Nu går tåget Framtidens läkare blir mobil

Transcription

Nu går tåget Framtidens läkare blir mobil
Så fördelades ALF-medlen i Region Skåne • Sidan 50
Dr Snake • Sista sidan
T I D S K R I F T F Ö R D RY G T 1 9 . 0 0 0 S J U K H U S S P E C I A L I S T E R | U T G I V E N AV S J U K H U S L Ä K A R F Ö R E N I N G E N
IT-professor: ”Utvecklingen kan inte stoppas.
Appen är bara början på en ny era där patienter behandlar sig själva
och mycket av vården sker utanför sjukhusen”
N R 1/2012
Nu
går
tåget
– Utvecklingen
av specialister
i öppenvården
i Stockholm
kommer att gå fort
• Sidan 6
Regeringen
kan tänka
sig att ändra
Lex Maria • Sidan 26
Försäkringskassan
har kovänt
Begär tillbaka
domstolsmål
• Sidan 45
Fotomontage: Stefan Nilsson
Bonustema:
Medicinska
appar
Framtidens
läkare
blir mobil
• Sidan14
Sjukhusläkaren din tidning
Sjukhusläkaren 1/2012
www.sjukhuslakaren.se
Därför får du Sjukhusläkaren
Tidningen
Sjukhusläkaren
Vi vill skapa debatt, opinion
och belysa sjukhusläkarnas frågor
ges ut av Sjukhusläkarna, som är den största
yrkesföreningen inom Sveriges läkarförbund,
med drygt 18.000 medlemmar.
• Tidningen bevakar fackliga och
sjukvårdspolitiska frågor.
Sjukhusläkarens reportrar
SJUKHUSLÄKARNA
organiserar hälften av Läkarförbundets
medlemmar. Vi organiserar alla specialister på sjukhus samt professorer, docenter
och högskolelektorer vid universiteten.
Christer Bark
t Har varit chefredaktör för tidningen Sjukhusläkaren sedan
2001. Arbetade under många på dagstidningen Arbetet till
och från som reporter, förstasidesredigerare, redaktionssekreterare och nattchef.
Startade nätportalen Ditt Österlen och har i journalistiska
nätverk frilansat åt en rad tidningar och tidskrifter.
Riskera inte att bli utan
Sjukhusläkaren – anmäl din
nya adress när du flyttar!
Enklast gör du det genom att skicka ett email till: [email protected]
Du kan också skicka ett vanligt brev
med din nya adress till
Medlemsadministrationen,
Box 5610, 114 86 Stockholm
eller ringa Läkarförbundets
medlemsregister. Tel: 08-790 35 70.
Fax: 08-790 33 25
I detta nummer
Krönikan | Mikael Rolfs . . . . . . . . . . . . . . .3
Ledaren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .4-5
Vårdval | Specialister i öppenvård . . . . . .6-13
Bonustema: Medicinska appar . . . . . . .14-20
Akutsjukvård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .22.23
Psykiatri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .24
Yttrandefrihet i privata vårdföretag . . .25-33
Utbildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .34-37
Nättidningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . .38-44
EU-vård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .45-47
Forskning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .48-53
Arbetsmiljö . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .54-56
Dr Snake . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .Sista sidan
Sjukhusläkarens
redaktionskommitté
Sjukhusläkarens
redaktions kommitté:
Thomas Zilling,
ansvarig utgivare, kirurg.
Mikael Rolfs,
anestesiolog,
Helene Thorn blad, webb redaktör,
Christer Bark,
chefredaktör.
2
Anna-Lena Bengtsson
t Anna-Lena Bengtsson är frilansande journalist sedan 2006.
Var med och startade Dagens Medicin 1994, där hon
arbetade både som reporter och redaktör till 2006. Hon har
arbetat på en rad tidningar, bland annat Norrköpings-Tidningar, Skånska Dagbladet, Katrineholms-Kuriren och Veckans
Affärer. Hon har även varit redaktör för en regeringsutredning
på Socialstyrelsen.
Helene Thornblad, Sjukhusläkarens webbredaktör.
t Helene Thornblad är Sjukhusläkarens webbredaktör sedan
2010. Hon har arbetat som reporter och redaktör sedan
1987, med arbetsmiljö som huvudområde. Helene Thornblad
har skrivit flera reportage- och fackböcker om bland annat
ergonomi och ledarskap och har varit fast medarbetare för
tidningen Arbetsliv. Hon har även varit redaktör för tidningen
Författaren.
Tidskriften Sjukhusläkaren nr 1/2012
Postadress: Box 5610, 114 86 Stockholm
Besöksadress: Villagatan 5
Tel: Sjukhusläkarnas kansli: 08–790 33 00
Fax: 08–411 56 67
E-post: [email protected]
Postgiro: 71019–4 Bankgiro 152–9452
Redaktör: Christer Bark, 0709–634062
[email protected]
Ansvarig utgivare: Thomas Zilling. [email protected]
Redigering/layout: Christer Bark.
Annonser: Pia Gelhaar, Mosstorpsvägen 47,
181 56 Lidingö
Tel 08-765 81 66, 070-747 86 87.
[email protected]
Prenumeration 300 kronor/helår
TS-upplaga: 20.400 ex ISSN 1100–2913
ISSN 1651-2715. Medlem i
www.sjukhuslakaren.se
Krönikan
Sjukhusläkaren 1/2012
”Vi-mot-ni”-diskussionen är förödande
Sitter nu på Centralstyrelsens internat
där politik ska formas och beslut om
inriktning fattas. Vid bordet sitter
representanter för läkarkåren. Ingen har
en skylt på sig som definierar vilken
delförening man varit/är mest aktiv i.
t 2012 kan bli ett mycket intressant år med många spän-
nande utmaningar, men då måste vi ta vårt ansvar och
lyfta blicken från den egna organisationen till omvärlden.
I december hölls Läkarförbundets fullmäktige och jag
är mycket tacksam för det stöd jag fick, både i utskottsdiskussioner och även i valet till centralstyrelsen.
Det jag däremot fortfarande inte kan förlika
mig med är den eviga jakten på vi-mot-ni
frågor.
Jag vet att alla organisationer genomlever detta, se
bara på socialdemokraterna och jag kan lova att min
bostadsrättsförening innehåller mer olika viljor än
lägenheter ibland.
Men vi-mot-ni är inte en hållbar väg. Vi
måste tillåta varandra att vara oeniga för att
hitta vägen fram till en gemensam professionell påverkan genom öppen och livlig diskussion i sakfrågor.
Alltför ofta förs diskussionen i Läkarförbundet
utifrån förutsättningen att det är lokalföreningar mot
yrkesföreningar. Fast om man deltar på möten så är det
konstigt nog sällan det som blir sanningen.
Enigheten är ofta mycket stor runt politiska och
arbetslivsinriktade frågor. Men så fort man pratar
intern organisation så blir det vi-mot-ni.
Det sättet att argumentera verkar alltid plockas
fram av någon/några som inte riktigt får just sin egen
stämma hörd i sakfrågorna. Att man sekunden innan
varit enig om vad som ska drivas i avtalsrörelser, vad
som är prioriterade frågor angående arbetsmiljö och vad
som ska utredas som möjlig framtid politiskt ställningstagande sveps under mattan med vi-mot-ni.
Jag försöker att inte delta i den diskussionen för jag
tycker den är ointressant. Dessutom ser jag, liksom
säkert många andra, att det mer handlar om personliga
motsättningar, både historiska och nuvarande, som
omvandlas till organisationsfel istället för att sakligt
försöka komma fram till hur man kan jobba mot
samma mål även om man inte tycker lika eller ens uppskattar varandras sällskap.
Då blir argumentation som hördes på senaste fullmäktigemötet ännu mer utmattande.
Om ni inte röstar för motionen så har ni fel?
Ja det är inte ett direkt citat men nära nog. Själv blir
jag påmind om Chrusjtjov med skon i handen under
FN:s möte. Ungefär lika fruktbart och framåtsyftande.
En facklig/professionell organisation som Läkarförbundet måste kunna bevaka, företräda och driva frågor
inom minst tre huvudarenor; Naturligtvis den traditionella fackliga delen, där vi ska se till att vi som läkare
får bra löner, bra arbetsvillkor, har en bra arbetsmiljö
och får hjälp när arbetsgivaren försöker knöla till oss.
Sedan har vi den allmänpolitiska arenan, där vi
måste formulera långsiktiga mål för hur vi vill att
hälso- och sjukvården ska fungera i Sverige framöver,
med villkor som är bra för våra patienter och för vår
professions inflytande.
Den tredje delen handlar om specialiteternas fortbildning och utveckling, men även bevarande av
respektive kunskapsbas. Alla tre behövs!
Vi som medlemmar måste ha bra företrädare som kan
jobba inom dessa områden, men vi som förtroendevalda
kan inte jobba inom alla områden samtidigt lika mycket.
Man orkar inte att hela tiden växla fokus och variera
mellan det som sker på sjukhuset idag till att sitta och
försöka räkna ut om en datalösning som introduceras på
europanivå är framtidens lösning på samma gång.
Däremot behöver man få möjlighet att växla mellan
olika uppgifter för att behålla sitt engagemang och för
att stötas med andra som har andra idéer. Därför blir
den interna diskussionen om vi-mot-ni så mycket mer
förödande. För hur ska man uppmuntra till intern diskussion, bra utväxling av idéer och starkare inflytande
för professionen när organisation tar mer tid och skapar
mer oenighet än sakfrågorna gör?
Jag kan inte se att det är Läkarförbundets organsation som är det stora problemet. Det finns många andra
fackliga, professionella, politiska och ideella föreningar,
med stor variation av hur man internt organiserat sig
som både skiljer sig markant från vårt sätt men som
också liknar det.
Nej den stora skillnaden är att pianot som
andra stämt och börjat klinka på för många,
många år sedan nu spelar sig själv och låter
de som trivs bra i en vi-mot-ni situation fortsätta dirigera tonläget i en
förening för professionella akademiker.
Kan vi inte istället ta tillvara de
divergerande diskussionerna och stärkt
gå fram med bra och tydliga budskap
externt?
Mikael Rolfs
3
Sjukhusläkaren 1/2012
Ledare
www.sjukhuslakaren.se
Äldre och erfarna läkare
Kommentera artikeln på www.sjukhusläkaren.se
I samband med Sjukhusläkarföreningens
fullmäktigemöte i mars kommer styrelsen
att föreslå fullmäktige ett namnbyte till
enbart Sjukhusläkarna. Under senare tid
har vi figurerat under båda namnen vilket
skapat otydlighet.
t Läkarförbundets fullmäktigemöte den 1 juni kommer att
väcka starka känslor. Ett par motioner under senare år har
väckt frågan om en översyn av förbundsstrukturen som
Centralstyrelsen (CS) och förbundets kansli valt att lägga i en
organisationsutredning.
Årets fullmäktigemöte kommer bara sex månader efter
föregående, blir bara en dag, och kommer utöver val till CS
att ha organisationsutredningen som den stora övergripande
frågan.
Vid en granskning av nuvarande sammansättning av
Läkarförbundets fullmäktige så är det anmärkningsvärt att
Medicine Studerandes Förbund (MSF) har tolv mandat, samtidigt som Sveriges Äldre Läkare (SÄL) på nåder får låna ett
mandat av Sjukhusläkarna.
Det kan inte vara rimligt att våra äldre kollegor
med år av erfarenhet, varav dessutom flera på ett
eller annat sätt utövar läkaryrket, inte har någon
representation.
Inom de flesta andra yrkeskårer går man med i ”facket”
när man blir yrkesaktiv och knappast som student. Nu har vi
inom Läkarförbundet en annan tradition som skall värnas,
men det vi måste ifrågasätta är vilket inflytande man är
berättigad till i Läkarförbundets högsta beslutande organ.
En rimlig kompromiss skulle kunna vara att varje medicinsk fakultet fick skicka en representant med rätt att yttra
sig men inte att rösta i frågor som berör läkaryrket.
I dagsläget räknas MSF till kollektivet av yrkesföreningar,
vilket inte är rimligt. Att studera är en roll i livet med sina
specifika problem och att jobba som läkare något helt annat.
Vilken insikt och erfarenhet och kunskap om den kommande
yrkesrollen kan man förvänta sig att en medicinstudent har,
som inte verkat en enda dag som läkare.
Idag tenderar MSF med sina tolv mandat att av och till
få en vågmästarroll i fullmäktige som med ungdomlig
4
2012 blir ett mycket
spännande år för
sjukhusläkarkåren
entusiasm kan bli ödesdiger.
Så naturligt är en reducering av MSF:s platser till förmån
för de äldre som i allt högre grad fortsätter att vara yrkesverksamma. I Norge, till exempel, som har mycket liknande
organisationsmodell som Sverige, har studenterna sex platser
och de äldre läkarna egna mandat.
Hur bör man förhålla sig till specialitetsföreningarna med
anledning av organisationsutredningen?
I samband med 2011 års fullmäktige föreslog Mattias
Hällje från Östergötlands Läkarförening att Sjukhusläkarna
skulle kunna vara paraplyorganisation för dem.
Vi har funderat förslaget och inte avfärdat det, men det
finns en rad problem med representativiteten. När vi för
några år sedan tittade på specialitetsföreningarnas styrelsesammansättning så var ordförandena i närmare 50 procent av
föreningarna chefer, dvs. de var inte medlemmar i föreningen.
Sedan kommer frågan hur man behandlar specialitetsföreningar som även har andra yrkeskategorier som medlemmar
och slutligen är Svensk förening för allmänmedicin en specialitetsförening och då är frågan vart den ska höra?
Nu har alla sjukhusläkare rätt att gå på vårt fullmäktigemöte så alla kan göra sin stämma hörd, men en tanke kan
givetvis vara att upplåta några MSF-mandat till specialitetsföreningarna genom någon form av nyckeltalsfördelning.
Vårt arbete har gett resultat
Samtidigt som organisationsutredningen tar mycket kraft ur
organisationen måste vi sjukhusläkare blicka framåt och
driva våra frågor.
I frågan om vårdplatser har vi som organisation i
flera år uppvaktat både ledande politiker och
myndigheter och tidningen Sjukhusläkaren har
beskrivit verkligheten i mängder av reportage.
Detta är en av förklaringarna till att regeringen nu
anslår 100 miljoner kr för att mäta problemets
omfattning 2012 och vidare 100 miljoner kr 2013
och 2014 för att göra något åt problemet dvs hålla
antalet vårdplatser på en acceptabel nivå.
Man kan tycka vad man vill om stimulansåtgärder men
då staten inte är huvudman har man inte så mycket fler sätt
att agera på, men givetvis kan detta skapa oönskade undan-
www.sjukhuslakaren.se
Ledare
Sjukhusläkaren 1/2012
e bör få större inflytande
trängningseffekter. Delvis mot denna bakgrund kommer
Sjukhusläkarna för första gången i år att arrangera ett symposium i Almedalen för att skapa ytterligare uppmärksamhet kring vårdplatsfrågan, som är en av våra viktigaste
arbetsmiljöfrågor.
En annan ytterst viktig fråga under 2012 är specialister i
öppenvård. Vi har sedan en tid en pågående arbetsgrupp som
jobbar med frågan. Med denna som förebild har Läkarförbundet mycket glädjande bildat motsvarande, under ledning
av Karin Båtelson.
IT är en annan viktig fråga för oss som en av tidstjuvarna i
vården. Här kommer styrelsen att vara med på årets Vitalismässa i Göteborg.
Till hösten kommer vi även att vara medarrangör i kongressen ”Framtidens specialistläkare”, i Malmö, där vi delar
Lyfter
L
yfte
ut ”Friska sjukvårdspriset” och priset ”Årets visslare”.
Några andra frågor som vi sätter i fokus under 2012 är
kravet på en ”medicinsk vårdgaranti”
grundad på vårdbehov, gränsöverskridande sjukvård och sist men inte
minst den kanske viktigaste frågan;
Att värna patient/läkarmötet.
Välkommen till ett nytt år med
Sjukhusläkarna och tidningen Sjukhusläkaren.
Thomas Zilling, ordförande i Sjukhusläkarföreningen och ansvarig utgivare.
ns vård och omsorg med eHälsa
dens
amtitide
ffrram
i årets
program:er
Vitalis
VTeman
italis ger
dig möjligheter
möjlighet
ttt7ÌSETUÚE
Anmäl
Anmäl dig till konferensen
konferensen
ttt*OGSBTUSVLUVSSBNWFSL
Sök
Sök 50 000 stipendie-kronor
stipendie-kronor
ttt-FEOJOHPDIJNQMFNFOUFSJOH
Delta
Delta i App-tävlingen
App-tä vlingen
tt Möt
och tjänster
smarta produkter
produ
Möt utställare
utställare med smarta
t*OWÌOBSUKÊOTUFS
Årets
mötesplats
Å
rets viktigaste
viktigaste möt
vi
tesplats för
för dig och
o dina kollegor
17–19 april
april 2012, SSvenska
venska M
Mässan,
ässan, G
Göteborg
öteborg w
www.vitalis.nu
ww.vitalis.nu
5
Sjukhusläkaren 1/2012
Vårdval | Specialister i öppenvården
www.sjukhuslakaren.se
Nu går tåget om du vill ö
Privatläkarna har delade erfarenheter från de vårdval som infördes vid årsskiftet. Öron-näsa-halsläkarna är relativt nöjda med ersättningsnivåerna,
men gynekologerna är starkt kritiska.
Foto: Johanna Henriksson
Kommentera artikeln på www.sjukhusläkaren.se
När 300 000 mottagningsbesök per år ska
flyttas ut från akutsjukhusen i Stockholm
och takten ökar i det utvidgade vårdvalet,
är det läge för läkare att själv styra sitt öde
enligt Praktikertjänsts regionchef i Stockholm Lars Hellman. Samtidigt är Privatläkarföreningen i Stockholm kritisk mot det
forcerade tempot i vårdvalsutvecklingen
och ersättningssystemens utformning.
6
t Vänta inte för länge med att öppna egen praktik, om du
funderat i de banorna, uppmanar Lars Hellman, Praktikertjänst, regionansvarig för Stockholm för hälso- och sjukvård.
– Det kommer att ske en stor förändring och minskning i
NKS (Nya Karolinska Solna) uppdrag. Delar av nuvarande
verksamhet ska flyttas till övriga sjukhus och ut till vårdgivare utanför sjukhusen. När vårdvalet utökas är det läge att
själv styra sitt öde. Men åtminstone inom vissa specialiteter
finns det en risk för att patienterna inte riktigt räcker till på
sikt. Då innebär det en stor fördel att vara en väletablerad
mottagning och att ha knutit relationer, till exempel för att
ta emot remisser.
Antalet vårdval i Stockholm växer snabbt. Utöver de befintliga, som ögonsjukvård, öron-näsa-hals och gynekologi, kataraktoperationer med mera, står flera på tur – som neurologi, reumatologi, urologi, allergologi och specialiserad obesitasbehandling.
www.sjukhuslakaren.se
Vårdval | Specialister i öppenvården
Sjukhusläkaren 1/2012
öppna eget i Stockholm
– Fler specialiteter utreds, exempelvis ortopedi och
klinisk neurofysiologi. Utvecklingen går snabbt och vi kan
förvänta oss att det kommer fler vårdval om det inte istället
blir fråga om upphandling. Där har landstinget inte riktigt
satt ner foten, om säger Lars Hellman.
Flexibla vårdval
Allmänt sett är vårdvalen i Stockholm flexibla för både heloch deltidspraktik, men den som vill öppna eget på deltid
måste i så fall ansluta sig till en vårdgivare som har auktorisation, till exempel en heltidspraktiserande privatläkare.
Men om vårdvalssystemen är flexibla på den punkten finns
det andra hinder:
Ingen ersättning för utbildning och forskning
– Frågorna om utbildning och forskning inom ramen för
vårdvalet måste lösas, liksom pensionsfrågan.
Stockholms privatläkarförening har delade erfarenheter
från de nya vårdval som sjösattes den 1 januari i år. Föreningen ser positivt på att vårdvalet innebär att etableringen
är fri, och att läkaren själv kan bestämma var mottagningen
ska öppnas.
Däremot är föreningen kritisk mot att ersättning inte
utgår för utbildning och forskning, mot att Stockholms läns
landsting inte velat förhandla
med fackliga representanter om
ersättningsnivåer liksom att
landstinget ändrat i de beslutade nivåerna under löpande
avtalsperiod.
Märta Silber, privatpraktiserande gynekolog på Läkarhuset
i Farsta centrum och styrelseledamot i Storstockholms privatläkarförening, tycker att det är
olyckligt att den normala
besöksersättningen ska täcka
Märta Silber är kritisk till hur
alla kostnader – t ex för narkos,
ersättningssystemen utformats
STD-prover och mammografiidag.
undersökningar som utförs på
remiss från den egna mottagningen.
