Rätt kvinna på rätt plats i rätt tid

Transcription

Rätt kvinna på rätt plats i rätt tid
Rätt kvinna på rätt plats i rätt tid – en rapport om resurser Kvinnan själv
Skyddade
boenden
Komplexa sökvägar
Anhöriga
Socialtjänsten
Finska kvinnojouren
Piilopirtti (4 platser)
Kvinnohuset
Kassandra (8 platser)
Socialjouren
KCK
Ideella Kvinnojourer
Polisen
Kriscentrum för
Kvinnor – KCK
(12 platser)
Kvinnojouren i
Göteborg (5 platser)
Kvinno- och
tjejjouren ADA (4 platser)
Villa Karin jourboende
(2 platser)
Alma (1 plats)
Författare: S A M S Social resursförvaltning 2010‐02‐09 Mari Andersson, Ulla Ekman, Barbro Harnby, Karin Johnsson, Lina Lundkvist, Carina Stridh 2
Sammanfattning Rapporten ”Rätt kvinna på rätt plats vid rätt tid” är ett av resultaten av
samverkansgruppen SAMS gemensamma arbete med att kartlägga och analysera
befintliga stödresurser som finns inom Social resursförvaltning och de ideella
kvinnojourerna. Syftet med arbetet är att verka för att våldsutsatta kvinnor och deras barn
ska få tillgång till det stöd det behöver och har rätt till när de behöver det.
SAMS är ett nätverk som representerar olika delar av förvaltningen och består av:
Mari Andersson, Socialjouren, Ulla Ekman, Kvinnovårdskedjan, Barbro Harnby, Social
ekonomi, Karin Johansson, Behandlingsenheten, Lina Lundkvist, Dialoga och Carina
Stridh Kriscentrum För Kvinnor (KCK). Den gemensamma målsättningen ”rätt kvinna på
rätt plats i rätt tid” har varit den bärande strategin för gruppens arbete med att analysera
behov, kartlägga resurser och att identifiera grupper som riskerar att falla mellan stolarna
och bli utan stöd. SAMS fokus har varit på de stödverksamheter som erbjuder skyddat
boende/stöd inom Social resursförvaltning men också på de ideella kvinnojourerna
eftersom de tilldelas resurser av samma nämnd.
Enligt Socialstyrelsens beräkning uppgår samhällskostnaderna för mäns våld mot kvinnor
till mellan 2 695 och 3 300 miljoner kronor per år. Enligt samma rapport utgör dessa
beräkningar dessutom en kraftig underskattning eftersom det finns ett stort mörkertal.
Den vanligaste formen av våld mot kvinnor och flickor sker i hemmen, inom familjen
och utövas av en närstående man. Mäns våld mot kvinnor drabbar kvinnor i alla
samhällsgrupper men det finns också särskilt utsatt grupper, kvinnor i missbruk, kvinnor
med funktionshinder, äldre kvinnor med stora vårdbehov, kvinnor i samkönade
relationer, kvinnor med utländsk härkomst, unga kvinnor som utsätts för hedersrelaterat
våld och barn som utsätts för våld i hemmet.
SAMS har genom att kartlägga arbetet med våldsutsatta kvinnor och barn inom Social
resursförvaltning kommit fram till fyra områden där åtgärder behövs. De fyra områdena
är: stödverksamheter, organisation och strategier, bostadsbrist och system för bättre
utnyttjande av platser.
Stödverksamheter SAMS:s kartläggning av social resursförvaltnings stödverksamheter som kan erbjuda
skyddat boende (KCK och de ideella kvinnojourerna) visade att det finns behov som inte
kan tillgodoses alls och det gäller våldsutsatta kvinnor med fler än fyra barn, äldre
kvinnor med stora vårdbehov samt kvinnor med missbruk och eller psykisk sjukdom. För
den sistnämnda gruppen finns en akutplats på Alma inom Kvinnovårdskedjan samt två
platser på Villa Karins kvinnojoursboende (ideell organisation).
5/6/2010
Social resursförvaltning
2
3
Organisation och strategier
Inom Göteborgs Stad finns ett flertal verksamheter som arbetar med att erbjuda stöd åt
våldsutsatta kvinnor och deras barn. Utöver dessa verksamheter finns också de ideella
föreningarna med sina kompletterande verksamheter. Den organisatoriska uppdelningen
av ansvar/stöd mellan dessa olika aktörer medför att det är komplicerat att samordna och
samverka. Det finns ingen som har det övergripande ansvaret för att driva frågan om
samverkan inom kvinnofridsområdet vilket också avspeglar sig i bristen på upparbetade
och välfungerande kontaktvägar mellan verksamheterna.
Bostadsbrist Det är svårt att få en bostad i Göteborg och det kan ta lång tid innan en våldsutsatt kvinna
kan få en egen bostad vilket kan resultera i att platserna på KCK upptas av kvinnor som
inte längre har behov av akut hjälp. För att kunna öka flödet och frigöra platser behöver
alla stödresurser samverka för att öka möjligheten att fler kvinnor och barn hamnar på
”rätt nivå” och på rätt plats vid rätt tidpunkt.
System för bättre utnyttjande av platser I dagsläget saknas det strategi och system för att minimera risken att det finns outnyttjade
platser på kvinnojourerna samtidigt som socialtjänsten/socialjouren köper boenden. Det
finns heller inga upparbetade rutiner mellan jourerna och övriga stödresurser för att
kunna matcha och överblicka var och när det finns tomma platser.
Varje stadsdel beslutar självständigt om vilka stödinsatser som kan bli aktuella för den
våldsutsatta kvinnan/barnen. Faktorer som kan påverka beslutet är delegationsordningen
och ekonomin i den berörda stadsdelen. För att kvinnan/barnen ska få det bästa stödet är
det viktigt med en god dialog mellan stödverksamheterna och socialtjänsten. Olika
bedömningsgrunder och synsätt mellan olika förvaltningars socialtjänster påverkar
möjligheten för kvinnor och barn att få tillgång till samma typ av stöd oavsett var de bor.
Det finns ingen enhetlighet i hur man redovisar beslutade insatser och det finns heller
ingen särredovisning för kostnader kopplade till våld i nära relationer. I och med att
organisationen har denna uppbyggnad finns heller ingen som har det övergripande
ansvaret att driva frågan om samverkan/samsyn inom kvinnofridsområdet.
SAMS förslag Genom att gemensamt arbeta för att förbättra tillgängligheten och samordning av insatser
för våldsutsatta kvinnor och barn mellan berörda verksamheter ökar möjligheterna för att
rätt kvinna ska få rätt hjälp på rätt plats och i rätt tid. Med ökat samarbete ökar samsynen
och därigenom minskar risken för att osynliggöra de verkliga behoven. Att införa
gemensamma benämningar som ”Kvinnofridsflagg” och ”Barnfridsflagg” skulle öka
fokuseringen på dessa ärenden och möjliggöra både rätt insatser och bidra till ett
enhetligare underlag för statistik.
Socialtjänstens mål formuleras i socialtjänstlagens första kapitel, första paragrafen.
