Riksdag & Departement

Transcription

Riksdag & Departement
Valuation & Analysis
Riksdag & Departement
Översiktlig finansiell analys
Konfidentiellt
Slutversion
29 augusti 2013
Innehåll Analys och slutsatser Bilagor
Riksdagsförvaltningen
Att: Ann Aurén
Sveriges Riksdag
100 12 Stockholm
29 augusti 2013
Översiktlig finansiell analys av verksamheten i Riksdag & Departement
Denna rapport (“Rapport”) har upprättats för Riksdagsförvaltningen i samband med den översiktliga
finansiella analysen av den nuvarande rörelsen kopplad till tidningen Riksdag & Departement (nedan
”R&D”, ”Rörelsen” eller ”Tidningen”). Den har upprättats i enlighet med vårt, Öhrlings
PricewaterhouseCoopers AB ("PwC"), uppdragsbrev daterat den 11 juli 2013 och bilagda allmänna villkor.
Jon Walberg
Director
0709 - 29 32 11
[email protected]
Rapporten är konfidentiell och endast avsedd för er. PwC accepterar inte något ansvar i förhållande till
någon tredje part, och avsäger sig ansvar från konsekvenserna av att någon tredje part agerar eller
underlåter att agera till följd av ha förlitat sig på rapporten.
Om ni behöver några klargöranden eller mer information, tveka inte att kontakta oss.
Med vänlig hälsning,
Jon Walberg
PwC
113 97 Stockholm, Torsgatan 21
Tel: 08 - 55 330 00, www.pwc.com/se
Säte / Reg Office: Stockholm,
Org nr / Reg no: 556029-6740
Riksdag & Departement
PwC
Konfidentiellt
29 augusti 2013
2
Innehåll Analys och slutsatser Bilagor
Innehåll
Sammanfattande slutsatser
4
Analys och slutsatser
6
1
Verksamheten
7
2
Verksamheten
8
3
Finansiell utveckling
9
4
Finansiell analys
11
5
Tidningens tillgångar
14
6
Framtida potential
16
Bilagor
Riksdag & Departement
PwC
18
1
Analysansats
19
2
Tillhandahållen information
20
3
Avkastningskrav
21
4
Historiska royalty rates
24
Konfidentiellt
29 augusti 2013
3
Innehåll Analys och slutsatser Bilagor
Uppdragsöversikt
Uppdrag
och syfte
PwC har fått i uppdrag av Riksdagsförvaltningen, genom kanslichef Ann Aurén, att göra en översiktlig finansiell analys av rörelsen kopplad
till tidningen Riksdag och Departement.
Syftet med uppdraget är att utgöra underlag för riksdagsstyrelsen avseende beslut om man i nuläget ska gå vidare med en eventuell
försäljning av Tidningen.
Basis för
analys
Vår analys av de finansiella implikationerna av fortsatt drift av Tidningen baseras på hela Tidningens verksamhet, under nuvarande ägarskap
och med befintlig verksamhetsinriktning. Slutsatsen innefattar därmed inte potentiella ytterligare intäkter som kan erhållas genom nya
initiativ, exempelvis genom att sälja tillgång till Tidningens kundregister. Då papperstidning och webbsida är starkt sammanlänkande, i och
med gemensamt redaktionellt innehåll, bedömer vi en uppdelning av dessa delar som svår att genomföra, varför vi ser att vårt uppdrag
omfattar en analys av hela verksamheten.
Analysen är utförd per 30 juni 2013 (”Analysdatumet”).
Källor och
tillhandahållen
information
Analysen i rapporten resulterar i vår kvalificerade bedömning baserat på tillgängligt material samt tillvägagångssätt beskrivna i denna
rapport. Den information och de källor som använts listas i Bilaga 2. Vi vill dock understryka att den genomförda typen av finansiell analys
inte är en exakt vetenskap utan har inslag av subjektiv bedömning, varför olika aktörer kan komma till olika slutsatser om värdet av en
verksamhet.
Vi har inom ramen för detta uppdrag inte utfört någon granskning eller revision av det material och de uppgifter vi erhållit.
Riksdagsförvaltningen har tillställts ett utkast till denna rapport, deras synpunkter på verksamhetsbeskrivning, finansiell historik och
prognoser har beaktats i föreliggande rapport.
Riksdag & Departement
PwC
Konfidentiellt
29 augusti 2013
4
Innehåll Analys och slutsatser Bilagor
Sammanfattande slutsatser
Fortsatt drift av Riksdag &
Departements verksamhet
under nuvarande
förutsättningar beräknas
innebära en
nuvärdesberäknad
kostnad om 48 MSEK,
varav 34 MSEK avser
driften de närmaste 10
åren.
Riksdag & Departement
PwC
Huvudsakliga antaganden
•
En avtagande årlig minskning av icke riksdagsrelaterade
prenumeranter förväntas, från -8% 2014 till -3% 2019.
•
Den långsiktiga EBITDA-marginalen förväntas försämras ytterligare
till följd av minskningen av antalet prenumeranter.
•
Investeringar förväntas även i fortsättnigen kostnadsföras direkt.
•
Rörelsekapitalbindningen prognostiseras till -6,3%.
•
Baserat på Rörelsens riskprofil har vi tillämpat en WACC inom
intervallet 12,1% till 14,1% med en riktnivå om 13,1%.
Slutsats
•
Konfidentiellt
Den finansiella effekten (kostnaden) av att driva Rörelsen under
nuvarande förutsättningar bedöms, per 30 juni 2013, återfinnas inom
intervallet -52 MSEK till -45 MSEK, med en mittpunkt om -48 MSEK.
Kostnaden för fortsatt drift de närmaste 10 åren bedöms till -34 MSEK.
