Läs mera - Svenska hörselförbundet rf

Transcription

Svenska hörselförbundet rf
Verksamhetsberättelse 2011
Innehåll
1. Allmänt
1
2. Information
2
3. Kursverksamhet
5
4. Internationell verksamhet
6
5. Medlemsföreningarnas verksamhet
7
6. Frivilligverksamhet
9
7. Ungdomar
10
8. Projekt
10
9. Samarbete
12
10. Intressepolitiskt arbete
15
11. Organisation
16
12. Förbundskansli
19
13. Ekonomi
21
14. Bilagor:
25
Månadens webbfråga 2011
Statistik 2011
Svenska hörselförbundet rf firar 25 år
Svenska hörselförbundet rf är en intresseorganisation för hörselskadade med svenska som modersmål. Det vill säga människor med
nedsatt hörsel, tinnitus, Ménières sjukdom, ljudöverkänslighet samt vuxendöva. Vi arbetar också för att stödja föräldrar och andra anhöriga.
Kajsaniemigatan 3 B 13
00100 Helsingfors
Telefon: 09 66 33 92
Telefax: 09 684 63 11
E-post: [email protected]
Hemsida: www.horsel.fi
FO-nummer: 0663900-8
VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011
1.
1 (24)
Allmänt
Förbundets samhälleliga nytta enligt deltagarna på förbundets 25-årsjubileums
champiskryssning
− sprider svenskspråkig kunskap om hörselnedsättning
− arbetar för en bättre ljudmiljö
− intressebevakning
Väsentliga händelser under räkenskapsperioden
− Projektet SKRIV TILLgänglig kultur avslutades
− Vi hörs utkom med fyra temanummer i färg
− Medlemsantalet fortsätter att öka
− Förbundets 25-årsjubileum, Champiskryssningen
Väsentliga händelser under början av år 2012 (tiden januari tills styrelsen
undertecknar bokslutet)
− RAY - Bidraget mindre för ordinarie verksamheten än beräknat
− RAY anskaffningsbidrag
Uppskattning gällande utveckling för kommande period
− Likviditeten förbättras
Svenska hörselförbundet rf:s värdegrund
• Vi tror på värdet att förmedla kunskap som är baserad på fakta
Svenska hörselförbundet rf är en landsomfattande intresseorganisation som
bedriver påverkningsarbete samt sprider kunskap om hörselskadades behov och
om hörselhandikapp, också i förebyggande syfte. Genom synlighet sprids
information om frågor som är relaterade till hörseln
• Vi tror på värdet av att förena personer som har svårigheter med hörseln
Svenska hörselförbundet rf förenar finlandssvenska hörselskadade, stärker
vikänslan och stöder frivilligverksamhet samt arbetar för fungerande
kommunikation. Social samvaro ger bättre självkänsla.
• Vi tror på värdet av att förstå möjligheterna i en funktionsnedsättning
Svenska hörselförbundet rf arbetar för ett tillgängligt samhälle där alla är delaktiga
och jämlika. Hörselskadade får positiva erfarenheter och upptäcker nya
möjligheter.
Svenska hörselförbundet bildades den 13 november 1986. Förbundet arbetar för
att skapa ett bättre samhälle för hörselskadade med svenska som modersmål. Det
vill säga människor med nedsatt hörsel, tinnitus, Ménières sjukdom,
ljudöverkänslighet samt vuxendöva. Vi arbetar också för att stöda föräldrar och
andra anhöriga. Förbundet har tio medlemsföreningar och de hade vid årets slut
sammanlagt 3 250 medlemmar. Medlemsantalet har således ökat med 177
personer i jämförelse med år 2010.
2 (24)
Svenska hörselförbundet rf:s mål är ett tillgängligt samhälle, där alla personer med
olika typer av hörselhandikapp respekteras som individer och kan vara delaktiga på
sina egna villkor. Förbundet finansierar sin verksamhet med bland annat
medlemsavgifter,
bidrag
från
Penningautomatföreningen
(RAY),
Folkpensionsanstalten, Svenska studiecentralen, olika stiftelser och fonder och
tidskriften Vi hörs har haft inkomster via annonser, prenumeranter och lösnummer.
Förbundet har ansökt och beviljats medlemskap i SOSTE Finlands social och hälsa rf.
Social- och hälsoorganisationernas samarbetsförening (YTY) som vi var medlem i
ingår i SOSTE.
Förbundsstyrelsen har beslutat att anta Egil.fi som understödjande medlem.
2.
Information
Tidskriften Vi hörs
Vi hörs har sedan år 2009 utkommit med fyra temanummer per år. Så också år
2011. Teman för de fyra numren var, Frivilligarbete, Hörsel och kultur, Skrivtolk
som stöd och Tillgängligt samhälle. Vi hörs redaktion har bestått av två personer,
Birgitta Kronberg och Gita Lindholm. År 2011 utkom alla fyra nummer i
fyrfärgstryck. I nummer 1 och 2 ingick en fyrsidig medlemsvärvningsblankett.
Tidskriften kostar 7,23 per person.
Upplagan var 3200 under året och sidantalet 36 för de tre första numren och 40 för
nummer 4/2011. Tidskriften har distribuerats till medlemmarna i förbundets
lokalföreningar, till bibliotek, hälsocentraler och hörcentraler, till olika myndigheter
samt till tidskriftens prenumeranter. Dessutom, utgående från kongressens
önskemål, har från och med år 2011 alla finlandssvenska lokala dagstidningars
redaktionskanslier fått ett exemplar av varje nummer. Vi hörs har också getts ut
som taltidning. Nytt för Vi hörs 2011 var hälsningsannonserna som redaktionen
införde från och med nummer 1/2011.
Vi hörs deltog i Bokmässan i Vasa 16-17.4. Där fanns tidskriften för utdelning på
tidningsbordet i De Finlandssvenska tidskrifternas gemensamma monter. På
bokmässan i Helsingfors 27-30.10 hade Vi hörs ett eget bord i De Finlandssvenska
tidskrifternas gemensamma monter och tidskriften fanns dessutom på det
gemensamma tidningsbordet. Styrelsemedlem Monica Bäckström var vid vårt bord
en av mässdagarna och personalen turades om under de övriga dagarna. Vi hörs
fanns också nämnd med text och bild i Bokkatalogen som utkom i december 2011.
Isländska förbundet Heyrnarhjálp har publicerat delar av Vi hörs 2/2011 (Skrivtolk
som stöd) i sin tidskrift Fréttabréf i december 2011
Annonsanskaffningen har köpts av Jonny Åstrand.
3 (24)
Informationsbladet Klippet
Klippet är en sammanställning av tidningsurklipp, cirkulär och övrig information
som skickats till kansliet och som har anknytning till hörseln eller till förbundet.
Klippet utkom sex gånger under året 07.02, 15.04, 10.06, 12.08, 10.10 och
12.12.2011.
Cirkulär och e-post brev
Allmänna händelser inom förbundet och förbundsstyrelsens arbete informeras via
cirkulärbrev. E-post brev har skickats för att främst informera om
bidragsansökningar, seminarier, förbundsmötesinformation, bakgrundsmaterial för
riksdagsvalsdebatt, upprop kring EU:s momsdiskusssion och utlåtanden som
förbundet gjort. Fyra cirkulär per post och åtta e-postar har skickats till
kontaktpersonerna inom medlemsföreningarna.
Ciceronen
Ciceronen är förbundets handbok. Varje medlemsförening har fått ett exemplar av
Ciceronen. Uppdateringar till Ciceronen skickas ut från förbundskansliet vid behov.
Internet
Förbundet har en egen webbsida, www.horsel.fi på Kulturhuset.fi,
webbmasteruppgiften sköts av kanslisekreteraren. På webbsidan finns månadens
fråga som byts ut varje månad. För att få ta del av resultatläget måste man rösta. De
frågor som fått mest uppmärksamhet var maj månads fråga” Känner du att din
hörselskada gör kulturlivet otillgängligt för dig?” som gav 54 svar. Hela 78% av dem
som svarade kände att kulturlivet allt som oftast var otillgängligt för dem.
Juli månads fråga ” Hur mycket lyssnar du på MP3-spelare eller motsvarande spelare?”
gav 72 svar. Att 10 procent av respondenterna uppgav att de lyssnar på någon spelare
mellan 1-3 timmar per dag och att 9 procent lyssnar mera än 3 timmar per dag är
oroväckande.
Förbundet har i januari 2011 öppnat en egen facebooksida
www.facebook.com/Svenskahorselforbundet Förbundet testade att diskutera bättre
ljudmiljö via facebook vid tidpunkten av riksdagsval, dock visade sig detta vara en svår
väg att nå kandidaterna. Facebook har främst använts som informationsinlägg om
aktuella händelser inom förbundet och forskning inom hörselområdet. Vi inledde
också en diskussion kring När blir ljud ett oljud och buller för dig? Att föra diskussion
via facebook har inte lyckats. Vid årets slut gillade 47 personer förbundets
facebooksida.
Material
Tryckt nya häften av förbundets stadgar och förbundets Handlingsprogram 20112013: Bättre ljudmiljö! Och i testförsök två olika ”Jag hör dåligt” -kort. Samt ett
allmänt visitkort med förbundets kontaktuppgifter. Dessutom har flera exemplar
tryckts av förbundets broschyrer om tinnitus, Ménières sjukdom och Hyperakusi.
4 (24)
Jubileumsåret till ära har mindre Bättre ljudmiljö block införskaffats.
Arcada socionompraktikant Stephanie Rosenlindt har sammanställt ett bildspel
kring inredning och ljudmiljö.
Synlighet
Förbundsordförande Birgitta Kronberg intervjuades med anledning av att
förordningen om införande av ljud- och textningstjänst i televisionsprogram trädde
ikraft i juli 2011. Åbo Underrättelser, Borgåbladet och Vasabladet hänvisade till
intervjun. Verksamhetsledare Sonja Londen intervjuades i radio Vega i program
Smältpunkt: Tystnad är svårt att hitta. Programmet sändes två gånger med repriser.
Programmet nämndes med text och bild i Åbo Underrättelse och
Hufvudstadsbladet, samt på Smältpunkts webbsida.
Borgåbladets chefredaktör har uppmärksammat ljudmiljön och hörbarheten med
hänvisning till Ordförandes hälsning i Vi hörs. En hänvisning till samma text gjordes
också i Syd-Österbotten.
Förbundets tryckta broschyrer fanns till utdelning på föreningsfestivalen i Åbo. HiA
deltog i festivalen, som lånade Sound Ear – bullerörat.
