nya skor på gång

P E R S O N A LT I D N I N G F Ö R
T A B
Tabloiden
”Våra nya medarbetare från ’gamla SMD’ är varmt välkomna till Tidningstjänst.”
ledare, sidan 2
Nr 59, Oktober 2012
Hur påverkas vi av nattarbete?
Tema: Arbetsmiljö
I detta nummer av Tabloiden är temat
arbetsmiljö. Läs om TAB:s skyddombud, nattarbete, förmåner och mycket
annat.
Nya skor på gång
Erik Rönnqvist i Malmfälten.
Det har framkommit önskemål i medarbetarundersökningen om att få större valmöjlighet
gällande arbetsskor, framförallt vinterskor. TAB:s ledning har därför beslutat att på prov
införa en subvention vid val av annan arbetssko än brevbärarskon.
Sidan 7
Nyttja dina förmåner
Mångkulturellt jobb
Erik Rönnqvist, områdeschef vid Tidningstjänst i Malmfälten, har anställt
människor från sammanlagt 41 nationer.
Ett viktigt instegsjobb, med andra ord.
– Hos oss behöver de bara göra sig
hjälpligt förstådda på svenska eller engelska för att det ska fungera, säger han.
sidan 6
Som anställd på Tidningstjänst får man tillgång till en
mängd personalförmåner som samlas i Förmånspaketet.
Syftet med paketet är att ge en heltäckande bild över den
anställdes förmåner och deras löneeffekter. En förmån i
Förmånspaketet är Posten Fritid.
– Vi vill skapa en attraktiv fritid för Postens anställda.
Vi fokuserar alltså inte på det som händer på jobbet utan
på det som händer när den anställde gått hem för dagen,
säger Eva Kristiansson, VD för Posten Fritid.
sidan 8
Gör din röst hörd!
Ta vara på möjligheten att säga din mening om vad som är bra och vad som
kan förbättras i din arbetssituation i den
årliga medarbetarundersökningen. Din
röst gör skillnad.
Eva Kristiansson, VD för Posten Fritid.
sidan 3
2
Ledare
Tabloiden
Nr 59, Oktober 2012
Lägre vinst – men utveckling
enligt förväntan
Trots fallande brevvolymer och finansiell oro i omvärlden
levererar koncernen ett godkänt resultat för årets första sex
månader.
P
På väg mot en ny vinter
S
edan 1 juni i år täcker TAB en riktigt stor del av Sveriges
yta. Jag uppskattar den till runt 70 procent. TAB:s andel av
utdelade tidningsexemplar är dock inte lika hög. Det beror naturligtvis på att vi distribuerar tidningar i områden
som ofta är glest befolkade. Vi jobbar nu intensivt med att hitta
gemensamma fördelar i distributionen tillsammans med vårt
moderbolag PostNord. Jag tänker då på gemensamt nyttjande av
bilar, lokaler och annat, men även den administrativa delen är
viktig, såsom IT-verksamhet, ekonomisystem, lönehantering och
distributionssystem, för att nämna en del. En sak är säker: våra
nya medarbetare från ”gamla SMD” är varmt välkomna till Tidningstjänst.
Just nu är det återigen dags för den årliga medarbetarenkäten
för distributörer i Tidningstjänst. Vid förra årets enkät framkom
bland annat att valet av sko borde kunna vara mer anpassat till
vår specifika miljö, då vi lever i ett avlångt land. Resultatet av det
önskemålet kan du läsa mer om här i Tabloiden. Jag vill då passa
på att be dig ta några minuter och fylla i enkäten. Det är viktigt
för oss för att kunna bli bättre – såväl totalt som lokalt.
För en tid sedan införde vi Förmånspaketet till anställda i TAB.
Jag hoppas du har tittat igenom vilka förmåner du har och kanske har du nyttjat några av dem. I skrivande stund är produktionen av Förmånspaket på gång till er som är senast anställda från
gamla SMD.
Nu har vi en vinter framför oss. Förra vintern var riktigt jobbig
och det gjordes ändå strålande insatser i mörker och kyla. Nu
har vi haft några ljusa månader som jag hoppas har laddat våra
batterier.
Tack för ditt engagemang för att ”ge läsaren sin bästa stund
på dagen”.
Leif Persson
VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR
TIDNINGSTJÄNST AB
Tabloiden utges av Tidningstjänst AB.
Adress: Box 1121, 111 81 Stockholm
Telefon: 010-4360196
Ansvarig utgivare: Ulrika Ohlsson
Layout/redigering: Viktor Jonsson
Tryckning: NWT, 2012
P E R S O N A LT I D N I N G F Ö R
T A B
Tabloiden
ostNord redovisar en rörelsemarginal på fyra procent före
omstruktureringskostnader
för första halvåret 2012. Nettoomsättningen minskade med två
procent under andra kvartalet och
lönsamheten försämrades något jämfört med samma period förra året,
men inget av detta kommer som en
överraskning för VD och koncernchef
Lars Idermark.
