Ladda hem »Vär(l)den på tallriken« som PDF

VÄR(L)DEN PÅ TALLRIKEN
Maakera tur & retur Sidan 12-14
Beskrivning
Detta förslag bygger på idén att den runda tallriken med mat, som vi har framför oss vid lunch och middag, är en symbol för vår samhörighet med jorden och mänskligheten. Eleverna undersöker först olika varors ursprung och hur deras
egen konsumtion av mat relaterar dem till hela världen. Lektionen innehåller därefter både undervisande moment och
konkreta arbetsuppgifter samt förslag på frågor att resonera om och ta ställning till. Detta förslag kan följas upp av lektionsförslag 7: Lägg märke till märken.
SYFTE
MATERIAL
TIDSÅTGÅNG
Syftet är att eleverna ska upptäcka varifrån maten kommer, förstå konsekvenserna för
människor och miljö både när och fjärran, för att kunna göra medvetna val och påverka
utvecklingen.
Kopior av arbetsbladen Var kommer maten ifrån? och faktarutan i Genomförande moment 1 och 2. Arbetsbladen finns sist i detta lektionsförslag.
Moment 1: Två lektioner
Moment 2-5 : En lektion
Moment 6: En lektion
Genomförande
Moment 1. Var kommer maten ifrån?
Jorden är förutsättningen för all matproduktion. Det är jorden och människors arbete som gör det möjligt för oss att
äta oss mätta. Vår mat kommer från många olika platser på jorden och har odlats och bearbetats av en mängd olika
människor under mycket skiftande förhållanden. När vi lägger maten på tallriken enligt kostcirkeln, så har vi hela jorden
framför oss. Den mat vi äter påverkar människors och jordens liv.
Dela in klassen i grupper om tre, ge varje grupp en kopia av arbetsbladet Var kommer maten ifrån? och tilldela varje
grupp ett lagom antal produkter. Gå till en livsmedelsbutik och be eleverna gå runt och se efter varifrån de olika produkterna kommer (produktionsländer) och anteckna det i arbetsbladets mittenspalt. Det kommer att finnas flera länder för
varje kategori av produkter. Längst ner ska de ringa in vilken säsong (årstid) anteckningarna gjordes.
Tillbaka i klassrummet ska eleverna rita ganska små teckningar av de produkter de skaffat sig information om och sätta
upp dessa på en världskarta. Titta på kartan tillsammans med hela klassen och låt eleverna berätta om de upptäckt
något de inte visste förut.
”Sverige importerar allt mer mat. För 15 år sedan var andelen importerad mat
mat 25% av all den mat som åts i Sverige. I dag är det 45%.”
Moment 2. ”Min gård” i världen
”Våra” åkrar, ladugårdar, beteshagar och fruktträdgårdar ligger i stor utsträckning i Afrika, Asien och Latinamerika. På
”våra gårdar” runt om i världen jobbar bönder och lantarbetare åt oss. Vi i Sverige är alltså beroende av och påverkar
människor och miljö långt borta.
Kopiera faktarutan nedan (finns även sist i lektionsförslaget) så att varje grupp får en lista och ge gruppen i uppgift att
ur listan plocka två eller tre produkter som de själva brukar äta. Sedan ska varje elev skriva sitt namn på en liten lapp
och sätta på världskartan i det land där dessa produkter kommer ifrån. Detta tydliggör att vi enbart genom att äta ingår
i ett globalt sammanhang.
EXEMPEL PÅ Länder som producerar åt Sverige och vad de producerar:
Brasilien
Danmark
Tyskland
Indien
Colombia
USA
Italien
Elfenbenskusten
Irland
Spanien
Nederländerna
Kenya
kaffe, sojabönor, apelsiner, kor, kakaobönor
svin, kor, mjölk, korn
raps, svin, mjölk, kor
bomull, ris, kaffe, tobak,
kaffe, bananer, bomull, kor
sojabönor, bomull, mandel, ris, vindruvor, vete,
kor, oliver, ris, vindruvor, kiwi, raps
kakaobönor, bananer, kaffe, bomull, mango
kor, mjölk, svin, får
grapefrukt, apelsiner, mandel, ris, oliver
kor, mjölk, svin
kaffe, te, avokado, bönor, ananas
”Maten blir åksjuk.”
Svante Axelsson, generalsekreterare Svenska Naturskyddsföreningen
Moment 3. Jorden runt på en fiskpinne
Maten transporteras långa sträckor med båt och lastbil innan den hamnar på tallriken. Det gäller i ännu högre grad
bearbetade livsmedel som fiskpinnar och bacon. Berätta nedanstående exempel och leta fram de nämnda länderna på
världskartan:
Findus fiskpinnar
Torsken fångas i Nordostatlanten utanför Norges kust, fraktas till Kina för att fileas, skickas till Frankrike för att delas,
paneras och förfriteras och körs till sist till butiker i Sverige. Det tar 40 dygn och blir mer än 4 410 mil
Findus laxfjärilar
Fångas utanför Chile, fileas och paketeras i Thailand och körs till Sverige. Det tar 35 dygn.
