Biffiga stutar ska ge kött av guldklass

Biffiga stutar
ska ge kött
av guldklass
Tunga köttrasstutar kan bli
kvalitetskött. Det visar en
pilotstudie på 30 stutar i
Skåne som slaktats på Team
Ugglarp.
SLAKTRESULTAT
OUSBYHOLM
Stutar
Antal
Slaktvikt, kilo
Det kan tyckas som en udda idé att
kastrera tjurkalvar av tung köttras.
Först tar man fram kalvar med kapacitet att växa och sätta muskler och
sedan kastrerar man dem så tillväxten
bromsas. Men Jenny-Ann Sundelöf på
Team Ugglarp har aldrig varit rädd för
att testa nya idéer och hon har en klar
plan för vad hon vill uppnå.
– Ska vi sälja kvalitetskött behöver vi
föda upp stutar istället för tjurar. Potential finns om vi kastrerar de tunga köttrastjurarna. De borde kunna bli de optimala slaktdjuren, menar Jenny-Ann.
Tunga köttrastjur sätter fett sent och
blir ofta alltför stora och tunga innan
de är slaktmogna. Hennes teori är att
genom att kastrera dem bromsas tillväxten något så att de sätter fett tidigare
och bör kunna bli slaktmogna vid en
storlek som är perfekt för marknaden. – Nu testar vi om teorin fungerar på
några gårdar runt Hörby som kastrerar tunga köttraskalvar och föder upp
dem till slakt vid 12-16 månaders ålder.
Målet är att nå en slaktvikt på runt 350
kilo, tillräcklig fettklass och marmorering av köttet. Resultatet så här långt
ser lovande ut.
Det trettiotal stutar som slaktats på
Ousbyholm, se reportage på sidorna
34-35, vägde i medeltal 327 kilo, klassade sig R+ och fett 3+ vid 13,9 månaders ålder. Det var Jenny-Anns förhoppning att kastreringen även skulle
ge en ökad marmorering av köttet.
– Vi vet ju att tjurar i princip aldrig
når en tillräcklig marmoreringsgrad.
Stutar däremot har en högre andel djur
med tillräckligt hög marmorering.
32
30
327
Formklass
8,7 (R+)
Fettgrupp
9,5 (3+/4-)
Marmorering
2,3
Dagar på stall
279
Att höja
kvaliteten
på köttet är
ett sätt
att öka
konkurrenskraften.
Resultatet så här långt ser lovande ut
med 2,3 poäng i medeltal på marmorering. Skalan för marmorering går från
1-4 där den högre siffran anger mer
marmorering.
I Team Ugglarps kvalitetssortiment
ingår idag stut, kviga och ungko men
volymerna är begränsade. Jenny-Ann
Sundelöf hoppas på att köttrasstutar i
framtiden ska kunna öka de volymerna
och höja andelen kött som kan säljas till
ett högre pris. Stutarna kan bli klara för
slakt på våren och sommaren när det
finns efterfrågan och ofta är brist på
kvalitetskött från köttrasdjur.
– Att höja kvaliteten på köttet är
ett sätt att öka konkurrenskraften för
svenskt nötkött, menar hon, men då
behövs mer marmorerat kött.
HON TROR också att för många mindre uppfödare kan det vara enklare att
behålla tjurkalvarna på gården om de
kastreras och kan gå ihop med kvigorna.
Naturligtvis måste uppfödningen av
köttrasstut ge ekonomi även för uppfödarna. Jämfört med uppfödningen
av en ungtjur tillkommer en kostnad
för kastrering av tjurkalven och foderåtgången för att få en stut blir något
högre.
TEXT & FOTO LENA WIDEBECK
”Tunga köttrastjurarna
som kastreras
borde kunna
bli de optimala
slaktdjuren”,
säger JennyAnn Sundelöf.
