Kyrkporten nr 1/2011 - Vadstena och Dals församlingar

Transcription

Kyrkporten nr 1/2011 - Vadstena och Dals församlingar
Vadstena och Dals församlingsblad Nr 1/2011
Och julen varar än till påska – men det var
inte sant för däremellan kommer fastan!
N
är jag skriver dessa rader sitter
jag i ett rum med en vidunderligt
vacker utsikt över Vättern och Visingsö. Solen håller just på att gå ner
och himlen är dramatiskt röd.
Platsen är Wettershus, en ekumenisk retreatgård, där jag har förmånen att få leda en retreat under några
dagar.
I tystnadens gemenskap delar vi erfarenheten att vara människor, sedda
och älskade av Gud. I retreatens tystnad vilar vi och övar oss i Guds närvaro i våra liv. Guds solidaritet med
våra liv.
2
Det är ett av de stora perspektiven av
julens budskap. Gud blir människa
för att människan ska upptäcka sin
egen helighet som allra tydligast kommer till uttryck i det nyfödda okränkbara barnet.
I oss alla finns fortfarande det lilla
barnet som törstar efter att bli älskat
och sett och respekterat för den det
är.
I tiden efter jul - trettondedagstiden
eller epifania - får vi i bibelläsningarna fördjupa oss i vad det handlar om
att vara ett litet barn som vill och får
växa i tillit. Vi predikar, reflekterar
och samtalar om ämnen såsom
Dop – vi har ett kärlekens ansikte
som alltid följer oss med sin kärleksfulla blick
Livets källa - ur den öser vi livsmod
och frimodighet
Tro - är tillit till livet, mig själv och
Gud
Hopp - är framtidstrons och livsoptimismens grund.
❏
Så kommer vi fram till fastlagen, karnevalstiden, då vi får fira livsglädjen
och livslusten. Fastlagen är tre dagar
där det på många håll anordnas uppsluppna upptåg.
Karnevalen i Rio och Mardi Gras i
New Orleans är exempel på det.
Likaså fettisdagsfesten som SKUTkretsen anordnar i församlingshemmet. Fastlagen består av fastlagssöndagen, blå- (eller rosen-) måndagen
och fettisdagen. Därefter kommer
askonsdagen då fastan börjar. Fyrtio
dagar fram till påsk, söndagar oräknade (söndag, fest och gäst bryter fastan).
Nu är tiden för själsbesiktning.
Hur har jag det ställt med mina relationer till Gud, min nästa och till mig
själv. Kanske finns där en del som det
behöver göras upp med.
Fastan har genom århundraden
erbjudit en tid för andlig friskvård.
Visst är det viktigt vad vi äter, att vi
rör på oss och att vi håller kroppen
i trim.
Men än viktigare för vår mänskliga mognad är hur vi ser ut på insidan. Som John Lennon sjunger: One
thing You can’t hide is when You’re
crippled inside.
Och den andliga själsbesiktningen
är inte bara vår egen angelägenhet.
Hur vi mår påverkar också omgivningen. Människan är inte och kom-
mer aldrig att bli en isolerad ö. Jag
tror vi snart kommer att inse i större
utsträckning att tanken på att varje
enskilt liv är ett soloprojekt är och
förblir en omöjlighet.
❏
När påskdagen äntligen är inne då
tänds de ständigt nya möjligheternas ljus. Då får vi tillsammans fira
att livet, glädjen, ljuset och kärleken
är segrare över döden, bitterheten,
mörkret och elakheten.
För att vi riktigt ska förstå det är
det skönt att vi just får fira tillsammans.
Vi har alla våra enskilda långfredagar och påskdagar i livet och när
vi delar dem får vi hjälp i långfredagarna och fördjupad glädje i påskdagarna i våra liv.
Välsignad fastetid och glad påsk!
Torbjörn, kyrkoherde
3
Birgittahemsföreningen
Årsmöte för Birgittahemmen
hålls den 14 mars kl. 18.00
Plats: Birgittahemmens samlingslokal
Välkommen till påskpyssel!
Rogslösa församlingshem
19 april 13-16 och 21 april 13-16
Kaffe serveras
Välkomna
Styrelsen
genom Inga Björklund, ordförande
Kontaktpersoner
för syföreningarna
Missionskretsen
Elisabeth Gustafsson tel.105 21
SKUT-kretsen
Margareta Larsson tel. 311 27
Drug Addict Anonymous (DAA) ӊr
en gemenskap av män och kvinnor,
som delar sina erfarenheter, förhoppningar och sin styrka med varandra
för att söka lösa sitt gemensamma
problem och hjälpa andra att tillfriskna från narkomani.
Det enda kravet för medlemskap är
en önskan att sluta använda narkotika och alla andra sinnesförändrande
substanser.” (såsom t.ex. alkohol).
Möte varje lördag kl 14.00 – 15.00
Prostgårdens gaveldörr, Storgatan 36
www.daa.nu
4
Lapptäcket
Gudrun Gunnarsson tel. 109 42
Herrestad
Marianne Petersson tel. 240 58
Källstad
Helena Agnemar tel. 240 78
Rogslösa
Maud Kratz tel. 200 19
Väversunda
Ingrid Pettersson tel. 210 43
Hov
Bojan Larsson tel. 300 12
Ikonmålarkurs på pastorsexpeditionen
Under åtta höst- och vinterkvällar har en grupp vadstenabor prövat på
att skriva (när det gäller ikoner säger man också skriva istället för måla)
var sin ikon under ikonmålaren Djordje Cavkovs ledning. Det har varit
en resa med både tvivel och tilltro till resultatet! Här intervjuar Christer
Staaf diakonen Helena Svensson som skrivit sin första Maria-ikon.
Hur är det att gå en ikonskrivarkurs för Djordje?
relation mellan mig och det ansikte
som trädde fram. Tills slut längtade
jag efter att hon skulle få komma hem
till huset i Hov!
Helena: Vi har fått lära oss mycket
om ikonmåleriets grunder och teknik, t ex om färgblandning med ägg
och pigment. Jag har både känt mig
osäker och modig under vägen.
Helena: Nej, det handlar inte riktigt
Helena: Efter några gånger började
jag längta efter att ”hon” på bilden
skulle bli Maria för mig, och efterhand blev det så – det växte fram en
man tror att det inte kommer att bli
något. Det gör också att jag känner
mig stolt och glad tillsammans med
min Maria!
Måste man vara en begåvad konstnär för att måla en ikon?
Man brukar säga att det är en and- om det, men man behöver ledning på
lig upplevelse att skriva en ikon. vägen och stöd! Djordje är väldigt
Stämmer det?
metodisk och hjälper en vidare när
5
Två pigga kyrkokörspensionärer!
Under 2010 har två
av kyrkokörens medlemmar pensionerat
sig som kyrkokörsångare. Ewa Sterner
och Monica Lanz berättar här för Christer Staaf om sina
år i kören och hur
man kan fortsätta
att sjunga även som
pensionerad sångare.
Kan ni berätta lite om
era körliv?
Ewa Sterner och Monica Lantz
Monica: Jag började sjunga i en
trestämmig flickkör redan på realskolan i Norrköping och fortsatte i en
blandad kör på gymnasiet. Där tog
mitt körintresse fart och jag kontaktade Jan Pontén som ledde Hedvigs
kyrkokör. Den blev en fast punkt under gymnasietiden och jag lärde mig
mycket.
Sedan har det blivit kyrkokörer lite
här och var, bl a i Engelbrekt i Stockholm, Härnösand, Vingåker, Skinnskatteberg, St Olai i Norrköping och
St Saviours i Riga. Sedan 1993 har
Vadstena kyrkokör varit mitt körhem.
Ewa: Jag började i diverse skolkörer och i studentkören. 1971 började
jag i Vadstena kyrkokör men gjorde
ett uppehåll på ca 20 år när barn och
arbete tog det mesta av tiden.
