Dom Skaraborgs tingsrätt Mål nr B 1296-11

Transcription

Dom Skaraborgs tingsrätt Mål nr B 1296-11
1
SKARABORGS
TINGSRÄTT
Målenhet 2
DOM
2011-07-05
meddelad i
Skövde
Mål nr B 1296-11
PARTER (Antal tilltalade: 1)
Åklagare
Per Lind
Riksenheten för polismål, Göteborg
1.
Målsägande
Folksam
106 60 Stockholm
Företrädd av åklagaren
2.
Isabell Härmark
Sankt Sigfridsgatan 19 Lgh 1101
521 35 Falköping
Särskild företrädare:
Advokat Håkan Johnson
c/o Advokaterna Falck och Johnson AB
Box 243
541 25 Skövde
3.
Joel Härmark
Sankt Sigfridsgatan 19 Lgh 1101
521 35 Falköping
Särskild företrädare:
Advokat Håkan Johnson
c/o Advokaterna Falck och Johnson AB
Box 243
541 25 Skövde
4.
Ulrika Härmark
Sankt Sigfridsgatan 19
521 35 Falköping
Målsägandebiträde:
Advokat Therése Tsarouchas
Allmänna Advokatbyrån i Skövde HB
Box 375
541 28 Skövde
Postadress
Box 174
541 24 Skövde
Besöksadress
Eric Ugglas plats 2
Telefon
Telefax
0500-49 92 00
0500-49 92 01
[email protected]
E-post:
www.domstol.se
Expeditionstid
måndag - fredag
08:30 - 16:00
2
SKARABORGS
TINGSRÄTT
Målenhet 2
5.
DOM
2011-07-05
B 1296-11
Intrum Justitia A/S
Lyngbyvej 20, 2
2100 Köpenhamn Ö
Danmark
Företrädd av åklagaren
6.
JSM Capital AB
Box 1061
432 14 Varberg
Företrädd av åklagaren
Tilltalad
Jonas Bertil JOAKIM Härmark, 740507-5974
Frihetsberövande: Häktad
Torstensonsgatan 26
521 31 Falköping
Offentlig försvarare:
Advokat Lars Schmidt
Advokatfirman Schmidt & Co AB
Järnvägsgatan 12
532 30 Skara
DOMSLUT
Begångna brott
1. Våldtäkt
Lagrum
6 kap 1 § 1 st brottsbalken
2.
Grov kvinnofridskränkning
4 kap 4a § 2 st brottsbalken
3.
Övergrepp i rättssak
17 kap 10 § 1 st 1 p brottsbalken
4.
Misshandel
3 kap 5 § brottsbalken
5.
Bedrägeri
9 kap 1 § 1 st brottsbalken
6.
Urkundsförfalskning
14 kap 1 § brottsbalken
7.
Dataintrång
4 kap 9c § brottsbalken
3
SKARABORGS
TINGSRÄTT
Målenhet 2
DOM
2011-07-05
B 1296-11
Påföljd m.m.
Fängelse 3 år 6 månader
Andra lagrum som åberopas
1. 29 kap 5 § 1 st 5 p Brb
2. 29 kap 2 § 8 p brottsbalken
Följande åtal ogillas
Bedrägeri, åtalspunkten 9
Skadestånd
1. Joakim Härmark ska utge skadestånd till Ulrika Härmark med 175.000 kr jämte
ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 27 mars 2011 till dess
betalning sker.
2. Joakim Härmark ska utge skadestånd till Isabell Härmark med 8.000 kr jämte ränta
på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 26 mars 2011 till dess
betalning sker.
3. Joakim Härmark ska utge skadestånd till Joel Härmark med 8.000 kr jämte ränta på
beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 1 januari 2010 till dess betalning
sker.
4. Joakim Härmark ska utge skadestånd till Intrum Justitia A/S med 10.380 kr jämte
ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 26 maj 2011 till dess
betalning sker.
5. Joakim Härmark ska utge skadestånd till JSM Capital AB med 25.135 kr jämte
ränta på beloppet enligt 6 § räntelagen (1975:635) från den 19 augusti 2009 till dess
betalning sker.
6. Folksams skadeståndsyrkande ogillas.
Häktning m.m.
Joakim Härmark ska stanna kvar i häkte till dess domen i ansvarsdelen vinner laga kraft
mot honom.
Brottsofferfond
Den tilltalade åläggs att betala en avgift på 500 kr enligt lagen (1994:419) om
brottsofferfond.
Ersättning
1. Lars Schmidt tillerkänns ersättning av allmänna medel med 318.500 kr. Av
beloppet avser 163.240 kr arbete, 74.365 kr tidsspillan, 17.195 kr utlägg och 63.700
kr mervärdesskatt.
2. Therése Tsarouchas tillerkänns ersättning av allmänna medel för arbete som
målsägandebiträde med 127.617 kr. Av beloppet avser 100.276 kr arbete, 1.605 kr
tidsspillan, 213 kr utlägg och 25.523 kr mervärdesskatt.
4
SKARABORGS
TINGSRÄTT
Målenhet 2
3.
4.
DOM
2011-07-05
B 1296-11
Håkan Johnson tillerkänns ersättning av allmänna medel för arbete som särskild
företrädare med 63.488 kr (fördelat med 50 % på vardera barnet). Av beloppet
avser 48.972 kr arbete, 1.605 kr tidsspillan, 214 kr utlägg och 12.697 kr
mervärdesskatt.
Kostnaden för försvaret, målsägandebiträdet och den särskilda företrädaren ska
stanna på staten.
5
SKARABORGS
TINGSRÄTT
DOM
2011-07-05
B 1296-11
Målenhet 2
YRKANDEN M.M.
Åklagaren har framställt de yrkandena som framgår av domsbilagan 1.
Åklagaren har yrkat att Joakim Härmark ska kvarbli i häkte tills domen i
ansvarsdelen vinner laga kraft mot honom. Åklagaren har som särskilda
häktningsskäl åberopat kollusions- och recidivfara samt bestämmelsen i 24 kap 1 §
andra stycket rättegångsbalken.
Ulrika Härmark, som biträtt åtalet, har yrkat skadestånd av Joakim Härmark med
125 000 kr avseende kränkning och 25 000 kr avseende sveda och värk beträffande
åtalet för grov kvinnofridskränkning och övergrepp i rättssak. Hon har yrkat
skadestånd av honom med 75 000 kr avseende kränkning och 10 000 kr avseende
ersättning för sveda och värk beträffande åtalet för våldtäkt. Hon har yrkat ränta
enligt 6 § räntelagen på de angivna beloppen från den 27 mars 2011 tills betalning
sker. Hon har åberopat samma bevisning som åklagaren.
Isabell Härmark har yrkat skadestånd av Joakim Härmark med 10 000 kr för
kränkning och 1 000 kr för sveda och värk jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den
26 mars 2011 tills betalning sker. Hon har åberopat samma bevisning som
åklagaren.
Joel Härmark har yrkat skadestånd av Joakim Härmark med 10 000 kr för
kränkning och 1 000 kr för sveda och värk jämte ränta enligt 6 § räntelagen från den
26 mars 2011 tills betalning sker. Han har åberopat samma bevisning som
åklagaren.
6
SKARABORGS
TINGSRÄTT
DOM
2011-07-05
B 1296-11
Målenhet 2
DEN TILLTALADES INSTÄLLNINGAR
Joakim Härmark har bestritt straff- och skadeståndsrättsligt ansvar. Han har inte
gjort några vitsordanden avseende de enskilda anspråken. Han har yrkat att han ska
försättas på fri fot.
DOMSKÄL
Åtalet för grov kvinnofridskränkning och övergrepp i rättssak, åtalspunkten 1,
åtalet för våldtäkt, åtalspunkten 2, åtalet för misshandel, åtalspunkterna 3
och 4
Åklagaren har yrkat ansvar å Joakim Härmark för grov kvinnofridskränkning, flera
fall av övergrepp i rättssak och ett fall av våldtäkt mot hans hustru Ulrika Härmark,
ett fall av misshandel mot hans dotter Isabell Härmark samt ett fall av misshandel
mot hans son Joel Härmark. Åklagarens gärningspåståenden bygger framför allt på
Ulrika Härmarks, Isabell Härmarks och Joel Härmarks uppgifter. Åklagaren har
därutöver åberopat viss annan bevisning. Det är åklagaren som har att bevisa sina
gärningspåståenden.
I brottmål ställs höga beviskrav. För en fällande dom i brottmål krävs att domstolen
vid en samlad bedömning av utredningen kommer fram till att det är ställt utom
rimligt tvivel att den tilltalade har gjort sig skyldig till vad som lagts henne eller
honom till last. Det är inte tillräckligt att en målsägandes uppgifter är mer
trovärdiga och tillförlitliga än den tilltalades utan det krävs att en målsägandes
uppgifter stöds av annan bevisning. I mål av förevarande slag saknas ofta direkta
vittnesiakttagelser och teknisk bevisning men det hindrar inte att bevisningen ändå
kan befinnas tillräcklig för en fällande dom. En huvuduppgift i sådana mål är att
bedöma trovärdigheten och tillförlitligheten av målsägandens utsaga. En alltigenom
trovärdig och tillförlitlig utsaga av en målsägande kan i förening med vad som i
7
SKARABORGS
TINGSRÄTT
DOM
2011-07-05
B 1296-11
Målenhet 2
övrigt framkommit i målet, t.ex. uppgifter från andra personer vad målsäganden
berättat för dem om åtalade gärningar, uppgifter från andra personer om
målsägandens beteenden efter händelsen samt uppgifter från andra personer
avseende deras iakttagelser av skador på målsäganden, vara tillräcklig för en
fällande dom.
Tingsrätten anser inledningsvis att följande förhållanden framgår av utredningen.
Ulrika Härmark och Joakim Härmark träffade varandra någon gång under år 1993,
de flyttade ihop någon gång under år 1995 och gifte sig någon gång under år 2000.
Ulrika Härmark arbetar som barnskötare vid en förskola i Falköping. Joakim
Härmark är anställd som polisassistent vid Polismyndigheten i Västra Götalands län
med placering i Falköping. Han har dessutom arbetat extra på en
beställningscentral. Ulrika Härmark och Joakim Härmark har två gemensamma
barn, Isabell Härmark, 15 år, och Joel Härmark, 11 år. Isabell Härmark ägnar
mycket av sin fritid åt hästsport och Joel Härmark spelar bl.a. fotboll. Isabell
Härmark har hörts i rättssalen. Joel Härmark har hörts av polis den 8 april 2011.
Försvaret har avlyssnat förhöret med Joel Härmark och beretts tillfälle att ställa
frågor. Förhöret med Joel Härmark har filmats och spelats upp i rättssalen.
Någon gång i mars 2008 fick Ulrika Härmark kännedom om att Joakim Härmark
träffat en annan kvinna. Ulrika Härmarks och Joakim Härmarks gemensamma
bostad var då belägen på Torstensonsgatan 26 i Falköping. En tid därefter lånade
Joakim Härmark en mindre lägenhet av en kollega och bodde där en tid. Han kom
sedan att mer och mer vistas i hans och Ulrika Härmarks gemensamma bostad. Från
och med någon gång under sommaren 2008 bodde han i princip återigen i den
bostaden.
Den 23 juli 2008 inträffade något i Ulrika Härmarks och Joakim Härmarks
gemensamma bostad på Torstensonsgatan 26, vilket fick Joel Härmark att ringa
8
SKARABORGS
TINGSRÄTT
DOM
2011-07-05
B 1296-11
Målenhet 2
efter polisen. Poliserna Marcus Åblad och Tomas Björk, vilka hörts som vittnen,
kom till bostaden. Den händelsen ledde inte till något åtal mot Joakim Härmark.
Ulrika Härmark har under den tiden åtalet avser i perioder varit sjukskriven. Den 12
maj 2008 besökte hon läkare vid Mössebergs vårdcentral. Hon sjukskrevs helt under
tiden den 12 – den 31 maj 2008 med diagnosen krisreaktion. Efter den tiden har hon
varit ytterligare sjukskriven. Hon ordinerades medicin och behandlingssamtal. Hon
genomförde med början någon gång i maj 2008 fem sådana samtal med
psykoterapeuten och familjerådgivaren Sivor Simfors, som hörts som vittne. Även
Joakim Härmark har vid ett tillfälle träffat Sivor Simfors.
