Presentation av LBS - Kreativa gymnasiet (PDF, nytt fönster)

Jennie Kohn, Ann-Marie Viiala, Andy Hultberg, Karin Malmsten.
Förstelärarsatsning 2013/14. 2014-03-11
Karin Malmsten
kvalitetsansvarig – LBS
[email protected]
Jennie Kohn
rektor
[email protected]
Ann-Marie Viiala
förstelärare
[email protected]
Andy Hultberg
förstelärare
[email protected]
Det här är LBS – Kreativa gymnasiet
Gymnasieutbildning inom medier och kreativa
områden.
11 etablerade skolor (ytterligare skolor planeras
i Stockholm och i Göteborg).
Ca 2300 elever
Huvudman: Ljud & Bildskolan LBS AB
Organisation: Utbildningsdirektör och stab
(integrerade uppföljande och stödjande funktioner
inom Kommunikation, Controlling/ekonomi,
Kvalitet, HR).
En del av Academedia – Sveriges största
utbildningsföretag inom förskola, grundskola,
gymnasieskola, vuxenutbildning.
Vad gör vi här?
Berätta om LBS förstelärarsatsning
med inriktning mot
HÅLLBAR UTVECKLINGSORGANISATION
- utmaningar, överväganden och lärdomar kring
rekrytering, tillsättning och användning
Men först en snabb tillbakablick till 2006/2007…
> Till synes fungerande organisation, men med låga och gradvis sjunkande kunskapsresultat.
> Gjorde rannsakande utvärdering 2010 och bestämde oss för att vinna eller försvinna.
> Styra och ”bada” hela organisationen i uppdraget (så som det formuleras i skollag och
läroplan) – retorik, rutiner, arbetssätt, prioritering, uppföljning, incitament (> läroplansvaliditet).
= Effekt (i alla dimensioner)
Måluppfyllelse
exempel
Grundläggande behörighet
91%
100%
80%
60%
40%
57%
20%
0%
2006/2007
2007/2008
2008/2009
2009/2010
2010/2011
2011/2012
2012/2013
Måluppfyllelse
exempel
Genomsnittlig betygspoäng på slutbetyg
16
13,8
14
12
10
8
6
10,9
4
2
0
LBS
LBS Borås
LBS
LBS
LBS
LBS
LBS Lund
Halmstad Helsingborg Kristianstad Kungsbacka
2006/2007
2007/2008
2008/2009
2009/2010
LBS
LBS Motala
LBS
LBS Varberg
Nyköping
Trollhättan
2010/2011
2011/2012
2012/2013
Rikssnitt
Måluppfyllelse
exempel
Resultatöverblick
Lägst betyget G/E (alla satta betyg)
100%
93%
80%
60%
40%
20%
0%
2009/2010
2010/2011
2011/2012
2012/2013
Krav och process
exempel
Resultatöverblick
Undervisningsutvärdering ht 12 vs. vt 13
100%
79%
80%
75%
80%
73%
78%
78%
83%
82%
73%
74%
68%
78%
75%
74%
72%
68%
60%
40%
20%
4%
5%
7%
4%
5%
5%
5%
6%
3%
3%
5%
5%
0%
LBS 1-3 ht12
LBS 1-3 vt 13
LBS 7-10 ht 12
LBS 7-10 vt 13
6%
4%
8%
5%
Forskning och erfarenheter
Att säkra det osäkra, Forsberg och Lundahl i Foss Lindblad & Lander (red.) (2009):
”Skolan verkar i en institutionell kontext där sanningar och regler finns för vad som utmärker en god
organisation. Många organisationer byggs upp kring just detta, snarare än de villkor som finns för
organisationens kärnverksamhet [vilket för skolans del alltså regleras i läroplanen]. Risken är att då man
fokuserar på vad som bygger upp en god organisation, snarare än på vad organisationen ska sätta i
verket, är att man trots goda intentioner och förutsättningar för måluppfyllelse ändå missar målen.”
[…]
”[…] För att utvärderingar som sker i skolan ska kunna betraktas som giltiga bör de kunna säga något
om resultaten av läroplanens uppdrag och i sina konsekvenser inte stå i vägen för detta uppdrag.
Forskning och erfarenheter
Kommunalt huvudmannaskap i praktiken, Skolverkets rapport 362 (2011). Ur sammanfattningen:
”[…] Det finns indikationer på att kommunledningar inte styr skolverksamheten utifrån ett samlat
statligt uppdrag. De statliga målen för skolan ses i vissa lägen som långsiktiga visioner, inte som
mål att uppfylla. I den kommunala hanteringen prioriteras inte vissa statliga krav, vilket får till följd att
nationella mål sorteras bort och nationellt satta kravnivåer sänks.
