Riksårsmöte 2015

Riksårsmöte 2015
!
Del 2:
Motioner &
propositioner
Innehåll
I det här häftet hittar du de propositioner och motioner som ska behandlas under årsmötet 2014,
samt förbundsstyrelsens förslag på verksamhetsplan och budget för kommande verksamhetsår.
Verksamhetsplan & budget................................................................................................................. 4
Interna propositioner
P1. Medlemsavgift .............................................................................................................................. 10
P2. Politiskt idéprogram..................................................................................................................... 10
P3. Utveckla Grön ungdoms riksårsmöte .......................................................................................... 12
Söker stöd till Miljöpartiets kongress
P4. Vässa Miljöpartiets klimatpolitik – proposition ............................................................................ 16
P5. Omfamna den täta staden – proposition ...................................................................................... 18
01. Gör internet till ett fritt och öppet bibliotek .................................................................................. 20
02. Internetpolitik för motverkande av censur och likvärdig konkurrens mellan tjänster .............. 21
03. Elektroniska testamenten ............................................................................................................ 22
04. Säkerhetspolitik för trygghet, frihet och integritet ...................................................................... 23
05. Prioritera personlig integritet ...................................................................................................... 24
06. Låt svensk vapenindustri bidra till biståndet ............................................................................... 24
07. Kriminalisera deltagande i väpnade konflikter............................................................................ 25
08. Inför en bortre tidsgräns för häktningar .................................................................................... 26
09. Prioritera avveckling av kolkraft före kärnkraft......................................................................... 26
10. GMO-politik .................................................................................................................................. 27
11. Köttskatt nu .................................................................................................................................. 28
12. Mer fokus på källkritik i skolan..................................................................................................... 29
13. Globalt perspektiv inom de samhällsvetenskapliga ämnena ....................................................... 30
14. Mer fokus på andra skolformer .................................................................................................... 30
15. En individualiserad föräldraförsäkring för alla olika familjer...................................................... 31
16. Utveckla lagens skydd vid samlevnad .......................................................................................... 32
17. Synliggörande för funktionshinder utåt och inom förbundet....................................................... 33
18. Avskaffad rösträttsålder .............................................................................................................. 34
19. Dags att sänka rösträttsåldern .................................................................................................... 34
20. Årlig psykisk hälsokontroll i skolan ............................................................................................. 36
21. Stoppa spridning av ätstörningar................................................................................................. 37
22. Avkriminalisera missbruk ........................................................................................................... 38
23. Från bestraffning till vård – avkriminalisera cannabis............................................................... 38
24. Stärk principen om skadereduktion............................................................................................. 40
25. Ingen ska behöva sova ute på vintern .......................................................................................... 41
26. Ge fristadsförfattare permanent uppehållstillstånd ................................................................... 42
27. Förbättring av asylpolitiken......................................................................................................... 43
28. Miljöpartiet – ett feministiskt och könsekvialistiskt parti ............................................................ 44
29. Låt jämställdhetskommitén jobba med jämställdhet ................................................................... 45
Interna motioner
30. Kvotera feministiskt ..................................................................................................................... 46
31. Transfeministisk kvotering .......................................................................................................... 47
32. Plocka bort alla män ur stadgarna ............................................................................................... 49
33. Regional kvotering av riksvalberedningen................................................................................... 50
34. Förbättra Grön ungdoms interna representation ........................................................................ 51
35. Beredning av valberedning ........................................................................................................... 52
36. Stadgeändring för ökad demokrati vid fyllnadsval ...................................................................... 53
37. Längre tid på uppdrag ................................................................................................................... 54
38. Bojkotta djurindustrin ................................................................................................................... 55
39. Evenemang ska vara till för alla ................................................................................................... 56
40. Behåll och engagera nya medlemmar i åldrarna 20-28 år ............................................................ 57
41. Fadderprogram i Grön ungdom ................................................................................................... 58
42. Bygga upp de svagare delarna av Grön ungdom.......................................................................... 59
43. Skapa ett grönt utbildningskoncept ............................................................................................. 60
44. Utbildningssatsning i intersektionalitet...................................................................................... 61
45. Skapa en intern diskussionskampanj .......................................................................................... 62
46. Internt debattklimat .................................................................................................................... 62
!
2!
Verksamhetsplan & budget
Verksamhetsplanen är uppdelad på fyra kapitel: utåtriktad verksamhet och påverkansarbete,
organisationsstruktur, verksamhet för medlemmar samt förbundsstyrelse och kansli. Varje
område inleds med en visionstext om var Grön ungdom ska vara år 2018 och konkretiserar sedan
vilka mål vi vill uppnå under verksamhetsåret 2015/16 för att nå visionen 2018. Till varje mål finns
verktyg kopplade, bestående av konkret verksamhet som vi vill genomföra under verksamhetsåret.
Prioriterade mål
1. Politisk idéutveckling. Fler unga än någonsin har gått med i vårt förbund för att driva
grön politik och för första gången har vi vårt moderparti i regeringen. Därför är den gröna
idéutvecklingen central år 2015.
2. Ett växande förbund. Med mer än 6300 medlemmar är vi större än någonsin. Det här året
handlar om att behålla medlemmar och få med oss nya. Mycket fokus handlar därför på
värvning, återvärvning och kampanj.
3. Mångfald, tillgänglighet och normkritik. Starka normer finns överallt i samhället – även
hos oss. Det är därför viktigt med krafttag för att öka mångfalden, tillgängligheten och för
att göra förbundet ännu mer öppet. Vi ska vara ett förbund där alla kan känna sig hemma.
4. Fler anställda. Ett växande förbund ställer krav på en stabil organisation
Internkommunikation, stöd till region- och lokalavdelningar samt skarpare
kommunikation är därför viktiga prioriteringar. För det behövs fler anställda.
Prioriterade frågor: klimat och feminism
År 2015 kommer att bli ett klimatår. Med klimattoppmötet i Paris i slutet av året och Sveriges första
gröna regering är chanserna större än någonsin att klimatet får den uppmärksamhet och det fokus
som det kräver. Samtidigt är feminismen en viktig fråga för oss. Ungas tjejer och HBTQ-personers
psykiska ohälsa ökar och varje dag begränsas vår frihet på grund av vårt kön. Klimat och
feminisim är inte viktigare än någonsin. Våra medlemmar är dessutom oerhört kompetenta i dessa
två frågor. Vi vill därför behålla klimat och feminism som prioriterade frågor.
1. Utåtriktad verksamhet & påverkansarbete
Vision 2018
Grön ungdom är större än någonsin och en självklar plattform för alla unga som vill vara med och
göra världen grönare. Det är hos oss de gröna idéerna föds. Vi är vana vid att skapa kreativa
mötesplatser där vi visar att politik är viktigt och att vi kan påverka på riktigt. En central del i Grön
ungdoms dagliga arbete är att regelbundet kampanja på skolor och att genomföra andra typer av
kreativ utåtriktad verksamhet. De flesta lokalavdelningar gör utåtriktade aktiviteter varje vecka.
Grön ungdoms grafiska uttryck och närvaro i sociala medier är professionellt. Vi är fortsatt det
ungdomsförbund som sticker ut och är innovativa i användandet av nya sätt att kommunicera
med unga och i val av platser vi befinner oss på. Vi är också en stark röst i den globala och
europeiska gröna rörelsen där vi har en viktig roll.
Mål 2015
Verktyg
Bedriva ett aktivt och målmedvetet utåtriktat
politiskt arbete lett av språkrören.
Använda varierande former av politisk
påverkan, som sociala medier, debattartiklar,
radio och TV.
!
3!
Göra aktiviteter i samband med COP21
tillsammans med regionavdelningarna.
Arbeta medvetet för att få stor geografisk
spridning i det utåtriktade politiska arbetet och
för att aktivera alla delar av förbundet i arbetet.
Språkrörsbesök i alla avdelningar under
verksamhetsåret.
Prioritera budgetens regionstöd till utåtriktad
verksamhet i svaga regioner.
Påverka Miljöpartiet de gröna i för Grön
ungdom viktiga och aktuella politiska frågor.
Aktivt delta på interna möten inom Miljöpartiet
de gröna.
Aktivt arbeta för att driva igenom Grön
ungdoms frågor på Miljöpartiet de grönas
kongress.
Bli en mer synlig politisk aktör.
Synas i lämpliga externa sammanhang, som
t.ex. Almedalen.
Vara på aktuella platser och i relevanta
rörelser.
Samarbeta med andra relevanta aktörer i
utåtriktat politiskt arbete.
Vara en aktiv kampanjorganisation.
Ta fram kampanjer och kampanjkoncept i våra
prioriterade frågor.
Ta fram en ny materialplan för
mandatperioden.
Genomföra en festivalturné under sommaren.
Utveckla Grön ungdoms internationella roll i
samarbete med internationella utskottet.
Ta fram en strategi i samarbete med
internationella utskottet för hur Grön
ungdoms internationella arbete ska utvecklas
och under vilka former det ska bedrivas.
2. Organisationsstruktur
Vision 2018
Grön ungdom är en organisation där alla medlemmar oavsett geografisk plats, intresse och
förmåga har någonstans att göra av sitt engagemang. Det finns flera olika sätt att engagera sig
där medlemsmöten, medlemsföreningar, arbetsgrupper och skolnätverk är exempel på detta. Det
spelar ingen roll om en medlem är mest intresserad av att utveckla idéer, lära sig mer om en
sakfråga eller kampanja i sociala medier. Det finns fler nivåer för engagemang och givande
uppgifter som håller kvar och utvecklar våra medlemmar under en längre period. Plattformerna är
många.
!
4!
Riksårsmötet föregås av gedigna och demokratiska processer med olika former för input. Grön
ungdom har färdiga koncept bland annat för att påverka den lokala MP-avdelningen och för
inkluderande mötesformer. Alla regionavdelningar har minst en anställd och alla lokalavdelningar
får 10 % av sin lokala MP-avdelnings budget.
Mål 2015
Verktyg
Öka andelen lokal- och regionavdelningar som
får 10 % av sina MP-avdelningars resurser.
Ta fram stöd för lokal- och regionavdelningar i
att påverka sin lokala eller regionala MPavdelning.
Fler anställda, eller högre anställningsgrader, i
regionavdelningarna.
Kartlägga vilket ekonomiskt stöd lokal- och
regionavdelningarna får av sina respektive
MP-avdelningar.
Ta fram strategi för hur fler lokal- och
regionavdelningar får 10 % av sina MPavdelningars resurser.
Stötta regionstyrelser under och inför
anställningsprocesser.
Aktivt stötta lokalavdelningar i en
omorganiseringsprocess.
Förbättrade och förlängda demokratiska
processer inför riksårsmötet.
Utvärdera införandet av ombudssystemet.
Stödja regionerna i förbättringsarbetet kring
ombudssystemet.
Öka genomsnittsperioden en medlem är aktiv i
förbundet.
Ha fler forum för engagemang och
förtroendeuppdrag inom organisationen.
Fler av våra medlemmar har interna
förtroendeuppdrag.
Påbörja ett arbete med att starta ett
alumninätverk för att stärka relationen mellan
tidigare och nuvarande medlemmar.
Utveckla former och metoder för interna
utbildare inom olika politiska och
organisatoriska frågor.
Vid intresse starta upp ett nätverk för unga
med politiska uppdrag för Miljöpartiet de
gröna.
Starta Grön skolungdom på tio pilotskolor.
Vid intresse och engagemang hos medlemmar
levandegöra eller starta upp fler varaktiga
medlemsföreningar.
Tydliggöra informationen kring vilka
förtroendeuppdrag som finns i de olika delarna
av organisationen.
Alla förbundets olika organisationsdelar är
välfungerande och aktiva.
!
Stötta medlemsföreningarna i deras arbete, till
exempel genom att verka för att
medlemsföreningarna ses en gång per år i
samband med ett riksevenemang.
5!
Ta fram ett fungerande forum för intern
debatt.
Ta fram plan för internkommunikation.
Färdigställa omstruktureringen av
lokalavdelningarna.
3. Verksamhet för medlemmar
Vision 2018
Inför valrörelsen 2018 är Grön ungdom ett föredöme för öppna och inkluderande politiska
diskussioner. Under mandatperioden har vi ett stabilt medlemsantal och i slutet av 2018 är vi 10 000
medlemmar. Vi värvar på ett medvetet sätt för att få vår medlemsbas att bättre representera
samhället. Inom förbundet jämnar vi ut maktfördelning som beror på förtryckande strukturer i
samhället.
Medlemmars engagemang i Grön ungdom pågår under flera år och det finns en medveten strategi
för att återvärva medlemmar varje år. Grön ungdom erbjuder utbildningar på olika nivåer och står
i framkant när det kommer till nya arbetssätt och metoder för att prata politik. Förbundet har en
levande intern idédebatt och arbetet med politisk utveckling sker kontinuerligt Många av
förbundets medlemmar står inför valet 2018 på Miljöpartiet de grönas listor till kommun, region
och riksdag.
Mål 2015
Verktyg
Alltid ha minst 3000 medlemmar i förbundet.
Ta fram nationell strategi för att ta emot och
engagera nya medlemmar, som till exempel
kontinuerliga dagar för nya medlemmar.
Genomföra en omfattande
återvärvningskampanj.
Ha en större mångfald i vår medlemsbas och fler
medlemmar med utländsk bakgrund.
Fokusera på att värva personer med utländsk
bakgrund.
Skapa en mer inkluderande
organisationskultur.
Ha aktiva separatistiska nätverk för att
motverka diskriminerande maktstrukturer
såsom mentorskapsprogram för tjejer
(Tjejmaffian), nätverk för unga politiker,
främjandenätverk och nätverk för rasifierade.
Tillgänglighetsanpassa all vår verksamhet.
Ha en aktiv idédebatt i förbundet.
Arbeta med förbundets idéutvecklande
politiska verksamhet.
Inom förbundet ha en kontinuerlig
kompetensutveckling genom relevanta
utbildningar.
Vidareutveckla och fortsatt genomföra
kampanjutbildningar i avdelningarna.
!
6!
Vara ett stöd för regionerna i genomförandet
av Regrix 2015.
Vara ett stöd för regionerna i samordningen av
medlemslägret under Almedalen 2015.
Utveckla utbildningsverksamheten och ta fram
ett utbildningsprogram.
Utveckla ett koncept med diplomerade interna
utbildare i organisationen.
4. Förbundsstyrelse och kansli
Vision 2018
Förbundsstyrelsen är strategisk såväl organisatoriskt som politiskt. Mer av det organisatoriska
arbetet görs av anställda på kansliet och förbundsstyrelsen lägger mer av sin tid på det politiska
ledarskapet. Styrelsen arbetar enligt långsiktiga modeller och präglas av tydliga strukturer.
Förbundsstyrelsen har god kontinuitet och är tydliga och synliga ledare för förbundet. Samarbetet
mellan förbundsstyrelsen och kansliet har utvecklats till att tydligare komplettera varandra,
liksom samarbetet mellan regioner och förbundsstyrelse. På kansliet finns ett tydligt chefskap, ett
etablerat samarbete med regionanställda och kansliets funktion är tydlig för medlemmarna. Grön
ungdom är en attraktiv arbetsplats som utvecklar sina anställda och prioriterar att ha ett växande,
välorganiserat kansli.
Mål 2015
Verktyg
Öka dialogen och samarbetet mellan
avdelningarna och riksorganisationen.
Utveckla de interna kommunikationsflödena i
förbundet och upprätta en intern
kommunikationsplan.
Förbundsstyrelsens ledamöter är synliga och
tillgängliga inom förbundet.
Huvudansvaret för direktkommunikation och
stöd till regionavdelningarna är uppdelade
mellan ledamöter i förbundsstyrelsen.
Huvudansvaret för direktkommunikation och
stöd till medlemsföreningarna är uppdelade
mellan ledamöter i förbundsstyrelsen.
Förbundsstyrelsens ledamöter har en mer aktiv
politisk roll.
Förbundsstyrelsens ledamöter har varsitt
politiskt ansvarsområde.
Ledningen på kansliet är tydlig.
En kanslichefsfunktion ska finnas.
Tätt samarbete och tydlig arbetsfördelning
mellan kansliet och förbundsstyrelsen.
Förbundskansliet ska vara en utvecklande och
attraktiv arbetsplats.
Utveckla förbundskansliet som praktikplats.
Påbörja ytterligare en tillsvidareanställning.
!
!
7!
5. Budget 2015 & rambudget 2016-2018
2015
2016
intäkter
bidrag MP
statsbidrag
medlemsavgifter
övrigt
valbidrag
totalt
1 443 800
1 354 445
0
0
0
2 798 245
1 454 400
1 600 000
0
0
0
3 054
400
1 454 400
1 500 000
0
0
0
2 954
400
1 454 400
1 400 000
0
0
400 000
3 254
400
utgifter
personal
språkrör
kansli
ekonomiadministration
förbundsstyrelsen
valberedningen
region-& lokalavdelningsstöd
utbildning
riksårsmöte
MP kongress
internationellt
Material & webb
tjejmaffian
kampanj
övrigt
valfond
totalt
990 000
750 000
288 500
75 000
223 000
18 000
60 000
30 000
160 000
40 000
52 000
50 000
0
50 000
10 000
0
2 796 500
1 080 000
745 000
280 000
75 000
220 000
15 000
50 000
100 000
100 000
40 000
52 000
50 000
0
50 000
10 000
150 000
3 027
000
1 080 000
745 000
280 000
75 000
220 000
15 000
40 000
100 000
100 000
40 000
52 000
50 000
0
30 000
10 000
100 000
2 947
000
1 080 000
745 000
280 000
75 000
225 000
15 000
50 000
140 000
120 000
40 000
52 000
105 000
0
110 000
10 000
-250 000
3 217 000
1 745
27 400
7 400
457 400
resultat
2017
2018
!
Förbundsstyrelsen 2014/15
Anders Lindell
Carolina Bruseman
Caroline Wiklund
Hanna Lidström
Lorentz Tovatt
Klara Lidman
Magda Rasmusson
Malin Hjalmarsson
Martin Solberg
Mårten Roslund
Sandra Fogelberg
!
!
?
8!
Frågor om verksamhetsplanen?
Mejla [email protected], så tar vi upp din fråga i
dragningen på riksårsmötet. Om du
undrar över en sak finns det säkerligen
någon mer som undrar över detsamma!!
Organisatoriska propositioner
P1
Medlemsavgift
Medlemsavgiften för förbundet revideras varje år. Förbundsstyrelsen föreslår
att medlemsavgiften ligger kvar på 0 kronor även kommande verksamhetsår.
Det är viktigt med så få trösklar som möjligt för att bli medlem i Grön
ungdom.
Vi yrkar:
1. att medlemsavgiften för Grön ungdom riksorganisationen fastställs till noll (0) kronor för år
2015 och 2016.
2. att riksorganisationen vid behov kan ta ut en administrativ avgift som täcker kostnaden för vissa
sätt att bli medlem.
Förbundsstyrelsen 2014/15
Anders Lindell, Carolina Bruseman, Caroline Wiklund, Hanna Lidström, Klara Lidman, Lorentz
Tovatt, Magda Rasmusson, Malin Hjalmarsson, Martin Solberg, Mårten Roslund, Sandra Fogelberg
P2
Ett politiskt program för gU
Ett politiskt ungdomsförbund
Grön ungdom har länge stoltserat med att vi inte bedriver någon egen politik.
När vi är på besök i skolor talar vi om Miljöpartiets politik, eftersom det är den
som väljare kan rösta på. Det är politiskt hederligt att fokusera på Miljöpartiets
politik i extern kommunikation. Samtidigt finns det problem med att hävda att vi
inte har någon egen politik. Genom att utmåla oss själva som talespersoner för någon annan
glömmer vi bort att vara den nyskapande röst vi kan vara. Som politiskt ungdomsförbund befinner
vi oss i en särskilt fördelaktig situation; vi är på samma gång både innanför och utanför den
etablerade politiken. Med denna position följer ansvar: att utveckla partiets politik, att formulera ny
politik som partiet inte tänkt på – men också att säga ifrån när partiet går i fel riktning. När Grön
ungdom intar en passiv roll i den interna idédebatten förlorar Miljöpartiet en viktig motor för
förbättring. Detta vill vi förändra. Ett politiskt program för Grön ungdom är ett konkret sätt att
diskutera politisk idéutveckling.
Medlemsdemokrati
Ett problem med bilden av Grön ungdom som megafon snarare än politiskt subjekt är att den helt
enkelt är felaktig. Grön ungdom har under hela sin levnad kritiserat Miljöpartiet för att inte vara
radikalt nog i en mängd frågor. Själva poängen med att skicka ombud till Miljöpartiets kongress är
att de ska tolka Grön ungdoms linje och försöka göra den till moderpartiets linje. På samma sätt
försöker språkrören tolka förbundets inställning i diskussioner med förbundsstyrelsen. Problemet
är att enskilda motioner på riksårsmötet enbart ger en fläckvis bild. Det uppstår ett glapp mellan
medlemmarnas icke uttryckta åsikter och den tolkning som språkrör och kongressombud måste
göra. Medlemsdemokratin kräver ett bredare forum för att uttrycka politiska åsikter. Ett politiskt
program för Grön ungdom tydliggör vilket som är medlemmarnas politiska mål.
Ideologi & handling
Vårt förslag till politiskt program rör sig mellan flera abstraktionsnivåer. Istället för en renodlad
!
9!
diskussion om ideologi eller om konkreta politiska förändringar, vill vi se en dialog mellan de båda
perspektiven. Programmet delas in i olika politiska områden, där vi dels presenterar en ideologisk
vision, dels förslag till faktisk handling. Därmed får vi en debatt kring vad som egentligen är vår
utopi och vilka medel som är rimliga för att nå den. Målet är en organisationskultur där
meningsskiljaktigheter ses som ett berikande steg mot förbättring och utveckling. En sådan
förändring kräver konkreta processer att förhålla sig till. Ett politiskt program för Grön ungdom
ger oss övning i och verktyg för att tänka och tala politik.
Långsiktigt engagemang
En brist hos motioner är att de är kortsiktiga. De förslag som inte bifalls på Miljöpartiets kongress
glöms lätt bort, eftersom de inte på ett naturligt sätt tas upp för ny diskussion. Detta skapar
frågetecken för medlemmarna; driver Grön ungdom ett politiskt förslag som bifölls på RÅM 2010?
Genom det politiska programmet drar vi en gräns mellan det kortsiktiga förslaget och det
långsiktiga engagemanget. Ett förslag till handling som skrivs in i programmet är Grön ungdoms
fokus tills det blir Miljöpartiets politik, eller tills det stryks av ett riksårsmöte. Motionerna
förtydligar hur vi förverkligar våra ambitioner på Miljöpartiets närmaste kongress. Kombinationen
gör att vi kan arbeta strategiskt över flera års tid. Ett politiskt program möjliggör långsiktigt
politiskt arbete.
Omfattning och process
Målet är att det politiska programmet ska ge utrymme för alla möjliga politiska förslag. Därför
måste det omfatta ett tiotal olika områden. Som ett första steg föreställer vi oss att varje område
innehåller en löpande ideologisk text på ca en halv sida, i kombination med max fem konkreta
förslag till handling, som ska kunna uttryckas i en mening var. Därmed får programmet politisk
bredd, samtidigt som det blir möjligt att hantera på ett enskilt riksårsmöte. Då det politiska
programmet förkroppsligar ett flerårigt engagemang, är det viktigt att en stor del av förbundet står
bakom dess innehåll. Varje förslag som tillfogas programmet kräver därför kvalificerad majoritet,
d.v.s. 2/3 bifall. Det är emellertid inte rimligt att fortsätta driva ett förslag som inte ens har stöd hos
en enkel majoritet av medlemmarna. Därför krävs det enbart en enkel majoritet, d.v.s. mer än
hälften, för att på ett senare riksårsmöte stryka en text i programmet.
Relation till tidigare beslut
Upprinnelsen till förslaget är den verksamhetsplan som bifölls på RÅM 2014. Där anges att
förbundsstyrelsen efter valet ska tillsätta politiska utredningar och påbörja ett längre arbete med
ett politiskt visionsdokument. Verksamhetsplanen förklarar även i ett längre perspektiv att målet
för 2015-2018 är en förbundsstyrelse som arbetar strategiskt och politiskt. Den nuvarande
förbundsstyrelsen menar att det mest demokratiska sättet att hantera politisk utveckling är genom
idéer som förbundet får rösta om. Förbundsstyrelsen bör inte på egen hand besluta vilka politiska
utredningar som ska bli förbundets linje, eller hur innehållet i ett visionsdokument ska se ut.
Sådana frågor bör avhandlas av ombud på riksårsmötet. Detta är utgångspunkten för det politiska
programmet.
Genomförande
Förbundsstyrelsen vill under verksamhetsåret tillsätta arbetsgrupper som skriver utkast inom det
politiska programmets olika områden. Syftet med det politiska programmet är diskussion och
idéutveckling – inte att hela förbundet ska strida om exakta formuleringar. Texten blir ett vedträ
som kastas in på debattelden, inte en process där vi gemensamt skriver ord för ord.
Arbetsgrupperna tillsätts genom en kandidaturprocess där valberedningen rekryterar och föreslår
skribenter. Förbundsstyrelsen väljer arbetsgrupper bestående av 2-4 personer inklusive en
representant från styrelsen. Ambitionen är att någon annan än förbundsstyrelseledamoten ska
vara ordförande i arbetsgruppen.
Under verksamhetsåret sker avstämningar mellan arbetsgrupperna och förbundsstyrelsen för att
säkra enhetlighet i språk och abstraktionsnivå. I övrigt arbetar skribenterna självständigt.
Arbetsgrupperna är också fria att inhämta eventuell input på det sätt de önskar, exempelvis i
samband med nationella eller regionala evenemang. Mot slutet av verksamhetsåret sammanställer
förbundsstyrelsen arbetsgruppernas avsnitt och skriver en kort inledning till det samlade
dokumentet. Förslaget till politiskt program presenteras i november 2015 för att ge god marginal
!
10!
till regionombudens ändringsförslag. Propositionen och medlemmarnas ändringsförslag behandlas
på RÅM 2016.