Nu när jag slutar har jag i alla fall
sjungit med i kören de senaste femton
åren.
6
Vad har just Vadstena kyrkokör betytt för dig:
Monica: Håkan och jag flyttade hit
för Klosterkyrkans skull. Vi var båda
med om julfirandet 1992. Sen började jag i kören i augusti 1993 efter
Håkans död. Jag kände inte så många
här så det betydde mycket för mig att
ha en fast punkt.
En körgemenskap kan hjälpa en vidare i livet. Församlingslivet är viktigt
för mig och jag tycker mig ha märkt
att kyrkokörerna - generellt sett - sedan jag började sjunga, har blivit mer
och mer en del av den gudstjänstfirande församlingen.
Ewa: Kören är ett bra sätt att lära
känna folk i stan. Sedan har det varit
viktigt för mig att få sjunga i Klosterkyrkan. Den betyder mycket för mig.
Det är betydelsefullt för mig att känna
att man har en uppgift som körsångare, en vardags- och söndagsuppgift
som är viktig. I gudstjänstsammanhanget är man en del av något större
och det är viktigt att känna som människa. Sedan får man inte glömma det
viktiga att det faktiskt är roligt att
sjunga i kör. De första åren var jag
inte så aktiv i övrigt i kyrkan, men
det var roligt att bara sjunga ändå.
Minns ni några särskilda händelser som sticker ut i era körliv?
Monica: Jag glömmer aldrig när
jag fick sjunga Bachs h-moll mässa i
Strängnäs och inte heller de kalla repetitionerna om vintrarna i Riga när
vi frusna körsångare drack glögg och
klappade om varandra för att hålla
värmen.
Ewa: Jag minns glädjen att få
sjunga Händels Messias med Torsten
Holmberg i Klosterkyrkan. Då kände
jag mig som en bättre körsångare än
jag faktiskt är! En annan höjdpunkt
var Bachs juloratorium med MarieLouise Beckman. Birgittajubiléet var
ju givetvis en stor händelse.
Går du i kyrkan även när du inte
sjunger i kör?
Monica: Jaa, jag tycker att det är
skönt att sitta i bänken och bara vara
med. Går jag inte på söndagen brukar
jag försöka gå på fredagsmässan.
Ewa: Jaa, jag brukar vara med på
söndagarna, och jag känner att jag
fortfarande tar lite ansvar för kören
även om jag bara lyssnar! Annars
är jag en mycket högljudd och flitig
psalmsångare!
Tiden i kyrkokören är nu avslu-
tad. Finns det något annat forum
för en pensionerad körsångare?
Ewa: Det finns flera körer, men jag
sjunger i gregorianska kören i bland.
Tyvärr ser jag lika illa där.
Monica: Jag är med i gregorianska
kören för jag älskar att sjunga gregorianik.
Vad skulle ni vilja säga som slutord i den här intervjun?
Monica: Jag har tänkt sluta flera år
och tänkt mycket på det. Men det är
svårt att ta steget. Så det är tur att jag
har fortsatt sjunga i kyrkan ändå.
Ewa: Genom kören har jag lärt mig
mycket om gudstjänstlivet och vuxit
in i det. Man kan vara trött när man
går till kören men man är pigg när
man går därifrån! Så det var sorgligt
att sluta och jag grät en skvätt.
Ansv. utgivare
Torbjörn Ahlund Redaktör
Bengt Bylund
Tel. 298 52
Tel. 104 35
E-post: [email protected]
Redaktionskommitté
Christer Staaf
Tel. 298 50
Hans Merseburg Tel. 210 75
Sten Danielsson
Tel. 105 71
Marianne Petersson Tel. 240 58
7
Romanska bågar av Tomas Tranströmer
en 28 maj är det
D
premiär för ett
unikt projekt. Den
världsberömda nycirkusen Cirkus Cirkör
kommer att tillsammans med musiker gestalta Tomas Tranströmers dikt Romanska
bågar. Till detta knyts
bl.a. en del bibeltexter
och reflektioner.
Tomas Tranströmer har
genom sin hustru Monica sagt att han tycker det
är ett väldigt spännande
projekt och kommer
kanske själv att närvara
vid premiären.
Tanken att tillfråga
Cirkus Cirkör om ett
samarbete fick jag när
jag satt i vårt vackra kyrkorum en gång och såg
de underbara valven som
spände över kyrkbesökarna som en skyddande
hinna.
❍
Det heliga rummet vill vara en skyddad växtplats för varje människas utveckling och mognad.
Här inne ska vi kunna känna oss
trygga även när vi upptäcker nya sidor av oss själv, goda såväl som dåliga – Valv på valv kan öppna sig i
alla människor oändligt – och det är
som det ska.
8
Foto: Mats Bäcker
Tomas Tranströmers dikt hade jag
just läst och den levde i mig. Så trots
att valven och bågarna i klosterkyrkan mer kan betraktas som gotiska så
tänkte jag att den här visionen vill jag
förmedla.
Cirkus Cirkörs chefsproducent
Lars Wassrin tände på idén. Kanske
spelar det in att han är en Vadstena-
Cirkus Cirkör i Vadstena klosterkyrka
son och gärna gör något för Vadstena
och vår Klosterkyrka.
När vi hör ordet Cirkus tänker vi
lätt på hästar och elefanter, sågspån
och clowneri. Det är det inte frågan
om här.
❍
Nycirkusen vill gestalta ett innehåll
med sina konstnärliga ofta akrobatiska och samtidigt poetiska uttryck.
Cirkus Cirkör har uppträtt på Nobelmiddagar och andra tillställningar
med kungligheter, på ambassader och
i officiella sammanhang där det bästa
av Sverige ska visas upp.
Jag är otroligt glad över att vi ska
få möjlighet att uppleva ett allkonstverk tillsammans med Cirkus Cirkör.
Förhoppningsvis kommer vana kyrkbesökare att upptäcka nya dimensioner av kyrkorummet och ovana kyrkbesökare får tillfälle att genom nya
och oväntade uttryck i kyrkorummet
upptäcka det egna andliga rummet
inom sig själv.
❍
Överskottet kommer att gå till Klosterkyrkans förvaltning.
Förutom premiären uppförs allkonstverket den 2, 3 och 4 juni.
Biljettpris 295 kr, studerande 245
kr.
Torbjörn Ahlund
Romanska bågar
Inne i den väldiga romanska kyrkan trängdes turisterna
i halvmörkret.
Valv gapande bakom valv och ingen överblick.
Några ljuslågor fladdrade.
En ängel utan ansikte omfamnade mig
och viskade genom hela kroppen:
”Skäms inte för att du är människa, var stolt!
Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt.
Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.”
Jag var blind av tårar
och föstes ut på den solsjudande piazzan
tillsammans med Mr och Mrs Jones, Herr Tanaka och
Signora Sabatini
och inne i dem alla öppnade sig valv bakom valv oändligt.
Av Tomas Tranströmer
9
”Oss frälsaren sagt att där han är
där skall vi med honom vara”…
Sv. Ps. 135:4
Pietá från 1400-talets början, Lübeck-ateljé vid Vadstena kloster. Sedan 1946 återförd till Herrestads kyrka.
Fastans hållpunkter i form av söndagar och texter låter oss följa Jesu väg
till korset, graven och påskdagsmorgonen.
Det är alldeles utmärkt att vi en
gång på året sätter oss in i hur det
egentligen måste ha gått till. Hur det
var för Jesus och lärjungarna den påsken. När vi väl har satt oss in i den
miljön kan vi relatera Kyrkans första
påsk till vår vardag.
10
Vi inser att Kyrkan har sin historia av
palmsöndag, långfredag, påskafton
och påskdag.
Ibland är Kyrkan i centrum liksom
Kristus på palmsöndagen, ibland
marginaliserad som på långfredagens
kväll när några få människor gravsätter Jesu döda kropp.
Ibland är det påskafton. Det är när
vi upplever allt tyst och lugnt, men
hopplöst i längden.