Denna paragraf anger hur det sociala arbete ska utformas och tjänar som utgångspunkt
för det respektfulla bemötandet som alla bör få som söker socialtjänstens hjälp. I
socialtjänstlagen anges också att kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas
5/6/2010
Social resursförvaltning
3
4
i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver.(2 kap. 2§). Göteborgs Stad har i sin
handbok från 2004 angett både mål och handlingsprogram för insatser till våldsutsatta
kvinnor och barn .
Sammantaget ger detta en bild av ett samhälleligt ”skyddsnät” som borde garantera att
kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer får tillgång till hjälp och stöd
utifrån sina unika behov.
5/6/2010
Social resursförvaltning
4
5
Innehåll sida
Bakgrund och problembeskrivning Sams syfte och mål med rapporten Mäns våld mot kvinnor Göteborgs Stads mål och insatser mot våld mot kvinnor Resultat och analys 5 7 8 12 13 1. Stödverksamheter 2. Organisation och strategier 3. Bostadsbrist 4. System för bättre utnyttjande av platser SAMS samlade förslag Avslutande diskussion 5/6/2010
24 25 Social resursförvaltning
5
6
Bakgrund och problembeskrivning Rapporten ”Rätt kvinna på rätt plats vid rätt tid” är ett av resultaten av
samverkansgruppen SAMS gemensamma arbete med att kartlägga och analysera
befintliga stödresurser som finns inom Social resursförvaltning och de ideella
kvinnojourerna med syftet att verka för att:
våldsutsatta kvinnor och deras barn ska bli hänvisade till rätt plats vid rätt tidpunkt vilket
kan innebära att behoven tillgodoses snabbar. Med största sannolikhet skulle det även
innebära ett bättre ekonomiskt utnyttjande av tillgängliga resurser.
SAMS är ett nätverk som representerar olika delar av förvaltningen och består av:
Mari Andersson - enhetschef för Socialjouren
Ulla Ekman - enhetschef för Kvinnovårdkedjan
Barbro Harnby - utvecklingsledare på Social ekonomi
Karin Johnsson - enhetschef för Behandlingsenheten
Lina Lundkvist - informatör på Dialoga Relationsvåldscentrum
Carina Stridh – enhetschef för Kriscentrum för kvinnor
SAMS står för Samverkan Analys Metod och Strategi. Regelbundna träffar och
gemensam målsättning har varit den bärande strategin för gruppens arbete med att
analysera behov, kartlägga resurser och att identifiera grupper som riskerar att falla
mellan stolarna och bli utan stöd. SAMS fokus har varit på de stödverksamheter som
erbjuder skyddat boende/stöd inom Social resursförvaltning men också på de ideella
kvinnojourerna eftersom de tilldelas resurser av samma nämnd.
I arbetet med rapporten har SAMS-gruppens ambition varit att i första hand föreslå
åtgärder som kan genomföras inom social resursförvaltnings egna stödresurser och inom
de ideella kvinnojourernas verksamheter men gruppen vill också förslå andra insatser för
att möjliggöra ett resursmässigt och samordnat stöd till våldsutsatta kvinnor och barn
inom Göteborgs Stad.
Resurser och kontaktvägar I Göteborg finns Kriscentrum för Kvinnor (KCK) med plats för tolv kvinnor samt fyra
ideella kvinnojourer, Kvinnohuset Kassandra med åtta platser, Finska kvinnojouren
Piilopirtti med fyra platser, Kvinno- och tjejjouren ADA som har fyra platser och
Kvinnojouren i Göteborg med fem platser, dit våldsutsatta kvinnor med barn kan söka
skyddat boende/stöd hos. För våldsutsatta kvinnor med missbruk finns en plats på Alma
(Kvinnovårdkedjan) och två platser på Villa Karins kvinnojoursboende (ideell förening).
5/6/2010
Social resursförvaltning
6
7
Kvinnorna kan vända sig direkt till kvinnojourerna men det är oftast socialtjänsten som
tar kontakt. Efter kontorstid är det Socialjouren som ansvarar för alla kvinnofridsärenden
5/6/2010
Social resursförvaltning
7
8
för samtliga 21 socialtjänster inom Göteborg och eftersom KCK är den enda skyddade
kvinnojouren som har bemanning dygnet runt så är det dit Socialjouren vänder sig vid
behov. För våldsutsatta missbrukande kvinnor finns Almas akutplats tillgänglig dygnet
runt och kvinnorna kan vända sig direkt dit. Kontakt med jourerna kan också tas av
polisen, anhöriga, sjukvården med flera vilket skapar ett komplext nätverk som ställer
krav på samsyn, samarbete och samverkan för att kunna erbjuda rätt stöd till rätt kvinna
vid rätt tid.
Vad menar SAMS med ”skyddat boende” För att kunna ge våldsutsatta kvinnor och barn skydd krävs att boendet har förstärkt
skalskydd i form av larm och överfallslarm. För kvinnor som lever med starka hotbilder
riktade mot sig och sina barn krävs ytterligare skydd i form av bevakad passage till
boendet. På KCK finns samtliga nivåer av larm. De ideella jourerna har inte samma
skyddsnivå men samtliga har larm kopplade till sina verksamheter. Tre av jourerna har
också skyddade adresser. Den skyddade platsen hos Alma har överfallslarm men ingen
skyddad adress.
Lika och olika behov Våldsutsatta kvinnor kommer från samhällets alla skikt. De behöver alla skydd och stöd
men på olika nivåer. I det första akuta läget kan skyddsbehovet vara omfattande för att
därefter minska i omfattning/karaktär. När det gäller den enskilda kvinnans behov kan
insatserna av stöd variera stort och det är viktigt att det finns resurser och kompetens på
jourerna som kan möta upp behoven. Många kvinnor har sina barn med sig, barn som
farit mycket illa och som upplevt våld och hot i sitt hem. Barnens behov uppmärksammas
särskilt på samtliga jourer men det finns mycket kvar att göra för att kunna ge dem ett så
bra stöd som möjligt.
5/6/2010
Social resursförvaltning
8
9
SAMS syfte och mål med rapporten
SAMS syfte: att kartlägga samtliga verksamheter inom social resursförvaltning och de
ideella kvinnojourerna som erbjuder stöd till våldsutsatta kvinnor och deras barn, samt att
identifiera befintliga/obefintliga kontaktvägar dem i mellan. På så sätt kommer rapporten
att visa på vilka grupper av våldsutsatta kvinnor och barn som riskerar att inte få den
hjälp de behöver och har rätt till.
SAMS mål ”RÄTT kvinna på RÄTT plats i RÄTT tid” innebär att:
•
alla våldsutsatta kvinnor och deras barn ska erbjudas stöd där kompetensen
finns för att kunna tillgodose deras behov av insatser
•
det inte ska finnas tomma platser på Kriscentrum för Kvinnor (KCK) eller på
de ideella kvinnojourerna, Villa Karins jourboende eller Alma samtidigt som
våldsutsatta kvinnor avvisas från den hjälp de har rätt att få.
Väl upparbetade kontaktvägar och god kunskap om varandras verksamheter skulle
minimera risken för att våldsutsatta kvinnor och deras barn ska ”falla mellan stolarna”
och på så sätt inte få tillgång det stöd de behöver och har rätt till. Akuta placeringar skulle
underlättas och risken för att kvinnor och barn ska bli hänvisade till boenden utan
specialistkompetens minskar.