Förbundets ändamål
Diskussionen kring vår politiska roll aktualiserar frågan kring vad som egentligen är Grön
ungdoms existensberättigande. I Grön ungdoms stadgar finns en ändamålsparagraf – 2 §. Utöver
allmänt formulerade uppdrag till riksorganisationen anger paragrafen för närvarande bara ett
syfte för hela förbundet: ”Grön ungdoms ändamål är att genom ungas engagemang främja en
politisk utveckling i enlighet med Miljöpartiet de grönas partiprogram och kongressbeslut”. Detta
ändamål har egentligen alltid varit felaktigt; när vi stödjer motioner på riksårsmötet som inte
bifalls på MP-kongressen är det uppenbart att vi inte alltid vill se samma samhällsutveckling som
Miljöpartiet. Ändamålsparagrafen måste ändras för att tydligare spegla denna verklighet.
Samtidigt är det förstås rimligt att Grön ungdom även i fortsättningen arbetar för att utåt
förmedla Miljöpartiets linje. Även om vi inte alltid håller med vårt moderförbund i alla sakfrågor är
det ingen tvekan om att Miljöpartiet är den kraft som tydligast bär svaren till samtidens
utmaningar. Vårt uppdrag är att berätta detta för unga väljare. Slutligen är Grön ungdoms syfte att
vara en plats som uteslutande finns till för just ungas politiska engagemang. Detta vill vi skriva in i
den i den del av stadgarna som reglerar förbundets medlemmar. Sammantaget syftar
förbundsstyrelsens förslag till att stärka den interna idédebatten och förtydliga Grön ungdoms
ändamål som organisation.
Vi yrkar:
´
1. att förbundsstyrelsen får i uppdrag att bereda ett förslag till politiskt program för Grön ungdom,
i enlighet med propositionens beskrivning.
2. att under 2 § Ändamål i Grön ungdoms stadgar ändra ”Grön ungdoms ändamål är att genom
ungas engagemang främja en politisk utveckling i enlighet med Miljöpartiet de grönas
partiprogram och kongressbeslut” till ”Grön ungdom har som förbund ett tredelat syfte:
I. Att kommunicera Miljöpartiets politik till unga.
II. Att verka för en samhällsutveckling i enlighet med Miljöpartiets partiprogram, beslut på Grön
ungdoms riksårsmöte och förbundets politiska program.
III. Att organisera unga politiskt och vara ett separatistiskt forum för unga gröna.”
3. att ändra 3 § Medlemskap från “Den som vill engagera sig och verka för Grön ungdoms ändamål
kan bli medlem i förbundet. Medlemmar betalar varje år en medlemsavgift till förbundet. Årsmötet
beslutar om storleken på årets medlemsavgift. Medlemmar under 27 år blir även automatiskt
medlemmar i Miljöpartiet de gröna. Medlemmar som fyllt 28 år kan endast bli stödmedlemmar.” till
“Personer som är 27 år eller yngre som vill engagera sig och verka för Grön ungdoms ändamål kan
bli medlemmar i förbundet. Medlemmar betalar varje år en medlemsavgift till förbundet. Årsmötet
beslutar om storleken på årets avgift. Medlemmar blir även automatiskt medlemmar i Miljöpartiet
de gröna. Personer som fyllt 28 år kan bli stödmedlemmar. Stödmedlemmar betalar varje år en
medlemsavgift till förbundet. Årsmötet beslutar om storleken på årets avgift. Stödmedlemmar har
ingen rätt att delta i Grön ungdoms verksamhet.”
Förbundsstyrelsen 2014/15
Anders Lindell, Carolina Bruseman, Caroline Wiklund, Hanna Lidström, Klara Lidman, Lorentz
Tovatt, Magda Rasmusson, Malin Hjalmarsson, Martin Solberg, Mårten Roslund, Sandra Fogelberg
P3
!
Utveckla Grön ungdoms årsmöte
Längre demokratisk process
Ett av målen med ombudssystemet är att förlänga den demokratiska
processen kring årsmötet. Tanken är att samtal om årets frågor ska påbörjas i
god tid före möteshelgen. Vissa medlemmar saknar tid eller förmåga att åka
11!
iväg i flera dagar. Andra kanske har möjlighet, men upplever att det finns metoder för påverkan
som passar dem bättre. En längre process underlättar för regioner att erbjuda sina medlemmar
olika sätt att ge politisk input. En sådan ambition försvåras emellertid av att motionsstopp enligt
stadgarna infaller fem veckor före årsmötet. Därmed är regionernas utrymme för politiska
förmöten högst begränsad. Förbundsstyrelsen föreslår att genom en avsevärt tidigare deadline, 16
veckor före mötet, ge regionerna gott om tid att arrangera sådana aktiviteter. Tidigare
motionsstopp stärker den representativa demokratin i ombudssystemet. Det gör att
ombudskandidater på förhand kan ta ställning för eller emot motioner, och därmed låta regionens
medlemmar välja ombud som de sympatiserar med politiskt.
Deltagarnas rättigheter
Dagens stadgar anger inte med önskvärd tydlighet vilka regler som gäller för deltagarna på
årsmötet. Vi föreslår att sådana regler skrivs in i stadgarna, för att undvika framtida förvirring. Vi
identifierar också nuvarande stadgetexter med möjlighet till förbättring. I den nuvarande texten
anges att valberedning och revisorer inte har möjlighet att skickas som ombud till årsmötet. Detta
är kontraproduktivt för en organisation som ska mana till engagemang. Det riskerar också att leda
till att väl lämpade medlemmar undviker organisatoriska uppdrag för att slippa förlora sin
politiska makt på årsmötet. Förbundsstyrelsen föreslår att särbehandlingen av valberedning och
revisorer slopas.
Dagens stadgar reglerar inte förbundsstyrelsens möjlighet att rösta på årsmötet. Av försiktighet
har vi därför valt att tolka ombudssystemet till vår nackdel; förbundsstyrelsen saknar rösträtt på
riksårsmötet 2015. Vi menar emellertid att en sådan regel är lång ifrån optimal. Förbundsstyrelsen
väljs för att representera förbundet både internt och externt. Att ett sådant förtroende samtidigt
skulle innebära att fråntas rätten att rösta ter sig väldigt märkligt. Det gör att styrelsen under
riksårsmötet får väldigt liten makt över sin egen situation. Ledamöter utan rösträtt har inte
möjlighet att ta ställning till tilläggs- och ändringsförslag till den verksamhetsplan som kommer att
styra deras arbete, eller till justeringar i den budget som ska finansiera deras förslag. De har inte
heller möjlighet att rösta ja eller nej till de förslag som styr vilken politik som styrelsen måste
representera under året. Sådana regler skapar en bakbunden styrelse som med ena handen ges
förtroende att forma förbundets utveckling, och med andra handen hindras att göra detsamma. Vi
föreslår att stadgarna förtydligar att både ombud och förbundsstyrelse ska ha rösträtt på
riksårsmötet.
Dagens stadgar beskriver inte vilka som har rätt att tala på årsmötet. Utöver ombud föreslår vi att
ersättare, förbundsstyrelse, riksspråkrör, riksvalberedning och revisorer ska ha möjlighet att yttra
sig. Medlemmar som har rätt att yttra sig på årsmötet måste förstås också garanteras närvaro i alla
mötesrum. När det gäller medlemmar som inte faller inom denna kategori har vi på 2015 års möte
valt att utestänga dem från ett av mötets forum, nämligen påverkanstorget. Påverkanstorg är
informella möten som inte regleras, utan består av helt fria diskussioner. Där blir det svårt att skilja
valda representanter från icke-representanter, och icke-ombud kan lätt ta makt över en diskussion,
trots att de inte fått medlemmarnas förtroende. Tidigare årsmöten har påverkanstorget kritiserats
för att äldre medlemmar och män i allmänhet tagit orättvist mycket plats. Därför är årets
påverkanstorg bara öppet för de som har formell yttranderätt på riksårsmötet. En sådan flexibilitet
bör finnas även i framtiden. Vi föreslår därför att enbart deltagare med yttranderätt ska ha en
stadgereglerad rätt att delta i samtliga av årsmötets beslutande rum. Kost och logi reserveras till
dessa deltagare.
Slutligen behöver dagens stadgar preciseras beträffande motionsrätten. Grön ungdom ska vara ett
separatistiskt forum för unga gröna politiker. Därför ska den som på något sätt lägger fram ett
förslag till riksårsmötet själv vara ungdom. En stödmedlem ska varken ha motionsrätt eller
möjlighet att sätta sitt namn på ordinarie medlemmars motioner. Det är inte heller möjligt för
utomstående miljöpartister att söka stöd av riksårsmötet. Grön ungdom som organisation ger bara
stöd till motioner som författats av förbundets medlemmar.
Internationella utskottet
Internationella utskottets syfte är att bevaka Grön ungdoms intressen och föra fram förbundets
åsikter i internationella samarbeten. För närvarande beskriver stadgarna inte hur utskottets
ledamöter väljs eller vilka krav som vilar på dem. Detta bör förtydligas. Internationella utskottet är
!
12!
en riksinstans som på samma sätt som förbundsstyrelsen måste svara inför medlemmarna för
tidigare aktivitet och för idéer till kommande år. Förbundsstyrelsen vill därför att stadgarna
preciserar att utskottet redogör för verksamhetsberättelse och verksamhetsplan på riksårsmötet.
Under det gångna verksamhetsåret har 55 000 kr budgeterats till förbundets internationella arbete.
Av dessa har 25 000 kr varit fria att användas av internationella utskottet. Övriga 30 000 kr har
utgjort Grön ungdoms medlemsavgift till Federation of Young European Greens (FYEG), vilket är ett
samarbetsorgan för de europeiska gröna ungdomsorganisationerna. Beträffande anslaget till
internationella utskottets löpande verksamhet är det rimligt att Grön ungdoms medlemmar får
tydligare insyn i hur pengarna hanteras. Därför vill förbundsstyrelsen att utskottet i fortsättningen
presenterar en budget över hur anslaget ska användas. Detta är demokratiskt riktigt och manar
dessutom till viktig debatt om internationella utskottets ändamål och prioriteringar.
Mindre möte
För närvarande anger Grön ungdoms stadgar att varje regionavdelning har rätt till ett ombud för
varje påbörjat trettiotal medlemmar, plus två ersättare. Årets medlemsantal resulterade i 202
ombud och ersättare. På många håll i landet har regioner kämpat hårt för att hitta tillräckligt
många intresserade medlemmar, och brottats med avhopp och fyllnadsval. Även för
riksorganisationen har situationen inneburit en utmaning. Två dagar innan deadline hade en
fjärdedel av de valda ombuden ännu inte anmält sig för resa och boende. På kvällen för deadline
saknades fortfarande över 30 anmälningar. När valda ombud till slut hade anmält sig var det efter
stort påminnelsearbete hos kanslianställda, regionstyrelser och förbundsstyrelse. Det nuvarande
systemet är uppenbarligen en felbedömning av andelen aktiva medlemmar.
Målet med Grön ungdoms årsmöte är inte i första hand att skapa ett socialt sammanhang; för detta
finns det andra platser som regionläger och lokala aktiviteter. Årsmötet ska vara en plats för
sammanträde; det är en chans att öva sig i den mötesteknik som används på Miljöpartiets kongress.
Ett mer begränsat antal ombud gör att uppdraget som representant för en region blir mer attraktivt
och ställer högre krav på deltagarna. Det ökar sannolikheten att årsmötet blir en plats dit
medlemmar kommer inlästa och väl förberedda. Färre deltagare skapar ett mer effektivt möte.
Förbundsstyrelsen föreslår att antalet ombud inte ska fastställas i relation till organisationens
medlemsantal, utan vara ett fast antal. Ett sådant system praktiseras i många andra förbund, t.ex. i
MUF där antalet ombud alltid är 100. Detta underlättar planeringen av verksamhetsåret, eftersom
kostnaden för deltagare aldrig blir en överraskning. Ett fast antal måste ändras genom beslut på
årsmötet, vilket innebär att förbundsstyrelsen i god tid har möjlighet att budgetera för förändring.
Att minska antalet ombud kan betraktas som ett steg i en generell omfördelning av budget. Grön
ungdom har tidigare fattat beslut om att vi ska vara en kampanjorganisation. Det kräver att pengar
styrs om från dyra interna aktiviteter till utåtriktat politiskt påverkansarbete. Slutligen underlättar
färre ombud för ekonomiskt svaga regioner att finansiera sitt deltagande på årsmötet.
Förbundsstyrelsen föreslår att Grön ungdoms regioner på årsmötet ska representeras av 99 ombud
som fördelas proportionellt utifrån medlemsantal, plus två ersättare per region. Även om
regionerna har möjlighet att delegera själva valet av ombud till lokalavdelningarna är ombuden
formellt sett alltid representanter för sin region. Vid en sådan delegering tillfaller valet av ersättare
den lokalavdelning som har högst respektive näst högst antal medlemmar. Utöver de deltagare som
är ombud eller ersättare tillkommer, precis som idag, revisorerna, valberedningen och
förbundsstyrelsen samt presidium och eventuella funktionärer.
Decentraliserat beslutsfattande
Grön ungdom har som mål att vara en decentraliserad organisation där både makt och ansvar i hög
utsträckning finns på regional nivå. Ett mindre riksårsmöte i kombination med mer omfattande
regionala processer är ett led i en sådan ambition. Förbundsstyrelsen är medveten om att denna
förändring kommer att vara en större utmaning för vissa regioner. Vi föreslår därför ett
omställningsstöd, som riktas till alla regioner utom Stockholmsregionen och Väst. Under två
övergångsår ska de pengar som riksorganisationen sparar på ett minskat ombudsantal prioriteras
till de små regionernas årsmötesförberedande verksamhet. Stödet fördelas proportionellt utifrån
regionernas medlemsantal. Därmed blir arbetet kring riksårsmötet en del av processen att stärka
förbundets svaga regioner.
!
13!
Vi yrkar:
1. att under 9 § Årsmöte i Grön ungdoms stadgar ändra ”Motioner ska vara kansliet tillhanda senast
fem veckor före mötet” till ”Motionsstopp infaller 16 veckor före mötet. Inkomna motioner skickas
till regionerna 14 veckor före mötet”.
2. att under 9 § Årsmöte i Grön ungdoms stadgar ersätta ”Förbundsstyrelseledamöter,
valberedningen och revisorerna har närvaro- och yttranderätt på riksårsmötet, men kan ej skickas
som ombud” med ett nytt textavsnitt som lyder ”Endast ombud och förbundsstyrelse har rösträtt på
årsmötet. Förbundsstyrelseledamöter kan inte skickas som ombud. Förbundsstyrelse, ombud,
ersättare, riksvalberedning och revisorer har yttranderätt. Kost och logi reserveras till deltagare
med yttranderätt. Endast dessa deltagare har en oinskränkt närvarorätt i samtliga av årsmötets
forum.”
3. att under 9 § Årsmöte i Grön ungdoms stadgar ändra ”Varje medlem, medlemsförening, nätverk,
lokal- och regionavdelning har motionsrätt till årsmötet. Om motionen kommer från en lokal- eller
regionavdelning eller ett nätverk måste det styrkas av ett bifogat protokoll” till ”Varje ordinarie
medlem, medlemsförening, lokal- och regionavdelning har motionsrätt till årsmötet. Om motionen
kommer från en lokal- eller regionavdelning måste det styrkas av ett bifogat protokoll. Stödmedlem
har varken rätt att själv motionera eller att stödja ordinarie medlems motion. Grön ungdom som
organisation ger bara stöd till motioner som författats av förbundets medlemmar”.
4. att under 9 § Årsmöte i Grön ungdoms stadgar i listan över mötets ärenden lägga till ”val av
ledamöter i internationella utskottet”.
5. att under 9 § Årsmöte i Grön ungdoms stadgar i listan över mötets ärenden precisera
”verksamhetsplan och budget” till ”verksamhetsplan och budget för förbundsstyrelsen och
internationella utskottet”.
6. att under 9 § Årsmöte i Grön ungdoms stadgar ändra ”Varje regionavdelning har rätt till ett
ombud för varje påbörjat trettiotal medlemmar inrapporterade till riksorganisationens
medlemsregister den 1 november. Utöver ombuden har varje region rätt att skicka två ersättare” till
”Regionerna representeras av 99 ombud som fördelas proportionellt utifrån avdelningarnas
medlemsantal. Utöver ombuden har varje region rätt att skicka två ersättare”.
7. att under 9 § Årsmöte i Grön ungdoms stadgar efter den text som reglerar antal ombud och
ersättare tillfoga att ”Även då val av ombud delegeras till lokalavdelning förblir ombuden
representanter för sin region. Vid sådan delegering tillfaller val av ersättare lokalavdelningen med
högst respektive näst högst medlemstal”.
8. att inför årsmötena 2016 och 2017 prioritera de pengar som riksorganisationen bedömer sparas
till följd av ett minskat ombudsantal till de små regionernas årsmötesförberedande verksamhet.
Stödet fördelas proportionellt utifrån regionernas medlemsantal.
Förbundsstyrelsen 2014/15
Anders Lindell, Carolina Bruseman, Caroline Wiklund, Hanna Lidström, Klara Lidman, Lorentz
Tovatt, Magda Rasmusson, Malin Hjalmarsson, Martin Solberg, Mårten Roslund, Sandra Fogelberg
?
!
14!
Frågor om propositionerna?
Mejla [email protected], så tar vi upp din fråga i
dragningen på riksårsmötet. Om du
undrar över en sak finns det säkerligen
någon mer som undrar över detsamma!!
Söker stöd till MP:s kongress
P4
Vässa Miljöpartiets klimatpolitik
Även den bästa måste ständigt utveckla sin politik och fortsätta förnyas.
Detta gäller förstås även Miljöpartiet och partiets klimatpolitik, speciellt när vi
sitter i regeringsställning. Det råder inget tvivel om att inga andra partier
kommer upp i våra ambitionsnivåer när det gäller att ta sig an klimatfrågan,
men det finns fortfarande utrymme för att vässa förslagen och göra dem ännu mer effektiva. Detta
är alltså inte en heltäckande motion, utan snarare en motion som syftar till att täppa till hål i
politiken och att skärpa de förslag som partiet redan driver.
På en övergripande nivå behövs nya klimatmål för Sverige. Här kommer klimatlagen vara viktig
för att säkerställa en jämn och kontinuerlig minskning av Sveriges utsläpp. Men det krävs också
redan nu en riktning. För att Sveriges klimatpolitik ska gå i linje med vad forskarna säger krävs
måste Miljöpartiet i regeringsställning driva på för att Sveriges utsläpp ska minska med minst 60
procent fram till 2030. Detta innebär en nödvändig ökning av ambitionerna jämfört med de mål vi
accepterat på EU-nivå.
Energi
Den energiform som växer snabbast världen över är det förnybara. I Sverige har vi dessutom
globalt sett unikt goda förutsättningar att skapa ett hundra procent förnybart energisystem. Dock
har utbyggnaden av det förnybara stannat av en aning de senaste åren, mycket på grund av en
passiv alliansregering. Det är dags att sätta fart igen.
En av de stora utmaningarna med det förnybara är att öka acceptansen för utbyggnad på den
lokala nivån. I grund och botten är utbyggnad av vind, sol och bioenergi positivt för det lokala
samhället. Men utbyggnad av framförallt vindkraft kan förstås skapa motsättningar lokalt.
Därför är det viktigt att öka incitamenten även för grannar och lokalbor. Ett steg i rätt riktning är
att erbjuda människor som bor inom ett visst avstånd från byggnationerna att bli delägare i
projekten. Likaså bör hela eller delar av fastighetsavgiften gå tillbaka till kommunerna. På detta
sätt kan elmarknaden också bli mer demokratisk. Människor får möjlighet att äga sin egen
produktion i högre grad.
För att en energiomställning ska bli möjlig måste alla kommuner solidariskt bära sitt ansvar för
detta. Att vi ska ha hundra procent förnybar energi och en säker elförsörjning rör alla som bor i
Sverige, och har dessutom globala konsekvenser. Därför behöver det kommunala vetot för
vindkraftverk utvecklas och göras mer rättssäkert, så att inte viktiga projekt stoppas i onödan.
Detta, kombinerat med ökade lokala incitament, kommer kraftigt öka investeringarna i förnybar
energi.
En av alliansens mest missriktade åtgärder under förra mandatperioden var att avskaffa
koldioxidskatten för värmekraftverk. Konsekvensen var att kolförbränningen och utsläppen inom
denna sektor ökade markant. Detta är förstås oacceptabelt i ett land som säger sig vara ett
föregångsland inom hållbarhet. Skatten bör återinföras så snart som möjligt.
!
15!
Transporter
Mer än en tredjedel av Sveriges totala utsläpp kommer från transporter. Om man adderar utsläpp
från båttransporter och utlandsresor ser siffrorna ännu mer förödande ut. 77 procent av Sveriges
oljeimport används inom transportsektorn. Transporterna är helt enkelt Sveriges klimatmässiga
akilleshäl - här krävs kraftfull politik! Vi befinner oss dessutom just nu i ett väldigt gynnsamt läge
för att genomföra åtgärder. Oljepriset är rekordlågt, vilket gör att höjda skatter eller slopade
fossilsubventioner inte får en lika svår plånbokseffekt. Därför är det till exempel en självklarhet att
Miljöpartiet ska fortsätta stå upp för höjd koldioxidskatt. The Economists ledarsida uttryckte
situationen som att vi just nu har en fullkomligt unik möjlighet att agera!
För det första måste vi sluta göra det som är dåligt. Idag subventioneras privatbilism på flera olika
sätt. Ett av de mest förödande är reseavdraget - en direkt subvention för att ta bilen till jobbet.
Denna subvention är dessutom utformad på så sätt så att det lönar sig mest för de som bor i en
välbärgad förort till stora städer. Reseavdraget bör därför slopas.
Nästa åtgärd bör vara att ändra plan och bygglagen så att parkeringsnormen skrotas.
Parkeringsnomen innebär att det måste finnas ett antal bilparkeringsplatser per lägenhet i ett
lägenhetshus. Det kan i praktiken innebära att hela våningsplan reserveras för och användas som
parkeringshus istället för att använda utrymmet för att bygga fler lägenheter på samma yta. Detta
ger dyrare lägenheter och leder till att färre mindre lägenheter byggs eftersom att många små
lägenheter skulle kräva ännu flera parkeringsplatser. Detta skapar en ännu sämre
bostadsmarknad för bland andra unga och studenter. Dessutom hindrar parkeringsnomen
kommuner ifrån att slopa bilparkeringarna och istället bygga exempelvis enbart cykelparkeringar.
Plan- och bygglagen har helt enkelt inte hängt med i tiden och det är hög tid att modernisera den.
Nästa steg i arbetet måste vara att inse att Sverige inte kan ha en och samma politik för
transporterna på landsbygden och i städerna. Landsbygden och staden har olika förutsättningar
och olika behov. På landsbygden är det uppenbart att privatbilism kommer vara kvar under lång tid
framöver, men i stadsmiljö är detta behov inte lika stort. Här föreslår vi att regeringen, likt Norges
regering, tar fram en strategi för nolltillväxt av bilresor i städer. Policymässigt är framförallt två
verktyg extra viktiga. För det första bör arbetet med att införa trängselskatter i städer fortsätta
och intensifieras. Regeringen bör utse förhandlingspersoner som börjar arbetet med att införa
trängselskatter i fler av Sveriges städer. Trängselskatten är en effektiv åtgärd som inte bara skapar
ett bättre klimat, utan också renare luft, en mer levande stadsmiljö och mindre trängsel. Nästa steg
bör vara att höja fordonsskatten för de som bor i storstäder. Idag slår fordonsskatten lika hårt mot
de som bor på landsbygden som de som missbrukar privatbilism i städerna, här krävs en
differentiering och en höjning för de som bor i städer.
En effektiv och rättvis transportpolitik handlar inte bara om att “bestraffa” det dåliga, självklart
måste vi erbjuda effektiva alternativ också. Här har Miljöpartiet mycket politik att erbjuda, bland
annat satsningar på tågtrafik och förnybara bränslen. Dock måste politiken kompletteras med två
åtgärder. För det första måste banavgiften återigen sänkas. Alliansen har under sina åtta år höjt
banavgiften två gånger, något som slagit hårt mot järnvägen. En sänkning till samma nivå som
tiden innan alliansen hade gjort tågen mer lönsamma. Förmånsbilssytem och fordonsbeskattning
byggdes upp för att stödja inhemsk bilproduktion. Förmånsbeskattningen av transporter måste
ställas om till att gynna det som inte skadar miljön – kollektivt åkande och cyklande. Så ger vi
människor ett attraktivt alternativ till sitt bilberoende. Miljöpartiets valrörelseutspel om att bara
halva förmånsvärdet på kollektivtrafikkort ska beskattas bör följas upp med en gradvis utfasning
av förmånsbilssystemet.
!
16!
Utmaningen med Sveriges transporter måste också ses ur ett systemperspektiv. Idag går enorma
summor från statsbudgeten till infrastruktur som bygger på ett starkt fossilberoende. Detta skapar
enorma inlåsningseffekter inför framtiden. För att nå målet om en fossilfri fordonsflotta krävs det
därför en helt annan policy kring statliga infrastruktursinvesteringar. Vårt förslag är därför att
inga pengar från statens budget ska gå till nyinvesteringar i fossilberoende infrastruktur.
Övrigt
Av en genomsnittsvensks klimatutsläpp står livsmedelskonsumtionen ensamt för 25 procent. Av
de 25 procentenheterna står köttkonsumtionen för 20 procentenheter, vilket gör det till en oerhört
viktig och betydande del av våra klimatutsläpp. Därför kan inte politiska åtgärder för att minska
utsläpp orsakade av livsmedelskonsumtion generellt och köttkonsumtionen i synnerhet ignoreras.
Exakt hur styrmedlen ska formuleras kräver utredningar. Vi vill inte hamna i en situation där
svenskt kött hamnar i konkurrensmässiga svårigheter, eftersom utländskt kött är minst lika
klimatbelastande. Men att det krävs ekonomiska och offentliga styrmedel är uppenbart.
