Läs artikeln här - Läxhjälpen Växjö

Transcription

Läs artikeln här - Läxhjälpen Växjö
2
Torsdagen den 12 April 2012 | Magazinet
oo
Privat läxhjälp
ska höja skolbetygen
Unga hjälper yngre med
läxläsning. Ja så kan Kunskapsbyggarnas affärsidé
sammanfattas. Föräldrar
ges möjlighet att anlita lärarstudenter från Linnéuniversitetet för barnens läxläsning.
Många barn och ungdomar som tröttnat på föräldrarnas tjat om läxor blir
mer motiverade när de får
hjälp av studenter. De blir
som en läxkompis, säger
Lennart Lindblad, grundare av Kunskapsbyggarna.
I storstadsregioner finns
det sedan länge företag
som specialiserat sig på att
hjälpa elever med läxläsning och därigenom höja
deras betyg. I Växjö däremot är företeelsen ny och
Lennart Lindblad kan därmed sägas bryta ny mark.
Hur föddes idén till Kunskapsbyggarna?
Jag kommer ursprungligen från Lund och där
finns flera liknande företag. Eftersom Lund och
Växjö har många likheter,
bland annat befolkningsstrukturen och karaktären
som studentstäder, så tyckte jag att det borde fungera här också. Dessutom har
jag sett behovet. Nyligen
kom det till exempel siffror
från Växjö kommun som
visar att var fjärde niondeklassare på grund av otillräckliga betyg saknar behörighet till gymnasiet.
Lärarstudenter
Lennarts affärsidé bygger på att unga, engagerade lärarstudenter ska kunna stötta elever som av olika skäl inte nått betyg- eller kunskapsmålen. Lärarna har rekryterats från
Linnéuniversitetet.
För
lärarstudenterna
innebär det tre stora fördelar; de tjänar pengar på ett
meningsfullt arbete, kan
omsätta sina pedagogiska
kunskaper i praktiken och
får dessutom meriterande
arbetslivserfarenhet.
Lennart genomför intervjuer med intresserade studenter och kontrollerar de-
Affärsidén med Kunskapsbyggarna är att föräldrarna ska kunna
anlita engagerade lärarstudenter från Linnéuniversitetet för barnens läxläsning.
Foto: Pressens Bild.
Iskall tradition
NU ÄR DET DAGS för årets iskallaste tradition. Vårdoppet.
När personer i min omgivning börjar fråga om premiärdoppet är avklarat så inser jag att det inte går att komma
undan i år heller.
Med konceptet ”unga hjälper yngre med läxhjälp” vill Lennart
Lindblad på Kunskapsbyggarna bidra till höjda skolbetyg.
ras betyg och referenser.
Förutom
kunskapsbiten är det viktigt att de har
en social förmåga. De ska
kunna entusiasmera och
skapa en bra relation med
ungdomarna.
Kunskapsbyggarna startade för sju veckor sedan
och konceptet har redan
visat sig vara framgångsrikt.
Ungdomarna tycker ofta att det är coolt att ha en
student som läxhjälp. De
har en avspänd relation
och blir som läxkompisar.
För de vuxna ger Kunskapsbyggarna ofta välbehövlig avlastning. Många
föräldrar saknar tid att engagera sig i läxläsning, som
dessutom med sitt tjat kan
vara en källa till konflikter
i hemmet.
I svårare ämnen som exempelvis matematik och
fysik kan det vara extra
svårt för föräldrarna eftersom de inte själva är så
insatta. Den läxläsningen
innebär inte bara inlärning
av rena fakta utan kräver
en större förståelse. Just
läxläsning i matematik, fysik och språk är det som efterfrågats mest hittills.
RUT-avdraget
Kunskapsbyggarna kan erbjuda läxläsning i alla ämnen och hjälpen riktar sig
till såväl grundskola som
gymnasium.
Upp till årskurs nio omfattas läxläsningen av RUTavdraget, vilket gör att man
kan dra av halva kostnaden.
Vilka är det som anlitat
Kunskapsbyggarna hittills?
Det är väldigt blandat.
Vi får förfrågningar från
familjer med väldigt olika
utbildningsbakgrund och
yrken. Gemensamt för de
här familjerna är att man
ser det här som en investering i barnens framtid.
Kommer terminssluten
innebära högsäsong för er?
Jag trodde att majoriteten skulle vara niondeklassare och gymnasister som
behövde förbättra slutbetygen inför gymnasiet och
högskolan, men det har
faktiskt varit intresse från
de flesta årskurser så här
långt. Det kan hända att
det blir en rusch senare i
vår när terminsslutet närmar sig.
David Färdigh
NÄSTA NUMMER AV MAGAZINET
kommer i din brevlåda senast torsdag den 19 april
ANSVARIG UTGIVARE/VD
Nästa Magazinet:
Ulf Sibner
Torsdagar till brevlådor.
Fredagar i tidningsställ.
TRYCK: Sydostpressarna
Kronobergs och Växjös största tidning.
