Stresstest av säkerheten

Transcription

Stresstest av säkerheten
EN TIDSKRIFT FRÅN STUDSVIKKONCERNEN
#2.2011
”Det finns
en outnyttjad
potential begåvade
personer och
en stor andel är
kvinnor.”
Cheryl Boggess,
ordförande
för WiN
THOR-KRAFT
HÖGTEKNISK LAKNING
EN OSYNLIG HAND
KONSTEN ATT SKÖTA KUNDTJÄNSTEN
SLOVENIEN
NY ANLÄGGNING FÖR SLUTFÖRVAR
Stresstest av säkerheten
SIDAN
4
Ledaren
Fukushima – och nu?
J ordbävningen och det efterföljande haveriet vid kärnkraftverket i Fukushima var en fruktansvärd katastrof. Men det har inte inneburit någon väsentlig
förändring av kärnkraftens positiva framtidsutsikter
på lång sikt. Vårt klimat hotas fortfarande av koldioxidutsläpp
från förbränning av fossila bränslen, och vår bransch erbjuder
ett alternativ.
Bilden bekräftas av de drygt 300 kärnkraftverk som i dag är
under uppbyggnad. De flesta finns i Asien, men ett flertal projekt är också på gång i Europa och USA.
Studsviks ambition är att vara en nyckelpartner för kraftbolag i den här processen, genom att erbjuda tekniska konsulttjänster för både design och drift av dessa nya anläggningar.
Detsamma gäller för befintliga anläggningar, där säker och
effektiv drift samt avfallshantering är två av våra huvudområden.
Att vissa länder, exempelvis Tyskland, har tagit politiska
beslut om att fasa ut kärnkraften minskar inte behovet av teknisk expertis. Tvärtom – avvecklingen av stängda kärnkraftverk och hanteringen av föråldrad utrustning skapar också
efterfrågan på Studsviks kunskap och tjänster.
I ett vidare perspektiv tror jag att kärnkraft kommer att
utgöra en fortsatt viktig och växande energikälla. Det innebär
att vi är i rätt bransch vid rätt tillfälle, med mycket
arbete framför oss. Detta kommer vi att utföra ansvarsfullt –
och lönsamt – för både våra kunder och våra ägare.
Innehåll #2.2011
04 Lär av läxan
Katastrofen i Fukushima ger effekter
världen över. Europeiska energimyndigheter välkomnar ett stresstest för att
mäta säkerheten i kärnkraftverken.
12 Outnyttjade resurser
Branschen har länge varit mansdominerad, men nu dyker allt fler kvinnor upp
inom kärnkraftsindustrin.
15 Teknik
THOR-processen förenklar de komplexa
utmaningar som arbetet med olika typer
av radioaktivt avfall medför.
17 Intensiva dagar
Som chef för kundtjänsten är Jo Ann
Byrd Dauberger garanten för snabba
svar på alla tänkbara frågor.
20 Hanteras varsamt
Studsvik bidrar med expertkunskaper
till en ny anläggning för slutförvaring av
låg- och medelaktivt avfall i Slovenien.
04
Sten-Olof Andersson, chef för affärsutveckling
17
Innova ges ut av Studsvikkoncernen och innehåller information om verksamheten och den
internationella kärnkraftsindustrin.
Chefredaktör: Jerry Ericsson, Studsvik Redaktör: Eva-Lena Lindgren, Studsvik
E-post: [email protected] Adress: Studsvik AB, Box 556, 611 10 Nyköping
Redaktör/projektledare: Petra Lodén, Appelberg Art Director: Karin Söderlind, Appelberg Layout:
Madeleine Gröndahl, Appelberg Tryck: Österbergs & Sörmlandstryck Omslagsfoto: Cory Morton
www.studsvik.com
2 Innova [2:2011]
15
Noterat i världen
Enigma i programvaruportföljen
Storbritanniens National Nuclear
Hjälp till Japan
Det fanns nog inget som kunde ha
förberett Japan och dess invånare
på den totala förödelse som startade
den 11 mars 2011. Klockan 14:46 lokal
tid utbröt den kraftigaste jordbävning som hittills uppmätts. 67 kilometer utanför Tohokus kust utlöste denna massiva explosion under
havsbotten tsunamivågor som uppskattningsvis var drygt 40 meter
höga och nådde kusten efter cirka
en timme. Resultatet blev många förlorade liv och en totalförstörd infrastruktur; vägar och broar sveptes
bort, hus och hem rasade samman.
Situationen förvärrades ytterligare när tsunamivågorna översvämmade kärnkraftverket i Fukushima
och slog ut kylningen. En kort stund
senare var full härdsmälta ett faktum för reaktor 1, 2 och 3. Studsvik
reagerade på katastrofen genom att
omedelbart skicka strålningsmätare som extra resurser för att fastställa graden av radioaktiv kontamination i olika områden. Senare skickade
Studsvik även data från bränslelakningsförsök till det japanska atomenergiorganet, tillsammans med ett
förslag på akut vattenrening med
hjälp av kolfiltermetoden.
‘‘
Toshio Yamazaki,
VD för Studsvik
Japan Ltd.
När jordbävningen
inträffade befann jag
mig i en taxi tillsammans med tre kollegor från Studsvik,
på väg till det japanska atomenergiorganet. Det kändes som
det kunde vara jordens undergång, för
det kom en kraftig
stöt från markytan
till taxin.
Laboratory (NNL) och Studsvik
Scandpower har tecknat ett agentoch licensavtal, som ger Studsvik
Scandpower rätten att sälja och distribuera NNLs programvara Enigma
för beräkning av bränsleprestanda.
Studsvik kommer att marknadsföra
programvaran tillsammans med
CMS, ett egenutvecklat programvarupaket för kärnbränsleanalys.
Enigma erbjuder kunderna omfattande modelleringsmöjligheter för
ett antal olika bränsletyper. Programmet backas upp av omfattande validering och används för utformning,
licensiering och säkerhetsanalyser
av prestanda för olika bränsletyper,
Thomas Smed,
VD för Studsvik
Scandpower.
Visste du att ...
becquerel (Bq) är enheten som radioaktivitet
mäts i. Den beskriver hur
många sönderfall som
inträffar per sekund i ett
material. Sievert (Sv)
är en enhet som anger
strålningens skadliga
effekt på människor.
till exempel urandioxid (UO2) och
MOX-bränsle.
– Detta är resultatet av att Studsvik och NNL tar ett gemensamt
grepp och samordnar två väletablerade produkter på ett sätt som
vi tror kommer att vara värdefullt
för våra kunder. Det ger dem bättre
förståelse för hur de kan skydda sitt
bränsle under drift av kärnkraftreaktorerna, säger Thomas Smed,
VD för Studsvik Scandpower.
Studsvik Scandpower är ett
dotterbolag till Studsvik AB och
tillhör världens ledande företag
inom utveckling och support av
bränsleleverantörsoberoende
reaktoranalysprogram.
Kalendarium
30 november
Absolventenkongress, Köln,
Messegelände Deutz, Tyskland
21 januari Pforzheim
Firmenkontaktmesse, Tyskland
27 januari Hamburg HASYLAB
User’s Meeting / European XFEL User’s
Meeting, Tyskland
31 januari LARM,
Linköpings universitet
10 mars Karlsruhe Tag der offenen
Tür / DHBW, Tyskland
24 april Berlin Connecticum Firmenkontaktmesse, Tyskland
8 maj Fachhochschule
Hannover meet@, Tyskland
”
Vi måste tillstå att vi representerar en teknik
som skrämmer väldigt många människor. Men
inom branschen kan vi förklara hur ogrundad denna
rädsla är, och vi kan bidra med data som bevisar det.
Richard Myers, chef för policyutveckling på branschorganisationen
Nuclear Energy Institute (NEI) i USA.
