1,5 timmes bilfärd
i vardera riktningen till sina redan 12 timmar
långa arbetsdagar.
Efter 45 dagar var jobbet till slut klart,
och hela personalen kunde flyga hem med
hälsan tillbaka.
– Uthållighet, och det faktum att vi har den
rätta utrustningen och erfarenheten hjälpte
oss att inte bara klara jobbet bra, utan också
att få en del positiva spinoff-effekter.
Internationell servicekedja
Under åren har Metalock utvecklat service
och samarbeten med tillverkarna av originalutrustning för att kunna erbjuda en internationell servicekedja. I det här fallet var
Mitsubishi mycket imponerade av sättet
som Metalock handskades med projektet
och har bjudit in dem till ett möte i Japan.
– Mitsubishi insåg att vi har utrustningen
och kompetensen att hantera den här sortens projekt. Det här är ett perfekt tillfälle för
oss att inleda förhandlingar om en överenskommelse med Mitsubishi.
Metalock kommer också att inleda ett
samarbete med det lokala bolag som först
fick uppdraget av Chevron.
– De har kompetensen, kontakterna och
kunskapen om kulturen i Indonesien, och
vi har kompetensen, tekniken och utrustningen. Det är ett strålande tillfälle för båda
bolagen.
Foto: Midroc
Metalock Engineering erbjuder underhålls- och
reparationstjänster för tung industri över hela
världen.
Gruvorna, som ligger på 4 100 meter över
havet, i berget Grasberg på Papua, Indonesien, betraktas som världens största guldfyndighet och har under årtionden brutits
som dagbrott. Här har det amerikanska
gruvföretaget Freeport-McMoRan fyra
gruvor i drift och gruvorna sysselsätter
totalt ca 30 000 personer. Från 2016 ska
brytningen ske under jord och för att klara
av övergången mellan dagbrott till underjordsdrift anlitar gruvföretaget återigen
svenska Midroc Automation för att minimera produktionsbortfallet.
Midroc har tidigare levererat styrsystem
till en av gruvorna och nu beställer Freeport
styrsystemet även till övriga gruvor. Den
totala summan av ordern är värd drygt 800
miljoner svenska kronor.
– Vi är oerhört stolta över att återigen få
förtroendet att leverera produktionskritiska
system till ett av världens mest framstående
gruvföretag, säger Jonas Bergmark, chef
på Midroc Automation.
Med Midroc Automations system blir
gruvan världens mest högteknologiska
gruvoperation under jord.
Midroc Project Managements byggnation prisas som
”Årets byggnadsmärke”
Det är Bostadsrättföreningen Rönnen i
Järfälla som tilldelas priset ”Årets byggnadsmärke” av bygglovs och miljönämnden i Järfälla kommun.
Midroc Project Management har byggt
flerbostadshusen åt HSB Bostad och Rits
Arkitekter har designat husen. Kvarteret
Rönnen ligger i det redan bebyggda området Viksjö centrum och prisas bland annat
för en god anpassning till befintlig miljö.
Ur juryns motivering:
”Hänsyn har tagits till platsens naturvärden
och markarbetena är varsamt utförda.
Ädelträd har skyddats och sparats och
bidrar till miljöns trivselfaktor. Markplaneringen har blivit lyckad och tillför projektet
kvaliteter, både som utförande och som
projekteringsidé. Utförandet är välgjort på
detaljnivå över lag och nämnas kan också
omsorgen i entréns välkomnande utformning med ytterdörr i trä och kakelmosaik i
trapphallen. Ett enkelt men ofta bortglömt
motiv, ett positivt inslag som kommer
många till del dagligen”.
– Det är givetvis väldigt roligt att området
fått priset. Vi är mycket nöjda med samarbetet med HSB Bostad och hela projektet
har gått smidigt och bra, säger Jakob
Ljunggren, produktionschef på Midroc
Project Management.