NUMMER 5 2012 | NÖTKÖTT
Behållare volym 125 m3 – 6 320 m3
Vi på Abetong har under drygt 35 år tillverkat och levererat mer än 16 000 behållare till det svenska lantbruket. Med vår väl beprövade betongkonstruktion får du en säker och kostnadseffektiv gödsellagring. Läs mer på abetong.se eller kontakta våra säljare.
Tel 0470 – 965 00 p www.abetong.se
Marknadens mest
användarvänliga system för
lönsammare nötköttsproduktion
LiveStock Planner 2.0
KVALITETSKÖTT HÄNGER
I GULDRUMMET
Team Ugglarps kvalitetskött marknadsförs som ”Olsson’s utvalda”. Köttet kommer från kviga, ungko och stut med en
slaktvikt på 300-400 kilo och klassen
ska vara lägst R-. Fettet ska ligga mellan 3- till 4- vilket ska ge en lagom kappa av
fett. Efter slakt görs en visuell bedömning och de utvalda slaktkropparna
hängmöras sedan i det så kallade guldrummet under kontrollerad temperatur
och fuktighet i minst 16 dagar.
’ Spar tid, jobb och pengar
’ AbOZZX]c`\OZS\aY`WdaOdagabS[Sb
’ Djuren väger sig själva
’ Full kontroll av pågående produktion
Investera i LiveStock Planner 2.0 för ökad
lönsamhet och säkerhet.
Ring oss för ett
förutsättningslöst gårdbesök
på tel 070 7333678
eeeVS\Q]ZaS’"$%%!!!$%&’W\T].VS\Q]ZaS
NÖTKÖTT | NUMMER 5 2012
33
Johannes Nylén tycker att en klar fördel med stutar istället för tjurar är att det blir lugnare och att alla jämngamla ungdjur kan gå i samma grupp. Testar nytt koncept
OUS BYHOLM
På Ousbyholm
kastreras alla tjurkalvar och föds
upp till slakt på
12-16 månader.
Målet är att få ett
väl marmorerat
kvalitetskött.
Hos Anders Tuvehjelm på
Ousbyholm finns en dikobesättning med ett
90-tal kor av tung köttras, korsningar mellan
charolais, simmental och limousin.
När Nötkött besöker gården i juni går alla
ungdjur i en grupp i en rastfålla utanför stallet.
Här behöver man inte skilja på tjur- och kvigkalvar efter avvänjningen eftersom tjurarna
är kastrerade. Gården är med i ett försök med
intensivuppfödning av tung stut av köttras
med målet att höja kvaliteten på köttet och
skapa ett ekonomiskt mervärde.
– De flesta tjurkalvar av köttras föds upp
på stall efter avvänjningen och slaktas som
ungtjurar. Tjurar av tung köttras når hög vikt
och klass men sällan tillräcklig fettansättning
och de har heller ingen marmorering, säger
Jenny-Ann Sundelöf på Team Ugglarp.
34
DETTA ÄR EN INTENSIV STUT
Vårfödda tjurkalvar av tyngre köttras kastreras
före två månaders ålder. De går på bete en
sommar med modern. Avvänjs på hösten vid
cirka sex månaders ålder, stallas in och slaktas
följande vår/försommar. Slaktåldern blir 14-16
månader med en tillväxt på cirka 1300-1400
gram per dag för att nå slaktvikten 350 kilo.
Foderstaten är traditionell med fri tillgång på
ensilage och kraftfoder.
Eftersom slakteriet gärna vill få in mer marmorerat kött har man på försök låtit några gårdar testa att kastrera sina tunga köttrastjurar.
En av de uppfödare som hörsammat budskapet är Anders Tuvehjelm. Han tror på idén att
kastrera tjurarna och föda upp stutar istället. – Marknaden ska avgöra vad vi ska producera. Då finns det möjligheter att ta ut högre
pris för produkterna, det vill säga slaktdjuren, säger Anders Tuvehjelm som gärna vill se
mer företagaranda inom nötköttsproduktionen. Han anser det självklart att efterfrågan
ska styra produktionen över tiden. – Finns det möjligheter att få mer betalt
för ett mer marmorerat kött av högre kvalitet
ska vi utnyttja det. Men de extra kostnaderna
under uppfödningen måste naturligtvis betala
sig och bidra till ett ökat netto, säger Anders
Tuvehjelm.