Den 22 april 2009 skickade Ulrika Härmark ett sms till sin chef Lisa Johansson,
som hörts som vittne. I sms:et skrev Ulrika Härmark ungefär ”du vet att jag har det
jobbigt hemma, igår la han en handduk runt min hals så jag tuppade av, berätta för
de andra om det”. Lisa Johansson var därefter telefonledes i kontakt med Ulrika
Härmark och de träffades några dagar senare. Lisa Johansson diskuterade med
Ulrika Härmark att en polisanmälan borde göras men Ulrika Härmark ville inte göra
det. Lisa Johansson var i kontakt med polisen Pia Edoff. Den 30 april 2009
kontaktade kommissarien AnnKristine Nyström, internutredningsenheten vid
Polismyndigheten i Västra Götaland, Ulrika Härmark per telefon och informerade
om att hon var på väg till Ulrika Härmarks arbetsplats. AnnKristine Nyström och
Ulrika Härmark samtalade sedan på arbetsplatsen. Detta ledde inte till något åtal
mot Joakim Härmark.
Lisa Johansson ordnade så att Ulrika Härmark kom i kontakt med Kinnekullehälsan.
Ulrika Härmark var där i kontakt med företagsläkaren Stina Borén. Stina Borén
sjukskrev Ulrika Härmark helt under tiden den 7 maj – den 20 augusti 2009, halvt
under tiden den 21 augusti – den 2 november 2009, ¼ under tiden den 3 november –
den 2 december 2009 med diagnosen depressiv episod. Den 5 maj 2009 träffade
Ulrika Härmark på Kinnekullehälsan beteendevetaren Kailash Balutia, som hörts
9
SKARABORGS
TINGSRÄTT
DOM
2011-07-05
B 1296-11
Målenhet 2
som vittne. Han ordnade så att hon kom i kontakt med Kvinnohuset i Skövde. BrittMarie Lundberg, som hörts som vittne, arbetar som samtalsterapeut/samtalspartner
vid Kvinnohuset i Skövde. Hon har haft fyra eller fem samtal med Ulrika Härmark.
Den första kontakten mellan dem ägde rum den 19 maj 2009 och den senaste
kontakten ägde rum efter det att Ulrika Härmark den 27 mars 2011 polisanmälde
Joakim Härmark.
Under sommaren 2010 flyttade Ulrika Härmark och barnen från Torstensonsgatan
26 i Falköping till Sankt Sigfridsgatan 19 i Falköping. En tid därefter kom även
Joakim Härmark att i princip flytta in på den adressen. Han har inte varit
folkbokförd där.
Den 29 juni 2010 besökte Ulrika Härmark läkaren Annika Markström vid
Mössebergs vårdcentral. Annika Markström sjukskrev Ulrika Härmark helt under
tiden den 29 juni – den 2 juli 2010 med diagnosen depression och ordinerade
medicin.
Vittnet Vivi-Ann Bergman är Ulrika Härmarks mamma. Vittnet Maria Zetterlund
och Ulrika Härmark har tidigare arbetat tillsammans och är goda vänner. Maria
Zetterlund och Ulrika Härmark har i princip daglig telefonkontakt och träffas
ibland. Vittnet Edvin Trygg och Ulrika Härmark gick i gymnasiet samtidigt. Någon
gång i februari 2010 kom de i kontakt med varandra via Facebook. De har därefter
också haft mycket kontakt via telefon. De har under år 2010 träffats personligen
några gånger. Han hjälpte till när hon flyttade från Torstensonsgatan till Sankt
Sigfridsgatan. Deras kontakter upphörde nästan helt någon gång under sommaren
2010. Vittnet Martin Käll, Ulrika Härmark och Joakim Härmark har känt varandra
under ett flertal år. Deras barn har gemensamma intressen. Någon gång under
sensommaren eller hösten 2010 inledde Martin Käll och Ulrika Härmark en
relation. Vittnet Anna-Lena Mann är polis med placering i Falköping. Hon och
Ulrika Härmark gick någon gång under 1998 eller 1999 på Komvux samtidigt.
10
SKARABORGS
TINGSRÄTT
DOM
2011-07-05
B 1296-11
Målenhet 2
Ulrika Härmark kontaktade för ungefär två år sedan Anna-Lena Mann via
Facebook. Ulrika Härmark och Anna-Lena Mann hade därefter flera kontakter, dels
via Facebook, dels per telefon, dels genom att de träffades personligen. Christoffer
Binnberg är kollega med Patrik Härmark. Vittnet Martina Olsson Frisk är läkare
och specialist i rättsmedicin.
Den 27 mars 2011 kom Ulrika Härmark och barnen till polisstationen i Falköping.
De träffade där bl.a. Anna-Lena Mann. Ulrika Härmark gjorde då en polisanmälan
mot Joakim Härmark. Samma dag anhölls Joakim Härmark i sin frånvaro och han
greps dagen därpå. Han häktades den 30 mars 2011 och har sedan dess varit häktad.
Tingsrätten övergår att sammanfattningsvis redogöra för vad Ulrika Härmark,
Isabell Härmark, Joel Härmark och Joakim Härmark berättat i tingsrätten.
Tingsrätten konstaterar att Ulrika Härmarks, Isabell Härmarks och Joel Härmarks
berättelser om vad som hänt skiljer sig fundamentalt åt från Joakim Härmarks
uppgifter.
Ulrika Härmark har berättat att hon under den tiden åtalet avser upplevt att Joakim
Härmark kontrollerat henne genom att bl.a. ofta ringa till henne och uppsöka platser
där hon kunde befinna sig. Hon har vidare berättat att han kallat henne ”fula saker”.
Hon har också berättat att det, efter att hon fått vetskap om Joakim Härmarks varit
otrogen, funnits med i bilden hela tiden att hon ville skiljas men att Joakim Härmark
inte ville detta. Hon har även berättat att hon under den tiden som åtalet avser mått
psykiskt dåligt och att hon av den anledningen ibland skurit sig i handlederna men
att detta inte skett i samband med de åtalade gärningarna.
Ulrika Härmark har beträffande åtalet för kvinnofridskränkning och övergrepp i
rättssak berättat att Joakim under perioden maj 2008 – den 27 mars 2011 på de av
åklagaren angivna platserna agerat mot henne på de sätten som åklagaren beskrivit i
gärningsbeskrivningarna. Hon har vidare berättat att Joakim Härmarks ageranden
11
SKARABORGS
TINGSRÄTT
DOM
2011-07-05
B 1296-11
Målenhet 2
mot henne bl.a. åsamkat henne de smärtor och skador som åklagaren angivit i
gärningsbeskrivningarna samt att hon tagit de hotelser som han uttalat till henne på
allvar. Hon har beskrivit att Joakim Härmarks ageranden mot henne utlösts av att
hon förklarat för honom att hon inte längre önskade leva med honom. Hon har
berättat att hon och barnen flyttat från Torstensonsgatan 26 till Sankt Sigfridsgatan
19 för att de själva skulle bo på den sistnämnda adressen men att Joakim Härmark
sedan bara flyttat dit samt att hon inte orkat och vågat göra något åt detta, trots att
hon känt att hon därigenom gjort barnen besvikna.
Ulrika Härmark har beträffande åtalet för våldtäkt berättat att den gärningen
inträffat på Torstensonsgatan 26 någon gång i slutet av år 2009 eller början av år
2010, att hon och Joakim Härmark befann sig i deras gemensamma sovrum, att de
då var på väg att lägga sig, att hon var klädd i t-shirt och trosor, att han drog av
henne trosorna, att han lade sig över henne, att han höll fast hennes armar över
huvudet, att hon flera gånger bad honom att sluta, att hon sa att hon inte ville ha
samlag med honom, att han inte brydde sig om detta och att han mot hennes vilja
tvingade henne till samlag, vilket varade i en till två minuter. Hon har beskrivit att
hon fick ont i armarna och underlivet samt att hon fick röda märken på armarna.
Hon har vidare berättat att hon och Joakim Härmark haft samlag både före och efter
den händelsen under den tiden åtalet avser, att det inte hänt ofta och att hon
egentligen inte velat ha samlag med Joakim Härmark men att hon ”ställt upp” för
honom.
Ulrika Härmark har beträffande åtalet för misshandel mot Isabell
sammanfattningsvis berättat följande.
Joakim skulle slå Ulrika. Isabell gick då emellan. Joakim puttade Isabell, som slog i
näsan i toalettdörren och bakhuvudet i golvet. Ulrika såg när detta hände. Hon
noterade även att Isabell blödde från näsan.
12
SKARABORGS
TINGSRÄTT
DOM
2011-07-05
B 1296-11
Målenhet 2
Isabell Härmark har sammanfattningsvis berättat följande:
Joakim och Ulrika började bråka någon gång i mars 2008. Vid ett tillfälle hörde
Isabell att Ulrika skrek på nedre våningen. Isabell hörde även att Ulrika blev strypt.
Isabell gick ner. När Isabell kom in i Ulrika och Joakims sovrum såg Isabell att
Joakim satt på Ulrika och att han höll ett tag om hennes hals.
Vid ett tillfälle i maj 2008 hörde Isabell en duns från toaletten. Joakim var arg och
skrek. Hon hörde att Joel skrek. Hon gick sedan ner till första våningen. Hon såg att
Joakim höll ett polisgrepp på Ulrika. Joel ringde sedan till polisen.
Vid ett tillfälle under sommaren 2008 ströp Joakim Ulrika framför ögonen på
Isabell och Joel. Joakim släppte taget när Isabell och Joel skrek på Joakim.
Vid ett tillfälle under år 2008 eller 2009 hörde Isabell att Joakim skrek på Ulrika.
Isabell hörde en duns. När hon kom ner låg Ulrika på kakelgolvet i hallen. Ulrika
var ”groggy”, medvetslös och andades inte. Isabell hjälpte Ulrika upp till Isabells
rum.
När Ulrika, Joel och Isabell skulle flytta från Torstensonsgatan till Sankt
Sigfridsgatan kom Joakim i en civil polisbil. Han frågade vad de gjorde och sa att
de inte skulle flytta. Han tog ett polisgrepp på Ulrika. När de flyttat till Sankt
Sigfridsgatan var det inte meningen att Joakim skulle flytta dit men han gjorde det
ändå.
Den 25 mars 2011 när Isabell varit på disko hörde hon att Joakim tog ett stryptag på
Ulrika. Ulrika sov då på en madrass utanför Isabells rum. Isabell hörde dunsar
nerför trappan. Det var Joakim som puttade ner Ulrika därifrån. Isabell gick ner.
Hon såg att Joakim höll hårt i Ulrikas armar. Isabell tog med sig Ulrika upp på sitt
rum. Isabell ställde stolar framför dörren för att hindra Joakim att komma in där.
13
SKARABORGS
TINGSRÄTT
DOM
2011-07-05
B 1296-11
Målenhet 2
Isabell har vid många andra tillfällen, ”100 gånger”, sett och hört att Joakim tagit
strupgrepp på Ulrika. Isabell satt ofta i trappan och hörde att Joakim ströp Ulrika.
Isabell gick därför ned och då släppte han taget om Ulrika. Isabell har sett att Ulrika
ofta varit röd på halsen och att hon haft blåmärken på armarna. Isabell har hört att
Joakim ofta kallat Ulrika för slyna och att han sagt att hon är värdelös. Joakim har
vissa dagar varit snäll medan han andra dagar varit ”helt galen”. Isabell har varit
väldigt rädd och inte varit säker på att Ulrika skulle leva nästa dag. Isabell har på
Torstensonsgatan 26 lagt sig mellan Ulrika och Joakim för att det inte skulle hända
Ulrika något. Isabell är väldigt besviken på Joakim på grund av hans ageranden mot
Ulrika. Joakim har inte heller ställt upp för Isabell. Han ringde ofta till Ulrika och
ville ha koll på henne. När Ulrika pratade i telefon ville han veta vem hon pratade
med.