27
Foto: Nicklas Thegerström
MIDROC UTVECKLAR NYTT
Miljövänligt system
för elproduktion
Midroc Project Management, Midroc Electro och PowerCell utvecklar nu tillsammans ett miljövänligt reservkraftverk för elproduktion. Smart Energy Container är ett flyttbart system som
är anpassat för att möta tillfälliga energibehov där det normalt sett inte finns tillgång till el.
Med låga koldioxidutsläpp är det ett miljövänligt alternativ till traditionella dieselanläggningar
eller stora batterilager.
Mitt i hamnområdet i Värtan i Stockholm står ett ensamt litet plåtskjul. Om man inte visste
bättre skulle man kunna tro att det bara var ett förråd. Men innanför väggarna döljer sig en
pump, och under den en 35 meter djup arbetsplats.
– Betongen vi skulle ta oss igenom var över
två meter tjock. Det smala schaktet var rejält
igensatt och den vanliga betongsågen med
klinga dög inte. I stället fick vi borra två hål
och trä en diamantvajer igenom. Sedan satte
vi vajern på ett drivhjul och började såga.
Den som berättar är Erik Bäcklund. Han
är vd på Ekotec, Midrocföretaget som sanerar förorenad mark och vatten. Att rensa
gamla oljebergrum är ett vanligt uppdrag för
de 18 anställda. Men normalt går de bara in
genom en dörr i berget
och kliver mer eller mindre
rakt in i rummet. Här i
Värtan i Stockholm måste
man ta hissen, 35 meter
rakt ner i mörkret.
Ovan mark, i det som
ska bli ett nytt stort bostadsområde, är allt
som syns ett litet pumphus. Men skenet
bedrar. Under huset sträcker sig det tre
gånger tre meter smala schaktet rakt ner i
underjorden. Här har Erik Bäcklund och
hans anställda installerat ventilations- och
säkerhetsutrustning och en hiss, som tar
arbetarna ner till det 20 meter breda och
110 meter långa bergrummet som lagrat
dieselolja i många år.
Hundratals tomma bergrum
Under femtio- och sextiotalet byggdes
hundratals bergrum för lagring av olja, framförallt av militära, strategiska skäl, över hela
landet. Om kriget bröt ut skulle vi vara oljeoberoende.
– Men nu anses vi inte behöva dem längre;
blir det oroligheter har vi ju oljelandet Norge
så nära, säger Erik Bäcklund.
På botten av bergrummet i Värtan, som
stått tomt i över tjugo år, har vatten trängt in
och på ytan ligger bioslam. När Värtan ska bli
bostadsområde och
miljösaneras måste
slammet upp. För det
arbetet har energiföretaget St1 anlitat Ekotec.
Att det skulle finnas några framtida miljöproblem med bergrum där olja har lagrats
avvisar Erik Bäcklund. När Ekotec får bort
dieseln på vattenytan ska det inte finnas
någon diesel kvar i rummet eller i marken.
– Nej, grundvattentrycket har varit stort
mot rummet. Och eftersom vatten har högre
densitet än diesel så har dieseln tryckts
inåt och inte kommit utanför bergrummet.
För att få upp dieseloljan skickas en liten
”35 meter rakt
ner i mörkret.”
28
robot längst in i rummet. Roboten trycker
sedan oljan mot pumpslangarna. Oljan,
som lägger sig på ytan, pumpas upp till så
kallade settlingstankar, höga smala behållare där oljan får stå och separeras. Sedan
återanvänds den som bränsle.
– Hur mycket det blir är oklart, men kanske
ett par hundra kubikmeter.
Viktigt med säkerheten
Fram till sommaren kommer tre personer att
arbeta heltid med att sanera rummet. En
person sitter ovan mark för att ha kontroll på
all utrustning och se till att allt går säkert till
när de två andra sanerar nere i bergrummet.
– Säkerheten är jätteviktig. Man jobbar ju
i en stor dieseltank. Tänk dig en bensinstation och att du går in i deras cistern, med
den skillnaden att storleken där är 50 kubikmeter. Här är rummet 45 000 kubikmeter.
