docKvalitetsredovisning Österro skola 2012.pdf
download 
Report Transcription
Kvalitetsredovisning Österro skola 2012.pdf
BARN OCH UTBILDNING Kvalitetsredovisning 2011/2012 Österro skola Christer Schmidt Innehållsförteckning 1 Sammanfattning av verksamhetsåret ........................................................................ 3 2 Framtiden.......................................................................................................................... 3 3 Beskrivning över enhetens förutsättningar .............................................................. 4 4 Verksamhetens mål ........................................................................................................ 4 4.1 Normer och värden/trygghet............................................................................. 4.2 Utvecklande lärmiljö ....................................................................................... 6 4.3 Kunskaper ...................................................................................................... 8 4.4 Utveckla sin fulla potential............................................................................ 10 4.5 Elevernas ansvar och inflytande/ Barn- och elevinflytande Fel! Bokmärket är inte definierat. 5 Enhetens övriga mål .................................................................................................... 13 6 Elever i behov av särskilt stöd .................................................................................. 17 7 Uppföljning och utvärdering av arbetet mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier ................................................................................ 19 2(20) 1 Sammanfattning av verksamhetsåret Österro skolas vision: Med trygghet, glädje, nyfikenhet och delaktighet skapar vi modiga elever som har goda förutsättningar för livet. Det har varit ett intensivt och givande år på Österro skola. Vi har jobbat hårt med att implementera den nya läroplanen (Lgr 11) och reviderat våra målplaner och individuella utvecklingsplaner. Utifrån detta har vi också börjat omforma vår undervisning, främst i år 1 och 2. Vi tycker att det är roligt att jobba mera målinriktat med NO och vi har bl. a. haft en gemensam teknikvecka och jobbat med olika projekt. För tvåornas del har musikalen det här året handlat om ”Knopp och kropp” istället för om rymden. Arbetet utifrån Lgr 11 är stimulerande och roligt och vi upplever att eleverna blir nyfikna och har stor lust att lära! I arbetet med våra målplaner har vi arbetat tillsammans med Bergsåkers och Högoms skolor för att få en gemensam grund för bedömning och innehåll. År 1 och 2 har haft ett samarbete med kulturskolan och jobbat med drama under både höst- och vårtermin. År 2 har även jobbat tillsammans med Kungsnäs ridskola och promenerat till stallet i grupper varje fredag under vårterminen. Även under detta år har en hel del praktiska insatser gjort på skolan. Terminen startade med att ytterligare en modul sattes ihop med A-huset så att förskoleklassen blev treparallellig. Det innebar även nyanställande av personal. Skolsköterskan har fått en ny mottagning och idrottshallen en ny bredare dörr så att hela skolan kan vara i salen på samma gång. Den enkät som gått ut till föräldrar i både förskoleklass och år 1 och 2 anser de allra flesta att det finns engagerad och kompetent personal på skolan, eleverna får hjälp om de behöver, eleverna trivs på skolan och fritids och det sker en positiv kunskapsutveckling. Under vårterminen har vår rektor Anita Åkerstedt gått i pension och ny rektor från och med höstterminen är Christer Schmidt. Detta har inneburit att skolan inte haft en rektor på plats under perioden 9 maj-31 maj. Från och med 1 juni har vi inte haft någon rektor alls. Personalen har fått ta eget ansvar för att skriva kvalitetsredovisning och det är svårt att driva när man inte har en pedagogisk ledare. Christer Schmidt har dock varit till stort stöd men har ju inte kunskap om vad som hänt på skolan under läsåret. 2 Framtiden Under kommande läsår växer skola ytterligare. Vi får ett ökat elevantal med ca 15 elever totalt på skolan vilket innebär att skolan kommer att ha mellan 175 - 180 elever. Vi måste se över våra lokaler och fördela dem på bästa sätt för att få verksamheten att fungera. 3(20) År 1 och 2 kommer att fortsätta utforma undervisningen utifrån Lgr 11 och ytterligare väva samman olika ämnen för att få med alla bitar av innehållet i läroplanen. Inför hösten vill vi också tillsätta en grupp som arbetar med vår IT - strategi så att den nya tekniken blir en naturlig del i undervisningen och att alla elever får möjlighet att göra sig förtrogen med tekniken. Vi vill även fortsätta att stärka relationerna mellan förskoleklass och år 1 och 2 för att få en bättre helhetsbild och en tydligare gemensam plan för elevernas kunskapsbildande. Till hösten när vi skriver vår verksamhetsplan hoppas vi få mera tid till detta och göra den till ett mer verksamt dokument. 