29 augusti 2013
5
Innehåll Analys och slutsatser Bilagor
Analys och
slutsatser
Riksdag & Departement
PwC
Analys och slutsatser
6
1
Verksamheten
7
2
Verksamheten
8
3
Finansiell utveckling
9
4
Finansiell analys
11
5
Tidningens tillgångar
14
6
Framtida potential
16
Konfidentiellt
29 augusti 2013
6
1 Verksamheten
Innehåll Analys och slutsatser Bilagor
Riksdag & Department tillkom år 1975 efter ett riksdagsbeslut. Syftet
med Tidningen var att underlätta informationsspridning kring
verksamheten i riksdagen och regeringens kansli. Tidningen kommer
för närvarande ut i pappersversion, nätversion, elektronisk version i
pdf-format, samt som taltidning.
Verksamheten
Historik
•
Riksdag & Departement tillkom genom beslut av riksdagen 1975 om att
fr o m 1976 ge ut en för riksdagen och departementen gemensam tidning.
•
Syftet med utgivningen var att underlätta för personal i stat, kommun,
organisationer, företag, samt förtroendevalda och övriga politiskt
intresserade att följa verksamheten i riksdagen och regeringens kansli.
•
Inledningsvis var Nämnden för samhällsinformation (”NSI”) huvudman
för Tidningen, som bl a hade i uppgift att verka för samordning av de
offentliga organens informationsbehov. När NSI avvecklades år 1980,
övergick det administrativa ansvaret till riksdagens förvaltningskontor.
•
Från 1997 utvidgades Tidningens uppdrag till att även avse bevakning av
EU och lagstiftningsprocessen inom EG.
•
År 2002 lanserades en nätupplaga av R&D, som ett komplement till
papperstidningen för att kunna ge snabba och aktuella nyheter. Sedan
2011 finns även en elektronisk version av Tidningen.
•
-
E-tidning i pdf-format, med ett endast fåtal prenumeranter. Alla
papperstidningsprenumeranter får dock tillgång till e-tidningen utan
extra kostnad. Prenumerationspriset för endast e-tidningen är 550
kr/år inklusive moms.
-
Nyhetsbrev med drygt 4 200 prenumeranter. Nyhetsbrevet
tillhandahålls gratis.
R&D har sin redaktion i Riksdagsförvaltningens lokaler på Jakobsgatan 6 i
Stockholm. Den fasta personalen består av en chefredaktör, fem reportrar
och två redigerare. Chefredaktören är ansvarig utgivare för Tidningen.
Verksamhet
•
Riksdagsförvaltningen är idag administrativ huvudman och ägare, och har
det juridiska och ekonomiska ansvaret för Tidningen.
•
För närvarande utkommer R&D i följande former:
-
Pappersversion med en upplaga på ca 7 700 exemplar/vecka och 35
nummer per år. Antalet prenumerationer är ca 6 000, varav ca 1 800
tillhandahålls kostnadsfritt eller till reducerat pris till
riksdagsledamöter och ersättare i riksdagen. R&D utkommer även
som taltidning. Prenumerationspriset för papperstidningen och
taltidningen är 699 SEK/år inklusive moms.
-
Nätupplaga, på www.rod.se, med ca 9000 besökare/vecka.
Riksdag & Departement
PwC
Konfidentiellt
29 augusti 2013
7
2 Verksamheten
Innehåll Analys och slutsatser Bilagor
Verksamheten (forts.)
Tidningens nuvarande situation
•
Antalet prenumeranter av R&D har under senare år minskat vilket har
medfört minskade prenumerationsintäkter. Förklaringen till den
minskande upplagan torde finnas i utbredningen av
informationsspridning via internet, inte minst på grund av att allt material
i pappersversionen av R&D finns att tillgå kostnadsfritt på Tidningens
hemsida.
•
Även Tidningens annonsintäkter har minskat till följd av internets ökade
utbredning eftersom antalet potentiella annonskanaler för annonsörer har
ökat. En annan bidragande faktor till de minskade annonsintäkterna är det
förhållandevis svaga konjunkturläget sedan 2008.
•
Initialt möttes de minskande intäkterna med kostnadsbesparingar, både
på personalsidan och tidningsproduktionssidan, men enligt rapporten
Tidningen Riksdag & Departement finns i dagsläget ett begränsat
utrymme för besparingar om Tidningen ska leva upp till den av
Riksdagsstyrelsen fastställda övergripande policyn. Därutöver begränsas
möjligheten till ytterligare besparingar av att Tidningens kostnader är
bundna genom statliga ramavtal samt av att lagen om offentlig
upphandling gäller för Tidningen.
•
Tidningen har erhållit ett driftsbidrag från Riksdagsförvaltningen för att
täcka differensen mellan intäkterna och kostnaderna. Driftsbidraget
uppgick under 2009 och 2010 till ca 4,6 MSEK. Under 2011 ökade
driftsbidraget till 4,7 MSEK och under 2012 ökade driftsbidraget
ytterligare till 4,8 MSEK.
Riksdag & Departement
PwC
Konfidentiellt
29 augusti 2013
8
3 Finansiell utveckling
Innehåll Analys och slutsatser Bilagor
Tidningens intäkter har successivt sjunkit under perioden 2009-2012,
drivet av ett minskat antal prenumeranter samt minskande
annonsintäkter. Kostnader för personal och tidningsproduktion har
också minskat under perioden i och med neddragningar samt
genomgång av leverantörsavtal.
Historisk resultatutveckling
Riksdag & Departement - Resultaträkning
jan - jun
(kSEK)
2009
2010
2011
2012
2013
2 046
Prenumerationer
4 513
4 177
3 857
3 665
Annonser m.m.
1 097
1 186
768
973
412
Sum m a intäkter
5 610
5 363
4 625
4 638
2 458
Löner
-5 709
-5 622
-5 665
-5 502
-2 962
Tidningsproduktion
-3 473
-3 593
-2 967
-2 728
-1 231
-674
-838
-893
-925
-355
Sum m a kostnader
-9 856
-10 053
-9 525
-9 155
-4 549
Nettoutfall (EBITDA)
-4 246
-4 690
-4 900
-4 517
-2 091
n.a.
-4,4%
-13,8%
0,3%
n.a.