Vi gör en ny riskanalys varje vecka, berättar
Erik Bäcklund.
När arbetet är klart kommer hålet att
gjutas igen med ett lika tjockt betonglock
som förut, pumphuset försvinner och ingen
kommer någonsin att se vad som döljer sig
därunder.
Systemet är en kombination av bränslecellerna PowerPac, batterilager, solpaneler
och vindkraftturbiner som byggts samman i
en flyttbar container för att lätt kunna transporteras mellan olika byggplatser. PowerPac, som är utvecklat av PowerCell, ett av
Midroc New Technologys portföljbolag, är
det hittills mest miljövänliga och effektiva
systemet för energiutvinning ur standarddiesel. Koldioxidutsläppen minskar med
mer än 50 procent i jämförelse med en
konventionell dieselgenerator. Dessutom
blir det inga partikelutsläpp.
Miljövänlig energi
Smart Energy Container kan användas
istället för en dieselgenerator för att klara
energiförsörjningen vid byggprojekt där det
inte finns el, till exempel om man bygger
vindkraftspark uppe på ett fjäll, säger Pehr
Brunnegård, enhetschef på Ny Teknik, en
enhet inom Midroc Project Management.
Kraftbolag som satsar på vindkraftverk är
typexempel på potentiella kunder. Det är
bolag som är intresserade av miljövänlig
energi och som ofta bygger på platser där
det inte finns el tillgängligt för byggprocessen. Ett annat typiskt användningsområde
kan vara som backup-system för till exempel mobilmaster vid driftstörningar på det
ordinarie elnätet.
Idén till Smart Energy System uppkom i
samband med ett pågående samarbete
mellan Midroc Project Management och
Nordisk Vindkraft som just nu bygger en av
Sveriges största vindkraftsparker i Västernorrland.
Pehr Brunnegård har tidigare arbetat på
teknikkonsultföretaget STRI, som driver
forskning kring Smarta elnät. Han såg
kopplingarna mellan Nordisk Vindkrafts
behov och det dieseldrivna bränslecellsystemet PowerPac.
Ytterligare ett Midrocbolag kopplades in
i processen, Midroc Electro, som kommer
att svara för byggandet av Smart Energy
Container.
Nu arbetar Midroc Project Management,
Midroc Electro och PowerCell tillsammans
med Nordisk Vindkraft för att skräddarsy
den allra första Smart Energy Containern.
Nordisk Vindkraft vill ha en container
med så hög effekt som möjligt. I den Smart
Energy Container man utvecklar för kraftbolaget sitter flera PowerPac.
– Bränslecellerna alstrar också värme,
vilket gör det tekniskt komplicerat att ha
många i en container. Vi tittar nu på ett sätt
att lösa det och samtidigt ta tillvara på den
alstrade värmen.
– Vi hoppas på en första leverans inom
ett halvår.
Flera andra intressenter finns, och Pehr
Brunnegård hoppas på bredare försäljning
när PowerCell får igång sin serieproduktion.
››MER INTRESSANT LÄSNING OM POWERCELL:
POWERCELL.SE/JOIN-US/NEWS/
FAKTA Powercell
•Energiteknologibolaget PowerCell ägs idag av Volvo Group Venture Capital,
Fouriertransform, Midroc New Technology och OCAS Ventures.
•PowerCell utvecklar och distribuerar avancerade bränslecellsystem.
•PowerPac var en av de nya tekniker som USA:s president Barack Obama fick presenterade
för sig under Sverigebesöket i höstas.
•Bränslecellsystemet PowerPac konverterar effektivt diesel till el och är baserat på egenutvecklad och patenterad teknik.
•Kärnan i PowerPac-systemet är reformatorn, som omvandlar standarddiesel till vätgas
genom en kontrollerad katalytisk process, vilket innebär att ingen förbränning sker i
processen. Därför sker heller inga giftiga utsläpp.
