Polisiär grundutbildning : en kartläggning av

Transcription

Polisiär
grundutbildning
En kartläggning av höstterminen 2013 vid Polishögskolan i
Solna, Linnéuniversitetet i Växjö och Umeå universitet
Polisiär grundutbildning - en kartläggning av höstterminen 2013
3
Förord
Polisprogrammet bedrivs idag vid Polishögskolan i Solna, Umeå universitet och Linnéuniversitetet. Med anledning av att polisprogrammet
vid Polishögskolan successivt ska avvecklas och
ersättas av en uppdragsutbildning vid Södertörns högskola med start i januari 2015 har en
kartläggning av de tre nuvarande utbildningarna
genomförts.
Denna rapport är inte en utvärdering av de
olika utbildningarna. Avsikten är att kartlägga
likheter och skillnader i utbildningarna för att
ha som utgångspunkt när all grundutbildning till
polis köps som en uppdragsutbildning från tre
högskolor. Rapporten är skriven av Agneta Stark
och Harriet Jakobsson Öhrn som har mångårig
erfarenhet från högskolesektorn respektive polisutbildningen.
Innehållet i de tre utbildningarna är, sett över
hela utbildningen, likartat. Vid samtliga utbildningar finns en gemensam pedagogisk hållning
som kan sammanfattas i två nyckelbegrepp;
integration och problembaserad metodik.
Denna rapport bidrar med mångåriga erfarenheter från nuvarande utbildningar som kan
komma till stor gagn för polisutbildningen vid
Södertörns högskola.
Polishögskolan i oktober 2014
Doris Högne Rydheim
Rektor
4
5
Innehåll
Inledning 7
Polisprogrammet höstterminen 2013 9
Termin 1 9
Termin 214
Termin 319
Termin 425
Ämnesintegration30
Pedagogik och arbetsformer31
Examination, bedömningsgrunder och betygssättning
32
Studenterna37
Studenternas examinationsresultat höstterminen 2013
38
Former för studentinflytande38
En jämförande sammanfattning av polisutbildningen hösten 2013
40
Utbildningarnas innehåll och struktur40
Examination och betygssättning41
Samtal med utbildningsledningar och studenter
42
Polisutbildning som uppdragsutbildning på Södertörn
42
Polisutbildningen inom högskolan44
Polisutbildningen – generella synpunkter45
Vad är en polis bra på?46
6
7
Inledning
Polisutbildning bedrivs i Sverige dels vid Polishögskolan i Sörentorp strax norr om Stockholm,
både i form av stationär utbildning och distansutbildning, och dels som uppdragsutbildning
för Rikspolisstyrelsen (RPS) sedan år 2000 vid
Umeå universitet och sedan år 2001 vid Linnéuniversitetet (då Växjö universitet).
Polisprogrammet vid Polishögskolan (PHS)
ska gradvis avvecklas och i stället skall med
början år 2015 polisutbildning i form av en
uppdragsutbildning startas vid Södertörns högskola – på samma sätt som vid Umeå universitet
och Linnéuniversitetet. Den utbildning som
ska flyttas över till Södertörns högskola är den
största i studenter räknat av de tre. Förändringen
ska ske så, att första terminens studenter börjar
på Södertörn i januari 2015 samtidigt som ingen
antagning till den terminen görs vid Polishögskolan. De studenter som är antagna till Polishögskolan går färdigt sin utbildning där.
Inför förändringen önskade rektor vid Polishögskolan få en kartläggning av de tre utbildningarnas likheter och skillnader, sådana de såg
ut höstterminen 2013, den senaste termin för
vilken fullständiga uppgifter fanns när uppdraget formulerades under våren 2014. En avsikt var
att kunna se om utbildningarna utvecklats åt
olika håll eller ej. En annan var att få underlag
och råd från de befintliga utbildningarna inför
den förändring som det innebär att flytta utbildning från PHS till Södertörn, en flytt som medför
att en mängd frågor kommer upp och måste
besvaras.
De ekonomiska förhållandena och ekonomiska styrmedel till och inom utbildningarna ingår
inte i kartläggningen.
De frågor vi avser att belysa är:
1. Hur bedrevs utbildningarna hösten 2013?
2. Finns det några särskilda frågor att tänka på,
när polisutbildningen startar som uppdragsutbildning vid ett lärosäte som inte tidigare givit
polisutbildning? Här är det viktigt att framhålla
att ett stort och ambitiöst förberedelsearbete
pågått sedan beslutet om utbildningen fattades
i november 2013, och att vårt bidrag endast är
avsett som en mindre komplettering med synpunkter som lyfts i våra samtal av ledningar och
studenter.
3. Finns det några råd till polisutbildningen från
dem vi intervjuat, dels i form av råd till dem som
svarar för den nya utbildningen, dels i form av
råd till dem som styr hela den svenska polisutbildningen.
Arbetssätt
Vi har gått igenom dokument från de tre utbildningarna som rör utbildningens innehåll, arbetsformer och struktur, examination, bedömningsgrunder och betygsättning, vissa uppgifter
om studenterna och deras examinationsresultat
samt vissa uppgifter om studentinflytande. Detta
omfattande material har kompletterats genom
besök vid utbildningarna i Umeå och Växjö, där
vi talat med ledningen och med några studenter.
Eftersom rektor för PHS är beställare av studien
så har vi inte talat särskilt med ledningen för
PHS. Däremot har vi talat med studenter också
vid PHS.
I den redovisning som följer beskrivs polisprogrammet och studentgruppen vid de tre utbildningsorterna under höstterminen 2013. Resultatet sammanfattas i ett jämförande avsnitt.
Därefter presenteras tematiskt resultaten av de
samtal vi haft, med utbildningsledningar och
studenter vid besök på lärosätena. Våra samtal
med studenterna kan inte alls sägas vara representativa för studentgruppen som helhet, men
vi tar upp synpunkter som kommit fram i de
samtalen.
Vår utgångspunkt har varit att be dem vi talat
med att ge råd och tankar inför att Södertörns
högskola ska börja utbilda polisstudenter. Eftersom de som idag leder utbildningarna både i
8
Umeå och Växjö själva deltog i starten av utbildningarna där så har de mycket viktiga erfarenheter av att starta polisutbildning som uppdragsutbildning inom högskolan, erfarenheter som
inte har sin motsvarighet vid Polishögskolan där
utbildningen i stället har lång tradition.
Vår uppgift har inte varit att försöka utvärdera
de olika utbildningarna, utan att i stället föra
vidare deras erfarenheter och deras tankar om
vad de skulle velat förändra med de kunskaper
och erfarenheter de har idag.
Vi vill tacka dem som vi för den här kartläggningen fått tillfälle att tala med för deras engagemang och generositet med tid och idéer, och
för det stora arbetet med att ta fram dokument
och uppgifter på de tre utbildningarna som vi
fått hjälp med.
Harriet Jakobsson Öhrn
Agneta Stark
9
Polisprogrammet
höstterminen 2013
Polisutbildningsförordningen (1999: 740) anger
ramarna för grundutbildning till polis. Med stöd
av 2 § polisutbildningsförordningen beslutar
Rikspolisstyrelsen utbildningsplan för Polisprogrammet . Polisprogrammet1 består av studier
under fyra terminer varefter studenterna, vid
godkänt resultat, erhåller polisexamen och blir
behöriga att påbörja sin aspirantutbildning vid
en polismyndighet2 . Utifrån de övergripande
anvisningarna i utbildningsplanen organiserar
varje utbildningsort sin utbildning utifrån egna
kursplaner, där varje termin utgör en kurs.
Polishögskolans kursplaner, liksom övriga
styrdokument, gäller både för den stationära utbildningen och för distansutbildningen.
Polisprogrammet består av kurserna:
Grunder för polisiärt arbete A, vid Linnéuniversitetet benämnt Samhällsvetenskap med
inriktning mot polisiärt arbete
Polisiärt arbete A, vid Linnéuniversitetet
Polisiärt arbete I
Polisiärt arbete B, vid Linnéuniversitetet
Polisiärt arbete II
Polisiärt arbete C, vid Linnéuniversitetet
Polisiärt arbete III
Terminskurserna delas in i delkurser (Polishögskolan, Linnéuniversitetet) eller moment
(Umeå universitet). För att undvika missförstånd
använder vi i kartläggningsrapporten termen
delkurs för dessa kursindelningar, medan termen moment används i betydelsen fortlöpande
moment (Umeå universitet) och i betydelsen del
av en delkurs (Polishögskolan). Delkursernas
1 Utbildningsplan för Polisprogrammet (dnr HR-7613576/12). En reviderad utbildningsplan gäller från och med
den 1 januari 2014 och ytterligare revideringar sker under
år 2014.
2 Avser utbildningen under år 2013.
omfattning anges vid Linnéuniversitetet och
Polishögskolan i poäng motsvarande högskolepoäng, där en termin utgörs av 30 poäng. Vid
Umeå universitet anges omfattningen i veckor.
För att underlätta jämförelsen mellan olika
delkurser används genomgående poäng som
mått, där en vecka motsvarar 1,5 poäng. Delkurserna och deras närmare innehåll och struktur
återfinns i kursbeskrivningar och studiehandledningar.
Här nedan presenteras de tre utbildningarna
termin för termin baserat på dokument som
kursplaner, kursbeskrivningar och studiehandledningar samt scheman. Efter varje terminsbeskrivning ges några sammanfattande kommentarer. Därefter följer avsnitt som behandlar
ämnesintegration, pedagogik och arbetsformer
samt examination och bedömning, baserade på
kursplaner, kursbeskrivningar och studiehandledningar samt på specifika dokument som rör
pedagogik (Linnéuniversitetet och Polishögskolan) och examination (Polishögskolan). Slutligen
redovisas uppgifter om studenterna, baserade
på uppgifter som lämnats av respektive utbildningsort om studentgruppens sammansättning
och former för studentinflytande samt redovisade studieresultat i Ladok.
Termin 1
Den första terminen består av följande delkurser:
Linnéuniversitetet:
Introduktion till utbildningsprogrammet och
yrkesrollen som polis (1,5 p)
Rättens grunder med särskild inriktning mot
straffrätt (7,5 hp)
10
Statsvetenskap (3 p)
och reflektera kring yrkesrollen som polis. I
övrigt förkommer studiesociala frågor som presentationer och rundvandring med faddrar samt
fotografering, uniformsprovning och fysiska
test.
I delkurs 2 Rättens grunder med särskild
inriktning mot straffrätt behandlas grunderna
i den svenska rättsordningen och juridiska
metodfrågor. Fem föreläsningar ges i straffrätt. Föreläsningar ges även i juridisk metod,
processrätt, förvaltningsrätt samt folkrätt och
mänskliga rättigheter. I delkursen ingår också en
föreläsning i att söka juridisk information samt
biblioteksintroduktion. Studentaktiva inslag är
en lagboksövning, två seminarier som behandlar
rättsfall samt ett seminarium kring ansvarsfrihetsgrunder och osjälvständiga brottsformer.
Under delkursen ska studenterna utöver den
schemalagda tiden göra ett rättegångsbesök, som
ska redovisas skriftligt.
Delkurs 3 Statsvetenskap behandlar polisens
roll i en demokratisk rättstat. Under delkursen
ges sju föreläsningar som behandlar demokratins
framväxt, riksdag och regering, lagstiftning,
offentlig förvaltning samt rättsväsendet.
Den första terminens fjärde och sista delkurs
Polisiär grundkurs inklusive fältstudier behandlar
grundläggande moment i polisens uppdrag att
upprätthålla ordning, säkerhet och trygghet i
samhället. Under de fyra första veckorna ligger
tyngdpunkten på beteendevetenskap. Efter en
delkursintroduktion under en halv dag behandlas i åtta föreläsningar, en lektion och tre seminarier områden som socialpsykologi, kommunika-
Polisiär grundkurs inklusive fältstudier (14 p)
Utöver delkurserna sker undervisning i färdighetsämnena Akutsjukvård (4 hp), Kriminalteknik, Konflikthantering, IT, Hälsa och Polisbilskörning.
Umeå universitet:
Polisens roll och uppdrag i samhället inklusive grupprocesser (7,5 p)
Kriminologi (7,5 p)
Juridik I (10,5 p)
Förundersökning och tvångsmedel (4,5 p)
Utöver delkurserna sker undervisning i de
fortlöpande momenten Akutsjukvård, Konflikthantering med kommunikation och självskydd,
Mental och fysisk förberedelse för polisyrket,
Data/centrala system samt Polisbilskörning.
Polishögskolan:
Polisiära grunder I (15 p)
Polisiära grunder II (15 p)
Linnéuniversitetet
I utbildningens inledande delkurs Introduktion
till utbildningsprogrammet och yrkesrollen som
polis ges introduktionsföreläsningar i rättsvetenskap och rättspsykologi samt föreläsningar om
doping, lärande och vetenskapligt förhållningssätt. Gruppsykologiska teorier och begrepp
behandlas i två föreläsningar och ett övningspass. Under en lektion ges tillfälle att diskutera
Tabell 1: Översikt över delkurserna i termin I
Termin 1
1
2
3
4
5
Linnéuniversitet
Intro Rättens grunder,
straffrätt
6
7
8
9
Statsv.
10
11
12
13
14
Polisiär grundkurs
15
16
17
18
19
20
Fält
Färdighetsämnen
Umeå uni.
Polisens roll och uppdrag
Kriminologi
Juridik I
Fortlöpande moment
Polishögskolan
Polisiära grunder I
Polisiära grunder II
Förunders.
Tvångsmedel
11
tion, etik, stress, aggression, avvikande beteende,
förhandling och professionellt förhållningssätt.
Poliskunskap introduceras med en föreläsning
om polislagen och ett litteraturseminarium. Fyra
veckor in i delkursen introduceras casearbete,
där basgrupperna utifrån tre filmer ska diskutera
och redovisa aktuella frågeställningar. Poliskunskapen fortsätter med ytterligare två föreläsningar om polislagen samt om knivlagen, lagen
om omhändertagande av berusade (LOB) samt
häkteslagen och bearbetas vidare utifrån ett
diskussionscase och i tre seminarier. Vid seminariet på temat avvikande beteende och sociala
gränsdragningar diskuteras intervjuer som de
studerande genomfört. Delkursens sjunde vecka
utgörs av fältstudier med syfte att koppla ihop
teori och praktik och låta studenterna följa polisens dagliga verksamheter. Fältstudierna följs
upp i en lektion, där studenterna redovisar och
diskuterar de uppgifter de haft under fältveckan.
Efter en lektion om polisens våldsanvändning
och ytterligare två diskussionscase, avslutas delkursen med en heldagsövning där färdigheterna
i poliskunskap, juridik, beteendevetenskap samt
enkla tekniker i konflikthantering övas.
Parallellt med och insprängda i de tre delkurserna ligger ett antal färdighetsämnen, som i sin
helhet omfattar alla fyra terminerna. Det övergripande syftet för ämnet Akutsjukvård är ett
professionellt bemötande och omhändertagande
när en person blir akut sjuk eller skadas. Under
den första terminen ges föreläsningar om systematiskt omhändertagande, cirkulationssvikt,
chock och förväxlingstillstånd samt lektioner i
hjärt- och lungräddning. Studenterna tillämpar
kunskaperna i tre övningar. Ämnet Kriminalteknik syftar till att ge studenten den kunskap och
förmåga som behövs för att fylla kraven i enlighet med Rikspolisstyrelsens Kriminaltekniska
strategi. Under den första terminen behandlas
under nio lektioner med praktiska övningstillfällen dokumentation, fotografering och bildhantering. Ämnet Konflikthantering består under den
första terminen av tio lektioner i grundläggande
träning i självskydd och grepptekniker samt
introduktion av det grundläggande taktiska
förhållningssättet. Teoretiska inslag som behov
och proportionalitet (PL 8§) är utgångspunkten vid all diskussion samt genomförande av
fysiska metoder kopplat till konflikthanteringen
och ämnet integreras med det kommunikativa
förhållningssättet. Tre lektioner i simning ingår
också i ämnet. I ämnet IT ges under den första
terminen två introducerande lektioner och tre
lektioner i RAR. Tolv lektioner ges under den
första terminen i ämnet Hälsa, vars övergripande
syfte är att ge kunskaper om faktorer som påverkar hälsan i yrkeslivet. Lektionerna behandlar
både teoretiskt och praktiskt frågor kring uppvärmning, kroppskännedom, fysisk träning och
skadeprevention. Studenten genomför ett test av
den personliga fysiska profilen (PFP) och utifrån
denna utarbetas ett personligt träningsprogram.
I ämnet Polisbilskörning tränas polistaktisk
och trafiksäker bilkörning. Ämnet introduceras under den första terminen i en lektion och
studenterna övar därefter i tre övningspass på
körgård.
Övrig aktivitet under terminen är medverkan
som figuranter i övning i bastaktik.
Umeå universitet
Utbildningen vid Umeå universitet inleds med
delkursen Polisens roll och uppdrag i samhället inklusive grupprocesser. Inledningsvis
presenteras utbildningen och de pedagogiska
arbetsformerna. Delkursen introduceras med
en föreläsning, där förutsättningarna ges för
ett grupparbete om polisrollen samt för två
seminarierna om polisuppdraget. Grupparbetet genomförs under hela delkursen och under
arbetets gång finns möjlighet till handledning
vid två schemalagda tillfällen. Frågor kring det
demokratiska samhället och rättsstaten med
tonvikt på mänskliga rättigheter och europeiskt
samarbete samt svenskt statsskick och offentlig
förvaltning behandlas i två föreläsningar och två
seminarier. Ytterligare föreläsningar behandlar
etik, kommunikationens grunder, presentationsteknik, vetenskapligt förhållningssätt samt
mångkultur. Under delkursen introduceras
grupprocesser med en inledande föreläsning och
efterföljande bearbetning i tre övningspass och
ett reflektionspass. I övrigt tillkommer praktisk
12
information, uniformsprovning, konditionstest
samt information från polisförbundet.
Delkurs 2 Kriminologi tar sin utgångspunkt i kriminologi och annan samhälls- och
beteendevetenskaplig kunskap om brott och
brottsförebyggande arbete. Delkursen inleds
med en introducerande föreläsning där också
förutsättningarna för det grupparbete som ska
genomföras ges. Därefter följer föreläsningar om
brottsutveckling och brottsstatistik, straffrätt,
brott och kön, brott och etnicitet, kriminalpolitik samt fyra föreläsningar om brottsteorier.
Brottsförebyggande arbete presenteras genom
föreläsningar om problemorienterat polisarbete
och polisens underrättelsemodell (PUM) samt
utifrån teoretiska perspektiv och brottsofferperspektiv. Studentaktiva inslag är en statistikövning, en övning i presentationsteknik samt
basgruppsarbete kring ett utvalt brott.
I delkurs 3 Juridik I behandlas juridiken som
konfliktlösningsmetod och rättens roll i samhället. Tre föreläsningar ges i straffrätt och två
i processrätt samt föreläsningar i allmän rättslära, förvaltningsrätt, sekretess och civilrätt.
Föreläsningarna bearbetas vid sju obligatoriska
seminarier, där studenternas egen förberedelse