– Detta år och nästkommande präglas av stora förändringar i form av omstruktureringskostnader, förvärv och
investeringar. Det är två år av omställning och vi är mitt uppe i det arbetet.
Årets första kvartal var bättre än förväntat och andra kvartalet var sämre
än förväntat. Men totalt efter första
halvåret av 2012 kan vi vara nöjda. Vi
följer de planer som vi jobbar med internt, kommenterar Lars Idermark.
Strategin, Roadmap PostNord
2015, innebär fortsatta effektiviseringar och investeringar för att skapa
framtida tillväxt och lönsamhet. Behovet av kostnadsminskningar bekräftas av fortsatt kraftiga fall i brevvolymerna under kvartalet – totalt
sju procent.
– Det är helt enligt förväntan och
utvecklingen ligger i linje med de
interna prognoser vi har. Både i Danmark och i Sverige ser vi att brevvolymerna går ner med elva respektive
fem procent. Nedgången kommer att
plana ut över tiden och vi kommer
att hitta en ny nivå, konstaterar Lars
Idermark.
Affärsområde Logistik fortsätter att
växa, såväl organiskt som genom förvärv.
Förvärvet av Green Cargo Logistics
är slutfört, vilket innebär att koncernen får en ledande position inom
tredjepartslogistik i Norden.
– Vi har en tillväxt inom Logistik,
även om det ser lite olika ut på de olika marknaderna. I Norge ser det fantastiskt fint ut, vilket vi är glada över.
I Sverige har vi också en bra utveckling, som kanske hade kunnat vara
ännu lite starkare. I Danmark har vi
en utmaning att bli konkurrenskraftiga. Där har vi vidtagit ett särskilt åtgärdsprogram för att ta position och
kunna utveckla paketverksamheten
positivt, säger Lars Idermark.
PostNords expansion har fortsatt
också efter andra kvartalets utgång
genom avtal om förvärv av Distribution Services A/S i Danmark, vilket
gör produktionen av oadresserade försändelser mer kostnadseffektiv. Dessutom övertog PostNord tidigare i år
verksamheten inom Svensk Morgondistribution, vilket stärker positionen
inom tidningsdistribution i Sverige.
Parallellt med stora investeringar
i verksamheten har kostnaderna i
koncernen minskats med en procent
jämfört med samma period förra
året.
– Vi är i en bransch med små marginaler och det är väldigt viktigt att
jobba med produktivitetsförbättringar, rationaliseringar och effektiviseringar. Det är någonting som alla
postbolag runt om i världen jobbar
med. Att fortsätta med den inriktningen är absolut nödvändigt om vi
ska vara konkurrenskraftiga, säger
Lars Idermark.
Koncernens
fjärde affärsområde,
Strålfors, redovisar vinst både före
och efter omstruktureringskostnader.
– Det är glädjande och ett resultat av den renodling som har skett
i Strålfors, kommenterar Lars Idermark.
Under årets första sex månader
gläds han framförallt åt att PostNord
genomför det som har beslutats i
koncernstrategin.
– Vi har gjort förvärv, vi ligger väldigt bra till när det gäller effektiviseringar och vi har höga kvalitetstal.
Jag tycker också att det finns ett stort
engagemang bland chefer och medarbetare och det är helt avgörande för
att vi ska ta oss igenom de här kommande åren med stora omställningar.
Ur det här kommer ett starkare, tryggare och bättre företag, avslutar Lars
Idermark.
Markus Wilhelmsson
PostNords VD, Lars Idermark.
3
Tema: Arbetsmiljö
Tabloiden
Nr 59, Oktober 2012
Nu är det dags för årets
medarbetarundersökning
Ta vara på möjligheten att säga din mening om vad som är
bra och vad som kan förbättras i din arbetssituation. Din röst
i den årliga medarbetarundersökningen gör skillnad.
I
oktober är det dags för årets
medarbetarundersökning, som
är en viktig informationskanal
för utvecklingsarbetet i TAB. Resultatet från 2011 års undersökning
visade att våra insatser gör skillnad.
Vi fick högre betyg än år 2010 inom
de tre områdena Min arbetssituation,
Min närmaste chef och Företaget. Högst
betyg fick vi gällande engagemang
och kvalitet. Tidningsföretagen är
nöjda, vi gör ett professionellt jobb
och vi trivs i TAB. Även det ömsesidiga förtroendet mellan chef och distributör fick högt betyg. Lägst betyg
får den upplevda arbetssituationen,
en del vi har fokuserat insatserna på
under året. Även undersökningen i
före detta SMD pekar på engagerade
medarbetare som uppskattar sina
kollegor samt nattchefens och områdeschefens arbete. De vill också arbeta kvar i företaget.