Källa: Tidningsstatistik AB, Stockholm
Gratis till hushåll i 5 kommuner:
Växjö, Alvesta, Lessebo, Uppvidinge och Tingsryd
KRÖNIKA
JAG MINNS KNAPPT hur traditionen började. För cirka 15
år sedan fick jag eller någon i kompisgänget den briljanta idén att vi skulle ta ett tidigt premiärdopp i sjön. Det
kändes självklart. När man är ung och galen så känns de
mest bisarra aktiviteter som en självklarhet, exempelvis
att åka moped utan hjälm, att blanda folköl och whisky,
att leka ryska posten i trånga garderober eller att försöka tjuvringa till Thore Skogman. Med stigande ålder blir
man sedan förnuftigare, klokare och kanske lite tråkigare.
Att envist fortsätta att doppa sig i femgradigt vatten framåt vårkanten kan därmed vara ett sätt att behålla den livsbejakande galenskapen, ett försök att hålla sig evigt ung.
Eller så är det bara en ovanligt korkad tradition.
TRADITIONEN PÅBJUDER ATT jag och mina kamraters vårdopp ska ske i mars, april eller absolut senast första maj.
Rekordet är 9 mars. Isen hade precis gått upp. Isflaken,
eller åtminstone isbitarna, flöt omkring i det tregradiga
vattnet. Vi hade dock gjort upp en perfekt plan. Vi skulle snabbt doppa oss för att sedan i ilfart åka hem till bostaden, där kaminen var upphettad till max. Ingenting
kunde gå snett. Ack vad vi bedrog oss. Naturligtvis fick vi
punktering. Att försöka laga en punktering iklädd blöta
badbyxor i nollgradig lufttemperatur är inget att rekommendera. Vi hackade tänder så att bilrutorna skallrade.
Det var en isande mardröm. Men likväl överlevde traditionen!
MED ÅREN HAR det blivit tuffare eftersom man börjar bli
bekväm. Men en tradition som pågått i 15 år bryter man
inte i första taget. Genom vårdoppet tvättar man bort vinterångesten, gärna med ett befriande skrik. När man kommer upp på land strålar man av stolthet. ”Jag har gjort det
igen”, tänker man med växande självaktning.
PÅ GOTLAND SKER vårdoppet alltid första april. Cirka 100
personer kastar sig i det kalla havsvattnet vid Snäck i norra Visby. Efter doppet blir det ”beach”. Det är Henrik Radhe, fotograf och journalist på Gotlands Allehanda, som
startat traditionen som numera blivit rena folkfesten. Något
sådant folkligt jippo har inte
vår badtradition utvecklat sig
till. Men är det fler som känner
sig hågade så är det bara att höra av sig. Men kom ihåg, det är
på egen risk!
David Färdigh
HAR DU INTE FÅTT TIDNINGEN?
Maila in ditt namn, adress och eventuell portkod till:
[email protected]
UPPLAGA 50.000 ex
Växjö, Alvesta, Tingsryd, Lessebo
och Uppvidinge samt utplac. ställ.
REDAKTION
i Karlskrona AB
UTEBLIVEN TIDNING
MAGAZINET
073-52 80 654, 020-38 00 00
eller
[email protected]
Lena Olofsson 0470-71 99 60
[email protected]
DISTRIBUTION
Anders Andersson, försäljningschef
0470-71 99 66
[email protected]
Besöksadress:
Västergatan 7, 352 31 Växjö
(gamla polishuset)
Telefon 0470-71 99 50
Fax 209 30
TS Reklam
– Utgivning mitt i veckan!
ANNONSER
Peter Holmblad 0470-71 99 67
[email protected]
Mari Gyllenfjell 0470-71 99 63
[email protected]
Daniel Hahne 0470-71 99 57
[email protected]
Torbjörn Schill 0470-71 99 65
[email protected]
MATERIAL/KONTAKT
DAGSPRESS.SE
EN TJÄNST FRÅN TIDNINGSUTGIVARNA
[email protected]
Utges av: Swepress
GRAFISK PRODUKTION
Åsa Martinsson 0470-71 99 54
[email protected]
Hans Månsson 0470-71 99 56
[email protected]
www.magazinet.nu
Eventuell skatt på vinster i tidningens tävlingar betalas av mottagaren.
är en objektiv länk mellan säljare och köpare av rekla
TS- ochannonsutrymme.
RS-kontrollerad
Tidningsstatistik AB
Tidningsstatistik AB etablerades 1942. TS ägs av WPP-koncernen.
Minoritetsägare är Mediebyråerna i Sveriges Reklamför-bund och
Sveriges Annonsörer.
TS syfte är att ge marknaden opartiskt granskad och sam-manställd
information, fakta om upplagor, spridningsområden, hushållstäckning med mera, att användas som underlag till marknadsbeslut. TS
TS-information visar branschutveckling, trender och s
medier i en viss kategori redovisar enligt samma regl
för jämförbara med varandra.
Omkring tusen medier - morgon- och kvällstidningar,
gratisdistribuerade medier är idag anslutna till Tidning
Revisions- och mätresultat presenteras i TS medieinfo
dessa är Magazinet och Växjöbladet/Kronobergaren