Risk och sårbarhetsplan .pdf

Transcription

Risk- och sårbarhetsanalys
Nora kommun
Analys av kommunens risker och sårbarheter
Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-26, § 152
Reviderad av kommunfullmäktige 2013-11-13, § 157
Risk- och sårbarhetsanalys Nora kommun
Förord
Att förebygga och hantera kriser
Kraven på kommunerna när det gäller förmågan att förebygga och hantera kriser
ökar hela tiden och så gör också allmänhetens förväntningar på kommunerna.
Samtidigt ökar påfrestningarna på samhället bl.a. beroende på klimatförändringarna.
I Nora kommun är medvetenheten stor när det gäller det omistliga värde som vår
kulturmiljö i form av trästaden har. Trästaden i sig utgör ju tyvärr också en påtaglig
risk på så sätt att en större brand kan ödelägga det som är vår ”själ”. Därför har vi
också tagit fram en särskild brandskyddsstrategi för stadskärnan.
Vattenförsörjning är även det ett område där Nora kommun är exponerad för en
större risk än många andra kommuner. Detta beror på att vårt dricksvatten tas från
en ytvattentäkt, Bälgsjön med bara en enda huvudvattenledning in till tätorten. Nora.
För att hantera risken upprättades tidigt en ”vattenplan”.
Det nämnda är bara exempel på risker som finns i vår kommun. Den riskoch
sårbarhetsanalys som du håller i handen är avsedd att vara ett hjälpmedel för oss
som arbetar i kommunen och de vi samverkar med att förebygga och hantera kriser
av varjehanda slag. Analysen är säkerligen inte heltäckande, utan måste hållas
levande och kompletteras vartefter vi gör nya erfarenheter.
Innehållsförteckning
Risk- och sårbarhetsanalys Nora kommun ........................................................................................... 1
Förord ..................................................................................................................................................... 2
2. Övergripande beskrivning av Nora kommun ...................................................................................... 6
2.1 Inledning ........................................................................................................................................... 7
2.2 Bakgrund .......................................................................................................................................... 8
2.3 Syfte ................................................................................................................................................. 8
Syftet med riskoch sårbarhetsanalysen är att .................................................................................. 8
2.4 Mål ................................................................................................................................................... 8
2.5 Arbetsmetodik ................................................................................................................................... 9
Riskbedömning ................................................................................................................................... 9
Urval och prioritering .......................................................................................................................... 9
2.6 Avgränsning .................................................................................................................................... 10
3. Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska
område ................................................................................................................................................. 11
3.1 Det geografiska ansvarsområdet ................................................................................................... 12
4. Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens
geografiska område .............................................................................................................................. 12
4.1 Kommunens riskbild ....................................................................................................................... 12
4.2 Identifierade hot och risker i kommunen ........................................................................................ 13
4.3 Extrema väderhändelser ................................................................................................................ 14
4.3.1 Stormar .................................................................................................................................... 14
4.3.2 Klimatförändringar ............................................................................................................... 14
4.3.3 Översvämningsrisker ............................................................................................................... 15
4.3.4 Dammbrott ............................................................................................................................... 15
4.3.5 Skogsbränder .......................................................................................................................... 16
4.4 Olyckor ........................................................................................................................................... 16
4.4.1 Olyckor inom industrin ............................................................................................................. 16
4.4.2 Föroreningar ............................................................................................................................ 17
4.4.2.1 Mark- och vattenföroreningar av nedlagd verksamhet .....................................................18
Sågverk ............................................................................................................................................ 18
Gruvor ............................................................................................................................................... 18
4.4.3 Farligt gods transporter ........................................................................................................... 19
Farliga ämnen som hanteras i stor mängd i Nora kommun. ............................................................ 19
4.4.4 Brand ....................................................................................................................................... 20
4.4.4.1 Brand som kan drabba bildningsförvaltningen ................................................................. 20
4.4.4.2 Brand som kan drabba socialförvaltningen ...................................................................... 20
4.4.4.3 Brand som kan drabba IT-/dataverksamheten ................................................................. 20
4.4.4.4 Brand i trähusbebyggelse ................................................................................................. 20
4.4.4.5 Brand som kan drabba vattenverken ............................................................................... 22
4.4.4.6 Brand som kan drabba bostäder ...................................................................................... 22
4.4.5 Trafikolycka ............................................................................................................................. 22
4.4.6 Tågolycka ................................................................................................................................ 23
4.4.7 Flygolycka................................................................................................................................ 23
4.4.8 Publika evenemang ................................................................................................................. 23
4.5 Teknisk infrastruktur och försörjningssystem ................................................................................. 24
4.5.1 Dricksvattenförsörjning ............................................................................................................ 24
4.5.2 Livsmedelsförsörjning .............................................................................................................. 25
4.5.3 Teleavbrott ............................................................................................................................... 25
4.5.4 Elavbrott .................................................................................................................................. 25
4.5.5 Värmeförsörjning ..................................................................................................................... 25
4.5.6 Finansiella system ................................................................................................................... 26
4.5.7 IT-bortfall ................................................................................................................................. 26
4.5.8 Drivmedelsbrist ........................................................................................................................ 26
4.6 Antagonistiska hot och social oro ................................................................................................... 27
4.6.1 Social oro ................................................................................................................................. 27
4.6.2 Sabotage dataintrång .............................................................................................................. 27
4.7 Sjukdomar ...................................................................................................................................... 28
4.7.1 Pandemi .................................................................................................................................. 28
4.7.2 Epizooti- zoonoser ................................................................................................................... 29
Smitta djur – Epizooti........................................................................................................................ 29
4.8 Riskmatris ....................................................................................................................................... 29
Riskvärdering Nora kommun ................................................................................................................ 30
Extrema väderhändelser .................................................................................................................. 30
Olyckor.............................................................................................................................................. 30
Teknisk infrastruktur & försörjningssystem....................................................................................... 30
Sjukdomar ........................................................................................................................................ 30
Antagonistiska hot & social oro ........................................................................................................ 30
4.9 Kritiska beroenden.......................................................................................................................... 37
5. Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som .............................................................. 39
kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser .....................................................39
6. Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att
motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse ............................40
7. Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en
extraordinär händelse ........................................................................................................................... 41
7.1 Bedömningsnivåer .......................................................................................................................... 41
7.2 Indikatorer på krishanteringsförmåga ............................................................................................. 42
7.3 Indikatorer på förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar .....................43
7.3.1 Övergripande ........................................................................................................................... 44
7.3.2 Strömavbrott ............................................................................................................................ 44
7.3.3 Värmebortfall ........................................................................................................................... 45
