pdf av Importhandboken

Transcription

Importhandboken
Chamber Trade
Sweden
Index
»Importhandboken3
» Hur startar jag4
» Hitta affärskontakter7
» Handelsagent, återförsäljare eller kommissionär?12
» Trade finance och betalningslösningar25
»Valutarisker39
»EU-handel41
» Handel utanför EU44
» Internationella transporter49
2 | Importhandboken | © 2013 Chamber Trade Sweden
Chamber Trade
Sweden
Importhandboken
Importhandboken vänder sig till dig som:
• planerar att starta upp en importverksamhet
• vill utveckla din import
• har allmänna frågor om import
Handelskamrarna tog fram den första Importhandboken
i början av 2000-talet. Denna version av handboken är
uppdaterad i mars 2013.
Lagar och regler inom import förändras över tiden och
för att du ska ha en möjlighet att hålla dig uppdaterad
om vilka regler, förordningar och rutiner som gäller för
just din verksamhet har vi samlat relevant basinformation i denna Importhandbok. Vi lotsar dig genom de
viktigaste områdena att känna till vid import.
Vi tackar våra uppgiftslämnare Patrik Rindstål på
Advokatfirman Lindahl, Henrik Rosén och Mats Enberg
på Swedbank och Per Anders Lorentzon på Sydsvenska
Industri- och Handelskammaren som granskat texterna
och bidragit med gedigen kunskap inom respektive
område.
Vi tackar också UD som medfinansierat denna Importhandbok.
Har du synpunkter på innehållet är du välkommen att
kontakta Malin Dacke på [email protected]
Importhandboken är
ett hjälpmedel för dig
som vill lyckas med
din importverksamhet.
Du bör också ha regelbundna kontakter med myndig
heter och andra organisationer för att hålla dig upp
daterad.
Chamber Trade
Sweden
Hur startar jag?
Den ökade tillgängligheten via internet har gjort att
du snabbt och enkelt kan hitta nya affärspartners och
produkter nästan varsomhelst i världen. Men det ställer
samtidigt större krav på företag att identifiera rätt affärs
partner i det stora utbud som finns. För att säkerställa
långvariga affärsrelationer rekommenderas personliga
möten med dina partners i ett så tidigt skede som möjligt.
Vad är import?
Idag skiljer vi på handel mellan länder inom EU och
handel mellan parter som finns inom EU å ena sidan
och utanför EU å andra sidan. Handeln mellan EU och
”tredjeland”, där tredjeland är alla länder utanför EU,
benämns som import och export. Handeln mellan
medlemsstaterna i EU benämns in- och utförsel.
För mer information om EU:s medlemsländer, besök
riksdagens hemsida EU-upplysningen.
Lagar och regler inom import förändras över tiden och
det är därför nödvändigt att du håller dig uppdaterad
om vilka regler, förordningar och rutiner som gäller för
just din verksamhet genom regelbundna kontakter med
myndigheter och andra organisationer.
Hur startar jag en importverksamhet?
För dig som behöver starta ett företag från grunden
finns information och vägledningar om hur du gör på:
»Almi
»Bolagsverket
»Nyföretagarcentrum
»Skatteverket
»Tillväxtverket
»Verksamt
När du väl har startat ditt företag kan du fördjupa dig
i de övriga områdena för import.
Importhandboken är
ett hjälpmedel för dig
som vill lyckas med
din importverksamhet.
Vad ska jag tänka på när jag importerar?
Ta tid på dig att göra en ordentlig förstudie innan du
påbörjar en importaffär. Ett grundligt genomfört arbete
kommer att hjälpa dig till hållbara affärer och att undvika
fallgropar och överraskningar som kan bli kostsamma.
EU har begränsat hur stor kvantitet av vissa varor som
får importeras. Begränsningen sker genom kvoter och
importlicenser. För att få importera vissa varor krävs att
du registrerar ditt företag hos respektive myndighet.
Se närmare kapitlet om handel utanför EU.
Chamber Trade
Sweden
Hur startar jag?
Kostnadskalkyl
När du hittat en vara som du vill importera tillkommer
flera kostnader som du ska lägga på inköpspriset och
som du bör ta i beaktande när du sätter försäljnings
priset för att sälja varan vidare. För att du skall kunna
göra en beräkning på om dina planerade importaffärer
är ekonomiskt hållbara bör din kalkyl bl.a. innehålla
följande:
• Inköpspris
• Transportkostnader
• Kvoter och licenser
• Tullavgift och andra skatter
• Kostnader för provning och certifiering
• Kostnader för miljöavgifter, återvinning m.m.
• Försäljningskostnader
• Kostnader för garantier och försäkringar
• Betalningsavgifter
• Kostnader för personal, lokaler m.m.
• Vinstmarginal
Hur bedömer jag om varan går att sälja?
Gör en bedömning om varan har säljpotential och utgå från
dina beräkningar och den information du har samlat ihop.
Tänk på att:
• Sammanställa alla kostnader
• Fastställa ett försäljningspris inkl. vinst
• Jämför priset med marknaden
• Vid för liten marginal – avstå!
”Gör en bedömning
om varan har sälj
potential och utgå
från dina beräkningar
och den information
du har samlat ihop”
På Tullverkets hemsida finns en avgiftsguide. Du kan ta
hjälp av den för att beräkna kostnaden för att handla
varor via internet.
Chamber Trade
Sweden
Hur startar jag?
Hur hanterar jag nya affärskulturer?
Affärskulturen i olika regioner, länder och världsdelar
skiljer sig markant åt. För att kunna göra affärer med
personer från andra kulturer måste du ha kunskap om
hur språket, utryck och känslor används i kommunikationen i den aktuella miljön.
Det är t.ex. en god idé att kontakta en person från
det aktuella landet för att lära känna både generella
kulturella mönster och den specifika affärskulturen
som råder. Du kan också kontakta Sveriges ambassad
i landet eller den utländska ambassaden som repre
senterar landet i Sverige.
Om du vill veta mer om en marknad, eller
hitta affärskontakter – hör av dig till den svenska
handelskammaren på den aktuella orten.
Kulturella faktorer
som är värda att
tänka på är:
• Språket
• Gester
• Kroppsställning
• Fysisk kontakt
• Undertoner i
betoning
• Mimik
• Klädsel
• Religiösa och moraliska värderingar
Det kan också finnas en relevant handelskammare på
plats antingen i Sverige eller i landet ifråga att kontakta.
För mer information om de regionala handelskamrarna
i Sverige, svenska handelskamrar i utlandet samt
utländska eller bilaterala handelskammare i Sverige
se Swedish Chambers.
Chamber Trade
Sweden
Hitta affärskontakter
Hur hittar jag nya affärskontakter
och nya produkter?
Information om nya affärspartners och produkter finns
tillgänglig på internet, även om det inte alltid är enkelt
att hitta rätt på grund av det stora informationsutbudet.
Det är dock värt att lägga ned tid på att göra efterforsk
ningar kring nya affärskontakter och produkter.
Sökning via internet och media
På internet finns ett stort antal affärsdatabaser fritt till
gängliga för sökning inom Sverige och internationellt.
När väl en affärskontakt har identifierats är det lämpligt
att göra en granskning av företaget i fråga.
»Bizbook
Databas över svenska beslutsfattare, kopplat till PAR.
Kan endast söka på enstaka företag.
»B2BPointer
Offentliga och privata upphandlingar från hela EU samt andra länder. På 19 språk, översättningsfunktion så du kan söka på svenska.
»D&B
Ger kredit- och affärsinformation om över 200 miljoner företag och filialer globalt.
»Eniro
Sök på svenska företag eller privatpersoner, nyheter, bloggar mm. Få ut kartor och vägbeskrivningar.
»Europages
Kontaktinformation om produktleverantörer och serviceföretag inom Europa. Har även en “köp & sälj” för företag.
»Expo Database
Omfattande register över mässor i hela världen.
»Fairlink
Hitta en relevant fackmässa.
»Hoovers
Ger affärsinformation om företag världen över. Köp kreditupplysningar, årsredovisningar, branschfakta mm.
»Infobel
Samlar telefonkataloger från 216 länder, såväl privat
personer/konsumenter som företag.
»Kompass
Företagsdatabas som täcker mer än 70 länder.
Specialiserar sig på behoven hos inköpare, leveran
törer och marknadsförare och har bara B2B.
»Lokaldelen
Information om svenska företag, per kommun eller bransch.
»PAR
Selektera på bransch, geografi, storlek, ekonomisk info och beslutsfattare i Sverige.
”Det är dock värt att
lägga ned tid på att
göra efterforskningar
kring nya affärskon
takter och produkter”
Chamber Trade
Sweden
BUSINESS TO BUSINESS
En business-to-business (B2B) sida är en mötesplats där
företag själva kan registrera en förfrågan som sedan
publiceras på den aktuella hemsidan. Detta kan liknas
vid en slags kontaktannons för företag. Intresserade
företag kan sedan söka i registret efter annonser som
kan tänkas motsvara de önskemål och krav man har.
Tidningar och tidskrifter
Utbudet av specialtidningar och tidskrifter som be
handlar vissa produkter eller produktområden har stigit
markant under senare år. Idag förekommer särskilda
butiker som endast saluför tidningar och tidskrifter som
specialiserat sig på vissa branscher och varu- eller
tjänsteområden.
Ett mindre urval av de stora internationella
B2B-platserna är:
»Alibaba
»Tradekey
»Trade110.com
»B2B Vector
»EC 21
»EC Plaza
Det är att rekommendera att den som handlar med en
produkt eller är verksam inom ett visst område eller i en
viss bransch undersöker om det finns någon sådan specialtidskrift som berör den egna verksamheten. Dessa
erbjuder ofta goda möjligheter att hålla sig uppdaterad
kring utvecklingen inom området. Här presenteras nya
produkter och ny forskning på ett tidigt stadium som
gör det möjligt att följa utvecklingen och se till att det
egna produktsortimentet är konkurrenskraftigt och omfattar produkter som svarar mot de senaste kraven.
”Det är dock värt att
lägga ned tid på att
göra efterforskningar
kring nya affärskon
takter och produkter”
Många av dessa skrifter är inte tillgängliga på svenska
men finns på engelska, tyska, franska eller spanska.
Chamber Trade
Sweden
Handelskamrar
Det finns över 12 000 handelskamrar över hela världen.
Tillsammans bildar de världens i särklass största affärs
nätverk (www.icc.se). Som medlem i en svensk handels
kammare har du tillgång till detta gränslösa nätverk och
kan på så sätt få hjälp att t.ex. hitta affärspartners utomlands eller få nyttig information om en specifik marknad.
Klicka här för
mer information
om svenska
handelskamrar
och utländska
handelskamrar
i Sverige
De svenska handelskamrarna i utlandet är en utmärkt ingång när ditt företag ska etablera sig på en ny marknad.
Det finns också ett flertal bilaterala utländska handelskammare i Sverige.
Om du vill veta mer om en marknad, eller hitta affärs
kontakter kan du höra av dig till den svenska handels
kammaren på den aktuella orten.
Handelskamrarna runt om i världen samarbetar i
Handelskamrarnas världsorganisation ICC samt i en
gemensam organisation för Europas handelskamrar –
Eurochambres med säte i Bryssel.
Chamber Trade
Sweden
Branschorganisationer
Företag verksamma inom en speciell bransch kan många
gånger ha nytta av branschorganisationen i Sverige eller
i det land som intresset riktar sig mot. Dessa har ofta
förteckningar över företag inom respektive bransch som
kan vara värdefulla hjälpmedel vid sökning av framtida
kunder eller samarbetspartners.
Här bredvid har vi samlat länkar till många av
de branschorganisationer som är medlemmar i
Svenskt Näringsliv.
»Almega – tjänstesektorn
»Grafiska företagen
»Industri- och Kemigruppen
»Industriarbetsgivarna – stål,
gruvor och skogsindustri
»Jernkontoret – Stålindustrin
»Livsmedelsföretagen
»LIF – den forskande läkemedelsföretagen
»Jordbruk, trädgårdsodling och
-anläggning, skog, golf
»Maskinentreprenörerna
»Plast- och kemiföretagen
»Skogsindustrierna
»Svensk Handel
»Sveriges Bergmaterialindustri
»Sveriges Byggindustrier
»Textil- och Modeföretagen
»Transportgruppen
»Trä- och Möbelföretagen
»Svensk besöksnäring
»VVS-Företagen
»Återvinningsföretagen
”Företag verksamma
inom en speciell
bransch kan många
gånger ha nytta av
branschorganisa
tionen”
Chamber Trade
Sweden
Utländska ambassader och
handelsrepresentationer
De flesta länder har en ambassad i Stockholm dit företag
kan vända sig för att få hjälp med vissa företagskontakter.
Flera ambassader har särskilda handelsavdelningar som
