Fiber till alla i en glesbygdskommun utopi eller möjlig

Studie av fiber till hemmen i glesbygd
PA8
Fiber till alla i en glesbygdskommun
utopi eller möjlig vision?
2011-08-29
Sida 1 (6)
Atellus AB
Studie av fiber till hemmen i glesbygd
PA8
Det har under senaste året börjat dyka upp kommuner som skall bygga fibernät till
alla i hela kommunen. Exempel på detta är:
– Vara ( http://www.vara.se/lankar/bredband.4.306fdfe712d7ec58adc80008509.html ).
– Tranemo ( http://www.fibert.se )
Hur ser det då ut i dessa kommuner och kan man tänka sig liknande även i glesare
befolkade kommuner. Tabellen nedan ger visst grunddata.
Kommun
Befolkning I tätort 1)
Utanför
tätort
Andel
utanför
tätort
Landareal Personer /
km2
utanför
tätort
Vara
15762
8454
7308
46.4%
700
10.44
Tranemo
11587
8113
3474
30.0%
744
4.67
Nordanstig
9611
4599
5012
52.1%
1380
3.63
Hudiksvall
36849
25543
11306
30.7%
2497
4.53
Sundsvall
95732
80484
15248
15.9%
3208
4.75
Ånge
10053
6046
4007
39.9%
3068
1.31
Ljusdal
19065
11149
7916
41.5%
5288
1.50
7352
2282
5070
69.0%
5753
0.88
10454
6306
4148
39.7%
11364
0.37
7207
5032
2175
30.2%
6917
0.31
77054
72248
4806
6.2%
457
10.52
Berg
Härjedalen
Älvdalen
Haninge
Tabell 1: Källa 2)
Tanken med detta projekt är att bygga vidare på kunskapenbasen i
Bredbandskokboken.se som kan vara till gagn för alla som vill bygga fibernät i
glesbygd (enskilda kunder, byalag, samfälligheter, stadsnät, entrepenörer, …).
Potentialen om alla väljer ”best practice” samt om metoderna kan vidareutvecklas
är enorm. Det är 15% av Sveriges befolkning som bor utanför tätort och det på 98.7%
av Sveriges yta 2).
2011-08-29
Sida 2 (6)
Atellus AB
Studie av fiber till hemmen i glesbygd
PA8
Vi vill först dokumentera nuvarande läget hur man gör idag (nätdesign, byggteknik,
kostnader, nytta, …) samt peka på möjlig utvecklingspotential. Med hjälp av data
från projektet kan man senare kalkylera fiber till alla efter hela stäckor eller hela
områden (socken eller kommun).
Indata till nuvarande läget är tänkt att komma från Vara, Tranemo och Ingmarsö
samt de sträckor som planeras mellan Lucksta-Hassela samt Hassela-Ljusdal.
Glesbygd består oftast av en väg med några boende glest efter vägen samt en
samling hus ibland. I området kan det även finnas andra enheter som kan dra nytta
av fiber t.ex. samlingslokaler, telemaster, industrianläggningar, ....
Befolkade km rutor i Nordanstig 2003: Källa 3)
2011-08-29
Sida 3 (6)
Atellus AB
Studie av fiber till hemmen i glesbygd
PA8
Även öar kan vara riktig glesbygd om man inte har fast landförbindelse. Exempel på
detta är öar i Stockholms skärgård som fysiskt ligger nära Stockholms tätort men
tidsmässigt ofta ligger långt bort. Ytterligare problem är där mycket vatten, väglös
terräng och berg i dagen.
Havsöar i Stockholm - år 2000
SCB har tagit fram statistik för öar baserat på Lantmäteriets digitala
gränser från skala 1:10 000. De har sedan beräknat folkmängd och areal,
och kontrollerat om ön har fast landförbindelse.
Öar utan fast landförbindelse:
- Rött: mer än 10 invånare.
- Grönt: få invånare och stor yta "Robinson-öar"
- Gulbrun: ö med fast landförbindelse, > 10 inv.
- Ljusgul: övriga öar (ej granskade).