Ersättningssystemet kan hota kvaliteten
– Man kommer att gå back på vissa besök. Eftersom vissa
utredningar belastar den egna budgeten utan kompensation,
eller ofullständig kompensation, finns en risk för att ekonomiska överväganden påverkar vårdens kvalitet och att patienter skickas emellan vårdgivare för att undvika dyra
åtgärder på den egna mottagningen.
Utvecklingen går snabbt nu, så det gäller att hänga på med en gång
för de specialister som funderar på att öppna eget, menar Lars Hellman, Praktikertjänsts regionchef i Stockholm.
Den tungrodda byråkratin i vårdvalet missgynnar också
små företag, menar Märta Silber. Dessutom riskerar patienterna att fara illa till följd av landstingets kontrollbehov.
– SLL låter ett privat företag avkoda patientuppgifter som
skickas till SLL i samband med fakturering och skickar
enkäter hem till patienter utan att patienten eller läkaren
fått ta ställning till om detta kan förorsaka obehag. Det finns
familjer och situationer där det uppenbarligen kan vara till
skada för patienten.
Helene Thornblad
7
Sjukhusläkaren 1/2012
Vårdval | Specialister i öppenvården
www.sjukhuslakaren.se
Specialistcenter knutna
Kommentera artikeln på www.sjukhusläkaren.se
I dag jobbar 9 000 personer på Karolinska
sjukhuset i Solna – i det nya sjukhuset,
NKS, byggs 6 000 skåp för personalen.
Programchefen för framtidens hälso- och
sjukvård i Stockholm, Yvonne Lettermark,
är tydlig med att NKS planeras för väsentligt färre läkare än i dag.
360 miljoner kr ska
stimulera utvecklingen
av vårdval för specialister
Det stora genombrottet för utvidgat
vårdval för specialister sker just nu i
Stockholm.
t Några nya vårdval har sjösatts även i Region
Skåne och Uppsala län. Däremot går utvecklingen
av Hallandsmodellen ”Vårdval plus” betydligt långsammare än beräknat och starten är uppskjuten till
januari 2013.
Samtidigt har regeringen stimulansmedel att
fördela, sammanlagt 360 miljoner kronor över tre
år. Roger Molin, tidigare enhetschef på SKL, har
utsetts som vårdvalssamordnare med uppgift att
fördela stimulanspengarna.
Under 2012 kommer pengarna att fördelas lika
mellan de landsting som åtar sig att uppfylla ett
antal kriterier, exempelvis integration mellan primärvård, öppen specialistvård och sjukhus, hög
innovationstakt, flytt av sjukhusvård till öppenvård
och att satsningarna innefattar forskning, utveckling och utveckling. De landsting som tar emot stimulanspengar åtar sig även att delta i ett nätverk för
systematiskt erfarenhetsutbyte.
8
t Stockholms län växer snabbt. De senaste åren har befolkningen fyllts på med ett Hudiksvall eller Katrineholm varje
år, drygt 35 000 personer. Dessutom planeras NKS för
väsentligt färre patienter än dagens Karolinska. Landstinget
planerar nu för att få ekvationen att gå
ihop genom att föra ut så mycket som
möjligt till öppenvården.
– Vi genomför just nu en inventeringsprocess för att se vad det skulle
innebära om 25, 50 eller 100 procent
av verksamheten skedde utanför
universitetssjukhuset, alltså att identifiera verksamheter och verksamhetsdelar som kan ligga någon
annanstans än inom Karolinska,
säger Birgir Jakobsson, sjukhusdirektör (bilden).
Konsekvensanalyser avgör vad som flyttas ut
– Det är ett omfattande arbete där vi utarbetar konsekvensbeskrivningar för varje verksamhet just efter de alternativen.
Vissa verksamheter kanske kan reducera 25 eller till och med
100 procent, medan andra kanske inte kan reducera något
alls.
Det blir däremot inte aktuellt att flytta all högspecialiserad verksamhet till NKS. Väl fungerande
högspecialiserad verksamhet på andra sjukhus i
länet ska få vara kvar.
– Vi har tagit fram vägledande verksamhetsprinciper, och
en av dem är att vi i den fasen som pågår till 2016 inte ska
flytta välfungerande högspecialiserade enheter, säger Birgir
Jakobsson.
Även om NKS inte ska invigas förrän 2016 ska arbetsprocessen med att definiera ett nytt verksamhetsinnehåll vara
klar i september i år, beroende på deadlines i byggprocessen.
Enligt ”generalplanen” Framtidens hälso- och sjukvård
ska 300 000 öppenvårdsbesök per år flyttas ut från Stockholms akutsjukhus, främst Karolinska universitetssjukhuset.
Specialistcenter får större roll
Ursprungligen talades det både om att väcka gamla närsjukhus till liv och om att flytta ut mottagningsbesök till nya
specialistcenter.
Enligt vad Sjukhusläkaren erfar lutar det nu åt att
det blir betydligt färre närsjukhus än de 5-8 som
diskuterades inledningsvis, snarare 1-3. Istället får
specialistcentren en betydligt större roll.
Yvonne Lettermark, programchef för Framtidens hälso-
www.sjukhuslakaren.se
Vårdval | Specialister i öppenvården
Sjukhusläkaren 1/2012
a till NKS får nyckelroll
Jätteinventering
av all verksamhet på
Nya Karolinska Solna
för att se hur mycket
som kan flyttas ut
och sjukvård i Stockholm har varit tydlig med att NKS
planeras för färre läkare än de som nu arbetar på Karolinska i
Solna. ”Idag finns det 9 000 anställda på Karolinska sjukhuset, på Nya Karolinska Solna byggs det 6 000 skåp. Det
kommer att bli en stor omställning för sjukhuset och dess
personal.” sa hon i en intervju för Praktikertjänst i december.
När Sjukhusläkaren söker henne hänvisar hon dock över
till projektledaren Henrik Gaunitz, som inte heller han vill
ge svar på frågor som rör antalet närsjukhus och var det nya
barnsjukhuset i Stockholms län ska
byggas. En sak klargör han dock:
– De nya specialistcentren
måste ha nära samarbete med
akutsjukhusen, eftersom
anställda kommer att röra sig
däremellan. En kombination
av deltider kan vara en möjlighet, säger Henrik Gaunitz
(bilden).
I planeringsprocessen har risken för
pensionsförluster vid övergång mellan
arbetsgivare och kombinerade anställningar uppmärksammats, och ett särskilt delprojekt inom landstinget tittar på
denna och andra personalfrågor.
Specialistcentren knyts till universitetssjukhuset
Även Birgir Jakobsson betonar samarbetet mellan universitetssjukhuset och specialistcentren:
– Jag ser framför mig specialistcenter som vårdkedjemässigt är knutna till universitetssjukhuset,
kanske så att personal kan jobba på båda ställena.
Det är viktigt att inte fragmentisera vården mer än
nödvändigt så att vi inte slår sönder några vårdkedjor. Dessutom ska vi fundera på hur vi knyter
vissa, kanske profilerade specialistcenter till universitetssjukhuset.
I dagsläget är det viktigt att få in idéer för framtiden,
betonar Birgir Jakobsson, till exempel vad gäller initiativ
från personal om att ta över viss avknoppad verksamhet.
– Några viktiga linjer att beakta är hur vi tryggar klinisk
forskning, utbildning och utveckling i framtidens sjukvård.
Ska verksamheten delas upp på många enheter är det viktigt
att den hålls ihop av informatiken. Sedan vill jag att vi ska
passa på att ändra sökmönstret i Stockholm för att minska
trycket på akutmottagningarna. Jag tror att vägen dit går
genom att skapa en väldigt stor tydlighet i vårdstrukturen så
att folk vet vart de ska söka.
Helene Thornblad
Fakta | Vårdvalet
Hinder och
möjligheter
Att arbeta i ett eget företag ger möjligheter –
exempelvis till att själv styra över sitt arbete,
till att förverkliga idéer om hur sjukvård ska
organiseras och till bättre patientkontinuitet.
t Det utvidgade vårdvalet öppnar för att sjukhusspecialister ska kunna öppna egen mottagning
på hel- eller deltid. För att bli auktoriserad vårdgivare och medicinskt ansvarig krävs i dag att man
arbetar heltid, men som deltidare kan man starta
eget och arbeta under en heltidspraktikers
”paraply”, och dela mottagning.
De främsta hindren för den som vill öppna en
egen deltidsmottagning är:
• Arbetsgivares ovilja att bevilja tjänstledigt för
”konkurrerande verksamhet”. Här skiljer sig villkoren mellan sjukhusen, vissa chefer ser positivt på
att läkare har ett annat deltidsjobb medan andra är
negativa.
• Pensionssystemet, som missgynnar den som
har fler än en arbetsgivare.
• Vårdvalssystemens utformning. Exempelvis
kan krångliga system och korta avtalsperioder
missgynna små företag, som måste göra grundinvesteringar i utrustning, lokalkontrakt etc.
9
Sjukhusläkaren 1/2012
Vårdvalet
www.sjukhuslakaren.se
De flesta landsting strunta
Socialdemokraterna
kritiska till
genomförandet, men
tänker inte skrota de
företag som bildas på
grund av vårdvalet
Kommentera artikeln på www.sjukhusläkaren.se
Att vårdvalsreformen är komplicerad och
svår att genomföra så att den verkligen
innebär en valmöjlighet för medborgarna,
det framgick tydligt av diskussionerna vid
Vårdföretagarnas konferens, i början av
februari, om utvecklingen av vårdvalet.
t Visserligen kunde socialminister Göran Hägglund (kd)
berätta att hundratals nya vårdcentraler tillkommit efter
obligatoriet att införa vårdval inom primärvården, men om
det är positivt eller negativt är svårt att säga, menade socialdemokraternas talesperson i sjukvårdsfrågor Lena Hallengren.
– Vårdvalsreformen har satt för mycket fokus på form
istället för på innehåll, sa hon.
Men något egentligt alternativ till vårdvalet presenterade
inte Lena Hallengren. Hon sa också att socialdemokraterna,
om de kommer till makten, inte har några planer på att
skrota de nya företag som nu bildas i kölvattnet av vårdvalet.
Som Sjukhusläkaren tidigare berättat så ser genomslaget
för det obligatoriska vårdvalet inom primärvården väldigt
olika ut i landet.
Av de 200 nya enheter som tillkommit genom vårdvalet
finns 80 procent koncentrerade till fem landsting, Stockholm, Västra Götaland, Skåne, Halland och Jönköping. Flera
studier visar på bättre tillgänglighet och ökad produktivitet.
Däremot saknas statistik som visar hur kvaliteten på vården
och fördelningseffekterna ser ut.
Parallellt med utvecklingen av fritt vårdval inom primärvården pågår en process för att utöka vårdvalet till att också
Fortsättning nästa uppslag >>>
10
Lena Hallengren (s), socialministern Göran Hägglund (kd) och Bo Zackrisson från V
www.sjukhuslakaren.se
Vårdvalet
Sjukhusläkaren 1/2012
ar i vårdval till specialister
Vårdföretagarna debatterade vårdvalsreformerna. Trots oenighet om nyttan av de vårdvalsmodeller som genomförts var det ingen som ville slopa vårdvalet.
Foto: Stefan Nilsson
11
Sjukhusläkaren 1/2012
Vårdvalet
www.sjukhuslakaren.se
”Ingen mäter kvaliteten”
omfatta specialistläkare. Det sker framför allt Stockholm,
men är också på gång i Halland. Även om man ännu inte
bestämt hur det ska ske.
Men till skillnad från det fria vårdvalet inom primärvården, som är obligatoriskt enligt lag, så är det frivilligt för
landstingen att införa vårdval när det gäller specialistvård,
vilket lett till stora skillnader i landet.
Den rapport som Vårdföretagarna tagit fram om vårdvalets utveckling visar att i flertalet landsting vill den politiska
majoriteten helt enkelt inte ha vårdval för specialister. Det
här menar man från Vårdföretagarna ökar riskerna för att
klyftorna ökar i vården.
Uppmanade politikerna att strunta i prestigen
Anders Anell, Institutet för Ekonomisk Forskning, vid
Lunds Universitet varnar politikerna för att lägga för mycket
prestige i vårdvalsmodellen.
– Det utökade vårdvalet i specialistvården kan fungera,
men det kan också innebära två steg tillbaka för patienterna,
sade han.
Anders Anell:
– Vårdvalet kan säkert
fungera, men det kan
också bli två steg tillbaka
Han pekade på att kostnadskontroll, kostnadseffektivitet, kvalitet och fördelningseffekter kan
hamna i bakvattnet. Han menade att det är viktigt
att man inte ser den modell man testar nu som
den slutliga lösningen utan är beredd att ompröva
modellen.
Anna-Lena Bengtsson
Anders Anell menade att politikerna måste vara beredda att ompröva
vårdvalsmodellerna. I dag är det ingen som vet hur modellerna påverkat vårdkvaliteten eller hur kostnadseffektiva dagens modeller är,
tyckte han.
Foto: Stefan Nilsson
Utredningarna som kan komma att ska
Flera intressanta utredningar om sjukvården pågår och
kan snart komma att ytterligare förändra villkoren och
maktbalansen i sjukvården. Det framkom vid Vårdföretagarnas konferens.
Sören Berg, sekreterare i Stefans Carlssons utredning, berättade att
man tagit sjukvården om 20 år som utgångspunkt för de förändringar
man kommer att föreslå.
12
t Det är framförallt två utredningar som kan komma att få
stor betydelse.
Den ena är Patientmaktutredningen med Johan Assarsson
som utredare, tidigare regiondirektör i Västra Götaland.
Hans uppdrag är att stärka patientens ställning genom en ny
patientlagstiftning och förbättrade möjligheter att söka vård
i andra landsting. Han ska också ta fram förslag som ger mer
patientinflytande över patientjournaler, samt tydligare krav
på vårdupplysningstjänster.
Den andra utredningen är den som Stefan Carlsson
tidigare vd för Apoteket AB, leder om hur staten kan bli
bättre på hälsofrämjande arbete.
Den huvudsakliga uppgiften är bland annat att ta reda på
om ansvarsfördelningen mellan de olika myndigheterna
inom hälsoområdet är bra eller om de överlappar varandra.
Utredningen har fokus på Socialstyrelsens roll och att se över
forskningsfinansiering och kunskapsstyrning inom myndigheterna och ge förslag på hur deras arbete kan samordnas.
Johan Assarsson berättade att utgångspunkten för hans
utredning är patientfokuserad hälso- och sjukvård. Det
innebär att man i första hand ser patienten som en unik
människa som vill vara delaktig i beslut om sin egen vård
och ta mer ansvar.
www.sjukhuslakaren.se
Vårdvalet
Sjukhusläkaren 1/2012
aka om vård-Sverige
Han hänvisade till studier vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset som visar att en patientfokuserad vård är billigare och ger bättre medicinska
resultat.
Han menade också att det finns stora skillnader i vården
som han inte tror kommer att accepteras av befolkningen.
Ökad patientmakt och möjlighet för patienten att göra fria val
menar han är viktiga faktorer för att förändra den situationen.
Sören Berg, sekreterare i Stefans Carlssons utredning,
berättade att man tagit sjukvården om 20 år som utgångspunkt för de förändringar man kommer att föreslå.
Utredningen är inne i sin slutfas och mycket är
fortfarande hemligt, men Sören Berg konstaterade
att framtidens sjukvård kräver två motsatta förändringar, decentralisering genom ökat patientinflytande och centralisering genom ökad nationell
samordning inom vissa områden.
Det handlar bland annat om kunskapsutvecklingen, ITutvecklingen, frågor om jämlik vård och omsorg och stöd till
patienterna för att kunna välja och påverka. Utredningen vill
också se nationell samordning när det gäller strukturförändringar och arbetsfördelning i specialistvården.
Anna-Lena Bengtsson
Johan Assarsson, tidigare regiondirektör i Västra Götaland, ska
komma med förslag som stärker patientens makt.
13
BONUSTEMA: Medicinska appar
Appar början på en n
Kommentera artikeln på www.sjukhusläkaren.se
Medicinska appar är bara början på de
omfattande förändringar som sjukvården
står inför. Det menar Bo Dahlbom,
professor vid IT-universitetet i Göteborg.
t Han tror inte att framtidens sjukvård kommer att ske
på sjukhus.
– Utvecklingen går mot ökad självbetjäning där
sjukvård är en tjänst som levereras till kunden säger
han.
I Bo Dahlboms vision av det framtida IT-samhället
är patienten en konsument som själv tar ansvar
för sin vård, ger sig själv injektioner, tar prover,
reglerar mediciner och inte minst, delar sina erfarenheter med andra på nätet.
– Du kan redan nu omvandla din iphone till ett intelligent stetoskop genom att köpa en app för 7 kronor.
Då får du upp ditt EKG på skärmen och dina värden
lagras och kan analyseras, berättar Bo Dahlbom.
Viktigt hjälpmedel för kroniskt sjuka
Han pekar på att appar kanske främst kan bli ett viktigt
hjälpmedel för de stora grupperna av kroniskt sjuka.
– Individen vill själv ha kontroll på sin hälsa och där
kan en app, en paketerad tjänst, hjälpa exempelvis diabetiker att mata in sina värden och få information som
sedan sparas och också kan skickas direkt till specialistläkaren och sjukvården. Det blir ett enkelt sätt att hålla
kontakt med sjukvården.
"Appen blir även ett hälosverktyg"
Sensorer som kopplas till mobiltelefonen kan ta
blodprov, urinprov eller blodtryck, EKG och EEG. Mobilen blir ett viktigt redskap inte bara för sjuka utan
också för friska som vill hålla koll på sin hälsa.
Den stora frågan för framtiden, menar Bo Dahlbom
är, kvalitetskontrollen av appar, idag görs den inte av
någon.
Framtidsscenariot
Han menar att utvecklingen kan delas in i tre grupper:
– E-hälsotjänster för individer där olika diagnostjänster kan komma att spela stor roll i rutinsjukvården.
– Paketeringen av information. Det gör att Appen i
kombination med iPaden är ett enkelt verktyg och stöd
14
– Mycket av
framtidens vård
kommer att ske
utanför sjukhusen
för läkaren. Appen har på kort tid revolutionerat användandet av e-hälsotjänster och gör det enkelt att nå
information direkt på telefonen utan att behöva googla och logga in.
– Globaliseringen gör att medicinsk informationen
inte har någon nationell begränsning. Google sköter
snart all översättning och som konsument kan du nå
medicinsk fakta från hela världen. De innebär också att
den som skapar en bra app har en internationell marknad att sälja den på.
Men hittills har sjukvården varit ståndaktig och
har kvar sina gamla strukturer och rutiner med
besökstider, kölappar, väntrum och läkarbesök.
Bo Dahlbom är inte förvånad över att sjukvården har
stått emot en modernisering så länge.
”Läkaren vill inte ersättas av en nättjänst”
– Läkaren med sin höga utbildning vill inte bli
ersatt av en tjänst på nätet som patienten själv
kan ta del av och fatta beslut om. Andra yrkesgrupper som fått sitt arbete omvandlat av IT har
reagerat på samma sätt, konstaterar han.
Sjukvården kan inte stå emot utvecklingen
Men inte heller sjukvården kommer att kunna stå emot
den tekniska utvecklingen som möjliggör ökad självbetjäning, hävdar Bo Dahlbom.
– Stamcellsteknik och genteknik ger allt fler kostsamma, individuellt anpassade diagnosmetoder och
behandlingsformer som tvingar oss att effektivisera
vården av enkla rutinåkommor.
Han ser automatiserad behandling som ett alternativ
i framtiden.
– De flesta diagnoser är enkla och behandlingen är
rutin. Priset för en automatiserad behandling kommer
att ligga bra mycket lägre än den där du tvingas vänta i
veckor på att få träffa doktorn i fem minuter. Det blir
helt avgörande, säger Bo Dahlbom.
Anna-Lena Bengtsson
Sjukhusläkaren 1/2012
ny era för sjukvården
Foto: Stefan Nilsson
Sensorer som kopplas till mobiltelefonen kan ta blodprov, urinprov, blodtryck, EKG och EEG
och redan nu kan du omvandla
din iPhone till ett intelligent
stetoskop genom att köpa en
app för 7 kronor. Då får du upp
ditt EKG på skärmen och dina
värden lagras och kan analyseras, säger Bo Dahlbom.
15
BONUSTEMA: Medicinska appar
Vi hjälper dig att hitta p
Kommentera artikeln på www.sjukhusläkaren.se
Appar för mobiler och läsplattor är på
väg att bli ett viktigt hjälpmedel i sjukvården, både för professionen och för
patienterna. En smart genväg till kontakt
och stöd utan krångliga uppkopplingar.
Sjukhusläkaren hjälper dig hitta pärlorna.
t App, eller applikation som det är en förkortning av,
är helt enkelt ett program som man laddar ner till sin
mobiltelefon eller läsplatta. Begreppet app började
användas 2008 när Apple lanserade App Store till
iPhone, en programbutik för Apples mobiltelefon.