Mot bakgrund av denna argumentation yrkar vi att Miljöpartiet inom regeringen ska verka för:
1. att Sverige nationellt ska anta som mål att minska utsläppen av växthusgaser med minst 60
procent till 2030
2. att fastighetsavgiften för vindkraft ska gå tillbaka till kommunerna
3. att människor inom en viss radie från vindkraftsbygge ska bli erbjudna att bli delägare
4. att utveckla det kommunala vetot för vindkraftverk och göra det mer rättssäkert
5. att återinföra koldioxidskatten på kraftvärmeverk
6. att höja koldioxidskatten till den nivån som klimatberedningen la fram till riksdagen
7. att slopa reseavdraget
8. att helt stryka formuleringen om parkeringsnorm i plan och bygglagen
9. att ta fram en strategi för nolltillväxt av bilresor i städer
10. att börja ett arbete med att införa trängselskatter i Sveriges största städer
11. att differentiera fordonsskatten utifrån geografiskt läge, där det ska kosta mer att äga bil i
stadsmiljö
12. att sänka banavgiften till den nivå som rådde innan 2006
13. att se över förmånsbeskattningen av transporter så att styrningen går från personbilar till
kollektivtrafik
14. att införa ett stopp av statliga nyinvesteringar i fossilberoende infrastruktur
15. att köttets klimatpåverkan ska minska genom ekonomiska styrmedel
Lorentz Tovatt, Magda Rasmusson, Klara Lidman, Carolina Bruseman, Anders Lindell, Caroline
Wiklund, Malin Hjalmarsson, Mårten Roslund, Sandra Fogelberg, Hanna Lidström, Martin Solberg
P5
omfamna den täta staden
Om 50 år kommer det bo lika många människor i städer än det idag bor på
1
hela planeten . Samtidigt är klimatutmaningen större än någonsin. I en allt
mer globaliserad och urbaniserad värld är därför sättet vi bygger våra städer
avgörande för hur vi lyckas med social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet.
Här är idén om förtätning helt central. Därför är det dags att Miljöpartiet
omfamnar idén om den täta, gröna staden!
!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
1
!
http://www.un.org/en/development/desa/news/population/world-urbanization-prospects-2014.html
17!
Traditionellt har städer vuxit genom förglesning, det vill säga längre ut från city med från
varandra ganska avskilda stadsdelar. Det medför stora avstånd mellan områden och människor
med ett kraftigt bilberoende som följd. Till exempel är andelen som tar bilen i supertäta Hongkong
11 procent men 77 procent i utspridda Melbourne. I Stockholm är andelen bilresor 13 procent på
2
centrala Södermalm och 44 procent i förorten Hässelby villastad.
När det gäller minskad bilism i städer har Miljöpartiet länge varit pionjärer. Men paradoxalt nog är
idén om den täta staden inte lika omhuldad på många håll i Miljöpartiet - trots att det är själva
garanten för att kunna minska just bilberoendet. Detta är en lucka i vår politik som måste täppas
igen. Speciellt med tanke på att det är i städerna, där förutsättningarna är allra bäst, som
utsläppen måste minska mest för att vi ska kunna garantera en jämlik grön omställning i hela
landet.
En grön politik behöver utgå ifrån att staden ska förtätas genom att bygga samman områden och
kraftigt premiera gång, cykel och kollektivtrafik på bekostnad av parkeringsplatser och bilvägar.
Men vi måste också våga bygga på grönområden och i gröna kilar. Att det per definition skulle vara
ett stort hot mot miljön är felaktigt. En gräsplätt är nämligen inte nödvändigtvis bättre ur
ekologisk synpunkt än en välplanerad stadsdel med genomtänkta naturvärden. Istället är ökad
kvalitet, inte kvantitet, på grönområden och parker samt en sammanhållen syn på
ekosystemtjänster centralt. Miljöpartiet måste alltid erbjuda ett alternativ när vi säger nej till att
exploatera mark för bostäder.
Vi ser också flera spännande exempel på att en utveckling mot mindre bilberoende och tätare städer
bejakas runtom i världen. I Los Angeles till exempel, känd för att vara en av de mest bilberoende och
glesa städerna, har politikerna börjat lägga om kursen helt. Stadens borgmästare sa nyligen: “Om
3
ett decennium äger vi kanske inga bilar” . Hamburg, Amsterdam och Paris är andra exempel.
Framtiden kommer med stormsteg och Sverige behöver öka takten. Det här gäller inte bara
storstäder – utan är lika relevant i städer som Falköping, Härnösand och Lund.
Förutom att vara en avgörande del av lösningen på klimatfrågan leder en tätare stad också till
mindre segregation och mer jämställdhet. Därtill ökar många av de värden människor uppskattar
med städer, som närheten till nöjen, kultur, restauranger och uteserveringar. Bostadsbristen kan
minskas när mer mark kan tas i anspråk.
Miljöpartiets unika roll i svensk politik är att komma med lösningar på det moderna samhällets
problem. Men i den här frågan har vi lämnat walk over och vi saknar ett samlat svar. Det duger inte
för ett parti som aspirerar på att vara detta seklets mest dominerande politiska kraft. Vi måste
sluta ställa täta städer och ytterligare urbanisering mot miljö och ekologisk hållbarhet. Det är dags
att Miljöpartiet, från norr till söder och öst till väst, axlar ledarrollen för utvecklingen av
framtidens gröna och täta städer!
Vi yrkar:
1. att partistyrelsen återkommer med en proposition om en samlad strategi för hur vi kan bygga
täta och gröna städer senast till kongressen 2016!
Lorentz Tovatt, Magda Rasmusson, Klara Lidman, Carolina Bruseman, Anders Lindell, Caroline
Wiklund, Malin Hjalmarsson, Mårten Roslund, Sandra Fogelberg, Hanna Lidström, Martin Solberg
!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
2
3
!
https://www.arkitekt.se/bilstadens-dod/
http://www.latimes.com/local/lanow/la-me-ln-driverless-car-rides-garcetti-hopes-la-will-be-first-20140929-story.html
18!
!
01
Gör internet till ett fritt och
öppet bibliotek
Idag är internet svaret på allt. När vi vill ta reda på dagens politiska konfrontationer går vi in på
vår favoritnyhetssajt. När vi ska skriva en uppsats söker vi runt efter material på webben. När vi
jobbat en hel dag och vill ta det lugnt kollar vi på några videoklipp på internet. Vi förväntar oss att
allt detta ska vara gratis tillgängligt. Men man kommer inte runt att webbplatserna måste
finansieras på ett eller annat sätt. Reklam är ett sätt, användaravgifter en annan. Båda dessa
finansieringssätt har dock baksidor.
Det vanligaste sättet att finansiera en webbplats är genom reklam. Problemet med att man till
nästan 100 % tjänar pengar via reklam är att sajten hamnar i en beroendeställning till
annonsörerna. Innehållet måste alltid utformas utefter annonsörernas syften att sälja mer. Målet
att tillfredställa användarna blir således ett sekundärt mål, till förmån för annonsörer.
Objektiviteten och oberoendet naggas i kanten.
Det andra alternativet är att finansiera webbtjänsterna med en avgift för besökarna. På senare år
har bland annat de största dagstidningarna börjat sätta upp betalväggar, där man endast får läsa
ett visst antal artiklar gratis. Problemet med sådana varianter är att man bygger upp murar över
internet, med inträdesavgifter överallt. Internet som ursprungligen byggdes på öppenhet och fri
tillgänglighet tappar då stora delar av sina fördelar, och de som inte har råd blir uteslutna.
Så hur ska då webbplatser finansieras? Hur finansierades fritt tillgänglig information förr? Jo,
genom bibliotek. Biblioteken erhåller tidningar för nutidsorientering, facklitteratur för fördjupning
och skönlitteratur för kultur och nöjesupplevelser. Sådant som nu bytt plattform till internet.
Därför anser jag det lämpligt att finansieringen också hänger med den nya plattformen.
Sedan 1954 har Sverige haft en biblioteksersättning där staten för närvarande ersätter varje
utlånad bok med 1,41 kr till författaren. Ett liknande system för webbplatser skulle bryta beroendet
till annonsörer, samtidigt som man undviker att bygga murar över vårt fria internet.
Med anledning av detta yrkar jag:
att MP verkar för att webbplatser får statligt stöd utifrån besökarnas nyttjandegrad
Hadar Greinsmark
Förbundsstyrelsens yrkar: avslag
En hemsidas besökarantal sammanfaller inte med dess samhälleliga nytta. Förslaget är inte heller
praktiskt genomförbart; dels är antalet hemsidor för stort, dels skulle systemet kräva en extrem
övervakning av nätet. Miljöpartiet vill sänka momsen på digitala tidningar, men EU-regler hindrar
oss. Vi verkar för en nationell biblioteksstrategi som bl.a. ska se över digitala tjänster, och vi vill
digitalisera landets forskningssamlingar. Större delen av public service finns idag också online.
!
19!
02
Internetpolitik
– för motverkande av censur och likvärdig konkurrens mellan tjänster
Internet har gett oss mängder med verktyg som gjort allt från att underlätta
vardagen för vanliga medborgare till att starta revolutioner i diktaturer. Det har
förändrat politiken, ekonomin och arbetsmarknaden världen över. Många av dessa
framsteg hade inte varit möjliga utan ett fritt och öppet internet, men trots det kommer det
ständigt nya lagförslag, förordningar och avtal syftade till att begränsa just detta.
De grundläggande förutsättningarna för ett fritt och öppet internetet är budbärarimmunitet och
nätneutralitet. Nätneutralitet innebär att internetoperatörer behandlar all datatrafik på lika
villkor och inte begränsar, blockerar eller prioriterar visst innehåll. Budbärarimmunitet gör att
internetleverantörer inte kan hållas ansvariga för vad kunder gör i deras nät, på samma sätt som
att Posten inte kan hållas ansvariga för innehållet i brev som skickas. Så länge inte nätneutralitet
och budbärarimmunitet på internet är garanterad i svensk lagstiftning så är det fritt fram för
internetleverantörer att blockera eller begränsa viss trafik, antingen för att gynna egna
konkurrerande tjänster eller efter påtryckningar från branschorganisationer eller myndigheter.
Exempelvis skulle en mobiloperatör kunna blockera eller begränsa hastigheten för tjänster som är
till för att ringa gratis samtal eller en branschorganisation stämma internetleverantörer som inte
blockerar torrentsidor.
De senaste åren har det kommit en rad förslag i både EU och Sverige som handlar om att öppna upp
för att godtyckligt blockera eller prioritera visst innehåll. Efter Paris-attackerna gick
inrikesministrarna ut med ett gemensamt uttalande om att de vill utöka samarbetet med
internetleverantörer, vilket i praktiken kan innebära att dessa tvingas agera “polis” och blockera
innehåll som de själva bedömer är olagligt. Att införa den typen av godtycklig censur, oavsett om
den kommer från statligt håll eller införs av internetleverantörerna på frivillig basis, undergräver
viktiga demokratiska principer. De som anser att vi behöver begränsa internet menar på att vi
behöver göra det för att förhindra brottslighet, men faktum är att åtgärder för att blockera innehåll
snarare slår mot “vanliga” kunder som inte har den tekniska kompetensen att ta sig runt det,
medan den organiserade brottsligheten istället flyttar till s.k. darknets som i princip är omöjliga att
censurera.
En svensk lag om nätneutralitet och budbärarimmunitet på internet skulle befästa
internetleverantörers roll som enbart leverantörer av uppkoppling, garantera att alla medborgare
får tillgång till ett öppet och ocensurerat internet och ge Sverige en utgångspunkt att arbeta utifrån
i förhandlingar med andra länder om internetpolicies och -lagar.
Jag yrkar:
1. att Miljöpartiet ska verka för att svensk lagstiftning säkerställer att olika typer av datatrafik inte
får särbehandlas på andra grunder än rent tekniska
2. att Miljöpartiet ska verka för att svensk lagstiftning håller internetleverantörer fria från ansvar
för datatrafiken som passerar deras nät
3. att Miljöpartiet ska verka för att Sverige i förhandlingar med, samt inom EU, verkar för
nätneutralitet och budbärarimmunitet på internet, samt att motverka åtgärder syftade till att
begränsa dessa
Adam Eltér
Förbundsstyrelsens yrkar: bifall
Motionen föreslår en välkommen utveckling av internetlagstiftningen som kan förebygga en
oönskad kontroll av internetflödet. Med tanke på situationen i framförallt USA, där
internetoperatörer börjat utnyttja denna möjlighet, bör Sverige lagstifta för nätneutralitet innan
problemet (eventuellt) uppstår i Sverige. Motionen ligger i linje med Miljöpartiets nuvarande politik.
Senast 2013 lades en motion på området i riksdagen, som bland annat berörde nätneutralitet.
!
20!
03
Elektroniska testamenten
Förslag
Miljöpartiet tillkännager som sin politik vad som anförs i motionen om att
lagen om upprättande och återkallelse av testamente (10 kap Ärvdabalk) bör
ange att testamenten tillåts undertecknas med hjälp av elektronisk signatur av
testator och vittnen och att testamenten tillåts att förvaras elektroniskt.
Motivering
Medan regeringen skjutit upp statlig registrering av testamenten ("Skatteverket lämnade den 19
maj 2008 förslag till en reglering av testamentsregister i promemorian Bouppteckningar och
testamentsregister (bilaga till dnr 131 79596-08/113). Efter att Justitiedepartementet berett
Skatteverkets förslag i promemorian fann regeringen i beslut den 4 april 2012 inte tillräckliga skäl
att gå vidare med de förslag som hade lämnats av Skatteverket (dnr Ju2008/4624/L2).”
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utskottensdokument/Betankanden/Familjeratt_H101CU19/ ) så är det välkänt (åtminstone sedan år 2005) att
testamenten, av olika skäl, inte kommer fram efter dödsfall. ("Många testamenten kommer
nämligen inte fram efter dödsfallet. Orsakerna till det kan vara olika. I vissa fall har den avlidne
kanske själv slarvat bort testamentet eller låtit förvara det på ett sådant ställe att det inte kommer
fram. I andra fall kan det vara så att testamentet efter dödsfallet har påträffats först av någon som
missgynnas av testamentets innehåll och som därför har förstört eller undanskaffat testamentet.
De som skulle gynnas av testamentet får då aldrig veta att det funnits ett testamente.”
http://data.riksdagen.se/dokument/GT02L256)
Det ligger flera motioner inne under den allmänna motionstiden 2014/15 som talar om registrering
av testamenten:
– 2014/15:2940 av Sara-Lena Bjälkö (SD) som menar att tingsrätten skall registrera testamenten.
– 2014/15:2197 av Emanuel Öz (S) som menar att registrering av testamenten hos Skatteverket skall
vara obligatorisk för att ett testamente skall vara giltigt.
– 2014/15:1629 av Gunilla Nordgren (M) som menar att lagstiftningen (Ärvdabalken) bör överses
och ger registrering av testamenten hos skatteverket som ett exempel för att öka säkerheten kring
testamenten.
– 2014/15:490 av Susanne Eberstein och Ingemar Nilsson (S) som menar att det skall vara
obligatoriskt att registrera testamenten hos Skatteverket och vill att regeringen kommer med
lagförslag snarast.
– 2014/15:423 av Robert Hannah (FP) som menar att man bör inrätta ett frivilligt
testamentsregister hos skatteverket och att Skatteverkets förslag som lämnades i maj 2008 kan
läggas till grund för en lagstiftning.
Även om obligatorisk eller frivillig registrering av testamenten införs så kvarstår en svårigheter
med säkerheten så länge Ärvdabalkens 10 kap 1 § anger att "Testamente skall upprättas skriftligen
med två vittnen.” Ärvdabalkens 10 kap bör ange att det är tillåtet att skriva under egenhändigt eller
med elektronisk signatur. Detta för att möjliggöra förvaring av testamenten elektroniskt och
därmed undanröja en allvarlig rättssäkerhetsbrist som tillåter fysiska testamenten att lätt
försvinna utan att verkställas.
Jag yrkar:
1. att Miljöpartiet verkar för/driver frågan att
testamenten skall tillåtas att signeras med hjälp av
elektronisk signatur av testator och vittnen
2. att Miljöpartiet verkar för/driver frågan att göra
testamenten som är signerade med elektroniska
signaturer giltiga
3. att Miljöpartiet verkar för/driver frågan att tillåta
förvaring av testamenten elektroniskt
Agust Örn Helgason
!
21!
Förbundsstyrelsen yrkar: bifall
Vi anser att motionen bidrar till en
välkommen politisk utveckling på
digitaliseringsområdet. Här ser vi att
Miljöpartiet kan driva på
utvecklingen till ett juridiskt system
som öppnar upp för nya smarta
lösningar och följer
samhällsutvecklingen. Miljöpartiet
driver i dagsläget ingen politik på
området.
!
04
Säkerhetspolitik
– för trygghet, frihet och integritet
Med anledning av terroristattacken i Paris har nu ett antal olika politiker i EU
presenterat olika förslag om begränsningar i olika kommunikationssätt
mellan människor. Ett av de mest urbota dumma förslag som kommit upp är
Storbritanniens premiärminister David Camerons förslag om att begränsa
användandet av krypterad information, alltså att meddelanden skrivs om till koder
som bara mottagaren kan öppna. Snapchat och Whatsapp är några av apparna som använder sig
av detta för att skydda sina användares personliga uppgifter så de inte kan hackas. Krypteringar
används av regeringar, parlament, företag, säkerhetspolis och av privatpersoner för att skydda
känslig information. Ena dagen gick alltså världens politiker i ett demonstrationståg för
yttrandefrihet och nästa dag kom David Cameron själv med förslag på censur och uppluckring av
säkra sätt att kommunicera digitalt. Det är inte den vägen vi ska ta mot säkerhetspolitik som står
upp för allas trygghet, frihet och integritet. Vi behöver en annan syn på att lösa terrorbrott än att
förstöra företagens och medborgares frihet och integritet genom censur och andra
inskränkningar.
Vi måste mellan länder jobba för frihet och integritet för att uppnå ökad trygghet. Tillgången till
tunga vapen inom EU är en stark anledning till att terroristattacker kan ske inom unionen och inte
bara i alla de länder utanför unionen som ofta drabbas av dessa attacker. Hans Brun, forskare
inom kontraterrorism. Han har påpekat t.ex. att den så kallade “lasermannen” köpte sina vapen i
Belgien, som har en väldigt liberal vapenlagstiftning. För övrigt har han även påpekat att
tillgången till illegala vapen i länder som Frankrike är omfattande, vilket vi motionärer därför
menar att möjligheten till brott som vållar personskador därbland terroristbrott, blir desto enklare
att genomföra. Vi föreslår därför att skärpa liberala vapenlagstiftningar i länder som dessa, i
stället för att inskränka någons rättigheter.
När vi då talar om övervakning och medborgares integritet har SÄPO-chefen och vår
inrikesminister, Anders Ygeman, påpekat att FRA skulle ha stoppat terrorbrott i Sverige blir det
bara orimligt. Ingen i Sverige har nämligen dömts i domstol för att ha förberett ett sådant brott. Så
länge Sverige inte har hemliga domstolar som dömt dessa som planerat terroristbrott (vilket ej är
lagligt) så har FRA aldrig stoppat några sådana förberedelser. FRA är fortfarande inte legitimt i
bekämpande av terrorism eller andra brott, utan ett medel för övervakning.
I och med Edward Snowdens avslöjanden om USA:s nationella säkerhetsmyndighet (NSA) fick vi
reda på att NSA tillsammans med Storbritanniens motsvarande myndighet (GCHQ), i samband
med svenska FRA kan vara de tre huvudaktörerna i världen på övervakning och utbyte av
information mellan sig. Sverige är troligtvis ett land som länge haft en mycket omfattande
övervakning både av vårt eget land samt många andra länder och sedan sålt eller givit ut
information till NSA och GCHQ. Dessutom har FRA ett flertal gånger avslöjats ha samlat
information om medborgare som inte är misstänkta för brott, vilket var ett villkor för att flertalet
riksdagsledamöter som röstat igenom FRA inte skulle kunna ske. FRA är en myndighet vi har
mycket begränsad insyn i, som har brutit mot lagen utan påföljd, samt sprider känslig information
till NSA, GCHQ samt troligtvis till andra nationella säkerhetsmyndigheter. Miljöpartiet måste
fortsätta verka för en säkerhetspolitik och rättspolitik värt dess namn genom FRA:s avskaffande.
Vi yrkar:
1. att Miljöpartiet verkar för en skarp
vapenlagstiftning inom ramen för EU och
dessutom lobbar för att länder med liberal
vapenlagstiftning skärper denna
2. att Miljöpartiet fortsätter ifrågasätta FRA samt
verkar i regering för FRA-lagens upprivande
Johan Thunberg
Natassja Vanessa Nilsson
Walter Frantzen
!
22!
Förbundsstyrelsen yrkar:
attsats 1 avslag, attsats 2 besvarad
Det är otydligt vad attsats 1 syftar till och om det
är värt att göra avsteg från
decentraliseringsprincipen för denna fråga. MP
arbetar dock redan i EU för att EU:s
handelspolitik ska vara förenlig med EU:s
biståndspolitik, se EU-valmanifestet. MP verkar
redan för att FRA-lagen ska rivas upp. Vi
instämmer i den oro inför utvecklingen för den
personliga integriteten som motionen belyser
och hoppas att MP nu kommer fortsätta vara en
röst för att försvara den personliga integriteten.
!
05
Prioritera personlig integritet
De senaste månader så har vi sett hur personliga integritet på nätet har fallit i
glömska inom Miljöpartiet. Att det har gått från en av de prioriterade
valfrågor 2010 till att det har blivit en fråga som vi är villiga att bort förhandla
(MP kan tänka sig att ha kvar lag om datalagring, Fria tidningen 2015-01-16).
Frågorna är fortfarande högst aktuella, speciellt efter terrordådet mot Charile Habdo, där vi ser att
det finns starka krafter i EU och Sverige som har tagit tillfället i akt och vill införa flera
integritetskränkande och ineffektiva lagar och öka massövervakningen. Det här är en
skrämmande utveckling som är farlig för det personliga integritet och medför att vi rör oss
närmare en storebrors samhälle.
Att Miljöpartiet skulle förhandlar bort det personliga integritet är en ytters allvarlig avsteg och som
går emot den demokratiska synen vår ideologi vilar på. Därför är det dags att Grön ungdom och
Miljöpartiet återigen börja prioritera och stå upp för den personliga integriteten.
Därför yrkar jag :
1. att återigen börja prioritera integritetsfrågor och värna om dem.
2. att riva datalagringsdirektivet
Rifad Rahman
Förbundsstyrelsen yrkar: attsats 1 avslag, attsats 2 besvarad
Miljöpartiet har under hösten och vintern haft en lång interndemokratisk process där klimat och
skola föreslås vara prioriterade frågor. Förbundsstyrelsen tycker att det är klokt. Miljöpartiet
driver redan på för att avskaffa datalagringsdirektivet. Vi kommer inte att få igenom all vår politik
under 2015, men det betyder inte att vi har släppt frågan.
06
Låt svensk vapenindustri bidra
till biståndet
Sverige är bland de största vapenexportörerna i världen. 2013 exporterades vapensystem,
vapendelar etc. för ett värde av 11,9Mkr (Regeringens skrivelser om strategisk exportkontroll, 2014)
varav ca: 40 % till länder i väpnad konflikt och/eller länder som ständigt kränker mänskliga
rättigheter. Detta rimmar väldigt dåligt med en svensk utrikespolitik för fred, frihet och mänskliga
rättigheter. Därför vill vi att de som tjänar pengar på handel med vapen och dylikt ska betala en
avgift för delar av den skada de orsakar. Avgiften ska gå till demokratiutveckling och mer akuta
insatser för civilbefolkningen i de länder som berörs av den svenska vapenindustrin. Detta förslag
är ett steg i riktningen mot att motarbeta de negativa konsekvenser som Sverige förvållar. Alla
sådana steg är nödvändiga för en trovärdig utrikespolitik som tar demokrati och mänskliga
rättigheter på allvar.
Vi yrkar:
att regeringen tillsätter en utredning, med förslag på hur en avgift för de företag som har intäkter
från vapenindustrin kan införas i Sverige, som ska gå till demokratiutveckling och mer akuta
!
23!
insatser för civilbefolkning i de länder som berörs av den svenska vapenindustrin, samt att
intäkterna blir en additionell delfinansiering av det svenska biståndet.
Johan Thunberg
Natassja Vanessa Nilsson
Walter Frantzen
Förbundsstyrelsen yrkar: avslag
Vi vill verka för större bistånd och mindre vapenhandel, men det är en onödigt krånglig lösning att
koppla ihop dem. I båda fallen är det politiska strukturer, snarare än ekonomiska, som ligger
bakom problemen. En straffskatt löser inte grundproblemet samtidigt som kommunikationen
kring den riskerar att förenkla frågorna. Det är viktigt att stoppa statens lobbyism och tvivelaktiga
militära samarbeten. En lösning med straffskatt skulle bli svår att hantera politiskt för
biståndsorganisationer som plötsligt tjänar på ökad vapenförsäljning.
07
Kriminalisera deltagande i
väpnade konflikter
Det gröna rörelse ursprung sig från fredsrörelse och vi tror inte på väpnade konflikter. Vi tror på
ickevåld och diplomati för att avvärja och förebygga konflikter. Vi ser idag hur fler och fler
medborgare väljer att ansluta sig till olika typer av beväpnade konflikter och utländska
krigstjänster. Det är något som vi bör motverka och verka för att införa ett förbjud för alla typer att
deltagande i beväpnade konflikter som inte är godkända av Sveriges riksdag i förväg.
