vanhan porvoon asukasyhdistys föreningen invånarna i gamla borgå

VANHAN PORVOON ASUKASYHDISTYS
FÖRENINGEN INVÅNARNA I GAMLA BORGÅ
NO:
NR:
54
1/2013
1.5.2013
Vapputapahtuma Linnamäellä
Första maj på Borgbacken
Innehåll
Ledare – Pääkirjoitus........................................................ 3
Ordförandes hälsningar – Puheenjohtajan älähdyksiä 4
Årsmötet 2013 . ............................................................... 5
Hallitus 2013 Styrelsen.................................................... 6
Så klämtar klockorna........................................................ 8
Råttpojken i Gamla stan.................................................. 9
Louis Sparre och Borgå.................................................. 10
Tapahtumakalenteri – Evenemangskalender............... 13
Räddningsdirektören blev författare............................. 14
Sisällys
Kevätterveisiä Pienestä Kynsisalongista.......................... 16
Ebba – en nostalgisk nykomling...................................... 18
Kahvila kirkon kupeessa................................................... 19
På Zum Beispiel är kärleken till mat den viktigaste
ingrediensen...................................................................... 20
Gamla stan med barnaögon.............................................. 21
Gabriel Hagertin talo Jokikatu 20 täynnä uutta elämää 22
Annonser – Ilmoituksia...................................................... 24
Säätiö – Stiftelsen.............................................................. 28
Ledare
Pääkirjoitus
Att lära sig att gå när man är liten är
en utmaning, att dessutom lära sig
denna konst på kullerstenar är extra
svårt. Men det är också den enda lilla
avigsidan med att få växa upp här i
gamla stan, några andra kan jag helt
enkelt inte komma på. På vår gård på
Ågatan lever vi nästan som i Astrid
Lindgrens Bullerbyn, vi är tre familjer
och i var familj finns det två barn. Det
betyder att det så gott som alltid finns
lekkompisar bakom hörnet och att
det oftast finns fler än en vuxen till
hands. Det är en oslagbar glädje och
trygghet, både för barnen och för oss
vuxna. Om hur barn uppfattar gamla
stan och var de har sina favoritställen
kan du läsa om i denna upplaga av
tidningen.
De utlovande nya anvisningarna
för anläggning av gårdsplaner från staden är tyvärr ännu
under arbete men vi hoppas kunna återkomma med
information om detta inom en överskådlig framtid. Det
samma gäller den kartläggning över växtligheten i gamla
stan som är på gång. I skrivandets stund har hälften av
de gårdar som är med i projektet studerats och man har
funnit ca 450 olika gräsväxter, bland dem ett par mycket
sällsynta sådana som daterats till den tid då området be­
folkades. Vi hoppas kunna återkomma till detta då kart­
läggningen är slutförd! Överlag ser tidningens innehåll
ut som tidigare, målet är fortfarande att i lämplig mängd
både informera och underhålla.
Jag har inte varit föreningsaktiv på väldigt många år
men när jag fick höra att Susanna Silberstein var redo att
lämna över ansvaret för tidningen till någon annan tog
jag mig en ordentlig funderare. Det var en blandning av
viljan av att vara kreativ, av möjligheten av att komma i
kontakt med nya människor och av känslan av att göra
en gnutta nytta för våra gemensamma hemkvarter som
gjorde att jag svarade ja. Och jobbet med tidningen har
också varit just detta! Jag har träffat människor jag an­
nars kanske inte skulle ha kommit att prata med, jag har
funderat på färger och former och lekt med orden och
sist men inte minst – insett hur viktigt det är att vi har en
levande stadsdel och att tidningen är en del av den!
Ett stort tack till alla som har varit med och gjort detta
nummer! Ett speciellt tack till er som hjälp till med att
korrekturläsa texterna! Och för er som känner att ni
gärna skulle bidra med material till tidningen i framtiden,
välkomna med!
Pienelle lapselle kävelemään oppi­
minen on jo itsessään varsin suuri
haaste, mutta sen oppiminen mu­
kulakivillä on erityisen vaikeaa. Tuo
taitaa toisaalta olla ainoa pieni haitta­
puoli Vanhassa Porvoossa asumisessa,
muita varjopuolia en kerta kaikkiaan
löydä. Pihapiirissämme Jokikadulla
asumme kuin Astrid Lindgrenin Me­
lukylässä, meitä on kolme perhettä,
joissa jokaisessa kaksi lasta. Näin ol­
len lähes poikkeuksetta nurkan ta­
kaa löytyy leikkikaveri ja useimmiten
ympäriltä löytyy myös useampi kuin
yksi aikuinen jos sellaista tarvitaan.
Sekä lapsille että aikuisille tämä tuo
mukanaan lyömättömän ilon ja tur­
vallisuuden tunteen. Miten lapset
kokevat vanhan kaupungin ja mitkä
ovat heidän suosikkipaikkansa, siitä
lisää lehtemme tässä numerossa.
Aiemmin luvattu, uudistettu Vanhan Porvoon pihojen
rakennustapaohje on valitettavasti vielä kaupungin puo­
lelta työn alla, mutta toivottavasti pääsemme palaamaan
asiaan lähitulevaisuudessa. Sama koskee Vanhan Porvoon
pihojen kasvillisuuskartoitusta, joka on sekin työn alla.
Kirjoitushetkellä puolet projektissa mukana olevista pi­
hoista on tutkittu ja tähän mennessä löydetty 450 erilaista
ruohokasvia, joukossa muutama hyvin harvinainen lajike
ajalta, jolloin tämä alue asutettiin. Toivottavasti saamme
palata aiheeseen kun kartoitustyö on saatu valmiiksi!
Yleisesti ottaen lehden sisältö on samankaltainen kuin
aikaisemmin, tavoitteena on edelleen sopivassa määrin
sekä tiedottaa että viihdyttää.
Itse en ole ollut yhdistysaktiivi moneen vuoteen, mutta
saadessani kuulla, että Susanna Silberstein oli valmis
luovuttamaan vastuun lehdestä eteenpäin, harkitsin asiaa
ajatuksella. Lopuksi tahto saada tehdä jotakin luovaa,
mahdollisuus uusien ihmisten tapaamiseen ja tunne siitä,
että voin tehdä jotakin hyödyllistä yhteisen kotikortte­
limme hyväksi saivat minut myöntymään. Ja työskentely
tämän lehden parissa on ollut juuri tuota kaikkea! Olen
tavannut ja jututtanut ihmisiä, joiden kanssa en muuten
olisi tullut puhuneeksi, olen pohtinut värejä ja muotoja,
leikkinyt sanoilla. Mutta ennen kaikkea olen oivaltanut
miten tärkeää on, että meillä on elävä kaupunginosa ja
että lehti on tärkeä osa sitä.
Suurkiitos kaikille tämän numeron tekemiseen osal­
listuneille! Erityiskiitos teille, jotka olette auttaneet oiko­
lukemalla tekstejä! Ja teille, jotka mielellänne haluaisitte
osallistua tuottamalla aineistoa lehteen tulevaisuudessa,
tervetuloa mukaan!
Glad och skön sommar,
Jutta Angus
Iloista ja kaunista kesää,
Jutta Angus
Ordförandes
hälsningar
Puheenjohtajan
älähdyksiä
En björn härjade i Liljendal!
Så löd en rubrik i den lokala pressen på våren. Men så
har också björnen (finska karhu) stökat i Gamla stan,
nämligen stadens väghyvel, tiekarhu. Förödelsen kunde
man se då snön smultit. Det var en fruktansvärd natt i
december då den flera ton vägande ”vägbjörnen” plo­
gade kring Kyrkotorget i timmar. Husen och husgrunden
skakade. Där fick sig de hundra år
gamla kullerstenarna och gågatu­
stenarna en riktig omgång och så
ser de ut. Så här tar stan vara på
Gamla Borgå.
Karhu mellasti Liljendalissa
Näin oli uutinen otsikoitu keväällä paikallisessa lehdes­
sä. Karhu on mellastanut ennen joulua myös Vanhassa
Porvoossa, nimittäin kaupungin tiekarhu. Tuhojen jäljet
tulivat lumien sulettua esiin. Se oli hirvittävä yö kun
tonnien painoinen tiekarhu höyläsi tunteja Kirkkotorin
seutua. Talot tärisivät ja perustukset varisivat. Siinä sai
satoja vuosia vanhat mukulakivet
kyytiä ja jalkakäytäväkivet ikuiset
naarmut. Näin se kaupunki hoivaa
hellästi vanhaa kaupunkiaan.
Är vi energislukare?
Statsmakten och framförallt miljö­
ministeriet har, med full rätt, fäst
uppmärksamhet vid hushållens
energiförbrukning. Uppvärmning
med direktel är den största boven.
Man uppmanar invånare i egna­
hemshus att öka på isoleringen och
byta till värmeglas och framförallt
övergå till förnybar energi. Den av­
görande siffran nu är energitalet, ju
lägre den är desto bättre. Uppvärm­
ning med direktel har den högsta
koefficienten, 1,7. Detta energital
är av stor betydelse i framtiden vid
t.ex. försäljning av bostad. Hur går
det med oss som bor i 100–200 år gamla hus och inte
får/inte kan öka på isoleringen eller ändra på energikäl­
lan? Statsmakten borde kompensera priset på el och
energitalet för oss som värnar om och håller Gamla
Borgå levande.
Gå inte över ån efter vatten!
Vi är verkligt lyckligt lottade här i Gamla stan för att
vi har så stort utbud av affärer och tjänster inom vår
stadsdel. Det är viktigt att vi också använder oss av deras
tjänster, de är en viktig del av Gamla Borgå.
