Kvalitetsbokslut Carema Care 2011-2012.pdf

Transcription

Carema Care
Kvalitetsbokslut 2011–2012
Foto: Nathan Grossman
– kvalitet inom äldreomsorg och
funktionsnedsättning
Carema Cares kvalitetsbokslut innefattar år 2011 samt första halvåret 2012
Foto där inte annat anges: Carema Care
© Carema Care • oktober 2012
Förord
Att uppnå hög kvalitet är för oss på Carema Care det överordnade målet. Utan hög kvalitet kan
vi inte utveckla framtidens omsorg och inte heller nå vårt mål – att ha de mest nöjda omsorgstagarna i Sverige.
Under det senaste året har Carema granskats mer än många andra företag och det har varit en
tuff period för alla våra medarbetare som vet att de gör sitt bästa varje dag. Men det har också
varit nyttigt eftersom det har satt en tydlig press på oss att göra en del nödvändiga förändringar
gällande arbetssätt, rutiner och organisation. Det har också inneburit att vi har gett våra
medarbetare och verksamhetschefer större mandat i sina roller. Vi har gjort de förändringar
som krävs. Idag har Carema ett starkt system för identifiering av svagheter och ständiga
förbättringar.
Vår bestämda uppfattning är att kvaliteten skapas i mötet mellan våra medarbetare och de
personer vi har i vår vård och omsorg. Vi har ca 15 000 medarbetare som varje dag gör ett
fantastiskt jobb med att ta hand om äldre personer på våra boenden och i hemtjänsten eller med
barn och vuxna med funktionsnedsättning. Faktum är att externa och interna granskningar visar
att den absoluta majoriteten av våra omsorgstagare och deras närstående är nöjda med den vård
och omsorg de får av Carema Care idag. Det är ett glädjande resultat men vi är självklart inte
nöjda – det går alltid att bli bättre och det är viktigt att vi kan visa hur vi arbetar för att bli det.
Kvalitetsbokslutet som du nu håller i din hand är avgränsat till att omfatta Carema Cares största
verksamhetsområden, det vill säga äldreomsorg, vård och omsorg inom funktionsnedsättning
samt hemtjänst. Bokslutet är en del i vår kontinuerliga process för att ständigt bli bättre.
Carema Cares kvalitetsarbete börjar och slutar i verksamheten. I detta bokslut kommer vi att
presentera hur vi arbetar med både objektiv och subjektiv kvalitet. Den objektiva kvaliteten
handlar om lagar och förordningar och att de efterlevs. Den subjektiva – den som gör skillnad –
handlar i grunden om att de vi ger omsorg är nöjda med sitt boende och sin vardag. Genom att
bland annat redovisa upplägget av kvalitetsarbetet, resultatet av våra kvalitetsundersökningar
och externt jämförelsematerial samt presentera utvecklingsprojekt och koncept hoppas vi
kunna visualisera det som gör att 8 av 10 boende rekommenderar oss och ge en bild av vad vi
gör för att ständigt bli bättre. Och att ständigt bli bättre är viktigast för oss. Vi vill erbjuda
Sveriges bästa omsorg.
Fredrik Gren
VD Carema Care
Anders Friman
COO & Kvalitetsdirektör
Foto: Knut Koivisto
Innehåll
1. Sammanfattning_______________________________________________________________________________________________ 5
2. Om Carema Care ______________________________________________________________________________________________ 7
3. Carema Cares kvalitetsarbete_______________________________________________________________________ 9
4. Nyinrättade kvalitetsfunktioner under 2011 och 2012 _________________________ 19
5. Medarbetarna är nyckeln till en kvalitativ omsorg _______________________________ 23
6. Utvecklingsprojekt och samarbeten _________________________________________________________ 27
7. Resultat kvalitetsarbetet
_____________________________________________________________________________
31
8. Avvikelseredovisning ____________________________________________________________________________________ 41
Bilagor _____________________________________________________________________________________________________________________ 46
|
5
1. Sammanfattning
God kvalitet uppstår i det mänskliga mötet
mellan våra medarbetare och omsorgstagare
respektive närstående. Ett gott bemötande och
respekt för varje enskild individ i våra verksamheter samt att vi upprätthåller en hög säkerhet
inom vården och omsorgen är grundförutsättningar för god kvalitet.
I detta kvalitetsbokslut lyfter vi fram de avgörande komponenterna för att vi varje dag gör ett
bra jobb ute på våra verksamheter, nämligen
vårt interna system för ett systematiskt kvalitetsarbete. Vi berättar också hur vi satsar på våra
medarbetare för att de ska kunna ges förutsättningar för att vi ska kunna utföra vårt uppdrag
på ett bra sätt. Vi redovisar även exempel på hur
vi arbetar med kvalitetshöjande projekt samt
resultat från de mätningar som vi själva låtit
utföra och jämförelser med andra oberoende
mätningar som utförts under tidsperioden för
bokslutet.
Carema Cares egna, interna kvalitetsledningssystem, Qualimax, är byggt utifrån goda
exempel och gällande lagar. Genom att alla våra
medarbetare arbetar i Qualimax så blir kvalitetssäkring och ständiga förbättringar till en
naturlig del av vardagen. Det oberoende
analys- och revisionsföretaget Ernst & Young,
som hösten 2011 tittade närmare på Qualimax,
menar att ”Kvalitetsledningssystemet är en mycket
bra grund för att den kvalitet som skapas i verksamheten ska kunna bli ledande i branschen.” Om detta
står att läsa mer på sidan 31 och framåt.
Kvalitet uppstår i mötet mellan medarbetare
och omsorgstagare på enheterna ute i landet.
Allt börjar och slutar med medarbetarna, deras
betydelse är helt avgörande för omsorgens
kvalitet. Därför tycker vi att det är viktigt att
kunna erbjuda våra medarbetare möjlighet att
utvecklas och växa i sin roll. På sidan 23 och
framåt kan du läsa mer om vår satsning på
medarbetarnas utveckling och hälsa, samt att vi
som Sveriges första privata arbetsgivare inom
omsorg infört meddelarfrihet.
Under år 2011 har Carema Care granskats mer
än många andra företag. Det har varit tufft för
alla medarbetare som vet att de varje dag gör
sitt bästa. Samtidigt har det också varit nyttigt
och viktigt då det har satt en tydlig press på att
göra förändringar. Kvalitetsavdelningen har
utökats med 50 procent. Därtill har flera nya
funktioner,
Kvalitetsbokslut 2011–2012 Carema Care
såsom chefsläkare, kundombudsman och
etikombudsman upprättats och tillsats. Vi har
också infört en Compliance-funktion som bland
annat ska säkerställa att gällande lagar och
regelverk implementeras, efterlevs och kontrolleras inom alla delar av organisationen. Mer om
detta står att läsa på sidan 19 och framåt.
Målet är att vi ska se till att varje
individ som vi ger vård och omsorg
till ska få det den personen anser vara
viktigast för dem, nämligen att de
känner sig omhändertagna.
Lena Freiholtz, kvalitetschef Carema Care,
om målet med vårt kvalitetsarbete.
I kvalitetsrapportens sista del presenterar vi
resultaten från de mätningar som vi själva låtit
utföra samt gör också jämförelser med andra
oberoende mätningar som utförts under
tidsperioden för bokslutet. Vi använder samma
metod som SCB (Statistiska Centralbyrån) i
våra mätningar. Vi utgår också ifrån samma
mätsystem och genomför årliga så kallade
NKI-mätningar (Nöjd Kund Index-mätningar).
Dessa är dels uppbyggda av ett antal centrala
kvalitetsområden specifika för vår verksamhet,
dels de vedertagna, övergripande NKI-frågorna
kring:
1. hur nöjd individen (den vårdboende, den
anhörige etc) är med verksamheten
2. hur väl den uppfyller individens förväntningar samt
3. hur nära (eller långt ifrån) man ligger
idealverksamheten
Dessa tre frågor bildar tillsammans NKI (ett
index från 0–100). Syftet med detta index är
dels att fungera som ett nyckeltal i sig, för
jämförelser över tiden, mellan olika enheter och
med andra aktörer, dels som underlag för det
lokala kvalitetsarbetet. Sambandet mellan de
verksamhetsspecifika områdena och NKI, samt
hur de variera mellan olika enheter visar vad
som ”driver” NKI och ger därmed underlag för
den lokala verksamheten för lokala åtgärdsplaner och målsättningar.
6
| Sammanfattning
I resultatredovisningen och bland jämförelserna
kan du bland annat läsa om:
• Äldreomsorg boende: Inom äldreomsorg
kan 8 av 10 (79 procent) tänka sig att
rekommendera sitt vårdboende till någon
annan.
• Äldreomsorg närstående: Sju av tio
(70 procent) är nöjda eller mycket nöjda
med den hjälp och vård deras närstående får
på Carema Cares äldreboenden.
• Hemtjänst: En jämförelse mellan Carema
Cares NKI inom hemtjänst och Socialstyrelsens brukarundersökning visar att Carema
Care når en högre kundnöjdhet (76) jämfört
med genomsnittligt index på kommunal nivå
(73) runt om i landet.
• Funktionsnedsättning närstående: Inom
funktionsnedsättning anger 90 procent att
deras närstående trivs i sin bostad/på
korttidshemmet/den dagliga verksamheten.
• Generell slutsats: Carema Cares resultat i
mätningar av våra omsorgstagares uppfattningar är positivt både i en jämförelse med
kommunala och i jämförelse med andra
enskilda utförare.
Totalt NKI Carema Cares verksamheter – tydlig förbättring under 2011
100
2010
90
2011
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Hemtjänst
Äldreomsorg,
boende
Äldreomsorg,
närstående
Funktionsnedsättning
|
2. Om Carema Care
Carema Cares verksamhet
Vitsen med vinst
Carema Care är ett av Sveriges största vård- och
omsorgsföretag och ingår i Ambea AB, tillsammans med systerföretagen Carema Sjukvård och
Mehiläinen. Vårt uppdrag är att ge stöd, service,
vård och omsorg till äldre människor samt till
personer med funktionsnedsättning, missbruksproblem eller psykiska sjukdomar. Inom ramen
för detta uppdrag driver vi äldreboenden,
psykiatriboenden och HVB-hem för barn och
vuxna samt PUT-boenden för ensamkommande
ungdomar. Vi utför också hemtjänst och
hushållsnära tjänster samt driver gruppboenden
för de som behöver stöd och service dygnet runt
såväl som serviceboende och korttidsboende för
de som behöver stöd under vissa perioder. Vi
erbjuder även daglig verksamhet och sysselsättning, personlig assistans och särskola. Detta
kvalitetsbokslut är avgränsat till att omfatta
Carema Cares största verksamhetsområden, det
vill säga äldreomsorg, vård och omsorg inom
funktionsnedsättning samt hemtjänst.
Carema Care är ett vinstdrivande företag.
Av den vinst som eventuellt genereras
återinvesteras varenda krona tillbaka till
verksamheten. Vinsten används till att investera
i framtidens omsorg – genom kompetensutveckling och infrastrukturinvesteringar. Många
äldreboenden och gruppboenden i Sverige är i
dag i stort behov av renovering och modernisering. Därför använder Carema sina resurser till
exempel till att skapa nya, moderna och funktionella lokaler. Vi investerar också i kompetensutveckling och samarbeten som ger ett mervärde
till de vi har i vår omsorg. Ett exempel på det är
vårt samarbete med företaget Ung Omsorg, som
det står att läsa mer om i kapitlet ”Utvecklingsprojekt och samarbeten”.
När allt fokus hamnade på omsorgen
Under det senaste året har det pågått en stor
diskussion på många plan i samhället om
äldreomsorgen och dess förutsättningar i
Sverige. Carema Care har granskats intensivt
i media, ur många perspektiv. Vi har förstått
den kritik som riktats mot oss såväl som mot
branschen och i vissa avseenden har den
varit mycket betydelsefull. Man kan nog säga
att det inte finns ett företag i Sverige idag
som är mer medvetna om vikten av att inte
göra fel än Carema. Vi ser mycket allvarligt
på de tillfällen då vi inte kunnat leva upp till
våra högt ställda mål på oss själva och de
förväntningarna som finns på oss från
uppdragsgivare, omsorgstagare, deras
närstående samt allmänheten och vi arbetar
med ständiga förbättringar för att kunna
göra det.
Samtidigt får vi varje dag bekräftelse på att
de allra flesta av våra ca 15 000 medarbetare
gör ett fantastiskt jobb. Carema Care är ett
omsorgsföretag som till största delen består
av undersköterskor, sjuksköterskor och
omsorgspersonal. Vårt huvudfokus är och
ska alltid vara att utveckla och förbättra
omsorgen så att vi på bästa sätt kan ta om
hand de som bor hos oss eller på annat sätt
får del av våra tjänster. Därför står kvalitet i
främsta rummet för Carema Care. Vi har
kraften och ambitionen att göra kvalitetsinvesteringar på alla plan.
Mediegranskningen förde med sig ett stort
fokus på omsorgen av gamla och svaga i
samhället. Det har inneburit att såväl
debatten kring som kunskapen om våra
frågor har ökat och diskussionen har fått
utrymme och bredd. Det tycker vi är bra,
samhällsdiskussionen om omsorg är mycket
betydelsefull och den berör oss alla. Vi har
arbetat, och fortsätter att arbeta,aktivt med
kvalitetsfrågorna. Vi arbetar också på att
hitta sätt att visa våra uppdragsgivare,
medarbetare, omsorgstagare och den
intresserade allmänheten vad vi gör för att
bli bättre. Det här bokslutet är ett led i det
arbetet.
7
8
| Om Carema Care
Fakta om Carema Care:
• Carema Care har ca 15 000 anställda inom
äldreomsorg, hemtjänst och
• Carema Care driver ca 415 verksamheter
runt om i landet, varav ca 132 inom
äldreomsorg och hemtjänst
• Carema Care driver ca 283 enskilda
verksamheter för personer med någon
form av funktionsnedsättning
• Av Sveriges ca 2 700 äldreboenden drivs
den största andelen i kommunal regi,
Carema Cares drift motsvarar knappt
4 procent av dessa
• Carema Care är medlemsföretag i
Vårdföretagarna
Carema Care har omsorgsverksamheter
i stora delar av Sverige
En verksamhet
Fem verksamheter
Fler än 10 verksamheter
Fakta om Carema Care
3. Carema Cares kvalitetsarbete
Kvalitetschefens syn på kvalitet inom omsorgen
Intervju med Lena Freiholtz,
kvalitetschef Carema Care
Hur ser du på kvalitet och vad innebär det
för dig i praktiken?
”För mig innebär det ett stort samhällsansvar att
ge vård och omsorg. Min långa erfarenhet från
vård och omsorg har lärt mig att goda och väl
utvecklade rutiner, som är väl förankrade hos
medarbetarna, är en förutsättning för att upprätthålla en god vård och omsorg. Jag har också
lärt mig att det inte spelar någon roll hur bra
rutiner och kvalitetsledningssystem som finns
på plats om de inte kombineras med mycket själ
och hjärta. Kvalitetsarbetet har i mina ögon två
ben; hjärna och hjärta. Hjärnan symboliserar att
de som arbetar inom omsorgen väl ska känna till
rutiner och lagstiftning och ha ordning och reda
på hur man hanterar det. Hjärtat symboliserar
att den som arbetar inom vård och omsorg
också måste vilja arbeta med just det och brinna
för sitt arbete. ”
”Ordet omsorg är bland annat synonymt med
noggrannhet, hänsynstagande och omtanke.
Kvalitet i omsorgen innebär att vi och våra
medarbetare måste leverera vård och omsorg på
just detta sätt. Om våra omsorgstagare upplever
att de varje dag bemöts på ett hänsynstagande
och omtänksamt sätt, närmar vi oss målet.”
Och vad är målet med Carema Cares
kvalitetsarbete?
”Målet är att vi ska se till att varje individ som vi
ger vård och omsorg till ska få det den personen
anser vara viktigast för dem, nämligen att de
känner sig omhändertagna. ”
Vad krävs för att Carema Care ska lyckas
nå målet?
”En förutsättning för att lyckas är att alla våra
duktiga medarbetare känner till sitt eget och
verksamhetens uppdrag och ansvar. Oavsett om
det rör sig om VDn eller en enskild
Foto: Knut Koivisto
Vad är kvalitativ omsorg för dig?
verksamhetschef eller undersköterska så har alla
ett eget ansvar när det gäller att följa rutiner,
rapportera avvikelser, klagomål och synpunkter –
vilka alla är viktiga instrument för att ta tillvara
erfarenheter och inte göra om misstag. Det är
också viktigt att förbättringsarbetet blir en del av
vardagen, att vi alla har en ständig strävan mot
att hela tiden utvecklas och bli bättre.”
|
9
10
| Carema Cares kvalitetsarbete
Carema Cares syn på kvalitet
inom omsorgen
Ett gott bemötande och respekt för varje enskild
individ i våra verksamheter är en grundförutsättning för god kvalitet, samtidigt som vi
upprätthåller en hög säkerhet inom både vård
och omsorg.
God kvalitet uppstår i det mänskliga mötet
mellan våra medarbetare och omsorgstagare och
närstående. Medarbetarna är därför den absolut
viktigast resursen i Carema Cares kvalitetsarbete.
Våra medarbetare visar varje dag att de kan möta
våra omsorgstagare utifrån deras individuella
behov och ge dem god livskvalitet och trygg
omsorg i alla skeden av livet. Varje medarbetare
är lika viktig och finns med få undantag mitt i
det mänskliga mötet där kvaliteten avgörs.
Inom vår äldreomsorg kan 8 av 10
(79 procent) tänka sig att rekommendera
sitt vårdboende till någon annan.
Carema Cares övergripande mål är att alla som
vi har i vår omsorg alltid ska känna trygghet och
värdighet i den dagliga verksamheten. Därtill
har vi som målsättning att Carema Care ska ha
de mest nöjda omsorgstagarna i Sverige, något
som förutsätter att vi hela tiden arbetar med att
utveckla och förbättra vår verksamhet.
Ständiga förbättringar är en förutsättning för
framgång och Carema Care har idag ett starkt
system för att lära av varandra och identifiera
svaga punkter.
Vårt eget kvalitetsledningssystem Qualimax,
som är byggt utifrån goda exempel, gällande
lagar samt systematiken i ISO 9001 gör kvalitetssäkring och ständiga förbättringar till en
naturlig del av vår vardag. Varje månad följer vi
upp och korrigerar det som behövs. Med ett
effektivt kvalitetsledningssystem som grund för
det dagliga kvalitetsarbetet är det möjligt att
förbättra och utveckla verksamheten genom att:
• Mäta och utveckla omsorgskvalitet
• Löpande se till att närstående och omsorgstagare är delaktiga
• Uppnå förbättringar genom att löpande följa
upp mätbara nyckeltal för kundbemötande,
rutiner och medarbetarnas värderingar
• Tydliggöra ett bra ledarskap och en effektiv
verksamhet med hjälp av kvalitetsnyckeltal
Under året som har gått har vi genomlyst varje
rutin och process i företaget för att säkerställa
kvalitetsarbetet. Resultatet av detta är bland
annat:
• Instiftat en kundombudsman dit kunder
och anhöriga kan vända sig med frågor,
klagomål eller synpunkter.
• Utökat antalet kvalitetsutvecklare
med 50 procent.
• Tillsatt en chefsläkare vars uppgift är dels
att vara rådgivare till ledningen i komplexa
medicinska frågor men även att aktivt delta
i det dagliga förbättringsarbetet.
• En kompletterande granskningsfunktion
(sk. Compliance officer) har instiftats med
uppgift att granska granskningen och
samtidigt säkerställa att förbättringsåtgärder
genomförs.
• Infört meddelarfrihet i alla lokala
kollektivavtal. Alla medarbetare är skyddade
av klausulen om meddelarfrihet vilket
innebär att våra medarbetare har rätten att
vara öppna till media och allmänhet utan att
bli avslöjade.
• Infört en Etikombudsman (Whistleblower)
som medarbetarna anonymt kan höra av sig
till om man märker eller hör något som inte
verkar rätt.
• Startat en medarbetartidning för att förbättra internkommunikationen och tillgodose medarbetarnas behov av information.
• Vi har under året även ändrat vår rapporteringsmodell. Det innebär tydligare instruktioner och krav på hur rapporteringen ska gå
till för att eventuella kvalitetsavvikelser
snabbare ska nå ledningen. Anledningen är
att vi konstant följer upp vårt arbete i alla
led. Vi har under det senaste året infört
månadsvisa möten vid varje enhet som följer
upp kvalitetsarbetet och att dess resultat
skickas uppåt i organisationen för granskning och vidare kontroll. Utgångspunkten
är att inget ska falla mellan stolarna.
Detta kvalitetsbokslut är en del i Carema Cares
löpande kvalitetsarbete. Bokslutet kommer att
publiceras en gång per år och riktar sig främst
till uppdragsgivare, omsorgstagare och närstående och medarbetare. Vår önskan är att ge en
bild av hur vi ser på kvalitet och hur Carema
Cares kvalitetsarbete fungerar i det dagliga
arbetet.
Carema Cares kvalitetsarbete
Carema Cares kvalitetsledningssystem – Qualimax
Stommen i Carema Cares kvalitetsarbete är det
egenutvecklade kvalitetsledningssystemet
Qualimax. Det är ett unikt kvalitetsledningssystem som har använts och vidareutvecklats i
och av Carema Care under flera års tid. Utöver
goda exempel från den egna verksamheten