och aktivitet står i centrum. Dessutom genomförs en lagboksövning och en övning i nätresurser.
Delkurs 4 Förundersökning och tvångsmedel
behandlar straff- och processrättsliga regler gällande mängdbrott med tonvikt på polisens metoder vid brottsutredning samt brottslighetens
konsekvenser för brottsoffer. Polisens nationella
utredningskoncept (PNU) och polisens mobila
utredningsstöd (PUST) introduceras. Efter en
introducerande föreläsning sker arbetet problembaserat utifrån ett skrivet case med självständigt
arbete i basgrupper. Under arbetet ges möjlighet
till handledning vid tre tillfällen.
Parallellt med och insprängda i de fyra delkurserna ligger ett antal fortlöpande moment,
som samtliga fortsätter i de kommande tre
terminerna. Momentet Akutsjukvård behandlar
i tre föreläsningar, tre övningar och ett seminarium skademekanismer, bedömning och omhändertagande av sjuk eller skadad person enligt
L-ABCDE, akuta sjukdomstillstånd, tillstånd
där symtom och tecken kan förväxlas med drogoch alkoholtecken samt åtgärder vid luftvägshinder, andnings- och hjärtstillestånd hos vuxna,
ungdomar och barn. Momentet Konflikthantering med kommunikation och självskydd består
av sexton lektioner i grundläggande träning
av tekniker i självförsvar och greppkopplingar
utifrån ett grundläggande taktiskt förhållningssätt. I momentet Mental och fysisk förberedelse
för polisyrket behandlas i en föreläsning, tre
seminarier och två övningar grundläggande teorier om sambanden mellan tankar, känslor och
fysiska reaktionsmönster samt mentala tekniker
och betydelsen av fysisk aktivitet. En livräddningsövning ingår i momentet. Momentet Data/
centrala system syftar till att studenterna ska
kunna hantera de datasystem som är tillgängliga
för polisens arbete. I den första terminen ges fyra
introducerande lektioner samt fyra lektioner i
RAR. Momentet Polisbilskörning har som övergripande syfte att genomföra steg 1 i polistaktisk
bilkörning och förbereda studenterna för stegen
2 och 3, som sker på polismyndigheten. Under
den första terminen introduceras momentet
under en lektion och studenterna övar därefter
i körgårdskörning samt körning i varierande
trafikmiljö.
Övriga aktiviteter under terminen är en
temadag om mångfald gemensam för alla polisstudenter samt en övning i feedback och ett
samverkansprojekt med psykologistudenter vid
åtta tillfällen.
Polishögskolan
Utbildningen första delkurs Polisiära grunder
I inleds, efter information om Polishögskolan,
fadderverksamheten och polisförbundet, med
fyra olika upplevelsebaserade scenarier och tre
seminarier i yrkesetik. Upplevelsedagen följs
av en introduktion av delkursen och därefter
lektioner klassvis, då de upplevelsebaserade
scenarierna diskuteras. I övrigt är introduktion
till lärplattformen Pingpong, besök på Polismuseet, fotografering och uniformsprovning
schemalagt. Delkursen innehåller fyra sammanvävda moment. Momentet Polisens organisation,
uppdrag och befogenheter inleds med en föreläsning om polisens uppdrag följt av föreläsningar
13
om ordningsvakter och internationell polisverksamhet samt en lektion som behandlar Polisens
underrättelsemodell (PUM) och kriminalunderrättelsetjänst (KUT). I en serie om åtta seminarier spridda över momentet behandlas polisens
uppdrag utifrån centrala paragrafer i polislagen.
Momentet Kommunikation i polisarbete innehåller lektioner i gruppdynamik, samtalsmetodik
och förhandling som bearbetas i efterföljande
seminarier och övningar. Under momentet ska
studenterna genomföra en motpartsintervju
med en person som mött polisen i situationer
med risk för missförstånd eller konflikt. Uppgiften förbereds genom litteraturseminarium och
intervjuövning. Intervjun ska dokumenteras och
följs sedan upp i slutet av delkursen. Momentet
Juridiska grunder inleds med en introduktion till
det svenska rättssystemet samt grunderna i allmän rättslära. Vid tre lektionstillfällen behandlas rättsordningens systematik och uppbyggnad,
rättskällor samt rättsliga aktörer och juridiska
begrepp. Föreläsningar ges i förvaltningsrätt,
mänskliga rättigheter samt offentlighet och
sekretess och följs upp i en lektion och två
seminarier. I samverkan med momentet ges två
lektioner i informationssökning, källkritik och
juridiska källor. I momentet Polisiär konflikthantering introduceras bastaktiken med en föreläsning i mentalt förhållningssätt, vilket följs upp
vid tre seminarier. När det gäller konflikthantering – självskydd och hälsa, tränar studenterna,
efter två introducerande föreläsningar, grundläggande ingripande- och självförsvarstekniker
en gång i veckan. Här ingår också löpträning,
simning och träningsplanering samt föreläsningar som behandlar doping och träning ur ett
polisiärt perspektiv. Delkursen avslutas med
en övning, som främst är en integration mellan
momenten Polisens organisation, uppdrag och
befogenheter och Kommunikation i polisarbete.
I anslutning till övningen ges tre lektion inom
temat Data/utredningsstöd som behandlar avrapportering och upprättande av omhändertagandeblad och brottsanmälan i polisdatasystemet
Rationell anmälningsrutin (RAR). Övningen
filmas och bearbetas i en muntlig analys. Övriga
inslag under delkursen är Människans grundläg-
gande vitala funktioner som introduceras vid ett
lektionstillfälle. Slutligen ges en föreläsning i
brottsplatsundersökning inom momentet Kriminalteknik.
Utbildningens andra delkurs Polisiära grunder
II består av tre moment. Momentet Brottsförebyggande arbete inleds av en introduktion i
kriminologi. I tre föreläsningar och fyra seminarier belyses och diskuteras fundamentala
kriminologiska perspektiv, brottsförebyggande arbete, problemorienterat polisarbete,
brottsoffer samt stereotyper och fördomar.
Temat globalisering, migration och mångfald
behandlas i tre föreläsningarna. I momentet
ligger en veckas fältstudier, som förbereds och
följs upp i seminarieform. I momentet Straffrätt
behandlas i fyra föreläsningar och sju seminarier
allmänna rättsregler som rör brott och straff,
brottsrekvisit, handlingars straffbarhet samt
osjälvständiga brottsformer. I momentet Polisiär
konflikthantering påbörjas utbildning i nationell bastaktik och vapen. Det kommunikativa
förhållningssättet behandlas i en föreläsning
och tre seminarier. Det grundläggande taktiska
förhållningssättet (GTF) introduceras i föreläsningsform och behandlas därefter i två lektioner
och två övningar samt i en obligatorisk inlämningsuppgift. Utbildningen i vapen behandlar
vid fyra lektionstillfällen vapenregler, vapenkännedom samt grunderna för vapenhantering.
Temat Konflikthantering – självskydd och hälsa
består av sexton lektionspass, där ytterligare
grepp och självskyddstekniker introduceras.
Studenterna börjar träna på ingripanden mot
aggressiva personer samt tränar livräddning
vid två tillfällen. Övriga inslag under delkursen
är fem lektionspass i Trafik och förarutbildning
där studenterna ska tillägna sig grundläggande
kunskap och färdighet i att framföra ett fordon
på ett trafiksäkert sätt. I momentet Datasystem/
utredningsstöd introduceras polisens utredningsstöd (PUST) och RAR-utbildningen fortsätter
under två lektioner. Kriminaltekniken introduceras med en dokumentation av en brottsplats.
Terminen avslutas med en slutövning under en
dag, där studenterna ska genomföra polisiära
uppdrag och tillämpa de kunskaper de förvärvat
14
under terminen.
Andra aktiviteter under terminen är medverkan som figuranter i den tredje terminens
trafikövning och i ett praktiskt seminarium som
behandlar missbruk samt en teaterföreställning
och workshop om människohandel gemensam
för samtliga studenter.
Några sammanfattande kommentarer
termin 1
Vid de tre utbildningarna innehåller den första
introducerande delkursen vissa gemensamma
inslag. Förutom praktiska aktiviteter som
uniformsprovning och fotografering sker inledningsvis någon form av introduktion till utbildningens syn på vetenskap, lärande och pedagogik. Gruppsykologi är också ett gemensamt tema
som här inledningsvis i första hand tycks ha som
syfte att etablera och vara ett stöd för kommande
basgruppsarbete.
Ett annat tema för den första terminen är
introduktionen till polisens samhälleliga uppdrag och roll. Den inledande omfattningen av
detta tema varierar beroende på introduktionskursens längd.
Vid Linnéuniversitetet omfattar den introducerande delkursen endast en vecka och reflektionen kring yrkesrollen blir till kortare inslag
tillsammans med föreläsningar i rättsvetenskap
och rättspsykologi. Under de följande delkurserna fördjupas temat framförallt i delkurs 4
(Polisiär grundkurs inklusive fältstudier). Här
ges socialpsykologiska processer, poliskunskap
och reflektion kring yrkesrollen stort utrymme
och temat behandlas genom motpartsintervjuer
samt i basgruppsarbete, casediskussioner och
seminarier utifrån Polislagen och andra lagar
som styr polisens arbete samt genom undervisning i etik, kommunikation och professionellt
förhållningssätt. Även utbildningsinslag som
mänskliga rättigheter och det svenska rättssystemet (i delkurs 2) och det demokratiska samhället,
den offentliga förvaltningen och rättsväsendet (i
delkurs 3) ger kunskapsunderlag och ramar för
det polisiära uppdraget. I delkursen ligger också
en veckas fältstudier och en avslutande ämnesintegrerad heldagsövning. Vid Umeå universitet,
vars första delkurs utgörs av fem veckor sker en
fördjupning av polisens uppdrag och roll genom
seminarier och ett grupparbete som löper över
hela delkursen. Kunskapsmässigt stöd till temat
ges genom undervisning om rättsstaten och det
demokratiska samhället liksom i etik, kommunikation och mångkultur. I Polishögskolans första
tio veckor långa delkurs kastas studenterna
inledningsvis direkt in i en polisiär verksamhet
genom de upplevelsebaserade scenarierna. Temat
polisens uppdrag och roll behandlas fortlöpande
huvudsakligen utifrån Polislagen, men också
genom motpartsintervjuer och undervisning i
kommunikation, yrkesetik och mänskliga rättigheter samt svenskt rättssystem och förvaltning.
Delkursen avslutas med en integrerad övning. I
Polishögskolans andra delkurs ingår en veckas
fältstudier och hela terminen avslutas och sammanfattas med integrerad slutövning.
I samtliga utbildningar introduceras straffrätten under den första terminen. Linnéuniversitetet och Umeå universitet har båda, i jämförbar
omfattning, separata delkurser i juridik med
tyngdpunkt på straffrätt. För Polishögskolans
del fortsätter och utvidgas den första delkursens
juridiska moment under den andra delkursen
med momentet straffrätt. Ämnet kriminologi
behandlas i en separat delkurs vid Umeå universitet och i momentet brottsförebyggande arbete i
Polishögskolans andra delkurs. Utöver detta har
Linnéuniversitetet också delkursen statsvetenskap, vars innehåll delvis återfinns i Umeås och
Polishögskolans inledande delkurser. Umeå universitet har utöver detta delkursen förundersökning och tvångsmedel under den första terminen.
Termin 2
Den andra terminen består av följande delkurser:
Kriminologi och brottsförebyggande arbete
(7,5 hp)
Utredning inkl. fältstudier (17 p)
Civilrätt (4,5p)
15
Utöver delkurserna sker undervisning i färdighetsämnena: Akutsjukvård (1 hp), Kriminalteknik, Konflikthantering, IT, Hälsa, Polisbilskörning, Vapen och Radio/taktiskt samband.
behandlar kriminologisk teori, två statistik och
tre kriminalpolitik. Det andra momentet utgörs
av ett grupparbete kring brottsförebyggande
arbete, där teoretiska kunskaper från det första
momentet ska tillämpas. Spritt över terminen ges
sammanlagt sex lektioner i ämnet.
Delkurs 2 Utredning inklusive fältstudier pågår
från studievecka 6 och terminen ut. Studievecka
11 utgörs av fältstudier, som följs upp under en
lektion. I delkursen ingår moment från olika
kunskapsområden som juridik, poliskunskap,
beteendevetenskap, kriminalteknik och IT.
Under delkursen varvas också olika undervisningsformer som föreläsningar, övningar och
casearbete. Delkursen inleds med uppstart av
casearbete och fyra handledningstillfällen är
schemalagda under terminen. Det juridiska
kursinnehållet presenteras i ett flertal föreläsningar och ett par seminarier som bland annat
rör regler för förundersökning och tvångsmedel, åklagarrollen och advokatrollen, relevanta
kapitel i brottsbalkens, bevisvärdering, JO, delar
av utlänningslagstiftningen, arbetsmiljö- och
miljöbrott samt offentlighet och sekretess. Det
beteendevetenskapliga innehållet behandlas i
fyra föreläsningar rörande perceptionspsykologi,
förhörsmetodik och tillförlitlighetsbedömningar
samt i fyra förhörsövningar och ett handledningstillfälle. I övrigt behandlas områden som
brottsoffer, massmedia, larmtjänst och grova
brott. I fyra större övningar med teman som
brottsplatsundersökning, förundersökning med
tvångsmedel och husrannsakan får studenterna
Umeå universitet:
Grupprocesser (3 p)
Ordning och trygghet I, inklusive kriminologi
och fältstudier (22,5 p)
Juridik II (4,5 p)
Data/centrala system, Polisbilskörning, Kriminalteknik, Vapen och taktik samt Radio och
taktiskt samband.
Polishögskolan:
Brottsutredande uppdraget I (10 p)
Brottsutredande uppdraget II (9 p)
Polisiär konflikthantering I (10,5 p)
Trafiksäkerhet: förarutbildning I (0,5 p)
Linnéuniversitetet
Den andra terminen inleds med delkursen
Kriminologi och brottsförebyggande arbete med
syftet att lägga grunden för ett kunskapsbaserat
polisarbete i brottspreventiva frågor. Kursen
är indelad i två moment. Det första momentet
är teoretiskt och efter en allmän introduktion
ges sammanlagt åtta föreläsningar, varav tre
Tabell 2: Översikt över delkurserna i termin II
Termin 2
1
2
3
4
Linnéuniversitet
Kriminologi och BF
Umeå uni.
Gruppprocesser
5
6
7
Utredning
8
9
10
11
12
13
Fält
Utredning
14
15
16
17
19
Civilrätt
Färdighetsämnen
Ordning, trygghet I inkl. kriminologi och fältstudier
Fortlöpande moment
Polishögskolan
18
Brottsutredande uppdraget I
Polisiär konflikthantering I
Trafiksäkerhet/förarutbildning I
Brottsutredande uppdraget II
Juridik II
20
16
tillämpa sina kunskaper. I dessa övningar integreras färdighetsämnena Kriminalteknik och
IT i delkursen. Sju lektioner i kriminalteknik
gällande DNA, fingeravtryck, skospår, verktygsspår, signalement, daktyloskopi samt metodik
och analys föregår övningen i brottsplatsundersökning, som också följs upp med en lektion i
kriminalteknik. I färdighetsämnet IT ges fyra
lektioner i Durtvå och lektioner i polisens formulärportal och i upprättande av förundersökningsprotokoll samt avrapporteringsövningar.
Detta förbereder för den avrapportering som
ska göras av övningarna i brottsplatsundersökning, förundersökning med tvångsmedel samt
husrannsakan. Delkursen avslutas med ett rättegångsspel.
Delkurs 3 Civilrätt fokuserar på vardagens
civilrätt. Delkursen bygger på självständig
instudering av litteraturen samt sökningar på
internet. Fem lektioner i allmänna civilrättsliga
frågor, familjerätt samt skadestånds- och ersättningsrätt ges som stöd för den egna inläsningen.
Kursen är inte sammanhållen i tid utan ligger
spridd under terminen för att anpassas till utredningskursen.
Parallellt med och insprängda i de tre delkurserna ligger färdighetsämnen. Färdighetsämnena IT och kriminalteknik är denna termin
integrerade i delkursen Utredning inklusive
fältstudier. I ämnet Akutsjukvård ges en lektion i
hjärt- och lungräddning av barn. Ämnet medverkar i en samverkansövning, där akut omhändertagande av en sjuk person tränas och bedöms.
Ämnet Konflikthantering består under den andra
terminen av sammanlagt tolv lektionspass, där
självskydd och grepptekniker, tekniker kopplade till polisbilen som arbetsredskap samt
användning av handfängsel behandlas i teori och
praktik. En lektion ges i expanderbar batong och
sex lektioner i mentalt förhållningssätt. Under
den andra terminen ges sex lektioner i ämnet
Hälsa, där teoretiska genomgångar varvas med
tillämpning av olika träningsmodeller. Ämnet
Polisbilskörning innehåller under den andra
terminen en riskutbildningslektion. Vid tre
övningspass tränas sedan omkörning, manövrering, uppmärksamhet, fordons placering och
hastighetsanpassning samt polistaktisk körning
i tätort. I terminen har färdighetsämnen vapen
och radio tillkommit. Färdighetsträning i Vapen
genomförs i halvklass under sjutton lektioner
jämt utspridda över terminen. Här behandlas
grundläggande kunskaperna om säker vapenhantering, vapnets funktion och skjutträning.
I ämnet Radio/taktiskt samband tränar studenterna under sex lektioner användning av mobila
radiostationer anslutna till RAKEL.
Övriga inslag under terminen är en lektion i
retorik och deltagande som figuranter i övning
bastaktik.
Umeå universitet
Den andra terminen inleds med delkursen
Grupprocesser. Här behandlas gruppfenomen
som normer, kåranda, effektiv arbetsgrupp och
grupptänkande i fyra föreläsningar, en filmvisning med efterföljande reflektionsseminarium
samt i en övning och ett litteraturseminarium.
Delkurs 2 Ordning och trygghet I, inklusive kriminologi och fältstudier behandlar polisens uppdrag ur ett brett perspektiv vad gäller upprätthållande av ordning, handläggning av en enklare
brottsutredning samt brottsförebyggande arbete.
I delkursen ingår moment från olika kunskapsområden som juridik, poliskunskap, beteendevetenskap, kriminologi och data. Delkursen inleds
med en trygghetsvandring, där studenterna gör
en kartläggning av campus utifrån säkerhetsaspekter. Delkursens innehåll presenteras sedan i
ett flertal föreläsningar, lektioner och seminarier
som rör grundläggande lagstiftning angående
ordning och säkerhet, ordningsstörande brott,
brandkunskap, straff- och processrättsliga regler
gällande vardagsbrott, metoder vid brottsutredning, bevissäkring och förhör, människan som
observatör samt förmögenhetsbrott, brottsoffer,
utlänningsrätt och våldsbejakande radikalisering. Studenterna arbetar med två case, ett som
rör förmögenhetsbrott och ett som rör hatbrott,