Övrigt
Studerande Anna Novak vid Aaltouniversitet gör sitt kandidatarbete med tema:
Kommunikationen mellan hörande och hörselskadade. Enkäten distribuerades till
förbundets styrelsemedlemmar.
Tre geronteknologistuderanden besökte förbundskansliet i sitt beredelsearbete
kring användningen av kommunikatorer inom äldre omsorgen.
En Gerontechnologistuderande Jacqueline Mwangis från Arcada var på studiebesök
till förbundskansliet med avsikt att bekanta sig med förbundet och få undervisning i
skötsel av hörapparat. Nora Strömman och praktikant Stephanie Rosenlindt tog
emot besöket.
Journaliststuderande Anna Eriksson var på förbundskansliet och diskturerade
tystnad med Sonja Londen och Gita Lindholm 30.11.2011. Hennes övningsarbete är
att skriva en mera analyserande artikel, hon hade valt att skriva om tystnaden, inre
tystnad och tystnaden i vår omgivning. Eriksson publicerade en artikel i ämnet i Vi
hörs 1/2012.
SOS-Aktuellt
Tidskriften SOS-Aktuellt administreras av Finlands Svenska Handikappförbund rf.
Förbundet subventionerar prenumerationen för medlemmar i lokalföreningarna
med två euro. Förbundet har varit synlig i SOS-Aktuellt, bland annat genom
5 (24)
kursnotiser i händelsekalendern.
Ålands Hörselförening rf som vann medlemskampanjen och ökat procentuellt mest
i Svenskfinland 2010 uppmärksammades i SOS Aktuellt.
3.
Kursverksamhet
Anpassningskurser är ett sätt att skapa bästa möjliga förutsättningar för
hörselskadade i olika livsskeden och deras anhöriga att hantera sin
vardagslivssituation. Förbundet arrangerar grundkurser och temakurser. Styrelsen
tillsatta kursgrupp har sammankommit till fem möten. Medlemmarna är
kursplanerare Maria Salonen (februari – juni), Nora Strömman (från och med juli),
verksamhetsledare Sonja Londen och Eyolf Karlsson. Gruppen kallar vid behov in
olika experter till möten. Leg. Psykolog Thomas Londen har deltagit i två möten
(delar av dem).
Förbundets kurser annonserades i Vi hörs, Kyrkpressen, SOS-Aktuellt, på
förbundets hemsida och via puffar i Åbo Underrättelse, Vasabladet och
Borgåbladet. En anmälningsblankett har ingått i Vi hörs nummer 3 och 4/2011.
Grundkurser
Förbundet ordnade en anpassningskurs med Folkpensionsanstalten som finansiär.
Kursen första del var 9-13.5.2011 och uppföljningen 15-16.9.2011. Som kursplats
fungerade Norrvalla Rehab Center i Vörå och kursen hade 12 deltagare. På
uppföljningen var 11 av 12 på plats. Maria Salonen var kursledare på första delen
och Nora Strömman på uppföljningen. 43 personer anmälde sig till grundkursen.
Temakurser
Temakurserna arrangeras med stöd av Penningautomatföreningen. Inom
temakursverksamheten har testats olika uppföljningssätt. Syftet med uppföljningen
är att följa upp deltagarnas anpassning efter kursen, hurdan förändring kurserna
bidragit med.
En kurs för personer i arbetslivet ordnades på Hotel Victoria i Tammerfors den 2022.2.2011, som kursledare anlitades Catariina Salo. Kursen hade 12 deltagare. En
kursuppföljning gjordes per e-post i slutet av året. Från resultatet framgick att
ungefär hälften av respondenterna tyckte att trivseln på arbetsplatsen förändrats
positivt efter kursen.
En parkurs ordnades 30.3-1.4.2011 på Björkö wärdshus i Korsholm med Maria
Salonen som kursledare. En uppföljning arrangerades den 27-28.10 på Tropiclandia
i Vasa, med Nora Strömman som kursledare, 6 par deltog. 14 personer anmälde
intresset för kursen. Samtliga deltagare fyllde i en enkät som handlade om parets
kommunikation och interaktion. Samma enkät tre gånger: före kursstarten, mellan
kursdelarna och inför uppföljningsdelen. Det var första gången förbundet använde
6 (24)
en dylik enkät. Enkäten kommer att utvecklas och modifieras för kommande
liknande kurser.
Den planerade familjekursen för familjer där en eller båda föräldrarna har en
hörselskada: Familjen som resurs, inhiberades på grund av för få anmälningar.
Samarbetskurs
Förbundet beviljades bidrag av Bildningsforum för att ordna en danskurs för
hörselskadade i samarbete med Vasa Arbis. Ett nytt försök till att nå deltagare
gjordes i januari 2011 för en tredagars kurs. Planen var att prova olika
tillgänglighetsformer som skrivtolkning, FM-system och teleslinga. En
intresseförfrågan gjordes bland föreningsmedlemmar och via facebook. Intresset
var svagt och förbundet beslöt att inhibera kursen. Instruktioner för danslärare
utarbetades. I och med samarbetet har Vasa Arbis lärare och koordinatorer mera
insikt och kunskap om personer med hörselskada.
Inledande diskussioner för samarbete i kursverksamhet har inletts med Förbundet
Folkhälsan i Österbotten och med Psykosociala förbundet rf.
4.
Internationell verksamhet
Nordiska Hörselskadades Samarbetskommitté NHS.
Förbundsordförande Birgitta Kronberg var ordförande för NHS till och med
årsmötet 28.8.2011 i Gjøvik, Norge. Ordförande Birgitta Kronberg har varit
inbjuden att berätta om NHS verksamhet på Høreforeningens landsmöte
(motsvarar vår kongress) 14-15.5.2011 i Kolding, Danmark.
Årsmötet 2009 beslöt att anställa en intressepolitisk sekreterare från och med år
2010 som försök fram till årsmötet 2011. Svenska hörselförbundet rf har
arbetsgivaransvar, den intressepolitiska sekreteraren anställs inom förbundet och
finansieras av NHS. Catariina Salo timanställdes 8.2.2010 som intressepolitisk
sekreterare. Salo slutade 15 januari 2011. Under våren anlitades olika personer för
olika uppdrag inom NHS, samtidigt som ny person söktes för tjänsten.
Resursgruppens arbete koordinerades av Harriet Snellman och Catarina Harjunen.
Raija Koskinen beredde temadokumentunderlag och juli 2011 anställdes Cilla
Schroeder.
NHS ledarmöte var i Köpenhamn 7.3.2011, Birgitta Kronberg var ordförande för
mötet och Sonja Londen sekreterare. Årsmöte och temadag 26-28.8 2011 i Gjøvik,
Norge. Temadagen: En felles måte å arbeide på – Standardisering og kvalitet. En
första diskussion kring en nordisk resolution angående standardisering fördes.
Förutom Birgitta Kronberg och Sonja Londen deltog styrelsesuppleant Gunnel
Cederberg. Cilla Schroeder deltog som NHS intressepolitisk sekreterare.
7 (24)
På årsmötet 28.8.2011 beslöt att NHS intressepolitiska sekreterare fortsätter enligt
samma struktur: Svenska hörselförbundet rf som arbetsgivare och –plats,
anställningen omformas till en tillsvidareanställning, arbetstid samma max 25
procent. Ordförandeskapet som roterar och byts vartannat år övertogs nu av
Hörselskadades riksförbund, Sverige.
Kanslichefsmöte i Stockholm den 21.11. 2011. Sonja Londen deltog i mötet. Cilla
Schroeder deltog som NHS intressepolitisk sekreterare och blev en dag längre i och
med att Sverige nu är ordförandeland.
NHS har en resursgrupp som är ett beredande organ som får sina uppdrag av NHS
ledar- och årsmöten. Gruppen är ett stöd för intressepolitiska sekreteraren
(bereder frågor). Gruppen har jobbat med riktlinjer för installation och
upprätthållande av teleslingor i allmänna lokaler. Arbetet fortsätter.
Styrelsemedlem Ulla-Maj Storsjö är Svenska hörselförbundet rf:s representant i
gruppen.
Övriga nordiska evenemang:
Hörselskadades riksförbund 90-årsjubielum i Stockholm, förbundsordförande
Birgitta Kronberg framförde förbundets gratulationer. Birgitta Kronberg deltog
också i intressegruppskonferensen som Hrf arrangerade följande.
Gunnel Cederberg deltog (privat) i Nordiska sommarveckan för vuxendöva på Åbo
Kristliga institut & kongresscentrum. På en av dagarna var STiKs projektkoordinator
Maria Salonen och berättade om erfarenheterna av teatertextning.
EFHOH och IFHOH
Efhohs årsmöte arrangerades i Wien, Österrike 8-10.4.2011. Sonja Londen
representerade förbundet. Valkommitténs struktur diskuterades och det
poängterades att valberedningens roll är att aktivt söka efter kandidater till
styrelsen. En motion bereds i ärendet.
5.
Medlemsföreningarnas verksamhet
Den etablerade föreningsverksamheten i lokalföreningarna är av stor vikt för
medlemmarna. Den egna föreningen är och blir en källa för information, hjälp och
stöd, social gemenskap, identifiering och grupptillhörighet. Föreningarnas
verksamhet består i huvudsak av frivilliga insatser. Svenska hörselskadade i
Västnyland rf och Ålands Hörselförening rf har en deltids anställd.
Helsingforsregionens hörselförening rf firade 85 år. Sonja Londen framförde
förbundets hälsning och höll ett inlägg om arbetet bland hörselskadade under de
senaste tio åren. Svenska hörselskadade i Åboland rf firade 30 år.
Verksamhetsledare Sonja Londen framförde förbundets hälsning och höll festtalet.
Svenska hörselskadade i Karlebynejden rf firade 25 år.
8 (24)
Österbottniska sommarsamlingen
Svenska hörselskadade i Nykarlebynejden rf var värdar för den årliga
återkommande Österbottniska sommarsamlingen. Sommarsamlingen arrangerades
i Oravais och samlade dryga 180 personer från alla österbottniska lokalföreningar.
Riksdagsledamot Ulla-Maj Wideroos var inbjuden talare och förbundsordförande
Birgitta Kronberg framförde förbundets hälsning.
Föreningarnas verksamhet
Medlemsträffarna i lokalföreningarna som också har en social funktion
arrangerades i varje förening med god uppslutning. Medlemsmöten är allt från
varje vecka till några gånger per år. På medlemsmöten har lokalföreningarna
inbjudna föreläsare. Lokalföreningarna har (9 av 10) arrangerat 77 medlemsmöten
och nått 2 980 personer.
Helsingforsregionens hörselförening rf har klubbverksamhet, Canastaklubb.