-75,7%
-87,4%
-105,9%
-97,4%
-85,1%
Övriga driftskostnader
Nyckeltal resultat
Omsättningstillväxt
EBITDA %
Intäkter 2012
Kostnader 2012
6% 1%
3% 2%
3%
4%
5%
20%
Prenumerationsintäkterna har under en längre period följt en negativ
trend, till följd av ett minskat antal prenumeranter. Även
annonsintäkterna har sjunkit sedan 2009, vilket dels förklaras av den
svaga konjunkturen, dels av ökad konkurrens från alternativa
annonskanaler.
I prenumerationsintäkterna ingår ersättning från Riksdagsförvaltningen för de ca 1 800 exemplar som ges kostnadsfritt eller till
reducerat pris till riksdagsledamöter och ersättare i riksdagen. 2012
uppgick ersättningen för dessa upplagor till ca 260 kSEK. Om full
avgift betalades av dessa prenumeranter skulle det motsvara drygt
1,2 MSEK i intäkter per år.
Totala kostnader för 2012 uppgick till knappt 9,2 MSEK, där 5,5
MSEK avsåg lönekostnader, 1,4 MSEK tryck- och
distributionskostnader och 2,2 MSEK var kostnader för bl a
marknadsföring, webbplats, inköp av bilder, tjänsteresor,
frilansmaterial och produktion av taltidning. Tidningen aktiverar inga
investeringar och avskrivningar finns således inte i kostnadsmassan.
Kostnaden för personal och tidningsproduktion har successivt
minskat under perioden i och med neddragningar för att parera de
minskade intäkterna. Exempelvis så har personal som slutat ej
ersatts, det har gjorts en allmän genomgång av leverantörsavtal och
Tidningen har ökat andelen eget foto.
6%
7%
73%
Prenumerationer
Annonser
Interna prenumerationsintäkter
Arkivering, digitalisering
Riksdag & Departement
PwC
60%
10%
Löner
Marknadsföring
Hemsida R&D
Frilanstexter
Övrigt
Distribution och utskick
Tryckning
Prenumerationssystem
Bilder
Konfidentiellt
Riksdagsförvaltningen subventionerar R&D i form av hyra
(ca 827 000 kr/år), fasta avgifter för telefoni och mobilt bredband
(ca 60 000 kr/år), IT, personal- och ekonomiadministration samt vissa
personalkostnader. Dessa kostnader är inte inkluderade i resultatet
2009-2013. Inköp som faller utanför de gängse ramarna för normal
kontorsverksamhet betalas av R&D själva, t ex köptes under 2012 in
bildskärmar till redigerarna för egen kostnad.
29 augusti 2013
9
3 Finansiell utveckling
Innehåll Analys och slutsatser Bilagor
Omsättningen förväntas minska 2013 jämfört med 2012,
huvudsakligen till följd av ett fortsatt minskat antal prenumeranter.
Kostnader för Tidningen om ca 887 kSEK som bärs av
Riksdagsförvaltningen har inkluderats för att ge en rättvisande bild
av R&Ds totala kostnader.
Budget 2013
Riksdag & Departement - Budget 2013 (justerad)
(kSEK)
Utfall 2012
Budget 2013
3 665
3 500
933
800
41
15
4 638
4 315
Såväl prenumerationsintäkter som
annonsintäkter förväntas minska jämfört med
2012, huvudsakligen till följd av ett fortsatt
minskat antal prenumeranter.
Intäkter:
Prenumerationer
Annonser
Arkivering, digitalisering
Nettoom sättning
Kostnaderna för tidningsproduktion förväntas
minska i linje med den minskade upplagan.
Kostnader:
Tidningsproduktion
-2 728
-2 620
Löner
-5 502
-5 700
-907
-880
-827
-827
-60
-60
Övriga driftskostnader
Lönekostnaderna förväntas öka i och med
löneökningar, vilket resulterar i att totala
kostnader ökar jämfört med 2012.
Kostnader ej inkluderade i ordinarie kostnadsbas:
Lokalhyra
Telefoni & IT*
Övrigt
Sum m a kostnader
Resultat före avskrivningar (EBITDA)
-18
-18
-10 042
-10 105
-5 404
-5 790
Övriga driftskostnader, vilka bl a inkluderar
prenumerationssystem och hemsida, förväntas
minska något. Då inköp av materiella tillgångar
kostnadsförs finns inga avskrivningar.
Riksdagsförvaltningen subventionerar
hyreskostnaden om ca 827 KSEK samt
kostnaderna för telefoni och IT om ca 60 KSEK.
Dessa är inte inkluderade i ordinarie
resultaträkning eller budget. De är här
inkluderade för att ge en mer rättvisande bild av
verksamhetens faktiska kostnader.
Nyckeltal budget
Omsättningstillväxt
EBITDA %
0,3%
-7,0%
-116,5%
-134,2%
* A vser endast lö pande ko stnader fö r telefo ni o ch IT, inte inkö p av exempelvis telefo ner o ch
dato rer.
Inkluderar kostnader för planering,
personalvård och extern representation. Posten
inkluderar dock ej kostnader för personal- och
ekonomiadministration, vilka också täcks av
Riksdagsförvaltningen.
Källa: Riksdagsförvaltningen, R&D
Riksdag & Departement
PwC
Konfidentiellt
29 augusti 2013
10
4 Finansiell analys
Innehåll Analys och slutsatser Bilagor
Ett fortsatt minskande antal prenumeranter kombinerat med en stor
andel kostnader som är oberoende av upplagestorleken förväntas leda
till ytterligare marginalförsämringar under prognosperioden.
Prognos som underlag för analys
Riksdag & Departement - Resultatprognos
Prognos
Utfall
(kSEK)
2012
Nettoom sättning
Rörelsekostnader
EBITDA
Avskrivningar
EBIT
2013
2014
2015
2016
2017
2018
2019
2020
2021
2022
4 638
4 315
4 051
3 862
3 720
3 619
3 556
3 527
3 499
3 471
3 444
-10 042
-10 105
-10 022
-9 782
-9 566
-9 370
-9 205
-9 637
-9 784
-9 934
-10 088
-5 404
-5 790
-5 971
-5 920
-5 846
-5 751
-5 650
-6 110
-6 285
-6 463
-6 644
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
-5 404
-5 790
-5 971
-5 920
-5 846
-5 751
-5 650
-6 110
-6 285
-6 463
-6 644
Nyckeltal resultat
Omsättningstillväxt
n.a.