[2:2011] Innova 3
Utblick
Efterdyningarna
efter Fukushima
ÃKatastrofen vid
kärnkraftverket
Fukushima i Japan har
tvingat andra länder
att se över sina säkerhetsåtgärder.
4 Innova [2:2011]
Utblick
Händelserna i japanska Fukushima har
satt hård press på kärnkraftens säkerhet. Europeiska kärnkraftsindustrin
välkomnar utmaningen som förväntas
visa på hög säkerhetsstandard när reaktorerna inom EU genomgår stresstest.
text Susanna Lindgren · foto Getty Images, Mattias Bardå
De kraftiga reaktionerna på
händelserna i Fukushima har lett till
frysta investeringsplaner och krav på
höjd säkerhet. Kravet från EUs energiministrar är en rigorös genomgång av
unionens samtliga kärnreaktorer för att
förhindra en liknande situation.
– Detta stresstest är vida accepterat
i branschen och industrin verkar övertygad om att testerna kommer att visa
att de europeiska kärnkraftverken håller höga säkerhetsnivåer, säger Gunnar
Wikmark, tidigare VD för Studsvik
ALARA Engineering, som tillhandahåller modellerings- och beräkningstjänster åt kärnkraftsorganisationerna.
Testerna ska vara genomförda i slutet av 2011 och säkerställa att kraftverken förblir säkra även efter jordbävningar, tsunamier, översvämningar
och andra naturliga katastrofer, liksom efter katastrofer orsakade av människan. Reservsystemen ska fungera
även när infrastrukturen är skadad och
kraftverket helt strömlöst, som fallet
var vid Fukushima.
Många europeiska anläggningar tillhör samma generation som kärnkraftverket Fukushima Daiichi.
– Säkerhetsnivån på den typen av
kärnkraftverk har ständigt förbättrats
inom EU och i USA. Det är svårt att förstå varför säkerheten vid Fukushima
inte verkar ha uppgraderats till samma
nivå som i väst, säger Gunnar Wikmark.
Han förklarar att det i princip var två
saker som orsakade de svåra följderna i
Fukushima – effekterna av en tsunami
underskattades, och nödkylningen var
varken snabb eller tillräcklig.
− När Europas kärnkraftsindustri
letar efter svaga punkter i säkerhetssystemen kommer de inte bara att granska tillkortakommanden i kraftverkens
konstruktion, utan även i planeringen
av infrastrukturen, eftersom det verkar
ha varit en avgörande del av problemet
i Fukushima, säger Gunnar Wikmark.
Japan har alltid haft god förmåga att bedöma jordbävningar, men det
är uppenbart att risken för tsunami var
underskattad. Gunnar Wikmark påpekar att ett totalt strömavbrott och fallerande reservkraft, som i Fukushima,
är ett standardscenario i en säkerhetsredovisning. Trots att läget där utvecklades så allvarligt, med förstörda reaktorbyggnader och havererad infrastruktur,
är han ändå förvånad över att det tog så
lång tid att få ordning på kylningen.
– Eftersom vi gör modelleringar för
situationer som den i Japan hade vi förväntat oss att läget skulle stabiliseras
mycket tidigare. Nu har vi en situation
som tydligen kommer att ta åratal att
stabilisera och åtgärda, säger Gunnar
Wikmark.
Olyckan i Fukushima klassades som
nivå 7 på den internationella skalan för
kärnkrafts- och strålningshändelser,
INES (International Nuclear Event
Scale). Fukushima hamnar därmed i
samma klass som Tjernobylkatastrofen
1986 och en nivå högre än Three Mile
Island utanför Harrisburg 1979. Vid
olyckan på Three Mile Island 2 stabiliserades situationen mycket snabbare,
vilket gjorde det möjligt att avlägsna den
skadade reaktorhärden. Det verkar inte
Æ
[2:2011] Innova 5
Utblick
Händelserna i Fukushima har lett till att EUs
energiministrar har beslutat om en rigorös
genomgång av unionens samtliga kärnreaktorer.Stresstest är vida accepterat i branschen och industrin verkar övertygad om att
testerna kommer att visa att de europeiska
kärnkraftverken håller höga säkerhetsnivåer,
säger Gunnar Wikmark.
Æ
vara möjligt att göra i Fukushima inom
de närmaste åren.
– Det här måste lösas så småningom,
precis som i Tjernobyl. Eftersom läget
i Fukushima är så osäkert påverkar det
givetvis det japanska samhället, och
kärnkraft har blivit ett känsligt ämne i
Japan, säger Gunnar Wikmark.
Omvärldens reaktion på kärnkraftsolyckan i Fukushima ledde till att
Tysklands regering genast bordlade
den planerade förlängningen av landets kärnkraftverks drifttid och senare även beslutat om att kärnkraften
skall fasas ut. Så har även beslutats i
Schweiz. Italien har lagt all nyutveckling inom området på is. USAs tillsynsmyndighet för kärnkraft, NRC,
6 Innova [2:2011]
”Jag är över- har genomfört en 90 dagar lång utvärtygad om dering av Fukushimaolyckan. Åtgärden liknar det europeiska stresstesatt stresstes- tet och omfattar de 104 kommersiella
terna kom- reaktorer som är i drift i USA och deras
mer att visa bassänger för använt kärnbränsle.
att säkerhetsnivån på Studsviks medverkan i
har än så länge varit blygvästvärldens Fukushima
sam. I ett tidigt skede tillhandahöll
kärnkra- Studsvik dosmätningsutrustning för
verk är hög.” att mäta strålningen från männisGunnar Wikmark,
tidigareVD Studsvik
ALARA Engineering
kor och livsmedel i området kring
kärnkraftverket. Studsvik ALARA
Engineering har också blivit tillfrågat om expertråd när det gäller vilken
inverkan havsvatten kan ha på kapslingsmaterialet runt reaktorkärnan
– om det finns en risk för korrosion.
Andra frågor som där Studsvik bidragit har rört läckage av nuklider som
kan förväntas finnas i spillvattnet,
i synnerhet från Fukushima 1-2 .
Studsvik är representerat i en
expertpanel som ansvarar för kommunikation när det gäller att samordna
stresstesten för den svenska industrin.
Expertpanelen lämnar även information till politiker och allmänheten.
– Nu är det tid för eftertanke. Men
jag är övertygad om att stresstesterna
kommer att visa att säkerhetsnivån på
västvärldens kärnkraftverk är hög, och
att industrin kommer att vidta nödvändiga åtgärder vad som än kommer
fram, säger Gunnar Wikmark. Á
Utblick
Problemlösare
Gunnar Wikmark är tidigare VD för Studsvik
ALARA Engineering, som tillhandahåller modellerings- och beräkningstjänster åt kärnkraftsorganisationer inom en rad tekniska områden.
Till exempel säkerhetsanalyser, modellering av
kärnkraftsolyckor samt materialbeteende.
– Mitt uppdrag är att se till att vi breddar
vårt kunnande både tekniskt och geografiskt,
samtidigt som vi behåller våra djupa specialistkunskaper, säger han.
Gunnar Wikmark har doktorerat i analytisk
kemi och är docent vid Uppsala universitet. Han
har arbetat med kemi- och materialfrågor vid
reaktoravdelningen på dåvarande Asea Atom,
och blev chef för avdelningen för bränslematerial på ABB Atom. Några år innan Gunnar Wikmark
rekryterades av Studsvik till tjänsten som marknadschef på Hot Cell Laboratoriet 2004 var han
delägare och VD för en teknisk konsultbyrå.
Efter en treårig sejour i USA hos Westinghouse
Electric Co utsågs han 2009 till VD för Studsvik
ALARA Engineering.
[2:2011] Innova 7
En skeppsteknisk
utmaning
Svensk Kärnbränslehantering, SKB, ska ersätta
sitt transportfartyg M/S Sigyn med ett nytt.