En stor nyhet var då att det gick att ladda ned program direkt till telefonen.
Idag finns också Android Market och Ovi Store som
lanserats av Googles och Nokia. Appar har idag blivit
en del av det sociala livet där många jämför och tipsar
varandra om olika skojiga appar.
Explosion av appar väntar sjukvården
Men appar har också fått en allt större betydelse för
sjukvården. I Sverige har bland annat en app testats där
människor som är oroliga för sina födelsemärken fått
skicka in bilder för bedömning. Och enligt experterna
på området kan vi vänta en fullkomlig explosion av
appar inom det medicinska området.
Det här är ett helt nytt tillsynsområde för Socialstyrelsen som i dag inte har någon speciell tillsyn
av elektronisk medicin.
– I den mån sjukvården ger råd via appar räknar vi in
den som en del i den sjukvård som utförs och som vi har
tillsyn över, säger Per-Anders Sunesson.
Men han ser att det kan bli svårt för Socialstyrelsen
att ha kontroll över fristående medicinska appar i
framtiden.
Internationell marknad
– Appmarknaden är internationell och det går
numera att som patient få råd av läkare från
andra länder. Det faller utanför den nationella
tillsynen, konstaterar han.
För att granska den snabbt växande appmarknaden
har Sjukhusläkaren anlitat en grupp läkare att testa sig
fram i appdjungeln under ledning av Mikael Rolfs,
anestesiolog vid Karolinska Universitetssjukhuset i
Solna.
16
Det första konstaterandet är att det verkligen är en
djungel av olika appar ute på nätet.
– Det är ostrukturerat, med en blandning av fria
appar och sådana som kostar pengar att installera, konstaterar Mikael Rolfs.
För att få en överblick av gratisappar som riktar sig
till professionen rekommenderar gruppen:
http://www.imedicalapps.com
– Siten är bra och verkar väl underbyggd. Presentationen av apparna är i form av en topplista som riktar sig till läkare, säger
Mikael Rolfs.
Svagheten menar han är att de är
fokuserade på den amerikanska
vården och vårdsystemet, men de är
nyttiga ändå, tycker han.
Våra fyra favoriter
Mikael Rolfs
Bland de fyra favoriter som gruppen enades om finns
Eponyms for Android, PubMed Mobile, Epocrates och
Medscape.
Eponyms for Android
Appen innehåller sällsynta diagnoser och syndrom med
egennamn som är sökbara.
– Mycket bra inom pediatriken där det förekommer
oerhört mycket sådant. Socialstyrelsen har en site med
ovanliga diagnoser och tillstånd. Det borde gå att
utveckla en svensk app utifrån den här.
Eponyms finns även på iTunes hos Apple av Pascal
Pfiffner.
Sjukhusläkaren 1/2012
pärlorna i app-djungeln
BÄST
I TEST
Medscape
Medscape blev ”bäst i test”. Här finns det mesta.
Appen är ”bäst i test”. Här finns allt. Det är diagnosticering, utredning, behandling, allt i ett. Påminner
om Mercks Manual med videosnuttar om hur man
anlägger cyk med mera. Mycket överskådlig,
lättnavigerad och intressant.
finnas en kortversion som man kan läsa och sedan med
ett mejl länka hela artikeln till sin vanliga dator.
Epocrates
PubMed Mobile
Appen är precis som huvudsiten tillförlitlig, lätt sökbar
och har akademiskt ”säkra” artiklar. Ett minus dock för
att man måste ladda ned pdf till telefonen. Det borde
Appen är en läkemedelssite med både
interaktionsvarning, läkemedelsförslag och dessutom
roligheten ”pillercognition” där man kan klicka in hur
en tablett ser ut och få veta vilken tablett det är. Bra
menyer och inte överlastade med klickningar. Appen
hittar du på:
http://itunes.apple.com/us/app/epocrates/id281935788?mt=8
Anna-Lena Bengtsson
17
BONUSTEMA: Medicinska appar
– Sjukvården
behöver en appstrategi
Kommentera artikeln på www.sjukhusläkaren.se
Appar kan bli hur stort som helst i
sjukvården, bara fantasin sätter gränser.
Det säger Anne Persson, professor i datavetenskap vid Högskolan i Skövde.
t Men hon varnar för alltför mycket kreativitet och
efterlyser en genomtänkt strategi och design som stödjer och underlättar patienternas möjlighet att använda
appar.
Anne Persson har arbetat med flera olika projekt i
vård och omsorg där hon och hennes grupp studerat
informationsflöden mellan olika aktörer i vårdprocesser, patienten inräknad.
Mot den bakgrunden menar hon att det är viktigt att
dra lärdom av de problem som den stora floran av olika
IT-system i sjukvården har skapat. Hon betonar att
landsting som vill arbeta med appar, till exempel som
stöd för patienterna, måste bestämma sig för en strategi inom området innan utvecklingen gått för långt.
Det kommer en explosion av appar
Hon tror att vi kan förvänta oss en explosion av appar i
sjukvården.
– Redan i dag finns en massa appar inom hälso-området. Går man till exempel in på iTunes Appstore eller
Android Market och söker på ordet ”health” hittar
man sida upp och sida ned med olika appar som kan
laddas ned till smartphones och läsplattor. Det handlar
om allt från yoga, fotmassage till BMI och mindfulness.
Målgruppen är i första hand privatpersoner som vill
främja sin hälsa på olika sätt. Men ju mer vi använder
appar som privatpersoner desto större möjligheter till
professionell användning ser vi, konstaterar hon.
Hon ser en framtid där många nya kreativa idéer
uppstår och är säker på att det inte kommer att dröja
länge innan teknikintresserade specialistläkare tar fram
appar för sina patientgrupper att ladda ned och ha som
stöd i vardagen och för kommunikation mellan patient
och sjukvård.
Specialiteterna borde samarbeta
Men Anne Persson menar att ett samarbete mellan specialiteter när det gäller utveckling av appar skulle underlätta för patienterna som sällan håller sig inom ett sjukdomsområde och därför måste hantera mer än en app
18
– Varför inte samla entusiasterna, inom ett landsting
eller kanske till och med nationellt, som är intresserade
av att ta fram appar och låta dem komma överens om
ett ramverk med designprinciper som ger stöd för utveckling men framförallt gör det enkelt för användaren
att känna igen sig när man navigerar mellan appar.
– En sådan enkel sak som att OK-knappen sitter på
samma ställe underlättar mycket för användaren.
Sedan kan var och en vara kreativ inom den ramen,
föreslår hon.
Krångliga navigeringssystem hindrar vården
Anne Persson och hennes forskningsgrupp har jobbat
med flera IT-projekt inom sjukvården i Västra Götaland.
Observationer av arbetet runt planering och genomförande av mottagningsbesök på en ortopedmottagning visade exempelvis att arbetet med vårdplanering
och telefonrådgivning stördes av att man tvingades
använda olika navigeringssystem för att ta fram uppgifter ur olika program. Även läkares arbete under själva
mottagningsbesöket försvårades av krånglig navigering mellan olika system.
Bristande kommunikation gör patienter otrygga
En annan studie som gjordes bland patienter visade att
avsaknaden av en bra kommunikation med vården och
bristen på inflytande över vårdprocessen gjorde patienterna otrygga, missnöjda och frustrerade, berättar hon.
Appar kan vara ett sätt att förbättra kommunikationen och men då krävs att man gör det enkelt för användarna, genom att tänka till före, säger hon.
Appar kan också komma att ersätta en del läkarbesök
i framtiden. Redan i dag finns en app som mot ersättning ger råd, baserat på inskickade foton av födelsemärken, om man behöver uppsöka läkare eller inte,
berättar Anne Persson.
Självklart kan man också ha kontakt med sin läkare
via en app på mobiltelefonen där man själv bokar in
nästa besök och kan följa sina hälsoärenden.
Hon menar att alla hjälpmedel som ökar kommunikationen mellan patient och sjukvård är bra.
Anna-Lena Bengtsson
– Appar är ett hjälpmedel som kan ge patienten en ökad känsla av
inflytande och kontroll och som samtidigt är lite kul, säger Anne
Persson.
19
BONUSTEMA: Medicinska appar
Sjukhusläkaren 1/2012
En rörlig vård
kräver mobila lösningar
Kommentera artikeln på www.sjukhusläkaren.se
På SKL, Sveriges kommuner och landsting,
jobbar man aktivt för att vården ska bli
bättre på att skapa bra IT-tjänster för medborgarna som underlättar kontakterna.
t Catharina Mann är projektledare för nationell ehälsa vid SKL och arbetet bedrivs i samarbete med alla
regioner och landsting under namnet Center för ehälsa i samverkan, Cehis.
Tanken med projektet är att
alla aktörer inom vård och omsorg ska se IT som en möjlighet att
underlätta vården för medborgarna och öka delaktigheten.
Catharina Mann (bilden) berättar att man just håller på att starta ett projekt tillsammans med
Sjuhärads kommunförbund, där
åtta kommuner ska samarbeta för att ta fram mobila
lösningar inom hemsjukvården och hemtjänsten.
– Här kan det också bli aktuellt med appar. Vi vill att
personalen har läsplatta eller smart mobil med sig när
de är ute och jobbar så att de kan nå journalsystem och
all information de behöver. Tanken är också att det ska
underlätta för patienten att ta del av beslut och snabba
upp processen, säger hon.
SKL vill också se appar i form av individbaserade stöd
och Vitalis har haft flera nomineringar till Vitals stipendiet de senaste åren, som avsett app-projekt
När de gäller nättjänster pekar Catharina Mann på
två projekt som hon tycker är mycket lyckade och som
är ett resultat av den nationella strategin för e-hälsa
som regering och riksdag antagit. Det är ungdomsmottagningen på nätet som är en snabbt växande e-hälsotjänst som får också killar att våga be om råd och
hjälp när det gäller sexualitet.
Samtidigt har e-recept underlättat för medborgarna
att snabbt och enkelt få ut sina läkemedel.
SKL lägger en hel del kraft på den grundläggande
strukturen som ska underlätta och ge nya IT-tjänster i
vården. Just nu är arbetet inriktat på att ta fram ett
gemensamt IT-språk som ska göra att alla inom vården,
både offentlig och privat, använder samma termer och
symboler.
– Det öppnar upp för fler möjligheter att arbeta
med appar. Vi tycker att sjukvården behöver
mycket mer enkla mobila lösningar och vi uppmuntrar och stöttar enskilda projekt ute i landet
med stimulansbidrag, säger Catharina Mann.
Man vill se många förebilder som andra kan lära av.
Vid årets Vitalis, den stora teknik och IT-konferensen
för kommuner och landsting i Göteborg i april, kommer
flera programpunkter att handla om mobila lösningar i
form av appar.
Anna-Lena Bengtsson
Appar och läsplattor allt viktigare i arbetslivet
Kommentera artikeln på www.sjukhusläkaren.se
En nyligen publicerad undersökning bland 10.000 konsumenter visar att knappt hälften tittar regelbundet på
tv, men över hälften använder nättjänster via sin smarta telefon och majoriteten hämtar regelbundet nya
appar.
t Över hälften av de tillfrågade i undersökningen har
en smart telefon, motsvarande siffra 2010 var 25 procent.
Antalet ägare till pekplattor har ökat från åtta till
fjorton procent under samma tid.
20
Enligt undersökningen får pekplattor en allt viktigare
roll i yrkeslivet. Så många som var tredje uppger att de
använder apparaten i första hand i sitt jobb.
I studien som genomfördes av Accenture deltog 10.000
konsumenter från Brasilien, Kina, Frankrike, Tyskland,
Indien, Japan, Ryssland, Sydafrika, Sverige och USA.
Tipsa oss om bra medicinska appar!
t Känner du till några bra medicinska appar maila oss på
redaktionen. Adressen är: [email protected]
Beskriv också gärna varför du tycker att appen är bra.
K @CCJ
”
VI HAR EN TRADITION NÄR DET GÄLLER SAMVERKAN SOM INTE
ÄR LIKA SJÄLVKLAR PÅ ANDRA STÄLLEN I VÄRLDEN.
KAJ STENLÖF forskningschef för gothia forum, en mötesplats för klinisk forskning
Samverkan och forskning är något jag brinner
för. Jag är medicinare i grunden, har studerat
endokrinologi och bedrivit egen forskning.
Under ett antal år arbetade jag även i USA
för att lära mig mer om klinisk forskning. De
senaste åren har jag varit engagerad i Gothia
Forum: en mötesplats och resurs för alla som
arbetar med klinisk forskning.
Gothia Forum är egentligen en fortsättning
på Västra Götalandsregionens tidigare framgångsrika historia med klinisk forskning. Det
är den region i Sverige som satsat mest på klinisk forskning i rena pengar per invånare.
För att kunna ta ytterligare ett steg i den här
utvecklingen lyssnade vi på alla aktörers synpunkter och önskningar. Vi kom gemensamt
fram till att det behövdes en fysisk kopplingspunkt, en funktion eller enhet som kunde sköta all samverkan mellan parterna rent
praktiskt. Det var i den andan som Gothia
Forum föddes.
Vi ser projektet som väldigt unikt eftersom
vi i samråd med regionen, sjukvården, akademin och ett flertal vanligen konkurrerande
läkemedelsbolag på kort tid nådde en samsyn om vad som behövdes göras.
Jag brukar säga att vi gör det vi är bra på i
Sverige: samarbete. Vi har en tradition och en
erfarenhet när det gäller samverkan som inte är
lika självklar på många andra ställen i världen.
Det är något vi ska ta fasta på och utnyttja.
Min främsta lärdom om samverkan?
Att bästa sättet att lyckas är att se andra lyckas.
Det är en fantastisk lärdom.
”
4.
1.
2.
1. KAJ är en av länkarna i kedjan som gör det möjligt att utveckla läkemedel i Sverige.
En livsavgörande kedja – om vi vill behålla läkemedelsforskningen.
TILLSAMMANS ÄR BÄSTA MEDICINEN
5.
6.
Sjukhusläkaren 1/2012
Akutsjukvård
www.sjukhuslakaren.se
– Om läkaren slapp
allt kringarbete
skulle akuten bli effektiv
Kommentera artikeln på www.sjukhusläkaren.se
Om läkare bara behöver ägna sig åt det de
är utbildade för skulle arbetet på akuten
både gå snabbare och bli billigare. Det
säger Rickard Helde, ortoped vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
t Flera läkare har reagerat på artikeln, i förra numret av
Sjukhusläkaren, om försöket att korta väntetiderna vid Sahlgrenska sjukhuset som visade sig både dyra och ineffektiva.
På Sahlgrenska ökade man läkarbemanningen kraftigt för
att uppnå den politiska målsättningen att 90 procent av alla
som kommer till akutmottagningen ska träffa en läkare
inom en timme. Försöket visade sig kosta miljoner samtidigt
som många läkare satt sysslolösa stor del av tiden.
Akutvårdschefen Maria Taube menade att det varken var
medicinskt försvarbart eller kostnadeffektivt.
Men Rickard Helde menar att det finns andra sätt att
jobba än att bara öka på antalet läkare. Han efterlyser bättre
logistik, effektivare dokumentation och enkla datasystem
som fungerar.
– I dag handlar det mycket om att kringarbetet tar
mycket tid medan den effektiva patient-läkarekontakten bara utgör en mycket lite del, konstaterar han.
Inrätta administrativa assistenter
Han tycker att det borde finnas administrativa assistenter år
läkana på akuten, som tar hand om det som inte är medicinskt betingat. Någon som tar hand om läkemedelslistor,
kan skriva och signera remisser i datorn och vänta vid telefonen på sökningar. Det menar han skulle frigöra mycket
läkartid och effektivisera arbetet.
– Allt administrativt arbete kring inläggningar tar
cirka en timme medan det rent medicinska
22
arbetet, anamnestagande, status och fattande av
medicinska beslut tar 15 minuter. Frågan är varför
vi läkare ska ägna 45 minuter år annat administrativt arbete, säger han.
Rickard Helde vill också se en omvänd logistik på akuten.
– De mest erfarna är de som borde ta emot och
bedöma patienterna på akuten. Då blir arbetet
effektivt. Då handlar det inte bara om att sortera
in patienterna under gult eller grönt i journalerna
utan om att beställa alla prover som behövs,
röntgen och EKG och att patienterna kommer i
rätt ordning, innan läkaren gör sin bedömning,
säger Rickard Helde.
Det här menar han är en gammal diskussion som förekom
redan i början av 1990-talet när han började sin läkarutbildning.
– Alla talade då om hur man arbetade inom engelsk akutsjukvård med de mest erfarna i första led. Här i Sverige har vi
fortsatt att tala om hur bra det skulle vara utan att något förändrats, konstaterar han.
Akutläkare mer motiverade
Något som ytterligare komplicerar arbetet på akuten menar
han är att jourläkaren bara är gäst där.
Den mentala inställningen till arbete blir annorlunda
med en anställd akutläkare istället för en jourläkare som bara
är där för tillfället, menar han.
– Det ökar möjligheten att skapa tighta team som
jobbar effektivt utan jättelika kostnadsökningar,
säger Rickard Helde.
Anna-Lena Bengtsson
Rickard Helde, ortoped vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, menar
att det är möjligt att effektivisera arbetet på akuten utan att det kostar
enorma summor. Enligt honom handlar det om organisation och att
läkaren får ägna sig åt rätt saker.
Foto: Staffan Claesson
www.sjukhuslakaren.se
Akutsjukvård
Sjukhusläkaren 1/2012
23
Sjukhusläkaren 1/2012
Psykiatri
www.sjukhuslakaren.se
Kritiska psykiatriker
bildade aktionsgrupp
Kommentera artikeln på www.sjukhusläkaren.se
En arbetsgrupp som ser över vad man kan
göra för att förbättra arbetsmiljön för psykiatriker. Det blev följden av förra årets
sista bonustema i Sjukhusläkaren om psykiatri.
Åsa Björkman Holmer, som intervjuades i förra numret av Sjukhusläkaren, har nu tagit initiativet till en aktionsgrupp för att komma tillrätta
med arbetsmiljön inom psykiatrin.
medicinen, sade hon då.
Nu har hon tagit sig själv på orden; trött på att stafettläkare upprätthåller den psykiatriska vården och på de många
vakanserna på läkarsidan, har hon satt ner foten.
– Nästa steg är att tala med företrädarna för Sveriges
Kommuner och landsting (SKL). Vi behöver inga fler utredningar, nu vill vi se att det händer något. Vi vet vad som
behöver göras för att få en bättre arbetsmiljö och det är inte i
första hand sådant som kostar pengar, säger Åsa Björkman
Holmer.
Anna-Lena Bengtsson
Blixtsnabb access till rätt ICD-kod
Diagnoskod.se inkluderar:
F Socialstyrelsens verk ICD-10-SE
F Vad respektive kod innefattar F Alla fördjupande texter
F Vad respektive kod utesluter F Alla anmärkningar
Diagnoskod.se är ett unikt webbverktyg som hjälper dig att söka efter korrekt
ICD-10-SE-kod. Fyll bara i koden eller en beskrivning av diagnosen i sökrutan
så är du igång! Du kan även snabbt och enkelt skapa en egen lista över de
diagnoskoder som du ofta använder.
Scanna QR-koden med din smartphone. Rätt kod – snabbt och enkelt.
24
www.diagnoskod.se är helt fri att använda!
OTH110628PSE11
t Åsa Björkman Holmer, psykiatriker och försäkringsmedicinsk rådgivare, har tillsammans med Nils Joneborg, överläkare vid Ersta och tidigare ordförande för Sjukhusläkarföreningen i Stockholm, bildat en liten arbetsgrupp som hittills
träffat Läkarförbundets ordförande Marie Wedin för att utreda vad man kan göra för att förbättra arbetsmiljön för landets
anställda psykiatriker.
– Vi ser gärna att fler deltar i arbetet. Det är nu eller
aldrig vi kan göra något, säger en beslutsam Åsa Björkman
Holmer.
Hon pekar på att det finns flera välgjorda enkätundersökningar om psykiatrikernas arbetsmiljö att luta sig emot.
I intervjun till bonustemat förra året sa hon att hon tyckte
att psykiatrin har abdikerat som medicinsk specialitet och
varit alldeles för mesig och snäll mot beslutsfattarna.
– Vi har låtit psykiatri bli” tyckiatri”. Jag är arg på mig
själv och mina kollegor för att vi inte stått på oss och
bråkat mer utan låtit psykiatrin förlora sin position inom
www.sjukhuslakaren.se
Yttrandefrihet i vården
Sjukhusläkaren 1/2012
Privata vårdföretagare vill ha lag
om meddelarfrihet för sina anställda
Kommentera artikeln på www.sjukhusläkaren.se
– Vi vill ha en lag om meddelarskydd för
anställda inom den privata vård- och omsorgssektorn. Vi vill absolut inte att meddelarskyddet löses med avtal.