3 Beskrivning över enhetens förutsättningar 2010 2011 2012 Ekonomiska förutsättningar * Tilldelade skattemedel * Antal elever i f-klass 68 * Antal elever i grundskolan/grundsärskolan 94 * Antal elever i fritidshem 145 Personal Antal heltidsanställda lärare med pedagogisk högskoleexamen Antal elever/lärare omräknat till heltidstjänster Antal förskollärare i f-klass Antal pedagoger i fritidshem Antal skolledare / antal personal 4 Verksamhetens mål 4.1 Trygghet (Normer och värden Läroplan) Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling.1 1 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 4(20) MÅL 1 I Sundsvalls skolor råder nolltolerans mot mobbning och kränkande behandling Enhetens mål utifrån området Trygghet Våra elever är trygga oavsett var de befinner sig på skolan. Insatser för att nå målet • Vi genomför en föräldraenkät till alla föräldrar på skolan där området trygghet ingår. • År 1 och 2 intervjuar sina elever vid både IUP-samtal och tillsammans med föräldrar på utvecklingssamtalet om eleverna känner sig trygga på skolan. Förskoleklassen skickar hem en enkät som eleven för fylla i tillsammans med föräldrarna. • Vi har en loggbok för att skriva upp om vi ser eller hör kränkande behandling både bland personal och elever. • Det är alltid personal ute på rasterna på Österro skola. Resultat Vi har trygga elever på Österro skola. Det visar både den föräldraenkät som de flesta föräldrar besvarat, enkäten förskoleklassens elever besvarat och de intervjuer vid utvecklingssamtalen som år 1 och 2 gjort med eleverna. Vår professionella bedömning är också att vi har trygga elever på Österro skola. Den elevenkäten som förskoleklassens elever gör hemma tillsammans med föräldrar visar övervägande bra resultat. Eleverna är trygga och tycker att det är roligt att vara i förskoleklassen. Den loggbok som införskaffades för att dokumentera kränkande behandling har inte behövt användas. Analys – Lärdomar Vi upplever att barnen är trygga på skolan. Att vara många tydliga vuxna kring eleverna och en lugn och trygg skolmiljö ger trygga elever. I förskoleklassen har vi upplevt att livskunskapen och den sociala och emotionella träning varit något som ökat elevernas trygghet. Eleverna har tagit lärdom av det vi jobbat med inom området livskunskap och använt sig att sina lärdomar på rasterna och i den fria leken. Förskoleklassens personal upplever att de inte alltid delar upp skolgårdens områden mellan sig utan att de behöver bli bättre på att cirkulera på skolgården. 5(20) Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året • • Ny Elevenkät, som i största möjliga mån är enhetlig för hela skolan, angående elevernas trygghet utarbetas under ht 2012 som vi senare använder under året för att kartlägga våra elevers trygghet. Förskoleklassens personal tänker på att röra sig runt mer regelbundet på skolgården för att få en bättre överblick, och eleverna skall känna att det finns en vuxen att tillgå överallt ute på skolgården. 4.2 Utvecklande lärmiljö MÅL 2 Sundsvalls skolor har en utvecklande lärmiljö Enhetens mål utifrån området Utvecklande lärmiljö • Alla elever skall få möjlighet att träna och skriva på en dator. • De alternativa verktygen skall finnas tillgängliga för alla. • Lärarna använder sig av sina digitala verktyg varje vecka. Insatser för att nå målet • Ökat antal datorer per klassrum. Från 1-2 till 2-4. • Ökat antal pedagoger som känner sig säkra med att använda de alternativa verktygen, från 3 till 6. • Hjälpa och peppa varandra så att alla klasslärare använder sina digitala klassrum varje vecka. • Resurspersonerna erbjuder hjälp till de som ännu inte gjort PIM 3 • Vädjan till föräldrar om begagnade datorer till skolan. Resultat 2009/2010 2010/2011 2011/2012 IT * Antal pedagoger PIM 3 5/17 14/17 18/22 * Antal skolledare PIM 2 0 0 0 * Antal digitala klassrum 0 5 5 * Antal personal/dator 4 2,6 2,6 * Antal elever/dator 11 10 8 6(20) Utbildning Personal (%) som deltagit i systematiskt kunskapsbildning 15 20 20 På Österro har alla elever i år 1 och 2 skrivit på datorn vid många olika tillfällen, t ex veckobrev till föräldrar, dikter, sagor och faktatexter. Vissa elever har fått använda programmet ClaroRead som stöd för att förbättra sitt skrivande. De digitala klassrummen används dagligen hos oss. Vår ambition var att 5 (100%) av klasslärarna skulle använda det digitala klassrummet varje vecka, och det målet är nått. Dessutom har vår musiklärare börjat använda verktygen i sin undervisning. Vad det gäller de alternativa verktygen har vi inte nått de mål vi satt upp. Vi har efterlyst datorer via Schoolsoft från föräldrar. Detta resulterade i ytterligare en dator. Förutom den skänkta datorn har vi inte ökat antal datorer per klassrum, eftersom vi inte har löst den frågan ekonomiskt ännu, men de datorer vi har används flitigt. Lärgruppsarbetet har varit vilande under läsåret. Vi använder oss fortfarande av rundor och är måna om att alla kommer till tals på våra möten, men rena lärgrupper har inte funnits på skolan under läsåret. Analys – Lärdomar De digitala klassrummen är ett stort stöd i undervisningen för år 1 och 2, och ett lyft för att stimulera och intressera alla