En viktig del av projekteringen är strålskärmsberäkningen, som innebär en betydande teknisk
utmaning. Studsviks experter har hjälpt till
med de nödvändiga beräkningarna.
text Karin Strand · foto SKB/Curt-Robert Lindqvist · illustration Damen
Svensk Kärnbränslehantering,
SKB, projekterar ett nytt transportfartyg som ska ersätta det befintliga.
Strålskärmsberäkningarna har varit
en viktig kugge i utvecklingen av det
nya fartyget.
På 1970-talet bildade kärnkraftsföretagen i Sverige gemensamt
dotterbolaget Svensk Kärnbränslehantering, SKB, med uppdrag att ta
hand om allt radioaktivt avfall från de
svenska kärnkraftverken. I nuläget
finns det ett mellanlager för använt
kärnbränsle, Clab, utanför Oskarshamn samt ett djupförvar för kortlivat
radioaktivt avfall, SFR, i Forsmark 15
mil nordost om Stockholm. I framtiden kommer det dessutom att finnas
ett djupförvar för använt kärnbränsle
i Forsmark.
En viktig del av systemet är trans8 Innova [2:2011]
porterna av det radioaktiva avfallet
till SKB:s anläggningar. Transporterna sker sjövägen, i nuläget med fartyget M/S Sigyn, som 2013 ersätts med
ett nytt fartyg.
– Sigyn är välbehållen och väl
underhållen, men har blivit till åren,
säger Johan Rosenblad, entreprenadansvarig för driften av Sigyn på SKB.
Sigyn byggdes i Frankrike och
sjösattes 1982. Hennes ersättare
byggs av ett nederländskt företag på
ett av företagets varv i Rumänien. Den
största delen av utrustning och system
produceras i norra Europa innan den
kontrolleras i Nederländerna och
sänds till Rumänien.
Fartygets lastutrymme blir större än Sigyns. Fartyget kommer
huvudsakligen att transportera
Sigyn byggdes i
Frankrike. Hennes
efterträdare byggs
av ett nederländskt
skeppsvarv.
avfallstransportbehållare, bränsletransportbehållare och de framtida
behållarna för de kopparkapslar som
ska transporteras till slutförvaret.
– Lastrummet är både längre och
högre än det är i dagens fartyg. Det
kommer att kunna ta med sig det mesta av det kärnkraftverken behöver bli
av med vid en avveckling, säger Johan
Rosenblad.
Eftersom fartyget ska frakta radioaktivt avfall finns det strikta krav på
säkerhet och arbetsmiljö.
– Fartyget är en skeppsteknisk
utmaning och hela projektet är komplext. Det är en rad krav från flera olika håll som måste uppfyllas och det
är här Studsviks expertis kommer in,
säger Johan Rosenblad.
– Studsvik har medarbetare som
har stor erfarenhet av strålskärms-
Vid beräkningarna tar
man hänsyn till:
y Transportmängden – hur många
behållare som behöver transporteras
y Exponeringstiden – hur lång tid
transporten tar
y Strålningsnivå för varje behållare
y Lastrummets utformning
y Bästa materialval till skärmen
y Bästa utformning av skärmen
y Myndigheternas krav
Man ser även till att skaffa
sig ordentliga marginaler:
Fakta om det nya fartyget
Ä Längd 99,5 m
Ä Bredd 18,6 m
Ä Djupgående 4,5 m
Ä Dödvikt 1 600 ton
Ä Bruttotonnage 6 200 ton
Lastutrymmet:
Ä Fri höjd 7,0 m
Ä Bredd 10,4 m
Ä Längd 66,9 m
beräkningar och har arbetat med den
här typen av frågor i flera decennier.
Strålskärmsdimensionering innebär att beräkna vilka väggar/golv
(skott/däck) som ska fungera som
strålskärm, hur tjocka de bör vara
och vilka material som bör användas.
Och eftersom det handlar om ett fartyg gäller det att samtidigt hålla nere
vikten.
– Fartygets strålskärm är nödvändig men den viktigaste skärmen
utgörs av själva transportbehållaren,
betonar Johan Rosenblad.
Transportbehållarna är dimensionerade efter sitt innehåll och den
maximalt tillåtna strålningen från
behållarens yta är därför densamma
oavsett innehåll.
För strålskärmen ombord på det
Ä Drifthastighet 12 knop
Ä Kapacitet TEU container 40 st
Ä Antal transportbehållare för
radioaktivt innehåll 12
Maskineri:
ÄMotorer MAK 6M20C
4 x 825 kW
ÄHjälpmotorer Caterpillar
C18 2 x 417 kW
nya fartyget kombineras stål, plast och
betong. Både betongen och plasten
förses med naturligt bor för att fånga
neutroner.
Å Sjösättningen av
det nya fartyget
sker hösten 2012.
Leverans beräknas
till våren 2013 och
Förutom strålskärmen kom-
första transporten
mer det nya fartyget att specialutrustas på andra sätt. Det handlar bland
annat om ett motorarrangemang med
två drivlinor med vardera två motorer.
Med detta arrangemang uppfylls kraven på motoreffekt för isklass 1A, stor
teknisk redundans, driftsekonomi och
miljöhänsyn.
– Eftersom tidtabellen normalt är
flexibel för fartyget kan vi köra långsammare på ett miljövänligt sätt och
hoppas att vi därmed ska kunna reducera bränsleförbrukningen med mellan 20 och 30 procent jämfört med i
dag, säger Johan Rosenblad. Á
sker hösten 2013.
Hon skall döpas till
Sigrid och blir blå.
y Beräkningarna är gjorda utifrån
antagandet att alla behållare ligger
på maxgränsen för strålning.
I själva verket underskrider de
flesta behållare gränsen med god
marginal.
y Beräkningarna är baserade på väl
tilltagna arbetstider för besättningen. I verkligheten kommer de
att bli kortare.
y Beräkningarna utgår ifrån att
besättningen sköter lastning och
lossning. Vid ett mycket stort antal
behållare kan personal i land bistå
med lastning och lossning.
y Beräkningarna är baserade på
mycket väl tilltagna transportmängder. Troligen blir de inte så
omfattande.
y Beräkningarna tar inte hänsyn till
det strålskydd som finns i fartygets övriga konstruktion utöver
strålskärmen.
y Beräkningarna tar inte hänsyn
till en förväntad framtida högre
kapacitet för behållarna, vilket
skulle minska det totala antalet
behållare.
PROBLEM
Att optimera strålskyddet i det fartyg som ska ersätta Sigyn för
de svenska transporterna av radioaktivt avfall.
LÖSNING
Studsviks experter har gjort strålskärmsberäkningar utifrån en
rad krav och optimerat skyddet utifrån dem.
[2:2011] Innova 9
WDS detektor (Wavelength dispersive
Spectrometry), energin hos varje unikt
element samlas in till ett spektra och
kan identifieras både kvalitativt och
kvantitativ för att bestämma provets
sammansättning.
FIB, Focused Ion Beam, en galliumkälla
generar en stråle av joner som riktas
mot provytan. Strålen avverkar material
på ytan och kan användas för att göra
tvärsnitt eller tillverka elektrontransparenta prov för analys i TEM (Transmission
Electron Microscope).
Provkammaren är under ständigt
vakuum. Proverna laddas in genom
en sluss för att undvika tryckförändringar i systemet.
Fingranskning
I ett svepelektronmikroskop kan materialprover från kärnkraftindustrin
studeras med extrem noggrannhet.
text Maria Hövling · foto Janne Höglund
Med dagens moderna instrument
kan undersökningar av kärnbränsle
och bestrålat material göras betydligt
bättre och snabbare än för bara några
år sedan.
Med hjälp av ett svepelektronmikroskop (SEM), där elektroner
istället för ljus används för att belysa
1 0 Innova [2:2011]
ett prov, går det att få extremt högupplösta bilder. Partiklar i nanoskala kan
fotograferas.
Kemiska analyser kan göras med
både energi och våglängdsdispersiv mätning. Proverna som Studsvik
analyserar kommer från hela världen, främst kärnkraftsanläggningar.
