Läs ATL:s artikel om Återtaget - Stiernhööksgymnasiet

SENASTE NYTT: A T L . M I
R
F R E D A G 14 J U N I 2 0 1 3
NR 4 5
IIIIATL
ättvik
Rättvik har 10 800 invånare och
serverar cirka 3 000 portioner om
dagen i skola och äldreomsorg.
Kommunen har en självförsörj-
ningsgrad på potatis och nötkött
på 90-95 procent. En skolmåltid
kostar i genomsnitt 11,50 kronor.
Kommunen föder upp 40 tjurkal-
var till slakt varje år och odlar tre
hektar potatis. Produktionen är
Kravcertifierad. Kommunens
totala livsmedelbudget omfattar
9 miljoner kronor per år och återtåg av egenproducerade produkter belastar livsmedelsbudgeten
med cirka 800 000 kronor. Vid
SJÄLVFÖRSÖRJNING.
hööksgymnasiet producerar
9 0 - 9 5 p r o c e n t av n ö t k ö t t e t o c h
potatisen s o m konsumeras i
skolan och äldreomsorgen i
Rättviks kommun.
för egenpr
• Efter en lång
kamp bestämmer
nu Rättviks kommun över vilken
mat som ska serveras i skolan och i
äldreomsorgen. En
del av den produceras av eleverna
på naturbruksgymnasiet.
MATPRODUCENTER.
"Det är positivt för b y g d e n , bra mat i köken o c h d e n ö k a d e odlingen håller l a n d s k a p e t öppet. Samtidigt är det
f r å n h ö g e r p å b i l d e n ) , d r i f t l e d a r e p å S t i e r n h ö ö k s g y m n a s i e t o m Å t e r t a g s p r o j e k t e t . H ä r s y n s h a n m e d i n s t r u k t ö r e n Hilding E r i k s s o n o c h
Lina Kramer.
Gänget som
RÄTTVIK (ATL)
ppe p å höjden, med Siljan glittrande i bakgrunden, plockar eleverna p å
Stiernhööksgymnasiet sten och
ringvältar en åker. D ä r ska det
odlas helsäd med havre, ärt och
insådd vall.
- Det ska hackas t i l l ensilage
t i l l korna, säger skolans driftledare Gustav Svensson samtidigt som han håller ett öga p å
eleverna vid traktorn.
producerar mjölk t i l l Arla, men köttet
går t i l l de offentliga köken i
S K O L A N S 80 MJÖLKKOR
Rättviks kommun. I stället för
att sälja tjurkalvarna via förmedling som tidigare behåller
skolan dem och föder upp dem
t i l l slakt. De skickas t i l l slakteriet i Ickholmen och köttet förädlas av Siljans Chark.
- Att djurens resa t i l l slakteriet inte tar mer än en kvart
k ä n n s bra, säger Gustav Svensson.
KOMMUNENS VERKSAMHETER
ÄR i dag 90-95 procent självförsörjande på nötkött och potatis.
Det är ett resultat av projektet
Återtaget vars syfte var att
kommunen skulle producera sina egna råvaror. Projektet startades som en reaktion mot att
t j ä n s t e m ä n i en gemensam inköpsorganisation i fem kommuner runt sjön Siljan gjorde en
upphandling av livsmedel som
inte var politiskt f ö r a n k r a d . Enligt kommunpolitikern Jonny
Jones (C), initiativtagare t i l l
Återtaget och dåvarande ordförande i kommunstyrelsen,
fanns det ett starkt stöd i kommunen för att det skulle vara
svensk köttråvara i skolköken.
Det förbisågs helt och hållet i
upphandlingen.
VI
har i alla
fall visat andra
kommuner att
om de vill så
kan de. Ofta
skyller den
politiska ledningen på att
det inte går
- Man hade fått Servera som
leverantör och de garanterade
inte svensk r å v a r a i sina produkter. Det var det billigaste som hade vunnit, det var i princip ingen
svensk råvara alls, säger han
och fortsätter:
- D Å T Y C K T E VI att det
här
är
ju
bra tokigt. V i producerar nötkött
i kommunens regi på v å r t eget
naturbruksgymnasium och det
säljs t i l l slakt t i l l Siljans Chark,
men sedan köper v i kött f r å n annat håll t i l l v å r a kök.
Som kommunalråd började
han driva f r å g a n om att få be-
HHATF,
F R E D A G 14 J U N I 2 0 1 3
SENASTE NYTT:
NR 4 5
21
ATL.MI
Miljöstyrningsrådet
, upphandling av kött, mejeriprodukter och ägg, som Rättvik inte
själv producerar, ställs krav på att
de ska vara producerade i enlig-
Exempel på rådets upphandlingskriterier för grisköttAntibiotika ska användas endast efter ordination av veterinär och när det är veterinärmedicinskt motiverat.
Salmonellafrihet
Rutinmässig svanskupering
Kommunen har fattat beslut om
att också producera eget griskött,
men det har inte blivit verklighet
ännu.
het med Miljöstyrningsrådets kriterier. Övriga livsmedel upphandlas av en gemensam inköpsorganisation mellan fem kommuner.
......
-
:.. •
/ . ...
:
• . :4
ska ej förekomma (minimikrav i
EU).