5/6/2010
Social resursförvaltning
9
10
Mäns våld mot kvinnor
Kostnader för mäns våld mot kvinnor Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är ett allvarligt och kostsamt samhällsproblem
och dessutom ett hot mot kvinnors och barns hälsa. Sveriges Kommuner och
Landsting (SKL) gav 2006 ut en kunskapsöversikt Mäns våld mot kvinnor i nära
relationer där följande citat är hämtade:
”Mäns våld mot kvinnor orsakar stort personligt lidande för kvinnorna, fysisk och
psykisk ohälsa och ofta förstörd ekonomi eftersom våldet till exempel påverkar kvinnors
förmåga att sköta ett arbete. Till bilden hör även att när kvinnor misshandlas så
misshandlas också deras barn, direkt eller indirekt genom att de upplever våld i hemmet”
”Om inte samhället hade behövt lägga pengar på att åtgärda konsekvenserna av mäns
våld mot kvinnor i hemmet kunde de resurserna lagts på andra angelägna
samhällsområden.”
I rapporten Utveckling pågår (utgiven 2009) presenteras SKL:s kartläggning av
kvinnofridsarbetet i kommuner, landsting och regioner. I rapporten kan man läsa
följande:
”Trots att det är svårt idag att beräkna de ekonomiska kostnaderna för våld mot kvinnor i
nära relationer vet vi att de är höga. Såväl kommuner som landsting och regioner drabbas
i hög utsträckning. Ett skäl till varför det är svårt att beräkna kostnaderna för våld i nära
relationer är att dessa sällan särredovisas. Ytterligare ett skäl är att de drabbar olika
instanser i samhället såväl som enskilda personer.”
I socialstyrelsens rapport Kostnader för våld mot kvinnor gör en beräkning av
samhällskostnaderna för mäns våld mot kvinnor i Sverige till mellan 2 695 och 3 300
miljoner kronor per år vilket motsvarar mellan 35 900 och 44 000 kronor per drabbad
kvinna och år, eller ca 300-370 kronor per innevånare 2004. Enligt samma rapport utgör
dessa beräkningar dessutom en kraftig underskattning av kostnaderna p.g.a. att det finns
ett stort mörkertal för hur många kvinnor som drabbas och på grund av svårigheterna att
samla in uppgifter från alla berörda instanser.
Enligt svenska Amnesty redovisning från 2005 anslår kommunerna ca 5 kronor per
kommuninnevånare vilket kan jämföras med de nära 5000 kronor per svensk innevånare
som avsätts i stadsbudgeten för försvarsändamål och nationell säkerhet (Våldsutsatta
kvinnor – samhällets ansvar, Heimer, Sandberg sidan 35)
5/6/2010
Social resursförvaltning
10
11
Hur vanligt är våldet och vem drabbas?
Den vanligaste formen av våld mot kvinnor och flickor sker i hemmen, inom familjen
och utövas av en närstående man. År 2008 polisanmäldes 19 057 för misshandel mot
kvinnor. I 73 % av fallen var gärningsmannen bekant till kvinnan. I genomsnitt dödades
17 kvinnor per år mellan 1990 och 2004 av en man som kvinnorna haft eller hade en
relation till.
Enligt brottsförebyggande rådets uppskattningar polisanmäls endast 20-25 % av det våld
som förekommer vilket medför att det finns ett stort mörkertal att ta hänsyn till.
Omfångsundersökningen Slagen dam visar att 46 % av kvinnor över 15 år har utsatts för
någon form av våld eller hot om våld av en man vid minst ett tillfälle. Samma
undersökning visar också att drygt var tionde kvinna utsatts för våld av den man som hon
lever ihop med. Knappt en tredjedel av kvinnorna uppgav att de varit gifta eller
sammanboende och blivit utsatta för våld av den tidigare sambon/maken.
I undersökningen fanns inte så många kvinnor med utländsk härkomst representerade
men resultatet visade ändå att dessa kvinnor andelen kvinnor med utländsk härkomst som
var något högre än för övriga kvinnor.
Kvinnor i missbruk Kvinnorna i missbruksmiljöer är ofta misshandlade och kränkta på olika sätt. De har färre
möjligheter än andra våldsutsatta kvinnor att få hjälp och inte sällan förser mannen, de
har en relation med, kvinnan med droger. Ibland säljer kvinnan sex för att kunna försörja
både sitt eget och mannens missbruk. I en studie från 2005 (Holmberg, Smirthwaite
&Nilsson) intervjuades 103 kvinnor . Av dessa hade ca 91 % utsatts för fysiskt våld
och/eller sexuellt våld och/eller psykiskt våld under de senaste två åren. Lite mer än
hälften hade inte polisanmält våldet och de vanligaste skälen var rädsla för repressalier,
att de inte själva uppfattade våldet som brottslig eller brist på förtroende för polisen.
Kvinnorna har mycket svårt att få hjälp att komma undan våldet då samhällets olika
instanser hanterar deras problematik var för sig. Det pågående missbruket hindrar
kvinnojourerna att kunna erbjuda platser eftersom missbruket i sig för med sig problem in
i verksamheterna på olika sätt. Den mest övergripande anledningen är att det bor barn på
kvinnojourerna, men också att skalskyddet saboteras och att de missbrukande kvinnorna
stör övriga boende. På behandlingshemmen står missbruket i fokus och man saknar oftast
våldskompetens. Ytterligare en svårighet är att behandlingshemmen tar emot både
kvinnor och män vilket innebär att risken finns att kvinnan återigen ska hamna i nya
relationer där våld förekommer.
Kvinnor med funktionsnedsättning När kvinnor med funktionsnedsättning utsätts för våld riktas detta ofta mot
funktionshindret i sig. Ju högre grad av beroende desto större är också kvinnans utsatthet
och bundenhet till sin partner, i synnerhet om hon inte har egna kontakter och nätverk
5/6/2010
Social resursförvaltning
11
12
(Nationellt råd för kvinnofrid, 2001). Riksförbundet för Social och Mental Hälsa
(RSMH) beräknar att drygt 70 % av kvinnor med psykiskt funktionshinder har varit
utsatta för olika typer av övergrepp. Området är föga utforskat ännu men våld mot
kvinnor med funktionshinder är med stor säkerhet ett mycket större problem än vad vi i
dagsläget har kännedom om. En paradox i sammanhanget är att många av dessa kvinnor
är beroende av kontinuerliga kontakter med olika myndigheter, vilket i sig borde öka
chanserna till upptäckt, stöd och hjälp.
Äldre kvinnor med stort vårdbehov Kunskapen om äldre kvinnors med stora vårdbehov och deras våldsutsatthet är mycket
begränsad. Men med kunskap om mäns våld mot kvinnor kan man ändå utgå ifrån att det
inom denna grupp återfinns minst lika många procent utsatta kvinnor som inom övriga
grupperingar.
Kvinnor i samkönade relationer I den svenska undersökningen om våld i samkönade relationer – Våldsamt lika och olika
från 2006 visade bland annat att homo- och bisexuella personer inte söker hjälp i samma
utsträckning som heterosexuella. Av dem som svarat på enkäten uppgav 25 % att de
utsatts för psykiskt, fysiskt och/eller sexuellt våld i en nuvarande eller före detta relation.