En efterlängtad vår tog kål på den långa och kalla vintern.
Nu är det dags att njuta av den kommande sommaren i
vår fantastiska stadsdel och komma med i evenemangen
arrangerade av föreningen. Håll portarna öppna!
Ha det så bra
Timi Rajakaltio
Ordförande
050 1339
Olemmeko sähkösyöppöjä?
Valtiovalta ja etenkin ympäristömi­
nisteriö on, oikeutetusti, kiinnittä­
nyt erityistä huomiota kotitalouk­
sien sähkön kulutukseen. Etenkin
suorasähkölämmitys saa huutia.
Omakotitaloasukkaita kannuste­
taan lisäämään eristystä, vaihtamaan
ikkunansa lämpölaseihin ja eten­
kin siirtymään uusiutuvaan lämpö­
energiaan. Nyt ratkaisee energia
luku, mitä pienempi luku sen pa­
rempi. Suoran sähkölämmityksen
kerroin, 1,7, on tietenkin kaikkein
”pahin”. Tämä energialuku on tu­
levaisuudessa ratkaiseva tekijä mm
asunnon myynnissä. Miten meidän
käy, meidän jotka vaalimme 100–200 vuotta vanhojen
talojen ilmettä ja arvoja. Ei meillä ole mahdollista lisätä
seinien paksuutta, vaihtaa lämpölaseihin tai muuttaa
uusiutuvaan energiaan. Valtiovallan pitäisi kompensoida
vanhojen säilytettävien talojen suorasähkönhintaa ja
energialuvun kerrointa ja näin tulla vastaan meitä jotka
pidämme Vanhan Porvoon elävänä kaupunginosana.
Ei merta edemmäksi kalaan!
Olemme siinnä onnellisessa asemassa Vanhassa Porvoos­
sa että täällä meillä on suuri valikoima niin kaupan kuin
palvelujen tarjoajaa ja lisää on tulossa. He pitävät alueen
elävänä, he ovat oleellinen osa Vanhaa Porvoota. Käyttä­
käämme siis heidän tarjoamiaan palveluita.
Upea kevät voitti pitkän ja lumisen talven. Nyt on aika
nauttia upeasta kesäisestä kaupunginosastamme ja otta­
kaa osaa yhdistyksen järjestämiin tapahtumiin. Pitäkää
portit avoimena!
Kaikkea hyvää
Timi Rajakaltio
Puheenjohtaja
050 1339
Årsmötet 2013
Kari Hällström till vänster och Timo Rajakaltio inledde diskussionen om trafiken i gamla stan
U
nder årsmötet behandlades årsberättelsen och
bokslutet. Det konstaterades att det största kastet i bokslutet utgjordes av obetalda medlemsavgifter. Summan på tjugo euro per hushåll och femtio
euro för understödande medlemmar kvarhålls med
hopp om ett aktivare understödande från medlemmarna detta år.
infopunkt för turister och andra besökare på den nuva­
rande sandplanen. Bussarna flyttar till de ställen som nu
reserverats för privatbilar och privatbilarna flyttar i sin tur
till parkeringsplatser som inkommande sommar ska byg­
gas vid gamla järnvägen. Planen för begravningsplatsen
och andra sidan bron styr arbetet men målet är att det
ska vara trevliga promenadstråk på bägge sidor om ån.
Styrelsen blev omvald i sin helhet förutom två medlem­
mar från år 2012 som inte längre stod till förfogande.
Styrelsen presenteras på följande sidor.
Enkäten som gjordes år 2012 angående trafikarrange­
mangen utgjorde en stor del av mötet. Femtiotvå hushåll
besvarade enkäten och 63 % av dem ville att Ågatan
och Mellangatan skulle vara helt bilfria. Önskemålen
hade först vidare och på plats under årsmötet fanns Kari
Hellström, planeringschef för trafikfrågor på Borgå stad.
Hällström konstaterade allra först att gamla stan är en
besvärlig plats då man ser på kartan, området bildar en
triangel och diskussioner om trafiken har först i decen­
nier. För tillfället finns det en rapport som ligger som
grund för många av de trafikbeslut som görs idag, vissa
förslag i rapporten väntar ännu på att bli genomförda.
Hällström medger att besluten i rapporten ibland är mera
politiska än rent trafikmässigt logiska.
Trafikarrangemangen väckte diskussion och bl.a. dis­
kuterades genomfartstrafiken, parkeringsfrågor, invånar­
nas körrättigheter och tungtrafiken.
De trafikförändringar som i det här skedet är på kom­
mande är t.ex. att bussparkeringen på andra sidan ån ska
bort och i stället bygger man en ordentlig service- och
Jutta Angus
Carl-Henrik Stråhlmann och Ritva Hornamo studerar
gamla tidningsurklipp
Hallitus 2013 Styrelsen
Annoimme hallitukselle tehtäväksi vastata seuraaviin
kysymyksiin, toimivan perinteen mukaan – jokainen
omalla äidinkielellään.
1. Nimi
2. Asun osoitteessa…
3. Olen mukana asukasyhdistyksen hallituksessa kos­
ka…
4. Toimin hallituksessa…
5. Lempipaikkani vanhassa kaupungissa on… koska…
1. Heikki Kotsalo
2. Asun osoitteessa Itäi­
nen Pitkäkatu 9
3. Olen mukana asu­
kasyhdistyksen hal­
lituksessa
koska
haluan olla mukana
kehittämässä kau­
punginosaamme sen
asukkaiden parhaak­
si.
4. Toimin hallituksessa
jäsenenä
5. Lempipaikkojani
vanhassa kaupun­
gissa on useita, mm.
vanha silta, koska
jokimaisema siltä on
niin upea.
1. Eva Utter-Lindfors
2. Kaivokatu 48/Myllykuja 11
3. Olen mukana asukasyhdistyksen hallituksessa koska
näin saan paremmin tietoa asuinpaikkani asioista ja
pääsen myös paremmin vaikuttamaan alueen varjele­
miseen ja säilyttämiseen
4. Toimin hallituksessa jäsenenä
5. Vanha kaupunki on ihana ja rauhallinen paikka muun
muassa kävelyretkille koirani Cassun kanssa. Lempi­
paikkaa on vaikea nimetä, lista olisi todella pitkä.
1. Catrine Volanen
2. Gengränd 1
3. Intresse för vad
som händer i min
närmiljö. Jag vill
delta och påverka
utvecklingen här,
samt vara med
och upplysa be­
slutsfattare om hur
vår stadsdel bättre
kunde utvecklas så
att besluten verk­
ligen skulle gynna
oss som bor eller
idkar affärsverk­
samhet här.
4. Medlem
5. Det finns många!
Det bästa med
gamla stan är det
att den är så
mångsidig, här finns allt.
Lugna små parker, torg med affärer, mysiga cafeer och
restauranger, ån med gamla bron, kullerstensgrän­
der.
1. Lotten Lindborg Suhonen
2. Östra Långgatan 26
3. Eftersom vi är rela­
tivt nya invånare i
Gamla stan i Borgå
tänkte jag att det
kunde vara ett bra
sätt att lära känna
omgivningen och
invånarna. Och så
klart är det alltid in­
tressant att få vara
med och påverka ut­
vecklingen i de nya
hemtrakterna.
4. Jag är medlem
5. Hela området är min favorit. Jag blir glad bara jag går
ut genom dörren. Lycklig över att få bo någonstans var
det är så vackert och lugnt. Men om jag måste välja
ett ställe blir det den lilla parken ‘Parkbacken’ mellan
Östra Långgatan och kyrkan. Perfekt ställe för en liten
picknick i solen i lugn och ro. 1. Maria LindborgWigert
2. Östra Långgatan
26
3. Vi hade bott bara
ca ett år i Gamla
stan då jag blev
medlem i styrel­
sen. Min tanke
var att lära känna
invånarna i sta­
den och kunna
vara med och göra
“bra saker” för vår
stadsdel. Det är
roligt att vara med
och tillsammans
organisera olika händelser och via dem träffa nya
människor.
4. Jag är medlem
5. Hela Gamla stan gör mig lycklig! En promenad bland alla de fina gamla husen och de pittoreska kuller­
stensgatorna gör en glad! Att strosa omkring en solig
sommardag bland de fotograferande turisterna i kom­
mersen på Mellan- och Ågatan är fantastiskt. Något
man en snöig vinterdag kommer ihåg med värme.
Man behöver inte åka bort från sina hemtrakter för att
uppleva något skoj! 1. Andreas “ Anton”
Frankenhaeuser
2. Ågatan 24
3. För att jag blev
värvad av vår ti­
digare ordförande
Jocke Silberstein
och jag hänger
med så länge jag
behövs.
4. Jag fungerar som
viceordförande,
förrådsansvarig
samt webmaster.
5. Jag har ingen spe­
ciell favoritplats
men tycker om att
gå omkring och se på alla detaljer som husen har. Om
man tar lite tid på sig så hittar man nya detaljer varje
gång.
Timi Rajakaltio
Olemme vaimoni Arjan kanssa paluumuuttajia. Asuimme
lastemme kanssa Jämppärissä 1970–80 luvun vaihteessa
ja silloin kuljimme päivittäin Vanha kaupungin läpi ja
kävimme mm. Itäisellä Pitkäkadulla ruokaostoksilla. Jo
silloin oli halu muuttaa Vanhaan kaupunkiin mutta vasta
2003 se toteutui kun talo löysi meidät! Nyt asumme on­
nellisina Kirkkotori 2:a. Olemme molemmat innokkaita
entisöijiä ja vanhan tavaran kerääjiä. Asukasyhdistys­
toiminnassa olen myös ”paluumuuttaja”. Olin mukana
toiminnassa jokunen vuosi sitten ja toissa vuonna lupau­
duin uudestaan mukaan ja heti napsahti puheenjohtajan
pesti. Toivottavasti ensi vuonna löytyy uusia ehdokkaita.