Det kan handla om allt från förebyggande undersökningar som oxidtillväxt och spricktillväxt till att bestämma den kemiska sammansättningen i
ett okänt prov, eller att utreda skadefall. Även uttjänat material och bränsle analyseras för att se vad som hänt i
processen. Á
Ett tvärsnitt har gjorts med FIB genom ett oxidkorn och ner i provytan. På så sätt kan man se kornets inre struktur och oxidens tjocklek.
Ingen särskild provpreparering behövs.
Bilder med hög upplösning fås i FEG-SEM. Med olika detektorer kan
man få fram effekter av till exempel topografi eller elementkontrast.
På bilden kan man observera oxid som växer som skivor på ytan.
På monitorerna finns en kamerabild
inifrån kammaren för att se provets
läge. Alla rörelser styrs med spakar
på manöverpanelen.
En blyvägg har monterats mellan
mikroskopet och manöverbordet för
att skydda operatören vid analys av
bränsleprover. Blyväggen är flyttbar
och utformad för att kunna använda
slussen för laddning av aktiva prover.
En lamell har skurits ut från ytan med FIB, med en mikromanipulator
kan lamellen lyftas ut och fästas på en speciell hållare och sedan
poleras med FIB till ett elektrontransparent prov. För att skydda den
helt opåverkade ytan vid avverkningen finns ett GIS (Gas injection
system) som deponerar ett skyddande lager av platinagas på ytan.
På så sätt kan till exempel oxider studeras med hög noggrannhet.
[2:2011] Innova 1 1
Mångfald
vinjett xxxxxx
Antal medlemmar
i landsgrupper inom
Women in Nuclear (WiN):
WiN USA 1 354
WiN Europa 1 423
WiN Global 3 288
”Det finns en outnyttjad potential
begåvade personer
och en stor andel
är kvinnor.”
Cheryl Boggess, ingenjör och ordförande för WiN.
1 2 Innova [2:2011]
[1:2011]
Mångfald
FÖREBILDER
SOM
FUNGERAR
Amerikanska ingenjören Cheryl Boggess inledde sin
karriär inom kärnkraftsindustrin för trettio år sedan.
Hon har sett en tydlig ökning av andelen kvinnliga
kollegor sedan dess. Men det finns mycket kvar att göra.
text Nancy Pick · foto Cory Morton, Janne Höglund
När Cheryl Boggess tog första
klivet i sin ingenjörskarriär på företaget
Westinghouse 1980 var hon den enda
kvinnan bland ett femtiotal män. Så såg
det ut på den tiden. I dag är hennes chef
en kvinna. Och i hennes arbetsgrupp,
som utför tekniskt avancerat arbete
med att analysera åldrande reaktorer,
är ungefär hälften kvinnor.
Hon tillstår att det skett förbättringar i industrin, men Cheryl Boggess
menar att det finns en outnyttjad
potential begåvade personer och att en
stor andel är kvinnor.
– Kvinnor behöver förebilder. De
behöver kontakter. De behöver uppmuntran och stöd, säger hon.
Cheryl Boggess är projektledare och
chefsingenjör på Westinghouse Electric Company i Pennsylvania, i östra USA. Dessutom är hon ordförande
för Women in Nuclear Global (WiN).
Det är en ideell organisation vars syfte är att upplysa allmänheten, i synner-
het kvinnor, om vad kärnkrafts- och
strålningsteknik handlar om. Den globala organisationen har medlemmar i
närmare 80 länder. De flesta (men inte
alla) är kvinnor.
WiN anordnar ett flertal program
för kvinnliga studenter för att förklara vilka jobb och möjligheter som finns
inom industrin.
– Det är inte töntigt att vara ingenjör. Du kan vara cool och snygg och ha
samma livsstil som andra unga kvinnor. Och du kan utveckla dina talanger,
säger Cheryl Boggess.
Över hela världen har hon nu
sett allt fler kvinnor söka sig till kärnkraftsområdet. Hur kommer det sig?
Cheryl Boggess menar att svaret ligger både i de enskilda individerna och i
företagen som rekryterar dem.
– Begåvade människor blir bättre och bättre på att hitta en balans
mellan möjligheter och livsval. Dess-
utom arbetar företag inom kärnkraftsindustrin för att göra ingenjörsbanan
mer familjevänlig, genom att införa
möjligheter till flextid eller att arbeta hemifrån. Vissa ordnar även barnomsorg, säger Cheryl Boggess.
Själv har hon två söner i tonåren
och känner sig väldigt tacksam för att
hennes man kunde ta ledigt från sitt
jobb i ett par år när det behövdes som
mest.
Med examina inom både biologi och
mekanik har Cheryl Boggess utfört en
mängd olika tekniska uppdrag för Westinghouse. Hon har sysslat med såväl
produktutveckling och analys som
elkraftssupport och testning.
– Det har verkligen varit en härlig
karriär. Även när jag var ensam kvinna kände jag att jag blev respekterad.
Jag läste och kunde ämnet. För att bli
framgångsrik tror jag det är nödvändigt att fortsätta utvecklas hela livet,
säger hon. Á
Æ
[2:2011] Innova 1 3
Mångfald
Mer kraft till Europas kvinnor
I antal räknat ligger kvinnorna inom den europeiska
kärnkraftsindustrin efter sina kollegor i USA.
text Nancy Pick
Det finns helt klart kvinnor som
haft en framstående plats i kärnteknikens historia – tänk bara på Marie
Curie – men inom kärnkraftsindustrin
är de fortfarande i minoritet.
I Studsvik i Storbritannien är det
bara tre kvinnor av 71 anställda som
har tekniska arbeten.
– Kärnkraftsindustrin är väldigt
mansdominerad. Det är inte många
kvinnor som överväger en karriär i den
här branschen, säger Elizabeth Reeves,
projektledare på Studsvik UK.
Hon har själv en masterexamen i
strål- och miljöskydd, men konstaterar att läget verkar vara särskilt illa i
Storbritannien. Här måste studenterna välja inriktning relativt tidigt i
sin utbildning. Alldeles för få tonårsflickor uppmuntras till att välja teknik och naturvetenskap, menar många
inom industrin. Dessutom finns det
ännu ingen WiN-avdelning (Women in
Nuclear, WiN) i Storbritannien.
I andra delar av Europa har kvinnor
en mer framträdande position.
– När jag började arbeta i kärnkraftsindustrin för 13 år sedan var det
mest äldre män i mörka kostymer på
alla möten och konferenser. I dag ser
man många unga människor – även
Elizabeth Reeves,
projektledare på
Studsvik UK.
1 4 Innova [2:2011]
Monica Bowen-Schrire,
chefsrådgivare i
hållbarhetsfrågor på
Vattenfall.
kvinnor, säger Beate Scheffler, ordförande för WiN-gruppen i Tyskland och
kommunikationschef på kärnteknikföretaget NUKEM Technologies.
Likande erfarenheter finns i Sverige.
– Här har andelen kvinnor ökat, särskilt på chefspositioner, sedan jag började i industrin 1984, berättar Monica
Bowen-Schrire, chefsrådgivare i hållbarhetsfrågor på Vattenfall.
Hon blev ordförande för den svenska WiN-gruppen 2007, och sedan dess
har antalet medlemmar fördubblats
till närmare 300.
Franska WiN har också vuxit så det
knakar det senaste årtiondet.
Gruppens ordförande Dominique
Mouillot är också chef för ONET
Technologies, ett kärnteknikföretag
med 2 400 anställda.
– Tack vare WiN kan vi göra unga
kvinnor uppmärksamma på kärnteknikområdet. Men kvinnor har fortfarande oftast de icke-tekniska jobben.
I mitt företag är 18 procent av ingenjörerna kvinnor, säger hon.
I Storbritannien finns det en nisch
där kvinnor utmärker sig särskilt, nämligen strålskydd.
