Här - Brandnews

TVISTER
DESIGN
VARUMÄRKESPRAXIS
TVISTER
VARUMÄRKESPRAXIS
Intressant immaterialrättsstart för Högsta förvaltningsdomstolen
I sin första dom om immaterialrätt under det nya namnet Högsta förvaltningsdomstolen
tog sig domstolen an en fråga om ett varumärke hindrades av en tidigare firmaregistrering.
Gucci stod bakom en internationell varumärkesregistrering, men här i landet hindrades registreringens giltighet av den tidigare registrerade firman var GG Sömnadsindustri. Här följer en längre kommentar från professor Marianne Levin, som noterar att domen visar på
förprövningssystemets svagheter.
Av Marianne Levin
Ett i utlandet registrerat varumärke som
önskas registrerat också i Sverige ska i
princip accepteras telle quelle (oförändrat). Det följer av artikel 6quinquies i
Pariskonventionen för industriellt rättsskydd. Telle quelle-principen tillåter visserligen tre undantag:
- konflikt med tidigare registrerade varumärken;
- det sökta varumärket saknar helt särskiljningsförmåga (är inte distinktivt);
- det sökta märket strider mot lag eller författning eller allmän ordning eller är ägnat
att väcka förargelse.1
Av förarbetena till varumärkeslagen
(1960:644), vml, framgår emellertid att
det inte ska göras något särskilt undantag för registrering telle quelle, jfr 29 §
vml och 2 § förordningen (1970:495) om
utländska varumärken m.m. Samma regler
som för nationella varumärken tillämpas.2
Eftersom man i Sverige således ansett
att utländska märkeshavare inte ska ha
en fördelaktigare ställning än inhemska
har det diskuterats om den svenska lagen
ställt högre krav på särskiljningsförmåga
än den internationella regeln.3 Numera
kan emellertid noteras att i den nya varumärkeslagen (2010:1877)4 har regeln om
utländska varumärkens skydd korrigerats
i enlighet med Pariskonventionen5, så att
”Ett (utländskt) varumärke får inte registreras … om det helt saknar särskiljningsförmåga …” (kurs. tillagd).6
Som i så många andra sammanhang är
40
det i sista hand en fråga om hur reglerna
tillämpas i praktiken, och då kan konstateras att Regeringsrätten (rr), numera hfd,
redan tidigare visat en vällovlig vilja att
tolka vml i enlighet med Sveriges internationella åtaganden.7
vml:s krav på särskiljningsförmåga och
respekt för andras tidigare rätter tillämpas
också fullt ut genom de särskilda reglerna
för internationell registrering enligt Madridprotokollet.8 Av 54 § vml följer att
Patent- och registreringsverket (prv) vid
en begäran om giltighet i Sverige ska pröva
om det finns något hinder mot detta, och
då tillämpas 13 § (kravet på särskiljningsförmåga) och 14 § vml (absoluta och relativa registreringshinder).
Enligt 14 § nr 6 får ett varumärke inte
registreras bland annat om det är förväxlingsbart med en firma som någon annan
använder i näringsverksamhet. Firmans
användning som varumärke kan således
anses vara presumerad enligt svensk rätt,
som föreskriver ett så kallat korsvist skydd.9
Guccis ansökan om GG i figur
I november 2006 hade prv beslutat att ansökan om två internationella registreringar för
det italienska modevaruhuset Guccio Gucci
SpA (Gucci) i form av de två bokstäverna
gg utförda i monogramliknande figurmärken inte skulle gälla i Sverige (ir 776197
och ir 778094). Varumärkena var internationellt registrerade för ett flertal modevaror och accessoarer, t.ex. glasögon, väskor
och kläder (klasserna 9, 18 och 25).10
PRV:s beslut
prv anförde den enskilda firman gg Sömnadsindustri (nr 520109-5501) som hinder mot Guccis svenska registreringar.
prv hade nämligen funnit att i de sökta
figurmärkena framstår bokstaven g klart
två gånger, och rent uttalsmässigt var de
därför att betrakta som tvåbokstavskombinationen gg; även visuellt framträdde
märkena klart som två g:n. Märkena var
därmed att betrakta som tvåbokstavskombinationen gg, som utgjorde ett särskiljande element i gg Sömnadsindustri.