- Röd strandlinje, troligen fast bebodda (ej granskade)
Källa 3)
Öar runt Ornö
Källa 3)
2011-08-29
Sida 4 (6)
Atellus AB
Studie av fiber till hemmen i glesbygd
PA8
Som ett första område att detaljstudera har vi valt ett riktigt glesbygdsområde i
Nordanstig och Ånge kommun (med en liten bit i Sundsvalls kommun). Området är
vägen från Hassela via Kölsjön till Munkbysjön utanför Torpshammar. Vägsträckan är
ca 49 km lång. Det finns ca 60 hus efter vägen mellan Hassela och Munkbysjön. Det
kan nämnas att Munkbysjön redan 2005 fixade fiber till hemmen.
Kalkylerna för området Hassela till Munkbysjön är tänkt att vara två. Dels ”best
practice” och dels om man vidareutvecklat metoderna för glesbygd.
Byggsättet skall vara sådant att man gör kanalisation för alla utefter vägen redan
från början så husen är enkla att koppla på allt eftersom behoven uppstår. På detta
sätt blir det ingen revolution när kopparnätet tas bort. Det skall även vara hysat enkelt
att koppla på ytterligare kanalisation om behoven uppstår (t.ex. nybyggnation).
På nätdesignsidan vill vi jämföra redundanta förbindelser till hemmen med traditionell
trädstruktur i accessnätet. Här skall även nyttan kalkyleras med de två alternativen.
Tanken med de redundanta fiberförbindelserna ända till slutkund är följande:
– Kan man välja enklare byggsätt om reparationstiderna ökar (till veckor eller
månader)?
– Blir nätet dyrare eller rent av billigare om det är redundant till slutkund?
– Vad är minsta antalet aktiva noder om alla skall nå minst 2 st noder (t.ex. max
60 km bort)?
– Kan man genom att samarbeta med grannkommunerna minska antalet aktiva
noder?
2011-08-29
Sida 5 (6)
Atellus AB
Studie av fiber till hemmen i glesbygd
PA8
Studien är initialt tänkt att göras av Per Sundin på Atellus och Hans Eric Sandström på
Fiber Optic Valley i samverkan med personer boende i detaljstudieområdena samt
personal från stadsnät (t.ex. Fiberstaden, ServaNet, LjusNet, ...).
Matrialet kommer att vara publikt tillgängligt på Bredbandskokboken.se och
kontinuerligt uppdateras allt eftersom nytt resultat finns tillgängligt.
Initialt är tanken att studien finansieras av t.ex. Leader stöd till områden som är
intresserade att utreda vad det skulle kosta att bygga ett nät i deras
glesbygdområde. Även direkt finansiering av kommuner, länstyrelser och staten är
möjlig.
I efterföljande studier vill vi göra en nätdesign för redundata fiberförbindelser till alla i
en kommun utanför tätorterna (t.ex. Nordanstig, Ånge, ...) samt beräkna kostnaderna
för detta.
Källor:
1)
Tätortsdefinitionen: http://sv.wikipedia.org/wiki/Tätort
2)
Befolkningsdata och ytor hos SCB:
http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2010A01/MI0810_2010A01_SM_MI38SM1101.pdf
http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0802/2011A01/mi0802tab3_2011.xls
3)
GIS kartor hos SCB: http://www.gis.scb.se/plan/index.asp?layer=to
Kort om Per & Hans Eric:
Per Sundin har sysslat med systemutveckling sedan 1985 bl.a. 15 år på Ericsson. De
sista 2 åren har Per varit bosatt på Torsnäs Udde på Ornö i Stockholms skärgård. Han
har där engagerat sig i möjligheten att bygga ett fibernät till alla i Ornö socken. Per
var initiativtagare till att Ornö fiber (ideell förening) bildades 6 juni 2011. Läs lite vad
Per skriver på http://ornoborna.se/?page_id=807 och http://fiberopticislands.blogspot.com.
Per kommer att jobba deltid på Atellus i Hudiksvall som ”fiber lots/missionär” under
vintern 2011-2012.
Hans Eric Sandström är doktorand på Mittuniversitetet och jobbar som forskare på
Fiber Optic Valley. Hans Eric är speciellt engegerad i nyttan med fiber inom
kulturområdet men har även ett förflutet i internetoperatören Arrowhead där de
byggde upp ett stort fibernät under tiden 1999-2003.
2011-08-29
Sida 6 (6)
Atellus AB