-7,0%
-6,1%
-4,7%
-3,7%
-2,7%
-1,8%
-0,8%
-0,8%
-0,8%
-0,8%
EBITDA %
-116,5%
-134,2%
-147,4%
-153,3%
-157,1%
-158,9%
-158,9%
-173,2%
-179,6%
-186,2%
-192,9%
EBIT %
-116,5%
-134,2%
-147,4%
-153,3%
-157,1%
-158,9%
-158,9%
-173,2%
-179,6%
-186,2%
-192,9%
Produktionskostnaderna förväntas minska i takt med att
upplagan sjunker. Fram till och med 2017 förväntas
minskade lönekostnader till följd av att anställda som
pensioneras ersätts av nya anställda med lägre lön.
Överlag förväntas kostnaderna ha en underliggande
ökning i linje med den förväntade inflationen.
Då de flesta kostnader är förhållandevis fasta leder den
förväntade upplageminskningen till ytterligare
försämringar av Tidningens resultat.
Minskningen i antalet ordinarie (d v s icke
riksdagsrelaterade) prenumeranter förväntas
avta framledes: från -8% 2014, vilket motsvarar
den årliga minskningstakten de senaste 15
åren, till -3% 2019. Priset per prenumeration
antas öka i linje med den förväntade inflationen.
Riksdag & Departement
PwC
Konfidentiellt
29 augusti 2013
11
4 Finansiell analys
Innehåll Analys och slutsatser Bilagor
Bolagets vägda kalkylränta beräknas till 13,1%. Vi bedömer att
avkastningsvärdet kan härledas med en WACC i intervallet 12,1% 14,1%.
Avkastningskrav
Riksdag & Departement WACC-beräkning
Bedömt tillgångsbeta baseras på noterade
jämförbara bolags respektive beta under den
senaste femårsperioden.
Tidningen bedöms ha en kapitalstruktur som till
100% består av eget kapital.
WACC-beräkning
Bedömt tillgångsbeta
0,65
Bedömd skuldsättning
0,00
Beta
0,65
Riskfri ränta
2,2%
Marknadsriskpremie
6,0%
Storleksrelaterat tillägg
4,0%
Specifikt tillägg
3,0%
Avkastningskrav på eget kapital
13,1%
Lånemarginal
3,0%
Skatt
22,0%
Långfristig låneränta efter skatt
Andel eget kapital
Baseras på avkastningen på en svensk
statsobligation med 10 års löptid per
Analysdatumet.
Baserat på PwC:s studie ”Riskpremien på den
svenska aktiemarknaden” per mars 2013.
Vi anser att ett företagsspecifikt risktillägg är
motiverat mot bakgrund av osäkerheten kring
framtida storleken på upplagan samt de risker
och den trögrörlighet som kan uppstå genom att
verksamheten till viss del påverkas av politiska
beslut.
4,1%
100,0%
Andel lånefinansiering
0,0%
Vägd kalkylränta (WACC)
13,1%
Se bilaga 3 för en mer detaljerad presentation av underliggande teoretiskt
fundament samt underliggande data för jämförelsebolagen
Riksdag & Departement
PwC
Konfidentiellt
29 augusti 2013
12
4 Finansiell analys
Innehåll Analys och slutsatser Bilagor
Givet nuvarande förutsättningar prognostiseras ett årligt negativt
fritt kassaflöde om ca 6-7 MSEK under prognosperioden. Nuvärdet av
kostnaderna för fortsatt drift av Tidningens i dess nuvarande form
beräknas därmed vara negativt och inom intervallet -52 MSEK till -45
MSEK, med ett riktvärde på -48 MSEK.
Finansiell effekt av fortsatt drift
under nuvarande förutsättningar
Utvecklingen år 2022 bedöms vara representativ för
den långsiktiga utvecklingen för Tidningen, d v s
utvecklingen efter prognosperioden.
Riksdag & Departement - Kassaflödesprognos
jan-dec
jul-dec
(kSEK)
2013
2014
2015
2016
2017
2018
2019
2020
2021
2022
Nettoomsättning
1 857
4 051
3 862
3 720
3 619
3 556
3 527
3 499
3 471
3 444
-3 247
-5 971
-5 920
-5 846
-5 751
-5 650
-6 110
-6 285
-6 463
-6 644
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
-3 247
-5 971
-5 920
-5 846
-5 751
-5 650
-6 110
-6 285
-6 463
-6 644
-38
-17
-12
-9
-6
-4
-2
-2
-2
-2
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
-3 285
-5 987
-5 932
-5 855
-5 757
-5 654
-6 112
-6 287
-6 465
-6 646
Rörelseresultat (EBIT)
Avskrivningar (återläggning)
Rörelseresultat f. avskrivn. (EBITDA)
Rörelsekapital (förändring)
Investeringar
Kassaflöde före skatt
Schablonskatt (baserad på EBIT)
Fritt kassaflöde
0
0
0
0
0
0
0
0
0
0
-3 285
-5 987
-5 932
-5 855
-5 757
-5 654
-6 112
-6 287
-6 465
-6 646
Nyckeltal värderingsprognos
Omsättningstillväxt
-7,0%
-6,1%
-4,7%
-3,7%
-2,7%
-1,8%
-0,8%
-0,8%
-0,8%
-0,8%
EBITDA %
-134,2%
-147,4%
-153,3%
-157,1%
-158,9%
-158,9%
-173,2%
-179,6%
-186,2%
-192,9%
EBIT %
-134,2%
-147,4%
-153,3%
-157,1%
-158,9%
-158,9%
-173,2%
-179,6%
-186,2%
-192,9%
-6,3%
-6,3%
-6,3%
-6,3%
-6,3%
-6,3%
-6,3%
-6,3%
-6,3%
-6,3%
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
Rörelsekapital / omsättning
Investeringar
Nuvärde kassaflöden under nuvarande förutsättningar
WACC
(kSEK)
12,1%
13,1%
14,1%
Nuvärde kassaflöde prognosperioden
-35 112
-33 909
-32 775
Nuvärde kassaflöde efter prognosperioden
-16 869
-14 241
-12 128
Nuvärde prognostiserade kassaflöden
-51 981
-48 150
-44 903
Riksdag & Departement
PwC
Konfidentiellt
R&D prognostiseras ha ett negativt
rörelsekapital, främst eftersom R&D erhåller
prenumerationsintäkter i förskott.