bygger Qualimax på Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete i SOSFS 2011: 9.
Qualimax är i första hand ett verktyg som –
utöver löpande uppföljningar och förbättringsåtgärder – gör det möjligt för verksamhetschefer
och medarbetare på enheterna att leda och
På Carema Care ser vi mycket allvarligt på
de tillfällen då vi inte kan leva upp till
våra mål – och vi arbetar med ständiga
förbättringar för att kunna göra det. Det
senaste året har Carema Care granskats
mer än många andra företag. Det har varit
tufft för alla som vet att de varje dag gör
sitt bästa. Att vi har duktiga medarbetare
speglas i våra mätningar som till exempel
visar att 82 procent av alla äldre i vår
omsorg är nöjda. Samtidigt har granskningen av oss också varit nyttig och viktig
då det har satt en tydlig press på att göra
en del förändringar.
forma det dagliga arbetet så att uppsatta kvalitetsmål nås. Med Qualimax kan vi varje dag
systematiskt mäta, förbättra och följa upp
kvaliteten inom alla våra 415 verksamheter
runtom i landet.
Qualimax hjälper oss att systematiskt utveckla
och säkra kvaliteten i verksamheten och därmed
ge en säker vård och omsorg som ständigt
utvecklas och blir bättre. Utgångspunkten är
omsorgstagarnas och de närståendes individuella behov i syfte att ge dem en god livskvalitet
och trygghet i alla skeden av livet.
Kvalitetsarbetet inom Carema Care utgår från
tydligt satta kvalitetsmål som varje månad följs
upp och utvärderas. Detta görs lokalt på de
enskilda enheterna men även centralt så att
eventuella avvikelser upptäckts tidigt och kan
åtgärdas så snart som möjligt. Förbättringsåtgärder registreras i dokumentationssystemet
Q-maxit (se faktaruta), som är en viktig del av
kvalitetsledningssystemet.
Carema Cares lednings- och
stödfunktioner är certifierade enligt
ISO 9001 och 14001 samt OHSAS
18001 avseende etablering,
övertagande, drift, utveckling och
överlämning av vård och omsorg.
Carema Cares kvalitetspolicy
Kvalitet är hur våra omsorgstagare, närstående,
företrädare och andra intressenter upplever våra
tjänster. Kvalitet är alla medarbetares ansvar. Carema
Cares VD har det övergripande ansvaret för kvaliteten i företaget och kvalitetspolicyn ska vara känd av
alla medarbetare. Med god kvalitet menar vi att:
• Vi ska uppfylla omsorgstagares, närståendes,
företrädare och uppdragsgivares högt ställda
krav, behov och förväntningar
• Vi håller vad vi lovar till omsorgstagare och
uppdragsgivare
• Genom bedömningar och analys av risker
förebygger vi kvalitetsbrister och agerar snabbt
när vi upptäcker möjliga förbättringsområden för
våra omsorgstagares säkerhet
• Genom ett systematiskt förbättringsarbete
utvecklar, dokumenterar, kontrollerar, korrigerar
och säkrar vi verksamhetens processer, aktiviteter
och rutiner
• Carema Care redovisar kvalitet med full öppenhet
• Carema Care uppfyller egna mål samt de krav och
mål som gäller för verksamheten enligt lagar och
föreskrifter som är relaterade till kvalitet
• Kvalitetsledningssystemet uppdateras
kontinuerligt, i samverkan med verksamheterna
och förbättras därmed systematiskt
|
11
12
Tydliga och mätbara kvalitetsmål
Carema Cares kvalitets-, miljö- och arbetsmiljöpolicy är grundpelarna för kvalitetsledningssystemet Qualimax. Grundade i dessa har vi en
rad tydliga kvalitetsmål och mätbara nyckeltal
relaterade till mätningar av bland annat kundnöjdhet, klagomål, avvikelser, social dokumentation samt pågående och genomförda förbättringar. Måltalen är unika för varje enhet och
baseras på vad som framkommit i nöjdhetsundersökningar, både våra egna och externa,
tillsyner som Socialstyrelsen utfört, våra egna
kvalitetstillsyner och sådant som framkommit i
den så kallade ”egenkontrollen” på respektive
enhet. Uppfyllnaden av gällande kvalitetskrav
och mål ska i sin tur leda till:
• Trygg och säker omsorg utifrån de egna
behoven: Varje omsorgstagare upplever en
trygg och säker omsorg, service och vård
som svarar mot dennes behov
• Trygghet och bra bemötande även för
närstående: Varje närstående känner sig
trygg med den omsorg, service och vård som
erbjuds och får bra bemötande
• Medinflytande: Såväl omsorgstagare som
närstående har möjlighet till inflytande över
den insats som erbjuds
• God arbetsplats och förutsättningar för
våra medarbetare: Våra medarbetare ges
möjlighet att utvecklas på arbetsplatser som
präglas av god samverkan och arbete med
ständiga förbättringar
• Delaktighet i kvalitetsarbetet: Alla medarbetare ska förstå, känna igen och veta sin roll i
det fortlöpande kvalitetsarbetet
• Att vi håller det vi lovar våra uppdragsgivare: Våra uppdragsgivare upplever oss som
en seriös samverkanspartner som utför det
som utlovats
Det är endast genom att ständigt mäta våra
resultat i förhållande till de kvalitetsmål vi satt
upp som vi vet hur vi kan fortsätta att förbättra
vår verksamhet.
PROCESSER OCH
DOKUMENTATION
FÖRBÄTTRING
LEDNING
MÄTNING
Kvalitetsarbetets olika delar – ledning, mätning, förbättring och dokumentation Qualimax är
uppbyggt av fyra delar – alla lika viktiga för att säkerställa en god och säker kvalitet; ledning, mätning,
förbättring och dokumentation.
Foto: Shutterstock
Del I: Ledning
Det är genom kvalitetsledningssystemet som
Carema Care sätter tydliga kvalitetsmål och
leder, styr och följer upp kvaliteten kontinuerligt med månatliga avstämningar med samtliga
chefer. Kvalitetsuppföljningarna som en del i
ledningsarbetet bygger på väl förberedda möten
mellan alla chefer på samtliga nivåer, där
kvalitetsutveckling och dokumentation i
Q-maxit gås igenom. Q-maxit är Carema Cares
IT-system i vilket alla verksamheter registrerar
avvikelser, klagomål, egenkontrolls- och kvalitetstillsynsprotokoll (se faktaruta nästa sida).
Tydlig ansvarsfördelning – med
mandat för att genomföra förändringar
Qualimax bygger på en tydlig ansvarsfördelning
där chefer har tydligt mandat för att genomföra
löpande kvalitetsåtgärder såväl som långsiktiga
förbättringsåtgärder. Kvalitetsledningssystemet
innefattar beskrivningar över vem som ansvarar
för vad och tar sin utgångspunkt i Carema
Cares kvalitetspolicy där omsorgstagare och
närstående står i centrum.
Ansvaret för att nå uppsatta kvalitetsmål är
fördelat dels centralt med VD som högsta
ansvarig med stöd från kvalitetsavdelningen,
dels lokalt med respektive verksamhetschef som
ansvarig för att säkra en god kvalitet ute på alla
enheter. I uppgiften ingår även att säkerställa
att rätt kompetens finns på plats samt att rutiner
och arbetsprocesser efterlevs.
|
13
14
Del II: Mätning
Endast genom att ständigt mäta våra resultat vet
vi hur vi kan fortsätta att förbättra verksamheten. Carema Care genomför därför kontinuerligt en rad olika kvalitetsmätningar för att fånga
upp synpunkter och förbättringsförslag från
omsorgstagare, närstående, uppdragsgivare och
medarbetare. Mätningarna sker exempelvis
genom enkäter och egenkontroller. Även
avvikelsehantering och kvalitetstillsyner är
viktiga verktyg för att mäta den upplevda
kvaliteten ute i verksamheterna.
Interna kvalitetstillsyner – grunden
i Carema Cares kvalitetsmätningar
Carema Cares kvalitetsutvecklare, alla med
motsvarande MAS-kompetens (medicinskt
ansvarig sjuksköterska), är en del av den oberoende kvalitetsavdelningen och har till uppgift
att besöka samtliga av Carema Cares enheter för
att genomföra så kallade kvalitetstillsyner.
Tillsynerna har två syften, kontrollerande och
stödjande. Kvalitetsutvecklarna kontrollererar
en rad faktorer som bland annat innefattar
bemötande av omsorgstagare, medarbetarnas
värderingar samt hur väl fastställda rutiner och
lagkrav följs. Besöken är en viktig faktor i
utvecklingsarbetet eftersom kvalitetsutvecklarna
har möjlighet att prata med omsorgstagare,
medarbetare och närstående och kan på så vis
direkt ta del av deras synpunkter.
Efter granskningen har kvalitetsutvecklaren till
uppgift att stödja utvecklingsprojekt samt ge
löpande råd till chefer och övriga medarbetare.
Den interna kontrollen resulterar i ett sammantaget index som bygger på poängvärdet för
respektive område, exempelvis; kost och måltider, hälso- och sjukvård, dokumentation,
omsorg och introduktion av nyanställda. Detta
så kallade Qualimax-index är ett av de nyckeltal
som varje månad rapporteras till Carema Cares
ledning och styrelse.
Efter genomförd kvalitetstillsyn återkopplar
kvalitetsutvecklarna resultatet av tillsynen till
verksamhetschefen. Resultat och möjliga
förbättringsområden dokumenteras i Q-maxit.
Berörda chefer kan då direkt se om och i så fall
vilka kvalitetsbrister som uppdagats. Kvalitetsutvecklaren framför även förbättringsförslag
som beskriver hur saker kan utvecklas baserat
på goda erfarenheter från andra verksamheter.
Kvalitetsutvecklarna leder även uppföljningsarbetet och säkerställer att eventuella brister har
åtgärdats inom den förutbestämda tidsramen.
De genomför dessutom regelbundna kvalitetsuppföljningsmöten med affärsområdes-, regionoch verksamhetschefer.
Ett kvalitetsledningssystem i framkant
Oberoende granskning är en viktig del även inom
ramen för kvalitetsledningssystemet. I december
2011 lät Carema Care det oberoende analys- och
revisionsföretaget Ernst & Young göra en utvärdering av Qualimax. Syftet med utvärderingen var att
ta reda på hur Carema Care styr sitt kvalitetsarbete
samt om kvalitetssystemet uppfyller de krav som
ställs i tillämpliga lagar och föreskrifter.
I Ernst & Youngs utvärdering av Carema Cares
kvalitetssystem kom de bland annat fram till
följande: ”Carema Cares kvalitetsledningssystem
har en mer välutvecklad struktur än merparten av de
ledningssystem vi sett i liknande verksamheter.
Kvalitetsledningssystemet är dessutom en mycket
bra grund för att den kvalitet som skapas i verksamheten ska kunna bli ledande i branschen.”
Gällande rapportering av avvikelser framgår även
att: ”Avvikelsehanteringen är standardiserad och väl
känd på enheterna där också en god rapporteringskultur i de flesta fall präglar verksamheten.”
Utvärderingsföretagets, Ernst & Youngs, sammantagna bedömning av Qualimax lyder som
följer: ”Vår sammantagna bedömning är att kvalitetsledningssystemet är utformat så att om det
tillämpas fullt ut gör att Carema Cares verksamheter
uppfyller de krav som ställs i tillämpliga lagar och
föreskrifter på god kvalitet och säker vård.
Kvalitetsledningssystemet är dessutom en mycket
bra grund för att den kvalitet som skapas i verksamheten ska kunna bli ledande i branschen.”
Månatlig
kvalitetsuppföljning
VD
Månatlig
Affärsområdeschef
Månatlig
Regionchef
Kvalitetsavdelningen
Egenkontroll
Allvarlig avvikelse
Kvalitetstillsyn
MAS
VERKSAMHETEN
Verksamhetschefer / gruppchefer / övriga medarbetare
Kvalitetsråd
Ledningsgrupp
APT
Carema Cares process för kvalitetsarbete samt uppföljning, stöd och utveckling av verksamheten (streckad linje
indikerar stödfunktioner).
Egenkontroll – chefer identifierar egna
förbättringsområden
Avvikelser – löpande dokumentation av
verksamhetsutvecklingen
Två gånger per år genomför samtliga verksamhetschefer en så kallad egenkontroll. Denna
består av ett hundratal enkätfrågor som är
anpassade till respektive verksamhetsform, med
andra ord skiljer sig frågorna åt mellan äldreomsorg och funktionsnedsättning. Genom en
grundlig genomgång av verksamheten via
enkätfrågorna identifieras förbättringsområden
i den egna verksamheten. När verksamhetschefen identifierar något som behöver förbättras
kan denne omedelbart påbörja det faktiska
förbättringsarbetet och dokumentation av
förbättringsarbetet i förbättringsloggen.
Hantering av avvikelser är utgångspunkten för
Carema Cares systematiska kvalitetsarbete och
arbetet med ständiga förbättringar och verksamhetens utveckling dokumenteras löpande.
Det förebyggande arbetet, som sker genom
riskanalyser, är avgörande för att fel inte ska
inträffa.
Arbetet med ständiga förbättringar involverar
samtliga medarbetare och är ett resultat av att
åtgärder samt erfarenheter återkopplas till
verksamheten bland annat genom kvalitetsråd
och arbetsplatsträffar (APT). Du kan läsa mer
om Carema Cares systematiska arbete med
avvikelsehantering på sid (41 i slutlig layout).
|
15
| Fakta om Carema Care
Egenkontroll
– verksamhetschefernas verktyg för
att identifiera förbättringsområden
Intervju med Suzanne Habra, verksamhetschef
på Lindegård i Bromma.
Hur går egenkontrollen till och vem utför den?
”Egenkontrollen är ledningens verktyg för att se
att verksamheten arbetar med rätt saker för att
förbättras och utvecklas. I egenkontrollen
säkerställer jag att alla rutiner för vårt arbete
inom Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och
Socialtjänstlagen (SOL) fungerar och granskar
hur vi lever enligt vårt koncept och riktlinjer om
till exempel social dokumentation. Det är också
ett sätt att visa våra uppdragsgivare, alltså
kommunerna, vad vi levererar.
Egenkontrollen består av ca 170-190 frågor som
ska besvaras två gånger per år. Det är jag i
egenskap av verksamhetschef som går igenom
alla frågor men för att svara på dem måste jag
såklart kontrollera med mina medarbetare med
jämna mellanrum – det är ingen ”one man
show”. Nu är jag legitimerad sjuksköterska och
har därför fullständig koll på frågor som rör HSL
men i de fall en verksamhetschef inte är det
behövs naturligtvis också hjälp av medarbetare
med den kompetensen.”
Hur ser du på egenkontrollen, fungerar den?
”Egenkontrollen är, rätt använd, ett fantastiskt
bra verktyg för att få en överblick över vad som
fungerar bra samt vad som finns, respektive inte
finns, på plats i en verksamhet. Extra bra har jag
upplevt det vara när jag har tagit över en verksamhet – helt ny för Carema eller där jag helt
enkelt bara varit en ny chef. När jag har gått
igenom alla frågor kan jag lätt dra ut en översikt
och i rubrikform se vad jag och mina medarbetare behöver fokusera på primärt.
Det är också väldigt bra att kontrollen görs två
gånger per år eftersom frågorna hela tiden
förändras och utvecklas vilket gör att genomgången blir kvalitativt bättre eftersom man inte
fastnar i gamla rutinsvar.”
Foto: Caroline Tibell
16
fantastiskt verktyg för att styra en verksamhet åt
rätt håll rent kvalitetsmässigt.”
Hur hänger egenkontrollen ihop med hantering av avvikelser och Förbättringsloggen?
Hur har du som verksamhetschef koll på allt
som händer?
”Jag flyttar själv de delar vi behöver arbeta med
i Egenkontrollen till Förbättringsloggen. När
mina medarbetare får in klagomål så kan de
själva föra in detta i avvikelsesystemet. Om det
är en avvikelse av den arten att en rutin behöver
skapas eller revideras förs avvikelsen också in i
förbättringsloggen för vidare bearbetning.
Samtliga avvikelser graderas och i de fall en
avvikelse visar sig vara allvarlig, grad fyra eller
mer, så måste detta rapporteras till mig inom två
dagar. Då vidtar jag alla steg som ska göras för
att ta saken vidare.”
Har du upplevt skillnad mellan hur egenkontrollen används i olika verksamheter?
Hur fungerar uppföljningen av allt som
kommer fram vid egenkontroll och
avvikelsehantering?
”Ja det har jag absolut. Det har hänt att jag fått
gå in som verksamhetschef i nya verksamheter
där rutiner ska sättas för första gången eller
verksamheter som har haft problem på ett eller
annat sätt. Inte sällan har det då hänt att jag har
gått igenom egenkontrollen och ändrat status på
frågor som felaktigt indikerat att ett eller annat
funnits på plats som visat sig inte stämma.
Egenkontrollen kan såklart, precis som alla andra
verktyg, användas felaktigt eller inte sanningsenligt. Men används den rätt är den verkligen ett
”Uppföljning och avslut görs av en person med
lämplig kompetens. Gäller det exempelvis ett
läkemedelsfel ska någon av våra legitimerade
sjuksköterskor följa upp vad som hänt och om
någon exempelvis har fallit så vill jag att det ska
följas upp och utredas av arbetsterapeuten eller
sjukgymnasten. Det är jag som verksamhetschef
som har det yttersta ansvaret för att kontrollera
att allt följs upp och avslutas i såväl egenkontrollen, avvikelserapporteringssystemet och
förbättringsloggen.”
Del III: Förbättring
Arbetet med ständiga förbättringar är en
grundläggande del av Carema Cares kvalitetsarbete. Förbättringsarbetet bygger både på dialog
och löpande dokumentation. Dialogen sker dels
internt – mellan medarbetare och chefer, såväl
som mellan kvalitetsavdelningens representanter och medarbetare på varje enhet – dels med
vår omvärld. Utöver omsorgstagare och närstående är det även viktigt att ha en löpande och
öppen dialog med våra uppdragsgivare runtom
i landet.
Kvalitetsrådet – systematiskt förbättringsarbete på verksamhetsnivå
På alla Carema Cares verksamheter finns ett
lokalt så kallat kvalitetsråd. I kvalitetsrådet ingår
verksamhetschef, enhetens ledningsgrupp,
representanter från de olika yrkesgrupperna
som sjuksköterskor och undersköterskor.
Kvalitetsrådet är, förutom ledningsgruppen, det
viktigaste forumet för att systematiskt utveckla
verksamheten. Inför kvalitetsrådets möten kan
alla medarbetare ge förslag till förbättringsåtgärder som sedan diskuteras i kvalitetsrådet.
Återkoppling sker via arbetsplatsträffar för att
säkerställa att medarbetarna är delaktiga.
Exempel på ärenden som kan hanteras i
kvalitetsrådet:
• Utvärdering av kvalitetsmätningar och
förbättringsåtgärder
• Uppföljning av avvikelser och klagomål som
är av särskild betydelse (merparten hanteras
löpande i processer för avvikelser)
• Kvalitetsbrister och förbättringsförslag som
uppdagats vid kvalitetstillsyner
• Synpunkter och påpekanden som framkommit vid tillsyner från till exempel arbetsmiljöverket och uppdragsgivare
• Utvärdering av kvaliteten på den dokumentation som finns på enheten
Kvalitetsrådet prioriterar och följer upp alla
förbättringsåtgärder, både nya och pågående,
med hjälp av förbättringsloggen.
Dialog med uppdragsgivaren – del i det
lokala förbättringsarbetet
Verksamhetschefen har även regelbundna
möten med uppdragsgivaren för att fånga upp
eventuella förbättringsområden. Själva förbättringsarbetet sker och dokumenteras lokalt på
enheten.
|
17
Kvalitetsrådet är, förutom ledningsgruppen, det viktigaste forumet för att
systematiskt utveckla verksamheten.
Rapporteringsskyldighet – del i Carema
Cares arbete med ständiga förbättringar
Alla medarbetare inom omsorgen i Sverige har
rapporteringsskyldighet enligt gällande lag,
vilket Carema Care uppmuntrar. Avvikelser följs
upp för att identifiera avsteg från det vi har
lovat, för att upptäcka fel utifrån fastställda
rutiner samt övriga avvikelser från uppsatta mål
och krav. Alla avvikelser dokumenteras och tas
med uppföljningsarbetet i syfte att säkerställa
att det inte upprepas på nytt. Varje enskild
avvikelse följs upp, dokumenteras och analyseras under överseende av verksamhetschefen.
Uppföljning av avvikelser är en del av det
ständiga förbättringsarbetet.
Förbättringsloggen – process för
systematiska förbättringar
Förbättringsloggen är Carema Cares verktyg för
dokumentation av det löpande kvalitets- och
förbättringsarbetet. Förbättringsloggen gör det
möjligt för verksamhetscheferna att systematisera utvecklingsarbetet vid varje enhet.
Förbättringsloggen är även ett bra verktyg i
samverkan med våra uppdragsgivarare där vi på
ett transparent och tydligt sätt kan visa på
pågående utvecklings- och förbättringsåtgärder.
Något som stärker och utvecklar det lokala
erfarenhetsutbytet mellan Carema Care och
våra uppdragsgivare.
Q-maxit – Carema Cares system
för löpande kvalitetsuppföljningar
Alla enheter inom Carema Care använder det gemensamma IT-systemet Q-maxit för kvalitetsuppföljning.
Q-maxit är särskilt anpassat för ett effektivt kvalitetsuppföljnings- och förbättringsarbete på lokal och central
nivå. Alla verksamheter registrerar avvikelser, klagomål,
egenkontrolls- och kvalitetstillsynsprotokoll. Dokumentationen sker enhetligt och systematiskt i en gemensam
databas. Förbättringsloggen, där dokumentation av det
systematiska kvalitetsarbetet sker, är en del av Q-maxit.
Sammantaget skapar detta nytta och struktur i form av:
• snabbt avhjälpande av fel
• underlag för kvalitetsrådens förbättringsarbete
• beslutsunderlag för ansvariga chefer
• information till uppdragsgivare