Svenska hörselskadade i Vasanejden rf har arrangerat kurser i TSS - Tecken som
stöd. Sydösterbottens hörselförening rf har arrangerat Må bra-dagar för sina
medlemmar och Ålands hörselförening rf datorkurser.
Skrivtolkningen uppmärksammas och marknadsförs aktivt av föreningarna, genom
att skrivtolka egna möten. Svenska hörselskadade i Karlebynejden rf har informerat
om skrivtolkningen för en pensionärsförening. Skrivtolkade gudstjänster har
Svenska hörselskadade i Borgånejden rf och Svenska hörselskadade i Vasanejden rf
arrangerat, som också har textat de vackraste julsångerna. Kurser i tjänsten
skrivtolk har arrangerats av Svenska hörselskadade i Vasanejden rf och HiA –
Hörselskadade i arbetslivet rf. Föreningarna har aktivt jobbat med att teater och
revyer textas.
Lokalföreningarna har medlemmar som representerar hörselområdet i olika
samhälleliga organ, förtroendevald inom församlingen och handikapprådet.
Svenska hörselskadade i Västnyland rf har i tre handikappråd; Raseborgs stad,
Hangö stad och Kyrkslätt. Svenska hörselskadade i Västnyland rf har lämnat in en
skrivelse till Raseborgs stad gällande slingor i offentliga lokaler. Gällande EUkommissionens planer för skatt för ideella föreningar har Helsingforsregionens
hörselförening rf och HiA – Hörselskadade i arbetslivet rf reagerat på.
Lokalföreningarna har varit synliga i lokaltidningarna genom att aktivt informera
och marknadsföra evenemangen. Sydösterbottens hörselförening rf:s ordförande
har med en insändare i Syd-Österbottens tidning lyft fram bakgrundsmusikens
störande effekter. HiA – Hörselskadade i arbetslivet rf hade en egen bilaga Hör
Hit!, fylld med hörselinformation i Österbottniska Posten. Svenska hörselskadade i
Åboland rf föreläser regelbundet om hörsel för social- och hälsovårdsstuderanden.
Många lokalföreningar har deltagande i olika mässor och seminarier med egna
informationsmonter; HiA – Hörselskadade i arbetslivet rf deltog i
föreningsfestivalen i Åbo, Svenska hörselskadade i Vasanejden rf deltog i
Friskvårdsmässan i Vasa och Sydösterbottens hörselförening rf i en Seniordag i
Kristinestad.
9 (24)
Helsingforsregionens hörselförening rf och HiA – Hörselskadade i arbetslivet rf
arrangerade en gemensam hörseldag i Helsingfors med inbjuden föreläsare från
Örebro: Berth Danemark. Att (åter)erövra samtalet. Svenska hörselskadade i
Åboland rf arrangerar årligen en resa tillsammans med Åboland synskadade rf.
Rekreationsevenemang är årligen återkommande händelser och evenemangen har
ökat i antal i jämförelse med år 2010. I verksamheten beaktas hörselskadan på olika
sätt: tex textning och hörselslinga. Svenska hörselskadade i Borgånejden rf
arrangerade SPA -resor till Estland, HiA – Hörselskadade i arbetslivet och
Helsingforsregionens hörselförening rf arrangerade en teaterresa till Åbo, Svenska
hörselskadade i Åboland rf en resa till Bohuslän och Svenska hörselskadade i
Vasanejden och Sydösterbottens hörselförening rf till olika textade
teaterföreställningar. Flera föreningar arrangerade dagsutflykter till närområden,
tex Svenska hörselskadade i Karlebynejden och Helsingforsregionens hörselförening
rf.
Rekreationsverksamheten har en stor betydelse för medlemmarna.
Föreningarna (9 av 10) har arrangerat 36 evenemang som nått 1 188 personer.
6.
Frivilligverksamhet
Föreningarnas verksamhet baserar sig på frivilliga insatser. Personer som gör en
insats frivilligt uppskattas till 133 personer (8 föreningar av 10). Det frivilliga arbetet
är det praktiska arbetet med att planera, förbereda och genomföra verksamheten
samt föreningsadministration som register, protokoll och bokföring. Vara i kontakt
med kommuner och andra organisationer. Föredragshållare på medlemsmöten och
ordnar kurser inom föreningen.
Hörselrådgivarverksamheten
Ett fortbildningstillfälle ordnades den 1.10.2011 på Hotel Arthur för föreningarnas
hörselrådgivare. 18 personer deltog i tillfället, av vilka två var förbundets anställda.
Hörselrådgivarverksamheten
är
aktiv
och
uppskattad
bland
föreningsmedlemmarna. 25 aktiva hörselrådgivare runt om i Svenskfinland (9
föreningar av 10). Verksamheten har bestått bland annat av öppen rådgivning,
mottagning, hembesök och informationstillfällen. Öppen rådgivning är en
annonserad plats och tid, hörselrådgivarna har tillsammans arrangerat 58
rådgivningar och träffat 1 114 personer. Mottagningar som arrangeras i samband
med medlemsmöten (en timme före) har varit 24 stycken och råd getts till 562
personer. Hörselrådgivarna har gjort
371 stycken hembesök. En ökande
informationskanal är telefon och mejl, information via telefon 387 stycken och 450
rådgivningar via mejl har registrerats.
Förbundet har tillsammans med hörselrådgivarna och tänkta samarbetspartners
utarbetat en plan för ett fyraårigt utvecklingsprojekt: ABC – Att Backa upp Chansen.
En genomgång av hörselrådgivarnas svar och projektplan diskuterades på
hörselrådgivarfortbildningsdagen. En ansökan inlämnades till RAY.
7.
10 (24)
Ungdomar
Verksamhetsledare Sonja Londen och kursplanerare Nora Strömman träffar
regelbundet SPERES – Finlandssvenskt specialpedagogiskt resurscentrum. Utbyter
erfarenheter, aktuella och planerade händelser. Sonja Londen och Nora Strömman
har en gång tillsammans och Sonja Londen en gång ensam träffat koordinator
Annina Jansson, hörselpedagogerna Eivor Larpes och Lena Nyström.
Förbundet har ingått ett samarbetsavtal med SPERES gällande de stödperioder som
SPERES arrangerar. Syftet med samarbetet är att ge möjlighet för unga vuxna med
hörselnedsättning att under SPERES stödperioder fungera som roll modell för barn
och unga med hörselnedsättning och få erfarenhet av att vara hjälpledare. Svenska
hörselförbundet rf inledde samarbetsmöten med SPERES – Finlandssvensk
specialpedagogiskt resurscentrum år 2010. År 2011 utmynnade det till ett
samarbetsavtal gällande stödperioder som SPERES arrangerar. SPERES arrangerade
4 stödperioder år 2011.
Samarbetsavtal ingicks mars 2011 och syftet är att ge möjlighet för unga vuxna med
hörselnedsättning att under SPERES stödperioder fungera som roll modell för barn
och unga med hörselnedsättning och få erfarenhet av att vara hjälpledare. Svenska
hörselförbundet rf vill på detta sätt engagera olika ungdomar vid olika perioder och
ersätter ungdomens resekostnader och betalar ett hjälpledararvode. Tre ungdomar
i engagerades första året; en 17-årig flicka (Åland), 19-årig flicka (Tenala) och en 17årig pojke (Åland) som var på två stödperioder. I utvärderingen framkommer att
ungdomarnas självkänsla växer under dagarna som hjälpledare och att de blir
modigare som personer.
Förbundet förmedlade kontakter till en ungdom med hörselnedsättning (Ekenäs) till
ett sommarläger för barn i åk 4-6 för att berätta om hörselskada. En ungdomskurs
planerades den 23-25.11.2011. Tyvärr anmälde sig endast 5 personer till kursen
som således inhiberades.
8.
Projekt
Buller och Bång
Buller och Bång är ett projekt för barn och personal i daghem. Projektets syfte är
att informera om ljudmiljön och påverkningsmöjligheter av denna i vardagen.
Projektet startade 2009 med ett pilotprojekt då en Buller och Bång - väska byggdes
upp. Väskan består av ett hörseltest för barn, instrument för en skrammelorkester,
mätinstrument för ljudnivån i daghemmet samt informationsmaterial för
personalen och högläsnings– och audiovisuellt material för barngruppen. Buller och
Bång har under de senaste tre åren riktat sig huvudsakligen till barn i åldern 5-7 år.
Projektet var mindre aktivt i och med att projektkoordinatorn Nora Strömman var
11 (24)
tjänsteledig halva året. Nora Strömman har besökt Lagstads förskola, Esbo centrum
30.11.2011. Hörselhunden Hasse besökte två grupper: Solkatterna med 21 barn och
4 vuxna och Regnbågen 11 barn och 3 vuxna. Tre barn var borta från besöket i
Regnbågengruppen som också kommer att få varsin bok av Hörselhunden Hasse.
Hörselhunden Hasse nämndes vid intervju av personal på Pjånkis daghem på Kimito
i tv-programmet Närbild 5.6.2011.
SKRIV TILLgänglig kultur (STiK)
Målsättningen med projektet var att skapa ett mera tillgängligt kulturliv för
hörselskadade. Att verka på gräsrotsnivå och på så sätt jobba lokalt med personer
med hörselskada (nedsatt hörsel, tinnitusdrabbade, Ménières sjuka och
hörapparat- och kokleaimplantatanvändare) och verksamma inom amatörteatrar.
Att utveckla olika metoder för att kulturlivet blir mera tillgängligt också med
beaktande av hörselskadade.
Projektet verkade 1.5.2009 – 31.1.2011 med en förlängning till och med
31.10.2011. Projektet STiK var ett samarbetsprojekt med Svenska Österbottens
Ungdomsförbund rf (SÖU), med Svenska hörselförbundet rf som huvudpart.
Projektet finansierades av Aktion Österbotten och ingick i Leader-programmet.
Projektet stöddes också av Stiftelsen 7:nde mars fonden, Stiftelsen Brita Maria
Renlunds minne, Harry Schaumans Stiftelse och Svenska kulturfonden. Maria
Salonen var projektkoordinator och projektet förverkligas i Österbotten. I
ledningsgruppen har förutom projektkoordinatorn ingått verksamhetsledare Sonja
Londen, SÖU:s grafiker Harriet Snellman, Carina Järvinen, Gunnel Cederberg och
Åsa Blomstedt har varit inkallad som sakkunnig (Aktion Österbotten).
