Tema: drogrelaterade mord - Svenska Narkotikapolisföreningen

Transcription

Tema: drogrelaterade mord - Svenska Narkotikapolisföreningen
SVENSKA
POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT
Nr 4/2011
Tema: drogrelaterade mord
Brottsdrivande processer vid narkotikamissbruk
SNPF-utbildningar når tusentals människor årligen
Vad bör ändras i narkotikalagstiftningen?
Narkotikahundar söker efter droger i skolan
INNEHÅLL
Ordföranden har ordet......................................................................... 2
Svenska
Narkotikapolisföreningens
Tidskrift
ANSVARIG UTGIVARE:
Mika Jörnelius
CHEFREDAKTÖR:
Gunnar Hermansson
REDAKTIONSKOMMITTÉ:
Christoffer Bohman (CB)
Gunnar Hermansson (GH)
Jonas Hartelius (JH)
Lennart Karlsson (LK)
ADRESS:
SNPF:s Tidning
Polismyndigheten i Västra Götaland
LKP – NarkR
Box 429
401 26 Göteborg
Telefon: 070-751 53 71
Webb: www.snpf.org
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS
ANNONSAVDELNING:
c/o Mediahuset i Göteborg AB
Marieholmsgatan 10
415 02 Göteborg
Telefon: 031-707 59 55
Fax: 031-84 86 82
[email protected]
MEDLEMSKAP 200 KR PER ÅR
Ansökan om medlemskap inges till
styrelsen Svenska Narkotikapolisföreningen;
Box 429, 401 26 Göteborg
Tel: 010-562 83 53.
Ansökan via hemsidan www.snpf.org
Postgiro SNPF 63 73 06-2
Info från styrelsen................................................................................ 3
Redaktörens spalt................................................................................ 3
Inbjudan till utbildningskonferensen 2012........................................... 6
Tema: Drogrelaterade mord
Mördad för en medicinburk................................................... 10
Narkotikarelaterat mord på 17-åring..................................... 14
Drogrelaterat våld – hur vanligt är det?................................. 15
Valiummordet på skoltoaletten.............................................. 18
Steroidrelaterat mord i Norge................................................ 22
Brottsdrivande processer vid narkotikamissbruk............................... 26
Dopingmaffian i Norge....................................................................... 30
Effektiva utredningar.......................................................................... 34
SNPF-utbildningar når tusentals människor årligen.......................... 38
Utökat förverkande............................................................................ 46
Rättsrutan.......................................................................................... 50
Info från SKL...................................................................................... 51
Notiser: Världen runt....................................................................... 54
Landet runt........................................................................ 55
Vad bör ändras i narkotikalagstiftningen?.......................................... 58
Låt forskare bedöma farligheten!....................................................... 61
Narkotikahundar söker efter droger i skolan...................................... 64
Oslopolisen har fyra års erfarenhet av narkotikahund i skolan.......... 66
Korrumperade smärtkliniker stängs i Florida..................................... 69
Operation Pangea – samordnad internationell insats
mot olagliga och förfalskade läkemedel............................................. 72
Boktips.............................................................................................. 76
Krysslösning 3-11 samt Stipendierutan............................................. 78
Kryss 4-11......................................................................................... 80
Haralds Gym
I 30 år har Harlads Gym varit en mötesplats för Norges
starkaste män. Här har många av de mest aggressiva
bakmännen i den norska dopingtrafiken tränat. Här
får de vara i fred och här tas inga dopingtester.
Innehavaren till Haralds Gym, Harald Skjöldt, säger
till DN att han inte blandar sig i vad hans medlemmar
håller på med. Haralds kollega Geir Borgan Paulsen,
som är instrultör på gymmet och den bäste norske
bodybuildern genom tiderna, är dömd för smuggling
och innehav av AAS. Senaste gången var 2009. Geir
Borgan Paulsen säger till DN att anabola steroider är
något alla använder. Det sker på gymmen överallt.
Tullen och Oslopolisen gjorde i september i år efter
tips ett tillslag mot kosttillskottsbutiken Body and
Mind. Där beslagtogs 2000 tabletter och mellan 500
och 1000 AAS-ampuller. Innehavaren erkände att
preparaten var för hans eget bruk och i oktober blev
han norsk mästare i bodybuilding. Han tävlade för
Haralds Gym.
ADRESSÄNDRING:
Via www.snpf.org eller e-posta till
[email protected]
MANUSSTOPP:
25 januari 2012.
Utgivning v.10, 2012. Skicka in bidrag
och bilder i god tid före manusstopp till
[email protected]
OMSLAGET:
Narkotikamissbruk resulterar
ibland i ond, bråd död.
U
nder samlingsrubriken Dopingmaffian publicerade den norska dagstidningen Dagens Næringsliv,
DN, (motsvarande Dagens Industri DI i Sverige),
en serie artiklar med början den 29 oktober 2011.
Journalisterna Knut Gjernes och Lars Backe Madsen
har under flera månader kartlagt den illegala handeln
med anabola steroider, AAS, och andra preparat som
ingår i kroppsbyggarmiljön.
De har kommit fram till att omsättningen av anabola steroider och andra olovliga dopningspreparat
har exploderat. Marknaden växer snabbare än narkotika och enligt en uppgift från det norska Tollvesenet
uppskattas 150 000 personer vara brukare av anabola
steroider i Norge.
En undersökning från Syddansk Universitet i Århus
som DN tagit del av, visar att 150 000 danska män
mellan 15 och 60 år använder eller kan tänka sig börja
bruka AAS. Här finns ett mörkertal i studien och siffran kan därför vara högre.
I hela Skandinavien kan antalet AAS-missbrukare på
goda grunder uppgå till 500 000 personer. Om var och
en av dessa spenderar mellan 2000 och 20 000 kronor
om året på anabola steroider och andra dopningsmedel, skulle omsättningen bli mellan 1 miljard och 10
miljarder kronor. En svindlande summa.
Doping är mer lukrativt än narkotika och norska
30
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2011
Åkessons Tryckeriaktiebolag
Box 148, 361 22 Emmaboda
Telefon. 0471- 482 50
UTÖKAT FÖRVERKANDE
– ett effektivt verktyg
ber i år cirka 2,2 miljoner
kronor. I beslag inför kommande rättegångar väntar ytterligare
sökningsledare för Operation Liquid, informerade
nit nya värden i livet och slutat. Andra yngre förmågor
en dryg
har tagit över och de smugglar nu billiga råvaror
från miljon.
Kina med enorma förtjänster.
Sidan 46-47
En successiv utvidgning av förverkandeinstitutet har
pågått sedan revisionen av strafflagen 1948, då mer
allmänna regler om förverkande infördes, fram till
idag. I äldre rätt fanns endast vissa speciella bestämmelser avseende förverkande av egendom. Tanken att
det inte ska löna sig att begå brott var framträdande
i förändringsprocessen. Under 1980-talet var det vinsterna från ekonomisk brottslighet och hoten från den
organiserade brottsligheten samt den internationella
narkotikahandeln som drev utvecklingen vidare tillsammans med Sveriges inträde i EU.
Begreppet Follow the money är en strategi som växt
fram och etablerat sig i allt fler länder under senare år.
Ur ett internationellt perspektiv har Sverige legat efter.
Att endast fokusera på att binda en person till ett brott
och sedan enbart straffa honom har ifrågasatts. Att
även slå mot drivkraften bakom brottet, pengar och
annat utbyte, anses effektivare. Tanken är att om det
blir svårare att tjäna pengar på brott eller att kunna
behålla utbyte av brottslig verksamhet, ska drivkraften
att vilja bli kriminell minska. En förutsättning för att
denna tillgångsinriktade strategi ska kunna fungera är
naturligtvis möjligheten för myndigheterna att kunna
förverka utbyte av brottslig verksamhet.
YCkeri
tr
liC
Ärende Adam
Adam greps när han skulle leverera 1 kg amfetamin som
bar31
med sig i en ryggsäck. Han dömdes senare för
införsel av 62 kg amfetamin. Under spaningen kunde
man konstatera att Adam bodde i en nybyggd bostadsrätt och att han inte arbetade. Han ofta var ute och
körde med sin motorcykel och ibland med sin vattenskoter. Tillgångsutredningen som bestod av drygt 150
sidor visade att Adam saknade inkomst. Trots detta
ägde han två motorcyklar, en nyare Harley Davidsson
och en relativt ny KTM, en tre år gammal VW Passat,
en vattenskoter och en motorbåt. Hemma hos honom
hittades en tjockare guldlänk som värderades till 112
000 kr. Domstolen förverkade alltsammans förutom
bostadsrätten som var belånad till fulla värdet, totalt
värde av det förverkade var 647 000 kr.
han
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2011
Ärende Ceasar
Ceasar låg bakom en överlåtelse av 1 kg amfetamin
och i en gömma hittades ytterligare 1 kg Av samma
preparat. Han kunde bindas till båda på grund av
bland annat teknisk bevisning. Vid gripandet bar
Ceasar en tjock guldlänk och en Rolexklocka i guld,
vilka båda beslagtogs. Vid husrannsakan i bostaden
anträffades 335 000 kr. Tillgångsutredningen visade
att Ceasar i stort sett saknade inkomst, detta trots att
han drev en krog. Kontanter och föremål förverkades,
värdet var större än vad försäljning av narkotikan hade
inbringat.
Ärende David
David greps med omkring 50 gram amfetamin och vid
husrannsakan anträffades 96 000 kr i kontanter. David
som saknade egna inkomster påstod att en kamrat
som köper och säljer skrot hade bett honom förvara
pengarna. Domstolen fann det som klart mer sannolikt
att pengarna hade sitt ursprung i brottslig verksamhet
varför de förverkades. Värdet på narkotikan uppgick
till omkring 10 000 kr på ”gatunivå”.
Q
Ärende Bertil
Bertil greps när han besökte sin gömma innehållande
omkring 3 kg amfetamin. I en av hans tidigare gömmor
anträffades 400 gram amfetamin. Under spaningen
kunde konstateras att Bertil brukade flera olika fordon,
bland annat en motorcykel som inte var skriven på
I ärende Adam förverkades en vattenskoter, en Harley
Davidson och en guldlänk värd 112 000 kronor.
Foto Polisen Göteborg
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2011
47
Åkesson
MilJöMÄ
kt
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 4-2011
Utökat förverkande
Den stora skillnaden mot tidigare lagstiftning är möjligheten att vid viss allvarlig brottslighet förverka utbyte,
inte endast av ett visst konkret brott utan även utbyte
från en brottslig verksamhet som inte är närmare preciserad. Det innebär att föremålet som ska förverkas
inte behöver ha en direkt knytning till det brott som
den misstänkte dömts för. Det är alltså möjligt att förverka till exempel en guldkedja och en motorcykel från
en person dömd för försäljning av narkotika även om
det inte kan bevisas att just de föremålen anskaffats av
inkomster från just detta brott. Det är viktigt att tänka
på möjligheten att förverka under hela ärendets gång,
eftersom även föremål som inte ägs av brukaren kan
förverkas. Det kan till exempel handla om ett fordon
som är skrivet på någon annan än den som brukar det.
Dokumentation om vem som använder fordonet är då
givetvis viktigt.
Rent praktiskt är det polisen som tar egendomen
i beslag. Det kan vara lös egendom som kontanter,
klockor, smycken, fordon. Men även fast egendom
som fastigheter, bostadsrätter eller annat är möjligt att
ta om hand. Parallellt med brottsutredningen görs en
så kallad tillgångsutredning där personens ekonomiska
förhållanden noggrant kartläggs. Denna omfattar förutom synliga tillgångar även så kallade dolda tillgångar
och tillgångar som överlåtits till närstående eller andra
personer, till exempel så kallade målvakter.
Vid rättegången yrkar åklagaren egendomen förverkad. För att ett förverkande ska få ske är det tillräckligt
att det framstår som klart mer sannolikt att egendomen
utgör utbyte av brottslig verksamhet, än att så inte är
fallet. Vilken brottslighet det kan tänkas vara behöver
åklagaren inte bevisa. Vad som allmänt sett talar för
att viss egendom utgör utbyte av brottslig verksamhet
är att tillgångarna framstår som orimliga med hänsyn
till innehavarens reella möjligheter att anskaffa dessa.
Dyra kapitalvaror som hittas hos någon som saknar
inkomst kan exempelvis tyda på att de inte åtkommits på laglig väg. Samma gäller om dyrbar egendom
honom. Han var sysselsatt med att renovera sin villa
och arbetade i eget byggföretag. Han saknade i stort
sett inkomst men fick ändå in relativt stora summor
på sitt bankkonto. Vid ingripande mot honom hittades
bland annat klockor och guldsmycken till ett värde
av omkring 260 000 kr och 17 000 kr i kontanter.
Vid rättegången beslöt domstolen att halva värdet av
Bertils villa samt annan egendom skulle förverkas,
totalt 940 000 kr.
s
r
46
Några av många ärenden…
polisen i Norge och även Danmark om de norska och
danska förbindelserna som fanns i Operation Liquid.
Kraftfullare lagstiftning
Möjligheten att förverka utbyte av brottslig verksamhet har funnits sedan länge. Det har dock varit ett
trubbigt och ganska kraftlöst instrument eftersom det
endast har avsett bevisad, specifik brottslighet. När
man tidigare tog kontanter eller värdeföremål i beslag
från personer som gripits för till exempel försäljning av
narkotika, slutade det ofta med att det återlämnades.
Problemet var att det var svårt att bevisa att just det
som beslagtagits var utbyte av narkotikaförsäljning.
Sedan den nya förverkandelagstiftningen trädde i kraft
1 juli 2008 har möjligheten att komma åt vinster från
brottslig verksamhet avsevärt förbättrats.
Bakgrund
ISSN 1101-6817
Sidan 30-31
Förr smugglade säljarna in färdiga preparat från utlandet. Numera färdigställs tabletter och injektionspreparat i Norge i olika s.k. ”undergroundlaboratorier”,
som ofta är i köket i en vanlig bostad. Man har sina
egna etiketter och varumärken på preparaten.
Råvaran till anabola steroider köps från leverantörer i Kina, ofta i Shanghai och Hongkong.
De koncentrerade substanserna i pulverform transporteras först till Storbritannien, eftersom det är
enklast och minst kontroll. Därifrån sänds det ofta
till postboxar i Sverige, som innehas av norrmän eller
tullen har beräknat att förtjänsten av AAS som är tillsvenskar som man samarbetar med. Den vidare transDiskussion om lagskärpning efter artikverkade i Norge av pulversubstans från Kina är fyra
porten/smugglingen till Norge sker med t.ex. varubigånger högre än normala förtjänster på heroin och
larna om Dopingmaffian
lar, båtar eller vattenscootrar.
kokain, 20 gånger högre än amfetamin och 40 gånger
Den norska lagstiftningen tillåter bruket av anabola
De som framställer färdiga preparat i Norge har
högre än för hasch.
steroider och innehav för eget bruk. Diskussioner om
helt lagligt och ofta från USA, skaffat sig all nödväntotalförbud, liksom i Sverige, har diskuterats i tio år.
dig utrustning, som glasampuller, kapsyler och annat
Politidirektoratet förklarar för DN att man
utgått
Steroidhandeln har länge varit ohotad.
förpackningsmaterial med mera.
påstås
ha förvärvats mot kontant betalning och kvitto
från Kripos statistik när man beslutat om åtgärder
mot handlingar saknas som styrker köp eller
I Sverige avslöjades 2009 ett stort nätverk som
Dagens Næringslivs journalister har skaffat sig en god
eller andra
dopingtrafiken. Det är den enda överblick man
har av
smugglade in och sålde anabola steroider över hela laninblick i den norska dopingmaffian genom att bland
försäljning.
problemet.
det. Utredningen gick under namnet Operation Liquid,
annat intervjua ett antal personer som ingått i den
På Justitiedepartementet i Norge är man också
eftersom färdigblandad injektionsvätska smugglades
illegala hanteringen. En av dem har använt steroider
Inte vid alla brott
förvånad över den information som DN presenterat
till Sverige i halvlitersflaskor från en huvudman i
sedan han var tonåring och hållit till på den legendaUtökat
förverkande kan inte användas vid all typ av
om
Dopingmaffian.
På
departementet
har
man
också
Spanien. I Umeå färdigställdes AAS-ampuller för
riska träningsstudion Haralds Gym i centrala Oslo.
brottslighet. En förutsättning är att någon döms för ett
utgått från Kripos ståndpunkt i dopingfrågan.
distribution till grossister i olika delar av landet. Den
Mannen berättade att han tidigt började sälja prepaså kallat
Med tanke på det som nu kommit fram verkar
manförverkandeutlösande brott. Brottet ska vara
mycket omfattande utredningen i Sverige visade också
raten och byggde efterhand upp en egen försäljningsTEXT: BJÖRN EKSTRÖM
avhårdare
beskaffenhet att kunna ge utbyte, alltså ge eller ha
vara villig att på nytt diskutera och pröva en
att en del av steroidampullerna skickades till olika
organisation med 150 anställda. Han försåg ett stort
KRIMINALINSPEKTÖR, Narkotikaroteln i Göteborg
möjlighet att ge en ekonomisk vinst. Det gäller vidare
lagstiftning mot den illegala handeln och missbruket
mottagare i Norge och att en av de norska kontakantal gym med anabola steroider.
brott
som
är särskilt angivna eller har sex år i straffav
anabola
steroider.
Q
terna stod mycket nära huvudmannen i Spanien.
När mannen tillfrågades av DN varför han aldrig
skalan. Bland listan på de brott som är särskilt angivna
blev avslöjad, svarade han att polisen inte ville efteråterfinns bland annat narkotikabrott (normalgraden),
i Västra Götaland har den nya förverkandelagen blivit ett naturligt
forska. – De använder ju själva, annars hadePå
jag länsnarkotikaroteln
blivit
intresse
dopningsbrott (normalgraden), narkotikasmuggling
Gunnar Hermansson
tagen, Mannen påstod att han sålt steroider till
poliser
inslag
i arbetet. I varjeSvalt
ärende
läggsfrån
storkriminalpolitisentralen
kraft på att hitta tillgångar och att försöka få
(normalgraden) samt olovlig befattning med narkotiKRIPOS
i Norge
flera gånger.
dessa förverkade. Under
2010 förverkades
omkring 2 miljoner kronor och fram till septemkaprekursorer
(normalgraden).
Efter 15 år i den lukrativa branschen har han nu funChefsåklagare Marina Amonsson, som var förunder-
Norska bakmän styr stora internationella dopingligor.
Förtjänsten är skyhög.
PRODUKTION OCH TRYCK:
4/11 Årgång 24
Vilka vägar smugglas steroiderna till
Norge?
Dopingmaffian i Norge
Hon kallade norsk och dansk polis till ett möte genom
Europol för att samarbeta i ärendet
Danmark skickade både tull och polis till mötet,
men från Norge kom bara en tullare. Den norska
polisen hörde inte av sig och Marina Amonsson har
heller ingen information om att norsk polis har agerat
i ärendet.
DN har kontaktat kriminalinspektör Gordon Pettersson, som är utredningsledare i Kripos. Han säger att
Kripos inte har någon överblick över aktörerna i norsk
dopingtrafik. – Doping har inte varit ett prioriterat
område i Kripos, det är sant, säger han.
Föra sommaren arrangerade Rikskriminalpolisen
i Sverige en dopingkonferens på Ålandsfärjan. Det
gjordes i samarbete med Interpol och det var därför
naturligt att Rikskrim inbjöd sina norska kollegor i
Kripos. Men ingen från Kripos önskade delta i mötet,
enbart norska tullen.
Enligt Gordon Pettersson har Kripos ingen handlingsplan för att bekämpa dopingkriminalitet.
Man förhåller sig till de direktiv som kommer från
Politidirektoratet och där nämns inte doping.
Den norska tullen arbetar aktivt mot AAS-smuggling
och även lokala polisenheter gör beslag. Uppgifterna
skickas in till Kripos som upprättar den nationella
beslagsstatistiken. Under de senaste tio åren ser det ut
som om dopingbeslagen efterhand har minskat i både
antal och storlek. De norska siffrorna visar en utveckling som är helt motsatt den i Sverige, där man sett en
stadig ökning under tio år.
Förklaringen ligger i att Kripos av någon anledning inte registrerar beslag av AAS i pulverform, utan
endast färdiga tabletter och ampuller. I praktiken är
det insmuggling av AAS-pulver som ökat allra mest.
3
09
en
s n U M M e r 3 41
svenska narkotikapolisföreningen 4-2011
1
Ledaren
Den statliga utredningen Narkotikakommissionen som
för 10 år sen lämnade sin rapport Vägvalet ställde frågan på sin spets om vilken väg Sverige skulle välja för
framtiden. Det blev en enighet kring att fortsätta med
den restriktiva hållningen, men den krävde samtidigt
en rejäl upprustning. Mobilisering mot narkotika blev
ett svar. Tyvärr gavs lite eller ingen egentlig anvisning
i utredningen om hur rättsväsendet skall förhålla sig
eller utveckla sin verksamhet. Den representation som
fanns i den utredningen från rättsväsendet visade sig
alltför svag och besatt inte erforderlig kompetens för
att lyfta de frågor som krävdes för att hitta en kvalité
i polisens strategi för framtida narkotikabekämpning.