En stor del av förslagen om förbätt-
ringar handlade om skor och arbetskläder. Här har vi nu tagit fram ett
alternativ där valmöjligheten av skor
ökar, se artikel på sid 7. Nu tar vi tagit
tag i arbetet med att se över funktion
och behov gällande arbetskläder. Det
fanns även en hel del önskemål om
friskvård. Informationen om friskvårdsbidraget har inte nått fram till
samtliga medarbetare. Du kan läsa
om friskvårdsbidraget i Förmånspaketet och du kan även fråga din närmaste chef. Våra nya regioner från
gamla SMD har samma friskvårdsregler under hela 2012 som tidigare
i SMD och går över till övriga TAB:s
regler 1 januari 2013. Detta kommer
du kunna läsa mer om i nästa nummer av Tabloiden.
Många hade även synpunkter på bi-
larna. En del går att förbättra, t ex
värmen i bilen. Annat som t ex val av
bil är koncernbeslut som vi måste följa. Önskemål om tydligare lönespecifikation har genomförts i samband
med nya avtalet.
Kommunikation och dialog mellan företag och medarbetare efterfrågas i många olika former och det
finns förbättringsmöjligheter inom
det här området. TAB vill ha engagerade medarbetare som kan vara
med och påverka, men vi saknar effektiva och kända kommunikationskanaler. Ett arbete med att ta fram
en kommunikationsplan pågår och
kommer att presenteras mer i detalj
i nästa nummer av Tabloiden. Det
handlar bland annat om mer och
tydligare användning av hemsidan
www.tab.se med både regionala informationssidor och företagsinformation. Här kan du redan idag se
om det finns lediga jobb, vilket efterfrågats i förra årets enkät.
En annan del av kommunikationen
som kom fram i undersökningen
handlar om chefsnärvaro på natten
med feedback och uppmuntran för
det fantastiska arbete som alla distributörer gör varje natt. Ofta kommunicerar vi i antal reklamationer
eftersom det är så vi mäter kvalitet
i branschen istället för att synliggöra
de medarbetare som sällan eller aldrig har reklamationer. Här kan vi bli
bättre på att även lyfta fram duktiga
distributörer. Även om förtroendet
mellan distributör och chef var högt
i undersökningen kommer vi arbeta
för att skapa ännu bättre förutsättningar för cheferna att vara bra och
synliga chefer.
Mer information om årets undersökning och hur du svarar på den får
du via buntöverlägg och din närmaste
chef.
”
En stor del
av förslagen om förbättringar
handlade
om skor
och arbetskläder.”
Fakta: Undersökning
Svarsfrekvens 82 %
Resultat per område på en 7-gradig skala
2010
2011
Min arbetssituation 5,50
5,53
Min områdeschef 5,60
5,72
Hela företaget
5,83
5,96
ulrika ohlsson
Vad är det som händer och varför händer det?
Som de flesta av oss märkt så minskar
upplagorna på morgontidningarna generellt, men det finns mindre områden med
en positiv upplageutveckling.
Bränslepriser samt löner ökar och
morgontidningarna får allt svårare att ta
lika bra betalt för annonserna som tidigare
på en allt hårdare reklammarknad.
Om vi sammanfattar ovanstående så
innebär det att allt färre exemplar av morgontidningar delas ut på ungefär samma
geografiska område.
För att möjliggöra utdelning av
morgontidningar i framtiden med samma
omfattning som idag måste kostnaderna
minska, alternativt andra intäkter tillkomma i verksamheten.
Hur möter vi ovanstående krav?
1. Vi ser till att vi har en effektiv organisation både när det gäller administration
och produktion.
2. Centralisera delar av administrationen.
3. Tillföra fler arbetsuppgifter till administrationen med större intäkter som följd.
4. Cheferna får större ansvarsområden.
5. Vi optimerar utdelningsområdena
med hjälp av GIS (en programvara som
söker närmaste vägen mellan utdelningsadresserna).
6. MTD: Ett kommanditbolag, där
Tidningstjänst är delägare ser till att
tillföra olika typer av centrala uppdrag,
exempelvis veckotidningar, spelprogram
till återförsäljare, adresserade försändel-
ser, paket med mera.
7. Samverkan med våra huvudkunder
– morgontidningarna där vi delar andra
produkter som de har intressen i exempelvis gratistidningar.
8. Samverkan med PostNord i form av
samutnyttjande av:
• Transporter
• Lokaler
• Personal
• Inköpsavtal
Vad händer i framtiden?
Det är självklart svårt att svara på
men det finns starka signaler på att papperstidningen sakta men säkert får en allt
starkare ställning mot helgen exempelvis
DN3 och digitala medier tar över delar av
vardagarna. Exakt hur detta kommer att
se ut kommer att variera lokalt och övertid
men det är de signaler jag ser just nu!
Fredrik Lindfors är regionchef i Luleå.
Fredrik Lindfors
Inga-Lill Gustafsson, Carina Löfmark, Ann-Christin Wuopio, Elin Sundqvist, Eva Sandström.
TAB övertar reception
Från och med 1 september ansvarar TAB
för Norrbottens medias reception (Norrländska Socialdemorkaten/NorrbottensKuriren).