Även med beaktande av det figurativa
utseendet i de sökta märkena fann prv vid
förväxlingsbedömningen således likhet
med firman gg Sömnadsindustri. Eftersom
firman i sin verksamhetsbeskrivning hade
”tillverkning och försäljning av kläder och
textilier” fanns enligt prv också klar likhet
med bolagets varor, och vid en helhetsbedömning förelåg förväxlingsrisk.
PBR:s dom
Gucci överklagade till Patentbesvärsrätten
(pbr), som inte ändrade prv:s beslut. pbr
konstaterade i dom den 18 februari 2009 (i
mål 07-043 och 07-044) endast att skyddet
för en tidigare svenskregistrerad firma som
sysslar med sömnadsindustri går före, och
Guccis två internationella registreringar
medgavs således inte giltighet i Sverige.
Det hjälpte inte att Gucci hänvisade till
sin inarbetning, eller till att modevaruhuset Guccis märkesbokstäver gg i emblemBRANDNEWS 7/2010
form är världsberömda, eller till att firman
gg Sömnadsindustri borde jämföras i sin
helhet med de båda varumärkena gg.11
prv:s bedömning och motiv stod kvar.
HFD:s dom
hfd, som medgav prövningstillstånd,
anförde i sina skäl att ett varumärke visserligen ska anses vara förväxlingsbart
med en äldre firma om märket är identiskt
med eller liknar firman och avser varor
eller tjänster med anknytning till den
bransch där firman används, inbegripet
att konsumenterna uppfattar att det finns
ett samband mellan varumärket och den
som använder firman. Men även om det
finns en presumtion för att en registrerad
firma har särskiljningsförmåga, framhöll
hfd att denna ska bedömas vid prövning
av kännetecknets skyddsomfång och att
det följer av praxis att en firma med svag
särskiljningsförmåga följaktligen ska tillerkännas ett snävt skyddsomfång.12
hfd konstaterade vidare att de svenska
bestämmelserna är anpassade till varumärkesdirektivet (2008/95/eg)13 och att
grunderna för att vägra registrering av ett
varumärke i stor utsträckning harmoniserats inom eu. I direktivet saknas det visserligen uttryckliga bestämmelser om firma.
Men av eu-domstolens avgörande i mål
c-17/06 (Céline)14 framgår att viss slags
användning av en firma kan utgöra varumärkesrättslig användning.
Av eu-domstolens praxis framgår även
att förväxlingsrisk mellan varumärken
BRANDNEWS 7/2010
”... även om det finns en presumtion
för att en registrerad firma har särskiljningsförmåga, framhöll HFD att
denna ska bedömas vid prövning av
kännetecknets skyddsomfång ...”
kunna tro att varor från Gucci respektive
gg Sömnadsindustri kommer från samma
företag eller från företag med ekonomiska
band. Hinder mot registrering på grund av
förväxlingsbarhet förelåg således inte, och
ansökningsärendena återförvisades till prv
för fortsatt handläggning.
Intressanta aspekter
föreligger om det finns en risk för att allmänheten tror att varorna eller tjänsterna
i fråga kommer från samma företag eller,
i förekommande fall, från företag med
ekonomiska band.15 Risken för förväxling
ska grunda sig på det helhetsintryck som
varumärken ger avseende visuell, fonetisk
och begreppsmässig likhet, särskilt med
hänsyn till deras särskiljande och dominerande beståndsdelar.16
hfd gjorde därför följande bedömning:
Även om tvåbokstavskombinationen gg
förekommer både i firman och i märkena,
så är bokstavskombinationens särskiljningsförmåga sådan att firman får anses
ha ett begränsat skyddsomfång. Guccis
märken skiljer sig vidare rent visuellt från
firman genom det monogramliknande
figurativa inslaget; bokstäverna är utformade på visst sätt och placerade så att de
överlappar varandra. Vid en helhetsbedömning fann hfd då att Guccis varumärken inte kunde anses förväxlingsbara med
firman gg Sömnadsindustri. Det fanns
inte någon risk för att allmänheten skulle
hfd:s avgörande är intressant av flera skäl
och inte bara för att det är den första domen
sedan domstolen fått sitt nya namn. Jag har
i det följande särskilt noterat fyra punkter
som är betydelsefulla för den framtida rättstillämpningen, nämligen att:
1) förhållandet mellan firma och varumärke i en formell konflikt om möjligt bör
ges en realistisk bedömning,
2) eu-rättens styrande funktion blir allt
mer påtaglig,
3) också i Sverige bör våra internationella
åtaganden om registrering telle quelle så
långt som möjligt fullföljas i praktiken,
och
4) omotiverade domar är inte acceptabla,
även om det faktiskt inte var förhållandet i
det aktuella fallet. I en sista punkt 5 nedan
gör jag några ytterliga reflektioner med
anledning av domen.
