Jennifer Bullington - Svensk förening för psykosomatisk medicin

Transcription

Jennifer Bullington - Svensk förening för psykosomatisk medicin
Jennifer Bullington: The Expression of the Psychosomatic Body from a Phenomenological Perspective ISBN: 978‐94‐007‐6497‐2 Springer Briefs in Philosophy 2013 Professor I Psykosomatik Ersta Sköndal En välkommen ny bok av Jennifer Bullington. Hennes första bok Psykosomatik‐om kropp, själ och meningsskapande från 2007 rönte stort intresse bland branschfolk. Nu kommer den andra boken som sprider ytterligare ljus över begreppet Psykosomatik ur ett fenomenologiskt perspektiv ett perspektiv som torde vara nödvändigt för att kunna närma sig den svåra integrationen mellan s.k. ”kropp och själ” med ett holistiskt paradigm. Boken förmedlar det fenomenologiska perspektivet på ett utmärkt pedagogiskt sätt. Detta är en bok för den som verkligen vill försöka förstå det mysterium som ofta ligger bakom misslyckande i vården av s.k. vårdresistenta patienter. Förta kapitlet med titeln Det psykosomatiska problemet beskriver först hur biomedicinen har hegemoni i den svenska vården och det olyckliga i att dualism fortfarande är förhärskande trots att de flesta i vården säger sig ha s.k. helhetssyn. De traditionella Psykosomatiska teorierna nagelfars och författaren menar att goda intentioner finns i såväl den Psykodynamiska grenen som Psykosomatisk medicin och Stressteorin. Författaren menar dock att vi är bra bit från att kunna förklara alla former av psykosomatiska symtom utifrån dessa teorier. Sista delen av kapitlet handlar om den stora utmaningen att ta hand om de s.k.” problempatienter” som främst söker primärvården och ofta blir stigmatiserade med otaliga motsägande utredningar. Många professioner måste samarbeta för att försöka hjälpa denna kategori av människor. Det finns många bra referenser. Kapitel två har titeln Den levda kroppen. Först utreds begreppet fenomenologi som är grunden till förståelse för Psykosomatikens mysterium enligt författaren. En filosofisk historia från Husserl till Merleau‐Ponty genomskådas. Vi får en definition som inte alltid är så lätt att förstå men författaren reder ut begreppen på det bästa sätt. ”Dialogen” mellan subjektet och dess värld utvecklas och är centralt i hela utvecklingen av fenomenologin. Det framgår mer och mer under denna beskrivning hur viktig fenonenologin är i begreppet Psykosomatik. Kapitlet avslutas med en förklaring av Merleau‐Ponty´s begreppsvärld där struktur och struktur transformation är centralt. Bilden klarnar mer och mer. Meningen med mening är rubriceringen av kapitel 3. Här närmar vi oss kärnan i den fenomenologiska tanken. Författaren redogör ganska ingående för Merleau‐Pontys syn på mening och uttryck och språk. Texten kan tyckas, vid första anblick, svårt att ta till sig men boken är ju ingen roman. Här fordras reflektion. Merleau‐Ponty uttrycker mening som ”an existential capacity of the human being towards transcendence, taking behavioral or psychosocial form. Language is a specifically form of being‐in‐the world”. Språkets roll får en annan innebörd än vad vi gärna ger det i vanligt språkbruk. Slutorden i kapitlet är sålunda: “When ”meaning” is thus freed from connection to cognitive content, it is no longer problematic to conceive of a ”speaking body” which has given psychosomatic theory so much trouble”. Fjärde kapitlet avhandlar Den levda kroppen (perceptionens fenomenologi) och the Flesh (det synliga och det osynliga). Här introduceras ett nytt begrepp ”flesh”som kan vara något svårt att få grepp om. Men fortfarande rör det sig om vår förmåga att överge gammalt tänkande om den levda kroppen. Perception som enbart kognition måste överges. Merleau‐Ponty är inte helt nöjd med sin tidigare tolkning av perception och arbetar vidare i sin skrift ”Det synliga och det osynliga” för att utveckla sammanflätningen mellan mind‐body och världen omkring oss. Han uttrycker det som att vi når världen genom kroppen med världen når även oss i ett samspel. Meningen lokaliseras på en nivå vid sidan av och under medvetenheten. Holismen börjar å få ett ansikte. Resultatet är en radikalt ny väg till förståelse av att var i världen. I kapitel fem som har rubriken Den fenomenologiska psykosomatiken teori kommer några högst illustrativa kliniska exempel följt av ett behandlingsavsnitt. Nu kommer vi till praktiskt bruk av våra vunna lärdomar. Det handlar om patienter som har förklarats terapiresistenta med i stort sätt biommedicinsk utgångspunk såväl i somatisk‐som psykiatriska dualistiska vårdsfärerna. Jag tror vi alla känner igen dessa patienter. Dessa historier är mycket lärorika. Begrunda!! Avsnittet som tillägnats Behandling skärskådar patientfallen. Det handlar främst om att omidentifiera de kroppsliga symtomen till liv‐omvärldsproblem. Detta är i första hand en pedagogisk fråga. Pedagogiken återkommer i delen om Undervisning och Handledning. I sista delen av boken diskuteras Holistisk Hälsa i fenomenologisk Psykosomatisk Teori. Vad betyder egentligen ordet holism? Det ryms inom icke‐dualistiska och icke‐ reduktionistiska tankeområdet. Om WHO definition av hälsa ska kunna uppfyllas fordras just ett fenomenologiskt synsätt. I praktiken är det en multimodal uppgift att framföra detta till våra patienter. Författaren slutar hela boken med en förhoppning ”att insikten i Merleau‐Pontys fenomenologi, tillämpad inom psykosomatiken kan erbjuda ett nytt mycket behövt perspektiv” till gagn för våra ”problempatienter”. JA, vem kan neka till det!! Sammanfattningsvis vill jag kommentera denna strålande bok med orden – nu börjar äventyret om läsaren är beredd att vidga sina vyer och försöka tränga in i den värld, som alla som behandlar långvarig ohälsoproblematik måste ta hänsyn till för att nå fram till kärnan av psykosomatiken. Tack Jennifer Bullington för din strävan att försöka få oss att förstå oss själva och andra i en komplicerad värld.