elever. Det är ett suveränt verktyg för att fånga och engagera en hel klass. Mycket tid har lagts på att implementera Lgr 11 och skriva målplaner detta läsår vilket har inneburit att tiden inte räckt till för vidare fortbildning kring de alternativa verktygen. Under läsåret har vi lärt oss att de flesta framgångsrika projekt med IT är de som först har en tanke med varför man ska använda sig av IKT (Informationsteknologi) i undervisningen och sedan köper in det man behöver för att genomföra det. Det innebär att man måste prata igenom ordentligt vad man vill med sin IT-satsning. Därför vill vi inför höstterminen tillsätta en IT-strategigrupp som tillsammans diskuterar och utformar vår IT-plan för Österro skola. Vi kan bara konstatera att lärgruppsarbetet inte fungerat under detta läsår. Vi tror att det är viktigt att den pedagogiska ledaren driver detta arbete. I förskoleklassen har man under året upplevt att det finns för få grupprum vilket behövs för en utvecklande lärmiljö, men det kommer att ändras under kommande år då det blir färre personal per klass och därmed färre grupper. Rummen blir då fördelade på ett annat sätt. 7(20) Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året • Vi vill se över möjligheter att köpa in begagnade datorer eller om det finns föräldrar eller andra som har datorer att skänka till skolan så att vi har möjlighet att ha fler datorer i varje gruppering. • Vår önskan är att även förskoleklassen för möjlighet att få ta del de digitala klassrummens möjligheter. • De stationära datorer som står i personalrummet bör bytas ut till bärbara med dockningsstationer så att även personal som ej har personlig dator har möjlighet att ta med sig dator hem eller sätta sig i annat rum för lugn och ro. Dessutom behöver fritidspersonalen tillgång till dator på fritidstid. • Vi hoppas att ytterligare efterlysningar till hösten skall ge fler datorer. • Inför höstterminen vill vi tillstätta en IT-strategigrupp för att utforma en IT-plan för Österro skola. • I förskoleklassen vill vi jobba med att skapa en inbjudande miljö där det finns stimulerande och pedagogiskt utvecklande material för lärande. Vi vill ha en föränderlig miljö utifrån barnens behov. 4.3 Kunskaper Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helkass som enskilt. Lärarna ska sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former.2 MÅL 3 Alla elever når kunskapskraven i samtliga ämnen Alla elever i behov av särskilt stöd når målen Inga elever har ogiltig frånvaro Enhetens mål utifrån området Kunskaper Alla elever i år 1 och 2 når målen i svenska och matematik. Vi har målplaner i alla ämnen samt Individuella Utvecklingsplaner i Svenska och Matematik som följer Lgr 11 för år 1 och 2. 2 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 8(20) Vi är väl förtrogna med vår nya läroplan och planerar vår undervisning utifrån den. Insatser för att nå målet • Den individuella utvecklingsplanen ger oss en god bild av elevernas förmågor i år 1 och 2. Utifrån den ger klasslärare och specialpedagog stöd till de elever som behöver. • Målplaner och IUP: Genomgångar på konferenstid tisdagar 14.30-15.30 för lärare i år 1 och 2 och specialpedagog tills arbetet är klart. • Genom fortbildning i skolområdet och samtal tillsammans på skolan gör vi vår nya läroplan till ett verktyg för planering och bedömning. • Förskoleklassen lägger grunden för barnens fortsatta skolgång genom arbete med bland annat svenska, matematik och livskunskap (social och emotionell träning). De arbetar på ett lekfullt sätt utifrån sin grovplanering. Resultat Eftersom vi inte har eleverna längre än till år 2 på Österro skola och de första nationella proven genomförs i år 3, har vi inga nationella prov att redovisa. Men utifrån elevernas individuella utvecklingsplaner så ser kunskapsutvecklingen god ut och de allra flesta eleverna når målen utifrån de målplaner vi utformat tillsammans med Bergsåker och Högom för år 1 och 2. Procentuellt sett innebär det att 98 % når målen i svenska i år 1 och 2. I matematik når 98% målen i år 1 och 95% i år 2. Varje vår gör vi ”läskedjor.” Läskedjor är ett screeningsinstrument för bedömning av elevens lästekniska förmåga, själva avkodningen av ord. Testet är standardiserat, dvs. forskning har gjorts på stora grupper barn. En elev bör ligga på ett staninevärde mellan 4-6 för att ha en normal läsutveckling. Stanineskalan bygger på en uppdelning i nio skalsteg där det femte steget utgör medelvärdet på skalan. Staninevärdet visar förmågan i relation till jämnåriga kamrater. Medelvärdet på detta hos våra elever i år 1 ligger på 6,0. Alla elever i år 2 har färdighetstränat sin läsning. Vi har genomfört DLS –diagnoser (läsförståelse, rättstavning, ljudförståelse och ordförståelse) med samtliga tvåor under våren. I maj genomfördes ord- och bokstavskedjor. De flesta uppnådde goda resultat på alla prov. Staninevärdet för läsförståelse var medelvärdet 6.0 och för läskedjor ett medelvärde på 6,2 Skrivdiagnos (stavelseskrivning) genomförs under september månad. Det är en diagnos där man mäter elevens förmåga att skriva