– Kvinnor når riktigt långt här, ofta
upp till avdelningschef, säger Pauline
Pauline Johnson,
strålskyddsingenjör.
”Vi kan
göra unga
kvinnor
uppmärksamma på
kärnteknikområdet.”
Beate Scheffler, ordförande
för tyska WiN-gruppen och
kommunikationschef på
NUKEM Technologies.
Dominique Mouillot,
ordförande för
franska WiN-gruppen
och chef för ONET
Technologies
Johnson, som började på Studsvik
2006 som strålskyddsingenjör efter
många år i branschen.
Hon har inspirerat andra kvinnor.
Elizabeth Reeves bestämde sig för att
börja på Studsvik 2007 efter att ha
hört en presentation som Pauline
Johnson höll, och nu håller även
Elizabeth Reeves på att utbilda sig till
strålskyddsingenjör.
Pauline Johnsons egen dotter, som
studerar miljövetenskap på universitetet, har redan jobbat ett år på ett kärnkraftverk.
– Jag tror att hon inser hur intressant mitt arbete har varit, säger
Pauline Johnson. Á
Dominique Mouillot, ordförande för franska
WiN-gruppen och chef för ONET Technologies.
Teknologi
Stäng in radioaktiviteten i mineral
Med THOR-processen kan Studsvik hantera ett brett spektrum av komplexa och svårbemästrade
typer av radioaktivt avfall. Ett av de viktigaste inslagen i processen är att innesluta de radioaktiva
nukliderna i stabila mineralpartiklar. Kritiskt i sammanhanget är valet av mineralbildare för att
åstadkomma specifika avfallsformer, särskilt om det ställs höga krav på lakningsresistens.
text Corey Myers
medelaktivt avfall är syftet ofta att
åstadkomma en slutprodukt med liten
volym, som är stabil över långa tider
och som har förhöjd motståndskraft
mot lakning. Dessa förbättringar av
avfallsformen minimerar de risker
med den aktivitet som finns i avfallet.
Den slutliga formen styrs av avfallssammansättningen och av den valda
mineralbildaren.
Under behandlingen blandas avfallet med antingen en aluminiumsilikatlera eller ett aluminiumbaserat pulver
till en slurry som leds till en ångreformeringsreaktor, förkortat FBSR.
Överhettad ånga vid lågt tryck fluidiserar en bädd av små partiklar i reaktorn. I processen avdunstar allt vatten
i slurryn. Organiska ämnen, nitrater
och nitriter förstörs och de oorganiska
komponenterna i avfallet omvandlas
till granulat av mineraliserade metalloxider och karbonater. Följden blir att
alla radioaktiva komponenter i avfallet
stängs in i mineralmolekylerna.
Studsvik har satsat stora resurser på att utveckla en höggradigt lakningsresistent avfallsform, betecknad alkali-aluminiumsilikat (NAS).
Customer Bruce Power
Figur 1
Detta mineral är en granulär produkt
som har visat sig vara minst lika hållbar som borsilikatglas, vilket också
används för hantering av radioaktivt
avfall. Egenskaperna hos NAS har
bekräftats genom produkttest enligt
industristandarden ASTM C-1285-02
med en-pass genomströmningstest.
De har även bekräftats genom modellering. Den höga halten aluminiumsilikat i mineralprodukten har en
buffrande verkan som förhindrar lakning av alkalimetaller (Cs, K och
Na). En sådan buffrande verkan kan
observeras i naturen, vid vittring av
aluminiumsilikatliknande mineraler,
och vi ser den även i aluminiumoxidrikt förglasat avfall.
Mineralprodukten NAS som resulterar ur THOR-processen är dessutom
väl ämnad att ta upp radionuklider.
I praktiken innebär det att radioaktivt material stängs in i en kemisk
bur som hindrar det från att lakas ut
till omgivningen. Denna mekanism
sker på atomnivå och är alltså inte att
jämföra med makroinkapsling. Radionuklider hindras från att interagera
kemiskt med omgivningen på grund av
avfallsmaterialets pH-värde och den
Grundvattenkoncentrationer från produkten
(25 % av ILAW-inventariet per avfallsform)
104
Koncentration (pCi/L)
Vid bearbetning av låg- och
Tc-99-koncentrationer
vid brunn 100 m nedströms
103
MCL = 900 pCi/L
102
Gjuten sten
101
WTP Glas
100
Bulk Vit
10-1
Ångreformeringsreaktor
10-2
10-3
0
2 500
5 000
7 500
10 000
Tid efter förslutning av förvar (år)
Ï
Lakningsresistensen hos NAS överstiger den hos förglasat avfall (HLW).
Æ
[2.2011]
[2:2011] Innova 1 5
Teknologi
Tc-99 instängt i lakningsresistent sodalit
Grundläggande burstruktur hos NAS
Figur 2
Figur 3
Tc-99
Na
Al
Si
O
Si, Al
Syre
Ï
De olika NAS-mineralfaserna är anhydrida fältspatersättare, som sodalit. De är unika genom sin termodynamiskt stabila
burliknande struktur som har förmågan att stänga in problematiska nuklider.
Æ
rika förekomsten av jonbytespunkter i
NAS-strukturen.
Strukturen hos NAS spelar en viktig roll. De olika NAS-mineralfaserna
är anhydrida fältspatliknande mineral
som till exempel sodalit. Dessa är unika på grund av sin burlika struktur, som
bildas av aluminiumsilikat-tetraedrar.
De återstående fältspatsliknande mineralerna (t.ex. nefelin) har en kiseldioxidartad ringstruktur av typ ”stuffed
derivative”. Burstrukturerna är typiska för sodaliter och/eller nosean, där
hålrummen i burstrukturen låser in
anjoner och/eller radionuklider som
är jonbundna till aluminiumsilikattetraedrarna och till en alkalimetall som
natrium. De fältspatsliknande mineralen har en burlik struktur med grundformeln Na6[Al6Si6O24].
Ett av de burstrukturerade fältspatmineralerna är nosean, Na6[Al6Si6O24]
(Na2SO4), med Na2SO4 bundet i den
burliknande sodalitstrukturen. Efter-
1 6 Innova [2:2011]
En sådan
buffrande
verkan kan
observeras i
naturen, vid
vittring av
aluminiumsilikatliknande
mineraler.
THOR – termisk
volym/viktreduceringsteknik
Vid Studsviks anläggning i Erwin
volymreduceras låg- och medelaktivt avfall, i första hand jonbytarmassor, med hjälp av THORprocessen. THOR-tekniken baseras
på en ångreformeringsreaktor med
fluidiserad bädd där massa och volym hos organiskt avfall reduceras
till en icke-reaktiv avfallsform som
kan placeras i förvar eller lagras på
kundens anläggning. Korn- och pulverformiga jonbytarmassor, pulverformiga filtermedier, slam, aktivt
kol, ickemetalliska filterpatroner
och torrt aktivt avfall (DAW) har alla
behandlats med framgång.
som nuklider som Cl- och SO4-2 är
bundna i sodalitens burstruktur lakas
de inte så lätt ut ur respektive slutlig
mineralisk avfallsform. En andra fältspatersättare är nefelin (NaAlSiO4).
Nefelin är ett fältspatmineral med
hexagonal struktur. Den ringformade
aluminiumsilikatstrukturen hos nefelin bildar hålrum i materialet. Det finns
åtta större koordinationsplatser till nio
syreatomer, och sex mindre koordinationsplatser till åtta syreatomer. De
större niofaldiga platserna kan koppla
till sig stora katjoner som Cs, K och Ca,
medan de mindre ger plats för Na (fig.
2). Kalium-motsvarigheten är känd
som leucit (KAlSi2O6). I naturen har
nefelinstrukturen också observerats
koppla till sig Fe, Ti och Mg.