Bakom det kategoriska uttalandet står
Vårdföretagarnas näringspolitiske chef,
Håkan Tenelius (bilden).
t – Vi är rädda att om inte
vi som part tydligt talar om
vad vi önskar så finns risken
att regeringen säger: ”Åh,
vad skönt, parterna löser det
här avtalsvägen”. Justitieministern, Beatrice Ask, har
varit lite diffus tycker vi.
Hon har sagt att frågan om
meddelarskydd för anställda
i privata vårdföretag ska
lösas, men jag har inte hört
henne säga att hon vill ha en
lag för alla, säger Håkan
Tenelius.
Vårdföretagarna genomförde i oktober förra året en stor
enkät till medlemsföretagen där 469 av de 2.000 anslutna
företagen svarade på frågor om hur de ser på att införa meddelarskydd för de anställda.
– Enkäten visar väldigt tydligt att det bland våra medlemsföretag finns ett stort stöd för att likställa privat och
offentligt driven verksamhet och att företagen vill lösa meddelarskyddet via lagstiftning, säger Håkan Tenelius. På frågan
om vilket alternativ man föredrog svarade 64 procent lagstiftning, 11 procent kollektivavtal och 25 procent att meddelarskyddet skrivs in i kontrakt mellan beställaren och företaget.
När det gäller det tidigare motståndet mot att införa
meddelarskydd på grund av rädsla för att företagshemligheter ska läcka ut visar enkäten till de privata vårdföretagen att
det har skett en rejäl omsvängning.
– Av de som har en uppfattning är det bara 10
procent som tror att det finns risk för att
affärshemligheter ska avslöjas så att företaget lider
skada och endast 14 procent tror att det finns risk
Enkät visar: Få är rädda
att affärshemligheter
ska läcka ut så att
företaget tar skada
för ryktesspridning som kommer att skada företaget, säger Håkan Tenelius.
Enkäten till de privata vårdföretagen visar att en tredjedel
av företagen redan idag har förstärkt meddelarskyddet
genom avtal.
Vill ha konkurrensneutralitet
– För dem är det ingen stor sak att tala för ett starkt meddelarskydd. Det våra medlemsföretag tycker är viktigast är att
åstadkomma konkurrensneutralitet inom vård och omsorg
och så vill företagen ha tydlighet, menar Håkan Tenelius.
– För företagen ser ju att på de företag som redan har
avtalslösningar verkar det ändå råda en uppfattning bland de
anställda och även bland allmänheten att det inte finns ett
meddelarskydd. Carema Care som fått så mycket kritik på
sistone har meddelarskydd via avtal.
Håkan Tenelius menar att olika lagar för de
anställda kan vara ett problem för tillväxten av
privata alternativ.
– Nu är det lätt att bristen på lagligt meddelarskydd för
anställda i privata vårdföretag blåses upp och skapar badwill.
Egentligen tycker företagen att frågan inte är ett stort
problem. Så vi tycker att det vore bra om man kunde rensa
bort den här frågan en gång för alla och slå fast att alla
anställda ska ha samma skydd. Ingen ska kunna säga att jag
vågade inte slå larm. Jag vågade inte ringa tidningen.
Skulle ni vilja kopiera den grundlag som nu finns för
det allmänna för all offentligfinansierad verksamhet?
– Vi har inte gjort någon djupare juridisk analys. Det är
en fråga för juristerna. Det måste gå att lösa. Vi vill ha ett
klart system där det inte råder någon som helst tvekan vad
som gäller vare sig för personal eller företag. Det ska inte bli
ändrade förutsättningar om en verksamhet övergår från en
vårdgivare till en annan.
– En lagstiftning skulle förhoppningsvis garantera att det
blir samma påföljder för den som bryter mot lagen. Med
avtalslösningar vet man aldrig riktigt vad som gäller,
eftersom det i så fall kommer att slutas olika avtal, menar
Håkan Tenelius.
Christer Bark
25
Sjukhusläkaren 1/2012
Yttrandefrihet i vården
www.sjukhuslakaren.se
”Vi kan tänka oss at
Kommentera artikeln på www.sjukhusläkaren.se
– Regeringen
kommer att ta
ett samlat grepp
för att skapa
skydd för visslare
även i privata
vårdföretag
Ett genombrott i frågan för rätten att vissla
även som anställd i privata välfärdsföretag
kom när justitieminister Beatrice Ask i
november 2011 beslutade att en utredning
ska tillsättas med målet att stärka meddelarskyddet för anställda i privat vård, skola
och omsorg.
t Sjukhusläkaren bjöd in till samtal om meddelarskyddet
och fick besked om att det i dagsläget pågår en bred
probleminventering där det även är öppet för översyn av lex
Maria och lex Sarah.
Gustav Gellerbrant, sakkunnig hos Beatrice Ask, berättade att justitiedepartementet nu arbetar på ett utredningsdirektiv, med syfte att tillsätta en utredning under våren.
Utredningen kommer att avgränsas till möjligheten att avslöja missförhållanden för anställda i
26
Gustav Gellerbrant, sakkunnig hos justitieministern Beatrice Ask, gav läkaren Mikae
hitta en genomförbar lösning så att även anställda i privata vårdföretag inom sjukv
öppen även för nya lösningar på arbetsrättens område, och på Lex Maria och Lex
offentligt finansierade verksamheter som vård,
skola och omsorg.
www.sjukhuslakaren.se
Yttrandefrihet i vården
Sjukhusläkaren 1/2012
tt ändra lex Maria”
el Rolfs, styrelseledamot i Sjukhusläkarna och Sissel Trygstad som undersökt hur det går för visslare i Norge, det klara beskedet att regeringens prioritet är att
ården får ett skydd så att de kan rapportera missförhållanden. – Det kan bli en lagändring eller en kombination av flera lösningar, men jag tror att man måste vara
Sarah. Jag tror att det är svårt att kopiera meddelarskyddet för de offentliganställda rakt av, sade han.
Foto: Johanna Henriksson
– Vi vill ta avstamp i konkreta situationer, där anställda
upplever att de inte har tillräckligt stöd i lagstiftningen för
Fortsättning nästa uppslag >>>
27
Sjukhusläkaren 1/2012
Yttrandefrihet i vården
www.sjukhuslakaren.se
”Rätten att kunna slå larm
anonymt har oerhörd betydelse”
att avslöja missförhållanden. Vilka omständigheter och vilka
missförhållanden är det som man upplever att man inte kan
anmäla eller påtala? Jag tror att man inte bara ska titta på
problemet utifrån ett meddelarfrihetsperspektiv utan ta ett
samlat grepp.
– Jag tror att man ska vara öppen för att också
titta på lösningar på arbetsrättens område, och på
Lex Maria och Lex Sarah. Det viktigaste är att lösningen blir genomförbar, sedan kan det bli en
lagändring eller en kombination av flera lösningar,
sa han.
Carl-Gustav Spangenberg, universitetslektor i juridik
med särskilt intresse för yttrandefrihet i arbetslivet, berättade om bakgrunden till det tidigare förslaget om meddelarskydd för privatanställda, som kom 2001 efter den så kallade
Fuentes Bobo-domen, ett rättsfall i Europadomstolen där
spanska staten dömdes för att inte ha skyddat den enskildes
yttrandefrihet enligt artikel 10 i EU:s ”grundlag”, Europakonventionen.
– Då uttalade domstolen att det finns en skyldighet för
staten att skydda även privatanställdas yttrandefrihet,
särskilt i företag som anknyter till det allmänna. Men i
Sverige har det tolkats så för de privatanställda att lojalitetsplikten innebär en betydande inskränkning av yttrandefriheten utanför företaget, och Arbetsdomstolen har sagt att
det ska vara högt i taket inom organisationen men inte
externt.
Inget liknande mål har kommit upp i Arbetsdomstolen
sedan dess, men när det gör det måste AD ta hänsyn till
Fuentes Bobo-domen och dess innebörd, betonade CarlGustav Spangenberg.
”Företagshemlighetslagen” var egentligen
bara ett komplement till lagen som inte blev av
– Förslaget till grundlagsändring 2001 hamnade som det
brukar heta ”i den rymliga lådan” på departementet. Vad
som kom däremot var det som skulle ses som ett slags komplement, nämligen företagshemlighetslagen. Det är klart att
ska man införa meddelarfrihet för privatanställda så måste
det finnas motsvarande sekretessbestämmelser som finns för
de offentliganställda. Av det skälet tillkom företagshemlighetslagen, men meddelarfriheten utvidgades inte till de privatanställda.
Gustav Gellerbrant menade att remisskritiken var tung
mot 2001 års förslag och att justitiedepartementet i konsekvens med det dragit slutsatsen att det är svårt att bryta ut
en enskild del ur lagstiftningen kring meddelarskyddet,
vilket var vad förslaget syftade till.
– Meddelarfriheten är en del av offentlighetsprin28
cipen, med skyldighet att föra diarium, att lämna
ut offentliga handlingar och så vidare. Staten har
en särställning med rätt till maktutövning, att ta
beslut som påverkar enskilda, våldsmonopol och
så vidare. Därför finns den här ventilen med meddelarskydd, efterforskningsförbud och repressalieförbud för offentliganställda.
– De senaste decennierna har mer och mer av den verksamhet som varit offentlig lagts ut på entreprenad eller på
annat sätt drivits i privat regi. Det är en utveckling som
regeringen allmänt sett ser väldigt positivt på. Den har
skapat möjligheter för enskilda människor att välja fritt och
tillgängligheten har ökat.
– Men det har också inneburit att meddelarfriheten inte
varit tillämplig i alla delar i verksamheter där den tidigare
varit det. För att kunna upprätthålla förtroendet för den här
utvecklingen måste vi hitta en lösning i fall där enskilda
säger att de inte vågar avslöja missförhållanden för att de inte
vet hur rättsläget är och hur arbetsgivaren kommer att
reagera, sade Gustav Gellerbrant.
”Det finns grundläggande skillnader”
– Det är klart att det är möjligt att lägga till de här privata
verksamhetsområdena i bilagan till offentlighets- och sekretesslagen, men det innebär ju att de privata företagen får hela
paketet – handlingsoffentligheten och skyldigheten att föra
diarium. Det är inte en självklar lösning.
– De privata företagen lever under helt andra förhållanden
och har ett annat behov av att hemlighålla uppgifter. Det är
inte självklart att en sådan modell är lämplig och därför är
det viktigt att vara öppen för olika lösningar så att vi inte
åter igen hamnar i den sitsen att man inte kan genomföra
förslaget efter en remissrunda.
Anonymitetsskyddet avgörande
Carl-Gustav Spangenberg framhöll att det som gör
meddelarskyddet effektivt i Sverige är anonymitetsrätten, som innebär att en journalist under
straffansvar inte får avslöja sina källor.
– Där uppstår en skillnad mellan privatanställda och
offentliganställda, inte i rätten till anonymitet men i att den
offentliga arbetsgivaren inte får efterforska vem som har
”läckt”, vilket den privata arbetsgivaren anses få göra.
Fortsättning nästa uppslag >>>
Carl-Gustav Spangenberg, universitetslektor i juridik: En enkel reform
är att göra det straffbart för även den privata arbetsgivaren att efterforska vem som slagit larm till media.
www.sjukhuslakaren.se
Yttrandefrihet i vården
Sjukhusläkaren 1/2012
29
Sjukhusläkaren 1/2012
Yttrandefrihet i vården
www.sjukhuslakaren.se
”Strukturer, normer och rutiner på arbetsplatsen
kan i praktiken ha större betydelse än
om verksamheten är offentlig eller privat”
– Men redan i dag ålägger lagstiftaren en privat aktör, en
journalist, att inte avslöja sina källor. Nästa steg skulle
kunna vara att man även gör det straffbelagt för arbetsgivare
att försöka ta reda på vem det rör sig om. Det är en ganska
enkel reform, bortsett från att det är en grundlagsändring
som både tar tid och kan väcka en massa känslor, sa CarlGustav Spangenberg.
Mikael Rolfs, anestesiläkare och ledamot av Sjukhusläkarnas styrelse, tog upp svårigheterna med att bedriva ett
patientsäkerhetsarbete när det finns tydliga hinder:
– Det finns en motsättning i vår profession. Vi har ett
individuellt legitimationsansvar som säger att vi har skyldighet att belysa om ett problem finns, men samtidigt
innebär den nuvarande lagstiftningen att det även på den
offentliga sidan är svårt att gå vidare med problem.
Ansvaret ligger långt nere i organisationen på den legitimerade personalen, men möjligheterna att göra något åt problemen finns på den administrativa sidan. Vi kan ta lex Maria
som exempel. Jag som medarbetare kan hur många gånger
som helst framföra att det här fungerar inte, men det är fortfarande min chef som avgör om det blir ett lex Maria-ärende.
”Lex Maria och lex Sarah
är extremt svaga lagstifningar”
För oss medarbetare är lex Maria och lex Sarah extremt svaga
lagstiftningar. Vill man verkligen lyfta upp att det ska vara ok
att prata om problem med kvalitetsaspekter i offentligfinansierad verksamhet, då måste även de lagstiftningarna ses över.
– Även om offentliganställda på pappret har ett
starkt skydd, finns det hål i det. Sjukhusläkarna
delar ut ett pris som heter Årets Visslare, som
handlar om sådana som trots det vågat peka på
oacceptabla förhållanden. Och det är ju genomgående tyvärr så att de blivit bestraffade.
Strukturer, normer och rutiner på arbetsplatsen
Fakta: Fuentes Bobo-domen
tTv-producenten Fuentes Bobo avskedades från det spanska tv-bolaget TVE sedan han kritiserat hur företaget
sköttes, bland annat i en artikel i dagspressen.
Fuentes Bobo väckte talan vid Europadomstolen med hänvisning till att avskedandet innebar ett ingrepp i hans yttrandefrihet enligt Europakonventionens artikel 10. Europadomstolen fastslog i domen att det är statens skyldighet att
garantera arbetstagares yttrandefrihet – även när arbetstagaren inte är statligt anställd. Spanska staten ålades att
betala ett skadestånd till Fuentes Bobo.
30
kan i praktiken ha större betydelse än om verksamheten är offentlig eller privat, menar Mikael Rolfs.
– Det är ett självmål om man tror att problemet är löst
bara man flyttar över de offentliganställdas paket till all
offentligfinansierad verksamhet, för det handlar också om
kultur. På större privata enheter som S:t Görans sjukhus tog
man över en hel fungerande struktur från det offentliga, men
problemen kan vara större på små enheter.
– Som i Carema-fallet där omvårdnadssektionen var
skrämd till tystnad, men externa konsulter i form av läkare
var inne för ett specifikt uppdrag, och såg att det fanns saker
som påverkade hälsa och liv. Och då hamnade de i den här
gråzonen, vad kan man göra och vad kan man inte göra?
Sedan de skrivit en rapport om missförhållandena säger
Carema till stadsdelsförvaltningen att vi vill inte ha kvar
dem som konsulter hos oss. Det är en bestraffning som är
mycket svårare att komma åt för då är det ett företag som
straffar ett annat företag.
– Jag förstår att det inte är lätt att hitta ett utredningsdirektiv som täcker alla de här bitarna men har vi inte förtroende för offentligfinansierad privat verksamhet så kommer
det att spilla över även till det offentliga.
Carl-Gustav Spangenberg framhöll att det kanske starkaste argumentet för yttrandefrihet på arbetsplatsen är
nyttan för organisationen och samhället:
– Det görs förödande misstag i organisationer där
man inte lyssnar på kritik, paradexemplet är
regalskeppet Vasa, men även i vår tid finns tydliga
exempel som finanskrisen i USA. Och chefskulturen blir bättre där man lyssnar på kritik.
Gustav Gellerbrant kommenterade att frågorna om kritik av
missförhållanden är komplexa och inte enbart rör lagstiftning:
– Det berör arbetssätt och kultur, och det kommer nog
alltid att krävas integritet av den enskilde anställde som vill
avslöja missförhållanden. Men även om vi inte kommer åt allt
genom lagstiftning är det fundamentalt för förtroendet för
politiken och välfärden att lagen är tydlig och att människor
upplever att de har kanaler att föra fram missförhållanden.
Fortsättning nästa uppslag >>>
Mikael Rolfs befarade att intresset för en god kultur för att föra fram
intern kritik är lågt hos de riskkapitalbolag som äger vårdbolag:
– De jag känner som gått över till att arbeta i privat verksamhet är
först lyriska, för alla saker finns på plats i rätt tid – i det offentliga har
vi alltid brist. Men efter ett tag kommer avigsidorna fram, det är inte
så bra uppföljning och det är inte så högt i tak. Det tar mycket längre
tid innan fel i systemet blir synliga.
www.sjukhuslakaren.se
Yttrandefrihet i vården
Sjukhusläkaren 1/2012
31
Sjukhusläkaren 1/2012
Yttrandefrihet i vården
www.sjukhuslakaren.se
I Norge måste larmet v
Sissel Trygstad, projektledare på norska Fafo, institutet
för arbetslivs- och välfärdsforskning, berättade att det
sedan 2007 finns ett stöd för visslare i den norska
arbetsmiljölagen, som täcker in arbetstagare i både
privat och offentlig verksamhet.
– Det fanns i början en oro för att arbetstagare skulle yttra
sig kritiskt i massmedierna hela tiden, så det infördes en
bestämmelse om ”lojal varsling”. Detta blev extremt omdiskuterat och skrivningen ändrades till att varslingen ska ske
på ”försvarligt” sätt.
Vad som är försvarligt finns det ingen enighet om
och det komplicerar situationen för visslarna.
Mycket talar nu för att försvarlighetskravet
kommer att tas bort, sa Sissel Trygstad.
Väntetidsskandal
Ett av de mest uppmärksammade visslarfallen i Norge under
senare år är den så kallade väntelisteskandalen vid universitetssjukhuset i Asker och Bærum, där det uppdagades att
datasystemet hade manipulerats så att hundratals patienter
inte kallats in till kontroller i tid, däribland patienter med
allvarliga cancerdiagnoser. Ekonomiska motiv har ansetts
ligga bakom, då patienterna enligt den norska vårdgarantin
hade rätt att söka sig till andra vårdgivare om sjukhuset i
Asker och Bærum inte kunnat erbjuda uppföljning i rätt tid.
– Det hade varslats internt upprepade gånger om detta
utan att något hade hänt, innan en tidning tog upp saken i
januari 2010. Helsetilsynet gick in och granskade, och några
direktörer fick sparken. Men det gick inte så bra för dem som
visslade heller, berättade Sissel Trygstad.
Fafo har genomfört en studie som bygger på en enkät till
6000 arbetstagare om det norska visslarskyddet (se artikel
nedan). I likhet med internationella studier visar den att de
som upptäcker missförhållanden företrädesvis varslar till sin
närmaste chef.
Den vanligaste proceduren är alltså att man
Stora skillnader mellan
norska och svenska lagar
”varslar lojalt” enligt arbetsgivarens synsätt. Trots
det är det bara hälften som anser att det blivit
bättre efter att de påtalat problemen. Relativt
många, 12-18 procent beroende på undersökning,
säger sig ha blivit utsatta för bestraffningar efter
att ha varslat.
Fler vågar varsla om det finns rutiner
– Vår undersökning visar även att det har stor betydelse om
en arbetsplats har skriftliga rutiner för hur intern kritik ska
föras fram. Det bidrar till att fler vågar föra fram kritik, och
minskar risken för sanktioner. Det är även positivt om det
finns fackligt förtroendevalda och skyddsombud på arbets platsen. Men om det inte finns rutiner eller om högre chefer
är ansvariga för missförhållandena är risken större att bli
straffad, sa Sissel Trygstad.
Osäkert om det är tillåtet att varsla om resursbrist
Än så länge har visslar-paragraferna i den norska
arbetsmiljölagen bara använts ett fåtal gånger.
Mycket har inte prövats, till exempel om resursbrist inom vård och omsorg ska anses vara kritikvärdiga förhållanden.
– Visslarna har vunnit i några fall, Siemens-målet, där det
avslöjades att det norska försvaret blivit överfakturerat, och
ett fall som rörde felaktig hantering av radioaktivt spill. I två
fall som rörde övergrepp mot patienter har visslarna förlorat.
– Ett fall, som även berör yttrandefrihetsfrågor, gällde en
professor vid universitetet i Oslo (den så kallade Nedkvitnesaken, Sjukhusläkarens anm.) som framfört mycket långtgående kritik av sin arbetsgivare. Både varslingsbestämmel-
Så fungerar skyddet för whistleblowers i Norge – Kr
t Skyddet för visslare i Norges arbetsmiljölag är formulerat som en
rätt att varsla om kritikvärdiga förhållanden på arbetsplatsen.
Samma bestämmelser gäller för offentlig- och privatanställda.
t Arbetstagare har alltid rätt att varsla när det råder anmälningsplikt, när varslet sker till tillsynsmyndigheter och när arbetstagaren använder verksamhetens anmälningsrutiner för att föra fram
kritiken.