Den 26 mars 2011 vid 17-18-tiden på Sankt Sigfridsgatan 19 befann sig hon,
Joakim och Ulrika i hallen. Joakim var arg på Ulrika för att hon träffat Martin Käll.
Joakim höll fast henne. Isabell gick emellan för att hon inte ville att han skulle slå
Ulrika. Han puttade därefter Isabell hårt, varvid hon slog i bakhuvudet i dörrkarmen
till toaletten. Till följd därav orsakades hon blödning från näsan och smärta som
varade i en vecka. Hon blev ledsen och chockad, sprang upp på sitt rum och satte
sig under sitt skrivbord.
Joel Härmark har sammanfattningsvis berättat följande.
Förhållandena i familjen förändrades någon gång i mars 2008. Sedan blev det värre
och värre. Den senaste tiden var det extremt. När Ulrika sa att det var slut blev
Joakim arg.
Någon gång under sommaren 2008 på Torstensonsgatan 26 när Joel sov i Ulrikas
och Joakims säng hörde han att Ulrika skrek. Joel gick upp. Isabell rusade ner. Han
14
SKARABORGS
TINGSRÄTT
DOM
2011-07-05
B 1296-11
Målenhet 2
såg att Joakim tryckte upp Ulrika mot ett badrumsskåp, varvid det blev en buckla
där. Joakim höll ett polisgrepp om Ulrikas ena arm. Joel ringde till polisen.
Joel hörde och såg vid många tillfällen, minst 50, att Joakim ströp Ulrika. Joel lade
märke till att Ulrika ofta var röd på halsen. Ofta hörde Joel dunsar, ungefär 10 per
månad, och såg sedan att Ulrika ramlat omkull. Hon blev puttad nerför en trappa.
Han noterade vid flera tillfällen att hon hade blåmärken. Han märkte även att hon
var rädd för Joakim. Under 2008 sov han inte så mycket. Han satt mest uppe. En del
gånger sprang han ner. Ulrika så då att det inte var någon fara.
Joel hörde vid många tillfällen att Joakim hotade att döda Ulrika. För ungefär en
månad sedan hörde han att Joakim i telefonen till Ulrika sa ”jag ska döda dig jävla
slyna eller nåt sånt”. Joakim skrek så högt att Joel hörde det, trots att han befann
sig i vardagsrummet och Ulrika var i köket.
Isabell berättade för Joel att hon vid ett tillfälle hittat Ulrika och att hon då var
medvetslös. Han trodde att det var den 25 mars 2011 när Isabell varit på disko. Han
såg inte den händelsen.
Joel blev utfrågad av Joakim vad Ulrika gör. Joakim ringde ofta till Ulrika, vilket
Joel upplevde som ”rätt störande”.
Vid ett tillfälle för ungefär två år sedan, år 2008 eller 2009, skojade Joel med
Joakim. Joakim blev då arg och tog ett struptag på Joel. Det gjorde ont.
Joakim Härmark har sammanfattningsvis berättat följande:
Han och Ulrika kom tillsammans överens om att han skulle flytta tillbaka till deras
gemensamma bostad på Torstensonsgatan 26 och att han senare skulle flytta in på
Sankt Sigfridsgatan 19. Han kontrollerade inte henne. Under den tiden åtalet avser
15
SKARABORGS
TINGSRÄTT
DOM
2011-07-05
B 1296-11
Målenhet 2
frågade hon ofta ut honom om hans otrohet. Hon sa vid många tillfällen att hon
skulle göra livet surt för honom och sprida rykten om honom. Han agerade inte på
de sätten mot henne som hon beskrivit.
Vid ett tillfälle hittade han Ulrika liggande på golvet med en karta tabletter intill sig,
varvid några tabletter var borta. Han kontaktade giftenheten och fick informationen
att det inte var någon fara. Han kontrollerade med jämna mellanrum att hon
andades, vilket hon gjorde. Hon uttalade anklagelser mot honom inför barnen. Hon
sa inför barnen att han kallade henne slyna, att han skulle döda henne samt att han
slog henne och tog struptag på henne. De hörde orden från henne och inte från
honom. Barnen påverkades av henne. Isabell såg att han tog på Ulrikas hals när de
kysstes. Ulrika duschade ofta, länge och varmt samt höll då duschhandtaget mot
halsen. På grund av detta var hon ofta röd på halsen.
Han tvingade inte Ulrika vid något tillfälle att ha samlag med honom. Vid ett
tillfälle när de hade samlag kom Isabell in i rummet. Det är den händelsen som
Isabell beskrivit att hon såg.
Den 23 juli 2008 var Ulrika upprörd på grund av hans otrohet. Senare på kvällen när
barnen lagt sig hörde han att någon snyftade på toaletten. Hon hade låst in sig där.
Vid ett tillfälle dessförinnan såg han att hon skurit sig i handlederna och att hon på
toaletten sköljde såren som hon hade där. Han såg inte själva skärningen. Han
beslutade sig därför att den 23 juli 2008 öppna dörren till toaletten. Hon satt då med
en kniv i handen. Han bad henne att lägga ifrån sig kniven. Hon skrek åt honom: ”ut
din jävel”. Hon gjorde utfall med kniven mot honom. Hon hade tagit sömntabletter
och var ”groggy”. Han tog tag i hennes högra handled för att få bort kniven. Kniven
hamnade då på golvet. Hon råkade sedan hamna mot dörren till ett badrumsskåp. I
samband därmed öppnades dörren till toaletten. Han såg då Isabell.
16
SKARABORGS
TINGSRÄTT
DOM
2011-07-05
B 1296-11
Målenhet 2
Ulrika skar sig i handlederna vid andra tillfällen. Han försökte vid flera tillfällen att
hindra henne från att göra detta. Hon kunde då ha fått märken men han har inte haft
för avsikt att skada henne. Vid ett tillfälle på Torstensonsgatan 26 hindrade han
henne från att hoppa från balkongen.
Den 21 april 2009 tog Ulrika återigen upp hans otrohet. De befann sig då i
vardagsrummet. Hon sa att det var hans fel att hon skar sig. Hon reste sig upp och
gick mot köket. Han frågade henne vad hon skulle göra. Hon svarade att hon skulle
gå och skära sig om han ville veta. Han sprang till knivarna i köket för att hindra
henne att ta en kniv. Hon gick mot honom och sa ”spelar du polis din jävel”. Hon
tog sedan sömntabletter. Hon sa ”ett och annat” till honom. Hon gav honom en örfil
som träffade över hans ena öra. Hon sa att han kunde få mer. Hon spottade, fräste,
fäktade med armarna och rev honom på hans högra axel. Han bad henne att lugna
sig, vilket hon inte gjorde. Hon tog ett kraftigt tag om hans könsorgan. Han
knuffade undan henne och hon hamnade på köksgolvet. Isabell kom och frågade
vad de gjorde. Ulrika var medveten hela tiden och andades. Hon var dock påverkad
av sömntabletter. Hon följde med Isabell till andra våningen och kom sedan ner.
Den 25 mars 2011 vaknade han vid 2-tiden på natten. Han ropade försiktigt på
Ulrika. Hon sov inte. Han lade sig hos henne på andra våningen. Han reste sig sedan
för att gå ner och äta. Han hjälpte henne upp. Isabell kom då ut från sitt rum och
frågade vad de gjorde. Isabell tog med sig Ulrika in på sitt rum. Han gick ner till
första våningen.
Han har inte utövat något våld mot Isabell och Joel. Den 26 mars 2011 hade de varit
i stallet. Vid lunchtid kom de hem. Isabell skulle gå upp till sitt rum för att hämta ett
recept på tacopaj. Hon snubblade då över skor i hallen. Han såg inte att hon blödde
från näsan. Hon gick upp och Ulrika följde efter. Även han gick upp för att få veta
vad han skulle handla.
17
SKARABORGS
TINGSRÄTT
DOM
2011-07-05
B 1296-11
Målenhet 2
Tingsrätten värderar härefter Ulrika Härmarks uppgifter.
Ulrika Härmarks uppgifter har varit måttfulla och i avsaknad av överdrifter. Det har
inte framkommit några beaktansvärda skäl som ger anledning anta att hon medvetet
skulle vilja beljuga Joakim Härmark. Hon har snarare tonat ner vad hon blivit utsatt
för av honom. Hon har lämnat relativt detaljerade uppgifter om gärningarna som
omfattas av åtalspunkten 1. Hon har rörande vissa händelser, speciellt punkterna m
och n i gärningsbeskrivningen avseende den åtalspunkten, haft svårt att ange när de
inträffat och vad som i detalj hänt. Tingsrätten finner dock inte att detta är
anmärkningsvärt. Ulrika Härmark har i vissa avseenden ändrat sina uppgifter och
lagt till omständigheter i senare polisförhör och i tingsrätten som hon inte tidigare
nämnt samt hennes uppgifter skiljer sig i vissa delar från vad andra förhörspersoner
berättat. Tingsrätten delar inte försvarets uppfattning att detta är anmärkningsvärt
och anser att det endast skett i mindre omfattning. Om vardagslivet präglas av våld
är det inte onaturligt att olika händelser för den som blivit utsatt flyter ihop, att det
blir svårt att hålla isär dem och att ange när de inträffat i tiden. Under sådana
förhållanden är det inte heller märkligt att den som utsatts för brott under tiden
förundersökningen och rättegången pågår minns andra händelser och detaljer.
Försvaret har särskilt påpekat att Ulrika Härmarks och Isabell Härmarks uppgifter
går isär vad det gäller punkten e avseende åtalet för grov kvinnofridskränkning. När
det gäller den punkten har Ulrika Härmark uppgivit att den händelsen inträffat i det
stora rummet. Isabell har berättat att hon hittat Ulrika Härmark på golvet i hallen.
Ulrika Härmark och Isabell Härmark har beskrivit att det varit en kaotisk situation.
Mot den bakgrunden finner tingsrätten att det är möjligt att båda kan ha misstagit
sig om platsen. Tingsrätten anser dock inte att detta ger anledning att ifrågasätta
Ulrika Härmarks och inte heller Isabell Härmarks övriga uppgifter.
Försvaret har gjort gällande att Ulrika Härmark lämnat vaga uppgifter beträffande
åtalet för våldtäkt. Tingsrätten delar inte den uppfattningen. Tvärtom finner
18
SKARABORGS
TINGSRÄTT
DOM
2011-07-05
B 1296-11
Målenhet 2
tingsrätten att Ulrika Härmark angående den punkten på ett klart sätt berättat om
vad som enligt henne inträffat. Hon har varit tydlig med att Joakim Härmark endast
vid ett tillfälle har utsatt henne för sexuellt brott och att det tillfället har ägt rum
någon gång i slutet av år 2009 eller början av år 2010. Att hon inte närmare än så
kunnat ange när gärningen inträffat finner tingsrätten inte är anmärkningsvärt och
inte heller föranleda svårigheter för Joakim Härmark att föra motbevisning.
Det förhållandet att Ulrika Härmark inte tidigare velat göra en polisanmälan mot
Joakim Härmark och att hon inte tidigare stått för uppgifterna att hon utsatts för
våld av Joakim Härmark när hon kontaktats av t.ex. poliser ger inte tingsrätten
anledning anta att de av henne inför tingsrätten lämnade uppgifterna är oriktiga.
Vid en samlad bedömning av det sagda finner tingsrätten att Ulrika Härmarks
uppgifter alltigenom är trovärdiga och tillförlitliga.
Tingsrätten granskar härefter Isabell Härmarks uppgifter.
Isabell Härmark har på ett klart och tydligt sätt beskrivit vad Joakim Härmark utsatt
henne för samt vad hon sett och hört Joakim Härmark utsätta Ulrika Härmark för.
Det har framkommit att Isabell Härmark är väldigt besviken på sin pappa och att
hon har svårt att säga något positivt om honom. Under rådande förhållanden är detta
förståeligt och ger inte anledning anta att hon medvetet beljugit sin pappa. Hennes
uppgifter framstår också som måttfulla och inte överdrivna. Såsom tingsrätten
angivit ovan finner tingsrätten inte att det är anmärkningsvärt att hennes och Ulrika
Härmarks uppgifter går isär något vad det gäller punkten e avseende åtalet för grov
kvinnofridskränkning. Det förhållandet att Isabell Härmark i några mindre
avseenden ändrat sina uppgifter ter sig inte heller märkligt.
