Redogörelse för min vetenskapliga verksamhet Sven Tengstam Min

Transcription

Redogörelse för min vetenskapliga verksamhet Sven Tengstam Min
Redogörelse för min vetenskapliga verksamhet
Sven Tengstam
Min forskning handlar mestadels om utvecklingsekonomi, men även om experimentell
ekonomi. Det antas ofta, uttalat eller outtalat, att funktionsnedsättning generellt sett gör det
svårare att dra nytta av konsumtion. Eftersom inkomst möjliggör konsumtion betyder det att
marginalnyttan av inkomst minskar. För att testa detta undersöker jag i Tengstam (2014a)
folks marginalnytta av inkomst i två lägen – när båda benen är förlamade och när man inte är
rörelsehindrad alls – genom en experimentell studie. 354 universitetsstudenter fick göra nio
hypotetiska val mellan tänkta lotterier där utfallen innehöll både inkomst och om man är
funktionsnedsatt eller inte. Därmed kunde kvoten mellan personers marginalnytta av inkomst
om båda benen är förlamade och om de inte har någon funktionsnedsättning beräknas. Jag
fann att medianen av kvoten ligger mellan 1,16 och 1,92. Resultaten innebär att mer än full
försäkring för inkomstbortfall vid funktionshinder är optimalt. Resultaten tyder också på, i
motsats till vad bl.a. Amartya Sen har hävdat, att utifrån en utilitaristisk social
välfärdsfunktion ska resurser snarare transfereras till funktionshindrade, än från.
Avslutningsvis, om samhällets transfereringar inte är stora nog att jämna ut marginalnyttan av
inkomst mellan personer med en funktionsnedsättning och personer utan, bör vikter baserade
på funktionsnedsättning användas i kostnads-nytta-kalkyler.
I Bigsten och Tengstam (2014b) studerar vi internationell samordning och
biståndseffektivitet. Vi kvantifierar hur stora effekter som skulle kunna uppnås på
effektiviteten. Först estimeras den potentiella effekten av att samtliga givarländer koncentrerar
sitt bistånd till färre mottagarländer och växlar över från projektbistånd till programbistånd.
Sedan estimeras den potentiella effekten av fördela biståndet mellan mottagaländer på ett
sådant sätt att fattigdomsminskningen blir så stor som möjligt. Vår analys är en
vidarutveckling av Collier och Dollars 2002-analys. Vi finner att biståndseffektiviteten skulle
kunna ökas radikalt. Vi diskuterar även de politiska begräsningar som finns för
genomförandet.
I Tengstam (2013) behandlas sambandet mellan biståndsvolatilitet och inhemskt
samhällsstyre i mottagarlandet.
Jag studerar kärnbistånd, dvs. ODA minus
skuldavskrivningar, humanitärt bistånd och matbistånd. Volatilitetsmåttet utgår från
biståndets avvikelse från en förutsägelse baserad på en andra ordningens autoregressiv
process med tidstrend. En dynamisk paneldatamodell används. Jag finner att volatilitet i
biståndet tycks ha negativ inverkan på den politiska processens kvalité. Vad gäller inverkan
på policy processen och implementeringsprocessen är resultaten oklara.
Jag har vidare skrivit om relationen mellan diversifiering av inkomstkällor (kombinationer av
de fyra huvudsakliga inkomstkällorna – inkomster från den egna gården, lönearbete inom
jordbruk, lönearbete utanför jordbruk, och inkomster som egenföretagare) och inkomst bland
Zambiska småbrukarehushåll (Bigsten och Tengstam, 2011). Detta är en paneldataanalys.
Datasetet består av omkring 5000 hushåll med högst 20 hektar åkermark intervjuade 2001 och
2004. Vi finner en positiv korrelation mellan hög grad av diversifiering och hög inkomst per
arbetare. I linje med detta finner vi även att ett byte till mer diversifiering tycks leda till en
ökning av inkomst per arbetare. I denna artikel undersöks även vilka faktorer som påverkar
vilka inkomstkällor ett hushåll har.
En annan artikel som berör Zambia dekomponerar förändringen av fattigdomen i Zambia
mellan 1998 och 2004 i en del som beror på generell tillväxt, och en del som beror på
förändring av ojämlikheten (Bigsten och Tengstam, 2010). Den dekomponeringsmetod som
1
föreslagits av Datt och Ravallion 1992 används. Andelen av befolkningen som faller under
den nationella extrema fattigdomsgränsen minskade med 5,4 procentenheter, från 72,9
procent till 67,5 procent. Dekomponeringen visar att den ekonomiska tillväxten bidrog till en
minskning av antalet fattiga med 6,6 procentenheter, men att detta delvis uppvägdes av att den
ökade ojämlikheten ökade andelen fattiga med 1,2 procentenheter. Vi diskuterar även vilka
vägar som är möjliga för Zambia i framtiden.
I Tengstam (2006) analyseras fattiga länders skulder och begreppet skuldöverhäng. Hur är
relationen mellan skuldavskrivning och investeringar (eller ansträngningar att förbättra det
ekonomiska klimatet) i ett skuldtyngt land? Denna artikel bidrar till den teoretiska förståelsen
av dessa frågor genom att vidareutveckla den teoretiska modell av Jeffery Sachs och Max
Corden som är den etablerade. Jag visar att om även tidsperioderna efter att skulden avskrivits
tas med i analysen, ökar skuldavskrivning de totala investeringarna oavsett om det finns ett
skuldöverhäng eller inte. Detta är ett teoretiskt papper.
Jag har deltagit i två externa projekt. Jag var medförfattare till “Prospects for poverty
reduction in Zambia”, Country Economic Report 2008:4 för Sida. Jag arbetade även som en
Expert 3 i Europeiska kommissionen-projektet The aid effectiveness agenda: the benefits of
going ahead, European Commission, DG Development, Unit DEV/A2.
De texter av mig som nämns ovan är:
Artiklar
“Disability and marginal utility of income: Evidence from hypothetical choices”, 2014a,
Health Economics, 23:268-282
“International coordination and the effectiveness of aid”, 2014b, World Development ,
http://dx.doi.org/10.1016/j.worlddev.2013.12.021 (with Arne Bigsten)
“Smallholder diversification and income growth in Zambia”, 2011, Journal of African
Economies, vol. 20 5:781-822 (with Arne Bigsten)
“Renewed growth and poverty reduction in Zambia”, 2010, The Zambia Social Science
Journal, (1:1) (with Arne Bigsten)
“Debt relief and adjustment effort in a multi-period model”, 2006, Economics Letters, 91(1),
127-130
Bokkapitel
"Aid volatility and domestic governance: an explorative study", 2013. In A. Bigsten (Ed.),
Globalization and development. Rethinking interventions and governance (pp. 73-96). Oxon:
Routledge.
2