Då R&D kostnadsför samtliga inköp
prognostiseras inga investeringar.
29 augusti 2013
13
5 Tidningens tillgångar
Innehåll Analys och slutsatser Bilagor
Immateriella tillgångar kopplade till
Tidningens verksamhet
•
Till Tidningens verksamhet kan kopplas en rad olika immateriella
tillgångar som, även om de separerades från verksamheten, potentiellt har
värden. I R&Ds fall utgörs dessa tillgångar framför allt av Tidningens
varumärke, utgivningsrätten kopplad till Tidningens namn samt
Tidningens prenumerationsregister. Tidningens varumärke och
utgivningsrätten bedöms vara starkt sammankopplade och vi har därför
valt att se på dessa tillgångar som en.
Utgivningsrättighet samt varumärke
•
•
•
•
Värdet av ett varumärke och/eller rättigheten att publicera under ett
särskilt namn brukar vanligen uppskattas genom en s k ”relief from
royalty”-metod. Under en sådan metod bedöms värdet som summan av de
besparingar ägaren av varumärket gör genom att äga varumärket i motsats
till att licensiera varumärket från en annan ägare då betala denne en
royalty-avgift. Royalty-avgifter för användandet av ett varumärke brukar
generellt sett baseras på den försäljning, alternativt det rörelseresultat,
som genereras under det licensierade varumärket.
Varumärket Riksdag & Departement, samt den utgivningsrätt som är
kopplad till Tidningens namn, är vad vi förstår associerad med hög kvalitet
och trovärdighet.
Under nuvarande förutsättningar kan dock endast ett begränsat värde av
varumärket/utgivningsrätten förväntas, då Tidningen framöver står inför
sjunkande omsättning och fortsatt negativa resultat. Givet den
resultatprognos som presenterats tidigare samt en bedömd royalty rate
om 5%1 och en livslängd om 10 år kan värdet av utgivningsrätten under
nuvarande förutsättningar beräknas till 966 kSEK.
Tidningens varumärke och rättigheten kopplad till Tidningens namn,
samt prenumerationsregistret har identifierats som tillgångar som
även separerade från R&D har ett potentiellt värde. Under
Tidningens nuvarande förutsättningar bedöms dock värdet av dessa
tillgångar som begränsat.
Värdesummering utgivningsrätt - R&Ds nuvarande förutsättningar
juli-dec
(kSEK)
2013
Prognos totala intäkter
jan-dec
2014
2015
2016 …
2022
1 857
4 051 3 862 3 720
3 444
100%
100% 100% 100%
100%
Totala intäkter under utgivningsrätt
1 857
4 051 3 862 3 720
3 444
Royalty rate
5,0%
5,0%
5,0%
5,0%
5,0%
93
203
193
186
172
% genererade under tillgången
Royaltybesparing före skatt
Skatt
Royaltybesparing efter skatt
Nuvärdesfaktor
Nuvärde av royaltybesparingar
Summa kassaflöden prognosperiod
807
Nuvärde av restvärde
n.a.
Nuvärde totala kassaflöden
807
Värde av skattesköld
159
Värde utgivningsrätt
966
-20
-45
-42
-41
-38
72
158
151
145
134
0,97
0,88
0,78
0,69
0,33
70
140
118
100
44
Tillämpade antaganden
Skattesats
Royalty rate
Kvarvarande livslängd (RUL)
Diskonteringsränta
22,0%
5,0%
10
13,1%
Under andra förutsättningar, se nästa avsnitt, där en mer positiv
utveckling för Tidningen väntas kan också ett högre värde av
varumärktet/utgivningsrätten förväntas.
1 I bilaga 4 presenteras en sammanfattande
redogörelse för royalty rates i jämförbara
tecknade licensavtal.
Riksdag & Departement
PwC
Konfidentiellt
29 augusti 2013
14
5 Tidningens tillgångar
Innehåll Analys och slutsatser Bilagor
Immateriella tillgångar kopplade till
Tidningens verksamhet (forts.)
Prenumerationsregister
•
Värdet av kundregister eller kunddatabaser brukar generellt sett
uppskattas genom diskontering av de kassaflöden som genereras tack vare
dessa kunder.
•
För R&D genereras samtliga intäkter tack vare de prenumeranter som
finns i dessa register. Samtidigt är, i nuläget, dessa intäkter kopplade till
ännu högre kostnader och totalt sett genereras negativa kassaflöden för
Tidningen. Värdet av kundregistret inom ramen för R&Ds nuvarande
verksamhet bedöms därmed vara mycket begränsat.
•
Ett möjligt alternativ/komplement till nuvarande användning av
prenumerationsregistret skulle kunna vara att sälja adresser till företag
som är intresserade av att få kontakt med Tidningens läsare, exempelvis
för att denna grupp är i linje med företagets målgrupp eller liknande.
Förfarandet bedöms vara förhållandevis vanligt bland tidningar och
liknande aktörer.
-
Våra efterforskningar har indikerat att köp av liknande adressregister
från leverantörer av dessa normalt kostar ca 2-3 SEK per adress och
det är vår bedömning att så mycket som 10 SEK per adress kan
erhållas för R&Ds adressregister. Givet de drygt 6 000
kontaktuppgifter som finns i prenumerationsregistret kan R&D
erhålla så mycket som 60 kSEK vid en försäljning. De totala intäkter
som R&D kan erhålla beror givetvis på i vilken utsträckning man säljer
tillgång till sitt register, och är därmed svårbedömda, men uppskattas
till ca 300 kSEK.