18
Externa kontroller och tillsyner
Förbättringsaktiviteter
initierade av medarbetare
på enhet
Kvalitetstillsyn
FÖRBÄTTRINGSLOGGEN
Avvikelser, synpunkter
och klagomål
Egenkontroll
Illustrationen visar hur Carema Cares förbättringslogg fungerar. Eventuella
avvikelser eller förslag på förbättringar, oavsett var de finns rapporteras in till loggen.
Loggen ger ansvarig regionchef en god överblick och möjlighet att följa upp verksamhetens systematiska förbättringsarbete i realtid då den ständigt uppdateras.
Del IV: Dokumentation och
processer
Dokumentation och processer är den del av
kvalitetsledningssystemet som beskriver hur vi
arbetar med omsorgstagarnas individuella
dokumentation enligt hälso- och sjukvårdslagen, socialtjänstlagen samt lagen om stöd och
service till vissa funktionshindrade.
Riktlinjer, rutiner och checklistor
– skapar tydliga och säkra processer
Processer inom Carema Care beskrivs tydligt i
form av koncept, riktlinjer och checklistor.
Dessa finns lättåtkomliga för alla medarbetare
på Carema Cares intranät. Riskanalyser och
olika bedömningsinstrument regleras i riktlinjerna. Dessutom har alla verksamheter lokalt
anpassade rutiner för exempelvis läkemedelshantering, läkarsamverkan och brandskyddsregler. I allt arbete med denna typ av dokument är
vi mycket noga med att tillämpa den systematik
som krävs för de ISO-certifieringar vi innehar.
Riskanalys – för att på förhand
undvika avvikelser
Fortlöpande görs bedömningar av risker som
kan medföra brister i verksamhetens kvalitet på
alla nivåer. För den enskilda verksamheten sker
dessa bedömningar i kvalitetsrådet.
Identifierade risker och förebyggande åtgärder
dokumenteras sedan i förbättringsloggen. För
att förebygga skador för den enskilde omsorgstagaren sker alltid riskbedömningar till exempel
kring självskadebeteende, hot och våld, sår, fall
och undernäring. På så sätt kan vi sedan lägga
upp bästa möjliga omsorg utifrån individens
olika förutsättningar.
|
4. Nyinrättade kvalitetsfunktioner
under 2011 och 2012
Under 2011 och första hälften av 2012 har fyra
nya kvalitetsfunktioner inrättats i Carema Care.
Funktionernas syfte är att ytterligare stärka vårt
kvalitetsarbete. För Carema Care är det centralt
att allt vi gör kontrolleras och granskas. De nya
funktionerna stärker vår interna granskning
och på så sätt är vi övertygade om att vårt
kvalitetsarbete blir bättre, säkrare och effektivare. Därtill har vi även förstärkt kvalitetsavdelningen ytterligare genom att utöka antalet
kvalitetsutvecklare med en tredjedel som ett led
i att tillföra extra resurser till kvalitetsuppföljning och genomförandet av
förbättringsåtgärder.
Funktion med ansvar för
att granska granskningen
En viktig del i vårt kvalitetsarbete är att säkerställa att alla delar av verksamheten följer de
lagar och regelverk som gäller. Detta är en
förutsättning för att myndigheter, uppdragsgivare, omsorgstagare och närstående ska känna
sig trygga.
Under 2012 har kvalitetsarbetet ytterligare
förstärkts genom en kompletterande granskningsfunktion, en så kallad Compliance Officer.
Funktionen, vilken närmast kan kallas för
regelansvarig på svenska, ansvarar i första hand
för att granska granskningen genom att säkerställa att gällande lagar och regelverk implementeras, efterlevs och kontrolleras inom alla
delar av Carema Care. Eventuella brister
rapporteras direkt till ledning och VD som
fattar beslut om förbättringsåtgärder. En viktig
del i denna granskande funktion är att säkerställa att föreslagna och beslutade förbättringsåtgärder genomförs.
Granskningsfunktionen har också till uppgift
att vara ett stöd till alla medarbetare inom
Carema Care genom att informera om gällande
regelverk samt kontrollera att interna regler och
riktlinjer, som stöttar regelverken, löpande
uppdateras och efterföljs.
19
20
| Nyinrättade kvalitetsfunktioner under 2011 och 2012
Etikombudsmannen
En fungerande arbetsplats bygger på att det
finns en öppen och ärlig dialog mellan chef och
medarbetare. Tyvärr vet vi alla att det inte alltid
fungerar. Ibland kan exempelvis dialogen med
de närmsta cheferna brista eller av andra
anledningar inte kännas som ett bra alternativ.
För att medarbetarna alltid ska ha en funktion
att vända sig till, även när samarbetet med ens
närmsta chef inte stämmer, har vi inrättat en ny
funktion – en så kallad Whistleblower-funktion.
Vi har valt att kalla det ”Etikombudsmannen”.
Etikombudsmannen inrättades i december
2011. Dit kan medarbetare vända sig, anonymt
om man så önskar, och framföra sina åsikter
eller ställa frågor om exempelvis etiska frågor
som man stött på i arbetet. Etikombudsmannen
ansvarar för att:
• registrera alla anmälningar och säkerställa
att relevanta åtgärder vidtas
• regelbundet redovisa till styrelsen vilka
anmälningar som inkommit och vilka
åtgärder som vidtagits
• aktivt arbeta med att förbättra rutiner och
processer med syfte att höja kvaliteten och
minska risker för avvikelser mot våra etiska
riktlinjer
Kundombudsman
– en lättillgänglig röst
som för kundernas talan
Hösten 2011 instiftade Carema Care en ny roll,
kundombudsman, för att göra det lättare för
våra omsorgstagare och deras närstående att
ställa frågor och framföra klagomål eller
synpunkter.
Kundombudsmannen tillhör Carema Cares
kvalitetsavdelning och har en oberoende
ställning från våra övriga verksamheter.
Befattningen står i direkt kontakt med ledningen och har mandat att driva alla frågor
relaterade till omsorgstagare. Målsättningen är
att alla frågor – stora som små – ska behandlas
så snabbt som möjligt.
Det är vår övertygelse att genom att erbjuda
omsorgstagare, närstående och medarbetare en
stark röst så kan vi tillsammans arbeta för att
kontinuerligt utveckla och förbättra kvaliteten
dag för dag.
Chefsläkare
– med ansvar för både
vård och omsorg
Under 2012 har en chefsläkare för både vård
och omsorg tillsatts. Chefsläkarens uppgift är
dels att vara rådgivare till ledningen i komplexa
medicinska frågor, dels att aktivt delta i det
dagliga förbättringsarbetet. Utöver att fungera
som en särskild kompetens när det gäller god
och säker vård av våra omsorgstagare kommer
även chefsläkaren att arbeta gentemot externa
myndigheter och samarbetspartners, exempelvis
läkarorganisationer. Chefsläkarens främsta
uppgift är att ansvara för en hög medicinsk
kvalitet men även att hantera frågor som rör
läkarrekrytering och ST-samordning samt
forskning och utveckling.
Carema Cares kundombudsman
Vilken är din främsta uppgift som
kundombudsman?
”Jag har arbetat inom omsorgen i många år och
vet att det finns ett behov hos både omsorgstagare och deras närstående att kunna vända sig
med sina tankar och funderingar till en part som
är frånkopplad verksamheten. Min viktigaste
uppgift är att finnas till för de som kontaktar mig
och att se till att de får svar på sina frågor, eller
återkoppling om det är något annat de haft på
hjärtat. Ibland vill den som tar kontakt vara
anonym och det går självklart också bra.”
Foto: Knut Koivisto
En av dem som är en del av Carema Cares
kundombudsmannafunktion är Sara. Hon har en
gedigen erfarenhet från både omsorgsyrket och
Carema Care.
Oavsett vad det är för typ av frågor så noterar
jag dem och utreder i den mån det är möjligt.
Jag informerar alltid ledningen, ser till att
verksamheten får veta vad som händer och
återkopplar till anmälaren om de så önskat.”
Tveka inte att ta kontakt med Carema Cares
kundombudsman om du har frågor eller
funderingar som vi kan hjälpa till att besvara.
Lättast nås vi på telefon 08-410 90 510 samt
per e-post: [email protected]
Vad är det för frågor som kommer in och hur
hanterar du dem?
”Frågorna varierar oerhört. Vissa har ingen
specifik fråga utan vill helt enkelt ge ris eller ros
till en viss verksamhet eller branschen generellt.
Carema Cares chefsläkare
Intervju med Jörgen Månsson,
chefsläkare inom Carema Care
”Jag har sedan tidigare varit chefsläkare inom
Carema Sjukvård och utökar nu mitt anvarsområde till att även innefatta omsorgsfrågor med
medicinsk anknytning inom Carema Care.
Eftersom många frågor som rör patientsäkerhet
uppstår i gränssnittet mellan vård och omsorg
ser jag det som väldigt positivt att dessa områden förs närmare. En viktig uppgift är att skapa
ett enhetligt patientsäkerhetsarbete inom
Carema. I egenskap av chefsläkare kommer jag
främst att tillföra medicinsk kompetens i frågor
som rör Carema Cares verksamheter.”
Hur ser du på din roll som chefsläkare?
”Min roll är rådgivande inom hälso- och
sjukvårdsfrågor. Jag avropas från affärsområdescheferna men finns också tillgänglig för
verksamheterna samt för kvalitetsavdelningen
och kvalitetsutvecklarna. Jag arbetar fortfarande
10 procent som distriktsläkare på Carema
Husläkarna i Kungsbacka, vilket är en fördel då
den praktiska erfarenheten alltid finns nära till
hands och kan appliceras på situationer som kan
inträffa i vården och omsorgen. ”
Foto: Knut Koivisto
Hur kan chefsläkaren stärka kvalitetsarbetet?
Vad är ditt fokus för 2012?
”Ett prioriterat område utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv är att titta närmare på hantering
av läkemedel för att hela tiden minimera sannolikheten för att misstag uppstår. Jag kommer
även fortsatt att arbeta med olika forskningsoch utvecklingsprojekt, där min erfarenhet som
docent och handledare av doktorander förhoppningsvis kan användas till att koordinera och
initiera nya forskningssamarbeten. Ett exempel
är ett nytt samarbetsprojekt med inriktning på
demens som vi har börjat titta på tillsammans
med Umeå universitet och geriatriken på
Universitetssjukhuset i Umeå. Demens är en
sjukdom som berör många av våra omsorgstagare och deras närstående och det känns mycket
givande att ta detta projekt vidare.”
|
21
Foto: Knut Koivisto
|
5. Medarbetarna är nyckeln
till en kvalitativ omsorg
Carema Care ska uppfattas som ett kvalitetsföretag av omsorgstagare, närstående, uppdragsgivare och medarbetare. Vi anser att kvalitet
uppstår i mötet mellan medarbetarna och
omsorgstagare ute på enheterna – därför är
våra medarbetare den enskilt viktigaste resursen
i vårt kvalitetsarbete. Allt börjar och slutar med
medarbetarna, deras betydelse är helt avgörande för omsorgens kvalitet.
Vi vill i detta kapitel visa hur vi arbetar för att
skapa en positiv arbetsmiljö som bidrar till att
höja kvaliteten för våra omsorgstagare.
Nöjda och friska medarbetare
ger bättre omsorg
Medarbetare som känner engagemang och
delaktighet i organisationen motiveras till att
göra ett bra jobb. Vi strävar därför efter att alla
Carema Cares medarbetare ska känna att de är
med och påverkar sin egen arbetssituation.
Genom att vara delaktiga i exempelvis kvalitetsråd, arbetsplatsträffar och förbättringslogg ges
medarbetarna reellt inflytande i utvecklandet av
Carema Care.
Grunden för att medarbetare ska trivas och
skapa en god miljö, där även våra omsorgstagare känner sig väl omhändertagna, läggs
genom en bra arbetsmiljö. Därför arbetar vi
aktivt med att främja hälsa och förebygga ohälsa
och sjukskrivningar. Alla medarbetare erbjuds
exempelvis friskvårdsbidrag. Många av våra
arbetsplatser erbjuder dessutom undervisning i
frågor om stress, motion och rökning. Målet är
att förbättra hälsan hos alla medarbetare. Om
någon av våra medarbetare sjukskriver sig
försöker vi att hjälpa henne eller honom på
bästa möjliga sätt, bland annat genom att
erbjuda effektiv rehabilitering.
Arbetssätt för en god arbetsmiljö
Genom att systematiskt utvärdera och följa upp
arbetet på verksamheterna strävar vi efter att
ständigt förbättra och utveckla en god arbetsmiljö. Arbetsmiljön utvärderas kontinuerligt
genom ett nära ledarskap, utvecklingssamtal,
skyddsrond, arbetsplatsträffar, avvikelserapportering och enkäter.
Utifrån resultaten av undersökningarna görs
löpande bedömningar av eventuella arbetsmiljörisker. För dessa tas en separat handlingsplan
fram där det tydligt framgår vad som ska göras,
när det ska följas upp och vem som ansvarar för
genomförandet.
Förutsättningar för att kunna skapa den bästa
arbetsmiljön är att verksamheternas mål är klart
definierade och väl kända för alla som omfattas.
Därutöver är det viktigt att arbetsmiljöarbetet är
en angelägenhet för alla och sker i samverkan
mellan medarbetare och chefer. Dessutom har
samtliga medarbetare ansvar för att följa
företagets värderingar och därmed bidra till en
god arbetsmiljö.
Under 2011 satsade Carema Care
17 miljoner på kompentensutveckling av samtliga
medarbetare, under 2012
utökar vi satsningen.
Medarbetarnas utveckling
i centrum
Vi tar till vara medarbetares kompetens genom
aktiv kompetensutveckling. Det är viktigt att
våra medarbetare ständigt ges kompetensutveckling, för deras egen skull såväl som för
Carema Care som företag. Därför erbjuder vi
vidareutbildningar och kompetensutveckling
samt olika ledarskapsprogram som även säkerställer att cheferna utvecklas.
Carema Care erbjuder i dagsläget ett femtiotal
olika utbildningar till våra medarbetare. Det
handlar om såväl grundläggande utbildning i
våra värderingar och arbetssätt till fördjupade
utbildningar och kompetensutveckling inom
23
24
| Medarbetarna är nyckeln till en kvalitativ omsorg
varje verksamhetsområde såsom demens- eller
missbruksvård samt ledarskapsutbildningar.
Grunden för vilka utbildningar som medarbetaren ska gå läggs vid de individuella utvecklingssamtalen. Tillsammans med sin chef har
medarbetaren möjlighet att gå igenom sin
arbetssituation och utifrån hans/hennes behov
göra en kompetensutvecklingsplan. Utifrån
denna plan ska sedan medarbetaren och chefen
se till att boka in relevanta utbildningar utifrån
Carema Cares utbud och/eller en extern
partner.
För att säkerställa att alla våra medarbetare får
en gemensam plattform och förståelse för sitt
uppdrag har HR (Human Resource)- och
kvalitetsavdelningen arbetat fram en introduktionskurs som samtliga nya medarbetare
genomför när de börjar sin tjänst hos Carema
Care. En lokal introduktion ska göras på
respektive verksamhet men vi håller också på att
utveckla en webbaserad introduktionsutbildning där bland annat företagets värderingar,
organisation, Qualimax och vikten av kvalitet
behandlas. Genom att göra introduktionen
webbaserad gör vi den tillgänglig för alla
medarbetare, som ges möjlighet att gå igenom
introduktionen i sin egen takt, på den verksamhet där han eller hon arbetar.
Meddelarfrihet är en självklarhet
för Carema Care
För Carema Care är det viktigt att alla medarbetare känner sig fria att uttrycka sina åsikter om
sin arbetsplats. Carema Care tillämpar därför
samma regler som gäller för meddelarskydd
inom offentliga verksamheter. Offentligt
anställda har enligt lag, genom det så kallade
meddelarskyddet, rätt att avslöja missförhållanden till media utan att riskera att deras
identitet efterforskas eller röjs. När offentligt
finansierad vård läggs ut på entreprenad till ett
privat bolag gäller dock inte meddelarskyddet
för medarbetarna per automatik. Det är den
enskilde arbetsgivaren som avgör graden av
öppenhet.
Detta har gjort att vi på Carema Care har tagit
ett eget initiativ för att säkra att våra medarbetare garanteras likvärdiga förutsättningar som
offentligt anställda. Vi har därför, som första
privata omsorgsutförare, skapat en välfungerande modell för meddelarfrihet. Vi har
tecknat ett bindande lokalt kollektivavtal med
de fackliga organisationerna. Avtalet gör det
möjligt att erbjuda medarbetarna likvärdiga
förutsättningar som kommunanställda har vad
gäller meddelarfrihet.
Talent Management – utbildning
av våra framtida ledare
Talent Management syftar till förvalta våra
medarbetares kompetens och drivkraft och att
skapa förutsättningar för individens vidareutveckling inom Carema Care. Programmet kan
liknas vid ett mentorprogram som syftar till att
identifiera och vidareutveckla framtida ledare
inom organisationen. Adepterna är medarbetare som själva sökt till programmet för att de
vill vidareutveckla sig inom företaget.
Programmet består av ledarskapsutbildningar
men även utbildning om Carema Cares värderingar, koncept och medarbetarskap.
Tillsammans med adepten upprättas även en
individuell studieplan för hur denna ska kunna
nå sitt mål, som till exempel att arbeta som
verksamhetschef. Varje adept får en mentor
inom företaget för att ges möjligheten att
tillsammans med sin mentor reflektera över sin
syn på ledarskap och karriärväg.
Caremas Cares avtal
om meddelarfrihet
Carema Care har tecknat ett rikstäckande
lokalt kollektivavtal tillsammans med
Kommunal, Vårdförbundet, Vision och
SACO-förbund, dvs. samtliga fackliga
parter är med Carema Care kring detta
avtal.
I avtalet har vi kommit överens om att
tillämpa meddelarfrihet och att inte
efterforska källan till medias information,
det vill säga våra medarbetare har
likvärdiga förutsättningar som kommunernas personal. Avtalet säkerställer varje
medarbetares rätt att anonymt vända sig
till media.
Talent Management
– utbildning och vidareutveckling
Intervju med Beata Torgersson som går Carema
Cares Talent Management-program. Beata är
leg. sjukgymnast och arbetar som enhetschef
och hälsoinspiratör på Saltsjöbadens Sjukhus.
Varför sökte du Talent Management
programmet?
”Efter att ha arbetat som gruppchef en tid
förstod jag att det fanns möjligheter att personligen utvecklas vidare inom ledarskap/
chefskap genom Carema Cares internutbildningsprogram – något jag tycker känns oerhört
stimulerande. Jag hoppas kunna bidra med en
positiv energi vid kurstillfällena och ser fram
emot den dagen när jag får ett större ansvar
inom Carema Care. Personalansvar är både
givande och utmanande och jag hoppas att
Talent Management-programmet ger mig en bra
bas att gå vidare från, för att utvecklas vidare i
min chefsroll.”
Vad ser du för fördelar med programmet?
”Fördelen är att man får konfrontera sina
värderingar, tankar och känslor med andra i
gruppen. Att analysera olika ledarstilar är
givande och ger nya kunskaper och andra
perspektiv. Vidare tycker jag mentorskap/adept
är ett bra koncept, när det gäller att hitta nya
ledare i organisationen.”
|
25
HR-chefens syn på kvalitetsarbetet
Intervju med Margareta Sööder,
HR-chef Carema Care
Hur skulle du beskriva utgångspunkten för
Carema Cares HR-/personalarbete?
”Varje person vi har i vår omsorg har rätt att få
stöd, service och hjälp som är anpassad utifrån
sina behov. Allt HR-avdelningen gör ska fungera
som en hjälp för att det ska bli så.
Jag tror på individens förmåga – att om vi
skapar rätt förutsättningar för medarbetarna så
kan de tillgodose att kvaliteten på vården och
omsorgen blir hög. Medarbetarna vet bäst vad
som är ”rätt” att göra just hos dem och vilka
specifika behov som finns i just deras
verksamhet.
HR-arbetets två huvudben är ett gott medarbetarskap och ett gott ledarskap. Det goda
medarbetarskapet handlar om att personerna
som arbetar inom omsorgen verkligen ska vilja
vara där, ta ansvar och känna att de gör ett bra
arbete med att hjälpa andra människor. Det goda
ledarskapet handlar om att skapa goda förutsättningar för medarbetarna att lyckas med det.
Där spelar HR-avdelningen en stor roll.”
Hur kan HR motivera medarbetarna
till att fokusera på kvalitet?
”Kvalitet bygger på motivation, att medarbetaren vill vara där han eller hon är och att de vill
vara med och utveckla verksamheten och sig
själva. Vi på HR ska skapa förutsättningar för
delaktighet och initiativtagande på våra verksamheter runt om i landet. Det är otroligt viktigt
för att omsorgen ska kunna sägas ha en hög
kvalitet såväl objektivt som subjektivt.”
Vad är ett kvalitativt bemötande för dig?
”Ett högkvalitativt bemötande bygger på
medarbetare som känner empati, som ser varje
individs individuella behov och gör allt i sin
makt för att hjälpa till. Det handlar om lyhördhet,
att ge bekräftelse, känna förståelse och att ha
respekt för varje individs särart. Mycket har hänt
sedan jag inledde min bana inom vård och
omsorg på 1970-talet. Vi har gått ifrån att ha en
löpandeband-liknande verksamhet som såg vård
och omsorgstagare som en enhet till att fokusera på varje individ. Det har med andra ord