Fokuset har varit att avsluta projektet och skapa produkterna. Projektet textade
olika teater-föreställningar och erfarenheterna har sammanställts till en kom ihåg
lista. Två föreställningar textades Karleby Ungdomsförenings nyårsrevy,
Oopåålapåtte och Mästarens väg på Frank Mangs Center i Närpes. Inom projektet
har en teatergrupp träffats och testat olika metoder. Centralt för metoderna var att
metoden ska vara ett stöd för läppavläsningen. Två metoder har utvecklats
Dublinmetod och Synopsis. Inom Dublinmetoden läser man tillsammans igenom
manuset och träffas 2-3 gånger före man går på teatern. En träff med regissören
och/eller huvudrollsinnehavaren från teatern fördjupar förståelsen av pjäsen.
Metoden Synopsis får man en sammanfattning av manuset, en beskrivning av hela
pjäsens händelseförlopp. Händelserna i pjäsen beskrivs per akt.
Inom projektet har en materialmapp utarbetats för utbildningen av utbildare att
ansöka och beställa skrivtolk. Mappen samlar information om hur man ansöker om
skrivtolk, beställer och använder skrivtolktjänsten. Materialet färdigställdes under
året och har distribuerats inte endast till de österbottniska föreningarna utan till
alla medlemsföreningarna. Projektet har utvecklat tre olika broschyrer. Två inom
skrivtolktjänsten och en inom tillgängligheten på teater.
En första version av en innehåll och plan för en kurs att utbilda teatertextare har
utarbetats. Under projektets gång blev det allt mera klart att teatertextning har
12 (24)
sina egna särdrag som kan formas till en egen uppgift/profession, teatertextare.
Programmet har sammanställts utgående från insamlat material och erfarenheter
projektet införskaffat.
Vi har med glädje konstatera att antalet textade föreställningar har ökat i
Svenskfinland och nya innovativa tekniska lösningar testas och tas ibruk. Personer
med hörselskada har varit på teater och projektet har skapat material som
möjliggör att resultaten av projektet lever vidare.
Projektet SKRIV TILLgänglig kultur har bidragit med att utvecklingen går mot en allt
ljusare och mera tillgänglig framtid på landsbygden, vi ser framför oss ett levande,
jämlikt och tillgängligt kulturliv i Österbotten!
Projektets material är tillgängligt på projektets hemsida
www.horsel.fi/projekt/skriv_tillganglig_kultur
9.
Samarbete
Skrivtolkutbildning på svenska
Förbundet har aktivt följt upp skrivtolkarna efter avslutad utbildning, bland annat
via e-post och via en sluten grupp på facebook. Efter avslutad utbildning hade
tolkregistret i maj 2011 upptagit 12 svenskspråkiga skrivtolkar. Förbundets tidskrift
nummer 3/2011 med temat skrivtolk som stöd har skickats till alla skrivtolkar som
gick utbildningen. Ett av förbundets frågor som vi lyfte fram vid överflyttningen har
hörsammats och visat sig fungera, det behövs inget läkarintyg vid ansökan om
tjänsten. Vi känner till åtminstone två ansökningar där hörselrådgivarens utlåtande
har bifogats.
Förbundet har tillsammans med tolkregister samarbetsgruppen och Axxell skickat
ett brev gällande oron för tolkarnas möjligheter att få anställning och arbete. FPA
öppnade möjligheten för deras godkända firmor att anställa svenskspråkiga
skrivtolkar våren 2011. Skrivtolkarna fick anställning dock uteblev de
svenskspråkiga uppdragen.
Vid övergången av tolktjänsten hösten 2010 från kommunerna till FPA var Åland
inte med. Åland har stiftat en lag om tillämpning i landskapet Åland av lagen om
tolkningstjänst för handikappade personer, lagen trädde ikraft 1.1.2011. Inga
märkbara skillnader mellan lagarna.
Förbundet gick inför att alltid anlita skrivtolktjänsten via tolkfirma för att
uppdragen skulle registreras i FPAs system. Dock fick vi sluta med detta för
kostnaderna blev så höga att kursernas budget räckte inte till. Skrivtolkarna på
förbundets kurser anställs direkt av förbundet.
Våra systerorganisationer på Island och på Färöarna har påbörjat en diskussion om
att starta en gemensam skrivtolkutbildning. Svenska hörselförbundet rf:s roll är
stöda vid planeringen och att vara sakkunnig. De har fått ta del av våra erfarenheter
och vårt material gällande utbildningen.
13 (24)
TTYR-gruppen
Sonja Londen har representerat Svenska hörselförbundet rf i Tulkkitoiminnan
yhteistyöryhmä (TTYR). TTYR är ett organ som har hand om olika tolkrelaterade
ärenden och frågor i Finland, strävar efter att utveckla tolktjänsten och
upprätthåller tolkregistret. TTYRs beslutande föreningar är Kuuloliitto ry, Kuurojen
liitto ry, Suomen viittomakielen tulkit ry och Suomen kuurosokeat ry. Övriga som
deltar i möten är Kuulovammaisten lasten vanhempien liitto ry, Humanistinen
ammattikorkeakoulu, Diakonia-ammattikorkeakoulu, Kuurojen palvelusäätiö och
Suomen kirjoitustulkit ry.
Text-gruppen
Styrelsemedlem Eyolf Karlsson har representerat förbundet i Text-gruppen som
Kuuloliitto koordinerade. I gruppen ingick också representanter för Kuurojen liitto,
Eläkeliitto, Venäjäseura, Stakes, Social- och hälsovårdsministeriet, Suomen
Kuurosokeat, Invaliidiliitto och Erilaisten oppijoiden liitto. Statsrådets förordning om
införande av ljud- och textningstjänst i televisionsprogram trädde i kraft den 1 juli 2011.
Gruppen har inte sammankommit.
Texttelefon service
Protone Oy, ett dotterbolag till Vakka-Suomen Puhelin (VSP), handhar
texttelefontjänsten. Uppföljningen av tjänsten är ett samarbete mellan flera
organisationer. Gita Lindholm är Svenska hörselförbundet rf:s representant. I
gruppen ingår dessutom representanter för Suomen Kuurosokeat ry, Suomen CPliitto ry, Kuurojen liitto ry, Kuuloliitto ry och Kiinteistö Oy Valkea talo. Under året
sammankom gruppen till tre möten.
TRIO
Triosamarbetet är ett samarbete som Svenska hörselförbundet rf initierat.
Samarbetet är mellan Svenska pensionärsförbundet rf, Förbundet Finlands svenska
synskadade rf och Svenska hörselförbundet rf. Verksamhetsledarna och
ordföranden träffas regelbundet. Förbundens tidskrifter distribueras till varandras
styrelsemedlemmar. Ett konkret resultat är utgivningen av Vi hörs och God Tid som
taltidningar. Förbundet Finlands svenska synskadade koordinerar utgivningen och
ansvarar för finansieringsadministrationen. Utgivningen av taltidningarna sker med
stöd av Stiftelsen Leo, Mary och Mary-Ann Hackman. Verksamhetsledarna har
träffats och berett arbetet och 24.11.2011 träffades Trion på Svenska
hörselförbundet rf:s kansli.
SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinder rf
Samarbete inom handikappsektorn har lyfts fram både inom sektorn själv och
påtryckning utifrån. Handikappsektorn har strävat efter att utveckla en mera
strukturerad gemensam intressebevakning inom det finlandssvenska
handikappfältet. Förbundet rf tog en aktiv roll i mars 2010 att ett nytt förbund bör
bildas med nytt namn för att visa att något nytt bildats. Psykosociala förbundet rf,
Svenska hörselförbundet, Förbundet Finlands Svenska Synskadade och Förbundet
14 (24)
De Utvecklingsstördas Väl stiftade SAMS – Samarbetsförbundet kring
funktionshinder rf den 14 september 2010. Tor Wernér med Birgitta Kronberg som
suppleant har suttit i SAMS styrelse. Till ordförande valdes Psykosociala förbundet
rf:s ordförande Gustav Skuthälla. Svenska hörselförbundet rf:s verksamhetsledare
Sonja Londen har tillsammans med chefredaktör Sofia Stenlund från -förbundet
Finlands Svenska Synskadade rf skött administrationsärenden och fungerat som
styrelsens sekreterare tills verksamhetsledare Nina af Hällström anställdes i april
2011.
Målsättningen är att SAMS ska fungera som ett samarbetsforum inom det
finlandssvenska handikappfältet från och med den 1.1.2012. Effektivera det
finlandssvenska handikappolitiska intressebevakningen, alla former av utanförskap
och isolering skall förhindras. Målet är att uppnå ett samhälle för alla. SAMS –
Samarbetsförbundet kring funktionshinder rf utgår i sitt arbete från FN
konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, ser till att
våra rättigheter garanteras i lagstiftning och att samhällets och allmänhetens
attityder till personer med funktionsnedsättning förändras
SAMS har också tilldelats uppdraget att ansvara för ett av Svenska kulturfondens
förbundspaket gällande sociala området. Vad gäller medlemsföreningarna i vårt
förbund hade SAMS styrelse beslutat sig för ett förbundspaket på 4 500 euro. Vid
närmare utredning med SAMS verksamhetsledare framkom att förbundspaketets
summa baserade sig på Svenska kulturfondens beviljade bidrag året innan. Svenska
hörselförbundet rf:s styrelse beslöt att fördela paketet mellan dem som ansökt
bidrag för verksamhet år 2011. SAMS arrangerade ett seminarium i Tammerfors i
november 2011. Birgitta Kronberg, Bo-Henry Simell, Ulla-maj Storsjö och Sonja
Londen deltog. Tor Wernér deltog också representant för SAMS styrelse.
Förfaringssättet gällande SAMS-bidrag är under utveckling. Dock blev klart på
seminariet att gällande våra medlemsföreningar uppmanades de att ansöka om
bidrag direkt av SAMS.
Juridisk ombud i Svenskfinland inom handikappsektorn
RAY har beviljat bidrag för två juridisk ombud. Juridisk verksamhet inom
handikappsektorn i Svenskfinland är ett samarbete mellan Svenska hörselförbundet
rf och med de övriga finlandssvenska handikappförbunden: Förbundet Finlands
Svenska Synskadade rf, Förbundet De Utvecklingsstördas Väl, Finlands Svenska
Handikappförbund rf och med Psykosociala förbundet rf. Dessutom är
Finlandssvenska Socialförbundet med i samarbetet. Verksamhetens ekonomiska
administration ansvarade Förbundet De Utvecklingsstördas Väl rf för. Juridiska
ombuden har varit Ulrika Krook (1.1.2010 -) och Johanna Lindholm (12.4.2010 -).
Werner Orre är från och med 1.2.2012 Ulrika Krooks vikarie.