Därför yrkar jag:
1. att kriminalisera deltagande i beväpnade konflikter om inte riksdagen beslutar något annat
2. att Svenska medborgare förbjuds att ta värvning hos utländska krigstjänster
3. att kriminalisera deltagande i träningsläger anordnad av paramilitär
Rifad Rahman
Förbundsstyrelsen yrkar: avslag
Vi är i dagsläget skeptiska till att en kriminalisering av krigsresor går att göra utan att inskränka
rättssäkerheten. Gränsdragningarna är svåra och det riskerar att öppna upp för kraftigt utökad
övervakning av individer. Samtidigt finns anledning att se över hur vi kan minska antalet som
åker. Därför inväntar vi regeringens nyligen tillsatta snabbutredning som hanterar denna fråga.
Det förebyggande arbetet, rättssäkerheten och den personliga integriteten måste dock stå i
centrum.
!
24!
08
<6
Inför en bortre tidsgräns för
häktningar
Häktning innebär att frihetsberöva en person som är misstänkt för brott, i väntan på dom. Detta
kan ske på flera olika nödvändiga grunder, som stark misstanke om att personen ska förstöra
bevis eller begå ytterligare brott.
Sverige är dock ett av få europeiska länder utan bortre häktningsgräns. Detta innebär teoretiskt att
en person kan vara misstänkt för ett brott, häktas, och sen fortsätta vara häktad i all evighet.
Harriette Broman satt häktad i ett och ett halvt år, för att 2012 sedan frias på alla anklagelser.
Artikel 5 UDHR säger även att ingen människa ska behöva utsättas för grym, omänsklig eller
förnedrande behandling. Att häktas innebär att sitta i isolering, få all sin post genomläst och
tillbringa 23 av dygnets 24 timmar i en liten cell.
Svenska rättsystemet har en mycket grundläggande princip om att en är oskyldig tills motsatsen
är bevisad. Detta står också i artikel 11 i FNs deklaration om mänskliga rättigheter (UDHR) samt
artikel 5 i Europakonventionen (ECHR).
På grund av detta har Sverige under en lång tid fått kritik av FN:s tortyrkommitté, och även
Advokatssamfundet är starkt kritiskt. Det är dags att vi ändrar på detta.
Därför föreslår jag:
att Miljöpartiet driver att det ska skapas en övre tidsgräns för häktningar
Leo Carlsson
Förbundsstyrelsen yrkar: bifall
Vi ser allvarligt på att Sverige har fått starkt kritik för sin hantering av häktningar. Det är inte
värdigt en rättsstat att under längre tid förvara icke-dömda individer under fängelseliknande
former. En övre häktningsgräns skapar en tryggare och mer förutsägbar rättssituation.
09
<6
Prioritera avveckling av kolkraft
före kärnkraft
Inom Miljöpartiet är det ett viktigt mål att avveckla kärnkraften. Men klimatet är också ett oerhört
viktigt mål. Koldioxidutsläppen är oerhört höga världen över. I Sverige betraktar vi oss gärna som
ett föregångsland. Men i Sverige importeras det el från utländsk kolkraft som t.ex. Tyskland.
Dessutom står det ett smutsigt kolkraftverk i Stockholm som släpper ut 500 000 ton koldioxid per år
(Stiernstedt, 2013).
Samtidigt finns det idag 10 kärnkraftverk i Sverige. De har hittills aldrig inträffat en allvarlig olycka
i något av dem, men risken finns alltid. Någonting som inte bara är en risk, utan ett oundvikligt
faktum är att kärnkraftverken producerar livsfarligt, högradioaktivt avfall. Men olyckor kan
undvikas. Avfallet kan hanteras. Kärnkraften är, för tillfället, hanterbar.
!
25!
500 000 ton koldioxid, motsvarande ungefär 90 000 afrikanska elefanter, eller motsvarande
140 000 stockholmares gemensamma koldioxidutsläpp, är inte hanterbart (Stiernstedt, 2013).
Koldioxiden från kraftverket leder till global uppvärmning, som är ett av världens största
miljöproblem, betydligt större än miljöskador orsakade av kärnkraft eller liknande. Men nästan
lika viktigt är vilket intryck ett stort bolmande kolkraftverk gör för Stockholm och resten av
Sverige. Om kolkraftverket stängs och ersätts med förnybar energi minskar stockholmarnas
gemensamma koldioxidutsläpp avsevärt och är dessutom ett bra exempel för resten av Sverige och
Europa.
Miljöpartiet vill nu avveckla två kärnkraftverk redan de närmaste åren, men att avveckla kolkraft
kommer först i andra hand (Miljöparitet de gröna, 2014).
Att avveckla både kol och kärnkraft är en svår utmaning och vi anser att miljöpartiet bör prioritera
avvecklingen av kolkraft först och avvecklingen av kärnkraft sen, för att kunna nå EU:s mål att
minska koldioxidutsläppen till 2020 med 20 %(EU-upplysningen, 2014). När kolkraften har fasats
ut i Sverige och ersätts av förnybara energikällor kan samma sak göras med kärnkraften, men inte
dessförinnan.
Därför yrkar vi:
att MP ska driva avveckling av kolkraft framför avveckling av kärnkraft
Elias Wewel
Tor Persson
Erik Westphal
Förbundsstyrelsen yrkar: avslag
Vi delar motionärernas prioritering att fossil energi bör avskaffas först. Men vi delar inte
problemformuleringen. För det första finns det redan beslut på att avveckla det kolkraftverk som
åsyftas i texten. För det andra har Sveriges import av el minskat, och vi har de senaste åren istället
exporterat el motsvarande två kärnkraftverk. Många andra länder har dilemmat att tvingas välja
mellan att avskaffa fossil energi eller kärnkraft först, men Sverige har som tur är inte det
problemet.
10
GMO-politik
GMO står för genetiskt modifierad organism och innebär att en målmedvetet
förändrat arvsmassan för att uppnå en önskvärd effekt. De flesta tror att detta
enbart innebär att byta ut gener för att t.ex. få grodor att bli självlysande eller få
grisar att bara behöva äta hälften så mycket. Och ja, absolut. Detta är en del av
GMO:n, som vi upptäckt den senaste tiden, men faktum är människan använt
genmodifiering mycket, mycket länge och att du troligen ätit genmodifierad mat. Exempelvis Lime,
den lilla gröna citrusfrukten, är ett mänskligt påhitt när de bestämde sig för att korsa Suckacitron
med en annan citrusfrukt och på så sätt lyckades kombinera de bästa egenskaperna hos de båda.
Detta kallas traditionellt för avling och är sättet vi har skaffat oss de 339 klassificerade sorternas
hundar, eller förädlar äppelträd. Detta är den vanligaste och minst reglerade sortens GMO, som
också påverkar flest antal gener och på mest okända sätt.
De typ av GMO som många är rädda för är RNA-interferens där en stänger av en utvald gen och
Transgenik där en tillför en gen med önskvärda egenskaper. De här två metoderna är kraftigt
reglerade och påverkar ett mycket litet antal gener. Metoden sker i laboratorium och testas ifall de
uppnår önskad effekt.
!
26!
När miljöpartiet beskriver vår hållning kring GMO på vår hemsida, skriver vi att “att
försiktighetsprincipen ska gälla vid genetiskt modifierade grödor och avelsdjur”, vilket till en
början låter som en rimlig hållning. Problemet blir när vi ska tillämpa detta i praktiken. Vi vill inte
att några av EUs forskningspengar ska gå till GMO och vi vill att det redan mycket strikta regelverk
som finns inom EU ska skärpas ytterligare, vilket försvårar utvecklingen av fantastiska produkter.
GMO kan göra mer än att få en groda att lysa. Det kan få grödor att tåla torrare klimat, det kan få
ris att kräva hälften så mycket vatten eller berikas med A-vitamin för att bekämpa en av världens
mest utbredda näringsbrister. Kort och gott, mängder av saker som skulle kunna gynna världens
fattiga, svältande eller sårbara. För när vi förhindrar utvecklingen av GMO i EU, förhindrar vi även
utvecklingen av fattigdomsbekämpande grödor som ska användas någon annanstans. Vi
förhindrar utvecklingen av grödor som kan hjälpa de mest utsatta för klimatförändringar att
kunna överleva.
Därför föreslår jag:
1. att Miljöpartiet öppnar upp för EU-finansierad forskning kring GMO
2. att Miljöpartiet inte medverkar till att ytterligare försvåra regelverket för GMO inom EU och
Sverige
3. att Miljöpartiet antar en mer forskningsbaserad linje kring GMO
Leo Carlsson
Förbundsstyrelsen yrkar: bifall
EU har på frågan om genmodifierade organismer (GMO) har världens mest restriktiva lagstiftning
kring GMO-grödor. Denna inställning baseras på att forskningsresultaten kring GMO är delad i
huruvida det går att bevisa att GMO-grödor är farliga eller ofarliga för miljön och människors
hälsa. Något som forskare är mer överens om är att det krävs mer forskning för att avgöra detta.
Därför tycker förbundsstyrelsen att det är viktigt att efterfråga mer forskning och att Miljöpartiet
på sikt formar sin politik med forskningsresultaten som grund.
11
6
Köttskatt nu
I Sverige konsumerar vi hela 85 kg kött per år – dubbelt så mycket som
världssnittet – och på bara 20 år har köttkonsumtionen ökat med ca 50 %.
Samtidigt står konsumtionen av kött för en enorm del av vår klimatpåverkan:
hela en femtedel av världens utsläpp, vilket är mer än de sammanlagda
utsläppen ifrån transporter. Detta beror kortfattat på att kött kräver långt mycket
mer energi, vatten och utsläpp än vegetariska livsmedel med motsvarande näringsmängd. För att
ha en chans att klara de svenska miljömålen och det globala tvågradersmålet, samtidigt som vi
försörjer jordens växande befolkning, måste denna trend vändas, och att använda köttskatt som
ekonomiskt styrmedel är ett träffsäkert och rättvist sätt att göra detta.
Exakt utformning av en köttskatt är en fråga som blir aktuell först efter att riksdagen beslutat om
att införa ett sådant ekonomiskt styrmedel för minskad köttkonsumtion. Då tillsätts rimligtvis en
utredning för att utforma skatten på bästa möjliga sätt. Skatten skulle med fördel utformas så att
den betalades i konsumtionsled, vilket skulle innebära att importerat kött påverkas på precis
samma sätt som svenskt. Något som dock är helt säkert är att en riktad köttskatt skulle leda till att
priset på kött i högre utsträckning faktiskt stod för de kostnader produktionen orsakar planeten
och våra samhällen. Den skulle också, förutom att minska konsumtionen av kött, leda till en större
efterfrågan på vegetariska alternativ och en ökad offentlig upphandling av vegetarisk mat.
Miljöpartiet har föreslagit och drivit många olika åtgärder för att minska bland annat
transportsektorns miljöpåverkan, men ytterst få för att minska miljöpåverkan ifrån
köttkonsumtionen, trots att den orsakar mer utsläpp än transportsektorn. Att köttet på våra
!
27!
tallrikar länge lämnats fridlyst i politiken har till stor del att göra med att våra matvanor känns
mycket privata. Men en köttskatt är ingen begränsning av vår personliga frihet, utan ett verktyg
för att korrigera köttets dolda kostnader, så att marknaden får fungera så som den ska.
Vi måste gå före och agera för den moderna, hållbara och rättvisa värld vi vill se.
Därför yrkar vi:
att Miljöpartiet driver införandet av en köttskatt
Linnea Andersson
Melicia Höggren
Viktor Petrović
Sofie Lemontzis
Robin Holmberg
Lovisa Johansson
Förbundsstyrelsen yrkar: avslag
Vi delar motionärernas syn på hur problematisk köttkonsumtionen är. Vi yrkar ändå avslag, men
med hänvisning till den formulering som FS föreslår i vår proposition. Vi föreslår det av två skäl.
För det första är utsläppen från våra livsmedel inte bara kopplat till kött, utan även annan mat. Vi
vill hitta styrmedel som täcker mer än bara kött. För det andra är formuleringen ”ekonomiska
styrmedel” bättre, eftersom det öppnar upp för andra förslag än bara en skatt, exempelvis offentlig
upphandling.
12
<6
Mer fokus på källkritik i skolan
Oroväckande ofta sprids vinklade och ibland helt felaktiga artiklar på sociala
medier. Inte minst blev detta väldigt tydligt under höstens valrörelse. Enligt
mig är den till synes rådande bristen på källkritik i förlängningen ett stort
demokratiproblem. Detta anser jag eftersom det kan leda till att människor
baserar sina åsikter och val på högst felaktig information. Alla borde ges tillräckligt
med kunskap om faktagranskning och källkritik för att kunna filtrera den enorma faktaström som
de möts av varje dag.
I skolverkets senaste undersökning av IT-användningen i skolan (utgiven 2013) så var det bara en
fjärdedel av gymnasieeleverna som ansåg sig vara mycket bra på att bedöma informations
trovärdighet på internet. Jag anser att den siffran behöver bli betydligt högre.
Källkritikundervisningen bör också anpassas lika mycket till sociala medier som till skolrelaterade
saker så som uppsatsskrivning.
Jag yrkar:
att Miljöpartiet undersöker hur undervisningen i källkritik kan utvidgas med ett större fokus på
sociala medier
Nike Halvardsson
Förbundsstyrelsen yrkar: –
Förbundsstyrelsen har ingen enad linje i denna fråga. Det är ett spännande förslag och vi kan till
viss del se att det finns en brist i undervisning i källkritik idag. Men det är också en snäv fråga och
inte det mest akuta att åtgärda i svensk skola. Om motionen får stöd av riksårsmötet ser
förbundsstyrelsen gärna att kongressombuden lägger ett ändringsyrkande om att fokus ska ligga
på internet i stort snarare än enbart på sociala medier.
!
28!
Globalt perspektiv inom de
samhällsvetenskapliga ämnena
13
<6
Det är dags att eleverna redan från tidig ålder får lära sig om världen utanför
Sverige, för att på riktigt se världen utan gränser och alla människors lika värde.
Orsaken till fördomar och diskriminering har sin rot i okunskap och ovetande. Idag är rasismen
utbredd över samhället och detta är självklart ett enormt problem som vi måste ta itu med på
riktigt. Det är viktigt att vi som ser samhällets brister kan hjälpa framtida generationer och oss
själva att bli mer fördomsfria och bli bättre medmänniskor. Skolan har en stor roll i inflytandet
över barnen, och därför måste den verka för mänskliga rättigheter. Idag är det tyvärr så att
skolplanen ger barn en snäv världuppfattning. Eleverna får till exempel ägna timmar åt att studera
kungaföljden i Sverige, stormakterna i Europa och alla krig som infinner sig i just Europas historia.
Visst tas andra världsdelars historia upp, men i en extremt liten utsträckning jämfört med Europas.
Enorma kontinenter som tillexempel Afrika och Sydamerika glöms nästan helt bort. Detta är
verkligen en fara för samhället. Hur ska vi kunna bygga en bättre värld om vi inte vet någonting
om den? Vi vill alltså att det i skolplanen ingår att ge elever en rik och omfattande bild av hela
världen, historiskt, geografiskt och samhällsvetenskapligt med mera. Detta gäller alltså främst de
samhällsvetenskapliga ämnena. Tillsammans kan vi jobba för ett samhälle med nyfikenhet på
världen utanför ens fönster!
Därför yrkar vi på:
att Miljöpartiet jobbar för att införa utökat fokus på det globala perspektivet inom de
samhällsvetenskapliga ämnena på grundskolan för att öka kunskapen om resten av världen
utanför Sverige och Europa
Carolina Johnson
Nyana Drammeh
Fredrik Calme
Ella Emgart
Haafsa Abdi-Aziz
Förbundsstyrelsen yrkar: avslag
Att ha kunskap om hela världen är viktigt och vi lever i ett västcentrerat samhälle som också skolan
är en del av. Men med de stora problemen svensk skola har idag anser vi inte att detta är en
prioriterad fråga att driva just nu. (Reservation: Klara Lidman)
14
<6
Mer fokus på andra skolformer
Politikernas favoritområde att prata om är bland annat skolan, det är viktigt
att diskutera hur vi tror skolan bäst kan fungera. Men jag upplever att MP
pratar allt för lite om särskolan och annan funktionalitet och det är lite
konstigt att mer fokus läggs på när vi ska ha betyg medan särskolan och andra
specialskolor glöms alltid bort i debatten liksom funkofobi.
2011 skrev jag en liknande motion om särskolan (Modernisera särskolan nu!) och fick en hel del
gehör och det är jag väldigt glad över faktiskt. Men jag upplever inte att MP tagit frågan på så stort
allvar trots att flera attsatserna gick i genom och nu när MP sitter i regeringen så har partiet stora
möjligheter att förändra skolformen till det bättre.
!
29!
Jag vill även att partiet lyfter frågorna och tar dem på allvar och att MP ser över min gamla motion
och ser efter vad som har genomförts.
Därför yrkar jag:
1. att Miljöpartiet lägger lite mer fokus på särskolan och andra specialskolor
2. att Miljöpartiet ser över äldre motioner i ämnet och ser vad som har hänt sedan de blivit bifallna
Mattias Forsgren
Alina Koltsova
Nora Eklöv
Gabriel Lindborn
Lovisa Johansson
Emil Eriksson
Förbundsstyrelsen yrkar: attsats 1 avslag, attsats 2 besvarad
Det är olyckligt att särskolan och andra frågor om funktionalitet får så lite utrymme i debatten,
men det är svårt att veta vad som menas med att “lägga lite mer fokus”. Miljöpartiet jobbar löpande
med att följa upp de motioner kongressen bifaller, och vi har förtroende för deras process.
Förbundsstyrelsen hoppas framöver på konkreta motioner om hur särskolan borde förändras, det
kan vara ett bra sätt väcka diskussion om frågan.
15
En individualiserad föräldraförsäkring för alla olika familjer
Sverige rankas internationellt som ett av världens mest jämställda länder. Grön
ungdom och Miljöpartiet vet att vi trots detta fortfarande har många problem rörande
jämställdhet, och att vi har en lång, feministisk väg att gå. Ett exempel på vad vi ser som en viktig
feministisk åtgärd, för att styra samhället mot en mer jämställd framtid, är att individualisera
föräldraförsäkringen.
I Sverige idag tar papporna endast ut 24 procent av föräldraförsäkringen. Det är visserligen en
ökning med 13 procentenheter från 1994, men en alldeles för långsam sådan, som vi måste snabba
på. Det styrmedel som visats sig allra effektivast är när staten har öronmärkt en viss del av
månaderna till papporna, idag har vi två så kallade “pappamånader”. Men det är långt ifrån
tillräckligt. Vi ser ett stort behov av en individualiserad föräldraförsäkring, som helt delar upp
dagarna mellan vårdnadshavarna. Det är det mest effektiva sättet för att påskynda utvecklingen
mot ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen.
Det finns dock problem med en individualiserad föräldraförsäkring – den utgår ifrån att det endast
finns två föräldrar till ett barn. Men familjer i Sverige ser ut på många olika sätt. Det kan finnas
långt många fler än två föräldrar till ett barn. Att låsa föräldraförsäkringen till två personer är ett
sätt att begränsa synen på familjen till två vuxna, något som varken går hand i hand med vår
politik eller hur Sverige ser ut idag.
Vi måste därför komma fram till andra sätt för att inkludera alla olika sorters familjer i vårt mål
mot ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen. Därför föreslår vi att Miljöpartiet ska verka för att
föräldraförsäkringen helt ska individualiseras efter antal vårdnadshavare och att samtidigt göra
det möjligt för ett barn att ha fler än två vårdnadshavare. På så sätt skapar vi en
föräldraförsäkring för alla olika familjer, samtidigt som vi ökar takten mot ett jämställt uttag av
föräldraförsäkringen.
!
30!
Jämställdhet och lika förutsättningar för alla familjer är inget som står emot varandra, det är
snarare något som kan och borde kombineras. Vi har inte tid att vänta – arbetet för ett jämställt
Sverige måste trappas upp, och därför kan det inte finnas några andra alternativ för ett
feministiskt parti som Miljöpartiet än att jobba för en individualiserad föräldraförsäkring.
Mot bakgrund av detta föreslår vi att Miljöpartiet ska verka för:
1. att föräldraförsäkringen helt ska individualiseras efter antal vårdnadshavare
2. att vi ska göra det möjligt för ett barn att ha fler än två vårdnadshavare
Agnes Johanson
Alma Tallborn
AnnaSofia Alexandersson
Joakim Söder
Klara Lidman
Linnea Andersson
Nina Elmi
Sara Söderström
Förbundsstyrelsen yrkar: attsats 1 bifall, attsats 2 besvarad
Ett jämställt uttag av föräldraledigheten är en förutsättning för ett jämställt samhälle. Frågan om
att möjliggöra för barn att ha fler än två vårdnadshavare drivs dock redan av Miljöpartiet. Se t.ex.
Motion 2013/14:So301 Grön politik för alla familjer. Förbundsstyrelsen vill ändå att riksårsmötet
ger stöd till motionen för bättre möjlighet att driva attsats 1.
16
Utveckla lagens skydd vid
samlevnad
En situation där två eller flera personer väljer att leva tillsammans innebär med
nödvändighet en viss sammansmältning av det individuella och det delade. Vid ovänskap eller
annat uppbrott mellan parter riskerar ett sådant förhållande att leda till tvister av olika slag. För
att undvika lägen där en svagare part lämnas utblottad när en gemenskap upphör, har lagstiftaren
valt att erbjuda olika standardiserade avtal för samlevnad. Dessa har utformats för att
tillhandahålla en juridisk trygghet för väletablerade relationsformer.
Det starkaste ramverket för samlevnad är idag äktenskapsbalken. Denna lag förutsätter en
fullständigt delad livssituation där var och en av makarna har ansvar för sitt eget och den andra
makens underhåll. Även då makarna lever åtskilda kan krav på försörjning av den andra parten
föreligga, t.ex. i väntan på skilsmässa. Syftet är att överenskommelser mellan makarna om att
bidra i olika grad till den gemensamma ekonomin inte ska straffa den som trätt tillbaka till förmån
för sin partner. Äktenskapet innebär vidare att makarna ärver varandra. Liknande skydd gavs
tidigare även av det registrerade partnerskapet.
Sambolagen reglerar en mindre omfattande form av samlevnad, som även denna utgår från en
grad av delad ekonomi. Det primära i lagen är att bostäder och husgeråd som köpts för att
användas gemensamt delas lika om förhållandet upphör. Vem av parterna som under
samboskapet faktiskt stått för betalningen spelar ingen roll. Bodelning gäller dock inte externa
tillgångar som bankkonton och fordon, och sambor ärver inte varandra.
Även om äktenskapet och samboskapet är väl beprövade lösningar, finns det former av samlevnad
som inte omfattas av nuvarande lagar. Det gäller i synnerhet vissa relationer som tydligt avviker
från normen. Äktenskapsbalken och sambolagen är idag juridiskt byggda på två parter, vilket
utgör ett uppenbart hinder för de som lever under äktenskapsliknande former i konstellationer av
!
31!
tre eller fler individer. Ett specifikt antal älskande är knappast ett rimligt kriterium för juridisk
trygghet.
En annan brist är att äktenskapsbalken och sambolagen är konstruerade för att passa individer
som lever i just ett kärleksförhållande. Syskon eller släktingar i rakt upp- eller nedstigande led har
givetvis inte möjlighet att ingå äktenskap. Det förekommer inte desto mindre att syskon eller nära
vänner väljer att leva i egendomsgemenskap som skulle motivera en del av balkens tryggheter.
Samtidigt är det sannolikt att denna samlevnad i andra aspekter harmonierar dåligt med lagar
som stiftats med kärlekspar i åtanke. För dessa relationer kan det krävas nya juridiska lösningar.
Vi anser att lagen ska vara till för medborgarnas olika behov, även när dessa uppvisar en rikedom
av variation. Det är på tiden att göra en översikt av hur den myriad av samlevnadsformer som
samhället inlemmar också kan speglas i lagstiftningen. En sådan granskning bör resultera i
konkreta förändringar som möjliggör en jämlik trygghet för personer som lever tillsammans –
oavsett hur många de är och oberoende av varför de väljer att dela livet med varandra.
Vi yrkar:
1. att äktenskapsbalken och sambolagen utreds och omarbetas för att göras antalsneutrala.
2. att vi utreder om nya juridiska samlevnadsformer kan möjliggöras för de som söker ett annat
skydd än det som ges under samboskapet, det registrerade partnerskapet och äktenskapet.
Mårten Roslund
Jakob Lundgren
Sandra Fogelberg
Martin Solberg
Leo Carlsson
Thorgny Arwidson
Förbundsstyrelsen yrkar: bifall
Vi tycker att det är viktigt att kritisera normer och även de lagar som bygger på normer.
Äktenskapsbalken och sambolagen är sådana och vi tycker att det är viktigt att rättsystemet ger
samma skydd oavsett vilka typer av relationer en vill leva i.
17
<6
Synliggörande för funktionshinder utåt och inom förbundet
Grön Ungdom och Miljöpartiet jobbar stenhårt med väldigt många bra saker som
rasism, HBTQ-frågor och feminism och det är verkligen otroligt bra saker att kämpa för men vi
tycker att frågor som rör funktionsvariationer kommer i skymundan allt för ofta. Det pratas
väldigt lite om funkofobi, som är minst lika utbredd som homofobi, transfobi och rasism. Om man
har dålig hörsel så får man ibland höra “vi kan ju inte skrika här inne” eller att man ska sitta
närmare en viss person när hen pratar eller att många uteställen ofta glömmer bort att många är
synskadade trots att många faktiskt är det.
Därför yrkar vi:
att Miljöpartiet ger lika mycket utrymme för
funkofobi som rasism, homofobi, feminism osv. i sin
politik.
Nora Eklöv
Mattias Forsgren
!
32!
Förbundsstyrelsen yrkar: avslag
Motionärerna lyfter en viktig fråga.
Förbundsstyrelsen håller med om att partiet
kan bli bättre på att lyfta
tillgänglighetsfrågor. Motionens attsats är
dock diffus och svår att följa upp. Vi
välkomnar konkreta förslag.
Avskaffad rösträttsålder
18
<6
Idag får alla svenska medborgare över 18 år rösta. Vägen dit har varit lång.
För hundra år sedan fick bara män som inte satt i fängelse, gjort värnplikt
och fyllt 23 år rösta.