I övrigt ska varslingen ske ”på försvarligt sätt”. Av förarbetena till
lagen framgår att det kan vara försvarligt att varsla till medierna om
32
det inte är tillrådligt att varsla internt (till exempel på grund av risk
för att bli straffad), vid omedelbart hot mot liv och hälsa, om det rör
sig om ett lagbrott eller om frågan tagits upp internt utan att
åtgärder skett.
t Det är förbjudet för arbetsgivare att vidta repressalier mot
arbetstagare som varslat enligt bestämmelserna.
Visslarskyddet utvärderades år 2010 av norska Fafo, institutet
för arbetslivs- och välfärdsforskning. I rapporten redovisas resultaten av en enkätundersökning till 6.000 arbetstagare, som bland
www.sjukhuslakaren.se
Yttrandefrihet i vården
Sjukhusläkaren 1/2012
vara ”försvarligt”
Sissel Trygstad: Finns det fackligt förtroendevalda på arbetsplatsen och skriftliga rutiner för hur kritik ska framföras vågar fler slå larm, samtidigt
som risken för sanktioner minskar.
serna och Fuentes Bobo-domen åberopades i rätten, men han
förlorade.
– Det bästa är om kritik kan föras fram och problem lösas
innan det blir en rättssak. Rättsprocesser blir långvariga,
traumatiska processer och kostar mycket pengar.
Sissel Trygstad underströk utifrån de norska erfarenheterna att det är viktigt att bestämmelserna utformas så att
man inte behöver vara jurist för att våga varsla:
– Sträva även efter att förarbetena till lagen blir tydliga,
med tanke på att det de facto ofta kan styra mer än själva
lagen. Det är också viktigt att lägga stora insatser på att definiera vad som ska anses vara kritikvärdiga förhållanden, vad
skyddet gäller och vad det inte gäller.
Helene Thornblad
ritik mot höga chefer ökar risken att bli straffad
annat visar att 34 procent av de tillfrågade upplevt kritikvärdiga förhållanden på arbetsplatsen under det senaste året.
De vanligaste formerna av kritikvärdiga förhållanden var brott mot
instruktioner för hälsa, miljö och säkerhet (17 procent), respektlöst
bemötande av brukare eller kunder (12 procent, mobbning på
arbetsplatsen (11 procent) och behandling av brukare i strid mot
gällande lag (6 procent).
Drygt hälften av alla som upplevt kritikvärdiga förhållanden gick
vidare med sin kritik, och en överväldigande majoritet av dessa
agerade genom att föra vidare kritiken till sin närmaste chef. Mer
än var tionde upplevde till trots mot detta att de blev utsatta för
negativt bemötande för att de varit kritiska.
Risken för att bli straffad för att ha fört fram kritik var större
i de fall där en högre chef var ansvarig för missförhållandet.
Däremot blev de kritikvärdiga förhållandena oftare åtgärdade och
risken för straff var mindre, om det fanns fackligt förtroendevalda
eller skyddsombud på arbetsplatsen och om det fanns rutiner för
varsling på arbetsplatsen.
33
Sjukhusläkaren 1/2012
Utbildning
www.sjukhuslakaren.se
Europeisk specialistexame
Kommentera artikeln på www.sjukhusläkaren.se
En gemensam elektronisk plattform ska harmonisera specialistutbildningen för läkare i
Europa. Målet är att examinationer och
gemensamt elektroniskt utbildningsmaterial
ska vara åtkomligt på plattformen och ge de
läkare som vill en möjlighet att avsluta sin STutbildning med en skriftlig examination som
är gemensam för alla specialister inom EU.
t Många länder inom EU har krav på sina läkare att specialiseringen avslutas med en skriftlig examination. Det har
inte Sverige, Norge och Danmark och nyligen tog Nordens
överläkarföreningar, som var samlade i Stockholm, ett beslut
att värna om varje lands rätt att utfärda specialistbevis och
den skandinaviska utbildningsmodellen i europasamarbetet.
Nationell angelägenhet
– Vi ser det som en nationell angelägenhet, säger Sjukhusläkarföreningens ordförande Thomas Zilling
(bilden).
Han är mycket kritisk till, vad han menar
är ett försök av UEMS, den europeiska sammanslutningen av specialistläkare, att skapa
gemensamma specialistutbildningar för
läkare inom EU.
– Vi vill inte ha någon europeisk organisation som
kommer med pekpinnar och direktiv, säger han.
Dessutom menar Thomas Zilling att det skulle innebära
ökad byråkrati och ett enormt arbete att översätta examinationerna till samtliga länders språk.
– Vi kräver naturligtvis att examinationen ska ske på
läkarens eget språk, säger han.
Han ställer sig också tveksam till hur den elektroniska
plattformen ska finansieras och vem som ska betala för examinationerna.
– Inom Sjukhusläkarna vill vi se ett kontinuerligt lärande där
varje delkurs tentas av under specialistutbildningen, förklarar han.
Han menar att det ger en bättre återkoppling
under utbildningen och större möjligheter att
hjälpa och stötta läkare under specialistutbildningen. Att råplugga för en enda stor skrivning
som avslutning på utbildningen menar han är
föråldrat och opedagogiskt.
34
En frivillig ”EU-examination” kan bidra till att förbättra specialistvården i Europa, me
Hans Hjelmqvist som är svensk delegationschef i UEMS
valdes i oktober förra året till vice ordförande i UEMS. Han
säger att det är självklart att Sverige och övriga Norden
själva får bestämma hur de nationella specialistutbildningarna ska se ut i framtiden.
– Vi har inga planer på att tvinga något land att
www.sjukhuslakaren.se
Utbildning
Sjukhusläkaren 1/2012
en – en bra eller dålig idé?
enar Hans Hjelmqvist.
Foto: Stefan Nilsson
införa skriftlig examination, säger han.
Däremot menar han att det ska vara möjligt för
dem som vill, att delta i en gemensam examination för specialister inom EU.
Fortsättning nästa uppslag >>>
– UEMS har inga
planer på att tvinga
något land till skriftlig
”EU-examination”
35
Sjukhusläkaren 1/2012
Utbildning
www.sjukhuslakaren.se
– Många svenska läkare planerar att jobba i andra EU-länder
och vill då ha klara papper från början, säger Hans Hjelmqvist.
Ett samarbete pågår mellan UEMS och det svenska företaget
Orzone om uppbyggnaden av den elektroniska plattformen.
Där kommer professionell utveckling, fortbildning och kvalitetssäkring att registreras för varje elev eller specialist.
Eleven och konstruktören kommer att kunna kontrollera hur
väl den studerande uppfyller kursplanens krav.
Hans Hjelmqvist betonar att det är frivilligt att
delta och att fokus i systemet ligger på att hjälpa
elever, utbildare och ackrediteringsorgan.
Men Thomas Zilling är kritisk och ställer sig frågande till
om det verkligen behövs en överstatlig examination av
läkare.
UEMS president doktor Zlatko Fras menar att den
gemensamma utbildningsplattfomen är ett stort steg framåt
för UEMS.
– Genom samarbetet uppmuntrar vi beslutsfattare och
vårdpersonal att säkerställa lämpliga metoder för säker
medicinsk specialistvård i hela Europa.
Exakt struktur och innehåll kommer att variera mellan de
olika medicinska specialiteterna där Orzone kommer att
arbeta tätt tillsammans med varje medicinsk specialitet i
UEMS 35 medlemsländer, berättar Hans Hjelmqvist.
Finansieringen inte klar
Hur finansiering av examinationerna ska ske är ännu inte
klart. Ett pilotprojekt med tre specialistföreningar startade
förra året där kardiologi, anestesi och radiologi ingick från
början. Men inom radiologin har man inte fullföljt och i dag
deltar istället intensivvården i projektet.
Anestesin har kommit längst och har genomfört sin europeiska specialistskrivning med 15 olika platser uppkopplade
till plattformen.
– Det hela fungerade bra, konstaterar Hans Hjelmqvist.
Tanken med projektet är att se att den elektroniska plattformen fungerar och håller måttet. Nästa steg är att se vilka
specialiteter som vill vara med, konstaterar Hans Hjelmqvist.
Anna-Lena Bengtsson
Fakta | UEMS
Den europeiska organisationen för medicinska specialister,
The European Union of Medical Specialists, UEMS, är den
äldsta medicinska organisationen i Europa och firade 50årsjubileum 2008.
UEMS har 35 medlemsländer och representerar sammanlagt 1,6 miljoner läkare.
UEMS är grundare och förvaltare av det europeiska
ackrediteringsrådet för CME-poäng, Continuing Medical
Education, EACCME.
36
Nordens överläk
Värnar om
kontinuerlig
bedömning
och nationell
suveränitet
Kommentera artikeln på www.sjukhusläkaren.se
Nordens överläkarföreningar värnar
om varje lands rätt att utfärda specialistbevis och värnar om den skandinaviska utbildningsmodellen i
Europasamarbetet. Detta är några av
punkterna i det nordiska överläkarmöte som hölls i Stockholm för en tid
sedan.
t Överläkarföreningarna i Norge och Danmark samt
Sjukhusläkarna i Sverige samlades i Stockholm för en
tid sedan för att diskutera läkarutbildningsfrågor
som är aktuella i Europasamarbetet.
En aktuell fråga är utvecklingen av gemensamma
europeiska specialistexamina.
De nordiska överläkarföreningarna underströk att
examinationer och utfärdande av specialistbevis även
i fortsättningen ska vara en nationell angelägenhet.
Överläkarföreningarna anser även att globala eller
pan-europeiska examinationer ska vara frivilliga och
inte ses som ett krav för att omfattas av den fria
rörligheten på den europeiska arbetsmarknaden.
”Utbildningen bör vara likvärdig”
Överläkarföreningarna uttalade sig även för att all
specialistutbildning i Europa bör vara av likvärdig
kvalitet och ha samma minimilängd.
www.sjukhuslakaren.se
Utbildning
Sjukhusläkaren 1/2012
kare enades om utbildningspolicy
Det gemensamma uttalandet undertecknades av Thomas Zilling, ordförande i Sjukhusläkarna, Anja Mitchell, ordförande i Danmarks Överläkarförening och Jon Helle, ordförande i Norges Överläkarförening. Uttalandet kommer att ligga till grund för organisationernas fortsatta
arbete inom den europeiska överläkarföreningen AEMH och andra forum för det europeiska läkarsamarbetet.
De skandinaviska utbildningssystemen för läkare
kännetecknas av kontinuerlig bedömning (kallas även
formativ bedömning) i motsats till examinering genom
slutexamen, som förekommer i vissa andra europeiska
länder.
Krav
De nordiska överläkarföreningarna förespråkar formativ
bedömning, och anser att denna syn förbättrar lärande-
processen, värdesätter klinisk utbildning och underlättar
anpassning till varje students behov.
Slutligen enades de nordiska överläkarföreningarna
även om att fortbildning av läkare ska vara en nationell
angelägenhet, med EU-kommissionens och de
europeiska läkarorganisationernas gemensamma överenskommelse från 2006 som riktlinjer.
Helene Thornblad
37
Sjukhusläkaren 1/2012
Nättidningen
www.sjukhuslakaren.se
Gå in på nätet oc
Nu förnyar vi Sjukhusläkaren på nätet! I den nya nättidningen, som öppnar i månadsskiftet
februari/mars skapar vi större möjligheter för en utökad och strukturerad debatt om
sjukvårdspolitik. Men du kan såklart delta i debatten redan nu. Hetast för tillfället är landstingsdirektören Jonas Rastads förslag om att införa ett nytt vårdyrke, ett mellanting mellan
läkare och sjuksköterska, kallad ”läkerska”. Här nedan kan du läsa vad Jonas Rastad föreslår.
Vad tycker du? Är idén med s.k läkerskor en bra eller dålig idé?
Gå in på www.sjukhuslakaren.se och tyck till!
Landstingsdirektör
vill ha ”läkerskor”
Kommentera artikeln på www.sjukhusläkaren.se
Det behövs ett nytt vårdyrke, ett mellanting mellan läkare och sjuksköterska, anser
Jonas Rastad, landstingsdirektör i Västerbotten. Med ”läkerskor” blir det lättare att
klara ett ökat vårdbehov, Dessutom får
sjuksköterskor en ny attraktiv karriärväg
och läkare kan bli än mer specialiserade,
anser han.
Jonas Rastad, landstingsdirektör i Västerbotten vill införa ett nytt
vårdyrke, en s k ”läkarerska”.
38
t – Det här kan lyfta läkaryrket till starkare fokus på de
ännu mer avancerade arbetsuppgifterna. Inom exempelvis
kirurgin behöver läkarna få bli mer operationsfokuserade,
fortsätter han.
”Läkerska” är ett begrepp Jonas Rastad använder ”för att
åhörarna snabbt ska förstå”. Men som formell titel föreslår
han klinisk specialsjuksköterska eller avancerad specialsjuksköterska. Han ser framför sig en ny karriärväg för sjuksköterskor, med starkare inriktning på sjukvård än på omvårdnad. Med två års påbyggnadsutbildning – ett år för de som
www.sjukhuslakaren.se
Nättidningen
Sjukhusläkaren 1/2012
ch debattera!
redan är specialistutbildade – ska sjuksköterskor kunna gå in
och ta över vissa av läkarnas arbetsuppgifter, anser han.
Jonas Rastad är förvånad över att förslaget mött motstånd
från läkarhåll, till exempel från Västerbottens läkarförening.
– Framtidens sjukvård saknar inte arbetsuppgifter. Vårdbehovet ökar och vi behöver adaptera oss till nya roller och
nya beteenden för att öka vårdproduktionskapaciteten.
Facket tror jag inte kan stoppa den utvecklingen.
Finns det inte patientsäkerhetsrisker om sjuksköterskor tar över läkares uppgifter?
– Det kan jag inte oavvisligt svara nej på. Det gäller att
tänka sig för i delegeringen av arbetsuppgifter. Hela konceptet kan gå i graven om man gör fel. Fördelen är att man
genom delegation kan avgränsa, bestämma ganska precist
vad var och en ska göra. Det finns patientsäkerhetsrisker
även i dag med exempelvis begränsad närvaro av stressade
kirurger. Sjuksköterskor är duktiga på att göra saker repetitivt, A, B, C, D, E och så vidare. Läkare individualiserar och
det innebär alltid en viss risk. Man kan vinna mycket också
på standardisering.
Ingår inte de arbetsuppgifter du beskriver i många
underläkares arbete i dag?
– De som resonerar så är inne på fel spår. Vi organiserar
oss efter vad vi som individer kan erbjuda, inte vad patienten
kan behöva. Har patienten en diagnos passar systemet
perfekt, men det passar dåligt för en patient med tio olika
behov. Kirurger och andra specialister ska göra det man är
bäst på. Gå rond på avdelningen kanske andra kan leverera.
Finns det inte risk för minskad kontinuitet, att
kirurgen inte träffar patienten före och efter operationen?
– Självklart ligger det något i att den som har sett min
insida – kirurgen – har en speciell roll för mig. Det är
viktigt att man som kirurg tittar sin patient i ögonen. Men
vi går mot mer och mer teamarbete. Patienten behöver flera
olika kompetenser. Efter operationen ska den specialiserade
kirurgen som det ser ut idag rapportera av, ordna sjukskrivning, återbesökstider osv. Utan det arbetet skulle kirurgen
kunna gå snabbare till nästa operation. Det handlar om en
ny gräns i uppdelningen av arbetsuppgifter mellan sjuksköterska och läkare. Visst kan kirurgen stanna upp och prata
om vad som hände under operationen. Men sedan kan sjuksköterskans roll i teamuppdraget ta över.
Så motivet är att avlasta läkarna administrativa uppgifter?
– Kirurger är i huvudsak operatörer och tillbringar för
Så här kommer nya Sjukhusläkaren på nätet att se ut.
Omgörningen görs för att skapa möjligheter till en utökad
debatt.
Ny bloggare
Nicholas
Aujulay,
akutläkare, känd
debattör och
välkänd bland
Sjukhusläkarens
läsare, blir ny
bloggare i Sjukhusläkaren i
samband med
lanseringen av
nya nättidningen.
Fortsättning nästa uppslag >>>
39
Sjukhusläkaren 1/2012
Nättidningen
mycket tid på akutmottagningar och vårdavdelningar. Sjuksköterskor skulle exempelvis kunna sköta in- och utskrivningar, utföra kroppsundersökningar, skriva röntgenremisser, beställa labbprover, gå rond, boka återbesök och rapportera av till läkaren. Det är mycket vård i det hela. Jag tycker
inte att det är administrativa arbetsuppgifter.
– Psykiatri är en annan specialitet där ett sådant system
passar alldeles utmärkt, och psykiaterna här uppe i Västerbotten verkar nappa på förslaget. Samma möjligheter finns
även i primärvården.
Finns det verkligen ekonomiska vinster i detta,
jämfört med att t ex AT-läkare utför dessa uppgifter?
– AT-utbildningen är ju speciell, och tidsbegränsad. ATläkarna kan ju inte ta den volym av arbetsuppgifter vi här
talar om. Jämför man med lönerna för en ST-läkare, vilket
kan vara mer relevant sett till arbetsuppgifterna, är
ekonomin hemma. Än mer om man jämför med lönen för en
tränad kirurg. Och detta är viktigt, samhället står inte bara
inför en utmaning i form av en volymökning av vårdbehoven
utan även inför en ekonomisk utmaning.
– Vi behöver öka attraktionskraften i sjukvården och
kunna erbjuda ett bredare utbud av tjänster för att möta de
enorma rekryteringsbehoven. Vi behöver både öka och differentiera karriärvägar. Det är viktigt med rollmodeller och
målbilder, vad kan hända med mig om 15 år? För sjuksköterskor räcker det inte att ha rollen som avdelningschef som
huvudsaklig målbild, det behövs alternativa karriärvägar.
Det gäller inte bara sjuksköterskor utan även biomedicinska
analytiker som kan göra en del av patologernas arbete. Allt
detta kan visa på en meny av karriärvägar och öka attraktionskraften för unga människor.
Vad ser du för målbild för läkare?
Ökad specialisering och ökad attraktionskraft. Större
utvecklingspotential. Nackdelen är att man inte blir så bred.
www.sjukhuslakaren.se
Å andra sidan är det mycket medicinsk utveckling som drivs
av läkare i forskande positioner. Jag tror att man skulle
kunna ha mer fokus på det.
Men kan det inte vara så att många unga väljer läkaryrket för att det bygger på kontakt med människor? För
många läkare är patient-läkarmötet en central del av
yrket.
– Den invändningen har jag inte hört… jag har ingen
riktigt bra lösning på det. Visst innebär det att patientkontakten kan bli beskuren. Men jag tror att utvecklingen ändå
går åt det hållet och så är det redan i dag i de opererande specialiteterna.
Hur tror du att patienterna ser på det här? Kommer
de inte att fråga: ”När får jag träffa doktorn”?
– Så kan det ju vara i dag, patienten väntar på beslutsfattaren och det är ju doktorn. Det är där man uppfattar att den
faktiska kompetensen finns. Men en förändring av rollerna i
sjukvården kan ge en bredare uppfattning. Uppsidan är att
patienterna kan få mera tid med betydelsefulla personer, de
kliniska specialsjuksköterskorna.
Helene Thornblad
r
Vad tycke
du?
Håller du med Jonas Rastad eller tycker du som Mikael Rolfs,
i krönikan här intill, att många av förslagen är huvudlösa? Eller
har du andra synpunkter? Gå in på www.sjukhuslakaren.se
och debattera.
Patienter fick direktåtkomst till
journaler utan fackets vetskap
På www.sjukhuslakaren.se debatteras just
nu, bland mycket annat, att ett antal
personer i landstingsledningen i Uppsala
län – däribland tf IT-direktören Benny
Eklund själv – fått direktåtkomst till sina
patientjournaler på nätet.
t Från halvårsskiftet är tanken att alla länsinvånare ska
kunna få samma sak. Men vårdpersonalens fackförbund
informerades inte inför förändringen, och samråd skedde
40
först när projektet redan startat.
– Patientjournalen är ett av våra viktigaste arbetsverktyg.
Politiker och IT-folk ska inte kunna gå in och ändra hur
journalerna används, utan att informera och samråda med
facket. Det här bryter mot MBL, samverkansavtalet och
Arbetsmiljölagen, säger Anna Rask Andersen.
r
Vad tycke
du?
Gå in på www.sjukhuslakaren.se och delta i debatten.
www.sjukhuslakaren.se
Nättidningen
NätNättidningen
tid-
Sjukhusläkaren 1/2012
Demagogiken runt ”läkerskorna”
slår nya rekord i huvudlösa förslag
Kommentera artikeln på www.sjukhusläkaren.se
Kallt utanför fönstret och kalla kårar
efter ryggen ger ingen värme.