Den lama slutsatsen blev att det skulle skötas internt
inom ramen för den egna inspektionsverksamheten med
den förväntningen att det skulle leda till förstärkning
av den anslagna vägen med restriktiv hållning och en
upprustning. Det blev en inspektion som vände på ett
antal stenar. Inget att anmärka mot det arbetet, men
när sen inspektionsrapporten redovisats lär den enligt
initierade källor ha genomgått en putsning på högre ort
för att undvika att obehagliga sanningar kom i dagern i
den variant som slutligen blev offentlig.
Det bidde en tumme, för sen har det inte direkt
gått framåt utan under tiden efteråt har arbetet mot
narkotikamiljöerna sakta men säkert monterats ned.
Kvarstående fokus har legat mest mot den grova organiserade narkotikabrottligheten och den balans i verksamheten som krävs för att nå effekt, med relevanta
och verkliga spaningsinsatser i de lokala och regionala
narkotikamiljöerna, är mer eller mindre utplånad. Att
upprätthålla det tidigare arboristiska perspektivet och
förhållningssättet mot strategiska narkotikadistributörer var en framgångsfaktor och en av grunderna till
att narkotikaproblemet i Sverige var mer begränsat än
i många andra länder. Narkotikabrott är ett strategiskt
brott och initiativbrott för polisen och lämnas det rätt
möjligheter att hålla uppe initiativet i brottsutsatta
områden så blir det polismännen som får åtnjuta den
klassiskt ärligt förtjänta respekten. De som vill glida
fram på den oförtjänta kriminellas variant av respekt får
finna sig i att komma till korta.
För den som okritiskt tror på det man ser i narkotikastatistiken kan man förvillas till en bild av polisär
framgång med infångandet och lagföring av den som
dristar sig till att sälja narkotika. Det är säkert rätt
gärningsmän som döljer sig bakom en del av siffrorna,
men de har inte hamnat där av den anledningen att poli-
2
svenska narkotikapolisföreningen 4-2011
ser sett dem sälja narkotika eller på annat sätt lyckats
bevisa det.
Det har i denna spalt upprepat varnats för att vi förlitat oss alltför mycket på den imaginära framgången det
blir när den förmodade innebörden i beslaget av en viss
mängd narkotika med automatik speglar innehavarens
frekvens med överlåtelser som grund för straffvärdet.
Förnöjsamt har vi slickat i oss av framgången och riktigt
bekvämt har det varit. Så helt plötsligt kommer Högsta
domstolen farande och sätter ner foten, man har tröttnat på att vi inte lyssnat på deras varningar. HD har
genomskådat förhållandet, tröttnat på slappheten i bevisinhämtningen och kräver numer en verklig bevisning på
de omständigheter som gör att någon skall kunna dömas
till ett grovt narkotikabrott. Underrätterna har följaktligen inget annat val, om särskild bevisning saknas, än att
som i ett fall ge den som tidigare hamnat över 2 år en
annan påföljd som exemplet i Hovrätten med skyddstillsyn med särskild behandlingsplan för en som hade 400
gram amfetamin hemma. Tingsrätten hade strax innan
HD:s nya synsätt dömt denne sen många år notoriske
narkotikalangare till 2 år.
Det här får inte innebära att rättsväsendet drabbas av
misströstan och handlingsförlamning nu när mycket vänts
upp och ner i förutsättningarna även för insatserna mot
den grova brottsligheten. Istället är det nu ett momentum för nya tag nu när vi vet vilken bevisning som krävs.
Incitamenten och förutsättningarna är flera. Det finns
lämpligt nog på plats en vetenskaplig studie, Polisens
arbete med narkotika, som kan lägga den vetenskapliga
och beprövade erfarenheten som grund i ett utvecklingsarbete. Det saknas inte anledning att hoppas och tro att
Rikspolisstyrelsen redan är i färd med att plocka fram
arbetet med Polisens Narkotikastrategi ur den malpåse
den så snöpligt hamnade i för snart fyra år sen då ekonomin stretade emot. Svenska Narkotikapolisföreningen
är beredd att delta i ett utvecklingsarbete. Allmänheten
har rättmätigt höga förväntningar på polisen vad gäller
narkotikabekämpningen och nu är det verkligen tid för
att öppna auktoriserad verkstad. Det är påkallat av ett
annat ytterst påtagligt skäl. Prognosen ur en annan färsk
statlig utredning säger att innan år 2020 har antalet
tunga narkotikamissbrukare i Sverige ökat från dagens
29000 till 46000.
Tillgången på narkotika skall minska och färre skall missbruka, det är ett uppdragsmål värt att påminna om. n
Anders Stolpe
Vice ordförande i SNPF
Info från styrelsen
E-POSTADRESSER EFTERLYSES
Styrelsen har beslutat att utskick/inbjudningar till er medlemmar i fortsättningen skall göras via e-post så långt det är möjligt.
Anledningen är att få bort en onödig pappershantering samt en
onödig kostnad.
Detta ställer krav på dej som medlem att förse oss med
din aktuella e-post adress. Om du redan genom adressändring eller vid ansökan om medlemskap angett en e-postadress
som fortfarande är aktuell, så sitter du lugnt i båten. Vi har också
för avsikt att själva aktivt söka e-postadresser till er medlemmar i
den mån vi hinner.
Redan inbjudan till konferensen 2012 samt inbetalningsavisering
till medlemsavgiften 2012 kommer att skickas ut via e-post. Det
återstår några medlemmar som vi inte kommer att hitta e-postadresser till och ni kommer att få ett brev hem med inbjudan och
inbetalningsavisering, men också en vädjan till er att förse oss
med aktuell e-postadress.
Gör så här:
Skicka ett mail till vår mailbox från er aktuella mailadress, uppge
medlemsnummer (står baktill på adressetiketten på tidningen)
samt din postadress så vi säkert hittar dej i våra register. Vår
mailadress är: [email protected]
Stort tack för hjälpen!
Styrelsen
Extra tidning på temat Läkemedelsmissbruk
– det dolda missbruket
Sedan några veckor finns höstens specialnummer av SNPFtidningen att läsa i sin helhet på vår hemsida.
Denna tidning distribueras även detta år endast till de företag
och organisationer som stödjer SNPF genom annonsering i tidningen.
God jul
och
Gott Nytt
År
Redaktörens
spalt
När jag skriver dessa rader i slutet av
november är det fortfarande några
veckor kvar till jul. Jag inser nu att
detta ”julnummer” av vår tidning
avviker en hel del från julens traditionella budskap.
Icke desto mindre vill vi förmedla
en mörk sida av vardagen som ger
sig tillkänna då och då och orsakar
stora rubriker i dagspressen. Men det
positiva med tillvaron nu är att det är
advent med tända ljus och myspys.
Styrelsen spikade i början av
december innehållet i nästa års utbildningskonferens i Göteborg. När juloch nyårsfirandet är över, är vi också
klara att ta emot era anmälningar.
Följ anvisningarna här intill om
att förmedla er e-postadress till oss
för att förenkla utskick och reducera
kostnader,
SNPF utbildar och informerar.
Detta varumärke börjar bli välkänt och sammantaget utbildar
Narkotikapolisföreningen flera tusen
unga och vuxna varje år. Om detta
kan ni läsa mer här i tidningen.
Att SNPF informerar syftar också
till stor del på tidningen och dess
innehåll. Ambitionen är att innehållet i texterna, åtminstone till en del,
ska ge kunskap som medlemmarna
ska ha nytta av i arbetet och som kan
vara värdefullt för alla övriga läsare
att känna till.
Varje gång jag pratar med någon
av er som arbetar med narkotikaärenden, får jag höra nyheter som
är intressanta att förmedla även till
andra.
Jag har vädjat förut och jag vädjar
igen. Dra dig inte för att skicka in
information till oss i någon form. Vi i
redaktionen är enbart tacksamma för
det. Tidningen är till för er och ett
forum i kampen mot droger.
gunnar hermansson
070-751 5371
svenska narkotikapolisföreningen 4-2011
3
Bilder från tidigare utbildningskonferenser i Göteborg
6
svenska narkotikapolisföreningen 4-2011
Inbjudan
till Svenska Narkotikapolisföreningens
26:e utbildningskonferens och årsmöte
den 4-6 maj 2012 i Göteborg
Nu är det dags att boka in helgen 4-6 maj 2012 för SNPF:s utbildningskonferens
och årsmöte på Hotel Gothia Towers/Svenska Mässan i Göteborg.
De senaste åren har våra utbildningskonferenser varit fullbokade, så vänta inte med
din anmälan och inbetalning av avgiften. Först till kvarn gäller som alltid.
Du kan efter nyår anmäla dig på www.snpf.org
Logga in på Medlemsinfo och fyll i formuläret.
Inbjudan med anmälningstalong skickas också ut per e-mail
eller brev till SNPF:s medlemmar i början av 2012.
Ur programmet:
Invigningen fredag eftermiddag
Förutom sedvanliga inledningsanföranden och stipendieutdelningar, kommer vi även att fylla eftermiddagen med en spännande och intressant föreläsning. Vi återkommer på hemsidan med mer info om detta
så snart allt är spikat.
Preliminära föreläsningar lördag – söndag
Nya preparat, nya klassningar
Kemisk klassning av droger
Konsekvenser av HD:s domar i narkotikaärenden
Grundläggande om narkotika på gatan
Operativ juridik
Kriminal A systemet
Geografisk analys
Spiceärende tullen
Vad gör vi med överförskrivande läkare?
AAS-missbruk och konsekvenser
Droger inom intensivvård och farlighetsbedömningar av narkotika
Narkotikaärende utan beslag
Smart DNA-ärende
Polisens arbete mot narkotika
Ett omfattande mefedronärende
Nationella funktioner för brottsbekämpning
Håll dig uppdaterad om ev. programändringar på hemsidan
svenska narkotikapolisföreningen 4-2011
7
Drogrelaterade mord
Mördad för en medicinburk
text: gunnar hermansson
foto: polisen gävleborg
Bråk om en burk narkotikaklassade läkemedel och tre tablettpåverkade 19-åringar slutade
med ett synnerligen hänsynslöst mord på en 26-åring i Bollnäs.
U
nder hösten 2010 skakades Sverige av den omfattande mediarapporteringen om styckmordet i
Bollnäs. En 26-årig man var försvunnen och polisen
hade gripit tre unga män som misstänkta för att ligga
bakom försvinnandet och troligen också att ha dödat
mannen.
När polisen efter en månad hittar 26-åringens
huvud nergrävt i skogen väster om Bollnäs och ett par
dagar senare resten av kroppen nersänkt i en sjö på
en helt annan plats, rullas den makabra historien upp.
Hänsynslösheten och likgiltigheten i de unga gärningsmännens agerande är svår att ta till sig och som vanligt
ställer sig alla frågan: Hur kunde detta hända? Hur
kan tre mentalt friska ungdomar bete sig så utstuderat grymt som de gjort i detta fall? Ingen av pojkarna
led av en konstaterad psykisk störning vid tiden för
mordet, men alla missbrukade droger, huvudsakligen
sömnmedel och lugnande medel tillsammans med opiatläkemedel. Dessa preparat har en väldokumenterad
avhämmande effekt på centrala nervsystemet, vilket
tar bort alla spärrar och hämningar. I en situation med
uppiskad aggressiv stämning kan då precis vad som
helst hända.
Bakgrund
26-årige Christian flyttade från Västerbotten till Bollnäs
i februari 2010. Han var narkotikamissbrukare men
hade börjat trappa ner. Med föräldrarnas hjälp skulle
han få påbörja en behandling vid SelfHelp-kliniken i
Söderhamn. Han besökte kliniken för ett första samtal fredagen den 27 augusti och skulle återkomma på
måndagen efter helgen för att påbörja behandlingen.
Men under natten till lördagen skadade han sig illa i
käken vid en mopedolycka och fick kodeinpreparat
mot smärtan. Han började missbruka igen och behandlingen blev inte av.
Ett par dagar senare lärde han känna Johan, som
också missbrukade och sålde narkotiska tabletter.
Den 7 september var Christian och Johan i Arbrå
i ett tablettärende och de blev inblandade i ett bråk
med en tredje person. Senare under dagen när Johan
i upprört tillstånd kommit tillbaka hem till Bollnäs,
saknade han en burk med ett 40-tal tabletter som enligt
honom själv innehöll Nitrazepam, Zopiklon, Iktorivil
och ytterligare ett par andra sorters bensodiazepiner.
Burken kan också ha innehållit centralstimulerande
Ritalintabletter.
Johan var lite förgrymmad på Christian efter händelsen i Arbrå och han misstänkte direkt att Christian
hade tagit tablettburken eftersom ingen annan hade
haft möjlighet att göra det.
Johan ringde sin vän Andreas som kom hem till
Johan. De diskuterade Christians stöld av pillerburken och bestämde sig för att leta upp honom och
ställa honom mot väggen. Beväpnade med varsin hammare gick de till Christians lägenhet, men han var inte
hemma. De bankade på dörren med sina hammare
och slog sönder brevinkastet innan de gick tillbaka till
Johans lägenhet. Andreas ringde sin kompis Dennis
som skulle komma senare.
Misshandel under tablettpåverkan
slutade med mord
Här i gropen hittade polisen Christians huvud en månad efter
mordet.
10
svenska narkotikapolisföreningen 4-2011
Johan och Andreas tog några narkotikaklassade tabletter och tittade på en film. När Johan gick ut för att
köpa cigaretter stötte han på Christian utanför lägenheten. Christian följde med in och Johan frågade direkt
Drogrelaterade mord
efter tabletterna. Christian nekade och fick då ett hårt
knytnävslag i ansiktet. Andreas, som satt i soffan, reste
sig och utdelade också ett hårt slag mot Christians
huvud och han föll till golvet. De fortsatt slå honom
med knytnävarna och muddrade honom. Då hittade de
ett rör med Citodontabletter som de tog hand om.
När Dennis i detta skede anlände gav han sig direkt
på den liggande Christian med sparkar mot huvudet
och den aggressiva stämningen steg.
Johan tog fram en hammare och slog Christian i
huvudet och på armar och ben. Christian kläddes av,
händer och fötter tejpades och han fördes till badrummet. I badkaret spolade de iskallt vatten på honom tills
karet var fullt. Misshandeln med tillhyggen fortsatte,
han fick en trasa i munnen och huvudet trycktes ner
under vattnet flera gånger. Johan tog en kniv och
hotade döda Christian.
Vid något tillfälle under tortyren ska Christian ha
erkänt att han tagit pillerburken och att den fanns i
hans lägenhet. Två av de 19-åriga gärningsmännen
gick med Christians nycklar till hans lägenhet för att
leta. Det visade sig senare att de rivit ur skåp, vält
möbler och ställt till stor oreda, men de hittade ingen
tablettburk.
När de kom tillbaka utan tabletter steg ilskan och de
började nu i tur och ordning sticka och hugga Christian
med kniven tills han avled. Alla tre har lämnat olika
versioner och skyller på varandra. Den rättsmedicinska
obduktionen har påvisat ett stort antal skador på kroppen, och mer än 30 av dem är orsakade av kniv eller
liknande. Förutom en stor skärskada i halsen var flera
skador i bröstkorg, hjärta och lungor dödande var för
sig. Christian hade utsatts för ett besinningslöst våld.
De förpackade Christians kropp i soppåsar och väntade in ett bra tillfälle under natten då de bar ut kroppen i bilen.
De körde västerut, förbi Arbrå, till en plats i skogen där Christians kropp skulle grävas ner. Men först
skiljde de huvudet från kroppen med spaden. Tänderna
slogs ut och samlades upp och allt detta gjordes för att
försvåra identifiering.
Under tiden dessa makabra scener utspelade sig i
mörkret i skogen, lyste de upp genom att turas om att
filma förloppet med mobilkamera. Filmerna raderades
efteråt men återskapades av polisen och blev avgörande bevisning. Kroppen gömdes under ris och huvudet
grävdes ner efter att de eldat på huvudet.
Natten därpå återvände Dennis och Andreas för att
flytta kroppen och gömma den bättre. De hade berättat för en annan jämnårig kamrat om den förra nattens
händelser och kamraten hade visat dem en båt som de
kunde använda för att sänka kroppen i sjön Lill-Nien
norr om Bollnäs.
Dennis och Andreas tog fram kroppen men hittade
inte huvudet. För att lättare få ner kroppen i plastsäckar högg de av armarna. På vägen till sjön stannade de vid en ödslig grillplats och försökte elda upp
kroppen utan att lyckas. På den platsen fann polisen
senare en tom tablettburk med etiketten Iktorivil, en
bensodiazepin som är mycket omtyckt av missbrukare.
De körde vidare till Lill-Nien där de tog den eka, som
de redan dagen före tömt på vatten, och rodde ut i sjön
och sänkte kroppen.
På en ödslig grillplats försökte Dennis och Andreas elda upp
Christians kropp
Christians kropp gömdes tills vidare under en hög med grenar.
Filmade styckning av kroppen
Nu gällde det att göra sig av med kroppen och städa
undan alla spår. Dennis, som hade tillgång till bil, åkte
iväg och hämtade sopsäckar och en spade. Under tiden
städade Johan och Andreas i lägenheten.
Fixerade vid narkotiska tabletter
De tre gärningsmännen är alla tidigare dömda för
narkotikabrott och var vid tiden för brottet blandmissbrukare. De rökte cannabis, men huvudsakligen missbrukade de narkotikaklassade läkemedel och anabola
steroider. Även amfetamin har nämnts. Det var allmänt
känt i trakten att de var storförbrukare av sömnmedel
och lugnande medel och att de också sålde tabletter. De
beskrivs av utredare som fixerade vid tabletter och de
svenska narkotikapolisföreningen 4-2011
11
Drogrelaterade mord
ägnade mycket tid åt att söka lämpliga inköpsställen
på internet.
När de greps, efter ett tips några dagar efter mordet,
gjordes beslag av en tramadoltablett och en tablett
Metadon hos Johan. Han var kraftigt nerdrogad
och knappt kontaktbar. Han hade fyra olika bensodiazepiner i blodet, oxazepam (Sobril), nitrazepam
(Nitrazepam, Mogadon), klonazepam (Iktorivil) och
zopiklon (Zopiklon, Imovan). Han hade också rökt
cannabis de senaste dagarna. I Johans lägenhet fanns
ytterligare ett antal olika narkotikaklassade tabletter
som han fått på recept och de dokumenterades därför
inte av polisen.
kropp. Därför har han inget minne av vad som hände
vid den s.k. gravplatsen.
Polisen fick flera indikationer av andra ungdomar
på att psykiatrikern i Bollnäs var en flitig förskrivare
av bensodiazepiner. Man lämnade informationen till
landstinget, men den utredning som gjordes där kom
inte fram till något anmärkningsvärt!
Inga förmildrande omständigheter
Varken tingsrätten eller hovrätten fann några som helst
förmildrande omständigheter i fallet, som betecknas
som ett mycket besinningslöst knivvåld föregånget av
en utdragen tortyr av en försvarslös människa. Enligt
hovrätten var mordet av sådant slag att en vuxen person skulle ha dömts till livstids fängelsestraff. Eftersom
de bara var 19 år, Andreas hade inte ens hunnit fylla
19, bestämde hovrätten straffen till 11 års fängelse för
Dennis och Johan och 10 år för Andreas.
Fakta om Iktorivil (klonazepam)
I anslutning till grillplatsen hittades en tom Iktorivilburk.
Hos Dennis fann polisen 0,31 gram cannabis samt 10
tabletter oxymetolon och 100 tabletter metandienon
som båda är anabola steroider.
Vid ett förhör med Johan tillfrågades han om sin
befattning med olika tabletter. Han berättade att han
använt cannabis, Ritalin, Subutex och amfetamin som
han köpt av kompisar. Johan har också fått stora
mängder narkotikaklassade läkemedel som Zopiklon,
Nitrazepam, Sobril av en psykiatriker i Bollnäs. Där har
han också fått Lyrica, som är ett icke narkotikaklassat
preparat men som är populärt bland missbrukare. Vid
det senaste besöket hos denne läkare fick Johan 100
Zopiklon, 50 Nitrazepam och 50 eller 75 Sobril. Han
har också besökt en annan läkare i Bollnäs som skrivit
ut två olika antidepressiva mediciner till honom.
Under eftermiddagen den 7 september, några timmar innan Christian mördades, hade Johan petat i
sig Zopiklon, Nitrazepam och Sobril, ungefär fem
tabletter totalt. Han tog ytterligare ”en näve”, 10-15
stycken, innan de åkte ut i skogen med Christians
12
svenska narkotikapolisföreningen 4-2011
Iktorivil innehåller substansen klonazepam och ingår i gruppen bensodiazepiner.
Läkemedelsföretaget Roche i Schweiz har framställt substansen som säljs med preparatnamn som
Iktorivil, Rivotril m.fl.