Undersökningen visade också att lesbiska kvinnor utgör den största gruppen som utsatts
för våld i en före detta relation.
Kvinnor med utländsk härkomst En särskilt utsatt grupp bland kvinnor som är födda utomlands är de så kallade anknytningsfallen. Kvinnorna kommer hit för att gifta sig eller leva med en man som redan har
uppehållstillstånd i Sverige. För att kvinnan ska kunna få uppehållstillstånd måste hon ha
levt med mannen i minst två år. Lämnar hon mannen innan dess löper hon stor risk att bli
utvisad till sitt hemland. Mannen kan utnyttja denna situation och medvetet isolera henne
från kontakter med andra. Hon får då inga möjligheter att lära sig svenska och får heller
inte någon kännedom om sina rättigheter. På så sätt blir hon helt utlämnad till honom.
Lagen om permanent uppehållstillstånd för anknytningsfall innehåller ett undantag från
2-årsregeln. och gäller om våld har utövats mot kvinnan eller hennes barn eller på annat
sätt varit utsatt för allvarliga kränkningar av sin frihet och integritet. Problemet är att
kvinnan måste känna till undantaget och presentera bevisning för de skäl hon vill ange.
Det kräver språkkunskaper, kontakter med och vissa kunskaper om det svenska
rättssystemet, alltså det som mannen kan ha undanhållit henne.
Hedersrelaterat våld Den som är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck är i stark beroendeställning till
förövaren. Det hedersrelaterade våldet är ofta sanktionerat av familjen och släkten
eftersom dotterns beteende och rykte anses påverka familjens anseende.
5/6/2010
Social resursförvaltning
12
13
Syftet med våldet är att straffa olydnad, bevara familjens heder och värna om släktens
sociala status. Enligt en uppskattning från länsstyrelserna var mellan 1 500 och 2 000
flickor och unga kvinnor utsatta för hedersrelaterat våld under 2003. Mellan 150 och 300
behövde skyddat boende. Samma rapport visar att även homosexuella och bisexuella
ungdomar samt unga transpersoner kan vara en särskild riskgrupp för hedersrelaterat
våld.
Även pojkar och unga män riskerar att drabbas av våldet men det tar sig då ofta andra
uttryck eftersom pojkarnas liv inte kontrolleras och begränsas på samma sätt som flickor
och kvinnors. Våldet är både fysiskt och psykiskt, socialt och sexuellt, bland annat genom
tvångsäktenskap (Länsstyrelsen i Västra Götaland 2003).
Barn som utsätts för våld i hemmet Rädda Barnen och Stiftelsen Allmänna Barnhuset uppskattar att var tionde barn upplever
våld i nära relationer varje år. Den statliga utredningen Barnmisshandel – att förebygga
och åtgärda gjorde en liknade uppskattning med det tillägget att fem procent av alla barn
ofta upplever våld i nära relationer. Enligt Kommittén mot barnmisshandel rör det sig om
mellan 100 000 och 200 000 barn per år.
5/6/2010
Social resursförvaltning
13
14
Göteborg stads mål och insatser mot våld mot kvinnor
Göteborgs Stads handbok från 2004 om våld mot kvinnor innehåller ett handlingsprogram med mål för insatser till kvinnor och barn som utsatts för våld i nära relationer.
Målen utgör kommunens grundläggande utgångspunkt för hur kvinnor och barn som
utsätts för våld ska bemötas av kommunens anställda. SAMS har i sitt arbete med
rapporten utgått från dessa övergripande mål.
•
•
•
•
•
•
•
Kvinnor som utsatts för våld och deras barn garanteras snabbt och säkert skydd
Utsatta kvinnor ska få ett bra och kompetent bemötande
Barnens situation ska alltid vara prioriterad
Utveckla metoder och samverkansrutiner för arbetet med kvinnor, barn och män
Tillhandahålla utbildning inom området till berörda personalgrupper
Utveckling av insatser som rör män som utövar våld bör särskilt uppmärksammas
Arbeta förebyggande för att motverka mäns våld mot kvinnor och barn
Kommunens kostnader för mäns våld mot kvinnor – en osynlig fråga Kostnaderna för mäns våld mot kvinnor bosatta inom Göteborg Stad går inte att redovisa
eftersom man inte kan spåra kostnader för enbart våld i nära relationer. Det finns alltså
ingen möjlighet att ”bevisa i siffror” att det går att spara pengar genom att förbättra och
effektivisera stödet till våldsutsatta kvinnor och barn, men det finns säkerställd kunskap
om att tidiga och rätt insatser minimerar både skador och lidande för de som drabbas,
vilket i sig borde ge sänkta kostnader för samhället.
5/6/2010
Social resursförvaltning
14
15
Resultat och analys SAMS har genom att kartlägga arbetet med våldsutsatta kvinnor och barn inom Social
resursförvaltning kommit fram till fyra områden där åtgärder behövs. De fyra områdena
är:1. stödverksamheter, 2. organisation och strategier, 3. bostadsbrist och 4. system för
bättre utnyttjande av platser.
1. Stödverksamheter Inventering av stödverksamheter som kan erbjuda skyddat boende Nedan följer en inventering av verksamheter inom Social resursförvaltnings egna
stödverksamheter samt de ideella kvinnojourerna för att kunna ge en samlad bild av vilka
resurser som finns och vilket stöd de kan erbjuda. Inventeringen syftar även till att kunna
identifiera grupper som inte får tillgång till stöd och hjälp.
Inventering Kvinna med hörselskada
Äldre kvinna med
stort vårdbehov
Kvinna med hörselskada
Äldre kvinna med
stort vårdbehov
X
Kvinna med synskada
Kvinna med psykisk
sjukdom och
missbruk
X
X
Kvinna med psykisk
sjukdom
Kvinna med aktivt
missbruk
Kvinna med
intellektuell
funktionsnedsättning
Kvinna med fysisk
funktionsnedsättning
Srf- Socialresursförvaltning
Io - Ideell organisation
Kvinna med fler än 4
barn
Kvinna med
medföljande barn
Stödresurser för våldsutsatta kvinnor Antal
i missbruk
platser
Srf
1
ALMA boende för hemlösa kvinnor
Io
2
Villa Karin - jourboende
X
X*
* ej svårt sjuk
** drogfri vid inskrivning
*** kan förekomma i träningslägenhet
X**
X
X*
X*
X*
X*
Kvinna med synskada
Kvinna med psykisk
sjukdom och
missbruk
X**
X**
X**
X**
X**
X**
Kvinna med psykisk
sjukdom
X**
Kvinna med aktivt
missbruk
Kvinna med
intellektuell
funktionsnedsättning
Kvinna med fysisk
funktionsnedsättning
Srf- Socialresursförvaltning
Io - Ideell organisation
Kvinna med fler än 4
barn
Kvinna med
medföljande barn
Stödresurser för våldsutsatta kvinnor Antal
utan missbruk
platser
Kriscentrum för kvinnor - KCK
Srf
12
X
Finska kvinnojouren Piilopirtti
Io
4
X***
Io
8
X
Kvinnohuset Kassandra
Io
4
X***
Kvinno- och tjejjouren ADA
Io
4
X
Kvinnojouren i Göteborg
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
* ej svårt sjuk
** lättare funktionsnedsättning
*** begränsning - ej upp till 18 år
5/6/2010
Social resursförvaltning
15
16
Kriscentrum för Kvinnor Kriscentrum för Kvinnor, KCK, har plats för 12 kvinnor och medföljande barn upp till
18 år. Kontakt med KCK tas av socialtjänsten, socialjouren eller av kvinnan själv.