1. Christian Tallsten
2. Ågatan 24
3. Det är roligt att få vara med och planera samt för­
verkliga olika evenemang och att i samma veva få
möjlighet att ta ställning till saker som berör invånarna
i gamla stan.
4. Sekreterare
5. Maren och Borgbacken som är natursköna områden
och därtill ypperliga ställen för barnen att cykla/åka
pulka på.
Vi har återvänt till Borgå med min hustru Arja. Vi bodde
med barnen i Jernböle på 1970–80 talet och då vandrade
vi dagligen genom Gamla stan och gjorde våra matupp­
köp på Östra Långgatan. Redan då ville vi flytta till
Gamla stan men det blev inte av förrän år 2003 då huset
vi bor i hittade oss. Nu bor vi lyckliga vid Kyrkotorget 2. Vi
är båda ivriga sanerare och samlar gärna på gamla saker.
Jag är med i invånarföreningens verksamhet för andra
gången och blev genast vald till ordförande. Hoppas det
finns flera kandidater nästa år.
Så klämtar klockorna!
D
et är en dimmig vårförmiddag och jag går längs
ån med barnvagnen. Kyrkklockorna klämtar
medan vi går mot Maren. När vi kommer tillbaka
efter vår promenad börjar klockorna slå igen och
jag hinner knappt innanför dörren innan ännu en
serie klämtningar drar igång. Jag kollar kalendern
för att se om det är en kyrklig helg på kommande
men ingenting avslöjar klockornas aktivitet och jag
bestämmer mig för att reda ut det hela.
Ibland verkar det som om kyrkklockorna slår i tid
och otid, vad beror detta på?
”Kyrkklockorna ringer då förrättningar börjar. Om ing­
enting är på gång vid Domkyrkan så hålls det en förrätt­
ning vid begravningsplatsen. Kapellet där har inga egna
klockor så ringningarna sköts vid Domkyrkan. Då ett
begravningsfölje lämnar kapellet ringer klockorna ända
tills kistan sänkts ner i jorden”, berättar Björn Ståhl som
är vaktmästare på Domkyrkan.
Jan Sahlberg som är chef för begravningsväsendet
bekräftar detta och fyller i: ”Detta betyder att klockorna
kan ringa i femton, tjugo minuter eftersom kyrkogården
är så stor. Även om kistan ska kremeras ringer klockorna
efter förrättningen. Ringningen styrs från kyrkogården
via ett fjärrsystem som infördes på 1970-talet. Men då
det blåser från Helsingforshållet är hörbarheten så gott
som obefintlig och därför har det tidvis funnits planer på
att skaffa egna klockor till begravningsplatsen. I dagens
läge finns ändå inga sådana planer.”
Finns det tider då klockorna alltid slår?
”Klockorna slår alltid klockan arton på lördag kväll då
vilan enligt gammal sed påbörjas. Detta gäller även kväl­
len innan en högtid inleds. Dessutom ringer klockorna
varje söndag kl. 9.55 inför den finska gudstjänsten och
kl. 11.55 inför den svenska gudstjänsten. Därtill är olika
högtiders ringningar återkommande. Ringningarna sköts
idag elektroniskt och vaktmästaren behöver endast trycka
på en knapp”, säger Björn Ståhl.
Jutta Angus
Benita Ahlnäs är bibliotekarie,
frilansjournalist och mångårig
skribent i WanhaPorvoo/Gamla Borgå
Råttpojken i Gamla stan
Katten ger katten i råttan.
Kattbilden, som inte har något med Råttpojken att göra, är fotad av Maria W Boström.
Han finns där, ståndaktigt, i ett uthus i Gamla stan. Det
var i höstas en grupp möss tog den gamla byggnaden i
besittning. Av de oinbjudna gästerna finns bara en kvar.
Vi kallar honom för Råttpojken fastän han egentligen är
ett möss.
Känns scenariet igen för läsarna av Wanha Porvoo/Gamla
Borgå som bor i Gamla stan och tampas med samma
problem?
Vår första åtgärd var att placera ut fällor med namnet
Super Cat av schweiziskt märke. Dyra var de också.
Kanske för att en 100 procentig garanti utlovades. På
förpackningen med bilden av en katt stod det att fällorna
skulle vara ”superverksamma och absolut hygieniska”.
För ”betjäningen” av fällorna behövdes ”2 fingrar”. Fäl­
lorna var också ”ofarliga för barn och husdjur”.
Vi lade ut sex fällor, försedda med ost, i uthuset. Alla
fällorna oskadliggjordes av mössen efter att de först
hade petat ut osten. Tydligen föll inte osten ”gästerna”
i smaken eftersom den fanns bredvid fångstredskapen.
Däremot gick de lös på diverse mattor och kartonger och
ett ben till en antik stol som av misstag hade hamnat i
uthuset.
Vid senare manövrar fick några av mössen sätta livet
till. Någon hade tydligen hittat nya revir i Gamla stans
gränder och uthus.
Osökt gick tankarna till sällskapsleken ”hela havet
stormar”som går ut på att man placerar ut en stol mindre
än antalet deltagare. Musiken knäpps på och när tonerna
har tystnat gäller det att snabbt sätta sig. Men för en finns
det ingen plats och han/hon eller hen som det nuförtiden
visst ska heta faller ur leken. Råttpojken var förlorare men
samtidigt vinnare.
Tappert fortsatte vi med att placera ut också andra fällor
för Råttpojken. Varje gång samma scenario! Fällan oskad­
liggjord, osten ratad men inte Råttpojken som tydligen
med katten har sju liv. Vi kände oss överbemannade och
misslyckade.
Varje gång vi går in i uthuset är det som om ett par
ögon illmarigt skulle titta på oss. Vi har förlorat kampen
och inväntar nu våren med förhoppning om att Råttpoj­
ken skall söka sig till sällare jaktmarker.
Text Benita Ahlnäs och foto Maria W Boström
Louis Sparre och Borgå
den fyra år gamla Louis permanent i Paris med fadern.
Han uppfostrades av familjens svenska barnsköterska
fram till tonåren då han inledde sina studier i Stockholm.
Efter studenten arbetade han till en början vid sin fars
verkstad i Paris.
År 1887 inledde Sparre sina studier vid Académie Julian.
Kamratskapen med de nordiska konstnärerna blev av
högsta betydelse och då konstkosmopolen Paris höll
på att förlora sin dragning hittade Sparre genom vän­
nen Axel Gallén det nya, exotiska och äkta i den finska
vildmarken. Efter två omvälvande sommarvistelser i den
karelska ödemarken bosatte han sig sommaren 1891 per­
manent i Finland. Han blev snabbt en del av det finska
konstnärssamhället, lärde sig finska och hörde till Ung­
finnarna. För att livnära sig illustrerade han för Tilgmanns
Litografiska Aktiebolag. Han gjorde bl.a. illustrationer för
cigarettaskar, bryggerietiketter, och böcker. Han ställde
ut i Finland, Sverige och Paris, målade porträtt och altar­
tavlor. Vid Finska konstnärernas andra höstutställning
år 1892 träffade han sin blivande fru, bokbindaren och
konstnären Eva Mannerheim. Paret gifte sig året därpå
och bröllopsresan gick till Karelen. Konstnärsparet och
deras två söner Pehr och Clas bodde i Borgå under en
intensiv period mellan åren 1897 och 1905.
Louis Sparre
I
år har det förflutit 150 sedan Louis Sparres födelse.
Jubileumsåret till ära arrangerar Borgå museum
utställningen Louis Sparre och Borgå – De bästa åren
i mitt liv. Utställningen berättar om eldsjälen och
mångsysslaren Louis Sparre och hans strävanden att
såväl bevara som att utveckla småstaden Borgå.
Konstnären och mångsysslaren Louis Sparre (1863–1964)
var son till den svenska universaluppfinnaren greve Pehr
Ambjörn Sparre af Söfdeborg och italienskan Teresita
Barbavara di Gravellona. Barndomens somrar tillbringade
han på sin mors gods Villa Teresita ytterom Milano, vint­
rarna i Paris. Släkten Sparre härstammade från Karlskro­
natrakten i Sverige. Efter moderns tidiga död bosatte sig
10
Louis Sparre, Etikett 1903
AB Iris
Louis Sparre intresserade sig allt mer för den tillämpade
konsten. Ödemarksintrycken gav år 1894 upphov till hans
förslag till ”matsalsmöbel i finsk stil” och på uppmuntran
av vännen Gallén grundade han år 1897 med en grupp
unga djärva affärsmän företaget AB Iris i Borgå. Det är
främst för denna konstindustriella gärning han är känd.
Sparre fungerade som AB Iris’ direktör och konstnärliga
ledare för snickeriavdelningen fram till slutet av år 1900.
Interna intriger och alltför stor arbetsbörda ledde till att
han lämnade företaget. Vid årsskiftet 1901 grundade han
med frun Eva företaget Konstindustriell Ritbyrå Eva och
Louis Sparre. Liksom vid AB Iris planerade han vid ritby­
rån möbler, hela inredningar, men även mindre föremål
som framställdes av lokala hantverkare eller andra sam­
arbetspartners. Efter AB Iris’ konkurs år 1902 grundade
han ett snickeri vid Ågatan med tre f.d. snickerianställda
från Irisfabriken. Uppdragen från St. Petersburg var de
mest inkomstbringande, varför den politiska situationen
år 1904 ledde till en minskning i beställningar. Paret
Sparre beslöt år 1905 att sälja sin andel i snickeriet och
flytta till Helsingfors.
stadsplanen. Stadsplanen från år 1911 hade som mål att
bevara Gamla Borgås karaktär. Området skyddades slut­
ligen genom den år 1936 fastställda stadsplanen.