skett en positiv utveckling men det finns fortfarande utrymme att bli ännu bättre.”
Vad är den största utmaningen för er
på HR just nu?
”Eftersom vi är ett stort företag, med verksamheter över hela Sverige, så har vi en ständig
kommunikationsutmaning. Även om det finns
intranät och möjlighet att skicka information via
verksamhetschefer och regionchefer så kan det
vara svårt att nå ut till alla snabbt och träffsäkert. Detsamma gäller arbetet med att fånga
upp alla åsikter, synpunkter och idéer som finns
ute i verksamheterna.
Foto: Knut Koivisto
26
Våra medarbetare bär på fantastiskt mycket bra
och insiktsfullt goda exempel och arbetssätt,
som kan hjälpa till att utveckla omsorgen i fler
verksamheter, men det är inte helt lätt att hitta
lämpliga former för att samla in detta. Det är
någonting vi hela tiden försöker utveckla. I år
tog vi steget att starta en tidning för alla medarbetare i företaget. Den skickas hem till våra
medarbetare varje kvartal för att de i lugn och ro
ska ha möjlighet att läsa om vad som händer i
Carema Care runt om i landet och inspireras av
andra verksamheter och kollegor. En annan
utmaning, som är nationell och inte bara gäller
oss, är den framtida kompetensförsörjningen.
Behoven av ny personal till vården och omsorgen ökar samtidigt som allt färre unga söker sig
till vårdyrket. Där har vi inom såväl privat som
offentlig vård och omsorg ett stort ansvar. Vi
måste tillsammans hitta sätt att locka fler och
rätt personer att söka sig
till yrket.”
|
6. Utvecklingsprojekt och samarbeten
Carema Care vill växa tillsammans med
omsorgstagare, närstående, uppdragsgivare,
medarbetare, frivilligorganisationer och andra
externa samarbetsparter. Vi vill vara med och
satsa på och påverka utvecklingen även utanför
vår egen organisation. Det gör vi bland annat
genom att delta och investera i forskningsprojekt, utbildningsprogram och sponsring av
goda idéer som gynnar de människor vi har i
vår omsorg eller personer med liknande
förutsättningar.
Att bedriva utvecklingsprojekt är viktigt för att
Carema Care ska vara en del av utvecklingen av
svensk omsorg. Att våga testa nytt är också en
förutsättning för att vi ska kunna vara med och
skapa morgondagens omsorg. För det enda vi
vet är att om 50 år kommer omsorgen inte se ut
som den gör idag. Det kommer då inte bara vara
nya preferenser och önskemål från framtidens
omsorgstagare, även själva omsorgen kommer se
annorlunda ut. Hur den kommer se ut vet vi
såklart inte. Därför är det så viktigt att våga testa
nytt, för det är enbart då vi kan upptäcka
kvalitetsförbättrande metoder som vi annars
inte hade tänkt på.
Varje dag pågår olika former av projekt
inom och utom våra verksamheter, som är
tänkta att på ett eller annat sätt bidra till att
förhöja kvaliteten. Det kan till exempel
handla om att vår sjukgymnast på äldreboendet Vendelsögården har börjat erbjuda
styrketräningspass, ett populärt initiativ
som nästan hälften av de boende deltar i.
Vi erbjuder också olika former av
spa-behandlingar, något som visat sig
fungera lugnande och höja det allmänna
välmåendet.
Här följer några mer ingående exempel på
lyckade projekt och samarbeten som vi har
etablerat inom olika delar av vår verksamhet.
Förhoppningen är att på detta sätt också
inspirera andra till liknande satsningar, så att
fler personer som behöver vård och omsorg i
Sverige kan få del av den nytta som den här
typen av satsningar kan ge.
Projekt om neurodegenerativa
sjukdomar i samarbete med
Vinnova
Carema Cares kvalitetspris för bästa verksamhet
gick 2011 till vårdboendet Ljungkullen som
även har medverkar i projektet Tekniska
hjälpmedel för äldre personer med neurodegenerativa sjukdomar. I en åldrande befolkning
ökar förekomsten av åldersrelaterade, neurodegenerativa, tillstånd såsom Alzheimers.
Utgångspunkten för projektet är att underlätta
användandet av ny teknik för att bättre kunna
diagnostisera, men även följa patientens utveckling och ännu bättre kunna reglera medicineringen. Projektet sker bland annat i samarbete
med Vinnova där Ljungkullen medverkar som
diskussionspartner för att bidra med erfarenheter utifrån ett boende- och patientperspektiv.
Projekt Viktor Vinde
– omsorg utifrån de boendes
behov
Två medarbetare på Carema Cares demensboende Älandsgården i Härnösands kommun
initierade 2011 projektet Viktor Vinde som ett
nytt arbetssätt för den egna arbetsgruppen
inom demensvård.
Bakgrunden till projektet var att se om det var
praktiskt möjligt att med hjälp av ett förändrat
synsätt på ett bättre sätt uppmärksamma och
tillgodose varje omsorgstagares behov. Syftet var
att ge personer med demenssjukdom goda
förutsättningar att behålla sin naturliga dygnsrytm samt att skapa en harmonisk miljö där de
äldre ges möjlighet att behålla sin identitet.
Genom bland annat gemensam planeringstid
och en tydligt uttalad vårdfilosofi, har man
uppnått flera positiva förändringar – både för
de äldre som bor på Älandsgården, deras
närstående och medarbetarna.
Exempel på förändringar som projektet resulterade i är att de äldre får vakna i sin egen takt på
morgonen, vilket gör dem mer aktiva på
dagarna samt att de sover bättre på natten.
Medarbetarnas arbetstider har även anpassats
för att bättre svara mot de äldres behov. Sedan
förändringarna infördes har stämningen i
arbetsgruppen blivit mer harmonisk. De äldre
27
28
| Utvecklingsprojekt och samarbeten
sover bättre och det totala behovet av lugnande
medel och sömntabletter har också minskat.
Ytterligare exempel på anpassning utifrån de
boendes behov är att tvätt och städning i
huvudsak sker på nätterna då de äldre sover,
detta för att fokus under dagtid ska kunna ligga
mer på varje boende.
En medarbetare beskrev det som att personalen
numera anser att den viktigaste sysslan är att
finnas till och skapa lugn och ro. Att bara sitta
tillsammans med de boende anses som en
mycket viktig arbetsuppgift eftersom det leder
till lugn och ro bland de gamla. De boende
tenderar att dras till den medarbetare som
exempelvis sitter i soffan, vilket skapar förutsättningar för gemensamma aktiviteter, samtal och
gemenskap. Samtidigt kan andra medarbetare
ägna sig åt nödvändiga praktiska sysslor utan att
bli avbrutna av oroliga gamla, något som i sin
tur gör arbetet smidigare.
Projektet är idag avslutat men medarbetarna
har många nyttiga erfarenheter som även
fortsatt anammas i det dagliga arbetet.
På Spåret – värdighetsgarantin
omvandlad i praktiken
Forskning visar att vi blir mer och mer olika ju
äldre vi blir. Därför är det viktigt att vår grunduppfattning om människan tar hänsyn till detta.
Carema Care har tagit initiativ till en antologi
om kvalitet i äldreomsorgen. Boken – som heter
På Spåret – tar avstamp i regeringens utredning
av en värdighetsgaranti år 2008.
Värdighetsgarantin ligger i sin tur till grund för
den Nationella Värdegrund som alla kommuner
per 2012 har fått i uppdrag av regeringen att
implementera. Regeringens värdegrundsgaranti
innebär helt enkelt större krav på alla som
bedriver verksamhet att agera med respekt i alla
tänkbara situationer som kan uppstå inom
äldreomsorgen. Carema Care arbetar intensivt
med att efterleva värdighetsgarantin och att
bidra till att utveckla den på bästa möjliga sätt.
Varje kapitel behandlar en av de 12 punkter
som finns i värdighetsgarantin från 2008.
Bokens 13 kapitel är skrivna av sju olika författare: Thorbjörn Larsson, regeringens utredare
av Värdighetsgarantin, Yngve Gustavsson,
professor i geriatrik, Erik Blennberger, forskningsledare, docent och teolog. Dr, Anna
Whitaker, docent, Kristina Telerud, diakon och
f.d. socialchef, Jonas Sandberg, docent och
forskare samt Gunilla Larsson, skolpraktiker
och konsult runt värdegrundsfrågor inom
utbildningsområdet.
De olika kapitelförfattarna tar upp olika
aspekter av Värdighetsgarantin, som exempelvis
bemötande, rätt till en privat sfär, självbestämmande, delaktighet, individanpassning, trygghet, kvalitet, närståendes viktiga roll, gemenskap och kultur. Efter varje kapitel finns frågor
som kan användas för att diskutera i grupp
bland medarbetarna eller för att hjälpa var och
en att reflektera över frågor som; ”hur gör jag?”,
”varför gör jag just så?”, ”kan jag göra eller
tänka annorlunda?”.
Boken håller just nu på att delas ut till våra
medarbetare inom äldreomsorgen. Syftet är att
boken ska kunna fungera som ett stöd i det
dagliga arbetet och leda till en bättre omsorg
för alla våra omsorgstagare.
Utvecklingsprojekt och samarbeten
Silviahemscertifiering
– utbildning inom demensvård
Forskningsprojekt inom
Carema Care satsar mycket på att ständigt
utveckla och kompetensutveckla verksamheterna i organisationen. En stor och viktig
satsning är Silviahemscertifiering av demensboenden runt om i landet. Målet är att kunna ge
bästa möjliga livskvalitet för demenssjuka och
deras anhöriga.
Under 2011 ingick Carema Care och docent
Anita Bengtsson-Tops vid Kristianstad Högskola
ett forskningssamarbete med inriktning på
psykisk funktionsnedsättning. Forskningsprojektet går under benämningen DABS
(Delaktighet, Aktivitet, Bemötande och Social
interaktion). Upplägget är sådant att de boende
och medarbetare som är med i studien också får
vara med och påverka vad som behöver utvärderas och vad som anses vara problemområden.
Silviahemscertifieringsutbildningen är en
specialutbildning inom demensvård som har
genomförts på flera av Carema Cares verksamheter. På vissa boenden, som är nästan helt
inriktade på demensvård, har vi låtit utbilda
samtliga medarbetare. På andra har vi provat
med att utbilda en medarbetare hos
Silviasystrarna, som sedan i sin tur delar med
sig av sin kunskap på boendet. Båda tillvägagångssätt har visat sig vara mycket lyckade för de
boende och responsen har varit god från såväl
medarbetare som närstående.
Exempel på boenden som har genomgått den
heltäckande Silviahemscertifieringen är
Stigslunds och Sjätte Tvärgatans äldreboenden i
Gävle. Där har samtliga undersköterskor och
vårdbiträden som arbetar med demensavdelningarna på de båda boendena deltagit
i utbildningen. Dessutom har samtliga gruppchefer, sjuksköterskor, aktivitetsansvariga samt
Stigslunds verksamhetschef genomgått
utbildningen.
Silviautbildningen har bidragit
till att våra medarbetare
reflekterar på ett nytt sätt över
vad som händer med äldre som
har demens och jag kan se hur
Silviautbildningens palliativa
vårdfilosofi kommer de boende
till nytta dagligen. Vi har till
viss del fått en helt ny typ av
omsorg, en djupare sådan. Det
har också gett ökad arbetsglädje,
något som också smittar av sig
på våra boende.
Bo Österholm, verksamhetschef
på Stigslunds Äldreboende.
Studierna kommer att genomföras på ett urval
av Carema Cares enheter och Carema Care är
också med som finansiär. Utifrån ett forskningsperspektiv är målsättningen att bidra till att höja
kvaliteten inom omsorgen genom så kallad
aktionsforskning. Docent Anita Bengtsson-Tops
hoppas att samarbetet även ska bidra till ökad
förståelse för alla de aktörer som arbetar med
omsorg, någonting som kommer att gagna både
omsorgstagare och vårdgivare i stort.
Anita Bengtsson-Tops har ett gott renommé och
en lång meritlista med publicerade artiklar
inom sitt forskningsområde. Det faktum att
Bengtsson-Tops har solid erfarenhet av fältstudier har också gjort att Carema Care är trygga
med att verksamheten och våra boende inte
störs av studien.
Samarbeten med
frivilligorganisationer
I våra verksamheter samarbetar vi ofta med
olika frivilligorganisation. Det kan handla om
volontärföreningar, lokala föreningar och
organisationer, Svenska Kyrkan, Röda Korset,
Lions, pensionärsförbunden, FUB, Autism- och
Aspbergerförbundet och andra som anordnar
samlingsstunder, tilldragelser och matnyttiga
samarbeten med och i våra verksamheter, till
gagn för de personer som vi ger vård och
omsorg. Det finns många fina exempel på hur
dessa organisationer och våra medarbetare
samverkar för att skapa en fin och innehållsrik
vardag och helg i våra verksamheter. De fyller
en mycket viktig funktion i samhället och vi är
glada att de vill dela sin uppfinningsrikedom
och värme med oss och våra äldre och yngre
som vi har i uppdrag att ge vård och omsorg.
|
29
30
Unikt samarbete med Ung Omsorg ger socialt mervärde
Carema Care har ett exklusivt samarbete med
företaget Ung Omsorg. Det är ett företag som
startats av ungdomar och enbart anställer
ungdomar, som har i uppdrag att bidra med
social omsorg. Samarbetet innebär att våra
boende och omsorgstagare erbjuds stimulerande möten med ungdomar under helger och
skollov. Ungdomarna som engagerar sig inom
Ung Omsorg får i sin tur kontakt med en generation som de vanligtvis inte har regelbunden
kontakt med. Något som ger ungdomar insikt i
hur ett äldreboende fungerar såväl som genuin
arbetslivserfarenhet.
En grupp om cirka sex ungdomar åker ut till
Carema Cares äldreboenden några timmar i
veckan för att hjälpa de äldre i deras tillvaro,
exempelvis genom att:
• Ta promenader med rullstolsbundna äldre som
har svårt att förflytta sig själva
• Högläsning för de som har försämrad syn
• Anordna aktiviteter i form av allsång,
sällskapsspel, fikastunder och liknande samt
bistå de äldre i dessa aktiviteter, exempelvis
genom att upprepa ord för de som hör sämre,
utföra finmotoriska rörelser som exempelvis
att placera ut bingobrickor.
Samarbetet med Carema har hjälpt oss
att få en långsiktighet i vår
verksamhet. Dessutom så är det roligt
att samarbeta med en partner som har
samma visioner och tankar om
framtidens vård och omsorg.
äldreboenden, från Trelleborg i söder till Gävle i
norr. Carema Care är nationell samarbetspartner
till Ung Omsorg och har varit med och stötta
initiativet sedan 2008. Tack vare det omfattande
samarbetet har Ung Omsorg snabbt kunnat
utveckla sin organisation med teamledare och
regionchefer, liksom sitt arbete med att ständigt
förbättra kvaliteten.
Ungdomarna från Ung Omsorg ersätter naturligtvis inte någon ordinarie personal utan
fungerar som extra resurser som tillför energi
och glädje på våra äldreboenden.
Ung Omsorg i hemtjänsten
Under 2011 inledde Carema Care ett pilotprojekt
tillsammans med Ung Omsorg som innebär att
vi gradvis börjat prova på att erbjuda Ung
Omsorgs tjänster till våra hemtjänsttagare. Att
bo hemma med hemtjänst kan ibland kännas
mer ensamt än att bo på äldreboende. Därför
har vi skapat nya träffpunkter där de som anlitar
vår hemtjänst möter andra i liknande livssituation och samtidigt får träffa och hitta på saker
med ungdomar från Ung Omsorg.
Ung Omsorg testas på gruppboende
Under 2012 har ett pilotprojekt också inletts inom
funktionsnedsättningsområdet, på några gruppbostäder i Halmstad. Det var mycket uppskattat
bland de boende och kommer därför att utökas
till att omfatta fler verksamheter inom funktionsnedsättning under 2012, denna gång i Järfälla.
Benjamin Kainz, en av grundarna av Ung Omsorg
Samarbetet har fallit mycket väl ut och ungdomarnas insatser är mycket uppskattade av såväl
våra äldre som ungdomarna. Vår erfarenhet är
att Ung Omsorg tillför livsglädje och spännande
möten i de äldres vardag. Många äldre blir som
en extra mor- eller farförälder till de yngre och
för många unga är det dessutom ett sätt att
prova sitt intresse för jobb inom vård och
omsorg. Det sistnämnda ser vi som en viktig
samhällsinsats. Som aktör inom äldreomsorgen
känner vi stort ansvar att sprida det fantastiskta i
att arbeta med äldre människor och stimulera
ungdomar till att välja vård och omsorg som
yrkeskarriär. Och just detta gör Ung Omsorg.
Antalet ungdomar som söker sig till Ung Omsorg
är väldigt stort. Idag sysselsätter företaget hela
550 ungdomar på ett stort antal av våra
|
7. Resultat kvalitetsarbetet
Mätning av kvalitet inom äldreomsorg och
funktionsnedsättning utgår i första hand från
vad äldre, boende och övriga som vi möter i våra
verksamheter själva tycker om den vård och
omsorg som de får. Kvalitetsbegreppet är brett
med många olika uppfattningar om vad det står
för. Vi utgår ifrån en uppdelning i objektiv och
subjektiv kvalitet.
Vi mäter den objektiva kvaliteten, vilken handlar om att lagar och förordningar efterlevs i våra
verksamheter. Att hålla en hög objektiv kvalitet
är ett minimikrav i vår verksamhet. Mätning av
den subjektiva kvaliteten handlar om att ta reda
på om de vi ger vård och omsorg är nöjda med
oss. Vi mäter också nöjdhet hos närstående
eftersom det är viktigt att också de kan känna
sig trygga och nöjda med den omsorg deras
nära och kära får.
Idag finns inget enhetligt nationellt kvalitetsindex. Socialstyrelsen arbetar dock med att ta
fram metoder för att kunna visa data för varje
enskild verksamhet, något som idag endast mäts
på kommunal nivå. Carema Care är positiva till
arbetet och ser gärna att fler gemensamma
nationella index utvecklas. Med gemensamma
mätmetoder på plats blir det enklare för alla
vård och omsorgstagare och deras närstående
att välja enhet och utförare.
För att veta hur väl vi lyckas i vårt kvalitetsarbete, både på en övergripande nivå och på
verksamhetsnivå, tittar vi på så många parametrar som möjligt.
Oberoende undersökningar
Varje år låter Carema Care ett oberoende undersökningsföretag utföra enkätundersökningar för
att mäta omsorgstagares och närståendes syn på
den omsorg vi ger inom äldreomsorg (på äldreboenden och i hemtjänsten) samt våra verksamheter inom funktionsnedsättningsområdet.
Genom att regelbundet genomföra oberoende
externa undersökningar kan vi på ett korrekt och
överskådligt sätt jämföra våra resultat med
nationella mätningar som anammar NKI,
exempelvis Socialstyrelsens brukarundersökning
för både äldreomsorg och hemtjänst. NKI står för
Nöjd Kund Index, det vill säga hur nöjda boende,
omsorgstagare men även deras närstående är
med vår verksamhet och de tjänster som vi
erbjuder. Resultaten används sedan som
analysunderlag för att utvärdera vad vi gör bra
och mindre bra samt vart vårt förbättringsfokus
bör ligga det kommande året. Resultatet jämförs
även med föregående års resultat, i syfte att
säkerställa att utvecklingen går i rätt riktning.
Resultatet är unikt för, och följs upp i, respektive
verksamhet runt om i landet. I detta bokslut
redovisar vi resultaten på en övergripande nivå
uppdelat på områdena äldreboende, hemtjänst
och funktionsnedsättning.
Jämförbarhet – NKI
NKI mäts genom att omsorgstagare och deras
närstående lämnar sin bedömning av ett antal
frågor som bildar kvalitetsområden. Dit hör
bland annat bemötande, inflytande, information och trygghet. Frågorna per område vägs
sedan ihop för de olika kvalitetsområdena.
Carema Care använder samma metod som SCB
(Statistiska Centralbyrån) och resultaten räknas
om till ett indexvärde mellan 0 och 100 där
maxvärdet är 100. Generellt sett brukar index
under 60 betraktas som låga och index över
70 som höga.
NKI:s indexvärde mäter den sammantagna
tillfredsställelsen med verksamheten och bygger
på tre nyckelfrågor:
1. Hur nöjd är du sammantaget med hjälpen
du har?
2. Hur väl uppfyller hjälpen dina förväntningar på den?
3. Föreställ dig en perfekt omsorg i alla
avseenden. Hur nära eller långt ifrån en
perfekt omsorg är ditt boende?
Därtill redovisas de olika kvalitetsområdena som
i olika utsträckning påverkar kundnöjdheten
(NKI), exempelvis bemötande, vardag, trivsel
och måltider samt kontaktman. Dessa rangordnas efter den påverkan de har på NKI.
Exempelvis värderas bemötande högre bland de
boende inom äldreomsorg medan deras närstående värderar vardag allra högst.
Då många av de individer som vi möter i våra
verksamheter kan vara i en sådan situation
– antingen på grund av demens eller funktionsnedsättning – att de själva har svårt att bedöma
sin tillfredsställelse, tillfrågas närstående i den
mån det är möjligt. Detta är anledningen till att
Carema Care redovisar NKI för närstående inom
både äldreomsorg och funktionsnedsättning.
31
32
| Resultat kvalitetsarbetet
A. Äldreomsorg
Nöjd kundindex boende äldreomsorg
Nöjd kundindex närstående äldreomsorg
NKI
NKI
100
100
90
90
80
80
70
70
60
60
50
50
40
40
30
30
20
20
10
10
0
0
Totalt NKI
Bemötande
år 2010
år 2011
Trivsel och
måltider
Vardag
1
Kontaktman
2
Totalt NKI
år 2010
Bemötande
