pdf_version

2012-05-22
Symtomatisk behandling med NSAID eller antibiotika vid
okomplicerad nedre urinvägsinfektion? – en klinisk
praktisk interventionsstudie
Moa Bjerner, ST-läkare Kalix Vårdcentral
Handledare: Med Dr Annika Andén Bergnäsets Vårdcentral, Distriktsläkare Nils Burström
Kalix Vårdcentral
INTRODUKTION
Okomplicerad nedre urinvägsinfektion hos i övrigt friska kvinnor är ett vanligt och
symtomgivande tillstånd men i övrigt ofarligt [1,2]. Antibiotika används därför i första hand
för att förkorta tiden med symtom [1,2]. Efter en vecka är cirka 30% helt besvärsfria utan
behandling [3]. Enligt två amerikanska undersökningar beräknas antalet kvinnor med
urinvägsinfektion till 11,3-12,3 miljoner, vilket omräknat till svenska förhållanden skulle
motsvara 350-400 000 kvinnor [4,5]. I Norrbotten förskrivs ungefär 5000 recept på
urinvägsantibiotika årligen varav cirka 750 recept på Kalix Vårdcentral.
Antibiotikaresistensen i Sverige och övriga världen ökar och det finns goda grunder för läkare
att anta en restriktiv hållning vad gäller antibiotikaförskrivning. En dubbelblind randomiserad
studie från 2010 genomförd på vårdcentralspatienter i Tyskland har visat goda resultat för
symtomatisk smärtbehandling med NSAID som alternativ till antibiotikabehandling [6].Vid
databasgenomgång hittades inga fler studier vars syfte varit att studera NSAID-behandling
jämfört med antibiotikabehandling vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion.
SYFTE
Syftet med studien är att jämföra NSAID-behandling med sedvanlig antibiotikabehandling för
nedre urinvägsinfektion. Hypotesen är att det genom att i första hand erbjuda alternativ
symtomatisk behandling vid urinvägsinfektion kan vara möjligt att minska
antibiotikaförskrivningen.
METOD
Studien är uppbyggd som en klinisk praktisk interventionsstudie och den aktiva studietiden
uppgick till 4½ månader, från 20 juni 2011 till 31 oktober 2011 med en efterföljande
uppföljningstid på 6 månader.
Inklusionskriterier: Alla vuxna, icke-gravida kvinnor i åldern 15-75 år som kontaktade Kalix
Vårdcentral på grund av sporadiska urinvägssymtom fick muntlig information och erbjudande
att delta i studien (UVI-studieformulär, bilaga 1).
Exklusionskriterier: Kvinnor som haft antibiotikabehandling för urinvägsinfektion någon
gång de senaste två månaderna och kvinnor med överkänslighet eller annan kontraindikation
mot NSAID eller T.Selexid exkluderades ur studien.
2012-05-22
Studiedeltagarna slumpades in i en av två behandlingslinjer via studieformuläret sida 2 där
slumpning gjorts på förhand.
Behandling A (kontrollgrupp): Urinvägsantibiotika T.Selexid 200mg i 3-dosregim, 5 dagars
behandlingstid.
Behandling B (interventionsgrupp): NSAID-preparat T.Diclofenac 75mg i 3-dosregim, 5
dagars behandlingstid.
Deltagare i behandling A som åter tog kontakt med Kalix Vårdcentral innan/vid/efter avslutad
behandlingstid på grund av utebliven effekt omhändertogs enligt gällande rutin. Deltagare i
behandling B som åter tog kontakt med Kalix Vårdcentral innan/vid/efter avslutad
behandlingstid på grund av utebliven effekt erbjöds behandlingsbyte till urinvägsantibiotika.
Efter avslutad studietid sammanställdes materialet och de båda behandlingslinjerna jämfördes
avseende antalet kvinnor som åter tagit kontakt med Kalix Vårdcentral innan/vid och upp till
6 månader efter avslutad behandlingstid på grund av icke avklingade eller förnyade
urinvägssymtom. Antalet individer i behandlingsgrupp B som efter ny kontakt erhöll
antibiotikabehandling analyserades också.
STATISTIK
14st
Ny kontakt
47st
Behandling A
122st
UVI-blanketter
33st
Friska
67st
Studiedeltagare
55st
NEJ
Antal
Medelålder
Medelskattning VAS
Ny kontakt inom 6 mån
20st
Behandling B
Behandling A
47
46år
6,7 (svarsfrekvens 47%)
14
10st
Ny kontakt
10st
Friska
Behandling B
20
48år
5,9 (svarsfrekvens 35%)
10
2012-05-22
30%
70%
Diagram 1.