Roche ligger också bakom substanserna flunitrazepam (Rohypnol) och diazepam (Valium), två
bensodiazepiner som tillsammans med klonazepam och alprazolam tillhör de mest missbrukade
benso-preparaten i Sverige och även i resten av
världen.
Klonazopam är registrerat som ett läkemedel för behandling av olika former av epilepsi. Klonazepam har också bensodiazepinernas
negativa effekter som t.ex. beskrevs i en artikel i Läkartidningen nr 28/2006 av tre läkare
med erfarenhet av läkemedelsbehandling inom
Kriminalvården:
Alprazolam, klonazepam, klordiazepoxid, diazepam, lorazepam liksom flunitrazepam har alla
beskrivits kunna öka aggressivt beteende hos
människor och ha en hämningslösande effekt.
Flera fallrapporter illustrerar paradoxala och
aggressiva reaktioner till följd av behandling med
vissa bensodiazepiner ensamt eller i kombination
med alkohol.
Drogrelaterade mord
Narkotikarelaterat mord på 17-åring
text: torgeir von essen, motgift.no
I slutet av augusti 2009 försvann 17-årige Adam Berg spårlöst. Efter åtta månader hittades
han mördad och två jämnåriga pojkar dömdes för det makabra mordet.
A
dam Berg växte upp i närheten av Stockholm.
Med en far som inte var närvarande och en mor
som missbrukade hade Adam oddsen mot sig. I tidig
ungdom började också Adam missbruka regelbundet.
Han kom i kontakt med andra likasinnade och började
sälja cannabis.
Den 20 augusti 2009 försvann Adam plötsligt. Ingen
visste var han hade blivit av. Hans mor anmälde honom
saknad till polisen, men polisen hade inga spår. Var
fanns Adam Berg?
Småknarkar
Sommaren 2009 drev Adam ”big business” och det har
kommit fram i utredningen att Adam under sommaren
sålde ett kilo cannabis. Han köpte själv på kredit och
betalade tillbaka efterhand som han fick pengar.
Det sista säkra livstecknet någon hade av Adam var
på kvällen den 20 augusti. Varför hade han försvunnit?
Var det en affär som hade gått snett eller någon som
han var skyldig pengar? Polisen startade en omfattande
utredning men stod nästan utan spår.
Ledtrådar
Först efter åtta månader blev två andra ungdomar
intressanta i utredningen, Jonny och Nico. Ingen av
dem var särskilt villig att prata och de påstod hårdnackat i förhör att de inte kände den saknade särskilt
väl. Men polisen kunde bevisa att de inte talade sanning
och man anade ugglor i mossen.
Till slut tog en polisman, som i många år haft nära
kontakt med Jonny, och frågade honom rent ut vad
som hade hänt. Jonny klarade inte av att ljuga och
berättade att Adam var dödad. Han visade också var
kroppen låg i ett skogsområde nära Bålsta norr om
Stockholm.
Brutalt mord
Det visade sig att Nico hade förmedlat cannabis till
Adam från en tredje person. Han hade levererat ett kilo
sommaren 2009 och det var planerat en ny leverans till
hösten. När de skulle avtala möte för nästa leverans,
bestämde sig Nico för att döda Adam.
Allt blev noga planerat, både tid, plats och mordvapen, en hammare. För att inte polisen skulle kunna
spåra var de hade varit, tog de ut simkorten ur sina
telefoner.
Adam, som trodde att han skulle få ta emot en ny
leverans, lurades att följa med dem ut i skogen vid
14
svenska narkotikapolisföreningen 4-2011
Bålsta. De två gärningsmännen
hade gjort upp en plan sinsemellan och då Jonny frågade Nico
var han hade telefonen, tog Nico
upp hammaren och slog Adam
i huvudet med all kraft. Adam
föll i backen med ett brak. Han
blev liggande desperat i fosterställning, medan han förgäves
försökte skydda sitt huvud med
armarna.
Nico gav sig inte och mål- Adam Bergs narkomedvetet slog han ytterligare tre tikaaffärer med två
slag med hammaren mot Adams jämnåriga
pojkar
tinning. De två gärningsmän- ledde till att han brunen var nu nergrisade av blod. talt mördades.
Adam andades fortfarande men
var inte i stånd att göra motstånd.
Nico försökte kväva honom med en påse, men han
klarade inte av att få det tätt nog för att kväva Adam.
Ett nytt hammarslag mot huvudet och den unge pojken
blev liggande livlös i skogen.
Oklara motiv
Polis och åklagare är säkra på att narkotika var en
del av motivet för dråpet, men det är oklart om de
två ungdomarna handlade på eget initiativ eller om de
handlat på uppdrag av andra. Ett helt klart motiv kommer kanske aldrig fram.
Målet kom upp i tingsrätten och pojkarna blev
dömda till 11 respektive 9 års fängelse. Hovrätten
sänkte straffen till 6 års fängelse. Nico blev också dömd
för två fall av misshandel.
En gammal bekant
För den utredningsansvarige vid våldsroteln i Västerort,
kriminalinspektör Karin Sjöstrand, blev händelsen väldigt speciell. Som aspirant för 14-15 år sedan var hon
på ett lägenhetsbråk hemma hos Nico. Han var då bara
något år gammal. 15 år senare kom hon tillbaka till
samma lägenhet.
– Jag har funderat mycket på om det är något jag
borde eller skulle ha gjort den gången för 14-15 år
sedan, säger Karin Sjöstrand.
n
Berättelsen är ett sammandrag av Karin Sjöstrands
föreläsning på SNPF:s utbildningskonferens i Örebro
i maj 2011. Den har tidigare publicerats i Norska
Narkotikapolisföreningens tidskrift Motgift.
Drogrelaterade mord
Drogrelaterat våld – hur vanligt är det?
Några gånger under årens lopp har vi här i tidningen berört frågan om våldsbrott begångna av drogmissbrukare. Det har då oftast gällt Rohypnol (flunitrazepam) och andra bensodiazepiner, men också anabola steroider. Dessa droger har en dokumenterat aggressionshöjande effekt på de flesta människor och med risk för impulsgenombrott med bl.a.
våldshandlingar som följd.
Strategiska droger
Frågan var särskilt uppmärksammad för ett tiotal år
sedan när Rohypnoltabletter var mycket vanliga på
den illegala marknaden och ett antal mord och andra
grova våldsbrott begicks av Rohypnolpåverkade gärningsmän.
Högsta domstolen avgjorde 2003 ett ärende där HD
fastslog att Rohypnol var betydligt farligare än vad
man tidigare känt till.
I domen (B-2399-03) skrev HD att ”utredningen
i målet ger tillräckligt belägg för att det förekommer
en strategisk användning av Rohypnol, dvs. medveten
användning i syfte att uppnå känslokyla och bli försatt
i en lämplig sinnesstämning för att begå brott samt att
efteråt inte minnas detaljer”.
Högsta domstolen skärpte straffvärdet väsentligt för
Rohypnol, som sedan nästan helt försvann från den
svenska marknaden.
Även anabola steroider var då liksom nu utpekade
som våldsframkallande preparat. Det fanns också flera
belägg för, eller åtminstone starka indikationer på, att
AAS har använts i strategiska syften. Sådana påståenden är alltid svåra att bevisa, men i utredningen efter
Anders Behring Breiviks attentat i Norge den 22 juli i
år, blev den strategiska användningen av anabola steroider dokumenterad, inte minst av gärningsmannen
själv.
I sitt manifest beskrev Breivik hur han byggt upp sig
fysiskt med hjälp av två olika anabola steroider. Detta
var ett led i de många förberedelser han gjorde inför
sina massmord.
Efter gripandet togs blod- och urinprov på Breivik
och analyserna visade att han hade just de beskrivna
AAS-substanserna i kroppen.
Drogutlöst våld
Den vanligaste fallen av drogrelaterat våld är de brott
som sker till följd av missbruket. Slagsmål på krogen
eller i anslutning till krogbesök, våld i hemmiljö etc.,
beror ofta på berusning av alkohol och/eller anabola steroider eller narkotiska droger som amfetamin,
kokain, cannabis, bensodiazepiner med flera. Ofta är
våldsverkarna påverkade av flera olika droger.
Vid mordet i Bollnäs, som beskrivs på föregående sidor, var gärningsmännen enligt egna uppgifter
påverkade av bensodiazepiner, preparat som tar bort
alla spärrar. Läkemedlen var till stor del utskrivna av
läkare, som så ofta är fallet. Påverkan och innehav blir
Rohypnoltabletter flödade på den illegala marknaden för
några år sedan.
då inte olagligt och heller inte nödvändigtvis dokumenterat av polisen.
Även den som missbrukar anabola steroider kan begå
spontana våldsbrott. Detta gäller särskilt för den som
tidigare visat våldstendenser och raseriutbrott. Så var
fallet med den 26-årige kroppsbyggare som i maj 2006 i
Västerhaninge knivmördade sin 12-åriga styvdotter och
våldtog och knivskar hennes 13-åriga kamrat.
Kriminell livsstil
För personer i olika kriminella gäng, där våld är en
del av vardagen, är droger också en del av livsstilen.
Med hjälp av droger som amfetamin, kokain och anabola steroider i kroppen blir jobbet som gängmedlem
enklare.
Hur vanligt är det?
Många gånger har jag fått frågan: Hur vanligt är det
med drogrelaterat våld? Finns det statistik?
Svaret har alltid varit och är fortfarande att det inte
finns någon sådan statistik.
I de fall man griper gärningsmannen inom ett par
dygn efter ett våldsbrott, finns alla förutsättningar att
hitta spår av droger i urin eller blod. Men sådana provtagningar görs inte systematiskt av polisen och därför
finns heller ingen underbyggd statistik.
Förutom att provtagningen naturligtvis tillför brottsutredningen värdefull kunskap, finns det ett samhällsintresse i att drogpåverkan vid våldsbrott dokumenteras bättre, både genom provtagning och vid förhör
med den person som är misstänkt för brottet.
n
Gunnar Hermansson
svenska narkotikapolisföreningen 4-2011
15
Drogrelaterade mord
Valiummordet på skoltoaletten
Mordet på en 16-årig elev på Bromma gymnasium i januari 2001 förövades av en bensodrogad 19-åring och upprinnelsen var ett rån av blå Valiumtabletter.
16-åringen var i akut behov av pengar och planerade
att tjäna några tusen kronor på en snabb affär genom
att sälja ett parti blå Valiumtabletter. Han hade inga
tabletter men fick kontakt med en person som kunde
sälja 500 blå Valium för 20 kronor styck. Eftersom
16-åringen inte hade några pengar att betala med,
bestämde han sig för att råna säljaren. Han berättade om sina planer för sin tre år äldre bror för att få
dennes hjälp vid rånet. Säljaren kontaktades och när
affären skulle göras upp, visade säljaren en plastpåse
med blå tabletter, samtidigt som den äldre av bröderna
visade en femhundrakronorssedel för att styrka att det
fanns pengar. Istället för att betala slet bröderna till sig
tablettpåsen med våld. De sprang därifrån och innan
de kom hem hade 16-åringen överlämnat en tredjedel av rånbytet, ca 150 tabletter, till sin äldre bror.
En stöld av 500 Blå Valiumtabletter var anledningen till att
en Valiumpåverkad torped kallblodigt sköt ihjäl den 16-årige
tjuven på en skoltoalett.
Säljaren, som blivit rånad, ringde till den kamrat som i sin tur förmedlat tabletterna till säljaren.
Kamraten lovade att skaffa tillbaka tabletterna eller
18
svenska narkotikapolisföreningen 4-2011
pengar. Han fick klart för sig vilka rånarna var och
kontaktade en storvuxen 19-åring som kunde hjälpa
till vid indrivningen. Nästa morgon träffade säljarens
kamrat den 19-årige vännen i dennes bostad i Rågsved,
söder om Stockholm. 19-åringen var då påverkad av
Valiumtabletter och han hade också tagit en ecstasytablett på morgonen. Han var med på att åka till Bromma
och ta tillbaka tabletterna eller pengar. Hotelser mot
bröderna började redan via telefon innan man tog
T-banan mot Bromma gymnasium, brödernas skola.
19-åringen hade en revolver med sig från lägenheten och
under färden satt han och lyssnade på musik. Kamraten
var nervös och pratade oavbrutet i sin mobiltelefon.
Framkomna till Bromma gymnasium träffade de den
äldre av bröderna. 19-åringen blev nu aggressiv och
genom att hota och visa revolvern fick han de 150
tabletter som den äldre brodern förvarade. 16-åringen
var på väg till skolan, medveten om vad som pågick.
Han hade redan hunnit sälja en del av de drygt 300
tabletter han haft sedan kvällen före. På skolan träffade han sin bror som var tillsammans med 19-åringen
och dennes kamrat. 16-åringen följde med 19-åringen
in på en toalett där tabletterna skulle överlämnas.
Vad som hände där är oklart men efter några minuter förvandlades skoltoaletten till en mordplats.
16-åringen anträffades död, skjuten i halsen. Troligen
har huvudet varit kraftigt bakåtböjt när det påsittande skottet avlossades, och vissa andra skador
i 16-åringens ansikte tyder på att våld har förekommit före skottet. Drygt ett hundratal tabletter
anträffades delvis upplösta flytande i toalettstolen.
19-åringen greps strax därpå och kamraten några timmar
senare. Vid analys av deras blod och urin bekräftades, att
19-åringen hade avsevärda mängder diazepam och också
MDMA (ecstasy) i kroppen. Även kamraten och den
skjutne 16-åringen hade diazepam i kroppsvätskorna.
Hela händelsen är utförligt återgiven i tingsrättens
dom. Den mördade 16-åringens bror har under förhör
uppgivit om den 19-årige gärningsmannen att
– ”han var jätteaggressiv”
– ”han verkade så orädd”
– ”han var ju så konstig i huvudet”
– ”det verkade inte som om han brydde sig”
– ”han gjorde allting öppet” (tog fram vapnet och
visade det)
19-åringen dömdes av Solna tingsrätt till 9 års fängelse. Hovrätten mildrade domen till fängelse i åtta år.
n
Gunnar Hermansson
Drogrelaterade mord
Steroidrelaterat mord i Norge
T
idigt på morgonen den 3 februari 2010 blev
26-åriga Faiza Ashraf kidnappad av en man på en
parkeringsplats vid en livsmedelsaffär i Bærum utanför
Oslo. Hon kastades ner i bagageluckan på en BMW
och fördes bort.
Faiza lyckades få fram sin mobil och ringa polisen
om att hon blivit kidnappad och låg i bagageluckan
på en bil. Hon berättade också att hon trodde att en
Shamrez Khan låg bakom kidnappningen. Hennes telefon spårades till ett visst område, men man lyckades
inte hitta vare sig henne eller bilen hon låg i.
Kidnapparen var en 26-årig kroppsbyggare, Håvard
Nyflöt, som hade fått i uppdrag av en annan man,
den 28-årige pakistaniern Shamrez Khan, att föra bort
Faiza och döda henne.
Håvard körde till en parkeringsplats på Solli, ett friluftsområde i Asker. Under vägen dit hade han stannat
och bundit samman Faizas händer med buntband. På
parkeringsplatsen i Solli tejpade han över hennes mun.
Därefter fäste han två buntband runt hennes hals och
drog åt så att hon kvävdes till döds.
Håvard packade in Faizas kropp i plast som han haft
med sig och bar in kroppen i skogen där han klädde
av Faiza. Han lade kroppen i en grop som han grävt
ett par dagar tidigare och täckte över med jord, mossa
och ved.
Harald Nyflöt försökte urskulda sitt handlande med att han
var besatt av seriehjältar som Dexter.
Hämnd för obesvarad kärlek
Shamrez Khan greps samma dag dagen misstänkt för
att vara inblandad i kidnappningen.
Håvard Nyflöt greps en vecka senare. Efter intensiva
förhör erkände han att han dödat Faiza och visade
polisen var kroppen grävts ner.
22
svenska narkotikapolisföreningen 4-2011
Under utredningen kom det fram att Shamrez Khan
redan 2004 blivit förälskad i Faiza när han tillfälligt
arbetade i en butik nära hennes bostad. Hans känslor
blev inte besvarade och Faiza kände sig förföljd av
ständiga sms och telefonsamtal. Den 6 oktober 2011
ringde Khan till henne 25 gånger. Tre veckor senare
skickade Faiza ett meddelande till Khan som löd: ”….
jag vill hellre dö än att ha något med dig att göra. Sluta
att plåga mig för faen.”
Khan försökte flera gånger engagera folk att spionera på henne, kidnappa eller skada henne. Han var i
kontakt med minst åtta personer innan han träffade en
som var villig. Håvard Nyflöt tog uppdraget att mot
100 000 kronor i ersättnig kidnappa Faiza, förstöra
hennes ansikte med syra och därefter döda henne. Khan
betalade i förväg 5000 kronor för inköp av bland annat
tejp, buntband, handskar, presenning och sopsäckar.
”Hjärnan var marinerad i steroider”
Håvard Nyflöt började redan som 15-åring att missbruka anabola steroider, eftersom han upplevde sig
själv som liten och tunn. Missbruket tilltog och under
tio år gjorde han bara två uppehåll.
De psykiatriskt sakkunniga som uttalade sig i rätten
beskrev i sin rapport att Håvard efterhand fick ett nästan otroligt utdraget, våldsamt och okontrollerat missbruk av anabola steroider av alla tänkbara varianter.
Håvard har själv berättat att han blev extremt fokuserad på att bygga muskler och tog höga doser av preparaten. När han var 18 började han också med andra
droger, däribland amfetamin.
2009 blev Håvard Nyflöt allvarligt sjuk i njurarna
och världen i det närmaste rasade samman för honom.
Håvard fick medicin mot sin njursvikt, men han fortsatte ändå med steroiderna utan att läkarna visste om
det. Det han fruktade mest var inte sjukdomen, utan
faran för att hans kropp skulle minska i storlek.
”Missbruket var så stort att hjärnan hans var marinerad i steroider”, sa avdelningsläkaren Torgeir Husby
i rätten.
Håvard hävdade också att han var besatt av figurer
som Stålmannen och Dexter och att detta påverkat
honom att utföra mordet. Men rätten fann inga som
helst förmildrande omständigheter och han dömdes
till 17 års fängelse för kidnappning och överlagt mord.
Khan dömdes i tingsrätten till 8 års fängelse. Rätten
konstaterade också att de bådas omfattande planering
var mycket amatörmässig där det mesta kunde gå galet,
vilket det också gjorde.
Lagmansrätten skärpte straffet för Håvard till 18
år och Khan dömdes nu till 19 års fängelse, eftersom
rätten menade att även Khan var skyldig till överlagt
mord.
n
Källor: Ett stort antal artiklar i norsk press.
Brottsdrivande processer
vid narkotikamissbruk
Föreställningen om sambandet mellan narkotikamissbruk och brott varierar mellan olika
länder och tider. I USA, som av hävd haft störst problem med heroin, anses anskaffningsbrottsligheten vara den viktigaste. I Sverige, som först fick ett centralstimulantiamissbruk,
har fokus varit på brott under rus.
D
e nära sambanden mellan narkotikamissbruk
och brott har varit känt i årtionden. Sambanden
spänner över flera led. Missbruk och brott förekommer
ofta i samma miljö. Missbruk ändrar viktiga processer i hjärnan och ökar därmed risken för brott m.m.
Missbrukares beroende blir med tiden en drivkraft att
skaffa droger även till priset av brott. En stor narkotikamarknad kan också vara grund för väpnad kamp
om profiter.
Missbruk och brott i samma miljö
Missbruk av epidemisk typ (som sprids från person till
person) är till en början alltid ett normbrytande beteende. Det kommer därför att spridas först i grupper
som har hög benägenhet till normbrytande beteenden
även i andra avseenden, t.ex. kriminalitet och promiskuitet. Den svenska injektionsmissbruksepidemin fick
sin första spridning bland bohemer och kriminella i
Stockholm strax efter krigsslutet. Sedan spreds den
bland kriminella ut över landet.
Redan detta att ett epidemiskt missbruk sprids i en
brottsbelastad miljö gör att det kommer att finnas ett
stort antal brottsaktiva personer som håller på med
missbruk. Denna kriminella kärngrupp kommer alltid
att störa alla drogromantiska drömmar om ett ”rent
drogbruk” fritt från kriminalitet, strul och skador.
Ändrade processer
En viktig orsak till att missbrukare begår brott är att
narkotika och liknande droger förändrar, stör eller
skadar viktiga funktioner i hjärnan.
Vakenheten kan höjas kraftigt, t.ex. av amfetamin,
eller sänkas så kraftigt att resultatet blir medvetslöshet, t.ex. av heroin. Genom att missbrukaren reagerar
felaktigt på sin omgivning kan påverkan orsaka eller
utlösa brott, t.ex. olyckor på tekniskt krävande arbetsplatser.
Varseblivningen kan förvrängas och framkalla svår
förvirring av t.ex. LSD. Förvirringen uppkommer
genom att många droger framkallar hallucinationer,
d.v.s. starkt förvrängda sinnesbilder (t.ex. intensiva
färger och föränderliga former) som saknar motsvarighet i verkligheten. Mekanismen kan orsaka brott
26
svenska narkotikapolisföreningen 4-2011
genom att missbrukaren känner sig förföljd och tar till
våld för att freda sig mot inbillade fiender.
Reaktionssnabbheten försämras markant vid påverkan med t.ex. sömnmedel. Långsamheten kan vara en
faktor i brottslig oaktsamhet, exempelvis i vägtrafik.
Stämningsläget kan bli kraftigt upplyft och ge närmast maniska tillstånd, t.ex. vid påverkan av amfetamin. I ett sådant tillstånd kan en missbrukare begå
brott som han knappast ens skulle ha tänkt på i nyktert
tillstånd. En stor grupp centralstimulerande medel har
sådana direkt kriminogena effekter.
Aggressionsnivån kan drivas upp märkbart av t.ex.
crack eller Rohypnol. Det kan leda till ökade konfrontationer och allvarliga våldurladdningar.
Minnet och inlärningsförmågan störs och kan i
svåra fall bli långvarigt försämrade vid t.ex. cannabispåverkan. Störningarna kan försvåra inlärandet av
komplicerade handlingsmönster men också leda till
”blackout”-reaktioner.
Riskökningen i det enskilda fallet beror på bl.a. preparatet, dosen, tillförselsättet, missbrukarens personlighet och förväntningar samt influenser från omgivningen. Även missbrukarens tidigare erfarenheter av
drogen kan påverka reaktionen och upplevelsen under
ruset. Alla dessa faktorer gör det svårt att förutsäga
utfallet av ett drogrus i risk- eller brottshänseende.
Drogberoende
Efter en tids missbruk av narkotika eller liknande droger kan en missbrukares förhållande till sitt drogintag
ändras i grunden genom utvecklande av drogberoende
och dess komplikationer som abstinensbesvär och toleranshöjning.
Ett drogberoende är ett tvingande begär att använda
en drog för att uppleva drogens psykiska effekter. Det
uppstår efter en tids regelbundet missbruk, olika för
olika medel och olika individer. Ett beroende kan nå
driftsmässig intensitet och i styrka överträffa sexualiteten. Det fungerar som den psykologiska och emotionella motorn i det fortsatta missbruket. Det driver
missbrukaren till stora uppoffringar i hälsa, familjeliv,
försörjning, sociala kontakter m.m. – stundom även
till livsfarliga risker – för att tillfredsställa begäret efter
drogeffekterna. Beroendet kvarstår även efter lång
Brottslig narkotikahantering handlar nästan alltid om pengar. Många missbrukare försörjer sin drogkonsumtion genom brott. I
de stora leden hanterar man narkotikapengar till sådana belopp att det blir praktiska problem att hantera sedelbuntarna. Genom
penningtvätt och valutaflykt undandras stora belopp från beskattning. Därför har polis- och finansmyndigheter under senare år
börjat en strategi som inriktar sig på att spåra och konfiskera narkotikaprofiter. Foto Europol
tids drogfrihet (sannolikt resten av livet) och ger en
betydande risk för återfall. Ett mått på styrkan i ett
beroende ges av de uppoffringar i form av brott eller
risker som en missbrukare är beredd till för att skaffa
sig droger.
Abstinensbesvär är plågsamma eller t.o.m. allvarliga
omställningsreaktioner när en missbrukare nyktrar till
efter en längre tids drogtillförsel. De kan yttra sig i allt
från koncentrations- och sömnsvårigheter med trötthet
(för t.ex. cannabis) till frossbrytningar och diarréer (för
opiater). Abstinensreaktioner gör det obehagligt att
bryta ett pågående missbruk samt ökar risken för återfall. En missbrukare (av t.ex. barbiturater) kan vara
lika riskabel för sig själv eller sin omgivning under ett
bakrus som under direkt påverkan.
Toleranshöjning (toleransutveckling) innebär en
ökad tålighet för drogpåverkan efter upprepad tillförsel. Följden blir att den upplevda verkan av en drogdos
minskar. Ofta försöker missbrukaren kompensera
detta genom att höja dosen. Toleransutveckling kan
göra att missbrukarens drogvanor blir mycket dyra att
underhålla.
Tillsammans med spridningen bland primärt kriminella grupper gör kostnaderna för drogvanorna att det
uppstår en s.k. anskaffningskriminalitet. Den utgörs av
en varierad och skiftande mix av brott för att skaffa
pengar till droger. Här kan också finnas egen narkotikahandel för att finansiera missbruk. Den samlade
skadan av stöld, bedrägeri, skadegörelse m.m. från en
enda missbrukare sida kan bli mycket stor. Samtidigt
kan missbrukare pumpa in stora pengar till den internationella brottsligheten.
Kamp om marknader
Under efterkrigstiden har den internationella narkotikabrottsligheten blivit en dominerande aktör i
narkotikautvecklingen. Bland stora syndikat finns
ofta en betydande våldskapacitet som används mot
konkurrenter, statstjänstemän, journalister och andra
som upplevs hota verksamheten. Några syndikat, som
Los Zetas i Mexico, har skaffat sig en så dominerande
ställning i samhällslivet att de närmast kan liknas vid
privatarméer och agerar totalt oberoende av statsmaktens lagar och regler.
Kampen om narkotikamarknaderna kan orsaka närmast krigsliknande förhållanden och påverka ett lands
inrikes- och utrikespolitik. Den omfattar ofta mycket
grova brott, som mord där offret skändas offentligt
(t.ex. lämnas med avkapade huvuden) eller sprängning
av offentliga byggnader.
Sekundärbrottslighet kan bli exempelvis penningtvätt, korruption, skattebrott eller illojal konkurrens
vid investeringar i laglig affärsverksamhet. De stora
flödena har tvingat fram nya brottsbekämpningsstrategier med fokus på att spåra och konfiskera narkotikaprofiter.
Komplicerat samband
Sambandet mellan missbruk och brott är komplicerat.
Det gör att det inte finns några enkla lösningar av
typen storskalig receptförskrivning till kroniska missbrukare. Däremot är det klart att en enskild brottsling
för att komma bort från sin kriminella livsstil även
måste bort från sitt drogmissbruk.
n
Jonas Hartelius
svenska narkotikapolisföreningen 4-2011
27
Dopingmaffian i Norge
Norska bakmän styr stora internationella dopingligor.
Förtjänsten är skyhög.
U
nder samlingsrubriken Dopingmaffian publicerade den norska dagstidningen Dagens Næringsliv,
DN, (motsvarande Dagens Industri DI i Sverige),
en serie artiklar med början den 29 oktober 2011.
Journalisterna Knut Gjernes och Lars Backe Madsen
har under flera månader kartlagt den illegala handeln
med anabola steroider, AAS, och andra preparat som
ingår i kroppsbyggarmiljön.
De har kommit fram till att omsättningen av anabola steroider och andra olovliga dopningspreparat
har exploderat. Marknaden växer snabbare än narkotika och enligt en uppgift från det norska Tollvesenet
uppskattas 150 000 personer vara brukare av anabola
steroider i Norge.
En undersökning från Syddansk Universitet i Århus
som DN tagit del av, visar att 150 000 danska män
mellan 15 och 60 år använder eller kan tänka sig börja
bruka AAS. Här finns ett mörkertal i studien och siffran kan därför vara högre.
I hela Skandinavien kan antalet AAS-missbrukare på
goda grunder uppgå till 500 000 personer. Om var och
en av dessa spenderar mellan 2000 och 20 000 kronor
om året på anabola steroider och andra dopningsmedel, skulle omsättningen bli mellan 1 miljard och 10
miljarder kronor. En svindlande summa.
Doping är mer lukrativt än narkotika och norska
30
svenska narkotikapolisföreningen 4-2011
tullen har beräknat att förtjänsten av AAS som är tillverkade i Norge av pulversubstans från Kina är fyra
gånger högre än normala förtjänster på heroin och
kokain, 20 gånger högre än amfetamin och 40 gånger
högre än för hasch.
Steroidhandeln har länge varit ohotad.
Dagens Næringslivs journalister har skaffat sig en god
inblick i den norska dopingmaffian genom att bland
annat intervjua ett antal personer som ingått i den
illegala hanteringen. En av dem har använt steroider
sedan han var tonåring och hållit till på den legendariska träningsstudion Haralds Gym i centrala Oslo.
Mannen berättade att han tidigt började sälja preparaten och byggde efterhand upp en egen försäljningsorganisation med 150 anställda. Han försåg ett stort
antal gym med anabola steroider.
När mannen tillfrågades av DN varför han aldrig
blev avslöjad, svarade han att polisen inte ville efterforska. – De använder ju själva, annars hade jag blivit
tagen, Mannen påstod att han sålt steroider till poliser
flera gånger.
Efter 15 år i den lukrativa branschen har han nu funnit nya värden i livet och slutat. Andra yngre förmågor
har tagit över och de smugglar nu billiga råvaror från
Kina med enorma förtjänster.
Haralds Gym
I 30 år har Haralds Gym varit en mötesplats för Norges
starkaste män. Här har många av de mest aggressiva
bakmännen i den norska dopingtrafiken tränat. Här
får de vara i fred och här tas inga dopingtester.
Innehavaren till Haralds Gym, Harald Skjöldt, säger
till DN att han inte blandar sig i vad hans medlemmar
håller på med. Haralds kollega Geir Borgan Paulsen,
som är instrultör på gymmet och den bäste norske
bodybuildern genom tiderna, är dömd för smuggling
och innehav av AAS. Senaste gången var 2009. Geir
Borgan Paulsen säger till DN att anabola steroider är
något alla använder. Det sker på gymmen överallt.
Tullen och Oslopolisen gjorde i september i år efter
tips ett tillslag mot kosttillskottsbutiken Body and
Mind. Där beslagtogs 2000 tabletter och mellan 500
och 1000 AAS-ampuller. Innehavaren erkände att
preparaten var för hans eget bruk och i oktober blev
han norsk mästare i bodybuilding. Han tävlade för
Haralds Gym.
Vilka vägar smugglas steroiderna till
Norge?
Förr smugglade säljarna in färdiga preparat från utlandet. Numera färdigställs tabletter och injektionspreparat i Norge i olika s.k. ”undergroundlaboratorier”,
som ofta är i köket i en vanlig bostad. Man har sina
egna etiketter och varumärken på preparaten.
Råvaran till anabola steroider köps från leverantörer i Kina, ofta i Shanghai och Hongkong.
De koncentrerade substanserna i pulverform transporteras först till Storbritannien, eftersom det är
enklast och minst kontroll. Därifrån sänds det ofta
till postboxar i Sverige, som innehas av norrmän eller
svenskar som man samarbetar med. Den vidare transporten/smugglingen till Norge sker med t.ex. varubilar, båtar eller vattenscootrar.
De som framställer färdiga preparat i Norge har
helt lagligt och ofta från USA, skaffat sig all nödvändig utrustning, som glasampuller, kapsyler och annat
förpackningsmaterial med mera.
I Sverige avslöjades 2009 ett stort nätverk som
smugglade in och sålde anabola steroider över hela landet. Utredningen gick under namnet Operation Liquid,
eftersom färdigblandad injektionsvätska smugglades
till Sverige i halvlitersflaskor från en huvudman i
Spanien. I Umeå färdigställdes AAS-ampuller för
distribution till grossister i olika delar av landet. Den
mycket omfattande utredningen i Sverige visade också
att en del av steroidampullerna skickades till olika
mottagare i Norge och att en av de norska kontakterna stod mycket nära huvudmannen i Spanien.
Svalt intresse från kriminalpolitisentralen
KRIPOS i Norge
Hon kallade norsk och dansk polis till ett möte genom
Europol för att samarbeta i ärendet
Danmark skickade både tull och polis till mötet,
men från Norge kom bara en tullare. Den norska
polisen hörde inte av sig och Marina Amonsson har
heller ingen information om att norsk polis har agerat
i ärendet.
DN har kontaktat kriminalinspektör Gordon Pettersson, som är utredningsledare i Kripos. Han säger att
Kripos inte har någon överblick över aktörerna i norsk
dopingtrafik. – Doping har inte varit ett prioriterat
område i Kripos, det är sant, säger han.
Föra sommaren arrangerade Rikskriminalpolisen
i Sverige en dopingkonferens på Ålandsfärjan. Det
gjordes i samarbete med Interpol och det var därför
naturligt att Rikskrim inbjöd sina norska kollegor i
Kripos. Men ingen från Kripos önskade delta i mötet,
enbart norska tullen.
Enligt Gordon Pettersson har Kripos ingen handlingsplan för att bekämpa dopingkriminalitet.
Man förhåller sig till de direktiv som kommer från
Politidirektoratet och där nämns inte doping.
Den norska tullen arbetar aktivt mot AAS-smuggling
och även lokala polisenheter gör beslag. Uppgifterna
skickas in till Kripos som upprättar den nationella
beslagsstatistiken. Under de senaste tio åren ser det ut
som om dopingbeslagen efterhand har minskat i både
antal och storlek. De norska siffrorna visar en utveckling som är helt motsatt den i Sverige, där man sett en
stadig ökning under tio år.
Förklaringen ligger i att Kripos av någon anledning inte registrerar beslag av AAS i pulverform, utan
endast färdiga tabletter och ampuller. I praktiken är
det insmuggling av AAS-pulver som ökat allra mest.
Diskussion om lagskärpning efter artiklarna om Dopingmaffian
Den norska lagstiftningen tillåter bruket av anabola
steroider och innehav för eget bruk. Diskussioner om
totalförbud, liksom i Sverige, har diskuterats i tio år.
Politidirektoratet förklarar för DN att man utgått
från Kripos statistik när man beslutat om åtgärder mot
dopingtrafiken. Det är den enda överblick man har av
problemet.
På Justitiedepartementet i Norge är man också
förvånad över den information som DN presenterat
om Dopingmaffian. På departementet har man också
utgått från Kripos ståndpunkt i dopingfrågan.
Med tanke på det som nu kommit fram verkar man
vara villig att på nytt diskutera och pröva en hårdare
lagstiftning mot den illegala handeln och missbruket
av anabola steroider.
n
Gunnar Hermansson
Chefsåklagare Marina Amonsson, som var förundersökningsledare för Operation Liquid, informerade
polisen i Norge och även Danmark om de norska och
danska förbindelserna som fanns i Operation Liquid.
svenska narkotikapolisföreningen 4-2011
31
Effektiva utredningar
Cannabisanvändandet ökar i Sverige och allt fler unga missbrukar drogen. Vi inom polisen
arbetar dels preventivt men även repressivt mot detta. För att nå framgång måste båda
arbetssätten fungera. Narkotikaområdet är föränderligt och så måste även vårt arbete
vara. Dels förändras hanteringen av preparaten hos missbrukarna, vilket försvårar själva
upptäckten, men även vår hantering av beslag, prover och arbetsmetoder förändras, vilket är viktigt för oss att anpassa oss till då detta påverkar slutresultaten i domstolarna. Vi
måste känna till vilka arbetsmetoder vi har att tillgå. Lika viktigt som det är att hitta personerna som missbrukar, lika viktigt är det att vi presenterar bra utredningar så åklagarna
har så bra material som möjligt.
Passiv rökning
Inom polisen har man sedan länge lärt ut att man
omöjligen kan testas positivt på cannabis efter att bara
ha vistats i ett rum där andra personer rökt. Detta har
således genomsyrat våra utredningar och vi har inte
agerat ytterliggare då misstänkta vid förhör uppgett
passiv rökning som förklaring på positiva analysbesked. Denna ”sanning” har nu visat sig inte vara lika
sann som vi trott. Jag har med rätta blivit tillrättavisad
och vill nu förmedla detta.
I ett ärende från 2008 begärde man ett utlåtande från
just Rättsmedicinalverket då den misstänkte personen
hävdade att hans positiva analysbesked berott på passiv
rökning. Den misstänkte hade 0,02 mikrogram tetrahydrocannabinolsyra per ml urin. Rättsmedicinalverket
sammanfattar i ärendet att det inte kan uteslutas att
den tilltalades positiva prov kunde härröra från passiv
rökning.
Rättsmedicinalverket hänvisar i sitt svar till ett test
som gjorts där försökspersoner fick sitta i ett rum (12
kvadratmeter) utan ventilation och 16 cannabiscigaretter eldades under en timme. När man sen testade försökspersonerna så kunde 0,039 mikrogram uppmätas
som högst. Försöket upprepades sen 1 timme om dagen
i 6 dagar och halter på 0,09 mikrogram kunde mätas
som högst.
I försöket utsätts dessa försökspersoner för onormalt mycket cannabisrök och under en onormalt lång
tid. Med onormalt menar jag att det inte kanske hör
till vanligheten att personer sitter i ett rum utan ventilation, med så pass mycket rök, under en timme upprepat sex dagar i rad. Denna kunskap om det ”vanliga”
missbruket spelar dock mindre roll då försvarsadvokater nu kan ta med denna skrivelse från rättsmedicinalverket och på så sätt skapa tvivel hos domare och
nämndemän. Detta är mycket viktigt att tänka på då
vi håller förhör med misstänkta och framförallt då de
påtalar passiv rökning.
34
svenska narkotikapolisföreningen 4-2011
THC-syra i urin kan i extrema fall bero på passiv rökning.
Dubbelstraffbarhet
Det händer ibland att personer som misstänks för narkotikabrott genom eget bruk berättar i förhör att de
intagit narkotika utomlands. I vissa fall stämmer detta
men i de flesta fall är detta ett sätt att undkomma lagföring. Att vara påtänd är inte ett brott enligt svensk
rätt utan det är själva intaget av narkotika som är
kriminaliserat. Vårt jobb är att arbeta fram bevisning
som påvisar uppsåt till intaget av narkotika. Även om
JO uttalat att det inte behövs ytterliggare utredningsåtgärder än en kroppsbesiktning vid misstanke om narkotikabrott genom eget bruk, så har domstolarna krävt
det då det i vissa fall finns en förklaring till ett positivt
analysbesked, typ passiv rökning eller att intaget skett
utomlands. Om personen intagit narkotika i ett annat
land där eget bruk av narkotika är kriminaliserat så
lyder reglerna för dubbelstraffbarhet och personen
kan ådömas böter i Sverige. De flesta länder i Europa
har kriminaliserat det egna bruket. Det är bara att de
struntar i att arbeta emot det vilket har skapat tron
att det är legaliserat. Så om en person röker cannabis i
Danmark och sen blir kroppsbesiktad i Sverige så kan
åklagarna ge personen böter.
I de fall då den misstänkte säger att han varit i t.ex.
Holland, Belgien eller Tjeckien (som inte har kriminaliserat det egna bruket) så är det av yttersta vikt
att vi dokumenterar påverkan eller attribut som kan
förknippas med intag såsom pipor etc. Detta för att
slå hål på historien om intag i dessa länder. I de flesta
fall så döms personer som påtalar intag i Holland om
det finns bra avrapportering om tecken och symptom.
Om personen dock kan bevisa att han nyligen varit i
t.ex. Holland och det inte finns någon avrapportering
kring ruspåverkan så kommer personen att frias från
brottsmisstankarna.
om intag av annan substans eller att intaget av annan
substans gjorts några dagar tidigare, att vi även tar
urinprov. Detta görs med avvägning mot behovs och
proportionalitetsprincipen.
I Polisens nya provtagningsset för urin- och blodprover ligger
provrören numera i en ask. Gul märkning för urinprov och
röd märkning för blod.
Ny utrustning
I stället för att provrören ligger i en plastpåse kommer,
från och med nu, rören att ligga i en ask. Det kommer
att finnas en ask för urinprovstagning (gul märkning)
och en för blodprovstagning (röd märkning). Asken
som provrören ligger i kommer även att fungera som
transportask, dvs. asken ersätter transporthylsorna.
I en övergångsperiod kommer vi att ha både gamla
och nya provtagningsset hos oss. Använd de äldsta
först innan ni börjar med de nya, pga. begränsad hållbarhet för provtagningsseten för blod.
För prover som inte hanteras i Pust sker ingen ändring. Använd provtagningsset med omärkta provrör
som förses med etikett med namn, personnummer och
provtagningstid.
Kroppsbesiktning vid grova brott
Intag av vissa syntetiska cannabinoider, Spice, kan nu spåras
i blod av Rättsmedicinalverket.
Spåra Spice
Rättsmedicinalverket har nu möjlighet att spåra vissa
Spicesorter vilket vi är glada för. Det handlar om 22
olika sorter som Rättsmedicinalverket lyckats hitta
jämförelseprover till. Rättsmedicinalverket låter hälsa
att vid misstanke om intag av Spice så skall blodprov
tas och skickas in till rättsmedicinalverket med en tydlig begäran om analys av Spice. Rättsmedicinalverket är
dock tydliga med att inte per automatik lägga till Spice
som tilläggsanalys eller för att ”säkra upp” utan att
det ska ske då vi misstänker detta preparat eller att det
finns indikationer på detta intag. Rättsmedicinalverket
kan alltså inte spåra dessa preparat i urin. Det är
dock viktigt att tänka på att om det finns indikation
Med kroppsbesiktning avses undersökning av människokroppens yttre och inre samt tagande av prov
från människokroppen. Vi gör dessa undersökningar
och prov i de fall då analysresultatet kan antas vara av
betydelse för utredning av brottet. Alltså det brott som
de initialt är misstänkta för.
Vid misstanke om narkotikabrott genom eget bruk
är det just det brottet som vi utreder och således tar
prover för. Då ruspåverkan också kan ha betydelse i
utredningar som berör grova brott så som våldtäkt,
grova misshandlar osv, så skall vi, inom ramen för
behovs och proportionalitetsprincipen, utföra sådana
utredningsåtgärder. Det är också viktigt att dokumentera droganvändning och påverkan vid förhör,
eftersom åklagarna har stor nytta av det i rätten, där
det ofta uppkommer bortförklarningar om att de inte
kommer ihåg något. n
Christoffer Bohman
svenska narkotikapolisföreningen 4-2011
35
SNPF-utbildningar når
tusentals människor årligen
Svenska Narkotikapolisföreningen bedriver ett gediget drogförebyggande arbete under
parollen Utbilda & Informera. Varje år genomförs ett antal seminarier och utbildningsdagar
med varierande teman och innehåll runt om i landet.
Dessutom når den informativa SNPF-tidningen ett stort antal läsare även utanför medlemskåren.
Efterfrågan på utbildning och information om droger
och drogmissbruk har ökat i takt med den snabba
utvecklingen på området. Nya droger dyker upp på
marknaden i allt snabbare takt och betydelsen av internet och andra tekniska hjälpmedel, som verktyg i den
illegala droghandeln, ställer nya krav på kunskaper,
inte minst inom de brottsbekämpande myndigheterna.
SNPF:s utbildningar för medlemmar inom rättsväsendet har blivit mer efterfrågade i takt med att vidareutbildningar om drogproblematiken inom myndigheterna minskat med åren. Närmare ettusen personer nås
av medlemsutbildningar årligen.
Utöver detta bedriver SNPF en omfattande extern
utbildningsverksamhet för företag, kommuner, sjukvårdspersonal skolpersonal, skolungdomar och föräldrar med flera. Dessa utbildningstillfällen når fem- till
sextusen personer per år.
mankomster ger också medlemmar tillfälle att upprätthålla gamla kontakter och skapa nya, vilket är en
ovärderlig tillgång i det drogbekämpande arbetet.
Deltagande SNPF-medlemmar får i vissa fall konferensavgiften betald av sin myndighet, men majoriteten betalar ur egen ficka. Konferensavgiften är dock
låg, cirka hälften av den verkliga kostnaden för hela
arrangemanget inklusive kost och logi, och den andra
hälften sponsras av SNPF.
MEDLEMSUTBILDNINGAR
Den årliga utbildningskonferensen på våren
SNPF bildades i april 1987 i Hindås utanför Göteborg
och samtidigt hölls den första utbildningskonferensen
med 87 deltagare/medlemmar.
Sedan dess har SNPF:s utbildningskonferens
anordnats årligen under ett veckoslut i april/maj.
Platserna varierade under 1990-talet mellan Göteborg,
Köpenhamn och Oslo. De senaste tio åren har de
alltmer välbesökta utbildningskonferenserna för medlemmar hållits på svensk mark i Karlstad, Örebro,
Västerås eller Göteborg. Utbildningarna har i regel
varit fullbokade, vilket innebär ca 600 deltagare, förutom i Göteborg med större kapacitet där vi haft som
mest 800!
Utbildningskonferensen gick i år av stapeln i Örebro
första helgen i maj. Taket för deltagarantalet var satt
till 630, men det var ändå några sent anmälda medlemmar som inte kunde beredas plats.
Deltagarna kunde som vanligt välja mellan ett 20-tal
olika föreläsningar i tre parallella block. Dessa sam-
38
svenska narkotikapolisföreningen 4-2011
Utbildningskonferensen 2012 är förlagd till Hotel Gothia/
Svenska Mässan i Göteborg och 2013 är vi tillbaka i Karlstad
och denna gång i den nybyggda konferensanläggning Carlstad
Conference Center (bilden).
Halvdagsutbildningar
Som ett komplement till den stora utbildningskonferensen på våren arrangerade SNPF under 20 år en halv
utbildningsdag på hösten på varierande platser i södra
halvan av Sverige. Sista gången var i november 2008 i
Malmö. För en rimlig kostnad har ett 100-tal deltagare
erbjudits några timmars föreläsning under en fredagseftermiddag, följt av en middag.
Tidigare under hösten 2008 genomförde SNPF två
seminarier om anabola steroider (AAS) på polishusen i
Stockholm och Göteborg. Seminarierna var kostnadsfria och öppna för all personal inom rättsväsendet,
alltså även icke medlemmar. Intresset var stort och fler
än hundra personer, merparten utredare och spanare
från polisen och tullen, hade anmält sig till respektive
seminarium. Ytterligare ett AAS-seminarium hölls i
Jönköping 2009.
Konceptet med öppna och kostnadsfria halvdagsutbildningar med varierande innehåll har sedan ett par
år ersatt de tidigare höstseminarierna. Målet är att två
sådana halvdagar per år arrangeras på varierande orter
och hittills har vi besökt Borlänge, Kalmar, Tylösand
och Kristianstad.
I Kristianstad den 23 september i år provades ett
nytt grepp genom att bjuda in kommunen att delta och
medverka vid arrangemanget genom att upplåta lokal
och ansvara för morgonfikat. SNPF ansvarade för programmet och genomförandet och resultatet var mycket
lyckat. Lokalen rymde 150 deltagare, men närmare
200 hade anmält intresse för att delta, varav drygt hälften kom från kommunens olika verksamheter.
Jonas Hartelius inledde seminariet med nytt om
internetdroger. Nils René från Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet i Malmö avslutade dagen med att
Norrlandskonferensen
För att i någon mån kompensera medlemmarna i
Norrland, beslöt SNPF att från 2004 arrangera årliga
heldagsseminarier norrut. Platserna har växlat mellan
Sundsvall, Umeå, Luleå och Östersund.
Även dessa seminarier har varit kostnadsfria för deltagarna och öppna för all personal inom rättsväsendet.
Ett positivt resultat har också varit att SNPF fått ett
antal nya medlemmar.
I år den 25 november hade turen kommit till
Östersund som värd för Norrlandskonferensen. Även
här inbjöds andra samhällsfunktioner att delta och
Länsstyrelsen i Jämtlands län gick in som medarrangör
och stod för merparten av kostnaderna. Seminariet
hölls på Folkets Hus och drygt hundra deltagare fanns
på plats.
Årets program bjöd på information om missbruket
och den illegala handeln med anabola steroider, förmedlat av Gunnar Hermansson. I Norrbotten har man
under det senaste året haft ett omfattande missbruk
av Dolcontin och andra opiatläkemedel. Några unga
missbrukare har injicerat läkemedlen och dött av överdoser. Om detta och polisens insatser mot läkemedelsmissbruket berättade Martin Vidgren och Thorbjörn
Ebermark från polisen i Piteå.
Pär Sundin från polisen i Östersund redogjorde för
det lokala narkotikaläget och om de satsningar man
gjort mot ungdomars missbruk.
Östersundspolisen har också blivit omskriven i
media sedan man inlett ett samarbete med skolorna i
kommunen och gör regelbundna och oanmälda kontroller med hjälp av narkotikasökhund i slumpmässigt
utvalda gymnasieklasser. Läs mer om detta på sidan
64.
Cannabisdrogerna hasch och marijuana tillsammans med
Tramadol och Subutex är de vanligaste drogerna bland unga
i Kristianstad, sa Henrik Svenberg på polisens spanings- och
narkotikarotel. Foto: Tommy Svensson
informera om läkare som överförskriver narkotika.
Däremellan fick deltagarna en bild av narkotikaläget och polisens arbete mot narkotika i Kristianstad,
förmedlad av den lokale narkotikapolisen Henrik
Svenberg.
Några av de drygt hundra deltagarna på SNPF:s och Länsstyrelsens seminarium i Östersund.
+
forts s 42
svenska narkotikapolisföreningen 4-2011
39
– mot narkotika och våld
EXTERNA UTBILDNINGAR
För några år sedan myntades begreppet STÄLL UPP.
Detta motto har sedan varit ett ledmotiv i SNPF:s alla
externa utbildningar av olika slag.
Sedan 2007
har projektet Ställ Upp
mot narko– mot narkotika och våld tika och våld
i SNPF:s regi
utbildat tusentals elever på högstadie- och gymnasieskolor, framförallt i västra Sverige. Konceptet bygger
på en föreläsning med Per Lifvergren som berättar om
sina erfarenheter som missbrukare. Per lägger stor vikt
vid utanförskap, mobbning och kopplingen mellan
våld och droger.
Per Lifvergren
har nu varit
drogfri
– mot dopning
och
våldi 27 år och han
har arbetat som föreläsare och drogförebyggare i närmare 20 år. Förutom skolorna har han besökt företag,
behandlingshem och fängelser.
Per Lifvergren har för SNPF:s räkning i år även haft
utbildningar i folkhögskolor i Blekinge och Värmland.
Dessutom har internutbildningar hållits vid tolv tillfällen för chefer och hela personalen inom ICA Kungälv.
I samverkan
med Folkhälsoinstitutet
– mot dopning och våld g e n o m f ö r
SNPF projektet Ställ Upp mot dopning och våld som erbjuder en
vägledning till preventionsarbete och kommunal mobilisering kring problemen med missbruk av anabola
androgena steroider, AAS. Projektet har bedrivits tidvis
och i olika former sedan ett par år, men den nuvarande
satsningen kommer att sträcka sig till 2014.
I en första utbildningsomgång kommer nyckelaktörer inom kommuner att inbjudas, dvs. folkhälsosamordnare, drogsamordnare, representanter för gym som
vill medverka i antidopningsarbete, skola, sjukvård,
idrottsrörelsen, socialtjänsten, barn och fritid, polisen
med flera.
Därefter genomförs specialdesignade utbildningar riktade till olika grupper. Utbildare är Tommy
Moberg, välkänd föreläsare om AAS och medförfattare till ett par böcker i ämnet vilka kan beställas via
SNPF:s hemsida.
Under de tre år som projektet enligt planerna ska
pågå, kommer ett stort antal personer i ett 30-tal kommuner att erhålla utbildning om dopning och AAS.
Anabola Androgena Steroider 2.1
ANABOLA
ANDROGENA
STEROIDER
Gunnar Hermansson och Tommy Moberg
Böcker om dopning och anabola steroider som kan beställas
via www.snpf.org
42
svenska narkotikapolisföreningen 4-2011
Svenska
Narkotikapolisföreningens
tidskrift
SNPF:s tidning kommer sedan december 1988 ut med
fyra ordinarie nummer per år samt ett extra temanummer varje höst. Tidningen med 40 sidor redaktionellt
innehåll, trycks i närmare 5000 exemplar och distribueras till SNPF:s 3300 medlemmar, till alla annonsörer
och till ett antal myndigheter och tidningsredaktioner.
Hela tidningen kan också läsas och laddas ner från
hemsidan www.snpf.org.
SVENSKA
POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT
Nr 1/2011
SVENSKA
POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT
På årets sista företagsutbildning den 10 november i Lund
berättade Zijad Taslaman om narkotikaläget i Skåne. Zijad
är narkotikaspanare och hundförare i Malmö och tillika styrelsemedlem i SNPF.
Pia Sjögren har föreläst på fyra av årets utbildningar om sitt
eget liv som missbrukare. Nu arbetar Pia sedan åtta år på
behandlingshemmet Korpberget i Ångermanland, där hon
ansvarar för avdelningen för kvinnliga missbrukare. Höstens
företagsutbildningar har även innehållit en föreläsning av
Gunnar Hermansson om Läkemedelsmissbruk – det dolda
missbruket. Foto: Gunnar Hermansson
Nr 2/2011
Marijuana is marijuana is marijuana
Heroin eller kokain - vilket medel är farligast?
Arbetsutbyte på narkotikaroteln i Budapest
Smuggling av Blå Valium gav 7 års fängelse
SVENSKA
Droger i gråzonen
POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT
Nr 3/2011
Nya narkotika och nya farlighetsbedömningar
SNPF:s 25:e utbildningskonferens
Narkotika och krig II: Kampen om själarna
Favela – kriminalitet och fattigdom i Rio de Janeiro
SVENSKA
”Narkotika i arbetslivet”
Under samlingsrubriken Narkotika i arbetslivet har
SNPF under 2011 arrangerat och genomfört sju heldagsutbildningar i Jönköping, Karlstad, Falun, Karlskrona,
Stockholm, Göteborg och Lund, samt en halvdag i
Örebro. Utbildningarna har i huvudsak riktat sig till
olika företag, sjukvården och kommunpersonal och
totalt har mer än åttahundra personer deltagit. För en
i sammanhanget blygsam kostnad har varje deltagare
fått en heldagsutbildning om aktuella drogproblem och
dessutom kaffe, lunch och skriften Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor med mera. Mer om
dessa utbildningar kan man läsa på SNPF:s hemsida
www.snpf.org under fliken Företagsklubb.
POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT
Nr X/2011
Läkemedelsmissbruk
Tema: Anabola steroider
Det dolda missbruket
Nya narkotikaklassningar och nya droger under bevakning av FHI
Hur skall sakkunniga anlitas i domstolar i framtiden?
KRIS har genomskådat Subutex-programmen
Sambandsmannakontor läggs ner inom EU
Tidigare i år har tidningen
kommit ut med dessa tre
ordinarie nummer samt ett
temanummer om läkemedelsmissbruk.
Läkemedelsdroger – ett omfattande begrepp
Överförskrivning av begärliga läkemedel
Lagligt drograttfylleri stör trafikutredare
Vad har polisen i vårddebatten att göra?
svenska narkotikapolisföreningen 4-2011
43
UTÖKAT FÖRVERKANDE
– ett effektivt verktyg
text: björn ekström
kriminalinspektör, Narkotikaroteln i Göteborg
På länsnarkotikaroteln i Västra Götaland har den nya förverkandelagen blivit ett naturligt
inslag i arbetet. I varje ärende läggs stor kraft på att hitta tillgångar och att försöka få
dessa förverkade. Under 2010 förverkades omkring 2 miljoner kronor och fram till september i år cirka 2,2 miljoner kronor. I beslag inför kommande rättegångar väntar ytterligare
en dryg miljon.
Kraftfullare lagstiftning
Möjligheten att förverka utbyte av brottslig verksamhet har funnits sedan länge. Det har dock varit ett
trubbigt och ganska kraftlöst instrument eftersom det
endast har avsett bevisad, specifik brottslighet. När
man tidigare tog kontanter eller värdeföremål i beslag
från personer som gripits för till exempel försäljning av
narkotika, slutade det ofta med att det återlämnades.
Problemet var att det var svårt att bevisa att just det
som beslagtagits var utbyte av narkotikaförsäljning.
Sedan den nya förverkandelagstiftningen trädde i kraft
1 juli 2008 har möjligheten att komma åt vinster från
brottslig verksamhet avsevärt förbättrats.
Bakgrund
En successiv utvidgning av förverkandeinstitutet har
pågått sedan revisionen av strafflagen 1948, då mer
allmänna regler om förverkande infördes, fram till
idag. I äldre rätt fanns endast vissa speciella bestämmelser avseende förverkande av egendom. Tanken att
det inte ska löna sig att begå brott var framträdande
i förändringsprocessen. Under 1980-talet var det vinsterna från ekonomisk brottslighet och hoten från den
organiserade brottsligheten samt den internationella
narkotikahandeln som drev utvecklingen vidare tillsammans med Sveriges inträde i EU.
Begreppet Follow the money är en strategi som växt
fram och etablerat sig i allt fler länder under senare år.
Ur ett internationellt perspektiv har Sverige legat efter.
Att endast fokusera på att binda en person till ett brott
och sedan enbart straffa honom har ifrågasatts. Att
även slå mot drivkraften bakom brottet, pengar och
annat utbyte, anses effektivare. Tanken är att om det
blir svårare att tjäna pengar på brott eller att kunna
behålla utbyte av brottslig verksamhet, ska drivkraften
att vilja bli kriminell minska. En förutsättning för att
denna tillgångsinriktade strategi ska kunna fungera är
naturligtvis möjligheten för myndigheterna att kunna
förverka utbyte av brottslig verksamhet.
46
svenska narkotikapolisföreningen 4-2011
Utökat förverkande
Den stora skillnaden mot tidigare lagstiftning är möjligheten att vid viss allvarlig brottslighet förverka utbyte,
inte endast av ett visst konkret brott utan även utbyte
från en brottslig verksamhet som inte är närmare preciserad. Det innebär att föremålet som ska förverkas
inte behöver ha en direkt knytning till det brott som
den misstänkte dömts för. Det är alltså möjligt att förverka till exempel en guldkedja och en motorcykel från
en person dömd för försäljning av narkotika även om
det inte kan bevisas att just de föremålen anskaffats av
inkomster från just detta brott. Det är viktigt att tänka
på möjligheten att förverka under hela ärendets gång,
eftersom även föremål som inte ägs av brukaren kan
förverkas. Det kan till exempel handla om ett fordon
som är skrivet på någon annan än den som brukar det.
Dokumentation om vem som använder fordonet är då
givetvis viktigt.
Rent praktiskt är det polisen som tar egendomen
i beslag. Det kan vara lös egendom som kontanter,
klockor, smycken, fordon. Men även fast egendom
som fastigheter, bostadsrätter eller annat är möjligt att
ta om hand. Parallellt med brottsutredningen görs en
så kallad tillgångsutredning där personens ekonomiska
förhållanden noggrant kartläggs. Denna omfattar förutom synliga tillgångar även så kallade dolda tillgångar
och tillgångar som överlåtits till närstående eller andra
personer, till exempel så kallade målvakter.
Vid rättegången yrkar åklagaren egendomen förverkad. För att ett förverkande ska få ske är det tillräckligt
att det framstår som klart mer sannolikt att egendomen
utgör utbyte av brottslig verksamhet, än att så inte är
fallet. Vilken brottslighet det kan tänkas vara behöver
åklagaren inte bevisa. Vad som allmänt sett talar för
att viss egendom utgör utbyte av brottslig verksamhet
är att tillgångarna framstår som orimliga med hänsyn
till innehavarens reella möjligheter att anskaffa dessa.
Dyra kapitalvaror som hittas hos någon som saknar
inkomst kan exempelvis tyda på att de inte åtkommits på laglig väg. Samma gäller om dyrbar egendom
påstås ha förvärvats mot kontant betalning och kvitto
eller andra handlingar saknas som styrker köp eller
försäljning.
Inte vid alla brott
Utökat förverkande kan inte användas vid all typ av
brottslighet. En förutsättning är att någon döms för ett
så kallat förverkandeutlösande brott. Brottet ska vara
av beskaffenhet att kunna ge utbyte, alltså ge eller ha
möjlighet att ge en ekonomisk vinst. Det gäller vidare
brott som är särskilt angivna eller har sex år i straffskalan. Bland listan på de brott som är särskilt angivna
återfinns bland annat narkotikabrott (normalgraden),
dopningsbrott (normalgraden), narkotikasmuggling
(normalgraden) samt olovlig befattning med narkotikaprekursorer (normalgraden).
Några av många ärenden…
Ärende Adam
Adam greps när han skulle leverera 1 kg amfetamin som
han bar med sig i en ryggsäck. Han dömdes senare för
införsel av 62 kg amfetamin. Under spaningen kunde
man konstatera att Adam bodde i en nybyggd bostadsrätt och att han inte arbetade. Han ofta var ute och
körde med sin motorcykel och ibland med sin vattenskoter. Tillgångsutredningen som bestod av drygt 150
sidor visade att Adam saknade inkomst. Trots detta
ägde han två motorcyklar, en nyare Harley Davidsson
och en relativt ny KTM, en tre år gammal VW Passat,
en vattenskoter och en motorbåt. Hemma hos honom
hittades en tjockare guldlänk som värderades till 112
000 kr. Domstolen förverkade alltsammans förutom
bostadsrätten som var belånad till fulla värdet, totalt
värde av det förverkade var 647 000 kr.
honom. Han var sysselsatt med att renovera sin villa
och arbetade i eget byggföretag. Han saknade i stort
sett inkomst men fick ändå in relativt stora summor
på sitt bankkonto. Vid ingripande mot honom hittades
bland annat klockor och guldsmycken till ett värde
av omkring 260 000 kr och 17 000 kr i kontanter.
Vid rättegången beslöt domstolen att halva värdet av
Bertils villa samt annan egendom skulle förverkas,
totalt 940 000 kr.
Ärende Ceasar
Ceasar låg bakom en överlåtelse av 1 kg amfetamin
och i en gömma hittades ytterligare 1 kg Av samma
preparat. Han kunde bindas till båda på grund av
bland annat teknisk bevisning. Vid gripandet bar
Ceasar en tjock guldlänk och en Rolexklocka i guld,
vilka båda beslagtogs. Vid husrannsakan i bostaden
anträffades 335 000 kr. Tillgångsutredningen visade
att Ceasar i stort sett saknade inkomst, detta trots att
han drev en krog. Kontanter och föremål förverkades,
värdet var större än vad försäljning av narkotikan hade
inbringat.
Ärende David
David greps med omkring 50 gram amfetamin och vid
husrannsakan anträffades 96 000 kr i kontanter. David
som saknade egna inkomster påstod att en kamrat
som köper och säljer skrot hade bett honom förvara
pengarna. Domstolen fann det som klart mer sannolikt
att pengarna hade sitt ursprung i brottslig verksamhet
varför de förverkades. Värdet på narkotikan uppgick
till omkring 10 000 kr på ”gatunivå”. n
Ärende Bertil
Bertil greps när han besökte sin gömma innehållande
omkring 3 kg amfetamin. I en av hans tidigare gömmor
anträffades 400 gram amfetamin. Under spaningen
kunde konstateras att Bertil brukade flera olika fordon,
bland annat en motorcykel som inte var skriven på
I ärende Adam förverkades en vattenskoter, en Harley
Davidson och en guldlänk värd 112 000 kronor.
Foto Polisen Göteborg
svenska narkotikapolisföreningen 4-2011
47
§ Rättsrutan §
§ Rättsrutan §
Från klarhet till klarhet
HD klargjorde ju redan i och med domen den 16
juni 2011 att de tabeller som används som hjälpmedel att bestämma straffvärdet för narkotikabrott
måste tillämpas med större försiktighet än tidigare.
Trots det antog jag att tabellerna alltjämt i rätt hög
utsträckning skulle kunna användas för att avgöra
brottsrubriceringen.
Nu har HD i dom den 21 oktober 2011 i mål
B 2944-11 förtydligat att tabellerna måste tillämpas med större försiktighet, även när det gäller att
bedöma om ett brott är av normalgraden eller grovt.
Avgörandet rör olika åtgärder med sammanlagt 400
gram MDPV och metylon. Tingsrätten hade dömt
för bl.a. grov narkotikasmuggling och bestämt att
påföljden kunde stanna vid fängelse åtta år med
hänsyn till att flera av smugglingsbrotten avsett narkotika för eget bruk. Hovrätten hade med visst resonemang fastställt straffet till fängelse åtta år. HD
bedömde gärningarna sammantaget som brott av
normalgraden och bestämde straffet till fängelse ett
år och sex månader. HD skriver i domen att det är
fråga om en betydande mängd narkotika av farligt
slag. Till skillnad mot underrätterna jämförde HD
Högsta domstolen i mängdhänseende narkotikan
med amfetamin och påminde om att straffvärdena
som framgår av den s.k. amfetamintabellen är för
höga. Eftersom brotten inte var av viss, av domstolen inte närmare beskriven, för grovt brott kännetecknande karaktär och inte hade avsett tillräckligt
stora mängder, kunde brotten inte bedömas som
grova. Samma omständigheter motiverade sedan
enligt HD en begränsning av straffvärdet inom
Preparat och mängd
250 gram MDPV
400 gram amfetamin
2 kg mefedron
803 tabletter Subutex
Straffvärde
ett år och tre månader
ett år och tio månader
fyra år två år straffskalan för brott av normalgraden.
I anledning av bl.a. HD:s avgörande den 21 oktober 2011 har Riksåklagaren återkallat sitt överklagande av Hovrättens över Västra Sverige dom den
22 september 2011 i mål nr B 3559-11. Tingsrätten
hade dömt en person för narkotikabrott bestående
i innehav av ca 400 gram amfetamin till fängelse i
ett år och tio månader. Hovrätten bedömde straffvärdet till det av tingsrätten utdömda straffet och
bestämde påföljden till skyddstillsyn med särskild
behandlingsplan. Hovrätten fann att den dömde
hade förvarat narkotikan för annan och att han därför hade sluppit betala ett lån och att han hade fått
behålla 50 gram för egen konsumtion. Befattningen
hade emellertid samband med hans eget missbruk
och inte främst med ett vinstintresse, vilket därför
medförde att brottet skulle betraktas som brott av
normalgraden. Riksåklagaren menade i sitt överklagande att de tabeller som hittills använts även framöver var viktiga för att tillgodose behovet av enhetlighet och förutsebarhet i rättstillämpningen och att
art och mängd också fortsättningsvis var viktiga
för att dra skiljelinjerna mellan ringa, normalt eller
grovt brott. Riksåklagaren konstaterade också att
mängden narkotika motsvarade, med HD:s sätt att
resonera, mellan 1600 och 8000 doser och menade
att redan mängden narkotika innebar att brottet
skulle anses vara grovt.
Jag är övertygad om att det kommer att skapas nya tabeller för normalfallet utan försvårande
omständigheter. Låt mig bjuda på en inledning.
Tidigare straffvärde
sex år
tre år
tio år
tre år sex månader
Det är nog ingen djärv gissning att HD:s drastiska förändring av den hittills
enhetliga och förutsebara rättstillämpningen innebär att tillgången på villiga
kurirer och lagerhållare kommer att öka.
§ Rättsrutan §
50
svenska narkotikapolisföreningen 4-2011
Joakim Zander
Internationella
åklagarkammaren
Malmö
§ Rättsrutan §
Info från SKL, Droganalysenheten
Tramadol i avdelad dos är inte att anse som narkotika
Ett nytt avgörande från Hovrätten över Skåne
och Blekinge innebär att tramadol i avdelad dos inte
längre är att anse som narkotika. Läkemedelsverket
har inlett en process för att ändra på detta. Tills
regeringen tar beslut i frågan ska substansen, efter
att analys genomförts, omhändertas i enlighet med
lagen (2 § 1 2011:111) om förstörande av vissa hälsofarliga missbrukssubstanser (förstörandelagen).
Enligt ”Läkemedelsverkets föreskrifter om förteckningar över narkotika” (LVFS 2011:10) är
beredningar för medicinskt eller vetenskapligt bruk,
som innehåller högst 400 mg tramadol per avdelad
dos inte att anse som narkotika. I hovrättsdomen
från Skåne, B1255-10, görs bedömningen att den
ursprungliga avsikten med beredningen ska vara
avgörande för om den omfattas av undantaget eller
ej och således har uppvisande av recept eller annat
tillstånd ingen betydelse.
Läkemedelsverket har i ett yttrande (Dnr
359:2011/511520 ) sagt att alla beredningar av tramadol, oavsett dos, kan antas komma att förklaras
som narkotika av regeringen och lagen om förstörande av missbrukssubstanser är därför tillämplig.
Till dess att regeringen tar beslut i frågan att klassa
Bakgrunden till hovrättens ståndpunkt angående klassning av tramadol (se ovan), är följande
ärende.
En 34-årig man från Malmö hade vid fem tillfällen under 2008 beställt sammanlagt 35 gram rent
tramadol från Internetsidan WorldTramadol.
com. Polisen ingrep i november 2008 mot
WorldTramadol, som opererade från Eskilstuna
(se SNPF-tidningen nr 3-2009).
I utredningen identifierades 448 tramadolköpare som alla söktes upp och lagfördes i Operation Plattång, som var polisens
benämning. Bland köparna fanns den 34-årige
Malmöbon.
Mannen åtalades 2010 för att dels ha innehaft tramadolsubstans under 2008 och dels
försökt smuggla in sammanlagt 400 kapslar i
brev från Thailand, vardera innehållande cirka
47 mg tramadol.
Mannen dömdes av Malmö tingsrätt för narkotikabrott och narkotikasmuggling till böter.
Hovrätten friade från narkotikasmuggling av de
400 kapslarna som innehöll tramadol i avdelade
doser och därför inte var att anse som narkotika.
GH
all tramadol, oavsett dos, kommer SKL att svara
ut tramadol i avdelad dos som ”Varken narkotika,
hälsofarlig vara eller dopningsmedel har påvisats”
med kommentar om hänvisning till att lagen (2 §
1 2011:111) om förstörande av vissa hälsofarliga
missbrukssubstanser är tillämplig.
För den enskilde polismannen betyder detta
att om analysresultatet från SKL redovisas som;
”Påvisad substans: Tramadol
Varken narkotika, hälsofarlig vara eller dopningsmedel har påvisats”
ska ärendet hänvisas till åklagare för beslut om
omhändertagande.
Droganalysenheten, SKL
Spice som te
Spice är en örtblandning som besprutats med
syntetiska cannabinoider upplösta i aceton. På de
torkade örterna kan man normalt inte se eller lukta
om de innehåller cannabinoider eller ej. Ännu svårare är det om örterna luktar te.
Martin Vidgren, narkotikapolis i Piteå, berättar om ett beslag som luktade te och verkligen
var örtte, men polisen misstänkte något annat. De
ungdomar som innehade örtteet i en påse, innehade
också aceton och befann sig i en miljö som inte var
avsedd för tedrickande.
Örtblandningen togs i beslag och skickades till
SKL för analys. Det visade sig att örtteet var Spice
som innehöll en syntetisk cannabinoid.
Källa: Martin Vidgren, Polisen Piteå
Torkade örter kan idag vara allt från
te eller kryddor till drogen Spice.
svenska narkotikapolisföreningen 4-2011
51
Världen runt
Rekordbeslag av hasch i Norge
och Danmark
560 kilo hasch är det största beslaget någonsin i
Norge. Tullbeslaget gjordes i oktober i Larvik vid
kontroll av en holländsk trailer som kom med färjan från Hirtshals i Danmark.
Bara i år har Tollvesenet beslagtagit 1,5 ton
hasch, varav hälften i oktober. Det är fyra gånger
så mycket som förra året.
Även den danska tullen gjorde ett rekordbeslag
av hasch just i Hirtshals i november. Även denna
gång en holländsk lastbil som skulle vidare med
färja. Lasten innehöll 540 kilo hasch.
Hirtshals har visat sig vara en bra hamn för
haschsmugglare med Norge som slutmål, men
staden på Nord-Jylland är långt ifrån den enda
knutpunkten. Smugglare väljer ofta rutter utifrån
rent praktiska hänsyn, men linjen Hirtshals-Larvik
är mer lämplig än Öresundsbron om lasten ska
levereras i södra Norge.
Källa: Toll.no/Nordjyske.dk
14 ton cannabis i och nära
en smuggeltunnel
Sedan 2008 har mexikanska och amerikanska
myndigheter avslöjat 75 tunnlar som använts för
att smuggla narkotika mellan Mexiko och USA.
Nyligen togs 14 ton cannabis i en nyupptäckt tunnel och totalt har hundratals ton tagits i beslag i
dessa tunnlar.
Den senaste tunneln upptäcktes sedan amerikanska gränspoliser stoppat en lastbil som lämnade en lagerbyggnad i utkanten av San Diego.
I lastbilen hittades tre ton cannabis och vid husrannsakan i lagret hittades ytterligare sex ton och
mynningen till en tunnel.
Mexikanska myndigheter larmades och man
tog nära fem ton cannabis i beslag i en byggnad
nära Tijuana flygplats. Enligt logotypen på paketen tillhörde de Sinaloa-kartellen.
Källa: Drugnews.se
Två unga döda i London av ny
potent ecstasy
Nyligen dog två unga män i 20-årsåldern och en
tredje vårdas på sjukhus med allvarliga skador,
troligen förgiftade av ecstasy.
Männen hade var för sig och vid olika tidpunkter besökt en stor musik- och dansgala i Alexandra
Palace i norra London under en weekend. De antas
ha fått i sig en ny och mycket potent form av ecstasy som man varnat för bara någon vecka tidigare.
Källa: The Telegraph
54
svenska narkotikapolisföreningen 4-2011
Stort beslag av Rohypnol i Örje
På eftermiddagen den 7 november i år kontrollerades en Volkswagen Caravelle av den norska tullen i Örje tullstation. Bilen kördes av en 20-åring
från Litauen som skulle hämta begagnade bildäck
i Norge.
Tullarna beslöt att skanna bilen och man upptäckte då avvikelser i väggen i lastutrymmet. Vid
närmare undersökning hittades tre plastflaskor
som innehöll 26 000 gröna Ryhypnoltabletter.
Mannen överlämnades till polisen som fortsätter
utredningen.
Källa: Toll.no
26 000 Rohypnoltabletter med ett gatuvärde på mer
än en miljon kronor hittades vid norska gränsen i en
Litauisk pick up. Foto: Tollvesenet
ECNN: Narkotikaläget stabilt i
Europa
EU:s narkotikacenter ECNN uppger i sin nyutkomna årsrapport att narkotikamissbruket är
relativt stabilt i Europa. Enligt rapporten kan
eventuellt kokainmissbruket vara på väg neråt. I
några av de länder där drogen är vanligast, t.ex.
Danmark, Spanien, Italien och Storbritannien, har
man rapporterat en minskning av kokainmissbruk
bland unga vuxna. Samma tendens märks också i
Nordamerika.
Cannabis är den vanligaste drogen i Europa, men
även här har missbruket
stabiliserats och kanske
minskat något bland ungdomar och unga vuxna.
Ett växande problem i
EU är de syntetiska s.k.
nätdrogerna.
Rapporten, som är
på 116 sidor och även
på svenska, tar däremot
inte alls upp missbruk av
läkemedel. Såväl i Sverige
som internationellt har
man på senare år noterat en markant ökning av
missbruk av narkotikaklassade läkemedel. Bara
cannabis är mer utbrett i många länder.
Källa: ECNN:s årsrapport om drogsituationen i
Europa
Landet runt
Läkemedelsbiverkningar
största sjukdomen
En tredjedel av alla medicinska akutpatienter som
läggs in på sjukhus, gör det på grund av skador
av läkemedel. Om man bara tittar på en äldre
patientgrupp, ökar antalet biverkningsskadade till
hälften av alla sjukfall.
Läkemedelsrelaterade problem är alltså den
vanligaste orsaken till inläggning på sjukhus. Det
gäller huvudsakligen läkemedel som påverkar
hjärnan, såsom bensodiazepiner och opiater, samt
hjärt/kärlmediciner.
Professor Ulf Bergman på Karolinska sjukhuset
i Huddinge uppger i radioprogrammet Kaliber
att hälften av sjukvårdskostnaden, som totalt är
på 35 miljarder kronor, kan bero på besvär och
skador av läkemedel. Den största orsaken till problemet är att kontinuitet och uppföljning saknas
från behandlande läkare,
Källa: Kaliber P1
Ett okontrollerat användande av sömnmedel och lugnande medel bidrar starkt till en onödig belastning av
sjukvården.
Katbeslagen slår nya rekord
Kat är en drog som ökar i Sverige, åtminstone
om man utgår från tullens beslag, som slår nya
rekord varje år. Hittills i år har tullen tagit över
16 ton kat. De största beslagen görs på Lernacken
i Malmö. Regelbundet stoppas bilar som är lastade
med några tiotals kilo upp till flera hundra kilo
kat.
Kurirerna, som ofta är somalier, hämtar drogen
i Holland eller England, där kat inte är klassat som
narkotika. Eftersom kat dessutom är en färskvara,
går dagligen smugglingsturer till Skandinavien.
I Holland har man nu, enligt Sydsvenskan,
uppmärksammat de negativa sociala följderna
av kattuggande. Justitiedepartementet genomför
en undersökning bland somalier i Nederländerna
för att få ett grepp om hur många som nyttjar
kat och hur växten handlas. Därefter väntas ett
beslut om kat ska klassas som en drog eller ej i
Nederländerna.
Per Corsing, biträdande tullchef i södra
Sverige, uppgav att han välkomnar ett förbud i
Nederländerna. – Tillgången skulle strypas och vår
verksamhet skulle avlastas kollosalt, säger han till
Sydsvenskan.
Enligt tidningen kostar kat cirka en halv miljard
kronor årligen i fängelseplatser för kurirer och
langare.
Källa: Sydsvenskan
Katsmugglingen till Sverige är numera välorganiserad
och inkomstbringande.
Missbruk bland vårdpersonal upptäcks alltmer
Den nya patientsäkerhetslagen som började gälla
vid årsskiftet har bidragit till att missbruk bland
sjukvårdspersonal avslöjas allt oftare.
Enligt Per-Anders Sunesson, tillsynschef på
Socialstyrelsen, utreder man nu ett hundratal ärenden mot sjukvårdspersonal, vilka kommer att resultera i anmälningar till Hälso- och Sjukvårdens
Ansvarsnämnd, HSAN. Merparten av ärendena
har samband med eget missbruk av alkohol eller
narkotika.
Detta är fler ärenden än under tidigare år. En
anledning till ökningen kan vara att arbetsgivare
nu är skyldiga att rapportera alla fall av missbruk.
Apotekspersonal måste också sedan årsskiftet rapportera till Socialstyrelsen om läkare skriver ut
narkotikaklassade preparat till missbrukare eller till
sig själva.
Källa: TT
svenska narkotikapolisföreningen 4-2011
55
Vad bör ändras i
narkotikalagstiftningen?
Ett avgörande i HD nyligen aktualiserar behovet av en översyn av narkotikastrafflagen m.m.
H
ögsta domstolens dom i målet B 5412-10 har
givit nya riktlinjer för domstolars avgörande i
narkotikamål. Just nu är praxisutvecklingen inne i en
svåröverskådlig och svårförutsägbar fas. Samtidigt är
det med hänsyn till de stora intressen som står mot varandra i narkotikamål angeläget att skapa enkla, tydliga
och tillämpbara regler och riktlinjer. För att skapa förutsägbarhet bör narkotikastrafflagen ses över, liksom
lagen med förbud mot vissa hälsofarliga varor.
Här skall ges några exempel på vad som bör ändras,
antingen genom proposition eller genom utskottsinitiativ.
Ändringar i Narkotikastrafflagen
(1968:64) m.m.
1. Ändring av definitionen av narkotika (8 §).
Bakgrund. Narkotikastrafflagen definition innehåller det beskrivande (konnotativa; anger egenskaper)
uttrycket ”hälsofarliga varor”. Detta definieras emellertid genom uppräkning (denotation) i lagen (1999:42)
med förbud mot vissa hälsofarliga varor. I den senare
definitionen undantas narkotika (2 § 1 st.). Det leder
till den märkliga situationen att narkotika kan vara
hälsofarliga varor (i konnotativ mening) men hälsofarliga varor inte kan vara narkotika (i denotativ mening).
I narkotikastrafflagens definition bör därför uttrycket
”hälsofarliga varor” bytas ut mot exempelvis ”starkt
psykotropa medel”. ”Starkt psykotropa medel” bör i
förarbetena definieras såsom ”ämnen som vid tillförsel
till människokroppen kan framkalla påtagliga förändringar i sinnestillstånd och hjärnfunktioner”. Ett annat
problem med definitionen av narkotika är att det idag
finns en rad narkotikahaltiga växter som i sig ej räknas
som narkotika. Luckan bör täppas till genom att denna
del av definitionen av narkotika i Narkotikastrafflagen
ändras till att omfatta både naturliga och syntetiska
varianter:
Förslag. Narkotikastrafflagen 8 § ändras genom
följande tillägg (understruket):
58
svenska narkotikapolisföreningen 4-2011
”Med narkotika förstås i denna lag läkemedel eller
starkt psykotropa medel, oavsett om de är naturligt förekommande eller syntetiskt framställda,
med beroendeframkallande egenskaper eller euforiserande effekter eller varor som med lätthet kan
omvandlas till varor med sådana egenskaper eller
effekter […]”
2. Precisering av mängdresonemang och farlighetsbedömningar.
Bakgrund. Genom HD:s dom B 5412-10 har betydelsen av strikta mängdresonemang tonats ner. Samtidigt
är den totala hanterade mängden narkotika avgörande
för den totala skada eller fara som kan uppstå i de
yttersta leden hos missbrukare och deras omgivning.
För att öka fokus på de hanterade mängderna bör
lydelsen i NSL 3 § ändras. Begreppet mängd, som idag
har två tolkningar: fysisk massa (vikt) resp. antal missbruksdoser, bör preciseras till att tolkas endast som
antalet missbruksdoser. Missbruksdos bör definieras
som ”en dos som hos en icke-tillvand person framkallar ett märkbart rus” (samma som i RättsPM 2009:1
uppl. 5). Förfogande över narkotika bör bestämmas till
att ha sådan kontroll över denna att man skulle kunna
förstöra eller låta förstöra den. De viktigaste rekvisiten
(kriterierna) för farlighetsbedömningar bör skrivas in i
lagen (3 §).
Förslag. Narkotikastrafflagen 3 § 2 st ändras till
följande (ändringar med understrykning)
Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall
särskilt beaktas, om det har utgjort ett led i en
verksamhet som har bedrivits i större omfattning
eller yrkesmässigt, avsett hantering eller annat förfogande över särskilt stort antal missbruksdoser
narkotika, avsett narkotika av särskilt farligt slag
eller eljest varit av särskilt farlig eller hänsynslös
art. Bedömningen skall grundas på en sammanvägning av omständigheterna i det särskilda fallet.
Ett nytt stycke (3 st.) bör tillfogas:
Vid bedömning av farligheten hos en enskild narkotika skall särskilt beaktas om substansen är livsfarlig
genom sin sammansättning, är hastigt beroendeframkallande, har oberäkneliga eller svårberäkneliga effekter, är verksam i ytterst små doser, medför risker för
psykiska störningar eller sjukdomar, kan utlösa eller
användas för att avsiktligt utlösa våld eller har annan
egenskap eller verkan som på jämförligt sätt kan framkalla särskild fara.
3. Fastställande av farlighetsschema.
Narkotikautredningen (Bättre kontroll av missbruksmedel, SOU 2008:120, s. 305) noterade beträffande
Åklagarmyndighetens RättsPM 2005:17 (senaste upplaga RättsPM 2009:1, uppl. 5, juli 2010) att denna
rapport ”utgör ett mycket värdefullt redskap för
rättsväsendet vid bedömningen av olika substansers
farlighet”. Rapporten innehåller bl.a. ett schema med
kriterier för farlighetsbedömning av enskilda substanser (eller grupper av substanser) samt bedömningar av
ett stort antal substanser.
Förslag. I propositionen eller utskottsinitiativet bör
skrivas in att detta schema skall anses vara vägledande
för fortsatta farlighetsbedömningar.
4. Översyn av rättspraxis.
Bakgrund. HD:s dom B 5412-10 har dragit tvivel över
all rättspraxis – utom möjligen den sedan länge etablerade praxisen för cannabis, klassiska centralstimulantia (amfetamin m.fl.) och heroin. Samtidigt är det
angeläget att skapa förutsägbara bedömningar, särskilt
för nya narkotika. En utredning bör gå igenom alla
substanser (eller grupper av substanser) och vad som
är känt om deras farlighet samt göra ett nytt förslag till
mängdbaserad rättspraxis.
Förslag. Åklagarmyndigheten bör låta utarbeta en
ny skala (som då bör benämnas med R1 o.s.v. (R= risk)
i stället för F1 o.s.v. (F=farlighet)) med detaljerade steg
och rekommendationer till mängder (antal missbruksdoser) som skall anses utgöra nedre och övre gränser
för normalbrott vid okomplicerat innehav.
Hälsofarliga varor
5. Olovligt bruk av hälsofarliga varor kriminaliseras
med fängelse i straffskalan.
Bakgrund. En rad hälsofarliga varor har samma
grundstruktur och huvudsakliga verkningar som vissa
narkotika. Det gäller bl.a. ett antal syntetiska cannabinoider (som finns i s.k. ”spice”). Så är t.ex. JWH-018
narkotika medan JWH-019 är hälsofarlig vara. För
polisen betyder detta att en person som företer yttre
tecken på påverkan av en narkotikaklassad syntetisk
cannabinoid efter kemisk analys mycket väl kan visa
sig ha varit påverkad av en variant som är klassad som
hälsofarlig vara och därmed straffri att konsumera.
Förslag. Olovligt bruk (olovlig konsumtion) av hälsofarliga varor kriminaliseras genom följande tillägg
(understruket) till Lagen (1999:42) om förbud mot
vissa hälsofarliga varor:
3 § Varor som avses i denna lag får inte utan
tillstånd
1. införas till landet,
2. överlåtas,
3. framställas,
4. förvärvas i överlåtelsesyfte,
5. bjudas ut till försäljning, eller
6. innehas, eller
7. konsumeras.
En mer djupgripande revision av detta avsnitt skulle
kunna utgå från motsvarande i Narkotikastrafflagen.
6. Påföljden för grovt brott med hälsofarliga varor
ökas till 4 års fängelse.
Bakgrund. Den olovliga hanteringen av hälsofarliga
varor kan avse mycket stora mängder (stort antal missbrukdoser). Det bör därför finnas möjligheter att döma
för grovt brott vid försvårande omständigheter, t.ex.
hantering av stor mängd.
Förslag. Lagen om förbud mot vissa hälsofarliga
varor ändras så att 4 § 1 st ges följande lydelse (ändring
med understrykning):
Den som uppsåtligen bryter mot 3 § första stycket
2, 3, 4, 5 eller 6 eller 7 döms till böter eller fängelse i högst ett år. Om brottet är grovt dömes till
fängelse i högst fyra år.
Slutord
Svensk narkotikakontroll baseras ytterst på Förenta
Nationernas narkotikakonventioner (1961, 1971 och
1988). Genom tillträdet har vi förbundit oss att
begränsa användningen av narkotika till medicinska
och vetenskapliga syften. Vi bör därmed också ha en
lagstiftning som svarar mot detta åtagande. Samtidigt
är det en grundregel i juridiken att lagstiftningen bör ge
möjligheter till förutsägelser. Dagens situation i fråga
om narkotikapraxis har av flera nära berörda beskrivit
som ”hela havet stormar”, d.v.s. det är osäkert vad
som gäller och vad som kan komma att gälla.
Ovanstående problem har varit kända för regeringskansliet under en tid. Ingen ny proposition är dock
aviserad. Eftersom situationen riskerar att snabbt
bli synnerligen allvarlig bör riksdagen genom ett
utskottsinitiativ besluta om ovanstående ändringar i
narkotikastrafflagen m.m.
n
Referenser kan fås från författaren.
Jonas Hartelius
svenska narkotikapolisföreningen 4-2011
59
Låt forskare
bedöma farligheten!
I
juni föll Högsta Domstolens dom i ett uppmärksammat mål (B 5412-10) om den syntetiska katinonen mefedron. De åtalade hade dömts till stränga
fängelsestraff i hovrätten. HD reducerade påföljderna
med över två tredjedelar. Det måste ses som en avsevärd befrielse för de åtalade.
HD:s dom har (minst) två aspekter. Den ena är hur
långa påföljder som skall utdömas för olika former av
olovlig hantering av narkotika. Där har HD nu ändrat
förutsättningarna för att döma till långa fängelsestraff. Det är en narkotikapolitisk fråga.
Den andra aspekten är hur enskilda narkotika
skall bedömas i farlighetshänseende. Detta är en
vetenskaplig fråga. Det kan skapa förvirring ifall
HD-domen ska tolkas som att mildringen också ska
gälla drogens farlighet och beroendeframkallande
potential. Tingsrätten hade funnit att mefedron i
farlighetshänseende är att jämställa med amfetamin
medan hovrätten fann att den bör jämställas med
ecstasy. HD ansåg att mefedronets farlighet inte
på något för straffbedömningen i målet avgörande
sätt skiljer sig från amfetamins generella farlighet.
Däremot angav man inte skälen för denna slutsats.
Omstridd Lancet-artikel
HD gav i sina resonemang om mefedronets farlighet uppmärksamhet åt en vetenskaplig artikel som
publicerades av Nutt m.fl. i tidskriften Lancet under
hösten 2010. Artikeln beskriver ett försök att ge en
samlad redovisning av olika drogers farlighet när det
gäller skador för såväl den enskilde individen som
för omgivningen. Här hamnar alkohol i topp, följt av
heroin och kokain medan såväl mefedron som ecstasy
hamnar långt ned. Även cannabis och bensodiazepiner
befanns vara farligare än både mefedron och ecstasy.
Det finns mycket att anmärka på i denna artikel. Flera
narkotikaforskare både i England och i andra länder
har kritiserat tillvägagångssättet i denna studie. Den
har förbisett avsevärt viktiga faktorer som gör att dess
värde och tillförlitlighet när det gäller dess huvudsyfte
förloras. Artikelns huvudförfattare, dr Nutt, hamnade
på grund av denna publikation i konflikt med brittiska
regeringen och fick lämna sin post som deras rådgivare
i narkotikafrågor.
Även om HD framhåller att denna artikel inte ger
något underlag för att föra över dess bedömningar till
svensk rättspraxis hade det varit bra om man avstått
från att överhuvudtaget ge den det textutrymme
som den nu fått. Undertecknad som vid den aktuella
HD-rättegången biträdde åklagarsidan som sakkunnig
gav inte denna artikel något större värde i motsats till
några verbalt skickliga advokater, som i denna såg sina
möjligheter. Däremot framhöll jag att det finns publicerade data som tydligt pekar på större likhet mellan
mefedron och ecstasy i jämförelse med amfetamin. Jag
framhöll dessutom att Nutt så sent som i våras publicerade en artikel där mefedron beskrivs som en ersättare
för ecstasy.
Det är viktigt att domstolsförhandlingar i narkotikafrågor inte blir forum där enskilda preparats farlighet
ska avgöras av advokaters eller åklagares skicklighet i
att plädera. HD:s dom har öppnat för att både åklagare och advokater kan introducera ny bevisning om
farligheten vid varje framtida rättegång. Det kan skapa
en mycket svåröverskådlig situation, i värsta fall med
”dagskurser” för kraftigt svängande farlighetsbedömningar.
Hellre en vetenskaplig grupp
Farlighetsbedömningar bör ske utan den retoriska hets
som kan förekomma i en domstolsförhandling. Flera
skäl talar för att frågan bryts ut och hellre läggs på
en vetenskaplig grupp. Ofta tar det tid att få fram och
utvärdera underlag om nya droger. Så det är angeläget
att bedömningen görs i god tid före ett åtal. En given
tidpunkt för en första bedömning bör vara i samband
med den formella narkotikaklassningen. Om flera forskare medverkar bör utfallet bli mer förutsägbart, vilket
är viktigt för rättssäkerheten.
Fred Nyberg
Fred Nyberg är professor i biologisk beroendeforskning vid Uppsala universitet. Han har medverkat som
sakkunnig vid ett stort antal narkotikarättegångar,
bl.a. ovan nämnda i HD.
Litteratur
Nutt m.fl, Lancet, 2010, vol. 376, s. 1558 – 1565.
svenska narkotikapolisföreningen 4-2011
61
Narkotikahundar söker efter droger i skolan
text: gunnar hermansson
Jörgen Modin och hans narkotikahund besöker en skola i Östersund. Elever och lärare var positivt inställda redan efter polisens
första besök. Foto: Jan Andersson, Länstidningen Östersund
Polisen i Jämtlands län genomför sedan några månader en brottsförebyggande satsning
som man kallar ”Narkotikahund i skolan”. I samarbete med rektorer på att antal skolor i
Östersund kommer polisen till skolorna med sina hundar för att söka efter narkotika.
T
isdagen den 22 mars 2011 besökte chefen för
polisens hundgrupp Jörgen Modin och en hundförarkollega den första skolan i Östersund. Med sina två
tjänstehundar Dexter och Nemo sökte de systematiskt
igenom en stor del av skolans allmänna utrymmen,
såsom korridorer, elevskåpsutrymmen toaletter och
även lärarrum. Det vara bara klassrummen som lämnades orörda.
Inga droger hittades i skolan och både polisen och
rektorn var nöjda med resultatet eftersom insatsen
hade ett rent brottsförebyggande syfte. Det hade tidigare förekommit en hel del rykten om narkotika på den
aktuella skolan, vilket föranledde rektorn att tacka ja
64
svenska narkotikapolisföreningen 4-2011
till polisens erbjudande om att visa upp sig med hundarna i skolan.
Skolorna erbjöds polisens hjälp
Polismyndigheten i Jämtland skickade under 2010 ut
en förfrågan till rektorerna på högstadie- och gymnasieskolor i länet för att undersöka om det fanns
intresse av att delta i detta unika brottsförebyggande
samarbete.
Man betonade från polisen att närvaron av polishundar som söker av allmänna utrymmen och skåpkomplex, skulle ha en hög brottsförebyggande effekt
bland eleverna och att narkotika i större utsträckning
försvinner från skolan.
Skolorna informerades också om att polisens myndighetsjurist hade utrett legalitetsfrågan och kommit
fram till att ett genomsök av det här slaget var helt
legalt, så länge det var frågan om en rent brottsförebyggande åtgärd och att rektorn gått med på det hela.
Polisen lämnade också i skrivelsen önskemål om att
rektorer som var intresserade av att delta, skulle informera elever och föräldrar om att ett samarbete inletts
med polisen.
Gensvaret från skolorna var övervägande positivt
och polisen beslöt att inleda samarbete med de fyra
största skolorna i Östersund. Fler skolor var intresserade, men polisen började med dessa fyra för att hitta
formerna för arbetet. Efterhand utökades samarbetet
och idag gör polisen hundsök i tio skolor.
Positiva reaktioner
Den första polishundinsatsen i mars fick också uppmärksamhet i media. Rektorn på skolan förklarade för
Länstidningen i Östersund att han var mycket positivt
inställd till polisens arbete, eftersom det tidigare gått
rykte om att det kunde finnas knark på skolan.
Länstidningen frågade också några elever om vad de
tyckte om att polishundar ska söka vid deras skåp och
även här var reaktionerna positiva.
– Det känns bra att polisen kommer hit med sina
hundar. Knark ska inte finnas i skolan. Har man inget
att dölja har man inget att oroa sig för, tyckte två
tjejer.
En kille sa: - Det här känns mycket bra. Då kan de
som säljer knark inom skolans väggar åka fast. Jag är
säker på att det förekommer.
Hundtätaste polismyndigheten i Sverige
Länshundbefäl Jörgen Modin berättar att hundenheten i Jämtland är pionjärer i Sverige med satsningen
Narkotikahund i skolan. Inga andra arbetar på samma
sätt idag, men många har visat intresse. Från hela
landet har skolor, polismyndigheter, kommuner och
politiker hört av sig för att få information om detta
brottsförebyggande arbetssätt. - Det gör att det blir
extra roligt och inspirerande att fortsätta, säger Jörgen
Modin.
Hundenheten i Jämtland hade för tre år sedan bara
fyra tjänstehundar. Men Jörgen Modin kan stolt konstatera att den satsning som gjorts sedan dess, innebär
att Jämtland nu är den hundtätaste polismyndigheten
med tio hundekipage. Tre av hundarna är utbildade på
narkotikasök och alla är schäferhundar.
Polisen har ambitioner att utbilda fler hundar i
narkotikasök och det optimala vore att också få en
springer spaniel som ren narkotikahund. Den är bättre
att använda i skolor, mer lämpad att söka i olika
trånga utrymmen och den är snällare.
Innan satsningen Narkotikahund i skolan satte
igång, hade Jörgen Modin och hans kollegor inlett
med att träna sina hundar på skolor efter arbetsdagen
Länshundbefäl Jörgen Modin vill hjälpa skolorna att få
bort eventuella droger inom skolans område. Foto: Gunnar
Hermansson
när skolan var tom. – Men det kändes inte riktigt rätt,
säger Jörgen Modin, och därför inviterades skolorna
för ett samarbete.
Hundsök i skolan i praktiken
Innan polis med hund besöker en skola är rektorn
alltid informerad. Under söket är rektorn också med
tillsammans med en vaktmästare för att öppna låsta
utrymmen. Två hundar turas om att söka i 10-15
minuter. Det krävande sökarbetet i många utrymmen
är tröttande för hundarna, som därför måste få vilopauser.
Om en hund markerar vid t.ex. ett elevskåp, används
även den andra hunden för att bekräfta markeringen
innan skåpet öppnas. Denna åtgärd är då en husrannsakan och polisen har inlett en förundersökning
och beslut har fattats om husrannsakan innan skåpet
öppnas.
Det är inte meningen att narkotikahundarna ska
söka på människor vid besök i skolorna och därför
försöker man se till att sökområdet är tomt på folk.
Polisen kan gå in i klassrum, men inte när lektion pågår
och det finns elever där. Jörgen Modin är dock inte
främmande för att utveckla metoden så att man även
får söka på människor som man gör i Norge i ett liknande samarbete mellan polisen och Oslo kommun.
Idag är tio skolor med i satsningen och Jörgen
Modin säger att man har för avsikt att hinna med
fyra hundsök per skola varje år. Ännu har inga fynd
av narkotika gjorts, men de sidovinster man gör är att
polisen kommer närmare eleverna och det talas mycket
om polisinsatserna i skolan. Enligt uppgift har ryktena
om narkotikahantering i vissa skolor upphört.
– Droger ska inte finnas i skolan och det här är en av
de viktigaste förebyggande åtgärderna som vi ska satsa
på, säger Jörgen Modin. n
svenska narkotikapolisföreningen 4-2011
65
Oslopolisen har fyra års erfarenhet av
narkotikahund i skolan
Oslopolisen genomför sedan några år förebyggande besök med narkotikahundar i skolan.
Då söker hundarna även i klassrum på eleverna och deras skolväskor utan att ha konkreta
brottsmisstankar.
S
om en del i det förebyggande arbetet mot narkotika
bland ungdomar, har polisen i Oslo sedan 2008
använt narkotikahundar i gymnasieskolor. Det har
i den offentliga debatten ställts en del frågor om det
rättsliga stödet för sådana undersökningar. Polisen har
dock samlat erfarenheter och gjort noggranna prövningar under de fyra åren.
Under första kvartalet 2011 ingick polisen ett avtal
med Oslo kommun om att få göra narkotikaförebyggande insatser i gymnasieskolor. Samarbetet är mycket
formaliserat och i avtalet framgår det att polisen ska
göra minst ett besök om året med narkotikasökhund i
alla gymnasier i kommunen.
De rättsliga reglerna och information om genomförandet finns bland annat nedtecknat i ett häfte som gavs
ut av Oslopolisens strategiska stab i oktober 2011.
Att söka med hund på elever och väskor i ett klassrum, kräver normalt sett beslut om husrannsakan. En
förebyggande insats behöver däremot inte föregås av
beslut om tvångsåtgärder, om syftet är primärt förebyggande och inte inriktat på beslag.
Åtgärden ska då genomföras med samtycke från
varje elev och att samtycket ska vara ”fritt och informerat”. Det innebär att polisen inte får sätta press på
eleverna för att få ett samtycke. Den eller de elever som
inte vill medverka är fria att lämna klassrummet med
sina tillhörigheter. De ska inte behöva förklara sig om
de väljer att gå ut. Alla elever ska också informeras
av polisen om att besöket avser ett rent förebyggande
arbete.
Genomförandet
Innan polisen besöker en skola ska man enligt avtalet
förbereda besöket tillsammans med skolledningen. Det
kan gälla tidpunkt, vilka klassrum man avser besöka,
med mera.
Det är viktigt att man inte besöker en klass på grund
av konkreta misstankar mot någon elev, men ett allmänt tips kopplat till en viss klass är inget hinder för
en förebyggande insats.
Polisen ska så långt det är möjligt uppträda civil.
Om läraren i den klass som besöks inte känner till
detta i förväg, ska han/hon informeras först. Därefter
presenterar poliserna sig för eleverna och talar om vad
som ska ske.
Eftersom stora schäferhundar kan verka skrämmande i ett klassrum, använder Oslopolisen springer
66
svenska narkotikapolisföreningen 4-2011
spaniel eller liknande
hundar
i skolorna. De
elever som går ut
ska kunna göra
det utan att passera en hund. När
söket är genomfört, kan de
elever som lämnat klassrummet
komma tillbaka.
Polisen besvarar
då frågor och
kan också lämna
lite lämplig information om narkotika och att
det kan bli fler
Polisen i Oslo har gett ut ett häfte
besök.
med all nödvändig information om
Om en hund
Narkotikahund på skoler.
markerat
på
någon eller något,
övergår polisens
agerande i en förundersökning med beslut om kroppsbesiktning och/
eller husrannsakan.
Flertal avslöjanden och mindre beslag
Sedan 2008 har Oslopolisen genomfört 43 sådana
hundsök i skolor. Vid varje tillfälle besöker man två
klasser, vilket innebär att hundsök har gjorts i cirka
90 klassrum och omkring 1000 elever har blivit undersökta av en polishund.
År 2008 blev tre ungdomar avslöjade med narkotikainnehav efter markering av hund. 2009 ökade
antalet till 15 elever och 4 gram hasch/marijuana togs
i beslag. 2010 markerade hundarna på 13 elever och
sammanlagt 26 gram cannabis beslagtogs. 2011 fram
till oktober hade 9 ungdomar avslöjats för bruk eller
innehav och 9 gram hasch/marijuana togs i beslag.
Det var alltså elever som frivilligt och med cannabis
på sig som stannat kvar i klassrummet och träffat narkotikahunden.
Polisen i Oslo har också funnit narkotika på toaletter och på skolgårdar. I samtliga fall har det varit cannabis.
n
Korrumperade smärtkliniker
stängs i Florida
Forskare från the Center for Disease Control and Prevention i USA rapporterar att smärtstillande opiatläkemedel som oxikodon (OxyContin, OxyNorm) orsakar fler dödliga överdoser än heroin och kokain tillsammans. Denna typ av läkemedel har en hög missbrukspotential som i stort kan jämföras med heroin. De kan krossas och snortas eller lösas upp
och injiceras för att ge omedelbar effekt.
F
lorida har länge varit USA:s centrum för illegal
försäljning av narkotikaklassade läkemedel, främst
oxikodonpreparat som förskrivits av läkare. När det
var som värst kom så många människor från andra
stater för att köpa sina droger vid de mer än 1000
smärtklinikerna, att Florida fick namnet Oxy Express.
Med hjälp av tuffare lagstiftning och åtskilliga insatser mot klinikerna har trenden brutits och under förra
året stängdes eller stängde mer än 400 smärtkliniker
och närmare 80 läkare miste sina legitimationer.
DEA:s operationer har fortsatt i år med fler arresteringar och stängda kliniker. – Tiden då man kunde
åka till Florida och enkelt skaffa sig farliga narkotikaklassade läkemedel från korrupta läkare är snart till
ända, sa DEA:s högste chef Michele Leonhart.
Sålde mer än 20 miljoner tabletter
I augusti 2011 åtalades 32 personer, varav 13 läkare,
som drev och arbetade i fyra smärtkliniker, s.k. Pill
Mills i Florida. Enligt åtalet har två 30-åriga män,
tvillingar, stått som ägare till smärtklinikerna och
ansvariga för illegal distribution av mer än 20 miljoner
oxikodontabletter till en förtjänst av mer än 40 miljoner US dollar.
DEA har i Operation Dödlig förskrivning gjort upprepade tillslag mot personer som medverkat till den
illegala distributionen av läkemedel från Floridas Pill
Mills till områden över hela USA. De misstänkta personerna var okänsliga och ointresserade av patienternas
liv och hälsa. Förskrivningen av OxyContin och andra
klassade läkemedel skedde utan hänsyn till medicinska behov, utan individuell behandlingsplan och utan
fysisk undersökning. Som alla langare fokuserade de
enbart på att tjäna pengar och att hålla sig ifrån att bli
upptäckta och straffade.
Missbrukare och langare som är ute efter större mängder reser från stater som Tennessee, Ohio,
Kentucky, West Virginia och andra avlägsna platser.
Klinikerna tvingades anlita vakter för att avstyra slagsmål som kunde uppstå mellan patienter när de väntade
på att komma in.
För att kunna genomföra den illegala hanteringen
anlitade klinikägarna olika läkare som medbrottslingar
Delstaten Florida införde förra året hårdare lagstiftning mot
den illegala distributionen av OxyContin och andra narkotikaklassade läkemedel som försiggick inom den växande
skaran smärtkliniker, s.k. Pill Mills.
för att förskriva OxyContin och andra narkotikaklassade läkemedel efter enbart en hastig undersökning av
patienterna.
Läkarna förskrev ofta en cocktail av OxyContin,
Xanax (alprazolam) och Soma (karisoprodol) utan
att utforma en individuell behandlingsplan eller att
journalföra varför preparaten förskrevs. Läkarna fick
betalt per patient.
Under 2010 avverkade läkarna på en enda klinik närmare 500 patienter varje dag. Från juni 2008 till mars
2010 förskrevs 66871 recept på den kliniken. Ungefär
96 procent av recepten gällde antingen OxyContin eller
Xanax. 80 procent av förskrivningarna var avsedda för
personer skrivna utanför Florida.
De som döms för den olagliga läkemedelshanteringen riskerar upp till 20 års fängelse.
n
Gunnar Hermansson
svenska narkotikapolisföreningen 4-2011
69
Operation Pangea
Samordnad internationell insats mot
olagliga och förfalskade läkemedel
text: cecilia fant,
Rikskriminalens internetspaningsenhet
Operation Pangea är ett samarbete mellan Polisen, Tullverket och Läkemedelsverk.
Aktionen genomförs under en veckas tid och koordineras av Interpol i samarbete med
engelska läkemedelsverket, MHRA.
I
år gick Pangea IV av stapeln under perioden 20-27
september. Sverige har medverkat i tre år. Denna
aktion växer från år till år med fler länder som deltar.
Försäljning av illegala receptbelagda läkemedel på
nätet är ett ökande problem som finns i alla länder.
Under denna vecka fokuserar länderna på att gripa
gärningsmän som säljer läkemedel på webbsidor,
beslagta läkemedel samt försöka få så stor mediafokusering som möjligt. Från polisens sida kan man säga
att det finns tre faser; Fas 1 underrättelseinsamling då
vi identifierar gärningsmän och intressanta webbsidor,
Fas 2 som är den operativa delen med gripande och
husrannsakan samt beslag och Fas 3 då vi använder oss
av media för att informera om vad vi gjort i syfte att
informera allmänheten om farorna om att köpa illegala
läkemedel på nätet.
Stora mängder potensmedel togs i beslag i Sverige och i andra
länder under Operation Pangea. Foto: Läkemedelsverket
72
svenska narkotikapolisföreningen 4-2011
Stora förtjänster och fortfarande
ganska låga straff
Ett exempel på ett läkemedelsärende är Medicinshoppen
där tre bröder drev en webbsida som sålde bl.a. penicillin, potensmedel och bantningsmedel. De hade olika
roller med olika mycket inblandning. De beställde läkemedel från Indien och Pakistan i deras morfars namn.
Han hade för många år sedan återvänt till Iran, men
hans barnbarn använde hans namn och bankkonto
för verksamheten. En av bröderna var inte hemma vid
tillslaget och försökte gömma sig i Thailand. Åklagare
Chatrine Rudström beslutade dock om indragning av
dennes pass. Han fick då inte längre vistas i Thailand,
utan fick återvända hem där han greps. Vid rättegången kunde det bevisas att de tjänat 5 miljoner på 3
år. De dömdes att betala tillbaka 4,5 miljon samt fick
1 års fängelse. Ärendet utreddes av Söderortspolisen,
specialroteln som gjorde ett mycket bra jobb.
Trender som kan märkas på dessa tre åren som vi
varit med är att man är försiktig med att sälja narkotikaklassade mediciner eftersom då kan de få polisens
och tullens uppmärksamhet på sig och kännbara straff
väntar. Pengarna kan de lika gärna tjäna på receptbelagda läkemedel.
Webbsidor/servrar flyttas utomlands för att undvika upptäckt, pengarna förs över till bankkonton på
svåråtkomliga ställen där länderna har ingen eller ringa
utlämning av bankkontouppgifter gällande kunder i
banker.
Större anonymitet på webbsidorna, svårt att identifiera de som säljer, eftersom de gömmer sig i länder
där läkemedelsförsäljning inte är straffbart. Många led
fram till den som verkligen säljer.
I de länderna där lagstiftningen har hängt med och
där långa fängelsestraff väntar säljarna, är det också
uppmärksammat av polisen, till exempel i Tyskland.
I Storbritannien har läkemedelsverket en stor operativ
Medicinshopen.com är exempel på en hemsida där läkemedel såldes olagligt. Personerna bakom fanns i Sverige och är nu dömda
till fängelsestraff och dryga skadestånd.
roll med egen underrättelseavdelning som arbetar med
ärenden och driver egna undersökningar.
Hur jobbar vi?
Underrättelseinsamling vid Rikskriminalpolisens internetspaningsenhet, tillslag mot de aktuella personerna
och jag finns i en majoritet av ärenden med vid husrannsakan. Anledningen till detta är att polisen är
ovan vid denna typ av ärenden. När jag är med blir det
utbildning och en extra polis vid husrannsakan. Det
upplevs alltid positivt. Att det dessutom är roligt att
träffa kollegor och arbeta ”ute” är självklart ett plus.
Alla initiala beslut är också tagna av en gemensam
åklagare för att underlätta. Ärendena utreds sedan
lokalt.
Tydligt är att även åklagarmyndigheten behöver
utbildas i brott mot läkemedelslagstiftningen. Vissa
har mer eller mindre ifrågasatt om detta är brottsligt
utan att ha haft någon som helst aning om att det är
kriminell verksamhet som omsätter enorma pengar och
i vissa fall är organiserat samt en fara för folkhälsan.
Polisen ska arbeta för att vid brott kunna beslagta
pengar eller andra tillgångar och samarbeta med
andra myndigheter som t.ex. Skatteverket. Då är
brott mot läkemedelslagen ett exempel där mycket
pengar omsätts, ofta utan att någon skatt har betalats.
Straffsatsen är upp till 1 år i straffskalan, men när alla
ekonomiska tillgångar beslagtas blir detta ”straffet” än
mer kännbart. Viktigt att tänka på är att inkomsten på
försäljningen självklart kan omsättas i en rent straffmässigt allvarligare kriminell verksamhet.
Brott mot handel med läkemedel kan ge upp till 2
års fängelse. I vissa fall kan vi använda smugglingsbrott
om vi kan bevisa att läkemedlen kommer utanför EU.
Då är det upp till 4 år. Oftast har de kriminella dock
skeppat in preparaten via t.ex. Storbritannien innan de
kommer till Sverige. Då är godset redan inne i EU och
svårare att bevisa smugglingsbrott i tidigare led.
I år fokuserade vi på bantningsmedel under insatsen,
då det framför allt är unga tjejer som efterfrågar olika
”kvickfix” på nätet. Dessa medel marknadsförs som
”helt naturliga örtmediciner” som ”använts i generationer”, när de i själva verket innehåller läkemedelssubstanser som ger effekten. Sibutramin fanns i de
bantningsmedel vi beslagtog. Det har tidigare använts i
bantningsmedel, men då det gett så mycket biverkningar även under läkares tillsyn har det blivit förbjudet att
sälja. Det är lätt att förställa sig att en person som köpt
”naturligt medel” som ska göra att man kan gå ner ”5
kg på 2 veckor” tänker, ”men jag vill ju gå ner 10 kg”
och sedan överdoserar…
Resultat av Pangea IV
Sammanlagt togs 42 000 tabletter i beslag i Sverige
under operationen, huvudsakligen olika slags dopningsmedel, potensmedel och narkotikaklassade läkemedel.
Sju personer greps och husrannsakningar genomfördes
på fyra platser i landet
Tullverket stoppade 346 brev- och paketförsändelser
med olagliga läkemedel. Av dessa har 89 tagits i beslag
och resten har skickats tillbaka till avsändarlandet. En
privatperson får inte föra in läkemedel med posten från
ett land utanför EES.
Totalt sett deltog ett 80-tal länder i operationen,
runt 50 personer greps och ca 2,4 miljoner tabletter
togs i beslag. Många av de beslagtagna läkemedlen är
enligt tidigare erfarenheter antingen förfalskade, helt
verkningslösa eller innehåller otillåtna och skadliga
substanser.
n
svenska narkotikapolisföreningen 4-2011
73
Boktips
ALFAHANNEN
Mord för mord
Alfa Hannen är den avslutande delen i Katarina
Wennstams trilogi om mäns
våld mot kvinnor.
I boken Mord för mord tar
Simon Kernick oss tillbaka
till Londons undre värld där
det pågår en gigantisk mordkomplott.
Titeln syftar på romanens negativa pol, en
framgångsrik skådespelare som utövar sexuellt
våld mot unga kvinnor.
Ryktena går, alla ”vet”
att Jack Rappe inte är
snäll mot de unga, blåögda kvinnorna, men
givetvis bländas de ändå. När han nu är så charmig, så
känd, så imponerande. Flickorna sveps med, de trippar
intet ont anande med honom hem och förväntar sig ett
lyckligt kärleksförhållande. När de sedan far illa har de
ingenting att anmäla, de ville ju själva. Bara inte detta.
De vanligaste våldtäkterna är inte de som begås av
okända män mot kvinnor i skogspartier. De vanligaste
är de våldtäkter där kvinnan och mannen känner varandra, när de har eller har haft en kärleksrelation.
I ”Alfahannen” heter flickan Emma Wahl, en tindrande ung kvinna som får sitt livs första filmroll mot
den kände Jack Rappe. Självklart följer hon med när
han vill ”diskutera rollen”, självklart förälskar hon sig
i honom. Han är ju inte alls som folk säger! Det som
följer är den vanliga sjaskiga berättelsen om ett maktförhållande: han ringer inte, hon väntar vid telefonen.
Hon blir allt mer osäker i relation till honom, samtidigt
som han ger henne en självkänsla utåt när hon blir
fotograferad av skvallerpressen som hans sällskap. Till
slut får Emma Wahl nog och hugger en flaska mot
Rappes mage. Det är en given förstasidesnyhet när
Rappe hittas vid sitt lyxiga brygghus med ett livshotande sår i magen. Natten är densamma då han precis
fått sitt livs första guldbagge.
Wennstam vet vad hon vill, hon kan sitt ämne och
hennes skrivande drivs av ett aldrig sviktande engagemang, Hon skriver om behandlingen av våldtäktsoffer
i förundersökningar och rättssalar, om juridiska gråzoner och genusmönster i polis och filmvärlden.
”Alfahannen” håller ett högt tempo, och Katarina
Wennstam har inga svårigheter med att bygga upp
spänningen. Men hon gör det väl enkelt för sig, i ett
slags bestselleristisk iver där det räcker med att berätta
om lyxvillor, drinkar, filminspelningar. Här är varken
personer eller brott mer än snabba skisser, effektivt
berättade men utan större finess.
Ibland kan brittiska deckare bli nära nog synonymt
med landsbygd, tedrickande och puttrigt mysrys.
Mord för mord är dock
inte ett dugg mysig.
Femtusen dollar för
några timmars arbete –
det är vad den tidigare
legosoldaten Max Iversson erbjuds av nattklubbsägaren Roy Folder för att agera säkerhetsvakt vid ett
”affärsmöte”.
Iversson har svårt att tacka nej och tillsammans
med två kollegor beger han sig till en övergiven industrifastighet där mötet skall äga rum.
Någonting går snett och det hela slutar med ett fruktansvärt blodbad där Iverssons män mister livet.
Den före detta legosoldaten Iversson och kriminalinspektör John Gallan känner inte varandra. Trots det
jagar de en och samma mördare. Iversson vill ha tag
på den – eller för all del de – som mördade två av hans
män vid ett till synes enkelt uppdrag arrangerat av Roy
Fowler. Gallan i sin tur vill veta vad som hände när en
av Fowlers dörrvakter dog av ett ormgift. Gallan inser
snart att han är en gigantisk mordkomplott på spåren.
Förlag: Bonnier pocket
Pocketförlaget
Recension: Åsa Dahlberg
Recension: Åsa Dahlberg
76
svenska narkotikapolisföreningen 4-2011
Båda är fast beslutna att ta reda på sanningen, men
är de verkligen beredda på att mista livet på köpet?
Iversson försöker ta reda på vem som höll i vapnet som
dödade två av hans män. Under hans privata utredning
träffar han en tjej som han kärar ner sig i och tillsammans smider de planer för att senare kunna leva ett liv
i rikedom och kärlek. Någonting går dock snett och
båda får på det hårda sättet veta att man ska vara försiktig med vem man litar på.
Simon Kernicks tidigare böcker Handel med döden
och En bra dag att dö har fått lysande recensioner i
såväl utländsk som svensk press.
Bakom Kernicks böcker ligger grundlig research
och han har mycket välförtjänt hyllats av en enhällig
kritikerkårför sina verklighetstrogna skildringar av
brittiskt polisarbete. Kernick skriver lättläst och rent.
Det finns inga ord som historien hakar upp sig på, inga
skumma vändningar som avleder och inte heller några
icke uppföljda stickspår. Rent och snyggt och mycket
spännande.
Boktips
Böcker som kan beställas från SNPF:s hemsida www.snpf.org
Narkotika, dopningsmedel och
hälsofarliga varor
Upplaga 10.1
Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor
ger en detaljerad bild av
det aktuella svenska missbrukspanoramat. För ett
hundratal aktuella droger
beskrivs deras sammansättning, missbruksmönster, ruseffekter, skadeverkningar
och russymptom. I särskilda avsnitt beskrivs skador i
samband med missbruk samt metoder för att upptäcka
missbruk. Ett hundratal bilder, huvudsakligen i färg,
visar preparat, missbruksattiraljer och propagandamaterial. Fylliga ordförklaringar ger upplysningar om
centrala juridiska och medicinska termer.
Med sin tionde upplaga (2009) når Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor upp i 350.000
exemplar. Skriften har fått omfattande användning i
utbildning, upplysningsverksamhet och dagligt arbete
inom stora grupper som kommer i kontakt med missbruksproblem. Den har utgivits även på engelska, estniska och ryska.
Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ges ut
av Svenska Carnegie Institutet och Svenska Narkotikapolisföreningen.
Anabola Androgena Steroider 2.1
ANABOLA
ANDROGENA
STEROIDER
Anabola
Androgena
Steroider
Upplaga 2.1
Den globala marknaden
för anabola androgena
steroider, AAS, är mycket
omfattande och lukrativ. Missbruket av AASpreparat är etablerat och
den illegala hanteringen
belastar rättsväsendet och sjukvården alltmer.
Gunnar Hermansson och Tommy Moberg
I skriften Anabola Androgena Steroider ges en orientering om bakgrunden till problemet fram till den
aktuella situationen, missbruksmönster, effekter och
bieffekter, påverkan på hjärnan, behandling, preparatöversikt, illegal tillverkning, lagstiftning och beslag,
Internethandel, AAS och våld samt slutligen samhällets
åtgärder.
Den nya uppdaterade upplagan av Anabola Androgena
Steroider är också kompletterad med ett antal nya
bilder. Med sitt okomplicerade språk ger den en heltäckande beskrivning av AAS-problemet och lämpar
sig väl för människor i alla åldrar som vill skaffa sig
grundläggande kunskaper om ett aktuellt och angeläget samhällsproblem.
Författare: Gunnar Hermansson och Tommy Moberg
Utgivare: Mediahuset i Göteborg AB och SNPF
Den idiotiska
klubben
En bok av Göran Bohlin
Den idiotiska klubben kom
ut första gången våren 1995
och är nu uppdaterad och
utökad med 80 sidor. Boken
kan ses som en resa från mitten av 1950-talet och fram
till 2006 och där ges under
resans gång exempel på rockmusikens efterhand allt vanligare kopplingar till narkotika. Boken skildrar också enskilda rockartisters
koppling till droger, dödsfall på grund av narkotika,
narkotikautvecklingen på de stora sommarfestivalerna
i vårt närområde m.m.
Mandom, mod
och morske män
En bok av Tommy Moberg &
Gunnar Hermansson
Behovet av hjälp och behandling för fysiska och psykiska besvär relaterade till
missbruk av anabola steroider ökar. Sambandet mellan
AAS-missbruk och våld är ett
vedertaget faktum men mörkertalet är stort. Under flera år har en växande illegal
marknad av anabola steroider noterats och samhällets
motåtgärder behöver förstärkas. Boken belyser ingående AAS-problematiken ur tre olika samhällsperspektiv;
medicinskt, rättsligt och socialt.
svenska narkotikapolisföreningen 4-2011
77
Lösning Kryss 3-11
Inför julen skickar vi bokpriser till er fem trogna
krysslösare som skickat in rätta lösningar.
Maria Landström, GÄLLIVARE
Lars Widholm, NORRKÖPING
Lars Norberg, SPÅNGA
Lennart Hallberg, Göteborg
Thomas Carlsson, Stockholm
Ett stort GRATTIS till er.
Krysset kommer från och med nästa år att utgå,
bland annat till följd av vissa förändringar i tidningens utgivningsplan.
Jag önskar alla krysslösare en God jul och ett Gott
Nytt År.
Stipendierutan
Följande stipendier har SNPF-medlemmar möjlighet att komma i åtnjutande av. Nomineringar
och intresseanmälningar skall vara SNPF tillhanda senast den 1 februari varje år. Givarna
utser därefter sina stipendiater och namnen tillkännages på SNPF:s årliga utbildningskonferenser.
Övriga stipendier som delas ut på SNPF:s
utbildningskonferens
SNPF:s resestipendium till PNOA:s årliga
utbildningskonferens i Harrisburg,
Pennsylvania.
Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att
medfölja någon från styrelsen till PNOA. För datum m.m.
se www.pnoa.org.
Mediahusets resestipendium till CNOA:s
årliga utbildningskonferens I Kalifornien
Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att
medfölja någon från styrelsen till CNOA. För datum m.m.
se www.cnoa.org
Stipendiet är på 25 000 kronor och tilldelas en eller flera
poliser för förtjänstfulla insatser i kampen mot narkotikan
och den narkotikarelaterade brottsligheten.
Tullverkets stipendium
Årets narkotikabekämpare10 000 kr tilldelas tulltjänsteman för utmärkta insatser inom Tullverkets narkotikabekämpning.
Svenska Carnegie Institutets polisstipendium
Stipendiet tilldelas SNPF-medlem som genom en vaken
iakttagelse bidragit till ett viktigt eller avgörande ingripande mot narkotikahantering. Stipendiet är på 5 000 kronor.
Stipendiet på 25 000 kronor går till en förtjänt polisman
för att bereda honom eller henne möjligheter till studier
och forskning i frågor som rör narkotikaproblem. SNPF:s
styrelse nominerar kandidater till SCI polisstipendium. Vi
tar gärna emot era förslag till kandidat.
SNPF:s PTN-stipendium
Resebidrag
SNPF:s stipendium för Årets Observation
Styrelsen utser varje år efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till studiebesök hos
nordisk PTN-sambandsman i Europa.
78
Rikspolisstyrelsens narkotikastipendium
svenska narkotikapolisföreningen 4-2011
Medlemmar i SNPF har även möjlighet att, när som helst
efter ett års medlemskap, hos styrelsen ansöka om resebidrag för studieresa.
Se villkor på hemsidan www.snpf.org