Ordinarie kundservice personal i Luleå
sköter både ordinarie arbetsuppgifter
samt de som tillkommer genom att de
sitter i receptionen.
Detta har varit möjligt genom en del
rutinförändringar, men inte minst genom
personalens vilja att lösa dessa arbetsuppgifter åt huvudkunden.
4
Tema: Arbetsmiljö
Tabloiden
Nr 59, Oktober 2012
Maria och Mikael, TAB:s skyddombud i Luleå:
”Man känner
att man bidrar”
I år firar LO skyddsombudens år. Det är då 100 år sedan de
första skyddsombuden utsågs. Det finns cirka 70 000 registrerade skyddsombud i Sverige inom LO:s avtalsområden. Två
av dem, Maria Greuz och Mikael Vallo, arbetar som tidningsdistributörer på TAB i Luleå.
M
aria och Mikael är skyddsombud på Tidningstjänst
i Luleå sedan två år tillbaka. Det var i samband
med att föregående skyddsombud
bytte avtalsområde som frågan om
vem som skulle bli nytt skyddsombud blev aktuell. Att de valde att vara
två hänger ihop med att de tyckte att
det var bra att ha erfarenhet från alla
delar av verksamheten, allt från cykeldistrikt till bildistrikt och packsal.
Som nyblivna skyddsombud gick
de igenom en utbildning via TYA
(Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd), där de fick lära sig
mer om lagstiftning och regelverk
kring sitt nya uppdrag.
– Arbetsmiljö är inte bara den fysiska arbetsmiljön, det handlar också
om hur man har det på jobbet, att man
hälsar på varandra, att alla känner sig
sedda. Arbetsmiljö är något alla gör,
inte bara en person, säger Maria.
Två stora frågor som diskuteras är
dels bilarna – utrustning, däck och
belysning. För de nya Fiat:arna handlar det även om den dåliga värmen i
kupén.
En svårighet är att det finns många
olika parter att förhålla sig till.
– De delar som behöver diskuteras
direkt med Tidningstjänst går enklare att lösa än när det blir en tredje
part inblandad, säger Maria.
Ett exempel på en sådan diskussion rör extraljus på bilarna. Extraljusen är nödvändiga för tidningsbuden men diskussionen mellan TAB
och Posten är långdragen.
Den andra stora frågan är vinterskor, något som länge varit föremål
för diskussion. TAB tillhandahåller,
enligt avtalet, arbetsskor efter 900
gångtimmar. I dagsläget är det en bra
gymnastiksko som köps in genom
Posten. I norr råder normalt temperaturer mellan 15 minusgrader och 30
minusgrader vintertid. Där handlar
det om att buden vill ha möjlighet
att omväxlande kunna välja en sko
som passar det klimatet.
En skyddsrond gjordes i och runt
packsalen i Luleå i somras. Förutom
Maria och Mikael deltog arbetsgivarrepresentanter från TAB Luleå och
TAB Skellefteå. Även NorrbottensMedia (som äger byggnaden), Tryck
i Norr och vaktmästaren var med på
skyddsronden.
Maria berättar att skyddsronden
ledde till att man har installerat mer
belysning i packsalen, att ett halkskydd på lastkajen kom till och att en
så enkel sak som en dörrstängare till
toaletten blev åtgärdad.
När buden hämtar tidningarna
parkerar de med bilarna på gatan utanför packsalen. Det är ett stråk där
privatbilar buskör på nätterna.
– Under skyddsronden kunde vi
göra arbetsgivaren uppmärksam på
säkerhetssituationen på gatan utanför packsalen, säger Maria.
Arbetsplatser med fler än 50 anställda ska enligt lag ha en arbetsmiljökommitté. Det har TAB Region
Norr. Där ingår representanter med
arbetsmiljöansvar från arbetsgivarsidan och representanter från arbetstagarsidan. Både Maria och Mikael
sitter med där. Arbetsmiljökommittén ska sammanträda minst en gång
i kvartalet. Arbetsmiljökommittén
är ett viktigt forum där arbetsgivare
och arbetstagare samarbetar kring
lösningar i arbetsmiljöfrågor. Ett
häfte som förenklar tillbudsrapportering är något man gemensamt tagit fram. Vinterskor och säkerheten
utanför packsalen är sådant man arbetar vidare med.
Mikael och Maria är överens om att
det är bra att TAB söker nya produkter och på så sätt kan erbjuda högre
sysselsättningsgrad till de anställda.
Det kan vara svårt att få ihop en tillräckligt stor inkomst som tidningsdistributör och det blir lätt en jakt
på timmar för att komma upp i en
lön man kan leva på. Att det kommer
in nya produkter är oundvikligt på
grund av fallande upplagesiffror.