Riksdag & Departement
PwC
Konfidentiellt
29 augusti 2013
15
6 Framtida potential
Innehåll Analys och slutsatser Bilagor
Riksdagsförvaltningens ägande medför vissa restriktioner samt viss
trögrörlighet för Tidningens verksamhet. Under andra
förutsättningar bedöms R&Ds kunna utvecklas i mer positiv riktning
än vad som nu är fallet.
Framtida potential för Tidningen
•
Som tidigare nämnts medför Riksdagsförvaltningens ägande vissa
restriktioner samt viss trögrörlighet för Tidningens verksamhet. Under
andra förutsättningar bedöms R&D kunna utvecklas i mer positiv riktning
än vad som nu är fallet.
•
Nedan summerar vi vår bedömning av de viktigaste potentiella
förändringar som Tidningen skulle kunna genomföra för att vända den
negativa trenden.
•
Utveckling av produktutbud – Tidningen är idag bunden till ett beslut från
Riksdagsstyrelsen som hindrar R&D från att ta betalat för det innehåll
som publiceras på Tidningens webbsida. Vidare tvingas också Tidningen
att kostnadsfritt tillhandahålla allt innehåll i papperstidningen i
elektronisk form.
Utan dessa krav skulle R&D ha bättre förutsättningar att utveckla sitt
produktutbud och i större utsträckning generera intäkter från andra källor
än papperstidningen. Exempel på produktutveckling skulle kunna vara att
utforma skräddarsydda nyhetsbrev, utveckla appar osv. Det är också
möjligt att denna typ av produkter skulle kunna hjälpa Tidningen att
vända den negativa utvecklingen av antalet prenumeranter. Hur stora
dessa typer av intäkter skulle kunna bli för Tidningen är, utan djupare
analys, svårt att bedöma.
•
Ökad marknadsföring – För att öka antalet nya prenumeranter och stärka
sitt varumärke för att på så sätt vända den negativa trenden för Tidningen
kan ökade insatser inom marknadsföring vara ett alternativ. Vilka typer av
aktiviteter som skulle vara aktuella samt i vilken utsträckning dessa skulle
ge effekter på intäkterna är även det svårt att utan djupare analys bedöma.
•
Seminarier och mässor – Genom att använda sitt starka varumärke skulle
Tidningen i större utsträckning kunna vara aktiv i att arrangera olika typer
av mässor och seminarier. Intäkter skulle då kunna genereras genom
deltagaravgifter eller ersättning till R&Ds reportrar för att dessa agerar
moderatorer. Hur stora dessa typer av intäkter skulle kunna bli för
Tidningen är, utan djupare analys, svårt att bedöma.
Potentiella intäkter
•
•
Höjd prenumerationsavgift – Priset för en årsprenumeration på liknande
facktidningar sträcker sig generellt sett från ca 1 200 SEK upp till drygt
3 000 SEK, vilket är betydligt högre än priset för en prenumeration på
R&D (699 SEK per år).
En höjning av priset skulle med stor sannorlikhet påverka antalet
prenumeranter. Å andra sidan utgörs en stor del av Tidningens
prenumeranter av företag, offentlig förvaltning samt privatpersoner som
får Tidningen betald av sin arbetsgivare, vilka bedöms ha förhållandevis
låg priskänslighet.
En fördubbling av prenumerationspriset bedöms resultera i en ökning av
prenumerationsintäkter med cirka 3 MSEK.
Prenumerationsregister – Som tidigare nämnts finns troligen möjligheter
för Tidningen att generera ytterligare intäkter genom att ge utomstående
tillgång till R&Ds kundregister.
Vilka totala intäkter som kan förväntas från försäljning av adresser beror
såklart på i vilken utsträckning Tidningen väljer att använda sig av denna
möjlighet, och är därmed svårbedömda, men uppskattas till ca 300 kSEK.
Riksdag & Departement
PwC
Konfidentiellt
29 augusti 2013
16
6 Framtida potential
Innehåll Analys och slutsatser Bilagor
Framtida potential för Tidningen
(forts.)
Vår bedömning är att Tidningen under andra förutsättningar än de
som gäller under Riksdagsförvaltningen ägande skulle ha goda
möjligheter att vända den negativa trenden vad gäller antalet
prenumeranter och samtidigt generera ett nollresultat eller ett svagt
positivt resultat.
Kostnadseffektivitet
Sammanfattning
•
Från diskussion med Tidningens chefredaktör förstår vi att R&D
potentiellt skulle kunna uppnå högre kostnadseffektivitet om Tidningen
inte omfattades av lagen om offentlig upphandling (”LOU”). Detta bl a
eftersom Tidningen omfattas av de avtal som Riksdagsförvaltningen lyder
under som inte nödvändigtvis är anpassade för R&Ds verksamhet.
•
Den lokal som hyrs av R&D i nuläget kostar drygt 800 kSEK per år och är
väsentligt större än vad som krävs för att driva verksamheten. Efter
diskussion med Tidningens chefredaktör bedöms en flytt till lokaler av
lämplig storlek kunna innebära en årlig besparing om mer än 500 kSEK.
•
Tidningens fast anställda personalstyrka skulle eventuellt kunna minskas
och till viss del ersättas med frilansjournalister. Enligt uppgift skulle
förfarandet leda till en besparing om cirka 500 kSEK.
Riksdag & Departement
PwC
•
Sammantaget är vår bedömning att Tidningen under andra
förutsättningar än de som gäller under Riksdagsförvaltningens ägande
skulle ha goda möjligheter att vända den negativa trenden vad gäller
antalet prenumeranter och samtidigt generera ett nollresultat eller ett
svagt positivt resultat.
Konfidentiellt
29 augusti 2013
17
Innehåll Analys och slutsatser Bilagor
Bilagor
Riksdag & Departement
PwC
Bilagor
18
1
Analysansats
19
2
Tillhandahållen information
20
3
Avkastningskrav
21
4
Historiska royalty rates
24
Konfidentiellt
29 augusti 2013
18
1 Analysansats
Innehåll Analys och slutsatser Bilagor
Analysansats
•
Vi har valt att använda avkastningsvärdering som analysansats.