7.3.4 Tele- och IT-bortfall ................................................................................................................. 45
7.3.5 Livsmedelsförsörjning .............................................................................................................. 45
7.3.6 Drivmedelsförsörjning .............................................................................................................. 46
8. Planerade och genomförda åtgärder samt en bedömning av behov av ytterligare åtgärder med
anledning av riskoch sårbarhetsanalysens resultat ........................................................................... 47
Fortsatt arbete ...................................................................................................................................... 48
Allmänt .................................................................................................................................................. 48
Riskhantering i samhällsutveckling ...................................................................................................... 48
Mål för säkerhetsarbetet ....................................................................................................................... 48
Planering .............................................................................................................................................. 48
Samverkan och samordning ................................................................................................................. 49
Utbildning och övning ........................................................................................................................... 49
Uppföljning och uppdatering ................................................................................................................. 49
Rapportering ......................................................................................................................................... 49
2. Övergripande beskrivning av Nora kommun
Nuvarande Nora kommun bildades 1965. Kommunen ligger i norra delen av Örebro län. Det är ca 35
km till Örebro och 230 km till Stockholm. I början av 70-talet satsade kommunen på attraktiva
småhusområden i naturnära områden och på kulturmiljön i Nora centrum.
Befolkningen ökade och 1993 tilldelades stadskärnan det så kallade Europa Nostrapriset för att den
bevarats på ett tidsenligt sätt. Nora stad är en av de tre så kallade trästäderna i Sverige. Befolkningen
ligger ganska stabilt på knappa 10 500 invånare och har minskat något under senare år.
Många förknippar Nora med vackra omgivningar och pittoresk stadskärna. Även deckardrottningen
Maria Lang och visan om Tre små gummor skulle gå en gång till marknaden uti Nora återfinns i
mångas minne i förhållande till Nora. Icke att förglömma är Noraglassen…
Nora är en utpräglad entreprenörskommun. Andelen egenföretagare ligger över riksgenomsnittet och
småföretag är vanligast. Men det finns några stora företag t ex Alfreds Nobels första företag – då
Nitro Nobel – numera Orica, som tillverkar civila sprängämnen. Danfo som tillverkar offentliga
toaletter för hela världsmarknaden. Nora har företag som representerar en stor bredd av branscher
och kommunens utvecklingsbolag anstränger sig för att gynna entreprenörskap och kreativitet.
Kommunen har en mängd risker av olika slag och omfattning. Förutom många små risker som kan leda till
”små” olyckor finns bl.a. länsvägar, lokaler för industrier, vård och undervisning, stadstrafikmiljö och flygleder
över kommunen som kan leda till stora och omfattande skador. Förhöjd risk för brandspridning och ett snabbt
förlopp gäller framförallt hela Nora stadskärna där det förekommer trähusbebyggelse som står tätt. Nora är
ett känt turistmål och personantalet ökar avsevärt på sommarhalvåret. Tätorten Nora har tidigare drabbats av
översvämningar och framförallt är det bebyggelse nära Norasjön som drabbas. Nerikes Brandkår har
verksamhet på två orter. Varje förvaltning ska göra sin riskinventering för att visa var riskerna finns, vilken
sannolikheten är för att en olycka ska inträffa och vilka konsekvenserna blir för människor eller miljön.
Inventeringen ska vara grunden för omedelbara åtgärder och för åtgärder på lång sikt.
Sida 6 av 49
2.1 Inledning
Varje kommun är skyldig enligt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför
och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap att bland annat att göra en riskoch sårbarhetsanalys. Lag (2003:778) om skydd mot olyckor och säkerhetsskyddslag
(1996:627) ställer även krav på riskidentifiering. Risk- och sårbarhetsanalysen ska ligga till
grund för en plan hur kommunen skall hantera extraordinära händelser. Denna ska fastställas
för varje ny mandatperiod.
Det finns många risker, eller typer av risker, där man kan befara att konsekvenserna blir
allt större om den nuvarande samhällsutvecklingen fortsätter. Det kan exempelvis gälla
naturkatastrofer, svåra olyckor inom trafik- och kommunikationssektorn, större bränder, utsläpp
i luft eller vatten, störningar i eltillförseln eller i teletrafiken, hot och sabotage.
En riskoch sårbarhetsanalys är en grund för att kunna genomföra insatser för att förbättra
beredskapsförmågan och minimera avbrottstiden när något inträffat. Genom att tänka efter före
någonting händer blir inte situationen främmande utan snarare väntad och hanterbar.
Denna rapport är skriven i syfte att vara ett levande dokument som presenterar en
sammanställning av kommunens identifierade och värderade riskobjekt, sårbara verksamheter
och oönskade händelser samt kommunens bedömda förmåga att hantera olika händelser.
Sida 7 av 49
2.2 Bakgrund
Samhället är i dag i många avseenden sårbart. Hot och risker kan utlösas och skada människor
och miljö och/eller orsaka ekonomisk skada. Exempel på hot och risker kan vara
naturkatastrofer, utsläpp i luft/vatten, bränder och explosioner, längre elavbrott som i sin tur
innebär störningar i vatten- telefon- och dataförsörjningen, sabotage, hot och smitta.
Risker och sårbarhet ska behandlas i ett helhetsperspektiv. När kommunen ska stärka sin
krishanteringsförmåga är det angeläget att kommunens verksamheter, kommunala bolag och
samverkande myndigheter deltar i arbetet med riskoch sårbarhetsanalysen. Därför har det vid
framtagandet av denna analys arbetats tvärsektoriellt och analyserats hur en händelse påverkar
olika verksamheter i kommunen.
2.3 Syfte
Syftet med riskoch sårbarhetsanalysen är att
öka medvetenheten och kunskapen om risker och sårbarheter hos beslutsfattare och
verksamhetsansvariga
ge underlag för information till kommuninnevånarna och anställda
ge underlag för planering och genomförande av åtgärder som kan minska riskerna och
sårbarheten samt ökar robustheten
stödja den fysiska planeringen
utveckla förmågan att hantera inträffade kriser
bidra med åtgärder som långsiktigt ger en god ekonomi
2.4 Mål
Kraven på kommunen i samhällets krishanteringssystem anges i överenskommelsen mellan staten
och dåvarande Kommunförbundet 2004-06-23 och kan sammanfattas i nedanstående målbild
Kommunen skall ha god kunskap och en samlad bild om risker och sårbarhet, som kan påverka
kommunens verksamhet.
Kommunen skall ha en planering för hur risker och sårbarheter skall undanröjas eller minskas.
Kommunen skall ha en planering för hur den skall hantera konsekvenserna av en extraordinär
händelse.
Kommunen ska verka för samordning av all krishantering i det förebyggande arbetet och i det
akuta skedet, som berörda aktörer inom det geografiska området ansvarar för.
Göra förmågebedömningar på de risker, hot och sårbarheter som kommunen identifierat, kopplat
till en aktivitetsplan.
Kommunens planer skall baseras på nämndvisa riskoch sårbarhetsanalyser för alla
verksamheter som måste kunna upprätthållas vid en samhällsstörning och/eller en extraordinär
händelse. Detta gäller även verksamheter som bedrivs i annan form, som t ex BKT, BMB och
Norabostäder AB.
Sida 8 av 49
2.5 Arbetsmetodik
Att våga tänka det otänkbara och att våga prata om det ingen vill ska hända är ett första steg att
förbereda sig för kriser. Därför har denna riskoch sårbarhetsanalys tagits fram med fokus på
extraordinära händelser. En extraordinär händelse är en händelse som:
avviker från det normala
innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för sådan störning
kräver skyndsamma insatser av kommunen
Endast de ”allvarligaste” riskkällorna har tagits upp, dvs. sådana objekt som bedömts kunna ge
stora konsekvenser för människors liv, miljö, egendom och produktion. Riskerna/sårbarheterna
har beskrivits genom olika scenarier, (en beskrivning av en tänkt händelse och det förlopp som
kan vara förknippat med denna händelse).
Analysen ska ge en vägledning för vilka olyckor som kan inträffa vid en viss hantering,
transport, lokalisering m.m. samt vilka konsekvenser detta kan medföra. Den ska också vara ett
led i det förebyggande arbetet för att i möjligaste mån förhindra att stora olyckor sker.
Grundläggande för riskinventeringen har varit att berörda aktörer identifierat risker och
sårbarheter inom ”sina” områden samt vilka skador det kan ge på samhället.
Riskbedömning
Utifrån utvalda objekt har det sedan gjorts en bedömning av sannolikheten för skadehändelsen
och vilka konsekvenser en eventuell olycka kan få. Tyngdpunkten har lagts mer på
konsekvensen än sannolikheten.
Vid beskrivna scenarier har det utgåtts från värsta tänkbara fall som grund. Sannolikheten för
att en olycka ska ske kan vara liten men konsekvenserna stora om den inträffar. I sådana fall
redovisas olyckan som en risk i denna plan.
Värderingen av konsekvenserna och sannolikheterna bygger på uppskattningar och är endast
ett verktyg (se avsnitt Riskmatris, sid 28-34). Objekten har värderats utifrån vad som kan
drabba människors liv, miljö, egendom och produktion.
Urval och prioritering
Utifrån riskunderlaget har varje aktör valt ut de allvarligaste riskerna som anses vara de ”värsta”
inom deras områden. Dessa risker har sedan vid en gemensam träff redovisats för varandra
och kommunledningen. Syftet med denna del i processen har dels varit att aktörerna har
tvingats fundera igenom ”sin” riskbild och dels att de olika exemplen ska leda fram till
associationer från andra aktörer. Objekt som man bedömer som risker i en förvaltning visar sig
kanske beröra flera andra verksamheter. Detta arbetssätt skapar en gemensam förståelse för
riskoch sårbarhetsarbetet, ger ökad kunskap och en samlad bild om risker och sårbarheter i
kommunen. Kunskapsspridning är en viktig del i arbetet.
Den personal som varit med och utarbetat analysen har ett delansvar att vid förändringar
rapportera dessa till säkerhetskoordinatorn.
Risk och Sårbarhetsanalysen har utarbetats av:
Bergslagens Kommunalteknik (BKT), Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning (BMB),
Landstinget i Örebro län, Svenska kyrkan i Nora, Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen
IT-enheten, Orica Mining AB, Norab, Polisen, Nerikes Brandkår
Foto: Nora kommun, Orica Mining AB och Nerikes Brandkår
Risk- och sårbarhetsanalysen är sammanställd av Gunnar Karlsson Säkerhetskoordinator på
Nerikes Brandkår.
Frågor, åsikter, synpunkter, uppdateringar eller annat rörande Risk och sårbarhetsanalysen
riktas till: 0581-78 96 02, [email protected]
För layouten svarar Elisabeth Wennerström IT-samordnare på Nora Kommun.
Sida 9 av 49
2.6 Avgränsning
Denna riskoch sårbarhetsanalys är till för att bedöma de risker och sårbarheter som
kommunen har. Det vi eftersträvar i den förestående riskoch sårbarhetsanalysen är att göra en
översiktlig inventering av de risker och sårbarheter vi har i Nora kommun och som faller under
kommunens geografiska ansvarsområde.
Utifrån de identifierade och värderade riskhändelserna inom kommunens ansvarsområde
har en avgränsning skett. Att genomföra en förmågebedömning av alla identifierade risker och
hot är inte rimligt att göra varje år. Detta innebär dock att det blir viktigt att alternera
analyserade risker och hot från år till år så att fler områden analyseras över tid.
Sida 10 av 49
3. Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet
inom kommunens geografiska område
I kommunen finns ett antal olika verksamheter som kan anses samhällsviktiga. Boenden för
äldre och gruppboenden för funktionsnedsatta, inom skolverksamheten finns skolor och
förskolor. Kommunens förvaltningar och krisledningsorganisation är viktiga verktyg i
vardagen respektive då en olycka eller kris inträffar. En annan viktig del för medborgarna är
dricksvatten och avloppsrening. Utan tillgång till rent vatten blir ett samhälle snabbt
lamslaget.
Utöver de delar som kommunen är ansvariga för finns andra verksamheter som fyller nyttiga