Information ut till de anställda är
– Säkert går alla och retar sig på någonting som är fel och knyter handen i fickan. Det behöver inte
vara något stort problem, men det kan vara inkörsporten till att börja engagera sig som skyddsombud, säger Maria Greuz, skyddsombud.
en svårlöst fråga. Maria och Mikael
upplever att den ofta är otillräcklig
och att budmötena som ska vara årliga inte alltid blir av. Eftersom dessa
möten dessutom är frivilliga och oavlönade, så väljer en del att inte gå
dit. En annan svårighet är att hitta
tider som passar alla. Kanske ligger
budmötet när distributörer behöver
sova, eller så krockar det med annat
arbete. Det är svårt att förmedla information i efterhand till alla, då det
finns bud som har andra utlämningsställen och inte kommer in till packsalen eller bud som börjar olika tider.
– Den information som kommer
ut är det som ryms på överlägget, säger Maria.
Maria och Mikael hänger upp protokoll i fikarummet i packsalen så att
de som kommer in och hämtar sina
tidningar har möjlighet att ta del av
informationen och för att visa vad
man arbetar med.
Att vara skyddsombud ger mycket
tillbaka, man känner att man bidrar,
säger Maria och Mikael. Det ger tillfredsställelse att känna att man gör
något som är till för alla och när man
ser resultat. Det är också det som gör
att de fortsätter. I början var det lite
tröttande och det är en balansgång
att inte låta det ständiga upprepandet av sådant som inte blir åtgärdat
förvandlas till gnäll. Maria längtar efter att komma ifrån det som är akut
och ”trängande behov”.
Hon vill få möjlighet att lyfta det posi-
tiva och arbeta med arbetsmiljöfrågorna på ett roligare sätt, med aktiviteter,
utbildning och kompetensutveckling
för de anställda. Det aktiva arbetet
tillsammans med skyddsombuden är
fortfarande ganska nytt för TAB och
det är fortfarande en bit kvar innan
SAM, det systematiska arbetsmiljöarbetet, fungerar fullt ut.
– Säkert går alla och retar sig på
någonting som är fel och knyter handen i fickan. Det behöver inte vara något stort problem, men det kan vara
inkörsporten till att börja engagera
sig som skyddsombud, säger Maria.
Ingrid Välitalo
Fakta: Skyddsombud
På TAB finns totalt tio skyddsombud. Skyddsombud är ett fackligt uppdrag och det är medlemmarna på arbetsplatsen som föreslår vem som ska vara skyddsombud. Skyddsombudet
är sedan till för alla på arbetsplatsen, medlemmar och ickemedlemmar. I arbetsmiljölagen står
att arbetsplatser med fler än fem anställda ska utse skyddsombud och arbetsplatser med fler
än 50 anställda ska även ha en arbetsmiljökommitté, ett samrådsorgan med arbetstagare och
arbetsgivare som lyfter aktuella arbetsmiljöfrågor.
5
Tema: Arbetsmiljö
Tabloiden
Nr 59, Oktober 2012
Arbetsmiljön inom TAB
– ett ständigt pågående arbete
Arbetsmiljöarbetet är ett av de viktigaste områdena inom
TAB. Ensamarbete och nattarbete är i sig två arbetsmiljörisker. Vi arbetar aktivt med att främja hälsa samt att förebygga ohälsa – men vi kan alltid bli bättre!
V
i har nyligen genomfört en
enkätundersökning bland
alla chefer och arbetsledare med arbetsmiljöansvar
inom TAB. Var och en fick svara på ett
antal frågor angående arbetsmiljöarbetet på respektive chefs enhet/avdelning. Anledningen till undersökningen var att få en bild av hur det
systematiska arbetsmiljöarbetet ser
ut i dag samt vad vi kan förbättra och
satsa mer på i framtiden.
Vad är vi då bra på?
Vi informerar ny personal om de risker som finns. Vi har tydliga rutiner
för rapportering av olyckor och tillbud. Dessa utreds och resultatet dokumenteras av en skyddskommitté.
Vi är också bra på att upptäcka risker
och att genomföra kartläggningar av
arbetsmiljön. Vid upptäckt av en risk
anmäls denna till skyddskommittén
och om det inte sker åtgärder omedelbart så finns handlingsplaner för
detta. Men vi kan alltid bli bättre!
Vad kan vi förbättra?
• Kommunikation: Flera av cheferna anser att kommunikationen
ut till personalen skulle kunna bli
bättre. Det gäller till exempel infor-
mation om nya risker som upptäckts
eller åtgärder som vidtagits efter
olyckor eller tillbud. Ett av problemen till att vi idag inte når ut till
alla är att denna typ av information i
huvudsak nås ut via personalträffar.
Tyvärr så är personalträffarna långt
ifrån hundraprocentiga. Alternativa
informationskällor kan vara en lösning att titta närmare på.
• Rapportering: Vi är alla vårt ”eget
skyddsombud” och bär ansvar för att
anmäla skador och tillbud. Även situationer som skulle kunnat leda till
allvarligare tillbud ska anmälas. Detta bör vi alla bli bättre på! Om vi gör
detta varje gång så får skyddskommittén något att arbeta utifrån så att
vi får en ännu tryggare arbetsplats.
