Inledning

STUDERANDE PÅ VIRTU KANALEN – PLANERING,
FÖRVERKLIGANDE OCH UTVÄRDERING AV STUDERANDES
AKTIVITETER MED ÄLDRE DELTAGARE VID
YRKESHÖGSKOLAN NOVIA.
Bodil Julin, Marina Grunér, Ann-Maj Johansson & Minna Syrjäläinen-Lindberg
ABSTRAKT:
Vid Yrkeshögskolan Novia är studerande och lektorer involverade i att utveckla en ny
servicemodell i samarbete med andra partner i VIRTU projektet. Servicemodellen
förverkligas på distans på VIRTU kanalen och YH Novia ansvarar för den
svenskspråkiga verksamheten i Åboland. I servicemodellen ingår som en del
studerandes aktiviteter. Syftet med denna artikel är att beskriva hur studerande
planerar, genomför och utvärderar aktiviteter med de äldre deltagarna på VIRTU
kanalen.
Inledning
Vid Yrkeshögskolan Novia är studerande och lektorer involverade i att utveckla en ny
servicemodell i samarbete med andra partner i VIRTU projektet. Studerandes
deltagande och arbete i projektet följer Yrkeshögskolan Novias, Avdelningen för vård
och det sociala området i Åbo, riktlinjer i läroplanen, i vilken ett mångprofessionellt-,
utvecklingsinriktat och resursförstärkande synsätt samt beaktandet av hållbar
utveckling poängteras. Projektarbetet är integrerat i studerandes kurser. Studerande
genomför svenskspråkiga aktiviteter på VIRTU kanalen två gånger i veckan.
Aktiviteterna handlar om hälsa, minnesträning, fysiska övningar, kultur och
dagsaktuella teman samt andligt existentiella program. Målsättningen för aktiviteterna
är att stödja de äldre så att de bättre klarar vardagen samt öka deras livskvalitet genom
social interaktion och ökad trygghet i hemmet. En handledande lektor är alltid på plats
1
under aktiviteten som examinator. Syftet med denna artikel är att beskriva hur
studerande planerar, genomför och utvärderar aktiviteter på VIRTU kanalen.
Över 100 studerande har medverkat i projektet
Hittills har över 100 studerande från YH Novia medverkat med aktiviteter på VIRTU
kanalen. Från programmet för vård har drygt 50 blivande sjukskötare och från
programmet för socialt arbete har ett 40 tal blivande socionomer hållit aktiviteter.
Dessutom har c 20 studerande till samhällspedagoger och hälsovårdare medverkat med
andra typer av aktiviteter. Studerande kommer att fortsätta hålla svenskspråkiga
aktiviteter på VIRTU kanalen projekttiden till slut.
De äldre deltagarna
Målgruppen, de äldre deltagarna är svenskspråkiga hemmaboende äldre och
närståendevårdare från Åbolands skärgård. Eftersom deltagandet i VIRTU kanalen är
frivilligt kan gruppstorleken i programmen variera från ingen deltagare till åtta
deltagare och studerande behöver förbereda sig för detta.
Studerandes aktiviteter på VIRTU kanalen
Studerandes uppgift är att planera, förverkliga och utvärdera en aktivitet för en grupp
äldre deltagare. Aktiviteten förverkligas på distans och studerandes uppgift är att stödja
de äldre genom att tillvarata och stärka de äldres egna resurser. Äldres hälsa ses som en
process där de äldre ges möjlighet att ta ökad kontroll över hälsodeterminanterna för att
kunna främja sin egen hälsa. Metoden som utvecklats och används i aktiviteterna på
VIRTU kanalen omfattar tre delar; synen på äldre, samtalstekniken och ett tema om
äldres hälsa. Tillsammans bildar dessa tre delar den resursförstärkande metoden som
studerande använder när de förverkligar sin aktivitet (se Figur 1).