med stöd av handledning vid sammanlagt tolv
tillfällen. I arbetet med genomförandet av en
förundersökning läggs för båda casen tonvikten
på utredningsmetodik och förhörsmetodik samt
användning av tvångsmedel och bevissäkring.
17
Casen redovisas i form av ett förundersökningsprotokoll i Durtvå (datoriserad utredningsrutin)
och det fortlöpande momentet Data/centrala
system är därigenom integrerat i delkursen. I
momentet har redovisningen förgåtts av fem
lektioner i RAR, fyra lektioner i Durtvå och
två lektioner i centrala system. I anslutning till
casearbetet genomförs förhörsövningar och
andra övningar kopplade till casen. Utöver dessa
övningar genomförs också en övning i ordningsstörande brott samt en övning i grundläggande
taktiskt förhållningssätt (GTF). Studievecka 6
utgörs av fältstudier, som ska ge studenterna en
inblick i polisens uppdrag att upprätthålla ordning och arbeta brottsförebyggande.
Delkurs 3 Juridik II belyser i första hand de
rättsregler som styr polisens brottsutredande
verksamhet. Centrala områden är förundersökningen och dess betydelse, tvångsmedel och
påföljder. Under delkursen ges två föreläsningar
och ett seminarium som rör brott mot person.
Studenterna ska också genomföra ett grupparbete samt ett rättegångsbesök.
Parallellt med och insprängda i de tre delkurserna fortsätter de fortlöpande moment som
på-börjades under den första terminen. Under
terminen integreras de fortlöpande momenten
både i delkurser och sinsemellan. Momentet
Data/centrala system är integrerat i delkursen
Ordning och trygghet I. I I-20-övningen, som
genomförs utomhus under fysiskt påfrestande
förhållan-den, integreras Mental och fysisk
förberedelse för polisyrket, Konflikthantering med
kommunikation och självskydd och Akutsjukvård.
Övningen har förberetts med en lektion vardera
i momenten Konflikthantering med kommunikation och självskydd och Mental och fysisk förberedelse för polisyrket. Utöver dessa integrerade
aktiviteter består momentet Konflikthantering
med kommunikation och självskydd av arton lektioner med inriktning på det kommunikativa och
taktiska förhållningssättet samt utvecklande av
grundläggande tekniker i självförsvar och ingripande. Momentet Mental och fysisk förberedelse
för polisyrket består av två föreläsningar, två lektioner och två seminarier samt filmvisning med
efterföljande reflektion. Här fördjupas teorier
om samband mellan tankar, känslor och fysiska
reaktioner samt betydelsen av mentala tekniker
och fysisk aktivitet för hälsa och yrkesliv. Dessutom tränas orientering vid två tillfällen, varav
ett innehåller eftersökande av försvunnen person
(MSO). Momentet avslutas med ett individuellt
samtal. Momentet Polisbilskörning fortsätter
under den andra terminen med ett lektionspass
om fordons plats. Tre fortlöpande moment
tillkommer i den andra terminen. Dessa moment
fortsätter sedan även under de två kommande
terminerna. Ämnet Radio och taktiskt samband
syftar till att ge en grund för radiokommunikation i det kommande yrkeslivet. Under den andra
terminen består momentet av tre lektioner, som
är en introduktion till radiosystemet RAKEL.
Utbildningen i Vapen och taktik behandlar i tio
lektioner och tillämpade övningar tjänstevapnets konstruktion och funktion, grundläggande
vapenhantering samt lagstiftning som styr polisens vapenanvändning. Utbildningen i Kriminalteknik syftar till grundläggande kompetens inom
det kriminaltekniska området. Under den andra
terminen ges i en föreläsning och tre lektioner
och tillämpade övningar utbildning i att säkra
vanliga kriminaltekniska spår som bland annat
DNA, fingeravtryck, skospår och verktygsspår
samt en övning i daktning.
Under terminen ligger också en temadag om
mångfald som är gemensam för studenter i samtliga terminer.
Polishögskolan
De två första delkurserna i den andra terminen
rör det brottsutredande uppdraget. Delkurserna
är formellt separerade under terminen men är
funktionellt att betrakta som en sammanhållen
kurs – från introduktion till ökande fördjupning
i sex faser. I tid sträcker de sig över terminens
samtliga veckor.
Den första delkursen Brottsutredande uppdraget I består av tre faser. I den första introducerande fasen presenteras i föreläsningsform
straffprocessuella tvångsmedel samt styrande
regelverk för polisens arbete på en brottsplats i
samband med en primärutredning och för inledande och bedrivande av förundersökning. Det
18
ges även introducerande föreläsningar om bevisvärdering och Kriminalteknik med fokus på inledande utredningsåtgärder. Studenterna tränas
även i Datasystem/utredningsstöd för brottsutredning och tvångsmedelshantering vid sammanlagt fyra lektionstillfällen som behandlar Durtvå
och centrala system, d.v.s. register i vilka polisen
kan söka information angående främst personer
och fordon. Introduktionsfasen avslutas med en
filmsekvens om ett polisingripande på en brottsplats som följs upp vid ett seminarium. Delkursens andra fas startar med en större övning i
inledande utredningsåtgärder på en brottsplats
i enlighet med polisens nationella utredningskoncept (PNU). Under resten av fasen arbetar
studenterna vidare med den fortsatta handläggningen av ärendet inom ramen för en förundersökning. Temat för den andra fasen är förhör
och inleds med fyra seminarier i vittnespsykologi
och förhörsmetodik. Efter en föreläsning och ett
seminarium i straffrätt samt två seminarier som
rör informationsinsamling och dokumentation
av förhör genomförs den första förhörsövningen.
Förhöret och den dokumentation som gjorts följs
upp vid ett obligatoriskt seminarium. I slutet
av fasen hanteras brottsofferfrågor i form av en
föreläsning och ett seminarium med tillhörande
övning. Studenterna tar också del av en föreläsning kring samarbete i förhör. Den tredje fasen
– fördjupning förhör – inleds med en föreläsning
och ett seminarium i straffrätt. Studenterna
genomför sedan den andra förhörsövningen som
ska dokumenteras i ett förhörsprotokoll och i
upprättande av en anmälan. Den tredje förhörsövningen föregås av ett seminarium om förhör av
misstänkt person. Förhöret ska dokumenteras i
ett förhörsprotokoll och avrapporteras samt diskuteras vid ett uppföljande seminarium. Fasen
avslutas med slutförande av en förundersökning
(förundersökning 1). Under delkursen genomförs också ett rättegångsbesök som följs upp vid
ett seminarium. I utbildning i Radio/taktiskt
samband tränar studenterna i sex lektionspass
hantering av direktval, talgrupper och anrop.
Den fjärde fasen – fördjupning tvångsmedel
– hör hemma i delkurs 2 Brottsutredande uppdraget II. Här läggs tonvikten på tillämpning av
teoretiska kunskaper. Efter två seminarier om
tvångsmedel följer två övningstillfällen (minicase 1 och 2) och ett avrapporteringstillfälle.
I samband med hanteringen av tvångsmedel
fördjupar studenterna sina färdigheter i kriminaltekniska arbetsmetoder vid två seminarier
kring vapenrelaterade brott och fordonsundersökningar. I fas 5 – ingripandeövning – integreras de kunskapsområden inom det brottsutredande uppdraget som så långt behandlats under
terminen. I övningen ska studenterna genomföra
inledande utredningsåtgärder på en brottsplats i
enlighet med polisens nationella utredningskoncept (PNU). Ingripandeövningen genomförs i
två obligatoriska delar, där varje del avrapporteras för sig. Under resten av fasen arbetar studenterna sedan vidare med den fortsatta handläggningen av ärendet. Här ingår bland annat att
genomföra tvångsmedelsåtgärder, spårsäkring
och förhör. Övningen mynnar ut i slutförande av
förundersökning (förundersökning 2), där alla
utredningsåtgärder ska dokumenteras. Parallellt
med arbetet med förundersökningen genomförs
en föreläsning och tre seminarier i straffrätt samt
seminarier om påföljder, vittneskonfrontationer,
sekretess och utredningskravet och två lektioner
i polisens IT-stöd för brottsutredning och tvångsmedelshantering. I fas 6 hanteras avslutningsvis
ytterligare några moment av betydelse för att
förstå det brottsutredande uppdraget. Här ingår
bland annat en föreläsning om internationellt
polissamarbete.
Den utbildning i polisiär konflikthantering
som påbörjades under den första terminen forsätter nu i delkurs 3 Polisiär konflikthantering I
som löper parallellt med de två första delkurserna. Undervisningen i bastaktik utgår från de tre
förhållningssätten, det mentala, det kommunikativa och det grundläggande taktiska samt
relevant juridik. Fokus i denna delkurs ligger på
de nationellt fastställda bastaktiska metoderna
lokaliseringssök, stoppande av fordon och vägspärr. Efter teoretisk genomgång, tränas varje
metod i två övningar och momentet avslutas med
en sammanfattande övning. Fokus under terminens vapenutbildning ligger på skjutteknik, som
tränas i tolv pass jämnt spridda över de tio första
19
studieveckorna med möjlighet till extra resursträning. I momentet Konflikthantering – självskydd och hälsa övar studenterna ingripande och
självförsvar inkluderande användning av fängsel
och batong i femton lektionspass jämnt spridda
under terminen. Vid tre lektionstillfällen ges
utbildning i expanderbar batong. Övriga inslag
är orientering samt en föreläsning om dödsfall
vid polisingripande.
Delkurs 4 Trafiksäkerhet: förarutbildning I
ligger parallellt med den andra delkursen. Den
består av tre lektionspass, där studenterna får
ta del av och diskutera forskning kring förarutbildning med fokus på riskmedvetenhet samt
känna på olika konsekvenser som uppstår vid
handlingar i samband med bilkörning.
Andra aktiviteter under terminen är medverkan som figuranter i den första terminens slutövning samt en teaterföreställning och workshop
om människohandel gemensam för samtliga
studenter.
termin 2
Ämnet kriminologi, som behandlades under
den första terminen vid Umeå universitet och
på Polishögskolan, introduceras nu vid Linnéuniversitetet. Ämnet fördjupas även vid Umeå
universitet och ingår i delkursen Ordning och
trygghet I.
Gemensamt för samtliga utbildningar är den
andra terminens fokus på utredningsverksamhet. Vid alla utbildningar behandlas detta område med hög grad av ämnesintegration och med
ett varierat utbud av arbetsformer som integrerar
teoretiska och praktiska moment. Färdighetsämnena/ fortlöpande momenten Kriminalteknik
och Data integreras i utredningskurserna både
vid Linnéuniversitetet och vid Umeå universitet.
Vid Polishögskolan är dessa ämnen helt integrerade i delkursen, liksom Radio. Utredningskursernas inriktning är att studenterna ska arbeta
med en hel simulerad förundersökningsprocess
– från ett inträffat brott till ett färdigt förundersökningsprotokoll.
Under den första terminen genomfördes fältstudieveckor vid Linnéuniversitetet och Polishögskolan. Linnéuniversitetet har ytterligare
en fältstudievecka under den andra terminen
och vid Umeå universitet genomförs den första
fältstudieveckan.
Något som utmärker utbildningen vid Umeå
universitet är en större betoning av temat gruppprocesser, som utöver den inledande introduktionen under den första terminen också behandlas
i en egen delkurs i den andra terminen. Temat är
här inriktat på gruppfenomen i arbetslivet.
Termin 3
Den tredje terminen består av följande delkurser:
Psykisk störning (4,5 p)
Missbruk och droger (4,5 p)
Brott i ungdomsmiljö (6 p)
Nationell bastaktik (4,5 p)
Trafik (9,5 p)
Utöver delkurserna sker undervisning i färdig-
Tabell 3: Översikt över delkurserna i termin III
Termin 3
1
2
3
Linnéuniversitet
Psyk. störn.
4
5
Missbruk
droger
6
7
8
9
Brott ungdomsmiljö
10
11
12
Nationell
bastaktik
13
14
15
Trafik
Färdighetsämnen
Umeå uni.
Ordning, trygghet II inkl. fältstudier
Juridik II
Fortlöpande moment
Polishögskolan
Trafiksäkerhet
Polisiär konflikthantering II
Social utsatthet
Ungdomar
16
17
18
19
20
20
hetsämnena: Akutsjukvård (1 hp), Kriminalteknik, Konflikthantering, IT, Hälsa, Polisbilskörning, Vapen samt Radio/taktiskt samband.
Umeå universitet:
Ordning och trygghet II (18 p)
Trafik (12 p)
taktiskt samband.
Polishögskolan:
Trafiksäkerhet (7,5 p)
Social utsatthet, psykisk ohälsa och missbruk
(7,5 p)
Ungdomar (7,5 p)
Polisiär konflikthantering II (7,5 p)
Linnéuniversitetet
Den första delkursen Psykisk störning behandlar
psykiska störningar ur ett samhällsoch individperspektiv i tre föreläsningar och ett casearbete.
Kunskaper och färdigheter från kursinnehållet
praktiseras i en avslutande övning. Delkursen
drivs i samverkan med en sjuksköterska från
psykiatrin.
Delkurs 2 Missbruk och droger ger grundläggande kunskap om följderna och konsekvenserna av missbruk ur ett individoch samhällsperspektiv. I gästföreläsningar behandlas områden
som sociallagstiftning, anabola steroider,
preparatkännedom, utredning av narkotikabrott och tullens arbete samt en föreläsning ur
missbrukarperspektiv. Relevant straffrättslig
lagstiftning behandlas och studenterna får en
förevisning i husrannsakan med narkotikahund
samt en lektion med tillhörande övning i ingripande i krogmiljö, lägenhet och på allmän plats.
Studenterna arbetar också med ett minicase som
ska avrapporteras i integration med färdighetsämnet IT.
Delkurs 3 Brott i ungdomsmiljö har sitt fokus i
första hand på polisens, men också andra organisationers arbete, med att förebygga, utreda och
åtgärda brott i ungdomsmiljö med unga gärningsmän. Delkursen introduceras redan vid terminsstarten med en uppgift att genom intervjuer
med ungdomar införskaffa kunskap om ungas
kultur och livsvillkor. Denna uppgift behandlas sedan vid ett seminarium under delkursen.
Lagstiftning med anknytning till unga lagöverträdare gås igenom i en föreläsning samt vid
två handledande lektioner. I gästföreläsningar
behandlas områden som klotter, ungdomsutredningar och den så kallade Kronobergsmodellen.
I slutet av delkursen genomförs en halvdagsövning, där studenterna ska tilllämpa sina kunskaper. Övningen avrapporteras i integration med
färdighetsämnet IT.
Delkurs 4 Nationell bastaktik siktar mot ett
rättssäkert och säkert ingripande både i vardagspolisiära händelser och händelser med förhöjd
hotbild utifrån de kommunikativa, mentala och
taktiska förhållningssätten. Vad gäller det kommunikativa och det mentala förhållningssättet,
så bygger utbildningen vidare på den kunskap
studenten förvärvat under de två första terminerna inom färdighetsämnet Konflikthantering.
Delkursen inleds med en övning i grundläggande
taktiskt förhållningssätt (GTF) som följs upp av
en teoretisk genomgång. Två lektioner vardera i
kommunikativt och mentalt förhållningssätt ges
liksom en lektion i rekognosering, observation
och säkring samt en föreläsning om att tvingas
använda tjänstevapen. Övningar genomförs i
lokaliseringssök, normalstopp och vägspärr och
delkursen avslutas med en samverkansövning.
Delkurs 5 Trafik har sitt fokus på nollvisionen,
det nationella trafiksäkerhetsarbetet och trafikforskning. Innehållet presenteras av inbjudna
gästföreläsare och den lagstiftning som reglerar
polisens arbete inom trafikområdet behandlas
under sex lektioner. I övrigt bedrivs undervisningen i huvudsak genom casearbete med ett
flertal handledningstillfällen. Basgrupperna
arbetar här med områden som polisens uppdrag
i det nationella säkerhetsarbetet, utredning och
avrapportering av trafikbrott och trafikolyckor
samt ordningsbot. I delkursen ingår temat kris-
21
psykologi som behandlas i en föreläsning följd
av ett seminarium där olika texter om självupplevda dödsfall diskuteras. Temat avslutas med
en övning i att lämna dödsbud. Knutet till detta
tema ges en gästföreläsning i rättsmedicin och
färdighetsämnet kriminalteknik integreras i delkursen med två lektioner rörande dödsfall samt
lektioner i brandorsaksutredning och spårteknik. Delkursen avslutas med en tillämpad övning
i trafikkontroll under en dag.
Parallellt med och insprängda i de fem delkurserna ligger färdighetsämnen. Under terminen
sker en integration i delkurserna. Färdighetsämnet Kriminalteknik är integrerat i delkursen
Trafik. Ämnet IT är efter en lektion i Pust och
tre i centrala system integrerat i delkurserna
Missbruk och droger, Brott i ungdomsmiljö samt
Trafik. Ämnet Akutsjukvård har föreläsningar
och färdighetsträningar i systematiskt omhändertagande vid trauma och penetrerat våld och
hjärt-lung-räddning med defibrillator. Kunskaperna praktiseras därefter i den avslutande
övningen i Trafik. Färdighetsämnet Konflikthantering innehåller under den tredje terminen
bland annat utbildning i tekniska hjälpmedel.
Två lektioner behandlar expanderbar batong och
OC-spray tas upp i två övningar. Vid sex lektionstillfällen fortsätter träning i självskydd och
grepptekniker kombinerat med det grundläggande taktiska förhållningssättet. Tre lektioner
ges i eftersök av försvunna personer (MSO) och
en övning genomförs i samband med drunkningstillbud vintertid. Under den tredje terminen
ges sex lektioner i ämnet Hälsa. Dessa behandlar
levnadsvanor som sömn, skiftarbete, ergonomi
samt matens betydelse för yrkesutövandet.
Studenterna genomför också ett nytt test av sin
fysiska status som underlag för revidering av det
personliga träningsprogrammet. Ämnet Polisbilskörning innehåller en teoretisk lektion i stoppande av fordon från polisbil samt en heldagövning i avancerad bilkörning, där bland annat
körning med olika angelägenhetsgrad och til�lämpningar av fordons plats på väg och omkörningsteknik tränas. Under den tredje terminen
ligger nio lektioner samt ett antal resurstillfällen
i Vapen jämt utspridda över terminen. Färdig-
hetsträningen fortsätter och ammunition och
dess verkan behandlas. Under simulatorträning
får eleverna öva sina kunskaper och färdigheter
i användandet av tjänstevapnet. Här belyses gällande lagstiftning, behov och proportionalitetsprincipen, etiska frågeställningar samt stressreaktioner och mänskliga begränsningar. Under
den tredje terminen ges också en gästföreläsning
om att tvingas använda sitt tjänstevapen. I ämnet