ljudenligt stavade ord med olika komplexa mönster. Där hade elever i år 2 ett medelvärde på 42,6 poäng av 46 möjliga. Två elever fullgjorde ej proven. Vi har nu färdiga målplaner i de flesta ämnen. Vi har samarbetat med Bergsåkers och Högoms skolor för att få gemensamma målplaner på alla tre skolorna. Vad gäller målplanen för svenska är arbetet påbörjat men ännu ej slutfört. Vår IUP är uppdaterad utifrån Lgr 11. Förskoleklassens grovplanering är baserad utefter Lgr 11. Grovplaneringen revideras varje höst. 9(20) Analys – Lärdomar Eleverna på Österro skola gör ett gott resultat på standardiserade tester i svenska. I år 1 hade staninevärdet på läskedjor sjunkit något jämfört med tidigare grupper. Färre elever gjorde riktigt höga resultat på testet. Klasslärare och specialpedagog analyserade testen och hur de arbetat under året och kom fram till att en förklaring kan vara att vi jobbat mera med läsförståelse och lässtrategier och inte fokuserat lite mycket på avkodningsförmåga. Detta kan vara en av orsakerna till det lägre testresultatet. Men vi ligger ändå på en hög nivå och eleverna har överlag en god läsförmåga där även läsförståelsen är god. Den individuella utvecklingsplanen är ett gott stöd för elev, lärare och föräldrar för att göra lärandet tydligt och greppbart. Det har varit mycket bra att samarbeta med andra skolor när vi skriver målplanerna. Förskoleklassen har kommit fram till att de behöver ett mätinstrument i svenska och matematik för att tydligare kunna se elevernas framsteg. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året • Vi kommer att fortsätta samarbetet med Bergsåker och Högoms skolor och främst göra klart målplanerna i svenska. • Förskoleklassen skall utveckla ett mätinstrument i svenska och matematik i samråd med år 1 och 2 för att tydliggöra elevernas resultat och utveckling. Tjänstedeklaration inom området läsa och skriva i skolans tidigare år. 3. Andel elever i årskurs 1 som knäckt läskoden Flickor Pojkar 100% 100% Analys – Lärdomar Vi har en väl fungerande läsundervisning på Österro skola. När en elev har behov av extra stöd upptäcks det snabbt av klasslärare och specialpedagog. Hjälpinsatser sätts in redan under höstterminen i år 1 och utformas individuellt för varje elev. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året Vi vill fortsätta vårt goda arbete med läsinlärning. 4.4 Utveckla sin fulla potential MÅL 4 3 Tjänstedeklarationens löfte utvärderas i kvalitetsredovisningen. Mätningen görs efter avslutat läsår. 10(20) I Sundsvalls skolor får elever utveckla sin fulla potential och förmåga Enhetens mål utifrån området Utveckla sin fulla potential Alla elever har utmanande mål i sin IUP (gäller år 1 och 2). Insatser för att nå målet I enkäten till föräldrar ställer vi frågan om de anser att deras barn har utmanande mål i sin IUP. När vi skriver mål tillsammans med eleven under IUP-samtalet diskuterar vi om hon eller han tycker att målen är lagom svåra och utmanar dem att lära mera. Resultat När verksamhetsplanen skrevs kändes det som en bra fråga att ha med i en enkät men när vi började diskutera frågan i lärarlaget insåg vi att det var en svår fråga för föräldrar att svara på i en enkät. Vi diskuterar naturligtvis elevernas mål vid utvecklingssamtalet men det är fortfarande inte något som är mätbart. Vi upplever att eleverna blir mer medvetna om sitt eget lärande med hjälp av IUP och att det blir enklare att tillsammans sätta mål vad som är nästa steg för utveckling. Analys – Lärdomar År 1 och 2 arbetar aktivt med vår IUP tillsammans med eleverna, vilket gör att eleverna alltid har tydliga mål att jobba mot. Om en elev redan nått alla mål skapar vi tillsammans en plan så att den eleven också får utveckla sin fulla potential. Detta delger vi föräldrarna på utvecklingssamtalet. Vi tror det är svårt att mäta detta i en enkät som dyker upp i slutet av terminen, så vi kanske borde göra mätningen under samtalet. Vi har ännu inte hittat något bra sätt att mäta detta även om vi självklart diskuterar detta på samtalen. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året Vi fortsätter att fundera på hur vi ska kunna mäta om föräldrar tycker att deras barn har utmanande mål i sin IUP. 4.5 Barn- och elevinflytande (Elevernas ansvar och inflytande Läroplan) De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktiga ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem. Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta 11(20) initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen.4 MÅL 5 I Sundsvalls skolor råder starkt elevinflytande Enhetens mål utifrån området Elevinflytande Vi har inte haft något eget mål inom detta område utan jobbat med BUNs mål att det råder starkt elevinflytande på vår skola. Insatser för att nå målet Vi arbetar för att alla elever ska känna sig sedda, hörda och komma till tals. Vi bemöter eleverna på individens nivå. Genom arbete med samling och mindre grupper får alla elever möjlighet att komma till tals och får chansen att bli sedd och hörd. Vi är lyhörda för barnens individuella behov. På Österro skola arbetar vi nära eleverna, så det blir naturligt att låta eleverna påverka vår verksamhet på olika sätt. I samlingarna och i utvärderingar av arbetsområden och aktiviteter lyssnar vi till eleverna och låter dem tycka till, och vi tar sedan hänsyn till deras åsikter i kommande planeringar. Resultat Att påvisa ett resultat av vårt arbete med Elevinflytande är svårt. Vår upplevelse är att eleverna är nöjda med den början till elevinflytande de har på Österro skola. Men detta kan säkert utvecklas mera. Vid varje läsårsslut deltar eleverna i planeringen av elevens dag där alla elever får komma med önskemål om aktiviteter under dagen. I år lekte vi lekar som eleverna önskat och spelade brännboll elever mot pedagoger. Analys – Lärdomar Eleverna på Österro skola har precis startat sin skolgång och har liten erfarenhet av elevinflytande. För dem kan det vara nog att få välja vart man skall gå på utflykt, vilken lek man ska leka sista 10 minuterna på lektionen, om de vill räkna matte eller skriva saga. Men det är viktigt att vi vuxna är medvetna om att de ska ha möjlighet att påverka sin skolgång. IUP-samtalen, utvecklingssamtalen och klassråden är bra tillfällen att göra eleven medveten om sin möjlighet till påverkan. 4 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 12(20) Under en period har inte förskoleklassens elever deltagit på elevrådet. Detta känner vi att vi vill ändra på så att de redan tidigt får möjlighet att se hur ett möte går till och ser att de har möjlighet att påverka sin skola och skolgång. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året Inför nästa läsår deltar återigen förskoleklassens elever vid varje elevråd på skolan. 5 Enhetens övriga mål Skolans mål Vi har god kunskap om vår verksamhet på skolan F-2. Vi har god kännedom om år 3 och kunskapsinnehållet i Lgr 11. Vi strävar efter att år 3 har god kännedom om vårt kunskapsinnehåll. Vi har skriftliga omdömen som motsvarar skolverkets krav. Insatser för att nå målet Alla arbetslag lägger ut sina grovplaneringar på vår gemensamma server S, så att all personal har tillgång till alla årskursers grovplanering. Det hoppas vi skall ge en bättre insyn i våra respektive verksamheter och möjligheter till bättre samplanering. Vi har planeringsträffar i Svenska och Matematik i ämnesgrupper från varje årskurs vid minst 2 tillfällen per läsår. Vi har minst 2 pedagogiska caféer tillsammans med år 3 under läsåret. Vi har minst 10 planeringsträffar i lärargruppen år 1 -2 kring Lgr 11. Vi har även planeringsträffar i lärargruppen år 1 och 2 kring de skriftliga omdömena. Resultat Vi har haft två träffar med representanter från förskoleklass, år 1 och 2 i matematik och svenska. Under året har vi arbetat intensivt tillsammans med år 3 (framför allt med Bergsåker och Högom, men även med resten av skolområdet). Vi har skapat en gemensam IUP och grovplanering i alla ämnen tillsammans med Bergsåker. Vi har träffats vid fler än 3 tillfällen. Vi har haft minst 10 planeringstillfällen i lärargruppen eftersom vi infört tisdagar som en stående gemensam planeringseftermiddag för lärarlaget. Våra skriftliga omdömen motsvarar skolverkets krav. En klass har dessutom varit pilotklass och använt School Soft. Eftersom våra elever inte deltar i den elevenkät som alla elever från och med år 3 genomför har vi skickat ut enkäter till föräldrarna istället. Även förskoleklassen och fritidshemmet har genomfört enkäter. Under vårterminen lämnade år 1 och 2 ut denna enkät till föräldrar kring hur de upplever att deras barn utvecklas och trivs på Österro 13(20) skola och hur de tycker att de får information om deras barn och utveckling. Tyvärr ramlade ett litet ord bort på enkäten så istället för ”instämmer ej” stod det bara ”instämmer” på den ena sidan och ”instämmer helt” på den andra. Detta upptäcktes inte förrän veckan efter att enkäten skickats ut. Detta innebär att vi inte kan använda oss av resultatet i denna enkät även om de flesta verkar ha förstått vad som blivit fel. Vi kan ändå se tendenser som visar att föräldrarna är mycket nöjda med kvalitén på Österro skola. Analys – Lärdomar Vi har slutfört det vi tänkte kring de skriftliga omdömena, men vi har kommit till nya insikter och fått andra verktyg, så detta arbete måste fortsätta. Tisdageftermiddagarna i lärarlaget har inneburit mycket mera pedagogiska diskussioner på skolan. Även här har de digitala klassrummen varit till hjälp när vi tillsammans kan titta på en text i läroplanen eller i våra målplaner och diskuterat innehållet. Arbetet med Lgr 11 är lärorikt och utvecklande! Samarbetet med de övriga skolorna har varit bra och känts meningsfullt. Det är viktigt att dela upp olika arbetsområden så att vi inte tar upp samma saker eller att allt för mycket av kursplanernas innehåll hamnar i år 3. Trots att utfallet inte går att använda i enkäten känner vi att föräldrar har förtroende för oss på Österro skola och att vi har ett gott samarbete mellan skola och hem. Vi får ofta muntliga kommentarer av föräldrar som bekräftar detta. Föräldrar är viktiga för oss och deras kunskap om sina barn är något som vi gärna tar del av. Om vi jobbar tillsammans för elevernas bästa når vi långt! Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året Inför nästa läsår kommer alla grupper att prova School Soft´s webbaserade dokument för att lämna omdömen till föräldrar. Vi skulle dock vilja ändra innehållet i detta dokument så det stämmer bättre överrens med innehållet i vår IUP på skolan. Vi kommer att fortsätta med våra planeringsträffar eller konferenstid. Under en kortare period av träffarna varje vecka kommer förskoleklassens personal och fritids vara representerade. Vid en planeringsträff varje månad kommer även förskoleklassens personal vara med under hela träffen för att öka samarbetet och samsynen mellan husen. Förskoleklassen vill ha ett större samarbete mellan de olika grupperna i förskoleklass Det innebär att vi behöver mera tid för att kunna diskutera verksamheten tillsammans. Vi vill gärna fortsätta samarbeta med de övriga skolorna för att fortsätta arbetet kring Lgr 11 och ha en gemensam röd tråd kring vår undervisning. Inför kommande läsår kontrollerar och dubbelkontrollerar vi det som skrivits i vår enkät så att inga ord ramlat bort. Vi bör också revidera denna enkät varje läsår så att frågorna känns aktuella och relevanta. 14(20) Förskoleklassens egna mål Mål: Att de tre nya förskoleklasserna tillsammans med den nya personalen har en fungerande verksamhet där alla elever får samma förutsättningar för lärande. Insatser för att nå målet: Innan höstterminen startade hade vi arbetat ihop en grovplanering som vi utgick ifrån i vårt arbete med barnen. Grovplaneringen var indelad i matematik, svenska, livskunskap, bild, musik, naturboken, jag kan boken, min bok, digital portfolio, drama och massage. Varje ämne var sedan indelat i mindre mål om vad eleverna skulle kunna när de lämnade oss för sommaren. I svenska är några exempel att se och känna igen ordbilder, rim och ramsor, vart ljudet finns i ordet och sammansatta ord. Några exempel i matematiken är att ramsräkna, Grundläggande begrepp (t.ex., större än - mindre än, hälften av – dubbelt så mycket, först - sist) och kunna bygga mönster. I livskunskapen, som står för social och emotionell träning (SET), har vi arbetat fram en egen bok med mycket viktigt material om bland annat hur man förhåller sig till andra människor, lära sig lyssna när någon pratar och känna att andra lyssnar när jag pratar. Livskunskapen är till för att stärka eleverna. Vi har under året arbetat i tre grupper med en personal från varje klass. Vi har i dessa grupper arbetat med svenska, matematik och livskunskap (social och emotionell träning). Vi har i grupperna arbetat ihop ett fungerande material som finns i alla tre klasserna. Vi har sedan i respektive klass diskuterat med övrig personal om hur vi tänkt att materialet ska användas för att alla elever ska få samma förutsättningar till lärande. Eftersom vi detta år blev tre klasser har stora lokalförändringar skett för att vi ska få plats med alla tre klasserna och dess elever. Resultat: När man tittar tillbaka på året som varit och dess grovplanering kan vi på ett bra sätt se vad vi gjort och inte gjort under året. Grovplaneringen är inget vi har diskuterat med varandra över klasserna utan vi har mest inom klassen kollat vad vi har hunnit med och vad vi har kvar. Tid har inte funnits för att diskutera med personal i de andra klasserna om vad och hur de gjort med grovplaneringen. Arbetet med de tre grupperna som vi valde att lägga mest vikt vid, svenska, matematik och livskunskap, har gett ett bra resultat där vi fått en bra grund att stå på med mycket värdefullt material och många idéer om hur arbetet med eleverna kan utvecklas. Vi anser att vi, inför kommande år, har en mycket bra bank med arbetsmaterial för elevernas lärande. På grund av mycket sjukdomar och frånvaro i personalen kom vi tyvärr igång med arbetet i dessa grupper relativt sent under året. Vi upplever att det varit struligt med lokaler då vi från början av höstterminen var väldigt begränsade eftersom ombyggnationen inte var färdig när skolan började. Vi har även upplevt att vissa lokaler är väldigt trånga och svåra att bedriva verksamheten i. 15(20) Analys och lärdom Det som inte känns riktigt bra med verksamheten det gångna året är att vi inte har haft tid och möjlighet att sitta ner tillsammans och prata om vad vi har hunnit med i grovplaneringen, vad som har fungerat och vad vi gjort. Lokalfördelningen har inte varit den bästa och det har i en klass varit svårt att bedriva verksamheten eftersom lokalerna inte har varit bra utformade till våra behov. Det som däremot har fungerat bra är arbetet i respektive grupp där vi som sagt fått fram ett bra material och arbetssätt att bygga vidare på. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året Den största åtgärden vi kommer att göra inför kommande år är att se över lokalfördelningen så att vi i alla tre klasserna kan bedriva den verksamhet som vi vill ha. Vi kommer att få något större arbetsgrupper med mindre personal men det gör att vi får fler lokaler tillgängliga för att tillgodose allas lokalbehov. När det gäller personalen kommer vi att se över vart behovet är som störst och se till att vi täcker de behoven. Önskvärt vore även att lägga tid med jämna mellanrum (en gång i månaden?) för att personalen i förskoleklass ska kunna träffas och diskutera om vad som fungerar och inte fungerar, hur vi arbetar och vad vi har hunnit med under en viss period. Detta för att ytterligare höja kvaliteten på vår verksamhet. Eftersom vi även det kommande året får ny personal anser vi det viktigt att fortsätta med det arbete vi har i respektive grupp och att visa kommande personal vad som finns och hur tanken är att vi vill använda materialet. Fritidshemmets egna mål Vår verksamhet lockar fram barnens lust och delaktighet både inne och i uteaktiviteter. Vi förebygger att barnen blir utanför och ensamma. Insatser för att nå målet Gemensam planering för fritidspersonal 1gång/vecka. Planeringsträffar kring Lgr 11 i skolområdet. Vi fördelar personal i skolans olika utrymmen under fritidstiden. Vi arbetar i arbetslag och har en helhetssyn på barnen under hela dagen. Barnen har en gång per vecka tillgång till drama- och musikaktiviteter med skolans musiklärare. Vi har kontinuerliga utflykter i tjej- och killgrupper. Vi försöker stimulera till uteaktiviteter genom att ta fram utematerial och ta ut skolans musikanläggning. Vi använder våra skidspår, skridskobana, pingisbord, fotbollsplan, och spelplaner. En personal ska alltid finnas kvar i skolhuset/utomhus innan skolan och under mellanmålstid för att finns till hands för barn och föräldrar. 16(20) Vi skickar hem en enkät till föräldrar för att få större kunskap om vad som fungerar bra och behöver förbättras på fritidshemmet. Resultat Vid tre tillfällen har fortbildningsdagar genomförts med fritidspersonal och rektorer från skolområdet. Där har bl a Lgr 11 och nya organisationen diskuterats. I olika rum på fritidshemmet finns personal som ansvarar för de aktiviteter som erbjuds. Vi har varit mer medvetna i planeringen av inne- och uteaktiviteter. Det har fungerat bra när vi erbjudit aktiviteter till tjej- respektive killgrupper. Under läsåret har vi på fritids skickat hem en enkät till föräldrar om fritids verksamhet. Tyvärr fick vi in väldigt få svar, men utifrån de svar vi fick trivs föräldrar och barn bra på Österro fritids. Det kom in en del önskemål från barnen vad de vill göra på fritidstid och de talade om vilka aktiviteter som de gillade bäst. Analys – Lärdomar Träffarna kring Lgr 11 har inte belyst fritidshemmets roll tillräckligt mycket. Vi känner att all fokus legat på skolan. På skolgården finns ett stort område som är ängsmark. Det området används inte, då vi inte lyckats göra en bra lekmiljö för barnen. Vi upplever att flickorna blivit mer trygga och frimodiga i sina aktiviteter när det varit tjejgrupper. Även pojkarna har uppskattat att få vara i killgrupp. Vi har inte lyckats helt med att lära barnen ta ansvar för skolans material. Vi fick in väldigt få svar på vår enkät. Vi tror att det till viss del beror på att vi skickade ut den i nära samband med att klasslärarna skickade ut sin enkät till föräldrar. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året Vi ska jobba med att utveckla utemiljön och utveckla ängen. Vi skulle gärna vilja ha cykelslinga, en balansbana, klätterställning, mm. Vi ska försöka hitta strategier för hur barnen ska bli mer aktsamma med skolans material. Vad gäller enkäten och de få svaren så skall vi inför nästa läsår göra en gemensam enkät tillsammans med skolan . 6 Elever i behov av särskilt stöd 17(20) Andel elever med åtgärdsprogrammet (ÅP) Flickor Pojkar Nått målet i ÅP 67% 80% Ej nått målet i ÅP 33% 20% Underlaget för ovanstående procentsatser är mycket litet och därför blir procentsatserna stora. I ovanstående siffror finns elever som till stora delar uppfyllt sina åtgärdsprogram men alla punkter är inte avslutade utan arbetet fortsätter. Siffrorna ovanför visar inte vilka framsteg våra elever gör. Vår reflektion kring utformandet av ovanstående är att det ligger mycket fokus på eleven. När vi skriver åtgärdsprogram på Österro skola ligger fokus mycket på vad vi vuxna runt omkring kan göra och hur vi kan ändra organisation och lärmiljö. Vi förutsätter att eleven gör sitt bästa och vill lära, men lägger aldrig det fulla ansvaret på att eleven skall träna det ena eller andra. Detta kan innebära att det beror på organisation eller att något brustit hos de vuxna att ett mål inte är uppfyllt i ett åtgärdsprogram och har inget alls med elevens prestation att göra. På Österro skola samarbetar specialpedagogerna nära de olika klasslärarna och stöd sätts in tidigt när IUP eller andra tecken visar att eleven behöver extra stöd. Specialpedagogen gör en kartläggning av eleven som lämnas till rektor och rektor avgör i samråd med specialpedagog och klasslärare om åtgärdsprogram behövs. Alla elever i behov av särskilt stöd får det oavsett om det finns ett åtgärdsprogram eller ej. De elever som har ett åtgärdsprogram har vi återkommande träffar tillsammans med föräldrar för att utvärdera hur vi på bästa