Debatten, eller rättare sagt demagogiken, runt de s.k. ”läkerskorna”
berör mig illa.
t Att läkare i sjukvårdssverige ägnar alltför mycket
tid åt andra arbetsuppgifter än det vi är utbildade
till, brinner för och är duktiga på är ju ingen nyhet.
Hur många undersökningar har visat det under det
senaste årtiondet?
Att lösningen är att flytta över, eller kanske
(hemska tanke!) utvärdera behovet av uppgifterna
har alla nickat ikapp på. Men vad är det för lösning
som nu serveras? Det omvända!
Utan hänsyn till vad som är medicinska uppgifter,
vilken kompetens som behövs, och vad följderna av
beslut som fattas under utförande av dessa uppgifter
blir, så föreslås i ett bräde att den lilla kontaktyta
som existerar mellan läkare och patient i slutenvården ska avskaffas! Logik? Nej, feltänkt som vanligt.
Patienten kommer till vården för att träffa läkare.
De är oroade över möjlig eller pågående
sjukdom/ohälsa och vill så snabbt i skeendet som
möjligt träffa den kompetens som kan se, höra och
undersöka dem, bekräfta/förkasta sjukdom, besluta
om vidare utredning och i samråd med individen gå
vidare med behandling.
Självklart i detta är att kontinuiteten under
sjukvården är viktig, varför ska inte den kompetens
jag träffat innan följa upp och utvärdera insatsen och
dessutom vara med och planera eftervården med mig?
Förslaget om läkerskor är inte fel, även om titeln
är galen. Jag har jobbat i system med ”nurse practicioners” och ”physician assistants”, de har fungerat
bra! Just därför att de uppgifter som avlastats mig
har varit av den arten att det inte stört läkare-patient
kontinuiteten eller avgränsat möten under vårdtiden
mellan mig och min patient.
Ta tre av de förslag som luftats; inskrivning i slutenvård, avdelningsrond av inneliggande patienter
och utskrivning till hemmet eller annan vårdnivå.
Inskrivning i slutenvård ÄR en läkaruppgift, där
ska vården planeras och flödet bestämmas, i dagens
slimmade vård finns inte utrymme för stopp redan
vid denna punkt.
”Ronden” är inte en grupp vitrockar som travar
genom korridoren, den ÄR en teambedömning tillsammans med patienten av vad som skett, vad utfallet
blivit och vad mer som behöver göras. Det är en medicinsk sammanvägning av uppgifter och beslut om
fortsatt vård som ingen annan än läkaren kan göra.
Vårdprogram med flöden är bra och gör att många
patienter inte behöver långbänk, men de stackare
som avviker från vårdprogrammets ram måste en
läkare fånga upp och individualisera vården för.
Utskrivning är sista möjligheten för patienten att
ställa frågor, få medicinska råd och veta vilken uppföljning som behövs/kan komma ifråga utifrån hur
patienten mår efter slutenvården.
Vilken av dessa tre uppgifter kan ”någon annan
göra”? Fråga inte oss läkare, fråga patienten!
Varför raljeras det över att patienter frågar
när läkaren kommer? Det är väl ett tydligt
tecken på att sjukvården gått fel.
När det största problemet är att det inte finns tid
för patient/läkarmötet blir förslagen, som innebär att
patienten ALDRIG ska få träffa en läkare, än mer
huvudlösa.
Sedan kan jag inte låta bli att skaka på huvudet åt
Vårdförbundets olika representanter som uttalat sig i
denna fråga.
Under decennier har Vårdförbundet propagerat
för att sjuksköterskor inte är miniläkare och absolut
har en egen separat kompetens som inte är medicinsk. Ronder har setts som onda hieriarkibevarande
handlanden och får skötas av läkaren själv.
Nu har trollspöt svingats över frågan genom
begreppet ”läkerskor” och plötsligt är
sjuksköterskor medicinska experter
utan begränsning, och med en liten
påbyggnadskurs, redo att ta det
medicinska ansvaret. Eller är det så
att ansvaret fortfarande ska ligga på
en läkare utan rätt att träffa sina
patienter?
Mikael Rolfs,
styrelseledamot i
Sjukhusläkarna.
41
Sjukhusläkaren 1/2012
Nättidningen
www.sjukhuslakaren.se
Det lönar sig att debatt
Historien har visat att det lönar sig att debattera i Sjukhusläkaren. Journalistik och
debatt kan påverka. Här är ett axplock av frågor där Sjukhusläkarens artiklar och
Sjukhusläkarnas krav skapat förändring.
Vårdplatsbristen
2008
Förra året kom regeringen och SKL överens om att
ersätta landstingen med 300 miljoner kronor under tre
år för att komma tillrätta med bristen på vårdplatser.
Och 2011 beslutade Arbetsmiljöverket att rekordhöja
vitesbeloppen till Skånes universitetssjukhus i Malmö
till två miljoner kronor och en miljon kr för lasarettet i
Helsingborg. Nyligen tilldömdes kirurgkliniken i
Västerås ett vite på 750.000 kr på grund av platsbrist.
t Men det var inte längesedan som tongångarna från
sjukvårdens övervakande myndigheter var annorlunda. Så
sent som 2008 menade Socialstyrelsens tillsynsmyndighet i
Örebro, i en intervju i Sjukhusläkaren, att bristen på vårdplatser inte var något anmärkningsvärt.
Svaret till Sjukhusläkaren var: ”Så här ser det ut i vården”
och överläkaren Kristina Wallman, i Falun, som slagit larm
fick beskedet att ”finns det ingen Lex Maria-anmälan så kan
vi inte agera”.
Bristen på vårdplatser hade debatterats i decennier utan att något hänt, men upprepade krav från
sjukhusläkare och en intensifierad debatt i Sjukhusläkaren under 2000-talet fick de övervakande
myndigheterna att vakna.
2004 berättade, bland andra, anestesiologen Bror
Gårdelöf i Linköping, i Sjukhusläkaren att han bad en bön
varje gång han gick jour att det inte skulle komma någon
svårt sjuk människa eftersom det inte fanns en enda ledig
Personalen på IVA i Södertälje rentvådd
t I Janne Jossefsson-ledda Debatt anklagas personal på IVA
på Södertälje sjukhus i två program för att vara rasister. De
anställda får leva med stämpeln i ett par år.
När Sjukhusläkaren granskar sanningshalten i de allvarliga
påståendena visar de sig vara grundlösa. Det visar sig också
att underskötaren Peter Magnusson inte heller larmat sina
chefer som påstås i programmet, men Janne Josefsson och
Axel Gordh Humlesjö gör ingen källkontroll.
Till Sjukhusläkaren påstår de till och med att Peter Magnusson larmat om händelser innan de inträffat. Efter flera uppmaningar från Sjukhusläkaren lovar de att komma med en lista
på 20 påstådda incidenter, men de utlovade "bevisen"
kommer aldrig. Kliniken är idag rentvådd.
42
vårdplats. I ett annat nummer samma år under rubriken
”Ringa, ringa, ringa och tiden bara går” registrerade
docenten och överläkaren Hans Mallmin, på ortopeden i
Uppsala, under en dag, hur mycket tid han tvingades jaga
vårdplatser istället för att ägna sig åt patientkontakt. Svaret
blev: Tre timmars jourkomp på överläkarnivå.
2006 motionerade Bengt von Zur Mühlen, nybliven
www.sjukhuslakaren.se
Nättidningen
Sjukhusläkaren 1/2012
ttera i Sjukhusläkaren
ledamot i Sjukhusläkarföreningens styrelse, till Läkarförbundet om att ”Socialstyrelsen måste agera mot bristen på vårdplatser” och Sjukhusläkarföreningen krävde att Läkarförbundet skulle agera för att få Socialstyrelsen att begränsa möjligheterna för landstingen att lägga patienter på ”fel platser”.
Föreningen ville att Socialstyrelsen skulle åläggas att ge
utförligare råd och anvisningar hur utlokaliseringar och
överbeläggningar skulle hanteras. Kraven tillbakavisades
med tekniska och juridiska argument, där man menade att
det var omöjligt att definiera och mäta vårdplatsbrist.
2007 återkom Bengt von Zur Mühlen med kravet att
Läkarförbundet skulle verka för att Socialstyrelsen tog fram
riktlinjer.
Islossning 2008
I en serie artiklar skriver Sjukhusläkaren om
bristen på vårdplatser och 2008 kommer islossningen.
Läkaren Kristina Wallman, medlem i Sjukhusläkarföreningen, lyckas tillsammans med Arbetsmiljöverkets inspektör, Thomas Isaksson, att få Arbetsmiljöverkets högsta
ledning att förstå att vårdplatsbristen är ett oacceptabelt
arbetsmiljöproblem för läkarkåren.
Får stöd av Socialstyrelsens nye generaldirektör
Sjukhusläkarföreningen bjuder in Socialstyrelsens
ställföreträdande chef för tillsynsenheten, Thomas
Tegenfeldt, till sjukhusläkarnas fullmäktigemöte.
Ett möte som kommer att bli betydelsefullt för
framtiden. Under debatten riktas hård kritik mot
att Socialstyrelsen inte gör något åt det allvarliga
problemet. Kritiken får fäste.
Socialstyrelsen får en kort tid efter mötet en ny general direktör, Lars-Erik Holm, som följt debatten. Han går ut
med budskapet att han delar sjukhusläkarnas krav och deklarerar att Socialstyrelsen kommer att bli tuffare.
Kort därefter inleds samarbetet med Arbetsmiljöverket för
att komma tillrätta med vårdplatsbristen och idag har Socialstyrelsen tagit fram de definitioner på ”överbeläggning” och
”utlokaliserad patient”, som Bengt von Zur-Mühlen efterlyste
2006, som nu gör det möjligt att mäta vårdplatsläget.
I januari och i maj 2011 uppvaktar Sjukhusläkarna Alliansens gruppledare i socialutskottet i riksdagen.
Budskapet är att vårdplatsbristen är den största orsaken
till köer och flaskhalsar inom sjukvården.
I slutet av året kommer SKL, som tidigare förnekat att
det förekommit brist på vårdplatser, överens med regeringen
om att ersätta landstingen med 300 miljoner kr under tre år
för att försöka komma tillrätta med problemen.
Christer Bark
Polisanmäld läkare frias
t 2009 polisanmäls en läkare i Varberg för dataintrång av
sjukhuschefen och hotas med avsked när hon på kollegornas
uppmaning hämtar uppgifter för en avvikelserapport, efter
att en äldre kvinna avlidit på akuten.
Sjukhusläkaren granskar fallet och kan visa att läkarens
handlande inte varit olagligt och att sjukhuschefen kommit
med felaktiga uppgifter. Polisens förundersökning läggs ner.
Läkaren frias och kan återgå i tjänst. Sjukhuschefen avskedas.
Fortsättning nästa uppslag >>
43
Sjukhusläkaren 1/2012
Nättidningen
t När det gäller vårdplatsbristen var Sjuhusläkarens artiklar
och Sjukhusläkarnas krav under en lång rad år direkt avgörande för att starta den förändringsprocess som nu sker. Men
debatten i tidningen och krav från Sjukhusläkarföreningen
har, utan att vara så direkt avgörande, även bidragit till att
förändra opinionen i en lång rad andra frågor. Här är några.
Yttrandefrihet för alla anställda i vården
t Förra året meddelade justitieminister Beatrice Ask att
regeringen ska tillsätta en utredning för att att stärka meddelarskyddet för anställda i privat vård, skola och omsorg.
Men när Sjukhusläkaren börjar hårdbevaka problemen
med yttrandefriheten inom vården i början på 2000-talet är
det en död fråga i debatten.
Behörighetsutbildning
i försäkringsmedicin 2012/2013
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet,
Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa,
anordnar behörighetsutbildning i försäkringsmedicin
med start hösten 2012. Kursen bedrivs vid enheterna
för Arbets- och miljömedicin och Socialmedicin och
omfattar fyra delkurser varav ett projektarbete under
handledning.
Utbildningen ger fördjupad kunskap om samtliga
försäkringsformer, försäkringsprocessens aktörer och
samverkan, mätning och värdering av arbetsförmåga,
aktuell forskning, lagar och regler, samt ett professionellt förhållningssätt.
Kurstid: 2012-09-17 – 2013-12-12. Studietakt kvartsfart. Kurssamlingar förlagda till Göteborg och däremellan självstudier.
Förkunskapskrav är svensk läkarlegitimation utfärdad av
Socialstyrelsen samt pågående eller avslutad specialistutbildning. Kunskaper i svenska och engelska motsvarande Svenska B och Engelska A (med lägst betyget
Godkänd).
Sista anmälningsdag: 15 april 2012. Du kan anmäla
dig på www.antagning.se cirka en månad före sista
anmälningsdag. Anm-kod: GU-10658.
Information: Kursledare, professor Kjell Torén,
tfn 031-786 62 62, epost: [email protected] och
kurssekreterare Elisabeth Westerberg, tfn 031-786 62 96,
epost: [email protected]
www.sjukhuslakaren.se
När vi slår larm om att läkare omplaceras på grund av
kritiska åsikter reagerar ingen.
I nummer 5/2005 ger tidningen ut vita sidor sedan en
läkare hotats av repressalier av arbetsgivaren om läkaren
uttalar sig i Sjukhusläkaren. Samma år skriver Sjukhusläkaren om förhållandena i Östergötland där läkaren Roger
Skogman får beskedet att han är ”rökt” om han fortsätter att
kritisera en omorganisaton offentligt.
Chefen Pet-Otto Olsson prickas så småningom av JO för
brott mot yttrandefriheten och Roger Skogman får Sjukhusläkarnas pris som ”Årets Visslare”.
Tidningen arrangerar seminarium om yttrandefrihet för
anställda inom vården och beskriver förhållandena på privata
Attendo Cares äldreboenden där de anställda inte vågar och
inte har rätt att slå larm om missförhållanden. Det sprider
ringar på vattnet. De stora tidningsdrakarna och TV hänger
på. Sjukhusläkarna kräver meddelarfrihet för alla anställda
inom offentligt finansierad verksamhet.
Kraven tillbakavisas med att meddelarfrihet är omöjlig
att förena med lagen om skydd för företagshemligheter.
Debatten och den granskande journalistiken fortsätter i
Sjukhusläkaren och i nättidningen och bidrar med argument
till samhällsdebatten. Idag har regeringen tillsatt en utredning med syfte att se till att även anställda inom privata vårdbolag får laglig rätt att slå larm utan att drabbas av repressalier, helt i linje med Sjukhusläkarnas förslag att det ska råda
meddelarfrihet inom all offentligfinansierad verksamhet. En
undersökning bland de privata vårdföretagarna visar också att
en stor majoritet idag är för meddelarfrihet för sina anställda.
Vårdval för specialister
Under hela 2000-talet har tidningen och Sjukhusläkarna
debatterat landstingsmonopolet och den bristande mångfalden inom sjukvården. I maj 2011 föreslår Sjukhusläkarna till
Alliansens gruppledare att staten går in med riktade statsbidrag till vårdvalssystem för specialister i öppenvård.
Senare under 2011 beslutar regeringen i samklang med
Sjukhusläkarnas förslag att utse en vårdvalssamordnare och
anslår 360 miljoner kronor över tre år för att stimulera
utvecklingen av vårdval för specialister.
Läkarförbundet bildar en arbetsgrupp under Karin Båtelsons ledning för att arbeta med frågan.
Säg din mening!
t När den nya nättidningen slår upp sina portar hoppas
vi att du tar chansen att berika debatten.
Vi kommer att fortsätta att journalistiskt bevaka och debattera,
läkarkårens administrativa börda, IT-frågor, ledarskapet, vårdgarantierna, där Sjukhusläkarna vill ha en medicinsk vårdgaranti grundad på vårdbehov, patientens rätt inom EU och
mycket annat, men känn dig fri att välja just det ämne du
brinner för. Välkommen att debattera i vår nya nättidning!
Läs mer på www.amm.se, Utbildning.
Christer Bark
44
www.sjukhuslakaren.se
EU-vård
Sjukhusläkaren 1/2012
Försäkringskassan
erkänner att man
brutit mot EU-rätten
Kommentera artikeln på www.sjukhusläkaren.se
Försäkringskassan erkänner nu i praktiken
att man under en lång rad år brutit mot
EU-rätten. Erkännandet kommer i fyra
mål, i förvaltningsrätten i Härnösand, som
avgjordes strax före nyår.
Så här skriver
Försäkringskassan
till förvaltningsrätten
t I sin begäran att få tillbaka målen av förvaltningsrätten i Härnösand skriver Försäkringskassan bland
annat i mål 3720-10:
”Försäkringskassan har avslagit begäran om ersättning för vårdkostnader och motiverat beslutet med
att aktuell vårdmetod inte i tillräcklig utsträckning
överensstämde med svenskt vårdalternativ.
Med hänvisning till bl. a. EU-rättslig praxis drar
Försäkringskassan slutsatsen att det för rätt till
ersättning i ett fall som det förevarande inte är avgörande om det i Sverige kan erbjudas en liknande
behandling som den som ansökan avser. Därför bör
det överklagade beslutet upphävas”.
”Vid denna bedömning ska utgås från ett ställningstagande till om utförd behandling står i överensstämmelse med beprövad erfarenhet och medicinsk vetenskap. Denna bedömning ska ske utifrån
ett internationellt perspektiv.
Någon sådan bedömning har inte Försäkringskassan gjort i aktuellt mål. Därför bör målet överlämnas
till Försäkringskassan för nytt ställningstagande till
rätten till ersättning”.
Begär tillbaka
domstolsmål
för ny prövning
t Försäkringskassan har kritiserats, i en serie artiklar här i
Sjukhusläkaren, för att bryta mot EU-rätten när svenska
patienter nekats ersättning för vård i andra EU-länder med
motiveringen att behandlingsmetoden som använts utomlands även måste finnas i Sverige, eller till och med i patientens hemlandsting. Att metoden måste finnas i hemlandstinget hävdades så sent som i mars 2011, då Sjukhusläkaren
gjorde en granskning.
Nu menar Försäkringskassan, i målen i förvaltningsdomstolen i Härnösand, att EU-rättslig praxis säger att det inte är avgörande om behandlingen finns i Sverige och begär därför tillbaka
målen från domstolen för att kunna göra en ny prövning.
Argumentationen är sensationell.
Under hela 2000-talet har Försäkringskassan hävdat motsatsen och systematiskt nekat patienter ersättning om vårdmetoden inte funnits i Sverige.
100-tals patienter kan nu komma att kräva ersättning på
nytt. (Se artikel nästa uppslag).
Vad har hänt, Niklas Dernebo, juridiskt ansvarig för
internationell vård och tillämpningsfrågor inom internationell vård på Försäkringskassan? Vad har fått Försäkringskassan att återkalla målen?
– Det är väl det att EU-domstolen blir mer och mer
tydlig med hur man uppfattar vilka kriterier som gäller för
de här ersättningarna och då har Försäkringskassan haft skäl
att fundera, samtidigt som det pågår ett lagstiftningsarbete
utifrån det nya patientrörlighetsdirektivet.
– Vi anser att det inte är avgörande om man kan erbjuda
samma behandlingsmetod i Sverige, utan att det istället blir
frågan om den behandling som man fått utomlands är en
sådan behandling som står i överrensstämmelse med internationell vetenskap och beprövad erfarenhet. Det är en
prövning vi borde gjort, som vi inte gjorde. Därför vill vi ha
tillbaka målen till oss för en ny prövning.
Fortsättning nästa uppslag >>>
45
Sjukhusläkaren 1/2012
EU-vård
När Sjukhusläkaren frågar Niklas Dernebo vilka EUdomar som Försäkringskassan menar kommit med klargöranden som fått Försäkringskassan att ändra inställning och
återkalla målen från förvaltningsrätten i Härnösand så svarar
han; Luisi/Carbone, Kohl/Decker, Eurowings Luftverkehrs,
Smits och Peerboom, Watts och Ivanov Elchinov som sammanfattar tidigare EU-domar.
Alltså inga nya domar, utan just de domar som Sjukhusläkaren har kritiserat Försäkringskassan för att ha feltolkat
under en lång rad år. (Se bland annat nummer 1/2010 och
3/2010).
Luisi/Carbone-målet avgjordes 1983, Kohl/Decker 1998,
Eurowings Luftverkehrs 1999, Smits och Peerbooms 2001,
Watts 2006 och Ivanov Elchinov 2010.
Motpart i målen i förvaltningsdomstolen i Härnösand har
varit en av Försäkringskassans största kritiker, Ulf Bittner,
www.sjukhuslakaren.se
dels i mål som gäller egna behandlingar, men även i mål där
han agerat ombud.
Har ni valt att återkalla de målen för att de bedömts
som speciellt intressanta eller för att Ulf Bittner är en
av era största kritiker?