handlägger dessa frågor. En förteckning över utländska
ambassader i Stockholm hittar man i Diplomatlistan som
kan laddas ner kostnadsfritt från Regeringens hemsida.
Delegationsresor
Handelskamrarna får ofta besök av affärsdelegationer
från andra länder. I samband med dessa arrangeras
branschspecifika seminarier som ger tillfällen för svenska
företag att träffa delegationernas representanter i Sverige och knyta nya affärskontakter. Se Chamber Trade
Swedens kalendarier och de individuella regionala handelskamrarnas kalendarier för att se vad som är på gång.
Särskilda handelsrepresentationer finns i Stockholm
som främjar handeln mellan Sverige och hemlandet.
Exempel på sådana är:
»China Invest
»Enterprise Estonia
»Hong Kong Trade Development Council (HKTDC)
»Invest Hong Kong
»Invest in Africa
»Japan External Trade Organization (JETRO)
»Philippine Trade and Investment Office
»Promexico
»Singapore Economic Development Board
»Taiwans handelsrepresentation i Sverige
Fackmässor
Mässor är mötesplatsen där du kan knyta nya affärs
kontakter och leta nya produkter som ställs ut. Det finns
tusentals mässor runt om i världen. Bevaka vilka som är
intressanta för just ditt företag.
»Stockholmsmässan
»Svenska mässan Göteborg
»Malmömässan
»Fruit Logistica – global mässa i Berlin inom
frukt och grönt
»Gastronord – fackmässan för hotell, restaurang
och storkök
»Jordbruksaktuellt – länkar till mässor inom livsmedel
»Stockholms Modecenter – Nordens ledande
handelsplats för mode
»Formex – branschmässa för nordisk inredningsdesign
»Exponytt – nyheter och mötesplats gällande mässor
”Företag verksamma
inom en speciell
bransch kan många
gånger ha nytta av
branschorganisa
tionen”
Chamber Trade
Sweden
Handelsagent, återförsäljare eller kommissionär?
Vad innebär distributionsformerna
handelsagent, återförsäljare och
kommissionär?
Nedanstående innehåll är rekommendationer och en
generell vägledning för val av distributionsform och
internationell avtalsskrivning. Du som företagare rekommenderas starkt att ta kontakt med en affärsjurist för
att undvika felaktigheter och för att se till att avtalet blir
korrekt skrivet.
Likheter och skillnader
De principiella skillnaderna mellan agenter, återförsäljare
och kommissionärer är för dessa i första hand enligt
nedan:
Den som hittar ett affärskoncept som bygger på att
vederbörande genom egen näringsverksamhet skulle
vilja sälja t.ex. en produkt vars rättigheter ägs av någon
utanför Sverige, måste sluta ett avtal med rättighets
havaren. Försäljning sker därefter under beteckningar
som handelsagent, återförsäljare eller kommissionär.
Det är inte ovanligt att begreppen blandas ihop på så
sätt att man talar om ett bolag som generalagent för
t.ex. Sverige när det rätteligen är fråga om att bolaget är
en återförsäljare med ensamrätt till försäljning i Sverige.
Generalagent är enbart ett begrepp, ej en juridisk term.
”Du som företagare
rekommenderas starkt
att ta kontakt med en
affärsjurist för att
undvika felaktigheter”
AgentÅterförsäljareKommissionär
• Förmedlar affärer
• Säljer i eget namn
• Mindre risk
• Större risk
• Varor
• Varor / tjänster / rättigheter
• Förmedlar affärer
• Säljer i eget namn
• Mindre risk
• Varor / värdepapper /
annan lös egendom
Chamber Trade
Sweden
Den minst komplexa formen är direktimport där ett
företag väljer att köpa direkt från leverantör utomlands.
Detta ställer större ansvar på importören och hur pass
hanterbart det är beror på den importorganisation som
finns inom företaget.
Direktköp från tillverkare
Importör
Köp
Tillverkare 1
Köp
Tillverkare 2
Köp
Tillverkare 3
Köp
Tillverkare 4
Nationsgräns
Utmärkande för såväl agentens som kommissionärens
verksamhet är att båda genom att ta upp anbud eller
sluta avtal verkar för köp eller försäljning för huvudman
nens räkning. Agenten förmedlar affärer i huvudmannens
namn och efter särskilt bemyndigande. Kommissionären
gör detta i eget namn. Återförsäljaren köper in t.ex.
produkter från huvudmannen och säljer dessa i eget
namn.
Frågan om t.ex. handelsagentens, återförsäljarens eller
kommissionärens rättsliga status i förhållande till såväl
huvudmannen som tredje man är av stor betydelse att
känna till dels för den som avser att sluta avtal med
rättighetshavaren till produkten (huvudmannen) och dels
för tredje man.
Såväl handelsagenten, återförsäljaren och kommissio
nären är fristående från huvudmannen, dvs. de är inte
anställda av denne. I övrigt är det mycket olika regler som
gäller mellan de olika representantformerna. Så även
inom dessa beroende på hur integrerad verksamheten är
med huvudmannens.
Ersättningen till såväl agenten som kommissionären kallas provision. Återförsäljaren däremot köper produkter
av tillverkaren och ingår i sin tur avtal i eget namn med
nya köpare. Skillnaden mellan återförsäljarens kostnader
för anskaffandet av produkterna och åteförsäljarens
intäkter för försäljningen av produkterna går normalt till
återförsäljaren.
”Den minst komplexa
formen är direkt
import där ett företag
väljer att köpa direkt
från leverantör utom
lands”
Återförsäljaren bär ofta en större ekonomisk risk än
kommissionären som i sin tur ofta bär en större risk än
agenten. Återförsäljaren och kommissionären bär t.ex.
Chamber Trade
Sweden
Vilken lagstiftning gäller?
Den svenska agentlagstiftningen (Lag 1991:351 om
handelsagentur) bygger på ett EU-direktiv. Direktivet
reglerar i huvudsak det interna förhållandet mellan
agenten och huvudmannen. Förhållandet till tredje
man lämnas helt utanför direktivet. Direktivet innehåller
ett antal tvingande regler till fördel för agenten.
Med tvingande menas i detta sammanhang att ett avtal
mellan parterna som innehåller villkor som är mindre
förmånliga för agenten än lagens regler inte kan göras
gällande i deras interna avtalsförhållande.
Den svenska kommissionärslagstiftningen återfinns i
kommissionslagen (2009:865). Kommissionärslagstiftningen kan se olika ut i olika länder vilket innebär att
parterna bör avtala om tillämplig lag. Länder anknutna
till den s.k. Romkonventionen om tillämplig lag för
avtalsförpliktelser, kan dock i brist på avtalad lag falla tillbaka på presumtionsregel vilken hänvisar till lagen i det
land där den part, som ska utföra den prestation som
kännetecknar avtalet, har sin hemvist. I allmänhet torde
detta i allmänhet innebära att det blir mellanmannens,
dvs. kommissionärens, lag som blir tillämplig. En svensk
kommissionär bör dock för säkerhets skull försöka
tydligt reglera i avtalet att t.ex. svensk lag ska vara
tillämpligt på avtalsrelationen. Detta undanröjer
eventuella osäkerheter.
På återförsäljarsidan finns ingen särskild lagstiftning i
Sverige och återförsäljaren saknar därmed de skydds
regler som finns till förmån för mellanmannen i agentrespektive kommissionslagstiftningen. Endast ett fåtal
länder inom EU har lagstiftning för återförsäljare.
I Sverige är istället en brokig flora av annan lagstiftning
– som t.ex. avtalslagen, köplagen, agentlagen, kon
kurrenslagen, lag om avbetalningsköp och annan
lagstiftning som rör kommersiella frågor – tillämpliga på
återförsäljaravtalen. Särskilt när det är fråga om gräns
överskridande återförsäljaravtal är det klokt att upprätta
ett så fullständigt skriftligt avtal som möjligt.
”En svensk kommis
sionär bör dock för
säkerhets skull försöka
tydligt reglera i avtalet
att t.ex. svensk lag
ska vara tillämpligt på
avtalsrelationen”
Chamber Trade
Sweden
Konkurrensrättsliga frågor
Framförallt i återförsäljarsammanhang uppkommer
ibland konkurrensrättsliga frågor. Det gäller framförallt
när återförsäljaren är så kallad ensamåterförsäljare.
En ensamåterförsäljare tilldelas ett geografiskt område
eller en särskild kundkrets av leverantören. Leverantören
förbinder sig att inte inneha andra återförsäljare inom
området eller kundkretsen och ensamåterförsäljaren får
därigenom ensamrätt att sälja leverantörens produkter.
Även om sådant förfarande ofta är tillåtligt bör tillåtlig
heten av det i det specifika fallet utredas av en jurist
med konkurrensrättslig expertis.
Varken agent-, återförsäljar- eller kommissionsavtalet
måste upprättas skriftligen. Av praktiska skäl och av
bevisskäl bör parterna emellertid alltid upprätta avtalet
skriftligt.
Avtalsfrihet råder mellan parterna, innebärande att
parterna fritt disponerar över avtalets innehåll. Avtals
friheten begränsas dock av ovan nämnda tvingande
regler. Nedan följer några synpunkter på vad man bör
tänka på när ett agent-, kommissions- eller återförsäljar
avtal upprättas.
”Något som parterna
emellertid aldrig helt
kan skydda sig mot är
parallellimport”
Något som parterna emellertid aldrig helt kan skydda
sig mot är parallellimport. Varken leverantören eller
ensamåterförsäljaren kan förhindra att en utomstående
köper upp produkter i andra länder inom EES-området
(dvs. EU plus Norge, Island och Liechtenstein) och säljer
dem inom ensamåterförsäljarens område. Inte heller s.k.
passiv försäljning kan förhindras. Enligt ett utslag i EUdomstolen är dock parallellimport från tredje land inte
tillåtet.
Chamber Trade
Sweden
Nationsgräns
Agent
”Ett agentavtal bör
definiera området
inom vilket agenten
ska vara aktiv”
Varor
Avtalet behöver inte vara skriftligt men enligt agentlagen måste ett skriftligt avtal upprättas om någon
av parterna begär det. Ett agentavtal bör definiera
området inom vilket agenten ska vara aktiv. Området
kan omfatta ett land (s.k. importagentur), ett mindre
geografiskt område eller en viss typ av kunder. Har huvudmannen fler agenter är det viktigt att avgränsningen
mellan områdena framgår klart och tydligt. Om agenten
har ensamrätt på området bör detta framgå av avtalet.
Importör
Betalning
I Sverige finns det branschorganisation för agenter
och importörer som arbetar med mode, textil, skor, livsmedel, el- och industrikomponenter. Mer information
på Agenturföretagen
Köp via handelsagent
Orderbekräftelse
Agentavtalet
Ladda ner exempel på Agentavtal (pdf)
Tillverkare
Avtalet bör klart definiera den aktuella varan, särskild om
huvudmannen tillverkar och saluför olika typer av varor.
Ett enkelt sätt är att upprätta en separat lista eller bilaga
på vad som definieras som ”vara” i avtalet.
Chamber Trade
Sweden
Provision
Agentlagen innehåller detaljerade föreskrifter om bl a
rätten till provision. Lagen är delvis tvingande och delvis
dispositiv, vilket innebär att parterna kan avtala om vissa
avsteg från lagen. Avtalet bör redan från början i detalj
reglera under vilka förutsättningar agenten ska ha rätt
till provision. Om parterna inte avtalat annat har agenten
rätt till provision på förmedlade och ingångna avtal
mellan huvudman och köpare. Agenten får om inget annat avtalats endast provision på avtal som agenten kan
anses ha medverkat till.
Vidare ska avtal ha ingåtts mellan köpare och huvudman
under uppdragstiden.
Man brukar tala om att agenten bär avslutsrisken. Efter
provision kan dock utgå i de fall tredje mans anbud
mottagits av agenten under uppdragstiden, eller om
avtalet kommit till stånd huvudsakligen genom agentens
medverkan och det har ingått inom skälig tid efter agentuppdragets upphörande.
Uppsägningstid
Ett agentavtal löper antingen över den tid parterna har
avtalat eller tills vidare med viss uppsägningstid. Enligt
agentlagen får uppsägningstiden det första året inte
understiga en månad. Därefter förlängs uppsägningstiden med en månad för varje påbörjat år till dess att
uppsägningstiden uppgår till sex månader. Reglerna är
tvingande med det undantaget att parterna i avtalet kan
bestämma att agenten har tre månaders uppsägningstid även efter att det fjärde året inletts. Om avtalstiden
redan från början bestämts till viss tid i avtalet gäller
detta. Fortsätter samarbetet efter att tiden gått ut anses
agentavtalet löpa tills vidare. Detta gäller oavsett om
parterna bestämt att avtalet ska gälla ytterligare en
bestämd tid.
”Avtalet bör redan
från början i detalj
reglera under vilka