Alla kalvar på Ousbyholm sparas och föds
upp till rekrytering eller slakt. Vid hanteringen
av djuren ser han klara fördelar med att kunna
ha stutar och kvigor tillsammans.
– Allt blir så mycket enklare när alla ungdjur
kan gå tillsammans, inte minst med tanke på
gårdens kapitalbildning. JOHANNES NYHLÉN är ansvarig för djuren
på Ousbyholm. Han är nöjd med att slippa
hantera tjurar. Det dagliga arbetet med djuren
underlättas när alla jämngamla ungdjur kan
gå ihop. Kvigor och stutar går i en grupp i en
lösdrift på ströbädd i en äldre ladugård med
tillgång till rastfålla.
– Motion är viktigt för djuren. De mår bättre
av att kunna röra sig och sliter klövarna mer
när de även går på hårt underlag, menar Johannes Nyhlén.
Kalvgrupperna hålls ihop hela livet. De går
med sina mödrar på bete första sommaren och
NUMMER 5 2012 | NÖTKÖTT
Stutar är enklare
att hantera än tjurar. Kastreringen av kalvarna är
ett farligt arbetsmoment
Tjurkalvarna kastreras på våren före betessläpp.
Johannes Nyhlén som är ansvarig för djuren på Ousbyholm avgör när stutarna är slaktmogna
och kör dem till slakteriet i Hörby. Ett arrangemang både han och Jenny-Ann Sundelöf på Team
Ugglarp är nöjda med.
En snart slaktmogen stut av tung köttras som
vid 12 månaders ålder nådde 304 kg slaktvikt,
R+, fett 3+ och 2 i marmoreringsgrad.
stallas sedan in i lösdriften på hösten. Här föds
de upp på ensilage och kraftfoder fram till slakt
under påföljande vår och försommar.
– Kvigorna blir lugnare när det är stutar
med i flocken och rider inte lika mycket på
varandra. Stutar rider aldrig, säger Johannes.
Nackdelen med stutar är arbetet med
kastreringen av kalvarna på våren före betessläpp.
– Vi tog ut veterinären samma dag som kalvarna skulle släppas ut för att såren skulle läkas
ute i det fria och minska risken för infektioner,
säger Johannes Nyhlén.
Kalvarna var då mellan två veckor och två
månader gamla. Han beskriver arbetet med att
skilja kalvarna från sina mödrar, fånga dem för
att bedöva och kastrera dem. Det var ingen
enkel uppgift.
– En två månader gammal kalv väger cirka
150 kilo och är inte det lättaste att handskas
med, säger Johannes som önskade det fanns
enklare sätt att utföra ingreppet. Kalvarna klarade annars kastreringen problemfritt.
Efter installning får ungdjuren fri tillgång på
ensilage på foderbordet och kraftfoder i automater. Vid avvänjningen och de första veckorna därefter får de Galant Ordinär. Sedan ges
ser lovande ut. Stutarna har i medeltal haft en
slaktvikt på 327 kilo, klass R+ och fett 3+ vid
13,9 månaders ålder. Marmoreringen låg i på
2,3 poäng i medeltal.
Ett resultat som Jenny-Ann Sundelöf är
mycket nöjd med. Fler gårdar har hakat på
och testar nu att kastrera sina tunga köttrastjurkalvar. – Det kan vara intressant för många mindre
gårdar som vill behålla sina tjurkalvar eftersom de kan ha alla ungdjur tillsammans, säger
Jenny-Ann för köttrastjurar
NÖTKÖTT | NUMMER 5 2012
OUSBYHOLM
Ägare: Anders Tuvehjelm
Driftsinriktning: Jord- och
skogsbruk med dikor och
köttproduktion
Anställda: 4
Areal: 650 hektar
Odlar: Vall, raps, råg, korn och
konservärtor
TEXT & FOTO LENA WIDEBECK
de enbart krossat korn med cirka 10 procent
Galant. Tillväxten under stallperioden var i
medeltal 1 236 gram per dag.