1) Förhållandet mellan firma- och
varumärke bör ges en realistisk
bedömning
Det korsvisa skyddet
Det framhålls ofta att gränsen mellan varu-
41
TVISTER
VARUMÄRKESPRAXIS
VARUMÄRKESPRAXIS
TVISTER
42
märkesanvändning och firmaanvändning
är flytande och att den överlappningen
ökat under senare år.17 Men det finns givetvis en viktig skillnad i den mån firman
endast används just för att hänvisa till en
viss verksamhet. Det gäller särskilt firmor
av så kallat traditionellt slag, exempelvis
”Kalle Petterssons Åkeri ab”.
Enligt svensk rätt ska en firma i och med
registreringen oavsett enkelhet presumeras
ha särskiljningsförmåga. Med det korsvisa
skyddet skapas därmed uppenbara problem
vid en formell bedömning. Särskilt som firmor ofta har vaga och utflytande verksamhetsbeskrivningar kan det lätt uppkomma
en krock mellan en befintlig firma eller dess
dominant och ett sökt varumärke, eftersom
det inte sker någon prövning av om två kännetecken står i en reell konflikt.
Även om man med en korsvis konstruktion inte kan se på varumärken och firmor
på olika sätt, blir det särskilt viktigt att som
hfd gör i detta fall att ändå bedöma firmans skyddsomfång utifrån dess särskiljningsförmåga och som en följd av denna
uppskatta den reella förväxlingsrisken.
Utan en sådan noggrann uppskattning riskerar oönskade och onödiga konflikter att
uppkomma.
Som framgår av eu-praxis är det den
praktiska förväxlingsrisken som ska bedömas, eller uttryckt med eu-domstolens
terminologi som anammats av hfd, att allmänheten skulle kunna tro att varor från
varumärkeshavaren respektive firmahavaren kommer från samma företag eller från
företag med ekonomiska band.
på ett vettigt sätt reglera marknaden. De
är, om man så vill, vägskyltar som anvisar
köpare till varor eller företag.
Ensamrätten ligger alltid i ett triangelförhållande mellan innehavare, konsument
och konkurrenter/pretendenter till samma
eller liknande tecken, inte bara som ett förhållande mellan två av dessa parter. Enligt
3 § andra stycket vml har en näringsidkare
skydd mot att dennes firma inte ”obehörigen används som varukännetecken.” Men
eftersom förväxlingsrisk är avgörande för
om användningen är obehörig, dvs. utan
tillstånd, är en situation där det saknas en
sådan risk på marknaden knappast en obehörig användning.
Det är viktigt att dessa vägskyltar inte
leder konsumenterna fel, så att de leder till
förväxling mellan olika aktörer på marknaden. Men om det inte är fallet, så kan
naturligtvis samma kännetecken finnas
sida vid sida på samma sätt som två identiska kännetecken för olika verksamheter
kan finnas sida vid sida. De leder inte till
någon förväxlingsrisk på marknaden – om
det inte handlar om ett väl ansett kännetecken som i den enskilda situationen kan
ha ett vidare skyddsomfång.