Vid en samlad bedömning av det sagda finner tingsrätten att Isabell Härmarks
utsaga alltigenom är trovärdig och tillförlitlig. Det förhållandet att det framkommit
19
SKARABORGS
TINGSRÄTT
DOM
2011-07-05
B 1296-11
Målenhet 2
att hon inte berättat för Joakim Härmark att Ulrika Härmark träffat Martin Käll
föranleder ingen annan bedömning.
Tingsrätten övergår att bedöma Joel Härmarks utsaga.
Förhörsledaren har inte agerat på ett sätt som påverkat Joel Härmark. Det har inte
framkommit några förhållanden som ger anledning anta att han inte uttalat sig fritt
under förhöret. Försvararen har haft möjlighet att ställa kompletterande frågor. Det
finns inte fog för några anmärkningar mot hur förhöret genomförts. Förhörets
genomförande ger inte anledning att minska bevisvärdet av hans uppgifter. Han har
visat en påtaglig sinnesrörelse och direkt när han börjat berätta om vad Ulrika
Härmark utsatts för av Joakim Härmark fallit i gråt. Joel Härmark har på ett klart
och redigt sätt redogjort för vad han känner till om de åtalade gärningarna. Han har
spontant berättat om en händelse där han själv utsatts för våld av Joakim Härmark.
Tingsrätten anser att det inte är anmärkningsvärt att han inte berättat om detta för
någon innan polisförhöret. De uppgifterna som Joel Härmark lämnat i förhöret har
givit klart intryck av att återge något självupplevt. Det frågetecknet som
framkommit är att han eventuellt rört ihop vad Isabell berättat för honom om
händelserna e och k avseende åtalet för grov kvinnofridskränkning. Detta kan enligt
tingsrättens mening dock förklaras av hans ringa ålder och minskar inte
trovärdigheten och tillförlitligheten till hans uppgifter.
Vid en samlad bedömning av det sagda finner tingsrätten att Joel Härmarks utsaga
alltigenom är trovärdig och tillförlitlig. Det förhållandet att det framkommit att han
inte berättat för Joakim Härmark att Ulrika Härmark träffat Martin Käll föranleder
ingen annan bedömning.
Tingsrätten anser att Ulrika Härmarks, Isabell Härmarks och Joel Härmarks utsagor
framstår som klart mer trovärdiga och tillförlitliga än Joakim Härmarks utsaga,
vilken enligt tingsrättens mening framstår som väl inövad och i vissa delar
20
SKARABORGS
TINGSRÄTT
DOM
2011-07-05
B 1296-11
Målenhet 2
konstruerad. Såsom tingsrätten angivit ovan räcker det inte att en målsägandes
berättelse är mer trovärdig och tillförlitlig än den tilltalades berättelse. I förevarande
fall är det frågan om flera målsäganden och deras berättelser får stöd av varandras
utsagor.
Ulrika Härmarks uppgifter får enligt tingsrättens uppfattning extremt starkt stöd av
Isabell Härmarks och Joel Härmarks berättelser. Åklagaren har även åberopat annan
bevisning som stödjer Ulrika Härmarks och även barnens uppgifter. Tingsrätten
övergår att redovisa och granska delar av den bevisningen.
Flera av vittnena är vänner och släkt med Ulrika Härmark. Så är fallet i de flesta
mål av denna karaktär. Det är naturligt eftersom våld i hemmet nästan alltid sker
utan vittnen och offren oftast anförtror sig till en familjemedlem eller nära vän. För
tingsrätten är det dock klart att vittnesmål från familjemedlemmar och vänner måste
hanteras försiktigt. Med det inte sagt att sådan bevisning inte har något bevisvärde
alls.
Joakim Härmark har, förutom möjligen den sista veckan som åtalet avser, bestämt
förnekat att han haft kontroll över Ulrika Härmark, vilket hon och barnen påstått.
Ulrika Härmarks och barnens uppgifter får i den delen stöd av vittnesmålen med
Vivi-Ann Bergman, Maria Zetterlund, Edvin Trygg och Martin Käll. Vivi-Ann
Bergman har berättat att hon den senaste tiden knappt fått träffa Ulrika Härmark.
Maria Zetterlund har uppgivit att hon uppfattat att Joakim Härmark haft behov av
att kontrollera Ulrika Härmark. Maria Zetterlund har berättat att hon vid ett tillfälle
reagerat över att Joakim Härmark ringt många gånger till Ulrika Härmark. Edvin
Trygg har berättat att Ulrika Härmark varit hemma hos honom ett par gånger, att
Joakim Härmark då ringt oavbrutet till henne, att hon vid ett tillfälle lagt ifrån sig
telefonen och att hon sedan noterat att det registrerats 20 - 25 missade samtal.
Martin Käll har uppgivit att han uppfattat att Joakim Härmark kontrollerat Ulrika
Härmark genom att han lagt märke till att Joakim Härmark ofta ringt till Ulrika
21
SKARABORGS
TINGSRÄTT
DOM
2011-07-05
B 1296-11
Målenhet 2
Härmark och frågat var hon är m.m. Tingsrätten anser att de redovisade uppgifterna
från Vivi-Ann Bergman, Maria Zetterlund, Edvin Trygg och Martin Käll ger stöd åt
Ulrika Härmarks, och även barnens, uppfattning att Joakim Härmark kontrollerat
henne.
Martin Käll är den av vittnena som närvarat när några av de påstådda
gärningspåståendena inträffat. Han har uppgivit att han hört att Joakim Härmark
hotat Ulrika Härmark dels den 23 mars 2011, dels den 25 mars 2011. Den
beskrivningen som Martin Käll lämnat angående vad som hänt i mars 2011
överensstämmer med de uppgifterna som Ulrika Härmark lämnat i den delen. Han
har berättat att han hört att Joakim Härmark bl.a. sagt till Ulrika att hon skulle vara
glad att hon levde, att hon visste vad han var kapabel till och att ett människoliv inte
är värt något. Martin Källs redogörelse om vad som hänt under natten den 25 mars
2011 stämmer överens med vad Ulrika Härmark och Isabell Härmark berättat. Han
har berättat att han och Ulrika Härmark pratade i telefon med varandra under den
natten, att han genom telefonen hörde ett kväljande ljud från Ulrika Härmark som
om hon inte fick luft, att linjen bröts, att hon ungefär 30 – 40 minuter senare per
telefon berättade för honom att Joakim Härmark tagit ett struptag på henne. Ulrika
Härmark och Martin Käll har numera ett förhållande, vilket ger tingsrätten
anledning att hantera hans uppgifter varsamt. Tingsrätten finner trots det att hans
uppgifter starkt stöder Ulrika Härmarks uppgifter och också Isabell Härmarks
berättelse.
Även om Anna-Lena Mann inte hört att Joakim Härmark uttalat några hotelser till
Ulrika Härmark den 27 mars 2011 ger Anna-Lena Manns vittnesmål stöd åt Ulrika
Härmarks uppgifter i den delen. Anna-Lena Mann har berättat att Ulrika Härmark
och barnen kommit till polisstationen den dagen, att Ulrika Härmark då varit
skärrad, att Joakim Härmark ringt till Ulrika Härmark, att Anna-Lena Mann hört att
han vrålat högt och osammanhängande, att barnen sagt att så här är det alltid, att
22
SKARABORGS
TINGSRÄTT
DOM
2011-07-05
B 1296-11
Målenhet 2
Isabell uppgivit ”anmäler inte du nu mamma så gör jag det” samt att Anna-Lena
Mann upplevt Joakim Härmark som galen och i psykisk obalans.
Maria Zetterlund har sett skador på Ulrika Härmark. Maria Zetterlund har berättat
att hon någon gång under sommaren 2008 träffade Ulrika Härmark ute på stan, att
hon då såg att Ulrika Härmark hade blåmärken på halsen och att Ulrika Härmark
berättade att Joakim Härmark tagit struptag på henne. Tingsrätten anser att det inte
framkommit några omständigheter som ger anledning att ifrågasätta Maria
Zetterlunds vittnesmål och att hennes utsaga ger ett robust stöd åt Ulrika Härmarks
uppgifter. Det förhållandet att hon och Ulrika Härmark är goda vänner föranleder
ingen annan bedömning. Även Martin Käll har uppgivit att han sett blåmärken på
benen på Ulrika Härmark. Han har uppgivit att hon då kommit med olika
förklaringar, såsom att hon slagit i något och att hästarna orsakat detta.
Vittnena Vivi-Ann Bergman, Lisa Johansson, Sivor Simfors, Kailash Balutia, Maria
Zetterlund, Britt-Marie Lundberg, Edvin Trygg, Anna-Lena Mann och Martin Käll
har uppgett att Ulrika Härmark har berättat för dem om olika händelser som ingår i
åtalspunkten 1. Tingsrätten anser att den bevisningen också ger stöd åt Ulrika
Härmarks berättelse men de uppgifterna har givetvis inte lika högt bevisvärde som
den tidigare redovisade bevisningen.
Anna-Lena Mann, Edvin Trygg och Martin Käll har uppgett att Ulrika Härmark till
dem berättat att Joakim Härmark vid ett tillfälle tvingat henne till samlag. Ulrika
Härmarks uppgifter avseende åtalet för våldtäkt får stöd av nämnda vittnesmål.
Tingsrätten anser att Ulrika Härmarks uppgifter får så starkt stöd att de kan ligga till
grund för bedömningen av samtliga påstådda händelser i åklagarens
gärningspåståenden avseende åtalspunkterna 1 och 2. Därigenom är de gärningarna
styrkta.
23
SKARABORGS
TINGSRÄTT
DOM
2011-07-05
B 1296-11
Målenhet 2
Sedda var för sig är var och en av punkterna a-e., g, k och delar av m avseende
åtalet för grov kvinnofridskränkning enligt tingsrättens mening att bedöma som
misshandel av normalgraden. Med hänsyn till att det är frågan om våld som utövats
mot en hustru i hennes hem där hon ska känna sig trygg anser tingsrätten att ingen
av händelserna är att bedöma som ringa. Gärningen under punkten f är sedd för sig
enligt tingsrättens uppfattning att bedöma som olaga tvång och olaga hot.
Gärningen under punkten h är sedd för sig enligt tingsrättens mening att anse som
olaga tvång. Tingsrätten anser att händelserna under punkterna i, j, l och delar av m
sedda var och en för sig är att betrakta som olaga hot. Olaga hot som inträffat två år
före Joakim Härmark häktats den 30 mars 2011 är preskriberade. Var och en av
gärningarna har enligt tingsrättens mening utgjort led i en upprepad kränkning av
Ulrika Härmarks integritet och gärningarna har varit ägnade att allvarligt skada
hennes självkänsla. Gärningarna är därför att rubricera som grov
kvinnofridskränkning.
Gärningarna i punkten n under åtalspunkten 1 är att bedöma som övergrepp i
rättssak.
Gärningen under åtalspunkten 2 är enligt tingsrättens mening att betrakta som
våldtäkt. Tingsrätten anser att brottet inte att anse som mindre grovt.
Genom Isabell Härmarks och Ulrika Härmarks uppgifter är enligt tingsrättens
uppfattning gärningen i åtalspunkten 3 styrkt. Vad det gäller den gärningen är det
allvarliga i den att det handlar om våld i hemmet från en pappa mot ett barn, vilket
är ägnat att skada barnets trygghet och tillit till en för barnet mycket viktig person.
Under sådana förhållanden är enligt tingsrättens mening gärningen, trots att Isabell
Härmark drabbats av relativt lindrig fysisk skada och smärta, att anse som
misshandel av normalgraden.