Radio/taktiskt samband fortsätter studenterna
under två lektioner att träna användning av
mobila radiostationer anslutna till RAKEL.
Umeå universitet
Delkurs 1 Ordning och trygghet II behandlar
polisens möte och arbete med ungdomar samt
med människor med missbruksproblematik och
psykisk ohälsa. Detta är också fokus för delkursens fältstudievecka. Delkursen är indelad i
olika teman och studenterna arbetar basgruppsvis med fyra olika case. Varvat med casearbetet
ligger föreläsningar, seminarier och praktiska
övningar. I övningarna sker samverkan mellan
fortlöpande moment som Data, Radio, Akutsjukvård och Konflikthantering med kommunikation
och självskydd. Under delkursen ska studenterna göra ett studiebesök i någon verksamhet
som möter ungdomar eller människor med
missbruksproblem och psykiska funktionshinder. Samverkan med socionomstudenter
sker vid ett introducerande tillfälle och under
en hel dag. Delkursens första tema behandlar
ungdomars utveckling, ungdomsproblematik
och ungdomskriminalitet. Studenterna arbetar
här med ett case som rör polisens arbete med
ungdomar, samverkan med andra myndigheter
samt speciella omständigheter som gäller vid
ungdomsbrott. Föreläsningar på detta tema tar
upp områden som ungas identitetsutveckling,
föräldrabalken, socialtjänstlagen och lagen om
vård av unga (LVU), socialtjänstens arbete, barn
i missbrukarfamiljer, kriminologi, kriminella
ungdomar samt lagen om unga lagöverträdare
(LUL). Inom temat hålls också seminarier om
barnkonventionen och kriminologi med fokus
på ungdomar. Studenterna genomför en övning
samt ett studiebesök i högstadieskola, där de
22
basgruppsvis ska hålla ett lektionspass. Det
andra temat i delkursen behandlar missbruk och
narkotikabrott. Studenterna arbetar här med två
case, där det första rör alkohollagen och lagen
om omhändertagande av berusade (LOB) och
det andra polisens arbete med narkotika och narkotikarelaterade brott. Föreläsningar på detta
tema behandlar bland annat lagen om vård av
missbrukare (LVM), alkoholskador och doping.
Seminarier hålls om förundersökning och förhör. Studenterna genomför två övningar, varav
en är en förhörsövning. I delkursens tredje tema
arbetar studenterna med ett case som rör kontakter med psykiskt sjuka och funktionshindrade i
vardagliga polisiära händelser. Avslutningsvis
genomförs en övning på temat psykisk ohälsa.
Delkurs 2 Trafik behandlar nationella trafikoch trafiksäkerhetsmål samt trafiklagstiftning
och rapportering och utredning av trafikbrott
och trafikolyckor. Studenterna arbetar under
delkursen med tre större case som rör trafikolycksrapportering, rattfylleri och avrapportering. Basgruppsarbetet stöds av handledningar
och seminarier rörande trafiklagstiftning och
processrätt. Föreläsningar ges om bland annat
om körkortslagen, larmtjänst samt om äldre i
trafik. Ordningsbot behandlas i en lektion och en
övning. I slutet av delkursen genomförs en trafikövning integrerat med de fortlöpande momenten
Radio och Akutsjukvård.
Parallellt med och insprängda i de båda
delkurserna fortsätter de fortlöpande moment
från tidigare terminer. Momenten är i stor
utsträckning integrerade både sinsemellan och
i delkurser. Momentet Akutsjukvård medverkar i en integrerad övning tillsammans med
Konflikthantering med kommunikation och
självskydd och Mental och fysisk förberedelse
för polisyrket. Momentet Radio och taktiskt
samband är integrerat i två övningar i delkursen
Ordning och trygghet II, varav en även tillsammans med Akutsjukvård, en övning i delkursen
Trafik samt med momentet Polisbilskörning i en
lektion i stadskörning. Momentet Konflikthantering med kommunikation och självskydd har en
lektion tillsammans med Vapen och samverkar
i en övning i delkursen Ordning och trygghet II.
Även momentet Data/centrala system samverkar
i övning i delkursen Ordning och trygghet II.
Utöver denna integration har momentet Akutsjukvård en övning i hjärt-lungräddning med
defibrillator och en övning i katastrofmedicin.
Momentet Konflikthantering med kommunikation och självskydd består av elva lektioner samt
ett litteraturseminarium, där studenterna tränar
färdigheter att kombinera grundläggande taktiskt förhållningssätt med tidigare förvärvade
tekniker. I momentet Mental och fysisk förberedelse för polisyrket ges föreläsning om kost och
skifttjänstgöring och i två seminarier fördjupas
kunskaper om hur mental träning kan användas som förberedelse för polisiära uppdrag.
Som stöd för ytterligare fördjupning i polisiära
datasystem ges i momentet Data/centrala system
en lektion i RAR, tre lektioner i Durtvå samt
handledning i centrala system. I momentet Polisbilskörning tränas säkra omkörningar under en
lektion. Momentet Radio och taktiskt samband
fördjupar i två lektioner kunskaperna i Rakel
samt introducerar radion som taktiskt ledningsverktyg. I momentet Vapen och taktik fördjupas
i femton lektioner och tillämpade övningar
färdigheter i att hantera tjänstevapnet samt det
kommunikativa förhållningssättets samband
med vapenanvändning och taktik. Utbildningen
i Kriminalteknik har en övning i foto och en i
dokumentation.
Under terminen ligger också en temadag om
mångfald gemensam för alla polisstudenter.
Polishögskolan
Delkurs 1 Trafiksäkerhet pågår under studieveckorna 1 till 5. I delkursen behandlas
trafiklagstiftning och inre utlänningskontroll,
polisens trafiksäkerhetsarbete samt trafikskadehändelser. Trafikbrottslagen behandlas i en
föreläsning samt i tre efterföljande seminarier.
En övning i stopp av fordon och rapportering av
olika förseelser samt ordningsbot genomförs.
Två föreläsningar ges i inre utlänningskontroll.
Inom momentet Data/utredningsstöd behandlas
allmänna spaningsregister och PUST rörande
olovlig körning, ordningsbot, rattfylleri och trafikbrottslagen. Studenterna arbetar med ett case
23
som rör olovligkörning, där centrala system och
PUST används för utredning och avrapportering. Inom området trafiksäkerhetsarbete ges en
föreläsning om nollvisionen och informationssystemet STRADA, som innehåller data om skador och olyckor inom hela vägtransportsystemet.
Detta tema bearbetas i ett casearbete. Temat
trafikolyckor och trafikskadehändelser omfattar
bland annat en avrapportering av trafikolycka
i PUST. Inom temat behandlas även kristeori
och bemötande på olycksplats i en föreläsning
med efterföljande seminarium samt momentet
Människans vitala funktioner gällande bedömning och omhändertagande enligt S-ABCDE.
Vid fyra tillfällen tränar studenterna Polisbilskörning ute i trafik och en tillämpningsövning i
Radio/taktiskt samband genomförs.
Delkurs 2 Social utsatthet, psykisk ohälsa och
missbruk pågår under studieveckorna 6 till 13
och behandlar polisens kontakter med socialt
utsatta människor. Under ett seminarium diskuteras etik och mänskliga rättigheter, lojalitet,
rättssäkerhet och civilkurage. Tillfällig berusning och lagen om berusade (LOB) samt förväxlingsrisker och tecken på påverkan tas inledningsvis upp i sammanlagt tre seminarier. Frågor
om rör narkotika, missbruk och vård behandlas
i föreläsningar om doping och narkotika samt i
ett seminarium och en övning om lagen om vård
av missbrukare (LVM). Narkotikalagstiftningen
behandlas i en föreläsning och två efterföljande
seminarier. Inledande utredningsåtgärder seminariebehandlas vid två tillfällen och studenterna
genomför en övning med avrapportering i PUST.
Temat psykisk ohälsa innehåller ett seminarium
om lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) samt
två seminarier om hot- och riskbedömning. En
tillämpad övning genomförs och en föreläsning
ges om Fountainhouse. Suicidprevention samt
bemötande av personer i kris behandlas i en
föreläsning, en lektion och en övning i allvarligt
meddelande. Inom delkuren genomförs också
två lektioner samt en övning i Radio. I delkursen ingår en veckas fältstudier som ansluter till
kursinnehållet.
Delkurs 3 Ungdomar som pågår under studieveckorna 14 till 20 handlar om möten mellan
unga människor och polisen. Delkursen är uppbyggd utifrån olika fall som berör kontakter med
ungdomar i den polisiära vardagen och innehåller moment som Brottsförebyggande arbete,
Utredningar, Civilrätt, Unga brottsdrabbade,
Normer och kulturer, Möte och samverkan samt
Kriminalteknik. Forskning om ungdomsbrottslighetens omfattning, karaktär och förändring
behandlas i två seminarier om ungdomskriminalitet. Lagstiftning som ger polisen möjlighet
att i brottsförebyggande syfte beslagta samt i
vissa fall direktförverka alkohol, klotterverktyg
samt farliga föremål analyseras i ett seminarium.
Polisens nationella underrättelsemodell (PUM)
blir aktuellt i det brottsförebyggande arbetet
och relevanta delar av polislagen behandlas vid
ett seminarium. Polisens nationella utredningskoncept (PNU) ligger tillsammans med speciallagstiftning till grund för brottsutredningar av
brott med unga lagöverträdare. I två seminarier
behandlas utredningar av brott begångna av
ungdomar mellan 15 och 18 år och i två seminarier behandlas utredningar av unga under 15
år. Under delkursen ges föreläsningar om FN:s
konvention om barns rättigheter, Stödcentrum
för unga brottsoffer samt om medling. Under
temat behandlas också i en föreläsning våldets
konsekvenser och effekter av trubbigt och penetrerat våld. Bakomliggande faktorer till ungdomskriminalitet behandlas i två föreläsningar
och ett seminarium i temat normer och kulturer. Radikalisering och extremism belyses i en
föreläsning. Under kursen gör varje studiegrupp
ett skolbesök. Besöket förbereds i två seminarier kring motiverande samtal och redovisas i
en inlämningsuppgift. I delkursen ges också en
föreläsning om vanligt förekommande neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Studenterna
fördjupar sig vidare i ett pågående samverkansprojekt som ursprungligen initierades av Rikspolisstyrelsen men där huvudansvaret ligger hos
socialtjänsten i samarbete med skolan. Projektet
har till uppgift att bland annat att erbjuda stöd
för unga som riskerar att hamna i kriminalitet. I
delkursen fördjupas kunskaper om dödsfall och
studenterna genomför en brottsplatsundersökning och en övning kopplat till dödsfall och gör
24
sedan ett studiebesök på Rättsmedicin i Solna,
tillsammans med lärare. I direkt anslutning till
besöket genomförs uppföljningssamtal där samtal förs om upplevelser av besöket. Delkursen
avslutas med en tillämpad halvdagsövning.
Delkurs 4 Polisiär konflikthantering II pågår
under hela terminen parallellt med övriga kurser.
Bastaktiken inriktas vid tre tillfällen på arbete
i grupp och effektiv operativ ledning. Fördelar
och svårigheter med den utökade numerären i
samband med lokaliseringssök, normalstopp och
vägspärr belyses och övas. I vapenutbildningen
introduceras och utvecklas förmågan att hantera
tjänstemässiga grundtekniker i tio lektionspass.
De självskydds- och konflikthanteringstekniker
som har introducerats under tidigare terminer
utvecklas vidare i tolv träningspass. Användning
av expanderbar batong behandlas och övas i tre
lektioner med möjlighet till extra resurstillfällen. Studenterna utbildas i användning av OC/
pepparspray i tre lektionspass. Vid två tillfällen,
varav ett i basgrupp görs genomgång och övning
utifrån juridiken kring polisens våldsanvändning. Verklighetsbaserade övningar genomförs i
simulatormiljö.
Under terminen påbörjas arbetet med studenternas examensarbeten. En lektion om sanning
och verklighet, ett seminarium om undersökande
metoder, ett seminarium om att göra en arbetsplan samt ytterligare en lektion i informationssökning och källkritik inleder det självständiga
arbetet. Under terminen är fyra heldagar schemalagda för datainsamling. Andra aktiviteter
under terminen är medverkan som figuranter i
den andra terminens ingripandeövning samt en
teaterföreställning och workshop om människohandel gemensam för samtliga studenter.
termin 3
Innehållet i utbildningens tredje termin är nära
nog identiskt vid de tre utbildningarna. Ett
huvudtema är trafiksäkerhet. Detta område ges
störst utrymme vid Umeå universitet med 12
poäng. Vid Linnéuniversitetet omfattar delkursen 9, 5 poäng och vid Polishögskolan 7, 5 poäng.
Gemensamt för samtliga utbildningar är också
delkurser som behandlar psykisk ohälsa, missbruk och ungdomar, där samverkan med andra
myndigheter också inkluderas. Studenterna har
även vid samtliga utbildningsorter till uppgift att
söka upp och föra samtal med ungdomar. Den
totala omfattningen av dessa områden är störst
vid Umeå universitet, där de behandlas i delkursen Ordning och trygghet II om 18 poäng. Vid
Linnéuniversitetet och Polishögskolan motsvarar dessa områden sammanlagt 15 poäng och
organiseras i tre respektive två separata delkurser, där i båda fallen delkursen om ungdomar ges
störst utrymme.
Skillnaderna i omfattning minskar emellertid
om man tar hänsyn till de ämnesområden som
vid Linnéuniversitetet och Umeå universitet
benämns färdighetsämnen respektive fortlöpande moment. Vid Polishögskolan är dessa
insorterade och integrerade i delkurser och även
vid de båda universiteten är de till stor del integrerade i delkursernas praktiska undervisning.
Undantaget är emellertid de färdighetsämnen/
fortlöpande moment som behandlar polisiär
konflikthantering med moment som bastaktik,
självskydd och vapen. Vid Polishögskolan är
dessa tre områden samlade i en separat delkurs
om 7, 5 poäng och vid Linnéuniversitetet bildar
bastaktiken en egen delkurs om 4, 5 poäng.
För Umeå universitet och för självskydds- och
vapendelarna vid Linnéuniversitetet gäller att de
är ”poänglösa” och därmed tar tid från övriga
delkurser.
Under den tredje terminen genomförs en
andra fältstudievecka vid Umeå universitet
och Polishögskolan. Som en förberedelse inför
utbildningens femte termin har samtliga utbildningar en myndighetsdag inför val av praktikplats.
25
Termin 4
Brott i nära relationer – brottsutredande upp-
draget III (11,5 p)
Den fjärde terminen består av följande delkurser:
Diskriminering, rasism och hatbrott (6 p)
Polisens uppdrag och roll i samhället (6,5 p)
Polisiär konflikthantering III (4,5 p)
Linné universitetet:
Brott i nära relationer (9 p)
Valbar kurs (7,5 p)
Ledarskap och polisens styrning (4,5 p)
Omvärldskunskap (7,5 p)
Trafiksäkerhet: förarutbildning II (1,5 p)
Linnéuniversitetet
Den första delkursen Brott i nära relationer
fokuserar på våld i nära relationer. Sex föreläsningar i juridik behandlar ett historiskt perspektiv, brottsbalkens fjärde och sjätte kapitel samt
bevisvärdering. Föreläsningar ges även inom
områden som utredning av familjevåld, åklagarperspektiv, hot- och riskbedömning, och hedersrelaterat problematik. I gästföreläsningar presenteras kvinno- och anhörigperspektiv, brott i
homosexuella relationer, kvinnojourers arbete,
utvecklingspsykologi samt fallbeskrivningar om
utsatta barn. Studenterna arbetar i basgrupper
med två case i två steg, Det handledningstillfälle som är knutet till det första caset handlar
om viktiga förstahandsåtgärder, vikten av att
hålla videoförhör och att förmå brottsoffret att
uppsöka vård. Vid det handledningstillfälle som
är knutet till det andra caset behandlas barnperspektivet. Delkursen avslutas med en övning,
som avrapporteras och sammanställs i ett förundersökningsprotokoll i polisiära IT-system.
I delkurs 2 Valbar kurs och vetenskaplig metod
får studenterna välja att fördjupa sig inom ett av
fem olika områden. Kursen startar i studievecka
Utöver delkurserna sker undervisning i färdighetsämnena: Akutsjukvård (1,5 hp), Kriminalteknik, Konflikthantering, IT, Hälsa, Polisbilskörning, Vapen samt Radio/taktiskt samband.
Umeå universitet:
Fördjupningsarbete (6 p)
Fördjupad brottsutredning med inriktning på
våld i nära relation (10,5 p)
Utredning av dödsfall (4,5 p)
Ledarskap och professionellt förhållningssätt
(9 p)
taktiskt samband.
Polishögskolan:
Tabell 4: Översikt över delkurserna i termin IV
Termin 4
1
2
3
4
Linnéuniversitet
Brott i nära relationer
5
6
7
8
9
10
11
Valbar kurs
12
13
14
15
16
17
18
19
20
Ledarskap och
polisens styrn.
Omvärldskunskap
Utr. dödsfall
Ledarskap och professionell
förhållningssätt
Färdighetsämnen
Umeå uni.
Fördj.
arb.
Våld i nära relation
Fördj. arbete
Fortlöpande moment
Polishögskolan
Brott i nära relationer
Polisiär konflikthantering III
Trafiksäkerhet/förarutbildning II
Diskr., rasism, hatbrott
Polisens uppdrag och
roll II
26
7 och redovisas i studievecka 11. Under studieveckorna 8 och 9 är schemat fritt från annan
undervisning än sådan som berör det valda fördjupningsområdet. Kurserna bygger till största
delen på eget arbete, med stöd av lärarledda
lärandeaktiviteter. Valbar kurs i Kriminalteknik
inleds med två lektioner i blodbildsanalys. Hur
en brottsplatsundersökning genomförs introduceras och övas vid fem tillfällen. Under kursens
gång genomförs en studieresa till Riksmedicinalverket i Lund och föreläsningar ges i entomologi
och brandkunskap. I den valbara kursen Självständigt arbete skriver studenterna ett vetenskapligt arbete om ett polisiärt intressant område. I
kursen ingår vetenskapsteori och metod under
en och en halv dag och studenterna får handledningsstöd vid åtta tillfällen. Under de schemafria
veckorna har studenterna möjlighet att genomföra datainsamling utomlands. Valbar kurs i Trafik
är en uppgradering i polisens trafiksäkerhetsarbete. I tio lektioner, som ges under kursens gång,
behandlas trafiklagstiftning och föreskrifter,
polisiära metoder för effektiv trafikövervakning
samt trafiksäkerhet och nollvision, färdskrivare,
körkort och fordons last. Tre heldagsövningar
genomförs, varav en rör riskutbildning och en
trafikkontroll. I den valbara kursen i Brottsförebyggande arbete arbetar studenterna aktivt
tillsammans med analytiker och handläggare
vid kriminalunderrättelsetjänsten (KUT) och
ungdomsgruppen vid Polismyndigheten Kronoberg. Under kursens gång ges sammanlagt tio
lektioner, varav fyra är förlagda på polishuset