Sonja Londen deltog i en strategidag 2.3.2011 i Helsingfors. Juridiska ombuden
arrangerade inga referensgruppsmöten med informatörer och handledare. En
planeringsgrupp tillsattes för planering av en valdebatt i Helsingfors 8.3.2011.
Svenska hörselförbundet rf:s representant i planeringsgruppen har varit Thomas
Londen. Verksamheten har under året utvecklats och söker sin form. Under
15 (24)
strategidagen poängterades att ombudens roll är juridisk sakkunskap och att vara
ett stöd för organisationerna i intressepolitiska frågor. Ombuden har en viktig roll i
att lyfta fram aktuella frågor och bereda samt att gå igenom utlåtanden ur ett
juridiskt perspektiv. Det är förbunden själva som undertecknar utlåtanden.
Rådgivningen som juridiska ombuden upprätthåller ger värdefull baskunskap om
samhälleliga problemställningar.
Under året har också överflyttningen av verksamheten från Förbundet De
Utvecklingsstördas Väl rf till SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinder rf
beretts.
Juridiska ombuden bildade ett svenskspråkigt intressentnätverk inom patient- och
handikappsektorn. Ett forum där svenskspråkiga frågor och information dryftas.
Styrelsemedlem Tor Wernér har representerat förbundet i nätverket.
Kuuloliitto ry
Verksamhetsledare Sonja Londen och Finska hörselförbundets verksamhetsledare
Pekka Lapinleimu har regelbundet hållit kontakt. Utbyte av aktuella ärenden.
Potentiella bidragsgivare för ett gemensamt projekt gällande hörselundersökning
vid en ålder på 50 har utretts.
Sonja Londen representera Svenska hörselförbundet rf vid Kuuloliittos
förbundsmöte 22-23.10.2011 på Ljusa huset i Helsingfors och framförde förbundets
hälsning.
10.
Intressepolitiskt arbete
Det har varit många händelser som förbundsstyrelsen reagerat på under året.
Ärenden gällande skrivtolkningen har varit en av tyngdpunkterna både av den
orsaken att det är första året som ansvaret för tjänstens är hos FPA och för att
svenskspråkiga skrivtolkar kom ut i arbetslivet. Förbundet har bland annat i
samarbete med TTYR och Axxell per brev skickat en skrivelse om utexaminerade
tolkars möjligheter att få arbete.
Förbundet har via gratulationsbrev påmint Anna-Maja Henriksson (vald till
justitieminister)om vikten att jobba med hörselfrågor. Förbundet undertecknade
tillsammans med flera organisationer inom tredje sektorn en appell: en vädjan om
att frivilligverksamheten skall uppmärksammas i nästa regeringsprogram. Gita
Lindholm deltog vid överräckningen av appellen på riksdagshuset.
Förbundet har lämnat in följande utlåtande/skrivelser:
Kommunikationsministeriet
− utlåtande angående Statsrådets förordning om ljud- och texttjänsterna för tvprogram
16 (24)
Justitieministeriet
− utlåtande till Justitieministeriet angående betänkande 24/2011: Teckenspråkigas
språkliga rättigheter
Social- och hälsovårdsministeriet
− kommentar angående Social- och hälsovårdsministeriets förslag till förordning
gällande hjälpmedel inom den medicinska rehabiliteringen
− kommentar gällande regeringens proposition till lag om tryggande av tillgången till
social- och hälsovårdstjänster för äldre personer. Angående regeringens proposition
till lag om tryggande av tillgången till social- och hälsovårdstjänster för äldre
personer.
Folkpensionsanstalten
− Sonja Londen var inbjuden att framföra erfarenheterna av skrivtolkningen vid ett
uppföljningstillfälle arrangerat av FPA.
− kommentar till avdelningen för hälsovård inom FPA gällande information till
potentiella kunder till en pilotgrupp att testa distanstolkning.
− utlåtande om tolkbegreppen.
− kommenterat informationsbrevet gällande distanstolkningstestet.
− förbundet har också tagit del av och stödde TTYR:s utlåtande gällande FPA-termer
gällande internationell sjukvård och tolkningstjänster för handikappade personer.
Övriga
− kommentar gällande EU-kommissionens grönbok om mervärdesskattens framtid.
Kommentar riktades till till Europeiska Unionen och till Carl Haglund.
− verksamhetsledare Sonja Londen har tillsammans Gunnel Grönroos och Raija
Koskinen
inlämnat
ett
utlåtande
till
Utbildningsstyrelsen
gälllande
specialyrkesexamen i arbetskonsulent.
− förbundet har meddelat riksdagens kulturutskott att vi understöder Dövas förbunds
utlåtande gällande proposition till riksdagen med förslag till lag om Institutet för de
inhemska språken.
− förbundet har tillsammans med textelefonservicen (TPP-gruppen) undertecknat ett
utlåtande som backar upp Dövas förbunds skrivelse riktade till kommuner med
uppmaning att FPAs distanstolknings service ersätter inte kommunens beviljade
texttelefon service. Och att dylika beslut måste hävas och inga nya göras.
11.
Organisation
Förbundet firade 25-årsjubileum i form av en minikryssning 24-25.10.2011 från
Åbo, Champiskryssning. 168 personer deltog i kryssningen. Inbjudna gäster var
Hedersordförande Börje Sjöblom och Harriet Vainio, Clara Björk och Viveca Hellöre
med på kryssningen. Förbundet bjöd dem och föreläsaren Hanna Björkstrand på en
kvällsbit på fredagskvällen. Susanna Antolainen och Kimmo Saloranta som
17 (24)
förbundet uppmärksammade var ej på plats.
Ett gemensamt jubileumsevenemang arrangerades i konferensutrymmena
25.10.2011. Hanna Björkstrand från Mental Capital Care AB föreläste om
Möjligheter på Internet, Henrik Ås, personal på Viking Line berättade tillsammans
med sin kollega om Champagne som jubileumsdryck. Musikunderhållning bjöd
Eddie Oliva på. Deltagare har tackat för Champiskryssningen per telefon, e-post,
med annonshälsning i Vi hörs och via Åbo Underrättelse.
Föreningarna hade hörsammat uppvaktningen genom att hälsa via Vi hörs. Sonja
Londen hade sammanställt en kort historik av förbundets 25-årsverksamhet som
delades ut till alla deltagarna, bilaga. Champiskryssningen koordinerades av Birgitta
Kronberg.
Förbundsmötet
Medlemmarna sammankom till förbundsmötet 15.4.2011 på Handicampen,
Mariehamn. Ålands hörselförenings ordförande Ralf Hellman var mötesordförande
och alla tio medlemsföreningar var representerade, tio ordinarie medlemmar var
således på plats. Styrelsens tillsatta arbetsgrupper berättade om arbetsgruppernas
arbeten. Ålands hörselförening rf arrangerade dagen innan en guidad rundtur med
styrelsemedlem Sture Söderlund som uppskattad guide. Rundturen avslutades med
en middag på Saltviks gamla husmodersskola.
Förbundsstyrelsen
Förbundsstyrelsen har haft sex möten varav två i samband med utvecklingsdagar.
Styrelsen, styrelsen tillsatta arbetsgrupper och förbundets personal har
sammankommit till två gemensamma diskussionstillfällen, ett före styrelsemötet
(1/2011: mars) och ett före styrelsemötet (5/2011: oktober).
Styrelsens medlemmar har representerat och/eller berättat om förbundet i olika
sammanhang. Temadag för mor- och farföräldrar med handikappade barnbarn.
8.10.2011 i Åbo. Arrangör CP-förbundet. Birgitta Kronberg berättade om hörseln.
Styrelsemedlem Tor Wernér deltog i Finlands Svenska handikappförbund rf
organisationsdag i Helsingfors.
Förbundsstyrelsens utredning
Undersökning: Bättre ljudmiljö och bra hörselvård
Syftet med utredningen var att samla information som kan användas i förbundets
och föreningarnas arbete med att skapa en bättre ljudmiljö och bra hörselvård för
oss alla. Enkäten har pilottestats på förbundets 25-årsjubileums kryssning den 2425 oktober 2011. 168 personer deltog i kryssningen, av vilka 4 var personal. Möjliga
antal respondenter var 164. Inlämnade enkäter var 83 så svarsprocenten blev
50,61%.
I november 2011 hade förbundet en praktikant från Arcada. Stephanie Rosenlindt
18 (24)
sammanställde enkätsvaren. Arbetsgruppen ”Bättre ljudmiljö” sammankom och tog
del av Staphanies arbete i november och gruppen kunde konstaterade att vissa
enkätfrågor behöver justeras för att bättre fungera. Gruppen konstaterade att
enkäten ger riktgivande svar och kan väl bearbetas vidare och användas i nytt
sammanhang. Att få olika grupper att svara på enkäten och olika åldrar är en
utmaning men kunde vara intressant.
Arbetsgrupper
En ekonomigrupp att följa upp den ekonomiska situationen, budget och bokföring
under året, gruppen har sammankommit regelbundet. I gruppen ingår Birgitta
Kronberg, Bo-Henry Simell och Sonja Londen.
Tre arbetsgrupper tillsattes på styrelsens och personalens diskussionsdag
1.12.2010: Bättre ljudmiljö, Bra hörselvård och Stöd i att höra. I arbetsgruppen
ingår en styrelsemedlem och två andra förtroendevalda personer.
Arbetsgruppernas uppgifter diskuterades och definierades i mars 2011. Den
gemensamma dagen i oktober utvärderades arbetsgruppernas arbete , Bättre
ljudmiljö och bra hörselvård enkäten bearbetades och utgående från
utvecklingsdagens diskussion definierades arbetsgruppernas arbete. Arbetsgruppen
Bättre ljudmiljö fortsätter sin fokus på enkäten och bearbetar grundinformation
som förbundet och föreningarna kunde använda vid arbetet kring kommunalvalet
2012. Arbetsgruppen Bra hörselvård arbetar vidare med idén om dagboken och
hörapparatmaterialet. Arbetsgruppen Stöd i att höra fokuserar på kundprofilblanketten.
Arbetsgrupperna arbetsform har varit att de är tillsatta av styrelsen. En
styrelseledamot har varit kontaktpersonen mellan arbetsgruppen och
förbundsstyrelsen, och har på varje styrelsemöte rapporterat om läget i
arbetsgruppen. Styrelsen har diskuterat läget och vid behov omformulerat
uppdraget. Konkreta resultat är en pilottestning av en undersökning och tryckning
av två ”jag hör dåligt” kort. Dessutom har arbetsgrupperna varit som bollplank
inom sitt område och hjälp vid enkätförfrågningar och remissutlåtanden som
verksamhetsledaren på förbundet har sammanställt.