Skinka och bacon
Tulips bacon kan innehålla svenskt fläsk som körts till Tyskland för att rökas och tillbaka till Sverige igen. Swedish Meats
skickar svenska skinkor för styckning till Polen.
Wok
I wokpåsarna finns t ex kyckling som fötts upp i Thailand eller Brasilien, slaktats och kokats där och sedan fraktats till
Sverige, kanske via Holland och Tyskland. Från USA får ingen kyckling importeras till EU eftersom amerikanerna desinficerar sitt kycklingkött med klorin.
Moment 4. Varför måste maten resa?
Det blir billigare så, om man bara räknar matens värde i pengar. Lönerna är mycket lägre i Thailand, Brasilien, Kina och
Polen och arbetsvillkoren oftast mycket sämre än i Sverige. Livsmedelsjättarna konkurrerar om låga priser.
Berätta nedanstående exempel:
- De som styckar skinka i Polen kostar arbetsgivaren ungefär 50 kronor per timme inklusive alla avgifter.
En motsvarande svensk arbetare kostar 200 kronor per timme.
- Det kostar 1 krona och 12 öre att skiva och förpacka ett baconpaket i Sverige och bara 28 öre i Polen.
- Brasilien har infört en lag som minskat barn- och tvångsarbete och förbättrat situationen för migrantarbetare (som
flyttar hemifrån för att få arbete) på kaffeplantager, men merparten av kaffet från Brasilien odlas i småskaliga familjejordbruk, där barnarbete fortfarande förekommer. Sverige importerar kaffe både från plantager och familjejordbruk.
- Knappt 40 000 barn i Ghana jobbar med att röja mark for kakaoodling. Nästan hälften är mellan tio och fjorton år,
men fler än 1000 barn är under tio år.
Moment 5. Närproducerat
Intresset för närproducerad mat ökar och det blir fler och fler gårdar som startar egna butiker, dit man kan komma och
köpa mat. Mat, och särskilt grönsaker, som äts nära där den producerats håller sig fräschare och håller längre. Att den
inte transporterats långa sträckor, anser en del vara mindre belastande för miljön.
Det finns ingen allmänt accepterad definition på ”närproducerat”. För några betyder det producerat i Sverige. För andra
betyder det att maten producerats, förädlats och distribuerats inom ett avgränsat område av Sverige. Det blir då konsumenten själv som får avgöra vad man vill kalla närproducerat.
Ta fram den lista som grupperna använde i affären för att kolla varifrån varorna kommer. Grupperna ska nu markera produkter som kan produceras i Sverige med ett kryss och produkter som kan produceras nära deras hem med en cirkel.
Vill ni ta reda på om det är möjligt att rent faktiskt få tag på dessa produkter, kan man leta sig fram på
www.matvision.se, som innehåller mycket konkret information om närproducerad mat.
”Att bara se på miljön i Sverige utan att ta hänsyn till miljön i andra länder,
det är ohållbart i en värld som blir allt mer globaliserad. Det kan ju leda till
att vi minskar påverkan på den svenska miljön men flyttar över problemen på
till exempel Kina”. Tom Hedlund, chef för miljömålskansliet vid Naturvårdsverket.
Moment 6. Mat har flera värden
- Mat har ett ekonomiskt värde, d v s ett pris i kronor.
- Mat har också ett näringsvärde, d v s mängden näringsämnen som ett livsmedel innehåller; hur bra det är för kroppen.
- Mat kan också ha rättvisevärde och miljövärde.
Rättvisevärde, d v s hur bra maten är för dem som producerat den. Det handlar om producenternas och arbetarnas arbetsvillkor och förhållanden, om det förekommer barnarbete, löner, sociala förmåner och liknande. Ju bättre för producenterna och arbetarna, desto högre rättvisevärde.
Miljövärde, d v s hur bra maten är för miljön. Det handlar om konstgödsel, bekämpningsmedel, energiförbrukning, utsläpp o s v. Ju bättre för miljön, desto högre miljövärde.
Berätta för eleverna om matens fyra olika värden. Grupperna ska därefter resonera sig fram till en gemensam bedömning av hur viktiga dessa värden är. De ska visa detta genom att dela in en cirkel i fyra ”tårtbitar”. Ju större ”tårtbit”,
desto högre värde. Be grupperna i tur och ordning redovisa sin indelade cirkel och ge argument för sina val. När alla
grupper redovisat kan en diskussion i hela klassen genomföras. Använd nedanstående exempel på hur ett sammanvägande av de olika värdena fungerar i samband med konkreta val.
Kött
Att transportera kött från Brasilien på båtar ger inte så stora utsläpp. Det är uppfödningen som ger de största utsläppen.