Ibland upplever vi påsk! Det händer
när ett misslyckande, en misslyckad
satsning, ger frukt på ett annat sätt
än vi vågat hoppas och vi känner en
stämning av seger.
Envar kan se samma schema i sin
egen situation som troende. Framgång. Stagnation. Guds tystnad.
Övergivenhet på ett andligt plan.
Den heliga historien visar att det
finns hopp i all vår nöd. Även efter
det att Jesus var död och begraven
fanns det en påskdag.
Vi uppmuntras att, som lärjungarna, vänta i stillhet på Herrens påsk.
Han kommer genom stängda dörrar
och möter oss i vår uppgivenhet.
I Herrestads kyrka finns två Mariabilder. Efter fromma förfäders förebild hjälper de oss att se denna hemlighet genom Marias ögon.
På Marialtarets plats står den
konstnärligt värdefulla pietá-bilden.
Den är skrämmande och otäck om
man riktigt tänker efter.
Bilden föreställer en mamma med
sin 30-årige sons lik i famnen och sonen har blivit avrättad!
Bilden visar ett utsläckt hopp. En
djup sorg dels över sonens livsöde,
dels över hennes egen situation. Vem
skall nu försörja henne när hon åldras? Den andra bilden är centrumbilden i altarskåpet. Maria bär livets
krona i himlen.
Omgiven av apostlar och evangelister på altarskåpets dörrar framställs hon som segrare! Marias väg är
vår väg.
Vi kan också färdas från en avbruten gudsrelation till seger! ”Var
trogen intill döden så skall jag ge Dig
livets krona”.
Maria bär livets krona. Altarskåpet i
Herrestads kyrka.
Gud har skapat världen genom sitt
Ord. Han har skapat mig genom sitt
Ord. Genom sitt Ord har han kallat
Jesus levande ut ur graven.
Gud kan allstå genom sitt Ord slå
liv i min döda tro och han kan än mer.
Han kan ge mig seger. Livets krona.
Om Kristus döljes nu för dig, så är
han dock ej borta. Om mörk och enslig är din stig och glädjens dagar korta, han är dig när med ljus och tröst,
det vare vår, det vare höst. Din sorg
sorg han bär, ty själens herde trofast
är.
Sv. Ps. 471:1
Hans Merseburg
kaplan i Dal
10
Vadstena församling • Hov • Strå
Om inte annat anges firas gudstjänsterna i Klosterkyrkan
6 mars
2 april
Klosterkyrkan
11.00 Högmässa, välsignelse av ikoner, Vadstena kyrkokör
18.00 ”Tonsättare i Östergötland”
musik av Bengt-Göran Sköld, Vadstena kyrkokör
Församlingshemmet
11.00 - 14.00 Livsloppet
(Fastlagssöndagen)
8 mars
(Fettisdagen)
Församlingshemmet
19.00 Fettisdagsfest, SKUT
9 mars
(Askonsdagen)
Klosterkyrkan
19.30 Askonsdagsmässa
(Lördag)
3 april
(Midfastosöndagen)
Klosterkyrkan
11.00 Högmässa, Åsa Jäger sång
Bernard Greter viola
18.00 Bach till 100 procent, Henrik
Cervin, orgel, Karin Knutsson, cello
10 april
(Femte söndagen i fastan)
Klosterkyrkan
11.00 Högmässa
13 mars
(Första söndagen i fastan )
Klosterkyrkan
11.00 Högmässa med orgelpredikan
20 mars
(Andra söndagen i fastan)
Klosterkyrkan
11.00 Högmässa i Taizé-anda,
biskop Martin Modéus, körer och
instrumentalister
27 mars
(Jungfru Marie bebådelsedag)
Klosterkyrkan
11.00 Mässa med stora och små,
Strålarna & Ministrålarna
11
Påsken 2011
Söndag 17 april
(Palmsöndagen)
11.00 Högmässa, Gregorianska
kören
17.00 Kristen djupmeditiation
Måndag 18 april
8.00 Mässa
9.00 Laudes + samtal
12.00 Sext
15.00 Vesper
19.30 Completorium Birgittasystrarnas kyrka
Tisdag 19 april
8.00 Mässa
9.00 Laudes +samtal
12.00 Sext
15.00 Vesper
19.30 Completorium Birgittasystrarnas kyrka
Onsdag 20 april
8.00 Mässa
9.00 Laudes
12.00 Sext
15.00 Vesper
19.30 Taizéinspirerad bön
Torsdag 21 april
(Skärtorsdagen)
”Det nya förbundet”
9.00 Laudes +samtal
12.00 Sext
15.00 Vesper
15.30 Brödbak till kvällens mässa,
Pilgrimscentrum
17.00 Fotatvagning på Pilgrimscentrum.
17.30 Judisk påskmåltid, föranmälan. Pilgrimscentrum
19.30 Skärtorsdagsmässa
Fredag 22 april
(Långfredagen)
”Korset”
9.00 Laudes därefter korsvägsvandring
11.00 Långfredagsgudstjänst
15.00 Gudstjänst i munkträdgården vid tiden för Jesu dödsstund
18.00 Gravläggningsgudstjänst,
gravnischen, Frälsarkranskapellet
19.30 Completorium när Jesus är
gravlagd
Lördag 23 april
(Påskafton)
9, 12, 15 tidegärd Pilgrimscentrums kapell
23.30 Påsknattsmässa ”Genom
död till liv”
Påskvickning på Pilgrimscentrum
Söndag 24 april
(Påskdagen)
”Kristus är uppstånden”
9.00 Laudes
11.00 Högmässa tillsammans med
Vätternkyrkan, Strålarna, Gospelkören, Kyrkokören, Samklang
Påsklunch i Vätternkyrkan
15.00 Vesper
19.30 Completorium Birgittasystrarnas kyrka.
Strå
16.00 Gudstjänst
Måndag 25 april
(Annandag påsk)
9.00 Laudes
11.00 Gudstjänst sammanlyst till
Vätternkyrkan, ekumenisk Emmausvandring med bön vid kyrkorna, enkelt nattvardsfirande i
Örtagården.
Skåden liljorna
Hov
16.00 Mässa, Gregorianska kören
12
Vadstena församling...
1 maj
(Andra söndagen i påsktiden)
Klosterkyrkan
11.00 Högmässa
18.00 Lyrik och musik
Vätternkyrkan
18.00 Sinnesrogudstjänst
2 juni
(Kristi himmelsfärds dag)
Klosterkyrkan
11.00 Högmässa
18.00 Romanska bågar
3 juni
(Fredag)
18.00 Romanska bågar
8 maj
4 juni
Klosterkyrkan
11.00 Mässa med stora och små,
Strålarna, Ministrålarna
Familjefest i församlingshemmet
18.00 Romanska bågar
(Tredje söndagen i påsktiden)
15 maj
(Fjärde söndagen i påsktiden)
Klosterkyrkan
11.00 Högmässa, Gregorianska
kören
18.00 A Vivaldi - GLORIA för kör,
solister och orkester.
22 maj
(Femte söndagen i påsktiden)
Klosterkyrkan
11.00 Högmässa, Gospelkören
18.00 ”Love songs” i Vätternkyrkan
med Gospelkören
28 maj
(Lördag, Birgittas skrinläggningsdag)
Klosterkyrkan
12.00 Birgittamässa
18.00 Romanska bågar
29 maj
(Bönsöndagen)
Klosterkyrkan
11.00 Högmässa
13
(Lördag)
5 juni
(Söndagen före pingst)
Klosterkyrkan
11.00 Högmässa
Vätternkyrkan
18.00 Sinnesrogudstjänst
6 juni
(Måndag, Nationaldagen)
Klosterkyrkan
21.00 Nocturne, Vadstena kyrkokör
12 juni
(Pingstdagen)
Klosterkyrkan
11.00 Högmässa, Vadstena kyrkokör
20.00 ”Dåtid, samtid, nyklang –
nationellt musikprojekt” av J Sandström
Hov
17.00 Högmässa, Vadstena kyrkokör
God mat, sång och gemenskap
Julaftonens julfirande i församlingshemmet blev lyckat. Både yngre och
äldre slöt upp efter levande julkrubba
i Klosterkyrkan.