• Delegering: Vilket arbetsmiljöansvar har respektive chef, arbetsledare
och medarbetare? Vissa chefer har en
skriftlig delegering men här kan vi
bli tydligare.
• Utvärdering: Här skulle vi kunna
bli bättre på att utvärdera om de åtgärder vi gör verkligen ger de effekter vi önskar.
Beatrice Haglund
Dina försäkringar i anställningen
I kollektivavtalet regleras ett antal avtalsförsäkringar som anställningsförmåner.
Som anställd omfattas du av dessa oavsett om du är med i facket eller inte.
Sjukförsäkring AGS
Du får sjukpenning med cirka 10 procent
av den sjukpenninggrundande inkomsten
under dag 15-360 i sjukperioden. Försäkringen ger även ersättning vid sjukersättning/aktivitetsersättning.
Arbetsskadeförsäkring TFA
Försäkringen kan lämna ersättning både
under akut sjuktid och om arbetsskadan
ger bestående besvär. Du kan även få ersättning för läkar- och sjukvårdskostnader,
skadade glasögon med mera om skadan
krävt läkarvård.
Livförsäkring TGL
Försäkringen ger ersättning vid dödsfall.
Ersättningen grundar sig på den avlidnes
ålder och sysselsättningsgrad samt vilka
efterlevande som finns. Försäkringen
upphör vid 65-årsdagen.
Avgångsbidrag AGB
Försäkringen gäller om du blir uppsagd
från din tillsvidareanställning på grund av
arbetsbrist och har fyllt 40 år samt varit
anställd i minst 50 månader under en femårsperiod hos ett eller flera företag som är
anslutna till AGB-försäkringen.
Premiebefrielseförsäkring
Försäkringen övertar arbetsgivarens inbetalning av pensionspremie vid sjukpenning, sjukersättning, aktivitetsersättning,
arbetsskadelivränta och föräldraledighet
med föräldrapenning i samband med
barns födelse.
Samtliga försäkringar ovan har olika villkor
och ersättningsnivåer. Vill du veta mer
vad som gäller just för dig kan du läsa i
Förmånspaketet. Du kan även läsa mer på
www.afaforsakring.se
140 anställda tackade ja till att deltaga i nattarbetsundersökningen.
Hur påverkas vi av nattarbete?
På TAB i Värmland erbjöds samtliga anställda som jobbar
natt i våras att göra en nattarbetsundersökning. Det är ett
viktigt led i arbetet att förebygga ohälsa vid nattarbete, säger
Ingvar Börjesson, ekonomiansvarig på TAB i Karlstad.
E
nligt Arbetsmiljöverkets författningssamling AFS 2005:6
är det obligatoriskt för arbetsgivaren att erbjuda undersökning för nattarbete. För arbetstagaren är det frivilligt att genomföra
den. Undersökningens syfte är att
ge individen bra förutsättningar för
att klara de ökade påfrestningar som
nattarbetet innebär.
Kostråden som gäller vid nattarbete
liknar Livsmedelsverkets vanliga rekommendationer, det vill säga frukost,
lunch, middag och två mellanmål. Ett
tips är att senarelägga middag/kvällsmål och att äta något lättare, till exempel frukt, smörgås, soppa eller fil
under nattpasset, och då helst före kl
24. Innan man lägger sig på morgonen
bör man äta sin frukost. Tänk på att begränsa kaffe och vätskeintaget då det
annars kan störa sömnen.
I undersökningen ingår provtagning där riskfaktorer som midjemått,
blodtryck, blodsocker och blodfetter
kontrolleras. Även ett frågeformulär
som omfattar livsstilsfrågor används.
Resultatet i Karlstad visar att arbetstrivseln var hög och att man var nöjd
med arbetsledningen. Den fysiska
arbetsmiljön upplevdes ibland som
tuff med kalla vintrar, tunga lyft och
upprepande arbetsmoment. De flesta
hade bra sömnvanor och många valde
att sova i två perioder under dygnet,
vilket är positivt eftersom man under
vinterhalvåret då är vaken under den
ljusa delen av dagen.
Överlag var kostvanorna goda och det
åts sällan eller aldrig under arbetet. De
som åt tog något lätt som yoghurt eller frukt, precis som rekommendationerna säger. Många gjorde ingen mer
fysisk aktivitet under dagen utöver arbetet. Nattundersökningen gav också
tillfälle att friska upp rekommendationerna, speciellt kring kost och sömn.
(Källa: Susanne Elfman, Clarahälsan)
ulrika ohlsson
6
Korsord
Tabloiden
Nr 59, Oktober 2012
FOTO: TIDNINGEN ÅNGERMANLAND
Tidningstjänst i pressen
Tidningstjänst figurerar titt som tätt i landets dagspress. Tabloiden har tittat närmre på
några av dessa sammanhang.
Norrländska Socialdemokraten (6 september) skriver om Erik Rönnqvist, den
47-årige områdeschefen vid Tidningstjänst i Malmfälten eller ”mannen som ser till att
det finns folk som kan dela ut morgontidningarna i Kiruna och Gällivare”, som tidningen
uttrycker det.