I Brasilien betar korna utomhus och då bildas metangas som ökar växthuseffekten. Boskap i Sverige har ofta fötts upp på
sojabönor som odlats i Brasilien, där man måste skövla regnskog för att odla dem och använder bekämpningsmedel som
är förbjudna i Sverige. Grisar och kycklingar i Sverige äter mer sojabönor än kor men släpper ut mindre växthusgaser.
Åker man bil till gårdsbutiken ute på landet för att köpa närproducerad mat ger det mycket utsläpp. Köper man kött från
Brasilien, så får ett land med många fattiga större inkomster som de kan använda till utbildning, hälsa, vägar osv.
Bönor
Bönor innehåller liksom kött proteiner som vi behöver. Proteinet i bönor har högt näringsvärde. Produktionen av ett kilo
bönor orsakar ett utsläpp av 0,2 kilo koldioxid medan en svensk kyckling orsakar 2,7 kilo koldioxid. Bönor från Brasilien
har alltså ett högre miljövärde än kycklingar från Sverige. Att köpa bönor från Brasilien ger också landet inkomster, som
de fattiga kan få del av.
Tomater
Tomatens miljövärde beror bl a på säsongen. Tomater från Holland under sommaren har lågt miljövärde, eftersom de
odlas i växthus, som förbrukar mycket energi, konstgödsel och bekämpningsmedel. Då har närodlade svenska tomater
högre miljövärde. Men om man åker bil ut på landet för att köpa dem sjunker deras miljövärde, eftersom bilen släpper
ut stora mängder växthusgaser. På vintern har de spanska tomaterna högre miljövärde än de holländska och de svenska
växthusodlade.
Så här mycket koldioxid per kilo släpper de olika tomaterna ut:
Svenska tomater Spanska tomater
Holländska tomater
750 gram
500 gram
2 900 gram
De lantarbetare som plockar tomaterna i Spanien och Italien är ofta så kallade illegala invandrare från Nordafrika. De
lever för det mesta under dåliga arbetsförhållanden, får låga löner och har knappast några rättigheter eller skydd.
Tomater har miljövärde och människorättsvärde som beror på säsongen och var de producerats.
Vad kan vi göra?
Se lektionsförslag 7: Lägg märke till märkning.
Där finns förslag på hur klassen kan arbeta med rättvise- och miljömärkningarna.
Fördjupningsmaterial
På nedanstående hemsidor finns mer kunskap, information om material och förslag på pedagogiska arbetssätt:
Sveriges konsumenter, www.sverigeskonsumenter.se
Svenska naturskyddsföreningen, www.naturskyddsföreningen.se
Livsmedelsverket, www.livsmedelsverket.se
Jordbruksverket, www.jordbruksverket.se
Svenska kyrkan, www.svenskakyrkan.se/internationellt
Kommerskollegium, www.kommers.se
Idé och utformning: Karin Åkerlund, Liv och Lärande, på uppdrag av Svenska Kyrkans Unga (www.livochlarande.se)
Detta material är helt eller delvis finansierat av Sida, Styrelsen för Internationellt Utvecklingssamarbete.
Sida delar inte nödvändigtvis de åsikter som här framförs. Ansvaret för innehållet är uteslutande författarens.
VÄR(L)DEN PÅ TALLRIKEN
Var kommer maten ifrån? Fyll i tabellen och fundera kring hur de olika årstiderna påverkar.
PRODUKT
PRODUKTIONSLÄNDER
NÄRPRODUCERAT/IMPORTERAT
Mjölk
Ost
Olja
Vete
Ris
Potatis
Kålrot
Morot
Purjolök
Aubergine
Tomat
Vitkål
Paprika
Vindruvor
Bananer
Äpple
Pärom
Jordgubbar
Kyckling
Lamm
Nötkött
Griskött
Fisk
Bönor (torkade)
Linser (torkade)
Kryssa i vilken årstid det är:
sommar
höst
vinter
vår
faktaruta
Länder som producerar VAROR åt Sverige och vad de producerar:
Brasilien
Danmark
Tyskland
Indien
Colombia
USA
Italien
Elfenbenskusten
Irland
Spanien
Nederländerna
Kenya
kaffe, sojabönor, apelsiner, kor, kakaobönor
svin, kor, mjölk, korn
raps, svin, mjölk, kor
bomull, ris, kaffe, tobak,
kaffe, bananer, bomull, kor
sojabönor, bomull, mandel, ris, vindruvor, vete,
kor, oliver, ris, vindruvor, kiwi, raps
kakaobönor, bananer, kaffe, bomull, mango
kor, mjölk, svin, får
grapefrukt, apelsiner, mandel, ris, oliver
kor, mjölk, svin
kaffe, te, avokado, bönor, ananas
”Sverige importerar allt mer mat.
För 15 år sedan var andelen importerad mat 25%
av all den mat som åts i Sverige. I dag är det 45%.”