– Nej, det var en ren slump. Vi har dammsugit domstolarna på mål där vi avslagit ersättning på grund av att
behandlingarna inte överensstämt med svenskt vårdalternativ och då hittade vi de här fallen och något till. Det är ju så
att när man genomför en förändring, som vi gjort i vår organisation, så kan gamla uppfattningar finnas kvar i mål som
dragit ut på tiden och inte kommunicerats under en lång tid,
säger Niklas Dernebo.
Christer Bark
Patienter kan kräva ersättning på nytt
46
100-tals svenska patienter som nekats
ersättning kan nu begära att få sina fall
prövade på nytt i och med att Försäkringskassan underkänner sina tidigare
bedömningar.
onödigt att skriva om detta och att preskriptionstiden
”är inget som människor behöver fundera över”.
– Jag tycker att den som inte är nöjd och vill få sin rätt
prövad ska vända sig till Försäkringskassan på nytt. Att vi
ändrar inställning är ingen retroaktiv lagstiftning, Vi
kommer att pröva varje enskilt fall och det går inte att uttala
sig om vilket resultat en sådan prövning kommer att ge.
t Har du som patient nekats ersättning med motiveringen att den vårdmetod du behandlats med inte
stämmer överens med den som används i Sverige eller att
behandlingen inte skett enligt svensk praxis eller
liknande formuleringar, så kan du skicka in en ny
ansökan till Försäkringskassan eller överklaga Försäkringskassans beslut till förvaltningsrätten.
Är inte ditt fall prövat i domstol har det inte vunnit
laga kraft och då har du rätt att ansöka om ersättning hos
Försäkringskassan igen hur många gånger du vill, såvida
preskriptionstiden inte gått ut.
Men hur lång preskriptionstiden är, när det gäller beslut
om ersättning för sjukvård i andra EU-länder, råder det
oklarhet om. Svenska lagar får inte strida mot EG-rätten.
– Det är komplicerat för det beror på vilka preskriptionsregler som är tillämpliga. Det är frågan om preskriptionstiden i Socialförsäkringsbalken, som är två år,
är tillämplig. I annat fall gäller den allmänna preskriptionslagen och då är det tio års preskriptionstid. Vad som
gäller är vi inte i hamn med, men kommer en sådan
begäran måste vi ta ställning till den, säger Niklas
Dernebo, juridiskt ansvarig för internationell vård och
tillämpningsfrågor inom internationell vård på Försäkringskassan, som i ett mail säger att han tycker att det är
Så säger Socialförsäkringsbalken
Om den nya Socialförsäkringsbalken, från 2010, kommer
att tillämpas när det gäller ersättning för sjukvård i
andra EU-länder så kan det vara bra för de patienter som
vill ha en ny prövning att känna till kapitel 113 i Socialförsäkringsbalken. Där står bland annat:
”Försäkringskassan ska ändra ett beslut som har
fattats och som inte har prövats av domstol, om beslutet
har blivit oriktigt på grund av att det har fattats på
uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag…eller
har blivit oriktigt på grund av uppenbart felaktig
rättstillämpning eller annan liknande orsak…
Beslutet ska ändras även om omprövning inte har
begärts. Ändring behöver dock inte göras om oriktigheten är av ringa betydelse…
En fråga om ändring får inte tas upp av den handläggande myndigheten senare än två år efter den dag då
beslutet meddelades… Ändring får dock ske även senare
än två år efter den dag då beslutet meddelades om det
först därefter kommit fram att beslutet har fattats på
uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag, eller om
det finns andra synnerliga skäl”.
Christer Bark
www.sjukhuslakaren.se
EU-vård
Sjukhusläkaren 1/2012
Vem avgör vad som är
medicinskt motiverat?
Kommentera artikeln på www.sjukhusläkaren.se
När Försäkringskassan nu helt ändrar
policy för att ersätta vård i andra EUländer blir det nya grundläggande
bedömningskravet, erfar Sjukhusläkaren, att vården som patienten får eller
fått ska vara ”medicinskt nödvändig”
eller ”medicinskt motiverad” utifrån en
internationell kunskapsbas.
t I det rättsliga ställningstagande och de nya vägledningarna, som kommer inom kort, kommer det också
att framgå att det inte är avgörande om behandlingen
finns i det egna landet utan att bedömningen ska ske
utifrån ett internationellt kunskapsperspektiv.
Exakt hur det rättsliga ställningstagandet blir formulerat var inte klart när den här tidningen gick till
tryck, men klart är att även med en ny policy, bättre
grundad på EU-rätten, så kommer det att uppstå en
rad knäckfrågor som måste lösas i framtiden.
Några kanske får sitt svar då patientrörlighetsdirektivet blir svensk lag, andra kanske måste avgöras i
domstol.
En knäckfråga är vem som avgör rätten till ersättning när sjukvården i EU-länderna gör olika bedömningar av vad som är medicinskt nödvändigt. I dag
behandlas vissa former av cancer längre i exempelvis
Tyskland än i Sverige, detsamma gäller antibiotikabehandling av borrelia.
En annan knäckfråga är när länderna gör olika
bedömningar av vad som är vetenskapligt eller
beprövat. Ska det räcka med att en behandling finns
inom exempelvis det tyska sjukvårdssystemet för att
Försäkringskassan ska vara skyldig att ersätta vården
som en tjänst enligt EUF-fördraget? Eller är det Socialstyrelsen eller någon annan svensk medicinsk expertis
som ska avgöra om patienten ska ersättas?
Det är det idag, i avsaknad av en svensk lag, ingen
som kan ge ett tydligt svar på.
I ”Bittner-målen” som Försäkringskassan begärt
tillbaka skriver förvaltningsrätten i Härnösand:
”Behandlingar som i ett annat medlemsland är tillräckligt beprövat eller erkänt av den medicinska vetenskapen ska således omfattas av nationella förmåner, även
fast den aktuella behandlingen inte används inom den
egna medlemsstaten”.
En skrivning som kan tolkas som att det skulle
räcka att behandlingen endast är accepterad i ett annat
EU-land för att berättiga patienten ersättning.
Men det är en tolkning som Niklas Dernebo, juridiskt ansvarig för internationell vård och tillämpningsfrågor inom internationell vård på Försäkringskassan
inte ställer sig bakom.
– Man kan inte ställa länderna emot varandra på det
sättet. Det måste vara så att det finns en uppfattning i
läkarkretsar vilka behandlingar som är helt erkända.
Det blir nu en fråga för lagstiftaren att definiera hur
man ska lyckas få ett svar på de här svåra frågorna när
länderna gör olika bedömningar av vad som är medicinskt motiverat.
Under tiden får vi hantera problemen i varje enskilt
fall genom att våra medicinska rådgivare, i den profesionella rollen, får ta reda på vad man inte vet.
Fotnot: Ett rättsligt ställningstagande är Försäkringskassans
grundläggande bedömning. Utifrån det utformar Försäkringskassan sina vägledningar. Ett rättsligt ställningstagande är
bindande för Försäkringskassans handläggare och de försäkringsmedicinska rådgivarna. Ställningstagandet är dock inte
rättsligt i den meningen att det är juridiskt bindande för förvaltningsdomstolarna.
Christer Bark
47
Sjukhusläkaren 1/2012
Forskning
www.sjukhuslakaren.se
”AstraZenecas nedläggning skapar
möjligheter för klinisk forskning på
Kommentera artikeln på www.sjukhusläkaren.se
Nedläggningen av AstraZenecas neurovetenskapliga forskning i Södertälje
innebär ett hårt slag mot den medicinska forskningen i Sverige, men skapar
samtidigt unika möjligheter för den
kliniska forskningen på sjukhus, menade
flera deltagare på Sjukvårdens forskningsdag som ägde rum i början av
februari.
t Sjukvårdens forskningsdag, arrangerad av Dagens
Medicin, hölls i skuggan av beskedet om att AstraZeneca
lägger ner forskningsverksamheten i Södertälje, vilket
innebär att cirka 1200 tjänster försvinner. Men trots det
tunga beskedet var det flera som såg möjligheter:
– Lika trist som det
låter, lika stora är möjligheterna. AstraZeneca och
andra läkemedelsföretag
lägger ner egen tidig forskning, men letar samtidigt
efter akademiska centra att
investera i, för att de tror
att de där kan finna en mer
spännande utveckling än i
de egna låsta forskningsstationerna. Det här skapar
unika möjligheter för den
kliniska forskningen på
svenska sjukhus. Men det
AstraZenecas nya strategi ger är bråttom att agera, ”it’s
den kliniska forskningen på
now or never”, sa Johan
svenska sjukhus en ny chans,
Brun, medicinsk
men då gäller det att agera
direktör på Pfizer.
snabbt, menar Johan Brun.
48
Jan Andersson,
(bilden) prorektor på
Karolinska Institutet, höll med om
analysen:
– 1200 tjänster försvinner i Södertälje
och 600 i Montreal.
Det sker en flytt till
Boston där 50 forskare
ska dammsuga världen
på god klinisk forskning. För att Sverige
ska ha en chans att
vara med i utvecklingen krävs en sammanhållen informatik med biobanker, kvalitetsregister och personnummer.
Johan Brun såg både möjligheter och hinder för
Sverige att hävda sig i den internationella konkurrensen
om kliniska forskningssamarbeten:
– Det kommer väldigt få Nobelpris från Kina trots att
de har bra utbildning och många begåvade människor. Men
det kinesiska samhället drivs av följsamhet, och forskning
är att ifrågasätta. Det är viktigt med system och miljöer i
sjukvården där vi får ifrågasätta. Länder som har en tradition av kritisk granskning och utveckling kan också skapa
intresse för klinisk forskning.
”Det behövs breddsatsningar för att
få fram nya intressanta lösningar”
Det är även viktigt att ha en akademisk miljö som satsar på
bredd och inte bara på spets, så att det inte blir som med
Vetenskapsrådets anslag, man ger till dem som redan har
resurser men kan inte stödja nya intressanta lösningar.
– Men det finns också hinder, och till dem hör
att det saknas en naturlig mötesplattform för
flödet mellan akademi, sjukvård och industri.
Det är också ett problem att samarbete med
läkemedelsindustrin kan ”diskvalificera” en
forskare från exempelvis att ta fram behandlingsriktlinjer, sa Johan Brun.
Forskning
www.sjukhuslakaren.se
Sjukhusläkaren 1/2012
Nu kan du söka
Hjärt-Lungfondens
Stora Forskningsanslag på
15 miljoner kronor.
nya
å sjukhus”
Johan Järte, vd för Sweden Bio, framhöll att
life science i dag är den viktigaste branschen i
Sverige, sett till nettoexporten.
– Men ingen kedja är starkare än sin svagaste
länk, och det är sjukvården. Det behövs ändrade
attityder, öppna portar så att små bioteknikföretag
kan komma in och testa sina produkter tidigt.
Sören Johansson på medtech-företaget Electa
ansåg att ett stort hinder för samarbete mellan
sjukvård och industrin är att sjukvården är så
slimmad.
– Grundproblemet är att svensk sjukvård är en
renodlad produktionsapparat idag. Man vill gärna
samarbeta med oss men har inte tid och pengar, ett
annat problem är att forskning inte är meriterande.
Det behövs struktur och finansiering för forskning
när sjukvården är så streamlinad som i dag. I dag
står världens främsta sjukhus på kö för att samarbeta
med oss. Men i Sverige är det svårt.
Mats Eriksson, ordförande för SKL:s
sjukvårdsdelegation, höll med:
– Hälso- och sjukvården är väldigt upptagen med
att ge vård i tid, och har lite mindre fokus på forskningen. Men vi vill gärna medverka till att riva
gränserna mellan akademi, landsting och industrin.
Hans Hjelmqvist, Läkarförbundet och
UEMS, såg ett klarläggande av universitetssjukhusens roll som centralt för att hävda forskningen:
– Politikerna på central nivå behöver förtydliga
universitetssjukhusens uppdrag.
Håkan Billig, ordförande i Läkaresällskapets
forskningsdelegation, talade för att förbättra forskarnas villkor:
– Medicinsk forskning lönar sig ur alla perspektiv, inte minst ekonomiskt. Men det blir ingen
forskning utan forskare. Problemen med delade
tjänster, oklart huvudmannaskap och bristande
löneutveckling för forskare måste lösas.
Helene Thornblad
Forskning räddar liv, minskar människors
lidande och ger oss fler friska år. Den svenska
hjärt- och lungforskningen håller en mycket
hög internationell nivå och kan bedrivas tack
vare generösa gåvor från privatpersoner och
företag till Hjärt-Lungfonden.
Nu är Hjärt-Lungfondens Stora
Forskningsanslag öppet för
ansökan under tiden 6 februari
till och med 14 mars 2012.
Forskningsanslaget är det största i Sverige
inom forskningsområdet för hjärt- och lungsjukdomar. Anslaget är treårigt och på hela
15 miljoner kronor till forskare eller forskargrupp som är verksam i Sverige.
En internationell bedömningsgrupp granskar
samtliga ansökningar och vid utvärderingen
beaktas särskilt originalitet och sannolik
klinisk betydelse.
Mer information om detta anslag och
ansökningsförfarandet finns på vår hemsida
www.hjart-lungfonden.se
Du kan också kontakta forskningsavdelningen
på telefon 08-566 24 220.
TILLSAMMANS BESEGRAR VI
H JÄRT- OCH LUNGS JUKDOM
pg 90 91 92-7
49
Sjukhusläkaren 1/2012
Forskning
www.sjukhuslakaren.se
Kommentera artikeln på www.sjukhusläkaren.se
Medicinska fakulteten i Lund och Region
Skåne har en lång tradition av att gemensamt värna om utnyttjande av ALF-medel
för att gagna undervisning och forskning.
t Kvalitetskravet har alltid varit ledstjärnan i arbetet och
bland annat av den anledningen beslöt man för mer än tio år
sedan gemensamt att konkurrensutsätta den största delen av
ALF-medel för forskning.
Tidigare fördelades ALF-medlen efter antalet tjänster klinikvis på ett sätt som gjorde det mycket svårt att veta hur
medel som användes för forskning och hur kvalitet för projekten vidmakthölls. Vidare blev en detaljerad redovisning
av medlens användning omöjlig.
Vi valde att reservera delar av ALF-resursen för infrastruktursatsningar inom universitetssjukhuset SUS, som till
exempel bibliotek, forskningsservice, medel till institutioner, djurhus mm. Resterande del fördelades efter ansökan i
ett ansökningsförfarande vart tredje år med möjlighet för
dem som inte fått medel att söka under mellanåren, liksom
nyanställda forskare.
Hur ser då situationen ut för kliniska forskare vid ansökning 2011 för medelstilldelning 2012-2014?
Totalt fick fakulteten 299 ansökningar som bedömdes.
Profilen för sökande framgår av tabell 1.
Tabell 1
Beviljade och avslagna ALF-ansökningar 2011
Totalt
299
Beviljade ansökningar
194
Avslag
105
t På Skånes Universitetssjukhus,SUS,
hemsida kan man läsa; SUS utgör ett
kunskapscentrum och nav i Södra
sjukvårdsregionen.
Styrkan i vår kliniska forskning är
närheten mellan den experimentella
forskningen och den patientnära kliniska
verksamheten. Denna samverkan är en
garanti för att ny kunskap snabbt
kommer vården till del och att nya frågeställningar återförs
till forskningen.
Men hur mår forskningen vid SUS, som idag är ett av
norra Europas största sjukhus?
Vilken möjlighet har sjukhusläkarna att bedriva klinisk
forskning inom ramen för sin tjänst? Finansieringen av detta
skall till stor del ske via ALF-medlen.
I den här artikeln redogör Bengt Jeppsson, professor i
kirurgi, f.d. vicedekan, medicinska fakulteten, Lunds Universitet och kirurgiska kliniken SUS, Malmö, hur man har valt att
jobba med fördelningen av ALF-medlen till klinisk forskning.
ofta i samverkan med kliniska forskare från läkarprogrammet.
Jag har även delat in legitimerade läkare i två grupper; de
med patientansvar och de utan, dvs de kollegor som arbetar
inom laboratoriediscipliner. Därutöver finns det en grupp
forskare inom det omvårdnadsvetenskapliga området som är
alltför liten
Tabell 2
Huvudsökandes bakgrund
i gruppen beviljade anslag
Forskare
leg.läkare
utan
patientansvar
leg.läkare
med
patientansvar
Omvårdnadsforskare
97 (32 % )
49 (16 %)
143 (48 %)
10 (4 %)
Procent beviljade
65
Den största gruppen är utan tvekan kliniskt verksamma
forskande läkare.
Andelen beviljade projekt kan synas hög, men ligger på
samma nivå som under tidigare år och är en återspegling av
att kvaliteten på forskningsprojekten är genomgående hög,
vilket inte minst de externa ledamöterna i bedömningsgruppen bevittnat.
Huvudsökandes bakgrund framgår av tabell 2. Jag har
valt att beteckna en grupp som forskare, även om detta kan
vara ett oegentligt namn. I detta sammanhang betecknar det
en forskare med grundutbildning utanför läkarprogrammet
som bedriver klinisk eller klinisk experimentell forskning
ofta på heltid.
Forskningen bedrivs i ALF-subventionerade lokaler och
50
Tabell 3
Huvudsökandes bakgrund i gruppen icke beviljade
anslag, samt avslag i procent i gruppen
Forskare
leg.läkare
utan
patientansvar
leg.läkare
med
patientansvar
Omvårdnadsforskare
37 (28 % )
9 (16 %)
51 (26 %)
8 (44 %)
Här framgår att avslagsfrekvensen var lika hög bland
Foto: André de Loisted
Så fördelades ALF-medlen till kl
Forskning
www.sjukhuslakaren.se
Sjukhusläkaren 1/2012
klinisk forskning i Region Skåne
forskare som läkare med patientansvar, medan den var lägre
för läkare utan patientansvar och mycket hög för omvårdnadsforskare.
Tabell 4
Medelstilldelning utifrån huvudsökandes bakgrund
Forskare
leg.läkare
utan
patientansvar
leg.läkare
med
patientansvar
Omvårdnadsforskare
992.000
791.000
673.000
413.000
Av tabell 4 framgår att kategorin ”forskare” får störst
medelstilldelning följt av ”läkare utan patientansvar”, tätt
följt av ”läkare med patientansvar”, medan ”omvårdnadsforskare” fick lägst medelstilldelning.
När man bedömer storleken av anslagen måste man
komma ihåg att fakulteten och regionen har beslutat om
hyresneutralitet för forskarna. Detta innebär att ett beviljat
anslag kan vara större än ett annat anslag för en forskare med
samma ranking, eftersom forskningen bedrivs i lokaler med
högre hyror. Det är också rimligt att en forskare som har
möjlighet att arbeta med forskning på heltid har möjlighet
Fortsättning nästa uppslag >>>
51
Sjukhusläkaren 1/2012
Forskning
att få större anslag än en kliniker med kombinationsanställning.
Poängen vid den vetenskapliga bedömningen styr tilldelningens storlek och hur stor lokalyta man får finansiera via
ALF-medel.
Hyresneutraliteten innebär att tilldelningen av pengar
kan bli olika för lika stora lokalytor, då hyran är olika i olika
lokaler inom medicinska fakulteten. Detta kan synas
konstigt, men det är en gammal överenskommelse från
avtalets utformning att man satt ett tak på hur mycket ytor
som fick finansieras via ALF.
Detta tillkom när Biomedicinskt Centrum (BMC) togs i
bruk och skälet var att risken skulle kunna bli att hela BMC
finansierades via ALF-medel, vilket inte är avsikten.
Man gjorde tidigt en principöverenskommelse att
maximalt cirka 30 procent av BMC:s ytor fick bekostas av
ALF-medel och det är ungefär vad som betalas idag.
Detta är anledningen till att man lade in en klausul om att
varje beviljat forsknings- och utvecklingsanslag fick maximalt
finansiera en viss yta med ALF-medel. Resten får finansieras via
andra externa medel. Detta är inget stort problem för kliniska
forskare eftersom vi i regel inte har så stora krav på ytor utan
mer riktat mot mer grundforskningsinriktade forskare (med
klinisk inriktning) som har behov av enormt stora ytor.
Genusperspektivet
Som nämnts ovan har andelen kvinnliga forskare som fått
tilldelning varit lägre än andelen kvinnliga sökande. Glädjande har i år 30 procent kvinnliga sökande fått forskningsanslag, medan antal kvinnliga sökande har varit
detsamma 30 procent. En liten framgång, även om antalet
kvinnliga sökande fortfarande är lågt.
Vilken typ av forskning bedrivs i Region Skåne och dess
medicinska fakultet?
Största forskningsområdena är cancer (26 procent), neurovetenskap (9 procent), diabetes (7 procent) och hjärta- och
kärl (14 procent). Denna fördelning skiljer sig inte från
andra regioner och universitet. Det förefaller inte heller ha
skett några förändringar under den senaste tioårsperioden.
Om man indelar forskningsprogrammen i olika kategorier, föreligger en påtaglig sned fördelning (tabell 5).