Verksam-heten är öppen dygnet runt och i akuta lägen under kvällar och helger kontaktar
social-jouren alltid KCK i första hand Om KCK är fullbelagt måste socialjouren hitta en
annan lösning för kvinnan/barnen. KCK kan inte ta emot kvinnor från andra kommuner
då det inte ingår i deras uppdrag.
Föreningen Finska kvinnojouren Piilopirtti Jouren har plats för 4 kvinnor och medföljande barn. Kontakt med jouren kan tas av
kvinnan själv eller av socialtjänsten. Till jouren är även kvinnor från andra kommuner
välkomna. Jouren har en gräns för medföljande pojkar vid 16 år. Genom att använda
träningslägenheten brukar de även kunna lösa de fall där medföljande pojkar är mer än 16
år. Jouren kan inte ta emot akutfall på nätter och helger då de saknar bemanning.
Föreningen Kvinnohuset Kassandra Jouren är ett godkänt HVB-hem och har plats för 8 kvinnor och deras barn. Kontakt kan
tas direkt av kvinnan alternativt via socialtjänsten. De kan ta emot kvinnor från andra
kommuner. Jouren kan inte ta emot akutfall eftersom de saknar bemanning under nätter
och helger.
Föreningen Kvinnojouren i Göteborg Jouren är ett godkänt HVB-hem och har plats för 5 kvinnor och deras barn. Kontakt kan
tas direkt av kvinnan alternativt via socialtjänsten. Jouren har en åldergräns för
medföljande pojkar på 16 år. Kan ta emot kvinnor från andra kommuner. Jouren kan inte
ta emot akutfall eftersom de saknar bemanning under nätter och helger.
Föreningen Kvinno‐ och tjejjouren ADA Jouren har plats för 4 kvinnor och deras barn. ADA är den enda av jourerna som inte
ställer krav på att kontakt måste tas med socialtjänsten. ADA driver också en tjejjour. De
har en gräns för medföljande pojkar på 13 år eftersom de kan ha unga tjejer boende i sitt
boende. De kan ta emot kvinnor från andra kommuner. Saknar bemanning under nätter
och helger och kan därför inte ta emot akutfall.
Kvinnovårdkedjan Kvinnovårdkedjan består av flera olika verksamheter, Huldas Hus, Alma och Skeppargången. Av dessa är det Alma som berörs i rapporten.
5/6/2010
Social resursförvaltning
16
17
Alma ‐ är ett akutboende för kvinnor som är hemlösa och som har ett missbruk, psykisk
och/eller social problematik och dubbeldiagnos. De har 1 plats för våldsutsatta missbrukande kvinnor.
Villa Karins kvinnojoursboende Villa Karin erbjuder plats för 2 kvinnor med missbruk som utsatts för våld. Drivs sedan
hösten 2009 som ideell förening. Till Villa Karins kvinnojoursboende kan kvinnor vända
sig direkt men kontakt tas i efterhand med socialtjänsten.
Analys av inventeringen Resultatet av inventeringen som genomfördes visar att det finns sammanlagt 12
kommunala och 21 ideella kvinnojoursplatser i Göteborg. För våldsutsatta kvinnor med
missbruk finns 1 kommunal plats och 2 platser på en ideell jour.
Fysisk tillgänglighet – anpassade ytor för rullstolsburna Kvinnor med rörelsehinder och stora vårdbehov kan inte erbjudas plats på någon av
kvinnojourerna. KCK har en god fysisk tillgänglighet i sina lokaler men saknar
personalresurser och kompetens för att kunna ta emot. Av de ideella jourerna har
Kvinnohuset Kassandra den bästa fysiska tillgängligheten. Samtliga jourer försöker dock
så långt det är möjligt att erbjuda en plats när behovet finns.
Kommunikativ tillgänglighet – Hur hittar man stödet? Göteborgs stads hemsida behöver uppdateras och kompletteras när det gäller information
om vilka resurser som finns att tillgå när det gäller våld i nära relationer. Uppgifterna är
delvis gamla och det är svårt att hitta rätt. Det saknas information om de ideella
kvinnojourerna.
För kvinnor med hörselnedsättningar/dövhet finns förutsättningar att få det stöd de
behöver. På samtliga jourer finns tillgång till texttelefoner för att underlätta för
teckentalande kvinnor att ta kontakt. Alla kvinnojourerna har hemsidor med information
om sin verksamhet. Det finns också möjlighet att kommunicera via telefon, sms och mail.
5/6/2010
Social resursförvaltning
17
18
Behov som inte kan tillgodoses
Kartläggningen visar att det finns grupper av våldsutsatta kvinnor/barn som inte
får/riskerar att inte få sina behov tillgodosedda. Dessa är:
•
•
•
•
•
•
Kvinnor med stora vårdbehov
Kvinnor med kvarvarande barn i hemmet eller med äldre söner (över 13år)
Kvinnor med aktivt missbruk och boendeproblematik
Kvinnor som inte fungerar i sin föräldraroll – barnens egna behov kan inte
tillgodoses
Kvinnor med fler barn än fyra
Kvinnor med fler än ett av ovan nämnda problem
Inget boende för kvinnor med stort vårdbehov Våldsutsatta äldre kvinnor kan inte erbjudas boende på någon av kvinnojourerna om de
har stora behov av omvårdnad.
Kvinnor med medföljande barn – Pojkar över 13 år får inget stöd Samtliga kvinnojourer har möjlighet och kompetens att ta emot medföljande barn. Det
finns dock begränsningar i mottagandet när det gäller medföljande pojkar i åldrarna 1318 år hos några av de ideella kvinnojourerna. Risken finns att dessa pojkar inte får sina
behov tillgodosedda.
Kvinnor med aktivt missbruk och boendeproblematik Våldsutsatta kvinnor med missbruk får endast hjälp med både missbruket och
våldsutsattheten, om de beviljas stöd av socialtjänsten, hos Villa Karins kvinnojour eller
hos Alma.
Kvinnor med fler än fyra barn – Varken kvinnan eller barnen får hjälp Kvinnor med fler än fyra barn kräver både stort fysiskt utrymme och ökade personella
resurser vilket gör att det är svårt att kunna erbjuda stora familjer plats på kvinnojourerna.
Det finns en risk att fokus flyttas från våldsproblematik till att bli ett boendeproblem och
då blir både kvinnorna och barnen utan stöd.
5/6/2010
Social resursförvaltning
18
19
Kvinnor med otillräcklig föräldrakompetens – Barnens behov tillgodoses inte
Våldsutsatta kvinnor har stora egna behov, vilket kan leda till att deras föräldraförmåga
tillfälligt kan svikta. Om kvinnan har barn med särskilda behov finns risken att barnet
inte får det stöd det behöver på kvinnojourerna, eftersom man där har fokus på våldet och
skyddsbehovet.