Miljöpartiet driver idag att rösträttsåldern ska sänkas till 16 år. Men det räcker inte!
Barn och unga diskrimineras konsekvent. Det händer genom att det råder en norm i samhället om
att alla barn är inkompetenta och inte kan fatta beslut. Den normen stärks av att barn och unga
exkluderas i politiken. Barnfrågor är ofta långt ner på dagordningen och de frågor som debatteras
fokuserar sällan ur ett barnperspektiv. Ett avskaffande av rösträttsåldern skulle tvinga politiker
att prata om frågor som rör barn, på barns villkor. Det skulle också skapa en politisk medvetenhet
bland barn och unga. En åldersbegränsning av rösträtten, som vi har idag, ogiltigförklarar alla
under arton år ålders åsikter. I grunden så är det en fråga om lika värde, är allas åsikter lika
mycket värda? För oss är svaret självklart: alla som påverkas av ett beslut borde också få tycka till
om det.
Även om många är rädda för att rösträtten skulle utnyttjas av vårdnadshavare eller andra vuxna
så tycker vi att en inte kan neka någon en rättighet på grund av risken för att den utnyttjas. Den
risken kommer också alltid att finnas i samhällen med någon form av rösträtt. Under kampen för
kvinnlig rösträtt användes samma argument fast om att män skulle utnyttja kvinnors röster.
Rösträtten ska inte göra skillnad på människor och människors åsikter ska inte vara olika mycket
värda. Barns rätt till att rösta är en fråga om mänskliga rättigheter!
Därför yrkar vi:
1. att rösträttsåldern för val till riksdagen avskaffas
2. att rösträttsåldern för val till kommun och landsting avskaffas
3. att åldersgränsen för att kandidera till riksdagen avskaffas
4. att åldersgränsen för att kandidera till kommun och landsting avskaffas
Pontus Holmlund
Erik Gunnarsson
David Ling
Hanna Lidström
Förbundsstyrelsen yrkar: avslag
MP driver idag en sänkning av rösträttsåldern till 16 år. Förbundsstyrelsen föreslår att detta ska
vara partiets fortsatta förhållning i närtid. I det rådande politiska läget, med en grön
demokratiminister, ser vi en risk att denna motion skulle vara kontraproduktiv och i praktiken
förhindra en sänkning av rösträttsåldern. Avskaffad rösträttsålder är dock intressant ideologisk
fråga som förhoppningsvis kan fångas upp i det politiska idéprogrammet som föreslås tas fram
under kommande verksamhetsår. (Reservation: Hanna Lidström)
!
19
<6
Dags att sänka rösträttsåldern
En grundläggande princip i ett demokratiskt samhälle är att folkets röst är
politikens ledfyr. Samtliga medborgare med tillräcklig förmåga ska ha
möjlighet att påverka maktens skepnad genom fria och allmänna val. Ju fler
som utestängs från folkstyrets gemenskap, desto mer snedvriden blir vår
representativa demokrati. För att öka möjligheten för dagens unga att påverka vårt
33!
framtida samhälle har Miljöpartiet skrivit in i sitt partiprogram att rösträttsåldern ska sänkas till
16 år. Olika erfarenhet och bakgrunder är av största vikt för ett kvalitativt beslutsfattande.
En invändning som ofta lyfts fram för att behålla nuvarande åldersgräns är att myndighetsåldern
är 18 år. Den som är 16 år får emellertid driva eget företag och bestämma över sin arbetsinkomst.
Straffmyndig blir en individ redan vid 15 års ålder. Det finns åldersgränser på båda sidor om
myndighetsåldern, men inget starkt argument för att låsa just rösträttsåldern till myndighet.
Snarare finns det en logik i att den som påverkas av både rättspolitik och näringslivsregler också
har möjlighet att ta ställning till de partier som lägger fram förslag. Det bör också betänkas att våra
mandatperioder gör att förstagångsväljare kan vara så gamla som 22 år.
I internationell jämförelse är rösträtt vid 16 års ålder knappast ett radikalt förslag. Argentina,
Bosnien-Hercegovina, Brasilien, Ecuador, Jordanien, Nicaragua, Österrike och flera andra länder
har beslutat att införa allmän rösträtt för 16-åringar. Andra länder har valt att börja med en
sänkning på lokal nivå. I Tyskland finns sedan länge en livaktig diskussion som utöver 16årsgränsen även behandlar avskaffad rösträttsålder och ombudsröster för småbarn. Justeringar
av demokratiska spelregler av det här slaget bör emellertid göras med försiktighet. Vi föreslår att en
sänkning av rösträttsåldern genomförs och utvärderas innan Miljöpartiet tar ställning för
ytterligare förändringar.
Position möjliggör politiskt påverkan. För första gången sitter de gröna i regering, och vi har
dessutom förhandlat oss till posten som demokratiminister. Partiet har nu ett uppdrag gentemot
både medlemmar och väljare att skapa största möjliga förändring utifrån de plattformar som står
till buds. Vi vill se att Miljöpartiet under innevarande mandatperiod tar de inledande
regeringsinitiativen mot en allmän rösträttsålder på 16 år. Ett pragmatiskt första steg kan utgöras
av en frivillig förändring på lokal nivå. På så sätt får progressiva kommuner möjlighet att agera
förebilder och leda resten av landet i breddningen av folkstyret.
Miljöpartiet ska vara ett parti för stärkt demokrati – i tal såväl som i handling. Det är dags att de
medborgare som måste leva med framtidens förändringar får större chans att påverka samtidens
politik.
Vi yrkar:
1. att Miljöpartiet under mandatperioden tar de första stegen mot en rösträtt som infaller vid 16 års
ålder vid val till kommun, landsting och riksdag samt vid folkomröstningar.
2. att Miljöpartiet verkar för att kommuner som så önskar får möjlighet att tillämpa en 16årsgräns för rösträtt i kommunalvalet 2018.
Mårten Roslund
Sandra Fogelberg
Klara Lidman
Carolina Bruseman
Neira Kahrimanović
Matilda Edvardsson
Frida Backman
Förbundsstyrelsen yrkar: bifall
När Miljöpartiet för första gången sitter i regering och dessutom har demokratiministerposten har
vi möjlighet att göra verklighet av det som länge varit partiets politik. Att sänka rösträttsåldern är
dock en grundlagsändring som tar tid, och därför tror vi det är otroligt viktigt att arbetet sätts
igång och tar de första stegen mot att sänka rösträttsåldern under den här mandatperioden.
!
34!
20
<6
Årlig psykisk hälsokontroll i
skolan
Psykisk ohälsa är ett snabbt växande problem framför allt hos unga. Statistik visar
bland annat att psykiska problem såsom ångest, oro och sömnproblem bland unga nästan
1
tredubblats sedan början av 90-talet . Psykisk ohälsa i unga år har ett tydligt samband till att få
svårare att etablera sig i vuxenvärlden. Studier visar att personer med psykisk ohälsa i unga år har
oftare har lägre utbildning, svårare att bilda familj och även högre dödlighet i vuxen ålder. Psykisk
2
ohälsa kan även leda till att det blir svårare att få jobb . 2.86% av flickorna och 4.19% an pojkarna i
åldersgruppen 0-17 år har antingen lagts in på sjukhus, kommit till specialiserad öppenvården eller
använt psykofarmaka. I åldersgruppen 18-24 så 10.4% av kvinnorna och 7.24% av männen, år
3
2011 .
En årlig psykisk hälsokontroll i grundskolan och gymnasiet skulle då fungera ungefär på samma
sätt som de vanliga hälsokontroller vi har. Många barn och unga som mår skulle nog inte
självmant våga gå och prata med kuratorn om hur de mår. Men om de väl är det så är nog chansen
större att vågar berätta hur de mår och få hjälp. Många som skolvården annars aldrig skulle
upptäcka mår dåligt skulle kanske kunna fångas upp.
Dessutom skulle det bli mindre tabu över den psykiska ohälsan när alla behöver genomgå
kontrollen och det skulle kännas mer accepterat att må dåligt och att behöva få hjälp. Även elever
som är öppna med att de mår psykiskt dåligt missas ofta av de vuxna på skolan. Helt enkelt för att
skolan har för lite insyn i hur eleverna mår. Målet är att sända ut ett budskap om att det är okej att
må dåligt men att det är viktigt att få hjälp.
I egenskap av att själv vara elev så vet jag att många elever inte vet hur de ska gå till väga för att få
prata med en kurator utan att blanda in för många andra och kanske då avstår från att söka hjälp.
Särskilt då ett utmärkande drag bland många med psykisk ohälsa är att man inte vill berätta för
andra för att inte bekymra dem. Hälsokontrollen skulle även fungera som ett möte mellan
kuratorn och eleven för att bygga upp ett förtroende, många elever vet nog i nuläget inte ens vem
skolans kurator är och det är mycket lättare att anförtro sig år någon man känner och litar på.
Det skulle även fungera informativt och informera elverna om konsekvenserna av psykisk ohälsa
och tillhörande beteenden (så som självskadebeteende, ätstörningar etc) och om hur och var man
kan få hjälp. Tanken är att hälsokontrollen skulle bestå av ett samtal, men hur man vi lägga upp det
eller om man vill ta hjälp av andra redskap vet nog de som jobbar inom psykologin bäst och därför
bör nog hälsokontrollernas upplägg utformas av skolkuratorerna.
Därför yrkar vi:
att Miljöpartiet ska ställa sig bakom och driva att man bör lagstifta om en årlig psykisk
hälsokontroll i grundskolan och gymnasiet.
Isa Espling
Samantha Ribeiro Johansson
1
2
3
http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/tredubblad-psykisk-ohalsa-bland-unga
Socialstyrelsens underlagsrapport till Barn och ungas hälsa, vård och omsorg 2013.
Socialstyrelsens underlagsrapport till Barn och ungas hälsa, vård och omsorg 2013.
Förbundsstyrelsen yrkar: avslag
MP har motionerat i riksdagen om att elevhälsovården ska ses som en rättighet för eleverna som
huvudmannen för skolan måste leva upp till. Det tror vi är bra. Vi skulle vilja se en utveckling där
psykiska hälsokontroller inkluderas i de fysiska kontrollerna. I dagsläget ser vi förslaget som en
missriktning av de knappa resurser som finns inom elevhälsan. När resurserna är knappa är det
viktigt att prioritera de eleverna som behöver hjälpen istället för att genomföra en masscreening.
!
35!
21
<6
Stoppa spridning av ätstörningar
37 % fler drabbas av ätstörningar idag än för bara fem år sedan. Idag lider ca
100 000 människor av ätstörningar i Sverige, varav 90 % är kvinnor.
Majoriteten av de som drabbas är i åldrarna 13-30. Statistiken inberäknar bara
dem som fått diagnos. Eftersom man tror att endast 10 % av de drabbade får
diagnos är mörkertalet stort. Antalet män som drabbas är troligen mycket större
än 10 % då man kan förmoda att många killar med ätstörningar drar sig för att söka hjälp för
något som anses vara ett ”tjejproblem. Ätstörningar drabbar främst unga tjejer och man kan se att
sjukdomen blir allt vanligare och att den kryper ner i åldrarna. Statistik visar att var tredje kvinna
har någon form av ätstörning. I en undersökning gjord av Röda Korset 2014 och där 25 000
ungdomar och barn ingick, uppgav 17 % av tjejerna att de haft en ätstörning under det senaste året.
Att ha en ätstörning innebär ett stort personligt lidande för individen och sjukdomen kan få
allvarliga konsekvenser. Sjukdomen kan bland annat leda till infertilitet, depressioner och att man
inte klarar av skolan och det dagliga livet. Anorexi är en allvarlig form av ätstörning som leder till
döden i var tionde fall.
En av de stora orsakerna till utbredningen av ätstörningar i vårt samhälle är det snedvridna
kroppsideal som sprids genom reklam och media. I reklamen är undervikt skönhetsideal. Vi
påverkas alla av den reklam som vi omringas av. Forskare menar att unga människor som strävar
efter att accepteras och passa in är extra mottagliga för modereklam. Resultatet blir att även
normalviktiga ungdomar börjar banta ner sig för att nå det skönhetsideal som visas upp i
reklamen. I stort sett alla ätstörningar börjar med bantning och en vilja att gå ner i vikt. När
bantningen går över styr kan självuppfattningen påverkas och psykisk ohälsa uppstå.
Sjukdomen ökar bland ungdomar och antalet drabbade ökar. Sjukdomen är allvarlig, inte sällan
livslång och har hög dödlighet. Ätstörningar orsakar stort lidande bland unga. Men det är en
sjukdom som kan förebyggas och därför måste frågan prioriteras högt på dagordningen. Ett land
som tagit det steget är Israel. I Israel lagstadgades 2013 att modeller med ett BMI under 18,5 inte får
medverka i reklam eller delta i catwalken. Den nya lagen förbjuder också retuschering av
reklambilder i tidningar om en sådan åtgärd gör att modellerna ser underviktiga ut. Lagens syfte är
att motverka snedvridna kroppsideal för att minska förekomsten av anorexi.
Det finns många orsaker till ökad psykisk ohälsa bland ungdomar, men snedvridna kroppsideal är
förmodligen den mest avgörande bakomliggande orsaken till att ätstörningar uppstår. Genom
lagstiftning som förbjuder underviktiga modeller att medverka i reklam och med förbud mot
bildretuschering i syfte att visa upp underviktiga modeller skulle vi kunna motverka det snedvridna
kroppsidealet och börja vända den negativa trenden så att antalet som drabbas blir färre.
Därför yrkar vi
1. att Miljöpartiet i regering driver att modellagenturer ska tvingas genomföra hälsokontroller för
sina anställda
2. att Miljöpartiet verkar för att alla ungdomsmottagningar i hela landet erbjuder personal med
specialkompetens kring ätstörningar
3. att Miljöpartiet verkar för att alla som söker hjälp ska få sitt första besök direkt med
ätstörningsenhet eller hos personal med ätstörningskompetens på ungdomsmottagningen
Hanna Bergwall
Hadar Greinsmark
Emma Aler
Caroline Wännman
Erik Nordlund
Ndye Nyana Drammeh
Anton Ösgård Heilmann
Ismail Tuncer
!
Sebastian Blomberg
Isabell Wiman
Tor Persson
Sara Holmström
Jacob Bergman Thuresson
Karima Holthusen
Sara Almström
Adgar Amin
36!
Förbundsstyrelsen yrkar:
bifall
Det är en viktig fråga som
lyfts. Förslagen är en bra
fortsättning på det arbete
GU redan gjort för en
bättre politik för unga
tjejers hälsa.
22
<6
Avkriminalisera missbruk
Missbruk är som allmänt känt, av flera studier, att missbruk och narkotika
missbruk är en sjukdom som missbrukarna inte kan råda över. Trots den
kunskapen och bevisen på att missbruk är en sjukdom så försätter vi och
bestraffa missbrukare som om de vore en illvillig handling. Det är dags att vi
slutar att kriminalisera och stigmatisera sjuka människor och börja faktiskt att
behandlar deras sjukdom istället för att frihetsberöva dem. Det är sjukt att vi straffar människor
för deras sjukdom.
Därför yrkar jag:
att avkriminalisera all personlig användning av narkotika
Rifad Rahman
Förbundsstyrelsen yrkar: avslag
Vi delar dock motionärens mening i det att missbruk är en sjukdom och därför även ska betraktas
som en sådan. Vi vill att Miljöpartiet stärker arbetet med att utveckla olika former av vård för
personer med missbruksproblematik men vi tror inte att avkriminalisering av all narkotika för
personligt bruk är lösningen på problemet. Vi ser en risk med att en avkriminalisering skulle
medföra ett bruk av droger hos en större del av befolkningen vilket är problematiskt ur ett
folkhälsoperspektiv. Se även vårt yrkande om bifall till motion nummer 24.
23
<6
Från bestraffning till vård –
avkriminalisera cannabis
Har du problem med att hålla dig borta från flaskan? Oroa dig inte, det finns hjälp
att få! Har du däremot problem med att hålla dig borta från jointen? Ja, skyll dig själv i så fall, för då
måste staten sätta dig bakom galler, förnedra dig och försvåra för dig att bekämpa ditt missbruk.
Men fortfarande verkar inte Miljöpartiet de Gröna hårt nog för att vända på detta så att
missbrukare ska behandlas lika.
Känns beskrivningen ovan igen? Så ser verkligheten ut för missbrukare i dagens Sverige, att de
delas upp i olika grupper. Vissa typer av drogmissbruk, så som alkoholism, får du lätt hjälp med och
du ses som ett offer. Andra typer av missbruk straffar dig och tatuerar ditt brottsregister för gott.
År 1988 blev det kriminaliserat att bruka narkotiska preparat. Många frågar sig om
kriminaliseringen verkligen bekämpat missbruk, eller om den skapat fler missbrukare och
bestraffat dessa hårdare.
I dagens Sverige faller alltfler ungdomar offer för spice eftersom de är rädda för vad polismakten
ska göra ifall de brukar exempelvis cannabis. Cannabis, vilket är mycket mindre farligt och inte
leder till döden. I och med detta vet vi att bestraffningspolitiken är kontraproduktiv och
stigmatiserar samt förvärrar människors liv och relation till droger. Bland det värsta med detta är
att själva ämnet är oerhört tabubelagt, och att den som vågar tala ut om det får motta tsunamis av
invektiv och härskartekniker. Allt medan missbrukarna själva kommer i skymundan, glöms bort
och inte får någon hjälp.
För att bryta denna destruktiva tabubelagda spiral måste vi gröna ungdomar vara offensiva, och
ge bättre uttryck för den solidaritet vi känner för våra medmänniskor. Avkriminalisering borde
införas nu, men det bör sägas att det inte är samma sak som legalisering. Avkriminaliseringen av
!
37!
narkotikabruk skulle fortfarande innebära myndigheters rätt att beslagta narkotika och bestraffa
de som säljer drogerna, samtidigt som brukaren inte döms, utan snarare erbjuds ett urval av
behandlingsprogram. Hasch och marijuana är de minst farliga drogerna som brukas i Sverige,
mindre farliga än alkohol och tobak, och om eget bruk av dessa avkriminaliserades skulle det vara
ett bra, försiktigt första steg som lätt skulle kunna övervakas och kontrolleras.
Det finns många exempel på stater som liberaliserat sin politik på detta område, och erfarenheten
är positiv. Portugal avkriminaliserade eget bruk av alla sorters narkotika år 2001, (även om
försäljningen fortfarande var olaglig), och flera år senare visar forskning från Cato Institute (2
april, 2009) att antalet som dog av överdoser minskade från 400 årligen till 290 i och med detta, och
att antalet HIV-smittningar orsakade av smutsiga nålar sjönk drastiskt, från 1400 fall år 2000 till
400 fall år 2006. Tio år efter att avkriminaliseringen genomförts var drogmissbruket nere på
hälften av den nivå det låg på 2001, enligt Forbes (7/05-2011)
I Kalifornien i USA avkriminaliserade man bruk av cannabis, och enligt Center on Juvenile and
Criminal Justice (24/09-2014) resulterade avkriminaliseringen i Kalifornien inte i skadliga
konsekvenser för tonåringar, utan denna åldersgrupp visade på förbättringar inom samtliga så
kallade “risk areas”.
Här i Sverige, däremot, finns det trots kriminalisering uttalat stöd i lagen om missbrukares rätt till
hjälp och vård. Detta finns i Lag (1974:203) om kriminalvård i anstalt §4. Socialsekreterare med
erfarenhet av LVM-ärenden (LVM = Lagen om Vård och Missbruk) samt missbrukare själva
ifrågasätter dessutom effekten av tvång och integritetskränkningar då det råder stark tveksamhet
om det alls kan fungera som inledning på en effektiv behandling. Om detta går att läsa i rapport
2003:1 från Kriminologiska Institutionen på Stockholms Universitet.
Det absolut viktigaste för politiken på det här området är att göra så att färre människor blir
missbrukare, att förbättra situationen för de som blir missbrukare samt deras anhöriga. Det är det
viktigaste syftet. För att uppnå detta skulle avkriminalisering av cannabisbruk vara en oerhört
viktig reform.
Mot bakgrund av detta yrkar vi:
1. att Miljöpartiet verkar för avkriminalisering av marijuana och hasch, alltså cannabis.
2. att den politik som drivs inom detta område alltid har fokus på de utsatta, och hjälper dem-inte
bestraffar dem.
3. att Miljöpartiet öppet deltar i debatten och förebygger det tabu som idag råder kring att diskutera
ämnet på hög politisk nivå
Alina Koltsova
Elias Lundberg Gripenberg
Fritiof Ajvide
Axel Hallberg
Förbundsstyrelsen yrkar: avslag
Vi ser och delar problematiken kring stigmatiseringen av personer med missbruksproblematik som
finns idag men tror inte att avkriminalisering är lösningen. Redan idag har vi en lagstiftning som
gör att socialtjänsten inte har någon skyldighet att rapportera in brott som ger mindre än två års
fängelse till polisen. Vi ser att den lagstiftningen är bra men vill också att Miljöpartiet i sin
narkotikapolitik ska fästa större vikt vid skadereduktion och att det vid missbruksproblematik i
domstolsärenden i första hand alltid ska dömas till vård istället för fängelse. Se även vårt yrkande
om bifall till motion nummer 24.
!
38!
24
Stärk principen om skadereduktion
Skadereduktion eller skademinimering är ett begrepp som används för att
beteckna folkhälsoåtgärder som syftar till att minska de skadliga
konsekvenserna av riskfyllda aktiviteter. När skadereduktion används för att
beteckna narkotikapolitik syftar det ofta på en insikt om att den mest restriktiva
hållningen sällan är den som skapar störst positiva effekter för de människor som
faktiskt använder narkotika. Även om det i debattsammanhang ofta talas om ett narkotikafritt
samhälle är de flesta människor eniga om att ett samhälle där inga droger förekommer är en
orimlig idé; det skulle kräva en oerhört auktoritär stat. Detta faktum blir alltmer tydligt i och med
statsgränsernas utsuddning och internets utveckling. Slutsatsen blir att politiken måste utgå från
att en liten andel individer alltid kommer att uppvisa en riskabel konsumtion av narkotika. Målet är
att skapa en politik som minskar deras lidande och minimerar den drogrelaterade dödligheten. Vi
presenterar tre förslag.
Brukarcentraler
Riksdagen fattade 2006 beslut om att landsting ska ha möjlighet att inrätta så kallade
sprutbytesprogram. Det innebär att den som brukar en drog som injiceras får möjlighet att byta till
rena sprutor och kanyler. Metoden har god effekt för att minska risken för att HIV och andra
1
blodsmittor överförs mellan personer som delar utrustning. Miljöpartiet verkar därför redan idag
för att samtliga landsting ska erbjuda den här typen av insatser.
Sprutbytesprogram är emellertid en föga ambitiös politik om vi jämför med den verksamhet som
bedrivs i flera andra länder. För den individ som är avskärmad från samhället är avståndet till
programmen långt. Enbart sprutbyte bemöter heller inte samtliga risker förenade med bruk. Sedan
1986 har brukarcentraler (drug consumtion rooms, DCR:er) etablerats i Schweiz, Nederländerna,
Tyskland, Spanien, Luxemburg, Norge, Kanade och Australien. Dessa utgörs av en lokal dit brukare
kan komma och legalt injicera eller på annat sätt konsumera en drog. Verksamheten hanteras av
sjuksköterskor och socialarbetare. På plats finns rena sprutor och kanyler och sterila kärl att
blanda i. Sjukvårdspersonalen vägleder i hur brukarna ska injicera för att undvika farliga
infektioner och anger vilka vener som är särskilt riskabla att injicera i. Om en brukare skulle ta en
överdos finns motgift tillgängligt för omedelbar behandling. Verksamheten räddar liv.
Brukarcentraler fångar upp individer som för tillfället inte skulle söka sig till ett
avvänjningsprogram. Men kontakten med personalen ger möjlighet till förändring på sikt. De
anställda kan identifiera bakomliggande problem som hemlöshet eller psykisk sjukdom, och
rekommendera behandling när de ser att en brukare är redo för att ta till sig ett sådant förslag.
Forskning visar att rum för bruk av droger minskar riskbeteende som delning av nålar, injicering
med smutsiga nålar och offentlig drogkonsumtion. Tillgången till säker konsumtion sammanfaller
2
varken med ökat bruk eller med ökad brottslighet i området kring centralen. EU-organet European
Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction (EMCDDA) betraktar metoden som effektiv och
3
bedömer att den förhindrar överdoser. Vi anser att samtliga landsting ska förpliktigas att erbjuda
den här typen av verksamhet.
Rena sprutor på apotek
Brukarcentraler för människor i utanförskap närmare samhällsapparaten, genom att inkludera
dem i en statlig verksamhet. Det ökar sannolikheten för att de en dag blir del av ett program för
avvänjning. För vissa människor är emellertid en sådan verksamhet, befolkad av
sjukvårdspersonal och socionomer, ett för stort första steg. Detta är mest problematiskt för
injektionsbrukare, eftersom injicering är förenat med en stor mängd brister. För att motverka
lidande även för dessa individer anser vi att rena kanyler på apotek är en intressant metod.
4
Forskningen kring rena sprutor på apotek är begränsad, men EMCDAA bedömer att de studier som
5
finns ger stöd för positiva effekter på riskbeteenden. Lagstiftningsmässigt är insatsen
oproblematisk; redan idag måste samtliga apotek erbjuda en rad läkemedel och
förbrukningsartiklar för medicinering. Paket för rena sprutor kan förslagsvis innehålla
information om närmaste brukarcentral, för att tydligt utgöra ett steg i ledet från totalt
utanförskap till avvänjning.
!
39!
Vård istället för straff
Miljöpartiet anger i sitt partiprogram att fokus vid bekämpning av droger bör ligga på vård snarare
än straff. Detta bottnar i insikten att sociala problem producerar kriminalitet, vilket innebär att
vård är den mest preventiva åtgärden för den som missbrukar. I brottsbalken finns flera
bestämmelser som gör det möjligt att istället för att väcka åtal döma till vård när en missbrukande
individ begått ett brott. Den statligt genomförda missbruksutredningen anger att möjligheten att
6
döma till vård i Sverige är mindre än i många andra länder. Utredningen anger emellertid inte vad
som krävs för att detta ska förändras. Vi anser att Miljöpartiets riksdagsgrupp bör undersöka
saken närmare och återkomma till nästa kongress med förslag på hur lagstiftningen kan justeras
för att göra det lättare att döma till vård.