Arbetsgruppernas inledande arbete under januari -mars 2011 diskuterades i Åbo 45 mars 2011. I dagen deltog förutom arbetsgruppernas medlemmar,
förbundsstyrelsens ordförande, vice ordförande och förbundets personal.
Arbetsgrupperna presenterade sitt arbete på förbundsmötet i april 2011 och har
träffats 2-3 gånger och regelbundet haft mejl- och telefonkontakt.
Bättre ljudmiljö: Koordinator Monica Bäckström
Arbetsgruppen har fokuserat på en grundläggande utredning bland medlemmarna.
En enkät som skulle samla på bakgrundsfakta för kommande arbete inom
förbundet. Information som kan användas både inom förbundet och av
föreningarna. Enkäten sammanställdes av gruppen men alla tre arbetsgrupper
bidrog med enkätens frågor. Enkäten delades in i tre delar, en del per arbetsgrupp.
Enkäten finslipades på förbundets utvecklingsdag 2.10.2011. Förbundet firade 25-
19 (24)
årsjubileum i form av en champis-kryssning 25 oktober 2011. En pilotundersökning
arrangerades genom att enkäten delades där ut till alla deltagarna. Gruppen har
konstaterat att enkäten ger riktgivande svar och kan väl bearbetas vidare och
användas i nytt sammanhang. Enkäten har justerats en aning och i februari 2012
skickats till alla lokalföreningarna. Målet är att samla c 300 svar från hela
Svenskfinland (30 per förening). En första sammanställning av resultaten
presenteras på förbundsmötet i april 2012.
Bra hörselvård: Koordinator Ulla-Maj Storsjö
Arbetsgruppen har berett frågor till ovannämnda enkät. Arbetsgruppen har samlat
på och gått igenom befintligt material gällande hörapparatanvändning och dess
skötsel. En dagbok som en hörapparatanvändare använder under sina första 30
dagar vid ny hörapparat bearbetas av gruppen. Gruppen har dessutom bistått
verksamhetsledaren med information gällande en utredning om patientsäkerhet
inom vården.
Stöd i att höra: Koordinator Tor Wernér
Arbetsgruppen har berett frågor till ovannämnda enkät. Arbetsgruppen har jobbat
med materialformning. Bland annat ett ”jag hör dåligt” kort. Två olika modeller har
tryckts och kommer att framläggas på förbundsmötet i april 2011. Utgående från
responsen utvecklas kortet vidare. Gruppen jobbar också med att sammanställa
vad som kunde ingå i en kundprofil-blankett. En blankett om beaktar personens
hela livssituation och som är ett stöd i besök vid hörapparatutprovning. Gruppen
har tagit del av förslaget till förordning gällande hjälpmedel inom medicinska
rehabiliteringen och skickat kommentarer till verksamhetsledaren som sedan
sammanställt ett officiellt utlåtande.
Förbundets resa
Förbundet arrangerar resor som samlar resenärer från hela Svenskfinland. Detta år
var resmålet att åka norra skärgårdsvägen till Åland. Förbundet planerade två resor,
en från Österbotten och en från Nyland. Antalet anmälda räckte till en gemensam
resa 29.6-1.7.2011. 25 personer deltog i resan. Resenärer deltog både från
Österbotten och Nyland. En lunch hos Ålands hörselförening rf:s ordförande ingick i
resan. Birgitta Kronberg som var reseledare koordinerade resan. Resan
arrangerades i samarbete med Turix.
12.
Förbundskansli
Förbundet har sitt kansli i en hyrd lokal på Kajsaniemigatan 3 B 13 i Helsingfors.
Gällande projektet SKRIV TILLgänglig kultur hyrde förbundet till den sista april en
kansliplats av SSG i Vasa på Handelsesplanaden och under den avslutande
projekttiden hyrdes lokal på Vasaesplanaden 17 av Stiftelsen Kiisto.
Socionomstuderande Stephanie Rosenlindt från Arcada utförde sin praktik på
förbundskansliet 7.11-16.12.2012.
20 (24)
Sonja Londen föreläste 1.11.2011 på Otpima i Jakobstad. Projektet OptiMax som
utbildar arbetskonsulenter inom metoden Arbete med Stöd. 22 studeranden från
hela Svenskfinland.
En del av personalen deltog den 13 oktober 2011 i mänsklig roulett på
Järnvägstorget i Helsingfors. Rouletten arrangerades av RAY. En person var inne i en
Zord-boll som rullades ner på en spelcirkel. Det lag som under två dagar samlade
mest poäng fick bestluta om en donation/ett bidrag. Tyvärr vann inte Svenska
hörselförbundet rf:s grupp: Vi hörs.
Personalen hade en gemensam biodag och såg filmen Kungens tal. Dagen inleddes
med en gemensam lunch. Personalen hade en utbildningsdag 21.12.2011 som
avslutandes med julmiddag på förbundskansliet. Stephanie Rosenlindt deltog också
i dagen.
Sonja Londen träffar regelbundet Finlandssvenska organisationer inom hälso- och
sociala sektorn. Gruppen träffas en till två gånger per år. En av träffarna var ett
gemensamt möte med RAY.
Personal och köptjänster
Förbundet hade vid årets slut tre heltidsanställda: verksamhetsledare,
kanslisekreterare och kursplanerare. Kursplaneraren var tjänstledig till och med
1.7.2011. Catariina Salo jobbade som tf kursplanerare till och med 15 januari.
Projektkoordinator Maria Salonen övergick till en 50-procentig anställning 1.2.2011
och koordinerade grundkursen och parkursen. 1.2.2011 började Jim Lindgren som
bokförare som timanställd motsvarande 10-procent. Tidsbundna timanställda har
varit Thomas Londen med uppdraget att representera förbundet i
planeringsgruppen inför valdebatten i Helsingfors, samt hjälpinsatser inom
kursverksamheten.
Svenska hörselförbundet rf köper tjänster av Ab Jakobstads bokföringsbyrå
gällande löneräkningen, bokföringen av Qwerty Oy. Städningen av kansliet köps av
Anssari Oy. Personalens företagshälsovård köptes av Mehiläinen/Forums
läkarstation i Helsingfors och Vasa.
Förbundet har anlitat Thomas Londen att utreda olika firmor som erbjuder
datorstöd. Efter utredning ingicks avtal med Teknikfixaren.
Anskaffningar
Datorerna har förnyats på förbundskansliet. Förbundet har anlitat Thomas Londen
att ansvara för beredelsearbetet kring förnyandet av datorutrustningen på
förbundskansliet. Tre olika firmor kontaktades gällande datoranskaffning och
fortlöpande datorstöd. Ett avtal har ingåtts med firman Teknikfixaren, med
ansvarsperson Björn-Olof Fabricius.
21 (24)
Till förbundskansliet har köpts en Nescafe Dolce Gusto - kaffemaskin och två
stycken gsm Nokia-telefoner.
Förbundets produkter
Förbundet har Paraply, Blinkande reflex, Öronproppar, Hörselkåpor (Peltor
Optime), Förbundets Pins och inom projektet Buller och Bång barnboken
Hörselhunden Hasse.
Adresserna och korten som förbundet har inom Hörselfonden är
Kondoleansadresser med kuvert, Hyllningsskort med kuvert, Kort utan text (blanco)
med kuvert och Julkort (två olika motiv).
13.
Ekonomi
Förbundets ordinarie verksamhet visar ett mindre minus resultat än året innan,
dock är det oroväckande fortfarande på minus, ett minus resultat på 16 085,89
euro. Den ordinarie verksamheten är i behov av mera årliga anslag för att kunna
upprätthålla en kvalitativ ordinarie verksamhet. Förbundet är helt beroende av att
förutom allmänna RAY-bidraget erhålla understöd och bidrag från stiftelser och
fonder, samt donationer och frivilliga bidrag. Flera års kämpande inom den
ordinarie verksamheten har noterats av RAY och år 2011 har det allmänna
verksamhetsbidraget höjts med 43 000 euro. Höjningen har underlättat situationen
en aning men dock inte i den mån att det skulle varit möjligt att anställa till
personal. Förbundet har dock för att underlätta personalresurserna anställt en
bokförare på timbasis, motsvarande en 10 procentig anställning. Likviditeten var
mycket svår i början av året. Förbundet lånade räntefritt av Svenska hörselskadade i
Åboland rf och Sonja Londen för att klara av likviditeten under våren. En bidragande
orsak till likviditetssvårigheterna var att inom EU-projektet Skriv Tillgänglig kultur
ersätts kostnaderna mot redovisning. Förskottet var vid årets början 34 939 euro.
Medlemsantalet i föreningarna stiger. Ett ökat medlemsantal är glädjande men för
också med sig kostnader både för förbundet och för föreningarna. Förbundsmötet
diskuterade medlemsavgiften till förbundet och beslöt att för år 2011 är avgiften
densamma som för år 2010. Ordinarie medlem - personer 19 år och äldre 6,00 euro
och för barn under 18 år och det år man fyller 18 år 1,50 euro. Föreningarna betalar
medlemsavgift enligt medlemsantalet per den 31.12. Understödjande medlem ideell förening betalar 100 euro och företag 300 euro. Förbundsmötet beslöt också
att medlemsavgiften höjs år 2012.
Bokslutet visar en förlust på totalt 2 935,46 för året. Mimi Wiik med bokföringsbyrå
QWERTY OY har handhaft bokföringen och uppgjort bokslutet. Som revisor har
fungerat Oy Audiarev Ab med CGR Jukka Korin som ansvarig revisor.
22 (24)
Ordinarie verksamhet
Ordinarie verksamheten år 2011 blev också ett tungt år. För den ordinarie
verksamheten erhölls ett allmänt understöd på 136 000 euro från RAY, summan
som varit samma sedan år 2007 höjdes med 43 000 euro. Övriga bidrag 31 804,40
euro för den ordinarie verksamheten erhölls från Svenska Folkskolans vänner,
Konstsamfundet, Svenska studiecentralen, SAMS – Samarbetsförbundet kring
funktionshinder rf och Stiftelsen Leo, Mary och Mary-Ann Hackman.
Övriga intäkter inom den ordinarie verksamheten är en kollekt som Pörtom
församling samlades in 21 november 2011. Förbundet har debiterat SAMS för de
arbetsinsatser som Sonja Londen arbetar för SAMS-Samarbetsförbundet kring
funktionshinder rf under januari till mars, tills en verksamhetsledare anställdes.
Arbetsinsatsen för projektet STiK - SKRIV TILLgänglig kultur har bokförts som
byråtjänst.
Inom den internationella verksamheten har förbundet arbetsgivaransvar för
Nordiska Hörselskadades Samarbetskommittés (NHS) intressepolitiska sekreterare.
