Skolverket, pedagogisk dokumentation

Transcription

Skolverket, pedagogisk dokumentation
,
PEDAGOGISK DOKUMENTATION
(under bearbetning)
Inspirationsfilmer med diskussionsfrågor
Mål
Språk och kommunikation
Naturvetenskap och Teknik
Matematik
1
Pedagogisk dokumentation
(ref. http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/forskola/stod-i-arbetet/pedagogisk-dokumentation)
I förskolans reviderade läroplan finns ett helt nytt avsnitt som handlar om uppföljning utvärdering och
utveckling. Avsnittet har väckt många frågor och funderingar bland förskolans personal. Vi har pratat med
Anna Palmer, lektor i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet och författare till en av
Skolverkets mest nedladdade publikationer just nu ”Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan”,
för att ta reda på hur man med hjälp av pedagogisk dokumentation kan arbeta med avsnittet.
Pedagogisk dokumentation är ett arbetsverktyg som kan användas för att följa upp, utvärdera och utveckla
verksamheten. Det handlar om att dokumentera det som händer mellan barn, vuxna och miljön i
verksamheten, till exempel med hjälp av kamera och film eller penna och papper. I analysen av
dokumentationen får man syn på hur man kan utveckla verksamheten vidare.
- Det här arbetssättet går inte att plocka in hur som helst – det hänger ihop med hela kunskapsapparaten: kunskapssyn,
arbetssätt, miljöer, barnsyn och förhållningssätt. Det handlar alltså inte om att sätta upp foton på en vägg och nöja sig där,
påpekar Anna Palmer.
Det enda verktyget som behövs
Anna berättar hur varje bild eller sekvens som fångas in kan användas vid en utvärdering av verksamheten – hur pedagogerna
agerar, vilket material som finns tillgängligt eller hur arbetet är organiserat. På så vis får man en förståelse för hela verksamheten
och varje enskilt barn, precis som det står i läroplanen.
- Arbetslaget behöver diskutera de olika sekvenserna och kritiskt granska dokumentationen och det är just det som gör
dokumentationen pedagogisk. Hur går arbetet till? Vad behöver vi utveckla i arbetslaget? Vad kan vi bli bättre på? Vad har vi
missat?
Om arbetslaget jobbar aktivt med pedagogisk dokumentation kan det vara ett verktyg för att följa upp, utvärdera och utveckla
verksamheten i enlighet med läroplanen förklarar Anna vidare. Man behöver alltså inte komplettera med ytterligare metoder.
- Samma dokumentation kan läsas med olika glasögon. Har vi tagit tillvara på barnens intresse för matematiken eller
naturvetenskapen i vårt arbete? Har vi främjat lärande? Och vad hände med gruppen i just det här sammanhanget?
Delaktighet i lärandet
I arbetet med pedagogisk dokumentation följer man barnens pågående processer, dokumenterar dem och har det som
utgångspunkt för planeringen.
- Genom dokumentationen ser man vad barnen är intresserade av. Det handlar om att utmana barnen, tillföra nya material, nya
begrepp och hela tiden hålla processen igång. Varje sekvens som fångas in säger något om verksamheten i stort och om
måluppfyllelse och relationen till läroplanen, säger Anna.
Anna poängterar att pedagogisk dokumentation ska göras tillsammans med barnen – inte på barnen. Personalen ska jobba med
dokumentationen ihop med barnen och se till att det blir ett arbetsmaterial som används och är tillgängligt för alla i
verksamheten.
- När barnen är med och dokumenterar och man sedan analyserar dokumentationen tillsammans så sker intressanta saker att ta
tillvara på. Pedagogisk dokumentation ökar barns delaktighet i sitt eget lärande Det blir också möjligt för personalen att vidga sitt
eget lärande när det händer saker som man själv inte har tänkt ut.
2
Mängden inte det viktiga
Många som kommer i kontakt med pedagogisk dokumentation blir oroliga för att drunkna i mängden dokumentation och undrar
om man verkligen ska dokumentera allt. Absolut inte, menar Anna.
- Man kan och ska inte dokumentera allt hela tiden utan man får begränsa det till vissa tillfällen. I relation till de mål man har så
gäller det att hitta någonting som barnen hakar i, där det liksom brinner till.
Anna beskriver att det kan bli mer dokumentation i inledningsskedet av ett nytt tema eller projekt. Det beror på att man först
tittar på det som barnen redan gör och är intresserade av. Efter det är det dags att börja sålla, göra val och komma fram till en
riktning i arbetet.
- Sedan kan man fokusera på att dokumentera det som händer vid just de tillfällen då man jobbar med det område som man valt
ut. Mängden observationer minskar. Man kan rensa och ta bort mycket av det initiala som man inte visste vad det skulle leda till.
Det är djupet och analysen som är det viktiga, inte mängden.
Allt hänger ihop
För att jobba med pedagogiskt dokumentation krävs det att man teoretiskt förstår att arbetet hänger ihop med ett särskilt
arbetssätt där man inte bara kan plocka ut några valda delar. Anna beskriver hur hon under årens lopp kunnat konstatera att alla
bitarna måste falla på plats. Det gäller allt från personalens fortbildningsmöjligheter till att kunna påverka material och miljö. Allt
hänger ihop.
- Man ska inte vara rädd för att prova sig fram. Pedagogisk dokumentation är ett fantastiskt lärorikt och roligt arbetssätt som
gynnar både barn och personal, avslutar Anna.
3
Inspirationsfilmer med diskussionsfrågor
Se Utbildningsradions inspirationsfilmer där vi bland annat får träffa teknikprinsessor och stora som läser
för små. De tillhörande diskussionsmaterialen är tänkta att vara ett stöd i arbetet med läroplanen och de
förtydligade målen för områdena språk, matematik och naturvetenskap och teknik.
4
Språk och kommunikation
Inspirationsfilm: Barn är rika på språk
Stora läser för små. Elever i grundskolan läser på olika språk för barn i förskolan.
Se inspirationsfilmen på UR:s webbplats
Diskussionsmaterial
Diskussionsmaterialet är tänkt att fungera som ett stöd i ert fortsatta arbete med kring de förtydligade målen
i språk och kommunikation.
Ladda ned frågor att diskutera (95 kB)
Mål för verksamheten gällande språk och kommunikation
Förskolan ska sträva efter att varje barn
 utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå
andras perspektiv,
 utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka
tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra,
 utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner,
 utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa,
 utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i
många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,
 och som har ett annat modersmål än svenska, utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.
Frågor att diskutera: språk och kommunikation