[…]
Sammantaget har studien visat hur kommuners tolkning av sitt huvudmannauppdrag kan hindra
dem att agera för att öka likvärdigheten och väsentligt förbättra måluppfyllelsen i skolorna.”
JUNI
Uppföljning åtgärdsprogram
Resultatrapporter
Utvärderingsseminarier
Kvalitetsrapport – slutlig
Årshjul för planering,
genomförande och uppföljning
AUGUSTI-SEPTEMBER
Arbetsplan
Undervisningsplaner
Kvalitetsrapport - offentlig
Verksamhetsgemensam kvalitetsrapport –
slutlig/offentlig
Standardiserat aktivitetsflöde/
PROCESS för arbetet för alla LBSskolor.
Standardiserad kontroll/
UPPFÖLJNING gemensam för alla
LBS-skolor – bl. a. betyg, nöjdhet,
undervisningsutvärdering,
interninspektion.
Lokalt INNEHÅLL &
MENINGSGIVANDE
DOKUMENTERA
MARS-MAJ
Elev- och medarbetarenkäter
Avstämning undervisningsplaner
Avstämning kvalitetsrapport del 3
Interninspektion
Undervisningsutvärderingar
OKTOBER-NOVEMBER
Likabehandlings- och
värdegrundskartläggningar
Umdervisningsutvärderingar
Avstämning undervisningsplaner
Avstämning kvalitetsrapport del 1
DECEMBER/JANUARI
Samlat plandokument
Betygsprognoser
Uppföljning åtgärdsprogram
Avstämning undervisningsplaner + klassrumsbesök
Avstämning kvalitetsrapport del 2
Varför?
Kultur slår struktur! Vill vi bygga upp en långsiktigt hållbar organisation måste vi se till att initiativ,
erfarenhetsutbyten och förbättringsintressen som bidrar till en effektfull skolförbättringskultur kan
tas till vara på ett naturligt sätt.
Hur?
S
tr
u
k
t
u
r
K
u
l
t
u
r
Genom att identifiera och göra regi för dem som lyckas väldigt väl i sitt uppdrag
tillika TEACHER LEADERS.
2011/12: 6 teacher leaders, 6 skolor (2 per skola). Enskild handledning inför inspirationsföreläsningar vid
gemensamma inspirationsdagar.
2012/13: 2 teacher leaders, 4 skolor (2 per skola). Parhandledning inför workshops vid gemensamma
inspirationsdagar
2013/14: 2 teacher leaders + rektor från 5 skolor + kvalitetsansvarig och verksamhetschef för HM.
8-dagars intensivt utbildnings- och träningsprogram under ett läsår kring distribuerat ledarskap och
utvecklingsorganisation i samarbete med Göteborgs universitet.
2014/15: 2 teacher leaders + rektor från resterande skolor + kvalitetsansvarig och verksamhetschef för HM.
Parallellt etablerande av samverkansorganisation för 2013/14 års TL-kull.
2015/16: Vidareutveckling av etablerade utvecklingsnätverk.
Återkommande utbildning för rektorer och huvudman kring teacher leader-forskningen
fr o m 2010.
Förstelärarsatsning
När förstelärarsatsningen blev verklig och ansökningsförfarandet färdigt fanns en
samsyn kring vilka lärare som borde fylla tjänsterna – nämligen våra
TEACHER LEADERS:
-
de som redan brinner för verklig förbättring kring elevernas lärande och
får eleverna att lära och utvecklas
har ett undersökande förhållningssätt
har ett smittande engagemang gentemot kollegor
förmår översätta forskning, rektors ledning, skolans uppdrag i skol- och klassrumsvardagen
-
… och vars formella meriter möter förstelärarkraven (lärarleg. och fyra års vitsordat arbete).
-
Dilemma: TL-ärare söker sig inte naturligt till karriärvägar som motiveras genom ekonomisk
ersättning – de vill i första hand få organisatoriska möjligheter och erkännande för att driva
utveckling > Rektor och HM avgörande här för att definiera och göra regi för rollen.
Forskning och erfarenheter
Vivienne Robinson (2009) i Timperley (2011), Det effektiva ledarskapets fem dimensioner:
Erbjuda en lugn och stödjande miljö
0.27
Använda resurser strategiskt
0.31
Fastställa mål och förväntningar
0.42
Planera, samordna och utvärdera undervisningen
utifrån läroplanen
0.42
Främja och delta i lärares [professionellas] lärande och utveckling
0.84
Forskning och erfarenheter
Realizing the power of professional learning Helen Timperley (2011). Ur inledningen i den svenska
utgåvan:
”[…] Timperley menar att processen [för det professionella lärandet] är bedrägligt enkel. Alla
pedagoger [och pedagogiska ledare] överallt måste börja se det som en naturlig och tilltalande
del av sitt daglig arbete att ägna sig åt lärande och reflektion [över hur det egna
handlandet/agerandet/organiserandet kan möjliggöra att eleverna får tillfälle att utveckla alla de
kunskaper, värden och förmågor som målen tar fasta på]”.