och två på närpolisstation. I den valbara kursen
i Juridik ges sammanlagt elva föreläsningar som
fördjupar rättegångsbalkens regler om tvångsmedel, förundersökning och bevisvärdering.
I samråd med studeranderepresentanter kan
kursen omfatta områden som exempelvis juridik
angående arbetsskador, miljöbrott, hatbrott
samt genus- och barnperspektiv i juridisk metod.
Delkurs 3 Ledarskap och polisens styrning,
även benämnd Polisiärt förhållningssätt, har sitt
fokus på polisen som organisation samt ledarskapets roll i organisationen. I delkursen ges fyra
föreläsningar inom området och studenterna
genomför en polistaktisk bemötandeövning,
där kunskap från olika delkurser och ämnen ska
integreras. Studenterna agerande bedöms utifrån
fastställda kriterier och övningen är examinerande.
Delkurs 4 Omvärld behandlar globala och
inhemska händelser i omvärlden som påverkar
brott och polisiära insatser. Delkursen består av
fem föreläsningar i storklass inom områden som
folkrätt och internationellt polissamarbete, islam
och kulturskillnader, hatbrott samt extremism
och radikalisering. Föreläsningarna följs upp i
klassvisa handledningar.
Parallellt med och insprängda i de fyra delkurserna fortsätter utbildningen i de färdighetsämnen som behandlats under tidigare terminer.
Ämnet IT har två lektioner i Pust och tre i centrala system samt repetition av RAR och Durtvå
och integreras i delkursen Brott i nära relation.
Akutsjukvården medverkar i den polistaktiska
övningen i delkursen Ledarskap och polisens
styrning som följs upp i ett reflektionspass, där
studenten resonerar och eventuellt korrigerar
sitt agerande under övningen. Kriminaltekniken
har lektioner och tillämpade övningar i brottsplatsundersökning i digital miljö, vapen och
omhändertagande av ammunitionseffekter samt
analys och dokumentation. Efter en samverkansövning i konflikthantering har färdighetsämnet
Konflikthantering åtta lektioner och färdighetsträningar i bland annat självskydd och ingripandetekniker kombinerat med fysisk ansträngning,
nödvärnssituationer och frihetsberövanden med
koppling till bastaktikens taktiska och kommunikativa förhållningssätt. Två lektioner ges i
OC-spray och studenterna arbetar med ett minicase. Undervisningen i ämnet Hälsa omfattar två
lektioner och två seminarier integrerat med polisens arbetsmiljöarbete. Avslutningsvis utarbetar
studenterna en personlig hälsoplan som analyseras i samverkan med kursens lärare. I ämnet
Polisbilskörning tränas bastaktiskt brukandet
av spikmatta och mörkerkörning och fortsatta
övningar inom polisbilskörningens samtliga
moment genomförs. Under den fjärde terminen
ligger elva lektioner samt ett antal resurstillfällen
i Vapen jämt utspridda över terminen. Studenterna använder tjänstevapnet i skiftande miljöer
27
och situationer som skytte under mörker, skytte
med en hand, skytte från skydd & skyl, skytte
innehållande varningsrop/varningsskott samt
målväxling. Under en upplevelsebaserad övning
får studenterna öva sina färdigheter i användandet av tjänstevapnet. Här belyses gällande lagstiftning, behovoch proportionalitetsprincipen,
etiska frågeställningar samt stressreaktioner och
mänskliga begränsningar. En föreläsning ges om
att tvingas använda sitt tjänstevapen. Som en
avslutning på vapenutbildningen genomför studenterna polismyndigheternas kompetensprov. I
ämnet Radio/taktiskt samband fortsätter studenterna under tre lektioner att med rätt nomenklatur träna användning av mobila radiostationer
anslutna till RAKEL. Bastaktik 2 tillkommer
som nytt färdighetsämne och har efter en samverkansövning i nationell bastaktik sex lektioner,
bland annat om konfliktreducerande metoder,
ledning och arbete i grupp samt övningar i
normalstopp, vägspärr och lokaliseringssök och
en demonstrationsövning. Fyra lektioner ges i
samverkan med Vapen.
Umeå universitet
Delkurs 1 Fördjupningsarbete innebär att
studenterna enskilt eller i par fördjupar sig i en
polisiärt relevant frågeställning. Under terminens första vecka ges under en dag föreläsningar
i vetenskapligt skrivande och problemformulering samt en föreläsning i vetenskaplig metod.
Föreläsningarna följs av ett handledningstillfälle
som rör ämnesval och problemformulering samt
en övning. Under fördjupningsarbetet tilldelas studenterna en handledare och med denne
handledare diskuteras utformingen av arbetet
regelbundet. Under de två första studieveckorna
är två obligatoriska handledningar schemalagda.
Huvuddelen av arbetet görs under studieveckorna 9 och 10. Under dessa veckor är endast
fortlöpande moment schemalagda. Arbetet
genomförs och redovisas i en skriftlig rapport,
som presenteras, granskas och diskuteras vid ett
avslutande symposium.
Delkurs 2 Fördjupad brottsutredning med
inriktning på våld i nära relation innebär en
fördjupning av brottsutredning med fokus på
relationsbrott från brottets uppkomst till förundersökningens slut. De fortlöpande momenten
Kriminalteknik och Data/centrala system är
integrerade i delkursen. Undervisningen sker
utifrån ett verkligt ärende som följs via delar
av ett autentiskt förundersökningsprotokoll.
Studenterna arbetar med detta ärende utifrån
casemetodik i tre steg. Före den första caseredovisningen ges sammanlagt sju föreläsningar som
bland annat behandlar brottsplatsundersökning,
sexualbrott och fridskränkningsbrott. En lektion
ges i vittneskonfrontation och DNA och under
tre seminarier behandlas bland annat familjerätt och förhör. Studenterna genomför också en
övning. Före den andra caseredovisningen genomförs en halvdagsövning. I sammanlagt åtta
föreläsningar tas områden som bevisvärdering,
slutdelgivning, advokatens roll och provokativa
åtgärder upp. I samverkan med kriminalteknik
genomförs två övningar, varav en rör provtagning vid sexualbrott. I seminarieform behandlas
slutdelgivning, sekretess samt förhör vid två
tillfällen. Före den tredje caseredovisningen ges
en föreläsning i osjälvständiga brottsformer samt
en övning i polisiära utredningsstöd. Senare
under terminen ligger en temadag med temat
våld i nära relation i samverkan med kyrkan på
campus.
Delkurs 3 Utredning av dödsfall behandlar
utredning av onaturliga dödsfall samt polisens
insatser vid anhörigvård och beredskap att
möta påfrestningar. I tre föreläsningar behandlas dödsfall, krishantering och debriefing samt
sekretess. Studenterna gör ett studiebesök på
rättsmedicinsk klinik, vilket följs upp under ett
seminarium. En föreläsning ges i kriminalteknik och en övning i samverkan med de fortlöpande momenten Kriminalteknik och Radio och
taktiskt samband genomförs. Radiomomentet
har förbretts i två lektioner. I övrigt behandlas
området genom casearbete. Delkursen avslutas
med en övning i att lämna dödsbud tillsammans
med präster från campuskyrkan.
Delkurs 4 Ledarskap och professionellt förhållningssätt har sitt fokus på ett professionellt förhållningssätt, där etik och bemötande används
som verktyg i polisarbetet. Polisväsendets orga-
28
nisation och ledarskap behandlas och belyses
utifrån ett genusperspektiv. I sammanlagt sex
föreläsningar behandlas bland annat arbetsmiljölagen, ledarskap och kön och ordningsstörande
brott. I en övning och ett seminarium tas professionsetik upp. Det fortlöpande momentet Konflikthantering med kommunikation och självskydd
är integrerat i delkursen, dels i två lektioner och
dels i två heldagsövningar, där också det fortlöpande momentet Vapen och taktik ingår.
Parallellt med och insprängda i de båda delkurserna fortsätter de fortlöpande moment från
tidigare terminer. Momenten är i stor utsträckning integrerade både sinsemellan och i delkurser. I en tre dagar lång extern övning samverkar
momenten Akutsjukvård och Konflikthantering
med kommunikation och självskydd. Momentet
Konflikthantering med kommunikation och självskydd integreras också i delkursen Ledarskap och
professionellt förhållningssätt samt i en övning
med Vapen och taktik. Momenten Kriminalteknik
och Data/centrala system är integrerade i delkurserna Fördjupad brottsutredning med inriktning
på våld i nära relation och Utredning av dödsfall.
Momentet Mental och fysisk förberedelse för
polisyrket integreras i en övning med Konflikthantering med kommunikation och självskydd
och Akutsjukvård. Vapen och taktik integreras
i delkursen Ledarskap och professionellt förhållningssätt i en övning där också momentet
Konflikthantering med kommunikation och självskydd medverkar. Utöver denna samverkan har
momentet Akutsjukvård, en föreläsning om kniv
och skottskador. Momentet Konflikthantering
med kommunikation och självskydd består av elva
lektioner och två övningstillfällen. Studenterna
tränar färdigheter i att lösa konflikter utan våld
samt att göra säkra och hänsynsfulla ingripanden, om våld ändå måste användas. I momentet
Mental och fysisk förberedelse för polisyrket
ges en föreläsning och fyra seminarier som rör
användning av mentala tekniker. Studenterna
genomför också en övning i eftersökande av försvunnen person (MSO). Som stöd för ytterligare
fördjupning i polisiära datasystem ges i momentet Data/centrala system en lektion i RAR, fyra
lektioner i Durtvå, en lektion i centrala system
samt två resurstillfällen. I momentet Polisbilskörning fortsätter utbildningen med en lektion
i sparsam körning och en i mörkerkörning.
Momentet Radio och taktiskt samband har två
lektioner och ett övningstillfälle där avancerat
praktiskt handhavande av radio tränas. Utbildningen i Vapen och taktik fortsätter i sexton lektioner och tillämpade övningar fördjupningen av
förmågan att använda tjänstevapen. Som en röd
tråd genom utbildningen ligger den nationella
bastaktikens tre förhållningssätt. Som en avslutning på vapenutbildningen genomför studenterna polismyndigheternas kompetensprov.
Övriga aktiviteter under terminen är en temadag om mångfald gemensam för alla polisstudenter samt medverkan som figuranter i den tredje
terminens integrerade övning med Konflikthantering med kommunikation och självskydd och
Mental och fysisk förberedelse för polisyrket
samt information från Polisförbundet.
Polishögskolan
Delkurs 1 Brott i nära relationer – brottsutredande uppdraget III pågår under studieveckorna
1 till 10. Delkursen är indelad i fyra faser, där
den första fasen hanterar kursens grundläggande områden. Föreläsningar med uppföljande seminarier ges i skadedokumentation och
relevanta brottstyper. Normaliseringsprocessen
och förövarpsykologi behandlas i seminarier
och genom uppföljning av film, som visar ett
polisingripande. Den andra fasen, som behandlar ingripande och utredning, inleds med en
heldagsövning, där professionella skådespelare
agerar i fyra olika scenarier. Vid ingripandet
ska inledande utredningsåtgärder vidtas och
dokumenteras. Inom den andra fasen ges också
föreläsningar om riskanalys på individnivå,
hedersbegreppet och brottsplatsundersökning
vid brand. I två seminarier behandlas hedersbegreppet och kontaktförbud. I den tredje fasen,
analys och granskning, fortsätter studenterna att
arbeta med skriftlig dokumentation och inspelade förhör från den inledande övningen. I fasen
ges också en föreläsning om interna utredningar
samt ett seminarium om barn som upplever våld.
I den fjärde fasen behandlas brottsförebyggande
29
arbete och studenterna redovisar en uppgift
inom området. Civilrätt behandlas i ett seminarium och en övning. I ett seminarium behandlas
rättsfall och bevisvärdering. I delkursen ingår tre
lektioner i Radio och färdighetsträning i hjärtlungräddning av barn genomförs inom Akutsjukvården.
I delkurs 2 Diskriminering, rasism och hatbrott som pågår under studieveckorna 11 till 15
behandlas hatbrotten både ur ett övergripande
samhällsperspektiv och utifrån juridiska och
polisiära synvinklar. Utifrån ett omvärldsperspektiv ges föreläsningar om fascism och
högerextremism i ett europeiskt perspektiv,
islamofobi samt den rasideologiska rörelsen. I
en lektion behandlas lasermannens och Breivik
brott ur ett omvärldsperspektiv. Två seminarier
behandlar föreställningar och attityder, varav ett
berör homofobi. Inom området utredning och
lagföring behandlas brotten hets mot folkgrupp
och olaga diskriminering i föreläsningar med
uppföljande lektioner. Studenterna genomför
också en förhörsövning. Brottsofferperspektivet
belyses i en föreläsning om homofoba hatbrott
och ett seminarium ur utsattas perspektiv. Det
problemorienterade synsättet återkommer i
delkursens samtliga moment. I en föreläsning om
lokalt brottsförebyggande arbete ges exempel på
problemorienterat arbete på två mindre orter. I
två seminarier behandlas indikatorer, markörer
och ledtrådar för hatbrott samt hur kunskap
kan utnyttjas på bästa sätt. I delkursen ingår
färdighetsträning i hjärt-lungräddning med defibrillator inom Akutsjukvården.
Delkurs 3 Polisens uppdrag och roll i samhället,
som pågår under studieveckorna 16 till 20, syftar
till att knyta ihop polisprogrammets olika delar
och skapa en helhetssyn på polisens uppdrag
och roll i samhället. Inom temat samverkan vid
särskild händelse behandlas samverkan mellan
olika samhällsaktörer, främst polisens samverkan med räddningstjänst och sjukvård. Temat
behandlas i en föreläsning utifrån begreppet
operativ ledning, en föreläsning om eftersökande
av försvunnen person (MSO) och en föreläsning
om pågående dödligt våld samt ett casebaserat
seminarium. Avslutningsvis genomförs ett plan-
spel på temat. I en juridisk workshop breddas
kännedomen om polisens möjliga uppgifter. Här
behandlas bland annat brott mot allmän verksamhet och arbetsmiljöbrott. I en föreläsning
behandlas EU:s påverkan på svensk polis och
internationellt samarbete. Slutligen ingår temat
polisforskning i delkursen med presentationer av
polisforskare. Under samma tidsperiod seminariebehandlas studenternas examensarbeten
under en heldag. Här avslutas och examineras
polisutbildningens undervisning i Vetenskaplig metod och examensarbete. Under den fjärde
terminen har tidigare två heldagar avsatt för eget
arbete med uppsatsen.
Delkurs 4 Polisiär konflikthantering III, som
pågår under hela terminen, fokuserar på situationsanpassad konflikthantering. Utbildningen
i bastaktik fortsätter med teoretiskt fokus på
juridik i föreläsningar och seminarier samt på
den operativa juridiken och ett planspel i juridiska metoder. En föreläsning ges i operativa
och taktiska metoder och en lektion i att arbeta
i grupp. Tre övningar som bland annat rör
gripande och folksamlingar samt ett fallbaserat
planspel genomförs. I vapenutbildningen tränas
under tio pass förmågan att fatta beslut kring
eventuell våldsanvändning i hotfulla situationer.
Studenterna genomför även myndigheternas
kompetensprov. Självskyddet tränas i sexton
lektionspass spridda över terminen. En sommarlivräddning genomförs liksom eftersök enligt
MSO i tremannapatrull. I samverkan med vapen
genomförs en övning i springskytte. I slutet av
terminen ges två föreläsningar om sömn, hälsa,
skiftarbete och kost. I delkursen ingår en lektion
i Radio. Delkursen avslutas med en sammanfattande övning i polisiär konflikthantering.
Delkurs 5 Trafiksäkerhet: förarutbildning II
pågår under hela terminen. I delkursen genomförs tre övningspass ute i trafik med möjlighet till
ett resurstillfälle.
Andra aktiviteter under terminen är medverkan som figuranter i den tredje terminens
övningar i missbruk och psykisk ohälsa samt den
andra terminens båda ingripandeövningar.
30
termin 4
Gemensamt för samtliga utbildningar är den
fjärde terminens fokus på ämnesområdet våld i
nära relation där kunskapen om polisens brottsutredande uppdrag fördjupas, men där också
hela bredden av polisens verksamhetsområden
– från det första ingripandet till det färdigställda
förundersökningsprotokollet behandlas.
I övrigt finns här några skillnader i utbildningarnas val av kursinnehåll. Linnéuniversitetets
delkurs Omvärld och Polishögskolans delkurs
Diskriminering, rasism och hatbrott har stora likheter där hatbrott och diskriminering behandlas
ur ett omvärldsperspektiv. Vid Umeå universitet
finns ingen motsvarande delkurs även om inslag
av dessa kunskapsområden återfinns i olika delkurser under tidigare terminer. Under den fjärde
terminen behandlar Umeå universitet polisens
organisation och ledarskap som ett omfattande
tema i delkursen Ledarskap och professionellt
förhållningssätt. Delar av detta innehåll återfinns
i Linnéuniversitetets delkurs Ledarskap och
polisens styrning, medan Polishögskolans delkurs
Polisens uppdrag och roll i samhället har en annan
inriktning.
Vid samtliga utbildningar finns moment där
studenterna har till uppgift att skriva en vetenskaplig rapport. I den första terminens introduktion till polisutbildningen presenterades vid
samtliga utbildningar innebörden av ett vetenskapligt förhållningssätt och informationssökning. Omfattning och uppläggning av momentet
skiljer sig sedan åt mellan utbildningarna. Vid
Linnéuniversitetet och Umeå universitet avsätts
särskilda delkurser för det vetenskapliga arbetet.
Något som är utmärkande för Linnéuniversitetet är att studenterna har möjlighet att inom
delkursens ram välja mellan fem olika fördjupningsområden. Av dessa är ett av alternativen
det vetenskapliga arbetet och därmed är detta
moment inte obligatoriskt för alla studenter, vilket det är på de båda andra utbildningsorterna.
Vid Polishögskolan löper momentet över hela
utbildningen och arbetet påbörjas i den tredje
terminen påbörjar för att sedan färdigställas och
examineras i den fjärde terminen.
Under den fjärde och sista terminen sker vid
samtliga utbildningar utprovning och utlämning
av basuniform samt färdigställande av tjänstekort inför aspirantutbildningen. Studenterna genomför också myndigheternas kompetensprov i
vapen.
Sett över hela utbildningen är innehållet i
de tre utbildningarna likartat. Förutom de
beskrivna skillnaderna i den fjärde terminen kan
också tilläggas att Umeå universitet har en större