VARJE VECKA slaktas några stutar. Johannes
Nyhlén väljer själv ut de som ska slaktas, lastar
och kör dem till slakteriet i Hörby
som ligger bara några kilometer från gården. De första
30 stutarna har slaktats
under våren och försommaren i år. Resultatet så här långt
Uppfödningen sker med fri tillgång
på ensilage och krossat korn med
en inblandning på 10 procent
av koncentrat.
35
SVÅRT ATT FÅ MAR
Det är främst kvigor, stutar och ungkor
som ger ett marmorerat kött. Hög fetthalt och hög ålder har däremot inget
säkert samband med marmorering.
Det visar en studie på drygt 7 500
slaktade ungnöt.
ANDEL DJUR I KLASS 3 OCH 4
30
25
Marmorerat kött med fett insprängt i
muskulaturen är eftertraktat. Att producera det utan att djuren ansätter onödigt
mycket fett är svårt. För att se vilka typer
av ungnöt som ger ett mer marmorerat
kött genomfördes förra året en studie på
7 514 slaktkroppar av ungnöt på Team
Ugglarps slakteri i Hörby.
Slakteriets personal bedömde
insprängningen av fett i snittytan mellan
biffstocken och entrecoten. Resultatet
delades in i fyra klasser, från klass 1 som
var ingen eller obetydlig marmorering
till klass 4 som var mycket marmorerad.
Det var bara 684 djur eller cirka nio
procent av ungdjuren som bedömdes
som marmorerade, det vill säga låg i
klass 3 eller 4. Ungtjurar hade väldigt
20
15
10
5
0
Ungtjur Yngre tjur
Kviga
Ungko
Stut
Staplar som visar andel djur i olika slaktkategorier som marmorerade i klass 3 och 4.
MARMORERING
Marmorering är vitt fett insprängt i
köttet. När nötkreatur börjar närma
sig sin vuxenvikt avtar uppbyggnaden
av musklerna och istället börjar djuren
ansätta fett. Fettansättningen sker på
flera olika ställen i kroppen, i underhuden, i bukhålan samt inne i musklerna.
Det intramuskulära fettet är det som
kallas för marmorering. Marmorering är
små områden med insprängt vitt fett i
köttet. Marmoreringen ökar med vikten
på djuret och olika raser har bättre eller
sämre förmåga att få bra marmorerat
kött. Marmoreringen kan även påverkas
av hur djuren har blivit uppfödda.
MARMORERADE DJUR
Djurkategori
Antal
Ungtjur
3 985
1,2
545
2,2
Yngre tjur
Kviga
Marmorering,
medeltal
1 690
2,0
Ungko
612
1,8
Stut
682
2,0
Marmorerat kött med fett insprängt i
muskulaturen är eftertraktat. Att producera marmorerat kött utan att djuren
ansätter onödigt mycket fett är svårt.
FOTO FABIAN BJÖRNSTJÄRNA
36
NUMMER 5 2012 | NÖTKÖTT
RMORERAT KÖTT
få djur i de två högre klasserna, bara
cirka två procent. Stutar hade den
högsta andelen marmorerade djur
med 27 procent. Kvigorna låg på 21
procent och ungkorna på 19 procent.
– Tvärtemot vad man kunnat tro
så spelade åldern på djuren ingen roll.
Marmoreringen ökade inte med stigande ålder, säger Cecilia Lindahl på
Taurus som bearbetat siffrorna.