•Serietillverkning av PowerPac beräknas komma igång 2015. Framtida utveckling av
systemet kan komma att omfatta ett bredare effektområde och användning av olika bränslen
(till exempel biodiesel, metanol, etanol, DME och biogas).
29
Mot den digitala arbetsplatsen i molnet med
Alucrom levererar stororder på
Produktionsrum
Termoplastbehandling
Med ”Produktionsrum” får alla, från beställare till leverantör, ett
gemensamt digitalt rum att arbeta i. På den nya sajten når man
direkt alla dokument som har med ett pågående projekt att göra.
”Vi gör det som
väldigt många
andra bolag vill,
förenklar för
medarbetaren.”
30 utbildade superanvändare
Först ut att kliva in i det digitala rummet nu i
höstas var bolagen inom två av
Midrocs affärsmodeller:
service och entreprenad.
30 superanvändare
utbildades, framförallt
inom de stora entreprenadbolagen som till
exempel Midroc Electro
och Midroc Rodoverken.
Mikael Sjöström är
Projektingenjör på Midroc
Electro och har varit med i
referensgruppen ”entreprenad”. Han
är en av superanvändarna. När nya projekt
startas succesivt under våren kommer
Mikael att hjälpa till med att utbilda kring de
nya funktionerna.
– Det gäller att få ut budskapet att systemet kommer att uppdateras vartefter. Och
att vi lär ut de stora skillnaderna hur det är
att arbeta i vår nya Sharepoint-miljö. Hur
filerna är tillgängliga för alla och att man
checkar in och ut när man ska börja och
sluta jobba med en fil.
30
Midroc är en av de första i världen
I början av 2014 anslöts även Midrocs tre
andra affärsmodeller: investering, fasta
arbetsplatser och konsultverksamheten.
Midroc var ju ett av de 15 första bolagen i
världen som testade Microsofts nya plattform (nya versionen av Office 365). Dessutom
har företaget, som första svenska, lagt över
mycket av sin datatrafik i Microsofts version
av ”Molnet”. Tack vare det kan man nu i
Produktionsrum komma åt mycket mer
information än tidigare.
Allt som finns inom Microsofts sfär går
att ladda ner. De enda filer som kommer att
hållas utanför är de från CAD-program.
Men för kunder kommer det inte att märkas
då dessa filer sparas ner i andra format.
I Produktionsrum finns också länkar till
andra system, exempelvis till affärssystem
så att projektledaren hela tiden uppdateras
på den ekonomiska statusen för projektet.
För att komma igång med ett projekt måste
man på sajten först välja affärsmodell och
sedan beskriva projektet, till exempel ”bygga
en nationalarena”, så att alla som bjuds in
vet vad projektet handlar om.
– Då har du din gemensamma yta för
projektet. Sedan är det bara att börja arbeta, säger Mats Axelsson.
– Det blir en bättre arbetsmiljö
för alla. Vi kan hantera våra projekt
effektivare genom att vi kan jobba
närmare både kunder och leverantörer.
– En annan vinst är att man
kan jobba med gemensamma
projekt mellan bolagen.
Produktionsrum (My meetings
and productions) är en av fyra delar i den
nya plattformen. De andra är ”Community”,
”Our unit” och ”My site”. Med alla dessa
delar skapas en helhet för den anställde,
från ett enda fönster kan hon komma åt allt
som har med bolaget att göra: projekt,
forum, kalendrar och den egna sidan.
– Alla fyra delar är viktiga i det här bygget,
menar Midrocs IT-chef Mia Wahlstein. Om
man ser det utifrån verksamhet så kommer
Produktionsrum att vara välanvänt. Det är
ju här större delen av vår verksamhet ligger.
Alla medarbetare jobbar i en produktion av
något slag.