.
Kvinnor med svårare funktionsnedsättning får inget stöd När det gäller våldsutsatta kvinnor med intellektuella funktionshinder/psykisk sjukdom
finns en ambition från samtliga kvinnojourer att ta emot dessa kvinnor. Funktionshindret
måste dock vara av lindrigare karaktär.
Kvinnor i missbruk eller med psykisk sjukdom får inte hjälp mot våldet För våldsutsatta kvinnor med missbruksproblematik finns det platser på Alma och hos
Villa Karins kvinnojoursboende. Våldsutsatta kvinnor med missbruk eller
boendeproblematik får sällan hjälp med våldsproblematiken eftersom fokus oftast riktas
mot missbruket/ boendeproblemet och inte mot våldet i sig. På så sätt blir våldet
”osynliggjort” och kvinnan återgår ofta till den miljö där våldet mot henne fortsätter.
Komplicerade ärenden – risk för ”osynliggöranden” Både socialtjänsten i stadsdelarna och socialjouren har akuta och mycket komplicerade
ärenden att handlägga och besluta om. Det kan röra sig om familjer där bägge föräldrarna
har ett missbruk, kvinnan blir slagen och barnen blir slagna av bägge föräldrarna. Det
problem som bedöms vara det mest angelägna att åtgärda akut kan resultera i att ett
kvinnofridsärende behandlas som missbruksärende, boärende eller som ärende av
ekonomiskt bistånd. Det innebär att varken kvinnan eller barnen får den hjälp de behöver
och har rätt till. Det finns också en stor risk att barnperspektivet inte beaktas och att
barnen blir placerade tillsammans med mamman på KCK/ideell jour istället för att bli
placerade på utredningshem.
Följande exempel är tagna för att belysa situationer som där behovet av samsyn och god
dialog mellan olika verksamheter blir tydliga för att kvinnor och barn ska få rätt stöd.
•
•
•
•
Våldsutsatt kvinna med barn
Oidentifierade barnärenden
Våldsutsatt kvinna med barn och dolt missbruk
Osynliggörande av behov
5/6/2010
Social resursförvaltning
19
20
Våldsutsatt kvinna med barn När en våldsutsatt kvinna kommer till KCK kan hon och hennes barn bo där i 2 + 2
månader. Kvinnan har under denna tid fått tillgång till den expertis som finns inom KCK
och fått det stöd hon behöver för att kunna gå vidare till eget/annat boende/stödboende.
För att kunna erbjuda kvinnan och barnen kontinuitet i stödet och möjlighet till fortsatt
utveckling behöver ”överlämningen” mellan KCK och berörd stadsdels socialtjänst
fungera på bästa sätt.
Fråga att driva vidare:
Hur kan kommunikationen mellan KCK/ideell kvinnojour och aktuell socialtjänst
underlättas och systematiseras?
Oidentifierade barnärenden Till KCK kommer kvinnor och barn som hänvisats till dem som ett kvinnofridsärende
men som sedan visar sig även vara ett ”dolt” barnärende d.v.s. att det inte bara handlar
om våld mot kvinnan utan att det är barnet som har behov av särskilt stöd. Ärendet går
tillbaka till socialtjänsten efter botiden på KCK eftersom KCK:s uppdrag inte omfattar
barnärenden.
Fråga att driva vidare:
Hur kan barnens behov förtydligas och prioriteras ytterligare?
Våldsutsatt kvinna med barn och dolt missbruk Kvinnor med dolt missbruk döljer ofta sitt beroende av rädsla för att bli av med sina barn.
Missbruket upptäcks först när de redan är installerade på kvinnojouren. När detta inträffar
görs en bedömning om man kan hantera missbruksproblemet på jouren alternativt om
kvinnan och barnen ska återremitteras till socialtjänsten. Avslöjandet kan innebära att
barnen blir omhändertagna och kvinnan återgår i sitt missbruk.
Fråga att driva vidare:
Hur kan kontaktvägar upprättas för att underlätta för socialtjänst/KCK/ideell
kvinnojour att kunna ge både kvinnan och barnen tillgång till rätt stöd?
5/6/2010
Social resursförvaltning
20
21
Osynliggörande av behov – ett dilemma från vardagen Ung kvinna som sökt skydd hos kvinnojour. Har en fyraårig son. Kvinnan har vuxit upp
med våld i sin närhet och hon blev tidigt övergiven. Bodde redan som 13-åring ensam i
mammans lägenhet när mamman bodde på kvinnojour. Sonen är omhändertagen och
kvinnan umgås med kriminellt belastade män. Har utsatts för kraftigt våld av den man
hon bor hos. Hon undviker att träffa sonen när skadorna syns för hon vill inte att pojken
ska få se det. Kvinnan saknar egen bostad. Kvinnan kommer till kvinnojouren för att få
ett skyddat boende.
•
Placeringen på kvinnojouren är ett ekonomiskt biståndsbeslut vilket begränsar
möjliga alternativ som skulle kunna vara mycket bättre för kvinnan och barnet
•
Två socialsekreterare är inkopplade. En för ekonomiskt bistånd och en för
placeringen av barnet men ingen som har ansvaret för övrigt bistånd
•
Ett beslut om övrigt bistånd skulle kunna underlätta att hitta en lösning som tar
hänsyn till komplexitet som finns i kvinnan och barnets situation.
En gemensam handlingsplan skulle underlätta för att kunna hitta lösningar som både ger
skydd men som framförallt ger stöd åt kvinnan och hennes barn.
Kommentar Inom Göteborgs Stad finns ett flertal verksamheter som alla arbetar med att erbjuda stöd
åt våldsutsatta kvinnor och deras barn. Utöver dessa verksamheter finns också de ideella
föreningarna med sina kompletterande verksamheter. Den organisatoriska uppdelningen
av ansvar/stöd mellan dessa olika aktörer medför att det är komplicerat att samordna och
samverka. Det finns ingen som har det övergripande ansvaret för att driva frågan om
samverkan inom kvinnofridsområdet vilket också avspeglar sig i bristen på upparbetade
och välfungerande kontaktvägar mellan verksamheterna.
När det gäller det skyddade boendet för våldsutsatta kvinnor finns det i dagsläget ingen
gemensam strategi och inget system för hur man skulle kunna minimera risken att det
finns outnyttjade platser inom stödverksamheterna samtidigt som socialtjänsten/ socialjouren köper platser utanför kommunens regi.