Vi yrkar:
1. att Miljöpartiet verkar för att samtliga landsting ska inrätta brukarcentraler
2. att Miljöpartiet verkar för att apotek ska lagerföra rena sprutor och kanyler
3. att Miljöpartiets partistyrelse till nästa kongress ska återkomma med ett förslag på hur lagen
kan göra det lättare att döma till vård
Mårten Roslund
Carolina Bruseman
Leo Carlsson
Jakob Lundgren
Neira Kahrimanović
Thorgny Arwidson
Se t.ex. Turner et al. (2011), ”The impact of needle and syringe provision and opiate substitution therapy on the incidence of hepatitis C virus in injecting
drug users: pooling of UK evidence”, Addiction, 106: 1978–1988.
Se t.ex. Kerr et al. (2007), ”The role of safer injection facilities in the response to HIV/AIDS among injection drug users”, Current HIV Reports 4, pp. 158–64.
3
Se Hedrich, D. (2004), European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction, Lissabon.
4
Se t.ex. Tilson et al. (2007), ”Preventing HIV infection among injecting drug users in high risk countries: an assessment of the evidence”, Institute of
Medicine, Washington, DC.
5
Se EMCDDA Se EMCDDA (2010), Harm reduction: evidence and impacts, EMCDDA Monograph, Rhodes, T. and Hedrich, D. (editors), Publications Office of the
European Union, Luxembourg.
6
SOU 20011:35. Missbruksutredningen. ”Bättre insatser vid missbruk och beroende –
Individen, kunskapen och ansvaret”. Stockholm: Fritze.
1
2
Förbundsstyrelsen yrkar: bifall
Vi vill se en utveckling av narkotikapolitiken som syftar till att minska dödligheten bland personer
med missbruksproblematik och ser detta som ett steg i rätt riktigt. Att Miljöpartiet till nästa
kongress ska återkomma med konkreta förslag på hur det ska bli lättare att döma till vård ser vi
som en välkommen potentiell utveckling av partiets politik som skulle leda till att vi bygger upp en
större förtroende kring frågorna.
25
<6
Ingen ska behöva sova ute på
vintern
Tak över huvudet är en mänsklig rättighet - en av de grundläggande rättigheterna i
FN deklarationen. Enligt svensk lag har alla rätt till boende. Trots detta beräknas 34 000 människor
leva i hemlöshet i Sverige idag. Av dessa lever ca 4500 i akut hemlöshet och minst 280 sover
utomhus. Alla grupper räknas inte med i statistiken, såsom exempelvis barn under 18 år,
papperslösa och EU-medborgare från andra länder så mörkertalet är stort. Hemlösheten växer i
Sverige, främst bland fattiga EU-medborgare, och särskilt i storstadskommunerna lever många i
hemlöshet.
!
40!
Att leva i akut hemlöshet innebär ett ständigt sökande efter skydd, natt efter natt, på olika
akutboenden, härbärgen, jourboenden eller att sova ute. Idag sover 280 personer utomhus även
vintertid.
I staden Hamburg har man lagstadgat att alla, inklusive tiggare från Östeuropa, ska erbjudas en
varm sovplats under vinterhalvåret, mellan 1 november och 1 april. I Nederländerna har man
lagstiftat att alla har rätt till en sängplats när temperaturen sjunker under noll. Att ha en trygg och
varm sovplats är en grundläggande mänsklig rättighet som det är dags för Sverige att leva upp till.
Därför yrkar vi:
att Miljöpartiet ska driva frågan i Sveriges riksdag med syfte att få till en lag som garanterar att
alla erbjuds tak över huvudet vintertid.
Hanna Bergwall
Emma Aler
Caroline Wännman
Erik Nordlund
Ndye Nyana Drammeh
Anton Ösgård Heilmann
Ismail Tuncer
Sebastian Blomberg
David Sundberg
Isabell Wiman
Ella Hagberg
Tor Persson
Sara Holmström
Jacob Bergman Thuresson
Karima Holthusen
Kristina Jonsson
Pontus Holmlund
Tiemon Okojevoh
Erik Gunnarsson
Adgar Amin
Förbundsstyrelsens yrkar: –
Förbundsstyrelsen är inte enlig i frågan. Den stora skillnaden mellan motionen och läget idag är att
även de som inte är medborgare i en kommun omfattas av insatser mot hemlöshet. Det görs redan
mycket i kommunerna och det är inte säkert att det viktigaste staten kan göra är att ställa krav
som i värsta fall blir dyra och stelbenta. Samtidigt krävs det tydliga riktlinjer för att lösa de nya
problem som kommuner står inför. Förbundsstyrelsen delar viljan i motionen, men är inte säker
på att en lag är rätt väg att gå.
26
<6
Ge fristadsförfattare permanent
uppehållstillstånd
I
Sverige har kommuner och regioner möjlighet att bjuda in författare, journalister
och övriga kulturarbetare som lever under hot i sitt hemland som fristadsförfattare. Det innebär att
kommunen eller regionen i fråga står för försörjningen under de två år som fristadsförfattaren får
uppehållstillstånd av migrationsverket. Under de två åren är syftet med fristadsförfattarens
tillvaro i en trygg ort i Sverige att kunna författa texter och andra kulturyttringar utan att känna
sig hotad av sitt hemland.
Olikt flera andra länder som tar emot fristadsförfattare ger Sverige dem inte permanent
uppehållstillstånd, utan enbart under de två år som kommunen eller regionen står som garant för
författarens uppehåll. Det gör att det finns en risk att författaren blir utelämnad till sitt hemland
efter att fristen på två år löpt ut, ett hemland som var kritisk mot författaren innan den blev en del
av fristadsprogrammet.
För att på allvar värna om yttrandefriheten och möjligheterna för att fristadsförfattare ska kunna
uttrycka sig fritt, utan att känna sig hotade av att bli deporterade, bör de erbjudas permanent
uppehållstillstånd. Det är först då som de kan uttrycka sig fritt, utan hotet om att varje ord de
skriver kommer vändas mot dem då de tvingas återvända till sitt hemland.
!
41!
Med stöd av ovan nämnda argument yrkar vi:
1. att Miljöpartiet ska verka för att Migrationsverket ger fristadsförfattare permanent
uppehållstillstånd
2. att kommuner och regioner som tar emot fristadsförfattare ej har skyldighet att stödja dessa
ekonomiskt efter de ursprungliga två åren som fristadsförfattarprogrammet innefattar
Jonatan Rundqvist
Adam Turesson
Naba Saadou
Albin Evertsson
Elin Almèn
Förbundsstyrelsen yrkar: bifall.
Det är väldigt bra att kommuner och regioner i Sverige idag väljer att erbjuda författare skydd utan
förtryck och hot. Vi ser positivt på att stärka fristadsförfattarnas trygghet genom att de erbjuds
permanent uppehållstillstånd.
27
Förbättring av asylpolitiken
En av de viktiga delarna i den gröna ideologin är solidaritet med alla världens
människor. Det är därför självklart att vi hela tiden bör arbeta för en mer
human process för personer som kommer till Sverige för att söka asyl här. Vi i
Grön Ungdom Migrations styrelse hör om och om igen om personer som får
avslag på sin asylansökan i Sverige trots att de har starka argument till att få
stanna här. Det kan handla om en man som är homosexuell som kommer utvisas till ett land där
det är olagligt att vara något annat än heterosexuell. Det kan handla om en ung kvinna som
kommer utvisas till ett land där hon riskerar att könsstympas. Det kan handla om en person som
tydligt kan berätta om varifrån hen kommer men som på grund av ett illa genomfört språktest av
personal med bristande kunskap misstros och får avslag på sin asylansökan.
Vi i styrelsen för Grön Ungdom Migration kan med klarhet se att kunskapen hos Migrationsverket
inte är tillräcklig när personer som enligt FN:s flyktingkonvention bör få uppehållstillstånd istället
får avslag på sin asylansökan. Vi vill därför att handläggare på Migrationsverket ska utbildas i
frågor som rör tortyr, kvinnors utsatthet i krigsdrabbade områden, könsstympning, HBTQ samt
land- och språkkunskap.
Styrelsen för Grön Ungdom Migration vill också att bevisbördan ska läggas på Migrationsverket
istället för på den asylsökande, på så vis stämmer det också bättre överens med resten av det
svenska rättsväsendet där bevisbördan ligger på åklagaren. Många asylsökande möter idag
misstro mot sina berättelser om varifrån de kommer och mot deras argument till att få asyl vilket
kan leda till psykisk ohälsa, en ökad känsla av otrygghet och att färre vågar berätta helt om vad de
gått igenom.
Därför yrkar vi:
1. att Migrationsverkets handläggare ska utbildas i HBTQ, tortyr, kvinnors utsatthet i
krigsdrabbade områden, könsstympning samt land- och språkkunskap
2. att kvalitetssäkra kunskapen hos Migrationsverkets handläggare i HBTQ, tortyr, kvinnors
utsatthet i krigsdrabbade områden, könsstympning samt land- och språkkunskap
3. att flytta bevisbördan från asylsökande till Migrationsverket
Grön Ungdom Migration
Agnes Johanson
Aida Badeli
Mona Hagi
!
Motionssvar på nästa sida.
42!
Förbundsstyrelsen yrkar: attsats 1 besvarad, attsats 2 och 3 bifall.
Okunskap och fördomar har allt för många gånger lett till en rättsosäker asylprövning för HBTQflyktingar. Migrationsverket har därför redan börjat certifiera handläggare som jobbar med dessa
fall. Däremot är det viktigt att hela tiden kvalitetssäkra verksamheten. Att ändra bevisbördan i
asylärenden skulle innebära en gigantisk förändring men är en kamp som någon gång måste
börja. I övrig rättspraxis anses en persons historia trovärdig tills motsatsen har bevisats, det bör
gälla även här.
28
<6
Miljöpartiet – ett feministiskt
och könsekvialistiskt parti
Idag finns det ett stort brinnande intresse för den feministiska rörelsen av bland
annat två skäl. Det ena skälet är det som vi i bland annat Miljöpartiet och Grön Ungdom står för
där vi står för att oavsett om du definierar dig som t ex man, kvinna, sic eller trans-person så ska
du ha samma förutsättningar som andra människor och inte diskrimineras för ditt kön. Ett annat
ganska utbrett sätt att tolka/definiera feminism med tanke på ideologins namn är att sätta det i ett
motsatsförhållande till mäns möjligheter och att detta i sin tur skulle leda till mansförtryck. Detta
är självklart inte sant, och det vet vi medlemmar.
Tyvärr är det dock en ganska utbredd missuppfattning om man går utanför partiet att feminism
nästan enbart fokuserar på jämställdhet ur kvinnans synvinkel. Jag anser att det är viktigt att
oavsett könstillhörighet inte ska diskrimineras utan ha samma rättigheter. Tyvärr är många rädda
just för ordet feminism eftersom det tolkas som något negativt – vilket inte är ovanligt när något
definieras med kvinnliga termer. Det finns en bristande kunskap om vad som kännetecknar
feminism och det tror jag beror till stor del beror på namnet.
Namnet antyder ett feminint synsätt/vinkel/utgångspunkt vilket tolkas som om begreppet inte
inkluderar alla människor. När vi talar om jämställdhet mellan könen så skulle det underlätta om
ett mer könsneutralt begrepp kunde användas istället för att minska risken för missuppfattningar
och låsningar och istället fokusera just på de orättvisor som faktiskt finns mellan könen.
Feminism har historiskt fått sitt namn från att det från början just varit mest kvinnor som kämpat
för lika rättigheter. Jämställdhet är dock inte längre en kamp enbart för kvinnor. Det har utvecklats
till att alla nu kämpar för jämställdhet.
Jag föreslår därför:
att vi ska kalla oss (förutom ett feministiskt parti) ett könsekvialistiskt parti. Förutom att det är
mer neutralt och mindre känslomässigt laddat, så är det även lättare att förstå vad vi menar när vi
talar om jämställdhet mellan könen. Vi ska dock ha kvar feminism i vår ideologi tills det att våra
övriga medmänniskor har förstått att vi inte tar avstånd från frågan utan istället benämner
kampen för jämställdhet med ett mer neutralt namn. På så sätt kan vi fokusera arbetet på de
viktiga frågeställningarna istället för att lägga tid, kraft och möda på att omdefiniera det nu ofta
misstolkade begreppet feminism.
Sixten Björner
Förbundsstyrelsen yrkar: avslag
Förbundsstyrelsen håller inte med om att ordet “könsekvialism” är lättare att förstå. Snarare är
det otydlig politisk kommunikation att försöka introducera begrepp som inte förekommer i
debatten kring jämställdhet. Även om både kvinnor och män förtrycks av genusordningar är det
tydligt att kvinnor bär det tyngsta lasset. Ordet feminism bär med sig decennier av kvinnokamp
som vi bör erkänna och uppmärksamma.
!
43!
29
<6
Låt jämställdhetskommittén
jobba med jämställdhet
Vi är feminister. Det innebär att vi ser att det finns en maktordning i samhället som
gynnar män och missgynnar de som inte är cis-män. Även fast vi är feminister påverkar den här
maktordningen, patriarkatet, också Miljöpartiets interna demokrati, där kvinnor mer sällan har
toppositioner, går upp i talarstolen i debatter eller får göra sin röst hörd i sin lokalavdelning.
För att motverka det här har vi olika verktyg i vår organisation. Till exempel använder vi formell
kvotering till styrelser och talarlistor, det är ett jättebra exempel på verktyg för att säkra en
feministisk organisation. I Miljöpartiet finns även en kommitté, jämställdhetskommittén (JK) som
har i uppdrag att främja intern jämställdhet.
Partier kan få extra partibidrag för att stötta det interna jämställdhetsarbetet. Då tycker vi att det
är dåligt att våra pengar i inte endast går till kvinnor och transpersoner. I Miljöpartiet och JK har
det under 2014 gått pengar till en utbildningssatsning till förtroendevalda i kommuner som är till
för alla oavsett kön. Alltså går en del av de pengar som är till för jämställdhet till att män ska bli
mer kompetenta. Det tycker vi inte bara är feltänk – det leder till att öka glappet mellan könen.
Dessutom måste JK:s ledamöter bestå av fyra män och fyra kvinnor. Även om pengarna är till för
att gå till kvinnors organisering ska det alltså kvoteras in män för att bestämma hur kvinnor ska
organisera sig. Det är lite som att vuxna skulle komma och berätta vilken typ av aktiviteter Grön
Ungdom ska ha. Det är inte jämställdhet, det är att förminska kvinnor.
Det finns planer på att JK ska utöka sitt arbetsområde och istället också ha i uppdrag att arbeta för
jämlikhet i allmänhet och interndemokrati, alltså att fokusera på annat utöver jämställdhet. Vi
tycker att det är tråkigt att lägga allt interndemokratiskt ansvar på det som är till för att främja
kvinnor. Det spär på duktig flicka-syndromet där kvinnor ska bära ansvaret för hela
organisationens välmående istället för att få fokusera på det som kommittén just är till för: att
främja kvinnors organisering och att genom feminism nå en mer jämställd partiorganisation.
Lägger en allt ansvar på en kommitté riskerar en att allt arbete blir halvdant, istället för att se till så
att de får chans att göra det de är bra på; jobba med jämställdhet. Bra interndemokrati borde istället
vara hela organisationens uppdrag!
Vi tycker istället att de som bestämmer över kommitténs pengar och verksamhet ska vara kvinnor
och transpersoner (alltså de som är de huvudsakliga förlorarna i ett patriarkalt samhälle), och vi
tycker också att bara dessa grupper ska kunna ta del av bidrag från JK. Vi föreslår också att JK ska
fokusera på jämställdhet mellan könen och inte ha ett allmänt demokratiuppdrag.
Därför förslår vi:
1. att cis-män inte kan väljas till ledamöter i Miljöpartiets jämställdhetskommitté
2. att jämställdhetskommitténs pengar enbart ska gå till icke-mäns organisering
3. att jämställdhetskommitténs fokusområde endast ska makt, normer och intersektionalitet.
Hanna Lidström
Nina Elmi
Förbundsstyrelsen yrkar: attsats 1 –, attsats 2 och 3 avslag
Förbundsstyrelsen är splittrad i frågan om attsats 1 men yrkar avslag på attsats 2 och 3. Vi delar
bilden av att det är problematiskt att cis-män idag får och tar plats i jämställdhetskommitén. Vi vill
dock att jämställdhetskommiten även i fortsättningen ska kunna arbeta med att utbilda
avdelningar i jämställdhet och ser att det kanske framförallt är män som behöver ta del av de
utbildningarna och yrkar därför avslag på attsats 2 och 3.
!
44!
Interna motioner
30
Kvotera feministiskt
Grön ungdom är ett feministiskt och intersektionellt ungdomsförbund. Detta
är en hållning som självklart måste avspeglas i politiken vi driver, men också
i vår interna organisationskultur. Ett tydligt exempel på hur organisatoriska
maktstrukturer tar sig uttryck är när kompetenta kvinnor och transpersoner
väljs bort till förmån för mindre kompetenta cis-män*. Detta faktum skapar en
orättvisa för de som blir bortvalda trots att de är bäst lämpade, det leder till att nödvändig
kompetens försvinner samt till sämre representation av underrepresenterade grupper. Därför är
det självklart för feministiska föreningar att använda sig av formell kvotering som ett verktyg för
jämställdhet!
Kvoteringsregler har alltid tillämpats inom Grön ungdom. Efter beslut vid ungdomsförbundets
första årsmöte år 1987 kom ordförandeskapet i förbundet att delas lika mellan en man och en
kvinna. Under åren har reglerna för kvotering ständigt omprövats och ändrats. Nu är det dags
igen.
Syftet med kvotering har traditionellt varit att säkerställa underordnande gruppers representation
samt ta till vara på dessas kompetens. Det är hög tid att inse att det också gäller för den strukturellt
överordnade gruppen att backa. Det handlar inte bara om att kvinnor och transpersoner måste ta
för sig och kandidera – en förutsättning för utjämnade maktförhållanden är att den överordnade
gruppen tar sitt ansvar och står tillbaka. Välutformade kvoteringsregler bör därför inte kvotera in
de underordnade grupperna och därmed spä på idén om att det är de som behöver hjälp på traven.
Istället måste fokus riktas på den grupp som är överordnad och vi måste problematisera hur stort
utrymme dessa ska få ha.
I dagsläget innebär Grön ungdoms könskvotering att minst 50% plus eller minus en person ska
vara av juridiskt kvinnligt kön (regeln om plus minus en person gäller inte för språkrören).
Nuvarande stadgar skulle därför potentiellt sett acceptera en förbundsstyrelse för Grön ungdom
där fem av nio ledamöter är män. Det är undermåligt för ett ungdomsförbund som betraktar sig
som feministiskt och där en överhängande majoritet av medlemmarna är kvinnor. Istället bör vi i
stadgarna lägga fokuset vid att max 50% av de förtroendevalda kan vara juridiska män. Genom att
slopa skrivelsen om “plus minus en person” kan vi säkra att utfallet i en förtroendevald grupp inte
skulle bli fler män än kvinnor och/eller transpersoner.
Fördelarna med ändringen är stora. För det första säkrar vi förbundets representation av kvinnor
och transpersoner och kommer inte få förtroendevalda grupper med en majoritet juridiska män.
För det andra slutar vi exkludera transpersoner; de transpersoner som idag ställer upp till
riksuppdrag omfattas inte av kvoteringen fastän de, liksom kvinnor, drabbas av
könsmaktsordningen. För det tredje slutar vi “kvotera in” kvinnor och sätter istället stopp för fler
juridiska män än nödvändigt.
Det är dags för Grön ungdom att återigen steppa upp sitt feministiska game och vara rättvisans
fanbärare. Det är dags för oss att sluta exkludera transpersoner, sluta möjliggöra mansdominans
och sluta upp med att sätta hinder för kvinnor och transpersoner. Det är dags för Grön ungdom att
börja kvotera feministiskt!
*cis-person är den vars juridiska, självupplevda och vid födseln tilldelade kön överensstämmer. En
cis-person är således en person som för tillfället inte identifierar sig som transperson.
!
45!
I enlighet med detta yrkar vi på:
att stycke 3 i §12 Val i Grön ungdoms riksorganisations stadgar ändras från:
“För alla uppdrag med två platser eller fler tillämpas könskvotering. Könskvoteringen innebär att
minst 50 % plus eller minus en person ska vara av kvinnligt juridiskt kön. För språkrören gäller inte
regeln om plus minus en person.” till: “För alla uppdrag med två platser eller fler tillämpas
könskvotering. Kvoteringen innebär att maximalt 50 % av de förtroendevalda inom ett organ kan
vara juridiska män.”
Agnes Johanson
Aida Badeli
Alrik Altvall
AnnaSofia Alexandersson
Anton Nordqvist
David Ling
Erik Gunnarsson,
Joakim Söder
Karima Holthusen
Linnea Andersson
Matilda Edvardsson
Nina Elmi
Oskar Annermarken
Pontus Holmlund
Sandra Fogelberg
Theodor Ryan
Förbundsstyrelsen yrkar: bifall
Vi instämmer i motionärernas problemformulering och anser att förslaget till stadgeförändring
vore positiv för förbundet. För ett feministiskt förbund med dessutom en bred majoritet
medlemmar med kvinnligt juridiskt kön är det inte mer än rätt att säkerställa att våra
förtroendevalda grupper inte består av en majoritet juridiska män.
31
Transfeministisk kvotering
Argumenten kortfattat
Vi vet att statens registrering av personers kön är dåligt utformad. Det är
svårt att ändra sitt juridiska kön så det blir rätt, och för vissa går det inte. Vi är
miljöpartister och vill ändra det, eftersom varje människa har själv rätt att
definiera sitt kön. När vi vill veta vilket kön en medlem har finns det ingen god
anledning till att vi ska lita på statens registrering, som vi vet i många fall är fel, istället för att låta
personerna direkt säga vilket kön de har. Dagens könskvoterering missar även att kvotera upp
vissa kvinnor, nämligen flera transkvinnor. Den missar också att inkludera de transpersoner och
intersexpersoner som är inte är enbart man eller kvinna. Transfobisk feminism är ingen grön
feminism. Vi vill förespråkar en feminism som även inbegriper trans- och intersexpersoner.
Argumenten lite längre
Det finns personer vars kön inte stämmer överens med vad som står i statens register (vilket
brukar kallas “juridiskt kön”).
Det kan till exempel vara:
• En person som är mitt inne i könskorrigeringsprocessen. Det är en lång process och bytet av
juridiskt kön görs först i slutet.
• En person som är under 18 år, och därför inte får byta juridiskt kön, eftersom det inte är tillåtet i
Sverige (vilket vi vill förändra). Vi har medlemmar under 18 år och borde vara tillgängligt även för
unga transpersoner.
• En person som inte vill gå igenom den medicinska könskorrigering som i Sverige krävs för att
byta juridisk kön. Kanske för att den är krånglig, att hen är nöjd med sin kropp, eller att
transvården har dåligt bemötande.
• En person som är inte är enbart man eller kvinna (till exempel en person som är mellan man och
kvinna, både man och kvinna, eller varken man eller kvinna) och därför inte kan ändra juridiska
könet för att passa sin könsidentitet, eftersom svenska staten bara godkänner två kön: man och
kvinna (vilket vi vill förändra).
• En person som inte är svensk medborgare, och därmed inte tillåts byta juridiskt kön
Att vi kvoterar utifrån juridiskt kön, och därmed felkönar många transpersoner, ger många
konsekvenser, däribland följande:
• Vi tar från människor rätten att själva definiera sitt kön och skickar signaler till människan att
!
46!
“Vi lyssnar inte på dig när du säger vilket kön du har, vi litar mer på vad det står i statens register.”
• En person vars juridiska kön inte stämmer och som vill kandidera tvingas att komma ut som
transperson, och/eller avslöja sitt juridiska kön. Det vill inte alla och då kanske de hellre avstår.
• Vi ses som transfober, som varken har koll på transpolitik eller ens bryr sig om att läsa på om
transpersoners villkor.
Eventuella invändningar:
- “Men transkvinnor är uppväxta i den manliga könsrollen och är därför en del av
patriarkatet/könsmaktsordningen?”
Det finns många exempel på att transkvinnor missgynnas av patriarkatet/könsmaktsordningen.
På samma sätt är inte transmän frikopplade från patriarkatet bara för att de kanske är
uppfostrade som tjejer. Skulle man dra argumentet fullt ut så skulle vår kvotering i så fall göras
efter det kön som tillskrevs vid födseln, och ignorera alla transpersoner. Det vore katastrofalt. Att
göra kvoteringen efter det juridiskt kön ignorerar inte alla transpersoner, men många, vilket är
katastrofalt nog. En kränkning av transpersoner är inte okej bara för att den görs i en missriktat
jämställdhets namn.
- “Men folk skulle kunna missbruka kvoteringen?”
Det är cyniskt att neka personer en grundläggande rättigheter för att vissa skulle “missbruka” den.
Det är att åsidosätta transpersoners rättigheter med förklaringen att det finns (obevisade) risker
att det gör jämställdhetsarbetet mindre effektivt, ett jämställdhetsarbete som dessutom inte har
transpersoner i åtanke. En sådan “feminism” vill vi inte ha. Skulle nu en man vara så respektlös att
han anger ett kön han inte identifierar sig som, bara i syfte att utnyttja kvoteringssystemet och få
en maktposition, då tror vi att vi kan hantera det på andra sätt, bland annat genom arbete med och
förankra trans- och intersexfrågor i förbundet. Och skulle andra anklaga transkvinnor för att
vara män har vi transfoba strukturer att itu med i vårt förbund.
-“Men borde inte kvoteringen bara gälla cismän, så att transmän även kunde bli invkoterade?”