Den nya plattformen är redan i full gång
sedan årsskiftet. Produktionsrum kommer
dock att börja användas av de olika bolagen
vid olika tidpunkter. Till halvårsskiftet ska
det vara i full användning.
– Vi är otroligt tidigt ut. Vi gör det som
väldigt många andra bolag vill, det vill säga
förenklar för medarbetaren, säger Mia
Wahlstein.
vilket gör att Göteborgs Spårvägar AB har
specificerat termoplastbeläggning som
enda alternativ i sitt förfrågningsunderlag.
– Material behandlat med termoplast har
väldigt lång livslängd jämfört med lackade
eller målade ytor. Det är runt 20 – 25 procent
dyrare, men har i gengäld en livslängd på
över 40 år, säger Brian Thomsen, avdelningschef för termoplast på Alucrom.
En annan fördel är den glatta ytan med
ytterst lite friktion. Det gör den enkel att
klottersanera, och lämplig för till exempel
vattenledningar där man vill uppnå högt
tryck med små dimensioner eller andra
områden där det lämpar sig med låg friktion.
– Vi har ytbehandlat snöplogar här i Gävle,
och kunden upplever att de minskat sin
dieselförbrukning tack vare den minskade
friktionen.
Termoplastbeläggning utförs på Alucroms
anläggning i Gävle till ett ordervärde av cirka
fem miljoner per år.
Alucrom ytbehandlar nu 135 varmförzinkade spännstolpar med termoplast åt Göteborgs Spårvägar.
Storsatsning på
Foto: Emilia Göransson
En annan sak att lära ut är hur varje dokument öronmärks med metadata, till exempel med vilket företag det tillhör, om det
är redovisande eller styrande och så vidare.
Allt metadata görs för att dokumenten ska
bli sökbara i Sharepoint.
– Det här kommer att sänka trycket på
den stora mängden mejl med bifogade filer
som skickas. Samtidigt kommer
det att säkerställa att versionshanteringen på alla dokument
blir rätt. Nu finns det bara en fil
som alla kan komma åt och
uppdatera. Det är den största
fördelen. Den
andra är att vi
kan dela enskilda filer eller mappar med externa parter
såsom beställare och
leverantörer, säger
Mikael Sjöström och tar
ett projekt som exempel:
– Midrocs nyförvärvade företag Browik har
fortfarande sin egen
it-sfär. Trots det kan vi enkelt samarbeta
över gränserna med att dela dokument på
ett strukturerat sätt i projektet ”Kv Skeppshandeln”, där Browik levererar styrsystem
för kommersiella lokaler och hotellrum i
Hammarby sjöstad.
ELFACK
gav resultat
Midroc Electros satsning på Elfack 2013
på Svenska Mässan i Göteborg överträffade alla förväntningar. En kontakt med
norska energibolaget Hafslund ledde till
att Midroc Electro nu är på god väg att
göra sin första ställverksaffär i Norge.
Midroc Property Development belönas med
Malmös Stadsbyggnadspris
Foto: Upload / Nordicphotos
Nu tar Midroc ännu ett stort steg mot den
gemensamma digitala arbetsplatsen.
”Produktionsrum” är en del av koncernens
nya IT-plattform, (Microsofts nya version av
Office 365), där man kan lägga upp hela
strukturer för hur man ska jobba både inom
bolagen i koncernen och överskridande
med andra bolag. En ny arbetsyta ersätter
gamla mejl- och filhanteringssystem.
– Fast det blir smartare. Man kommer åt
allt, från det som har direkt med projektet
att göra till det mer privata som till exempel
mejl och kalender.
Den som säger det är Mats Axelsson,
divisionschef Nord på
Midroc Electro. Han är
projektledare och beställare för Produktionsrum.
Tillsammans med kollegan Petter Back och en
testgrupp, med medlemmar från alla bolagen inom
Midroc som arbetar med
vår affärsmodell entreprenad, har han arbetat
aktivt sedan november
förrförra året med att utveckla projektet.