24
SKARABORGS
TINGSRÄTT
DOM
2011-07-05
B 1296-11
Målenhet 2
Vad det gäller åtalspunkten 4 är det enbart Joel Härmark som berättat om den
gärningen. Vad Joel Härmark berättat i andra avseenden vinner extremt starkt stöd
av både Ulrika Härmarks och Isabell Härmarks utsagor. Under sådana förhållanden
och då tingsrätten funnit att Joel Härmarks uppgifter är alltigenom trovärdiga och
tillförlitliga anser tingsrätten att hans berättelse kan ligga till grund för
bedömningen av gärningspåståendet under aktuell åtalspunkt. Joel Härmark har
enligt tingsrättens mening inte med säkerhet angivit att han utsatts för andnöd,
varför tingsrätten inte anser att det påståendet är styrkt. Tingsrätten anser däremot
att övriga gärningspåståenden är styrkta. På de skäl som tingsrätten angivit
beträffande bedömningen av åtalspunkten 3 finner tingsrätten att gärningen är att
bedöma som misshandel av normalgraden.
Sammanfattningsvis ska således Joakim Härmark fällas till ansvar för grov
kvinnofridskränkning, flera fall av övergrepp i rättssak och ett fall av våldtäkt mot
Ulrika Härmark, ett fall av misshandel av normalgraden mot Isabell Härmark och
ett fall av misshandel av normalgraden mot Joel Härmark.
Åtalet för bedrägeri och urkundsförfalskning samt Intrum Justitia A/S:s,
tidigare Green Credit AB, enskilda anspråk, åtalspunkten 5
Av utredningen är det klarlagt att en låneansökan om 30 500 kr och ett dokument
för samtycke ingivits till Green Credit och att det beloppet utbetalats. Joakim
Härmark har erkänt att han ansökt om lånet och att han den 18 april 2007 i
Falköping i eget namn undertecknat handlingarna men förnekat att han på dem
skrivit Ulrika Härmarks namn. Han har påstått att Ulrika Härmark i sitt namn
undertecknat handlingarna och att hon varit medveten om lånet. Ulrika Härmark har
gjort gällande att hon inte undertecknat handlingarna och att hon inte känt till något
om lånet.
25
SKARABORGS
TINGSRÄTT
DOM
2011-07-05
B 1296-11
Målenhet 2
I det av åklagaren åberopade sakkunnigutlåtandet anges att resultaten talar för att
Ulrika Härmark inte har skrivit sitt namn på de aktuella handlingarna och att
resultaten talar varken för eller emot att underteckningen beträffande namnet Ulrika
Härmark härrör från Joakim Härmark.
Tingsrätten har ovan funnit att Ulrika Härmarks uppgifter är trovärdiga och
tillförlitliga samt att de får sådant stöd av utredningen att de ska ligga till grund för
tingsrättens bedömning. Utöver vad tingsrätten tidigare angivit får Ulrika Härmarks
uppgifter även stöd av sakkunnigutlåtandet.
Med hänsyn till det sagda finner tingsrätten att det är styrkt att Ulrika Härmark inte
undertecknat handlingarna. Tingsrätten anser att det kan uteslutas att annan person
än Joakim Härmark undertecknat handlingarna i Ulrika Härmarks namn och ingett
dem till Green Credit AB. Joakim Härmarks handlande att underteckna
handlingarna i Ulrika Härmarks namn har inneburit fara i bevishänseende. Joakim
Härmark har vilselett Green Credit AB att utbetala 30 500 kr genom att han
förfalskat löneansökningarna och givit sken av att Ulrika Härmark varit en av
låntagarna. Joakim Härmarks ageranden har inneburit vinning för honom och risk
för skada för Green Credit AB. Till följd av det sagda ska Joakim Härmark, såsom
åklagaren gjort gällande, fällas till ansvar för bedrägeri och urkundsförfalskning.
Med hänsyn till utgången i skuldfrågan finner tingsrätten att det enskilda anspråket
ska bifallas.
Åtalet för grovt bedrägeri, åtalspunkten 6, bedrägeri och urkundsförfalskning,
åtalspunkten 7, samt JSM Capital AB:s enskilda anspråk
Tingsrätten prövar först åtalspunkten 6.
26
SKARABORGS
TINGSRÄTT
DOM
2011-07-05
B 1296-11
Målenhet 2
Tingsrätten har ovan funnit styrkt att Joakim Härmark den 19 augusti 2009 i den
gemensamma bostaden på Torstensonsgatan 26 i Falköping dunkat Ulrika
Härmarks huvud i en badrumsvägg och att han därefter tvingat henne att skriva på
en låneansökan. Av den av åklagaren åberopade skriftliga bevisningen framgår att
låneansökan avsett ett lån till JSM Capital AB om 15 000 kr och att det beloppet
den 26 augusti 2009 utbetalats till ett konto med namnet Ulrika Härmark.
Tingsrätten anser att det kan uteslutas att annan än Joakim Härmark givit in
låneansökan till JSM Capital AB. Joakim Härmark har vilselett JSM Capital AB att
utbetala 15 000 kr, vilket inneburit vinning för honom och risk för skada för JSM
Capital AB. Vilseledandet har bestått i att Joakim Härmark förtigit att han genom
brottslig handling förmått Ulrika Härmark att skriva på låneansökan.
Åklagaren har som skäl för att gärningen ska bedömas som grovt bedrägeri åberopat
att Joakim Härmark använt tvång mot Ulrika Härmark för att genomföra
bedrägeribrottet. Hans ageranden i den delen omfattas av brottet grov
kvinnofridskränkning som han fälls till ansvar för. Med hänsyn härtill anser
tingsrätten att ett beaktande av tvånget vid bedömningen av bedrägeribrottets
svårighetsgrad skulle få karaktär av dubbelbestraffning. Tingsrätten tar därför inte
hänsyn till tvånget. Tingsrätten finner istället att gärningen är att bedöma som
bedrägeri av normalgraden.
Tingsrätten prövar härefter åtalspunkten 7.
Av den av åklagaren skriftliga bevisningen är det klarlagt att två låneansökningar
daterade den 7 december respektive den 9 december 2010 i Falköping ingivits till
JSM Capital AB undertecknade i namnet Ulrika Härmark. Av den skriftliga
bevisningen framgår att 3 169 kr har satts in på ett konto med namnet Ulrika
Härmark den 8 december 2010 och att 10 000 kr har satts in på samma konto den 14
december 2010. Joakim Härmark har förnekat att det är han som har undertecknat
27
SKARABORGS
TINGSRÄTT
DOM
2011-07-05
B 1296-11
Målenhet 2
handlingarna i Ulrika Härmarks namn. Ulrika Härmark har gjort gällande att hon
inte undertecknat handlingarna och att hon inte känt till något om de lånen.
Tingsrätten har ovan funnit att Ulrika Härmarks uppgifter är trovärdiga och
tillförlitliga samt att de får sådant stöd av utredningen att de ska ligga till grund för
tingsrättens bedömning. Tingsrätten anser att hennes uppgifter får sådant stöd att de
även ska ligga till grund för bedömningen av aktuell åtalspunkt. Med hänsyn till det
sagda finner tingsrätten att det är styrkt att Ulrika Härmark inte undertecknat
handlingarna. Tingsrätten finner att det kan uteslutas att annan person än Joakim
Härmark undertecknat handlingarna i Ulrika Härmarks namn och givit in dem till
JSM Capital AB. Joakim Härmarks ageranden att underteckna handlingarna i Ulrika
Härmarks namn har inneburit fara i bevishänseende. Joakim Härmark har vilselett
JSM Capital AB att utbetala 13 169 kr genom att han förfalskat löneansökningarna
och givit sken av att Ulrika Härmark varit en av låntagarna. Joakim Härmarks
ageranden har inneburit vinning för honom och risk för skada för JSM Capital AB.
Gärningen är enligt tingsrättens uppfattning, såsom åklagaren gjort gällande, att
bedöma som bedrägeri.
Med hänsyn till utgången i skuldfrågorna finner tingsrätten att det enskilda
anspråket ska bifallas.
Åtalet för urkundsförfalskning, åtalspunkten 8
Av utredningen framgår att någon den 10 november 2010 i Falköping undertecknat
ett avtal om bredbandstelefoni i Ulrika Härmarks namn och att någon den 9
december 2010 i Falköping undertecknat ett avtal om teletjänster i hennes namn.
Joakim Härmark har förnekat att det är han som utfört underteckningarna. Ulrika
Härmark har gjort gällande att hon inte skrivit under handlingarna.
28
SKARABORGS
TINGSRÄTT
DOM
2011-07-05
B 1296-11
Målenhet 2
I det av åklagaren åberopade sakkunnigutlåtandet anges att resultaten talar för att
Ulrika Härmark inte har skrivit sitt namn på de aktuella handlingarna och att
resultaten talar i någon mån för att underskrifterna har utförts av Joakim Härmark.
Tingsrätten har ovan funnit att Ulrika Härmarks uppgifter är trovärdiga och
tillförlitliga samt att de får sådant stöd av utredningen att de ska ligga till grund för
tingsrättens bedömning. Utöver vad tingsrätten tidigare angivit får Ulrika Härmarks
uppgifter även stöd av sakkunnigutlåtandet. Med hänsyn till det sagda finner
tingsrätten att det är styrkt att Ulrika Härmark inte undertecknat handlingarna.
Enligt tingsrättens mening kan det uteslutas att annan person än Joakim Härmark
undertecknat handlingarna. Joakim Härmarks ageranden har enligt tingsrättens
uppfattning inneburit fara i bevishänseende. Gärningarna är, såsom åklagaren gjort
gällande, att bedöma som urkundsförfalskning.
Åtalet för bedrägeri och Folksams enskilda anspråk, åtalspunkten 9
Joakim Härmark har erkänt att han till polisen den 15 februari 2011 anmält att
kamera, dator m.m. stulits, trots att så inte varit fallet, men förnekat vad åklagaren i
övrigt lagt honom till last.
Av noteringar från Folksam och förhör med skaderegleraren Tomas Ulrich är det
klarlagt att en mansperson ringt till Folksam den 16 februari och den 24 februari
2011, att den personen presenterat sig som försäkringstagaren Ulrika Härmarks före
detta man samt att den personen framstått som en ”myndighetsperson” och van att
hantera liknande ärenden. Med hänsyn till de uppgifterna anser tingsrätten att det
kan uteslutas att den personen som kontaktat Folksam varit någon annan än Joakim
Härmark. Av brev daterat den 15 mars 2011 från Folksam till Ulrika Härmark
framgår att Folksam inom några dagar skulle utbetala försäkringsersättning om
totalt 10 380 kr till Ulrika Härmark. Martin Käll har när han hörts i målet berättat
att han gjort polisanmälan om försäkringsbedrägeri och att försäkringsersättningen
29
SKARABORGS
TINGSRÄTT
DOM
2011-07-05
B 1296-11
Målenhet 2
betalats ut till Ulrika Härmarks konto. Med hänsyn till det sagda anser tingsrätten
att det är styrkt att Joakim Härmark vilselett Folksam att betala ersättning till Ulrika
Härmark med 10 380 kr. Vilseledandet har bestått i att han påstått att kamera, dator
m.m. stulits, trots att så inte varit fallet.
För att någon ska fällas till ansvar för bedrägeri krävs också att en
förmögenhetsöverföring skett. Åklagaren har påstått att Joakim Härmark förfogat
över den utbetalade försäkringsersättningen och att Joakim Härmarks ageranden
inneburit vinning för honom. Martin Käll har när han hörts inte kunnat ange vad
som hänt med den utbetalda försäkringsersättningen. Åklagaren har inte åberopat
någon annan bevisning som visar att Joakim Härmark förfogat över ersättningen
och att han erhållit vinning av den. Tingsrätten finner därför att Joakim Härmark,
såsom åklagaren påstått, inte gjort sig skyldig till fullbordat bedrägeri. Åtalet ska
därför ogillas.
Med hänsyn till utgången i skuldfrågan ska Folksams enskilda anspråk ogillas.
Åtalet för dataintrång, åtalspunkten 10
Av utredningen är det klarlagt att någon den 29 november 2009 i Falköpings
kommun olovligen berett sig tillgång till uppgifter som är avsedda för
automatiserad behandling genom att använda polisens IT-system för att hämta
information rörande Ulrika Härmark ur belastnings- och misstankeregistret, trots att
det inte varit nödvändigt för att genomföra viss arbetsuppgift som polis. Av
utredningen är det vidare klarlagt att detta skett med hjälp av Joakim Härmarks
datakort.