Vilka kopplingar ser ni till de andra målen i läroplanen och förskolans uppdrag i sin helhet?
På vilket sätt utgår verksamheten ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter?
På vilket sätt tar ni tillvara och utmanar barnens spontana intresse och nyfikenhet för språk och kommunikation?
Vilka möjligheter till kommunikation och samspel mellan barn och mellan barn och vuxna skapar ni på er
förskola?
Hur ser miljön ut på er förskola? Är det en variationsrik miljö som på olika sätt utmanar och stimulerar
barnen i deras språk och kommunikationsutveckling?
På vilket sätt syns det på er förskola att ni har ett interkulturellt förhållningssätt?
Finns det material som kan användas på olika sätt och som gynnar fantasi och kreativitet?
Vilka möjligheter ger ni barnen att bearbeta och formulera sina intryck, teorier och föreställningar i olika
estetiska uttrycksformer inom detta målområde?
5
Naturvetenskap och Teknik
Inspirationsfilm: Hålla temperaturen
Kan is smälta olika fort? Teknikprinsessorna undersöker hur fort is smälter beroende på var man placerar
den.
Se inspirationsfilmen på UR:s webbplats
Diskussionsmaterial
Diskussionsmaterialet är tänkt att fungera som ett stöd i ert fortsatta arbete med de förtydligade målen i
naturvetenskap och teknik.
Ladda ned frågor att diskutera (93 kB)
Mål för verksamheten gällande naturvetenskap och teknik
Förskolan ska sträva efter att varje barn





utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle
påverkar varandra,
utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter och
djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap,
utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar,
utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
Frågor att diskutera: naturvetenskap och teknik






Vilka kopplingar ser ni till de andra målen i läroplanen och förskolans uppdrag i sin helhet?
På vilket sätt utgår verksamheten från barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter?
På vilket sätt tar ni tillvara och utmanar barnens tankar, idéer, intresse och nyfikenhet för naturvetenskap
och teknik?
Hur knyter ni konkreta och vardagsnära upplevelser av naturvetenskap och teknik till barnens tidigare erfarenheter och kunskaper?
Hur ser miljön ut på er förskola? Är det en variationsrik miljö som på olika sätt utmanar och stimulerar
barnen till att upptäcka, utforska, samtala, argumentera och ställa frågor?
Vilka material och vilka redskap har ni på er förskola som inbjuder till att pröva, undersöka, experimentera samt bygga, skapa och konstruera?
6
Matematik
Inspirationsfilm: Om ett
Hur lång är egentligen en minut? Här får vi möta tre barn som undersöker vad de hinner göra på en minut.
Se inspirationsfilmen på UR:s webbplats
Diskussionsmaterial
Diskussionsmaterialet är tänkt att fungera som ett stöd i ert fortsatta arbete med de förtydligade målen i
matematik.
Ladda ned frågor att diskutera (95 kB)
Förskolan ska sträva efter att varje barn




utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder,
antal, ordning och talbegrepp samt för mätning tid och förändring,
utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar
av egna och andras problemställningar,
utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband
mellan begrepp och
utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang.
Frågor att diskutera: matematik







Vilka kopplingar ser ni till de andra målen i läroplanen och förskolans uppdrag i sin helhet?
På vilket sätt utgår verksamheten ifrån barnens erfarenheter, intressen, behov och åsikter?
På vilket sätt tar ni tillvara och utmanar barnens tankar, idéer, intresse och nyfikenhet för matematik?
Hur knyter ni konkreta och vardagsnära upplevelser av matematik till barnens tidigare erfarenheter och
kunskaper?
Hur ser miljön ut på er förskola? Är det en variationsrik miljö som inspirerar till matematiska upptäckter
och på olika sätt utmanar och stimulerar barnen till att undersöka, resonera och reflektera?
Finns det material som kan användas på olika sätt och som gynnar fantasi och kreativitet?
Vilka möjligheter ges barnen att bearbeta och formulera sina intryck, teorier och föreställningar
7