och livsviktiga funktioner. Precis som behovet av rent vatten är vi även i behov av el och
värme. För att ett samhälle ska fungera finns en rad funktioner som är viktiga några exempel
kan vara livsmedelsförsörjning, drivmedelsförsörjning, tillgång till kollektiva transportmedel,
telefoni, Internet, betalförmedlingar, banker, vårdcentraler och apotek.
Underlaget från kommunens identifiering av samhällsviktiga verksamheter i Styrel-projektet
samt Pandemiplaneringen har använts för att få en bra bild av vilka samhällsviktiga
verksamheter som finns i Nora kommun.
En verksamhet brukar definieras som samhällsviktig om den uppfyller det ena eller båda av
följande villkor:
• Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med
motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris
inträffar i samhället.
• Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad allvarlig
kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt.
De verksamheter i kommunen som bedöms vara samhällsviktiga finns inom följande sektorer
och bedriver följande verksamhet:
Sektorer
Typer av identifierad verksamhet
Energiförsörjning
Produktion och distribution av el, fjärrvärme samt
tillgången på drivmedel.
Kommunikationssystem i form av TV, radio, Internet,
tidningar, post, IT och teletjänster.
Kontantförsörjning som kontanthantering,
betalningsförmedling, fondverksamhet och
värdepapper.
Offentliga trygghetssystem som utbetalning av
pension, a-kassa, socialförsäkringar och
försörjningsstöd.
Psykiatri, primärvård, barn- och omsorg, smittskydd,
läkemedelsdistribution, funktionshindrade och äldre.
Räddningstjänst, polis, SOS Alarm
Väg-,( järnväg- och flygtransporter/logistik.)
Dricksvattenförsörjning, avloppshantering,
renhållning, sophantering samt väghållning.
Tillverkning, distribution och kontroll av
livsmedel.
Detaljhandel, tillverkningsindustrin
Ledningsfunktioner, stödfunktioner samt
tjänsteproduktion.
Information och kommunikation
Finansiella tjänster
Socialförsäkringar och
trygghetssystem
Hälso- och sjukvård samt
omsorg
Skydd och säkerhet
Transporter
Kommunalteknisk försörjning
Livsmedel
Handel och industri
Offentlig förvaltning
Sida 11 av 49
3.1 Det geografiska ansvarsområdet
Krishanteringssystemet bygger på sektors- och områdesansvar. Det geografiska
områdesansvaret finns på tre nivåer i samhället – lokalt, regionalt och nationellt.
På lokal nivå har kommunerna områdesansvaret, på regional nivå har länsstyrelsen
områdesansvaret och på nationell nivå är det regeringen som är områdesansvarig.
Den som har det geografiska områdesansvaret ska bland annat:
• ha ett relevant nätverk,
• ha tvärsektoriella riskoch sårbarhetsanalyser,
• kunna samordna informationen till allmänheten vid en kris,
• ha en kompetent krishanteringsorganisation,
• kunna prioritera resurser vid behov och efter särskilda beslut.
Det geografiska områdesansvaret är ett komplement vid en kris som berör flera sektorer
samtidigt. Områdesansvaret pekar ut en sammanhållande aktör för de gemensamma insatser
som krävs för att hantera krisen. Däremot innebär det inte att den som har geografiskt
områdesansvar tar över ansvar från någon annan. (Källa: Myndigheten för Samhällsskydd och
Beredskap, MSB)
4. Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska
beroenden inom kommunens geografiska område
4.1 Kommunens riskbild
Extraordinära händelser, såsom svåra olyckor eller samhällsstörningar, kan inträffa hastigt,
oväntat och utan förvarning och få stora konsekvenser. De kan bland annat orsakas genom
handhavandefel, tekniska eller organisatoriska fel, kraftig väderpåverkan, naturkatastrofer
samt hot och våld eller annan avsiktlig påverkan. En händelse kan, även om den inledningsvis
bedöms liten, starta en kedja av händelser som kommunen måste kunna hantera också i
samverkan med andra berörda aktörer.
Tätorten Nora har tidigare drabbats av översvämningar och framförallt är det bebyggelse nära
Norasjön som drabbas. Flera vägar längs sjöarna Norasjön och Fåsjön har tidigare
översvämmats. Under vårfloden 1977 stod vattenståndet i Norasjön ca 1,5 meter över
normalvattenstånd.
Sida 12 av 49
4.2 Identifierade hot och risker i kommunen
Följande hot och risker har identifierats och kan anses utgöra en risk för kommunen:
Extrema väderhändelser
Stormar
Värmebölja
Översvämning
Ras och skred
Skogsbrand
Olyckor
Utsläpp från farliga anläggningar
Föroreningar
Farligt gods olycka
Bränder, t ex i Nora stadskärna
Trafikolycka
(Tågolycka)
(Flygolycka)
Publika evenemang
Dammbrott
Teknisk infrastruktur och försörjningssystem
Dricksvattenförsörjning, otjänligt vatten
Livsmedelsförsörjning
Teleavbrott
Elavbrott
Värmeförsörjning
Finansiella system
IT-bortfall
Drivmedelsbrist
Antagonistiska hot och social oro
Social oro
Sabotage dataintrång
Hot och våld mot tjänsteman, förtroendevalda
Sjukdomar
Pandemi
Epidemi
Influensa
Epizooti- zoonoser
Sida 13 av 49
4.3 Extrema väderhändelser
4.3.1 Stormar
Naturkatastrofer kan variera kraftigt gällande konsekvens och omfattning. För att kunna
hantera dessa händelser måste kommunen ha en krisorganisation med tydliga roller och
mandat. Vid naturkatastrofer kommer trycket på informationssidan att vara stort likväl
behovet av extra personal som snabbt kan hjälpa till.
4.3.2 Klimatförändringar
På uppdrag av Länsstyrelsen i Örebro län har SMHI under 2011 med hjälp av klimatscenarier
från den senaste globala klimatforskningen modellerat framtida temperatur, nederbörd och
vattenföring för länet.
Resultaten visar på ett betydligt varmare klimat i slutet av seklet med ökade
årsmedeltemperaturer på ca 4-5°C jämfört med referensperioden 1961-1990. Nederbörden
väntas också öka med ca 10-20 %. Temperatur- och nederbördsökningen blir troligtvis störst
under vintern. Trenden visar alltså på varmare och blötare vintrar med mindre snö vilket
innebär att vårflodens storlek minskar. Istället ökar vattenflödena under senhösten och
vintern. Den minskade vårfloden kan innebära att extremvattenföringen minskar medan
medelvattenföring istället ökar tillföljd av den ökade nederbörden. Det innebär att ras- och
översvämningsriskerna troligtvis minskar under våren men ökar under höst och vinter. Under
sommaren däremot förväntas ett torrare klimat och lokalt kan det bli vattenbrist under särskilt
torra somrar. Med ökade temperaturer sommartid följer även kraftigare och fler skyfall vilket
kan öka extremvattenföringen i mindre vattendrag och skapa problem för
dagvattenhanteringen som redan idag har problem med avledningen vid skyfall.
Modelleringen visar på långsiktiga trender och beskriver därför inte situationen under
enskilda år, således kan det även i framtiden bli exempelvis kalla vintrar med stora
snömängder under enskilda år tillföljd av lokala väderfenomen. Resultaten visar däremot
entydigt att klimatet förändras i relativt snabb takt och att variationen av väder ökar vilket
kräver en höjd beredskap för höga flöden under framförallt vinter men även för skyfall och
värmeböljor under sommaren.
Sida 14 av 49
4.3.3 Översvämningsrisker
Tätorten Nora har tidigare drabbats av översvämningar och framförallt är det bebyggelse nära
Norasjön som drabbas. Flera vägar längs sjöarna Norasjön och Fåsjön har tidigare
översvämmats. Under vårfloden 1977 stod vattenståndet i Norasjön ca 1,5 meter över
normalvattenstånd. Det finns även flera områden längs Hagbyån som översvämmas bland
annat vid den gamla pyrotekniska fabriken väster om centrum. I kommunen finns flera
kulturmiljöer med gamla hyttområden som tidigare har drabbats av översvämningar bland annat
i Pershyttan, Dalkarlsberg och i närheten av Järnboås. I dessa områden har vägar, bebyggelse
drabbats och det är oklart i vilken grad kulturmiljöerna drabbas vid höga flöden. Kommunen
drabbas nästan varje år av skyfall som skapar mindre översvämningsproblem och
källaröversvämningar.
Foto: Rastälvens mynning i Fåsjön våren 1977
Fotograf: Roland Eneflod Polisen
4.3.4 Dammbrott
Ett dammbrott på Hagbydammen skulle få
förödande konsekvenser för tätorten Nora.
Dammbrott kan inträffa till följd av bristfälligt
underhåll av en damm men det kan också inträffa
på grund av till exempel elfel, underdimensionering
eller genom dominoeffekter om dammar uppströms
brister. Höga dammar med stora magasin utgör den
största risken och finns det bebyggelse nedströms
kan skadorna och konsekvenserna bli mycket
allvarliga. Klimatförändringarna kan öka risken för
dammbrott genom att extrema flöden kan komma
att bli vanligare. När det gäller dammsäkerhet har
kraftindustrin ett eget klassificeringssystem som
benämns ”RIDAS”. Systemet utgår från konsekvenserna av ett dammbrott, exempelvis risk för
förlust av människoliv eller ekonomisk skadegörelse. I Örebro län finns 14 dammar som är
klassade som 1, vilket innebär icke försumbar risk för förlust av människoliv eller beaktansvärd
risk för allvarlig skada på viktig samhällelig verksamhet. Hagbydammen är en av dem som
tillhör riskklass.
Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet när det gäller dammar och övrig vattenverksamhet.
Sida 15 av 49
4.3.5 Skogsbränder
Det finns några skogsområden inom kommunen där det vid extrem torka kan finnas risk för
bränder genom åsknedslag, mänskliga faktorn eller avverkning. Om branden sprids kan det
spridas snabbt och gå mot bebyggelse. Insatserna kan bli långvariga och mycket krävande.
4.4 Olyckor
4.4.1 Olyckor inom industrin
Riskerna inom befintliga industrier finns huvudsakligen
hos Orica Mining AB och Norab. Dessa industrier
hanterar sprängämnen.
Olika scenarier beroende på händelse finns beskrivna i
företagens riskanalyser.
Alla anläggningar som genom sin verksamhet kan
orsaka brand, kemikalieutsläpp och explosioner och
som genom sina farliga egenskaper kan skada
människor, miljö och egendom klassas som
Sevesoanläggningar. I Nora kommun finns
två sådana anläggningar Orica Mining AB och Norab
varav Orica Mining AB klassas som högre.
Sida 16 av 49
4.4.2 Föroreningar
Verksamheter som kan innebära risk för föroreningar är t ex industrier, skjutbanor,
bensinstationer, deponier med mera. Deponier innehåller allt från ämnen som är vanliga i
naturen till naturfrämmande ämnen som människan framställt.
En olycka vid kemikaliehantering kan till exempel ge upphov till utsläpp, brand och
explosion.
Föroreningarna kan orsakas av dels direkta utsläpp till luften eller marken/vatten
och dels nedfallande, diffusa utsläpp till luften. Fordonstrafik kring sådana anläggningar kan
också vara omfattande både dag- och nattetid (se farligt gods).
Ett antal anläggningar i Nora kommun klassas enligt miljöbalken som miljöfarliga
verksamheter av Länsstyrelsen. Miljöfarliga verksamheter tilldelas olika klasser A-C där A är
den största. För Noras del klassas ORICA i klass A, NORAB i klass B och bensinstationer i
klass C. Deras påverkan på miljön vid normal drift är relativt liten, men de kan vid olyckor eller
tillfredsställande skötsel ge stora miljöskador.
Länsstyrelsen i Örebro län utförde år 2005 en översiktlig inventering enligt MIFO-metodiken
med syfte att identifiera och inventera potentiellt förorenade områden (MIFO = Metodik för
Inventering av Förorenade Områden). Dessa objekt inordnas i fyra riskklasser:
• Klass 1: Mycket stor risk för människors hälsa och miljö
• Klass 2: Stor risk för människors hälsa och miljö
• Klass 3: Måttlig risk för människors hälsa och miljö
• Klass 4: Liten risk för människors hälsa och miljö
I Nora kommun har 135 potentiellt förorenade områden kunnat identifieras. 4 objekt har
riskklassats enligt MIFO fas 1 (orienterade studier) och inordnats i följande riskklasser:
•
•
•
•
•
4 objekt i riskklass 1
236 ej inventerade
De objekt som har riskklassats i riskklass 1 är följande:
Bofors Skjutfält förbränningsplats, Rösimmen (SBTC), brännplatsen ORICA, Gamla
tändmedelsfabriken ORICA,
Sida 17 av 49
4.4.2.1 Mark- och vattenföroreningar av nedlagd verksamhet
Under årens lopp har mark på många ställen förorenats av verksamheter och utsläpp som idag
är nedlagda. Föroreningarna syns ofta inte och effekterna kan visa sig långt efter det att
föroreningen uppkom. Förorenad mark är ett problem vid befintlig industriell verksamhet, vid
expansion och nyexploatering men också vid byggande av bostäder etc. Ett annat
problemområde är risken att markföroreningarna kan sprida skadliga ämnen med yt- och
grundvatten till omgivande mark- och vattenområden och därigenom skada miljön för lång tid
framöver.
Länsstyrelsen har gjort en kartering och riskbedömning av markföroreningar (MIFOundersökning, se sid 16). Det finns ett flertal kartlagda riskobjekt i kommunen. Möjlig
konsekvens blir att mark inte kan användas för alla ändamål utan att det saneras innan och att
föroreningar sprids till omgivande mark och vatten.