Joakim Härmark har förnekat att det varit han som hämtat informationen om Ulrika
Härmark. Han har gjort gällande att en annan person måste ha gjort detta och hävdat
att andra personer än han haft möjlighet att göra detta. Poliserna Torbjörn Olerot,
30
SKARABORGS
TINGSRÄTT
DOM
2011-07-05
B 1296-11
Målenhet 2
Agne Borglin, Conny Fant, Henrik Sekund och Jeanette Arvidsson, vilka tjänstgjort
som poliser inom Falköpings kommun den 29 november 2009, har samtliga
uppgivit att de inte gjort några slagningar i polisens IT-system avseende Ulrika
Härmark. Poliserna Anna-Lena Mann och Christoffer Binnberg har också tillfrågats
av åklagaren om de gjort några sådana slagningar, vilket de förnekat.
Det har framkommit i målet att den som med hjälp av sitt datakort loggat in sig i
polisens IT-system men inte längre gör några aktiva åtgärder i IT-systemet loggas ut
efter en kortare tid. Det har dock inte klarlagts hur lång den tiden är. Tingsrätten
anser trots det att det kan uteslutas att annan person än Joakim Härmark i polisens
IT-system hämtat information ur belastnings- och misstankeregistret rörande hans
hustru Ulrika Härmark.
Med hänsyn till det sagda anser tingsrätten att Joakim Härmark, såsom åklagaren
påstått, ska fällas till ansvar för dataintrång.
Påföljdsfrågan
Vid bedömningen av straffvärdet för flerfaldig brottslighet bör vissa principer
tillämpas. Utgångspunkten är i allmänhet det allvarligaste av de brotten som
föreligger till bedömning. Till straffvärdet för det allvarligaste brottet läggs därefter
en efter hand minskande del av straffvärdet för vart och ett av de övriga brotten i
ordning efter brottens allvar. En allmän kontroll görs också av att ett på så sätt
beräknat straffvärde inte framstår som oproportionerligt i förhållande till den typ av
brottslighet som är aktuell.
Tingsrätten finner att de allvarligaste brotten som Joakim Härmark fälls till ansvar
för är våldtäkt och kvinnofridskränkning. Tingsrätten har rangordnat brotten i den
ordning som de nämns.
31
SKARABORGS
TINGSRÄTT
DOM
2011-07-05
B 1296-11
Målenhet 2
Enligt 6 kap 1 § brottsbalken döms för våldtäkt till fängelse i lägst två år och högst
sex år. Tingsrätten anser att det aktuella våldtäktsbrottet har ett straffvärde
motsvarande fängelse i två år.
Straffskalan för kvinnofridskränkning är fängelse lägst sex månader och högst sex
år. De aktuella gärningarna har pågått under flera års tid, är till antalet många och
vittnar om en stor hänsynslöshet från Joakim Härmarks sida. Genom gärningarna
har han kränkt Ulrika Härmark i hennes hem, där hon har särskilt berättigat krav att
få känna sig trygg. Enligt tingsrättens uppfattning är framför allt punkterna e, f, och
i under åtalspunkten 1 särskilt allvarliga. Vid flera av gärningstillfällena har Ulrika
Härmarks och Joakim Härmarks gemensamma barn varit närvarande. Tingsrätten
anser att Joakim Härmark genom sitt handlande mot Ulrika Härmark ryckt undan
den tillit som barnen behövt få ha till honom och att han utsatt barnen för otrygghet.
Som försvårande omständighet vid bedömningen av straffvärdet beaktar tingsrätten
bestämmelsen i 29 kap 2 § 8 punkten brottsbalken. Med hänsyn till det sagda anser
tingsrätten att straffvärdet för brottet kvinnofridskränkning sett för sig har nästan
lika högt straffvärde som våldtäktsbrottet.
Utöver angivna brott ska Joakim Härmark även fällas till ansvar för ett fall av
dataintrång, som ligger på bötesnivå, flera fall av övergrepp i rättssak, två fall av
misshandel av normalgraden mot sina barn, tre fall av bedrägeri av normalgraden
och fem fall av urkundsförfalskning.
Tingsrätten finner att det samlade straffvärdet motsvarar fängelse i fyra år.
Personalansvarsnämnden vid Rikspolisstyrelsen har meddelat att Joakim Härmark
kommer att skiljas från sin anställning som polisassistent om han fälls för de
brotten, förutom dataintrång, som tingsrätten funnit honom skyldig till. Detta
beaktar tingsrätten (se 29 kap 5 § första stycket femte punkten brottsbalken) vid
32
SKARABORGS
TINGSRÄTT
DOM
2011-07-05
B 1296-11
Målenhet 2
straffmätningen. Med tillämpning av nämnd bestämmelse finner tingsrätten att
straffmätningsvärdet motsvarar fängelse i tre år och sex månader.
Redan på grund av det höga straffvärdet kan annan påföljd än fängelse inte komma i
fråga.
Sammanfattningsvis bestämmer tingsrätten påföljden för Joakim Härmark till
fängelse i tre år och sex månader.
Häktningsfrågan
Det finns risk för att Joakim Härmark om han försätts på fri fot fortsätter sin
brottsliga verksamhet mot Ulrika Härmark. För brottet våldtäkt är det inte
föreskrivit lindrigare straff än fängelse i två år och det är inte uppenbart att skäl till
häktning saknas. Med hänsyn till det sagda ska Joakim Härmark stanna kvar i häkte
tills domen vinner laga kraft mot honom i ansvarsdelen.
Ulrika Härmarks enskilda anspråk
Mot bakgrund av utgången i skuldfrågorna som berör målsäganden Ulrika Härmark
är Joakim Härmark skadeståndsskyldig mot henne. Tingsrätten finner att ersättning
för kränkning bör bestämmas till skäliga 75 000 kr avseende gärningarna under
åtalspunkten 1 och 75 000 kr avseende gärningen under åtalspunkten 2 samt att
ersättning för sveda och värk avseende samtliga gärningar bör bestämmas till
skäliga 25 000 kr. På beloppen ska ränta utgå på det sättet som yrkats.
Sammanfattningsvis ska Joakim Härmark utge skadestånd till Ulrika Härmark med
totalt 175 000 kr jämte yrkad ränta.
33
SKARABORGS
TINGSRÄTT
DOM
2011-07-05
B 1296-11
Målenhet 2
Isabell Härmarks enskilda anspråk
Med hänsyn till utgången i skuldfrågan som berör målsäganden Isabell Härmark är
Joakim Härmark skadeståndsskyldig mot henne. Mot bakgrund av att hon i sitt hem,
där hon har rätt att få vara i fred och känna sig trygg, utsatts för våld av sin pappa
finner tingsrätten att 7 000 kr framstår som skälig ersättning för kränkning.
Tingsrätten anser att yrkad ersättning för sveda och värk är skälig. Yrkad ränta är i
enlighet med lag.
Sammanfattningsvis finner tingsrätten att Joakim Härmark ska utge skadestånd till
Isabell Härmark med totalt 8 000 kr jämte yrkad ränta.
Joel Härmarks enskilda anspråk
Med hänsyn till utgången i skuldfrågan som berör målsäganden Joel Härmark är
Joakim Härmark skadeståndsskyldig mot honom. Mot bakgrund av att Joel
Härmark i sitt hem, där han har rätt att få vara i fred och känna sig trygg, utsatts för
våld av sin pappa finner tingsrätten att 7 000 kr framstår som skälig ersättning för
kränkning. Tingsrätten anser att yrkad ersättning för sveda och värk är skälig. Yrkad
ränta är i enlighet med lag.
Sammanfattningsvis finner tingsrätten att Joakim Härmark ska utge skadestånd till
Joel Härmark med totalt 8 000 kr jämte yrkad ränta.
Övrigt
Lars Schmidt har bl.a. yrkat ersättning för arbete med 190 timmar. Med hänsyn till
uppdragets art och omfattning anser tingsrätten att han får anses väl tillgodosedd
med ersättning motsvarande 140 timmar.
34
SKARABORGS
TINGSRÄTT
DOM
2011-07-05
B 1296-11
Målenhet 2
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 1 (Dv 400)
Överklagande ges in till tingsrätten senast den 26 juli 2011 och ställs till Göta
hovrätt.
Liselotte Johansson
Avräkningsunderlag, se aktbil
Bilaga 1
Ansökan om stämning
RIKSENHETEN FÖR POLISMÅL, GÖTEBORG
Chefsåklagare Per Lind
2011-06-28
Justering
Sida
1 (11)
Handling
Ärende
AM-46655-09
Handläggare 820C-C-CE
SKARABORGS
TINGSRÄTT
Målenhet 2
Skaraborgs tingsrätt
Box 174
541 24 SKÖVDE
INKOM: 2011-06-28
MÅLNR: B 1296-11
AKTBIL: 112
TR mål: B 1296-11
Handl.: VÅLD
Tilltalad: efternamn och alla förnamn
Tilltalsnamn
1 Härmark, Jonas Bertil Joakim
Personnr
Medborgare i
19740507-5974
SVERIGE
Yrke/titel
Joakim
Telefon
Tolkbehov
Adress
Saknar fast bostad
Offentlig försvarare/ombud
Schmidt, Lars, Advokatfirman Schmidt & Co AB, Järnvägsgatan 12, 532 30 SKARA
Frihetsberövande m.m.
Anhållen i sin frånvaro 2011-03-27 gripen 2011-03-28 kl 00.45 häktad 2011-03-30
Delgivningsuppgifter
Ansvarsyrkanden m.m.
1. GROV KVINNOFRIDSKRÄNKNING OCH ÖVERGREPP I
RÄTTSAK
Målsäganden
Ulrika Härmark
Gärning
Joakim Härmark, som är gift med Ulrika Härmark har under tiden 2008 – 27
mars 2011 begått brottsliga gärningar (misshandel, olaga hot och olaga tvång)
mot sin hustru, vilka gärningar var och en utgjort led i en upprepad kränkning
av hennes integritet och har varit ägnade att allvarligt skada henne självkänsla.
Joakim Härmark har således
a. maj-juni 2008 i den gemensamma bostaden på Torstensonsgatan 26 i
Falköping uppsåtligen tillfogat Ulrika Härmark andnöd och smärta
genom att trycka en kudde mot hennes ansikte.
b. maj 2008 i den gemensamma bostaden på Torstensonsgatan 26 i
Falköping uppsåtligen tillfogat Ulrika Härmark smärta genom slå henne
med en våt handduk på kroppen.
c. den 23 juli 2008 i den gemensamma bostaden på Torstensonsgatan 26 i
Falköping i badrummet brottat ned Ulrika Härmark varvid hon föll både
Postadress
Gatuadress
Telefon
Box 226
401 23 GÖTEBORG
Gårdatorget 2
031-739 41 00
E-post
Telefax
Webbadress
031-739 42 41
www.aklagare.se
RIKSENHETEN FÖR POLISMÅL, GÖTEBORG
Ansökan om stämning
Chefsåklagare Per Lind
2011-06-27
Sida
2 (11)
Handling
Ärende
AM-46655-09
Handläggare 820C-C-CE
med huvud och axeln på ett skåp och därefter ner på badrumsgolvet
med smärta som följd.
d. sensommaren 2008 i den gemensamma bostaden på Torstensonsgatan
26 i Falköping uppsåtligen tillfogat Ulrika Härmark blåmärken och
smärta genom ta ett strupgrepp.
e. den 21 april 2009 i den gemensamma bostaden på Torstensonsgatan 26
i Falköping uppsåtligen tillfogat Ulrika Härmark medvetenlöshet,
smärta samt rodnad genom att dra åt en handduk runt hennes hals.
f. vid ett tillfälle under sommaren 2009 i den gemensamma bostaden på
Torstensonsgatan 26 i Falköping uppsåtligen med våld burit ut Ulrika
Härmark på balkongen och hållit henne utanför balkongräcket samtidigt
som han uttalar att han skall döda henne. Hotet var ägnat att hos Ulrika
Härmark framkalla allvarlig fruktan för egen säkerhet till person.
g. vid ett tillfälle sommaren 2009 i den gemensamma bostaden på
Torstensonsgatan 26 i Falköping misshandlat Ulrika Härmark genom
att sparka henne så att hon föll omkull. Av misshandel tillfogades
Ulrika Härmark smärta.
h. den 19 augusti 2009 i den gemensamma bostaden på Torstensonsgatan
26 i Falköping uppsåtligen tillfogat Ulrika Härmark smärta genom
dunka hennes huvud i badrumsväggen varvid han tvingade henne att
skriva på en låneansökan. (se åtalspunkt 6)
i. våren – sommaren 2010 i Falköpings kommun dragit in Ulrika Härmark
i en bil och kört ut i skogen och då skrikit till henne att han skall döda
henne. Hotet var ägnat att hos Ulrika Härmark framkalla allvarlig
fruktan för egen säkerhet till person.
j. 23-25 mars 2011 i fastigheten Sankt Sigfridsgatan 19 i Falköping vid
flertal tillfälle hotat att döda Ulrika Härmark. Hoten var ägnat att hos
Ulrika Härmark framkalla allvarlig fruktan för egen säkerhet till
person.
k. 25 mars 2011 i fastigheten Sankt Sigfridsgatan 19 i Falköping
uppsåtligen tillfogat Ulrika Härmark smärta och andnöd genom ta ett
strupgrepp.
l. 27 mars 2011 i Falköping vid tiotal tillfällen hotat att döda Ulrika
Härmark. Hoten var ägnat att hos Ulrika Härmark framkalla allvarlig
fruktan för egen säkerhet till person.