Forskning och erfarenheter
Teacher leader-forskningen
•
•
•
Alma Harris
Daniel Muijs
Hildefors & Kullgren (magisteruppsats)
Vad behöver man veta för att kunna ta
vara på sina teacher leaders?
•
TL tolkar och omsätter intuitivt och med lätthet styrdokument och andra
pedagogiska riktlinjer till praktiskt klassrumsarbete.
•
TL agerar som ledare i utvecklingsfrågor där lärande och undervisning står i fokus,
och skapar därmed legitimitet för lärarens roll i skolutvecklingsarbete.
•
TL bär på temat samarbete i det att hon får andra att känna gemenskap och att
sträva åt samma håll.
•
TL besitter expertkunskaper, och kan dessutom lätt inhämta nya, då hennes
kontaktnät är utvecklat och forskningsrepertoar är bred.
•
TL leder andra lärare genom ett nyfiket och coachande förhållningssätt
Harris & Muijs (2003)
Prata, göra, prata, göra, prata, göra…
De erfarenheter vi har hittills säger oss att SAMtalet och dialogen – genom hela organisationen – är
helt avgörande för verklig utveckling och förbättring . SAMpratande och SAMhandlande utifrån ett
underlag som säger något om vad eleverna faktiskt lär och hur man som lärare, rektor, elevhälsa,
huvudman GÖR bygger professionell självkänsla, tillit och nyfikenhet på hur man enskilt och
tillsammans kan bli bättre imorgon mot vad man var igår.
Så att eleverna får den utbildning/verksamhet som de förtjänar och har rätt till, så att de kan bära
vidare och utveckla vår värld ytterligare!
Rektors perspektiv
Rekrytering
Kvaliteter
Kritiskt reflekterande
Undersökande (teori – pröva – utvärdera – teori – pröva – utvärdera - teori…
DEN SOM REDAN GÖR DET
Förtjänster med TL
Att utgå från forskningen – ger gemensam utgångspunkt.
HUR?
Modig och stöttande som ledare – prioritera att göra regi för dialog och våga vara en
undersökande ledare
Processinriktat
Vad gör vi idag
Kulturbärare – teori-praktik, aktionsforskande
Naturligt pedagogiskt mentorskap
Leva vad vi lär
Playmaker
Vad tror vi framåt?
Process – samskapande - distribuerat ledarskap.
Medskick – vad bör man tänka på?
•
•
•
•
•
Identifiera, tillsätt och gör regi för kall.
Se till att det finns ett strukturstöd som kan stötta upp.
Lä r och gör tillsammans i alla nivåer och perspektiv – vi är alla här för att förverkliga vårt
uppdrag
Våga leda och utmana förgivetaganden, orka med och välkomna kriser.
”Beliefs shapes actions”
Praktiskt upplägg av
satsningen 2013/14
JUNI
Uppföljning åtgärdsprogram
Resultatrapporter
Utvärderingsseminarier
Kvalitetsrappor – enhet –
slutlig
AUGUSTI-SEPTEMBER
Arbetsplan
Undervisningsplaner
Kvalitetsrapport - enhet – offentlig
Kvalitetsrapport – huvudman – slutlig/offentlig
Maj: Leda Lärande i Lag
Avslutning och nästa steg
(efter UU)
6 maj
September: Leda Lärande i Lag
Introduktion och teoretisk ram
April: Lag
(inför UU, filmstoff)
2 april
Mars: Lära
(filmstoff)
4 mars
10 september
MARS-MAJ
Elev- och medarbetarenkäter
Avstämning undervisningsplaner
Avstämning kvalitetsrapport del 3
Interna granskningar
Undervisningsutvärdering
Forskning som bearbetas
utifrån praktikexempel:
Helen Timperley
Vivienne Robinsson
Ulf Blossing
Etienne Wenger
Knud Illeris
m.m.
OKTOBER-NOVEMBER
Likabehandlings- och
värdegrundskartläggningar
Undervisningsutvärderingar
Avstämning undervisningsplaner
Avstämning kvalitetsrapport del 1
Oktober: Leda
(inför UU)
8 oktober
Januari: Leda
(filmstoff)
16 januari
DECEMBER/JANUARI
Samlat plandokument
Betygsprognoser
Uppföljning åtgärdsprogram
Avstämning undervisningsplaner + klassrumsbesök
Avstämning kvalitetsrapport del 2
November: Lära
(efter UU)
7 november
December: Lag
3 december
10/9
8/10
7/11
3/12
4/3