2
Förhållningssätt
till de
äldre
Mötet
med de
äldre
Tema
•Resilience
•Empowerment
•Salutogenes
• Pedagogisk
metod
•Kunskap om
äldres hälsa
Figur 1. Den resursförstärkande metoden som används på VIRTU kanalen.
Salutogenes, resiliens och empowerment som förhållningssätt till
de äldre
Studerande väljer utgående från eget intresse och inlärningsbehov ett eller flere av
nedan beskrivna förhållningssätt till de äldre som de fördjupar sig i inför aktiviteten,
salutogenes, resliens och / eller empowerment.
Enligt Antonovskys (1991) avses med salutogenes ett förhållningssätt till livet, där
känslan av sammanhang har samband med god hälsa och välbefinnande. Ett salutogent
perspektiv fokuserar på det som främjar mognad och utveckling hos individer, grupper
och nätverk. Känslan av sammanhang består av tre komponenter. Meningsfullhet, som
är en motivations eller emotionell komponent. Begriplighet, som är en kognitiv
komponent och hanterbarhet som beskriver den äldre som en aktör i sitt liv som kan
påverka omständigheterna. Alla, även de äldre utsätts för fysiska, psykiska eller sociala
påfrestningar som varierar i livets olika skeden. Generella motståndsresurser (t.ex.
självkänsla, intelligens, sociala relationer, arv, sund livsföring, tro, religion och
meningsfull sysselsättning) hjälper de äldre att begripa och hantera påfrestningarna
(Gassne 2008).
3
Resiliens beskrivs som en dynamisk egenskap som påverkas av sociala, kulturella och
andliga faktorer och som används för att förstå hur en äldre person klarar av motgångar.
Genom att t.ex. främja meningsfullheten i den äldres tillvaro klarar äldre av motgångar
bättre. Under aktiviteter på VIRTU kanalen kan studerande utgå från resiliens och
koncentrera sig på faktorer tillsammans med den äldre som stärker de äldres välmående
och hälsa. (Alex 2010, McAllister & McKinnon 2009).
Med empowerment avses i detta sammanhang den äldres förmåga att ta kontroll över
sitt liv genom ökad kunskap och lärande. Empowerment kan ses som ett
förhållningssätt, som en metod och som ett resultat. Målet är inte att påverka de äldres
beteende utan studerandes uppgift blir att ställa kunskap, färdigheter och de äldres egna
resurser till deras förfogande så att de behåller sin autonomi och fattar självständiga
beslut. Empowerment tar vara på de äldres resurser, styrkor och möjligheter och är ett
positivt synsätt som fokuserar mera på lösningar än problem. (Funell & Andersson
2003, Kuokkanen & Leino-Kilpi 2000)
Tillämpning av pedagogiska metoder i mötet med de äldre
Studerande vid utbildningsprogrammet för vård använder under sina aktiviteter på
VIRTU kanalen en tillämpning av metoderna professionell vägledning beskriven av
Hägg och Kuoppa (2007) samt vägledande samtal enligt Kostenius och Lindqvist
(2009). I detta sammanhang används termen professionell handledning som riktas till
en grupp äldre personer. Metoden har som avsikt att hjälpa studerande att strukturera,
lyssna, ställa frågor och leda samtal i grupp med äldre personer. Öppenhet i dessa
möten är en förutsättning för att de kan vara gynnsamma. Det är frågan om hur
studerande kan ta de äldres perspektiv. En mängd av råd hur äldre lever ett hälsosamt
liv kan visa sig att ha motsatt effekt när det gäller äldres hälsofrämjande beteende.
Inom det sociala området är programmens utgångspunkt för studerande professionell
kommunikation och samverkande grupphandledning. Professionell kommunikation är
baserad på yrkets grundläggande värderingar. Professionens yrkesetiska mål är att möta
de äldres behov, beakta individualiteten, främja jämlikhet och respekt samt bidra till att
äldre människor använder sina egna resurser (Dysthe 2010). En grundidé inom
socialpedagogiken är att människan utvecklas i sociala sammanhang, i gemenskap med
andra och i växelverkan i grupper. Interaktion sker i möten av alla slag och handlar om
4
samspel, kommunikation och det att människor på något sätt förhåller sig till varandra.