Erik berättar att det främst är studenter, pensionärer och allmänt morgonpigga
personer som historiskt sett utgjort basen bland tidningsbuden. En nyare trend är att
asylsökande söker sig till yrket. Genom åren har han anställt människor från 41 nationer
och jobbet som tidningsbud har för många inneburit första anställningen i Sverige.
– Hos oss behöver de bara göra sig hjälpligt förstådda på svenska eller engelska
för att det ska fungera, säger han till tidningen och poängterar att många företag skulle
vinna på att lägga fördomar åt sidan, när det gäller härkomst, kön och ålder.
I Dalarnas tidning (16 juli) konstaterar en glad insändarskribent att ”någon har sett till
att vi får tidningen i Rista trots att vägen är avgrävd och inte framkomlig med bil”. Sopbilen och utryckningsfordon tar sig sålunda inte fram, noterar skribenten, men tidningen
kommer i vanlig ordning. Vem är då denne någon? Jo, Tidningstjänst förstås.
Tidningen Ångermanland (8 september) kan berätta om Ragnar Gustafsson, 77,
som efter 46 år slutar att dela ut tidningar. Kroppen säger ifrån, förklarar han.
– Mina knän klarar inte av alla trapporna.
I artikeln beskrivs Ragnar som ett av Sveriges äldsta tidningsbud och han har därmed ett långt perspektiv på branschen.
– Vi har många fler titlar att bära ut i dag. Numera handlar det om 13–14 tidningar
som ska delas ut. Sedan är tidningsdistrikten större i dag. Från början tog det ungefär
45 minuter. I dag håller jag på omkring 2,5 timme, säger han till tidningen.
På frågan om vad som är ett tidningsbuds bästa egenskaper svarar han:
– Det gäller att röra sig tyst. Jag har fått beröm för att jag går så försiktigt.
– Jag har fått beröm för att jag går så försiktigt, säger 77-årige Ragnar Gustafsson.
TAB
KRYSSET
Lös korsordet och ta chansen att vinna en trisslott.
Förra numrets vinnare
blev: Annika Johansson,
Edsbyn. Sven Nygren, Umeå.
Kerstin Hjalmarsson, Torpshammar. Grattis!
Skicka in din lösning före
den 15 november och märk
kuvertet ”TAB-kryss”.
Tidningstjänst ab
box 1121
111 81 stockholm
NAMN
_________________________
ADRESS
_________________________
POSTADRESS
_________________________
_________________________
viktor jonsson
7
Förmånspaketet
Tabloiden
Nr 59, Oktober 2012
Det har framkommit önskemål i medarbetarundersökningen
om att få större valmöjlighet gällande arbetsskor, framförallt
vinterskor. TAB:s ledning har därför beslutat att på prov införa
en subvention vid val av annan arbetssko än brevbärarskon.
Nya valmöjligheter gällande arbetsskor
T
AB har sedan tidigare använt
Postens brevbärarsko som är
speciellt framtagen för distributionsarbete som arbetssko.
BJERREGAARD, brevbärarsandal.
BJERREGAARD, ej stötdämpning framtill på
skon för trappgång nedför.
Brevbärarskon (REEBOK) bedöms som mest
lämpad för utdelning i flerfamiljhushåll utan hiss.
För att ge dig som distributör möjlighet att anpassa val av sko efter
årstid, var i landet du arbetar och vilket slags distrikt du har, införs från
och med 1 oktober en ny hantering
på prov där du med subventionering
kan välja en annan sko än brevbärarskon.
Subventioneringen innebär att TAB
sponsrar en del av mellanskillnaden
när du väljer en dyrare sko än brevbärarskon. Det betyder att du alltid kommer att få betala en viss del själv via
nettolöneavdrag när du väljer annan
sko, detta enligt samma princip som
friskvårdsbidraget. Du kan fortfarande välja brevbärarskon utan någon
kostnad. Denna nya möjlighet kommer att utvärderas om ett år.
Utbudet av skor som är framtaget till-
sammans med Posten är indelade i
följande fyra kategorier: promenadsko, låg känga, hög känga och sandal.
Läs mer om de olika skomodellerna och se vad de kostar i Förmånspaketet där du även gör din beställning.
Du kan också få mer information av
din närmsta chef. Tillhör du våra nya
regioner (före detta SMD) som inte
har fått Förmånspaketet än så finns
all information hos ditt regionkontor. Kontakta din närmsta chef för
mer information. Observera att om
du redan hämtat ut ett par skor i år
så behöver du vänta till efter årsskiftet för att kunna beställa nya skor
med subventionering.
ulrika ohlsson
SIEVI, stövel i läder.
BJERREGAARD, Ecco, ej stötdämpning framtill
på skon för trappgång nedför.
LEBOCK, Energy remsandal.
LEBOCK, skinnstövel med snörning.