•
•
•
•
•
•
•
5/6/2010
Barnärenden blir kvinnofridsärende – stöd uteblir
”Vårdnadsärende” blir kvinnofridsärende – stöd uteblir
Kvinnofridsärenden blir bostadsärenden – stöd uteblir
Kvinnofridsärende blir ekonomiskt bistånd – stöd uteblir
Kvinnofridsärende blir bostadsärende om familjen har mer än fyra barn –
stöd uteblir
Kvinnofridsärenden blir missbruksärende – stöd uteblir
Missbruksärende blir kvinnofridsärende – stöd uteblir
Social resursförvaltning
21
22
2. Organisation och strategier
Organisatoriskt problem ‐ kvinnofridsärenden allas ansvar? Inom Göteborgs Stad finns 21 stadsdelsnämnder och förvaltningar. Socialtjänsten i
respektive stadsdel ansvarar för befolkningsansvaret enligt Socialtjänstlagen. Utöver
dessa förvaltningar finns också Social resursförvaltning som har ansvar för att ge stöd
och service till samtliga stadsdelar inom bland annat områdena Stöd till familj- och
individ, Boende och Social ekonomi. Kontakten mellan den våldsutsatta kvinnan och det
skydd/stöd hon behöver kan tas av många olika instanser. Kvinnan kan också ta
direktkontakt med kvinnojourerna vilket medför att jourerna (gäller ej Kvinno- och
tjejjouren ADA) i sin tur tar kontakt med socialtjänsten för att kvinnan ska få ett beslut
om skyddat boende. Antalet kontakter mellan jourerna och övriga instanser blir ofta
många och tidskrävande.
Socialtjänsten beslutar om insatser under dagtid Varje stadsdel beslutar självständigt om vilka stödinsatser som kan bli aktuella för den
våldsutsatta kvinnan/barnen. Faktorer som kan påverka beslutet är delegationsordningen
och ekonomin i den berörda stadsdelen. När det gäller akuta kvinnofridsärenden kan
också vara så att socialtjänsten inte har tillräckligt med underlag för att kunna ta ett
optimalt beslut.
För att kvinnan/barnen ska få det bästa stödet är det viktigt med en god dialog mellan
stödverksamheterna och socialtjänsten. Bedömningsgrunder och synsätt mellan olika
förvaltningars socialtjänster påverkar möjligheten för kvinnor och barn att få tillgång till
samma typ av stöd oavsett var de bor.
Det finns ingen enhetlighet i hur man redovisar beslutade insatser och det finns heller
ingen särredovisning för kostnader kopplade till våld i nära relationer. I och med att
organisationen har denna uppbyggnad finns heller ingen som har det övergripande
ansvaret att driva frågan om samverkan/samsyn inom kvinnofridsområdet.
Socialjouren beslutar om insatser efter kontorstid Socialjourens uppdrag är att ansvara för hela Göteborgs Stads socialtjänst efter
kontorstid. Socialjouren i Göteborg fungerar även som socialjour åt kranskommunerna,
Ale, Härryda, Kungälv, Kungsbacka, Öckerö, Partille och Mölndal. Socialjouren sköter
också tillfälliga insatser dagtid för ickegöteborgare som vistas i Göteborg. När det gäller
kvinnofridsärenden ska socialjouren i första hand ta kontakt med KCK som tar emot
akuta ärenden i mån av plats. Finns det ingen ledig plats måste Socialjouren hitta annat
boende.
5/6/2010
Social resursförvaltning
22
23
Samverkan – en möjlig omöjlighet?
Utöver kommunens egna verksamheter och de ideella aktörerna finns andra viktiga
samarbets- och samverkanspartners. Polisen, Hälso- och sjukvården, Försäkringskassan,
Kriminalvården, Migrationsverket, Rättsväsendet, bostadsbolagen är alla exempel på
viktiga instanser som också måste räknas in i det komplexa nätverk som på olika sätt
berörs av effekterna av mäns våld mot kvinnor. För att belysa komplexiteten ytterligare
kan de olika aktörernas regelverk inom området nämnas.
Bilden nedan är ett försöka att visa på mångfalden av kontaktvägar mellan olika
organisationer/ myndigheter som blir involverade.
Forskningen
SDF
Migrationsverket
SDF
SDF
SDF
SDF
Rättsväsendet
Socialjouren
SDF
SDF
KCK
ADA
SDF
Kvinnojouren
i Göteborg
SDF
SDF
Villa Karin
kvinnojour
SDF
Alma
Kvinnan
Barnet
SDF
Piilopirtti
SDF
Kassandra
Polisen
Sjukvården
Stödresurser
SDF
SDF
SDF
Beslutsfattare
SDF
SDF
Försäkrings Kassan
SDF
SDF
SDF
Myndigheter/regelverk
5/6/2010
Social resursförvaltning
23
24
Förslag till åtgärder: • Förbättra möjligheterna till kommunikation mellan samtliga stödverksamheter
och socialtjänsten/socialjouren.
• Initiera informationskanaler med upplysningar om vad stödverksamheterna kan
erbjuda
• Upprätta en kriterielista för de olika stödverksamheterna som kan underlätta
placeringar
• Upprätta system, strategier och rutiner för att minimera risken för kvinnor och
barn att bli utan kompetent stöd
• Ta initiativ till intern utveckling av kvinnofridsfrågor inom social
resursförvaltning
3. Bostadsbrist ‐ ett fullbelagt kriscentrum Socialjouren ansvarar för socialtjänsten under kvällar och helger och har då hand om alla
akuta kvinnofridsärenden. Vid behov kontaktar Socialjouren i första hand KCK eftersom
de har möjlighet att ta emot utsatta kvinnor och barn akut dygnet runt. Är KCK fullbelagt
placerar socialjouren kvinnan/barnen på andra boenden utanför kommunens regi. Det kan
exempelvis vara privata boenden som Pensionat Linnea, Villa Förtroligheten, hotell eller
vandrarhem. För de kvinnor och barn som blir placerade på verksamheter utan jämförligt
skydd och kompetens med kvinnojourernas kan det innebära att kvinnorna/barnen inte får
tillräckligt med skydd samt att de riskerar att inte få det stöd de har rätt till. Det är svårt
att få en bostad i Göteborg och det kan ta lång tid innan en våldsutsatt kvinna kan få en
egen bostad vilket kan resultera i att platserna på KCK upptas av kvinnor som inte längre
har behov av akut hjälp. För att kunna öka flödet och frigöra platser behöver alla
stödresurser samverka för att öka möjligheten att fler kvinnor och barn hamnar på ”rätt
nivå” och på rätt plats vid rätt tidpunkt.
Förslag till åtgärder: •
•
•
•
5/6/2010
Uppmärksamma och påtala problemet
Upparbeta rutiner för samsyn och samverkan mellan de ideella kvinnojourerna
och KCK för att kunna använda de samlade resurserna på bästa sätt
Verka för att våldsutsatta kvinnor blir en prioriterad grupp som får en egen kvot
hos fastighetskontoret och de kommunala bostadsbolagen
Verka för att prioriteringsflagg för våldsutsatta kvinnor införs
Social resursförvaltning
24
25
4. System för bättre utnyttjande av platser
I dagsläget finns det ingen strategi och inget system för hur man kan minimera risken att
det finns outnyttjade platser på kvinnojourerna samtidigt som socialtjänsten/socialjouren
köper boenden. Det finns heller inga upparbetade rutiner mellan jourerna och övriga
stödresurser för att kunna matcha och överblicka var och när det finns tomma platser.
Förslag till åtgärder: • Upprätta system, strategier och rutiner för att minimera risken för kvinnor och
barn att bli utan kompetent stöd.
• Förbättra möjligheterna till kommunikation mellan samtliga stödverksamheter
och socialtjänsten/socialjouren. Initiera informationskanaler med upplysningar om
vad stödverksamheterna kan erbjuda.
