Integration 4-1 - Rasmus Jeppsson: journalist

4|
onsdag 3 april 2013 ● BAROMETERN-OT
Redigering: Rasmus Jeppsson
nKALMAR LÄN
!
BAROMETERN-OT ● onsdag 3 april 2013
Vi vill ha era tips!
Ring tipstelefonen 0480–180 18
eller mejla:[email protected]
WWW
|5
Alltid senaste nytt!
Följ dina lokala nyheter
på Barometern.se/Kalmar
Nyhetschefer: Pelle Johansson,
Per Jakobsson 0480-592 80
E-post: [email protected]
INVANDRINGEN OCH JOBBEN – DEL 4
n FAKTA
Etableringsreformen
Robert Stuve,
affärsman,
Tyskland
Jens Daniel,
ambulanssjukvårdare, Tyskland
Solomun Amelash, fotbollsproffs, Eritrea
Harald Röder,
civilekonom,
Tyskland
Edith Necula,
personalchef,
Rumänien
Ioan Necula,
logistiker på
Volvo, Rumänien
Claudia Guglielmi, studerande, Italien
Maria Stömne,
SFI-lärare,
Sverige
”Som flyktingar får vi
inte bestämma själva.
Migrationsverket avgör
om du ska få studera.”
Mohammed Osman jobbade som elektriker i Somalia och kom till Sverige som
flykting. För att bli elektriker här måste
han läsa matematik. Hittills har Migrationsverket satt stopp.
Nicole Eriksson,
USA
Zeina Hajjaj,
studerande,
Jordanien
Diana Daniel,
traumasjuksköterska, Tyskland
Daniela Tomova,
chefssekreterare, Bulgarien
Loubna Essyad,
studerande,
Marocko
FOTO: MATS HOLMERTZ, GRAFIK: RASMUS JEPPSSON
Joana Skirta,
studerande,
Rumänien
Saida Bayucef,
glasdesigner,
Algeriet
(besökare)
”Jag kan ju inte gå på
tåget och säga ”snälla
svenskar, prata med
mig”. Men nu, på praktiken lär jag mig förstå
olika dialekter.”
Diana Daniel är traumasjuksköterska
från Tyskland. Nu praktiserar hon på
länssjukhuset i Kalmar
Simona Cojoc,
psykolog och
friskvårdare,
Rumänien
Sudpranee Upapong, massör
och spaterapeut,
Thailand
”Jag har skickat fler än
150 cv:n utan att få
svar.”
Zoran Damjanovski, snickare,
Makedonien
Mohammed
Osman, elektriker, Somalia
Maciek Michakowski, studerande, Polen
Ayla-Farah Proho,
marknadsförare,
Bosnien
Ioan Necula jobbade i tio år som logistiker på Volvo i Rumänien. Nu söker han
jobb som fönsterputsare, städare, ja i
princip allt. Hittills har han inte fått napp.
Den genomsnittliga tiden från
uppehållstillstånd
till arbete är sju år
i Sverige.
För att få ner den
tiden genomfördes 2010 den så
kallade Etableringsreformen.
Genom att träffa
den nyanlände i
ett tidigt skede
ska arbetsförmedlingen hjälpa
till att identifiera
hans eller hennes
erfarenheter,
kunskaper och
yrkesambitioner
för att finna en
lämplig matchning
med orter och
arbetsgivare där
denna kompetens
efterfrågas.
Ihop med arbetsförmedlingen görs
en etableringsplan på två år.
Aktiviteterna ska
normalt ske på
heltid, och ska
bland annat innehålla SFI, samhällsorientering
och validering av
utländska betyg
samt praktik.
Reformen har fått
kritik från bland
annat Statskontoret, som anser att
det fortfarande tar
för lång tid innan
nyanlända får en
etableringsplan,
att aktiviteterna
inte anpassas
efter målgruppernas förutsättningar och att de
nyanlända inte får
den försörjningshjälp de behöver i
början.
Studenter med ett rikt bagage
Ingenjör, nationalekonom, personalchef, elektriker.
På SFI i Nybro pluggar personer med imponerande erfarenheter.
De borde kunna bli en enorm resurs för en småländsk glesbygdskommun. Om man bara lyckas få ut dem i arbetslivet.
NYBRO. Att den svenska arbetsmarknaden är tuff för både svenskfödda och
invandrare är ingen nyhet. De studerande på SFI i Nybro har redan smakat
på den hårda verkligheten. Att skicka
100 jobbansökningar utan att få svar är
snarare regel än undantag.
Ioan Necula jobbade i tio år som
ingenjör och logistiker på Volvo
i Rumänien. Att få motsvarande jobb i
Sverige har han inga illusioner om.
– Jag är beredd att ta vilket jobb som
helst. Jag har sökt som fönsterputsare,
toaputsare, städare. Jag har skickat fler
än 150 cv:n utan att få svar.
Moment 22-situation
Som EU-medborgare är han fri att flytta
vart han vill inom Europa. Han valde
att överge sitt hemland.
– Rumänien är en otrygg miljö. Det är
ingen bra framtid för barnen, säger han.
Han beskriver situationen som ett
slags moment 22. Man får inte jobb för
att man saknar svensk arbetslivserfarenhet. Och man kan inte få arbetslivserfarenhet eftersom man inte får jobb.
Hans hustru, Edith Necula, tidigare
personalchef på ett stort företag i
Rumänien, berättar om en rumänsk
student i Stockholm som skickade
identiska
jobbansökningar
med
rumänskt och svenskt namn till 20
”Arbetsgivarna
borde
åtminstone
svara på
alla jobbansökningar.
Det är en
fråga om
respekt.”
Zoran
Damjanovskij
olika företag. De med svenskt namn
fick många svar, men de med rumänskt
namn fick inte ett enda.