betoning av temat grupprocesser. Temat ingår,
liksom för de övriga två utbildningarna, i den
första terminens första delkurs, men fortsätter därefter under terminen i samverkan med
psykologistudenter samt i en egen delkurs i den
andra terminen. Polisstudenterna vid Umeå universitet har också ett samverkansprojekt med
studenter i socialt arbete.
Ämnesintegration
Vid samtliga tre utbildningar betonas vikten av
ämnesintegrerade kurser och polisutbildningarnas delkurser har i de flesta fall ett tematiskt
innehåll, där ämnesdiscipliner som juridik,
poliskunskap och samhälls- och beteendevetenskap är integrerade. De flesta teman utgår från
polisiära verksamhetsområden som brottsförebyggande arbete, ordning och trygghet samt
utredningsverksamhet. I andra teman fokuseras polisens arbete med olika brottstyper som
brott i nära relation och hatbrott och polisens
arbete med vissa kategorier av människor som
ungdomar, missbrukare och psykiskt sköra. Vid
Linnéuniversitetet finns några ämnesbaserade
delkurser som Rättens grunder, Statsvetenskap
och Civilrätt och vid Umeå universitet delkurserna Juridik I och II, Kriminologi och Grupprocesser. Dessa delkurser är emellertid i varierande
grad knutet till polisarbete.
Ämnen som helt eller delvis ligger utanför
delkurserna är färdighetsämnen/fortlöpande
moment. De riskerar därmed att bli isolerade
från utbildningen i övrigt, vilket är ett problem
som man hanterat på olika sätt. Vid Polishögskolan har sedan ett par år tillbaka samtliga dessa
31
ämnen integrerats i delkurser – både strukturellt
i kursdokument och i grupperingen av lärare
i lärarlag och i den praktiska undervisningen,
även om de också har en egen position med egna
lektioner. Vid Linnéuniversitetet och Umeå
universitet är dessa ämnen strukturellt separerade från delkurserna och beskrivs i separata
studiehandledningar. Med undantag av ämnet
Akutsjukvård vid Linnéuniversitetet är de också
”poänglösa”, trots att de examineras. Denna problematik blir inte lika tydlig vid Umeå universitet, eftersom man här inte talar om poäng för
något av sina moment. Trots strukturella skillnader kan man ändå tydligt se att färdighetsämnen/fortlöpande moment ändå i ökande grad
integreras i delkurser och med varandra under
utbildningen. I den praktiska undervisningen
är skillnaderna ur studentens perspektiv kanske inte så stora. De ämnen som behandlar den
nationella bastaktiken, vapen och kommunikation-konflikthantering -självskydd kan ändå lyftas
fram här som exempel på strukturella skillnader
mellan utbildningarna. Vid Polishögskolan
sammanförs dessa ämnen under beteckningen
Polisiär konflikthantering. Efter introduktionen
i den första terminen, då momentet är en del av
de introducerande delkurserna Polisiära grunder,
bildar momentet i de tre följande terminerna
en egen delkurs i tre steg. Därmed har ämnena
en egen gemensam plattform som är poänggivande. Vid Linnéuniversitetet är undervisningen
i dessa färdighetsdelar mer komplex. Under de
två första terminerna återfinns de båda temana
kommunikation-konflikthantering-självskydd
och vapen i de fortlöpande färdighetsämnena
Konflikthantering och Vapen. Tyngdpunkten
för utbildningen i bastaktik ligger därefter i den
tredje och fjärde terminen – i termin 3 i delkursen Nationell bastaktik integrerat med färdighetsämnena konflikthantering och vapen och i
termin 4 som det nytillkomna färdighetsämnet
Bastaktik 2. Även vid Umeå universitet återfinns
de båda temana kommunikation-konflikthantering-självskydd och vapen i varsitt fortlöpande
moment; Konflikthantering med kommunikation
och självskydd och Vapen och taktik. I båda dessa
moment behandlas även den nationella bastaktikens tre förhållningssätt. I vapenmomentet
behandlas bastaktikens övriga delar.
Pedagogik och
arbetsformer
De tre utbildningarna har en gemensam pedagogisk hållning, vilken kan sammanfattas i de två
nyckelbegreppen integration och problembaserad metodik.
Vikten av integration betonas starkt, dels den
ämnesintegration som beskrivits ovan och dels
integrationen mellan utbildningens teoretiska
och praktiska moment. Integrationstanken kommer till uttryck både i kursernas organisation
och i deras genomförande. Genom en variation
av olika arbetsformerna såsom föreläsningar,
lektioner, seminarier, grupparbeten, individuella
uppgifter, praktiska övningar samt färdighetsträning ges studenterna förutsättningar för
lärande som innebär både teoretisk reflektion
och praktisk tillämpning av teoretisk kunskap.
Den problembaserade ansatsen innebär att
lärandet tar sin utgångspunkt i case, det vill säga
händelseförlopp och situationer som förekommer i polisens arbete. Vid samtliga tre utbildningar görs en indelning i basgrupper om 5-7
studenter. Genom arbete i basgrupperna är det
studenternas uppgift att, under handledning,
lösa och hantera de polisiära situationer som
presenteras i casen.
Den valda pedagogiska inriktningen bygger
på studentens aktiva medverkan både i basgruppsarbete och genom egen inläsning och
förberedelse inför seminarier och övningar. För
Polishögskolans distansstudenter tillkommer
aktivt deltagande i aktiviteter i lärplattformen.
Den genomgång som gjorts ovan av polisutbildningens innehåll och struktur visar att
det överlag är en god överensstämmelse mellan
pedagogiska intentioner och faktisk undervisning. De delkurser vid Linnéuniversitetet och
Umeå universitet som är ämnesbaserade tenderar emellertid i varierande grad att ha ett teoretiskt innehåll med en övervikt för föreläsningar
och en lägre grad av studentaktiva arbetsformer.
32
Examination, bedömningsgrunder och betygssättning
För samtliga tre utbildningsorter gäller att studenter som underkänns vid ordinarie examinationstillfälle erbjuds ytterligare två provtillfällen
under terminen. Vid Linnéuniversitetet och
Umeå universitet har studenterna möjlighet att
efter en andra underkänd omexamination examineras i samband med att delkursen/momentet
ges följande termin. Polisutbildningen i Umeå
följer så långt det är tillämpligt, universitets
regelverk för examinationer3 . Individuella samtal förs i termin 3 med de studenter som bedöms
ha för stor eftersläpning och studieuppehåll
rekommenderas för att hinna fullgöra icke-godkända delar.
Polishögskolan anger i ett särskilt dokument
de riktlinjer och rutiner som gäller för examination4. Studenter vid Polishögskolan som efter tre
provtillfällen underkänns i något av delkursens
moment måste avbryta sina studier och erbjuds
att gå om hela eller delar av delkursen. När det
gäller vapenutbildningen erbjuds vid Polishögskolan ytterligare två provtillfällen. De studenter
som efter fem provtillfällen underkänns i vapenutbildningen måste avbryta sina studier och
erbjuds att gå om hela eller delar av delkursen.
Samtliga utbildningsorter använder betygen
Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl Godkänd
(VG) för kurser och delkurser, där kravet för
godkänd kurs är godkänd examination i kursens
samtliga delkurser och moment. Vissa delkurser
bedöms enbart med betygsgraderna Underkänt
(U) eller Godkänt (G). Vid Linnéuniversitetet
gäller detta delkurserna Introduktion till utbildningsprogrammet och till yrkesrollen som polis,
Nationell bastaktik och Ledarskap och polisens
styrning samt färdighetsämnen med undantag
av Akutsjukvård, Konflikthantering och Vapen,
där möjlighet ges till slutbetyget Väl Godkänd i
termin 4. Sammanlagt är det således möjligt för
studenterna att erhålla VG på delkurser motsvarande 109,5 av totalt 120 poäng samt på de två
3 www.student.umu.se/regelsamlingen
4 Riktlinjer och rutiner för examination på Polishögskolan
i Solna (dnr A063.478/2013)
icke-poängsatta färdighetsämnena Konflikthantering och Vapen. För Väl Godkänt på en kurs
(termin) krävs att man examinerats i mer än 15
poäng med betyget Väl Godkänd. Vid Umeå
universitet ger delkurserna Polisens uppdrag och
roll i samhället, Förundersökning och tvångsmedel, Grupprocesser, Juridik II, Ledarskap och
professionellt förhållningssätt samt de fortlöpande momenten ges endast betygen Underkänd
eller Godkänd. Här är det således möjligt att
erhålla VG på 91,5 av totalt 120 poäng. För Väl
godkänd för hel kurs (termin) krävs betyget VG
på delkurser motsvarande 18 poäng (12 av 20
veckor). Studerande som godkänts i prov får inte
undergå förnyat prov för att uppnå ett högre
betyg. Vid Polishögskolan används betygsgraderna Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl
Godkänd (VG) för åtta delkurser om sammanlagt poäng 74 poäng. För övriga sju delkurser
används betygsgraderna Underkänd (U) och
Godkänd (G). VG kan endast uppnås vid det
första examinationstillfället.
Till skillnad från Polishögskolan kan polisstudenterna vid Linnéuniversitetet och Umeå
universitet tillgodoräkna sig högskolepoäng. Vid
Linnéuniversitetet erhåller studenterna sammanlagt 22,5 högskolepoäng i kurserna Rättens
grunder med särskild inriktning mot straffrätt
(7,5 hp), Kriminologi och brottsförebyggande
arbete (7,5 hp) samt Akutsjukvård i enlighet med
kursplan 1MC305 – Polisiärt omhändertagande
av akut sjuka eller skadade personer (7,5 hp).
Vid Umeå universitet kan studenterna, efter
prövning, få tillgodoräkna sig 72,5 hp i ämnena
Juridik (30 hp), Pedagogik (20 hp), Socialt arbete
(15 hp) och Omvårdnad (7,5 hp).
Bedömningsgrunder
Vid samtliga tre utbildningsorter sker examinationen på grundval av skriftliga, praktiska och
muntliga uppgifter. Vilka bedömningsformer
som används för olika delkurser och moment
anges i kursplaner och kursbeskrivningar/
studiehandledningar. Förutom dessa bedömningstill-fällen ställs, för ett godkänt studieresultat, krav på närvaro och aktivt deltagande
i centrala utbildningsaktiviteter. Vid alla tre
33
utbildningsorterna anges vid kursstart och i
delkursbeskriv-ningar/studiehandledningar
vilka moment och uppgifter som är obligatoriska. Vid Umeå universitet ska kompletteringar
av obligatoriska uppgifter ske senast två veckor
efter moments slutdatum. Obligatoriska delar
som inte görs under avsatt tid får fullgöras nästa
gång momen-tet ges. Vid Polishögskolan ska
frånvaro från obligatoriska moment alltid kompenseras. Högst två kompenserande tillfällen
erbjuds i kursen. Vid Linneuniversitetet är utöver
angivna obligatoriska delar och all färdighetsträning den reguljära undervisningen frivillig,
medan Polishögskolan ställer krav på närvaro i
all undervisning undantaget giltig frånvaro som
exempelvis sjukdom och beviljad ledighet eller
där det i schema eller på annat sätt framgår att
viss aktivitet är frivillig.
I nedanstående sammanställning av examinationstillfällen under utbildningen redovisas inte
obligatoriska moment och uppgifter.
Examinationsuppgifter termin 1
Vid Linnéuniversitetet genomför studenterna
följande examinationer/prov:
Introduktion till utbildningsprogrammet och
yrkesrollen som polis: tentamen i gruppsykologi
Rättens grunder med särskild inriktning mot
straffrätt: skriftlig tentamen, redovisning av
rättegångsbesök
Statsvetenskap: hemtentamen
Polisiär grundkurs inklusive fältstudier: skriftliga inlämningsuppgifter basgruppsvis i poliskunskap, muntlig redovisning basgruppsvis i
stress, social konstruktivism och social kognition samt social påverkan, genomförande av
intervjuer på temat avvikande beteende och
sociala gränsdragningar med efterföljande
diskussionsseminarium, hemtentamen i kommunikation, skriftlig tentamen i polislagen
Akutsjukvård: skriftlig tentamen
Kriminalteknik: inlämningsuppgift, redovisning av studentarbete
Konflikthantering: praktisk examination
Hälsa: framtaget personligt träningsprogram
utifrån testresultat
Polisbilskörning: utvärdering vid terminsslut
Vid Umeå universitet genomför studenterna
Polisens roll och uppdrag i samhället inklusive
grupprocesser: muntlig och skriftlig redovisning av basgruppsarbete, litteraturseminarium
Kriminologi: laboration i statistik, muntlig
redovisning av basgruppsarbete, skriftlig
tentamen.
Juridik I: skriftlig tentamen
Förundersökning och tvångsmedel: redovisning
av casearbete från en basgrupp/klass genom
lottning, där övriga basgrupper är opponentgrupper vid redovisningsseminariet
Akutsjukvård: datorbaserad examination i
hjärt-lungräddning, en individuell praktisk
examination
Polisbilskörning: genomfört delmoment
Data: individkontroll sker fortlöpande
självskydd: praktisk examination, skriftlig
tentamen
Mental och fysisk förberedelse för polisyrket:
litteraturseminarium om mentala tekniker,
seminarium, tillämpat prov i livräddning
Vid Polishögskolan genomför studenterna följande examinationer/prov:
Polisiära grunder I: muntligt examinerande
seminarium i människans grundläggande
vitala funktioner, muntlig analys av filmad
praktisk tillämpning i kommunikation i polisarbete och polisens organisation, uppdrag
och befogenhet, skriftlig tentamen i Juridiska
grunder, skriftlig hemtentamen i bastaktik/
mentalt förhållningssätt
Polisiära grunder II: skriftlig tentamen i
straffrätt, filmad praktisk tillämpningsövning
med uppföljande skriftlig analys i bastaktik,
skriftlig examination vapen, praktisk tillämpning i självskydd, skriftlig inlämningsuppgift
i brottsförebyggande arbete med en frivillig
VG-uppgift
34
integrerad övning
Kriminologi och brottsförebyggande arbete:
individuella skriftliga inlämningsuppgifter,
som behandlas vid tre obligatoriska seminarier, basgruppsarbete som redovisas i rapport
Utredning inklusive fältstudier: tentamen i
poliskunskap, tentamen i juridik, tentamen i
förhör, inlämning av individuellt förhörsprotokoll, inlämning av paper, patrullvis, inlämning av rättsfallsanalys, basgruppsvis
Civilrätt: seminarium, analyserande hemarbete
Akutsjukvård: klinisk enskild examination,
övning samt efterföljande reflektionspass
Kriminalteknik: teoretisk tentamen
Hälsa: skriftlig tentamen (multiple choice)
Vapen och taktik: löpande
Grupprocesser: muntligt seminarium, skriftlig
uppgift, diskussion och analys av litteratur
Ordning och trygghet I, inklusive kriminologi
och fältstudier: skriftlig tentamen, seminarium, skriftlig rapport om brottsförebyggande
arbete
Juridik II: test och quiz-tenta, redovisningar,
inlämningsuppgifter basgruppsvis
Akutsjukvård: integrerad tillämpningsövning
Polisbilskörning: examination på fordons
plats 1
självskydd: praktisk examination i ingripandeteknik och användande av handfängsel,
praktiskt och teoretiskt prov OC-spray, skriftlig tentamen i kommunikativt förhållningssätt och skaderisker
dokumenterat individuellt samtal, tilllämpat
prov i orientering, tillämpat prov i islivräddning
Kriminalteknik: skriftlig hemuppgift i basgrupp
Radio och taktiskt samband: praktiska prov,
Brottsutredande uppdraget I: prov i radio/
taktiska samband, hemtenta straffrätt med
separat VG-uppgift, hemtenta förhör med
separat VG-uppgift
Brottsutredande uppdraget I: praktiskt prov i
kriminalteknik, salstenta tvångsmedel, salstenta straffrätt, hemtenta förundersökning
med separat VG-uppgift
Polisiär konflikthantering I: praktisk examination i någon av de nationellt fastställda metoderna, skriftlig kunskapskontroll, livräddning, prov i fysisk prestationsförmåga (styrka
i bänkpress), praktiskt skjutprov
Trafiksäkerhet: förarutbildning I: praktiskt
prov, skriftligt prov
Psykisk störning: övning, paper (frivillig VGuppgift)
Missbruk och droger: salstenta
Brott i ungdomsmiljö: tentamen, skriftlig redovisning och seminariediskussion motpartsanalys, övning
Nationell bastaktik: skriftlig inlämningsuppgift
Trafik: salstentamen: polisens uppdrag, salstentamen: trafikjuridik, hemtentamen: avrapportering, hemtentamen: beteendevetenskap
ingripandeövning samt i efterföljande reflektion
Kriminalteknik: redovisning dödsfallsövning
Konflikthantering: praktisk examination,
teoretisk examination
Hälsa: matdagbok som diskuteras och analyseras, fysiska tester, skriftlig utvärdering och
revidering av personligt träningsprogram
Vapen: praktisk examination
35
Ordning och trygghet II: seminarier, skriftlig
caseredovisning basgruppsvis, muntlig redovisning basgruppsvis av studiebesök i skola,
skriftlig tentamen 1, skriftlig tentamen 2
Trafik: skriftlig tentamen 1, skriftlig tentamen
2
Akutsjukvård: skriftligt multiple choice tentamen
självskydd: praktisk examination i expanderbar betong, litteraturseminarium, praktisk
examination
förberedelse och efterbearbetning i anslutning till övning, praktisk examination av
antagningstestet
Kriminalteknik: praktisk övning, individuell
skriftlig uppgift
Radio och taktiskt samband: skriftlig uppgift,
integrerad övning
Vapen och taktik: skriftlig tentamen, praktisk
examination, Rikspolisstyrelsens kompetensprov i Sig Sauer
Trafiksäkerhet: skriftligt individuellt prov i
trafikjuridik och trafiklagstiftning, skriftligt
individuellt prov i trafikrapporter, trafikskadehändelser och trafiksäkerhet, frivillig VGuppgift, inlämningsuppgift, prov i centrala
system.
Social utsatthet, psykisk ohälsa och missbruk:
skriftligt prov social utsatthet och tillfällig berusning, muntligt prov basgruppsvis i
narkotikabrott, skriftlig examination med
frivillig VG-uppgift.
Ungdomar: två examinerande seminarier i
motiverande samtal, redovisningsuppgift
möte och samverkan, redovisningsuppgift
skolbesök, skriftlig examination, hemtentamen, kunskapskontroll radio
Polisiär konflikthantering II: teoretisk examination OC/pepparspray, praktisk examination OC/pepparspray, prov kondition hinder-
bana, prov expanderbar batong, teoriprov
vapen, praktisk examination vapen, skriftlig
examination vapenjuridik, tre insatsidéer i
Ping Pong
Brott i nära relationer: salstenta i två delar,
individuell hemuppgift
Valbar kurs, kriminalteknik: redovisning av
eget arbete, redovisning av brottsplatsprotokoll
Valbar kurs, självständigt arbete: vetenskapligt
arbete på A-nivå, oppositionsseminarium
Valbar kurs, trafik: eget arbete som redovisas
Valbar kurs, brottsförebyggande arbete: Paper,
muntlig redovisning basgruppsvis
Valbar kurs, juridik: skriftlig tentamen i två