Det var ett traditionellt julbord
som bjöd på alltifrån patéer, lax och
strömmingslåda till olika sillsorter,
skinka och köttbullar. Även vegetariska rätter fanns att tillgå.
Efter maten fanns Ris- à la Malta,
julgodis och hembakade pepparkakor och till stämningen bidrog sång
och gitarrackompanjemang, långdans och högläsning om Mumintrollens julfirande av Tove Jansson.
Förutom den av församlingen inhandlade julmaten skänktes mat av
Levins Kök, Vadstena folkhögskolas
kök och restaurang Wasa. På julaftons kväll kunde man konstatera att
ett femtiotal gäster hade deltagit. Eftersom julfirandet i församlingshemmet blev mycket uppskattat planeras
en fortsättning för kommande år.
Julfesten planerades och genomfördes av en grupp frivilliga med diakon
Helena Svensson
som initiativtagare.
Eva Olsson
Foto:
Ingemar Hagerfors
14
Beträffande artikel om
Mariagården i förra numret
I förra numret av Kyrkporten
skrev Göran Grefbäck om sina
personliga minnen av greveparet
Eric och Mary von Rosen, tidigare
ägare till Mariagården i Vadstena.
Här bidrar Tomas Junglander med andra sidor av historien
kring Eric och Mary von Rosen
som komplicerar bilden och ger en
bild av Sveriges inte helt fläckfria
andra-världskrigs-historia. Tomas
Junglander är ekonom, egen företagare och konsult med ett förflutet bl a inom SAS.
Som nyinflyttad i Vadstena läser jag
med stort intresse Kyrkporten i syfte
att lära mig mer om Vadstena.
I förra numret läste jag med intresse och stigande förvåning artikeln om
Mariagården i allmänhet och om Eric
och Mary von Rosen i synnerhet.
Artikeln betonade väldigt mycket
Eric von Rosens medmänskliga och
humanistiska engagemang och hur
han förenade en äventyrslystnad med
en djup fromhet.
Jag känner ett behov av att få komplettera den här bilden då jag redan
på högstadiet i Mjölby på 1960-talet
fick studera nazismen.
Min lärare i historia och samhällskunskap, lektor Agnar Bjälnäs, gav
oss den kunskap som gjorde oss medvetna om nazismens illgärningar. Jag
vill skriva om detta för att göra också
våra ungdomar mer medvetna om
hur indragna en del svenskar faktiskt
blev.
15
I likhet med brodern Clarence, var
Eric von Rosen under 1930- och
1940-talet aktiv i nazistiska kretsar,
bland annat som en av grundarna av
Nationalsocialistiska Blocket 1933!
Eric och Mary von Rosen kom i
kontakt med den framväxande nazismen redan på 1920-talet. Eric
var känd för sina forskningsresor i
Sydamerika och Afrika i början av
1900-talet. När han 1920 återkom
till Stockholm från en av sina resor
tog han taxiflyg hem till Sörmland
och familjens gods Rockelstad.
Taxipiloten var en före detta
krigspilot under Första världskriget.
Hans namn var Hermann Göring.
Han kom senare att bli en av Hitlers
närmaste män. Vid detta besök på
Rockelstad träffade Hermann Göring
för första gången Mary von Rosens
syster Carin. Det hör till historien att
Carin senare gifte sig med Hermann
Göring. Äktenskapet blev ganska
kortvarigt då Carin dog redan 1931!
Inte minst tack vare äktenskapet
med Carin blev Görings besök på
Rockelstad inledningen till en lång
vänskap mellan honom och familjen
von Rosen. När sedan Göring gifte
om sig 1935 fanns von Rosens med
vid festligheterna och Mary von Rosen hade Adolf Hitler till bordet.
Till minne av sin hustru Carin
byggde Göring ett monument, Carinhall, som låg norr om Berlin. Byggnaden inspirerades av Rockelstad. Vid
invigningen av Carinhall 1934 syns
Eric von Rosen på bild bredvid Hitler
och Goebbles med utsträckt högerarm i en Hitlerhälsning.
Carinhall sprängdes av Göring i januari 1945 då ryssarna ryckte fram.
I radioprogrammet Svenska lynnen
och landskap den 16 sep 1936 förklarade Eric von Rosen varför han
var nationalsocialist. Det framgick
bl. a. att han precis som många andra
svenskar var rädd för socialism styrd
från Moskva.
Eric von Rosen och Herman Göring jagade ofta tillsammans i Tyskland och så sent som 1937.
Däremot fick Eric von Rosen anledning att fundera över sin politiska
inställning efter överfallet på Norge
och Danmark i april 1940. ”Blixtkriget är en oridderlig handling”.
Mary von Rosen nämner inte i sina
omfattande dagböcker någonting om
de antijudiska raslagarna som var väl
kända 1937. Hon hyllar också i sina
dagböcker den tyska militärmaskinen
strax innan Kristallnatten som inträffade 1938. Då kunde inte en enda
människa hållas okunnig om vad som
ägde rum i Tyskland.
Clarence von Rosen var en av
förgrundsgestalterna inom svensk
idrott i början av 1900-talet. Han
var Svenska Fotbollförbundets förste
ordförande och fick ge namn åt den
senare omdiskuterade von Rosens
pokal. Sedan von Rosens nazistiska
aktivism uppmärksammats i pressen
hösten år 2000, beslöt Fotbollförbundet att ersätta pokalen med Lennart Johanssons pokal.
Clarence von Rosen deltog 1939 i
en svensk delegation som i Berlin gratulerade Hitler på dennes 50-årsdag.
Clarence hade en gång klappat Hitler
på axeln av beundran. Inte många i
Tyskland vågade klappa Hitler på axeln!
Enligt forskaren Heléne Lööw var
Klosterkyrkans
BOKBORD
Rikt utbud av andlig litteratur.
Böcker om Den heliga Birgitta.
Ikoner, smycken, pilgrimsmärken, minnessaker, vykort
Kyrktaxi i Vadstena och Dal
Har du svårt att själv åka till söndagens gudstjänst kan vi erbjuda
kyrktaxi.
Ring Taxi 103 20 senast 1 timme
före gudstjänsten.
Gäller resor till Klosterkyrkan,
Nässja, Örberga, Herrestad, Källstad, Rogslösa, Väversunda, Hov
och Strå och för personer bosatta
inom Vadstena och Dals församlingar.
Kyrkoråden i Dal och Vadstena
bröderna von Rosen viktiga personer,
en sorts samlande kraft, för svensk
nazism under 1930-talet.
Tomas Junglander
16
Jonas Andersson i Häckenäs - 200 år
n vacker höstdag samlades en grupp medlemmar i Jonas och Lovisa
E
Anderssons i Häckenäs släktförening på Rogslösa kyrkogård för att
fira sin släktings 200-årsdag. En krans nedlades vid den höga gravstenen strax intill kyrkans norrsida.
Jonas Andersson var en märklig man.
Han föddes 1810 på en liten skogsgård i Undenäs socken i Västergötland, växte upp under små omständigheter men skulle under sin levnad
bli en framstående förtroendeman
och politiker.
Hans farbror och faster innehade
sedan början av 1820-talet Häckenäs
gård i Rogslösa. Då de var barnlösa
adopterade de ”brors- och svågersonen” Jonas. Efter fosterföräldrarnas bortgång i början av 1840-talet
blev han gårdens ägare. Då var han
gift med Lovisa Persdotter från Askersund. De skulle tillsammans få
fjorton barn, tolv av dem uppnådde
vuxen ålder.
❍
Jonas Andersson skulle under åren
utöka jordbeståndet med inköp av
ytterligare tre egendomar i grannskapet. Han blev så en god representant
för den nya gruppen herrebönder, väl
företrädda i Östergötland.