Visst, det skulle funka att kvotera utifrån fler parametrar: såsom efter etnicitet, sexualitet, funktion
ellet trans/cis. Vi skulle till exempel kunna ha en skrivelse om att “ det ska vara minst 50% som är
antingen kvinnor eller som rasifieras”. Men bättre att ha separata kvoteringar för olika saker. Det
blir bara krångligt att blanda ihop. En nackdel med att kvotera personer utifrån om de är
transpersoner eller cispersoner är att de då måste komma ut, vilket inte alla vill eller känner sig
bekväma med. Ingen ska behöva förklara sin könshistorik för någon annan.
En kvotering som exkluderar transpersoner gör att vi har färre transpersoner på förtroendevalda
poster inom förbundet. En transinkluderande kvotering skulle däremot ge ringar på vattnet, och
vara ett första steg mot ett transinkluderande förbund och en transfeministisk revolution!
Därför yrkar vi att:
att vi i Grön Ungdoms stadgar, § 12 Val, ändrar meningen som nu lyder:
“Könskvotering innebär att minst 50%, plus eller minus en person, ska vara av kvinnligt juridiskt
kön.” till att istället lyda: “Könskvotering innebär att maximalt 50 %, plus eller minus en person, får
vara män. Var och en definierar själv sitt kön.”
Simon Rosén
Yolanda Bohm
Förbundsstyrelsen yrkar: avslag
Av årets två motioner som behandlar valparagrafen i stadgarna väljer förbundsstyrelsen (FS) att
yrka bifall till motionen Kvotera feministiskt. Tyvärr ser vi praktiska problem med användningen
av självupplevt kön som stadgeformulering och FS föredrar därför kvotering efter juridiskt kön. Vi
vill också genom kvotering enbart säkerställa att förtroendevalda grupper inte kan bestå av en
majoritet juridiska män. FS anser att skrivningen om “plus minus en person” ska tas bort ur
stadgeparagrafen.
!
47!
32
Plocka bort alla män ur
stadgarna
Grön ungdom är ett feministiskt förbund som erkänner att samhället utgår från
mannen som norm. Det innebär att vi aktivt måste arbeta med att synliggöra de tillfällen vi
omedvetet agerar utifrån dessa strukturer – och istället rätta till det!
Vi förstår att språket inte bara förklarar verkligheten, utan också skapar den. Språket blir en aktiv
del i att producera och cementera förlegade könsroller, det blir verklighetsskapande och exkluderar
personer som inte definierar sig som män. Att vi idag har ett språk som bygger kring män bidrar
till att den språket syftar på kan stängas ute ur sammanhanget. Det bidrar också till att
föreställningar kring vem som kan besitta ett uppdrag eller nämnas i ett särskilt sammanhang,
och återskapar på så sätt samma normer och strukturer. Ett mansnormativt språk begränsar
således inte bara samtiden utan även framtida generationer.
Ett led i att agera mer feministiskt är att se över hur vi själva kommunicerar, både internt i
förbundet och genom våra externa kanaler. I Grön ungdoms stadgar ser vi exempelvis att ordet
“man” används som en könsneutral benämning, utan att egentligen vara könsneutralt och
snarare befästa det mansnormativa språket. Men eftersom att språk är flytande och det skapas
nya ord varje dag går det att komma till bukt med detta! Som exempel tycker vi att en ska använda
orden hen istället för hon/han, en istället för man och byta ut ord som ombudsman till
ombudsperson.
Vi i Grön Ungdom välkomnade exempelvis ordet hen med öppna armar. Miljöpartiet bytte ut alla
han/hon mot hen i sitt partiprogram år 2013. Utöver att vara ett pronomen för vissa transpersoner
erbjuder också ordet hen att se bortom ett tvådelat könssystem där alla kan delas in i antingen han
eller hon (dvs en syn på att det endast finns två kön, man och kvinna, samt att de är varandras
motsatser). Användningen av hen raderar också ut underliggande fördomar, som att chefen
behöver vara en man och gör könsbenämning just så irrelevant som det kan vara när en pratar om
en slumpmässig person.
Könsneutralt språk står dock inte i motsättning till att kunna belysa de ojämlikheter som finns
mellan kvinnor, män och transpersoner. Det innebär inte heller att den som definierar sig inom
ramarna för det tvådelade könssystemet (alltså definierar sig som man eller kvinna) inte får kallas
för just det, eller att det inte får stå i stadgarna. Det handlar om att vid de tillfällen vi generellt ska
benämna personer eller uppdrag i våra styrdokument. Då tycker vi det är självklart att vi ska
använda oss av ett könsneutralt språk, eftersom vi vet att ett mansnormativt språk befäster att
män är överordnade kvinnor och att män är samhällets norm.
Ett exempel är hur ordet riksdagsman som tidigare användes för att benämna riksdagsledamöter
visar på hur ett mansnormativt språk också kan ha en normativ inverkan. Successivt har ordet
slutats användas officiellt och ersattes istället av sin könsneutrala benämning. Det går också att se
hur skillnaden på andel kvinnor som är riksdagsledamöter ökat (då ordet har börjat innefatta fler
än män) från 0 kvinnor när de första ledamöterna intog parlamentet år 1909 till 44% kvinnor i
september 2014. Exemplet visar alltså på att vilket språk vi använder också är tätt sammanlänkat
med vilken världsbild vi har. Genom att använda ett könsneutralt språk kan vi med andra ord
också förändra begränsande normer.
Idag är det mansnormativa språket en norm, och är därför det som faller enklast i munnen för de
allra flesta. Men vi har makten att förändra språket genom att aktivt ta ställning för ett
könsneutralt språk i Grön ungdoms styrdokument och när Grön ungdom kommunicerar externt!
Därför yrkar vi på:
1. att Grön ungdoms riksorganisations styrdokument ska använda ett könsneutralt språk
!
48!
2. att i stadgarna ändra under §12 Val “Man kan maximalt sitta i samma årsmötesvalda grupp i
fem år och på samma uppdrag i gruppen i fyra år.” till “En kan maximalt sitta i samma
årsmötesvalda grupp i fem år och på samma uppdrag i gruppen i fyra år.”
3. att Grön ungdoms främsta företrädare i största möjliga mån ska använda sig av ett
könsneutralt språk
AnnaSofia Alexandersson
Nina Elmi
Förbundsstyrelsen yrkar: attsats 1 besvarad, attsats 2-3 avslag
GU har aldrig haft någon “ombudsman”, bara ombudsperson. Under 2013 gjordes ett omfattande
arbete med att uppdatera alla förbundets styrdokument: alla styrdokument antagna av FS är
medvetet könsneutralt skrivna. Det enda undantaget är det “man” i stadgarna (som antas av
riksårsmötet) som motionärerna vill ändra. Det finns dock en annan motion som samtidigt
föreslår innehållsliga förändringar som FS hellre behandlar. Gällande våra företrädares språkbruk
är det orimligt att riksårsmötet ska kontrollera hur de talar. Vi kan styra deras prioriteringar, men
inte deras språk.
33
Regional kvotering av
riksvalberedningen
Grön Ungdoms riksuppdrag har under en lång tid präglats av en
underrepresentation av människor utanför storstadsregionerna. Det är en odemokratisk
situation. Därför vill vi därför föreslå att Grön Ungdom hädanefter väljer minst 1 person från varje
region till valberedningen. Det skulle säkerställa Grön Ungdoms fortsatta tillväxt runt om i Sverige
men också ge förbundet en möjlighet till att se saker ur ett bredare perspektiv, ett förbund med
större samsyn och samarbetsförmåga. Av samma anledning tycker vi det är viktigt ur ett
nationellt perspektiv att Grön Ungdoms medlemmar erbjuds ett större inflytande vid förslag av
ledamöter till riksuppdrag.
Vi yrkar:
att valet av Grön Ungdoms riksvalberedning kvoteras utifrån regiontillhörighet.
Elias Lundberg Gripenberg
Liv Rydell
Linus Gunnarsson
Robin Holmberg
Förbundsstyrelsen yrkar: avslag
I beredningen av VB eftersträvas alltid en regional spridning för att på bästa sätt säkerställa att
gruppen har god geografisk täckning över förbundets medlemmar. I år fanns kandidater, efter
stora ansträngningar för att få fler, från fyra av förbundets regioner med i beredningen. Det
vanligtvis låga antalet kandidater till VB, tillsammans med behovet av att täcka även andra
egenskaper och kompetenser i gruppen gör att FS inte anser att en regional kvotering av VB är rätt
väg att gå för förbundet eller ens praktiskt genomförbart.
!
49!
34
Förbättra Grön ungdoms interna
representation
Grön Ungdom har många nuvarande och potentiella medlemmar. De med formell
makt i förbundet har ofta väldigt lika attribut och bakgrund. Få är utrikesfödda eller har
utrikesfödda föräldrar och få har en praktisk gymnasieutbildning. Samtidigt så är en femtedel av
befolkningen första eller andra generationens invandrare och långt ifrån alla akademiker. Att
Grön ungdom som är ett antirasistiskt förbund där många ska känna sig välkomna inte lever upp
till att representera grupper som ofta är samhälleligt utsatta är ett misslyckande. För att kunna nå
till fler målgrupper och därmed bredda både vår organisation och vår politik är detta något som vi
som förbund måste jobba på.
För att kunna locka medlemmar som inte är med i denna homogena grupp måste vi få våra
representanter att bli en mer heterogen grupp med större spridning. En god representation visar på
att vår politik inte bara är fina ord att slänga sig med, utan också sådant vi tar på allra högsta
allvar även internt i organisationen. Igenkänning är för många en väg in i en organisation. Därför
är god representation bland våra högst uppsatta uppdrag något av det viktigaste vi kan göra för att
bredda vår organisations medlemsbas!
För att komma till stånd med detta krävs två större satsningar. Dessa är något vi bör satsa på
under detta verksamhetsår, eftersom det är mellanvalsperiod och öppnar upp för att satsa på
interndemokratin. Den ena är att förbundsstyrelsen ska tillhandahålla riksvalberedningen såväl
som de regionala valberedningarna med utbildningar som berör hur valberedningsprocesser går
till samt ubildningar om normkritik, anti-diskriminering och makt. Detta för att höja
kunskapsnivån inom den institution som bereder vägen för våra högst uppsatta personer i
organisationen. Riksvalberedningen som bereder de allra högst uppsatta uppdragen bör absolut
tillhandahållas detta. Men också de regionala valberedningarna lägger basen för vilka
medlemmarnas högsta företrädare på regional nivå är. Därför måste förbundsstyrelsen säkra
dessas kompetens gällande beredningsprocesser och normkritik. Valberedningars kompetens ska
inte hänga på hur mycket pengar olika regioner har!
Att säkra valberedningars kompetens runt om i landet såväl som på riksplan är ett första steg mot
förslag med bättre representation. Men för att ta tillvara på kompetensen de tillhandahålls behövs
det även en till större satsning – Grön ungdoms riksvalberedning och förbundsstyrelse behöver
under året få i uppdrag att prioritera representation i beredning av val. Endast på det sättet kan vi
säkra att valberedningarna vet hur de ska göra för att bereda normkritiskt, men också att de
faktiskt prioriterar att göra det i praktiken.
Därför yrkar vi:
1. att Grön Ungdoms riksvalberedning och förbundsstyrelse får i uppdrag att i beredning av val
under verksamhetsåret 2015 prioritera representation
2. att förbundsstyrelsen tillhandahåller riksvalberdningen och regionala valberedningar med
utbildningar som berör valberedande samt normkritik, anti-diskriminering och makt
3. att budgetera 10 000 kr för utbildningssatsningarna genom att ta det från årets budgetresultat
Johan Orrenius
Nina Elmi
Förbundsstyrelsens yrkar: avslag till förmån för ändringsyrkande (se nedan)
Att uppdra åt valberedningen och förbundsstyrelsen att “prioritera representation” är ett väldigt
oklart uppdrag för att det inte specificeras vad som menas med representation eller vilken
representation som ska prioriteras. Förbundsstyrelsen delar dock motionärernas bild av att
fortsättning →
!
50!
medlemmar som blir rasifierade är underrepresenterade inom förbundet och tycker därför att det
är motiverat att uppdra åt nästa års förbundsstyrelse och riksvalberedning att prioritera detta i
kommande val samt att riksvalberedningen skriver en strategi om hur detta arbete kan
genomföras.
Förbundsstyrelsen yrkar:
4. att Grön ungdoms valberedning och förbundsstyrelsen får i uppdrag att i beredning av val under
verksamhetsåret 2015 prioritera representation av personer som blir rasifierade
5. att uppdra åt valberedningen att ta fram en strategi för ökad representation av personer som
blir rasifierade på riksuppdrag
35
Beredning av riksvalberedning
I dagsläget står det ingenting i stadgarna om hur förbundet ska bereda
valberedning inför riksårsmötet. Det som står är att “Fyllnadsval görs av
förbundsstyrelsen... Annars bereder valberedningen valet, utom till
valberedning där förbundsstyrelsen gör det.” En mening som avspeglar praxis
som råder nu där förbundstyrelsen bereder valet av valberedning till riksårsmötet
och där det är vanligast att avgående förbundsstyrelseledamöter är de som faktiskt bereder valet.
Denna praxis har dock stora brister. Vid ett tillfälle där ingen i förbundstyrelsen planerar att avgå
så uppstår en jävsituation där styrelseledamöter kan föreslå kandidater till valberedningen som
kan komma gynna dem själva i framtiden. Samma situation kan också uppstå ifall avgående
ledamöter inte har tid att bereda valet eller helt enkelt inte har ork. Mot bakgrund av detta borde
valet av valberedning formaliseras och ett annat organ än förbundstyrelsen vara de som granskar
och bereder valberedning.
Jag ser två vägar att gå här. Den första är ett tillvägagångsätt där varje region får en representant i
riksvalberedningen som väljs på regionernas årsmöten. Possitiva effekter av ett sådant system
kan bland annat vara att valberedningen alltid får en stor regional spridning. Negativt kan vara
att annan kvotering kan bli svårare att upprätthålla. Detta är ett system som Miljöpartiet riks idag
använder sig av.
Det andra alternativet jag ser är att riksårsmötet, alternativt ett formaliserat förtroenderåd, väljer
en beredningsgrupp som föreslår valberedning till riksårsmötet. Svårigheten här är att komma
fram till vem/vilka som ska bereda och föreslå beredningsgruppen. Positivt är dock att det blir
enklare att få en helhetssyn på gruppaspekterna så som kvotering, gruppdynamik och kontinuitet i
valberedningen. Det här systemet används bland annat av Miljöpartiet lokalt och regional i
Stockholm.
Mot bakgrund av detta yrkar jag:
1. att förbundstyrelsen utser en eller flera personer som utreder hur beredningen av valberedning
till riksårsmötet ska gå till, så att ovanstående jävsituation inte kan uppstå
2. att utredning och förslag till ändringar i beredning av valberedning presenteras och antas på
riksårsmötet 2016
Anton Fendert
Förbundsstyrelsen yrkar: –
Förbundsstyrelsen har ingen enad linje i frågan. En utredning över alternativa beredningsformer
kan vara lämplig för att se över situationen. Invändningar kan vara att för att en problematisk
situation ska uppkomma krävs att ledamöterna som bereder valberedningen (VB) planerar att sitta
ytterligare två år i förbundsstyrelsen, och att VB dessutom blir omvald ett år. I dagsläget är det
relativt svårt att hitta medlemmar som vill sitta i VB, troligtvis skulle det vara än svårare att hitta
medlemmar som vill sitta i den beredningsgrupp som i sin tur ska föreslå VB.
!
51!
36
Stadgeändring för ökad demokrati
vid fyllnadsval
Vid ett riksårsmöte väljs det många personer till olika förtroendeuppdrag som
förväntas förvalta riksårsmötets förtroende under ett helt verksamhetsår. Ibland händer det dock
att personer lämnar sina uppdrag i förtid. Följden av detta blir att gruppen förlorar en del av sina
arbetsresurser och övriga ledamöter får en ökad arbetsbelastning. Därför är det viktigt att en ska
kunna fyllnadsvälja personer vid avhopp för att inte behöva vänta ända tills nästa riksårsmöte
innan nya kan komma in till uppdraget. I nuvarande stadgar för fyllnadsval är det väldigt hårt
styrt hur ett fyllnadsval ska gå till där de som kandiderat på riksårsmötet och inte blivit valda är de
som i första hand fyllnadsväljs till de vakanta platserna. Detta är en god tanke där en vill skapa en
sorts rättvisa där den som var närmast att bli invald men ändå inte blev det på riksårsmötet
förtjänar att få förtur vid fyllnadsval. Dock missar man med detta tänk alla de kandidater som av
respekt för valberedningens förslag valt att dra tillbaks sin kandidatur när de inte blev föreslagna.
Vid ett fyllnadsval är det viktigt att se till vem det är som har lämnat sitt förtroendeuppdrag och
vilken roll hen hade i den gruppen och vilka erfarenheter, kunskaper och övriga kompetenser som
personen besatt som var relevant för uppdraget. Det behövs därför en väl genomgjord analys kring
vad som behövs för att komplettera gruppen på bästa sätt och vilket hål det är som behöver fyllas.
Det systemet som vi har idag för fyllnadsval kör totalt över dessa idéer kring ett behovsanpassat
fyllnadsval.
I en ungdomsorganisation som Grön Ungdom kan många saker ske på kort tid, nya kommer in,
andra lämnar sitt engagemang och det är inte alltid säkert att de personer som var relevanta för
uppdraget vid årsmötet fortfarande är relevanta när fyllnadsvalet äger rum. Ännu mer troligt är
det att det har tillkommit nya personer med relevant kompetens för uppdraget eller att tidigare
oerfarna medlemmar har hunnit införskaffa sig den erfarenhet uppdraget behöver. Att inte låta
dessa få en chans att kandidera på lika villkor som de andra som kandiderade på riksårsmötet har
ingen logisk eller demokratisk förankring.
Med ett feministiskt perspektiv gör vi också en analys kring vilka det är som gynnas av ett system
där en ska våga sticka ut hakan och kandidera mot valberedningens förslag för en chans att sedan
bli invald genom ett fyllnadsval. I en samhällsnorm där det tenderar att vara män som tar plats
har de nuvarande stadgarna kring fyllnadsval en benägenhet att missgynna andra.
Därför yrkar vi:
att i Grön Ungdoms stadgar 12 § Val stryka meningen ”I första hand ska någon av övriga
kandidater från senaste årsmötet väljas om de fått mer än 10 % av rösterna”
Grön Ungdoms riksvalberedning,
Agnes Johanson
AnnaSofia Alexandersson
Katrin Lundgren
Klara Holmin
Förbundsstyrelsen yrkar: bifall
Vi delar motionärernas bild om att det vid ett fyllnadsval till något av riksorganisationens organ är
viktigt att se till vilken roll som personen som valt att avgå hade samt att detta borde spela roll vid
ett fyllnadsval. Detta omöjliggörs dock genom den princip som idag finns om att personer som
kandiderat på förbundets riksårsmöte har förtur till uppdraget. Det kan därför vara rimligt att
avskaffa denna princip och istället genomföra fyllnadsval baserade på lämplig kompetens.
!
52!
37
Längre tid på uppdrag
Inom Grön Ungdom har vi en ständig medlemstillströmning, framförallt i
samband med valen. Vi har ett stort ansvar att förvalta engagemanget hos
alla dessa nya medlemmar och ge dem en chans att få utvecklas inom
organisationen. Men vi står även inför en annan utmaning; att kunna ta
tillvara och hålla kvar medlemmar och kunskap inom Grön Ungdom. Ingen ska
känna sig för gammal för organisationen vid 18#års ålder.
Vi i valberedningen upplever att det idag finns en norm inom Grön Ungdom där en känner sig för
gammal i organisationen alldeles för snabbt. Det finns också en maktkritisk kultur inom förbundet
som ser att personer som varit aktiva länge får mycket informell makt och därför ska backa från
förtroendeuppdrag för de nya medlemmarna. Valberedningen tycker i grunden att det är bra med
maktanalys men däremot ser vi oroligt på den norm som finns kring att avgå från
förtroendeuppdrag efter bara ett # två år, då det gör att förbundet mister viktig kompetens och
erfarenhet samt kontinuitet. I Grön Ungdom är du ordinarie medlem till och med 28 år och då ska
förbundet också vara en plattform för alla dessa medlemmar.
För att åtgärda denna problematik så tror vi att vi måste ändra för hur länge en får sitta på
riksuppdrag inom Grön Ungdom. Vi föreslår att vi förlänger mandatperioden för riksuppdrag från
fem år till sex år och förbundsstyrelse#uppdraget från fyra år till sex år. Detta görs inte för att
personer nödvändigtvis kommer att sitta så mycket längre på uppdragen, men för att komma bort
ifrån den norm som idag ligger runt ett # två år. Vi tror att med en ökad längd för varje uppdrag så
kommer personer känna att de har en plats i Grön Ungdom under en längre tid och erfarnehet
kommer finnas säkrad inom alla våra riksuppdrag. Vi ser också många fördelar med att sitta i
förbundstyrelse under längre tid. Bland annat har en ledamot då möjlighet att sitta under två
valrörelser och kan på så sätt bidra till en mer stabil organisation med viktig erfarenhet om hur en
driver valrörelse. Det kommer också bli lättare att gå från ledamot till språkrör vilket kan leda till
en kompetenshöjning av språkrörsuppdraget.
Vidare för att åtgärda denna problematik så vill vi först föreslå att mandatperioden för uppdraget
som förbundsstyrelseledamot förlängs från ett år till två år. Att sitta i förbundsstyrelsen är inte ett
lätt upppdrag. Ledamöter behöver därför få tid att hinna lära sig arbetssätten, utveckla och sluföra
projekt. Arbetet i förbundsstyrelsen kräver ofta en längre planering och de projekt en jobbar med
sträcker sig ofta över flera verksamhetsår. För att få arbetsro kommer valberedningen föreslå en
förlängning av mandatperioden. Det är bra för kontinuiteten när inte alla byts ut varje år, och
kompetens och erfarenhet stannar kvar i gruppen.
För att detta två#åriga mandatsystem ska införas på ett bra sätt bör hälften av ledamöterna på
Riksårsmötet 2016 väljas på ett år och andra hälften på två år. På så vis kommer ledamöterna på
kommande årsmöten väljas till det tvååriga mandatet växelvis vilket säkerställer att det alltid
kommer finnas ledamöter i den sittande styrelsen som har erfarenhet från året innan.
Därför föreslår vi:
1. att ändra meningen: “Man kan maximalt sitta i samma årsmötesvalda grupp i fem år och på
samma uppdrag i gruppen i fyra år. Med grupp menas till exempel språkrören och
förbundsstyrelsen.” under 12 § Val i stadgarna till: “En kan maximalt sitta på samma
årsmötesvalda uppdrag i sex år, och i samma årsmötesvalda grupp i åtta år.”
att ändra meningen: “Mandatperioden är ett verksamhetsår” under 12 § Val i stadgarna till:
“Mandatperioden är ett verksamhetsår förutom för förbundstyrelsen vars mandatperiod är två
verksamhetsår”.
2. att på riksårsmötet 2016 välja hälften#hälften av förbundstyrelsen till två respektive ett år för att
på kommande riksårsmöten sedan endast välja hälften av styrelsen till det beslutade tvååriga
mandatet.
Grön Ungdoms riksvalberedning,
Agnes Johanson
!
53!
AnnaSofia Alexandersson
Katrin Lundgren
Klara Holmin
Förbundsstyrelsen yrkar: ändringsyrkande
Förbundsstyrelsen har historiskt lidit av att genomströmningen i styrelsen varit stor och att
kontinuiteten i många fall varit svår att säkra. Därför ställer vi oss positiva till motionen om att
förlänga mandatperioden. Vi tror att det skulle leda till att FS-uppdraget ses som det långvariga
åtagande som det borde vara för att säkerställa en långsiktig och stabil ledning av förbundet. Vi
yrkar dock att den svårtolkade skrivningen om årsmötesvald grupp tas bort genom vår ändring,
som också är något kortare. Åtta år är en lång tid i ett ungdomsförbund, vi menar att sex år är
tillräckligt som maxtid.
Som ändringsyrkande till attsats 1 föreslår vi:
att “Man kan maximalt sitta i samma årsmötesvalda grupp i fem år och på samma uppdrag i
gruppen i fyra år. Med grupp menas till exempel språkrören och förbundsstyrelsen.” under 12 § Val i
stadgarna till: “en kan maximalt sitta i samma årsmötesvalda grupp i sex år”.
(Enbart de förbundsstyrelseledamöter som ej kandiderar till omval har berett motionssvaret och
förslaget till beslut på denna motion.)
38
Bojkotta djurindustrin!
Djurindustrin som den ser ut idag inte är hållbar, varken för djur och natur,
för jordens alla människor eller för kommande generationer. Vid det här
laget är det svårt att förneka det. I dagens massproducerande djurindustri
behandlas inte djuren bra. Levande och kännande varelser plågas varje dag.
Djurindustrin står även för 18 procent av världens utsläpp av växthusgaser, och är
även den största enskillt bidragande orsaken till både övergödning och regnskogsskövling.
Sveriges konsumtion av kött och andra djurprodukter är extremt hög, jämfört med världen.
Samtidigt finns det människor i andra delar av världen som hungrar och svälter. Skulle alla
människor i världen äta lika mycket som oss skulle inte marken räcka till på långa vägar.
Miljöpartiet och Grön Ungdom arbetar politiskt för förändring inom dessa områden, bland annat
genom att kämpa för köttskatt, vegetariska dagar i skolor och skarpare djurskyddslagar. Men vi
som förbund måste också fundera på vad vi lägger våra egna pengar på. Vi som skriver denna
motion tycker inte att det finns någon anledning till att lägga pengar på att köpa animalier och
stödja djurindustrin, när det går utmärkt att köpa och äta veganskt. För den lilla minoritet som av
hälsomässiga skäl inte kan avstå helt från animalier kan vi självklart göra undantag.