delar; en för betyget G och en för betyget VG
Ledarskap och polisens styrning: övning, paper
Omvärldskunskap: caseredovisning parvis
(patrull)
polistaktisk övning med efterföljande reflektion
Kriminalteknik: analysövning redovisning
basgruppsvis, praktisk tentamen, teoretisk
tentamen, övning
IT: upprättande av förundersökningsprotokoll i RAR, DurTvå och de centrala systemen
Hälsa: basgruppsvis hantera, redovisa och
diskutera ett arbetsmiljöcase, utarbeta och
diskutera en skriftlig personlig hälsoplan
Vapen: skriftligt prov, praktiskt prov
Radio/taktiskt samband: examination i termin
4.
Bastaktik: tentamen i juridik, hemtenta
Fördjupningsarbete: skriftlig rapport, symposium: muntlig redovisning med granskare
Fördjupad brottsutredning med inriktning på
våld i nära relationer: skriftlig tentamen, hem-
36
tenta i våld i nära relation, caseredovisningar
skriftlig tentamen,
redovisning
Ledarskap och professionellt förhållningssätt:
skriftligt seminarium (i lärplattform)
Akutsjukvård: skriftlig individuell tentamen
Polisbilskörning: lektioner i sparsamkörning
och mörkerkörning
Data: examination i RAR och DurTvå, redovisningar av övningar i Pust, examination i
centrala system
självskydd: praktisk och reflekterande examination
litteraturseminarium, utformad skriftlig Personal Performance Plan
Kriminalteknik: skriftlig examination
Radio och taktiskt samband: skriftlig tentamen, integrerad övning
Vapen och taktik: löpande, integrerad övning
Utredning av dödsfall:
Brott i nära relationer – brottsutredande
uppdraget III: individuellt PM utifrån patrullens avrapportering av ingripandeövning,
individuellt PM utifrån en kritisk analys av
avrapporteringsdokumentation och ett inspelat förhör, skriftlig examination relevanta
brottstyper, skriftlig examination av normaliseringsprocessens betydelse, examination i
radio.
Diskriminering, rasism och hatbrott: hemtenta
brotten hets mot folkgrupp och olaga diskriminering, planspel med åtföljande individuell
skriftlig analys, frivillig VG-uppgift
Polisens uppdrag och roll i samhället: ingen
examination utöver obligatoriska moment och
ventilering av vetenskapligt arbete
Polisiär konflikthantering III: tentamen i
juridik, tentamen i operativ juridik, praktisk
examination i självskydd, examination i vapen
i simulatormiljö
Trafiksäkerhet: förarutbildning II: skriftlig
tentamen i straffrätt, skriftlig analys av praktisk filmad tillämpning i bastaktik, praktiskt
prov, skriftligt prov
37
Studenterna
Ålders- och könsfördelningen för de studenter
som studerar vid de tre polisutbildningarna
presenteras i nedanstående översikt. Trots en
åldersspridning, där den yngsta studenten är
20 år och den äldsta 44 år, är det en tämligen
homogen samling kring medianvärden mellan 23
och 28 år. Undantaget är studenterna vid Polishögskolans distansutbildning, där medianvärdet
Linné
Antal
ligger mellan 30 och 33 år. Även om det är flest
män som utbildar sig till poliser ligger andelen
kvinnor mellan 30 och 44 procent. I översikten
nedan anges andelen kvinnor anges i procent
inom parentes.
Ålder
spridning
median
Avbrott
Uppehåll
Avbrott
Uppehåll
Termin 1
74 (36)
21-41
26
Termin 2
97 (44)
21-39
26
Termin 3
150 (30)
21-44
25
Termin 4
149 (36)
21-40
26
Umeå
Antal
Ålder
spridning
median
Termin 1
74 (42)
20-40
23
1
1
Termin 2
70 (36)
21-41
24
3
2
Termin 3
96 (32)
21-38
25
Termin 4
96 (36)
22-41
26
PHS
Antal
Ålder
spridning
median
Termin 1
158 (40)
20-40
25
4
Termin 2
133 (37)
21-44
27
1
1
Termin 3
139 (34)
21-45
29
Termin 4
120 (39)
22-40
28
PHS (distans)
Antal
Ålder
Avbrott
Uppehåll
spridning
median
Termin 1
24 (38)
20-42
32
Termin 2
25 (36)
21-44
33
Termin 3
22 (32)
25-42
31
Termin 4
21 (33)
23-38
30
1
Avbrott
Uppehåll
1
38
Studenternas examinationsresultat höstterminen 2013
På grund av ofullständiga underlag går det inte
att presentera en heltäckande bild av studenternas resultat under höstterminen 2013. De
resultatsammanställningar som är tillgängliga
visar för Polishögskolans del de resultat som var
klara i januari 2014, medan resultaten från Linnéuniversitetet och Umeå universitet redovisas
t.o.m. mars 2014. Utifrån det tillgängliga materialet kan några iakttagelser summeras.
Av de studenter som gick i termin 4 under
höstterminen erhöll samtliga polisexamen vid
Linnéuniversitetet och Umeå universitet, medan
två studenter vid Polishögskolan inte fick ut sin
polisexamen på grund av underkända moment i
Polisiär konflikthantering III.
En tydlig skillnad märks när det gäller andelen
studenter med betyget Väl Godkänd, då man
jämför Linnéuniversitetet och Umeå universitet
med Polishögskolan. Förutom en allmänt högre
andel VG vid ett första provtillfälle vid universiteten, kan studenter här erhålla VG vid ett senare
provtillfälle, om de underkänts vid första tillfället. För Polishögskolans studenter gäller att VG
enbart kan erhållas vid det första provtillfället.
Här nedan presenteras andelen VG (i procent)
utifrån tillgängliga resultatsammanställningar:
Linnéuniversitetet, andel VG:
Rättens grunder med särskild
inriktning mot straffrätt
37
Statsvetenskap53
Polisiär grundkurs
inklusive fältstudier 60
Kriminologi och
brottsförebyggande arbete
6
Utredning inkl. fältstudier 47
Civilrätt 40
Akutsjukvård, termin 2
25
Psykisk störning 37
Missbruk och droger 35
Brott i ungdomsmiljö 65
Trafik 11
Akutsjukvård, termin 3
25
Brott i nära relationer 5
Valbar kurs trafik
Valbar kurs kriminalteknik
Valbar kurs juridik
25
33
26
Valbar kurs
brottsförebyggande arbete
Valbar kurs självständigt arbete
Omvärldskunskap 8
35
22
Umeå universitet, andel VG:
Kriminologi23
Juridik I 32
Trafik75
Fördjupningsarbete62
Fördjupad brottsutredning med
inriktning på våld i nära relation
31
Utredning av dödsfall 78
Polishögskolan, stationär utbildning, andel VG:
Polisiära grunder II
3
Brottsutredande uppdraget I
1
Brottsutredande uppdraget II
2
Trafiksäkerhet5
Social utsatthet, psykisk ohälsa
och missbruk 5
Ungdomar 1
Brott i nära relationer –
brottsutredande uppdraget III 9
Diskriminering, rasism och hatbrott 4
Polishögskolan, distansutbildning, andel VG:
Brott i nära relationer –
brottsutredande uppdraget III 5
Diskriminering, rasism och hatbrott 5
Ytterligare en skillnad kan märkas i studenternas
examinationsbeteende. Vid universiteten, till
skillnad mot Polishögskolan, finns en tendens
att i vissa delkurser avstå från att tentera vid det
första provtillfället.
Former för
studentinflytande
Vid samtliga tre utbildningsorter genomförs ett
programråd två gånger/termin. Rådet består av
39
representanter från studieledningen och företrädare för de studerande. Programrådet har en
rådgivande funktion och vid Umeå universitet
samlar studeranderepresentanterna innan mötet
in synpunkter från respektive kurs.
Vid Linnéuniversitetet och Polishögskolan samlas varje klass i ett klassråd två gånger/termin.
Rådet har till uppgift att diskutera frågor som
rör klassen, undervisningen, planeringen, m.m.
För Polishögskolans del är klassråden förberedande till de terminsråd som genomförs ca en
vecka senare och där två representanter/klass
deltar. Här behandlas tillsammans med lärare
de frågor som kommit upp vid klassråden. Vid
Linnéuniversitetet träffar studierektor klassrepresentanterna en gång/termin. Utöver detta
har utbildningschefen vid Linnéuniversitetet
regelbundna möten med ordförande i studerandeföreningen. Polishögskolans studierektor har
lunchmöten med studentfacket en gång i månaden. I styrelsen för polisutbildningen i Umeå
finns två studeranderepresentanter.
Vid Linnéuniversitetet har varje klass en klasslärare. Det är till klassläraren man i första hand
ska vända sig med sina funderingar och problem.
Avstämningsmöten sker i basgrupperna under
de tre första terminerna och enskilt under den
sista terminen. Vid Polishögskolan genomförs
handledningssamtal i basgrupperna vid fyra
tillfällen/termin. Syftet är att stärka och utvecklas studenten i den nuvarande utbildningsrollen
och den framtida yrkesrollen. I handledningen
ges utrymme för reflektioner och känslor kring
händelser och upplevelser som studenten är med
om under sin utbildningstid.
Förövrigt inhämtas studenternas synpunkter
via utvärderingsenkäter.
40
En jämförande sammanfattning av polisutbildningen
hösten 2013
Till skillnad från Polishögskolan kan polisstudenterna vid Linnéuniversitetet och Umeå
universitet tillgodoräkna sig högskolepoäng
för delar av sin utbildning. Vid Linnéuniversitetet kan studenterna sammanlagt erhålla 22,5
högskolepoäng och vid Umeå universitet kan
studenterna, efter prövning, få tillgodoräkna sig
72,5 högskolepoäng.
Av de studenter som gick i termin 4 under
höstterminen erhöll samtliga polisexamen vid
Linnéuniversitetet och Umeå universitet, medan
två studenter vid Polishögskolan inte fick ut sin
polisexamen på grund av underkända moment i
Polisiär konflikthantering III.
Utbildningarnas innehåll
och struktur
Kursinnehållet för polisutbildningen är i stort
likartat för de tre utbildningsorterna, även om
det finns vissa variationer i omfattning och
placering av olika ämnen och teman. I samtliga
utbildningars introduktionskurs presenteras
utbildningens syn på vetenskap, lärande och pedagogik samt temat gruppsykologi. Gemensamt
för den första terminen är introduktionen till
straffrätt samt till polisens samhälleliga uppdrag
och roll, den andra terminens fokus på utredningsverksamhet, den tredje terminens huvudteman trafiksäkerhet, psykisk ohälsa, missbruk
och ungdomar samt den fjärde terminens fokus
på området våld i nära relation. Vid samtliga
utbildningar genomförs två fältstudieveckor –
vid Linnéuniversitetet under terminerna 1 och 2,
vid Polishögskolan under terminerna 1 och 3 och
vid Umeå universitet under terminerna 2 och 3.
Vid samtliga utbildningar finns moment där
studenterna har till uppgift att skriva en vetenskaplig rapport. Omfattning och uppläggning av
momentet skiljer sig emellertid åt mellan utbildningarna. Vid Linnéuniversitetet och Umeå
universitet avsätts särskilda delkurser under den
fjärde terminen för det vetenskapliga arbetet
medan det vid Polishögskolan löper över hela
utbildningen och saknar specificerat tidsmått.
Momentet är obligatoriskt för studenterna vid
Umeå universitet och Polishögskolan, medan det
vid Linnéuniversitetet utgör ett av fem möjliga
val.
För övrigt kan de största skillnaderna i kursinnehåll märkas i den fjärde terminen, där Linnéuniversitetet och Polishögskolan har separata
delkurser som behandlar hatbrott och diskriminering ur ett omvärldsperspektiv. Utmärkande
för utbildningen vid Umeå universitet är en
större betoning av temat polisens organisation
och ledarskap. Den mer omfattande behandlingen av gruppfenomen under tidigare terminer
har kopplingar till detta tema.
Vid samtliga tre utbildningar betonas vikten
av ämnesintegrerade kurser och delkurserna har
i de flesta fall ett tematiskt innehåll, där ämnesdiscipliner som juridik, poliskunskap och samhälls- och beteendevetenskap är integrerade. För
Polishögskolans del gäller detta genomgående,
medan det vid Linnéuniversitetet finns rent
ämnesbaserade delkurser i juridik och statsvetenskap och vid Umeå universitet i juridik,
kriminologi och beteendevetenskap. De ämnen
som benämns färdighetsämnen/fortlöpande
moment ligger helt eller delvis utanför delkurserna vid Linnéuniversitetet och Umeå universitet och är med undantag av ämnet akutsjukvård
vid Linnéuniversitetet ”poänglösa”. Trots den
organisatoriska åtskillnaden är dessa ämnen i
den praktiska undervisningen i stor utsträck-
41
ning integrerade i delkurser och med varandra.
Vid Polishögskolan är dessa ämnen integrerade i
delkurserna.
De tre utbildningarna har en gemensam
pedagogisk hållning, som utmärks av integration
mellan utbildningens teoretiska och praktiska
moment, varierade arbetsformer samt en problembaserad metodik. Den pedagogiska inriktningen bygger på studentens aktiva medverkan.
De delkurser vid Linnéuniversitetet och Umeå
universitet som är ämnesbaserade tenderar
emellertid i varierande grad att ha ett teoretiskt
innehåll med en övervikt för föreläsningar och
en lägre grad av studentaktiva arbetsformer.
Examination och betygssättning
Vid samtliga tre utbildningsorter sker examinationen på grundval av skriftliga, praktiska och
muntliga uppgifter. Förutom dessa provtillfällen ställs, för ett godkänt studieresultat, krav på
närvaro och aktivt deltagande i centrala utbildningsaktiviteter. Frånvaro från obligatoriska
moment måste kompletteras. Vid Linneuniversitetet är, utöver obligatoriska moment och all
färdighetsträning, den reguljära undervisningen
frivillig, medan Polishögskolan ställer krav på
närvaro i all undervisning, undantaget giltig
frånvaro.
För samtliga tre utbildningsorter gäller att studenter som underkänns vid ordinarie examinationstillfälle erbjuds ytterligare två provtillfällen
under terminen. Studenter vid Polishögskolan
som efter dessa provtillfällen underkänns i
något av delkursens moment måste avbryta sina
studier och erbjuds att gå om hela eller delar av
delkursen. Vid Linnéuniversitetet och Umeå
universitet har studenterna möjlighet att efter en
andra underkänd omexaminationen examineras i samband med att delkursen/momentet ges
följande termin.
Samtliga utbildningsorter använder betygen
Underkänd (U), Godkänd (G) och Väl Godkänd
(VG) för kurser och de flesta delkurser. I genomgången av studenternas examinationsresultat
kan man se stora skillnader mellan universiteten
å ena sidan och Polishögskolan å andra sidan när
det gäller möjligheten att få betyget VG. Vid universiteten är det för det första fler delkurser där
möjlighet till VG finns; vid Linnéuniversitetet på
delkurser motsvarande 109,5 av 120 kurspoäng
samt på de två icke-poängsatta färdighetsämnena Konflikthantering och Vapen, vid Umeå
universitet på delkurser motsvarande 90,5
kurspoäng och vid Polishögskolan på delkurser
motsvarande 74 kurspoäng. Det framkommer
också stora skillnader i vilken andel VG som
sedan ges; vid Linnéuniversitetet ligger andelen
VG på medianvärdet 35 % med högst andel på
65 %, vid Umeå universitet ligger andelen VG på
medianvärdet 47 % med högst andel på 78 % och
vid Polishögskolan ligger andelen VG på medianvärdet 5 % med högst andel på 9 %. Det kan
finnas anledning att fundera över orsakerna till
dessa skillnader.
Vid Polishögskolan råder strängare regler.
Här är det bara möjligt att erhålla VG vid första
tentamenstillfället, medan VG kan ges vid
omtentamenstillfälle vid universiteten. Vid Polishögskolan är det också vanligt att ha separata,
frivilliga VG-uppgifter. Studenterna behöver
alltså utföra en extra uppgift utöver den ordinarie examinationen och de har inga garantier för
att denna extra insats kommer att bedömas som
väl godkänd. Det förefaller rimligt att anta att ett
antal studenter väljer att avstå från denna frivilliga uppgift, även om vi inte har några uppgifter
om hur ofta denna möjlighet utnyttjas.
Betygskriterierna anges som regel inte i de
dokument vi läst och det är därför i många fall
oklart vad som krävs för att få ett VG. Av det vi
kan läsa oss till har de frivilliga VG-uppgifter
som ges vid Polishögskolan en kvalitativ inriktning, som kräver en fördjupad analys av olika
problemställningar. Denna typ av uppgifter
förekommer även vid universiteten, men här
finns också kurser där betyg ges utifrån ett
erhållet antal poäng eller andelen rätta svar. Det
skulle kunna antyda en mer kvantitativt inriktad
examination. En intressant fråga för vidare kartläggning vore att undersöka skillnader i kravnivå
och bedömningskriterier.
42
Samtal med utbildningsledningar och studenter
I samtalen med utbildningsledningarna i Umeå
och Växjö och med några studenter vid alla tre
utbildningarna, har vi följt samma struktur.
Utgångspunkten har varit att en ny utbildning
på Södertörn ska starta, och att det är viktigt att
ta vara på kunskaper och erfarenheter från dem
som följer utbildningarna idag, för att den nya
utbildningen ska bli så bra som möjligt. Studenterna har vi bett att berätta om sin egen bakgrund, om varför de sökt till polisutbildningen
och vad de har för erfarenheter så här långt.
Ledningarna, som har haft direkt kontakt
med Södertörns högskola på olika sätt, har vi
bett beskriva hur den egna utbildningen startade, och vilka problem de då stötte på, och hur
utbildningen senare utvecklats. Vi har bett dem
om råd och frågat vad de nu drar för slutsatser
som vore viktiga för den nya utbildningen.
Vi har valt att presentera materialet tematiskt.
Först tar vi upp den specifika situationen ”Ny
uppdragsutbildning på Södertörns högskola”.
Därefter tar vi upp ”Polisutbildning inom
högskolan” för att lyfta fram de skillnader som
finns mellan polisutbildningen och högskoleutbildningar. Vissa av dessa skillnader beror på att
högskoleutbildningar allmänt regleras av högskolelag och högskoleförordning, medan detta
inte gäller för polisutbildningen. Andra skillnader beror mer av olika traditioner. Avslutningsvis tar vi upp några synpunkter som rör själva
polisutbildningen.
Polisutbildning som uppdragsutbildning på Södertörn
Några förhållanden som kommit upp i våra
samtal med utbildningsledningar och studenter
kan kopplas till förflyttningen av utbildningen
till just Södertörns högskola, med dess särskilda
förutsättningar.
”Den nya utbildningen är stor, och den kommer
att ta plats”! På fyra terminer kommer omkring
700 polisstudenter att finnas på campus. Att
antalet studenter på en högskola växer relativt
snabbt är vanligt, liksom att det minskar. Men
när det gäller polisutbildningen finns det några
särskilda förhållanden att reflektera kring, när
det gäller storleken, synligheten på högskolan
och utbildningens tradition och särskilda förutsättningar.
Utbildningsledningarna poängterade att den
utbildning som nu startar på Södertörn är landets största polisutbildning, och att förändringen
går snabbt.
Räknat i examina – 350 per läsår eller 175 per