Vid kommunikation sker växelverkan, ett utbyte där uppfattningar om oss själva och
andra formas. (Svensson et al 2008). Det socialpedagogiska arbetet med äldre syftar
bl.a. till att stöda de äldres aktivitet, sociala kontakter, sinnestillstånd och intellekt.
Studerande grundar sig på socialpedagogiska principer och väljer salutogenes, reciliens
eller empowerment som förhållningssätt till de äldre. Som handledare fungerar
studerande också som entusiasmerare. Entusiasmerare är en katalysator som uppmanar,
uppmuntrar och motiverar de äldre deltagarna att delta samt att dra nytta av sina
upplevelser. Entusiasmeraren skapar de yttre ramarna för möten och hjälper äldre att
skapa nya kontakter, så att de tillsammans kan utveckla vardagen. (Eriksson &
Markström 2000)
Aktiviteten inleds med att studerandena hälsar deltagarna välkommen, presenterar sig
själva och berättar kort hur programmet skall förverkligas. Därefter kartlägger
sjukskötarstuderande de äldre deltagarnas situation gällande aktuellt tema och anpassar
sitt språk och tempo efter deltagarna. Alla äldre deltagare har rätt att bli respekterade
och bemötta individuellt. Studerande tar inte ställning till de äldre deltagarnas
uttalanden utan ger utrymme och möjlighet för alla äldre deltagare att komma fram med
sina tankar och åsikter. Studerande kan gärna ställa öppna frågor som börjar med hur,
när, vad och vilka för att sätta igång diskussionen. Studerandes uppdrag är att vidga
deltagarnas perspektiv genom att informera, visa, berätta eller diskutera med de äldre.
Optimalt kan en diskussion med tanke på de äldre deltagarnas främjande av egna
resurser och egenvård föras, men det är inte studerandes uppgift att producera lösningar
för enskilda deltagare. För socionomstuderandes del följer förverkligandet den
pedagogiska uppläggningen av en gruppaktivitet (uppvärmning, aktivitet och
delgivning). Slutligen sammanfattar och avslutar studerande programmet och för en
kort feedbacks diskussion tillsammans med de äldre deltagarna i programmet.
Val av tema
Studerande väljer ett tema för aktiviteten som är relevant med hänseende till äldres
hälsa och välmående t.ex. minnesträning, eller äldres funktionsförmåga och fysiska
övningar, eller kultur och dagsaktuella teman eller andligt-existentiella frågor.
Målsättningen är att tillämpa resursförstärkande principer genom att betona
5
upprätthållandet och främjandet av deltagarnas funktionsförmåga och egenvård. (Kurki
2008).
Studerandes arbetsprocess
För att studerandes arbetsprocess skall löpa väl startar den med information om VIRTU
projektet och ett besök i studion. Studerande får även virtuellt bekanta sig med en eller
flere av de äldre deltagarna på VIRTU kanalen. Studerande utarbetar därefter en
skriftlig handledningsplan, enskilt eller i par för en aktivitet på VIRTU kanalen.
Studerande får grupphandledning i form av workshop där studerande övar sina
färdigheter inför aktiviteten. Temat som valts för aktiviteten godkänns av handledande
lektor i workshoppen, som även godkänner planen. Arbetsprocessen finns beskriven i
utförandeplanen för kursen i respektive utbildningsprogram.
Skriftlig plan för aktiviteten på VIRTU kanalen
Studerande skriver parvis en plan för aktivivteten utgående från det egna
utbildningsprogrammets kurspecifika instruktioner. Studerande använder minst två
vetenskapliga artiklar och minst fem relevanta andra källor i handledningsplanen.