Men inte heller väl ansedda kännetecken
slår blint i sitt utvidgade skydd, utan de
ska vara föremål för en konkurrensrättslig bedömning. Finns det med andra ord
en risk för ett otillbörligt utnyttjande eller
skada på det väl ansedda kännetecknet i
dess bruk på marknaden? Också på denna
punkt har eu-domstolen visat att det finns
anledning att nyansera bedömningen.18
Ett triangelförhållande
En realistisk bedömning
Känneteckensrätten är inte en ”monopolistisk äganderätt” på samma sätt som mer
prestationsbaserade ensamrätter som till
ett mönster, patent eller en upphovsrätt,
även om också varumärkesrätten under
senare år också den har tenderat att bli
produktifierad, särskild beträffande välkända märken. Kännetecken är till för att
För att göra en realistisk bedömning framstår de formella kriterierna, känneteckenslikhet och varuslags/branschlikhet som
alltför trubbiga vid den administrativa
bedömningen. Det är förhållandena på
marknaden i det enskilda fallet som ska
vara avgörande, inte enbart det som finns
på papper. En realistisk och marknads-
”En realistisk och marknadsanpassad
förväxlingsbedömning borde med
andra ord vara central både om man
ska upprätthålla ett förprövnings-
ten Hårimperiet samt ett varumärke med
samma lydelse. Bedömningen av marknaden för hårfriseringar gjorde att domstolen kom till att det inte fanns en konflikt
mellan en frisering i Södertälje och en i
Stockholm. Det kanske som sådant kan
ifrågasättas, eftersom det geografiska
avståndet är kort och många pendlar just
mellan dessa orter. Men domstolen fann
ändå i det fallet att en lokal tjänst endast
förtjänar skydd inom sin respektive lokala
marknad.20 Det kan ses som en omskrivning av att bara där det finns en reell konflikt ska känneteckensrätten ges effekt.
I dagens Internetbaserade verklighet går
det dessutom lätt att konstatera att det
finns ett ”hårimperium” inte bara i Stockholm och Södertälje, utan också i Västervik och Nyköping.
system och ett korsvist skydd mellan
3) Internationella åtaganden om
registrering telle quelle
firma och varumärke.”
Tradition med öppen attityd i praxis
anpassad förväxlingsbedömning borde
med andra ord vara central både om man
ska upprätthålla ett förprövningssystem
och ett korsvist skydd mellan firma och
varumärke. Det tar hfd på allvar inom de
snäva ramar som står öppna vid en administrativ prövning.
2) EU-rättens styrande inverkan
Nyanserade bedömningar
hfd noterar att varumärkesdirektivet inte
säger något om firma i konflikt med ett
varumärke, men att en firma kan användas på ett varumärkesliknande sätt, och
då kan det också finnas en förväxlingsrisk.
Om firman som vägskylt enbart visar till
just företaget och inte till varorna i fråga,
så finns det inte heller någon konflikt. Det
kan sägas vara utgången av Céline-målet
som åberopats av hfd. Det får därför
antas att den logiken starkt påverkat hfd
till att nyansera sin bedömning. Célinefallet hade dessutom liknande komponenter som det aktuella Gucci-fallet genom att
det handlade om identiska kännetecken
(Céline) och verksamheter (mode/kläder)
som formellt kunde sammanfalla, men
knappast gjorde det reellt.
I sammanhanget kan emellertid även
påminnas om Svea hovrätts avgörande om
Hårimperiet,19 som rörde firmadominanBRANDNEWS 7/2010
Det uttrycks inte i Gucci-domen att ett
internationellt registrerat och använt varumärke också bör kunna få skydd i Sverige
som det är registrerat i andra länder, och
det finns som framkommit också enligt
Pariskonventionen ett hinder vid konflikt
med en annan tidigare (varumärkes)rätt.
Men hfd kan i det aktuella fallet anses
följa rr:s tradition med en öppen attityd
till internationella och europeiska skyddsmöjligheter beträffande både varumärken
och patent.21
I rå 2003 ref. 74 fann rr att det internationella varumärket ”r 1” för filtercigaretter kunde registreras också i Sverige. prv
och pbr hade avslagit ansökan i Sverige på
grund av bristande särskiljningsförmåga,
jfr 13 § vml. rr anförde emellertid sin tidigare praxis enligt rå 1999 ref. 2022 till stöd
för att den nationella rättsutvecklingen så
långt möjligt bör ske i anslutning till övriga
eu/ees-länder och där med särskild fokus
på ohim och dess besvärsavdelningar.