Sammanfattningsvis är den mineraliska avfallsformen NAS mycket lakningsresistent och kan tillämpas för
de flesta typer av låg- till medelaktivt
avfall. Á
Profil Jo Ann Byrd Dauberger
BAKOM
KULISSERNA
Att hålla kunderna nöjda och välinformerade
är Jo Ann Byrd Daubergers högsta prioritet.
Det innebär dagar fyllda av telefonsamtal,
kontakter och ändringar i sista minuten.
text Alicia Griswold · foto Zack Porter
Æ
[2:2011] Innova 1 7
Profil Jo Ann Byrd Dauberger
J o Ann Dauberger inleder sin
arbetsdag innan solen gått upp.
Hon pendlar en och en halv
timme till kontoret i Sandy
Springs, en förort strax norr om
delstaten Georgias huvudstad Atlanta i
USA. Som chef för kundtjänsten har hon
ett hektiskt arbetstempo tillsammans
med sina medarbetare. Tillsammans
svarar de varje dag på runt 200 telefonsamtal och e-postmeddelanden från
kunder och anställda på företaget, och
90 procent av dessa kräver någon form
av åtgärd eller uppföljning.
Eftersom kundtjänsten hanterar
frågor kring i princip allt i kundens
avtal måste Jo Ann Byrd Dauberger ha
järnkoll på kundföretaget, dess moderbolag, kärnkraftsindustrin, myndigheternas föreskrifter och upplysningar, liksom hur kontraktet följs i
praktiken. Skämtsamt tillägger hon att
det också hjälper att kunna läsa tankar,
se in i framtiden och ha ett sjätte sinne
för att undvika katastrofer. Att leda
kundtjänsten för Studsvik i USA verkar faktiskt inte helt olikt att vara flygledare på en stor flygplats.
Som så ofta är fallet för verksamheter
bakom kulisserna ansvarar Jo Ann Byrd
Daubergers inte för någon särskilt bildskön kommandocentral. En uppsättning
små beiga arbetsstationer är allt kundtjänsten har till sitt förfogande för att
hantera samtal om pågående och framtida projekt, rapportering, statusuppdateringar, schemaändringar, bokningar
av transportbehållare och transporter,
fakturering och frågor om avtalen.
– Allt vi gör är viktigt för företagets
och våra kunders framgång. Men kunden ser inte all samordning som sker
bakom kulisserna, säger Jo Ann Byrd
Dauberger.
Arbetsmiljön är hektisk, med
mängder av detaljer att hålla reda på.
En till synes trivial sak som att till exempel schemalägga en transport från
ett kärnkraftverk kräver samordning
mellan en rad avdelningar. I processen
involveras ansvariga för såväl transport och behållarhantering som bokföring och spedition.
– Vi får ofta akuta förfrågningar på grund av stopp i ett kraftverk,
eller omedelbara beställningar av
1 8 Innova [2:2011]
när vi måste få hjälp från alla avdelningar i sista sekund. De måste släppa allt och prioritera om. Ändrar man
schemat med kort varsel finns kanske
inga transportbehållare redo. Men vi
måste ändå ordna det på något vis.
Personalen i kundtjänsten tillhör formellt försäljningsavdelningen, eftersom
de hanterar avtal och frågor kring dem.
Men Jo Ann Byrd Daubergers team
arbetar inte med att skaffa nya kunder.
De är helt fokuserade på att hålla befintliga kunder nöjda och förbättra servicen
för dem. För att detta ska vara möjligt
fungerar teamet som en knutpunkt.
– När kunden behöver något ringer
Jo Ann Byrd
Dauberger
Ålder: 48 år.
Befattning: Chef för kundtjänsten.
Familj: Man, ett vuxet barn och
fyraåriga tvillingar.
Bor: Lawrenceville, Georgia
Fritid: Älskar friluftsliv tillsammans med man och barn. På helgerna ger de sig ut på sjön, går
på dragracingtävlingar eller kör
runt på sina Harley-Davidsonmotorcyklar.
Drivkraft: ”Jag gillar omväxlingen och de ständiga förändringarna med mitt arbete. Min befattning är kopplad till alla andra
avdelningar i företaget, eftersom
kundtjänsten skickar allt vidare
dit det ska. När vi tillsammans har
lyckats ordna allt – då är jag nöjd.”
transportbehållare eller transporter.
Ändringar i sista minuten, som beror
på kraftverkets bemanningssituation,
är också vanliga. Utmaningen börjar
de alltid till oss. Vi kan få alla avdelningar på Studsvik att förstå vad situationen
gäller, säger Jo Ann Byrd Dauberger.
Vid en förfrågan från kund är det
Jo Ann Byrd Daubergers uppgift att ta
reda på precis vad som behövs, så att
kundtjänsten kan lämna korrekt information vidare till rätt avdelningar
inom Studsvik.
– Genom att bekräfta och bekräfta
igen förebyggs frustrerande missförstånd. Vi är spindlarna i nätet som ser
till att kunden får det man har begärt,
säger Jo Ann Byrd Dauberger.
Ursprungligen är hon från Tennessee
och har arbetat inom kärnkraftsindustrin i 16 år – åtta av dessa på Studsvik
och i sammanlagt 25 år med kundtjänst.
Hon halkade in i branschen genom sitt
första jobb som sommarpraktikant i
Knoxville i Tennessee, och trots att det
bara var ett tillfälligt kontorsarbete fastnade hon för kundtjänst och kärnkraft.
– Som tur var hade jag vissa kunder
som tog hand om mig. Och en mentor på
mitt första jobb ansträngde sig verkligen för att lära upp mig. Det är tack vare
honom som jag är där jag är i dag, säger
Jo Ann Byrd Dauberger.
Vägen till chef för kundtjänsten fort-
Allt vi gör är viktigt för företagets
och våra kunders framgång. Men
kunden ser inte all samordning
som sker bakom kulisserna.
Jo Ann Byrd Dauberger, chef för kundtjänsten
satte med en flytt till Atlanta 2009,
när Studsvik Inc. flyttade sitt huvudkontor dit.
Jobbet kräver både tålamod och flexibilitet. Det gäller att vara öppen för förändringar och hela tiden vilja att lära
mer om en industri som inte är helt lättbegriplig.
– I den här branschen blir du aldrig
färdiglärd. Den utvecklas hela tiden,
och klarar du inte av det ska du nog
jobba med något annat, säger Jo Ann
Byrd Dauberger.
Under åren har hon byggt upp starka relationer med kärnkraftverken i
USA.
– När ett kärnkraftverk skickar en
transportbehållare vill de vara säkra på
att den hanteras korrekt. Kommer man
in i branschen direkt efter studierna
måste man lära sig en hel del, inte bara
det vetenskapliga, utan språket och alla
Å Jo Ann Byrd
Daubergers dag
börjar i gryningen,
men slutar inte förrän
telefonen har slutat
ringa.
olika kunders särskilda krav. Ett kärnkraftverk kan vara ägt av ett företag i
dag och ett annat i morgon. Det innebär inte bara förändringar i avtalet utan
även i relationerna, eftersom det kommer in nya personer också. Men det är
en ganska liten värld. Folk flyttar från en
anläggning till en annan. Genom åren
tror jag att jag har jobbat med i princip alla kärnkraftverk i USA, säger hon.
Som avgörande faktor för att bygga upp
goda relationer lyfter hon fram förtroende.
− Kunderna måste kunna lita på att
vi har koll och kan sköta deras affärer.
Vi förstår vad de behöver och vad vi kan
göra, för de håller inte reda på alla småsaker som att de kan spara pengar på att
använda en viss typ av transportbehållare i stället för en annan. Var proaktiv och
tillgänglig när kunden behöver dig, svara
snabbt och följ upp på ett effektivt sätt.
Integritet är också viktigt i branschen
och för Jo Ann Byrd Dauberger:
– Våra kunder måste direkt få reda på
vad som händer, varför det händer och
hur det påverkar dem. Jag gillar inte att
hymla, utan föredrar rak och ärlig kommunikation även när jag måste berätta
dåliga nyheter.