Medlemsavgiften till NHS baserar sig på antalet medlemmar i förbunden och
kostnaderna för intressepolitiska sekreteraren och NHS möten ersätts inom ramen
för NHS budget. Med andra ord kostnaderna för intressepolitiska sekreteraren
ersätts mot redovisning av NHS. Ordförandens och verksamhetsledarens
resekostnaderna och uppehälle för NHS mötena ersätts av NHS.
Den ordinarie verksamheten visar en förlust på 16 085,89 euro.
Övrig stadgeenlig verksamhet
Kursverksamheten inom förbundet har olika finansiärer. Tema-kurserna finansieras
med bidrag beviljade av RAY och deltagaravgift. Verksamheten har fått riktat
verksamhetsunderstöd (Ak-bidrag) från och med år 1995 och understödet höjdes
med 13 000 euro. En kurs inhiberades och av bidraget har 4 959,92 euro inte
använts och därför överförts till år 2012. Kursplanerarens lön har bokförts på
ordinarie verksamhetens lönekostnader.
Rehabiliteringen är grundkursen med uppföljning som förbundet arrangerar i
samarbete med Folkpensionsanstalten (FPA). Förbundet beviljades år 2009 ett
bidrag på 1 500 euro av Bildningsforum för att ordna en danskurs för hörselskadade
i samarbete med Vasa Arbis. Ett nytt försök till att nå deltagare gjordes i januari
2011 och intresset var svagt och kursen inhiberades. Av bidraget har 1 300 euro
återbetalats, 200 euro ersatte förbundets insatser i samarbetet.
RAY understöder lokalföreningarnas verksamhet med ett riktat bidrag. Detta bidrag
förmedlar förbundet till föreningarna. Glädjande var att RAY höjde på bidraget med
10 000 euro. Fördelningen var ett grundbidrag på 1 000 euro per förening för
allmänna kostnader, oberoende av föreningens storlek, för tryckning av
gemensamma produkter, på hörselrådgivarverksamheten som är föreningarnas
frivilligverksamhet och kontorskostnader. Till största delen fördelades understödet
23 (24)
enligt antalet medlemmar inom föreningarna.
Förbundet har ingått ett samarbetsavtal med SPERES gällande ungdomar med
hörselskada. Förbundet ersätter kostnaderna för en hjälpledare (ungdom med
hörselskada) på stödperioder som SPERES arrangerar. Bidraget på 1 000 euro från
år 2010 har täckt dessa kostnader.
Projekt
Projektet Buller och Bång har inte beviljats bidrag. Bidrag från år 2010 och intäkter
genom försäljning av boken Hörselhunden Hasse har täckt verksamhetens
kostnader.
Projektet SKRIV TILLgänglig Kultur har totalt en budget på 100 000 euro som
godkänts av Aktion Österbotten (Leader-program). De finlandssvenska fonderna
Stiftelsen 7:nde mars fonden, Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne, Harry
Schaumans Stiftelse och Svenska kulturfonden beviljade år 2009 stöd för att täcka
förbundets egen andel av projektet (30 % av kostnaderna). Projektet avslutades
31.10.2011. Vid utgången av år 2011 hade projektet haft kostnader för 25 728,82.
Aktion Österbotten täcker 14 897,57 och av de finlandssvenska fondernas beviljade
bidrag hade förbundet kvar 5 198,45 euro. Förbundets andel av projektkostnaderna
slutade på 5632,90 euro, vilket påverkar årsresultatet.
Eugène, Elisabeth och Birgit Nygréns stiftelse har beviljat 1 000 euro för tryckning
av broschyren teatertillgänglighet, framtagen inom projektet SKRIV TILLgänglig
kultur. Bidraget har överförts till år 2012.
Finansieringsverksamhet
Svenska hörselförbundet rf har värdepapper i aktier och fonder. Förbundet äger 69
aktier i Aktia Abp och har köpt till 31 stycken, marknadsvärdet vid årets slut var 488
euro. Aktiernas värde har drastiskt sjunkit. Fondplaceringen har förbundet i Aktia
Secura A som är värda 21 890,22 euro. Värdet har under året sjunkit med 2 521,47
euro, vilket påverkar årets resultat negativt. Förbundet har 100 000 euro i Aktia
debenturlån och 8 000 euro i Aktia tigrar. År 2011 återbetalades 20% av
debenturlånet som omplacerades i Aktia debenturlån.
Fonder
Hörselfonden grundades 2004 med inbetalningar gjorda till minne av Mary-Ann
Procopé. Fondens ändamål är att främja informationsverksamheten inom
förbundet, publicering av svenskspråkigt material kring hörselfrågor (gäller inte
tidskriften Vi hörs). Intäkter är försäljning av förbundets kondoleanser och kort.
Fondens medel används förutom till publicering av material, till tryckning av flera
adresser och gratulationskort. Under året har 320 stycken blancokort,
kondoleanssnören och 500 stycken kuvert för kondoleanser införskaffats.
Nettoöverskottet på 916,96 har fonderats.
24 (24)
Jubileumsfonden grundades 2006 i samband med förbundsordförande Birgitta
Kronbergs 60-årsdag. Fonden avser i första hand att utgöra en insamlingsfond
genom att erbjuda möjligheter för personer, företag och organisationer att genom
bidrag till fonden utveckla förbundets arbete för ett mera tillgängligt samhälle där
alla hörselskadade skall vara fullt delaktiga och jämlika. Under året har förbundet
ökat värdet i fonden med 30 euro genom att uppmärksamma tidigare ordförande
Ulla-Maj Wideroos och tidigare verksamhetsledare Martin Nygård bemärkelsedagar
och 20 euro genom att uppmärksamma Svenska hörselskadade i Åboland rf och
Helsingforsregionens hörselförening rf. Därutöver har privata inbetalningar gjorts,
totalt 695 euro. Bland annat inbetalningar för systrarna Eyvor och Gunvor Sandell
(Vasa). Jubileumsfondens netto överskott då bankens ränta inkluderas är 718,95
vilket har fonderats.
Bilaga sida 1/1
Månadens webbfråga 2011
(endast ett svarsalternativ kan väljas)
Januari: Inverkar en kandidats positiva
ställningstagande i hörsel-/handikappfrågor på
om hon eller han får din röst i riksdagsvalet
2011?
Ja, bör vara positiv, 15 st, 65 %
Har ingen betydelse, 6 st, 26 %
Har för avsikt att inte rösta, 2 st, 9 %
Totalt antal röster: 23 st.
Februari: Påverkar snön hörbarheten då du
rör dig i trafiken?
Förbättrar hörbarheten, 19 st, 59 %
Försämrar hörbarheten, 9 st, 28 %
Påverkar inte hörbarheten, 4 st, 13 %
Mars: Är du medlem i någon av Svenska
hörselförbundet rf:s medlemsföreningar?
Ja, 23 st, 96 %
Nej, 1 st, 4 %
Vet inte, 0 st, 0 %
April: Är du en frivilligarbetare?
Ja, 38 st, 90 %
Nej, 4 s, 10
Vet inte, 0 st, 0 %
Maj: Känner du att din hörselskada gör
kulturlivet otillgängligt för dig?
Allt som oftast, 42 st, 78 %
Då och då, 6 st, 11 %
Nej, jag känner mig delaktig, 4 st, 7 %
Nej, jag har ingen hörselskada, 2 st, 4 %
Juni: Känner du till tjänsten ”Skrivtolk”?
Ja, 51 st, 80 %
En aning, 7 st, 11 %
Behöver mera information om tjänsten, 4 st, 6 %)
Nej, 2 st, 3 %
Totalt antal röster: 64 st
Juli: Hur mycket lyssnar du på MP3-spelare
eller motsvarande spelare?
Lyssnar inte alls, 59 st, 81 %
1-3 timmar per dag, 7 st, 10 %
3-6 timmar per dag, 4 st, 6 %
Mera än 6 timmar per dag, 2 st, 3 %
Augusti: (återkommande varje år) Använde du
hörselskydd senast du besökte en utekonsert?
Ja, öronproppar, 5 st, 71 %
Ja, hörselkåpor, 0 st, 0 %
Nej, inget hörselskydd, 2 st, 29 %
September: Tar dina anhöriga hänsyn till din
hörselskada?
Ja alltid, 8 st, 32 %
Ja, oftast, 4 st, 16 %
Nästa aldrig, 8 st, 32 %
Nej, 0 st, 0 %
Har ingen hörselskada, 5 st, 20 %
Oktober: Anser du att barn- och sportprogram
också borde textas i tv?
Ja, 11 st, 92 %
Nej, 0 st, 0 %
Ingen åsikt, 1 st, 8 %
November: Tycker du att temperaturen ute
påverkar din hörsel (högtryck och lågtryck)?
Ja, 13 st, 50 %
Nej, 1 st, 4 %
Har aldrig tänkt på saken, 12 st, 46 %
Totalt: 26 st
December: Om du använder hörapparat, hur
länge tog invänjningen
mindre än 1 månad, 14 st, 44 %
1 månad – 1 år, 5 st, 16 %
försöker fortfarande vänja mig, 13 st, 41 %
har inte vant mig alls, 0 st, 0 %
Totalt: 32 st
Statistik 2011
Bilaga sida 1/2
Förbundets medlemmar:
Helsingforsregionens hörselförening rf
HiA - Hörselskadade i arbetslivet rf
Svenska hörselskadade i Borgånejden rf
Svenska hörselskadade i Karlebynejden rf
Svenska hörselskadade i Nykarlebynejden rf
Svenska hörselskadade i Vasanejden rf
Svenska hörselskadade i Västnyland rf
Svenska hörselskadade i Åboland rf
Sydösterbottens hörselförening rf
Ålands Hörselförening rf
Understödande medlemmar
Comfort Audio AB
Widex Akustik Oy
EGIL.fi -batteriservice
Hedersordförande
Börje Sjöblom
Styrelsen:
Ordföranden
Vice ordförande
Ordinarie
Ordinarie
Ordinarie
Suppleant
Suppleant
Birgitta Kronberg (Pargas)
Bo-Henry Simell (Karleby)
Monica Bäckström (Jorois)
Ulla-Maj Storsjö (Sideby)
Tor Wernér (Karis)
Gunnel Cederberg (Korsholm)
Sture Söderlund (Ödkarby)
Under verksamhetsåret har förbundsstyrelsen sammankommit 6 ggr och behandlat totalt 143§.
Förbundets verksamhetsledare har varit styrelsens sekreterare och förbundets kassör.
Grupper:
Redaktion för tidskriften Vi hörs
Birgitta Kronberg
Gita Lindholm
Bättre ljudmiljö
Monica Bäckström
Sture Söderlund
Eyolf Karlsson
Stöd i att höra
Tor Wernér
Gunnel Cederberg
Bodil Selenius
Bra hörselvård
Ulla-Maj Storsjö
Ann-Christin Johansson (januari – mars)
Pamela Ahlskog (mars - )
Anne Sjöqvist
Kursgrupp
Catariina Salo (januari)
Maria Salonen (februari – juni)
Nora Strömman (juli - )
Sonja Londen
Eyolf Karlsson
Ekonomigrupp
Birgitta Kronberg
Bo-Henry Simell
Sonja Londen
Förbundet är medlem i följande organisationer:
Socialbranschens Arbetsgivare (tidr: Socialbranschens arbetsgivarförbund)
Social- och hälsoorganisationernas samarbetsförening (YTY) - > SOSTE – Finlands social och hälsa rf
Finlands svenska socialförbund
Svenska folkskolans vänner
Svenska studieförbundet
Aktion Österbotten rf
SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinder rf
Nordiska Audiologiska Sällskapet
Nordiska Hörselskadades Samarbetskommitté (NHS)
European Federation of Hard of Hearing people (EFHOH)
International Federation of Hard of Hearing people (IFHOH)
Förbundets personal medlem i:
Verksamhetsledaren är medlem i:
− SPERES ledningsgrupp (med kanslisekreteraren som suppleant), perioden 1.9.2009 – 30.8.2013.
− I både projektgruppen och ledningsgruppen för förbundets projekt SKRIV TILLgänglig kultur (period
2010-2011)
− Svenska studiecentralens direktion (period 2011-2012).
− TTYR (tolkregistergruppen).
− Styrgruppen för Juridiska ombuden i Svenskfinland inom handikappområdet
Verksamhetsledaren är suppleant i:
− Sonja Londen är suppleant i Delegationen för rehabiliteringsärenden under perioden 2.10.2007 – 1.10.2011.
Delegationen är ett av statsrådet tillsatt samarbetsorgan för rehabiliteringsfrågor på riksplan. Delegationens
uppgift är att styra, utveckla och koordinera samarbetet mellan myndigheter, samfund och inrättningar samt att
styra de regionala rehabiliteringssamarbetskommissionernas verksamhet. Social och hälsovårdsministeriet
tillsätter delegationen.
Kanslisekreteraren är medlem i:
− Tekstipuhelupalvelu työryhmä (TPP)
− Suppleant i SPERES ledningsgrupp, perioden 1.9.2009 – 30.8.2013.
25 – årsjubileum
Bilaga
sida 1/2
Svenska hörselförbundet rf firar 25 år.
– Vi tror på värdet att förmedla kunskap som är baserad på fakta
– Vi tror på värdet av att förena personer som har svårigheter med hörseln
– Vi tror på värdet av att förstå möjligheterna i en funktionsnedsättning
Förbundet förenar. Att kunna sammanföra svenskspråkiga hörselskadade under ett gemensamt tak, var
förbundets första ordförande Tryggve Eklunds dröm. Och efter ett målmedvetet arbete grundades
Förbundet Finlands svenska hörselskadade rf den 13 november 1986 av de dåvarande fem svenska
lokalföreningarna i Helsingfors, Åbo, Borgå, Närpes och Karleby (tillsammans 580 medlemmar). Sedan
grundades föreningar i Mariehamn, Nykarleby, Vasa, Ekenäs och år 1988 hade föreningarna 940
medlemmar. Tryggve Eklund hade ända från början tänkt sig att förbundet skulle ha 10 föreningar, och
föreningen i Lovisa blev den tionde. Föreningen i Lovisa har idag sammanslagits med föreningen i Borgå.
En förening för unga hörselskadade var aktiv i början av 2000-talet. Den senaste medlemsföreningen är
HiA – Hörselskadade i arbetslivet rf. År 2006 bytte förbundet sitt namn till Svenska hörselförbundet rf
och förbundet har fortfarande 10 medlemsföreningar. Medlemsantalet har hela tiden ökat och märkbart
efter år 2006. Detta jubileumsår 2011 inledde vi med att 10 föreningar har över 3 000 medlemmar.
Personal. Vi kan läsa i verksamhetsplanen för år 1988 att Förbundet började sin verksamhet den 1 mars
1987 med ordförande som enda anställd. I april fick förbundet en kanslist och den 19 oktober en
verksamhetsledare. Med denna personal på tre personer tänker förbundet klara sig åtminstone till slutet
av år 1988. Förbundet har alltså från början strävat efter att ha en verksamhetsledare och en kanslist
(maskinskriverska). Bidrag från Penningautomatföreningen RAY har möjliggjort personal och år 1987
anställdes både en kanslist och en verksamhetsledare. År 2003 ökades personalen med en kurs- och
projektsekreterare. Under den senaste tiden har personalen ökats med två timanställda; en bokförare
och en nordisk intressepolitisk sekreterare. Under åren har förbundet dessutom haft projektanställda.
Förbundet hyr den lokal där vi har förbundskansliet på Kajsaniemigatan i Helsingfors och lokalen har varit
den samma sedan den 15 oktober 1987. Förbundet har haft en stark utveckling och knappa personella
resurser, utvecklingen har varit möjlig i och med förbundets förtroendevalda och frivilliga insatser.
Speciellt förbundsordförandens arbetsinsats har haft stor betydelse och är betydande för förbundets
verksamhet.
Förbundets logo. När diplomingenjör Pär-Håkan Appel utarbetade förbundets logo utgick han
från begreppen hörsel och ljud. Appel har berättat att vågrörelsen är ett uttryck för någonting
som lever – det är liv i en vågrörelse. När man studerar logon närmare ser man att bildens
”rörelse” består av vågor som vid ett skede klipps av och en del fortsätter, dock i begränsad utsträckning.
Logon vill förmedla att en hörselskada inte är ett tvärstopp utan endast
frågan om en förändring. År 2007 utvecklades logon och togs i bruk i
samband med förbundets första förbundskongress
Verksamheten förmedlar. Förbundet sprider information och kunskap om hörselskadades behov,
speciellt om personer med svenska som modersmål. Information sprids till beslutsfattare och tjänstemän
inom olika instanser som hörselskadade kommer i kontakt med. Förbundet sprider också information till
hörselskadade själva, bland annat via medlemstidskriften Vi hörs. Vi hörs har utkommit sedan år 1989,
då med två nummer per år och idag med fyra temanummer per år. Kursverksamhet och nordiska
samarbetet har varit två centrala verksamhetsformer sedan förbundets start. Förbundets kurser är
uppskattade och det nordiska samarbetet har fått en allt viktigare roll i och med att många
intressepolitiska frågor idag behandlas internationellt.
00100 Helsingfors
Telefon: 09 66 33 92
Telefax: 09 684 63 11
Hemsida:
www.horsel.fi
Bilaga
25 – årsjubileum
sida 2/2
Förstår möjligheterna. Det uträttade arbetet inom förbundet är en god grund att stå på när vi nu står
inför nya utmaningar. Vissa av frågorna som var aktuella vid grundandet är fortfarande aktuella.
Grundproblematiken med att höra dåligt och dess konsekvenser ändras ju inte. Hörselhandikappet är
och förblir ett osynligt handikapp. Negativa attityder stöter vi på fortfarande och nedsatt hörsel är ett
kommunikationshinder. Bullriga miljöer försvårar möjligheten att höra och det beror bland annat på
fysiska och tekniska brister i omgivningen, men också på okunskap. Att stå till svars för allt det arbete
som gjorts inom förbundet är inte svårt. Det fanns entusiasm när förbundet grundades och den
entusiasmen lever kvar. Vi känner av gemenskapen och vi-känslan oberoende av var vi är i Svenskfinland.
Det osynliga handikappet för oss samman.
Jag lyfter en champis-skål för Svenska hörselförbundet rf.
Sonja Londen, Verksamhetsledare
Hedersordförande
Börje Sjöblom 2006 Förbundsordföranden
Tryggve Eklund 1986 – 1997
Ulla-Maj Wideroos 1998 – 2001
Börje Sjöblom 2001 – 2003
Birgitta Kronberg 2003 -
Verksamhetsledare
Camilla Hannuksela 19.10.1987 – 16.5.1988
Martin Nygård 1.12.1988 – 15.1.1994
Kristina Norrlin 1.1.1994 – 31.12.2001
Sonja Londen 1.11.2001 -
Antal 1.1.2011
185
Helsingforsregionens hörselförening rf
101
HiA – Hörselskadade i arbetslivet rf
303
Svenska hörselskadade i Borgånejden rf
143
Svenska hörselskadade i Karlebynejden rf
217
Svenska hörselskadade i Nykarlebynejden rf
295
Svenska hörselskadade i Vasanejden rf
497
Svenska hörselskadade i Västnyland rf
594
Svenska hörselskadade i Åboland rf
294
Sydösterbottens hörselförening rf
444
Ålands Hörselförening rf
=====
3 073
Understödande medlemmar:
Comfort Audio AB och Widex Akustik Oy
Medlemmar:
Utvecklingen av medlemsantalet
Antal
3000
2000
1000
0
1986
1991
1996
2001
2006
2010
Årtal
Förbundsstyrelse år 2011-2013
Förbundsordförande Birgitta Kronberg
Vice ordförande Bo-Henry Simell
Styrelsemedlemmar: Monica Bäckström, Ulla-Maj
Storsjö och Tor Wernér
Suppleanter: Gunnel Cederberg och Sture Söderlund
Förbundets personal
Verksamhetsledare Sonja Londen
Kanslisekreterare/Vi hörs redaktör Gita Lindholm
Kursplanerare Nora Strömman
Bokförare (10%) Jim Lindgren
NHS intressepolitisk sekr (25%) Cilla Schroeder
Förbundets förbundskongresser:
Att höra … 14-16 september 2007 i Karleby.
Bättre ljudmiljö! 17-19 september 2010 i Åbo.
Kommande förbundskongress
8-10 november 2013 i Dickursby, Vanda.
00100 Helsingfors
Telefon: 09 66 33 92
Telefax: 09 684 63 11
Hemsida:
www.horsel.fi

Läs mera - Svenska hörselförbundet rf

Transcription

Similar documents

TIDNINGEN FÖR UNGA MED HÖRSELSKADA

Läs mera - Svenska hörselförbundet rf

Verksamhetsplan 2014-2015.pages - Svenska OCD

Miljöförbundet stoppar fakturor

Stadgar - IKIR Iransk & Kurdisk Integrations Riksförbund

dom i målet mot sven-gunnar samuelsson