Frivilliga brandkåristernas möte i Tammerfors, fr.v. Gustaf
Söderström, Harald von Hellens och Louis Sparre
Louis Sparre, ur affischen Det gamla Borgå, tusch 1898
Det Gamla Borgå
Den kulturhistoriskt mest betydelsefulla bragd som Louis
Sparre ihågkoms för i Borgå är dock bevarandet av
Gamla Borgå. Bebyggelsen runt domkyrkan hade redan
vid första besöket gjort ett djupt intryck på honom och
eftersom C.L. Engels stadsplan från 1832 fortfarande var i
kraft var han genuint orolig för stadsdelens framtid. Hans
år 1898 i lyceets solennitetssal hållna föredrag Det Gamla
Borgå var ett lyckat försök att även väcka stadsbornas
uppskattning för denna unika omgivning. I fall att Engels
rätlinjiga empirestadsplan hade förverkligats skulle såväl
tomter som byggnader ha förstörts. Endast kyrkan hade
återstått av den historiska stadsstrukturen.
Sparres tal gavs samma år ut i skrift och försågs med
illustrationer utförda av honom själv. Av de totalt 550
exemplaren trycktes 50 numrerade exemplar på tjockare
handgjort papper. Samma år tillsattes även en kommitté
vars uppgift var att utarbeta ett förändringsförslag till
Tiden i Borgå
Åren i Borgå var av stor betydelse för såväl Louis Sparre
som för staden Borgå. Sparres engagemang i den nya
hemstadens kultur- och föreningsliv var omfattande.
Han var bl.a. en av eldsjälarna i Borgå museiförening,
där han fungerade både som ordförande och intendent.
Han var även en av Borgå FBK:s ivrigaste aktörer, samt
involverad i de flesta tillställningar som arrangerades och
var allmänt känd som en glad och humoristisk festprisse.
Till familjens sociala umgänge i staden hörde familjerna
Segerstråle, von Etter, Ekblom, Edelfelt, Gulin, Neovius
och Strömborg. Med sina närmaste vänner bildade paret
Sparre T-klubben, en grupp kulturellt likasinnade som
sporadiskt möttes på konditoriet Tårtan.
Då familjen år 1897 flyttade till Borgå köptes Villa Wil­
helmsberg några kilometer ytterom staden. Villan re­
noverades och omdöptes snart till Orrela. Två år senare
såldes dock villan och familjen hyrde en centralt belägen
lägenhet vid Fredsgatan. Från och med den tiden tog
familjen även för vana att hyra en stuga för sommaren;
först från Kullo, men då närheten till havet var viktig
för Sparre hyrdes senare sommarstugor på Vessö och
Emsalö. Sparre hyrde även 1905 en ateljé av fyrvaktaren
på Söderskär för några somrar.
11
Mångsysslaren
Som formgivare var Louis Sparre mångsidig och drog
sig inte för att prova på nya områden. Förutom möbler
planerade han under sin finlandsvistelse bl.a. tapeter för
Sandudds Tapetfabrik AB, kakelugnar för flera finländ­
ska företag och textilier för Tammerfors linnespinneri
och Finska Handarbetets Vänner. Till hans mera udda
meriter hör BB-logon som han planerade för Borgå
Bryggeri, likkistorna som han planerade för Victor Långs
Likkistmagasin och Begravningsbyrå i Helsingfors, samt
hans regissörsarbete år 1907 för landets första fiktiva film
Lönnbrännare.
Efter flytten till Helsingfors återupptog Sparre på allvar
sitt arbete som porträttmålare och illustratör. Paret Sparre
arbetade även för ritbyrån fram till år 1908 då familjen
flyttade till Stockholm. I Sverige blev Sparre främst känd
som porträttmålare.
Louis Sparre levde ett långt och produktivt konstnärsliv
men mindes på sitt livs höst ännu tiden i Borgå med sann
värme. I en intervju på sin 100-årsdag uppmanade han
reportern: Ӂren i Finland! Skriv att de var de rikaste och
vackraste i mitt liv…”
Lillemor Jordas
Foto Borgå museum
Louis Sparre, Kalenderillustration, 1908, Liliuis &
Hertzberg
Utställningen Louis Sparre och Borgå – De bästa åren i mitt liv pågår
6.5.– 17.11.2013 i Holmska gården.
VANHA KAPPALAISENTALO –
GAMLA KAPLANSGÅRDEN
26.4. – 19.5.
Carl Wargh
4.10. – 27.10.
Sini Anttila-Rodriguez
akvarelleja / akvareller
maalauksia / målningar
7.6. -4.8.
Kukan kieli – Blomsterspråk
Tuula Lehtinen, Heikki Marila, Mikko
Paakkola, Eeva Pesonen, Marjukka Vainio
Porvoon Taideyhdistyksen kesänäyttely / Borgå
Konstförenings sommarutställning
9.8. – 1.9.
Sanna Kauppinen, Helena Pokkinen,
Ina Jaakkola, Malla Peura
1.11. – 24.11.
Christer Åberg
maalauksia / målningar
29.11. – 22.12.
Sanna Majander, Ulla Sinkkonen,
tekstiilitaidetta / textilkonst
erilaisia taidelajia / olika konstgrenar
ti-su 10–16 ti-sö
6.9. – 29.9.
Maikku Huovila, Jenni Iivonen,
Heli Maristo, Paula Salmela
erilaisia taidelajia / olika konstgrenar
12
Välikatu 13 / Mellangatan 13
019-52 300 52
[email protected]
Tapahtumakalenteri – Evenemangskalender
25.5. Pihakonsertti Itäinen Pitkäkatu 26 – Gårdskonsert Östra Långgatan 26
4.8. Puutarhapäivät & Avoimet portit klo 10–16 – Trädgårdsdagar & Öppna portar kl. 10–16
Porvoon puutarhavuoden sivustot: http://www.visitporvoo.fi/fi/puutarhojen_puistojen_ja_taiteen_vuosi
Borgås sidor för trädgårdens år: http://www.visitporvoo.fi/se/tradgardens_parkens_och_konstens_ar
17.8 Pihakirppis tapahtuma klo 10–17 – Gårdsloppis kl. 10–17
13.12 Luciapäivän glögitarjoilu Vanha Raatihuoneentorilla –
Glöggbjudning på Luciadagen på Gamla Rådhustorget
14–15.12 Brankkiksella vanhanajan joulumarkkinat klo 10–16 –
Gammaldags julmarknad på Brandkårshuset kl. 10–16
Seuratkaa tapahtumia osoitteella www.vanhaporvoo.org!
Följ med evenemangen på adressen www.vanhaporvoo.org! Colmio galleria
Kevään ja kesän näyttelykalenteri 2013
15.5.– 2.6. Inge Löök – Fifi ja Alli puutarhassa
5.6. – 30.6. Satu Montanari – Unikko, iiris ja
orvokki – tekstiiliteoksia
3.7. – 21.7. Paul Envalds – keramiikkareliefejä
24.7.–18.8. Marja Hepo-aho ja Kari Alakoski
– taidelasia
20.8. – 8.9. Jussi Valtakari – puuveistoksia
13
Räddningsdirektören
blev författare
Boris med hustru Marléne Aarnio. Foto Benita Ahlnäs
Vem?
Boris Aarnio
Född 1944
Bor i Borgå
Fältväbel
Brandchef 1982–2004
Räddningsdirektör 2004–2005
Skrivit tre böcker:
Från trumslagargosse till räddningsdirektör 2007
Brandchefens tomathandbok 2009
En tvättäkta Borgåpojke berättar om livet
i staden 2012
–D
et började med några franska streck, avslöjar Boris Aarnio. Efter att ha arbetat för
brandkårsväsendet i femtio år grydde så en dag då
pensioneringen var ett faktum. Året var 2005. Ortstidningarna var på alerten med avskedsintervjuer. En
av de klassiska frågorna som ställdes Boris Aarnio
var vad som ska hända efter pensioneringen. På den
svarade Boris att det har han ingen aning om. Men i
14
bakhuvudet fanns ett förslag som någon hade kommit med på Finlands brandkårsförbunds avskedsfest
om att hur det skulle vara med en bok om det som
har timat under en lång yrkeskarriär. Förslaget föll i
god jordmån. Boris började med handskrivna anteckningar efter några franska streck. Detta har resulterat
i tre böcker. Den senaste med den beskrivande titeln
En tvättäkta Borgåpojke berättar om livet i staden.
Boken utkom i november 2012. Den blev i likhet
med de föregående böckerna en omedelbar försäljningsframgång.
Under sin yrkesverksamma tid var tankarna på en fram­
tida författarkarriär fjärran från Boris Aarnio. Han var
helt fokuserad på sitt arbete och sin familj bestående
av hustrun Marléne, som dåvarande stadsdirektören
Per-Eric ”Pegi” Nyholm hade tvingat honom att gifta
sig med och de två ätteläggen Catharina och Christian.
Äktenskapet var en förutsättning för att få ett gemensamt
hem i bostadsbristens Borgå. Om tid blev över ägnade
sig Boris åt fritidssysselsättningar inom brandkårens
musikkår och dansorkester och ”undervattensliv”. Det
sistnämnda handlade om ett aktivt deltagande i sport­
dykarklubben Murena rf.