förutsättningar
agenten ska ha rätt
till provision”
Vid kontraktsbrott (som är av väsentlig betydelse för den
”drabbade” parten och kontraktsbrytande parten insåg
eller borde ha insett detta) och vid ”annan viktig grund”
kan dock avtalet sägas upp med omedelbar verkan.
Chamber Trade
Sweden
Avgångsvederlag
Rätten till avgångsvederlag är tvingande till förmån
för agenten. Agentavtalet bör ändock innehålla en
klargörande bestämmelse om avgångsvederlag. Finns
inget avtal i saken har agenten vid avtalets upphörande
rätt till avgångsvederlag om och i den mån agenten tillfört nya kunder eller väsentligt ökat handeln med befintliga kunder och avgångsvederlaget är skäligt med hänsyn till samtliga omständigheter, särskilt agentens förlust
av provision på avtal som han kan sägas stå bakom med
de angivna kunderna. Om inget annat avtalats uppgår
avgångsvederlaget till högst ett belopp motsvarande ett
års omsättning.
Konkurrensklausul
Agentavtal innehåller ofta en bestämmelse om konkurrens mellan agenten och huvudmannen. Konkurrensklausulen syftar till att avhålla agenten från att bedriva
verksamhet som konkurrerar med huvudmannens, t.ex.
genom att från annan leverantör ta in konkurrerande
varor eller själv börja tillverka och sälja konkurrerande varor. Konkurrensförbud kan gälla såväl under avtalsförhållandet som efter det avtalsförhållandet har upphört.
Under avtalsförhållandet är det upp till parterna att
reglera frågor om konkurrens. Även utan avtal kan
dock en s.k. exklusiv agent befinnas vara förhindrad att
bedriva en med huvudmannen konkurrerande verksamhet under avtalstiden.
Efter det att avtalsförhållandet upphört har agentlagen
en tvingande reglering som anger att parterna inte får
träffa avtal om att agenten är bunden av konkurrensklausulen längre än två år efter att agentavtalet upphört. En
avtalsbestämmelse om konkurrensbegränsning efter att
avtalet upphört är bindande endast om den är skriftlig.
Del credere
Vissa agentavtal innehåller en bestämmelse om agentens
del credereansvar. Del credere innebär att agenten tar
ett större ansvar än normalt för att köpeavtalen fullföljs.
Agenten åtar sig att svara för att köparen faktiskt betalar
för levererad vara och blir skadeståndsskyldig för det fall
köparen inte betalar. Agenten bör i dessa fall ha rätt till
en större provision eftersom denne bär en större risk.
”Finns inget avtal
i saken har agenten
vid avtalets upp
hörande rätt till
avgångsvederlag”
Chamber Trade
Sweden
Marknadsföring m.m.
Agentavtalet bör reglera i vilken mån agenten ska
medverka i marknadsföring av varan och hur agenten i
dessa sammanhang får använda varumärket. Parterna
bör t.ex. bestämma vem som skall bära kostnaden för
marknadsföring och om agenten ska delta i mässor och
utställningar.
Huvudmannens varor
En del agenter har avtal med huvudmannen som inne
bär att huvudmannens varor deponeras på kredit hos
agenten med rätt för denne att köpa varorna för egen
räkning i takt med att han får behov av detta. Tanken
bakom en sådan konstruktion är att huvudmannen vid
agentens eventuella konkurs ska ha separationsrätt till
de varor som agenten inte har köpt. Man talar i dessa fall
ofta om ”konsignation” som i mycket påminner om kommissionsavtal. Huruvida huvudmannen har separations
rätt i varorna som deponerats hos agenten avgörs efter
en bedömning av hela avtalssituationen och hur avtalet i
praktiken kommit att tillämpas. Därför är det särskilt viktigt för huvudmannen att fundera över riskerna med en
sådan lösning och gärna söka råd från juridisk expertis
som kan anpassas till den specifika situationen.
Agentavtalet bör
reglera i vilken
mån agenten ska
medverka i mark
nadsföring av varan
och hur agenten i
dessa sammanhang
får använda varu
märket
Chamber Trade
Sweden
Import via återförsäljare
Importör
(grossist, detaljist)
Återförsäljaravtalet bör ange avtalets giltighetstid,
uppsägningstider och grunder för ”förtida” uppsägning
(t.ex. väsentligt avtalsbrott), ändrade ägarförhållanden
hos återförsäljaren, konkurs eller annat.
Varor
Återförsäljare
Betalning
Tillverkaren/huvudmannen får inte försöka bestämma
återförsäljarens priser eftersom det är en olaglig kon
kurrensbegränsning. Däremot kan denne under vissa
förutsättningar bifoga en cirkaprislista eller prisrekommendation utan att det betraktas som en olaglig konkurrensbegränsning.
Nationsgräns
Betalning
Mot bakgrund av att Sverige saknar lagstiftning om återförsäljare bör avtalet göras så fullständigt som möjligt.
Såväl återförsäljarens geografiska område, som vilka
produkter eller tjänster som denne ska sälja bör definieras på ett tydligt sätt.
Varor
Återförsäljningsavtalet
Ladda ner exempel på Återförsäljningsavtal (pdf)
”Tillverkaren/huvud
mannen får inte
försöka bestämma
återförsäljarens
priser eftersom det
är en olaglig kon
kurrensbegränsning”
Tillverkare
Chamber Trade
Sweden
Produktansvar
I Sverige kan en återförsäljare i vissa fall bli skadestånds
skyldig för sak- och personskada, som produkten
orsakat, om denne importerat varan eller marknadsfört
den som sin egen genom att t.ex. förse den med sitt
namn eller varumärke. Parterna bör i avtalet reglera om,
och i så fall hur, produktansvaret ska fördelas mellan
parterna. Tillverkaren kan t.ex. åta sig produktansvar mot
återförsäljarens köpare.
Minimikvantitet
Det förekommer att tillverkaren vill att återförsäljaren ska
garantera att denne kommer att köpa ett visst antal varor
eller tjänster. En underlåtenhet att uppfylla ett sådant
åtagande kan vara grund för uppsägning.
Tillverkaren kan också åta sig att leverera viss minimi
kvantitet. Återförsäljaren kan då få rätt att säga upp
avtalet om villkoret inte uppfylls. Ett sådant åtagande
från återförsäljaren eller tillverkaren bör regleras i återförsäljaravtalet.
Konkurrensklausul
Även återförsäljaren kan åläggas ett förbud att bedriva
konkurrerande verksamhet i form av egen tillverkning
och försäljning eller att ta emot andra tillverkares konkurrerande produkter för försäljning. En sådan konkurrensbegränsning bör tas in i återförsäljaravtalet.
• K
onkurrensbegränsningen kan under vissa
förutsättningar utsträckas till ett år efter avtalstiden.
• Lager, reklamation, service och marknadsföring
• Om parterna anser att återförsäljaren ska hålla ett
visst minimilager bör detta regleras i avtalet. Vidare
bör frågan om reklamationer och service regleras i
avtalet och om återförsäljaren ska hålla lager av reservdelar mm.
• Återförsäljaravtalet bör också reglera frågor om
marknadsföring och användning av varumärken etc.
• Tillverkarens/huvudmannens varor
”I Sverige kan en
återförsäljare i vissa
fall bli skadestånds
skyldig för sak- och
personskada, som
produkten orsakat”
Vad som anges ovan under ”Agentavtalet” är även
tillämpligt för återförsäljaren.
Chamber Trade
Sweden
Kommissionsavtalet
Ladda ner exempel på Kommissionsavtal (pdf)
Reglerna för både kommissionärer och agenter fanns
mellan 1914 och 1991 i kommissionslagen. Därefter
fördes agentreglerna ur kommissionslagen. Reglerna är
dock fortfarande i många stycken tämligen lika. Under
2009 trädde en ny kommissionslag i kraft i syfte att
anpassa reglerna till mer moderna förhållanden och
tydliggöra parternas allmänna skyldigheter gentemot
varandra.
Parterna har avtalsfrihet att själva skräddarsy sitt kommissionsavtal. Avtalsfriheten är dock i likhet med agentavtalet beskuren genom tvingande skyddsregler till
förmån för kommissionären. Lagen ger under vissa omständigheter ovillkorliga rättigheter för kommissionären
beträffande t.ex. avgångsvederlag.
Kommissionsavtalets grundprinciper
En handelskommissionär är en köpman/mellanman
som avtalat med annan, huvudmannen/kommittenten,
att för huvudmannens räkning, men i eget namn sälja,
eller köpa lös egendom. Huvudmannen ska i förskott
tillhandahålla kommissionären den egendom med
vilken kommissionären ska fullgöra ett avtal med tredje
man. Kunden som köper varorna från kommissionären
behöver inte känna till att annan än kommissionären
äger varorna. Huvudmannen har därför inte något direkt
avtalsförhållande med kunden. Kunden kan därför inte
annat än i speciella situationer vända sig mot huvudmannen. Är kunden konsument kan denne enligt konsumentköplagen dock vända sig direkt till kommissionärens
huvudman vid fel på egendomen.
Kommissionären har rätt till provision på den försäljning
som denna gör. Om inget annat avtalats skall provisionen uppgå till ett skäligt belopp.
”Parterna har
avtalsfrihet att själva
skräddarsy sitt
kommissionsavtal”
Huvudskälet till att välja ett samarbete via kommissionsmodellen istället för via agent- eller återförsäljarmodellen, är huvudmannens lagstadgade rätt att vid
kommissionärens konkurs ha säkerhet för sina tillgångar
som finns hos kommissionären. Huvudmannen får en
s.k. separationsrätt i den egendom som hålls avskild till
förmån för huvudmannan. För att kommissionärsförhållandet ska ge dessa rättsverkningar krävs att det föreligger ett verkligt kommissionärsförhållande. Att parterna
Chamber Trade
Sweden
rubricerat avtalet som ett kommissionsavtal saknar
avgörande betydelse om det visar sig att parternas avtal
rent faktiskt är att betrakta som ett köpeavtal. Den av
görande frågan är huruvida mellanmannens försäljning
(till tredje man) skett för egen eller för huvudmannens
räkning och om huvudmannen alltså haft ett verkligt
intresse av försäljningen till tredje man. Det är alltid klokt
att söka råd från juridisk expertis anpassad efter den
specifika situationen. För kommissionären är kommissionärsmodellens stora fördel att han slipper finansiera
sitt lager och att osålda produkter kan returneras.
För kommissionären
är kommissionärs
modellens stora
fördel att han
slipper finansiera
sitt lager och att
osålda produkter
kan returneras.
Efterprovision
Vid kommissionsavtalets upphörande är, om partnerna
inte avtalat annat, kommissionären berättigad till
provision på avtal ingångna efter kommissionsavtalets
upphörande om tredje mans anbud/accept kommit
kommissionären eller huvudmannen tillhanda under
avtalstiden, eller om avtalet i annat fall kan anses ha
kommit till stånd genom kommissionärens medverkan
under uppdragstiden och har ingåtts inom skälig tid
efter det att kommissionsuppdraget upphörde.
Chamber Trade
Sweden
Tillämplig lag och tvistelösning
När man ingår ett avtal – oavsett vilken av ovan nämnda
mellanmansformer som man väljer – är det viktigt att
parter från olika länder och med olika regelsystem i
detalj reglerar hur man har tänkt sig sitt framtida sam
arbete. Kontakta en affärsjurist vid avtalsskrivning så att
avtalet blir korrekt skrivet.
Parterna bör alltid avtala om vilket lands lag som ska
vara tillämplig för avtalet. Ett svenskt företag väljer med
fördel att svensk lag skall tillämpas.
Avtalet bör även alltid reglera hur eventuella tvister ska
lösas. En dåligt genomtänkt tvistlösningsklausul kan
komplicera och fördyra en eventuell tvist mellan parterna,
inte minst i internationella sammanhang. I vissa fall kan
ett ogenomtänkt avtal i praktiken göra det ekonomiskt
ointressant för en part att driva in sina krav även om de är
relativt stora.
När tillämplig lag och metod för tvistelösning väljs är en
viktig fråga i vilken mån det är möjligt att verkställa ett
slutligt avgörande i sin avtalsparts hemviststat. Detta
är ytterligare ett viktigt skäl till att juridisk expertis bör
kontaktas.
Vid internationella förhållanden kan det ofta vara
lämpligt att lösa tvister genom skiljeförfarande. Skiljeförfarandet är ett snabbt och effektivt sätt att lösa tvister.
Därtill är förfarandet konfidentiellt och parterna har möjlighet att själva utse en specialist som avgör tvisten.
Skillnaden mellan ett skiljeförfarande och ett förfarande
inför allmän domstol är att part/erna vid tvist inför allmän
domstol inte behöver betala själva domstolens och
domarnas kostnader. Vid ett förfarande inför skiljedomstol står part/erna för skiljedomstolens kostnader.
Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut har
tagit fram regler för förenklat skiljeförfarande. Ett för
enklat skiljeförfarande kan vara särskilt lämpligt för återförsäljaravtal med tanke på att tvisterna ofta är mindre
komplicerade och inte rör så stora värden. Kostnaden
blir lägre än vid normala skiljeförfaranden eftersom
tvisten avgörs av en skiljeman istället för som normalt
tre. Dessutom kan parterna genom en kostnadstabell
bedöma kostnaderna för förfarandet redan innan det inleds. Skiljemannen ska meddela dom inom tre månader.
För belopp som understiger Skiljedomsinstitutets
minimibelopp rekommenderas att gå via en domstol.
Kontakta Skiljedomsinstitutet för mer information.
”Kontakta en affärs
jurist vid avtals
skrivning så att
avtalet blir korrekt
skrivet”
Chamber Trade
Sweden
Trade finance och betalningslösningar
Risker i affärsomgivningen
och betalningslösningar
Som importör ställs du inför en rad frågeställningar innan en affär går i lås. Somliga är av rent praktisk karaktär,
som hur kvaliteten på varan är och hur du ska betala.
Andra är av mer strategisk karaktär och handlar om riskminimering. Oavsett vad eller från vem du ska importera
bör du se över de riskerna i din affärsomgivning. Vi kommer i detta avsnitt att fokusera på olika betalningslös
ningar och att minimera den finansiella risken och sam
tidig behålla bästa möjliga likviditet.
Riskhantering
Affärer utanför Sveriges gränser ställer dig inför helt
andra risker än inhemska affärer. Vilka de är, och hur stora,
avgörs av vilken typ av affär du ska göra och var. När
riskerna väl är kartlagda är nästa steg att minimera dem.
Valutarisk
Begreppet valutarisk är risken att du får betala för
mycket på grund av att valutakursen försämras från det
att pris har avtalats, fram till det att betalningen sker.
Valutariskhantering behandlas i separat kapitel.
Risker i affärsomgivningen – Trade Finance
Begreppet Trade Finance avser risken att din affär påverkas av den politiska situation som råder i det land du ska
göra affärer med eller av betalningsförmågan hos din
affärskontakt.
Det är viktigt att känna till de risker
affären kan innehålla
• Kartlägg affären
• Identifiera riskerna innan du accepterar offerten
Risker i affärsomgivningen
Vid handel med utländska företag påverkas du av den
politiska situationen i det aktuella landet och hur stabilt
klimat som råder där. Exempelvis kan beslut om lokala
investeringar eller skatter ge verkningar på affären. Även
din affärspartners ekonomiska situation och leveransförmåga kan förstås få effekter. Lösningar där banken
går in som tredje part kan bidra till att skapa extra trygg
het. Vilka riskerna är, och hur stora, avgörs av vilken typ
av affär du ska göra och var. När riskerna väl är identi
fierade, är nästa steg att minimera dem. Nedan beskrivs
olika verktyg med vilka din affärsbank kan hjälpa ditt
företag att hantera era risker.
”Oavsett vad eller
från vem du ska
importera bör du se
över de riskerna i din
affärsomgivning”
Chamber Trade
Sweden
Exempel på frågeställningar
Du kan ta reda på en hel del själv, till exempel via
branschorganisationer eller Exportrådets kontor i
aktuellt land. Det kan handla om att ta reda på leve
rantörens rykte avseende kvaliteten på tillverkningen
men också hur kutymen är vad gäller betalningsvillkor
i landet/branschen. Betalningsvillkoren beror ofta på
vilken typ av varor du köper och varifrån. Din likvida
situation och din risk påverkas av de betalningsvillkor
leverantören kräver.
• A
vtalet med leverantören – vilka möjligheter har
du att påverka till exempel eventuella förskott, val av
valuta och leveransvillkor?
• Kan du vara säker på att få rätt vara och rätt kvalitet
på det du beställer?
• Hur påverkar försenade leveranser din relation till
slutkunden? Om du själv är underleverantör kan det
förutom försämrade relationer även innebära
kontraktsbrott?
• Frakt och försäkring, vem ansvarar för dessa och
vem står för kostnaden?
• Finns det orsak att tro att politisk oro kan skapa
problem avseende varuleverans? Kan eventuellt
embargo eller handelshinder uppstå?
• Hur stor exponering har du per leverantör? Vad
händer om leverantören inte kan fullfölja leverans –
kan du hitta någon annan leverantör?
• Vad händer om leverantören går i konkurs?
• Eventuell tvist, hur löser du det och vilket lands
jurisdiktion gäller?
”Vilka möjligheter
har du att påverka till
exempel eventuella
förskott, val av valuta
och leveransvillkor?”
Chamber Trade
Sweden
Betalningslösningar
En utlandsaffärs lönsamhet avgörs i mångt och mycket
av hur det praktiska fungerar. Med smidiga betalnings
lösningar är mycket vunnet.
Konton – Internationell Cash Management
Rätt typ av konton med kontinuerlig information om
företagets betalningsflöden, ger goda förutsättningar
för en effektiv likviditetshantering.
Anpassa betalningssätt efter situationen.
Är motparten känd?
Kan ditt företag lita på att få varan rätt levererad i rätt tid?
Är det en ny och oprövad affärskontakt? Känner du din
motpart så pass väl att ni har ett gemensamt förtroende
för att båda kommer att uppfylla avtalet? I en sådan affär
kanske en enkel form av betalning räcker. I övriga fall bör
du överväga andra, säkrare betalningsformer. Även om
ditt företag är känt hos leverantören är det vanligt att
han vill säkerställa betalningen innan du som köpare får
tillgång till godset. Då kan det vara bra att tillsammans
med banken arbeta fram en lösning så att det som är
viktigt för dig som köpare lyfts fram i betalningsvillkoren.
De vanligaste betalningsformerna:
• Internationell Betalning
• Dokumentinkasso
• Remburs
• Garanti (säkerhet för bland annat betalning)
Avgående Internationella betalningar
Alla företag har behov av att på ett snabbt, säkert och
billigt sätt hantera sina Internationella betalningar.
Vilken lösning som passar ditt företag beror bland annat
på hur många betalningar ni har, storleken, tidsaspekten
samt villkoren på betalningarna. När du gör en betalning
till utlandet ligger det i alla parters intresse att betalningen når betalningsmottagaren så fort som möjligt.
En betalning från konto till konto är det vanligaste och
enklaste betalningssättet.
”En utlandsaffärs
lönsamhet avgörs i
mångt och mycket
av hur det praktiska
fungerar”
Internationell betalning i Internetbanken
Om ditt företag inte har ett eget ekonomisystem som
kan leverera filer är ett alternativ att göra betalningarna
via Internet. I Internetbanken kan du skapa ett eget
leverantörsregister och slipper hålla reda på betal
ningsdatum. På det betalningsdatum du angivit utförs
Chamber Trade
Sweden
betalningen till mottagande bank. Du kan när som helst,
innan angivet betalningsdatum, makulera betalningen.
När betalningen utförs får du omedelbart en uppdatering i din historik över utförda betalningar. Under perioden mellan registrering och betalningsdatum kan du se
hur många väntande betalningar du har och vilka belopp
som kommer att skickas till utlandet.
Tänk också på att den mottagande banken är en viktig
del i din utlandsbetalning. Prestanda varierar beroende
på landets infrastruktur men också beroende på mottagande bankens möjlighet att hantera utlandsbetalningar.
Bankcheck
Ett annat alternativ är bankcheck. Köparen beställer en
check av banken och skickar den per post till säljaren.
Observera att vid betalning med check så har säljaren
inte fått betalt förrän checken lösts in av säljarens bank.
Vid förskottsbetalning vet köparen inte när eller om
betald vara levereras. Vid förskottsbetalning kan köparen
inte kontrollera varans kvalitet förrän efter betalning.
Vid efterskottsbetalning vet inte säljaren när eller om
betalning fås för levererad vara. Vid betalning med
check har säljaren inte definitiv betalning förrän check
lösts in av kontohavande bank. Om checken returneras
av kontohavande bank ska säljaren återbetala erhållet
belopp till banken.
”Att betala i förskott,
eller att få betalt
i efterskott, kräver
ett förtroende för
motparten”
Vad säljare och köpare bör tänka på:
Att betala i förskott, eller att få betalt i efterskott,
kräver ett förtroende för motparten. Köparen vill av
säkerhetsskäl alltid betala i efterskott så att varan hinner
kontrolleras. Säljaren vill ha betalt i förskott för att vara
säker på att betalning erhålls.
Chamber Trade
Sweden
Villkorade betalningar
Importinkasso
Dokumentinkasso är en enkel men villkorad betalningsform. Genom att betalning sker mot dokument
som förmedlas mellan säljarens bank och köparens
bank så blir det tryggare för dig än förskottsbetalning. Dokumentinkasso rekommenderas särskilt vid prövade
affärsförbindelser, där du vill kunna styra betalningen så
att den sammanfaller med leveransen av dina varor.
länder. Hantering och betalning av dokumentinkasso
styrs alltså av ett gemensamt internationellt regelverk
vilket gör handeln säkrare och enklare och minskar
riskerna för tvister.
Fördelar:
• Säkrare än förskottsbetalning
• Dokumenten går via banken
• Styrs av internationella regler (ICC)
CAD, Cash Against
Documents:
Dokumenten lämnas
ut mot betalning
Hur går det till
Säljarens bank förmedlar dokumenten, till exempel
fakturor, frakthandlingar eller tullhandlingar, till din bank,
köparens bank. Din bank meddelar dig att dokumenten
har kommit och vilka villkor som gäller. När du behöver
få ut dina dokument skickar du din betalningsinstruktion
till din bank som utför betalningen till säljarens bank. I
samband med detta får du tillgång till dokumenten.
Om du har förhandlat dig till en leverantörskredit hos
säljaren kan dokumenten istället lämnas ut mot att du accepterar en växel med en förfallodag längre fram i tiden.
Vad köparen bör tänka på
Säljaren måste uppfylla sin del av kontraktet och leverera godset innan köparen behöver verkställa någon
betalning. Dock måste köparen fundera över hur han ska
säkerställa att korrekt vara kommer vid avtalad tidpunkt
med överenskomna betalningsvillkor. Några punkter för
köparen att fundera över:
• erhållna dokument måste vara tillräckliga för
att kunna tullklarera och avhämta godset
• köparen kan inte på egen hand ändra betalnings
instruktioner eller belopp
• godset kan inte utan säljarens medgivande
inspekteras innan betalning sker
D/P, Documents
against Payment:
Dokumenten lämnas
ut mot betalning
Dokumentinkasso handläggs enligt Internationella Handelskammarens (ICC:s) regler som antagits av de flesta
Ordlista:
Collection:
Dokumentinkasso
D/A, Documents
against Acceptance:
Dokumenten lämnas
ut mot accept av
växel
Chamber Trade
Sweden
Importremburs
Remburs är den säkraste betalningsformen. Vid en
importremburs garanterar köparens bank säljaren
betalning mot presentation av dokument som styrker
att alla villkor har uppfyllts. Största fördelen för dig som
köpare är att du betalar först efter att varorna har skeppats. Du kan även påverka villkor som leveranstider och
vilka dokument som ska presenteras. Rembursen har ett
stort värde för dig som köpare. Du kan kräva exakt den
dokumentation du behöver. Betalning utförs inte förrän
säljaren uppfyllt samtliga krav som ställts i rembursen.
Exempelvis vet du att leverans skett eftersom det finns
dokument som styrker detta.
och din säljare ska ni ha kommit överens om bland annat
vilka dokument som ska presenteras, hur och när godset
ska skeppas, samt vilka priser och kvantiteter som ska
gälla.
Banken lägger upp rembursen och skickar den till säljarens bank. När säljaren accepterat rembursen villkor är
den oåterkallelig, vilket innebär att den inte kan ändras
eller återkallas utan samtliga parters medgivande.
Remburser rekommenderas särskilt vid oprövade affärsförbindelser där du vill undvika förskottsbetalning,
om du vill möjliggöra kredit hos leverantören eller när du
beställer specialtillverkad utrustning.
Efter eller i samband med leveransen presenterar säljaren de överenskomna dokumenten för sin bank som
förmedlar dem vidare till oss. Vi granskar dokumenten