Analysmetod
•
Avkastningsvärdering innebär att värdet härleds genom en diskontering
av företagets eller rörelsens förväntade framtida kassaflöde.
Avkastningsvärdering används idag vanligtvis som huvudmetod vid
värdering av icke börsnoterade bolag.
•
Det kassaflöde som utgör grund för avkastningsvärdeberäkningen är i
normalfallet det kassaflöde som rörelsen förväntas generera oberoende av
hur bolaget är finansierat. Det innebär att kassaflödet inte är påverkat av
t ex prognostiserade räntekostnader eller utdelningar. Däremot belastas
rörelsens prognostiserade kassaflöde med skatt, vilket innebär att
diskonteringsräntan måste återspegla en vägd kapitalkostnad för eget
kapital och lånefinansiering efter skatt. Det avkastningsvärde som
beräknas utifrån kassaflödet ger värdet av det operativa kapitalet
(”rörelsen”) förutsatt en viss fastställd initial rörelsekapitalnivå.
•
För att erhålla värdet av aktierna i ett bolag justeras värdet på rörelsen
med hänsyn till bolagets faktiska finansiella struktur vid
värderingstidpunkten, d v s minskas med finansiella skulder och ökas med
eventuellt överskott av likvida medel samt värden av ej rörelserelaterade
tillgångar.
Riksdag & Departement
PwC
Konfidentiellt
29 augusti 2013
19
2 Tillhandahållen information
Innehåll Analys och slutsatser Bilagor
Tillhandahållen information
•
•
•
Som underlag för uppdragets genomförande har vi haft tillgång följande
material:
-
Rapporten ”Tidningen Riksdag & Departement”, daterad 2013-03-20
(Dnr 049-3143-2011/12)
-
Rapporten ”Olika alternativ för Riksdag & Departements framtid”,
daterad 2013-06-05 (Dnr 049-3143-2011/12)
-
Resultaträkningar för åren 2009-2012
-
Budget för år 2013
Materialet har kompletterats med muntliga och skriftliga uppgifter
lämnade av:
-
Mattias Croneborg, Chefredaktör R&D
-
Ann Aurén, Kanslichef kulturutskottet
-
Magnus Molander, handläggare Riksdagsförvaltningen
-
Catharina Kilgren, redovisningsansvarig Riksdagsförvaltningen
Utöver ovanstående material har vi även använt information från publika
källor samt externa databaser, bl a Bloomberg och Bolagsverket.
Riksdag & Departement
PwC
Konfidentiellt
29 augusti 2013
20
3 Avkastningskrav
Innehåll Analys och slutsatser Bilagor
Avkastningskrav
Vägd kapitalkostnad (WACC)
•
Vid en avkastningsvärdering härleds värdet genom en diskontering av
bolagets förväntade framtida kassaflöde. Den kalkylränta som används ska
reflektera investeringens relativa risk samt tidsvärdet av pengar.
•
Då kassaflödena prognostiseras utan beaktande av finansiella poster ska
den kalkylränta som tillämpas återspegla en vägd kapitalkostnad för eget
kapital samt lånefinansiering efter skatt, s k WACC (Weighted Average
Cost of Capital).
•
Den generella formeln för WACC presenteras till höger. För en
uppskattning av WACC erfordras bedömning av kostnad för långfristig
lånefinansiering, avkastningskrav på eget kapital samt skuldsättningsgrad
(finansieringsmix).
Kostnad för långfristig lånefinansiering
•
•
I beräkningen av den vägda kalkylräntan måste hänsyn tas till kostnaden
för extern finansiering, såsom lånefinansiering. Den använda låneräntan
ska motsvara bolagets kostnad för långfristig extern finansiering.
Den generella formeln avseende kostnad för långfristig lånefinansiering
presenteras till höger. Låneräntan beräknas genom att addera en
riskpremie till den riskfria räntan. Riskpremien ska återspegla den
lånemarginal, utöver den riskfria räntan, långivare skulle kräva för att
bevilja långfristiga lån till Bolaget.
Riksdag & Departement
PwC
WACC = Kd * (d%) + Ke * (e%)
WACC
Vägd kalkylränta
Ks
Kostnad för långfristig lånefinansiering (efter skatt)
d%
Andel lånefinansierat kapital
Ke
Kostnad för eget kapital (Avkastningskrav på eget
kapital)
e%
Andel eget kapital
Ks = (Rf + lånemarginal) * (1 – skattesats)
Ks
Kostnad för långfristig lånefinansiering (efter skatt)
Rf
Riskfri ränta
Lånemarginal
Skillnaden mellan Bolagets låneränta och den
riskfria räntan
Skattsats
Bolagets genomsnittliga skattesats
Konfidentiellt
29 augusti 2013
21
3 Avkastningskrav
Innehåll Analys och slutsatser Bilagor
Avkastningskrav (forts)
Avkastningskrav på eget kapital
•
•
Avkastningskravet på eget kapital fastställs vanligtvis med utgångspunkt
från Capital Asset Pricing Model (”CAPM”). Enligt CAPM beräknas
avkastningskravet på eget kapital som den riskfria räntan plus en
förväntad marknadspremie, utöver den riskfria räntan, multiplicerad med
ett mått för marknadsrisken (Beta). Beta är ett mått som speglar en
tillgångs risk i förhållande till marknadens risk.
Empiriska studier visar att den renodlade CAPM kan underskatta
riskpremien för investeringar i bolag med marknadsvärden under ca 5
miljarder kr. Mot bakgrund av detta har vi valt att fastställa
avkastningskravet på eget kapital med tillämpning av en CAPM-baserad
modell där hänsyn tas till såväl storlek som eventuella bolagsspecifika
riskfaktorer. Modellen presenteras till höger.
Skuldsättningsgrad
•
Skuldsättningsgraden ska uttrycka en optimal relation mellan
lånefinansiering och finansiering med eget kapital, till marknadsvärden,
för den aktuella rörelsen.
