Modell för en fungerande studiesituation

Modell för en fungerande studiesituation
Att hitta en fungerande studiemodell för unga vuxna med dåliga
erfarenheter från tidigare skolgång bygger på att identifiera
verksamma framgångsfaktorer. Frågan är hur?
Anna-Lena Gard, Rådgivare, Luleå
Kerstin Ekengren, Rådgivare, Gävle
Kontakta oss
•www.spsm.se
•Tel. 010-473 50 00
•Texttel. 010-473 68 00
eller 010-473 66 47
•Fax. 010-473 66 42
skolverket
skolinspektionen
Specialpedagogiska
skolmyndigheten
Specialpedagogiska
skolmyndigheten
Statens samlade stöd
i specialpedagogiska frågor.
Känsla
Vi kan konstatera att:
• 2005
• Klientens mål och
ämneskunskap hos
pedagogen
• 5 stycken
ungdomsanstalter
• Får tacka nej till
studier
• Vet ej vad de tackar
nej till
• Överrepresentation
av NPF
Modell för en fungerande studiesituation
• Bristfällig kartläggning av
tidigare skolgång
• För hög nivå
• Ej anpassad studiemiljö
• Orealistisk självbild
Fem utvecklingsområden
• Motivationsarbete för att få klienter att påbörja studier
behöver riktas tydligare till dem med kort utbildning
• Studietiden i lärcentrum behöver bli mer resultatrik för den
enskilde
• Alla lärare behöver vara aktiva och visa ett tydligt
engagemang för de studerades lärande
• Lärarna behöver i undervisningen utgå från varje studerades
behov och förutsättningar
• Kvalitetsarbetet behöver prioriteras
Från skolinspektionen
Orienteringskurs- obligatorisk
•
•
•
•
•
•
3 förmiddagar i veckan
5 veckor – kan förlängas vid behov
Ingen annan verksamhet under studietiden
Svenska, engelska, matematik och samhällskunskap
Enkelt, tydlig och överskådligt
Repetera, lära sig nytt, studieteknik, uppmuntran och idé om var
han befinner sig
• Efter orienteringskursen kan klienten söka andra kurser
• Få en uppfattning om klientens kunskapsnivå i svenska,
matematik, engelska och samhällskunskap
• Få indikationer på eventuella inlärnings och
koncentrationssvårigheter såsom dyslexi och ADHD, detta för
att kunna föreslå vidare utredning
• Repetera grundläggande kunskaper i ovanstående ämnen.
• Motivera för fortsatta studier och samtidigt stärka klientens
självförtroende i studiesituationer. Ett kognitivt och stödjande
förhållningsätt från kursansvariga.
•
•
•
•
Studiesamtal- klientens egna tankar
Anpassad studiemiljö
Relevant material- överskådligt
Alternativa hjälpmedel
Utveckla
• Vikten av att klienterna får sin tidigare skolgång kartlagd
• Hitta relevant studiematerial för elever med annan språklig och
kulturell bakgrund
• Vikten av att klienterna kan använda alternativa hjälpmedel
• Övergången mellan kriminalvård till samhället (studier)
•
Var
ska jag
vara?
Vad skall jag
göra?
När ska jag
göra det?
Med
vem?
Hur skall jag
göra det?
Vad skall
jag göra
sen?
Hur länge
skall jag
hålla på?
15
Inför en dag
• Vet klienten vad som förväntas av honom?
• Har han fått dagsprogrammet visuellt presenterat?
• Är aktiviteterna uppdelade i lämpliga delmoment?
• Kan klienten efter fullgjord uppgift, delmoment
gå vidare?
• Har klienten nödvändigt material: utrustning tillgängligt?
• Vet klienten var och med vem som aktiviteten ska göras?
• Vet klienten vad som ska göras efter aktivitetens slut?
Distanskurs - Neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar
• Introduktionskurs till att känna igen och ha förståelse för
neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ( t.ex. Autism,
Asperger syndrom, och ADHD)
Modul 1
• Eget perspektiv och föräldraperspektiv
Mål: deltagarna har insikt i
• - hur det kan vara att leva med neuropsykiatrisk
funktionsnedsättning
• - hur det kan vara att ha ett barn med neuropsykiatrisk
funktionsnedsättning.