termin – blir utbildningen nästan lika stor som
exempelvis lärarutbildningen vid Södertörns
högskola. Jämförelsen är dock något missvisande, eftersom lärarutbildningen pågår i
betydligt fler terminer än polisutbildningen. Men
lärarutbildningen är som helhet mer utspridd på
olika ämnesområden till sitt innehåll. Polisstudenterna kommer däremot att följa ett i stort sett
enhetligt program.
Räknat i studenters närvaro på campus kommer polisutbildningen att vara betydande. Cirka
65 procent av utbildningen vid Södertörns
högskola sker idag inom humaniora, samhällsvetenskap och juridik. Dessa områden har den
lägsta ersättningsnivån från staten per student,
och det är relativt ovanligt med mer än 9 timmars lärarledd undervisning per vecka sett till
riket som helhet. 6 timmar per vecka i lärarledd
tid förekommer ofta. (Fördelningen mellan olika
terminer i studierna är inte jämn, och de speciella förhållandena vid just Södertörns högskola
har inte undersökts här.) Om polisutbildningen
vid Södertörns högskola kommer att läggas
upp ungefär som de två övriga utbildningarna,
43
d.v.s. ha lärarledd undervisning omkring 16 - 20
timmar per vecka eller ibland mer, så kommer
polisstudenternas närvaro på campus i undervisning att vara en stor del av den totala lärarledda
undervisningen på campus vid högskolan.
Samverkan med andra program och ämnen
måste ske så, att antalet studenter från olika
områden blir rimligt, och så att ingen grupp
dominerar alltför mycket, om avsikten är att studenter ska kunna utbyta erfarenheter. Eftersom
polisstudenterna är en stor grupp så har t.ex.
vissa moment tillsammans med andra studentgrupper vid Linnéuniversitetet delats upp.
Endast en del av polisstudenterna har deltagit
och att dessa har senare fått sprida sina kunskaper och erfarenheter till de övriga polisstudenterna. Andra tekniska möjligheter att lösa detta
finns självfallet också.
En fråga som tagits upp i Växjö och särskilt i
Umeå gäller lokalerna. Rådet till den nya ut bildningen är att i största möjliga utsträckning, och
så snart som möjligt hålla samman lokalerna för
polisutbildningens alla moment, och samtidigt
ha dessa som en del av högskolan i övrigt. Vid
Linnéuniversitetet är man nöjd med sin lösning. I
Umeå däremot så tar både ledning och studenter
upp problemen med avstånd, förflyttningar och
vikten av att finnas på huvudcampus hela tiden.
Där planeras också för en lokalförändring.
För lärarna vid Södertörns högskola uppstår en
ny situation. De lärare som idag är verksamma
vid högskolan är ofta vana vid mycket koncentrerade undervisningspass, och att mycket arbete
utförs av studenterna mellan undervisningstillfällena. Inom polisutbildningen är pedagogiken
en annan, också i de teoretiska avsnitten. Interaktionen lärare-student kan vara mer intensiv,
och ges mer tid.
Undervisningen i polisutbildningen sker så, att
flera moment studeras parallellt. Detta innebär
också en annan pedagogisk uppläggning än vad
som är gängse i många akademiska utbildningar.
Idag tar studenter både i Umeå och i Växjö upp
att det kan vara problem när lärare i olika ämnen
planerar var för sig så, att studenterna kan ha
flera tentamina, prov och inlämningar inom
några få dagar.
De olika utbildningstraditioner från vilka lärare
vid högskolan och lärare inom polisämnena
kommer präglar med nödvändighet deras syn på
sitt arbete. Både i Umeå och i Växjö har utbildningsledningarna betonat hur viktigt det är att
föra samman de olika lärargrupperna, och att de
arbetar tillsammans. Vissa lärare kommer att ha
undervisningen i polisutbildningen som en stor
del av sitt arbete. Andra har relativt få timmar i
polisutbildningen, medan huvuddelen av deras
arbete utförs inom andra utbildningar, eller med
forskning. Det är särskilt svårt att få lärare med
få timmar inom polisutbildningen att sätta av
tid till möten, som de kan uppleva som onödigt
tidskrävande, även om deras moment är centrala
i polisstudenternas undervisning.
Det finns en tradition att polisstudenter får
mer service än vad som är vanligt i stora delar av
högskolan i övrigt. En av studenterna vi talade
med sa ”Man daddas här! Vi behöver inte anmäla oss till tentan. Vi får sidhänvisningar, och
behöver inte söka oss fram i materialet själva. Så
är det inte inom högskolan när jag har studerat
tidigare.” Skillnader i servicenivåer mellan olika
studentgrupper kan komma att bli märkbara
vid Södertörns högskola, beroende på hur man
väljer att organisera servicen.
Uniformsfrågans lösning kommer att inverka
på hur synliga polisstudenterna kommer att
vara på campus. Den är idag löst på tre olika
sätt: ”uniform halvvägs in i termin 1 och den
bärs på campus” (Polishögskolan), ”uniform i
termin 2 och på campus” (Linnéuniversitetet),
och ”uniform i termin 2 men i stort sett inte
på huvudcampus där övriga studenter vistas”
(Umeå). Beroende på vilken utformning som
väljs på Södertörn så kommer studenter endast
undantagsvis att bära uniform på campus eller så
kommer kanske fler än 300 uniformerade studenter att röra sig bland andra studenter, vid vissa
undervisningsmoment i polisutbildningen.
De studenter vi talade med betonade att uniformen förändrat dem. ”Första gången kändes
det som om jag skulle på maskerad! Och alla stirrade på mig.” ”Jag kände inte igen mig själv.
Var det där jag?” Mest betonades detta av studenterna som bär uniform på campus bland stu-
44
denter som läser helt olika program och ämnen.
Vilken modell som polisutbildningen vid
Södertörns högskola väljer för hur uniformen
kommer att bäras får inverkan på polisstudenternas vardag, och på om och hur andra studenter,
lärare och besökare kommer att se dem.
Den allra första studentgruppen, som börjar sin
utbildning i januari 2015, kommer hur som helst
att vara först både i sin utbildnings alla moment,
och dessutom i att bära uniform i en miljö där
troligen inga studenter före dem har gjort det.
Det kommer att göra dem särskilt synliga.
Lösningar på olika problem måste med nödvändighet göras vartefter problemen uppmärksammas; allt kan inte förutses. Andra studenters
inledande reaktioner och frågor inför den nya
utbildningen kommer att ställas till dem, och det
är viktigt att de får hjälp att möta reaktionerna
och svara på frågor.
När studenter börjar på polisprogrammet
har de – enligt de studenter vi talat med – stort
och viktigt stöd av sin fadder, som är en student
från termin 2. När de nya studenterna börjar i
januari 2015 finns studenterna på termin 2 dock
inte på Södertörn, utan i Sörentorp. Hur fadderfrågan ska lösas blir viktigt, särskilt för de
första studentgrupperna i polisutbildningen vid
Södertörns högskola.
Polisutbildningen inom högskolan
Ett problem inom polisutbildningarna som togs
upp av ledningarna är att miljön för expert- lärare
kan riskera att bli alltför liten. För att utbildningen ska vara en attraktiv arbetsplats måste också
sådana lärare ha en stimulerande omgivning.
Ska man få behålla en sådan lärare så behövs
särskilda ansträngningar, och exempel på olika
lösningar gavs.
Att ta in lärare utifrån för vissa moment
förekommer ofta, och har fördelar. Men samverkan med resten av utbildningen kräver i så fall
särskild omsorg. Överhuvud är de specialiserade
krav som polisutbildningarna ställer emellanåt
svåra att lösa inom ramen för högskoleverksamhet. Möjligheten att rekrytera skickliga jurister
med nödvändig specialinriktning och erfarenhet
är ett problem som nämnts, särskilt i förhållande
till högskolans lönenivåer.
De här svårigheterna är inte unika för polisutbildningen, men karaktären av uppdragsutbildning gör att lösningarna kan göras på andra sätt
än inom traditionell högskoleorganisation.
Hur polisutbildningen passas in i den övriga
högskolans organisation kommer att inverka på
vilka lösningar som är möjliga. Eftersom polisutbildningen är avsedd att drivas under längre tid
än de flesta uppdragsutbildningar, och eftersom den har särskilda krav på lokaler och ytor
för utbildningsinslag som är ovanliga i svensk
högskola, så har utbildningarna sökt långsiktiga
lösningar.
Polisutbildningen beskrivs av studenter vi
talat med som krävande, men inte främst studiemässigt krävande. En student säger: ”Kraven
på de teoretiska studierna är lägre än i högskolevärlden i övrigt, men inriktningen på yrket är
stark, och helheten är krävande. Men man lär
sig under lektionerna, och sen kan man gå hem
på kvällen, träna, äta, sova etc. utan att behöva
tänka på att plugga.” Men en annan student har
en delvis annan erfarenhet: ”Jag har alltid klarat
mig bra i skolan, och kände mig säker vid första
tentan – och upptäckte att jag precis hade passerat godkändgränsen! Det blev en tankeställare.
Jag hade inte någon studieteknik alls och visste
inte hur man gjorde.” Den första studenten hade
innan polisutbildningen läst flera ämnen inom
högskolan medan den andra hade förvärvsarbetat efter gymnasiet.
De studenter vi talade med ansåg att de allra
flesta studenterna var mycket motiverade för studierna. Det är svårt att komma in, utbildningen
är relativt kort och sedan ska man direkt i praktiken vara beredd tillämpa det man lärt sig, kanske
i en svår situation.
Man lär som student känna de andra studenterna väl, inte minst genom undervisningen i
självskydd som är mycket fysisk, och där man
ofta har kroppskontakt med andra studenter.
Eftersom basgrupperna byts varje termin så
45
kommer studenterna att arbeta nära med olika
andra studenter under studietiden. Det uppskattas, och studenterna återkommer till att man
som polis måste kunna arbeta tillsammans med
helt olika människor som man inte själv väljer,
eller som man kanske inte kommer så väl överens
med.
En hel del av studenterna har högskolebakgrund när de börjar sin polisutbildning. De
kan ha börjat sina studier på något område och
senare slagit om, de kan ha yrkesarbetat efter
högskoleutbildning och sedan sökt till polisutbildningen, eller också har de studerat för att
öka sina chanser att komma in just på polisutbildningen. Uppfattningen om vad som ökar
chanserna att komma in styr studenterna hårt,
och det förefaller finnas en rik ryktesspridning
om vad som gäller. Däremot verkar det för studenterna vara svårt att förstå vad som verkligen
ökar deras chanser, eller att förstå varför just de
själva kommit in.
Det är ovanligt inom högskolan att kriterierna för att komma in vid en viss utbildning inte
är klara. Att bedömningar ligger till grund för
antagning förekommer, exempelvis vid antagning till konstnärliga utbildningar, där arbetsprov av olika slag bedöms. Men också där är
strävan att förmedla vad som bedöms och hur
bedömningen sker en viktig del av högskolans
kontakt med potentiella studenter.
Antagningen till polisutbildningen har i detta
hänseende en tradition och en utformning som
skiljer sig tydligt från den inom högskolan.
Polisutbildningen –
generella synpunkter
Studenterna tog upp att de vill lyckas, de är hårt
arbetande och ambitiösa. Därför är det frustrerande för dem att i början av en övning få höra
att studenten inte kommer att klara övningen,
därefter verkligen göra olika fel, få veta vilka
felen var och hur övningen borde ha gjorts. Men
sen är det slut – fastän de har en stark önskan att
få pröva igen och visa att de nu klarar övningen.
”Vi vill få lyckas – visa att vi kan lära oss och
känna att vi verkligen har gjort det!”
En viktig fråga i utbildningen och i polisyrket
är kommunikationen. Detta togs upp av studenter och förslag formulerades: ”Hur man kommunicerar borde värderas, kanske i form av handledning?” ”Bastaktiken innehåller inte något
kommunikativt förhållningssätt. Ett verktyg
här, ett verktyg här, först under tredje terminen
börjar jag kunna få ihop dem. Det borde kommuniceras så att man får veta att man gradvis
fyller verktygslådan.”
Utifrån sett så är det tydligt att utbildningen
är mycket nära kopplad till polisens verksamhet.
När polisen byter kommunikationsverktyg så
förändras undervisningen så snart det är praktiskt möjligt. Olika förkortningar hämtade från
polisens system förekommer i kursdokumenten. De generiska kunskaperna betonas mindre
än den omedelbara användbarheten för kunskaperna exempelvis under aspirantterminen.
Dessa problem löses på ett annat sätt i vårdutbildningar och liknande, men det beror också
på att vårdutbildade efterfrågas av många olika
arbetsgivare som kan ha olika tekniska system.
Det är dock också ett faktum att många människor med polisutbildning arbetar inom andra
yrken än polisyrket, vilket dock inte förefaller att
återspeglas i utbildningen.
Relationen mellan utbildningen å ena sidan
och polisverksamheten å den andra lyftes av
studenterna fram som mycket viktig också i
andra avseenden. Flera studenter betonade att
samarbetet mellan utbildningen och polismyndigheten emellanåt inte alls är bra. När studenter
kommer för att göra en SAO-vecka händer det
att myndigheten dit de kommer inte vet vad de
ska göra, eller att myndigheten bestämmer att
studenterna ska göra något annat än vad utbildningen bestämt, eller att myndigheten helt enkelt
är oförberedd. ”Utbildningen måste vara helt
klar över vad som ska göras, och kommunicera
det tydligt!”
Det är också, enligt studenterna, viktigt för
aspirantterminen att handledaren är väl vald och
införstådd med utbildningens innehåll och mål.
En stor fråga enligt utbildningsledningarna är:
46
vad ska ligga på aspirantterminen och vad ska
ligga inom utbildningen? ”Om vi på utbildningarna blir ense om detta så kan vi ställa krav, det
vore viktigt!” Det finns också en stark önskan
om en studieplan för aspirantdelen av utbildningen. Mer samverkan med polismyndigheten
där aspiranten finns vore önskvärd.
En skillnad mellan utbildningen vid Umeå och
Linnéuniversitetet å den ena sidan, och Polishögskolan å den andra var att studenterna vid
de två första var vana att dramatiska händelser
i omvärlden som rörde polisens arbete ofta togs
upp av lärarna och diskuterades i undervisningen, medan detta på Polishögskolan var
sällsynt. Studenterna också på Polishögskolan
diskuterar sådana händelser sinsemellan, men
sådana diskussioner förekommer i stort sett inte
i undervisningen. Det var ett starkt önskemål att
en händelse skulle tas upp, kanske genom att en
lärare presenterar vad som hänt, och att detta
sedan diskuteras gemensamt med olika tänkbara
alternativ, orsaker och lösningar. Ett bidragande
skäl till detta önskemål är att studenterna redan
från början av sin polisutbildning hamnar i situationer där de förväntas kunna förklara – ibland
också försvara – polisens agerande:
”I sällskapslivet så tar andra människor alltid
upp sådant som finns i medierna, och så får man
svara för hela polisens verksamhet.”
Vi frågade studenterna om det enligt deras
uppfattning fanns studenter på polisutbildningen
som inte borde bli poliser. Svaren kom varje gång
mycket snabbt, och entydigt: ”Ja!” De betonade
genomgående att det inte berodde på att de själva
inte gillade personen, utan att det handlade om
attityd till andra människor och bemötande av
dem. På frågan: känner lärarna till det? blev
svaren mer tvekande: ”det borde de göra – om de
inte känner till det så vill de nog inte se”, ”i varje
fall självskyddslärarna vet det”, ”de känner nog
till det men de gör inget åt det”.
En erfarenhet som är slående i samtal med
polisstudenter är deras mycket varierande och
ofta kvalificerade bakgrund. Några har utövat
andra yrken, några kommer relativt nyligen
från gymnasiet, några har tidigare examina från
högre utbildning och kvalificerad yrkeserfaren-
het bakom sig. De studenter vi talat med uppger
att utbildningen inte utnyttjar deras bakgrund,
men att de andra polisstudenterna gör det i
samband med olika övningar. ”Du som kan
sjukvård, hur kan man göra här?”
Om en student har goda språkkunskaper i
ett asiatiskt språk, eller är utbildad socionom,
eller är erfaren akutsjuksköterska, ungdomsledare, ekonom, eller är tekniskt intresserad och
skicklig, eller hantverksutbildad, så förefaller det
utifrån sett, och med hänsyn till att den lärarledda tiden är så omfattande, som en outnyttjad
pedagogisk möjlighet, att detta inte används i
något moment i utbildningen.
Vad är en polis bra på?
I samtalen ställde vi också frågan: Vad är en
polis bra på? Vi jämförde med exempelvis militär
utbildning, där många människor vet vad en
officer är utbildad i och bra på, och yrket också
har marknadsförts aktivt med argument som
”bra på ledarskap”.
De vi talade med tyckte att frågan var intressant, och den ledde till åtskilliga reflexioner. De
hade inte ställts inför den tidigare, men tyckte att
den var relevant, inte minst i de många diskussioner om sitt utbildningsval – och följande yrkesval
– som de för med sin omgivning, och som ofta
kommer in på polisens roll i samhället. Några
exempel på svar från studenter: ”Att arbeta med
människor överlag.” ”Att läsa mellan raderna,
kommunicera. Fatta snabba beslut.” ”Att växla
mellan att använda våld men snabbt kunna växla
ner igen och kommunicera.” ”Vi är kreativa
problemlösare, förhoppningsvis.”
Utgivare
Polishögskolan
Produktion
Polishögskolan
Beställning
Polishögskolan,
Informationsgruppen
Diarienr.
A435.617/2014
Upplaga
Oktober 2014, 500 ex
Tryck
RPS Tryckeri
Grafisk form
Polishögskolan
Foto
Jörgen Knutsson
www.polishogskolan.se

Polisiär grundutbildning : en kartläggning av

Transcription

Similar documents

KONFLIKTHANTERING Vad är en konflikt? Först och främst – det

Distansundervisning i astronomi: ett spännande alternativ för

Dag 1: Konfliktkunskap

Här hittar du intervjun.

PROJEKTANSÖKAN för Olika vägar att söka

Arbetsbeskrivning PR-koordinator Extern PR-koordinator

December 2010 - Studentportalen

Examination av VFU Vad tänker du på när du ser p ordet examination?

Medicinsk geografi på svenska universitet

STFG undervisningsplan YKB 35h fortbildning(466 kB, pdf)

Tredagarsutbildning om konflikthantering vt 2015