•
Lånefinansieringen ska härvid kunna erhållas utan andra säkerheter än i
bolagets tillgångar och aktier. Bolag med låga materiella tillgångar och litet
rörelsekapital i relation till rörelsens marknadsvärde, såsom många
kunskapsföretag, värderas i allmänhet utifrån antaganden om mycket låg
eller ingen skuldsättning.
Riksdag & Departement
PwC
Ke (Re) = Rf + β * (Rm - Rf) + SSp +CSp
Re
Avkastningskrav på eget kapital
Rf
Riskfri ränta (långsiktig)
β
Beta (mäter en tillgångs risk relativt marknadsrisken)
(Rm – Rf)
Marknadspremie (den riskpremie som generellt
erfordras på aktiemarknaden utöver den riskfria
räntan)
SSp
Storleksrelaterat riskpremietillägg (baseras på
empiriska studier)
CSp
Specifikt riskpremietillägg (beaktar Bolagets
unika risksituation)
Konfidentiellt
29 augusti 2013
22
3 Avkastningskrav
Innehåll Analys och slutsatser Bilagor
Avkastningskrav (forts)
Betavärden
•
I tabellen till höger framgår de jämförbara bolagens skuldsättning och
betavärden.
Skuldsättningsgrad och beta
Bolag
S/E
S / (S+E)
Aktiebeta Tillgångsbeta
Axel Springer AG
0,09
0,08
0,72
0,66
Daily Mail & General Trust PLC
0,24
0,19
1,31
1,06
Independent New s & Media PLC
14,53
0,94
1,53
0,10
Johnston Press PLC
2,83
0,74
2,39
0,62
Lagardere SCA
0,59
0,37
0,95
0,60
Mecom Group PLC
2,82
0,74
0,55
0,14
Promotora de Informaciones SA
4,95
0,83
1,30
0,22
Schibsted ASA
0,07
0,06
1,13
1,06
Trinity Mirror PLC
0,46
0,31
2,92
2,00
Sanoma OYJ
1,05
0,51
0,90
0,44
Alma Media OYJ
0,51
0,34
0,70
0,46
Keskisuomalainen OYJ
0,43
0,30
0,81
0,57
Telegraaf Media Groep NV
0,21
0,18
0,79
0,65
Genom snitt
Median
2,21
0,51
0,43
0,34
1,23
0,95
0,66
0,60
Källa: Bloomberg
Riksdag & Departement
PwC
Konfidentiellt
29 augusti 2013
23
4 Historiska royalty rates
Innehåll Analys och slutsatser Bilagor
Historiska royalty rates
Royalty rates - historiska licensavtal
Royalty rates
Avtalsdatum
Licenstagarens verksam het
Beskrivning av licensierad egendom
jul-07
Böcker: Förlag
Ett indiskt förlag tecknade ett licensavtal med ett amerikanskt förlag för att ge ut tidningen Leadership Excellence i Indien.
Licensavtalet täckte användandet av Donald Trumps namn i en tidskrift och innefattade även ett femårigt publiceringsavtal med
Trump.
Avtalet gav ett Indiskt bolag rätten att använda Reader's Digests varumärke för en indisk version av Reader's Digest. Avtalet gav
inte licenstagaren rätten till det publicerade materialet, inte heller fullständig bestämmanderätt över innehållet.
Avtalet gav licenstagaren rätten att använda Seventeens namn, symboler, logotyper etc. samt relaterade varumärken för
marknadsföring av godis.
Avtalet gav licenstagaren rätten att använda licensgivarens motorcykeltidningsvarumärken i utveckling, marknadsföring och
försäljning av produkter.
Lägsta
Högsta
4,0%
4,0%
7,5%
7,5%
5,0%
5,0%
8,0%
8,0%
10,0%
10,0%
3,0%
3,0%
jul-05
n.a.
apr-03
n.a.
jul-01
Livsmedelsbranschen
mar-01
Tidskrifter: Förlag
sep-00
n.a.
Licenstagaren förvärvade rätten att använda en välgörenhetsorganisations varumärken i publikationer.
apr-00
Tidskrifter: Förlag
I avtalet, vilket var mellan två närstående bolag, gavs licenstagaren rätten att använda allt material från licensgivarens fysiska
publikationer på internet.
mar-00
n.a.
Licenstagaren förvärvade rätten att använda varumärket Easyriders för event och därtill hörande produkter.
5,0%
5,0%
jan-00
Databehandling och digital
informationstjänst
Ett joint venture-avtal där licenstagaren (marketwatch.com) äger rätten att använda varumärkena FT och Financial Times.
2,0%
5,0%
jan-99
Digitala publikationer
Licenstagaren, women.com, förvärvade rätten att på sina hemsidor använda varumärkena till de av licensgivarens tidskrifter som
riktar sig till kvinnor.
6,0%
20,0%
okt-98
Filmindustrin
Exklusivt, globalt användande av frasen "NATIONAL LAMPOON".
2,0%
2,0%
sep-97
Böcker: Förlag
Licenstagaren fick rätt att publicera och sälja skriften Final Frontier i Indien.
10,0%
10,0%
aug-97
n.a.
apr-97
Databehandling och digital
informationstjänst
dec-88
Tidskrifter: Förlag
Licenstagaren gavs rätten att använda värumärket LA Times samt, i viss utsräckning, material från tidningen i sina tjänster och
digitala produkter.
Licenstagaren avtalade om rätten att använda följande varumärken i kart- och navigeringstjänster: NATIONAL GEOGRAPHIC and
YELLOW BORDER DESIGN; NATIONAL GEOGRAPHIC SOCIETY; NATIONAL GEOGRAPHIC MAPS.
Avtalet omfattade den exklusiva rätten till varumärkena och andra immateriella tillgångar relaterade till Classics Illustrated och
Classics Illustrated Juniors.
3,0%
5,0%
40,0%
40,0%
7,5%
15,0%
3,0%
10,0%
Genom snitt
5,4%
7,8%
Median
5,0%
6,3%
Källa: Ro yaltySo urce
Riksdag & Departement
PwC
Konfidentiellt
29 augusti 2013
24