I rå 1999 ref. 20 hade rr konstaterat
att den europeiska varumärkesrätten hade
utvecklats, och att de sökta märkena ”l
10,” ”l 11” och ”l 12” skulle kunna fungera praktiskt som kännetecken. Det fanns
inte heller andra hinder mot registrering.
I rå 2003 ref. 74 anförde rr att det
sökta märket ”r 1” befunnits registrerbart
i det stora flertalet eu/ees-länder,23 dvs.
avgörande är enbart om märket helt kunde
anses sakna särskiljningsförmåga. Eftersom ”r 1” inte ansågs beskrivande och det
inte heller i övrigt hade framkommit något
frihållningsbehov, fann rr inget hinder
mot registrering.24
BRANDNEWS 7/2010
”... målet och dess hantering i de olika
instanserna [visar] enligt min mening
att den administrativa förprövningen
av varumärken än en gång måste ifrågasättas.”
Blir smidigare för internationella sökanden
Sammanfattningsvis kan det anses att hfd
med sitt aktuella Gucci-avgörande fortsatt
på rr:s lovvärda väg med hänsyn till Sveriges internationella åtaganden; exempelvis
enligt Madridprotokollet i rå 2003 ref. 74,
inklusive en vilja att beakta telle quelle-regeln i artikel 6quinquies i Pariskonventionen. Förhoppningsvis bidrar den aktuella
lagändringen i 4 kap. 2 § den nya varumärkeslagen till att göra tillvaron smidigare
för internationella sökande i framtiden,
när lagtexten som sagt från den 1 juli 2011
får en formulering som överensstämmer
med konventionsregeln.
4) Behovet av motiverade domar
PBR:s etablerade lokution
hfd anmärkte att pbr vid bedömningen av
om Guccis varumärken gg i figur var förväxlingsbara med den enskilda firman gg
Sömnadsindustri inte redovisat skälen för
sitt ställningstagande, varför ”det är obekant hur pbr resonerat”.
Påpekandet är naturligtvis som sådant
väldigt viktigt. Men uppenbart har hfd
inte uppmärksammat att i det aktuella fallet har pbr använt sin etablerade lokution
om att ”Patentbesvärsrätten ändrar inte
de överklagade besluten”, som traditionellt har inneburit att domstolen ställer sig
bakom både prv:s bedömning och skäl.25
Välmotiverad dom oerhört viktigt
Däremot finns det ingen tvekan om att en
välmotiverad dom är oerhört viktig och
innebär besparingar både för domstolssystemet och för parter. En god förklaring
till varför en part inte fått rätt bör leda till
att man lättare kan acceptera ett negativt
domslut och avstår från att överklaga.
Men det är lika viktigt för en part som inte
delar domstolens uppfattning att kunna
formulera sin avvikande uppfattning. Det
kan man bara göra om det finns en motiverad förklaring, som således är en fråga
om rättssäkerhet.26 Kravet på motivering
aktualiseras dessutom på ett helt nytt sätt
idag, när det numera inte är så givet att
prövningstillstånd medges till hovrätten.27
En intetsägande motivering betar part
möjligheter att exempelvis kunna påvisa
att tingsrättens dom är felaktig.
Man skulle naturligtvis också kunna
vända på saken och utrycka det så drastiskt att en inte motiverad dom utgör en
grund för prövningstillstånd som sådan.
Det gäller vid såväl den administrativa
som den judiciella bedömningen. Det ligger i domstolssystemets natur att rätten
måste lägga ner den tid som krävs för att
göra en korrekt bedömning av saken och
skriva en välmotiverad dom.