RIKSENHETEN FÖR POLISMÅL, GÖTEBORG
Ansökan om stämning
Chefsåklagare Per Lind
2011-06-27
Sida
3 (11)
Handling
Ärende
AM-46655-09
Handläggare 820C-C-CE
m. under perioden 2008 - 22 mars 2011 i Falköping vid stort antal
tillfällen misshandlat, ofredat och hotat Ulrika Härmark genom att ta
strupgrepp och trycka en kudde mot hennes ansikte, knuffa henne, dra
henne i håret så att hon fallit omkull, dunkat hennes huvud i golvet,
hållit hennes hand över en varm platta samt fällt yttranden med
innebörd att han skall döda henne. Joakim Härmark har vid de olika
misshandelstillfällen tillfogat Ulrika Härmark smärta. Hoten var ägnat
att hos Ulrika Härmark framkalla allvarlig fruktan för egen säkerhet
till person.
n. under perioden 2008-mars 2011 vid flera tillfällen uttalat att om Ulrika
Härmark går till polisen så kommer han att döda henne varigenom han
angripet Ulrika Härmark med hot om våld i syfte att hindra henne från
att göra polisanmälan.
Ulrika Härmarks och Joakim Härmarks gemensamma barn, födda 1996 och
1999, har varit närvarande i en del fall när Joakim Härmark har misshandlat
och hotat Ulrika Härmark.
Lagrum
4 kap 4 a 2 st och 17 kap 10 § 1 st brottsbalken
2. VÅLDTÄKT
Målsägande
Ulrika Härmark
Gärning
Joakim Härmark vid ett tillfälle under vintern 2009-2010, i den gemensamma
bostaden på Torstensonsgatan 26 i Falköping, mot Ulrika Härmarks vilja, när
hon legat i en säng, medelst våld tvingat henne till ett samlag.
Våldet har bl a bestått i att han har
 suttit grensle över henne
 betvingat henne genom att föra hennes båda armar över hennes huvud
samt att hålla fast armarna över huvudet.
Lagrum
6 kap 1 § 1 st brottsbalken
3. MISSHANDEL
Målsäganden
Isabell Härmark
RIKSENHETEN FÖR POLISMÅL, GÖTEBORG
Ansökan om stämning
Chefsåklagare Per Lind
2011-06-27
Sida
4 (11)
Handling
Ärende
AM-46655-09
Handläggare 820C-C-CE
Gärning
Joakim Härmark har den 26 mars 2011 i fastigheten Sankt Sigfridsgatan 19 i
Falköping uppsåtligen tillfogat sin dotter Isabell Härmark smärta och näsblod
genom att kraftigt knuffa henne i en dörrkarm.
Lagrum
3 kap 5 § brottsbalken
4. MISSHANDEL
Målsäganden
Joel Härmark, född 1999
Gärning
Joakim Härmark har vid ett tillfälle under 2008-2009 i den gemensamma
bostaden på Torstensonsgatan 26 i Falköping uppsåtligen tillfogat sonen Joel
Härmark andnöd och smärta genom ta ett strupgrepp.
Lagrum
3 kap 5 § brottsbalken
5. BEDRÄGERI OCH URKUNDFÖRFALSKNING
Målsäganden
Green Credit AB, (numera Intrum Justitia A/S)
Gärning
Joakim Härmark har den 18 april 2007 i Falköping förfalskat en låneansökning
genom att underteckna låneansökningarna med Ulrika Härmarks namn.
Åtgärden har inneburit fara i bevishänseende.
Joakim Härmark har därefter ingett låneansökan till Green Credit AB och
vilselett bolaget att utbetala sammanlagt 30 500 kr vilket i inneburit vinning för
Joakim Härmark och motsvarande risk för skada för Gren Credit AB.
Vilseledandet har bestått i att Joakim Härmark förfalskat låneansökningen och
givit sken av att Ulrika Härmark var en av låntagare.
Lagrum
9 kap 1 § och 14 kap 1 § brottsbalken
Enskilt anspråk
Det yrkas att Härmark förpliktas utge skadestånd med 10 380 kronor till
målsäganden avseende felaktigt utbetalt lån. På detta belopp yrkas ränta enligt
6 § räntelagen från 26 maj 2011 till dess full betalning sker.
RIKSENHETEN FÖR POLISMÅL, GÖTEBORG
Ansökan om stämning
Chefsåklagare Per Lind
2011-06-27
Sida
5 (11)
Handling
Ärende
AM-46655-09
Handläggare 820C-C-CE
6. GROVT BEDRÄGERI
Målsäganden
JSM Capital AB
Gärning
Joakim Härmark har i Falköping den 19 augusti 2009 i den gemensamma
bostaden på Torstensonsgatan 26 i Falköping misshandlat Ulrika Härmark
genom att dunka hennes huvud i badrumsväggen varefter han har tvingat henne
att skriva på en låneansökan avseende 15 000 kr. (se åtalspunkt 1)
Joakim Härmark har den 23 augusti 2009 medelst tvång förmått Ulrika
Härmark att underteckna en autogiroanmälan.
Joakim Härmark har därefter ingett låneansökan till JSM Capital AB och
vilselett bolaget att utbetala 15 000 kr vilket i inneburit vinning för Joakim
Härmark och motsvarande risk för skada för JSM Capital AB.
Vilseledandet har bestått i att Joakim Härmark förtigit att han genom brottslig
handling förmått Ulrika Härmark har skriva på låneansökan och
autogiroanmälan.
Gärningen är grov med hänsyn till att Joakim Härmark använt tvång mot
Ulrika Härmark för att genomföra brottet.
Lagrum
9 kap 3 § brottsbalken
Enskilt anspråk (avser även åtalspunkt 7)
Det yrkas att Härmark förpliktas utge skadestånd med 25 135 kronor till
målsäganden avseende felaktigt utbetalt lån. På detta belopp yrkas ränta enligt
6 § räntelagen från 14 december 2010 till dess full betalning sker.
7. BEDRÄGERI OCH URKUNDSFÖRFALSKNING
Målsäganden
JSM Capital AB
Gärning
Joakim Härmark har den 7 och 9 december 2010 i Falköping förfalskat två
låneansökningar genom att underteckna låneansökningarna med Ulrika
Härmarks namn. Åtgärden har inneburit fara i bevishänseende.
RIKSENHETEN FÖR POLISMÅL, GÖTEBORG
Ansökan om stämning
Chefsåklagare Per Lind
2011-06-27
Sida
6 (11)
Handling
Ärende
AM-46655-09
Handläggare 820C-C-CE
Joakim Härmark har därefter ingett låneansökan till JSM Capital AB och
vilselett bolaget att utbetala sammanlagt 13 169 kr vilket i inneburit vinning för
Joakim Härmark och motsvarande risk för skada för JSM Capital AB.
Vilseledandet har bestått i att Joakim Härmark förfalskat låneansökningarna
och givit sken av att det var Ulrika Härmark som var låntagare.
Lagrum
9 kap 1 § och 14 kap 1 § brottsbalken
8. URKUNDSFÖRFALSKNING
Målsäganden
Telia Sonera Sverige AB
Gärning
Joakim Härmark har den 10 november2010 och 9 december 2010 i Falköping
förfalskad ett avtal om teletjänster och ett avtal om bredbandstelefoni genom
underteckna handlingarna med Ulrika Härmarks namn. Åtgärden har inneburit
fara i bevishänseende.
Lagrum
14 kap 1 § brottsbalken
9. BEDRÄGERI
Målsäganden
Folksam
Gärning
Joakim Härmark har genom anmälan om stöldskada i Falköping den 16
februari 2011 till försäkringsbolaget Folksam (Joakim Härmark har den 15
februari 2011 anmält stölden till polismyndigheten.) vilselett bolaget att
felaktigt utbetala ersättning till Ulrika Härmark med 10 380 kr (Joakim
Härmark har förfogat över det utbetalade beloppet.) för stulen kamera och
dator mm, vilket inneburit vinning Joakim Härmark och motsvarande skada för
Folksam. Vilseledandet har bestått i att Joakim Härmark påstått att kameran
och datorn mm hade stulits trots att så inte var fallet.
Lagrum
9 kap 1 § brottsbalken
Enskilt anspråk
Det yrkas att Härmark förpliktas utge skadestånd med 10 380 kronor till
Folksam avseende felaktigt utbetald försäkringsersättning. På detta belopp
yrkas ränta enligt 6 § räntelagen från 15 mars 2011 till dess full betalning sker.
10. DATAINTRÅNG
RIKSENHETEN FÖR POLISMÅL, GÖTEBORG
Ansökan om stämning
Chefsåklagare Per Lind
2011-06-27
Sida
7 (11)
Handling
Ärende
AM-46655-09
Handläggare 820C-C-CE
Härmark har den 29 november 2009 i Falköpings kommun som polisman vid
polismyndigheten i Västra Götaland län olovligen berett sig tillgång till
uppgifter som är avsedda för automatiserad behandling genom att använda
polisens IT-system för att inhämta information rörande en person född 750527
(Ulrika Härmark) ur belastnings- och misstankeregistret, trots att det inte varit
nödvändigt för att genomföra viss arbetsuppgift.
Lagrum
4 kap 9c § brottsbalken jämfört med 4 § Rikspolisstyrelsens föreskrifter och
allmänna råd om användning av IT-system inom Polisen (RPSFS 2005:8)
Bevisning
Åtalspunkt 1
Muntlig bevisning
Förhör med tilltalade Joakim Härmark (1 timme)
Förhör med målsäganden Ulrika Härmark angående hennes iakttagelser till
styrkande av åtalet (minst 3 timmar)
Förhör med målsäganden Isabell Härmark angående hennes iakttagelser till
styrkande av åtalet (45 minuter)
Vittnesförhör med Vivi-Ann Bergman (moder till Ulrika Härmark) angående
vad Ulrika Härmark har uppgivet för henne angående de hot och misshandel
som hon varit utsatt för till styrkande av åtalet. (30 minuter)
Vittnesförhör med Kailash Balutia (beteendevetare, Kinnekullehälsan)
angående vad Ulrika Härmark har uppgivet för henne angående de hot och
misshandel som hon varit utsatt för till styrkande av åtalet. (20 minuter)
Vittnesförhör med Lisa Johansson (bitr rektor, förskolan Vindängen) angående
vad Ulrika Härmark har uppgivet för henne angående misshandeln som hon
varit utsatt för till styrkande av åtalet. (20 minuter)
Vittnesförhör med Sivor Simfors (psykoterapeut) angående vad Ulrika
Härmark har uppgivet för henne angående den misshandel som hon varit utsatt
för till styrkande av åtalet. (20 minuter)
Vittnesförhör med Maria Zetterlund (arbetskamrat till Ulrika Härmark)
angående vad Ulrika Härmark har uppgivet för henne angående de hot och
misshandel som hon varit utsatt för till styrkande av åtalet. (45 minuter)
RIKSENHETEN FÖR POLISMÅL, GÖTEBORG
Ansökan om stämning
Chefsåklagare Per Lind
2011-06-27
Sida
8 (11)
Handling
Ärende
AM-46655-09
Handläggare 820C-C-CE
Vittnesförhör med Martin Käll (pojkvän till Ulrika Härmark) angående vad
Joakim Härmark sa till Ulrika Härmark vid mobiltelefonsamtal den 23 och
mars 2011 till styrkande av åtalet.