Vardag
Kontaktman
år 2011
Diagrammet visar totalt NKI för boende inom Carema
Cares äldreomsorg samt vårt NKI uppdelat på 4 övergripande fokusområden inom äldreomsorg för 2010 och
2011.
Diagrammet visar totalt NKI för närstående inom
Carema Cares äldreomsorg samt vårt NKI uppdelat på
3 övergripande fokusområden inom äldreomsorg för 2010
och 2011.
2011 års kundnöjdhetsundersökning bland
boende inom äldreomsorg visar även att:
2011 års NKI-undersökning bland närstående
visar att:
• Fler än tre av fyra boende (76 procent) är
nöjda och mycket nöjda med den hjälp och
vård de får på Carema Cares äldreboenden.
• Närmare 9 av 10 (88 procent) anser sig har
en god relation med sin kontaktman2
• 8 av 10 (79 procent) kan tänka sig att
rekommendera sitt boende till någon annan,
vilket är en tydlig förbättring jämfört med
föregående år (64 procent).
• Närmare 9 av 10 (87 procent) är neutralt
eller positivt inställda till den omvårdnad
deras närstående får.
• Fyra av fem (83 procent) anser att deras
närståendes boende lever upp till deras
förväntningar.
• Närmare 75 procent anser att de har en bra
relation med sin närståendes kontaktman.
• Tre av fyra (75 procent) tänka sig att rekommendera sin närståendes vårdboende till
någon annan.
Boende: Kan du tänka dig att rekommendera ditt
vårdboende till någon annan?
Närstående: Kan du tänka dig att rekommendera
din närståendes vårdboende till någon annan?
Vet ej
6%
Vet ej
7%
Nej
19 %
Nej
14 %
Ja
79 %
Ja
75 %
1.
Vardag För att mäta upplevelsen av vardagen på Carema Cares verksamheter ställs frågor som rör faktorer såsom matupplevelse, aktiviteter, hur boende- eller verksamhetsmiljön
uppfattas och hur hög självbestämmande- och påverkansgrad man anser sig ha.
2.
Kontaktman Hos Carema Care har varje omsorgstagare en personlig kontaktman (kallas för stödperson inom området funktionsnedsättning). Kontaktmannarollen innebär ett särskilt
ansvar för planering av vardagen för den boende men fungerar också som en extra nära kontakt bland omsorgspersonalen. Det är viktigt att relationen mellan boende och utsedd
kontakman fungerar bra och bidrar till att skapa trygghet. Upplevelsen av kontaktmannen mäts genom ett flertal frågor, bland annat hur man uppfattar sin kontaktman respektive hur
närstående uppfattar kontaktmannen eller stödpersonen.
Resultat kvalitetsarbetet
Carema Cares NKI gentemot
NKI i Socialstyrelsens brukarenkät
Carema Cares kvalitetsarbete granskas även av externa parter.
Ett exempel är Socialstyrelsens årliga brukarundersökning, som utförs
av SCB (Statistiska Centralbyrån). Socialstyrelsen har hittills utfört sin stora
brukarundersökning genom att slumpvis välja ut ett antal boenden i
respektive kommun och därifrån ta fram medelvärden som indikerar hur
nöjdheten i kommunerna ser ut. Denna typ av undersökning görs idag
endast för området äldreomsorg.
Carema Cares totala nöjd kundindex
– jämförelse med kommunala verksamheter 1
NKI
100
Socialstyrelsen 2011
90
Carema Care 2011
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Hemtjänst
Äldreomsorg,
boende
Äldreomsorg,
närstående
Diagrammet visar det övergripande NKI som kommunala verksamheter inom hemtjänst
och äldreomsorg fått i Socialstyrelsens brukarundersökning 2011 jämfört med Carema
Cares totala NKI 2011.
Nöjd kundindex boende äldreomsorg
– jämförelse mellan kommuner och Carema Care
NKI
100
NKI Kommun
80
NKI Carema Care
(sammanvägt)
60
40
20
B
Bo or
tk ås
Br yr
ål ka
an
d
Ek a
er
G Gä ö
öt vl
eb e
H Ha org
el n
si in
ng ge
bo
Jö Hö rg
nk rb
ö y
Ka pin
Li rls g
nk ta
öp d
St
Lo in
o
St c
m g
oc kh
m
kh olm
Lu a
ol
m En
So M nd
H ske
lle or
äg d
nt a
er est År S una
en st o
a
St S -L - ln
oc to ilj Va a
kh ckh eh nt
ol o ol ör
m lm m
Ö Ä en
st lv
er sj
m ö
al
Tj m
Ty örn
re
s
Tä ö
U by
U me
pp å
Va sal
r a
Ve ber
l g
Ve ling
tl e
Vä and
st a
er
Vä ås
x
Å År jö
tv jä
i
d
Ä a ng
ng b
e
Ö elh rg
st ol
er m
su
nd
0
Diagrammet visar det NKI kommunens äldreboenden fått i Socialstyrelsens brukarundersökning bland boende 2011 jämfört med Carema Cares NKI bland boende 2011.
Generellt har Carema Care ett bättre resultat i jämförelse med kommunala verksamheter.
1.
SCB:s undersökning skiljer sig delvis från Carema Cares egen mätning – främst vad gäller urvalsförfarandet. Flera frågeställningar, däribland NKI, är lika.
|
33
Nöjd kundindex närstående äldreomsorg
– jämförelse mellan kommuner och Carema Care
NKI
100
NKI kommun
80
NKI Carema Care
(sammanvägt)
60
40
20
0
B
Bo or
t å
Br kyr s
ål ka
an
Ek da
e
Fa rö
lu
G Gä n
öt v
eb le
or
g
H Ha
H an bo
ap in
H a g
el ra e
si n
n d
H gb a
u
H dd org
är in
nö g
sa e
H nd
ör
J
Jö är by
nk fäl
öp la
K in
Li arls g
nk ta
ö d
Lo pin
St
m g
m
St ock
Lu a
oc h
n
kh olm
M d
ol E
m n
So N ora
H sk
a
lle ck
St äg ed
nt a
oc er eun
kh ste År
st So a
o
n
St lm -L a- ln
V
i
o
St ck Ku lje an a
oc h n ho tö
kh olm gs lm r
ol S ho en
St S m S ka lm
oc to ö rp en
kh ckh de nä
ol o rm ck
m lm a
Ö Ä lm
Su ster lvs
nd m jö
by alm
be
Tj rg
Ty örn
re
s
Tä ö
U by
m
U
Va pp eå
lle sa
n la
Va tun
r a
Ve ber
g
Vä llin
st ge
er
å
Vä s
Å År xjö
tv jä
Ä ida ng
ng b
e
Ö elh rg
st o
er lm
su
nd
34
Diagrammet visar det NKI kommunens äldreboenden fått i Socialstyrelsens brukarundersökning bland närstående 2011 jämfört med Carema Cares NKI bland närstående 2011.
Carema Cares verksamheter har generellt ett bättre resultat i jämförelse med kommunala
verksamheter, både bland boende och närstående.
B. Hemtjänst
Hemtjänst: Kan du tänka dig att rekommendera den
hemtjänst du får till någon annan?
Nöjd kundindex hemtjänst
NKI
100
90
Vet ej
10 %
80
70
Nej
14 %
60
50
40
30
Ja
76 %
20
10
0
Totalt NKI
2010
Bemötande
Information
Vardag
Kontaktman
2011
Diagrammet visar totalt NKI för Carema Cares
hemtjänstinsatser samt vårt NKI uppdelat på 4 övergripande fokusområden inom hemtjänst för 2010 och 2011.
I övrigt visar undersökningen bland kunder
inom hemtjänst att:
• Närmare 8 av 10 (77 procent) är nöjda och
mycket nöjda med den hjälp de får via
Carema Cares hemtjänst.
• Fyra av fem (80 procent) anser sig ha en god
relation med sin kontaktman.
• Över tre fjärdedelar (76 procent) kan tänka
sig att rekommendera den hemtjänst de får
via Care Care till någon annan.
Nöjd kundindex hemtjänst – jämförelse mellan kommuner och Carema Care
NKI
100
NKI kommun
NKI Carema Care
80
60
40
20
m
en
rm
Ri
al
nk
m
eb
yKi
s
To
ta
m
m
el
ill
a
Ve
lli
ng
e
Vä
st
er
å
Å
s
tv
id
ab
er
g
ol
N
or
sh
ng
m
kh
ol
m
ol
kh
oc
ol
St
kh
St
oc
a
lm
en
eh
o
Li
lj
m
en
st
er
oc
St
H
äg
St
oc
kh
ol
m
Ku
a
So
ln
un
ng
So
lle
nt
d
pi
Lu
n
yk
ö
N
ng
Lo
m
m
a
pi
ta
d
Li
n
kö
ng
pi
kö
Jö
n
Ka
rls
g
äl
la
or
gb
Jä
rf
in
ta
äv
le
Fa
rs
G
H
el
s
Br
ål
an
d
a
0
Diagrammet visar det NKI kommunens hemtjänst fått i Socialstyrelsens brukarundersökning 2011
i jämförelse med Carema Cares NKI för hemtjänst 2011.
C. Funktionsnedsättning
För omsorgstagare inom området funktionsnedsättning saknar vi mätverktyg som är anpassade
för målgruppen. I den mån det är möjligt utför
vi mätningar av nöjdhet hos närstående, som
ofta är väl insatta i omsorgens utformning och
utförande och därför kan avgöra hur de uppfattar kvaliteten på den service och omsorg vi
levererar till deras närstående. Detta är dock
inte applicerbart på alla målgrupper, exempelvis
inte inom vuxenpsykiatrin.
Vi håller idag på och tittar på möjligheter att
utveckla utvärderingsmetoderna för området
funktionsnedsättning så att även omsorgstagarna ska ha en möjlighet att uttrycka sin åsikt
om det arbete vi utför. Under december 2011
genomförde vi ett pilotprojekt med brukarundersökningar tillsammans med undersökningshjälpmedlet ImproveIT – ett pedagogiskt verktyg
för undersökningar av detta slag. Försöket var
lyckat och från och med 2012 genomför vi
undersökningar på i stort sett alla enheter inom
funktionsnedsättning/LSS som inte kan
omfattas i den vanliga undersökningen.
Det saknas jämförelsematerial för området då
inte heller Socialstyrelsen eller andra myndigheter utför brukarundersökningar bland målgruppen inom funktionsnedsättning. Därför består
redovisningen i detta stycke endast av siffror
från våra närståendemätningar.
Nöjd kundindex funktionsnedsättning
NKI
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Totalt NKI
år 2010
Vardag
Bemötande
år 2011
Diagrammet visar totalt NKI gällande Carema Cares
verksamheter inom området funktionsnedsättning samt
vårt NKI uppdelat på 2 övergripande fokusområden för
2010 och 2011.
Vi strävar alltid efter att bli bättre. Glädjande
|
35
36
nog är den generella uppfattningen om vår
omsorg och vårt bemötande positiv bland de
närstående och vi ser en ökad övergripande
nöjdhet. För våra fokusområden Bemötande
och Vardag har dock den övergripande nöjdheten sjunkit något. Bemötande får fortfarande
höga betyg medan Vardag gått ner under 70 i
NKI. I detta sammanhang handlar det i synnerhet om att arbetet med stödpersoner behöver
utvecklas och förstärkas. Därtill visar 2011 års
undersökning att:
• 90 procent anger att deras närstående trivs
i sin bostad/på korttidshemmet/den dagliga
verksamheten.
• Närmare 9 av 10 är nöjda med en omvårdnad deras närstående får (88 procent är
positivt eller neutralt inställda)
• Fler än 7 av 10 (72 procent) kan tänka sig att
rekommendera sin närståendes boende/
korttidshem/dagliga verksamhet till någon
annan.
D. Interna
kvalitetsundersökningar
Qualimaxindex – kvalitetsmått baserat
på intern kvalitetstillsyn
Carema Cares interna kontroller, de så kallade
kvalitetstillsynerna, resulterar i ett sammanvägt
index – Qualimaxindex – som följs upp varje
månad på verksamhets- såväl som ledningsnivå.
I kvalitetstillsynen granskas olika områden, som
exempelvis hälso- och sjukvård, dokumentation,
omsorg, introduktion av nyanställda samt kost
och måltider. Varje område genererar en
poängbedömning vilket ger ett genomsnittligt
värde för verksamheten där kvalitetstillsynen
genomförs. Det maximala värdet för
Qualimaxindexet är 2,0.
Sammanvägt kvalitetsindex för Carema Care
Qualimaxindex
2,0
Funktionsnedsättning: Kan du tänka dig att
rekommendera din närståendes boende till någon
annan?
1,5
1,0
Vet ej
11 %
0,5
0,0
Nej
17 %
Äldreomsorg
2011
Ja
72 %
2012 (tom juni)
Diagrammet över Qualimaxindex (maximalt värde är
2,0) beskriver värdet för äldreomsorg och funktionsnedsättning för 2011 jämfört med det ackumulerade
värdet till och med juni 2012.
Under 2012 går det redan efter första halvåret
att uttyda en förbättring inom både äldreomsorg och funktionsnedsättning. En bakomliggande förklaring är att ökat kvalitetsfokus och
månadsvisa uppföljningar på samtliga nivåer
inom organisationen har gett resultat.
Införanden i förbättringsloggen
– ständiga förbättringar
Kvalitetstillsyner av
kvalitetsutvecklarna
Under 2011 började införandet i förbättringsloggen att mätas som en del i det kontinuerliga
uppföljningsarbetet. Förbättringsloggen inkluderar eventuella avvikelser eller förslag på
förbättringar och ger ansvarig regionchef en
god överblick och möjlighet att följa upp
verksamhetens systematiska förbättringsarbete
i realtid då den ständigt uppdateras.
Kvalitetsavdelningen har under 2011 och halva
2012 genomfört 398 kvalitetstillsyner ute på
enskilda verksamheter runtom i landet. Under
året har även det totala antalet kvalitetsutvecklare förstärkts med hela 50 procent. Under 2012
är målet att verksamhetstillsyner ska göras på
samtliga verksamheter i Carema Care, vilket
innebär att ca 415 kvalitetstillsyner förväntas
genomföras under året. Utöver kvalitetstillsyner
genomför kvalitetsutvecklarna andra verksamhetsbesök. Dessa uppgår till ca 50 besök per
månad.
Införanden i
förbättringsloggen
100 %
90 %
80 %
70 %
60 %
50 %
40 %
Kvalitetsutmärkelser
30 %
20 %
10 %
0%
Äldreomsorg
2011
2012 (tom juni)
Diagrammet illustrerar förbättringen av andel enheter
som aktivt dokumenterar sitt förbättringsarbete. 100% är
samtliga enheter.
Redan under det första halvåret 2012 har en
tydlig utveckling skett inom både äldreomsorg
och funktionsnedsättning. Siffrorna visar att det
dokumenterade förbättringsarbetet har ökat,
särskilt inom äldreomsorgen.
Alla våra verksamheter gör varje dag ett
lysande jobb. Ibland leder detta till extra
belöningar i form av exempelvis kvalitetsutmärkelser. Några exempel på det är:
• Äldreomsorgsverksamheterna
•
•
•
•
Ekbacken i Sundbyberg och
Ametisten i Solna har fått utmärkelser i
form av ett diplom av Team Stockholms
stad ”Bättre liv för sjuka äldre”.
Verksamheten Solbacken i Lund fick
100 procent i kommunens
brukarundersökning och blev därmed
utsett till det bästa särskilda boendet i
Lund.
Demensboendet Österbo i Lund har
fått ett så kallat Fair Trade City-diplom
av Lunds kommun eftersom boendet
har uppnått målet att servera minst 40
procent ekologisk mat som producerats
med respekt för mänskliga rättigheter
och i linje med internationella kriterier
för rättvis handel.
Servicebostaden Silverdal har förärats
Sollentuna Kommuns kvalitetspris.
Gruppbostaden Facklan fick ett
hederomnämnande av Solna Stad för
bästa aktivitet 2011, detta i konkurrens
med verksamheter inom såväl
äldreomsorg som handikappomsorg.
|
37
38
Resultat av Egenkontrollen
Egenkontrollen ska genomföras två gånger per
år på varje verksamhet i Carema Care.
Egenkontrollen innebär att verksamhetscheferna tillsammans med sina medarbetare
besvarar ett stort antal frågor. Syftet är att
kvalitetssäkra den egna enheten och identifiera
förbättringsområden. I egenkontrollen upptäcks alltid saker som kan förbättras. Även om
en verksamhet får höga procentuella siffror som
visar på en väl fungerande verksamhet finns det
alltid saker att förbättra, det är bara naturligt.
Många verksamhetschefer beskriver också att
deras egna krav på sig själva och sin verksamhet
ofta höjs gradvis, i takt med att verksamheten
utvecklas, varför nya förbättringsområden hela
tiden framkommer. Egenkontrollen handlar
alltså inte om att vara bäst utan det är en
kontroll för att se hur väl en verksamhet fungerar och att hela tiden hålla förbättringsperspektivet aktuellt.
Tabellen visar hur resultatet av egenkontrollen sett ut på en övergripande nivå för områdena äldreomsorg och funktionsnedsättning.
Målsättningen är att uppnå 90 procent inom respektive område.
Kontrollfrågebatteri i Egenkontrollen
Äldreomsorg
Det mellanmänskliga mötet och värderingarna
Känner alla medarbetare till Carema
Cares etikombudsman? 67%
Känner alla medarbetare till
Carema Cares etikombudsman?
Frågorna handlar bl.a. om man på verksamheten
har årliga genomgångar och diskussioner kring
värderingarna/hur man ser på etik och respekt i
vården och omsorgen samt den enskilde
individens delaktighet.
Ny omsorgstagare
Det är viktigt med ett bra mottagande när man
kommer ny till en enhet varför dessa frågor
kontrollerar att processerna följs.
Omsorg, boendestödjare, kontaktman,
närståendekontakter
I detta avsnitt kontrolleras kontaktmannens och
boendestödjarens roll och ansvar samt hur den
enskilde individens behov och önskemål tas
tillvara.
Kost, måltider, måltidsmiljö
Finns det kostråd? Följer man regelverket för
livsmedelshygien? Det är några av frågorna under
detta avsnitt.
Stimulans, upplevelser och aktiviteter
Frågorna handlar om hur verksamheten arbetar
med t.ex. aktivitetsråd, hur boendestödjaren eller
kontaktmannen erbjuder stimulans och aktiviteter
utifrån den enskilde individens behov och
önskemål.
Får samtliga medarbetare (inkl.
timanställda) en årlig genomgång av
Carema Cares värderingar? 88%
Finns rutin för att ta emot ny kund?
Följs kontaktmannens roll och
ansvar enligt styrdokumentet?
Finns en aktuell beskrivning av
stödperson/ kontaktmannens
ansvarsområden i verksamheten,
som är känd av alla medarbetare?
94%
92%
91%
Följs lagstadgad egenkontroll för
livsmedelshygien? 96%
Följs lagstadgad egenkontroll för
livsmedelshygien? 64%
Erbjuder verksamheten dagligen
någon form av gemensamma
aktiviteter för kunderna?
Genomförs gemensamma
aktiviteter i verksamheten?
Finns aktivitetsansvarig?
Finns aktivitetsråd enligt ”Den
Goda Dagen”?
Upplever du som verksamhetschef
att varje enskild kund får sitt behov
av stimulans och upplevelser
tillgodosett?
Kvalitetsutvecklarens bedömning
om enheten har ett väl fungerande
arbete när det gäller aktiviteter och
stimulans?
88% (resultatet gäller samtliga
frågor, eftersom området inte har
specifik nyckelfråga)
Säkerhetsfrågorna är viktiga och omfattar t.ex.
nyckelhantering och kontroller av larm.
Får samtliga medarbetare (inkl.
timanställda) en årlig genomgång
av Carema Cares värderingar? 81%
Följs checklista för mottagande av
ny kund? 96%
Erbjuds egen tid med kontaktmannen en timme per vecka?
Säkerhet
85%
Används blankett ”Säkerhet för
kund” 55%
att varje enskild individ får sitt
behov av stimulans och upplevelser tillgodosett?
Har enheten ett Fritids-och
kulturombud?
Kvalitetsutvecklarens bedömning
om enheten har ett väl fungerande
arbete när det gäller aktiviteter och
stimulans?
Erbjuds individuellt anpassade
aktiviteter?
85% (resultatet gäller samtliga
frågor, eftersom området inte har
specifik nyckelfråga)
Genomförs och dokumenteras
riskanalys för kund? 94%
Kontrollfrågebatteri i Egenkontrollen
Äldreomsorg
Dokumentation Socialtjänstlagen
Har alla kunder aktuell genomförandeplan? 96%
Har alla kunder aktuell genomförandeplan? 92%
Finns mål och planerad uppföljning
tydligt beskriven i genomförandeplanen? 83%
Finns mål och planerad uppföljning
tydligt beskriven i genomförandeplanen? 92%
Finns skriftlig och aktuell lokal rutin
för läkemedelshantering? 93%
Följs basala hygienrutiner? 92%
Här säkerställs hur väl man följer lagstiftningen
kring den sociala dokumentationen, att det alltid
ska finnas en aktuell genomförandeplan och hur
delaktig den enskilde är.
Hälso- och sjukvård
Här stämmer vi av t.ex. läkemedelshanteringen,
tillgången till läkare, hur olika hjälpmedel utprovas
som t.ex. inkontinenshjälpmedel. Viktigt är också
hygienfrågorna för att undvika smittspridning.
Dokumentation hälso- och sjukvårdslagen
Här kontrolleras bl.a. i vilken grad den legitimerade
personalen arbetat med riskförebyggande
bedömningar och åtgärder. Dessutom kontrolleras
att dokumentationen följer regelverket som t.ex.
att göra stickprov och loggkontroller.
Mötesforum
Frågorna under mötesforum handlar om närståendemöten, närståenderåd, arbetsplatsträffar,
kvalitetsråd och ledningsgrupper.
Samverkan
Under samverkan följer vi upp hur samverkansformerna är med bl.a. uppdragsgivaren,
frivilligorganisationer m.fl.
Introduktion nyanställda/
Kompetensutveckling
Carema Care har tydliga processer för hur
rekrytering och introduktion av nya medarbetare
ska gå till samt hur man ska arbeta med kompetensutveckling för medarbetarna, vilket stäms av
under detta frågeparti.
Arbetsmiljö/Säkerhet
Det som kontrolleras under arbetsmiljö och
säkerhet är bl.a. brandskyddet, det systematiska
arbetsmiljöarbetet med skyddsronder, krishantering samt hälsoarbetet.
Miljö
Det är viktigt med ett engagemang i miljöfrågorna
och därför stäms det av hur väl man sorterar farligt
avfall m.m. Det handlar också om de kemikalier
som finns på enheten och hur vi hanterar dessa
säkert.
Avvikelsehantering
Här stämmer man av bl.a. förståelsen för hur
vikten och skyldigheten av att rapportera
avvikelser samt missförhållanden (Lex Sarah).
Systematiskt utvecklingsarbete
Hur vi systematiskt arbetar med ständiga
förbättringar är avgörande för verksamhetens
utveckling och därför är frågeområdet för dessa
viktigt.
Medelvärde totalt
Är delegeringarna aktuella? 97%
Följs basala hygienrutiner? 89%
I många fall har primärvård
alternativt kommun ansvar för
hälso- och sjukvården.
Har alla kunder aktuellt omvårdnadsstatus? 81%
Har alla kunder aktuellt omvårdnadsstatus? 83%
Har alla kunder aktuella omvårdnadsplaner? 85%
Har alla kunder aktuella omvårdnadsplaner? 71%
I många fall har primärvård
alternativt kommun ansvar för
Hålls APT minst 10 gånger per år?
100%
Hålls APT minst 10 gånger per år?
96%
Hålls kvalitetsråd enligt rutin i
Qualimax? 93%
Hålls kvalitetsråd enligt rutin i
Qualimax? 85 %
att ni uppfyller kraven enligt avtalet
med uppdragsgivaren? 88%
att ni uppfyller kraven enligt avtalet
med uppdragsgivaren? 94%