Modul 2
• Medicinska aspekter på neuropsykiatriska
funktionsnedsättningar
Mål: deltagarna har
• grundläggande kunskaper om innebörden av de medicinska
diagnoserna
• kännedom om överlappning mellan neuropsykiatriska
tillstånd/funktionsnedsättningar
• kännedom om genusperspektiv
Modul 3
• Basutredning neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Mål: deltagarna har
• kännedom om hur en basutredning av barn/ungdom eller
utredning av vuxna går till
Modul 4
• Kommunikation
Mål: deltagarna har kunskap om
• aspekter på tal och språkutveckling – vad händer om tal och
språkutveckling inte är grundad?
• aspekter på kommunikation och autism
Modul 5
• Förhållningssätt, bemötande, pedagogiska strategier – insikt
föder utsikt
Mål: deltagarna har kunskap om
• förhållningssätt, pedagogiska strategier och verktyg
Modul 6
• Pedagogiskt perspektiv – organisation, grupp och individ.
Mål: deltagarna har
• kunskap om betydelsen av sammanhang och situation som
påverkar individens lärande
Tal – och skriftspråk
• Talspråket kom först
• Läs- och skrivsvårigheter, dyslexi uppstod när det skrivna
språket växte fram
Christer Jacobsson, lektor och leg.psykolog vid institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet,
har i en artikel i tidningen Dyslexi publicerat denna modell över faktorer som har betydelse för
läs- och skrivsvårigheter.
Att läsa med flyt
• Att läsa handlar om avkodning och förståelse.
• Att avkoda betyder att man kan separera språkets
byggstenar och översätta bokstäverna till rätt språkljud.
• För att få flyt i läsningen måste avkodningen bli automatiserad
Definitioner av dyslexi
• Det finns ingen entydig definition av dyslexi eller av läs- och
skrivsvårigheter.
• På Svenska Dyslexiföreningens hemsida
www.dyslexiforeningen.se finns några vedertagna definitioner.
• I Sverige används ofta en definition av Høien och Lundberg.
Dyslexidefinition enligt Høien och
Lundberg
• Dyslexi är en störning i vissa språkliga funktioner som är av
betydelse för att kunna utnyttja skriftens principer vid avkodning
av språket. Störningen ger sig i första hand tillkänna som
svårigheter att uppnå automatisk avkodning vid läsning.
Störningen kommer också tydligt fram i bristfällig stavning. Den
dyslektiska störningen går i regel i släkten och man kan anta att
en genetisk disposition finns i botten. Utmärkande för dyslexi är
att problemen ofta är bestående. Även om kan uppnå en
godtagbar funktion i läsning, hänger problemen med stavning
envist med.(Høien och Lundberg, 1992)
Dyslexidefinition enligt IDA
(International Dyslexia Association)
• Dyslexi är en specifik inlärningssvårighet som är neurologisk till
sitt ursprung.
• Kännetecknas av svårigheter med korrekt och/eller flytande
ordigenkänning och av dålig stavnings- och avkodningsförmåga.
• Dessa svårigheter är resultatet av en brist i språkets fonologiska
komponent, och svårigheterna är ofta oväntade med tanke på
individens övriga kognitiva förmåga och tillgången till effektiv
skolundervisning.
• Sekundära konsekvenser kan innebära problem med
läsförståelse, och en minskad läserfarenhet, vilket i sin tur kan
hämma kunskapstillväxten och utvecklingen av ordförrådet.
(2002)
Att skapa en bra studiesituation
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
En tillgänglig studiemiljö
Dialog om hur studier ska utformas
Lärares förhållningssätt
Återberätta och samtala
Anteckningshjälp
Bild och film
Inläst och uppläst text
Lättläst material
Skriva på dator
Studieteknik
Mentor
Extra tid och muntlig komplettering
Hur kan dessa erfarenheter
användas inom vuxenutbildningen?
• Ser ni någon förändring i målgruppen som kommer till
vuxenutbildningen?
• Ser ni ett behov av en ”orienteringskurs”?
• Räcker era metoder till för att möta målgruppen?
• Gränsöverskridande – vem gör vad?
• Har ni ytterligare andra erfarenheter?