Den första tiden efter pensioneringen fylldes tiden av
att bara ha det skönt, njuta av bordets håvor uppdukade
av hustrun Marléne och så på med ”länkskorna” och
träningsdräkten för att minska på midjemåttet. Det blev
långtråkigt att inte längre ha en fullproppad kalender att
gå efter. Utan att Boris riktigt visste hur så började han
skriva i den ena anteckningsboken efter den andra. Han
drog sig till minnes händelser från sin långa yrkeskarriär
som hade inletts med att han som tioåring hade anslutit
sig som trumslagargosse vid Borgå frivilliga brandkår. Det
var början till en karriär som fortsatte som brandman,
brandmästare, brandchef och slutligen räddningsdirektör
vid Östra Nylands Räddningsverk. Titeln på den första
boken Från trumslagargosse till räddningsdirektör var
given. Det blev en välmatad foliant på dryga 300 sidor.
Sonen Christian svarade för formgivningen och ombryt­
ningen och P-H. Nyman var korrekturläsare. Svenska
Kulturfonden sträckte till med ett ekonomiskt bidrag.
Bokprojektet var ett faktum och första upplagan slut­
såldes innan det förra räddningsdirektören hade hunnit
blinka.
Tomatodling blev ett av Boris Aarnios intressen som han
för övrigt delade med Radio Vega Östnylands nyligen
pensionerade redaktör, Erik Gestrin. Också den boken
blev en försäljningsframgång samtidigt som den förra
räddningsdirektören blev en flitigt anlitad föreläsare.
Boris brukade medföra egenhändigt odlade tomater
som smakprov åt åhörarna varpå de inte kunde motstå
frestelsen att köpa boken.
Så till den tvättäkta Borgåpojkens minnen från sin hem­
stad från början av 1940-talet fram till dagens Borgå.
Utvecklingen från en efterkrigstida småstad till dagens
Stor-Borgå med över 50 000 invånare har varit hisnande.
Också språkförhållandena har förändrats. I Boris barn­
dom var svenskan det förhärskande språket som gradvis
har blivit undanträngt av finskan. År 1972 fick Borgå
finsk majoritet. Idag uppgår den svenskspråkiga minori­
teten till ca 33 %.
Boris bok är unik. Han är den första som har skildrat
Borgå under den aktuella tidsepoken. Visst finns det
andra samtida memoarförfattare som t.ex. Pär Stenbäck
som har berättat om sin barndom och ungdom i Borgå
men inte så utförligt och mångfacetterat som Boris Aar­
nio. Incitamentet till det som från början inte var tänkt
som en bok fick Boris då han med sin hustru började gå
igenom gamla fotografier som fanns i mängd och massa
i papplådor. Bland bilderna fanns ett stort antal från ett
svunnet Borgå innan grävskoporna och grynderfirmorna
på 1960-talet hade skövlat den gamla bebyggelsen till
förmån för asfalt och betong. Det handlade om de
centrala kvarteren i Borgå innefattande det ärevördiga
Societetshuset som revs år 1972 och vattentornet som
sprängdes i luften två år tidigare för att ge plats åt ett
tilltänkt vägprojekt. Grovt sagt ”förstördes” det som hade
skonats under vinter- och fortsättningskriget i Borgå.
Medan Boris såg på de gamla bilderna insåg han att de
måste dokumenteras på samma sätt som Tom Eklöf
hade dokumenterat Borgåvykort från sekelskiftet 1800–
Försvunnen miljö vid Vävaregränd, den Backmanska fastigheten, som revs på 1970-talet för att ersättas med ett
nybygge. Foto Boris Aarnio
1900 i sin, dessvärre för länge sedan slutsålda bok, Carte
Postale. Ett, för många välbekant problem är, att bilderna i
Boris gömmor saknade uppgifter om platser och personer
och årtal. Här vidtog ett veritabelt detektivarbete under
uppbåd av släktingar och andra gamla Borgåbor. Gnistan
tändes för den borne brandmannen som började dra sig
till minnes händelser från flydda tider som han kopplade
ihop med bilderna. Inspirationen växte medan han skrev
ner sina minnen i rutiga häften enligt beprövade metoder
med franska streck och vidhängande text. Boris visar på
sina arbetsböcker. De är många och fulltecknade. Nästa
skede var att föra över det handskrivna till datorn. Allt
gick i ett flygande fläng.
Det ena kapitlet efter det andra växte fram. Boris berät­
tade om sitt första hem i Borgå på Kvarnbacken som ett
av nio barn med föräldrar i ett rum och kök. Grannfa­
miljen hade tio barn i en bostad, också den på ett rum
och kök, i samma hus. På Kvarnbacken fanns många så
kallade legender som har stannat kvar i Boris minne.
Och i sällskap med legenderna fanns de gamla Borgå­
originalen som dagens nivellerade samhälle inte längre
vill vidkännas. Stadens företagare, både stora och små,
får sin beskärda del. För att inte tala om postiljoner, tid­
ningsutdelare, poliser, politiker och tidningsskribenter.
Boris Aarnios skildrar med pregnans, humor och värme.
Elak blir han aldrig utan att för den skull hemfalla till
ett uttryck ”ängladrägel” som kanske inte lämpar sig i
ärevördiga Svenskbygden.
I det sista kapitlet träffar Boris Aarnio mitt i prick efter­
som vår intervju görs strax efter president Sauli Niinistös nyårstal där han uppehåller sig vid girigheten som
också är slutvinjetten för En tvättäkta Borgåpojke berättar
om livet i staden.
Benita Ahlnäs
15
Kevätterveisiä Pienestä
Kynsisalongista
Minulta kysyttiin millaista on olla yrittäjä Vanhassa kau­
pungissa. Vastaus kuuluu siis: todella mukavaa! En ha­
luaisi toimia missään muualla Porvoossa, enkä missään
muualla päin Vanhaa kaupunkia. Aloitin yritystoimintani
vuonna 2009 vuokratuolilla Salon Tricessä Kirkkokadul­
la ja siirryin kesällä 2010 Jokikatu 53:een, sillä tarvitsin
enemmän tilaa. Tämän 30 neliöisen kivijalkaliikkeen
löysin aivan sattumalta ystäväni Anton Frankenheuserin
vihjeestä, tila oli yksityisellä vuokrattavana ja tieto tästä
lapussa ikkunassa. Tilassa oli valmiiksi kauniit, rauhoit­
tavat sävyt joten minun ei tarvinnut muuta kuin sisustaa.
Taidekoulun vintiltä löytyi kassapöytä mikä on peräisin
Porvoon museosta, seinälle tilasin taulun paikalliselta
taiteilijalta Anna Stoltzmannilta. Halusin luoda tilaan
tunnelman, jossa asiakas ja minä viihdymme. Tila on
täydellinen tätä tarkoitusta varten, sillä toiminta pyörii
vakioasiakasperiaatteella, silloin ei ole tarvetta olla vilk­
kaassa keskustassa.
K
evät on tullut Jokikadun Vanhan sillan puoleiseen päähän: naapurini Cellar Cafén terassi
on auennut, joen jäät ovat sulaneet, mukulakivet
näkyvät taas nätisti ja salongin ikkunakoreihin on
päässyt helmihyasintteja ja valkoisia narsisseja. Pienen Kynsisalongin ovi käy kuitenkin niin kuin minä
tahansa vuodenaikana, nyt kolmatta vuotta. Pyöräilen töihin Pappilanpellolta kesät talvet ja matkalla
aistin pikkukaupungin rauhaa nauttien jokaisesta
polkaisusta. Viimeistään Välikadulla Maarin pulkkamäen kohdalla muistan jälleen kerran iloita ja
olla kiitollinen siitä, että minulla on työpaikka juuri
tässä paikassa.
16
Mitä salongissa sitten oikein tehdään? Täällä hoidetaan
naisten kynsiä vahvistamalla niitä hellävaraisella Bio
Sculpturen –geelillä tuhoamatta omaa kynttä. Miljöö
sopii tähän toimintaan täydellisesti, sillä ajatuksena on
kauniiden ja hyvinvoivien kynsien lisäksi saada pieni
breikki arkeen. Hetki hengähtää. Rauhallinen ympäristö
ja luonto rauhoittaa mieltä. Kynsipöytä on sijoitettu varta
vasten niin, että asiakas näkee ikkunasta ulos Jokikadulle
ja Näsinmäelle. Siinä voi kynsihoitojen aikana seurata
Näsinmäen puiden lehtien värin muuttumista ja milloin
satunnaista sadekuuroa ja milloin lumimyrskyä, ja näin
keväällä auringon pilkahteluja. Asiakkaat arvostavatkin
suuresti Vanhan kaupungin miljöötä, kuinka naapureita
tervehditään ja kuinka postimies-Matilla on useimmiten
aina aikaa tuoda posti sisään asti tai vilkuttaa ikkunasta,
niin kuin vanhaan kunnon aikaan. Myös salongin rauhaa
on kiitelty, useimmiten ollaan kahdestaan asiakkaan
kanssa ja se antaa mahdollisuuden hyviin keskusteluihin,
joissa on molemminpuolinen luottamus.
Usein asiakas käy samalla muissa putiikeissa, ”kun on
kerta tänne asti tullut”.
Kun talvella kadunpätkä on todella hiljainen, tuo kesä
mukanaan kivan kontrastin. Silloin ihmetellään turistien
määrää, kuinka niitä ryhmiä tulee virtanaan! Mukavaa
arvioida minkä maalaisia salongin ikkunasta milloinkin
kurkkii sisään. Salongin julkisivu on lähes päivittäin
valokuvauskohteena, kerran aasialainen turisti nappasi
katuharjani ja alkoi siivota ovenedustaa ja muut poru­
kasta kuvasivat, silloin nappasin minäkin kännykkäni
ja hyppäsin ulos nappaamaan kuva tästä hauskasta ta­
pahtumasta. Myös kukkakorini ja Joponi ovat päässeet
rekvisiitaksi!