Utan någon egentlig skolgång
skaffade sig Jonas genom självstudier
kunskaper inom skilda ämnesområden som juridik, politik och religion.
På Häckenäs byggde han upp ett
rikt bibliotek. Brev i släktarkiv visar
att han hade ett brett kontaktnät av
likasinnade. Nya radikala idéer diskuterades, böcker och tidskrifter låna17
des och byttes man och
man emellan.
Han fick
tidigt lokala
förtroendeuppdrag. I
början av
1840-talet
invaldes han
i
sockenstämmans
skoldirektion och fick Jonas Andersson (1810vara
med 1887) som nybliven riksom att utar- dagsman 1858.
beta ett nytt
skolreglemente.
Jonas Andersson ville förbättra och
förnya den skola som redan fanns i
Rogslösa efter nya pedagogiska riktlinjer. Så infördes nya ämnen som
träslöjd och trädgårdsskötsel. Vidare
invaldes han i kyrkoråd, i taxeringsnämnd och sparbanksdirektion. Jonas Andersson var också kyrkvärd.
❍
Med de nya kommunallagarna 1862
inrättades i varje län ett landsting med
övergripande ansvar för sjukvård och
skolfrågor. Jonas från Häckenäs kom
att ingå i den första gruppen landstingsmän i Östergötland och var en
av dem som utarbetade reglementen
för landstingets verksamhet.
Under 1800-talet genomgick det
svenska jordbruket stora förändringar. Moderniseringar krävde betydande nyinvesteringar. Det blev stor efterfrågan på kapital. Därför bildades
på 1840-talet en hypoteksförening i
Östergötland.
Från 1850-talet kom Jonas Andersson att tillhöra dess styrelse. Det
fanns också behov av en böndernas
egen bank i länet, som skulle konkurrera med lägre räntesatser på lån.
Östergötlands enskilda bank bildades. En av dess initiativtagare var
Jonas Andersson. Banken öppnades i
Vadstena.
Liberal bonderiksdagsman
Vid riksdagsvalet 1856 valdes Jonas Andersson som representant för
Aska, Dals och Bobergs härad. Därmed började en riksdagsmannabana
som skulle sträcka sig över nästan tre
decennier.
Vid denna tid fanns inga riksdagspartier i dagens mening, men Jonas
kom att tillhöra en ny generation liberala och radikala bondepolitiker.
Bland dem framträdde särskilt en
grupp östgötar, av sina motståndare
kallade östgötarackarna. Ett av deras
främsta krav var att den gamla riksdagen med fyra stånd skulle upphöra.
Större rättvisa och jämlikhet skulle
råda mellan olika samhällsgrupper.
Vid 1865-66 års riksdag bifölls förslaget om en representationsreform.
Den gamla riksdagen ersattes av
en med två kamrar. I korrespondens
mellan Jonas och riksdagskamrater
finns tankegångar om att även kvin-
nor skulle vara valbara och valberättigade. Detta måste också ha diskuterats i familjekretsen. En av sönerna
skriver hem till mor Lovisa på Häckenäs att den för henne och de flesta
kvinnors mest intressanta frågan om
”utvidgande av kvinnans rättigheter”
inte heller denna riksdag fått någon
lösning.
Till Jonas Anderssons hjärtefrågor i riksdagen hörde kampen för en
bättre folkskola. I 1842 års folkskolestadga fanns låga krav på lärare och
kunskaper. Eleverna skulle lära sig att
läsa innantill och kunna Luthers lilla
katekes med förklaringar utantill.
Den metod som användes var växelundervisning med stora klasser för en
enda lärare.
Bland liberala riksdagsmän slöt sig
en grupp samman, som kallade sig
”folkskolevänner”. Man pläderade
för en indelning i roteskolor eller
småskolor för de yngre barnen, den
egentliga folkskolan för de äldre. Undervisning skulle ske i mindre klasser
med varsin lärare. Nya läroämnen
skulle införas. Givetvis anslöt sig
också Jonas, ”häckenäsarn” till gruppen.
Ett stort problem för folkskolans
genomförande var den stora lärarbristen. Jonas framförde krav på nya
folkskoleseminarier. Han var också
en av flera som motionerade om att
kvinnor skulle kunna inneha lärartjänst vid folkskolan. Detta kom också att genomföras från år 1859.
Vid Jonas Anderssons första riksdag 1856-58 togs beslut om ogift
kvinnas rätt till myndighet.
Artikeln fortsätter på sidan 19
18
Jonas Andersson i Häckenäs...
Här var Jonas Andersson en ivrig ket, som borde ersättas av en värnförespråkare. Under sina riksdagsår pliktsarmé. Försvarsfrågan var en av
skulle han sedan återkomma till kvin- de hetaste frågorna inför riksdagsnors rättigheter till utbildning och yr- mannavalet 1884. Jonas Andersson
kesliv.
stod för sin övertygelse och blev därHans egna döttrar skulle här bli för inte återvald. En nära trettioårig
förebilder och föregångare. Samtliga riksdagsgärning var därmed avslusju skaffade sig yrkesutbildning och tad.
blev självförsörjande.
För en högre folkbildning
På den stora gravstenen strax intill föräldrarnas finns de alla nämnda Även om folkskolans undervisning
med professioner: folkskollärarinna, förbättrades var behovet stort av en
dövstumslärarinna, gymnastikdirek- högre utbildning hos landsbygdens
ungdom.
tör, telegrafist och fotograf.
Betecknande
för Jonas Andersson
och
hans stora intresse för folkskola och folkbildning är hur
han låter sig fotograferas som
riksdagsman
1858. Med en
bok i handen
vill han framstå som folkskolevän och
folkbildningens försvarare. Jan Häckner, Anders Englund, Ylva Gille Häckner, Per Söderberg,
Som
libe- Ingrid Hartman Söderberg och Astrid Häckner.
ral bonderiksdagsman stred ”häckenäsarn” för att Med nya kommunallagar och ny riksalla extra grundskatter och pålagor dagsordning krävdes särskilda kunsom tyngde enbart bönderna skulle skaper för att kunna ställa upp som
upphöra. Hit hörde bl. a. skyldighet förtroendemän.
I riksdagskretsar spreds de danska
att ställa upp med gästgiveri- och
idéerna om en folkhögskola. Dessa
hållskjuts.
En annan börda var indelningsver- stämde väl med Jonas intresse för
19
folkbildning. Hösten 1868 startade
den första folkhögskolan i mellansverige i Herrestads kyrkby, några kilometer från Rogslösa.
Enbart ”unge män” inbjöds till
kursen som skulle meddela kunskaper
i ”allt som rör lantmannens verksamhet som medborgare, kommunalman
och jordbrukare”.
❍
Som den främste initiativtagaren blev
Jonas skolstyrelsens ordförande. Han
startade en understödjande ekonomisk förening, men vände sig också
till landstinget för bidrag.
Folkhögskolan växte och flyttade
efter några år till Lunnevad i Vikingstad. Där kunde skolan bygga ändamålsenliga lokaler.
Jonas Andersson följde skolans
verksamhet även efter de egentliga
pionjäråren. Vid årsfesten 1886 berättar en tidningsnotis att ”vår gamle
f.d. riksdagsman var i vårt tycke
vackraste prydnaden vid folkhögskolefesten.”
Följande år avled han 77 år gammal i kretsen av sin stora familj på
Häckenäs.
Konsert
Söndag 6 mars kl. 18.00
Vadstena klosterkyrka
“Tonsättare i Östergötland”
Ingrid Aareskjold, mezzosopran
Ann-Christin Hallgren, sopran
Bengt-Göran Sköld, flygel och orgel
David Ullström, cello
Vadstena kyrkokör
Marie-Louise Beckman, dirigent
Entré: frivillig gåva
Arr. Vadstena Musikförening,
Vadstena Församling
www.vadstenamusikforening.se
Välkommen!