Tabell 5
Anslagstilldelning efter programområde
Kartläggning
Patofysiologi
Behandling
Vård
101 (33 %)
139 (47 %)
48 (16%)
13 (4 %)
Under gruppen kartläggning finns all genetisk karakteristik, epidemiologi, uppföljningsstudier utan intervention.
I gruppen patofysiologi finns alla studier, experimentella
som kliniska där man försöker beskriva och förklara en sjukdomsprocess. Behandlingsstudier omfattar de forskningsan-
52
sökningar där någon form av intervention förekommer. Vård
innefattar specifikt oftast kvalitativa studier utan intervention.
Här framgår tydligt vad vi behöver fokusera mera
på – dvs intervention, vare sig det gäller operation,
medicin, strålbehandling, interventionell radiologi
eller vårdprocesser, eftersom dessa typer av
projekt förekommer sällan.
Orsaker till denna utveckling kan vara flera. Med en allt
mer ansträngd ekonomi och fokus på produktion är det lätt
att denna typ av projekt får svårt att hävda sig.
En annan orsak är säkert den relativt komplicerade processen med regelverk kring start av ett sådant projekt.
Därutöver finns det en viss ”konkurrens” kring patienter
för olika interventioner från företag med bättre möjligheter
att hävda sig.
Slutsatser
Som framgår av denna genomlysning av sökprocessen 2011
är kliniska forskare väl tillgodosedda vad gäller beviljade
anslag, medan däremot medelstilldelning är lägst för
kliniker liksom för vårdforskare. Detta är möjligen ett utslag
av olika förutsättningar för hur man har möjlighet att
bedriva forskning, dels om forskning kan bedrivas på heltid
eller deltid, dels hur mycket den kliniska vardagen ställer
olika krav på olika forskare.
Statsmakten har också under lång tid successivt minskat
sina anslag till universiteten så att fakultetsanlag med möjlighet till lokal prioritering har minskat till förmån för stora
strategiska satsningar på externa medel.
Detta styr forskning på ett mycket tydligt sätt och
begränsar universitetens och därmed fakulteternas möjligheter att agera och att göra egna forskningsprioriteringar samt
att ge kringresurser till forskare som administrativt stöd och
annat forskningsstöd.
Den process för fördelning av ALF-medel, som vi har
använt i över tio år är väl genomarbetad, trovärdig och har
hjälpt till att premiera högkvalitativ forskning, vilket inte
minst framgång för lundaforskare i nationell konkurrens har
visat. Vidare har vi genom vårt lokala avtal mellan region och
fakultet ett väldigt gott samarbete, som väver samman
fakultet och region på ett långsiktigt och förtroendefullt sätt.
Bengt Jeppsson
www.sjukhuslakaren.se
Forskning
Sjukhusläkaren 1/2012
Så sker granskningsförfarandet då medlen fördelas
Alla ansökningar bedöms av en kommitté
bestående av 12 forskare bestående av sex från
den egna fakulteten och sex externa ledamöter.
t Alla har stor erfarenhet av bedömning av forskningsansökningar i andra sammanhang, som
Vetenskapsrådet, Cancerfonden eller ALF-medelsfördelning i andra regioner.
Varje ansökan bedöms först individuellt. Därefter går
man gemensamt igenom alla ansökningar och fastslår
ranking.
Enligt ett lokalt samarbetsavtal mellan fakultet och region
följer de sakkunniga samma bedömningskriterier, som
Vetenskapsrådet använder med tillägg av ett fjärde kriterium
– klinisk implementering. Detta skall återspegla det behov
som forskningsprojektet har av sjukvårdens resurser.
Bedömningsprocessen har följts av en oberoende
forskare med stor kompetens inom epidemiologi och
statistik, för att bedöma att enskilda bedömare inte systematiskt ger högre eller lägre poäng än medelsnittsbedömaren. Vi har haft förmånen att kunna ha samma
person som granskare under hela perioden.
Det har varit mycket slående hur stor samstämmigheten har varit i gruppen av bedömare om vad som är
vetenskapligt bra respektive dåliga projekt.
Processen har förändrats något under åren. Vi fann
tidigt att det var en underrepresentation av kvinnliga
forskare som fått anslag i förhållande till andelen kvinnliga sökande. Det föreföll även svårt för yngre forskare
att erhålla medel.
Vi har därför vidtagit tre åtgärder för att ändra på
detta:
– dels att avsätta särskilda medel för yngre forskare,
som ger finansiering i form av lön till 50 procent under
tre år med möjlighet till förlängning i kombination med
ett forskningsanslag.
– dels att tillsätta en grupp av seniorprofessorer, som
inte själva söker, och som utan ersättning ger råd om
formulering och utformning av ansökningar.
– dels att avsätta en liten del medel för s.k innovativa
projekt, som ger en forskare möjlighet att under tre år
testa en ide, där den vetenskapliga underbyggnaden inte
är så stark att en sedvanlig forskningsansökan kan
göras.
Inte alltid så lätt att skriva en ansökan – ibland kan det bli fel…
Att skriva en forskningsansökan är inte alltid så
lätt. För ALF ansökan hos oss kan man som
sökande själv välja om man vill använda svenska
eller engelska.
t Många forskare använder samma ansökan vid olika
ansökningstillfällen (Vetenskapsrådet, Cancerfonden
etc.) varav en del rekommenderar engelska, därför har vi
också den möjligheten.
När man skriver en forskningsansökan är det viktigt
att vara klar över syftet med projektet och den kompetens, som finns hos huvudsökande och forskargruppen.
Detta har tagits ad notam i många ansökningar, men jag
tror inte att dessa formuleringar rekommenderats av
rådgivarna från vår ”senior faculty”.
”The human aspect of the protocol is, to the
best of our knowledge, internationally unique, the
equipment used is state-of-the-art, and most of the questions addressed have not yet been answered in humans”
”Our group is in a unique position to perform these
studies. Our rat models have been widely published, with
interventions showing significant change”.
”The planned studies will give new and unique insight
into several aspects of these diseases, including their
aetiology, side effects of new treatments and consequences of such treatments at a community level. The
cohorts planned to be used in these studies are unique
and there exist few settings in which similar studies
could be conducted.”
”Our application is very well timed and intellectually
and technically we are well positioned for such competition.”
”I am one of he most cited scientists at our department (of course with the exception of world class scientists”.
”Given the fact that the Medical Faculty invested a substantial amount of money in recruiting me, it would be a
sad waste of that investment”.
”We are in a unique position to characterize functional
and molecular alterations …. due to our internationally
leading expertise in advanced ….and our extensive
experience in characterizing …”
“I am a promising young physician-scientist”
“is the most advanced and therefore places my laboratory at Lund University in the technological lead position
with international laboratories.”
53
Sjukhusläkaren 1/2012
Arbetsmiljö
www.sjukhuslakaren.se
Nedlagd division satte
stopp för chefskarusellen
Kommentera artikeln på www.sjukhusläkaren.se
www.sjukhuslakaren.se
Chefskarusellen vid Gävle sjukhus där både
barnkliniken och kvinnokliniken protesterat mot divisionschefens sätt att leda
arbetet fick sin upplösning i början av året.
t Då valde landstingsdirektören att upplösta divisionen där
de båda klinikerna ingår. Därmed förlorade den kritiserade
divisionschefen sitt chefsjobb.
De båda klinikerna ingår numera i division operation.
– Äntligen kan vi börja se fram emot en nystart för barnkliniken, säger Fredrik Sewon, specialistläkare och facklig
representant på kliniken.
Barnkliniken som fått antalet specialisttjänster halverade
de senaste åren annonserar nu efter förstärkning i form av två
nya specialistläkare till kliniken.
– Vi hoppas och tror att de ska bli ännu fler med tanke på
att patientunderlaget, antalet barn i området ökar, säger
Fredrik Sewon.
Sjukhusläkaren har tidigare berättat om de stora neddragningar som barnklinikens personal protesterat mot och de
många verksamhetschefer som i rask följd passerat kliniken,
numera sex stycken på fem år. Klinikens läkare fick nog i våras
när den barnläkare som samtliga fackföreningar rekommenderat
till tjänsten som ny verksamhetschef ratades av divisionschefen
som istället valde en ambulanssjuksköterska till tjänsten.
Efter endast åtta månader och omfattande protester valde
verksamhetschefen att lämna sin tjänst. En arbetsterapeut är
nu tillförordnad chef i väntan på att tjänsten ska utlysas i vår.
– Nu hoppas vi på en barnläkare som ny chef för kliniken.
Vi vill ha en chef som förstår verksamheten och lyssnar på
oss, säger Fredrik Sewon.
Hittills menar han att det är personalen som försökt kommunicera med ledningen men inte fått något gensvar.
– Vi har försökt föra en dialog, men inte blivit lyssnade
på, bara talade till, säger han.
Kritiken mot divisionschefen ställdes på sin spets i
december förra året när Ingegerd Lantz, verksamhetschef för
kvinnokliniken, lämnade sin tjänst i protest mot divisions chefen, samarbetssvårigheter angavs som skäl.
Ingegerd Lantz är nu tillbaka i tjänst som verksamhets -
54
Arbetsmiljö | Vad hände sedan?
Sjukhusläkaren 5/2011
Nye chefen avgick
omedelbart efter kritiken
Kommentera artikeln på www.sjukhusläkaren.se
Barnkliniken vid Gävle sjukhus som fått
utså stora neddragningar och många chefsbyten letar nu åter efter en ny chef. Den
stresståliga chef, som landstinget tidigare i
år rekryterat mot läkarnas vilja, lämnade
sitt jobb av familjeskäl samma vecka som
Sjukhusläkaren publicerade en artikel om
det omfattande missnöjet bland läkarna vid
kliniken.
t Nu hoppas barnklinikens läkare på att man äntligen ska
få en mer stabil och varaktig förändring.
För att klara den akuta situationen har en tillfällig chef,
Margreth Rosenberg, anställts på kliniken under ett år. Till
sin hjälp får hon en erfaren läkare med betydande chefserfarenhet, Erik Hemmingsson, som har gått in som konsult, för
att stötta både klinikledning och divisionsledning.
Erik Hemminsson är specialistläkare inom gynekologi
men verkar i dag som konsult. Han har tidigare bland annat
varit chef både för Akademiska Sjukhuset, Södersjukhuset
och senast landstingsdirektör i Uppsala Län, ett jobb som
han lämnade 2008.
– Vi är försiktigt optimistiska, säger Gunilla Kördel, en
av de hårt prövade överläkarna vid kliniken.
Som Sjukhusläkaren berättade i nr 4-2011 har det varit en
omfattande turbulens vid kliniken, sju verksamhetschefer på
fem år och en halvering av antalet specialister på tre år. Det
har i sin tur gjort att läkarna vid kliniken har fått fler
nattjourer, samtidigt som vårdplatserna blivit färre när
neonatal- och barnavdelningen vid sjukhuset slagits
samman.
Fredrik Sewon, specialistläkare vid kliniken och fackligt
ombud säger att den senaste krisen kan vara början på en
lösning.
– Erik Hemmingsson förstår våra problem, vi får se hur
långt det räcker, säger han.
Samtidigt konstaterar Fredrik Sewon att ytterligare en av
I förra numret berättade Sjukhusläkaren om de många chefsbytena
på barnkliniken i Gävle och protesterna mot den nye chefen som
tillsatts med hjälp av ett konsultbolag, trots läkarnas protester.
de få seniora överläkarna vid kliniken begärt tjänstledigt och
det är osäkert om han återvänder.
Erik Hemmingsson som kontrakterats av landstinget för
att under ett år stötta den tillfälliga klinikchefen med läkarsynpunkter konstaterar redan i dag att arbetsbördan är tuff
för de seniora överläkarna.
– Kliniken är underbemannad, jag skulle vilja att man
rekryterar tre seniora överläkare för att ge andrum och bättre
möjligheter till fortbildning och planering av verksamheten,
säger han.
Han betonar också att klinikens underläkare behöver stöd
av fler erfarna läkare med bakjourskompetens. Det skulle
skapa en ökad trygghet bland personalen på kliniken, konstaterar han.
Och Erik Hemmingsson är hoppfull. Han menar att lika
snabbt som en klinik kan få en nedåtgående spiral, lika
snabbt kan det gå att vända den uppåt igen.
– Här finns en bra kompetens, både bland överläkare och
underläkare men de behöver bli fler för att få avlastning och
inte ständigt gå på utmattningens gräns, säger Erik Hemmingsson.
Anna-Lena Bengtsson
I två nummer har Sjukhusläkaren berättat om chefsproblemen vid
Gävle sjukhus. Efter ett drastiskt beslut av landstingsdirektören att
lägga ned en hel division hoppas läkarna på barnkliniken nu på en
nystart.
chef för kvinnokliniken efter omfattande stöd från sin
personal och också från barnkliniken.
Efter landstingsdirektör Svante Lönnbarks radikala
lösning på problemet kräver den politiska oppositionen,
moderaterna, folkpartiet, sjukvårdspartiet och kristdemokraterna att sjukvårdens organisation ses över. Partierna är
kritiska till landstingsdirektörens beslut att i all hast
avveckla en av de fem divisionerna.
Omsättningen av chefer har varit omfattande i landstinget Gävleborg, ett 20-tal chefer har kommit och gått de
senaste 10 åren. Utmärkande för landstinget är att man har
få läkare som chefer.
Anna-Lena Bengtsson
www.sjukhuslakaren.se
Arbetsmiljö
Sjukhusläkaren 1/2012
”Klassiskt misstag att
tillsätta chefer som inte har
kompetens för att ta rätt beslut”
Kommentera artikeln på www.sjukhusläkaren.se
Det är svårt att ta in andra yrkesgrupper än
läkare som chefer i sjukvården. Det menar
Ingrid Tollgerdt Andersson, doktor i
ekonomisk psykologi och konsult med
omfattande studier av ledarskap i sjukvården och politiskt styrda organisationer.
t Det krävs oftast läkarkompetens för att kunna ta det
medicinska ansvaret på en klinik. Tar man in andra personalgrupper som chefer uppstår ofta spänningar och konflikter,
konstaterar hon.
– Det är viktigt att sjukvården tar tillvara kompetens. Att
tillsätta chefer som inte har den kompetens som krävs för att
kunna ta beslut är ett klassiskt fel. Läkare har självklart svårt
att känna förtroende för en sådan chef, säger hon.
Därmed menar hon inte att läkare skulle vara bättre
chefer än exempelvis sjuksköterskor, eller tvärtom.
– Att vara en bra chef är en personfråga. Allra bäst som
chef i sjukvården är en läkare med chefsegenskaper och med
den medicinska kompetensen.
Att kvinnliga chefer har det svårare än manliga tror hon
inte heller på.
– Men om sådana myter upprepas tillräckligt ofta blir det
självuppfyllande, säger hon.
Däremot tror hon att många kvinnor kan lockas att ta
”omöjliga uppdrag” som ratas av män.
– Det är olyckligt, men har inget med kvinnligt
ledarskap att göra, utan handlar mer om att de fallit för
falskt smicker.
För att klara av att vara chef i en politiskt styrd organisation måste man ha fingertoppskänsla och kunna läsa av
spelet mellan de styrande och oppositionen, menar hon.
I en omfattande studie bland landstingsdirektörer som
presenteras i boken ”Chef i Landsting – ledarskap i politiskt
styrda organisationer” intervjuades även några som fått
lämna sina tjänster. Där kunde hon se att de ofta saknade
erfarenhet och den känsla för det politiska spelet som
krävdes.
Den opolitiska högsta ledningen i ett landsting kan
– Det är viktigt att sjukvården tar tillvara kompetens. Att tillsätta chefer som inte har den kompetens som krävs för att kunna ta beslut är
ett klassiskt fel, menar Ingrid Tollgerdt Andersson, doktor i ekonomisk psykologi.
underlätta för sina chefer genom att vara extra tydliga i sitt
ledarskap, säger hon.
Ingrid Tollgerdt Andersson betonar att just otydlighet i
ledarskapet är utmärkande för offentlig sektor. Allra sämst
blir resultatet om en svag ordförande styr landstinget tillsammans med en svag landstingsdirektör, konstaterar hon.
– Det är inte bara börser som faller när osäkerheten
sprider sig. Osäkerhet gör också att rykten sprids och konflikter blommar upp.
Det är alltid bättre med ett dåligt besked än med inget
besked alls, säger Ingrid Tollgerdt Andersson.
Anna-Lena Bengtsson
Fotnot. Ingrid Tollgerdt Andersson har gjort flera undersökningar och
studier om ledarskap i sjukvården bland annat på uppdrag av SKL.
Hon har granskat ledarskapet både i Sverige och i flera europeiska
länder och givit ut flera böcker. Just nu är hon aktuell med boken
Passion, Nyckeln till framgång samt Attraktion & Kemi där hon
beskriver de viktigaste egenskaperna för att lyckas som ledare.
55
Posttidning B. Economique
Returadress:
Sjukhusläkarföreningen
Box 5610
114 86 Stockholm
Vem ska egentligen gå jour
undrar vän av ordning?
Kommentera artikeln på www.sjukhusläkaren.se
Läkarnas vällvilliga men lite
aningslösa fackförening driver ju
tesen att ingen läkare ska behöva gå
nattjour under sin graviditet och inte
heller efter att ha passerat den
ärevördiga åldern av 50 år. Detta krav
har förstås mött på stort motstånd
från både arbetsgivare och schemaläggare. Alla vet ju att alla läkare som
inte är över 50 år är gravida.
t Så för att luckra upp kravet lite har man istället
föreslagit att gravida läkare ska kunna välja själva,
alltså att kunna kräva jourfrihet under graviditet på
egen begäran. Men även detta har skapat en
intensiv debatt men då istället inom kåren. Det
finns ju faktiskt de som är gravida av annan orsak.
Trots att i stort sett alla ansvarsområden en läkare
har idag anses med fördel kunna tas över av andra
yrkesgrupper, så gäller det inte just jourtjänstgöringen. Läkarfacket borde kanske sälja in fenomenet lite
bättre än att hävda att jourerna upplevs betungande
och dessutom ofta är alltför frekvent förekommande
medan en lunch med kollegorna i personalmatsalen
ses som en oförutsedd händelse.
Även jourrummen är på tapeten trots frånvaro av
tapeter och facket driver att rummen åtminstone
ytligt bör påminna om enkel hotellstandard. Det
vanliga är istället en inredning i form av en ensam
pinnstol och en matta i form av ljud från sökarlarm
från omkringliggande jourrum. Om det finns en
dusch är den antingen vattenfri eller av den typ
som brukar användas mot demonstranter.
Själv mötte jag en kollega en tidig morgon i
sällan skådat skick. Mosig och rödögd gick han
med dystra steg mot parkeringshuset. Den
undrande frågan vad som hade hänt besvarades med
ett klanglöst: Jag var jour i natt. Oj, blev mitt svar,
hade du så fullt upp? Nej, svarade den Mosiga, men
det var hemskt, har nog aldrig varit med om något
värre, jag fick sova hela natten…
Att arbeta skift och nattetid är ju dock välkänt
en orsak till för tidigt åldrande, det inser även ledningen. Som personalpolitisk åtgärd vill man
därför införa ett årligt besök på Gröna Lund.
Alla läkare ska åka bergbanan i nyktert tillstånd.
Känner man då att man kastas runt som vanligt
under den skakiga färden är det OK och man kan
fortsätta gå jour. Om man däremot känner en
förändring i form av att man hela tiden har sina
ädlare delar stadigt fast mot det underliggande
sätet medan resten av kroppen åker runt i en för
stor skinnsäck, så har man åldrats för mycket och
bör omedelbart sluta att gå jour.
Läkarna känner ju också ett kollegialt ansvar att
inte registrera all sin arbetstid. Man vill inte underblåsa allmänhetens misstankar om att giriga läkare
går runt på sjukhusen på nätterna och tjänar pengar.
Det finns dock också ett annat skäl till detta, för
den lätt vidskepliga kåren, eftersom alla har hört
historien om den kände stjärnadvokaten som plötsligt avled vid en tämligen tidig ålder. När denne
stod vid pärleporten och högdraget bestred den
otrevliga uppgiften att han skulle vara död,
bemötte Sankte Per honom vänligt med att enligt
hans uppgifter måste advokaten nog vara just det.
Den trosvissa advokaten refererade då till bevis material i form av sin födelseattest. Den visade, enligt
honom, att han definitivt var för ung för att dö. Och
så tillade han också att av åldern på hans senaste fru
att döma, så var han nog till och med yngre.
Sankte Per, som inte var van vid denna tvärsäkra
typ av domstolsargumentation, blev lite förbryllad
men efter att ha kontrollerat i sina dokument sa
han:
Hm, jaha, jag förstår
…men antalet levnadsår
gäller inte advokater ser
du… vi räknar på
antalet arbetstimmar du har
fakturerat.
Dr Snake