Detta medför också att en domstolsprocess tar och måste få ta viss tid i anspråk.28
Om det sedan motiverar de långa hanteringstider som varumärkes- och patentsökande i Sverige ofta fått vänja sig vid så
snart det finns mothåll eller invändningar
kan emellertid diskuteras.29
Några sista reflektioner
Oavsett att Gucci till slut fick bifall i hfd
visar målet och dess hantering i de olika
instanserna enligt min mening att den
administrativa förprövningen av varumärken än en gång måste ifrågasättas.30
Rätten till varumärken – och firmor – är
utformad för att lösa konflikter på marknaden, dvs av kännetecken i bruk. Då kan
en judiciell domstol ta hänsyn till hur ett
kännetecken används och uppfattas och
om det verkligen finns en konfliktsituation, exempelvis i ett påtagligt eller naturligt expansionsbehov för en firma. Ett rent
invändningssystem kunde också leda till
att marknadsförhållandena framstod som
den utgångspunkt de borde vara.31 Då
finns det två parter som båda har intressen
som kan argumentera för sin sak och domstolens roll är att skipa rätt.
Det är normalt inte fallet vid den förprövning som sker när myndigheter och
administrativa domstolar ska bedöma ett
registreringsärende. Förprövningen är av
nödvändighet utformad som endast formell och har inte till uppgift att ta hänsyn
till förhållandena på marknaden andra än
exempelvis i form av kännedomsundersökningar. Man är hänvisad till att göra
en bedömning på pappret, som kan ligga
långt borta ifrån den känneteckensrättsliga verkligheten.
I Gucci-fallet fanns det en formell konflikt
med en registrerad firma, vars innehavare
inte var part i målet.32 Det är med andra ord
oklart om innehavarinnan över huvud taget
hade invändningar mot Guccis ansökan.
43
TVISTER
DESIGN
VARUMÄRKESPRAXIS
Nu gjorde hfd ändå en bedömning av
det rimliga skyddsomfånget av firman gg
Sömnadsindustri och kom fram till att det
var så snävt att Guccis registrering av gg
trots allt kunde återförvisas till prv för förnyad prövning. Det kan också anses ligga
i linje med tidigare praxis, där det ansetts
rimligt att göra en skillnad mellan bedömningen av mer traditionellt sammansatta
firmor och mer särpräglade firmadominanter.33 gg Sömnadsindustri tillhör de
förra och kan uttydas som ”Gun Gabrielsson Sömnadsindustri”.
Även om det blivit allt vanligare att firma
och varumärke används på ett likartat sätt,
så har jag svårt att inse att en firma som
varken är särpräglad i egentlig mening eller
används som ett varumärke ska kunna slå
ut en varumärkesansökan som inte är identisk med en sådan firmas helhet.34 Då finns
det inte ens en formell konflikt.
I detta fall fick sökanden vänta i nästan
fem år på sitt svenska skydd (från hösten
2006 till våren 2011), och sådana tidsutdräkter är som sagt inte ovanliga, men normalt frustrerande för företag som arbetar
med andra tidsintervaller än myndigheter.
Det är emellertid möjligt att om det inte
varit fråga om ett stort och välkänt företag
och en internationell registrering – och att
hfd uppfattat domen från pbr som utan
motiv – så hade saken stannat där med ett
avslag. Det hade kanske inte varit så bra ur
ett marknadsmässigt perspektiv.
Mål 2561-2562-09
Professor Marianne Levin är verksam vid
Juridiska fakulteten på Stockholms universitet.
Fotnoter
1. Se artikel 6quinquies B.
2. Jfr SOU 1958:10 s. 96 f, 269 f. och 315 f.
samt och prop. 1960:167 s. 101.
3. Se Matilda Karlander, Utländsk fima- och
varumärkesskydd i Sverige…, NIR 1999 s. 300
ff. (315).
4. Träder i kraft den 1 juli 2011. Prop.
2009/10:225 Ny varumärkeslag och ändringar
i firmalagen.
5. Se prop. 2009/10:225 s. 307 ff.
6. Se 4 kap. 2 § i den nya varumärkeslagen.
7. Se RÅ 1999 ref. 20. (L 10, L 11 och L 12).
8. Se 50 § VML. Registrering av ett varumärke
som är gjord av den internationella byrån hos
Världsorganisationen för den intellektuella
äganderätten (WIPO) enligt protokollet den 27
juni 1989 till överenskommelsen om den internationella registreringen av varumärken den 14
april 1891.
9. Se 3 § andra stycket och 14 § nr 6 VML respektive 5 § och 10 § första stycket nr 16 firmalagen (1974:156). Ingen ändring är föreslagen i
detta avseende i den nya varumärkeslagen, se 1
kap. 8 § och 2 kap. 9-10 §§ i den nya varumärkeslagen och 2 a § och 10 § nr 10 i den ändrade
firmalagen.