Samtliga grisar ska ha haft
utrymme med tillgång till en separat hel golvyta för vila och en
separat gödselyta (minimikrav i
EU).
Samtliga grisar ska dagligen
haft tillgång till strömaterial.
Striden med Servera
Grossistföretaget Servera har
överklagat Rättviks kommuns
livsmedelsupphandling i flera instanser.
Företaget ansåg att kommunens förfrågningsunderlag innehöll djurskyddskrav som var högre än EU-kraven och därmed
stred mot EU:s principer om
icke-diskriminering och likabehandling.
Förvaltningsrätten och kammarrätten hade inga synpunkter på
att kommunen ställde tuffare
djurskyddskrav än EU:s minimikrav.
Däremot ansågs kommunen
inte ha visat hur uppföljning och
kontroll av kravens efterlevnad
skulle gå till.
Kommunen överklagade till Högsta förvaltningsdomstolen som
inte tog upp fallet till prövning.
Rättvik har fortsatt att ställa krav
i upphandlingarna och i den senaste upphandlingen rättade sig
Servera efter dem och vann
upphandlingen.
SKOLDAGEN GÅR MOT SITT SLUT. D r i f t l e d a r e n G u s t a v
S v e n s s o n o c h eleven A n d r e a s E r i k s s o n tar en p a u s i lagården.
Immmm
Fl
////
Stiernhööksgymnasiet
pedagogiskt för eleverna", säger Gustav Svensson (tredje personen
eleverna Markus Norling, Maja Olers Eriksson, Andreas Eriksson och
FOTO: T R O N S
Gymnasiet har omkring 500
elever varav knappt 200 går Naturbruksprogrammet. Skolan har
även program inom bygg-, el och
energi, ekonomi, naturvetenskap, samhällsvetenskap samt
särgymnasium.
Den nya lagården på skolan
invigdes i slutet på 2009. Den
kostade 18 miljoner kronor att
bygga.
Återtagsprojektet fick 2010
Naturskyddsföreningens miljöpris. Skolan beskrevs som "en
förebild för alla i Sverige som
kämpar för närproducerad och
ekologisk mat". Skolmatsalen på
Stiernhööksgymnasiet har utnämnts till en av landets tolv
Stjärnrestauranger av Skolmatens vänner.
till de äldre
s t ä m m a över vilka råvaror
kommunen ska använda. En
del i det arbetet var att starta
projektet Återtaget. En annan
del var att ställa krav i upphandlingarna. Projektet ledde
t i l l en satsning p å gymnasieskolan där den gamla utdömda lagården byttes ut mot en
ny.
var. I och med att antalet djur
blev fler behövdes mer mark.
- V i har tagit mark i bruk
som har legat för fäfot. V i har
ingen träda nu, förr hade v i 30
hektar, säger Gustav Svensson
som tycker det är positivt att
skolan bidrar t i l l att hålla
landskapet öppet. De har även
nyodlat 15 hektar.
KOMMUNEN BYGGDE ÄVEN ett
ungdjursstall för rekrytering
och stutar, en plansilo och ny
gödselbrunn. Antalet mjölkkor ökades f r å n 50 t i l l 80 vilka
varje år totalt f å r cirka 80 kal-
S K O L A N B R U K A R I dag
det varit viktigt att inte utgöra
en konkurrent om marken t i l l
det privata jordbruket. Och
lantbrukarna i trakten verkar
generellt positiva t i l l självförsörjningen, enligt Gustav
Svensson.
- De flesta verkar tycka det
är bra att man u p p m ä r k s a m mar den svenska produktionen och vad den står för.
220
hektar under plog och har 75
hektar naturbeten. Tre hektar
potatis räcker för att försörja
kommunens verksamheter.
Under processens gång har
varit någon enkel resa att få kontroll över råvarorna i kommunen. Under
fem års tid har grossistföretaget Servera överklagat kom-
D E T HAR INTE
PÅ SPRÄNG.
Lina K r a m e r läser naturbruk m e d lantDruKsi n r i k t n i n g . H o n h a r e n tillgiven f ö l j e s l a g a r e i k a l v e n S a g a .
VÅRBRUK» G u s t a v S v e n s s o n håller koll m e d a n e l e v e r n a
p l o c k a r s t e n o c h ringvältar.
munens upphandlingar upp
t i l l högsta instans. Men kommunen har hållit ut och med
miljöstyrningsrådets kriterier
som hjälp i upphandlingen
lyckades Rättvik få igenom sina krav i ett avtal som trädde i
k r a f t i februari i år.
- T i l l slut kröp Servera t i l l
korset och gav'oss vad v i ville,
säger kommunens kostchef
Sven-Erik Wallin.
Servera leverferar nu de återstående animaliska produkter
som Rättvik handlar upp - och
de är svenska.
\
- V i har k ä m p a t för att f å be-
s t ä m m a själva över r å v a r a n
och det är klart nu. V i handlar
upp så lite i dag att v i kanske
inte skulle behöva göra en regelrätt upphandling, men v i har
i alla f a l l visat andra kommuner att om de v i l l så kan de. Ofta skyller den politiska ledningen p å att det inte går, säger Jonny Jones.
Tove Nilsson
040-601 64 58 • [email protected]