Ingrid Söderberg
Artikelförfattaren har varit folkhögskollärare, är forskare i historia och etnologi,
disputerade 2004 på en avhandling om
de första generationerna yrkeskvinnor
med de sju systrarna på Häckenäs som
exempel.
20
Ungdomar bidrar till mångfalden
Ett led i vårt ungdoms- och konfirmandarbete är att ungdomarna skall
få ansvarsuppgifter i gudstjänsterna. Det är ett bra sätt att växa in i
Kyrkan och att få en ökad ansvarskänsla för vårt gemensamma andliga
arv här i Vadstena.
Arbetet bygger på att äldre
konfirmerade
ungdomar
tar ansvar för sina yngre
kamrater och hjälper dem
tillrätta.
De konfirmerade äldre
ungdomarna kan också få
”myndiga” kristna uppgifter, som t ex att hjälpa till
med att dela ut nattvarden.
Tjänstgörande
präst
ansvarar för vilka extra
medhjälpare som finns i en
högmässa och det finns en
ambition att sprida upp- Vid evangelieläsningen bär konfirmanderna kors och
ljus. Mårten, ung ledare, bär evangelieboken.
gifterna så att olika åldrar,
21
Vid nattvarden hjälper konfirmanderna prästen att hälla upp vinet i kalkarna. Här
finns flera medhjälpare till utdelandet; assisterande präst, diakon, unga ledare, strax
ansluter även andra vuxna församlingsbor som utdelare.
män och kvinnor finns representerade. Det är en stor gåva att så många
som 67 konfirmerade unga ledare nu
är beredda att då och då, tillsammans
med kyrkvärdar, textläsare, körsångare och övriga som tar ett särskilt ansvar, gå in i en ansvarsuppgift i våra
gudstjänster.
Albin och Måns i kyrkan.
Den viktigaste ansvarsuppgiften är
dock som alltid att bidra med gåvan
av sin närvaro!
Christer Staaf,
Klosterkyrkans kaplan
Foto: Frida Karreskog
Konfirmanderna Ida och Thea kännar sig hemma.
22
Konserter
Söndag 6 mars kl. 18.00
”Tonsättare i Östergötland” Bengt-Göran Sköld
Vadstena klosterkyrka
Ingrid Aareskjold, mezzosopran
Ann-Christin Hallgren, sopran
Bengt-Göran Sköld, flygel och orgel
David Ullström, cello
Vadstena kyrkokör, dirigent Marie-Louise Beckman
Söndag 3 april kl. 18
BACH till 100 procent
Karin Knutsson, cellist från Göteborgs symfoniorkester
Henrik Cervin, organist
Söndag 15 maj kl. 18
A Vivaldi – GLORIA för kör, solister och orkester. Vadstena kyrkokör,
italienska och svenska musiker
Söndag 22 maj kl. 18
”Love songs” i Vätternkyrkan. Gospelkören med musiker
Söndag 6 juni kl. 21
Nocturne - svensk musik på nationaldagen med Vadstena kyrkokör
Söndag 12 juni kl. 20
Nationellt musikprojekt för ett antal kyrkor runt i Sverige.
Dåtid- samtid- nyklang. Projektet är ett samarbete mellan tonsättarna
Jan Sandström och Lennart Westman samt mezzosopranen Axelina
Lindholm, organisten Mathias Kjellgren och saxofonisten/klarinettis23
ten Claes Brodda, mellan nutida tonkonstnärer och en närmare 900 år
gammal text av Hildegard av Bingen – musik att framföras av sångsolist och två musiker men också till lokala kyrkklockors klang.
Texten som tonsätts är ”sekvens till den helige Ande” översatt av
professor Alf Härdelin, och den är hämtad ur Hildegard av Bingens
Symfonin om samklangen i de gudomliga uppenbarelserna (latin:
Symfonia armonie celestium revelationum).
Härdelin skriver i förordet i sin bok ”Den himmelska harmonin” att
Hildegards texter ofta var menade att sjungas, för att komma helt till
sin rätt.
Sandström och Westman avser att för trion göra varsin tolkning av
Hildegard av Bingens ovan nämnda text i svensk kärnfull översättning från latin av professor Alf Härdelin – allt förstärkt av kyrkorummets centrala ljudalstrare orgeln och kyrkklockorna.
I praktiken får således varje kyrka runt landet sitt alldeles eget uruppförande färgat efter just sina kyrkklockors klangkaraktäristik.
Anna Samuelsson från Örberga
I höstas anordnade
Dals församling en
kväll om Anna Samuelsson, Örbergabo och
amatörkonstnär.
Vi bad att de som
hade Anna Samuelssons tavlor hemma
skulle ta med dem till
Örberga sockengård.
Och det visade sig att
väldigt många har en
tavla signerad A V S.
Därför har vi nu
beslutat att fler ska få
möjlighet att se Annas tavlor. 25/6 – 1/7
kommer tavlorna att visas i Örberga
sockengård. Har du en tavla av Anna
Samuelsson som du tycker borde vara
med på utställningen?
Kontakta då Marianne Anderson
0730 – 78 93 39.
24
Dals församling
Nässja • Örberga • Herrestad • Källstad • Rogslösa • Väversunda
6 mars
17 april
Rogslösa
11.00 Högmässa
Herrestadgården
14.00 Gudstjänst
Rogslösa
18.00 Högmässa
(Fastlagssöndagen)
13 mars
(Första söndagen i fastan)
Rogslösa
11.00 Högmässa
Örberga sockengård
14.00 Gudstjänst
20 mars
(Andra söndagen i fastan)
Rogslösa
18.00 Högmässa
27 mars
(Jungfru Marie bebådelsedag)
Rogslösa
14.00 Gudstjänst i Borghamns bygdegård, Dals kyrkokör, Livsloppet
3 april
(Midfastosöndagen)
Rogslösa
14.00 Högmässa
10 april
(Femte söndagen i fastan)
Rogslösa
14.00 Högmässa, välkomnande av
ny kantor
25
(Palmsöndagen)
21 april
(Skärtorsdagen)
Herrestad
19.30 Skärtorsdagsmässa
22 april
(Långfredagen)
Rogslösa
18.00 Gudstjänst
24 april
(Påskdagen)
Väversunda
9.30 Högmässa
Rogslösa
11.00 Högmässa
Örberga
14.00 Högmässa
Källstad
18.00 Högmässa
25 april
(Annandag påsk)
Herrestad
11.00 Högmässa
Nässja
18.00 Högmässa
1 maj
(Andra söndagen i påsktiden)
Rogslösa
18.00 Högmässa
8 maj
29 maj
Rogslösa
11.00 Högmässa, konfirmation
Nässja
18.00 Högmässa
2 juni
(Tredje söndagen i påsktiden)
15 maj
(Fjärde söndagen i påsktiden)
Rogslösa
9.30 Mässa
Källstad
11.00 Högmässa
22 maj
(Femte söndagen i påsktiden)
Rogslösa
18.00 Högmässa
(Bönsöndagen)
Örberga
18.00 Högmässa
(Kristi himmelsfärds dag)
Herrestad
9.00 Gångedag, kyrkfrukost
5 juni
(Söndagen före pingst)
Rogslösa
11.00 Högmässa med dop
Nässja
18.00 Högmässa
12 juni
(Pingstdagen)
Örberga
8.00 Otta, kyrkfrukost,
invigning av stenmuséet
Huset fullt när Herrestadgården firade 30-årsjubiléum.
Foto: Torbjörn Ahlund
26
DUV (Dals UngdomsVerksamhet)
Barn och ungdomar
hälsas välkomna till
Rogslösa församlingshem torsdagar 16.00
– 18.00.
Påskpyssel, brödbakning och utflykt är
något av det som finns
på vårterminens program.
Ledare för verksamheten är Viola Rickardsson som till sin
hjälp har några ungdomar och föräldrar.