för att avgöra om de stämmer överens med rembursens
villkor. Om dokumenten är korrekta utför vi betalningen
och lämnar ut dokumenten till dig. Om dokumenten
däremot innehåller avvikelser kontaktar vi dig och du har
möjlighet att antingen acceptera eller avböja.
Hur går det till
Efter att du och säljaren träffat ett avtal kontaktar du
din bank för att få hjälp med att utfärda rembursen. Importrembursen är en betalningsgaranti och därför krävs
också ett kreditbeslut av banken. I avtalet mellan dig
Om du har förhandlat dig till en leverantörskredit hos
säljaren sätter vi istället en förfallodag längre fram i
tiden samtidigt som vi lämnar ut dokumenten till dig, i
enlighet med det betalningsvillkor som angivits vid rembursens öppnande.
”Remburs är den
säkraste betalnings
formen. Vid en
importremburs
garanterar köparens
bank säljaren
betalning”
Chamber Trade
Sweden
Remburser handläggs enligt Internationella Handelskammarens (ICC:s) regler som antagits av de flesta länder.
Hantering och betalning styrs alltså av ett gemensamt
internationellt regelverk vilket gör handeln säkrare och
enklare och minskar risken för tvister.
Rembursens egenskaper
En remburs kan ha många olika egenskaper beroende
på hur den ska användas. Utformningen blir därför olika
från fall till fall. Det är viktigt för båda parter att noga gå
igenom vilka villkor som ska ingå för att minska eventuella risker. Bland annat måste köpare och säljare avtala
om giltighet, tidpunkt för betalning, betalningsort och
säkerhet.
Giltighet
En remburs ska alltid vara oåterkallelig. Det innebär
att rembursen varken kan återkallas eller ändras under
giltighetstiden utan samtliga parters medgivande.
Giltighetstiden anger sista datum för säljaren att lämna
in korrekta dokument till sin bank för att få betalt under
rembursen.
Betalningstidpunkt
Man skiljer mellan avistaremburs och tidsremburs. En
avistaremburs innebär att betalning sker omedelbart vid
dokumentens presentation i den bank rembursen gjorts
betalbar. En förutsättning är naturligtvis att alla villkor
blivit uppfyllda. En tidsremburs används när säljaren
lämnat en leverantörskredit. Betalning sker först efter
viss förutbestämd tid oftast knuten till leverans eller
fakturadatum.
Betalningsort
En remburs kan vara betalbar antingen i köparens bank
eller i säljarens bank. Det innebär att den kan vara betalbar antingen i Sverige eller i utlandet. Det är betalnings
orten som avgör var dokumenten ska kontrolleras och
betalas. För såväl importör som exportör är det en fördel
om rembursen är betalbar i Sverige.
”En remburs ska alltid
vara oåterkallelig.
Det innebär att
rembursen varken
kan återkallas eller
ändras under
giltighetstiden...”
Säkerhet
En obekräftad remburs garanteras under giltighetstiden av köparens bank. Om det råder osäkerhet kring
betalningsförmågan hos köparens bank eller vid export
till länder med ekonomiska eller politiska problem, kan
säljaren begära en bekräftad remburs. Om säljarens
Chamber Trade
Sweden
bank är villig att bekräfta rembursen garanteras säljaren
betalning av sin egen bank när han har uppfyllt villkoren
i rembursen. Säljaren kan alltså vara säker på att få betalt
för levererade varor under förutsättning att villkoren
uppfyllts.
Köparen kan kräva exakt den dokumentation han behöver och vet samtidigt att betalning inte utförs förrän
säljaren uppfyllt samtliga krav som ställts i rembursen.
Exempelvis vet han att leverans skett eftersom det finns
dokument som styrker detta. En möjlighet för köparen är
att begära inspektion av varan. Det finns ett antal, oberoende, inspektionsföretag som han kan vända sig till.
Det företag som genomfört inspektionen skriver ut ett
protokoll som intygar detta och där det också framgår
eventuella anmärkningar på godset. Detta intyg kan
med fördel vara ett av de dokument som ska presenteras under rembursen.
Det är viktigt att poängtera att bankerna endast granskar de i rembursen begärda dokumenten och inte själva
varan. Eventuella tvister om varans beskaffenhet blir
därför en separat affär mellan köpare och säljare utanför
remburstransaktionen.
Fördelar:
• Underlättar affärsutbyte med vissa marknader
• Möjlighet till leverantörskredit av säljaren
• Ger möjlighet att styra leveranstid och transportsätt
• Säkrare än förskottsbetalning
• Dokumenten går via banken
• Styrs av internationella regler (ICC)
Vad köpare och säljare bl.a. bör tänka på:
• Vilken remburstyp ska användas(avista eller tid)
• Ska rembursen vara bekräftad
• Var ska rembursen vara betalbar
• Sista tillåtna presentationsdatum av dokument
• Lista tillåtna skeppningsdatum
• Varubeskrivning
• Pris och kvantitet
• Transportsätt
• Transport från och till
• Ska delleverans vara tillåten
• Får omlastning ske
• Leveransvillkor
• Vilka dokument som ska presenteras
Ordlista:
D/C, Documentary
Credit:
Remburs
L/C, Letter of
Credit:
Remburs
60 days sight:
Rembursen betalas
60 dagar efter dokument presentation
60days after B/L:
Rembursen betalas
60 dagar efter transportdokumentets
datumstämpel
At sight/Avista:
Rembursen betalas
vid dokumentpre
sentationbursen
betalas vid dokumentpresentation
Chamber Trade
Sweden
Internationella bankgarantier
En bankgaranti innebär att uppdragsgivarens bank lovar
att betala ut skadeståndspengar om uppdragsgivaren
inte fullgör avtalad prestation.
Ibland räcker det med att köpare och säljare enas kring
någon form av garanti som betalas ut om något i affären
går fel. Ungefär som ett löfte om skadestånd eftersom
det enbart gäller utbetalning av ett visst belopp och inte
att fullgöra ett kontraktsåtagande. Det blir alltså du som
köpare som via din bank ställer ut en garanti. Men vilka
villkor ska en garanti innehålla? Vilka värden ska anges i
garantin? Det är viktigt att du stämmer av med din bank
så att villkoren i garantin, så långt som möjligt, blir till din
fördel.
Hur går det till
Uppdragsgivaren ber sin bank utfärda bankgarantin.
Garantin skickas vanligtvis direkt till förmånstagaren.
Förmånstagaren framställer krav under garantin om
uppdragsgivaren underlåter att uppfylla sitt åtagande.
Bankgarantin kan till exempel användas som säkerhet vid
betalning av varor eller tjänster, uppfyllande av anbud,
återbetalning av förskott, ersättning för reparationer
under avtalets garantitid, tullavgifter, återbetalning av
lån i utländsk bank, växelbetalning eller fullgörande av
leverans.
”Det är viktigt att
du stämmer av med
din bank så att
villkoren i garantin,
så långt som möjligt,
blir till din fördel”
Chamber Trade
Sweden
Tips och råd
En garanti kan utformas på olika sätt:
• P
roprieborgen, borgen såsom för egen skuld, inne
bär att krav under garantin kan riktas mot uppdragsgivaren och/eller banken. Banken är inte skyldig
att betala förrän uppdragsgivaren medger betalnings
skyldighet eller vid domstolsbeslut.
• M
ånga länder, både inom och utanför Europa, kräver
emellertid ofta garantier som ger förmånstagaren
ovillkorlig rätt att vid första anfordran få betalning
utan att avtalsbrott klarlagts. Dessa former av garantier kallas on demand-garantier.
Bankgarantin kan till exempel användas
som säkerhet för:
• betalning av varor eller tjänster
• uppfyllande av anbud
• återbetalning av förskott
• ersättning för reparationer under avtalets garantitid
• erläggande av tull om icke förtullat bohag
eller gods säljs
• återbetalning av lån i utländsk bank
• växelbetalning
• fullgörande av leverans
”För både proprie
borgen och on
demand-garantier
gäller den lagstiftning
under vilken garantin
är utfärdad”
• F
ör både proprieborgen och on demand-garantier
gäller den lagstiftning under vilken garantin är ut
färdad. Därför är det viktigt att välja en “känd” lag.
Chamber Trade
Sweden
Garantialternativ
Garantier som ställs av en exportör syftar till att ge
köparen kompensation för de kostnader som kan uppstå
om säljaren inte fullgör sina åtaganden. De vanligaste
garantityperna är:
Betalningsgaranti
Den ställs på uppdrag av köparen till förmån för säljaren.
Den garanterar att köparen erlägger betalning enligt
avtal för utfört arbete/ fullgjord leverans eller annan
prestation från säljarens sida.
I dessa fall kräver köparen i allmänhet att säljarens bank
ska garantera återbetalning av förskottet om säljaren
inte fullgör sina åtaganden. Garantin omfattar alltid hela
förskottet.
Fullgörandegaranti
Med utfärdandet av fullgörandegarantin garanterar
banken att säljaren fullföljer sitt kontraktsenliga åtagande gentemot köparen. Garantin gäller till dess att
varan/tjänsten levererats alternativt till igångsättandet/
övertagandet. Normalt omfattar en fullgörandegaranti
10 % av kontraktsvärdet.
Anbudsgaranti
Köparen begär en anbudsgaranti i samband med en
offert, som garanti för att säljaren kommer att stå fast vid
sitt offererade bud och teckna kontrakt. Denna garanti
ger köparen täckning för de kostnader som kan uppstå
om säljaren till exempel skulle ändra sin offert under
anbudstiden. Normalt omfattar en anbudsgaranti
1 – 5 % av kontraktsvärdet.
Garantitidsgaranti
En garanti som garanterar att den levererade varan/
entreprenaden ska fungera oklanderligt under en viss
tid efter färdigställandet. Jämför med vissa fabrikanters
garantier för sina produkters funktion. Denna garanti kan
också kombineras med en fullgörandegaranti. Normalt
omfattar en garantitidsgaranti 5 – 10 % av kontraktsvärdet.
Förskottsgaranti
Vid större leveranser eller avtal kräver oftast säljaren en
förskottsbetalning på t.ex. 10 % av köpeskillingen.
Kreditgaranti
En garanti som säkerställer återbetalning av ett lån till en
långivare.
”Vid större leveranser
eller avtal kräver
oftast säljaren en
förskottsbetalning
på t.ex. 10 % av
köpeskillingen”
Chamber Trade
Sweden
Tullfrihetsgaranti
En garanti för ett företag som t.ex. ska ställa ut på en
mässa alternativt har något annat exportåtagande som
kräver tillfällig införsel av maskiner eller annan utrustning
i det aktuella landet. Säljaren vill i dessa fall inte betala
någon införseltull i det främmande landet. Banken ställer
då ut en tullfrihetsgaranti med tullen i det aktuella landet som förmånstagare. Förmånstagaren garanteras att
tull kommer att betalas om inte varorna förs ut ur landet
inom föreskriven tid. Den här formen av garanti förekommer också när privatpersoner flyttar utomlands och för
med sig personligt bohag.
Konossementsgaranti
Förekommer när en vara anländer från utlandet utan att
köparen i Sverige har tillgång till de transportdokument
som krävs för att få ut godset. Konossementsgarantin
täcker de kostnader eller skador rederiet kan få genom
att de lämnar ut godset till köparen utan att godsets
åtkomsthandling presenteras.
Förutom de garantier som beskrivits ovan, kan en bankgaranti lämnas/begäras på flera andra grunder samt
kombineras på många olika sätt.
Ordlista:
•Payment Guarantee
Betalningsgaranti
•Bid Guarantee/
Tender Guarantee
Anbudsgaranti
•Credit Guarantee
Kreditgaranti
•Contract Guarantee
Kontraktsgaranti
•Warranty Guarantee/
Maintenance Guarantee
Garantitidsgaranti
•Performance Guarantee
Fullgörandegaranti
•Advance Payment Guarrantee
Förskottsgaranti
•Customs Guarantee
Tullgaranti
•Avalization/Avalized Draft
Växel
Chamber Trade
Sweden
Standbyremburs
En standbyremburs är ett mellanting mellan bankgaranti
och remburs. En sådan kan vara lösningen om du och
den du gör affärer med har svårt att enas om villkoren
för en garantitext eller om det land du gör affärer med
inte tillåter att banker utfärdar garantier.
Hur går det till
En standbyremburs – Standby letter of credit (SBLC) –
används lämpligen om affärspartnerna har svårt att enas
om en garantitext, har olika uppfattning om vilket lands
lag som ska gälla eller har olika sätt att se på affärstransaktionen.
En SBLC kan också användas när en remburs anses för
omständig, kanske för att det ska ske många små leveranser under en längre tid och det blir både kostsamt och
besvärligt att presentera dokument vid varje betalning.
Denna typ av remburs har många användningsområden