Har samtliga medarbetare fått
möjlighet till ett utvecklingssamtal
det senaste året? 92%
Har samtliga medarbetare fått
möjlighet till ett utvecklingssamtal
det senaste året? 94%
Har enheten under den senaste
12-månaders perioden genomfört
en dokumenterad skyddsrond?
Har enheten under den senaste
12-månaders perioden genomfört
en dokumenterad skyddsrond?
Har månadskontroll av brandskydd
genomförts varje månad under det
senaste året, samt finns checklistorna sparade från dessa? 76%
Har månadskontroll av brandskydd
genomförts varje månad under det
senaste året, samt finns checklistorna sparade från dessa? 86%
Finns lokal rutin för sortering och
hantrering av farligt avfall? 84%
Finns lokal rutin för sortering och
hantrering av farligt avfall? 88%
Finns säkerhetsdatablad för
hälso- och miljöskadliga kemikalier
som används? 76%
Finns säkerhetsdatablad för
hälso- och miljöskadliga kemikalier
som används? 74%
Följs styrdokument för avvikelsehantering och är
uppföljningsansvaret tydligt? 87%
Följs styrdokument för avvikelsehantering och är
uppföljningsansvaret tydligt? 94%
Följs styrdokument rapport Lex
Sarah? 99%
Följs styrdokument rapport Lex
Sarah? 90%
Rapporteras alltid allvarlig
hälso- och sjukvårdsavvikelse till
ansvarig MAS? 100%
Rapporteras alltid allvarlig
hälso- och sjukvårdsavvikelse till
ansvarig MAS? 84%
Dokumenteras verksamhetens
arbete med ständiga förbättringar
löpande i förbättringsloggen? 71%
Dokumenteras verksamhetens
arbete med ständiga förbättringar
löpande i förbättringsloggen? 80%
88%
86%
81%
83%
|
39
Jämförelsen åsyftar de kvalitetsindikatorer som
används i rapporten och som avser äldres
uppfattning. Socialstyrelsen har i sin rapport
använt sig av fyra olika datakällor: Äldreguiden,
NKI från 17 kommuner som erbjudit sig att
delge sina resultat, material från
Socialstyrelsens tillsynsverksamhet avseende
klagomål, Lex Sarah, Lex Maria och resultat
från nattlig tillsyn vid 94 särskilda boenden
samt Stockholm stads undersökning om äldres
uppfattning om insatserna. I tillägg har en
jämförelse gjorts med Socialstyrelsens
brukarenkät.
E. Externa granskningar
Under våren 2012 presenterade Socialstyrelsen
sin jämförelse av eventuella skillnader mellan
offentliga och privata utförare inom den
svenska äldreomsorgen i rapporten ”Kommunal
eller enskild regi, spelar det någon roll?”. Det
externa revisionsföretaget Ernst & Young, har
på uppdrag av Carema Care, analyserat de data
som legat till grund för Socialstyrelsens rapport
om skillnader mellan offentliga och privata
utförare. I granskningen har Ernst & Young
tittat specifikt på hur Carema Care fallit ut i
jämförelse med offentliga och andra enskilda
utförare.
NKI samt indikatorer äldreboenden
– öppna jämförelser mellan privata och kommunala utförare
NKI
100
Privat exkl. Carema
80
Kommunalt
Carema
60
40
20
ö
m
ilj
nd
en
de
ra
Bo
ut
s
So
c
ia
ls
am
H
jä
lp
en
h
oc
ro
va
fö
tiv
ak
rd
e
r
ite
ts
in
sa
du
Vå
te
er
h
sc
en
at
g,
St
ä
dn
in
jä
lp
tv
en
s
ät
to
om
ch
fa
M
ttn
he
in
te
g
n
e
gg
Tr
y
fly
In
öt
an
io
m
at
Be
rm
nd
de
n
t
de
fo
In
bo
ta
H
gg
he
ti
To
t
al
en
tN
KI
0
Tr
y
40
Ernst & Youngs sammanfattande slutsatser:
• Carema Cares resultat i mätningarna av
äldres uppfattningar är positivt i en
jämförelse med både kommunala och
andra enskilda utförare
• Även om detaljerade slutsatser på grund
av metodbrister bör undvikas är mönstret
tydligt att Carema Care i de flesta avseenden har minst lika god kvalitet som andra
utförare
• Sammantaget varierar NKI mellan 41 och
91. En skillnad på en enhet bör inte
övertolkas men Carema Care ligger bra till
• Carema Care ligger i topp vid 11 av 12
indikatorer i jämförelse med andra
enskilda och kommunala utförare för
äldreboenden
• Sammantaget är tolkningen av materialet
att Carema Care står sig väl i jämförelse
med andra utförare
• I beräkningen bör man ta i beaktning att
utfallet kan påverkas beroende på varierande svarsfrekvens från de olika aktörerna
|
8. Avvikelseredovisning
För att uppnå och säkra bästa tänkbara kvalitet
använder vi oss av olika utvärderingssystem som
kontinuerligt prövas och granskas. Ständiga
förbättringar är en förutsättning för framgång
och idag har vi ett starkt och etablerat system
för att lära av varandra och undvika att vi
upprepar brister. I Carema Care ska det vara
självklart att rapportera alla avvikelser och att
lyfta fram såväl saker som fungerar bra som
mindre bra.
År 2007, då Carema Cares kvalitetsledningssystem Qualimax implementerades i hela
företaget, var fokus att förändra kulturen
avseende avvikelsehantering och rapportering
av händelser. Från att kunna vara något negativt
och skuldbelagt så har vi utvecklat synen på
avvikelser och rapportering av händelser till en
positiv kraft i kvalitetsarbetet. Detta är alla
medarbetares ansvar och därför är introduktionen av Qualimax till nya medarbetare mycket
viktig.
Det är endast genom att rapportera alla avvikelser som vi kan arbeta med förbättringar och
därmed successivt minska andelen avvikelser på
sikt. En sammanställning av det totala antalet
rapporterade avvikelser över tid visar att
andelen allvarliga avvikelser har minskat år för
år sedan 2009 – från att uppgå till 2,2 procent
2009, till 1,7 procent år 2010 och 1,4 procent
2011. Första halvåret 2012 är denna andel
1 procent vilket visar på att arbetet ger resultat.
Antalet rapporterade avvikelser och
andel allvarliga avvikelser
35000
30000
25000
20000
15000
10000
5000
0
2009
2010
Allvarliga avvikelser
(t.ex. Lex Sarah och Lex Maria)
2011
2012 (t.o.m. juni)
Totala antalet rapporterade avvikelser
Diagrammet visar att antalet allvarliga avvikelser har
minskat från 2009 till 2012.
I Carema Care ska det vara självklart
att rapportera alla avvikelser och att
lyfta fram såväl saker som fungerar
bra som mindre bra.
Avvikelser rapporteras in för att identifiera
avsteg från det vi lovat våra omsorgstagare, i
syfte att upptäcka fel utifrån fastställda rutiner
samt övriga avvikelser från uppsatta mål och
krav. Vi registrerar dessa avvikelser för att
förebygga upprepning och minska riskerna i
den dagliga verksamheten. Varje avvikelse följs
upp, sammanställs och analyseras under
överinseende av verksamhetschefen.
Uppföljningen av avvikelser dokumenteras i
förbättringsloggen. På detta sätt kan hela
verksamheten lära av avvikelsen och på så sätt
även hur den ska undvikas framöver.
Syftet med en aktiv avvikelsehantering är att
kontinuerligt minska andelen allvarliga avvikelser. En allvarlig avvikelse definieras som en
händelse som har lett till eller kunnat leda till
allvarlig personskada – något vi ser mycket
allvarligt på. Den ska alltid omedelbart rapporteras till ansvarig chef eller sjuksköterska.
Allvarliga avvikelser kan vara händelser som ska
anmälas enligt Lex Sarah eller Lex Maria, men
så är inte alltid fallet. Därför genomförs utredningar av allvarliga avvikelser för att ytterligare
analysera konsekvenser och åtgärder.
När det gäller anmälningar till Socialstyrelsen
så är det också en naturlig del av vår kultur. Vi
menar att man bör ställa sig frågan; Är många
anmälningar ett tecken på god kvalitet eller på
dålig kvalitet? Carema Cares uppfattning är att
det är ett tecken på god kvalitet eftersom brister
lyfts fram i ljuset, bearbetas och förbättras.
Därmed förbättras kvaliteten av en aktiv
rapporterings- och anmälningskultur.
41
42
| Avvikelseredovisning
Lex Sarah
Lex Sarah är en lagstiftning som faller under
socialtjänstlagen (SoL) samt lagen om stöd
och service till vissa funktionshindrade (LSS).
Namnet Lex Sarah kommer av undersköterskan Sarah Wägnert, som uttalade sig i
TV-programmet Rapport 1997 om att det
förekom vanvård på hemmet där hon
arbetade.
Lex Sarah regleras av 14 kap. 3 §
i Socialtjänstlagen med följande lydelse:
”Den som fullgör uppgifter inom socialtjänsten eller vid Statens institutionsstyrelse ska
genast rapportera om han eller hon uppmärksammar eller får kännedom om ett
missförhållande eller en påtaglig risk för ett
missförhållande, som rör den som får, eller
kan komma i fråga för, insatser inom verksamheten”. Bestämmelsen trädde i kraft den
1 januari 1999, men skärptes från och med 1
juli 2011.
Enligt bestämmelserna om lex Sarah i
socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd
och service till vissa funktionshindrade (LSS)
ska:
• Personalen genast rapportera
missförhållanden till den som bedriver
verksamheten.
• Den som bedriver verksamheten utreda
och avhjälpa eller undanröja det
rapporterade missförhållandet utan
dröjsmål
• Den som bedriver verksamheten om det
visar sig att missförhållandet är allvarligt,
snarast anmäla det till Socialstyrelsen.
Oavsett om missförhållandet visar sig vara så
allvarligt att en Lex Sarah-anmälan bör göras
eller ej, har vi i Carema Care upprättat sådana
rutiner att händelsen/händelserna förs in i
verksamhetens avvikelsehantering och/eller
förbättringslogg. Detta arbete sker för att
utveckla verksamheten mot att hela tiden
bli bättre.
Lex Maria
Lex Maria är sjukvårdens motsvarighet till
Lex Sarah och det innebär att om en patient
har drabbats av skada eller risk för skada av
vården ska det anmälas till Socialstyrelsen.
Bakgrunden till namnet är från 1936 då fyra
patienter på Maria sjukhus i Stockholm avled
till följd av felbehandling då de injicerades
med desinfektionsmedel istället för med
bedövningsmedel.
Enligt bestämmelserna ska hälso- och
sjukvårdspersonalen rapportera risker för
vårdskador samt händelser som har medfört
eller hade kunnat medföra en vårdskada till
vårdgivaren. Vårdgivaren har en skyldighet
att utreda händelser i verksamheten som har
medfört eller hade kunnat medföra en
vårdskada.
Lex Maria regleras av 6 kap. 4 § i Patient
säkerhetslagen. Lex Maria innebär att
vårdgivare har skyldighet att anmäla
till Socialstyrelsen om en patient i samband
med hälso- och sjukvård drabbats av eller
utsatts för risk att drabbas av en allvarlig
skada eller sjukdom.
Avvikelseredovisning
|
43
Lex Sarah och Lex Maria
Carema Care ansvarar för att alla våra medarbetare har kunskap om Lex Sarah och Lex
Maria och för att vi har rutiner för anmälan.
Det är kvalitetsutvecklaren som bedömer om en
rapport om missförhållanden, Lex Sarah, ska
anmälas till Socialstyrelsen eller inte. Alla Lex
Sarah i Carema Care arkiveras även av kvalitetsutvecklaren. Allvarliga händelser inom hälsooch sjukvårdens område rapporteras till medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS. I de fall
Carema Care har uppdraget som MAS utreds
händelsen och anmäls enligt Lex Maria, efter
samråd med Socialstyrelsen. Bilagt redovisas
samtliga, för Carema Care tillgängliga, Lex
Sarah- och Lex Maria-anmälningar från
Carema Cares ca 415 verksamheter under 2011
och första halvan av 2012.
Lex Maria
Under 2011 och första halvan av 2012 gjordes
total 40 stycken Lex Maria-anmälningar inom
Carema Cares verksamheter. Sju av dessa
anmälningar rör området funktionsnedsättning. Resterande anmälningar rör verksamheter
inom äldreomsorgen.
Det var under hösten 2011 som äldreboendet
Koppargården granskades, vilket i sin tur
inledde en fördjupad diskussion om kvaliteten
inom äldreomsorgen. Det var en diskussion som
var givande för oss, då den hjälpte oss att bli
ännu bättre. Koppargården genererade under
perioden 12 Lex Maria-anmälningar, vilket
motsvarar 30 procent av det totala antalet Lex
Maria-anmälningar från våra verksamheter
inom äldreomsorgen.
Redovisningen av Lex Maria-anmälningarna
finns att läsa i bilaga 1. Redovisningen har
delats upp i anmälningar från verksamheten
Koppargården i Stockholm samt en separat
redovisning för resten av anmälningarna inom
äldreomsorgen samt ytterligare en redovisning
för anmälningarna inom funktionsnedsättningsområdet. Koppargården, som idag inte
längre drivs i Carema Cares regi, berörs av nära
hälften av det totala antalet anmälningar inom
äldreomsorgen, 33 stycken.
Förteckning över Lex Maria inom äldreomsorg
respektive funktionsnedsättning
[Se bilaga 1]
Lex Sarah
Oavsett om missförhållandet visar sig vara så
allvarligt att en Lex Sarah-anmälan bör göras
eller ej, har vi i Carema Cares upprättat sådana
rutiner att händelsen/händelserna förs in i
verksamhetens avvikelsehantering och/eller
förbättringslogg. Detta arbete sker för att
utveckla verksamheten mot att hela tiden bli
bättre.
I bilaga 2 följer en redovisning för samtliga
tillgängliga Lex Sarah-anmälningar som gjorts i
Carema Cares ca 415 verksamheter under 2011
och första halvan av 2012, totalt 17 stycken. Av
dessa rör 14 anmälningar verksamheter inom
äldreomsorgen. Resterande anmälningar rör
verksamheter inom området
Funktionsnedsättning.
Förteckning över Lex Sarah inom äldreomsorg
[Se bilaga 2]
Gemensamt för alla anmälningar är
att våra medarbetare uppmärksammar
bristerna, utreder och anmäler till den
Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskan
(MAS:en). Det är sedan MAS:en som
avgör om missförhållandet ska
anmälas som en Lex Maria.
44
| Avvikelseredovisning
LEX MARIA
LEX SARAH
Händelse/incident HSL
Medarbetare
Rapport om
missförhållande
Allvarlig
Verksamhetschef
Utredning
Medicinskt ansvarig
sjuksköterska MAS
Kvalitetsutvecklare
Bedömer och beslutar
om anmälan eller ej
Utredning
Beslutar om
anmälan eller ej
Ingen
anmälan
Anmälan
till SOS
Händelsespiral
Ingen
anmälan
Anmälan
till SOS
Närstående lämnade
synpunkt på att inflyttning
av hans mor fungerat mycket bra.
Det uppmärksammas att det
efter städning är halt i en korridor.
Det bedöms som en risk.
Kontakt med städbolaget tas med
syfte att förebygga en händelse.
Den bedömda risken dokumenteras
och följs upp i avvikelsesystemet.
En närstående lämnar ett klagomål
på dåligt bemötande från en personal.
Verksamhetschef samtalar med den
närstående och vidtagna åtgärder beskrivs.
Klagomålet dokumenteras och följs upp
i avvikelsesystemet.
Bilderna illustrerar processen för; 1. Det systematiska kvalitetsarbetet genom avvikelsehantering; 2. Hantering av
rapporter om missförhållande; 3. Hantering av allvarliga hälso- och sjukvårdshändelser. I det dagliga systematiska
kvalitetsarbetet uppmärksammas händelser av olika allvarlighetsgrad. Ett aktivt kvalitetsarbete bygger på att många,
mindre allvarliga, avvikelser identifieras som leder till förbättringar. Målet är att ta lärdom och att undvika upprepning av
händelser. När man arbetar med öppenhet och stimulerar rapportering av avvikelser leder det till att andelen allvarliga
avvikelser minskar eftersom man har fokus på förbättringsarbetet.
När det händer allvarliga händelser så träder regelverket, om rapportering och anmälan av missförhållande samt utredning
och anmälan enligt Lex Maria, in.
Rapportering av missförhållande (Lex Sarah) Alla medarbetare har skyldighet att rapportera missförhållanden. När
en rapport om missförhållande kommer till verksamhetschefens kännedom, så startas omedelbart en utredning. När
utredningen är slutförd så skickas rapporten och utredningen till Carema Cares kvalitetsavdelningen. Kvalitetsavdelningen
bedömer allvarlighetsgraden på missförhållandet och utifrån hur lagstiftningen styr så bedöms om en anmälan ska göras
till Socialstyrelsen. Resultatet återkopplas alltid till verksamhetens medarbetare.
Rapportering av allvarlig hälso- och sjukvårdshändelse (vilken kan leda till en anmälan enligt Lex Maria)
Alla medarbetare har en skyldighet att rapportera hälso- och sjukvårdshändelser. När en hälso- och sjukvårdshändelse
bedöms allvarlig kontaktas den Medicinskt ansvariga sjuksköterskan (MAS). MAS genomför en utredning och bedömer
om en anmälan till Socialstyrelsen ska göras. Resultatet återkopplas alltid till verksamhetens medarbetare.
Avvikelseredovisning
Hur vi hanterar synpunkter
och klagomål
Vi tar emot synpunkter och klagomål från
omsorgstagare, närstående, uppdragsgivare,
medarbetare och övriga intressenter.
Omsorgstagare och närstående får alltid
information om hur de ska gå tillväga för att
lämna synpunkter och klagomål. Carema Care
tar alla synpunkter på allvar och kontaktar
berörda personer snarast efter att vi fått ta del
av en synpunkt. Synpunkter och klagomål är en
viktig del i vårt kontinuerliga förbättringsarbete.
Enskilda personer, närstående och allmänheten
kan inte anmäla händelser eller avvikelser enligt
exempelvis Lex Sarah. Dock kan man framföra
klagomål till Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen säger:
• Anställda ska rapportera missförhållanden
till den som bedriver verksamheten. Information om rapporteringsskyldigheten ska
ges av den som bedriver verksamheten.
Den anställde ska inte rapportera missförhållanden till Socialstyrelsen.
När den som bedriver verksamheten tar
emot en rapport om ett missförhållande ska
det rapporterade utredas och avhjälpas eller
undanröjas. Om missförhållandet är allvarligt ska den som bedriver verksamheten
snarast anmäla det till Socialstyrelsen.
Vi arbetar enligt Socialstyrelsens föreskrifter för
hantering av klagomål. Oavsett om klagomålet
sker endast till verksamheten eller framförs via
Socialstyrelsen så registrerar vi klagomålet och
arbetar för att lösa den uppkomna situationen.
Klagomål noteras i avvikelsesystemet men också
i förbättringsloggen och utreds noggrant av
verksamheten. Det är alltid verksamhetschefen
som har det yttersta ansvaret för att situationer
kring klagomål utreds noggrant och, om så
krävs, att situationen åtgärdas.
I bilaga 3 följer en redovisning för samtliga
tillgängliga klagomålsärenden som lämnats in
till Socialstyrelsen rörande Carema Cares ca 415
verksamheter under 2011 och första halvan av
2012, totalt 22 stycken. Av dessa rör 16 klagomål
verksamheter inom äldreomsorgen. Resten,
alltså sex klagomål, rör verksamheter inom
området Funktionsnedsättning.
Förteckning över klagomål inom äldreomsorg
[Se bilaga 3]
Verksamhetstillsyner
Socialstyrelsen utför både föranmälda och
oanmälda tillsyner. Den sistnämnda typen sker
bland annat när någon framfört ett klagomål
mot en verksamhet. Under tillsynen granskar
Socialstyrelsen om verksamheterna uppfyller
det uppdrag som de har enligt regelverket.
Socialstyrelsen säger:
• Genom tillsyn granskar Socialstyrelsen om
människor får de insatser som de har behov
av och om vården och omsorgen följer
lagarna, till exempel att säkerställa en god
kvalitet. /…/ Genom tillsyn kan vi upptäcka
och påtala brister i säkerheten vad gäller
såväl enskilda människor som befolkningen
i stort. Om vi hittar brister ställer vi krav på
verksamheterna att vidta åtgärder som
eliminerar risker och missförhållanden.
När Socialstyrelsen utfört en verksamhetstillsyn
får den berörda verksamheten återkoppling.
Om något påträffats som behöver åtgärdas kan
det handla om återkoppling i flera steg, så att
verksamheten får möjlighet att åtgärda det som
brustit. I bilaga 4 följer en redogörelse för de
verksamhetstillsyner vars dokumentation finns
tillgänglig för 2011 och halva 2012, totalt
23 stycken.
Förteckning över verksamhetstillsyner inom
äldreomsorg respektive funktionsnedsättning
[Se bilaga 4]
|
45
46
| Bilaga 1: Lex Maria
Bilaga 1:
Lex Maria anmälningar
Lex Maria-anmälningar – Koppargårdens vård- och omsorgsboende i Hässelby Vällingby
stadsdel; Stockholms stad från 2011-01-01 till 2011-12-31
Anmälan
Åtgärd
Beslut
Anmälningsdatum: 2011- 05 -11
•Regelbunden uppföljning och egenkontroll.
Beslutsdatum: 2012- 03 -23
Anmälare: Carema Cares medicinskt ansvariga sjuksköterska
•Samverkansmöten med läkarorganisationen.
Socialstyrelsen beslutar att ärendet avslutas.
•Ny chefsorganisation.
Dnr 9.3.1-25268/2011- 4
•Samtal med personal.
Anmälan avser bristfällig vård och
omsorg.
•Utbildning och uppföljning av personalens
kompetens.
Socialstyrelsen bedömer att det funnits brister
i omhändertagandet och instämmer i
vårdgivarens identifierade brister.
Socialstyrelsen finner det anmärkningsvärt att
det saknas väsentliga uppgifter i patientjournal
(läkarjournal).
Anmälningsdatum: 2011- 07-11
•Vårdhygienssjuksköterska kontaktades.
Beslutsdatum: 2012- 01-27
•Riskförebyggande åtgärder vidtogs.
•Samtal med chefer, legitimerad personal samt
omsorgspersonal.
Socialstyrelsen riktar kritik mot att vårdgivaren
i sitt ledningssystem inte lyckats implementera och fått följsamhet till gällande rutiner.
Dnr 9.3.1-25284/2011- 3
Anmälan avser risk för smittspridning.
•Utbildning.
•Regelbunden uppföljning.
•Uppföljningssamtal med berörda sjuksköterskor
angående rutiner för läkemedelshantering,
dokumentation och samverkan med läkare.
Beslutsdatum: 2012- 01- 30
Dnr 9.3.1-25545/2011- 3
•Uppföljning med ansvarig läkare angående
gällande rutin.
Socialstyrelsen klandrar både vårdgivaren och
läkarorganisationen.
Anmälan avser händelse som medfört
allvarlig skada eller sjukdom.
•Läkarens ansvar att alltid se till att aktuell
ordination kommer sjuksköterska tillhanda.
Socialstyrelsen riktar därför kritik mot att
vårdgivaren i sitt ledningssystem inte lyckats
implementera och fått följsamhet till gällande
rutiner avseende läkemedelshantering och
dokumentation.
Anmälningsdatum: 2009 -10 - 09
•Åtgärder var genomförande av systematiska
egenkontroller samt uppföljning och återrapportering av dessa.
•Samtal med berörda medarbetare och
genomgång av rutiner.
Socialstyrelsens beslut är att ärendet
avslutas.
Dnr 41-11307/2009 - 8
Återrapportering utifrån
Socialstyrelsens åtgärdsbeslut den 28
december 2010 i lex Maria-anmälan
angående brister i vård och omsorg vid
vård i livets slut.
Anmälningsdatum: 2011-10 -10
Dnr 9.3.1- 35123/2011- 3
Anmälan avser händelse som hade
kunnat medföra allvarlig skada eller
sjukdom.
Dnr 9.3.1-27229/2011- 5
kunnat medföra allvarlig skada.
Taklyftmotor lossnade från sitt fäste.
•Att sjuksköterska alltid ska kontakta läkare i
liknande situationer.
Socialstyrelsens beslut är att ärendet avslutas.
Socialstyrelsen finner ingen anledning att rikta
kritik mot vårdgivaren.
•Att omvårdnadsplaner alltid ska upprättas
•När risker finns för självmord ska dessa alltid
följas upp på teammöten.
•Sjukgymnaster och arbetsterapeuter hade
omgående en gemensam genomgång av
instruktionerna i aktuell bruksanvisning.
•Lokal rutin uppdateras.
•Samtal med företaget som är ansvarig för
besiktning av taklyftar.
•Möte med berörda medarbetare och genomgång av händelsen.
avslutas.
Socialstyrelsen bedömer att vårdgivaren gett
direktiv och säkerställt att det finns rutiner för
handhavande av taklyftar, samt finner att det
inträffade utretts och åtgärdats på ett sätt
som torde främja patientsäkerheten.
•Tillbudet anmäldes även till Läkemedelsverket
som ansvarar för medicintekniska produkter.
Bilaga 1: Lex Maria
Anmälan
Dnr 9.3.1- 35393/2011- 3
Lex Maria-anmälan avseende händelse
som hade kunnat medföra allvarlig
skada eller sjukdom.
Ett rörelselarm hade ej fungerat på
grund att det inte indikerat att
batterierna slutat att fungera.
Åtgärd
Beslut
•Tillverkaren och Läkemedelsverket utreder
produktfel. Larmet saknade batteriindikator på
grund av att Koppargårdens larmsystem inte är
anpassat till det.
Beslutsdatum: 2012- 03 - 02
•Regelbundna uppföljningar av rutin för
larmkontroller på teammöten och
arbetsplatsträffar.
Socialstyrelsen finner att vårdgivarens har
uppfyllt gällande regelverks krav avseende
vidtagna och planerade åtgärder för att främja
en patientsäker användning.
•Kontakt med larmleverantör angående
alternativa lösningar
avslutas.
•Dialog med uppdragsgivare angående
uppgradering av larmsystemet.
•Att alla larm kontrolleras dagligen.
avslutas.
Dnr 9.3.1- 39367/2011- 5
Socialstyrelsen finner att vårdgivarens har
uppfyllt gällande regelverks krav avseende
vidtagna och planerade åtgärder för att främja
en patientsäker användning.
allvarlig skada.
Ett handledslarm satt inte på armen
och rörelselarmet var avstängt av
misstag.
Anmälningsdatum: 2011-12-29
•Säkerställa att alla är införstådda i vikten av att
rapportera fallincidenter samt att alltid kontakta
närstående.
Dnr 9.3.1- 4109/2012- 3
Dnr 9.3.1- 4112/2012- 3
Anmälan angående händelse som
medfört allvarlig skada eller sjukdom.
Dnr 9.3.1- 5149/2012- 3
kunnat medföra allvarlig skada eller
sjukdom.
•Samtal med personal angående gällande
rutiner.
•Förbättra dokumentationen avseende fallrisker.
•Förbättra informationsöverföringen internt samt
med läkare.
•Planera in samverkansmöten med läkarorganisationen med syfte att säkra rutiner i samband
med fall.
•Vårdhygien och smittskydd kontaktas för stöd
och smittspårning.
Övriga åtgärder är att:
•Samtlig personal genomgått webb-utbildning
om basala hygienrutiner
Anmälningsdatum: 2011-12- 30
•Att alla fallincidenter ska rapporteras till
sjuksköterska.
Socialstyrelsen bedömer att det inte helt kan
uteslutas att patientens skada uppkommit i
samband med omvårdnad eller förflyttning.
Det fanns brister i dokumenterad bedömning
och uppföljning, vilket uppmärksammades i
samband med journalgranskning i samband
med anmälan.
avslutas.
Handhygien hos boende anses vara en orsak.
•Avdelningsbundna vikarier.
•Att förbättra dokumentation avseende
bedömningar och uppföljningar i samband med
fall.
•Att omgående kontakta läkare.
•Att erbjuda uppföljningsmöten med patient och
närstående när hälsotillståndet förändras.
•Att rutin för information och rapport ska följas.
avslutas.
•Observationer och egenkontroller genomförs.
•Rutiner för vårdtagares handhygien ses över.
Dnr 9.3.1- 4103/2012- 3
•Sjuksköterskor går observatörsutbildning.
En ESBL-smitta, dvs. resistenta
tarmbakterier, uppmärksammades.
avslutas.
Socialstyrelsen bedömer att det inte helt kan
uteslutas att patientens skada uppkommit i
samband med omvårdnad eller förflyttning.
avslutas.
Socialstyrelsen konstaterar att vård och
behandling blivit fördröjd.
Socialstyrelsen finner inte några anmärkningsvärda brister i dokumentation avseende
uppföljning och bedömning av patientens
fallincident. Patienten har varit delaktig i sin
vård och självständigt givit uttryck för sina
behov.
|
47
48
Lex Maria-anmälningar – övrig äldreomsorg från 2011-01-01 till 2012-06-30
Anmälan
Bytorpsklint i Borås kommun
Anmälare: Kommunal medicinskt ansvarig
sjuksköterska
Dnr 9.3.1- 9084/2011
Åtgärd
•Översyn av de läkemedelsskåp som
finns inne i respektive lägenhet.
•Följsamhet av MAS-instruktion av
kontroll läkemedel.
•Sjuksköterska har uppföljande samtal
med medarbetare.
Beslut
Beslutsdatum: 2011-11-21
Socialstyrelsen beslut är att avsluta
ärendet.
Socialstyrelsen bedömer att
relevanta åtgärder har vidtagits.
Lex Maria-utredning gjord av kommunal medicinskt ansvarig
sjuksköterska (MAS) i Borås för felmedicinering. MAS
skriver att det misstaget som man gjort är att man inte
kontrollerat mot läkemedelslista. Hon bedömer att risken att
det ska upprepas är liten.
Fruängsgården i Stockholms stad
•Omedelbar kontakt med läkare.
Anmälningsdatum: 2011- 04 - 04
•Upprättande av lokal rutin.
Inget beslut har inkommit
Anmälare: Carema Cares medicinskt ansvariga
sjuksköterska
Dnr 9.3.1-11754/2011
Anmälan avser felmedicinering men ingen av patienterna
kommer till skada.
Linnégården i Stockholms stad
•Information samt möte med
närstående.
•Omedelbara åtgärder är försök till
återupplivning.
sjuksköterska
Dnr 9.3.1-16751/2011-2
Anmälan avser uteblivna läkemedel samt fördröjd inskickande till sjukhus.
Kullabo i Huddinge kommun
sjuksköterska
•Stödsamtal till anhörig.
•Stödsamtal till medarbetare.
Dnr 9.3.1- 4103/2012
Anmälan avser självmord.
Omvårdnadshuset i Danderyds kommun
•Läkare kontaktas.
•Patienten observeras hela den dagen
som felmedicineringen hände.
sjuksköterska
Dnr 9.3.1- 38172/2011-2
•Avvikelse skrivs.
•Händelse dokumenteras i
omvårdnadsjournalen.
Anmälan avser patient som fått läkemedel på felaktig
tidpunkt, vilket gjort henne trött under ca tre dagar.
Lomma SÄBO i Lomma Kommun
•Dokumentationsutbildning.
•Utbildning angående vem som får
besluta om vård och behandling för
en person med demenssjukdom.
Socialstyrelsens beslut är att
ärendet avslutas.
sjuksköterska
Dnr 9.3.1- 30301/2011
•Utbildning och information om hur
”inga åtgärder” ska tolkas.
Anmälan avser fördröjd kontakt med akutsjukvården.
•Verksamhetschefen har samtal med
nattsjuksköterskan.
Trollängen i Tyresö kommun
•Byte av lås.
•Revidering av rutin för
nyckelhantering.
sjuksköterska
Dnr 9.3.1- 31544/2011-2
Anmälan avser svinn av beroende framkallande läkemedel.
Läkemedel i dosetter har bytts ut, ingen har kunnat
identifiera vad det är för tabletter.
Bilaga 1: Lex Maria
Anmälan
Åtgärd
Omvårdnadshuset i Danderyds kommun
•Delade läkemedel i dosett justeras.
sjuksköterska
•Händelsen dokumenteras i
Dnr 9.3.1- 41154/2011-2
Beslut
•Närstående informeras.
Anmälan avser patient som får ett icke ordinerat läkemedel.
Tallbohov i Järfälla kommun
berörd personal samt diskuterar
avvikelsen med övriga medarbetare.
berörd sjuksköterska samt diskuterar
avvikelsen med övriga
sjuksköterskor.
sjuksköterska
Dnr 30203/2011-2
Anmälan avser utbyte av smärtplåster vid tre tillfällen.
Avvikelsen medförde inga konsekvenser för patienten.
Tallbohov i Järfälla kommun
sjuksköterska
Dnr 30209/2011-2
30209/2011-2
Anmälan avser utebliven läkemedelsinjektion vid tre
tillfällen. Avvikelsen medförde inga konsekvenser för
patienten.
Almen i Järfälla kommun
sjuksköterska
sjuksköterskor.
ärendet avslutas utan vidare
utredning.
Dnr 9.3.1- 9490/2011
Anmälan avser att patient fått fel insulinsort. Konsekvensen
för patienten innebar extra blodsockerkontroller.
Almen i Järfälla kommun
sjuksköterska
sjuksköterskor.
Dnr 39546/2011-2
Anmälan avser att läkemedel ges i för hög dos. Händelsen
innebär inga konsekvenser för patienten.
Kastanjen i Järfälla kommun
Anmälningsdatum: 2011- 03 - 07, 2011- 03 - 07, 2011- 04 -11,
2011- 06 - 09
•Samtliga sjuksköterskor informerades
om gällande rutin.
sjuksköterska
ärendet avslutas.
Socialstyrelsen bedömer att
vidtagna åtgärder bör främja
patientsäkerheten.
Dnr 9.3.1- 8652/2011; 9.3.1- 8658/2011; 9.3.1-13624/2011;
9.3.1-20861/2011
Anmälan avser uteblivna läkemedel i injektionsform vid fyra
olika tillfällen. Avvikelsen medförde inga konsekvenser för
patienterna.
Kristallgården i Stockholms stad
Anmälningsdag: 2011-12- 07
sjuksköterska
Dnr 9.3.1- 41952/2011-2
Lex Maria-anmälan avseende smittspridning av MRSA.
•Samtliga medarbetare gått
E-learning.
•Hygienutbildning.
•Hygienråd med hygienombud med
regelbundna möten.
•Besök och utbildning av
hygiensjuksköterska.
•Oanmälda besök från MAS m.m.
|
49
50
Anmälan
Åtgärd
Furans demensboende i Täby kommun
•Patientansvarig läkare informeras.
Anmälningsdatum: 2012- 02- 01
sjuksköterska
•Händelsen dokumenteras i
Dnr 9.3.1- 6171/2012
Beslut
•Patient och närstående informeras.
Anmälan avser att två patienter vaccinerats utan samtycke.
•Händelse dokumenteras i
sjuksköterska
•Närstående informeras.
Dnr 9.3.1- 6192/2012
Anmälan avser att patient utsatts för lidande pga trycksår.
Fruängsgården i Stockholms stad
•Ansvarig läkare kontaktas.
•Information till patient och
närstående.
sjuksköterska
Dnr 23372/2012
Anmälan avser uteblivet läkemedel under en längre tid.
Enligt ansvarig läkare har patienten inte kommit till skada.
Kullabo i Huddinge kommun
•Dokumentation av händelse.
•Revidering av läkemedelsrutiner.
•Möte med ansvarig läkarorganisation.
•MAS haft uppföljningssamtal med
omsorgspersonal samt
sjuksköterskor.
sjuksköterska
•Ssk ska alltid informera läkare när en
boende har ramlat.
Dnr 9.3.1-23386/2012-2
•Förbättra dokumentationen.
Anmälan avser en patient som fått en höftfraktur, men det är
oklart hur denna fraktur uppstått.
Hemmet för Gamla i Stockholms stad
Anmälare: Carema Care
Dnr 29939/2012
•Revidering av rutiner för
informationsöverföring.
•Förtydliga SoL-dokumentationen.
•Förtydliga rutiner för när läkare
tillkallas.
Anmälan avser patient som fallit ur sängen och fått en
fraktur i axeln.
•Handlingsplan för att åtgärda brister.
•Nyckelrutiner justeras.
•Genomgång med samtliga
medarbetare.
sjuksköterska
Dnr 9.3.1- 35928/2012
Anmälan avser en kvinna som hittats på morgonen i sin säng
fullt påklädd och nästa okontaktbar. Kvinnan har tagit flera av
sina läkemedel.
Breared i Varbergs kommun
Anmälningsdatum: Januari 2012
sjuksköterska
Dnr 9.3.1- 4851/2012
Lex Maria-anmälan om händelse där plåster med läkemedel
inte tagits bort när ett nytt plåster applicerades.
•Delegation av applicering av
läkemedelsplåster återtas och utförs
framöver av sjuksköterskor.
•Möten med berörda medarbetare.
•Information till närstående.
•Händelseanalys genomförd.
•Rutiner och riktlinjer genomgångna.
•Handlingsplan upprättad.
ärendet avslutas.
Det är socialstyrelsens bedömning
att vårdgivaren har identifierat
orsaken och hanterat händelsen
inom ramen för sitt
ledningssystem.
Bilaga 1: Lex Maria
Lex Maria-anmälningar – Funktionsnedsättning från 2011-01-01 till 2012-06-30
Anmälan
Åtgärd
Skarpnäcksgården i Stockholms stad
•Regelbundna kontroller av patienten.
•Kontakt med läkare, MAS och
verksamhetschef.
sjuksköterska
Beslut
Inget beslut har inkommit.
Dnr 9.3.1-16825/2011-2
Anmälan avser felmedicinering.
Trehörna Omsorger i Tingsryds kommun
•Samtal med berörda medarbetare.
•Ser över delegeringar.
sjuksköterska
•Ny lista för signering införs.
avslutas.
Dnr 21752/2011
•MAS har uppföljningssamtal samt
gör stickprovskontroller.
Anmälan avser förväxling av läkemedel.
•Uppföljning av sjuksköterska.
Skarpnäcksgården i Stockholms stad
•Kontakt med ansvarig läkare.
•Berörd sjuksköterska frikopplas från
sjuksköterskearbetsuppgifter.
sjuksköterska
Dnr 9.3.1- 8426/2012-2
•Förbättringsarbete med
omvårdnadsdokumentationen.
•Utökade sjuksköterskeresurser.
Anmälan avser uteblivet läkemedel.
Asp Center i Boden
•Genomgång av all dokumentation.
•Sammanställning från psykiatriker.
sjuksköterska
•Krishantering.
•Information till berörda.
Dnr 9.3.1-15992/2012
Anmälan avser självmord.
LSS-boende i Linköpings kommun
•Verksamhetschef informerat berörda
medarbetare.
sjuksköterska
Socialstyrelsen ansluter sig i stort till
verksamhetens internutredning där
brister i egenvårdsbedömningen ur
patientsäkerhetsperspektiv har
identifierats.
Dnr 9.3.1- 6154/2012
Lex Maria-anmälan avseende överdosering av
läkemedel.
Marmorgården i Harbo kommun
•Stöd och handledning till personal.
•Revidering av rutiner vid inflytt av
boende.
sjuksköterska
Dnr 27476/2012
avslutas.
•Se över sjuksköterskeorganisationen.
•Säkerställa rutiner för att ge
behovsläkemedel.
Anmälan avser för hög dos lugnande medel.
Navigatorn och Berglunda HVB i Eksjö kommun
Anmälningsdatum: 2010 - 08 -26 och 2011- 05 -19
•Utbildning/information kring
dokumentation och patientdatalagen
med samtlig personal.
sjuksköterska
•Ytterligare vidtagna åtgärder är
redovisade till Socialstyrelsen.
Dnr 9.3.1-26890/2010 och 9.3.1-17740/2010
Lex Maria-anmälan avseende självmordsförsök
Socialstyrelsens beslut är att avsluta
ärendena. Socialstyrelsen bedömer att
relevanta åtgärder har vidtagits.
|
51
52
| Bilaga 2: Lex Sarah
Bilaga 2:
Lex Sarah
Lex Sarah-anmälningar – Äldreomsorg, från 2011-01-01 till 2012-06-30
Anmälan
Anmälare: Carema Cares kvalitetsutvecklare
Dnr 9.3.6 -1203/2012
Åtgärd
•Kontakt med ansvarig läkare. Förstärkt
bemanning.
•Långvarig utökning av bemanning.
•Frågan ska tas upp på planeringsdagar.
•Återkoppling till uppdragsgivare.
•Rutin för hur och när extravak kan
inkallas.
Dnr 9.3.6 -1100/2012
•Möte med närstående.
Fraktur på handleden troligen efter fall, inget fall har
observerats av medarbetare.
Beslut
•Berörda blir informerade av läkare.
•Återkoppling med information till
berörda.
Kund som får en fraktur på armen efter att en annan
kund har lagt sig bredvid henne i sängen.
Kullens äldreboende i Ekerö kommun
•Samtal med närstående.
Anmälningsdatum: 2012-xx
•Kontakt och bedömning av ansvarig
läkare, med efterföljande
undersökningar.
Dnr 9.3.6 -10464/2012
•Information till kommunen.
Kund fallit, blåmärken och fraktur nyckelben, ingen vet
om fallet, kunden kan ej resa sig själv.
•Journalgranskning.
•Se över rutiner för rekrytering och
introduktion.
•Inkludera information om riktlinjen för
skyddsåtgärder.
Dnr 9.3.6 - 6018/2012
•Kompetensutveckling.
Medarbetare knyter fast lakan som ett sängskydd.
Grönskogen i Sundbybergs kommun
Dnr 9.3.6 - 42566/2012
•Att medarbetaren avslutas på
arbetsplatsen.
•Samtal med samtliga medarbetare.
•Genomgång av värderingar m.m. på
arbetsplatsträff.
Kränkningar av flera boende från en och samma
medarbetare.
•Stöd från HR-specialist.
Gävle hemtjänst
•Rutiner kring nyckelhantering och
mottagande av ny kund revideras och
samtliga medarbetare informeras om
vad som rutinen innebär.
Dnr 9.3.6 -28649/2012
•Utbildning i social dokumentation.
Personal har brustit i tillsyn utifrån biståndsbedömd
insats.
•Systematik i regelbundna uppföljningar
av genomförandeplaner.
•En bemötandegrupp har startat.
•Personal har handledning var tredje
vecka.
Beslut från Socialstyrelsen är att
ärendet avslutas.
•Verksamhetschef har samtal med
samtlig personal om rutiner är
tillräckliga.
Socialstyrelsen avser inte att vidta
ytterligare åtgärder i ärendet.
Dnr 9.3.6 - 31352/2012
Medarbetare har rapporterat om att en annan
medarbetare brukat fysiskt övergrepp mot kund, dock
föreligger två olika versioner om händelseförloppet.
Beslut från Socialstyrelsen är att
ärendet avslutas.
Socialstyrelsen avslutar ärendet utan
ytterligare åtgärder eller kritik.
•Se över rutinen för introduktion av
nyanställda.
•Berörd personal är arbetsbefriad och
kommer att omplaceras till dagtjänst.
Bilaga 2: Lex Sarah
Anmälan
Åtgärd
Hemtjänst i Farsta kommun
•Samtal med närstående.
•Avvikelse skriven.
•Muntlig och skriftlig information till
medarbetare.
Dnr 9.3.6 - 40705/2011
Beslut
När medarbetare ska leverera mat, så öppnar inte
kund.
Brunkullan i Östersunds kommun
•Samtal med boende och anhöriga.
•Berörd personal arbetsbefriad.
•Samtliga medarbetare informerade.
avslutas.
Dnr 9.3.6 - 42296/2011
Kund uppger att en medarbetare har varit hårdhänt
och utsatt kund för missförhållande.
•Information till Östersunds kommun.
•Uppföljande samtal om bemötande.
•Återkommande information till
medarbetare om skyldigheten att
rapportera missförhållanden.
Socialstyrelsen bedömning är att
ärendet utretts i tillräcklig omfattning.
Orsaker har identifierats och åtgärder
vidtagits.
Kvarnåsens äldreboende i Årjäng
•Inblandad personal arbetsbefriades.
•Genomgång av samtliga boendes behov
av skyddsåtgärder.
Socialstyrelsen beslut är att avsluta
ärendet.
Dnr 9.3.6 - 41815/2011
•Information och handledning av
personal.
Person som fått vänta på hjälp orimligt länge i
samband med ett toalettbesök.
•Reviderade rutiner för formerna för
informationsöverföring.
Socialstyrelsen anser att verksamheten har vidtagit relevanta åtgärder.
•Fortsatt utvecklingsarbete med den
sociala dokumentationen
Stattenahemmet i Helsingborgs kommun
Dnr 9.3.6 - 43312/2011
En boende har blivit kränkt av en medboende.
•Personal avbröt kränkningen
omedelbart.
•Kontakt med ansvarig läkare togs.
•Extra personal sattes in.
•Samtal har förts med anhöriga.
ärendet.
några ytterligare åtgärder i ärendet.
•Handledning till personal.
•Handlingsplan upprättad. Kontakt med
demensteam och minnesmottagning.
Rissne korttidshem (LSS) i Sundbyberg
Dnr 9.3.6 - 43685/2011
•Den berörda personalen arbetsbefriades under pågående utredning.
•Samtal har förts med samtlig personal.
•Handlingsplan är upprättad.
Anmälan avser att en personal har brustit i omdöme i
samband med att en boende var utåtagerande.
•Vid arbetsplatsträffar ska löpande
utvärderingar av riskanalyser och
handlingsplaner genomföras.
Kastanjens äldreboende i Järfälla kommun
•Samtal med berörd personal.
•Samtal med närstående, med
efterföljande uppföljningssamtal.
Dnr 9.3.6 - 38147/2011
ärendet.
några ytterligare åtgärder i ärendet.
•Förbättring av delaktigheten i planering
av vård och behandling.
Anmälan avser brister i bemötande och respekt, samt
brister i följsamhet av gällande rutiner.
Frestavägens gruppboende LSS i Upplands
Väsbys kommun
•Omhändertagande av den angripne
boende.
•Planering för att finna situationer som
ger den boende en lugn miljö.
Dnr 9.3.6 - 36198/2011-2
Boende som agerar fysiskt mot annan boende.
•Extra personal sätts in.
•Biståndshandläggare kontaktas.
|
53
54
| Bilaga 2: Lex Sarah
Anmälan
Åtgärd
Åkeshovs korttidshem i Stockholms stad
•Information till närstående.
•Genomgång av händelsen.
•Uppdatering av dokumentation.
Dnr ej tillgängligt
•Genomgång av nya rutiner med samtlig
personal.
Murteglets äldreboende i Helsingborg
•Samtal kring bemötande.
Anmälningsdatum:2011-12-13
•Utvecklingsgrupp social
dokumentation.
Brist i omvårdnad.
•Upprättande av rutiner för aktuell
situation.
Brist på tillsyn av barn i badpool.
Beslut
•Utbildning ABC demens.
•Handledning i personalgruppen.
•Utbildning i rehabiliterande
förhållningssätt.
•Förbättring av rutiner kring
överrapportering.
Bäckagårdens äldreboende i Ängelholm
•Allt maskindiskmedel ska vara inlåst.
•Säkerställa medlåsfunktion av alla skåp.
Närstående på besök bjuder den boende på del av
maskindiskmedelstablett.
Bilaga 3: Klagomål
Bilaga 3:
Klagomål
Beslut från Socialstyrelsen om klagomål och anmälan om fel i vården –
Äldreomsorg från 2011-01-01 till 2012-06-30
Enhet och klagomålsärende
Enskede Nya servicehus i Enskede/Årsta/
Vantör i Stockholms stad
Dnr: 9. 2-19301/2011-11
Klagomål angående vård och omsorg i samband
med undernäring. Klagomålet omfattar både
insatser utifrån socialtjänstlagen och hälso- och
sjukvård.
Kärrgårdens äldreboende, Habo kommun
Dnr: 9. 2- 39090/2010
Åtgärder
Förbättringar avseende:
• Dokumentation.
• Struktur i arbetet.
• Uppföljningar.
• Efterlevnad av rutiner.
• Säkerställande att boende i
behov av hjälpinsats kan få
denna utan dröjsmål.
Dnr: 9. 2-20466/2011-12
Klagomål från närstående angående bristfällig
vård och omsorg.
Sandstugans äldreboende i Huddinge
kommun
Socialstyrelsen ger kritik för bristande dokumentation, brister i den individuellt anpassade
informationen till patient och närstående, brister i
implementering och följsamhet av rutiner.
Socialstyrelsen bedömer att relevanta åtgärder har
vidtagits.
Anmälan från enskild för brister i omsorgen
nattetid.
Koppargårdens vård- och omsorgsboende i
Hässelby-Vällingby i Stockholms stad
Beslut
• Regelbunden uppföljning och
egenkontroll.
• Samverkansmöten med
läkarorganisationen.
• Ny chefsorganisation.
• Samtal med personal.
• Utbildning och uppföljning av
personalens kompetens.
• Yttrande till Socialstyrelsen
ännu inte inskickat.
Socialstyrelsen ställer sig tveksam till om genomförda åtgärder är tillräckliga för att säkerställa
implementering och följsamhet av rutiner.
Beslutsdatum: Slutligt beslut ännu inte
inkommit
Dnr: 9. 2- 38924/2011- 4
Klagomål från enskild.
Enskede Nya servicehus i Enskede/Årsta/
Vantör
Dnr: 9. 2-15314/2012
Klagomål angående brister i vården.
Ånestads herrgårdsboende i Linköpings
kommun
Dnr: 9. 2-14226/2012
Klagomål angående brister i omsorgen.
Koppargårdens vård- och omsorgsboende i
Hässelby-Vällingby stadsdel, Stockholms
stad
Dnr: 9. 2-19085/2012
Klagomål angående brister i samband med
fraktur som inkom som en bilaga i Lex Maria
anmäld från Carema Cares medicinskt ansvarig
sjuksköterska.
• Förbättringar av den sociala
dokumentationen.
• Utveckling av boendes
delaktighet i
genomförandeplanen.
• Säkerställande att synpunkter
och klagomål tas emot som
en del i förbättringsarbetet.
• Utveckling av delaktighet i
• Samtal med personal om
vikten av att alltid rapportera
händelser/avvikelser till
tjänstgörande sjuksköterska.
• Kontakt med närstående.
Socialstyrelsen beslut är att ärendet avslutas.
Socialstyrelsen har granskat genomförandeplan och
beställning och bedömningen är att mer insatser i
form av tillsynsbesök har utförts än vad som faktiskt
var beslutat. Socialstyrelsen riktar dock kritik mot att
beställning och genomförandeplan ej
överensstämmer.
Socialstyrelsens beslut är att avsluta ärendet.
Socialstyrelsen konstaterar att beskrivningen av
händelsen skiljer sig och menar att det är angeläget
för verksamheten att verka för ett gott klimat där
synpunkter och klagomål ses som en del i
förbättringsarbetet.
Socialstyrelsen bedömer därför att det inte helt kan
uteslutas att patientens skada uppkommit i samband
med omvårdnad eller förflyttning.
|
55
56
| Bilaga 3: Klagomål
Saltsjöbadens äldreboende
Dnr: 9. 2- 6780/2011
Åtgärder
• Utveckla information och
delaktighet för boende och
närstående.
Dnr: 9. 2- 8170/2012
Klagomål angående vård och omsorg.
Kristallgården i Älvsjö, Stockholms stad
Dnr: 9. 2- 40392/2011
Klagomål angående bristande omvårdnad och
rehabilitering på boende.
Dnr: 9. 2-23970/2011
Klagomål angående bristande omvårdnad och
rehabilitering.
Breareds äldreboende i Varbergs kommun
Dnr: 9. 2-7449/2012
Klagomål angående om patient hade två plåster
med läkemedel vid fyra tillfällen under en
tvåmånadersperiod, istället för såsom ordinerats
ett. Samma händelse har anmälts till
Socialstyrelsen enligt Lex Maria dnr
9.3.1-4851/2012
Kärrgården i Habo kommun
Dnr: 9. 2- 31581/2011
Klagomål angående vård och behandling.
Husby hemtjänst i Stockholms stad
Dnr: 9. 2-13811/2012
Klagomål från god man.
Socialstyreslens beslut är att ärendet avslutas.
Socialstyrelsen finner i aktuellt ärende brister i vården
av patienten, i information och delaktighet för patient
och närstående samt i dokumentationen.
Klagomål gällande vården på korttidsavdelningen
vid Saltsjöbadens sjukhus.
Järdalavägens äldreboende i Linköpings
kommun
Beslut
• Ny kontaktman till den
enskilde.
• Kontaktbok infördes.
• Inventarielista upprättades.
• Den enskildes vikt rapproterades till närstående en gång
per vecka.
• Ny genomförandeplan med
delaktighet av närstående.
• Ståträning för den enskilde.
• Aktiv rörelseträning för den
enskilde.
• Rullstolskörning.
• Självträningsprogram.
• Handledning av
omsorgspersonalen.
• Träningsprogram.
• Aktiviteter enligt
• Förändringar gällande
delegationer.
• Möten med berörd och
samtlig personal.
• Information närstående
• Händelseanalys.
• Rutiner och riktlinjer har gåtts
igenom.
• Handlingsplan har upprättats.
• Förbättring gällande
samverkan.
• Teammöten.
• Utbildning för personal
gällande kontroll och signering
av listor.
• Dialog mellan hemtjänsten,
myndighetsutövare och god
man.
Socialstyrelsen konstaterar att den klagande inte känt
förtroende för den vård och omsorg som givits.
Socialstyrelsen planerar att genomföra en verksamhetstillsyn inom Järdalavägens äldreboende.
Socialstyrelsen gör bedömningen att rehabiliteringsinsatser har genomförts enligt plan.
Socialstyrelsen bedömer att ansvariga vid
Kristallgården genomfört förbättringsåtgärder som
torde främja patientsäkerheten angående att
förebygga uppkomsten av kontrakturer.
Socialstyrelsen bedömer vidare att det förbättringsarbete som pågår inom den interna
informationsöverföringen ytterligare kan bidra till en
patientsäker vård på Kristallgården.
Det är Socialstyrelsens bedömning att vårdgivaren
har identifierat orsaken och hanterat händelsen inom
ramen för sitt ledningssystem. De åtgärder som
vidtagits bedömer Socialstyrelsen som adekvata i
syfte att förhindra att liknande händelser inträffar på
nytt.
Socialstyrelsen bedömer att adekvata åtgärder har
genomförts i verksamheten då patientens problem
åtgärdades genom att kontakt togs med läkare och
avvikelse skrevs för att förbättra rutiner.
vidtagits.
Bilaga 3: Klagomål
Dnr: 9. 2- 37434/2012
Åtgärder
• Återuppbyggnad av hälso- och
sjukvårdsverksamhet inklusive
rekrytering av sjuksköterskor.
• Kontakter Nacka kommun.
• Inglasning av balkong.
Dnr: 9. 2- 9842/2011
Dnr: 9. 2- 31612/2011
Eftersom åtgärder vidtagits och övriga brister inte är
av sådan karaktär att det finns skäl för Socialstyrelsen
att rikta kritik, så avslutas ärende utan kritik.
Klagomål angående brister i vård och omsorg.
Klagomålet berör både insatser utifrån
socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen.
Enskede Nya Servicehus i Enskede/Årsta/
Vantör, Stockholms stad
Vid Socialstyrelsen inspektion den 20 april 2012
framkom att Carema Care fick ett besvärligt
utgångsläge i samband med övertagandet av driften.
Socialstyrelsen bedömer att förutsättningarna för att
patienter med undernäringsproblem ska erhålla en
sakkunnig, omsorgsfull och patientsäker vård har
ökat avsevärt. Vid inspektionen finns sjuksköterskor
på plats, rutinerna för nutritionsfrågor är förankrad
och samarbetet med ansvarig läkare beskrevs som
välfungerande.
Lillängens vård- och omsorgsboende i Nacka
kommun
Beslut
• Instruktioner till personal
avseende tryckavlastning.
• Alla insatser genomfördes
med dubbelbemanning.
• Täta tillsyner enligt beslut.
Socialstyrelsen har tagit del av och beaktat varje
enskild handling i ärendet. Det är dock inte möjligt för
Socialstyrelsen att utreda och kommentera alla
detaljer i anmälan.
|
57
58
| Bilaga 3: Klagomål
Beslut från Socialstyrelsen om klagomål och anmälan om fel i vården –
Funktionsnedsättning, från 2011-01-01 till 2012-06-30
Korsövägens gruppbostad (LSS) i Danderyds
kommun
Dnr: 9. 2-14150/2011
Klagomål angående svåra förhållanden för
enskild på gruppbostad.
Västerängsvägens gruppbostad (LSS) i
Danderyds kommun
Dnr: 9. 2- 39954/2011
Klagomål angående brister i omvårdnad, kvalitet
och trygghet.
Borås LSS i Borås kommun
Dnr: 9. 2-23489/2012
Anmälan från anhöriga till personer med insatser
enligt LSS.
Dallotsens utvecklingscenter i Gangnäs
kommun
Dnr: 9. 2- 31982/2011
Klagomål om brister i omsorgen.
Berglunda, Eken Care i Eksjö kommun
Dnr: 9. 2-25048/2012
Klagomål på innehåll i vård och behandling.
Berglunda, Eken Care i Eksjö kommun
Dnr: 9. 2- 36779/2012
Åtgärder
• Säkerställande att samtlig
personal har kännedom om
rapportering missförhållande.
• Förebyggande och hantering
av allvarliga händelser.
• Samverkan handläggare och
god man.
• Analys och
förbättringsåtgärder.
• Möten med medarbetare.
• Kontinuerlig information till
kommunen.
• Utbildningsinsatser.
• Handledning i etik och
bemötande.
• Rekrytering av
verksamhetschef.
• Information till närstående
och företrädare.
• Fördelning av ansvar under
tiden till rekrytering är klar.
• Genomförandet av en
psykosocial utredning för
samtliga medarbetare.
• Kontakt med kommunen.
• Initiativ till möten med
närstående.
• Samordnade vårdplaneringar.
• Teammöten.
• Erbjudande av extern
terapikontakt för den enskilde.
• Säkerställande av inskrivningsprocessen kopplat till
den enskildes behov och
personalens kompetens.
• Säkerställande av rutiner för
Beslut
Det är huvudmannens ansvar att säkerställa att de
som omfattas av skyldigheten att anmäla ett allvarligt
missförhållande har nödvändig kunskap för att veta
när och hur man tillämpar anmälningsskyldigheten
och vad denna skyldighet innebär.
Socialstyrelsen konstaterar att Carema Care har
uppmärksammat bristerna i verksamheten.
Huvudmannen har upprättat en handlingsplan och
har enligt tidsplan påbörjat åtgärder för anmälda
brister. Det kvarstår dock för huvudmannen att
säkerställa att genomförandet av insatsen dokumenteras i enlighet med gällande lagar och regler.
Socialstyrelsen bedömer utifrån inkomna uppgifter
att Carema har vidtagit åtgärder för att säkerställa
fortsatt god kvalitet på verksamheterna i Borås under
rekrytering av ny föreståndare. Socialstyrelsen
avslutar ärendet utan ytterligare utredning.
Socialstyrelsen bedömer, mot bakgrund av inhämtad
information, att verksamheten i övrigt uppfyller
gällande lagstiftning.
Slutligt beslut har ännu inte inkommit.
Klagomål avseende hälso- och sjukvården vid
Eken Care, Berglunda HVB i Eksjö.
Bilaga 4: Verksamhetstillsyner
|
Bilaga 4:
Verksamhetstillsyner
Socialstyrelsens verksamhetstillsyner –
Äldreomsorg, beslut från 2011-01-01 till 2012-06-30
Enhet och tillsyn
Lillängens vård- och omsorgsboende i Nacka
kommun
Socialstyrelsens besöksdatum: 2011-11- 01
Dnr: 9.1- 30911/2011
Åtgärder
• Säkerställande av kraven på
samverkan enligt SOSFS 2011:9.
• Säkerställande att samtlig personal
har kunskaper om skyldigheten att
Beslut
Socialstyrelsen bedömer att relevanta åtgärder
har vidtagits.
Verksamhetstillsyn enligt socialtjänstlagen
(2001:453) och patientsäkerhetslagen (2010:659)
Nymilens äldreboende i Bromma, Stockholms
stad
Socialstyrelsens besöksdatum: 2011- 05 - 31
Dnr: 9.1-11552/2011
Tillsyn enligt socialtjänstlagen (2001:453) och
patientsäkerhetslagen (2010:659)
• Implementerat styrdokument
avseende hälso- och
sjukvårdsdokumentation.
• Säkerställande av samverkan enligt
SOSFS 2011:9.
• Utveckling av den sociala
dokumentationen.
Socialstyrelsen konstaterar att åtgärder har
vidtagits utifrån de brister som påtalats i
Socialstyrelsen beslut 2012-02-22.
Socialstyrelsen vill dock påtala vårdgivarens
skyldighet att genom egenkontroll säkerställa
att dokumentationen uppfyller regelverkets
krav.
• Utbildning social dokumentation.
• Utbildning i processen för
synpunkter och klagomål.
• Utveckling av temarbete.
• Utbildning i samtligas skyldighet att
Beslutsdatum: Slutligt beslut har inte ännu
inkommit
inkommit
(2001:453) och patientsäkerhetslagen (2010:659)
• Förstärkning av
sjukgymnastresurser.
• Utbildning i rehabilitering för
samtlig personal.
• Utbildning för sommarvikarier
gällande medicintekniska
produkter.
Nibblegårdens särskilda boende i Lunds
kommun
• Utbildning i processen för
synpunkter och klagomål.
Månstorps ängar i Vellinge kommun
Socialstyrelsens besöksdatum: 2011- 08 - 05;
2011- 09 -16; 2011-12-20
Dnr: 9.1-25148/2011
Verksamhetstillsyn enligt 13 kap. 6 § socialtjänstlagen (2001:453) SoL och 7 kap- 21 §
patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL
Hemmet för Gamla i Skarpnäck, Stockholms
stad
Socialstyrelsens besöksdatum:2011-10 -12
Dnr: 9.1- 8076/2011
Dnr: 9.1-7135/2012
Socialstyrelsen kan konstatera att personalens
bristande kännedom om när och hur de ska
framföra klagomål och synpunkter kan påverka
verksamhetens kvalitetsutveckling.
(2001:453), SoL
Tallbohovs äldreboende i Järfälla kommun
Inget besök från Socialstyrelsen
Dnr: 9. 2-16939/2012
• Säkerställande av dokumentation
med god kvalitet.
• Säkerställande av att de boendes
individuella behov tillgodoses.
Tillsyn enligt socialtjänstlagen (2001:453) med
anledning av klagomål
Stolplyckans, Trädgårns och Ramstorpsgatans
servicehus i Linköpings kommun
Dnr: 9.1- 3845/2012
(2001:453)
• Utveckling kring de boendes
delaktighet.
• Utveckling av kontaktmannaskapet.
Socialstyrelsen konstaterar att åtgärder delvis
har vidtagits utifrån de brister som påtalats i
Socialstyrelsens beslut 2012-05-25.
Genom ett förtydligande av kontaktmannaskapet och användandet av genomförandeplanen
bedömer Socialstyrelsen att Carema Care
vidtagit åtgärder för att tillvarata brukarnas
delaktighet och självbestämmande.
59
60
| Bilaga 4: Verksamhetstillsyner
Socialstyrelsens verksamhetstillsyner –
Funktionsnedsättning, beslut från 2011-01-01 till 2012-06-30
Enhet och tillsyn
Dallotsens utvecklingscenter i Gangnäs
kommun
Socialstyrelsen besöksdatum: 2012- 01-18
Åtgärder
• Säkerställande av att all
skyldigheten att rapportera
missförhållanden.
Dnr: 9.1- 42672/2011
Beslut
vidtagits.
Tillsyn enligt lagen (1993:387) om stöd och service
till vissa funktionshindrade
Villa Ljungbys gruppbostad i Falkenbergs
kommun
Socialstyrelsen besöksdatum: 2011-12-20
Dnr: 9.1- 39023/2011
Kollagården gruppboende i Kungsbacka
kommun
Socialstyrelsen besöksdatum: 2011-11- 03
• Säkerställande av att det
finns ruiner för rapportering
av missförhållanden.
• Säkerställa att samtlig
skyldigheten att rapportera
missförhållanden.
• Att riskbedömningar och
skyddsåtgärder dokumenteras i journalerna.
vidtagits. Ärendet ska därför avslutas.
inkommit
Dnr: 9. 2- 33640/2011
Berglunda HVB i Eksjö
Socialstyrelsen besöksdatum: 2011- 04 -12
Dnr: 9.1-14651/2011
(2001:453)
Berglunda HVB i Eksjö
Dnr: 9. 2- 8648/2011
Tillsyn enligt socialtjänstlagen efter klagomål i
enskilt ärende
Provita, hem för vård och boende i Malmö
kommun
Dnr: 9.1- 3065/2012
Verksamhetstillsyn enligt 13 kap § 1 SoL och 7 kap
20 § PSL
LSS Marmorgårdens gruppbostad i Heby
kommun
Socialstyrelsen besöksdatum: 2012- 03 - 08
Dnr: 9.1- 3683/2012
Verksamhetstillsyn enligt lagen (1993:387) om stöd
och service till vissa funktionshindrade, LSS
• Utveckling och implementering av rutiner för
dokumentation.
• Säkerställande av rutiner
för intern och extern
samverkan.
• Förtydliganden av rutiner
för dokumentation.
• Utveckling av
inflyttningsprocessen.
• Dokumentation av
riskbedömningar och
skyddsåtgärder.
• Utbildning i dokumentation.
• Diskussions- och
arbetsforum för
förbättringsarbete.
• Förändring i rutiner kring
delegering och egenvård.
• Förtydliganden kring
”Övriga generella
ordinationer”.
• Upprättande och
implementering av rutiner
för kontroll av förbrukning
för narkotikaklassade
läkemedel.
• Utbildning kring regelverket
gällande Lex Sarah och Lex
Maria.
• Förtydliganden dokumentation genomförandeplan.
• Säkerställande av den
sociala dokumentationen.
vidtagits.
vidtagits.
vidtagits.
Eftersom verksamheten redan vidtagit åtgärder för att
förbättra den sociala dokumentationen, kommer
Socialstyrelsen att avsluta ärendet.
Bilaga 4: Verksamhetstillsyner
Enhet och tillsyn
Tullinge PUT (ensamkommande flyktingbarn)
Åtgärder
• Kontinuerlig egenkontroll.
Beslut
Dnr: 9.1- 4142/2012
information, att verksamheten uppfyller gällande
lagstiftning i de delar som tillsynen avser.
Tillsyn enligt 13 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453)
Dungens barn- och ungdomsboende enligt LSS
i Stockholms kommun
• Säkerställande av
dokumentation.
Socialstyrelsen besöksdatum: 2011-10 - 04
lagstiftning i de delar som tillsynen avser och att de
brister som påtalats i beslut med dnr 2701 är åtgärdat.
Dnr: 9.1- 31178/2011
Oanmäld tillsyn enligt lagen (1993:387) om stöd och
service till vissa funktionshindrade, LSS.
Dungens barn- och ungdomsboende enligt LSS
i Stockholms kommun
Socialstyrelsen anser att verksamheten, mot bakgrund
av inhämtad information, i huvudsak uppfyller
lagstiftningen i de delar som tillsynen avser.
Dnr: 9 -1- 4362/2012
och service till vissa funktionshindrade, LSS.
lagstiftning i de delar som tillsynen avser.
Dnr: 9.1- 32942/2012
dokumenterad uppföljning
av genomförandeplan.
till vissa funktionshindrade, LSS.
Socialstyrelsen besöksdatum: 2011- 09 - 08
Dnr: 9.1-29450/2011
information, att verksamheten i huvudsak uppfyller
gällande lagstiftning i de delar som tillsynen avser.
Dnr: 9.1-12998/2011
Sörgårdens barn- och ungdomsboende enligt
LSS i Vällingby, Stockholms stad
HVB-hemmet ASP-Ungdomscenter i Bodens
kommun
Beslutsdatum: 2011-10 -17
• Säkerställande av att
samtlig personal har
kännedom om skyldigheten
att rapportera
missförhållanden.
Oanmäld tillsyn enligt (1993:387) om stöd och
service till vissa funktionshindrade, LSS.
Carema Orkidéen ska säkerställa att all personal tar
del av och känner till Socialstyrelsens föreskrifter och
allmänna råd om lex Sarah SOSFS 2011:5. Åtgärder
ska ha vidtagits senast den 1 november 2011.
Uppföljning av vidtagna åtgärder kommer att ske vid
kommande tillsyn av verksamheten.
Dnr: 9. 2-2879/2012
• Säkerställande av att
samtlig personal har
kännedom om skyldigheten
att rapportera
missförhållanden.
Föranmäld tillsyn enligt 25 ½ lagen (1993:387) om
stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.
Norrköpings PUT-boende
Socialstyrelsens besöksdatum: 2011- 09 -23
säkerhetsrutiner.
information, att verksamheten uppfyller lagstiftningen
i de delar som tillsynen avser.
Beslutsdatum: 2011-10 -10
Dnr: 9.1-29229/2011
Socialstyrelsens besöksdatum: 2011- 04 -11
Dnr: 8875/2011
och service till vissa funktionshindrade, LSS.
• Säkerställande av den
sociala dokumentationen
och upprättandet av
genomförandeplan.
Beslutsdatum:
Den enskildes genomförandeplan bör skrivas med
varaktig skrift och det bör framgå av planen eller av
annan dokumentation att den enskilde godkänt
innehållet i planen.
I övrigt uppfyller verksamheten lagstiftningen och
dess intentioner i de delar som tillsynen avser.
|
61
www.caremacare.se

Kvalitetsbokslut Carema Care 2011-2012.pdf

Transcription

Similar documents

Vi vill utveckla Sveriges bästa äldreomsorg”

mellanvårdsboende för personer i behov av

HS Service & Support AB startar upp Privat Hemtjänst i Kalmar

Medicinen som gör att man bryr sig mindre.

Varför tar FAR strid för mer komplicerade regler?

PROJEKTANSÖKAN för Olika vägar att söka

Protokoll från styrelsemöte 140522

Föräldraråd 2013-10-17 (225 kB, pdf)

Men hur kan Socialstyrelsen fortsätta luras om psykofarmaka och

norra station – den täta stadens attraktionskraft

SAMRÅDSREDOGÖRELSE Områdesbestämmelser för Hortlax 18