TASKO, EuroDan Walki sandal.
TASKO, ej stötdämpning framtill på skon för
trappgång nedför (kan vara hal innan sulan
ruggats upp).
Fakta: Skor
EJENDALS, brevbärarkänga.
ARBESKO, brevbärarkänga.
Finns även i modell med värmande ullfoder.
BJERREGAARD, lätt brevbärarkänga.
Enligt kollektivavtalet så har du som
distributör rätt att få ett par arbetsskor
var 900:e arbetstimme om du har ett
gång- eller cykeldistrikt. Skorna ska vara
anpassade till distributionsarbetets speciella natur.
I TAB har vi beslutat att, utöver vad
kollektivavtalet kräver, erbjuda ett par
arbetsskor per år till alla tillsvidareanställda
oavsett om du går, cyklar eller kör bil,
förutsatt att du arbetar minst två dagar per
vecka. Arbetar du en dag per vecka får du
ett par skor vartannat år.
8
Förmånspaketet
Tabloiden
Nr 59, Oktober 2012
Nyttja dina förmåner
Visst vet du om att du som tillsvidareanställd medarbetare
på Tidningstjänst har tillgång till en rad olika förmåner?
Läs mer om dessa förmåner och börja nyttja dem redan idag.
– Vi har många fantastiska erbjudanden och rabatter, säger
Eva Kristiansson, VD för Posten Fritid.
Fakta: Förmånspaketet
Förmånspaketet är en portal på nätet där
du som tillsvidareanställd medarbetare
kan se personlig information om alla dina
förmåner och personalrabatter.
Gå till www.formanspaketet.se, logga
in genom att fylla i ditt personnummer och
lösenord.
Har du inte tillgång till internet kan du
få hjälp och information av supporten som
nås dagtid på telefon 08-21 02 00.
Förmånspaketet kommer inom kort
att lanseras även för våra nya regioner (fd
SMD).
Posten Fritid erbjuder många fritidsaktiviteter – alltifrån teater till hundspann.
S
om anställd på Tidningstjänst
får man tillgång till en mängd
personalförmåner som samlas
i Förmånspaketet. Syftet med
paketet är att ge en heltäckande bild
över den anställdes förmåner och deras löneeffekter.
Denna information nås via hemsidan www.formanspaketet.se.
gEnom FörmånsPakETET har den anställde möjlighet att ta del av bland
annat sjukvårdsbehandlingar via
bruttolöneavdrag, träningskort och
en rad aktivteter som främjar en rik
fritidsverksamhet. Just fritidsaktiviteterna samlas under förmånen Posten Fritid.
– Vi vill skapa en attraktiv fritid
för Postens anställda. Vi fokuserar
alltså inte på det som händer på jobbet utan på det som händer när den
anställde gått hem för dagen, säger
Eva Kristiansson, VD för Posten Fritid.
På så vis hoppas Tidningstjänst kunna vara en attraktiv arbetsgivare med
friska och engagerade medarbetare.
Posten Fritids främsta informa-
tionskanal är www.postenfritid.se.
Där samlas information om resor,
semesterboenden, aktivteter och tävlingar. För att få tillgång till detta
skapar du helt enkelt ett användarkonto på hemsidan.
PosTEn haR FlERa fritidsföreningar och
de största av dessa är Postens Idrottsförbund och Postfolket. Idrottsförbundet
arrangerar bland annat motionskampanjer och evenemanget Postklassikern,
som består av grenarna Postskidan, Postmilen, Posttrampet och Postsimmet.
Föreningen Postfolket anordnar arrangemang av mer upplevelsekaraktär, däribland teaterbesök och resor. I
februari finns det exempelvis möjlighet att följa med på Postfolkets familjeresa till Indien.
– Fritidsaktiviteterna är oerhört
viktiga för den anställdes hälsa, säger
Eva Kristiansson.
Via Posten Fritid erbjuds dessutom
rabatter på stiftelsens egna semesteranläggningar Gyllene Hornet, Fjällhornet och Sälenhornet.
viktor jonsson
Fem svarar: Vad vill du se för förändring i kommande distributörsavtal?
Carina Bjurström, distributör i Östersund
Vad jag vill se i kommande
distributörsavtal är en sjukvårdsförsäkring som gör att man
snabbare kan få hjälp med sin
hälsa.
Maria Vennström, distributör i Borlänge
En sak som kunde vara bättre
är OB-ersättningen. Framförallt
vid större helger, typ Jul eller
Midsommar, där det vore rimligt
med en högre OB.
Kim Larsson, distributör i
Skövde
Någon form av bonus för
jourdistrikten, så att de blir mer
eftertraktade.
Martin Lundström, distributör i Umeå
Klara riktlinjer för tidmätning av
distrikt. Flextid inom rimliga gränser. Återinfört vintertillägg. Vettiga
arbetskläder, inklusive kortbyxor.
Ann-Christin Ljung, distributör i Bollnäs
Ersättning per produkt jag delar
som det var tidigare.