Vissa bostadsområden kan ligga nära verksamhetsområden med farlig verksamhet. Det finns
miljökvalitetsnormer för luft som inte ska överskridas. Detta bör tas i beaktande vid planering
och beslut till ny utveckling av bostadsområden i närhet av sådan farlig verksamhet.
Tänkbar olyckstyp kan vara läckage, utsläpp av farliga ämnen, explosion eller brand.
Konsekvenserna blir skadade människor, skadad teknisk infrastruktur och att hus i
angränsande bostadsområden skadas. På längre sikt kan det betyda att människor kan behöva
omplaceras eller på kortare sikt luktproblem som leder till att dörrar och fönster måste hållas
stängd under en viss tid. Utsläpp eller dylikt i eller nära en enhet kan uppstå . Lokaler behöver
då utrymmas och ett stort informationsbehov uppstår. Räddningstjänst måste tillkallas och
eventuellt uppstår lokalbehov då drabbad enhet måste saneras och/eller isoleras. Sjukvården
måste kontaktas med anledning av eventuella följdverkningar av händelsen.
Sågverk
Sågverket i Striberg är på väg att undersökas. Tidigare fanns höga halter av pentaklorfenol i
vattnet nedströms sågverket. Nu förväntas låga halter av pentaklorfenol, men möjligen höga
halter av dioxin i jord och sediment.
Gruvor
Nora kommun har många gruvor medolika grader av tungmetallföroreningar. Vid någon av
sjöarna finns kanske skador på livet i vattnet, men ingen förutsedd risk för människors hälsa.
Gruvorna utgör även en risk om det ej är inhägnade. Den senaste inventeringen genomfördes
1995 för att följa upp länsstyrelsens inventering och åtgärdsprogram från 1984. Man kunde då
konstatera att nästan hälften av gruvhålen som ansågs vara i behov av åtgärd 1984 inte hade
åtgärdats. Det bedrivs idag inget liknande arbete från kommunens sida och ärenden rörande
stängsling överlämnas till polisen för åtgärd. Det ska dock nämnas att det pågår en fortlöpande
inventering av förorenad mark bl.a. kring gamla gruvområden men man tar ingen notis om
stängseltillståndet.
Sida 18 av 49
4.4.3 Farligt gods transporter
På vägar transporteras farligt gods genom kommunen.
Det finns tyvärr ingen täckande information om vilken
typ av kemikalier som transporteras. De ämnen som vi
vet hanteras i stor mängd är bensin och diesel samt
ammoniumnitrat som används för produktion av
explosiva ämnen. Om en olycka med farligt gods skulle
inträffa där det finns bostäder, äldreboende, daghem,
skolor, vattentäkt etc. kan detta få mycket allvarliga
konsekvenser. Två av kommunens grundskolor ligger
nära bensinstationer. Från miljösynpunkt är det känsligt om utsläpp rinner ner i marken eller i
vattendrag som mynnar ut i våra i sjöar.
En händelse som får mycket stora konsekvenser är om en farligt godsolycka med
kemikalieutsläpp skulle inträffa vid vattentäkten och att ytvattentäkten skulle förorenas
Stora delar av Nora samt Gyttorp, Pershyttan, Striberg och Ås och får sitt vatten från denna
vattentäkt, totalt ca 6 500 personer.
Farliga ämnen som hanteras i stor mängd i Nora kommun.
50
Ammoniumnitrat
1942
30
1202
Diesel- eller
eldningsolja
33
Bensin
1303
Oxiderande ämne för bland annat produktion av
explosiva ämnen. Kan ge ett explosionsartat
brandförlopp i kontakt med brandfarliga ämnen.
Brandfarligt och farligt för miljön, bland annat för
grundvattnet.
Mycket brandfarligt och farligt för miljön, bland annat
för grundvattnet.
Utöver detta tillverkas stora mängder produkter som är mycket explosionsfarligt vid stötar,
friktion, eld eller annan antändningsorsak. Det farliga godset utgör en fara för
kommuninnevånarnas hälsa och miljö. Särskilt gäller det för transporterna till bensinstationerna
i Noras tätort
Utmed riksväg 50 går mycket ”tung trafik” och även farligt gods transporter. Vägen passerar inte
några centrala delar i Nora kommun. Risken är dock stor för att en stor olycka kan ske sker
med stora konsekvenser.
Tung trafik och farligt gods trafik passerar även de centralare delarna av Nora, såsom
Tingshusgatan, Järntorgsgatan, Bergslagsvägen ut mot Born. Om en olycka skulle inträffa i
tätorten med ett utsläpp av t.ex. gasol skulle detta kunna få allvarliga konsekvenser eftersom
det finns en skola och annan bebyggelse i närheten av vägen.
Sida 19 av 49
4.4.4 Brand
4.4.4.1 Brand som kan drabba
bildningsförvaltningen
En brand i en förskola eller skola skulle få stora
konsekvenser både för liv/hälsa, egendom och
produktion. Svårigheter med att tillhandahålla
ersättningslokaler kommer att uppstå samt att det
kommer att medför stora kostnader.
4.4.4.2 Brand som kan drabba socialförvaltningen
Brand i ett äldreboende med sängliggande människor
innebär att det kan uppstå en mycket svår utrymning,
framförallt på Tullbacken där det är tvåvåningsboende.
I särskilt boende kan brand uppstå vid t.ex. en
kvarglömd spisplatta, tänt ljus och sängrökning.
Svårigheter med att tillhandahålla ersättningslokaler
kommer att uppstå samt att det kommer att medför
stora kostnader.
4.4.4.3 Brand som kan drabba IT-/dataverksamheten
Brand i kommunens serverrum kan få mycket stora konsekvenser såsom långvarig driftstörning
och dataförlust.
4.4.4.4 Brand i trähusbebyggelse
Förhöjd risk för brandspridning och ett snabbt förlopp gäller framförallt hela Nora stadskärna där
det förekommer trähusbebyggelse som står tätt. Även här vistas många människor på en
förhållandevis liten yta. Brand i våra gamla trähus i centrala Nora kan också innebära att
oersättliga kulturmiljöer förstörs.
Värdet av vår kulturhistoriska bebyggelse har inte tagits med i denna analys. Däremot har ett
dokument ”Brandskyddsåtgärder med varsamhet om kulturhistoriska värden i Nora stadskärna”
tagits fram .
Göhtlinska gården i centrala Nora
Sida 20 av 49
Sida 21 av 49
4.4.4.5 Brand som kan drabba vattenverken
En brand i något av vattenverken får stora konsekvenser för Nora kommun eftersom man inte i
dagsläget förfogar över någon reservvattentäkt.
4.4.4.6 Brand som kan drabba bostäder
Den främsta risken som skulle kunna drabba en byggnad är brand. I kommunen finns ett antal
bostadsbolag. Nora Bostäder AB är kommunens största bostadsföretag som förvaltar c:a 720
lägenheter samt ett 30-tal kommunala fastigheter.
Det som främst riskerar att drabba Nora Bostäder är brand eller
vandalisering. En större brand för Nora Bostäder AB skulle innebära att flera kommuninvånare
blir bostadslösa och att kommunen måste ordna alternativt boende till dessa under en längre
period. Särskilt vintertid blir detta behovet extra akut.
4.4.5 Trafikolycka
Vid skolskjutsolycka eller annan olyckshändelse där ett flertal barn/ungdomar och/eller personal
i verksamheterna är inblandad uppstår behov av sociala insatser för närstående, kamrater,
kollegor och eventuellt övriga vilka känner sig berörda av händelsen.
Informationsbehov uppstår. Behov av alternativ skolskjutsorganisering kommer att bli
aktuellt. Om verksamhetspersonal (personal eller skolledning) avlider uppstår behovet av
alternativ organisering. Vikarie- och informationsbehov uppstår, samt behov av sociala insatser
för närstående, kollegor, övrig kommunal personal samt övriga.
I Nora kommun omkommer i snitt en person vart tredje år i trafiken. Risk för ett stort antal
omkomna och svårt skadade finns vid t ex bussolycka och seriekrock. I Nora kommun finns i
dagsläget vissa vägsträckor som är mer olycksdrabbade än andra liknande vägsträckor.
Nedanstående bild visar trafikolyckorna i kommunen under 2005-2011. Röda markeringar
innebär olycka med personskador.
Sida 22 av 49
4.4.6 Tågolycka
I Nora kommun finns idag endast veteranjärnvägen men planer finns på att återuppta
persontrafik för att underlätta kommunikationerna med främst Örebro. Riskerna kommer i
sådana fall att öka genom personer som exempelvis går över spåren eller genom att bilar
kolliderar med tåg vid övergångar.
Tänkbara olyckstyper kan vara urspårning, kollision, dikeskörning, läckage, utsläpp av farliga
ämnen, explosion eller brand. En möjlig konsekvens av detta kan vara eventuell förorening av
mark och vatten. Eventuellt även dödsfall och skadade människor.
4.4.7 Flygolycka
Om ett flygplan skulle störta i en av kommunens tätorter skulle konsekvenserna kunna bli
förödande och orsaka många dödsfall, bränder och störningar på infrastruktur och
kommunikationer. Även om ett haveri inte är särskilt sannolikt kan eventuellt delar från planen
lossna och därigenom skapa förödelse på marken.
4.4.8 Publika evenemang
Nora stadshotell, Karlsängsskolans idrottshall, Teatern/Biografen, Carlssonhallen är exempel
på samlingslokaler där en brand eller attentat skulle få stora konsekvenser för många
människor.
Nora Marken, en olycka vid Marken drabbar väldigt många människor.
Sida 23 av 49
4.5 Teknisk infrastruktur och försörjningssystem
4.5.1 Dricksvattenförsörjning
Samtliga VA-anläggningar är känsliga för kemikalieolyckor, sabotage, brand och dataintrång.
Den allvarligaste konsekvensen uppstår om dricksvattnet blir otjänligt. Bakterier, virus och
andra mikroorganismer (ex. Cryptosporidium) kan komma in i vattnet och orsaka magproblem
och illamående. Anledningen kan vara att ytvatten eller avloppsvatten trängt in eller att smådjur
trillat ner i brunnen. Det kan också finnas avlopp i närheten som sprider orenheter.
För människors överlevnad behöver vi tillgång till vatten i tillräcklig mängd och av godtagbar
kvalitet. I Sverige använder vi dagligen ungefär 70 liter vatten per person för dryck, till
matlagning och personlig hygien. För disk, tvätt och städning med mera används ytterligare ca
130 liter vatten per person och dygn. I ett krisläge tillhör dricksvatten ett av de nödvändigaste
behoven för den enskilda individen och befolkningen som helhet.
Vattenverket i Striberg har ett fast dieseldrivet reservkraftverk på
160 KVA och råvatten pumpstationen har ett på 160 KVA. I
Järnboås kraftverk finns också ett fast dieseldrivet
reservkraftverk på 31 KVA.
Någon reservvattentäkt förfogar Nora kommun inte över,
däremot håller BKT att se över olika förslag till lösningar
tillsammans med grannkommunerna.
Planer finns att ansluta mot Lindesberg vilket skulle innebära att
vattenverken blir reserver åt varandra.
Två skyddsområden finns. Dels ett för Stribergs vattenverk och dels ett för Järnboås vattenverk.
Sida 24 av 49
4.5.2 Livsmedelsförsörjning
Ofta är livsmedelsförsörjningen en privat verksamhet som är svår att fånga upp. Beredskapen
hos de privata aktörerna blir avgörande
I kommunens regi finns verksamheter med tillagningskök och mattjänst som transporterar ut
mat till människor i behov av hemtjänst. Logistikverksamheten är generellt mycket beroende
av infrastrukturen, dvs. väg- och järnvägsnätet, men förbrukar även stora kvantiteter drivmedel.
Problem eller störningar av den karaktären skulle orsaka störningar som gör att
livsmedelstransporter får svårare att ta sig fram.
4.5.3 Teleavbrott
Tekniska hjälpmedel som telefoni och IT gör att vardagen som oftast fungerar enligt rutin. Ett
långvarigt avbrott i kommunikationsmöjligheterna som tele och IT erbjuder skapar problem för
privatpersoner såväl som kommunens verksamheter. Utan kontakt med omvärlden blir
kommunen avskärmad och får större svårigheter att kommunicera med verksamheter såväl
innanför som utanför kommungränsen. Ett akut problem skulle bli möjligheten för
medborgare som är i behov av räddningstjänstens, ambulans eller polisens assistans inte lika
enkelt kan få den hjälp de behöver.
4.5.4 Elavbrott
Elförsörjningen innefattar produktion, distribution och slutanvändning av el som i sin tur
består av tre systemnivåer med stamnät, regionnät och lokala nät. Lokalnäten utsätts ofta för
avbrott i samband med väderrelaterade händelser medan region- och stamnäten inte är lika
känsliga för väderrelaterade händelser, särskilt inte stamnäten. Även om det svenska
elsystemet är driftsäkert är det ändå sårbart för olyckor, sabotage, tekniska fel och extremt
väder.
Under de senaste åren har leverantörerna Fortum och E. ON grävt ner många elledningar och
därmed skapat större robusthet i näten i länet. Av länets 12 kommuner får tre kritik i
Krisberedskapsmyndighetens (KBM) robusthetsutredning. Nora kommun tillhör en av dom. Alla tre
kommuner saknar dubbla ingångar till tätorterna.
Konsekvenserna av ett omfattande elavbrott beror i huvudsak på vilken reservkraft och andra
reservåtgärder som kan användas. Tillgången till reservkraftsaggregat med bränsle är av stor
betydelse för att klara större störningar i elförsörjningen. Nora kommun har inget eget
energibolag utan det är E. ON som är Noras leverantör av el och fjärrvärme. Nora kommun är
dock precis lika beroende av el- och fjärrvärmeförsörjning som landets övriga kommuner.
Nora kommun bör inrikta arbetet på att skapa ytterligare en regional ledning till kommunen för