och kan ligga som säkerhet vid köp av varor och tjänster,
uppfyllande av anbud, fullgörande av kontrakt, fullgörande av garantiåtaganden, hyra av lokal, återbetalning av lån med mera.
Tillvägagångssättet är att uppdragsgivaren ber sin bank
utfärda en SBLC till förmånstagaren via dennes bank.
Affärsavtalet ligger till grund för villkoren i SBLC men
den är helt fristående från det underliggande avtalet.
För att få betalt under en SBLC krävs i allmänhet endast
presentation av ett giltigt krav (=begäran om utbetal
ning) och eventuell obetald faktura. I likhet med utländska garantier är det alltid mycket viktigt för förmånstagaren att studera en ankommande SBLC för att försäkra
sig om att alla villkor är skäliga och kan uppfyllas av
förmånstagaren.
En SBLC regleras antingen genom Internationella Handelskammarens, ICC:s, regler för remburser eller ICC:s
regler för SBLC. Båda dessa regelsamlingar är väl kända
och antagna av de flesta banker i hela världen.
”...lösningen om
du och den du gör
affärer med har svårt
att enas om villkoren
för en garantitext”
Chamber Trade
Sweden
Tips och råd
Affärsavtalet bör reglera alla delar av affären, även vem
som ska stå för bankkostnader och vilket lands lag som
ska tillämpas vid en eventuell tvist.
ICC:s regelsamlingar reglerar endast de fall där tvisten
rör själva betalningsinstrumentet.
Om du är exportör och landet du exporterar till är
ekonomiskt eller politiskt instabilt finns möjligheten att
din affärsbank påtar sig betalningsansvaret för din SBLC,
det vill säga lägger till sin bekräftelse.
Affärsavtalet bör
reglera alla delar
av affären, även
vem som ska stå
för bankkostnader
och vilket lands lag
som ska tillämpas
vid en eventuell tvist.
Notera också att bankerna utför betalning mot ett korrekt krav oavsett bakomliggande affärshändelse (under
förutsättning att det inte rör sig om rent bedrägeri).
En eventuell tvist får göras upp i efterhand.
I de fall en SBLC ska användas som motsäkerhet för
annan banks åtaganden exempelvis krediter, garantier
till statliga myndigheter som endast godkänner det
egna landets banker eller annat, bör det noteras att
dubbla bankkostnader kan drabba uppdragsgivaren och
storleken på dessa bör efterforskas innan uppdraget
verkställs.
Chamber Trade
Sweden
Valutarisker
Hur hanterar jag valutarisker?
Alla transaktioner i andra valutor än svenska kronor inne
bär en valutarisk för svenska företag. De typiska valuta
riskerna för svenska företag uppstår i och med att man
genomför export- eller importaffärer. Den här typen av
affärer innebär oftast att man betalar eller får betalt i en
utländsk valuta. Under perioden från det att en affärs
uppgörelse träffas till dess att betalning sker löper en
part en valutarisk, om man inte vidtar åtgärder för att
eliminera denna. Observera att valutarisken uppstår
redan i det ögonblick prislistan fastställs i det fall ditt
företag har en fast prislista.
Valutamarknaden har många aktörer, valutaaffärerna
har låga transaktionskostnader och prisinformationen
är ögonblicklig. I och med att priset på en marknad
bestäms av utbud och efterfrågan är det svårt att förutse
åt vilket håll priset förändras. Teoretiskt är det alltid lika
stor chans att en rörlig växelkurs går upp som ned.
Extern riskhantering
Extern riskhantering kallas det när ett företag använder
sig av en tredje part, vanligtvis en bank, för att minimera
valutarisker. Kontakta din bank för att rådgöra om den
valutahantering som passar bäst.
Den huvudsakliga metoden som används är att terminssäkra. En termin innebär att företaget och banken ingår
ett kontrakt enligt vilket banken köper eller säljer en viss
mängd valuta till en bestämd valutakurs, på ett i specifikt datum i framtiden. Prissättningen av valutaterminer
sker genom att man utgår från dagens valutakurs och
justerar kursen för den ränteskillnad som finns mellan
valutaområdena i de båda valutorna under terminskontraktets löptid. Valutaterminer går lätt att anpassa till
den dag transaktionen äger rum. Skulle affären äga rum
tidigare eller senare går det utmärkt att förtidsdisponera
eller förlänga kontraktet.
”Alla transaktioner
i andra valutor än
svenska kronor inne
bär en valutarisk för
svenska företag”
Chamber Trade
Sweden
Valutarisker
Valutaswap är ett instrument som används för att hantera sin likviditet i respektive valuta. Behöver en kund
skicka iväg en betalning i EUR idag, och vet om att man
kommer erhålla samma belopp en månad senare, kan
man göra en valutaswap.
Ett allt vanligare sätt att hantera sin valutarisk är med
hjälp av olika optionsstrategier. En fördel med optioner
är att man kan behålla en uppsida för valutautvecklingen
men samtidigt begränsa sin risk.
Grafen visar USD/
SEK utveckling
mellan mars 2012
och mars 2013.
Kursen har rört
sig mellan 7,20 och
6,00.
Grafen visar USD/SEK utveckling mellan mars 2012 och
mars 2013. Kursen har rört sig mellan 7,20 och 6,00. Det
är alltså mycket viktigt när man sätter sina kalkylkurser
och priser på sina produkter att man väger in valutarisken och kontaktar banken för rådgivning hur man
hanterar sin valutarisk.
Chamber Trade
Sweden
EU-handel
Hur fungerar handel inom EU?
Sedan 1995 är Sverige ett av EU:s medlemsländer
vilket innebär fri rörlighet för varor och tjänster mellan
Sverige och övriga EU-länder. Då någon tullprocedur
inte sker vid gränspassagen mellan EU-länderna finns
det ingen möjlighet att få uppgifter om handeln mellan
medlemsstaterna via tulldokument. Därför har i stället
ett statistiksystem skapats för att kunna få uppgift
direkt från företagen om in- och utförsel av varor mellan
medlemsländerna. Detta system kallas Intrastat.
riksdagens hemsida EU-upplysningen
Vilka företag måste rapportera
till Intrastat?
Intrastat är baserat på EU-regler som gäller i samtliga
länder, men den praktiska tillämpningen skiljer sig något
mellan medlemsländerna. I Sverige ansvarar Statistiska
Centralbyrån (SCB) för insamling, sammanställning och
publicering av uppgifterna som har lämnats i Intrastatrapporterna.
Företag som har tagit emot varor från EU till ett löpande
12-månadersvärde motsvarande 4 500 000 SEK blir
uppgiftsskyldiga för införselrapportering till Intrastat.
Uppgiftsskyldigheten gäller till dess SCB meddelar
företaget något annat. SCB:s underlag för beslut om uppgiftsplikt hämtas från skattedeklarationen, som företagen lämnar till Skatteverket varje månad/kvartal.
Statistikuppgifterna kan antingen lämnas på blankett
eller deklareras elektroniskt. 2013 är det sista året då
blanketter får användas. Företaget kan antingen lämna
uppgifter själv eller genom ombud. Ansvaret för att lämnade uppgifter är korrekta vilar på det uppgiftsskyldiga
företaget även om ombud används vid uppgiftslämnandet. Företaget kan använda sig av ombud på två olika
sätt: antingen genom att anlita ett eller flera ombud eller
genom att överlåta uppgiftslämnandet till ett ombud.
”Företag som har
tagit emot varor från
EU till ett löpande
12-månadersvärde
motsvarande
4 500 000 SEK blir
uppgiftsskyldiga för
införselrapportering
till Intrastat”
Anlita ombud
Om företaget anlitar ombud ska ombudet/ombuden
samt det uppgiftsskyldiga företaget lämna uppgifter.
Har ombudet/ombuden rapporterat företagets hela
varuhandel, måste företaget bekräfta detta genom att
lämna en nollrapport. Påminnelse om utebliven Intrastatrapport sänds till det uppgiftsskyldiga företaget.
Chamber Trade
Sweden
EU-handel
Överlåta till ombud
Företag kan överlåta hela sitt uppgiftslämnande till ett
ombud som varje månad lämnar uppgifter till Intrastat
för företagets totala varuhandel. I detta fall ska endast
ombudet lämna uppgifter. Påminnelse om utebliven
Intrastatrapport sänds till ombudet.
När ska uppgifter lämnas till Intrastat?
Uppgifterna ska rapporteras per kalendermånad och
vara SCB tillhanda senast den 10:e arbetsdagen efter
rapporteringsmånadens utgång.
Med rapporteringsmånad avses den månad under vilken
varor tas emot i Sverige. Även om fakturan är daterad
senare än leveransmånaden, ska uppgifterna hänföras
till leveransmånaden. Om fakturan är daterad endast en
månad senare än leveransmånaden, kan dock uppgiftslämnaren välja att hänföra uppgifterna antingen till den
månaden eller till leveransmånaden. Vid delfakturering
gäller alltid leveransmånad.
Vilka varor ska rapporteras?
Endast införsel av varor från annat EU-land ska rapporteras, d v s den fysiska varuöverföringen från ett
annat EU-land till Sverige. Handel med tjänster som inte
omfattar varuleveranser ska inte rapporteras till Intrastat.
Varor rapporteras oavsett om leveransen medför någon
penningtransaktion eller inte. Om ett fakturerat värde
saknas ska varorna rapporteras till det belopp som skulle
ha fakturerats vid normalt köp. Har ett företag inte mottagit några varuleveranser under en månad ska en s k
nollrapport lämnas till SCB.
Ett uppgiftsskyldigt företag eller ombud som upptäcker
att insända uppgifter är felaktiga ska snarast skicka in en
skriftlig rättelse till SCB, d v s korrigera tidigare inlämnade varuposter. Rättelse av värde behöver inte göras
om skillnaden mellan det rapporterade värdet och det
korrekta värdet för en varupost understiger 15 000 SEK.
Vid felaktig landkod eller varukod, eller om betydande
fel har lämnats i vikt eller annan kvantitet, ska dock varuposten alltid rättas.
”Varor rapporteras
oavsett om leveransen
medför någon
penningtransaktion
eller inte”
Mer information om Intrastat finns på SCB:s hemsida.
Där kan man även ladda ner senaste versionen av
Intrastat-handledningen
Chamber Trade
Sweden
EU-handel
Moms i EU-handel – varor
Harmoniseringen inom EU innebär att moms inte längre
betalas i samband med införsel från ett annat EU-land.
Momsen har i stället helt inordnats inom ramen för
ländernas interna beskattningssystem. Detta medför att
den ordinarie momsredovisningen har utvidgats till att
omfatta även förvärv av varor från andra EU-länder.
Gemenskapsinternt förvärv – GIF
Ett gemenskapsinternt förvärv, förkortat GIF, betyder att
en köpare i ett EU-land förvärvat en vara från en säljare
i ett annat EU-land. Huvudregeln för beskattningen
mellan medlemsländerna är att varuförsäljningen delas
upp i två fristående led. I försäljningslandet sker ett
tillhandahållande som ”nollbeskattas” enligt det landets
regler. I mottagarlandet sker ett inköp som beskattas
efter det landets bestämmelser.
Konstruktionen medför att en köpare ska ta upp sitt
förvärv till beskattning i det land där varan finns när
transporten till köparen avslutas. Köparen redovisar
momsen på det s k gemenskapsinterna förvärvet, d v s
tar upp utgående skatt med ledning av säljarens faktura,
i sin skattedeklaration. Köparen får i samma deklaration göra avdrag för ingående moms till den del skatten
avser förvärv för den momspliktiga verksamheten. Detta
medför normalt att avdrag för ingående skatt kan yrkas
under samma period som utgående skatt redovisas.
En svensk köpare som köper en vara från ett annat
medlemsland och gör ett GIF ska räkna om fakturabeloppet till svenska kronor och beräkna utgående skatt
som i de flesta fall uppgår till 25 % av beloppet (12 %
för livsmedel och 6 % för böcker). Omräkning ska ske
efter den kurs som gäller för fakturadagen eller den som
gäller den 15e i månaden efter leveransmånaden.
”Harmoniseringen
inom EU innebär
att moms inte längre
betalas i samband
med införsel från ett
annat EU-land”
För att ett GIF ska föreligga är huvudregeln att en vara
(lös egendom) har förvärvats, d v s äganderätten ska ha
övergått mot ersättning.
Chamber Trade
Sweden
Handel utanför EU
Hur fungerar handel utanför EU?
När du köper en vara från ett land utanför EU, d v s
från tredje land, måste varans ankomst anmälas till
Tullverket och den kommer att stå under Tullverkets
kontroll tills alla importavgifter är betalda och eventuella
importvillkor är uppfyllda.
riksdagens hemsida EU-upplysningen
Tullproceduren, att tulldeklarera och TID