Diagram 2.
2012-05-22
50%
Diagram 3.
Diagram 4.
50%
2012-05-22
RESULTAT
Sammanlagt 67 kvinnliga studiedeltagare i åldern 15-75 år slumpades in i
behandlingsgrupperna A (47st) och B (20st) via UVI-studieformulär. Studiedeltagarna i
behandlingsgrupp A hade en medelålder på 46 år och i behandlingsgrupp B var medelåldern
48 år.
I behandlingsgrupp A sökte 14 deltagare (30%) ny kontakt med vården inom 6 månader på
grund av förnyade urinvägssymtom (diagram 1). Samtliga sökte ny kontakt mellan 1-5
månader efter avslutad behandlingstid (diagram 2). I behandlingsgrupp B sökte 10 deltagare
(50%) ny vårdkontakt på grund av utebliven behandlingseffekt (diagram 3), varav samtliga
inom 2 veckor efter avslutad behandlingstid (diagram 4). 3 deltagare i behandlingsgrupp B
sökte kontakt inom ramen för pågående behandlingstid, det vill säga inom 5 dagar efter första
kontakt.
DISKUSSION
Studiematerialet är snedfördelat mellan behandlingsgrupperna med en underrepresentation av
individer i behandlingsgrupp B (20st) jämfört med behandlingsgrupp A (47st). I första hand
tros snedfördelningen bero på det oblindade studieupplägget med i förväg färdigslumpade
behandlingsalternativ inskrivna i sida 2 i UVI-formulären. Studien blev därmed i praktiken
oblindad för den sköterska som tagit emot patientsamtalet, vilket sannolikt har gett den
mänskliga faktorn betydelse i val av behandlingsgrupp. Det låga antalet studiedeltagare i
behandlingsgrupp B gör det svårare att dra några stora slutsatser av resultaten.
Samtliga i behandlingsgrupp A tycks ha uppnått åtminstone tillfällig symtomfrihet av
behandling. Så många som 30% sökte dock ny kontakt inom 6 månader på grund av
recidivsymtom. Studien talar därmed starkt för att T.Selexid utgör effektiv kortsiktig
symtomlindrande behandling vid urinvägsinfektion. Detta är på intet sätt ny kunskap.
Av medicinska säkerhetsskäl valdes i studieupplägget en övre åldersgräns på 75 år hos
studiedeltagarna. Bland äldre kvinnor medför behandling med NSAID-preparat större risk för
allvarliga komplikationer. Nationellt sett står dock kvinnor över 75 år för en ansenlig del av
urinvägsantibiotikaförbrukningen [7]. Den här studien fångar inte in den gruppen.
I behandlingsgrupp B sökte 50% ny kontakt, och samtliga inom två veckor efter avslutad
behandling. Att inte behandla dessa individer med antibiotika har sannolikt förlängt deras tid
med urinvägssymtom.
Vinsten med att i första linjens behandling välja ett NSAID-preparat skulle vara att minska
förskrivningen av urinvägsantibiotika. I tider med stegrande antibiotikaresistens i världen bör
sökandet efter alternativa läkemedel till antibiotika för symtomlindring vid banala infektioner
ha en central plats.
2012-05-22
Referenser
1. Christiacns TC, De Meyere M, Verschracgen G, et al. Randomised controlled trial of nitrofurantoin
versus placebo in the treatment of uncomplicated urinary tract infection in adult women. Br J Gen
Pract 2002;52:729-34.
2. Mabeck CE. Treatment of uncomplicated urinary tract infection in non-pregnant women. Postgrad
Med J 1972;48:69-75.
3. Ferry SA, et al. The natural course of uncomplicated lower urinary tract infection in women
illustrated by a randomized placebo controlled study. Scand J Infect Dis 2004;36(4):296-301.
4. Foxman B, et al. Urinary tract infection: self-reported incidence and associated costs. Ann
Epidemiol 2000;10(8):509-15.
5. Griebling TL. Urologic diseases in America project: trends in resource use for urinary tract
infections in women. J Urol 2005;173(4):1281-7.
6. Bleidorn J, Gágyor I, Kochen MM, Wegscheider K, Hummers-Pradier E. Symptomatic treatment
(ibuprofen) or antibiotics (ciprofloxacin) for uncomplicated urinary tract infection?--results of a
randomized controlled pilot trial. BMC Med 2010 May 26;8:30.
7. Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen.