Affärsmodeller..., utan bilagor, 2012-12-03.pdf

SMART IKT FÖR ATT BO OCH ARBETA I
NORRA DJURGÅRDSSTADEN
AFFÄRSMODELLER FÖR SAMHÄLLS- OCH FASTIGHETSTJÄNSTER
SMART IKT FÖR ATT BO OCH ARBETA I
NORRA DJURGÅRDSSTADEN
AFFÄRSMODELLER FÖR SAMHÄLLS- OCH
FASTIGHETSTJÄNSTER
2(11)
Eds.
Date
Ver.
Örjan Matsson, ACREO
2012-12-03
1.00
The following people have contributed to the report.
Örjan Mattsson, Acreo (författare)
Per Andersson, Handelshögskolan (författare till appendix A)
Jan I Markendahl, KTH (författare till appendix A)
Per O Andersson, Ericsson (författare till appendix B)
Patrik Forsström, SABO (författare till appendix C)
Nils Göransson, Stockholms stad
Henrik Abramowics, Ericsson
Claus Popp Larsen, Acreo
P-O Sjöberg, SICS
Rolf Leidhammar, Swedish ICT
Hans Malmqvist, FMOF
SMART IKT FÖR ATT BO OCH ARBETA I
NORRA DJURGÅRDSSTADEN
AFFÄRSMODELLER FÖR SAMHÄLLS- OCH
FASTIGHETSTJÄNSTER
3(11)
Eds.
Date
Ver.
Örjan Matsson, ACREO
2012-12-03
1.00
1 Inledning
Det är en ökande trend att bredband till hemmen utnyttjas även för samhälls- och fastighetstjänster.
Detta sker vid sidan av dagens användning för kommersiella triple play tjänster, Internetaccess, TV
och telefoni. Hemmet är inte längre bara en bostad utan en verksamhetsplats där framtidens omsorg
och vård kommer att bedrivas och en plats där man via avancerad teknik kan möta kraven på ett
hållbart samhälle vad gäller exempelvis miljöbelastning.
SABO har introducerat begreppen välfärdsbredband och fastighetsbredband. Det innebär inte att
den vanliga bredbandtekniken för dagens kommersiella tjänster inte skall utnyttjas. Begreppen är till
för att visa att det många gånger ställs speciella krav på dessa typer av bredbandslösningar. Dels är
det fråga om tekniska krav men den stora skillnaden är relaterad till affärsmodeller. Många olika
aktörer är oftast inblandade i dessa sammanhang och roller och värdekedjor är komplexa. Samma
gäller själva betalmodellerna, det är inte bara boende som betalar utan även exempelvis kommuner,
fastighetsägare och landsting. Detta kan innebära att priset inte behöver vara direkt relaterat till
kostnaden för bredbandstjänsten.
Syftet med aktiviteten ”Affärsmodeller för samhälls- och fastighetstjänster” har därför varit att titta
på affärsmodeller för dessa tjänstesegment och se hur tekniken för det Smarta Hemmet skall utformas för att på bästa sätt stötta dessa affärsmodeller. Fokus har varit på boende och verksamma i
Norra Djurgårdsstaden men resultaten är naturligtvis tillämpliga i ett vidare sammanhang.
2
Affärsmodeller
2.1 Definition
Affärsmodellen identifierar, kartlägger och beskriver alla viktiga huvudkomponenter och mekanismer
för hur organisationer går tillväga för att skapa värde och utgör på så vis en länk mellan teknologisk
input och ekonomisk output (se bilden nedan).
Figur 1 Beskrivning av affärsmodell. Källa: baserad på Chesbrough & Rosenbloom (2002)
2.2 Rundabordssamtal 2012-11-09
Arbetet med affärsmodeller för Norra Djurgårdsstaden har bedrivits i samarbete med Handelshögskolan(HHS) och KTH. Det summerades i ett rundabordssamtal 2012-11-09 med deltagare från alla
SMART IKT FÖR ATT BO OCH ARBETA I
NORRA DJURGÅRDSSTADEN
AFFÄRSMODELLER FÖR SAMHÄLLS- OCH
FASTIGHETSTJÄNSTER
4(11)
Eds.
Date
Ver.
Örjan Matsson, ACREO
2012-12-03
1.00
som deltagit i denna projektaktivitet och finns i sin helhet dokumenterad i Appendix A. I denna rapport kommer bara en kort summering av rundabordssamtalet att göras.
Första frågeställningen var vilka nyttor den smarta tekniken i hemmet kan skapa och vilka tjänster
som är relaterade till dessa nyttor? Vilka behov och vilka problem kan lösas med dessa tjänster och
vilka är användarna som kan dra nyttja dem?
Diskussionen kan sammanfattas i följande tabell.
Aktörsgrupp
Typ av nytta/nyttor med störst potential
Boende
• Persontransporter
• Trygghet/säkerhetssystem (t.ex. skydd för olyckor i hemmet, olyckor med småbarn m.m.)
• Varuleveranser/inköp
• Fritid/nöjen
• IT/media/underhållning
Vårdtagarna
•
•
•
•
•
Hemsjukvård/välfärdsteknologi/ bo kvar
Säkerhetssystem, t.ex. vid glömska (spis, dörrlås m.m.)
Persontransporter
Planeringshjälp
Varuleveranser/inköp
Näringsidkare
•
•
•
•
Persontransporter
Varutransporter/logistik
IT, molntjänster m.m.
Kontorshotell
Tjänsteleverantörer
•
•
•
•
•
Elbolag, kapa toppar
Hemtjänst, lägre kostnader och bättre planering
Hemsjukvård, spar kostnader och sängplatser på sjukhus
Vad driver värdeutvecklingen på deras fastigheter?
Vilka lösningar kommer möjliggöra högre hyror och priser på bostadsrätter?
Tjänster för sänkt miljöbelastning
Vilken avkastning kan de förvänta sig på dessa investeringar?
Ex: trygghets- och säkerhetslösningar leder till mindre skadegörelse
och ökad betalningsvilja hos bostadskunderna
Lägre kostnad för nyckelhantering
Fastighetsägare
•
•
•
•
Offentliga aktörer/samhället
• Vinster i formen av omställningen till ett grönare och mer miljövänligt samhälle
En annan del av rundabordssamtalet ägnades åt vilka tjänster och tjänstesegment som har störst
möjlighet att slå igenom i det korta perspektivet. Den diskussionen ligger bland annat bakom förslaget i slutkapitlet till nästa steg i projektet.
SMART IKT FÖR ATT BO OCH ARBETA I
NORRA DJURGÅRDSSTADEN
AFFÄRSMODELLER FÖR SAMHÄLLS- OCH
FASTIGHETSTJÄNSTER
5(11)
Eds.
Date
Ver.
Örjan Matsson, ACREO
2012-12-03
1.00
2.3 Drivkrafter och Hinder
Mycket av det vi kommer att behandla i Smart IKT-projektet har sitt ursprung i vilka drivkrafter och
hinder som kan föreligga vid införande av nya IKT-tjänster i hemmet. Dessa faktorer sammanfattades
på rundabordssamtalet enligt följande
•
•
Drivkrafter
o Trygghet
o Komfort/ tidsvinster
o Livsstil/ socialt ansvar för miljön
o Smart hem innebär högre värde
Hinder
o Många aktörer för en typ av tjänst, standardmodeller saknas
o Digital stadsplan saknas
o Förtroende saknas mellan aktörerna
o Hur fördela kostnader och vinster vid delad infrastruktur
3 Referensmodell för framtagande av affärsmodeller - Business Model Canvas
Osterwald ligger bakom idéerna om Business Model Canvas som kan ses som ett formellt verktyg för
att utveckla en affärsmodell. Referensmodellen och dess användning i detta specifika fall framgår
mer detaljerat av Appendix B. Dess styrka är att man på ett formaliserat sätt kan beskriva sitt kunderbjudande, sina kundsegment, sina kundkanaler och kundrelationer för att på grundval av detta
kunna bedöma sin intäkt. På kostnadssidan kan man på samma sätt beskriva vilka aktiviteter som
krävs, vilka resurser, både personella och finansiella, som erfordras, nödvändiga partners, infrastruktur etc. som behövs för att nå sin intäkt. På så sätt får man en bild av vilka kostnader som krävs och
förhoppningsvis skall summan av dessa understiga den uppskattade intäkten.
Ett sätt att sänka kostnaderna för exempelvis en tjänsteleverantör är att dela IKT-infrastruktur med
andra tjänsteleverantörer. Detta fall, som i modellen benämns delning av en funktion, kan beskrivas
formellt som en multilagermodell. Delningen av en funktion gör att kostnaden kan fördelas på olika
värdeflöden och på så sätt finansiera hela verksamheten där ett enda värdeflöde inte är tillräckligt
stort.
Delning av en funktion leder ofta till att även respektive värdeflöden förändras eftersom den gemensamma funktionen kan införa vissa beroenden och begränsningar. Kravet på koordinering ökar och
man ser behovet av en mäklarfunktion.
Figur 2 skissar på en trelagersmodell där de tre aktörer delar på en gemensam funktion.
•
•
Delning av en funktion som ger olika värdeflöden
Återförening av de uppdelade värdeflödena för att finansiera funktionerna
SMART IKT FÖR ATT BO OCH ARBETA I
NORRA DJURGÅRDSSTADEN
AFFÄRSMODELLER FÖR SAMHÄLLS- OCH
FASTIGHETSTJÄNSTER
6(11)
Eds.
Date
Ver.
Örjan Matsson, ACREO
2012-12-03
1.00
1. Uppdelning av värde-flöden
?
?
Gemensam infrastruktur
2. Återsamling av värde-flöden
Figur 2. En trelagersmodell med Business Model Canvas som visar delning av en resurs och återförening av värdeflödena
4 Tjänsteoperatör
Bland de hinder som nämndes tidigare vad gäller införande av bredbandsbaserade samhälls- och
fastighetstjänster angavs mängden av olika aktörer, komplexa värdekedjor och olika betalningsströmmar. Inga etablerade processer finns inom dessa områden i motsats till dagens kommersiella
telekomtjänster.
Mycket talar för att en mäklarfunktion som täcker ett branschsegment exempelvis trygghetstjänster
skulle underlätta introduktionen av sådana tjänster. Den funktionen som i vissa sammanhang också
kan ses som en paketerare kan samordna och erbjuda en tjänsteportfölj från flera tjänsteleverantörer inom sitt område och ge ETT sammanhållet erbjudande till kund och vara den kundens kontaktyta. Delning av en resurs som infrastruktur och sensorer kräver ansvar för drift och underhåll och
detta är en del av mäklarfunktionen.
Vi kommer i fortsättningen att benämna mäklarfunktionen tjänsteoperatör eftersom dess innehåll
kan ses som en operatörsroll.
Exempel på tänkbara tjänsteoperatörer är:
•
•
•
•
Omsorgsoperatör
Vårdoperatör
Larmoperatör
Fastighetsoperatör
SMART IKT FÖR ATT BO OCH ARBETA I
NORRA DJURGÅRDSSTADEN
AFFÄRSMODELLER FÖR SAMHÄLLS- OCH
FASTIGHETSTJÄNSTER
7(11)
Eds.
Date
Ver.
Örjan Matsson, ACREO
2012-12-03
1.00
•
•
Låsoperatör
Smart-el operatör
5 Fallstudie, SABO:s projekt i Västerås och Halmstad
SABO tillsammans med ledande medlemsföretag försöker lösa sina framtida utmaningar inom bostadsutvecklingen genom ett samverkansprojekt kallat BoIT. Detta bedrivs i form av ett antal lokala
projekt på olika orter i landet och i samverkan mellan det kommunala fastighetsbolaget, kommunen
och stadsnätsoperatören. Av intresse i vårt fall är främst projekten i Västerås och Halmstad och de
finns närmare beskrivna i bilaga 3. I Västerås kommer man från årsskiftet att införa omsorgstjänst via
välfärdsbredband och affärsmodellen illustrerar rollen för en omsorgsoperatör. Intressant är också
att studera deras betalningsmodell. I Halmstad görs en pilotstudie hur fastighetsbolaget kan samordna olika former av kommunala och privata trygghetstjänster, larmtjänster och mättjänster och via en
horisontell lösning utnyttja det bredband som stadsnätsoperatören erbjuder idag. Det är ett exempel
på hur man kan arbeta med vad man kan benämna digital fastighetsplan i analogi med uttrycket digital stadsplan.
5.1 Västerås
Västerås kommun ligger långt framme med införande av hemtjänst via bredband, kallad e-hemtjänst.
Man har där liksom många andra kommuner brottats med problemet att hitta fungerande affärsmodeller. Ett sådant exempel är digitalt trygghetslarm som hittills blivit ett fiasko eftersom kommunerna
inte tagit ett helhetsansvar. Västerås kommun har därför infört en ny affärsmodell för sina ehemtjänster som exempelvis digitalt trygghetslarm och nattillsyn via video.
Figur 3 Affärsmodell för välfärdsbredband via omsorgsoperatör.
SMART IKT FÖR ATT BO OCH ARBETA I
NORRA DJURGÅRDSSTADEN
AFFÄRSMODELLER FÖR SAMHÄLLS- OCH
FASTIGHETSTJÄNSTER
8(11)
Eds.
Date
Ver.
Örjan Matsson, ACREO
2012-12-03
1.00
När stadens omsorgsenhet fattar beslut om att en person skall bli biståndsmottagare går en beställning till stadens IT service som här agerar i rollen som omsorgsoperatör. De lägger beställning till
stadens kommunikationsoperatör att omsorgsmottagaren skall förses med välfärdsbredband. Det
innebär att om personen inte tidigare har bredband installeras detta och om det redan finns bredbandsanslutning installeras en separat gateway för välfärd. Installationen sker inte av stadsnätsoperatören utan av omsorgsoperatören så att kunden skall uppleva att kontakten bara sker med en organisation. All framtida felanmälan går också via omsorgsoperatören.
Avgiften som omsorgstagaren betalar för en tjänst är oberoende av om den är fysiskt utförd eller en
digital e-hemtjänst. Det finns ingen reell koppling mellan produktionskostnad och avgift för hemtjänsten. I praktiken sänker välfärdsbredband trösklarna för införandet av e-hemtjänster och dessa är
betydligt mer kostnadseffektiva än traditionellt utförda hemtjänster. Därmed spar kommunen mer
pengar om välfärdsbredband införs som en del av hemtjänsten även om det indirekt är kostnadsfritt
för omsorgstagaren.
5.2 Halmstad
I Halmstad har man främst fokuserat på området larm- och mättjänster. Både fastighetsägaren,
kommunen och hyresgästerna använder idag larmtjänster ofta med analog och proprietär teknik och
individuell kommunikation via exempelvis GSM. Detta har skapat en mängd vertikala tjänstelösningar. Tjänsterna kan vara brandlarm, vattenvakter, temperaturvakter, inbrottslarm, digitala trygghetslarm, flödesmätare etc.
Halmstads kommunala fastighetsbolag har tillsamman med kommunen, stadsnätet och privata leverantörer av larm- och mättjänster genomfört en studie som skall resultera i en verklig pilot i slutet av
året. Det man vill undersöka är om man kan dela infrastruktur med det i fastigheterna och lägenheterna redan befintliga fiberbaserade bredbandsnätet och skapa en horisontell tjänstestruktur. Frågan
är om det kan sänka kostnaderna och skapa nya affärer. Det är ett bra exempel på en digital fastighetsplan där men tar ett samlat helhetsgrepp för hela fastigheten. Man vill på sikt även titta på att
konsolidera larm- och övervakningscentraler. Det låter som en roll för en larmoperatör.
Fastighetstjänster
Fastighetstjänster
Triple Play
Hälsa och omsorg
.0
2
IT
Bo
Triple Play
Hälsa och omsorg
Bredband
Bredband
Figur 4 Från det vertikalt uppkopplade huset till det horisontellt via digital fastighetsplan.
SMART IKT FÖR ATT BO OCH ARBETA I
NORRA DJURGÅRDSSTADEN
AFFÄRSMODELLER FÖR SAMHÄLLS- OCH
FASTIGHETSTJÄNSTER
9(11)
Eds.
Date
Ver.
Örjan Matsson, ACREO
2012-12-03
1.00
6
Teknisk realisering av det Smarta Hemmet
6.1 Smarta Hemmet, ej önskvärt scenario
Det är intressant att konstatera att det finns en koppling mellan komplexiteten hos affärsmodellerna
och realiseringen i hemmet. Under vårens aktivitet gällande utredning om hemmanoden var slutsatsen att det fanns behov av en kommunikationsgateway och ett antal tjänstegateway. Dessa ansluter
via olika typer av hemmanät, trådade och radiobaserade, till tjänsteleverantörens kundspecifika utrustning i form av vårdutrustning, digitala trygghetslarm, sensorer, aktuatorer, videokameror, TV,
datorer och telefoner etc. Om nu varje tjänsteleverantör har sin specifika tjänstegateway för att
kunna anpassa och styra sina oftast proprietära kundutrustningar kan man lätt hamna i följande icke
önskvärda scenario
Figur 5. Smarta Hemmet, ej önskvärt scenario.
Det blir många lådor i hemmet, stor energiåtgång, komplex hantering för den boende och mycket
besvärlig hantering av drift och underhåll.
Om man införde den tidigare beskrivna rollen i form av en tjänsteoperatör skulle man för varje tjänstesegment, exempelvis larm, ha enbart en aktör, i detta fall larmoperatören som skulle samordna så
att det fanns bara en tjänstegateway för det segmentet. Tillhörande sensorer och hemmanät skulle
utnyttjas av flera larmleverantörer ingående i den operatörens portfölj och anslutas till en gemensam
larmcentral.
6.2 Målbilden för det Smarta Hemmet
Med den teknik som nu börjar finnas till förfogande kan man skapa en mycket attraktivare lösning för
realisering av det Smarta Hemmet. Teknologiutvecklingen har inneburit att den senaste generationen
hemmagateway har betydligt kraftfullare processorer och mer minnesutrymme. Via mekanismer som
OSGI eller liknande kan olika SW applikationer köras parallellt och det finns sätt att säkerställa robusthet så att en applikation inte kan ta över resurserna från någon annan.
SMART IKT FÖR ATT BO OCH ARBETA I
NORRA DJURGÅRDSSTADEN
AFFÄRSMODELLER FÖR SAMHÄLLS- OCH
FASTIGHETSTJÄNSTER
10(11)
Eds.
Date
Ver.
Örjan Matsson, ACREO
2012-12-03
1.00
Samtidigt kan i denna gateway fler gränssnitt mot olika hemmanät, typ radio etc. stödjas och via
donglar kan även fysiska gränssnitt realiseras.
Detta innebär att alla tjänstegateway utom vårdgateway, för vilken det finns specifika legala krav,
skulle kunna implementeras som moduler i en gemensam hemmagateway. Genom att på detta sätt
bara ha en fysisk låda spar man mycket energi och platsutrymme. Den skulle i framtiden administreras av en IP- operatör i enlighet med den studie om Framtidens Kommunikationsoperatör som
genomförs parallellt. IP- operatörsrollen är en konsekvens av utvecklingen att tjänsterna mer och
mer kommer att gå över Internet och lager 3. Även på lager 3 finns det numera mekanismer hur prioriteringen av accessnätet kan ske via en hemmagateway.
Genom att arbeta på lager 3 slipper man problemet med flera logiska hemmanät utan kan realisera
den efterfrågade funktionen ”plug & play ” d.v.s. man kan sätta in sin utrustning i vilket bredbandsuttag som helst i hemmet.
Införande av IPv6 ger fördelen att varje tjänst och dess kundutrustning får en egen IP adress. Det ger
en enkel adressering för de olika tjänsteoperatörna när man ansluter sin molntjänst till hemmets
utrustning och man slipper hantera privata adresser. Brandväggen är gemensam för hemmet och IPoperatörens ansvar.
Varje tjänsteoperatör kan göra uppdateringar av sin programvara i IP-operatörens hemmagateway.
Drift & underhåll av den specifika kundutrustningen är en uppgift för aktuell tjänsteoperatör men
genom att förse kundutrustningen med en klient skulle man kunna arrangera att hemmagateway kan
känna av om utrustningen ”lever” och IP- operatören skulle kunna ta en ”first line support” roll.
Figur 6. Målbild för det Smarta Hemmet
7 Nästa steg
I samband med det rundabordssamtal som ägde rum 2012-11-09 diskuterades även fortsättningen.
Förslaget är att man fokuserar på något eller ett par tjänsteområden och då kan gå mer på djupet.
SMART IKT FÖR ATT BO OCH ARBETA I
NORRA DJURGÅRDSSTADEN
AFFÄRSMODELLER FÖR SAMHÄLLS- OCH
FASTIGHETSTJÄNSTER
11(11)
Eds.
Date
Ver.
Örjan Matsson, ACREO
2012-12-03
1.00
Man har möjlighet att kartlägga värdekedjor och roller inklusive rollen som tjänsteoperatör samt
betalströmmar mer i detalj. Det vore av intresse att mappa valda tjänster på Business Model Canvas
flerlagermodell. En omvärldsanalys av dessa tjänsteområden är också en naturlig del av fortsättningen.
Nedan föreslagna tjänster upplevs både som relevanta ur användarsynpunkt och som en bra test på
affärsmodellerna
•
•
E-hemtjänst: Grupp av tjänster som riktar sig till en specifik målgrupp och som fallstudien
Västerås har visat kan ge stora vinster på kort sikt
Passagekontroll: En avgränsad tjänst som riktar sig till många användargrupper och ställer
stora krav på samverkan
Nästa steg vad gäller tekniklösningen är att i en gateway verifiera och demonstrera konceptet för
olika tjänsteområden som omsorgstjänster, trygghetstjänster, fastighetautomation mm. Samtidigt
skall man klarlägga att relevanta radiogränssnitt kan stödjas och att principen med SW moduler ger
den utbytbarhet och standardisering som den öppna modellen kräver.