Viktigt att komma ihåg att det inte alls handlar om att fördömma personer för vad de äter. Låt oss
ta en jämförelse: Grön Ungdom ger inte milersättning till folk som åker bil, om det går att ta
kollektivtrafik. Anledningen är att kollektivtrafik är mer miljövänligt. Det betyder inte att vi
tvingar någon att aldrig åka bil på fritiden, eller att vi fördömer de som gör det. Det är upp till dem.
På samma sätt tycker vi att vi Grön Ungdom inte ska stödja animaliska livsmedel, när det går
utmärkt att köpa och äta veganskt, vilket är bättre för miljön, djuren, jordens alla människor och
kommande generationer. Vad medlemmarna äter på fritiden är upp till dem själva. Sedan kanske
det råkar bli så att någon medlem känner sig inspirerad att själv börja äta mer vegetariskt, och det
kan ju vara en trevlig bieffekt.
Vårt förslag är inte svårt eller krångligt att genomföra; maten på Grön Ungdoms riksaktiviteter är
ju redan oftast vegetariskt. Men vi tycker att det är dags för ett tydligt beslut. Vi tycker det är dags
att Grön Ungdom bojkottar djurindustrin.
Solidaritet och kärlek!
!
54!
Därför yrkar vi:
1. att Grön Ungdom inför en policy om att inte finansiera animaliska livsmedel till Grön Ungdom
riks aktiviteter och möten
2. att undantag görs för personer som av hälsomässiga skäl måste äta animalier
3. att policyn endast gäller finansiering; personer är fria att äta eget medhavda animalier
Simon Rosén
David Ling
Robin Holmberg
Melicia Höggren
Linnea Andersson
Lovisa Johansson
Förbundsstyrelsen yrkar: avslag
Med avstamp i den normundersökning som genomfördes verksamhetsåret 2013/14 avråder
förbundsstyrelsen från en helvegansk policy. Där framgick att matvanor var den norm som flest
medlemmar upplevde som obekväm. Förbundsstyrelsen befarar att föreslagna matpolicy skulle
spä på ett exkluderande organisationsklimat. Samtidigt delar förbundsstyrelsen beskrivningen att
det finns negativa aspekter med animaliska produkter. Därför serveras vegetarisk mat med
veganskt alternativ på GU:s riksaktiviteter, ofta vegansk mat till alla.
39
Evenemang ska vara till för alla
Även om det är uppenbart att Miljöpartiets och Grön Ungdoms ideologi går i
hand med ett öppet samhälle för alla och med god tillgänglighet så blir det inte
alls lika självklart förens det faktiskt står i text. Om det inte står i text är det
lika enkelt att säga att det är vad vi står för som att sedan förbise det när det
verkligen gäller.
Vi är mycket fundersamma över att Grön Ungdom och Miljöpartiet inte tänker särskilt mycket på
tillgänglighet vid evenemang så som på kongresser och vid utbildningshelger. Exempel på det är att
det oftast är svårt att ta sig till evenemanget eller boendet, att det är trappor och att det inte finns
hiss på plats, att det finns ont om sittplatser eller att det inte går att komma upp på scenen med
rullstol och att personen som använder rullstol får stå nedanför och hålla tal sitt tal. Det tycker vi är
oacceptabelt, dessa särlösningar går starkt emot vår politik om ett öppet och tillgängligt samhälle.
Det är också oacceptabelt att frågor som rör funktionshinder inte tas på allvar. Miljöpartiet är
självklart mot funkofobi (diskriminering av människor med funktionsnedsättning), men då
behöver vi även visa det i praktiken.
Vi vill att alla evenemang och utbildningsdagar och andra evenemang som Grön Ungdom och
Miljöpartiet anordnar (kongress, riksårsmöte, Grönt Forum osv.) alltid ska hålla god tillgänglighet
och är öppna för alla deltagare, oavsett funktionsvariation.
Därför yrkar vi:
att Grön Ungdom och Miljöpartiet verkar för att alla evenemang och utbildningshelger som
anordnas ska vara öppna och tillgängliga för alla deltagare oavsett funktionsvariation.
Nora Eklöv
Mattias Forsgren
Motionssvar på nästa sida.
!
55!
Förbundsstyrelsen yrkar: bifall
GU riks arbetar enligt rekommendationer från LSU, men når inte alltid ända fram. Vi tycker att det
är viktigt att vi blir bättre och har inför riksårsmötet därför varit i kontakt med flera
funkisungdomsförbund för att lyckas arrangera ett mer tillgängligt årsmöte. Att
tillgänglighetsanpassa vår verksamhet finns med i FS förslag till verksamhetsplan. FS tar gärna
emot konkreta förslag på hur våra evenemang kan bli mer tillgängliga.
40
Behåll & engagera nya medlemmar
i åldrarna 20 till 28 år
Miljöpartiet har ett starkt stöd bland unga väljare. Enligt SCB sympatiserar ca 15%
- 20% av väljarna mellan 18 och 29 år med Miljöpartiet. Även högutbildade är en av Miljöpartiets
starkaste väljargrupper. Eftersom Grön Ungdom inte är fristående från Miljöpartiet utan en
organisation inom partiet, så finns ett nära samarbete mellan ungdomsförbund och moderparti.
Detta är unikt för Grön Ungdom i jämförelse med de övriga ungdomsförbunden och öppnar för
stora möjligheter. Många som är medlemmar i GU är också medlemmar i Miljöpartiet och röstar på
Miljöpartiet i myndig ålder. Grön Ungdom har med andra ord en nyckelposition. Vi har möjligheten
att engagera fler i den gröna rörelsen, få fler unga att vara aktiva politiskt och därmed motverka
åldersmaktsordningen i samhället, samt mobilisera Miljöpartiets starkaste väljarbas. Därmed
skulle förbundet självt dessutom bli en maktfaktor att räkna med i svensk politik.
Idag är vi inte riktigt där. Många som är 20+ i Grön Ungdom känner sig ”för gamla” för förbundet.
Grön ungdom är ett ovanligt ungt ungdomsförbund med en genomsnittsålder på 19,5 år, och
ganska få aktiva över 20 år som inte besitter höga positioner i förbundet. Många som har varit
aktiva i Grön Ungdom från tidig ålder och som tagit studenten lämnar förbundet och söker nya
utmaningar, till exempel i universitetsvärlden. Det enda sättet att få tillräckligt med utmaningar är
genom förtroendeuppdrag i en styrelse eller en valberedning, något som kanske inte tilltalar alla
eller är svårt att kombinera med heltidsstudier. Det finns även en önskan bland många
medlemmar att ha mer ideologiska samtal och fler tillfällen där en kan fördjupa sin kunskap inom
olika sakpolitiska områden. Det är därför viktigt att vi breddar förbundet och även attraherar
exempelvis universitetsstudenter. Det skulle inte bara minska åldersgapet mellan Grön Ungdom
och Miljöpartiet som finns idag, utan också öka kompetensen i förbundet. Det är en förlust för
organisationen och partiet att personer som har varit aktiva, engagerade och har stor erfarenhet
lämnar den gröna rörelsen.
Ett närmare samarbete med Gröna Studenter skulle kunna få fler medlemmar i Grön Ungdom som
har tagit studenten och som söker nya utmaningar att vilja stanna i förbundet. Med större fokus på
politisk-ideologisk diskussion skulle organisationen kunna ta tillvara på Grön Ungdoms
utvecklingspotential att växa som förbund, både genom att behålla fler medlemmar, men också att
värva nya äldre medlemmar till förbundet. Genom att arrangera olika evenemang och
utbildningsaktiviteter tillsammans med Gröna Studenter med syfte att utbyta politiska tankar och
idéer kommer fler personer som är över 20 år att få upp ögonen för både Grön Ungdom, Gröna
Studenter och Miljöpartiet. Vi ser gärna till exempel ett utbildningsnätverk drivet gemensamt av
Grön Ungdom och Gröna Studenter.
Vid årsskiftet 2013/2014 hade Grön Ungdom drygt 2000 medlemmar, nu vid detta årsskifte
2014/2015 har vi drygt 6000 medlemmar. Det är en tredubbling av medlemsantalet på ett år. Det
visar på vilken effektiv organisation GU är och att vi är bra på att värva nya medlemmar. Det är
dags att vi satsar ytterligare på att behålla dem inom förbundet under en längre tid.
Utvecklingspotentialen i att satsa på äldre medlemmar, i åldrarna mellan 20 och 28, år är enorm.
!
56!
Därför yrkar vi att:
1. att FS ska ge valberedningen i uppdrag tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att undersöka vad
Grön Ungdom kan göra för att åldersgapet mellan Grön Ungdom och Miljöpartiet ska minskas, och
hur fler äldre medlemmar kan behållas och aktiveras i förbundet.
2. att arbetsgruppen ska även utreda hur ett närmare samarbete med Gröna Studenter skulle
kunna utformas, främst med avsikten att stärka en politisk och ideologisk diskussion mellan och
inom förbunden och behålla och aktivera äldre medlemmar i Grön Ungdom.
att arbetsgruppens resultat ska presenteras till FS innan RÅM 2016.
Vera Maria Olsson
Olivia Nordell
Johan Orrenius
Agnes Johansson
Ellen Kasimir
Pauline Fahlström
Emma Aler
Sara Thorngren
Förbundsstyrelsen yrkar: attsats 1 & 2 avslag, attsats 3 bifall
En arbetsgrupp om hur vi kan behålla medlemmar längre är en utmärkt idé. För många känner att
de blir “för gamla” för snabbt, snarare än att det finns ett åldersgap. Vi tror dock att det är bättre
att FS tillsätter den för att också kunna genomföra förändringarna, vilket valberedningen inte har
samma möjligheter till och vårt yrkande angående detta går att läsa nedan. För att få fler att
stanna i GU prioriterar vi åtgärder inom vår organisation, till exempel att ta fram ett politiskt
program, framför ökat samarbete med andra aktörer.
Vi yrkar:
att förbundsstyrelsen får i uppdrag att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att undersöka vad
Grön ungdom kan göra för att fler äldre medlemmar kan behållas och aktiveras i förbundet.
41
att
Fadderprogram i Grön Ungdom
Grön ungdom är en förening där alla ska kunna känna sig inkluderade. Det
kan hända att vissa medlemmar känner sig exkluderade eftersom de tycker
att de har för lite kunskap och erfarenhet. Det kan också finnas medlemmar
som inte är aktiva men har en vision om att bli det men tycker det känns svårt
“komma igång”.
Vi föreslår därför att Grön ungdom borde ha ett digitalt fadderprogram. Fadderprogrammet ska
rikta sig till nya medlemmar samt medlemmar som inte är aktiva men vill bli det. Vi vill genom
detta fadderprogram göra det lättare för dessa medlemmar att bli aktiva i organisationen.
Faddern ska finnas till för att digitalt svara på eventuella frågor om organisationen eller politiken i
allmänhet. Tanken är att en ny medlem ska få ett mail/sms av sin fadder inom ca en veckas tid så
att hen känner sig välkommen och har någon stans att vända sig. Vi tänker att aktiva och erfarna
medlemmar i Grön Ungdom ska kunna söka att bli fadder. På så sätt har den som blir fadder själv
valt att bli det.
Därför yrkar vi:
1. att Grön ungdom ska ha ett digitalt fadderprogram
2. att alla nya medlemmar får en fadder
3. att ej aktiva medlemmar ska ha möjlighet att få en fadder
4. att de som vill ska kunna söka om att bli fadder
!
57!
5. att faddern kontaktar “fadderbarnet” vid nytt medlemskap eller när en icke aktiv medlem har
ansökt om att få en fadder
Ella Hagberg
Ella Elmgart
Sebastian Blomberg
Hadar Greinsmark
Johanan Rabner
Calle Bratthall
Förbundsstyrelsen yrkar: avslag
Tyvärr har inte riksorganisationen tillräckligt med tid eller resurser att bygga upp ett sådant
system. Vi tror också att det skulle ta längre tid och bli otydligare om riksorganisationen gjorde det.
Vi tror istället att regioner och lokalavdelningar är rätt plats att göra något av den här idén och
uppmuntrar därför avdelningar att ta initiativ som detta.
42
Bygg upp de svagare delarna av GU
Vi är nog många som kan skriva under på att Grön Ungdom inte är ett
jämlikt förbund. Det finns stora klyftor mellan våra regioner och avdelningar
som gör att det går lättare att inhämta nödvändig kunskap om olika politiska
frågor, hur en driver en lokalavdelning och politisk påverkan på vissa platser i
landet men svårare på andra. Detta skapar också en sorts moment 22 där
avdelningar som inte besitter den kunskapen ofta inte heller har ekonomi nog att kunna anordna
utbildningar för att på så sätt erhålla den här kunskapen. De kan således tyvärr inte lära sig hur de
kan arbeta för att få en bättre ekonomi.
Hela Grön Ungdom skulle tjäna på att de svagare delarna av organisationen stärks eftersom det
skulle bidra till att vi skulle växa på fler platser i landet och få en bättre politisk idéutveckling. Därför
anser vi att det skulle vara värdefullt att skapa en post i denna års budget med syfte att stärka de
ekonomiskt svaga regionerna, lokalavdelningarna och -grupperna. Det ska framförallt vara upp
till förbundsstyrelsen att använda posten för att kunna resa till ekonomiskt svaga avdelningar och
hålla utbildningar eller ge annan form av stöttning. Detta eftersom det kan vara svårt för en svag
avdelning att veta hur de ska gå till väga för att söka pengar från posten, eller att överhuvudtaget
veta om att den finns. Men det ska också vara möjligt för en medlem i en ekonomiskt svag
avdelning att söka pengar.
De former av utbildningar vi ser skulle vara viktiga för att stärka regionerna, lokalavdelningarna
och -grupperna gäller ekonomi, verksamhet, styrelsearbete, att påverka Miljöpartiet lokalt och
formalia.
Därför yrkar vi:
1. att budgetera 50 000 kr till att bygga upp regioner, lokalavdelningar och -grupper att
förbundsstyrelsen kan ta beslut om att använda pengar från posten till att resa till regioner med en
budget på mindre än 30 000 kr och lokalavdelningar- och grupper med en budget på mindre än 15
000 kr för att utbilda eller på annat sätt stötta dem
2. att regioner med en budget på mindre än 30 000 kr kan söka pengar från posten för att erhålla
utbildningar eller annan form av stöttning
3. att lokalavdelningar och -grupper med en budget på mindre än 15 000 kr kan söka pengar från
posten för att erhålla utbildningar eller annan form av stöttning
Agnes Johanson
Anton Nordqvist
Motionssvar på nästa sida.
!
58!
Förbundsstyrelsen yrkar: avslag
Vi föreslår 60 000 till organisationsutveckling. Där ingår det motionen tar upp samt
förtroenderådet. Förslagen om riktlinjer är bra men gör det inte lättare för avdelningarna. Alla
medlemmar kan föreslå ett beslut från FS, men den allmänna principen bör vara att styrelsen
ansvarar för fördelningen av pengar. Försök med potter att söka från har alltid misslyckats. De
används sällan, är svåra att planera och gör att vi får ut mindre av kompetensen i
riksorganisationen per krona. I förbundsstyrelsens förslag till verksamhetsplan för 2015/16 ingår
att prioritera ekonomiskt stöd till svagare avdelningar.
43
Skapa ett grönt
utbildningskoncept
Året efter val belastar ofta utbildningsdelen i en politisk verksamhet. Det handlar
om att erbjuda de tillkomna medlemmarna inspirerande föreläsningar, kurser och
diskussionskvällar för att ge mersmak i det gröna tänket. Att tillhandahålla utbildning är nämligen
ett viktigt sätt att medvetandegöra utmaningar vår värld står inför, skapa en gemenskapskänsla
och verktyg att tillsammans förändra världen. För att bygga kontinuitet i en politisk verksamhet
krävs dessutom utbildningsinsatser på alla nivåer.
Inom många regioner utförs ett strålande arbete i skapandet av utbildningsträffar, för andra
krävs en stor startsträcka. Att skapa utbildningar kostar ibland pengar, ibland har en chansen att
bjuda in en föreläsare, och ska en göra det själv tar det ofantligt mycket tid. Vi menar att den
skiftande tillgången till utbildning om Grön Ungdom, Miljöpartiet och den gröna ideologin i landets
alla lokalavdelningar är en rättvisefråga.
I utbildningsplanen för Grön Ungdom antagen 2012 står att ”[r]iksorganisationens främsta
uppgift är att hjälpa, stötta och ge verktyg till lokal- och regionavdelningar så att de kan arrangera
kurser […], något vi motionärer stämmer in i. ”För att synka förbundet och motverka
kvalitetsskillnader ska riksorganisationen ta fram kurskoncept, samt förmedla och underlätta
spridningen av lokala och regionala kurskoncept mellan olika delar av förbundet.” Detta är en
strålande formulering, men var har vi sett konsekvenserna av detta? Var kan en ta del av det
utlovade kurskonceptet?
Vi vill se att Grön Ungdoms förbundsstyrelse, som ansvar för förbundets utbildningsverksamhet,
skapar ett eget koncept för utbildningar likt Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund (SSU).
Där fungerar det så att de nya går på SSU-ettan, de mer intresserade på tvåan och de med riktigt
blodad tand på trean. Varför skulle inte Grön Ungdom ha ett liknande koncept i flera steg? Namnet
är oväsentligt, lika väl som antalet steg eller exakt innehåll. Huvudsaken är att det finns något
färdigarbetat och klart uttänkt som regioner och lokalavdelningar kan ta hjälp av och inspireras
av. Konceptet ska inte vara tvingande eller ett sätt att visa vem som har makten att undervisa den
”rätta” gröna ideologin. Med en progressiv pedagogik där den enskilde kursdeltagaren sätts i fokus
kan vi göra stordåd.
Därför yrkar vi
att förbundsstyrelsen får i uppdrag att utarbeta ett utbildningskoncept om den gröna ideologin
med praktiska tillämpningar
Simon Holmström
Hanna Edstam
Arvid Hanell
Kattis Folkeson
Robin Holmberg
!
59!
Motionssvar på nästa sida.
Förbundsstyrelsen yrkar: avslag
Vi delar synen att utbildning är en viktig del av verksamheten och att det behöver bli lättare att få
utbildningar runtom i landet. För det här året har vi planerat flera utbildningsinslag som ska
komma många till del. Under våren fortsätter vi med en intern utbildningssatsning kring
antirasism, och i samband med vår stora sommarturné både utbilda och kampanja. Senaste året
har riksorganisationen tagit fram tre utbildningskoncept: debatt, kampanj och media, som
kommer att leva kvar.
44
Utbildningssatsning i
intersektionalitet
För att vi ska kunna driva den gröna politiken framgångsrikt behöver vi bli fler och
då måste vi också arbeta för att alla som vill vara med faktiskt får vara det i praktiken. En viktig del
i det arbetet är att utbilda våra förtroendevalda i intersektionalitet. Intersektionalitet är ett verktyg
och en feministisk sociologisk teori om hur olika former av maktordningar samverkar i ett
samhälle. Om Grön Ungdom ska kunna vara ute på skolor och säga att vi står för feminism
behöver det också spegla sig internt i hur organisationen ser ut. Ansvariga i
lokalavdelningar/lokalgrupper behöver ha kunskap nog för att veta hur de ska utforma sina träffar
och vilken lokal de kan ha sina möten i för att alla ska kunna delta och känna att de kan ta plats.
Förbundets valberedningar behöver ha bättre kunskaper kring hur de kan arbeta för att få fler att
kandidera till förtroendeuppdrag. Det är inte bara vita, funktions-normföljande med
medelklassbakgrund och som kommer från en större stad som ska känna att de är bra nog för att
sitta på styrelseuppdrag.
För att vi ska uppnå det här yrkar vi på en intern utbildningssatsning i förbundet. Valberedningar
behöver lära sig om intersektionalitet, hur de kan få fler än normpersoner att kandidera till
förtroendeuppdrag och hur bakgrunder och erfarenheter som inte finns representerade på
förtroendeuppdrag kan väga tyngre i vissa fall än en viss typ av styrelseerfarenhet. Förbundets
regioner och lokalavdelningar och -grupper behöver lära sig mer om intersektionalitet och hur de
kan utforma sin verksamhet så att alla medlemmar inkluderas i den. Förbundsstyrelsen behöver
lära sig mer om intersektionalitet och hur de kan tänka i utformandet av långsiktiga strategiska
dokument och kampanjer för att det ska passa alla förbundets medlemmar.
Därför yrkar vi:
att uppdra förbundsstyrelsen att utforma och genomföra en utbildningssatsning i
intersektionalitet för Grön Ungdoms valberedningar, regionala och lokala styrelser samt för
förbundsstyrelsen själv
Agnes Johanson
Anton Nordqvist
Förbundsstyrelsen yrkar: avslag
Vi ser ett stort behov av ett starkare intersektionellt perspektiv både i vårt eget arbete och i
förbundets utbildningsverksamhet och kommer att arbeta för att lyfta in det bättre under Regrix
och den antirasistiska kampanjen som fortsätter som intern utbildning. Vi tror också att det
istället för att ge de som redan är engagerade mer utbildning kring intersektionalitet är bättre att
lägga resurserna på att vara ute och värva medlemmar bland grupper som vi är dåliga på att nå.
!
60!
45
Skapa en intern
diskussionskampanj
Det här förslagets syfte är att Grön Ungdom ska fokusera verksamheten på att
prata politik och utveckla förbundet inom just området politik.
Nu när valåret är över och det inte blir något extraval dröjer det fyra år tills Sverige på riktigt
pratar och diskuterar politik igen. Sakpolitiska frågor är helt enkelt inte alls lika högt på agendan
under mellanvalsår. Vi får därför skapa de där samtalen på egen hand, så att vi hinner bli starka
politiskt och ideologiskt till nästa valrörelse och för att Grön Ungdom ska fortsätta handla främst
om politik!
Alla nya medlemmar ska ha chansen att få lära sig politik och ideologiskt tänkande av Grön
Ungdom och alla nya medlemmar ska få chansen och förmågan att utveckla vår politik. Mitt
förslag är därför att vi skapar en “diskussionskampanj” nationellt. Att riks får i uppgift att
utarbeta en plan för hur vi diskuterar politik, dels via internet och dels i alla lokalavdelningar.
Om temat “diskutera politik” genomsyrar hela organisationen får det ett större genomslag. Ifall
fler debattartiklar skrivs, om fler diskussionstrådar inleds och om olika sätt att diskutera politik
skapas växer det och ger mer till hela organisationen. En annan anledning till varför det är en
fördel att diskutera politik ungefär samtidigt nationellt är att det finns olika teman på olika platser i
landet som är påverkade av lokala förutsättningar och som bidrar med viktiga och framförallt nya
perspektiv. Politiska tankar kan spridas till en plats där frågan inte alls är aktuell och en diskussion
kan nå personer som för dem är alldeles ny.
Det är just på grund av att det skulle vara en fördel att ha en nationell satsning på politisk
diskussion som förbundsstyrelsen borde få ett ansvar att samordna. FS kan också se till att de
lokalavdelningar som inte har en så stor kapacitet får samma grundinformation och idéer.
Jag yrkar därför:
att förbundstyrelsen får i uppgift att ta fram och genomföra en intern kampanj som har som syfte
att få förbundet att diskutera politik
Ellen Kasimir
Förbundsstyrelsen yrkar: besvarad
Förbundsstyrelsen fick på riksårsmötet 2014 i uppdrag att ta fram ett politiskt visionsdokument.
Under året har vi haft en omfattande styrelseprocess för att formulera en plan för ett sådant
program. Förslaget har också diskuterats med regionernas representanter på förtroenderådet.
Syftet är att skapa politisk idéutveckling och mana till diskussion om sakpolitik och ideologi. För
den som är intresserad av förbundsstyrelsens arbete finns våra möteshandlingar alltid tillgängliga
på Grön ungdoms Google Drive. (Hanna Lidström reserverar sig till förmån för avslag.)
46
!
Internt debattklimat
Grön Ungdom är en normkritisk organisation, som ofta är bra på att
uppmärksamma och motarbeta destruktiva och orättvisa samhällsnormer.
Dock finns det även normer inom Grön Ungdom som vi tenderar att oftare se
förbi. En intern norm som hämmar organisationens utveckling, är
intoleransensen och den ibland aggressiva retoriken gentemot åsikter som avviker
61!
mot Grön Ungdoms åsikt. Många gånger bemöts en medlem som ifrågasätter Grön Ungdoms åsikt
med en ton som lätt kan uppfattas hård och antyder att den avvikande åsikten är felaktig, istället
för att vara uppmuntrande och söka ett vidgat perspektiv genom medlemmen. Dessutom är det ofta
ett flertal som samtidigt bemöter den enskilde medlemmen, vilket gör det svårt för den enskilde att
försvara sin ståndpunkt. Denna jargong kan medföra att medlemmar känner sig otrygga,
ovälkomna och begränsade att yttra avvikande åsikter. Grön Ungdom ska vara en öppen och trygg
organisation, även för medlemmar som inte följer Grön Ungdoms vedertagna åsikter till punkt och
pricka. För att Grön Ungdom ska kunna utvecklas och anpassa sin politik efter den rådande
samhällssituationen, är det nödvändigt att medlemmar vågar ifrågasätta, komma med
invändningar och tillägg angående organisationens politiska åsikter och arbetssätt.
Därför yrkar vi:
1. att förbundsstyrelsen annordnar utbildning i non violent communication eller liknande, för
både virtuell och direkt kommunikation, och/eller uppmuntrar lokalavdelningar att göra
detsamma
2. att förbundsstyrelsen ska söka nya metoder för att uppnå ett mer öppet debattklimat internt
Sara Almström
Klara Lidman
Förbundsstyrelsen yrkar: attsats 1 avslag attsats 2 bifall
Vi delar motionärernas beskrivning av problem med debattklimatet i Grön ungdom och en stor del i
det planerade Främjarnätverket syftar till att lösa liknande problem. Men vi tror inte att alla
orättvisor kan utbildas bort, istället måste vi bli bättre på att ha demokratiska strukturer och regler
som gör interndebatten bättre. Därför yrkar vi avslag till attsats 1 och bifall till attsats 2.
Tack
för alla motioner!
!
62!