10.Dessa figurmärken gäller inte det GG-monogram som Gucci mycket länge har använt i
form av två motställda G:n och som ofta är plagierat.
11.I PBR:s register är målet betecknad som
”övrigt”, dvs. inte vägledande eller intressant.
12.Till stöd åberopas NJA 1999 s. 3
(Vacuumplast).
13.Europaparlamentets och rådets direktiv av
44
den 22 oktober 2008 om tillnärmningen av
(rådets direktiv 89/104/EEG) medlemsstaternas varumärkeslagar
14.REG 2007 s. I-7041.
15.Mål C-120/04 (Medion), REG 2005 s.
I-8551 p. 26, som i sin tur hänvisar till mål
C-342/97 (Lloyd Schuhfabrik Meyer), REG
1999 I-3819.
16.HFD hänvisar här till mål C-120/04 (Medion) p. 28, som rörde en sammansättning bestående av tredjemans firma och det registrerade
varumärket, dvs. om det fanns en konflikt mellan
LIFE och THOMSON LIFE. P 28 i EU-domstolens dom hänvisar i sin tur bl.a. till mål C-342/97
(Lloyd Schuhfabrik Meyer) p. 25, där domstolens lokution först formulerades.
17. Se t.ex. prop. 2009/10:225 s. 110.
18.Se Mål C-252/07 (Intel Corporation), REG
2008 s. I-8823 p. 80-81.
19.Svea hovrätts dom den 29 juli 1997 i mål T
1272-97, NIR 1998 s. 752.
20.Det har visserligen anförts att domstolen
feltolkat innebörden av begreppet ”skyddszon”,
se Randes i NIR 1998 s. 754 ff., som klagar över
att ensamrätten på detta sätt blivit urholkad.
Men Högsta domstolen medgav inte prövningstillstånd.
21.Beträffande patent se RÅ 1990 ref. 84 (Talsignal).
22.L 10, L 11 och L 12 som ansökts av Religious Technology Center.
23.Vid den aktuella tidpunkten visade OHIM:s
praxis att ett märke bestående av två tecken
ska bedömas på samma sätt som andra märken, särskilt OHIM:s beslut om varumärkena IX
(R 4/1998-2), DS (R 294/2000-3) och HD (R
345/2000-3).
24.Därefter har PBR med stöd av RÅ 2003 ref.
74 den 2 juli 2003 i mål nr 00-244 beslutat om
registrering av J! i figur.
25.Denna är sedan 2010 ändrad till att PBR i
sådana fall ”fastställer” PRV:s beslut.
26.I SOU 2010:29 En ny förvaltningslag föreslås
att förvaltningsmyndigheternas skyldighet att
motivera sina beslut ska skärpas, något som sammantaget förväntas leda till tidsvinster genom att
antalet rättelser och överklaganden minskar”, se
SOU 2010:44 Mål och medel – särskilda åtgärder för vissa måltyper i domstol s. 268.
27. År 2010 hade Svea hovrätt att ta ställning
till 54 ansökningar om prövningstillstånd varav
30 bifölls, se vidare Ulf Dahlgren, Immaterialrätt
Årsbok 2010 s. 6 ff. (7)
28.SOU 2010:44 s. 321.
29.Jfr Marianne Levin i Regeringsrätten 100 år
s. 263 ff. med några skrämmande exempel på s.
270 f.
30.Jfr SOU 2001:26 s. 162 ff., särskilt s. 178
ff.
31.En formalregistrering av ett kännetecken
där ingen eller marginell användning skett
har inget skyddsomfång, se NJA 2003 s. 555
(Check Point).
32.Företaget uppges ha en omsättning under
499 000 kronor, 0 anställda och har en c/o
adress hos innehavaren Gun Gabrielsson.
33.Jfr RÅ 1998 not 5 (Cesoft).
34.Den risken ändras inte heller av den kommande lagstiftningen, jfr 2 kap. 9 § i den nya
varumärkeslagen.
BRANDNEWS 7/2010