sätt kan stötta och hjälpa eleven. Eftersom eleverna går i årskurs 1 och 2 är de inte med och skriver åtgärdsprogram utan detta är något som vi vuxna diskuterar. Fokus ligger INTE på den enskilda eleven utan på vad vi vuxna kan göra för att stödja och hjälpa. Det är oerhört viktigt att fokusera på det positiva hos eleven och bygga på elevens styrkor. Om externt stöd behövs kontaktas Råd och Stöd. De kan erbjuda olika insatser som talträning, kartläggningar, reflexträning, psykologutredningar mm. Detta gäller alla delar skola, fritids och förskoleklass. Förskoleklass När eleverna kommer till förskoleklassen kommer de från många olika förskolor. Förksoleklasspersonalen och personalen på förskolorna delar upp eleverna i klasser med elever från varje förskola i varje klass. Det innebär att grupprocessen och det sociala samspelet blir extra viktigt i förskoleklass. Fokus ligger på att skapa en fungerande grupp som skall hålla ihop ända till årskurs 6. Att varje elev är en del av gruppen och tillhör gruppen blir det främsta målet även för elever i behov av särskilt stöd. Specialpedagog finns tillgänglig för stöd och råd och vid enstaka tillfällen träffar denne enskilda elever. Ibland kan stödet också ske till hela barngruppen för att på så sätt ge möjlighet till stöd. Personalen har också möjlighet att dela gruppen i mindre grupper under ett flertal tillfällen under veckan vilket gynnar elever i behov av särskilt 18(20) stöd. Personalresurserna i förskoleklass är också flexibla så att behoven av stöd tillgodoses. Inför skolstarten i år 1 finns ett påbörjat arbete föra att stötta elever i behov av stöd. Fritidshemmet Elever i behov av särskilt stöd får det även under fritidstid. På skolan finns fritidspersonal som även fungerar som resursperson under skoldagen. All personal har kunskap om de elever som är i behov av särskilt stöd och stödet utformas individuellt utifrån behov. 7 Uppföljning och utvärdering av arbetet mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier Skolans mål Österro skolas mål för läsåret utifrån likabehandlingsplanen: • Alla känner sig trygga på skolan. • Alla föräldrar, elever, pedagoger och övrig personal känner till skolans likabehandlingsplan. • Alla vet vem man vänder sig till vid diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. • Föräldrar, elever, pedagoger och övrig personal arbetar aktivt för att ingen utsätts för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Insatser för att nå målet Österro skola är en arbetsplats där alla ska känna att man kan vara den man är och bli bemött, behandlad och respekterad för det. Ingen pojke eller flicka, man eller kvinna ska behöva komma till Österro skola och riskera att bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande behandling. Ett gott föräldrasamarbete och en öppen dialog med eleverna är viktigt för att upptäcka om ett barn känner sig kränkt eller orättvist behandlad. Alla vuxna är viktiga förebilder och bemöter varandra och eleverna med respekt och omsorg. Alla tar ansvar för och stödjer arbetet för likabehandling. På vår skola skall ingen bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling. Under läsåret 2011/2012 har skolan fokuserat på två arbetsområden; språkbruket bland eleverna och skolgårdens miljö. 19(20) Skolgården Vi har tittat närmare på elevernas utemiljö. Var känner sig eleverna trygga respektive otrygga på skolgården? Eleverna intervjuades av en pedagog på skolan och fick markera på en karta över skolgårdens område var de kände sig trygga/otrygga och i så fall varför. Språkbruket Vi har fortsatt att även jobba med elevernas språkbruk, då vi fått en ny förskoleklass till skolan. Åk.2 har arbetat tillsammans med förskoleklassen för att implementera det arbete som gjordes kring språkbruket under förra läsåret. Vi arbetar aktivt med språkbruket i förskoleklass. Vi har tillsammans samlat fula ord på lappar som vi bränt upp. Resultat Eleverna känner sig trygga med sin skolgårdsmiljö. Några elever kände sig oroliga över att de inte hörde skolklockans signal. En ny skolklocka med tydligare signal är numera i bruk på skolan. Under klassråd/elevråd har eleverna tillsammans med personal följt upp arbetet med språkbruket. Likabehandlingsgruppen har utvärderat arbetet och sett att förekomsten av ”fula ord” minskat under den fria leken, på exempelvis raster och fritidstid. Analys – Lärdomar • Vi gör en årligen återkommande trygghetsenkät med barnen. • Förekomsten av fula ord har påtagligt minskat. Eleverna har fått en ökad förståelse för varandras olikheter. • Vi upplever att vi har ett bra klimat för både barn och personal på skolan då vi inte behövt använda vår loggbok för kränkande behandling. Åtgärder för utveckling som kommer att vidtas det närmaste året • • Vi fortsätter implementera likabehandlingsplanen för elever, personal och föräldrar Vi gör en ny inventering av språkbruket under ht 2012. för att involvera den nya förskoleklassen vid skolan i detta arbete. Vi kommer att fortsätta med att bränna fula ord eftersom förskoleklassen jobbar med nya barngrupper varje år. 20(20)