Ring gärna Viola för information
0705-26 84 82
Väntjänsten
… är en kontaktpunkt mellan personer som gör frivilliga insatser
och dem som har behov av deras hjälp.
… är en samverkan mellan olika föreningar och kyrkor
… är ett komplement till den offentliga verksamheten
En väntjänst kan vara
- att gå på promenad
- att få hjälp att komma till läkare mm
- att få sällskap till affären, biblioteket, kyrkan, konserter etc
- att få en pratstund
Väntjänstens telefon är bemannad vardagar kl 9-10, tel 151 21.
Välkommen att ringa om du vill ha hjälp eller vill hjälpa till!
Kontaktperson för Svenska kyrkan är diakon Helena Svensson
27
Pilgrimsvandring för fred & människovärde
Pax 2011
Välkommen att gå med när Pilgrimscentrum i samverkan med stift och
församlingar i Svenska kyrkan och Föreningen Pilgrim i Sverige arrangerar ett pärlband av pilgrimsvandringar till Dag Hammarskjölds
minne.
Den 18 september 2011 är det 50 år
sedan Dag Hammarskjöld förolyckades.
Vandringen startar 12 juni från
Uppsala med slutmål i Hammarskjölds gård Backåkra dit man beräknas anlända den 17 september.
Som vandrare kan man delta en
dag, en vecka eller flera veckor. I Linköpings stift pågår vandringen i juli
månad.
Ett viktigt etappmål är Klosterkyrkan i Vadstena.
Pilgrimsvandringen startar i Uppsala 12 juni. För att delta några dagar, en eller flera veckor så anmäler
du din medverkan via Pilgrimscentrums webbplats.
Under juli månad har församlingsbor i Vadstena goda möjligheter att
vandra med någon dag och förstärka
manifestationen för fred och människovärde.
Under hela ”riksvandringen” finns
också möjligheten till ett deltagande
utan kostnad för alla som kanske
bara vill gå med en dag. Det skapar
en fin atmosfär under vandringen
med folk som sluter upp över dagen.
Med utan kostnad avses: inga anmälningar, inga kostnader, men med eget
ansvar för matsäck och boende. För
mer info om vandringen och etapper
i Vadstena församling besök Pilgrims-
centrums webbplats.
Det kommer också att finnas möjlighet att boka plats på en bussresa
som ordnas för dem som vill delta på
vandringens avslutning. Bussen har
avfärd 16 september och hemkomst
18 september. Då ingår möjlighet att
vandra med på avslutningsdagen till
Backåkra samt att delta vid en manifestation i Lunds domkyrka 18 september.
Motiv
Pilgrimsvandring knyter an till Dag
Hammarskjölds strävan efter fred
och solidaritet med dem som marginaliseras/osynliggörs i vår värld idag.
En vandring med fokus på människovärde och fred.
Under vägen kommer en del av de
välkända vägmärkena av Dag Hammarskjöld att lyftas fram. Vandringen
kommer att lyfta fram många av Sveriges pilgrimsleder och dess koppling
till sommarens gemensamma tema.
Längs vandringsvägen medföljer en
vandringsstav som ett tecken på att
det är en gemensam manifestation
med ett mål.
Välkommen på pilgrimsvandring i
sommar!
Sten Danielsson
Pilgrimscentrum
28
LIVSLOPPET
Tipspromenad och våffelcafé
Borghamns bygdegård
Söndag 27 mars kl. 14
Vadstena församlingshem
Lördag 2 april kl. 11-14
Kl. 12 Folkmusik
med ”Hovkapellet”
Yoga som kroppsbön
Varmt välkommen till yoga i församlingshemmet där vi gör hathayoga som är en fysisk form av yoga
för att öka rörligheten och smidigheten i kroppen men det främsta
syftet är att skapa en större balans
mellan kroppen-själen och sinnet.
Tid: söndagar 14.00-15.30
6/3 t.o.m 27/3
Plats: Församlingshemmet
Lärare: Eva Seilitz, utbildad yogalärare och samordningsansvarig för
yogaverksamheten inom Kriminalvården
Intäkterna för startkort 50:(barn gratis) går till fastekampanjen för Hela världen,
Svenska kyrkans internationella arbete.
Vadstena & Dals församlingar
Sygruppen Lapptäcket
BESLUTANDE ORGAN
I VADSTENA & DALS
PASTORAT
Kyrkofullmäktige
Örjan Petersson, ordförande
tel. 316 84
Frivillig avgift
Kyrkonämnd
Ta med liggunderlag eller yogamatta och gärna något varm att sätta
på sig under avslappningen.
Kyrkoråd Vadstena församling
Lennart Andersson, ordförande
tel. 121 16
Inga förkunskaper behövs
Inga Björklund, ordförande
tel. 124 92
För ytterligare information kontakta: eva.seilitz@gmail eller mobil:
0768 185 350
Kyrkoråd Dals församling
29
Eva Malmberg, ordförande
tel. 202 72
Frukost på CASA!
I samband med att skolorna drog
igång efter jullovet finns nu möjlighet för barn och ungdomar att
äta frukost på CASA. (Församlingshemmets barn- och ungdomslokal) vardagar kl. 07.30.
Idén har vuxit fram från ungdomars
önskemål. Många sitter själva, ensamma hemma och äter frukost. En
del väljer att hoppa över frukosten
för att det är tråkigt att äta själv eller
för att de ska kunna sova längre.
Morgon-CASA är en mötesplats
där de får en möjlighet att få en lugn
och bra start på dagen. På borden är
stearinljus tända och lugn skön musik finns i bakgrunden. Det småpratas kring borden.
– Jag kommer hit för att få vakna i
lugn och ro och slippa stressen hemma, säger en av ungdomarna.
15-20 ungdomar kommer till oss
varje morgon för att äta frukost, det
är några stammisar som kommer
varje dag, andra kommer någon dag
i veckan.
Bön för Vadstena
under fullmäktigekvällar
18.30 – 19.30
16/2 i Pingstkyrkan
16/3 i Vätterkyrkan
27/4 i Pingstkyrkan
18/5 i Vätternkyrkan
15/6 i Pingstkyrkan
Foto: Frida Karreskog
Måns Sjöberg har tagit på sig uppgiften att vara frukostkökschef och ser
till att det finns ungdomar som tar
ansvar för att ordna med allt varje
morgon.
Lena Ahnér
Vik.församlinspedagog
Missionskretsen
våren 2011
1 mars symöten, församlingshemmet
5 april, församlingshemmet
3 maj, församlingshemmet
31 maj, Vårutflykt till Övralid
5 juni, ansvarar vi för kyrkkaffe
i Klosterkyrkan alt. Pilgrimscentrum
30
Främlingsvänlighet i Vadstena
Ett seminarium om pilgrimsteologi arrangerades av Pilgrimscentrum i
Vadstena i början av februari. Över 150 personer kom från hela Sverige, Norge och Danmark.
Seminariet är ett sätt att utbyta erfarenheter om den inre och yttre vandringen för att möta de allt fler pilgrimerna.
❏
Förre ärkebiskopen KG Hammar talade om främlingsvänlighet - ett begrepp han tyckte var bra att lyfta i en
tid då det pratas mer om främlingsfientlighet.
Begreppet främlingsvänlighet passar i en tid då många folk och kulturer
finns i varje land. Han använde också
bilden av en karta som en liknelse för
att beskriva hur vi kan förhålla oss
till det vi erfarit och till delar av kartan vi ännu inte sett.
Att vara öppen för det okända som
kommer och de främlingar vi möter,
tillhör det som formar nya kartbilder
av inom oss, något vi kan låta komma oss till mötes, liksom annat i vårt
inre liv som vi ännu inte format ett
språk för och som känns främmande,
bli vän med det.
Älska ditt eget främlingskap. Gamla bilder behöver omformuleras och
anpassas för att tala till oss i nutid.
Låt dig vara närvarande i främlingsvänlighet.