Ilkivaltaa tässä rauhallisessa kaupunginosassa on onneksi
erittäin vähän. Ainoastaan kerran joku oli napannut
mukaansa kukkakoreista narsissit ja kerran oli katu­
luuta hävinnyt, mutta löytyi pienen matkan päästä. Se
oli aikaa ennen pääsiäistä ja oletan vain noitien vähän
kenkkuilleen.
Kesällä näkee myös enemmän porvoolaisia Vanhassa
kaupungissa, mikä on kiva juttu. Haluan kuitenkin muis­
tuttaa kaikkia kaupungin asukkaita siitä, kuinka Vanhan
kaupungin liikkeistä saa lahjatavaroiden lisäksi paljon
muutakin ja vuoden ympäri, myös siis kauneus- ja hyvin­
vointipalveluita! Eivätkä liikkeet lopu Raatihuoneentorin
kohdalla! Tervetuloa tutustumaan salonkini tarjontaan,
putiikkiini ovat tervetulleita vakioasiakkaiden lisäksi
myös kaikki muut. Kesän lähestyessä on hyvä muistaa
kuinka kädet ovat käyntikorttisi! Tavallisimmin olen työn
touhussa klo 9-18. Myynnissä on laadukkaita käsien- ja
kynsienhoitotuotteita, lahjakortteja sekä Bagladyn koru­
ja, laukkuja sekä huiveja, joita löytyy salongista ainoana
kaupungissa. Myös Bio Sculpturen geelikynsiä saa Por­
voossa ainoastaan Pienestä Kynsisalongista, aiheeseen
voit halutessasi tutustua lisää: www.kauniitkynnet.com.
Kaunista kevättä ja kesää kaikille!
terveisin Mirja Ilander
Kuvakilpailu lapsille ja nuorille – Fototävling för barn och unga
Ottakaa kuvia vanhasta kaupungista, tutuista ja vähän vähemmän tutuista paikoista! Ottakaa kuvia kun nautitte
kesän tunnelmasta ja lähettäkää ne Vanhan Porvoon Asukasyhdistyksen Facebook-sivustoon viimeistään 30.6.! An­
takaa kuvillenne nimet ja kirjoittakaa sekä kuvan nimi että oma nimenne ja ikänne viestiruutuun kuvan yläpuolelle.
Äänestäkää mielestänne parhaat kuvat painamalla Like-näppäintä kuvan yhteydessä. Tuomaristo päättää lopuksi
kilpailun voittajan – voittajan ottama kuva tulee seuraavan asukaslehden etukannelle. Tuomariston puheenjohtajana
toimii Oskar Lindell Studio Lindellistä.
Ta foton från gamla stan, från kända och mindre kända platser! Ta foton medan ni njuter av sommaren och ladda upp
dem på invånarföreningens Facebook-sida senast den 30.6! Ge era bilder namn och skriv både bildens namn och ert
eget namn och ålder i meddelanderutan ovanför bilden! Rösta fram er favoritbild genom att trycka på Like i samband
med bilden. En jury väljer den slutliga vinnaren i tävlingen – första pris är pärmbilden på nästa upplaga av denna
tidning. Som juryns ordförande fungerar Oskar Lindell från Studio Lindell.
Vanhan Porvoon Asukasyhdistys ry.
17
Ebba – en nostalgisk nykomling
– Vår styrka är att våra kunder ofta kommer tillbaka och
vi kan ge personlig service. Då vet vi också vad våra kun­
der vill ha och kan ge personliga råd. Dessutom är jag
mån om att alla som jobbar i Ebba-butikerna ska kunna
ge service på både svenska och finska, berättar Anne.
På Mellangatan tittar givetvis turisterna flitigt in men
kläderna är inhandlade och valda med tanke på Borgå­
borna. Dessutom är kläderna och skorna som säljs på
Lundagatan och på Mellangatan inte de samma. Stilen
och atmosfären påminner givetvis om varandra eftersom
samma person ligger bakom affärerna men endast några
enstaka, speciellt populära plagg finns på båda ställena.
Några av de märken som endast finns på Mellangatan är
t.ex. Noa Noa och Creamie.
Förutom de vanliga öppethållningstiderna arrangeras
stamkundskvällar och kundkvällar. Under en kundkväll
kommer t.ex. ett kompisgäng tillsammans för att handla
under avslappnade former. Då bjuds även på något smått
tilltugg för att ytterligare höja på stämningen. Dessa
kvällar ordnas i båda affärerna beroende på kundernas
önskemål. Stamkundskvällarna igen har ofta ett visst
tema, t.ex. färganalys.
Ebba Lifestyle har fått sitt namn efter Annes farmor Ebba
som var en ståtlig kvinna hela livet ut. Det är den nos­
talgiska biten av namnet. Den mera trendigt medvetna
kanske förknippar namnet med Ebba von Sydow som är
en känd modebloggare i Sverige.
Anne Nordberg-Henttala på trappan till Ebba
E
– Om jag en dag öppnar en affär med herrkläder måste
den väl heta Paul efter min farfar då, skrattar Anne.
bba Lifestyle är en av de nyaste affärerna på Mellangatan. Dörrarna slogs upp strax efter nyår och
en dröm gick då i uppfyllelse för innehavaren Anne
Nordberg-Henttala.
Jutta Angus
– Jag har alltid velat ha en butik i gamla stan. Det är mil­
jön här som är så unik. Dessutom började det bli trångt i
affären på Lundagatan och jag ville öka utbudet av kläder
här i Borgå, berättar Anne.
I affären på Mellangatan finns både dam- och flick­
kläder medan det i affären på Lundagatan endast finns
damkläder. Och eftersom konceptet uttryckligen har en
tyngdpunkt på ordet Lifestyle finns det t.ex. även skor
i affärerna. Man ska kunna bli ekiperad från topp till tå
under samma tak.
18
Ebba säljer även skor
Kahvila kirkon kupeessa
J
uuri näinä viikkoina Lisa Giraldo-Gerdt avaa uuden kioski-kahvilan Kirkontorin laidalle.
– Olen pienestä pitäen unelmoinut omasta kahvilasta,
Lisa kertoo.
Nyt unelma toteutuu, kun oman kodin yhteydestä löytyy
sopivaa tilaa tähän. Samassa tilassa on aiemmin toiminut
esim. Elanto jo 1960-luvulla.
– Olen ollut kotona pitkään ja kun muutimme Madridista
takaisin Suomeen ja Porvooseen ajattelin, että ryhdyn
toteuttamaan unelmaani. Nyt oli sopiva hetki siihen,
Lisa toteaa.
Kioski-kahvilassaan Lisa myy erikoiskahvit ja –teet, hän
myös jauhaa kahvinpavut itse niin, että kahvi taatusti
aina on tuoretta ja hyvänmakuista. Sen lisäksi hän myy
pientä purtavaa ja virvokkeita. Kahvilassa voi istua alas
hetkeksi mutta Lisan ajatuksena on myös, että ihmiset
hakevat juomansa ohi mennessään. Ammatiltaan hän on
lasitaiteilija ja kahvilassaan hän myy yksittäisiä lasikoruja
ja joitakin matkamuistoja turisteille.
– Kesällä olemme auki joka päivä kymmenestä viiteen ja
talvisin ainoastaan viikonloppuisin. Valikoima kasvaa ja
vaihtuu ihmisten toiveiden mukaan, Lisa hymyilee.
Lisa Giraldo-Gerdt on aina haaveillut omasta kahvilasta
Lisa on espanjalainen mutta on asunut yli kaksikymmen­
tä vuotta Suomessa. Hän on aina ollut ihastunut Porvoon
vanhaan kaupunkiin ja on perheineen asunut täällä viime
marraskuusta lähtien.
Jutta Angus
Kioski-kahvila avautuu toukokuussa
19
På Zum Beispiel är kärleken till mat
den viktigaste ingrediensen
P
å affischen utanför den nyligen öppnade restaurangen Zum Beispiel på Mellangatan kan man
läsa att det serveras mat för själen.
– Mat för själen är mat som är lagad med kärlek. Den är
gjord av rena råvaror och fastän maträtten inte ens skulle
vara speciellt komplicerad så är den genomtänkt från
början till slut. Det handlar helt enkelt om mat från oss
till er, beskriver Leena Simojoki den bärande idén bakom
restaurangen. Bakom idén står ett sammansvetsat gäng
som alla älskar god mat, de drivande krafterna i gänget
utgörs av Leena, hennes make, köksmästare Georg Simo­
joki och deras samarbetspartner Anton Frankenhaeuser.
Paret Simojoki har redan i ett antal år drivit caterings­
företaget Makutakuu och konferenshotellet Kokousmylly
i Illby, vilka fortsätter som förut men under det gemen­
samma namnet Zum Beispeil. I tankarna har de ändå
länge haft en restaurang närmare centrum. När de väl
kom till skott tog det sin tid att hitta den rätta platsen
men företagarna tycker att det var väl värt att vänta. En
bättre plats för sin restaurang kan de inte tänka sig och
glädjen var stor då de godkändes som hyresgäster.
Restaurangen öppnade i början av maj och är under
säsongstid öppen sju dagar i veckan. I början serveras
morgonmål, lunch och enklare middagsrätter men fö­
retagarna följer med kundernas önskemål och utvecklar
konceptet enligt dem.