• Upprätta en kriterielista för de olika stödverksamheterna som kan underlätta
placeringar
Vad kan SAMS bidra med för att rätt kvinna ska få rätt plats i rätt tid? •
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
5/6/2010
Ta initiativ till samverkan med stadsdelarna för gemensamt utbyte av information
Arbeta fram information om befintliga stödverksamheter - pågår
Arbeta fram en kriterielista för att underlätta placering – pågår
Verka för att prioritera gemensam statistik inom kvinnofridsområdet – påbörjat
Verka för att ekonomisystemen ska kunna särredovisa kostnaderna för mäns våld
mot kvinnor
Verka för att behandlingshem för våldsutsatta kvinnor i missbruk ska upphandlas
Sprida information om stödverksamheterna till berörda myndigheter
Verka för att ansvaret för samverkan blir prioriterat - pågår
Medverka till att handlingsplanen och åtgärdsprogrammet för kvinnofrid
uppdateras
Ta initiativ till att arbeta fram gemensamma underlag för bedömning av
kvinnan/barnens behov - pågår
Verka för att se varandras möjligheter att tillsammans kunna ge rätt stöd till
utsatta kvinnor och barn - påbörjat
Verka för att utveckla stödverksamheternas information till socialtjänsten påbörjat
Verka för att arbeta gränsöverskridande för att fä bättre förståelse mellan berörda
verksamheter
Social resursförvaltning
25
26
SAMS samlade förslag
Genom att gemensamt arbeta för att förbättra tillgängligheten och samordning av insatser
för våldsutsatta kvinnor och barn mellan berörda verksamheter ökar möjligheterna för att
rätt kvinna ska få rätt hjälp på rätt plats och i rätt tid. Med ökat samarbete ökar samsynen
och risken för att osynliggöra de verkliga behoven minskar. Att införa gemensamma
benämningar som ”Kvinnofridsflagg” och ”Barnfridsflagg” skulle öka fokuseringen på
dessa ärenden och möjliggöra både rätt insatser och bidra till ett enhetligare underlag för
statistik.
•
•
Införa kvinnofridsflagg på kvinnofridsärenden Införa barnfridsflagg på barnärenden
•
Införa screeningsinstrument för att kunna ställa de rätta frågorna
•
Öka samarbetet med socialtjänsten i dessa ärenden •
Öka fokus på samverkan mellan stödresurser och stadsdelarna •
Införa gemensam terminologi – skyddat boende, mellan boende, eget
boende för att underlätta möjligheten att föra statistik. •
Erbjuda manualer till socialtjänst/socialjour för att underlätta ”rätta”
placeringar. •
Verka för att påtala behovet av enkönade behandlingshem för
våldsutsatta missbrukande kvinnor •
5/6/2010
Bearbeta kommunala och privata fastighetsägare så de ställer sig
positiva till att kunna ge kvinnorna egna lägenheter
Social resursförvaltning
26
27
Avslutande diskussion Socialtjänstens mål formuleras i socialtjänstlagens första kapitel, första paragrafen.
Denna paragraf anger hur det sociala arbete ska utformas och tjänar som utgångspunkt
för det respektfulla bemötandet som alla bör få som söker socialtjänstens hjälp. I
socialtjänstlagen anges också att kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas
i kommunen får det stöd och den hjälp de behöver.(2 kap. 2§).
I det 5 kap. 11§ anges den skyldighet som socialnämnden har att verka för att den som
utsatts för ett brott och dennes närstående får stöd och hjälp. Socialnämnden ska särskilt
beakta att kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av
närstående kan vara i behov av stöd och hjälp för att förändra sin situation. Nämnden
skall också beakta att barn som bevittnat våld eller andra övergrepp av eller mot
närstående vuxna är offer för brott och kan vara i behov av stöd och hjälp (Lag 2007:225)
Att socialtjänsten ändå inte är ensam ansvarig framgår av fortsättningen:
Detta ansvar innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän.
Hälso- och sjukvården, polis och åklagare har särskilt ansvar för att kunna tillgodose de
skiftande behov som våldsutsatta kvinnor har. För att kunna ge detta stöd dessa krävs en
god samverkan mellan berörda myndigheter.
Göteborgs Stad har i sin handbok från 2004 angett både mål och handlingsprogram för
insatser till våldsutsatta kvinnor och barn.
Sammantaget ger detta en bild av ett samhälleligt ”skyddsnät” som borde garantera att
kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer får tillgång till hjälp och stöd
utifrån sina unika behov. Men är det så?
Verkligheten visar något annat:
•
•
•
•
•
•
5/6/2010
trots att samhället visar att våld i nära relationer inte är acceptabelt så fortsätter
våldet
trots att fler våldsutsatta kvinnor anmäler våldsbrotten mot leder detta inte till fler
fällande domar
trots att det är mannen som utövar våldet är det ändå kvinnan och barnet som ses
som ett problem som ska lösas
trots att det är mannen som är ansvarig för våldet är det ändå kvinnorna och
barnen som tvingas lämna hemmet för att söka skydd och mannen kan/får bo kvar
trots att kvinnan är den utsatta parten får hon svårt att få ett nytt hyreskontrakt fast
det inte är hon som orsakar problemen
trots samhällets mycket omfattande kostnader för mäns våld mot kvinnor så består
”lösningen” fortfarande av att försöka mildra skadorna för kvinnorna och barnen
Social resursförvaltning
27
28
Vad skulle hända om alla berörda parter följde de lagar och förordningar som styr
inom området?
•
Kvinnor som utsätts för våld i nära relationer aktivt få medverka till att få ett
individuellt avpassat stöd som tar hänsyn till deras egna resurser och möjligheter
oavsett om kvinnan tillhör någon särskilt utsatt grupp eller inte.
•
Alla barn skulle få möjlighet till stöd och hjälp för att kunna bearbeta vad de varit
med om.
•
De kvinnor som behöver ett nytt boende skulle få det.
•
Samverkan mellan berörda parter skulle vara självklart och välfungerande
•
Dokumentation skulle föras på ett enhetligt sätt vilket skulle kunna ge en
verklighetstrogen bild av hur kvinnorna och barnen har det samt ett bra underlag
för planering och beslut
•
Kvinnofridsperspektivet och barnperspektivet skulle få genomslagskraft i alla
kommunala verksamheter
•
Våldsperspektivet skulle finnas med som standard i frågeformulär/statistikunderlag som används inom kommunen/sjukvården.
Varför är det så svårt att förändra? Våld i nära relationer är ett känsligt och skrämmande brott som berör oss alla både som
individer och som samhällsmedborgare. Rädslan för att göra fel kan i värsta fall medföra
att ingenting alls görs. Våldet i sig kan också vara skrämmande och hindrar människor
från att agera trots att de vet att det är ett brott som begås.
För att kunna förändra attityder och förhållningssätt till våld i nära relationer krävs ett
stort mått av förebyggande arbete från samhällets sida samtidigt som man på ett mycket
tydligt sätt tar avstånd från våld i nära relationer.
Rapporten Rätt kvinna på rätt plats i rätt tid ska ses som ett första viktigt steg mot målet
att alla våldsutsatta kvinnor och deras barn ska få bästa möjliga stöd när de drabbas.
5/6/2010
Social resursförvaltning
28