Martin Käll skall också höras angående vad Ulrika Härmark har uppgivet för
honom angående de hot och misshandel som hon varit utsatt för till styrkande
av åtalet. (45 minuter)
Vittnesförhör med Britt-Marie Lundberg (anställd på Kvinnohuset i Skövde)
angående vad Ulrika Härmark har uppgivet för henne angående de hot och
misshandel som hon varit utsatt för till styrkande av åtalet. (30 minuter)
Vittnesförhör med Edvin Trygg (bekant till Ulrika Härmark) angående vad
Ulrika Härmark har uppgivet för honom angående de hot och misshandel som
hon varit utsatt för till styrkande av åtalet. (20 minuter)
Vittnesförhör med Anna-Lena Mann (polisman Falköping) angående vad
Ulrika Härmark har uppgivet för henne om att hon har blivit slagen och hotad
till styrkande av åtalet. Anna-Lena Mann skall också höras om det
telefonsamtal som hon överhörde mellan Joakim Härmark och Ulrika Härmark.
(30 minuter)
Skriftlig bevisning
1. Uppspelning av videoförhör med Joel Härmark (40 minuter)
2. Tjänsteanteckning 2009-05-04 och PM 2009-04-29 (fu-prot s 346-349)
3. Brottsplatsundersökningsprotokoll avseende Torstenssonsgatan 26
Falköping(fu-prot s 358-380)
4. Foto från Sankt Sigfridsgatan 19 Falköping (fu-prot s 385-398)
5. Läkarintyg (fu-prot s 272-273, s 305-337)
6. Journalblad (fu-prot s 278 och 285)
Åtalspunkt 2
Muntlig bevisning
Förhör med tilltalade Joakim Härmark (15 minuter)
Förhör med målsäganden Ulrika Härmark angående hennes iakttagelser till
styrkande av åtalet (30 minuter)
Vittnesförhör med Anna-Lena Mann (polisman Falköping) angående vad
Ulrika Härmark har uppgivet för henne via chatt angående den våldtäkt som
hon varit utsatt för till styrkande av åtalet. (30 minuter)
Vittnesförhör med Edvin Trygg (bekant till Ulrika Härmark) angående vad
Ulrika Härmark har uppgivet för honom angående våldtäkten till styrkandet av
åtalet. ( 15 minuter)
RIKSENHETEN FÖR POLISMÅL, GÖTEBORG
Ansökan om stämning
Chefsåklagare Per Lind
2011-06-27
Sida
9 (11)
Handling
Ärende
AM-46655-09
Handläggare 820C-C-CE
Åtalspunkt 3
Muntlig bevisning
Förhör med tilltalade Joakim Härmark (30 minuter)
Förhör med målsäganden Isabell Härmark angående hennes iakttagelser till
styrkande av åtalet (15 minuter)
Förhör med målsäganden Ulrika Härmark angående hennes iakttagelser till
styrkande av åtalet (15 minuter)
Åtalspunkt 4
Muntlig bevisning
Förhör med tilltalade Joakim Härmark (15 minuter)
Skriftlig bevisning
Uppspelning av videoförhör med målsäganden Joel Härmark (se åtalspunkt 1)
Åtalspunkt 5
Muntlig bevisning
Förhör med Joakim Härmark (15 minuter)
Förhör med målsäganden Ulrika Härmark till styrkande av att hon inte ingått
något låneavtal och till att hon inte undertecknad något låneavtal. (15 minuter)
Skriftlig bevisning
Låneavtal mm (fu-prot s 44-48)
Sakkunnigutlåtande (tilläggsprot s 4-10) och dokument för samtycke, aktbil.
108.
Åtalspunkt 6
Muntlig bevisning
Förhör med Joakim Härmark (15 minuter)
Förhör med målsäganden Ulrika Härmark angående hennes iakttagelser till
styrkande av åtalet. (15 minuter)
Skriftlig bevisning
Låneavtal mm (fu-prot s 32-33)
Åtalspunkt 7
Muntlig bevisning
Förhör med Joakim Härmark (15 minuter)
Förhör med målsäganden Ulrika Härmark till styrkande av att hon inte ingått
något låneavtal och till att hon inte undertecknad något låneavtal. (15 minuter)
RIKSENHETEN FÖR POLISMÅL, GÖTEBORG
Ansökan om stämning
Chefsåklagare Per Lind
2011-06-27
Sida
10 (11)
Handling
Ärende
AM-46655-09
Handläggare 820C-C-CE
Skriftlig bevisning
Låneavtal mm (fu-prot s 34-36)
Åtalspunkt 8
Muntlig bevisning
Förhör med Joakim Härmark (15 minuter)
Förhör med målsäganden Ulrika Härmark till styrkande av att hon inte ingått
några avtal och till att hon inte undertecknad några avtal. (15 minuter)
Skriftlig bevisning
Avtal (fu-prot s 52-53)
Sakkunnigutlåtande (tilläggsprot s 4-10)
Åtalspunkt 9
Muntlig bevisning
Förhör med Joakim Härmark (erkännande) (10 minuter)
Förhör med målsäganden Ulrika Härmark
Vittnesförhör med Tomas Ulrich
Skriftlig bevisning
1. Polisanmälan om stöld (fu-prot s 21-22)
2. Folksams noteringar (fu-prot s 23)
3. Folksams brev till Ulrika Härmark (fu-prot 24)
Åtalspunkt 10
Muntlig bevisning
Förhör med Joakim Härmark (15 minuter)
Vittnesförhör med polismännen Torbjörn Olerot, Agne Borglin, Conny Fant,
Henrik Sekund och Jeanette Arvidsson till styrkande av att de inte gjort
dataslagning betr Ulrika Härmark genom att använda Joakim Härmarks
behörighetskort. (5 minuter per förhör)
Skriftlig bevisning
Loggutdrag (fu-prot s 15)
Foto avrapporteringsrum polisstationen Falköping (fu-prot s 382)
Handläggning
Beräknad tidsåtgång för förhandlingen
Åklagarens sakframställan 2 timmar (samtliga åtalspunkter)
Åklagarens plädering 45 minuter (samtliga åtalspunkter)
RIKSENHETEN FÖR POLISMÅL, GÖTEBORG
Ansökan om stämning
Chefsåklagare Per Lind
2011-06-27
Sida
11 (11)
Handling
Ärende
AM-46655-09
Handläggare 820C-C-CE
Beräknad tidsåtgång för förhör cirka 14 timmar (samtliga åtalspunkter – se
ovan)
Den åtalade är anställd hos polismyndigheten i Västra Götalands län. Med
hänsyn till bestämmelserna i 29 kap 5 § 5 p brottsbalken kan det därför finnas
anledning för tingsrätten att hämta in yttrande från Personalansvarsnämnden
vid Rikspolisstyrelse, Box 12256, 102 26 STOCKHOLM.
Per Lind
Upplysning: Det som understrukits i texten är justeringar tingsrätten fört in i
enlighet med åklagarens justeringar under huvudförhandlingen.
Bilaga 2
Bilaga
ANVISNING FÖR ÖVERKLAGANDE – DOM I BROTTMÅL
Den som vill överklaga tingsrättens dom, eller
ett i domen intaget beslut, ska göra detta skriftligen. Skrivelsen ska skickas eller lämnas
till tingsrätten. Överklagandet prövas av den
hovrätt som finns angiven i slutet av domen.
2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att bedöma riktigheten av det
slut som tingsrätten har kommit till,
3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas
av högre rätt, eller
Överklagandet ska ha kommit in till tingsrätten
inom tre veckor från domens datum. Sista dagen för överklagande finns angiven på sista sidan i domen.
DV 400 • 2008-11 • Producerat av Domstolsverket
Har ena parten överklagat domen i rätt tid, får
också motparten överklaga domen (s.k. anslutningsöverklagande) även om den vanliga
tiden för överklagande har gått ut. Överklagandet ska också i detta fall skickas eller lämnas till tingsrätten och det måste ha kommit in
till tingsrätten inom en vecka från den i domen angivna sista dagen för överklagande. Om
det första överklagandet återkallas eller förfaller kan inte heller anslutningsöverklagandet prövas.
Samma regler som för part gäller för den som
inte är part eller intervenient och som vill överklaga ett i domen intaget beslut som angår
honom eller henne. I fråga om sådant beslut
finns dock inte någon möjlighet till anslutningsöverklagande.
För att ett överklagande ska kunna tas upp i
hovrätten fordras i vissa fall att prövningstillstånd meddelas. Hovrätten lämnar prövningstillstånd om
1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det slut som tingsrätten har
kommit till,
4. det annars finns synnerliga skäl att
pröva överklagandet.
Om prövningstillstånd krävs och sådant inte
meddelas står tingsrättens avgörande fast. Det
är därför viktigt att det, i de fall prövningstillstånd krävs, klart och tydligt framgår av överklagandet till hovrätten varför klaganden anser
att prövningstillstånd bör meddelas.
I vilka fall krävs prövningstillstånd?
Brottmålsdelen
Det krävs prövningstillstånd för att hovrätten
ska pröva en tingsrätts dom om den tilltalade
1. inte dömts till annan påföljd än böter, eller
2. frikänts från ansvar och brottet inte har mer
än 6 månaders fängelse i straffskalan.
Enskilt anspråk (skadeståndstalan)
För att hovrätten ska pröva en skadeståndstalan krävs prövningstillstånd. Från denna regel
gäller följande undantag:
Överklagas domen även i brottmålsdelen och
avser överklagandet frågan om den tilltalade
ska dömas till ansvar för en gärning krävs inte
prövningstillstånd för ett till denna gärning
kopplat enskilt anspråk i de fall
www.domstol.se
1. det enligt ovanstående regler inte krävs
prövningstillstånd i brottmålsdelen, eller
skäl enligt klagandens mening är oriktiga,
5. de bevis som åberopas och vad som
ska styrkas med varje bevis, samt
2. prövningstillstånd i brottmålsdelen
meddelas av hovrätten.
6. om prövningstillstånd behövs, de omständigheter som åberopas till stöd för
att prövningstillstånd ska meddelas.
Beslut i övriga frågor
Krävs prövningstillstånd i brottmålsdelen krävs
även prövningstillstånd vid beslut som endast
får överklagas i samband med överklagande av
domen.
Skrivelsen med överklagande ska innehålla
uppgifter om
1. den dom som överklagas med angivande av tingsrättens namn samt dag
och nummer för domen,
2. parternas namn och hemvist och om
möjligt deras postadresser, yrken, personnummer och telefonnummer, varvid parterna benämns klagande respektive motpart,
3. den ändring av tingsrättens dom som
klaganden vill få till stånd,
4. grunderna (skälen) för överklagandet
och i vilket avseende tingsrättens dom-
Skriftliga bevis som inte lagts fram tidigare ska
ges in samtidigt med överklagandet. Vill klaganden att det ska hållas ett förnyat förhör eller
en förnyad syn på stället, ska han eller hon
ange det och skälen till detta. Klaganden ska
också ange om han eller hon vill att målsäganden eller den tilltalade ska infinna sig personligen vid huvudförhandlingen i hovrätten. Är
den tilltalade anhållen eller häktad, ska det anges.
Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden
eller hans/hennes ombud. Till överklagandet
ska bifogas lika många kopior av skrivelsen
som det finns motparter i målet. Har inte klaganden bifogat tillräckligt antal kopior, framställs de kopior som behövs på klagandens bekostnad. Ytterligare upplysningar lämnas av
tingsrätten. Adress och telefonnummer finns
på första sidan av domen.
www.domstol.se
Bilaga 3
SKARABORGS
TINGSRÄTT
Målenhet 2
INKOM: 2011-07-05
MÅLNR: B 1296-11
AKTBIL: 114