Planen skrivs enligt Yrkeshögskolan Novias skrivanvisningar och skall innehålla
följande: Inledning med motivering av temaval och metod, tillämpning samt motivering
av val av förhållningssätt, tillämpning av pedagogiska metoder, målbeskrivning
(studerande/de äldre/tema/metod), beskrivning av centrala delar av temat samt en
detaljerad tidsplan för förverkligandet. Planen skall vara godkänd för framförande av
handledande lektor innan aktiviteten hålls. Bedömningskriterier för planen är att
studerande visar kunskap i att kunna tillämpa vård- eller socialpedagogisk teori i
planeringen av handledning för en VIRTU aktivitet och kunskap i att tillämpa
programmets handledningsstruktur.
Förverkligandet och utvärdering av programmet
Studerande genomför aktiviteter på VIRTU kanalen två gånger i veckan. Varje aktivitet
räcker 45 min. Aktiviteterna handlar om hälsa, minnesträning, fysiska övningar, kultur
och dagsaktuella teman samt andligt existentiella teman. Målsättningen för aktiviteterna
6
är att stödja de äldre så att de bättre klarar vardagen samt öka deras livskvalitet genom
social interaktion och ökad trygghet i hemmet. En handledande lektor (helst samma
som i workshoppen) är på plats i studion under aktiviteten som examinator.
Bedömningskriterier
för
aktiviteten
är
professionellt
förhållningssätt
i
handledningssituationen utgående från handledningsplanen.
Efter aktiviteten gör studerande en individuell skriftlig utvärdering av helheten i
relation till planen. Utvärderingen omfattar följande frågor: Hur programmet
förverkligades som helhet, hur studerande uppnått sina mål, studerandes roll som
handledare och egen inlärning.
Avslutning
Studerandes utvärderar sin egen inlärning i VIRTU projektet som god. Att få öva
handledning i autentiska situationer är krävande men lärorikt. Studerande beskriver att
de behöver komma väl förberedda till aktiviteterna och att de lär sig mycket av
samtalen med de äldre deltagarna. De beskriver att deras egna attityder till äldre
personer förändras till positivare gentemot äldre när de får träffa deltagarna på VIRTU
kanalen. Studerande kommer att hålla svenskspråkiga aktiviteter på VIRTU kanalen
projekttiden till slut.
7
Källor:
Alex, L. (2010). Resilience among very old men and women. Journal of research in
Nursing 15, (5) 419 – 431.
Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Natur och kultur.
Dysthe, O. (red.) (2010). Dialog, samspel och lärande. Studentlitteratur.
Eide, T. & Eide, H. (2006). Kommunikation i praktiken – relationer, samspel och etik
inom sociialt arbete, vård och omsorg. Liber.
Eriksson, L. & Markström, A-M. (2000).
Den svårfångade socialpedagogiken.
Studentlitteratur.
Funell, M. & Anderson, R. (2003). Patient empowerment: A Look Back, A Look
Ahead. The diabetes Educator 29, 454 – 462.
Gassne, J. (2008). Salutogenes, Kasam och socionomer. Lunds universitet.
Hägg, K. & Kuoppa, S. M. (2007). Professionell vägledning – med samtal som redskap.
Studentlitteratur.
Kostenius, C. & Lindqvist, A-K. (2009). Hälsovägledning. Från tanke till handling.
Studentlitteraur.
Kuokkanen, L. & Leino-Kilpi, H. (2000). Power and empowerment in nursing, three
theoretical approaches. Journal of advanced Nursing 31 (1), 235 – 241.
Kurki, L. (2008). Innostava vanhuus. Finn Lectura.
McAllister, M. & McKinnon, J. (2009). The importance of teaching and learning
resilience in the health disciplines. Nurse Education Today, 29 (4), 371 – 379.
8
Svensson, K., Johnsson, E. & Laanemets, L. (2008) Handlingsutrymme, Utmaningar i
socialt arbete. Natur och kultur.
9