Inom slaktkategori var det främst
fettklassen på djuren som skiljde de
marmorerade djuren från dem utan
marmorering. De marmorerade låg
ungefär två fettklasser högre. Det
innebär tre till fem procent mer fett
på slaktkroppen vilket motsvarar cirka
20 kilo fett.
– Det finns dock inga garantier för
att en fet slaktkropp även är marmorerad, säger Cecilia Lindahl. Det finns
feta djur som inte har insprängt fett i
muskulaturen.
– Eftersom feta djur ger avdrag på
avräkningen är det viktigt att försöka
KALVHYDDA PREMIUM
N
hitta rätt djurmaterial som svarar på
en intensivare utfodring med att marmorera, säger Cecilia.
Det visade sig vara relativt stora
skillnader mellan olika leverantörer
på andelen marmorerade djur.
– Men det var i stort sett omöjligt
att hitta några större skillnader i utfodring eller skötsel mellan de gårdar som
hade hög respektive låg grad av marmorering, säger Cecilia Lindahl. Hon
drar slutsatsen att för att få mer marmorerat kött bör man satsa på kvigor
eller stutar av de lättare köttraserna.
– Ju högre intensitet i utfodringen
desto snabbare sätter djuren fett och
desto större chans till marmorering.
Man kan fundera på om man kan få
mer marmorerat kött från mjölkras
och tung köttras genom intensivare
utfodring, säger Cecilia.
I STATISTIKEN framgår att de välmarmorerade kvigorna i medeltal
har vuxit något långsammare än de
!
yhet
✓ Vit glasfiber som är UV-beständig
✓ Hjul för en smidig förflyttning
✓ Ger kalvarna ett angenämt
microklimat
✓ Ingångsgrind kan lätt sättas på
hyddan för enkel rengöring
temafoder
CALF TEL
PRO II FLEXI
✓ Hydda för 1-2 kalvar
✓ Hög hållbarhet, tillverkad
i polyetylen
✓ Hjul för enkel förflyttning
sämre marmorerade. Förhållandet är
det motsatta för ungkor och stutar.
Där har en högre intensitet gett mer
marmorering.
Många frågor är fortfarande obesvarade och Cecilia Lindahl tycker
det vore intressant att få studera dem
vidare.
Exempelvis så har man störst möjlighet att påverka den intramuskulära
fettansättningen på unga djur. I USA
är det vanligt att man ger en viss typ
av foderstat i början av uppfödningen
av just denna anledning.
Likaså vet man att arvet har stor
betydelse. I flera länder har man analyserat fram genmarkörer för olika egenskaper som påverkar marmoreringen.
Forskare på lantbruksuniversitetet
jobbar med att kartlägga olika gener
för ätkvalitet på svenska köttraser,
bland annat för marmorering. Ett
projekt som förväntas bli klart under
nästa år.
”Utmaningen är
att hitta djur som
inte bara sätter fett
utanpå slaktkroppen
utan även har fett
insprängt i musklerna”, säger Cecilia
Lindahl på Taurus.
LENA WIDEBECK
Gastät spannmålslagring
ökar din konkurrenskraft!
*DVWlWVSDQQPnOVODJULQJKDU
EDUDI|UGHODU
‡,QJDWRUNQLQJVNRVWQDGHU
‡)RVIRUXWQ\WWMDVXSSWLOOElWWUH
‡*DVWlWODJULQJK|MHURPVlWWEDUHQHUJL
‡6WRUDUEHWVEHVSDULQJRFKPLQGUHGDPP
‡%lWWUHXWQ\WWMDQGHDYWU|VNNDSFLWHWHQ
✓ Strö- och ventilationslucka
✓ Enkel att rengöra
✓ Ingångsgrind
✆
0522 - 350 30 t www.gardsbyiglu.se
Dan Rudelöv: 0708 - 60 40 28 Anita Kufeldt: 0738 -15 79 96
NÖTKÖTT | NUMMER 5 2012
Tel: 0707-850042 www.assentoftsilo.se
37