Kravet på flexibilitet gäller även
arbetstiderna. Kundtjänstteamet
behövs även efter klocka fem, när det
flesta egentligen slutat sin arbetsdag.
– Vårt jobb slutar inte när vi lämnat kontoret. Vi svarar på samtal före
och efter kontorstid, säger Jo Ann Byrd
Dauberger.
Den här lojaliteten nästan dygnet
runt innebär att Jo Ann Byrd
Daubergers team avviker från många
andra företag som ofta bara ser kunderna som siffror.
Jo Ann Byrd Dauberger går från jobbet med telefonen redo, beredd att ta
emot samtal under resan hem.Á
[2:2011] Innova 1 9
Avfallshantering
I Slovenien planeras en ny anläggning för slutförvaring
av låg- och medelaktivt avfall. Studsvik ingår i ett
internationellt konsortium som bidrar till projektet
genom att upprätta acceptanskriterier för avfall.
text Susanna Lindgren · foto Per Lidar
I säkert förvar
I Slovenien kommer majoriteten
av det radioaktiva avfallet från kärnkraftverket Krško, tio mil väster om
huvudstaden Ljubljana. Men industrin, sjukvården och kärnteknikforskningsanläggningen i Brinje, strax
utanför huvudstaden, genererar också avfall. För närvarande förvaras detta avfall i anläggningar som börjar bli
fulla, och behovet av en ny slutförvaringsanläggning är på väg att bli akut.
Den slovenska organisationen för
hantering av radioaktivt avfall, ARAO,
planerar en anläggning av silotyp placerad relativt nära markytan. Anläggningen ska på ett säkert och permanent sätt förvara såväl det befintliga
Arne Larsson,
avdelningschef,
Studsvik.
PROBLEM
Sloveniens nationella organisation för hantering av radioaktivt
avfall behöver uppföra en anläggning för säker och permanent
förvaring av befintligt och framtida låg- och medelaktivt avfall.
LÖSNING
Ett internationellt konsortium har fått i uppdrag att föreslå lämplig utformning, projektledning och konstruktion av en ny anläggning för slutförvar av låg- och medelaktivt avfall. Anläggningen
ska ligga vid floden Vrbina, i närheten av kärnkraftverket Krško,
tio mil väster om Sloveniens huvudstad Ljubljana.
20 Innova [2:2011]
radioaktiva avfallet som avfall från
framtida verksamhet och från avvecklingen av kärnkraftverket och forskningsanläggningen i Brinje.
Slutförvaret av radioaktivt avfall
från elproduktion, forskning, industri
och sjukvård kräver noggrant fastställda acceptanskriterier. Studsvik deltar
i arbetet som en del av ett internationellt konsortium.
Arne Larsson, chef för Studsvik
Nuclears konsultavdelning, ansvarar för att dra upp acceptanskriterierna (waste acceptance criteria, WAC) i
Slovenienprojektet.
– Vårt uppdrag inom konsortiet är
att bidra med expertis för att säkerställa licensierbarheten, men också
att optimera utformning och framtida
drift av slutförvarsanläggningen för
låg- och medelaktivt avfall. Det handlar om allt från att definiera nuklidvektorer till att ta fram kravbilden för
hur avfallet ska behandlas och förpackas – för att säkerställa att det är
i säkert förvar i flera hundra år, säger
Arne Larsson.
Det internationella konsortiet som
har fått detta uppdrag leds av den
österrikiska konsultbyrån ENCO, och
förutom Studsvik ingår INTERA från
USA, IRGO från Slovenien och Facilia
från Sverige.
– För att definiera hur avfallet behöver konditioneras och förpackas kommer vi att analysera och bedöma egenskaperna och graden av komplexitet
hos de befintliga och de förväntade
avfallskategorierna. Med våra slutsatser som grund ska sedan övriga delar
av konsortiet att studera vilken påverkan detta kommer att ha på säkerheten och utformningen av förvaringsanläggningen. Syftet är att skapa
en anläggning av hög internationell
standard. Tack vare vår omfattande
erfarenhet från genomförda avfallsbehandlingsprojekt för kunder i stora
delar av Europa har vi inom Studsvik
byggt upp en specialistkompentens
vad det gäller hantering av radioaktivt
avfall, säger Arne Larsson.
I juni besökte en delegation från
Slovenien Studsviks anläggningar
utanför Nyköping för en workshop där
man utbytte erfarenheter, träffade
representanter från svensk kärnkraftsindustri och diskuterade olika
frågor kring projektet.
Avfallshantering
– Det finns många parametrar att
beakta i arbetet med acceptanskriterierna för avfallet, vilka avfallsströmmar som uppkommer vid avvecklingen av kärnkraftverket, och hur
slutförvarsanläggningen ska utformas
i detalj. När experter möts på det här
viset kan vi angripa frågorna från flera
håll, säger Arne Larsson.
Kärnkraftverket i Krško byggdes när Slovenien var en del av före
detta Jugoslavien. Trots att kraftverket ligger i Slovenien ägs det i dag
gemensamt av Slovenien och grannlandet Kroatien. Den planerade
anläggningen kommer att byggas i
Slovenien, vid floden Vrbina i närheten av Krško-kärnkraftverket.
– Förutsättningarna för det slovenska slutförvaret skiljer sig markant
ÅProjektteamet
inventerar för- och
nackdelar med den
nya platsen för slutförvar i Slovenien.
från exempelvis den svenska lösningen, där slutförvaret ligger i urberget.
Man får väga fördelar mot nackdelar
och ta hänsyn till andra variabler, förklarar Arne Larsson.
Bojan Tomic, ansvarig konsult på
ENCO, bekräftar att detta kommer
att bli en unik anläggning för förva-
ARAO Agencija
ARAO ansvarar för hanteringen av alla typer av radioaktivt
avfall i Slovenien, från när avfallet uppkommer till slutförvar.
Majoriteten av det låg- och medelaktiva avfallet kommer från
driften av kärnkraftverket i Krško. Kärnkraftverket planeras
att vara i drift fram till 2023 med en möjlig förlängning fram
till 2043, och varje år bildas ungefär 80 kubikmeter avfall
från driften.
ring av låg- och medelaktivt avfall.
Den grundläggande utformningen, en
underjordisk silo, har använts förut.
Men kombinationen av utformning,
innehåll och platsens egenskaper gör
att projektteamet har fått en intressant utmaning.
– Konsortiet, där Studsvik spelar en
stor roll, förlitar sig på egna innovativa metoder, tekniker och programkoder. Dessa bygger på internationella erfarenheter och beprövad kunskap
inom området. Målet är att bygga en
förvaringsanläggning med högsta
säkerhetsnivå, så att framtida generationer skyddas mot skadlig inverkan
från radioaktivt avfall, säger Bojan
Tomic.
Projektet ska genomföras i nära
samarbeta ARAO, och väntas pågå i sju
år innan anläggningen står färdig. Á
[2:2011] Innova 2 1
FOTO: FOLIO
Noterat
Koll på strålningen
Genom att ta prover på växter, mjölk
och kött från djur på närbelägna gårdar eller på vattenlevande organismer i närheten kontrollerar Studsvik
att ingen strålning som kan skada
omgivningen släpps ut kring de egna
anläggningarna. Denna omgivningskontroll görs regelbundet kring Studsviks anläggning för att följa kraven från
strålsäkerhetsmyndigheten (SSM).
– De mätningar som görs visar att vi
ligger långt under de gränsvärden
22 Innova [2:2011]
som föreskrivits, säger Hans Sörman,
enhetschef för Studsviks radiologiska tjänster.