När en vara kommer till Sverige från tredje land måste
den anmälas till Tullverket. Detta görs genom att importören eller dennes ombud lämnar en importdeklaration till Tullverket. I importdeklarationen ska ett antal
uppgifter anges och detta göra antingen på en särskild
blankett som kallas Enhetsdokument (ED) eller via ett
elektroniskt system. Exempel på uppgifter som ska
lämnas i importdeklarationen är avsändarens och mottagarens namn och adress, varans handelsbenämning och
ursprungsland, antal kolli, vikt och transportsätt. Fullständig information om vilka uppgifter som ska lämnas
framgår av Tullverkets tulldeklarationshandledning.
En elektronisk importdeklaration kan göras via internet
på Tullverkets hemsida via ett system som kallas TID.
TID fungerar så att den som gör en importdeklaration
skriver in uppgifterna i ett elektroniskt formulär. När alla
uppgifter är ifyllda förs de automatiskt över till Tulldatasystemet (TDS). Här kan du få reda på mer om TDS. TID
är främst avsett för företag som lämnar ett mindre antal
deklarationer till Tullverket. Det betalas inga avgifter till
Tullverket för att lämna elektroniska deklarationer via
TID. Den elektroniska informationen har samma legala
värde som ett undertecknat pappersdokument då den
är elektroniskt signerad.
För att kunna använda TID måste företaget registrera
sig hos Tullverket
”När du köper en vara
från ett land utanför
EU, d v s från tredje
land, måste varans
ankomst anmälas till
Tullverket”
Chamber Trade
Sweden
Handel utanför EU
Vad händer när min vara kommer till Sverige?
När varan kommer till Sverige läggs den upp på ett tillfälligt lager av transportören och importören aviseras av
lagerhavaren. Ett godkänt ombud, t ex en speditör, kan
hjälpa importören med förtullningen. Till speditörens
uppgifter kan höra att ta emot en vara, förtulla den
och sköta om alla dokument som är nödvändiga för
import och export. En speditör kan ofta även arrangera
transporten och sköta lagerhållning av varor
(se även avsnittet om internationella transporter).
För att en vara ska bli rätt tullklarerad, d v s för att kunna
fylla i rätt uppgifter på importdeklarationen, ska något
av följande tullförfarande väljas:
4Bearbetning under tullkontroll (För dig som vill göra
en bearbetning av varan i EU och därefter förtulla den
bearbetade varan med lägre tull.)
5Tullager (För dig som inte ska använda eller sälja varan
direkt vid importen finns det möjlighet att skjuta upp
betalningen av importavgifterna.)
6Transitering (För dig som vill transportera en vara
genom ett eller flera länder innan den slutliga förtullningen görs.)
För tullförfarande 2 – 5 krävs Tullverkets tillstånd, vilket
måste ha inhämtats innan importen äger rum.
”När varan kommer till
Sverige läggs den upp
på ett tillfälligt lager
av transportören och
importören aviseras av
lagerhavaren”
1Övergång till fri omsättning (För dig som vill göra en
vanlig import. Varan är efter förtullning fri att säljas
inom EU utan vidare tullprocedur.)
2Temporär import (För dig som tillfälligt vill importera
en vara och därefter returnera den i oförändrat skick
till tredje land.)
3Aktiv förädling (För dig som tillfälligt vill ta in en vara,
bearbeta den och sedan returnera den till tredje land.)
Chamber Trade
Sweden
Handel utanför EU
Vad är en varukod?
De flesta regler och avgifter vid import bygger på varans
varukod, även kallat statistiskt nummer. Alla varor klassi
ficeras enligt olika varukoder och finns specificerade i
EU:s tulltaxa. Tulltaxan består av ca 12 000 olika nummer.
Numret styr hur mycket tull och andra avgifter som ska
betalas. Det visar också om några speciella villkor måste
vara uppfyllda och om det krävs tillstånd eller licenser
för att få importera varan.
Varukoden har olika namn beroende på hur många
siffror som ingår. Vid import till EU består varukoden
av 10 siffror och kallas för Taric-nummer. De första 8
siffrorna i varukoden kallas för KN-nummer och används
vid export. De första 4 siffrorna kallas för HS-nummer
vilket är en internationell indelning som är densamma
i nästan hela världen. Varukoderna finns upptagna i en
databas kallad TARIC. Vill du veta en specifik varukod
kontakta Tullverket (TullSvar 0771-520 520).
Vad är tullvärde?
Det värde på vilken tull och moms beräknas kallas för
tullvärde. I tullvärdet ingår det pris som varan har enligt
leverantörsfakturan, d v s det pris som har betalats med
tillägg av frakt- och försäkringskostnader som uppkommit utanför EU:s gräns. Detta innebär att alla kostnader
som uppkommit utanför EU ska ingå i värdet.
Exempel på andra tullpliktiga kostnader som ska ingå i
tullvärdet är: försäljningsprovision, emballagekostnader,
royalty och licensavgifter.
”Alla varor klassificeras
enligt olika varukoder
och finns specifi
cerade i EU:s tulltaxa”
Chamber Trade
Sweden
Handel utanför EU
Frihandelsavtal, vad innebär det?
EU har slutit frihandelsavtal med cirka 30 länder som
innebär att de flesta varor blir tullfria i handeln mellan EU
och respektive land. Vilka länder som det finns frihandelsavtal med framgår av Tullverkets hemsida. Grundregeln
är att varor som är helt framställda i ett land ska anses
ha sitt ursprung i det landet. Det gäller huvudsakligen
produkter av råvarukaraktär som inte genomgått någon
egentlig bearbetning.
Det stora flertalet varor genomgår dock någon form av
bearbetning, oavsett om det rör sig om sammansättning
av en vara eller tillverkning av en ny med inköpta delar,
s k tillräcklig bearbetning. Vad som menas med tillräcklig
bearbetning finns fastslaget i de olika frihandelsavtalen.
I särskilda bearbetningslistor beskrivs, vara för vara,
vilken bearbetning de olika ingående materialen ska
genomgå för att slutprodukten ska få ursprung i tillverkningslandet. Medlemmar i en handelskammare kan
kontakta Stockholms Handelskammares Expedition på
[email protected] eller Sydsvenska Industrioch Handelskammaren på [email protected]
för mer information om vilken bearbetning som krävs
enligt bearbetningslistorna.
Ursprungsdokumentation
När ursprungslandet har fastställts måste det dokumenteras. Vid tillämpning av något av EU:s frihandelsavtal
kan ett EUR 1-certifikat användas. Exportören fyller i en
försäkran om varans ursprung och blanketten stämplas
sedan av tullmyndigheten i exportlandet. För sändningar
med lägre värden kan en fakturadeklaration användas
istället för EUR 1-certifikatet. Fakturadeklarationen är en
fastställd intygsformulering som exportören kan skriva
eller stämpla direkt på fakturan. Det har den fördelen att
det blir ett dokument mindre att hantera.
”EU har slutit fri
handelsavtal med
cirka 30 länder som
innebär att de flesta
varor blir tullfria”
Chamber Trade
Sweden
Handel utanför EU
EU:s GSP-system
EU medger tullättnader, d v s tullfrihet eller tullnedsättning, för export från utvecklingsländer till EU genom
ett särskilt system – Generalized System of Preference.
Syftet är att uppmuntra utvecklingsländernas industrialisering och export av framförallt bearbetade varor.
Systemet omfattar ett stort antal industrioch jordbruksvaror. Beroende på varans känslighet för EU:s producenter kan antingen tullfrihet eller en tullnedsättning beviljas.
För att kunna få en lägre importtull krävs ett ursprungsbevis från ursprungslandet som kallas för GSP-certifikat
formulär A. Exportören fyller i intyget vilket därefter
bestyrks av berörd myndighet i ursprungslandet.
Berörs min vara av några
särskilda importbestämmelser?
Vissa varor beläggs, utöver mervärdesskatt, även med
punktskatter, t ex alkoholdrycker, tobaksvaror och
trycksaker som innehåller annonser. En hel del varor får
endast föras in under förutsättning att vissa villkor är
uppfyllda.
Företag som handlar med nedanstående produkter
måste vara registrerade hos berörd myndighet. Ofta
krävs ett särskilt importtillstånd och/eller importlicens.
• A
nimaliska produkter, levande djur, växter, spannmål
och utrotningshotade djur och växter (Jordbruksverket)
• Vissa fiskprodukter Fiskeriverket
• Alkoholdrycker (öl, vin och sprit) (Skatteverket)
• Livsmedel (Livsmedelsverket)
• Läkemedel, injektionssprutor, teknisk sprit och
alkoholhaltiga preparat (Läkemedelsverket)
• Explosiva ämnen (Myndigheten för samhällsskydd
och beredskap)
• Radioaktiva ämnen (Strålskyddsmyndigheten)
• Kemikalier (Kemikalieinspektionen)
• Gifter (Länsstyrelsen)
• Vapen (Polisen)
• Radiosändare (Post och Telestyrelsen)
”En hel del varor får
endast föras in under
förutsättning att vissa
villkor är uppfyllda”
Importörer kan vända sig till Tullverket (TullSvar
0771-520 520) för att få hjälp med vilka eventuella
nationella skatter och avgifter som ska betalas vid för
tullningen och om det behövs importtillstånd eller
importlicens för deras importvaror.
Chamber Trade
Sweden
Internationella transporter
Hur fungerar internationella
transporter
Att anlita en speditör
Logistiktjänster köps enklast upp genom en speditör. En
speditör arbetar med att hitta lämpligt transportmedel
för olika behov. Speditören kan själv sköta transporten
eller i vissa fall få ett transportörsansvar även om denne
inte har transporten i egen regi. Speditören kan även ta
hand om lagring av varor. Till speditörens uppgifter kan
också höra att ta emot en vara, förtulla den och sköta
om alla dokument som är nödvändiga för import och
export, d v s agera som ett ombud för ett import- och/
eller exportföretag.
Om du som företagare köper olika tjänster från en
speditör är det ofta du själv som står som ansvarig.
Därför är det viktigt att titta över vad som gäller och att
man avtalar om vad som ska gälla om något skulle gå fel.
Även om speditören kan hjälpa till med allt som gäller
frakt, logistik och tull så kan det vara bra att känna till
lite om det mest grundläggande inom fraktbranschen,
se vidare om Incoterms, transportförsäkringar, transportsätt och frakthandlingar.
När du har hittat ett speditionsföretag som verkar
intressant var noga med att läsa om vilka tjänster de är
inriktade på, om de har olika certifieringar och om de är
anslutna till olika branschorganisationer. Detta kan ge en
fingervisning om hur etablerat företaget är.
Leveransvillkor, vad är Incoterms?
Vid försäljning av varor måste varan transporteras mellan
säljaren och köparen. Det är viktigt att parterna kommer
överens om vad som ska gälla mellan dem beträffande
transporten. Viktiga frågor är t ex om det är köparen
eller säljaren som ska boka och betala transporten och
vem som är ansvarig för varan under transporten och
därför har anledning att försäkra den. Därför gäller det
att välja en lämplig leveransregel.
”Till speditörens upp
gifter kan också höra
att ta emot en vara,
förtulla den och sköta
om alla dokument
som är nödvändiga för
import och export”
Parallellt med begreppet leveransregel används också
begreppet ”Allmänna leveransvillkor”.
”Allmänna leveransvillkor” anger de villkor som gäller för
köpet som helhet, t ex ansvar för fel i varan eller vid försenad leverans. I de allmänna leveransvillkoren kan därför också den leveransregel ingå som gäller för köpet.
Chamber Trade
Sweden
Incoterms
De vanligaste leveransreglerna i internationell handel
kallas för Incoterms. Incoterms utarbetas av Internationella Handelskammaren (ICC). Nu gällande version,
Incoterms 2010, gäller sedan den 1 januari 2011.
I Incoterms anges vad som gäller mellan säljare och
köpare beträffande kostnader, risker och åtaganden
när varan ska transporteras mellan säljare och köpare.
Incoterms innehåller bara skyldigheter för säljare och
köpare, och inte för exempelvis transportören.
Dessa fyra regler kan bara användas för sjöfrakt:
8 FAS (Free Alongside Ship) – Fritt vid fartygets sida
9 FOB (Free On Board) – Fritt ombord
10 CFR (Cost and Freight) – Kostnad och frakt
11 CIF (Cost, Insurance and Freight) – Kostnad,
försäkring och frakt
Incoterms består av 11 regler:
Det finns inget formellt hinder mot att man genom egna