att göra kommunen mindre sårbar för strömavbrott.
Vid bortfall av el och/eller fjärrvärme riskerar Nora kommun att drabbas på flera olika plan.
Främst gäller det situationen vid våra äldreboenden som ju är mer beroende av värme och el
till diverse hjälpmedel än kommunens övriga verksamheter. Ett längre elavbrott kan också få
stora konsekvenser på ett äldreboende då det kan finns känslig apparatur samt att
branddörrarna kan påverkas. Mobila reservkraftverk finns tillgängliga. Vattenverken
har varsitt permanent reservkraftverk som kan brukas vid elavbrott.
4.5.5 Värmeförsörjning
Ett bortfall i värmeförsörjningen får precis som ett elavbrott stora konsekvenser för invånarna
i kommunen. Vid ett långvarigt el och värmeavbrott skulle inträffa under vintern kan en
evakuering bli nödvändig för att förhindra att människor dör i kylan.
Sida 25 av 49
4.5.6 Finansiella system
Ett datahaveri som drabbar de finansiella systemen ger konsekvenser när elektroniska
betalsystem, betalkort och automater för kontantuttag inte fungerar. Det finns inga krav från
lagstiftaren på att exempelvis banker ska hålla en viss lägsta driftsäkerhet för betaltjänster.
Liknande blir det vid längre strömavbrott då bankkontoren kommer att stänga, bland annat av
säkerhetsskäl. Även bankomaterna kommer att vara obrukbara, liksom kortbetalning i butiker
och bensinstationer. Det krävs en planering för hur betalningssystem ska fungera på en
tillräcklig nivå vid en kris.
4.5.7 IT-bortfall
Dagens samhälle blir mer och mer beroende av såkallade e-tjänster och tekniska lösningar.
Det gäller givetvis även Nora kommun. Vår verksamhet är i mycket uppbyggt på att våra
datasystem och servrar fungerar för att kunna ge medborgarna den service de är berättigade
till.
De främsta yttre hoten finns inom elförsörjning och kommunikationer. Brist på el är ett av de
största hoten då dessa inom några timmar sänker all IT-verksamhet och därigenom mycket
annan verksamhet. Det finns behov av ytterligare reservelkraft vid långvariga el-avbrott.
Exempel på hot mot kommunikationen är avgrävda kablar, kabelbränder och dylikt. Hot via
Internet, exempelvis hackerattacker eller intrång är hot som måste tas på allvar.
De inre riskerna kretsar ofta kring problem i IT-infrastrukturen. Här handlar det om att skapa
olika former av backup, i första hand ett backup-system som kan aktivera sparad information
på ett bra sätt vid en datakrasch. En brand i serverhall skulle få mycket allvarliga
konsekvenser. Om bredbandet via skulle drabbas av avbrott, via t.ex. sabotage eller olycka
riskerar särskilt företag att drabbas av inkomstbortfall och förseningar. Även privatpersoner som
exempelvis använder Internet att betala sina räkningar skulle drabbas.
Brist på komplett dokumentation kring själva systemen är en risk. Det är viktigt att den finns
sparad i någon form, så att den inte bara finns i medarbetarnas huvuden.
Beroendet av nyckelpersonal gör IT-verksamheten känslig för personalförluster, det är viktigt
att inte en person ensam har kunskap om ett system.
För ledning och information används e-post, information över Internet, exempelvis via
kommunens hemsida är en av de viktigaste informationsvägarna, särskilt i händelse av kris.
Kommunen har idag två separata internet uppkopplingar samt access via två olika leverantörer.
Avbrott i sådana system kan få allvarliga konsekvenser i samband med till exempel
elavbrott/brand.
Larmfunktioner, dokumentation i journaler med mera kan påverkas om vissa IT-system/
kommunikationer slutar fungera. Äldreomsorgen är beroende av att datasystemet Sofia
Omfale/VIVA fungerar. Eftersom dokumentationen kring brukarna sker både i programmet och
på papper minskar sårbarheten, ett långvarigt avbrott skulle dock kunna leda till en stor
arbetsbörda vid bland annat utbetalningen av försörjningsstöd.
Kommunen har idag två separata internet uppkopplingar samt access via två olika leverantörer.
4.5.8 Drivmedelsbrist
En stor del av den samhällsviktiga verksamheten är beroende av en fungerande
drivmedelsförsörjning, bland annat hemtjänst, räddningstjänsten, kollektivtrafik, snöröjning,
mattransporter och många fler. Drivmedelsförsörjningen påverkas även av ett långvarigt
strömavbrott. Även om det skulle finnas drivmedel på bensinstationerna i kommunen så krävs
det elektricitet för att kunna pumpa upp den ur marken.
Sida 26 av 49
4.6 Antagonistiska hot och social oro
4.6.1 Social oro
När det gäller hot och våld mot personalen finns risken för detta inom alla områden. Inom
äldreomsorgen och LSS är risken för allvarliga skador dock mindre. De områden där vi
bedömer att riskerna är större är inom psykiatrin och IFO (Individ- och familjeomsorgen).
Våld mellan brukare är relativt vanligt och är något som skulle kunna leda till en allvarlig
situation. I psykiatrin möter personalen ofta brukaren i hemmet vilket kan leda till en större
sårbarhet. Inom IFO möter personalen brukarna både i hemmet och på arbetsplatsen.
En pedofil bland personalen i skolverksamheten skulle skapa stor oro bland barn/ungdomar,
föräldrar, personal och övrig allmänhet. Informationsbehov uppstår och det massmediala
trycket skulle bli stort. Behov av sociala insatser för alla som i någon form är berörda av
verksamheterna. Polisutredning och domstolsförfarande blir säkerligen följden.
Kidnappning av eget barn eller gisslantagning skulle också skapa stor oro bland
barn/ungdomar, föräldrar, personal och övrig allmänhet. En otrygg situation med en osäker
utgång uppstår. Vilket skulle leda till att informationsbehov uppstår och även ett stort
massmedialt tryck. Situationen kommer att kräva polisingripande, utredning och framtida
domstolsförfarande. Socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen inleder
samarbete kring berörd familj efter händelsen.
Vid bombhot måste lokal utrymmas, polisen kontaktas och lokalerna måste genomsökas.
Verksamheten vid enheten behöver stängas och informationsbehov uppstår.
4.6.2 Sabotage dataintrång
Sabotage kan få flera konsekvenser, bland annat databortfall och dataleveransbortfall. Vid
databortfall försvinner data som finns i våra system medan leveransbortfall hindrar oss att nå
data. I bägge fallen kan det behövas omstart av datasystem och driftavbrott till följd. Ett
dataintrång i kommunens system skulle innebära t ex att personakter i verksamhetssystem
riskerar att läcka och att skyddade handlingar kan spridas trots sekretess.
Sida 27 av 49
4.7 Sjukdomar
4.7.1 Pandemi
En smitta i till exempel mat eller vatten kan drabba ett äldreboende svårt då många redan är
fysiskt svaga, smittorisken finns även inom LSS-boenden. En smitta skulle kunna leda till ett
stort bortfall av personal vilket även skulle drabba brukarna i nästa steg.
Vid en epidemi/pandemi kan verksamheterna som skolor behöva stängas alternativt isoleras.
Informations- och vikarie behov uppstår och sannolikt även sanering av lokaler.
Vad är influensa?
Influensa är en virussjukdom med symptom som feber, ont i muskler och leder, huvudvärk
och torrhosta. Smittämnet finns i svalget hos den sjuke och sprids till andra främst som
luftburen droppsmitta, men även genom direkt kontakt och indirekt kontakt via till exempel
händer eller föremål. Smittsamheten är mycket stor och inkubationstiden är kort, 1-3 dygn.
Vad är influensapandemi?
En pandemi är en epidemi som får spridning över stora delar av hela världen.
Ibland ändrar influensavirus skepnad totalt och då blir alla mycket mottagliga för smittan som
snabbt sprider sig globalt med många sjuka och ökad dödlighet som följd. En stor del av
befolkningen i alla världsdelar drabbas – det är en influensapandemi.
Även andra sjukdomar kan leda till en pandemi. De senaste årens fokus på influensapandemi
har medfört att vi ofta använder ordet pandemi i betydelsen influensapandemi.
En pandemiplan för Nora kommun upprättades i december -2007.
Hur påverkar det samhället och kommunen?
Erfarenheter från tidigare pandemier visar att det som utmärker en situation med
influensapandemi jämfört med många andra allvarliga störningar är att:
•
•
•
•
•
•
•
•
Det är en smittsam sjukdom. Varje fall genererar nya fall, situationen försvåras
gradvis.
Ett stort antal människor insjuknar.
Hälso- och sjukvård samt kommunal omsorg utsätts för mycket stor belastning under en
längre tid, samtidigt som personalen utsätts för smitta.
Hela landet kan drabbas samtidigt liksom stora delar av vår omvärld.
Pandemin kan pågå under flera månader samt återkomma i en eller flera vågor.
Om många blir allvarligt sjuka kan stor oro sprida sig i samhället och påverka
människors handlingsmönster.
Svårigheter att upprätthålla verksamheter, minskad handel och minskat resande med
mera kommer att påverka ekonomin.
Sida 28 av 49
4.7.2 Epizooti- zoonoser
Smitta djur – Epizooti
En epizootisjukdom är en allvarlig och ofta mycket smittsam djursjukdom. Enligt definitionen i
lagstiftningen är det en allmänfarlig sjukdom som kan spridas genom smitta bland djur eller från
djur till människa. Med allmänfarlig menas att sjukdomen ska utgöra ett allvarligt hot mot
människors eller djurs hälsa eller medföra stora ekonomiska förluster för samhället. Exempel på
de allvarligaste djursjukdomarna är mul- och klövsjuka, svinpest och fågelsjukdomarna
newcastlesjuka och fågelinfluensa. Dessa sjukdomar anses vara de allvarligaste eftersom de är
mycket smittsamma och orsakar stora ekonomiska förluster för drabbade områden. Ett utbrott
av en allvarlig smittsam djursjukdom kallas för epizooti. Zoonoser kallas de smittsamma
djursjukdomar som även kan smitta mellan djur och människor. Exempel på zoonoser är
salmonella och BSE (galna ko-sjukan).
4.8 Riskmatris
En övergripande riskanalys har genomförts för inventerade riskhändelser av aktörer som har
kunskap om eller arbetar med frågorna. De identifierade riskhändelserna är värderade utifrån
sannolikhet och konsekvens. Sannolikheten är ett mått på hur troligt det är att en viss oönskad
händelse inträffar och konsekvensen är den skada som kan uppstå till följd av den oönskade
händelsen.
Sannolikheten är bedömd på en femgradig skala enligt tabellen nedan.
1.
2.
3.
4.
5.
Mycket låg sannolikt (1 ggr per 1000 år)
Låg sannolikhet (1 ggr per 100 år)
Medelhög sannolikhet (1 ggr per 50 år)
Hög sannolikhet (1 ggr per 10 år)
Mycket hög sannolikhet (1 ggr per år)
Även konsekvenserna bedöms genom en bedömning på en femgradig skala.
1.
2.
3.
4.
5.
Mycket begränsade: Små skador eller förluster på kort sikt
Begränsade: Måttliga skador eller förluster på kort sikt
Allvarliga: Betydande skador eller förluster på kort eller lång sikt
Mycket allvarliga: Mycket stora skador eller förluster på lång sikt
Katastrofala: Extremt allvarliga skador eller förluster på lång sikt eller
permanent
Sida 29 av 49
Riskvärdering Nora kommun
Mycket hög
sannolikhet
(1gång/år)
Hög sannolikhet
(1gång/10 år)
2, 4,
25
1, 18
3, 8, 9,
14
15
Medelhög
sannolikhet
(1 gång/50 år)
22, 24,
26
5, 7,
10 13,
16, 19
23, 27,
28 29
6, 17,
21
Låg
sannolikhet
(1 gång/100 år)
20
Mycket låg
sannolikhet
(1gång/1 000 år)
(11)
Mycket
begränsade
Begränsade
(12)
Allvarliga
Mycket
allvarliga
Katastrofala
Extrema väderhändelser
1.
2.
3.
4.
5.
Stormar
Värmebölja
Översvämning
Ras och skred
Skogsbrand
Olyckor
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
Utsläpp från farliga
anläggningar
Föroreningar
Farligt gods olycka
Brand
Trafikolycka
(Tågolycka)
(flygolycka)
Publika evenemang
Dammbrott
Teknisk infrastruktur &
försörjningssystem
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
Livsmedelsförsörjningen
Teleavbrott
Elavbrott
Värmeförsörjningen
Finansiella system
IT-bortfall
Drivmedelsbrist
Sjukdomar
23.
24.
25.
26.
Pandemi
Epidemi
Influensa
Epizooti-zoonoser
Antagonistiska hot & social oro
27. Social oro
28. Sabotage-dataintrång
29. Hot och våld mot
socialtjänsteman
Dricksvattenförsörjningen,
otjänligt vatten
Sida 30 av 49
Objekt där en olycka påverkar människors liv och hälsa - riskbedömda med
konsekvensklass 3-5 och med sannolikhet 3-4.
Verksamhet/
namn på
objektet
Äldreboendena
Tullbacken och
Hagbyängar
Riskkälla
Allvarlig
bussolycka
(skol-, läns-,
turistbuss)
Äldreomsorgen,
hemtjänsten i
kommunen
Många
människor
inblandade
Kollision,
avåkning,
tekniskt fel
Brist i vård
och omsorg,
störningar i el
och tele,
personalbrist
Oro, värmebortfall,
trygghetslarm ur
funktion, fysiska
skador
Äldreomsorgen,
hemtjänsten i
kommunen
Barnomsorgen i
kommunen
Smitta i
livsmedel
eller i vatten
Smitta i
livsmedel
eller i vatten
Olycka med
farligt gods
Storm,
snöoväder,
strömavbrott,
störningar i
teletrafiken,
pandemi
Smittade
äldre
människor
Smittade
barn
Läckage,
brand,
utsläpp
Fysiska skador
Vägar i
kommunen
Tänkbar
olyckstyp
Sängliggande Brand
människor