Det bekräftar bilden som forskaren
Dan-Olof Roth gav i en tidigare artikel i
Barometern den 18 mars. Inom främst
lågutbildade yrken är det avsevärt
lättare att bli kallad till intervju om
du har ett svenskt namn.
”Vilka chanser har vi?”
– Vi vill inte ha pengar från kommunen.
Vi vill få en chans att jobba och betala
skatt, säger Edith Nicula.
Amerikanska Nicole Eriksson följde
med sin svenska man tillbaka till Sverige.
– Min man är svensk ekonom, med
ARTIKELSERIE
Invandringen
och jobben
DEL 4
Om: Framtida resurs för Nybro.
Tidigare delar: 18, 19 och 20:e mars
lång arbetslivserfarenhet. Men inte ens
han kan få jobb. Så vilka chanser har då
vi? säger hon.
SFI-läraren Maria Stömne tar upp ett
dagligt problem. Den som inte har personnummer har svårt att få praktik och
jobb. Och Skatteverket ger inte personnummer till den som inte har ett jobb.
– Det är ett jätteproblem för många.
Och borde vara lätt att lösa, säger hon.
Zoran Damjanovskij lämnade Makedonien för kärleken. I sitt hemland jobbade han som snickare. Här har han
haft en praktik på en restaurang. Men
han tycker att arbetsgivarna borde ta
ett större ansvar.
– De borde åtminstone svara på alla
jobbansökningar. Det är en fråga om
respekt, säger han.
Tror på framtiden
Maria Stömne tror ändå på framtiden.
– Nybro kommun har ju satt upp
målet om 25 000 invånare. Vi på SFI
hoppas att alla här stannar kvar och blir
en del av den visionen, säger hon.
20-åriga Claudia Guglielmi från Ita-
lien följde med när hennes mamma
flyttade till Målerås. Men hon kommer
inte att stanna i Nybro.
– Det är för lugnt här. Sverige är bra
för barn och studier, men vi flyttade
från Milano till Målerås... Nej, jag vill bo
någonstans där det är mer liv.
TEXT
RASMUS
JEPPSSON
rasmus.jeppsson
@barometern.se
0485–433 83
FOTO
MATS
HOLMERTZ
mats.holmertz
@barometern.se
0480–592 72
4
FRÅGOR
...om jobb och
invandring
till Inger
Schroeder,
arbetsförmedlingschef in södra
Kalmar län.
Flera invandrare som
Barometern har talat
med säger att Arbetsförmedlingen struntar i deras
utbildning och tidigare
yrkeserfarenhet. Stämmer
det?
1
Det är väldigt tråkigt
om man har den
bilden. Vi ställer ju alltid
frågan om tidigare erfarenhet. Vi ska titta på vad man
har för utbildning och
tidigare jobb. De personer
som är kritiska får gärna
komma till mig och berätta.
!
De flesta av de
kritiska personerna
kom till Sverige för några år
sedan. Har det förändrats
sedan dess?
2
Inte från arbetsförmedlingens sida.
Meritförteckning har hela
tiden varit grundläggande
för oss.
!
Sverige visar sämre
siffror än andra
EU-länder när det gäller att
få ut nyanlända i jobb. Vad
tänker du om det?
3
Vi har en etableringstid på i snitt sju år i
Sverige. Det är för länge,
och den tiden försöker vi få
ner.
!
Hur jobbar ni?
4
!
Vi kommer in i ett
väldigt tidigt skede.
Direkt när man har fått
uppehållstillstånd. Vi gör
upp en plan för två år. Sen
är det en väldig variation
på vad vi sätter in för
insatser. Någon kanske är
akademiker, medan någon
annan inte gjort klart
grundskolan. Insatserna
kan handla om till exempel
utbildning och praktik. Det
är viktigt att komma ut på
en arbetsplats och använda
språket i ett socialt
sammanhang.
RASMUS JEPPSSON
”De personer som är
kritiska får gärna komma
till mig och berätta.”
Inger Schroeder, arbetsförmedlingschef
5
FRÅGOR
...till Aziz Aliloski, jobbcoach på Alpha CE
i Kalmar, som på arbetsförmedlingens uppdrag
bland annat jobbar med
att coacha nyanlända
invandrare till jobb.
Hur jobbar ni med
nyanlända?
1
!
Vi träffar dem och
försöker kartlägga
vilken nivå de befinner sig
på. Sedan försöker vi
matcha dem mot jobb,
praktik eller utbildningar.
Vi frågar vad de har för
drömmar och sedan
försöker vi genomföra
dem.
Fixar ni jobb åt folk,
eller handlar det om
att ge råd?
2
!
Det händer att vi fixar
in folk. Vi kan följa
med dem på intervju, eller
lära dem om hur de ska
söka. Och hjälpa dem med
kontakter som vi har.
Allt handlar om
kontakter, eller?
3
!
Vi försöker hjälpa till
att förbättra deltagarnas nätverk. Föreningar är
ett av de bästa sätten att få
kontaktnät och komma in i
samhället.
Statistiken ser ganska
dyster ut i Sverige.
Vad tänker du om det?
4
!
Jag ser en positiv
utveckling. När jag
kom till Sverige som
flykting fanns inte de här
insatserna. Då tog det flera
år att lära sig det vi nu lär
folk på några månader. De
här förändringarna
kommer att visa sig i
statistiken också.
Vad är bäst med att
vara jobbcoach?
5
!
Att öppna dörrar för
människor. Jag ser allt
lidande på vägen till
Sverige. Och den energi
som krävts för att ta sig hit.
Hur det liksom pumpar i
deras kroppar av energi att
komma ut och göra något
bra.
RASMUS JEPPSSON