tillägg ändrar eller förtydligar innebörden av en regel enligt Incoterms. Det är dock mycket viktigt att ett sådant
tillägg är tydligt och man bör noga tänka igenom dess
innebörd. Många gånger finner man då att det önskade
resultatet uppnås genom val av en annan Incotermsregel.
Dessa sju regler gäller för alla transportsätt
1 EXW (Ex Works) – Från fabrik
2 FCA (Free Carrier) – Fritt fraktföraren
3 CPT (Carriage Paid to) – Fraktfritt
4 CIP (Carriage and Insurance Paid To) –
Fraktfritt inklusive försäkring
5 DAT (Delivered At Terminal) – Levererat angiven terminal
6 DAP (Delivered At Place) – Levererat angiven plats
7 DDP (Delivered Duty Paid) – Levererat förtullat
I detta sammanhang kan också nämnas Combiterms
som är ett kostnadsfördelningssystem som bygger på
Incoterms. För ett stort antal kostnadsposter kan man i
Combiterms utläsa om säljaren eller köparen ska stå för
den aktuella kostnaden beroende på vilken leveransregel
enligt Incoterms som valts. Om man önskar att kostnaderna ska fördelas enligt Combiterms ska detta anges i
anslutning till Incotermsregeln. Combiterms har tagits
fram i Sverige men har nått viss internationell spridning.
”Det finns inget
formellt hinder mot
att man genom egna
tillägg ändrar eller
förtydligar innebörden
av en regel enligt
Incoterms”
Chamber Trade
Sweden
Varför är det viktigt att ha
en transportförsäkring?
Den som köper eller säljer varor bör, om denne under
någon del av transporten står risken för godset, skydda
sig mot ekonomisk förlust genom att teckna en transportförsäkring.
Vid alla köp finns det ett bestämt tillfälle då risken för att
godset går förlorat eller skadas övergår från säljaren till
köparen. Denna riskövergång kan ske hos avsändaren,
hos mottagaren eller någonstans under transporten.
Exakt när och var övergången sker bestäms av vad man
kommit överens om. Oftast sker detta genom att man
i köpeavtalet väljer ett leveransvillkor enligt Incoterms
2010. Incoterms reglerar vem som står risken om varorna
skadas eller kommer bort.
Vid alla köp finns
det ett bestämt
tillfälle då risken
för att godset
går förlorat eller
skadas övergår
från säljaren till
köparen.
Riskövergången sker ofta när någon annan än avsän
daren eller mottagaren har direkt kontroll över godset.
Det kan t ex vara en transportör, speditör, lagerhållare,
hamn, eller stuveribolag och de har alla ansvar för det
gods de tar hand om för sina kunders räkning.
Chamber Trade
Sweden
Olika transportsätt och
dess frakthandlingar
Bil/Lastbil/Trailer
Det utan jämförelse vanligaste transportsättet vid leveranser till/från Sverige från/till övriga Europa är bil. Över
80 procent av allt gods transporteras med bil idag. En
orsak är att biltransporter medger så kallade ”dörr-tilldörr”-leveranser, såväl inom Europa som inrikes. Detta
transportsätt erbjuder också en hög frekvens där leveranser kan ske varje dag. Normalt erbjuder speditionsföretagen 24, 48 eller 72 timmars leveranstider beroende
på avstånd mellan avsändare och mottagare. Biltransporter passar de flesta varuslag. Även gods som kräver
kyl- eller värmetransporter lämpar sig ofta för bilfrakt.
samma uppgifter. CMR-fraktsedeln är inte en s k åtkomsthandling som berättigar innehavaren att få ut godset,
utan godset lämnas ut på bestämmelseorten till den i
fraktsedeln angivne mottagaren.
Bil är oftast det billigaste transportsättet, bl a beroende
på att omlastningar till och från järnväg och båt oftast
kan undvikas. Numera transporteras trailers även på
järnväg för att minska påverkan på miljön. Genom att
föraren inte behövs under järnvägstransporten hålls
kostnaderna nere.
Se även avsnittet med Vikt, måatt och volym
Fördelar:
• förhållandevis billigt
• flexibelt
• många fasta rutter att välja mellan
• passar bra till många olika typer av gods
Nackdelar:
• fungerar bäst inom Europa (till resten av världen
är det båt eller flyg som gäller)
”Över 80 procent
av allt gods trans
porteras med bil
idag”
Fraktdokument vid biltransporter kallas för CMRfraktsedel. Den kan se lite olika ut beroende på vilket
transportföretag som anlitas, men innehåller i stort sett
Chamber Trade
Sweden
Järnväg
Järnvägstransporterna har genomgått en betydande
utveckling och utgör i dag ofta ett starkt alternativ, bl a
ur miljösynpunkt. Det är vanligt att bulklaster sänds per
järnväg liksom godsmoduler som särskilt anpassats för
järnvägsvagn. Leveranstiden är vanligen något längre
jämfört med biltransporter.
Fördelar:
• billigt
• miljövänligt
Det återstår fortfarande en hel del att göra för att få till
stånd ett verkligt effektivt utnyttjande av järnvägen som
transportmedel. Olika standarder i olika länder med skilda spårvidder och ömsom vänster- ömsom högertrafik
försvårar sammanhängande transporter utan tids- och
kostnadskrävande omlastningar. Om detta kan åtgärdas,
infrastrukturen byggs ut och antalet avgångar utökas,
kan järnvägen bli ett mer utnyttjat komplement till biltransporterna. Ett exempel på detta är s k combi-trailers
som är specialanpassade för att kunna transporteras
med såväl bil som järnväg.
Se även avsnittet med Vikt, mått och volym
Nackdelar:
• inte lika flexibelt som bil
• inte lika snabbt som bil
”Järnvägstrans
porterna har genom
gått en betydande
utveckling och utgör
i dag ofta ett starkt
alternativ, bl a ur
miljösynpunkt”
Inom Västeuropa används CIM-fraktsedeln för järnvägs
transport, som i likhet med CMR-fraktsedeln inte utgör
någon åtkomsthandling.
Chamber Trade
Sweden
Båt
Merparten av antalet sändningar som transporteras
med båt är lastat i containers som möjliggör en rationell
hantering av godset vid omlastningar och för ”dörr-tilldörr”-leveranser. Det går att köpa egna containertransporter om varan man köper har passande volymer för en
sådan transport. Det är vanligt att inköpsvolymen anpassas till containerstorlekarna. De stora speditörerna har
ofta s k samlastningar där flera kunders gods samlas i
samma container och därmed kan sjötransport erbjudas
även för mindre volymer. Transport på sjö är förmodligen
det billigaste transportsättet men också det långsammaste.
var särskilt vanligt för bulklaster och förekommer fort
farande exempelvis när det gäller oljetransporter.
Sjötransporter skiljer sig från andra transportsätt när det
gäller frakthandlingen genom att den har funktion som
åtkomsthandling. Frakthandlingen kallas konossement
eller Bill of Lading (B/L). Godset lämnas ut till den som
har ett original av konossementet, oavsett om denne
står som mottagare eller inte. Det har sin förklaring i
de speciella förhållanden som länge varit gällande för
sjötransporter. Eftersom en sjötransport kunde ta flera
månader i anspråk var det vanligt att hela fartygslaster
bytte ägare under transporten, i bland flera gånger. Det
Fördelar:
• billigt
• passar bra till stora volymer (speciellt bra om ett
företag själv kan fylla en container)
• bra vid transport av tung last
• bra vid import från länder långt från Europa
Nackdelar:
• tar lång tid (upp till två månader är vanligt)
• inte så flexibelt vid transport av mindre volymer.
”De stora spedi
törerna har ofta s k
samlastningar där flera
kunders gods samlas i
samma container och
därmed kan sjötrans
port erbjudas även för
mindre volymer”
Chamber Trade
Sweden
Flyg
Det snabbaste leveranssättet och det som erbjuder
mest frekventa avgångar är flyget. Men det är samtidigt
det dyraste och används därför oftast för dyrare varor
samt för gods som behöver komma fram snabbt. Ett
typexempel är leveranser av reservdelar för att avhjälpa
ett produktionsstopp i en fabriksanläggning, men även
många andra leveranser sker i dag med flyg.
Det snabbaste
leveranssättet och
det som erbjuder
mest frekventa
avgångar är flyget.
Men det är samtidigt det dyraste...
Frakthandlingen utgörs av en AirwayBill, AWB, som inte
heller är någon åtkomsthandling.
Fördelar:
• snabbt
• bra vid transport av små volymer
Nackdelar:
• dyrt (speciellt för gods som har en stor volym)
Chamber Trade
Sweden
Expressförsändelser
(kurirförsändelser)
Detta transportsätt innebär att olika företag åtar sig att
leverera, oftast mindre skrymmande försändelser, direkt
från leverantör till mottagare. Det kan gälla särskilt viktiga eller brådskande leveranser. Reservdelsförsörjning
sker ofta som expressförsändelser, eftersom driftstopp
och andra avbräck kräver snabb transport.
Mestadels transporteras expressförsändelser med flyg
och det har blivit en allt mer efterfrågad tjänst på grund
av snabbheten men också att kostnaderna kan överblickas tydligare då priset ofta är baserat på leverans
”dörr- till-dörr”, där allt är inkluderat i priset.
Expressförsändelsen är ofta det dyraste leveranssättet,
men priset ska jämföras med kostnaden för transport,
eventuell lagerhållning, straffavgifter etc.
Post
Post utnyttjas i godstrafiken mest inrikes som
företagspaket och jämförs oftast med biltransport.
Begränsningar gäller för både vikt och volym.
Farligt gods
Vid transporter av kemikalier som klassas som farligt
gods finns särskilda villkor som måste vara uppfyllda.
Det krävs speciell dokumentation som ska fyllas i med
transportklassificering, varuslag, farlighet m m. Olika
regelverk gäller för olika transportsätt. Normalt sett
har tillverkaren/leverantören av denna typ av gods god
kännedom om vad som gäller.
”Expressförsändelsen
är ofta det dyraste
leveranssättet, men
priset ska jämföras
med kostnaden för
transport, eventuell
lagerhållning, straff
avgifter etc”
Chamber Trade
Sweden
Vikt, mått och volym
De olika transportmedlen skiljer sig inte bara åt i transporthastighet, pris m m, utan även hur de förhåller sig
till förhållandet vikt och volym.
Alla transportslag har anpassat sig efter sina förut
sättningar och ”räknar om” sändningens volym till en
debiterbar vikt för att på så sätt kunna ta betalt för transporttjänsten ifråga. Det är en faktor som ofta påverka
transportkostnaden.
Alla transportslag
har anpassat sig
efter sina förutsätt
ningar och ”räknar
om” sändningens
volym till en debiter
bar vikt.
Nedan följer en kort sammanfattning av vad som
gäller för de olika transportmedlen:
•
•
•
•
Flyg och Expressfrakt
1 m3 omräknas till 167 kg
Sjötransport
1 m3 omräknas till 1 000 kg
Inrikes biltransport
Utrikes biltransport
Chamber Trade
Sweden
Den ideella föreningen Chamber Trade Sweden
(CTS) grundades 2011 av sju regionala handels
kammare i Sverige som en internationell plattform
för handelskamrarna och andra medlemsstyrda
näringslivsorganisationer i Sverige för att främja
handel med omvärlden. En viktig del i detta arbete är att främja importen till Sverige.
Chamber Trade Sweden
[email protected] | www.chambertradesweden.se
Visiting address: United Spaces Business Center
Klarabergsviadukten 63, Stockholm Sweden
Importen är en viktig del av Sveriges öppna och
konkurrensutsatta ekonomi och fria handel. Den
bidrar till att konsumenterna får ett mer diversifierat utbud och mer konkurrenskraftiga priser.
Importen utgör också en viktig del av Sveriges export av högförädlade produkter som är beroende
av underleverantörer från hela världen. Importen
står för ca 30 procent av värdet på den svenska
exporten. Många företag börjar sin internationella
verksamhet genom att importera från utlandet.
Importen är särskilt viktig för små företag och för
företagare med utländsk bakgrund. För utveck
lingen i fattigare länder spelar ömsesidig ekonomisk integration en allt viktigare roll. Genom att
öppna marknader för import av produkter som
utvecklingsländerna kan producera ökar deras
möjligheter till utveckling.
Chamber Trade
Sweden

pdf av Importhandboken

Transcription

Similar documents

STOCKHOLM CHAMBER BRASS OCH SKåDESPELAREN BJÖRN

Garofalo di Gragnano – Marknadens bästa

media info 2015 media info 2015

Leverantörslista - Organisationen Fair Trade Återförsäljarna

Old Ox chamber music festival

Max Savikangas - Nya Perspektiv

Plivit Trade tar upp kampen med svenska varor

Men Löplabbet har kluvna känslor inför merförsäljning

Faktabok Att vara konsument

booklet for 2014