Konsekvens
Dödsfall
brännskador,
rökskador, oro,
utrymning
Dödsfall, många
allvarligt skadade,
chock
Sjukdom, dödsfall,
oro
Konsekvens Sannolik–klass liv
het
5
3
5
4
3
4
4
3
3
3
3
3
Sjukdom, oro
Verksamhet/
namn på
objektet
E-ON
ORICA
NORAB
ORICA
NORAB
ORICA
NORAB
Nora simhall
Riskkälla
Tänkbar
olyckstyp
Konsekvens
Utsläpp av
miljöfarliga
ämnen
Utsläpp av
miljöfarliga
ämnen
Explosion
Explosion,
läckage,
olycka
Explosion,
läckage,
olycka
Explosion
produktion
Fysisk skada,
oro
Större
utsläpp
av klor
Carlsson
Utsläpp av
hallen
ammoniak
Bensinstationer Större
och verkstäder utsläpp
av
miljöfarliga
ämnen
Bensinstationer Explosion,
brand
Läckage,
olycka
Fysisk skada,
dödsfall,
oro
Fysisk skada,
dödsfall,
oro
Fysisk skada,
oro
Läckage,
olycka
Läckage,
olycka
Fysisk skada,
oro
Lättare fysisk
skada, oro
Explosion vid
påfyllning av
tankbil, brand
Dödsfall, fysisk
skada, oro
Konsekvens
–klass liv
Sannolikhet
2
4
4
3
5
2
3
3
3
3
1
3
5
2
Forts. nästa sida
Sida 31 av 49
Forts. fr. föregående sida
(Objekt där en olycka påverkar människors liv och hälsa - riskbedömda med konsekvensklass 3-5
och med sannolikhet 2-4)
Verksamhet/
namn på objektet
All kommunal
verksamhet
Riskkälla
Tänkbar
Konsekvens Konsekvens Sannolikolyckstyp
–klass liv
het
Epidemi,
Utbrott av
Stora sjuktal,
pandemi
influensapandemi dödsfall
5
3
bland äldre
och svaga
All kommunal
Naturkatastrof Svåra stormar,
Oro,
verksamhet
snöfall
värmebortfall,
2
3
fysisk skada
All kommunal
Avbrott i
Längre
Oro,
verksamhet
värmetillförseln strömavbrott
värmebortfall,
2
4
vintertid
fysisk skada
Bälgsjön vattentäkt
Utsläpp av
Olycka, läckage, Fysisk skada,
miljöfarliga
sabotage
oro
3
2
ämnen
Stribergs vattenverk Utsläpp av
miljöfarliga
sabotage
oro
4
3
ämnen
Järnboås vattenverk Utsläpp av
miljöfarliga
sabotage
oro
4
3
ämnen
Infiltrationsområdet
Kontaminering Olycka, läckage, Fysisk skada,
och/eller
av förorening
sabotage
oro
grundvattenmagasin
3
2
Distributionsnätet
för vatten
Bakteriell
förorening
Olycka, läckage,
sabotage
Fysisk skada,
oro
3
3
Sida 32 av 49
Verksamhet/
namn på
objektet
Förskolor/skolor
Förskolor/skolor
Förskolor/skolor
Äldreomsorgen
Äldreomsorgen
I kommunen
befintliga
kemiska
industrier
Kommunala
samlingslokaler
Förskola/skola
Äldreboende
Riskkälla
Gisslantagning
Gisslandrama
på förskola/
skola
Kidnappning av Kidnappning
eget barn
ex. vid
vårdnadstvist
Pedofil bland
Sexuella
personalen
övergrepp/
ofredande
Vårdtagare
Person
försvinner
avviker, går
vilse eller
liknande
Felmedicinering Person får fel
eller ingen
medicin
Brand
Kemisk brand
Brand
Brand
Brand
Särskilt
Brand
omsorgsboende
Socialförvaltningen/skola
Tänkbar
olyckstyp
Hot om våld,
fysiskt våld,
gisslandrama
Konsekvens
Fysisk skada,
chock, oro
Konsekven
s –klass liv
Sannolikhet
3
4
2
4
3
3
2
4
4
3
3
3
3
3
Oro, chock
Fysisk skada,
oro, chock
Fysisk skada,
oro
Dödsfall, fysisk
skada, oro
Fysisk skada,
oro
Brand i ex.
biblioteket,
Carlsson
hallen
Anlagd brand
i skola
Fysisk skada,
oro
Fysisk skada,
oro
2
4
Anlagd
brand,
sängrökning
Anlagd brand
Dödsfall, fysisk
skada, oro
4
4
4
4
4
3
Fysiskt våld,
hot mot
tjänsteman
eller elev
Dödsfall, fysisk
skada, oro
Dödsfall, fysisk
skada, oro
Sida 33 av 49
Objekt där en olycka kan medföra skador på miljön - riskbedömda med
Verksamhet/
namn på
objektet
E-ON
ORICA
NORAB
Nora simhall
Carlsson
hallen
Riskkälla
Tänkbar
olyckstyp
Konsekvens
Utsläpp av
miljöfarliga
ämnen
Större
utsläpp
av klor
Utsläpp av
ammoniak
Explosion,
läckage,
olycka
Explosion,
läckage,
olycka
Explosion,
läckage,
olycka
Explosion
eller brand
vid
påfyllning
från
tankbil
Kemisk
brand
Utsläpp, giftig rök,
giftig gas
4
4
giftig gas
3
3
giftig gas
3
3
4
2
4
3
Anlagd
brand
Giftig rök,
markförorening
3
3
Bensinstationer Explosion,
brand
I kommunen
befintliga
kemiska
industrier
Deponier
Brand
Brand
Konsekvensklass liv
Sannolik
het
markförorening
Utsläpp, giftig rök
Objekt där en olycka kan medföra skador på miljön - riskbedömda med
Verksamhet/
namn på objektet
Riskkälla
Tänkbar
olyckstyp
Konsekvens
Bälgsjön vattentäkt
Utsläpp av
miljöfarliga
ämnen
Utsläpp av
miljöfarliga
ämnen
Utsläpp av
miljöfarliga
ämnen
Kontaminering
av förorening
Olycka,
läckage,
sabotage
Olycka,
läckage,
sabotage
Olycka,
läckage,
sabotage
Olycka,
läckage,
sabotage
Olycka,
läckage,
sabotage
Utslagning av
vattentäkt,
sanering
Utslagning av
vattentäkt,
sanering
Utslagning av
vattentäkt,
sanering
Utslagning av
vattentäkt,
sanering
Sanering
Stribergs vattenverk
Järnboås vattenverk
Infiltrationsområdet
och/eller
grundvattenmagasin
Distributionsnätet
Bakteriell
för vatten
förorening
Konsekve
ns–klass
liv
Sannolikhet
5
2
5
1
5
1
5
2
5
3
Sida 34 av 49
Objekt där en olycka kan medföra skador på egendom - riskbedömda med
Verksamhet/
namn på
objektet
Kommunala
samlingslokaler
Riskkälla
Tänkbar
olyckstyp
Konsekvens
Brand
Stribergs
vattenverk
Brand
Brand i ex.
biblioteket,
Carlsson
hallen
Olycka,
sabotage
Järnboås
vattenverk
Brand
Svåra materiella
skador, behov av
renovering eller
nybyggnation
Svåra materiella
skador, behov av
renovering eller
nybyggnation
Svåra materiella
skador, behov av
renovering eller
nybyggnation
Svåra materiella
skador, förlust av
kulturhistoria
Svåra materiella
skador
Olycka,
sabotage
I kommunen
Brand
befintliga
kulturbyggnader
Förskola/skola
Brand
Äldreboende
Brand
Särskilt
Brand
omsorgsboende
IT (servrar)
Brand
IT
Intrång
IT
All kommunal
verksamhet
Virusattack
Olycka,
anlagd
brand
Olycka,
anlagd
brand
Olycka,
anlagd
brand
Olycka,
anlagd
brand
Olycka,
sabotage
Intrång,
slarv från
anställd,
oaktsamhet
Intrång i
server från
”hacker”
Naturkatastrof Svåra
stormar,
snöfall
Konsekvens
–klass liv
Sannolikhet
4
3
4
2
4
2
4
3
4
4
Svåra materiella
skador
4
4
Svåra materiella
skador
4
4
5
4
4
4
4
4
4
3
Svåra materiella
skador
Svåra materiella
skador
Svåra materiella
skador, sekretess
materiel i fel
händer
Svåra materiella
skador på
kommunal
egendom
Sida 35 av 49
Objekt där en olycka kan medföra skador på produktion - riskbedömda med
Verksamhet/ Riskkälla
namn på
objektet
IT
Virusattack,
intrång
Tänkbar olyckstyp
Konsekvens
Intrång i server
All
kommunal
verksamhet
All
kommunal
verksamhet
All
kommunal
verksamhet
Strömavbrott
Olycka, sabotage
Försvunna
dokument, materiel
m.m.
Produktionsbortfall,
dålig service åt
allmänheten
Främst problem
inom vård/omsorg
All
kommunal
verksamhet
Kommunala
lokaler
Naturkatastrof
All
kommunal
verksamhet
Avbrott i
värmetillförseln
Avbrott i
Läcka, sabotage
vattenförsörjningen
Epidemi/pandemi
Bombhot
Utbrott av
Stor personalvärldsomspännande frånvaro, kraftig
influensaepidemi
försämring av den
kommunala
servicen
Svåra stormar,
Försämring av den
snöfall
kommunala
servicen
Anonymt hot
Utrymning,
avspärrning,
produktionsbortfall
Olycka, sabotage
Produktionsbortfall
Konsekvens Sannolik–klass liv
het
5
3
3
4
3
4
5
3
3
3
3
3
2
4
Sida 36 av 49
4.9 Kritiska beroenden
Samhället vi lever i präglas av en ökande grad av beroenden vilket samtidigt gör oss mer
sårbara. De flesta samhällsviktiga verksamheterna i Nora kommun är beroende av el och
därmed ökar även sårbarheten vid störningar i elförsörjningen. Nora kommun endast har en
ingående regional ledning till Knutsberg. En kommun av Noras storlek bör ha två.
Kontantförsörjningen, vatten- och avloppssystem, transportsektorn, drivmedelsförsörjningen
och äldreomsorgen kräver el för att bara nämna några. Vi lever i ett samhälle som är helt
beroende av elektricitet och utan el stannar Sverige. I det moderna samhället är kraven på
säkra och kontinuerliga elleveranser stora.
Elbortfall ger kännbara förluster och starttiden för att få igång stora processer är lång.
Elavbrott i kombination med otillräcklig reservkraft kan ge många olika negativa effekter. Vid
långa elavbrott kan exempelvis akutsjukhusen i länet få problem även om reservkraft finns.
Drivmedel behövs för att driva både fordon och reservkraftverk. Förutom transportsektorn är
polis, räddningstjänst, bevakning, avfallshantering, akutsjukvård och äldreomsorg beroende
av drivmedel till sina fordon. Enligt Energimyndighetens tidning Energivärlden, så skulle en
oljekris slå direkt mot den svenska transportsektorn som till 95 % är beroende av diesel och
bensin. Utan vägtransporter stannar i princip hela Sverige.
Många samhällsviktiga verksamheter är försedda med reservkraftverk och vid ett elavbrott
behöver dessa drivas med huvudsakligen dieselolja men också bensin. Drivmedelsbrist kan
innebära att det blir svårt att upprätthålla reservkraftsdriften och dessutom är de fordon som
kör ut diesel till aggregaten också beroende av diesel. I dagens läge finns det inget förråd av
diesel i kommunerna, det kan dock finnas begränsade lager hos till exempel lokala företag och
lantbrukare. Bränsleförsörjningen är i hög grad beroende av elförsörjningen. Oljebolag
behöver ordermottagningar, distributionsplaneringar, lastning av tankbilar på depåer som
kräver fungerande elförsörjning för att kunna utföras.
Vattenförsörjningssystemen är helt beroende av elektricitet för att driva exempelvis
reningsanläggningar, pumpar med mera. Därför finns ofta reservkraftsaggregat installerade
men som i sin tur är beroende av vanligtvis diesel. Mobila kraftaggregat kan dock försörja
mindre pumpstationer. En extrem väderhändelse i samband med längre avbrott i elsystemet
där reservkraften inte räcker till kan få stora följder för vattenförsörjningen och
avloppssystemen. De flesta avloppssystem kräver ständig tillförsel av el och ett elavbrott leder
nästan omedelbart till bräddning. Ur ett krishanteringsperspektiv är tillgången på rent vatten
viktigt dels för den enskilda individen men också för att kunna upprätthålla sjukvård och
livsmedelsförsörjning.
Fjärrvärmesystemen är starkt beroende av transporter för en ständig tillgång till bränsle
eftersom det är svårt att lagra så stora volymer som krävs. Detta är särskilt kritiskt för de
anläggningar som drivs med bio- och avfallsbränslen med tanke på att det rör sig om stora
volymer som ska fraktas. Fjärrvärmeverken måste ha matarvatten som cirkulerar i
värmepannorna och vattnet måste vara rent och behandlas med kemikalier för att motverka
korrosion. Ett annat beroende inom fjärrvärmeprocessen är tillgång på vatten för att ersätta
förluster i fjärrvärmedistributionen, och utan vatten uppstår problem inom något dygn.
Avloppssystem och fjärrvärmeverk behöver båda ständig tillförsel av vatten.
Avloppssystemen är även de beroende av vatten och kommer det inget vatten kan avloppen
drabbas av stopp.
Sida 37 av 49
Livsmedelsförsörjningen består av flera verksamheter som livsmedelsproduktion, lager,
dagligvaruhandel, restauranger och storkök. Dricksvatten behövs på många sätt som till
exempel en insatsvara som ingår i det slutliga livsmedlet som exempelvis mjölk och
grönsaker. Dricksvattnet kan också användas som en del i en industriell process för sköljning
och sortering av råvaror. Beroendet av fungerande tele- och datakommunikationer har
successivt ökat i och med den tekniska utvecklingen inom livsmedelssektorn. Verksamheterna
är beroende av el och IT-baserade system. Lagerhållningen har minskat som ett led i
utvecklingen av en mer kostnadseffektiv distribution av livsmedel, där distributionen av
livsmedel är beroende av ett fåtal centrallager som tillhör de stora livsmedelskedjorna.
Livsmedelsförsörjningen är starkt beroende av transporter i alla verksamheter. Konceptet
”Just In Time” används inom livsmedelsförsörjningen och innebär att lagerhållningen är liten
och sker till stor del på vägarna. Transporter behövs för att förflytta produkter i
livsmedelskedjan och elförsörjningen är viktig för att hålla igång de flesta verksamheter.
All samhällsviktig verksamhet är beroende av transporter. Transportsektorn är beroende av
infrastruktur, el, drivmedel, personal, elektroniska kommunikationer, orderhantering,
logistikplanering och trafikledning. Tillgången till personal är ett stort beroende inom
lastbilstransporter. Infrastruktur behövs för framkomligheten och extrema väderhändelser kan
påverka leveranssäkerheten. För vägtransporter behövs bränsle i form av diesel och bensin.
Kraftiga väderstörningar eller olyckor påverkar dessa transporter. Polis, räddningstjänst,
ambulanssjukvård och bevakningspersonal behöver bil eller buss för att kunna utföra sitt arbete,
men även ambulanssjukvården är beroende av luftburna transporter som ambulanshelikoptrar
och ambulansflyg. Livsmedelsförsörjningen är beroende av transporter då det inte finns några
stora beredskapslager och lagermarginalerna är relativt små. Transportsektorn är oerhört
beroende av tillgången till drivmedel.
Fungerande telefon- och dataförbindelser har stor betydelse för samhället. Utan dessa
förbindelser blir det även svårt att samverka och samordna länet vid en kris.
IP-telefoni blir allt vanligare med eller utan avtal med operatör som innebär
svårigheter med att lokalisera personen som ringer samtidigt som den är beroende av el och
Internetåtkomst för att fungera. De mobila näten kräver kontinuerlig elförsörjning vilket gör
dem sårbara. Internet är ofta den dominerande informationskanalen vilket också ökar
sårbarheten vid störningar i Internettrafiken. En störning i de elektroniska
kommunikationerna skulle påverka alla samhällsviktiga verksamheter och mest beroende är
exempelvis betalningssystem, livsmedel, medier och transporter. Telekommunikationerna är
ett systemområde med många beroenden och som är relevanta i krissituationer som
möjligheten att nå SOS Alarm, polisen, räddningstjänsten och sjukvården. Även
elproduktionen och distributionen styrs av telekommunikation.
Nora kommun är beroende av elektroniska kommunikationer för att få fram korrekt information och för att
kunna kommunicera ut läget för övriga kommuner i länet. Informationsbehovet kan bli stort till medborgarna
och medietrycket kan bli enormt vid kriser. Medborgarna förväntar sig och kräver information
från myndigheterna. Detta är dock ett beroende som finns under alla större händelser och
kriser.
Sida 38 av 49
5. Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som
kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser
Kommunen besitter resurser som kan användas för att hantera en extraordinär händelse.
Resurserna finns både i form av apparatur, verktyg men även i form av personella resurser
som har spetskompetens inom sitt område.
Reservkraft
Om någon verksamhet drabbas av ett elavbrott finns kommer till viss del möjligheten att koppla in
reservkraft.
Mobila reservkraftverk som kan transporteras och kopplas in som energikälla.
Äldreboendena samt Tingshuset (kommunhuset), som innefattar krisledningsorganisationen kommer
att förberedas för att ta emot el från mobilt elkraftverk som sätts i bruk vid ett elavbrott. Kommunens
vattenverk har fasta reservkraftverk, detta för att kunna säkerställa att vattenleveransen till
kommunens invånare ska kunna fungera vid ett elavbrott. Krisledningsorganisationen är regelbundet
övad och har även en alternativ samlingsplats om en extraordinär händelse skulle kräva det.
Personella resurser
Som personella resurser har kommunen även en POSOM-grupp. POSOM står för psykiskt
och socialt omhändertagande. Gruppen innehåller specialkompetens i form av psykologer,
kuratorer, personal från räddningstjänsten, polisen, kyrkan och sjukvården. POSOM-gruppens syfte
är att hjälpa till med det psykologiska arbetet och trauman i samband med större olyckor där många
är skadade eller olyckor som drabbar anhöriga i stor omfattning.
Bergslagens Civilförsvarsförening har bildat en FRG-grupp som kommunen kan utnyttja.
Samverkan/nätverk
Nora kommun ingår i kommunförbundet Nerikes brandkår där kommunen samverkar med
Örebro, Hallsberg, Kumla, Lekeberg, Laxå, Askersund, och Lindesberg om räddningstjänst och
olycksförebyggande verksamhet. Nerikes brandkår utgör en viktig resurs i hanteringen av
extraordinära händelser. Genom avtal, lagar och förordningar ska Nerikes brandkår bistå
medlemskommunerna med stabs och ledningsverksamhet vid större händelser, säkerställande av
kommunikation mellan SOS Alarm och kommunernas krisledningsorganisationer.
Nora kommun samverkar med kommunerna i norra Örebro län, KNÖL, Hällefors, Ljusnarsberg och
Lindesberg. Kommunerna inom KNÖL har ett gemensamt tekniskt kommunalförbund, Bergslagens
Kommunalteknik och gemensam myndighetsnämnd och förvaltningsorganisation, Bergslagens Miljöoch Byggnadsnämnd. Kommunen är from juli -2013 anslutet till RAKEL.
På Länsstyrelsen i Örebro län finns även kompetens i form av deras avdelning för beredskaps och
säkerhetsfrågor. Kopplat till denna finns även kontakter i form av de övriga
beredskaps/säkerhetssamordnarna i länet.
Sida 39 av 49
6. Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet inom
kommunens geografiska område att motstå och hantera identifierade
risker som kan leda till en extraordinär händelse
Det är svårt att greppa vad som samhällsviktiga verksamheter överlag har för kapacitet att
motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse. Precis som
kommunens verksamheter så är de andra samhällsviktiga aktörerna beroende av exempelvis att
elförsörjningen fungerar.
Givetvis skiljer det i vilken mån de kan upprätthålla sin verksamhet då olika incidenter
inträffar. Vissa aktörer har bättre möjligheter att klara av sin verksamhet vid vissa bortfall
medan andra lider mer. Givetvis beror detta även på vilken typ av incident som inträffar.
Då de identifierade verksamheterna är av så olika karaktär och har så differentierade uppgifter och
samhällsansvar så är vissa mer förberedda på kriser och olyckor än andra. ORICA som är klassat
som en SEVESO-anläggning är ett exempel på en verksamhet som i och med sin roll har ett stort
samhällsansvar. Dessa typer av verksamheter har egna handlingsplaner, verktyg osv. för att
handskas med en kris eller en olycka.
Styrelprojektet visar att Nora kommun har en struktur på det lokala elnätet som gör att
kommunen, även vid kraftig reducering av elen, kan hålla igång sina viktigaste funktioner.
Det gäller ledning, räddningstjänst, polis och sjukvård, äldre- och gruppboenden,
drivmedelsförsörjning, apotek, bank, transporter samt skolor som kan användas som
samlingssalar eller värmestugor.
De svaga punkterna är att Nora kommun endast har en ingående regional ledning till Knutsberg. En kommun
av Noras storlek bör ha två. I Länsstyrelsens Risk och Sårbarhetsanalys får Nora kommun kritik för detta.
Sida 40 av 49
7. Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera
identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse
7.1 Bedömningsnivåer
Följande bedömningsnivåer ska användas vid en samlad bedömning av var och en av de båda
delförmågorna krishanteringsförmåga och förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå
allvarliga störningar.
Nivå
Beskrivning av förmåga
1
Förmågan är god
2
Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister
3
Det finns en viss förmåga, men den är bristfällig
4
Det finns ingen eller mycket bristfällig förmåga
Bedömningen att förmågan är god innebär att kommunen respektive landstinget bedöms ha
resurser och kapacitet att kunna lösa de uppgifter som är samhällsviktiga vid extraordinära
händelser.
Att förmågan är i huvudsak god men har vissa brister innebär att samhällsservice i viss
mån åsidosätts för att prioritera mer akut verksamhet. Kommunen respektive landstinget har
inte tillräckligt med resurser för att lösa sina uppgifter på ett tillfredsställande sätt.
Bristfällig förmåga innebär att kommunens respektive landstingets resurser kraftigt
understiger det som behövs för att lösa de uppgifter som är samhällsviktiga vid extraordinära
händelser.
Att det inte finns någon förmåga eller att den är mycket bristfällig innebär att kommunen
respektive landstinget står i det närmaste oförberett.
Krisberedskapsförmåga ska bedömas utifrån delförmågorna krishanteringsförmåga och
förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå allvarliga störningar. Dessa delförmågor ska
bedömas med hjälp av nedanstående indikatorer.
Sida 41 av 49
7.2 Indikatorer på krishanteringsförmåga
Ledning, samverkan och information
Det finns en aktuell krisledningsplan som är känd i organisationen.
Beredskapsorganisationen disponerar nödvändiga resurser i form av lokaler
samt tekniska system för bland annat kommunikation och lägesbild och den
kan verka dygnet runt under minst en veckas tid.
Det finns rutiner och tekniskt stöd för information till allmänheten och till
media, samt för intern information.
Det finns nätverk (t.ex. med andra myndigheter, kommuner, landsting eller
näringsliv) för samverkan och att samverkansövningar genomförs
regelbundet.
Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda.
Informationssäkerhet
Det finns tillräcklig förmåga hos kommunen eller landstinget att upprätthålla
informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet.
Larm
Förmåga
1
1
1
1
1
Förmåga
1
Det finns övade larmrutiner.
Förmåga
1
Omvärldsbevakning
Förmåga
Det finns en omvärldsbevakning som tidigt kan varna för allvarliga kriser som
kan leda till extraordinära händelser. Det finns rutiner och tekniskt stöd för att
snabbt sprida information till den egna organisationen och andra aktörer.
Materiella resurser
Det finns materiella resurser för krishantering som kan tas i bruk med kort
varsel och som har en uthållighet om minst en vecka.
Det finns en förmåga att omfördela interna materiella resurser samt en
förmåga att ta emot externa materiella förstärkningsresurser.
Personella resurser
1
Förmåga
1
1
Förmåga
Det finns regelbundet utbildad och övad personal som är tillgänglig med kort
varsel och som kan verka under minst en vecka.
1
Det finns möjlighet att omfördela personal inom kommunen respektive
landstinget samt att ta emot extern personal som förstärkning.
1
Praktiska erfarenhet
Inträffad skarp händelse hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot.
Genomförd övning hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot.
Förmåga
2
2
Sida 42 av 49
7.3 Indikatorer på förmåga i samhällsviktig verksamhet att motstå
allvarliga störningar
Informationssäkerhet
Förmåga
Det finns redundans och robusthet inom kommunens respektive landstingets
kommunikationssystem (IT, tele, radio).
1
Det finns tillräcklig förmåga hos kommunen eller landstinget att upprätthålla
informationstillgångarnas konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet.
1
Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur
Det finns redundans och robusthet i kommunens respektive landstingets
infrastruktur.
Reservkraft
Förmåga
1
Förmåga
Det finns testad reservkraft med en uthållighet om minst en vecka.
Möjlighet att flytta den samhällsviktiga verksamheten till annan plats
Det finns genomförda förberedelser på den alternativa platsen.
Flytt av verksamheten till alternativ plats är övad.
Materiella resurser
3
Förmåga
2
3
Förmåga
Det finns materiella resurser för att motstå allvarliga störningar, vilka kan tas i
bruk med kort varsel efter att scenariot har inträffat och som har uthållighet
om minst en vecka.
2
Det finns en förmåga att omfördela interna materiella resurser samt en
förmåga att ta emot förstärkningsresurser.
2
Personella resurser
Förmåga
Det finns regelbundet utbildad och övad personal som är tillgänglig med kort
varsel och som kan verka under minst en vecka.
1
Det finns möjlighet att omfördela personal inom kommunen respektive
landstinget samt att ta emot förstärkningsresurser.
1
Samverkan
Förmåga
Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade och tillgodosedda.
Praktisk erfarenhet
Inträffad skarp händelse hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot.
Genomförd övning hade beröringspunkter med det beskrivna scenariot.
2
Förmåga
2
2
Sida 43 av 49
7.3.1 Övergripande
Enligt de indikatorer som anges av tabellen anses förmågan vara relativt god för kommunen
vad gäller dess förmåga att motstå extraordinära händelser. Några avvikelser finns i tabellerna
som bör kommenteras. Flytt av krisledningsorganisationen är inte övad och genererar därför i
ett sämre resultat. Kommunens krisorganisation har en alternativ samlingsplats men flyttning av
krisorganisationen till denna plats är inte övad.
När det gäller genomförda övningars förankring och anknytning till verkliga händelser har
kommunen varit förskonad från extraordinära händelser med undantag för Tsunamikatastrofen i
Thailand 2005. Många av de scenarier som spelats upp i övningar har dock varit knutna till
realistiska och aktuella incidenter/katastrofer som inträffat i Sverige och övriga världen.
Givetvis skiljer sig kommunens förmåga i att hantera extraordinära händelser beroende på hur
händelsen ser ut och hur omfattande den kan vara. Olika incidenter påverkar organisationen i
olika grad och utsträckning. Exempelvis ett totalt strömavbrott skulle göra kommunen väldigt
sårbar samtidigt som det blir svårt att påbörja krisledningsarbetet. Mycket tid och resurser skulle
gå åt att få tag på information och försöka informera kommuninvånarna om vad som inträffat (se
nedan om strömavbrott).
7.3.2 Strömavbrott
Vid långvariga strömavbrott uppstår stora problem för allmänheten. I princip alla
verksamheter offentliga som privata är beroende av el. Risken är stor att ett långvarigt
strömavbrott lamslår ett helt samhälle. Många verksamheter kan hantera ett kortvarigt
strömavbrott relativt väl men när strömavbrottet drar ut på tiden uppstår problem. I en sådan
situation kommer många verksamheter vara i behov av reservkraft. Nora kommun har endast
en ingående regional ledning in i kommunen, detta har påpekats i Länsstyrelsens Risk och
Sårbarhetsanalys.
Vissa nyckelfunktioner är försedda med reservkraft och mobila reservkraftverk finns att
disponera. Samtidigt finns möjligheten att kunna genomföra vissa arbetsuppgifter även i en
strömlös situation. Exempelvis sker dokumentation av medicinering inom äldreomsorgen och
hemtjänsten i pappersform. Det som däremot blir en följd av att bruka reservkraft är
drivmedelsförsörjningen som måste vara säkrad på ett betryggande vis.
Sammantaget är bedömningen att kommunen kommer få det svårt att upprätthålla sin
verksamhet vid ett långvarigt och omfattande strömavbrott. Reservkraft går att använda men
reservkraften kommer inte att kunna användas på alla platser som skulle behöva den och den
är i behov av drivmedelsförsörjningen.
En faktor som kommunen kan uppleva vid ett omfattande strömavbrott är svårigheten att
samla och sprida information. Omfattande och långvarigt strömavbrott är bedömt som en svår
situation att lösa . Även om rutiner, planer och övningar genomförs så försvåras arbetet
eftersom många tekniska hjälpmedel sätts ur spel eller begränsas. Exempelvis då insamling
och spridning av information försvåras avsevärt . Även om kommunen eller
krisledningsorganisationen kan ta emot information så är det svårt att nå ut med informationen
till allmänheten.
Kommunens förmåga att hantera ett omfattande strömavbrott får anses ha en del brister.
Bristerna bygger på att dagens samhälle är extremt elberoende. Dessa brister är svåra att
åtgärda för en enskild kommun. Bedömningen är att kommunen skulle ha problem med att få
tillräcklig information och få ut denna information till allmänheten. Även larmning av
krisorganisationen kan försvåras avsevärt beroende på omfattningen av händelsen.
Förmågan: Förmågan är i huvudsak god men har vissa brister.
Sida 44 av 49
7.3.3 Värmebortfall
Vid ett bortfall i värmeförsörjningen kan det hända att olika verksamheter behöver
omlokaliseras. Problem med värmeförsörjningen kan innebära problematik för stora
verksamheter som skolor, förskolor, men främst äldreboenden och gruppboenden. Detta då de
innefattar personer som inte är lika enkelt att flytta på. Vid extrem och långvarig kyla handlar det
möjligen om att behöva omlokalisera för att förhindra dödsoffer. Det skulle även kunna innebära
att anordna värmestugor dit människor kan ta sig för att undvika kylan.
För en reguljär verksamhet som inte berör omsorgen är situationen av en mindre kritisk
karaktär. Det kan främst vara frågan om att verksamheten på långsikt behöver stängas ner på
grund av olidliga arbetsförhållanden.
Alternativa platser finns identifierade i form av en inventering men rutiner för hur en sådan
flytt ska genomföras finns inte beskrivet. Förmågan att hantera ett problem i värmeförsörjningen
anses ha brister.
7.3.4 Tele- och IT-bortfall
Ett problem vid ett långt IT-bortfall är att många verksamheter och system skulle stanna. I
dagens informationssamhälle utgör de elektroniska hjälpmedlen en viktig del i människors
vardag såväl som i tjänsten som privat. I det dagliga arbetet skulle tillgängligheten till
information bli betydligt svårare.
För verksamheterna i kommunen skulle det innebära merarbete. Det blir genast svårare att
genomföra flera arbetsuppgifter.
I den mån det går att påverka ett bortfall av Tele och IT genomförs åtgärder för att minska
sårbarheten som exempelvis backup på servrar. Journaler inom äldreomsorgen dokumenteras
på papper.
7.3.5 Livsmedelsförsörjning
Verksamheten med tillagningskök kan drabbas exempelvis genom brand eller elavbrott. Om
detta skulle inträffa i något av kommunens tillagningskök så går det att tillfälligt omdirigera
tillagningen till andra verksamma tillagningskök.
Säkrandet av transporter av livsmedel inom kommunens gränser är en svår fråga för
kommunen att säkerställa. Detta eftersom det sker i privat regi genom privata logistikföretag.
Förmågan får anses vara relativt god men ett frågetecken existerar när det gäller
distributionskedjan. Om en händelse inträffar som slår ut delar av livsmedelsproduktionen eller
infrastruktur, som väg- och järnvägsnätet kan det uppstå störningar som gör att
livsmedelstransporter får svårare att ta sig fram. Denna del är svår för kommuner att förutspå
eller skydda sig emot.
Förmågan: Förmågan går dessvärre inte att bedöma då transporter av livsmedel till
kommunens verksamheter och livsmedelsbutiker står utom räckhåll för en bedömning.
Sida 45 av 49
7.3.6 Drivmedelsförsörjning
En oerhört viktig fråga gällande en krissituation är drivmedelsförsörjningen. Om exempelvis
det blir elbrist eller värmebortfall blir frågan om drivmedel till kommunens reservkraftverk
aktuell. Uthålligheten på reservkraften och förmågan att snabbt kunna få påfyllning av
drivmedel är två beroenden som är svåra att uppfylla. Även om reservkraft finns behöver den
försörjas med drivmedel. Reservkraften har sina begränsningar då den slukar relativt mycket
drivmedel, drivmedel som inte är av samma karaktär och egenskaper som den diesel som
finns på landets bensinstationer.
Vid en drivmedelsbrist på landets bensinstationer kommer kommunen precis som
privatpersoner att drabbas. De fordon som kommunen äger och använder är i stort behov av
drivmedel, t ex fordon för hemtjänsten, matleveranser och snöröjningen. Det kan få stora
konsekvenser om dessa inte har tillgång på drivmedel om det råder drivmedelsbrist på landets
bensinstationer.
Sida 46 av 49
8. Planerade och genomförda åtgärder samt en bedömning av behov av
ytterligare åtgärder med anledning av riskoch sårbarhetsanalysens
resultat
•
Kommunen har idag två separata internet uppkopplingar samt access via två olika
leverantörer. Arbete pågår med att förbereda Äldreboendet Tullbackagården och Tingshuset
(kommunhuset) för att ta emot el från mobilt reservkraftverk.
•
Nora kommun bör inrikta arbetet på att skapa ytterligare en regional ledning till kommunen för
att göra kommunen mindre sårbar för strömavbrott. Diskussion har inletts med Fortum
•
Idag har Nora kommun ingen reservvattentäkt planer finns att ansluta mot Lindesberg. Bergslagens
Kommunalteknik (BKT) har i samarbete med Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning (BMB) ansvar
för framtagandet av en vattenförsörjningsplan för, Nora, Lindesberg, Ljusnarsberg och Hällefors
kommun. Den kommer enligt beräkning presenteras i oktober 2014.
•
En kvarstående punkt som har identifierats i och med denna risk och sårbarhetsanalys är att
se över drivmedelsförsörjningen till reservkraften. Om ett längre strömavbrott inträffar behöver
kommunen se till att det tillhandahålls drivmedel om det skulle behövas under en längre period
om reservkraften måste driva exempelvis krisledningsorganisationen och/eller andra viktiga
verksamheter. Ett kvarstående arbete är att inventera reservkraften för att noggrant ta reda på
hur länge de befintliga reservkraftverken kan drivas utan tillförsel av drivmedel.
•
Kommunens personal genomgår under 2011-2013 en grundläggande utbildning i
brandkunskap för att stärka sitt systematiska brandskyddsarbete.
•
I övrigt så är en övergripande punkt att löpande hålla riskoch sårbarhetsanalysen som ett
levande dokument och arbeta igenom riskinventeringslistan med hjälp av de angivna
indikatorerna för att bedöma hur väl kommunen klarar störningar.
•
Övning och utbildning av krisledningen vår och höst varje år. Under våren 2013 genomgick
både politiker och tjänstemän utbildning i stab och ledningsmetodik.
•
POSOM utbildas varje år.
•
Inventering av andra objekt som kommunen bedömer som samhällsviktiga och kräver
reservkraft.
En ny krisledningsplan kommer att tas fram under -2013.
•
•
Bergslagens Kommunal Teknik (BKT) har ett pågående arbete med framtagande av åtgärder
för att förstärka Hagbydammen.
•
Revidering av Översiktsplan (ÖP) pågår och beräknas vara klar -2015.
Sida 47 av 49
Fortsatt arbete
Allmänt
Denna Risk- och sårbarhetsanalys är endast en del av Nora kommuns arbete för ökad säkerhet.
Huruvida dessa risker skall tolereras eller ej, åtgärdas nu eller på sikt är något som kommunens
politiker får ta beslut om inom ramen för det kommunala planarbetet. Kommunen bör själv bestämma
vilken acceptansnivå som skall gälla eftersom det inte finns några nationella mål för detta.
Vad som nu ligger framför oss är att antingen bygga bort (de som går), minska eller hantera de risker
och sårbarheter som vi tagit fram i analysen. Uppenbart är att vi måste ha en organisation som kan
hantera kriser som innebär allvarliga störningar i viktiga samhällsfunktioner och ställer krav på ett
skyndsamt agerande.
Det är angeläget att man ser till den samlade samhällsnyttan när man prioriterar vilka risker och
sårbarheter som ska åtgärdas. Vinsterna med det förebyggande arbetet kommer inte enbart att tillfalla
kommunen, utan även det övriga samhället. Det kan t.ex. gälla minskade vårdkostnader eller
minskade kostnader för sjukfrånvaro på grund av olycksfall.
För att förverkliga detta arbete krävs en förståelse och en vilja att säkerhetsarbetet blir en naturlig del
i den normala verksamheten. Tid måste därför läggas på att förankra säkerhetsarbetet och få en
förståelse hos såväl den politiska ledningen som i de olika förvaltningarna och ta fram riktlinjer för:
•
•
•
•
riskhantering i samhällsutveckling
inrikta säkerhetsarbetet med tydliga mål
uppföljning
rapportering
Riskhantering i samhällsutveckling
Riskhantering i samhällsutveckling är begrepp som syftar till att uppnå ett mindre sårbart samhälle. I
översikts- och detaljplanering skall särskilt beaktas de risker som kan uppstå i samband med
lokalisering av nya verksamheter och anläggningar, samt om möjligt bidra till att minska de risker som
redan finns i samhället.
Mål för säkerhetsarbetet
Det behövs tydliga och mätbara mål för att utveckla det olycksförebyggande arbetet i kommunen och
förmågan att hantera uppkomna krissituationer. Följande punkter är några förutsättningar när
beslutsfattare och verksamhetsansvariga ska genomföra åtgärder.
Planering
•
•
Kommunens krisledningsplan och verksamhetsplaner ska vara baserade på de förvaltningsoch verksamhetsvisa riskoch sårbarhetsanalyserna
Verksamhetsplanerna ska ange mål för hur riskerna och sårbarheterna kan förebyggas och
hur verksamheterna och bolagen klarar av kriser inom sin verksamhet
Sida 48 av 49
Samverkan och samordning
•
•
Utveckla samverkan och samordning med andra berörda aktörer (krishanteringsråd).
Utveckla samsyn och samverkan i det skadeförebyggande arbetet, under och efter en
krissituation.
Utbildning och övning
•
•
Utbildning i skadeförebyggande arbete.
Utbildning och övning med kommunens krisledning
Uppföljning och uppdatering
Vårt säkerhetsarbete måste kontinuerligt följas upp. Eftersom Risk- och sårbarhetsanalysen är
en delprocess i säkerhetsarbetet så ska även denna följas upp, inte bara dokumentet i sig utan
hela framtagningsprocessen.
Några exempel:
• Regelbundna genomgångar med förvaltningschefer och samverkande aktörer.
• Följa upp att skyddsinriktade åtgärder vidtas, så att konsekvenser till följd av olyckor
förhindras eller begränsas
• Undersöka orsaker till olyckor, dess olycksförlopp samt hur kommunen hanterar kriser.
• Förslag till förändringar från verksamheten.
• Uppslag från kontakter med andra kommuner, samverkande myndigheter etc.
• Följa riskutvecklingen på regional och nationell nivå samt bedriva aktiv riskhantering på lokal
nivå.
• Förändring i omvärlden.
Erfarenheter om hur risker förebyggs och kännedom om nya risker och sårbarheter ska tillvaratas och
spridas mellan kommunens verksamheter. Risk- och sårbarhetsanalysen ska vara ett ”levande
dokument” som uppdateras varje år. Ett annat syfte med den årliga uppdateringen är att underlätta för
nämndernas verksamhetsplanering och budgetarbete då analysen är underlag för uppdragen i
kommunens handlingsplan. Därmed rapporteras också viktiga förändringar till kommunstyrelsen.
Rapportering
Kommunen ska hålla Länsstyrelsen underrättad om vilka åtgärder som vidtagits för att minska risker
och sårbarheter i kommunen samt hur de skapat en god förmåga att hantera uppkomna
krissituationer.
Sida 49 av 49

Risk och sårbarhetsplan .pdf

Transcription

Similar documents

Styrelsemöte för Nora Buggklubb 2012-02-18

förord till Men säg nåt om natten då

Risk- och sårbarhetsanalys Botkyrka kommun

Har ditt barn synproblem som påverkar skolarbetet?

Fogning med nora ® fogmassa

Nummer 57 Dec.2010 - Nora Släktforskarklubb

S stanna upp T tänk efter A agera R reflektera K kommunicera

Bygderåd 2010-12-07 Hjernet kl 18

V3 Risk- och väsentlighetsbedömning

NONEL System