Att hitta ett namn för restaurangen var en process i sig.
Tanken var att namnet skulle berätta någonting väsentligt
om företagsidén. Olika namn både på finska och på tyska
var på tapeten innan man slutligen fastnade för Zum
Beispiel som betyder till exempel på tyska. Den direkta
kopplingen till det tyska språket är Georg som är född
och uppvuxen i Tyskland.
– Namnet ger oss frihet att utveckla nya idéer. Vi är ny­
fikna och försöker se saker med nya ögon, namnet binder
oss inte till någonting specifikt utan vi kan utveckla vår
verksamhet i de riktningar vi känner för, konstaterar
Leena.
20
Zum Beispiel ligger i hörnet av Krämaregatan och Mellangatan. (Foto Zum Beispiel)
Inspirationen och kärleken till mat syns främst i me­
nyn, men också i inredningen. Enligt Leena ska maten
avspegla både det som varit, nutid och till och med en
gnutta framtid medan inredningen ska hjälpa kunderna
att trivas och slappna av.
– Vi uppskattar traditionell god mat, som till exempel ett
gott bröd, men vi vill också bjuda på spännande smak­
kombinationer och ge våra kunder nya smakupplevelser,
avslutar Leena.
Jutta Angus
Ota opas, niin kuulet, mitä näet!
Kesällä 2013 järjestävät Porvoon Matkailuoppaat
opastettuja kiertokävelyjä Porvoossa. Teemoina tänä
kesänä ovat hautausmaakierrokset, vanhojen talojen
kertomuksia sekä taide. Teemaopastukset tapahtuvat
tiistai-iltaisin kello 18 sekä sunnuntaisin kello 14,
kesä-, heinä- ja elokuussa. Katso teemojen aikataulut,
lähtöpaikat ja kielivaihtoehdot (suomi tai ruotsi) tee­
maesitteestä tai oppaiden tai kaupungin kotisivuilta.
Vanhan Porvoon kiertokävelyt kertovat Porvoon histo­
riasta, kaupungin tärkeistä tapahtumista sekä Porvoos­
sa eläneistä henkilöistä. Kaupunkikävelyitä järjestetään
24.6.- 9.8. välisenä aikana ma – pe kello 14 , (suomi
– englanti) sekä lauantaisin 8.6. – 31.8. välisenä aika­
na (ei juhannus), kello 14, (suomi, ruotsi ja englanti).
Kaikki kaupunkikiertokävelyt lähtevät Raatihuoneen
torilta Vanhasta kaupungista.
Toivotamme kaikki porvoolaiset tervetulleiksi
kuulemaan kotikaupunkinsa tarinoita.
Opastuksen hinta 7€/ aikuinen, alle 16 v. ilmaiseksi.
Ei ennakkoilmoittautumista.
www. porvoonmatkailuoppaat.fi
Näsinmäen tarinoita
Porvoon historia ja sen merkkihenkilöt käyvät tutuiksi
Näsinmäen hautausmaan muistomerkkien keskellä.
Vanhojen talojen tarinoita
Porvoon talovanhukset kertovat tarinoita mennei­
syydestä ja vuosien aikana rakennuksessa eläneistä
ihmisistä. Talot ovat kokeneet monia muutoksia myös
käyttötarkoituksessaan, kestikievarista apteekkiin.
Taiteilijoiden Porvoo
Kaupungissa on asunut ja vieraillut vuosien aikana
paljon kuvataiteilijoita, kirjailijoita ja musiikin taitajia.
He ovat jättäneet seuraajilleen kulttuuriperinnön, jota
nykyajan taiteilijat seuraavat inspiroivassa kaupunki­
miljöössä.
Vanhan Porvoon kävelykierrokset
Käveltäessä Vanhan kaupungin katuja ja kujia tutus­
tutaan sekä historiaan että kaupungin nykypäivään.
Opastuksella kuullaan myös tarinoita kaupungissa
asuneista mielenkiintoisista henkilöistä ja suurista
tapahtumista.
Gamla stan med barnaögon
1. Vad är det bästa med att bo i gamla stan?
2. Vilket är ditt favoritställe?
Edith Frankenhaeuser, 5 år
1. Att kunna cykla till Riimikko och
titta på Mumintrollen i fönstret.
2. Maren för där kan man cykla. Och
kanske simma.
Olivia von Koskull, 10 år
1. Sommarmarknaden på torget
är rolig för de har ibland roliga
saker. Butikerna är trevliga.
2. Maren för där kan man ha
picknick.
Lukas Frankenhaeuser, 8 år
1. Att åka pulka på Borgbacken.
2. Att cykla till Maren.
Alma Tallsten, 2,5 år
1. Man kan cykla och åka pulka.
2. Maren och Borgbacken.
Matilda Tallsten, 4,5 år
1. Det bästa är att cykla.
2. Maren är mitt favorit­
ställe.
Matilda Tolsa, 7 nästan 8 år
1. Det är lugnt.
2. Den lilla parken nära kyrkan.
Där finns det bra klätterträd
och jag tycker om att ha
picknick.
Ida Tolsa, 5 år
1.Det är lugnt.
2.Jag tycker lika som
Matilda.
21
Gabriel Hagertin talo Jokikatu 20
täynnä uutta elämää
Vuonna 1899. Valokuva John Granlund – www.helenius.net/vykort/borga/
J
okikatu 20 kiinteistö on nähnyt 250-vuotisen olemassaolonsa aikana lukuisia Porvoon historiassa
merkittäviä vaiheita. Nyt, uusien omistajien myötä,
on alkamassa taas uusi vaihe ja uudet tarinat, kun ns.
Hagertin talon 250v.- juhlavuotena päärakennus sekä
kaikki pihan rakennukset on kunnostettu vanhaa
kunnioittaen.
Porvoon palon 1760 jälkeen, v. 1762–63, pormestari Gab­
riel Hagert rakennutti linnoitusarkkitehti Gotthard Flens­
borgin suunnitelmien mukaan itselleen asunnoksi kome­
an kivirakennuksen. Hänen kunnianhimoisena visionaan
oli synnyttää Raatihuoneentorista edustava kaupunkitila,
jota reunustaisivat kivestä rakennetut julkiset (raatihuo­
ne, kappalaisen talo) sekä yksityiset (Holmin ja Hagertin)
rakennukset. Suurin ja komein oli tietenkin raatihuone,
joka sai 1771 vielä katolleen pienen kellotornin. Kaikki
torin varren rakennukset olivat alunperin taitekattoisia ja
muut rakennukset alistuivat massallisesti raatihuoneelle.
22
Elävän kaupunkilegendan mukaan raatihuonetta ja por­
mestari Hagertin taloa samanaikaisesti rakennettaessa
pääurakoitsijana toiminut pormestari olisi toimittanut
hyvät työmiehet ja rakennustarpeet omalle työmaalleen
ja huonot raatihuoneen työmaalle. Tästä johtuisi, että raa­
tihuonetta on jouduttu sen olemassaolon aikana useasti
ja perusteellisesti korjaamaan. Hagertin oma talo on sen
sijaan rakenteiltaan vieläkin varsin kunnollinen.
Tätä vuosien mittaan ulkonäöltään ja sisätiloiltaan ko­
vakätisiä muutoksia kokenutta rakennusta pidetäänkin
yhtenä arvokkaimmista Suomen vanhojen kaupunkita­
lojen joukossa.
Rakennuksen valmistuessa ensimmäinen kerros käsitti
varsinaisen asunnon. Toinen kerros oli erityinen juh­
lakerros, joka lämmitettiin vain juhlina ja muissa eri­
tyistilanteissa. Päärakennus koki jo 1700-luvulla suuria
muutoksia ja on ”pilattu” interiööreiltään , osin tulipa­
lossa 1776 ja sitten1784 , rakennuksen
käytön muuttuessa sokeritehtaaksi. So­
keritehdas toimi aina vuoteen1820, jonka
jälkeen rakennus on ollut oletettavasti
taas asuinkäytössä. Hyvässä muistissa
on viimeisten 50 vuoden ajan alakerrassa
toiminut Henriksson Järn.
Koko Jokikadun katutaso-kerros on ny­
kyisessä käytössään liiketilaa. Rautakau­
pan paikalla on viime kesänä aloittanut
rakennuttajan nimeä kantava Pizzeria
Gabriel 1763. Kulmassa toimii jo vuosia
siinä ollut lahjatavaraliike Sadunhen­
ki naapurinaan toukokuussa avautuva
antiikkiliike Antiikki Valle. Toinen kerros
on asuinkäytössä ja koko kolmas kerros
tulee olemaan uutta asuintilaa.
Kiinteistön edellinen omistaja ,1955-2010 , oli Porvoos­
sa tunnettu legendaarinen ”makkara-keisari” Harry
”Frysarn”Gustafsson. Hän itse asui sisäpihalla sijaitsevas­
sa kivitalossa. Ko. rakennusta nyt peruskorjattaessa pal­
jastui välipohjasta sahanpurujen alta kreivi Louis Sparren
signeeraamia, v. 1902 päivättyjä huonekalupiirustuksia.