❏
Föreläsaren Andrew Wingate talade
om pilgrimstanke och religonsdialog,
”multifaith”. Ett arbete han hade
31
Förra årets pilgrimsteologiska seminarium finns nu sammanfattat i bokform och
kan köpas i Pilgrimscentrums butik.
mycket erfarenhet av från sin hemstad Leicester i England, en stad av
Göteborgs storlek. Där finns sedan
länge en mångkultur där också olika
sätt att tala om Gudsrelationen märks
från de olika religiösa traditionerna.
De hade tagit fokus på gemensamma mål och upptäckt att alla har sina
heliga platser, glädje, historier och
myter. Men också en levande tro och
ett andligt fokus som kan mötas.
Ett av sätten som de kunde mötas
var genom pilgrimsmotivet som alla
kunde relatera till. Någon från publiken frågade också om inte många
av de problem som fanns berodde på
mäns tolkning av traditioner?
Andrew Wingate svarade att låt
oss inte exkludera män från lösningen och inte kvinnor från problemen.
Vi måste lösa dem tillsammans.
Hon lyfte också fram att alla barn i
enlighet med FN:s barnkonvention
har rätt till andlig utveckling och ett
språk för livsfrågorna.
❏
Mer information finner du hos Pilgrimscentrum eller på www.pilgrimscentrum.se
Linköping tidigare biskop Martin
Lönnebo och nuvarande biskopen
Martin Lind deltog.
Vice rektor Lisbeth Gustafsson på
Bilda berättade om heliga Birgitta
och Paulina Mariadotter som grundade Heliga hjärtas kloster.
Föredragen och resultatet från alla
workshops kommer att ges ut i bokform. 2012 samlas pilgrimerna igen i
Vadstena 7-9 februari.
Sten Danielsson
Pilgrimscentrum
Välkommen till Lugna timmar
miniretreat i Vadstena församlingshem
Lördag 5 mars kl 14-18
Återhämtning och påfyllning för kropp, själ och ande,
enkla yogarörelser och avspänning, meditation, tystnad,
gott fika, tid att vila, läsa, bara vara... möjlighet att plantera,
måla, promenera, möjlighet till enskilt samtal,
massage (diplomerad massör, 250:-/30 min, bokas vid anmälan, inställt vid färre än tre pers)
Kostnad: 100 kr OBS! Begränsat deltagarantal
Anmälan/frågor: Diakon Helena Svensson, 0143-298 58,
0730-788 986
[email protected], senast 25/2.
32
Ur kyrkböckerna
Kyrkboken omfattar dop och vigsel i Svenska kyrkans ordning samt
avlidna inom Vadstena och Dals församlingar.
Döpta
23/10-10 Alva Malin Jansson,
född 23/3-10
21/11-10 Arvid Wille Axel
Andersson född 11/7-10
4/12-10 Frans Erik Ramö,
född 14/7-10
11/12-10 Stina Anna Töre Ceder,
född 1/8-10
8/1-11 Lars Lennart Dexter Lundh,
född 10/8-10
Vigda
23/10-10 Rut Frida Gustafsson
och Jens Håkan Rosén
4/12-10 Kerstin Elisabeth Alexandersson och Kurt Ihre Valfrid
Ihreson
Avlidna
16/10-10 Ann-Cathrine Iva
Margareta Sand, född 1960
17/10-10 Siv Anna Maria Svensson,
född 1936
19/10-10 Nils Erik Agnrud,
född 1923
30/10-10 Ylva Elisabet Olsson,
född 1921
1/11-10 Royne Torsten Åke Aldén,
född 1935
8/11-10 Linnéa Margareta Hallberg,
född 1930
12/11-10 Nils Didrik Magnus
Torbjörn Nareskog, född 1939
33
13/11-10 Lisa Linnéa Carlsson,
född 1923
14/11-10 Greta Alice Maria Jönsson,
född 1918
22/11 Margit Anna Greta Bulander,
född 1926
23/11-10 Erik Tomas Ekman,
född 1947
24/11-10 Astrid Margareta Ingegärd
Öberg, född 1924
30/11-10 Ellen Elisabeth Johansson,
född 1932
2/12-10 Barbro Agneta Nilsson,
född 1941
2/12-10 Stig Lennart Pettersson,
född 1925
3/12-10 Inga-Karin Kajsa Sparrborn,
född 1944
5/12-10 Lars Göran Lindholm,
född 1936
7/12-10 Jan Pär Pontus Holm
Ljungdahl, född 1974
8/12-10 Karin Gertrud Viola Kling,
född 1912
9/12-10 Ernst Ronny Lillebror Lund,
född 1941
16/12-10 Gustaf Helmer Eriksson,
född 1915
17/12-10 Anna-Dora Pettersson,
född 1931
18/12-10 Alf Henry Eriksson,
född 1929
18/12-10 Edel Margareta Herrnell,
född 1923
18/12-10 Heino Arvid Huhta,
född 1923
19/12-10 Sylvia Aderman Snäcke,
född 1924
24/12-10 Ingeborg Kristina
Andersson, född 1936
28/12-10 Karl Gustav Harald
Svensson, född 1926
2/1-11 Maj Elsa Margareta
Arvidsson, född 1925
3/1-11 Erik Gustaf Sigfrid Georg
Dahlin, född 1918
3/1-11 Margit Linnea Agnemar,
född 1916
8/1-11 Lars Gustav Juberg,
född 1924
8/1-11 Ove Lennart Svensson,
född 1927
15/1-11 Märta Birgitta Kristiansen,
född 1925
Örberga kyrkby
15/1-11 Dagny Wissén Palmér,
född 1934
16/1-11 Eskil Viktor Valdemar
Carlsson, född 1920
Foto: Marianne Anderson
34
VADSTENA PASTORAT
Vadstena & Dals församlingar
Pastorsexpedition, Box 177, 592 24 Vadstena
Besöksadress: Gräsgatan 31, Tel. 0143-298 50, Fax 0143-134 49
E-post: [email protected]
Hemsida: www.svenskakyrkan.se/vadstena
Öppen mån, tis, tor, fredag kl 9.30-12.00
Förvaltningassistent, ekonomi Marianne Johansson
Förvaltningsassistent Marianne Karlsson
Dals församlingsexpedition, Rogslösa 213,
592 93 Borghamn. Torsdagar kl 9.00-11.00
298 50
298 51
298 50
0143-200 05
Fax 0143-203 90
Präster
Kyrkoherde Torbjörn Ahlund
Komminister Christer Staaf, Klosterkyrkans kaplan Komminister Hans Merseburg, kaplan i Dals förs.
0730 - 789 335, 298 52
0730 - 789 337, 298 50
0730 - 789 338, 210 75
Diakon
Helena Svensson
0730 - 788 986, 298 58
Församlingsvärdinna
Maria Sundelius
0730 - 789 342, 298 56
Barn- och ungdomsarbete
Vik. församlingspedagog Lena Ahnér
Fritidsledare Peter Wigren
0730 - 789 343, 298 55
0730 - 789 344, 298 55
Kyrkomusiker
Organist Marie-Louise Beckman
Kantor Camilla Wellborg-Käck
Kantor i Dal Elisabeth Jivegård
0730 - 789 340, 298 57
0730 - 789 341, 298 57
0730 - 789 351
Kyrkvaktmästare
Församlingshemmet: Stefan Svensson
Klosterkyrkan: Lennart Kohlus
Herrestad, Örberga, Nässja: Viola Rickardsson
Hov & Strå: Kennert Sjösten
Rogslösa: Johanna Oscarsson
Väversunda: Anders Johansson
Kyrkogårdar
Kyrkogårdsexp. Telefontid säkrast kl 8.30-11.00
Griftegårdsföreståndare Göran Åström
Assistent Marianne Anderson
0730 - 789 347
0730 - 789 345
0705 - 268 482
0142 - 700 52
0730 - 789 348
037 - 198 240
298 60, Fax 137 89
0730 - 789 346
0730 - 789 339, 298 60