Alucrom ytbehandlar nu 135 varmförzinkade
spännstolpar med termoplast åt Göteborgs
Spårvägar på sin anläggning i Gävle. Hälften
av stolparna levererades i höstas, och resterande stolpar ska levereras under början
av 2014.
Termoplastbeläggning är en metod att
med värme smälta ut ett plastpulver på en
metall i syfte att erhålla ett långtidsverkande
och miljövänligt korrosionsskydd. Metoden
sker utan lösningsmedel och innehåller
bland annat inga isocyanater (som kan
orsaka svår astma), eller tungmetaller och
är därför en miljövänlig ytbehandlingsmetod både i produktion och användning.
Metoden ger också ett mycket bättre
skydd jämfört med våtlackering när det
gäller till exempel väder- och UV-beständighet, och har hög slagseghet. Dessutom
har den en isolerande förmåga mot ström.
Kombinationen av varmförzinkning och
termoplast ger en överlägsen livslängd,
Foto: Niklas Olsson
När Göteborg bygger ut spårvagnsnätet är det Midrocföretaget Alucrom som står för
ytbehandlingen av spännstolparna. Stolparna behandlas med termoplastning enligt
Corroprosystemet, en metod som inte påverkar miljön och som ger ytan en mycket
lång livslängd.
Strand- och Parkhusen utmed Västra
Varvsgatan i Malmö belönas med
Malmös Stadsbyggnadspris i klassen
Bostäder 2013. Ett pris som delas ut
varje år av Malmö stad.
Husen har, enligt prismotiveringen, gett
området Västra Hamnen ”en sammanhållen
ljus och attraktiv bostadslinje och därmed
också givet området en stadsmässighet
som det tidigare saknade och är ett värdigt
tillskott till stadsmiljön i Malmö.”
På bästa läge på Riberstrand har arkitekterna Johan Celsing och Metro Arkitekter
ritat fem huskroppar med stora fönster som
öppnar upp fasaden och ger de boende en
strålande utsikt över havet.
Husen har ljusa putsade betongfasader,
medan de stora takterrasserna och entréerna klätts med glaserat tegel. Byggherre till
de 108 bostadsrätterna är Midroc Property
Development.
På Elfack i maj 2013 visade Midroc Electro,
ett av Sveriges ledande el- och automationsföretag, upp sin verksamhet på en 120 kvadratmeter stor monteryta. Satsningen har lett
till flera lämnade offerter och bokade möten.
Midroc Electro har agenturen för ställverk
från Natus, och på mässan visade man upp
ett ställverk från den tyska leverantören. Det
fick stor uppmärksamhet, bland annat från
norska elbolaget Hafslund.
– Vi fick en bra kontakt med Hafslund på
mässan, och en av deras representanter har
varit på besök hos Natus i Tyskland. Jag
känner att vi har goda möjligheter att ro den
här affären i land. Norge är en intressant
marknad för oss, och det ligger väldigt väl i
tiden eftersom vi nyligen har startat upp ett
bolag, Midroc Electro AS där, säger SvenOlof Renström, marknadschef på Midroc
Automation, som är en del av Midroc Electro.
31
MISSA INTE MIDROC PÅ
UNDERHÅLLSMÄSSAN
DEN 11–14 MARS 2014
I GÖTEBORG.
På Skandinaviens största mötesplats för underhåll och driftsäkerhet kommer
Midroc att finnas, med inte mindre än 6 bolag i en gemensam monter. Där hittar
du Midroc Electro, Midroc Project Management, Midroc Rodoverken, Midroc
Alucrom, Midroc Ställningar och Metalock Engineering. Vi finns i monter CO3:02.
På plats händer mycket. Vi kommer att visa och berätta om en mängd olika
utmaningar och lösningar och du kan också titta och känna på en hel del prylar.
Dessutom bjuder vi på något att dricka och äta. Vi ses där!
PS! På midroc.se kan du hämta ditt kostnadsfria entrékort till mässan.