I Studsviks laboratorium utförs
dagligen analyser av alfa-, beta- och
gammastrålning även inom andra
områden och på mycket varierande material. Flest kunder finns inom
kärnteknikområdet, men analyser
utförs även åt metall-, läkemedels- och
hälsokostindustrin. I de senare fallen
handlar det i första hand om att kontrollera att de råvaror från växtriket
”Vi ligger
långt under
de gränsvärden som
föreskrivs.”
som används vid tillverkning av mediciner och hälsopreparat är fria från
skadlig strålning för att garantera en
hälsosam slutprodukt.
Bland enhetens uppdragsgivare
finns även kommuner och statliga
myndigheter som anlitar analystjänsterna för att säkerställa att exempelvis
grundvattendragen är fria från skadlig
strålning i områden där det finns misstankar om fortsatt inverkan från
60-talets kärnvapensprängningar eller
olyckan i Tjernobyl.
Noterat
FOTO: FOLIO
Kärnkraft lockar studenter
För 20 år sedan hade kärnkraftsindustrin ett stort problem – alltför
få nyutexaminerade ingenjörer sökte sig till branschen. I dag är situationen en helt annan.
– Attityden har förändrats rejält, och
bara de senaste två-tre åren har vi
sett ett stort uppsving, säger Stefan
Asp, ansvarig för kompetens- och
arbetsrättsfrågor på Studsvik.
Studsvik medverkar i flera projekt
med syfte att informera om och locka
till kärnkraftsindustrin.
– Vi jobbar i hela kedjan, från
grundskola till universitet, för att
säkerställa framtida kompetens. Det
är viktigt att redan i grundskolan väcka
intresset för teknik. Studsvik är bland
annat med i Handelskammarens projekt Trampolin. Där får vi möjlighet att
träffa elever i åttan och nian och berätta om vårt arbete och de får komma till
oss på studiebesök, säger Stefan Asp.
På KTH och Uppsala universitet finns
ingenjörsutbildningar med inriktning
på kärnkraft. När Stefan Asp besöker
deras arbetsmarknadsdagar brukar
han berätta om fördelarna med att
jobb hos Studsvik:
– Det är en unik miljö där du har
stora utvecklingsmöjligheter. Är du
tekniskt intresserad är kärnkraftsindustrin ett spännande område.
Konferens med fokus på korrosion
I augusti genomfördes för 15:e gången International Conference on Environmental Degradation of Materials in
Nuclear Power Systems – Water reactors
i Colorado, USA, där de senaste rönen
om spänningskorrosion och andra korrosionsfenomen presenterades. Konferensen, som hålls vartannat år, lockade
drygt 200 deltagare från kärnkraftsindustrin från hela världen.
Flera presentationer handlade om
undersökningar av lokal korrosion med
elektronmikroskopi och hur de teknikerna tillämpats för att öka kunskapen om
de bakomliggande mekanismerna.
Anders Jenssen, senior specialist
Studsvik, som deltog i konferensen förklarar:
– I dag finns betydligt bättre instru-
Pris för
examensarbete
Katja Göller vid Uppsala universitet
gjorde under sommaren sitt examensarbete på Studsvik Nuclear.
Nu har hon tilldelats Sigvard
Eklunds pris för bästa examensarbete. Titeln på examensarbetet är:
Spectroscopic ellipsometry study on
the oxide films formed on nickel-base
ment tillgängliga än för bara fem till tio
år sedan som hjälper oss att i detalj förstå vad som sker. De nya mikroskopen
är mycket avancerade, och tillsammans
med utvecklingen på datorsidan har
man i dag helt andra möjligheter än för
några år sedan.
Ett annat aktuellt område som
avhandlades var spänningskorrosion i
de Ni-baslegeringar som i dag används
som ersättning (i utbyteskomponenter,
vid reparationer och i nya reaktorer) för
tidigare använda sprickkänsliga material (också Ni-bas). Ersättningsmaterialen är mycket resistenta mot sprickning
och inga skadefall har rapporterats hittills. Eftersom erfarenheten visar att
sprickinitieringstiden kan vara mycket
alloys in simulated boiling water
reactor environments:
Determination of oxide film thickness.
Handledare var doktor Jiaxin
Chen, Studsvik, och professor Hans
Arwin, Linköpings universitet.
Svenskt kärntekniskt centrum, SKC, delar varje år ut Sigvard
Eklunds pris till det bästa examensarbetet och den bästa doktorsavhandlingen inom ämnet kärntek-
Anders Jenssen,
senior specialist,
Studsvik
lång, tiotals år, är den forskning som
bedrivs proaktiv och syftar till att
skapa beredskap inför eventuella
framtida problem.
Deltagarna från Studsvik, Anders
Jenssen, Jiaxin Chen och Johan
Stjärnsäter, presenterade bland annat
resultat från studier av oxidfilmer bildade på Ni-baslegeringar i BWR*-miljö
med högupplösande elektronmikroskopi, temperaturens inverkan på
spricktillväxthastigheten i rostfritt stål
i BWR-miljö och inverkan av olika faktorer på spricktillväxthastigheten i
neutronbestrålat rostfritt stål i BWRoch PWR*-miljö.
BWR = Boiling Water Reactor
PWR = Pressure Water Reactor
nisk forskning och utveckling vid
svenska högskolor och universitet.
Nytt för i år är att priset också delades ut till bästa uppsats eller examensarbete från högskoleingenjörer och liknande.
Priset delades ut i oktober i
Västerås och bästa kandidat- och
magisteruppsats eller examensarbete belönades med 25 000
kronor, och bästa doktorsavhandling belönades med 50 000 kronor.
Time off
Sudoku svår
2
9
3
5
9
9
4
6
4
2
6
1
8
6
7
3
7
7
8
1
3
4
5
1
2
5
1
6
Medelhavssmaker
Medelhavsmat är alltid lika uppskattad, oavsett om
den kommer från Spanien, Frankrike, Italien, Kroatien
eller Grekland. De här lammfärsspetten har fått grekisk
kryddning och tzatzikin ger rätten en extra god touch!
4 portioner
4 stora potatisar
½ matsked olivolja
400 g lammfärs
1 tsk salt
½ tsk malen svartpeppar
½ tsk mald kanel
1 pressad vitlöksklyfta
1 ägg
1 dl matlagningsyoghurt
1 dl finhackad persilja
Tzatziki:
½ gurka
½ tsk salt
1 ½ dl matlagningsyoghurt
1 pressad vitlöksklyfta
½ msk olivolja
Malen svartpeppar
Tillagning:
Börja med tzatzikin. Skala och kärna
ur gurkan, riv den grovt och lägg i
ett durkslag. Strö över salt och låt stå
en stund. Pressa sedan ur vätskan ur
gurkan. Blanda med yoghurt och pressad vitlök, rör ner olivolja och smaka av
med salt och peppar.
Värm ugnen till 200 °C. Tvätta potatisen och skär i klyftor, lägg i en ugnsfast
form och ringla över lite olivolja. Ugnsbaka i cirka 50 minuter. Rör samman
lammfärs, kryddor, yoghurt och ägg.
Forma åtta jämnstora ”järpar” och bryn
dem i olivolja i stekpanna så de får fin
färg. Lägg dem på ett ugnssäkert fat och
efterstek i ugnen i 10–12 minuter. Servera
med potatisen, tzatzikin och en sallad.
Energivärde: 448 kcal per portion
Fett: 21,8 g per portion
Hur många g
å
kan man min nger
ska
25 med 5?
Svaret hittar
du längst
ner på sidan.
Fotogåta
Vad är detta? Vänd
tidningen
upp och ner
så får du
veta!
Lycka till!
Hjärngympa: När du minskat med 5 första gången är det inte längre 25. Fotogåta: En FEG-SEM-bild. Läs mer på sidan 10–11.
Lammfärsspett
med tzatziki
Hjärngymp
a
Studsvik AB, Box 556, 611 10 Nyköping, telefon: 0155 155-22 10 00,
fax: 0155-26 30 00, e-post: [email protected], webbplats: www.studsvik.com