Löytö tukee toista ”kaupunki-legendaa”, jonka mukaan
Vanhan Porvoon pelastajana tunnetun Sparren (18631964) huonekalutehtaan sijainti oli Hagertin talossa, joko
toisessa kerroksessa tai ullakolla. Piharakennuksessa on
myös ollut verstastiloja ja mm. puusepänkuivaamo. Tämä
kivirakennus ja siihen liittyvät joen rantaan jatkuvat ra­
kennukset , rapattu puinen osa sekä kokonaan uudelleen
rakennettu osa joen rannassa, on nyt kauniisti peruskor­
jattu 1–2 asunnoksi. Osa Sparren huonekalupiirustuksista
on korjattu Porvoon museon huomaan mutta osa säilyy
edelleen tallessa välipohjan muhissa…
Ehkä vanhin rakennus tontilla on keltainen piharaken­
nus, jonka rakennusvuosi on vain arvailtavissa; se on
mahdollisesti selvinnyt Porvoon palosta 1760. Se on
alunperin toiminut leivintupana ja pesutupana, sitten
renkitupana , ja viimeksi tupana ja kamarina sekä hella­
huoneena, vuokra-asuntoina aina vuoteen 2010.
Huonekalu-design Jokikadun tontilla elää edelleen; ta­
lossa toimii nyt taide- ja designliike Colmio galleria,
näyttelytila erilaisille vaihtuville taidenäyttelyille, samalla
kun se on “pääkonttori” Colmio Oy:n puu-huonekaluille.
Colmion keskeiset tuotteet, modernit keinutuolit, ovat
löytäneet kotinsa vanhasta Porvoosta. Ja mikä sopisikaan
Vuonna 2013. Valokuva Jutta Angus
paremmin keinutuolien filosofiaan. Onhan designe­
rin, arkkitehti Päivi Mikolan tavoitteena luoda talosta
rauhallinen, slow-life-tunnelmainen uuden ja vanhan
kohtaamispaikka.
Rannan punaiset hirsi- ja puurakenteiset rakennukset on
myös peruskorjattu ja otettu osin ympärivuotiseen käyt­
töön. Ravintola Frysarinranta sisätiloineen ja terasseineen
joen rannalla on avoinna Vapusta elokuun loppuun,
mutta modernein huoltotiloin ja keittiöin varustettuna
palvelee tilausravintolana talvellakin.
Pääsuunnittelijana peruskorjaustöissä on toiminut ark­
kitehti Lauri Rissanen, joka on työn puitteissa joutu­
nut selvittämään kiinteistön historiallista arvoa ja eri
rakennusvaiheita mittavan lähdekirjallisuuden ja mm.
kaupungin arkistoista löytyneiden piirustusten pohjalta.
Eikä toki kaikesta tämän ikäisissä kohteissa dokument­
teja löydykään.
Uudet suunnitelmat ja korjaustyöt on tehty nykyisen,
kaikkia historiallisia kerrostumia vaalivan restaurointi­
periaatteen mukaisesti, alkuperäistä arvostaen, mutta
rakennuskustannukset ja kaupunkikuvalliset nykyiset
olosuhteet huomioiden. “Tärkeää on, että saadaan kor­
jatuksi se, mikä täytyy korjata…”
Päivi Mikola
23
Uusia
restaurointipalveluja
Porvoossa
Ennen restaurointia
Restauroinnin jälkeen
O
len 27-vuotias Porvoolainen huonekalurestauroija sekä puuseppä. Asuttuani kymmenisen
vuotta poissa Porvoosta palasin takaisin perustaakseni oman yrityksen kotipaikkakunnalleni. Paluu
kotipaikkakunnalle alkoi kypsymään mielessä tehdessäni opinnäytetyötä Porvoossa 1600-luvulta lähtien toimineista käsityöläisistä.
Perustin vuoden alussa oman yrityksen nimeltä Antiikki
& Restaurointi Laurila. Jokaisella huonekalurestauroijalla
on oman vahvuutensa ja mieltymyksensä tiettyihin ai­
kakausiin sekä tyyleihin. Oma vahvuuteni ja intohimoni
löytyy talonpoikaisesineiden –ja huonekalujen parista.
Verstaalta löytyy tietenkin kaikenlaisia töitä ikkunoista
rouheaan talonpoikaiseen ja puleerattuihin lakkapin­
toihin.
Taustaltani löytyy lyhyestä iästäni huolimatta paljon.
Kuvataideopintoja, opetustyötä, kaksi artesaani tutkintoa
sekä työtä antiikin parissa. Olen ajan kanssa ja kovalla
työllä oppinut kulttuurihistoriaa kunnioittavan taidon
restauroida. Kuten sanotaan, parhaiten tekijäänsä opet­
taa tekeminen. Vanhojen huonekalujen kanssa tärkeintä
on ollut oppia tekemään mahdollisimman vähän. Alku­
peräistä ei saa takaisin tekemällä.
Antiikki & Restaurointi Laurila järjestää kevään ai­
kana huonekalurestaurointi kursseja Vanhan Porvoon
idyllisessä ympäristössä. Kurssit eivät vaadi aiempaa ko­
kemusta restauroinnista. Pelkästään oman restaurointia
tarvitsevan esineen ja kiinnostusta käsillä tekemiseen.
Toivon kurssien antavan ihmisille myös ymmärrystä
siihen, mikä käsintehdyssä työssä vie aikaa. Tämä lisää
myös kunnioitusta nykymaailmassa työskenteleviä kä­
sityöläisiä kohtaan ja saa samalla monen antamaan
vanhalle huonekalulle uuden mahdollisuuden.
Lisää tietoa tulevista kursseista ja restaurointipal­
veluista löytyy Domargård – Villa Olivia –blogista sekä
Antiikki & Restaurointi Laurilan facebook-sivuilta.
Sanna Laurila
Huonekalurestauroija, Huonekalupuuseppä Artesaani
tuomarinkartano.blogspot.fi
24
Maailman hienoin
leikkimökki
Ensin oli nainen vailla taloa, otti ja siirsi hirsitalon 300
kilometriä ja rakensi pystyyn. Naiselle syntyi taloon
lapsi ja lapsi tarvitsi leikkimökin, äiti teki lapselle leikkimökin ja halusi että se on talon kopio ja pikkusisko.
Ensimmäinen pikkusisko syntyi talon oikealle puolelle
ja siihen tuli myös ihan oikea yksihorminen piippu ja
se on vaaleanharmaa niinkuin talo itsekin. Siitä tuli ensimmäinen Maailman Hienoin Leikkimökki .
Sitten tuli tarve toiselle leikkimökille ja se on porsaanvaaleanpunainen ja on Janakkalassa Mannerheimin Lastensuojeluliiton lasten ilona, ja äiti teki sen
talkootyönä.
Kolmantena kesänä äidin kunnianhimo kasvoi ja halusi rakentaa kolmannen leikkimökin joka olisi vielä
hienompi tietämättä mihin se sijoittuisi. Hän teki siihen haasteellisen pyöreän ikkunan ja ajatteli se voisi
olla jollekin myyntimökki ja se voisi sopia vanhanaikaisen mansardikattoisen talon pihaan niinkuin äidin ja
lapsen omakin talo on. Mökki jäi niille sijoilleen talon
sisarukseksi odottamaan uutta omistajaa, erityishienona ja erityiskorkeana.
Mökki on kooltaan pohja 190 kertaa 3 metriä ja sen
korkeus harjaan on noin 350 cm. Sisällä mahtuu lyhyt
aikuinen seisomaan ja nukkumaan. Sen katto on umpilaudoitettu mutta päällystämätön ajatuksena että
sen voi uusi omistaja päällystää oman talonsa kattomateriaalilla oli se sitten pelti tiili tai huopa. Toivottavsti mökki löytäisi uuden huolehtivan kodin jostain
kauniista pihapiiristä.
Mökistä voi tiedustella äidiltä: Noona Hentilä puh
044-9952110, [email protected]
DORIS & DUKE
SECOND HAND
£
SELECTED GARMENTS
VINTAGE AND MODERN
VALIKOIDUT ASUSTEET
VINTAGEA JA MODERNIA
KIRKKOKATU 3 PORVOO
www.dorisdukeshop.com
PUHELIN 040 7653 999
EMAIL [email protected]
Gustafsons
Taxi
Hyvät asukkaat!
Bästa invånare!
Lehden toimitus ottaa
mielellään vastaan
apuanne erilaisten
kirjoitusten, pakinoiden,
runojen, kuvien tai
muun materiaalin
muodossa.
Tidningens redaktion
tar gärna emot er
hjälp i form av olika
skriverier, kåserier,
dikter, bilder
eller annat
material.
Pålitlig och vänlig
service
sedan 1956
Ota yhteyttä:
Henriettas blommor
Henriettan kukat
Tervetuloa wanhan kaupungin omaan kukkakauppaan!
Jokikatu 37 Åborgintori
06100 Wanha Porvoo
puh. 040 139 3344
www.henrietta.fi
ma-pe 10–17 la 10–16 su 12–15
Tätä mainosta vastaan
tarjoamme
Kaksi cappuccinoa
yhden hinnalla
Tag kontakt:
s4AXIPERSONER
[email protected]
s)NVALIDTAXIRULLSTOLAR
s"ËRTAXI
✆ s"USSPERSONER
✆ BAR & CAFE
Porvoon Paahtimo
Mannerheiminkatu 2 PORVOO
Puh. (019) 617 040
www.porvoonpaahtimo.fi
Olemme auki aamusta iltaan
TERVETULOA!
www.gustafsonstaxi.fi
25
Vanha Porvoo
Säätiö
Lainaa ja tukea
kulttuurihistoriallisesti arvokkaiden
rakennusten kunnossapitoon
Kysy lisää
Aktian Porvoon
konttorista!
Fråga mera
i Aktias Borgå
kontor!
Tervetuloa – Välkommen
Stiftelsen
Gamla Borgå
Lån och stöd för underhåll av
kulturhistoriskt värdefulla
byggnader
26
Mannerheiminkatu 9-11
Mannerheimgatan
Porvoo 06100 Borgå
� 010 247 5700
27
Stiftelsen
Gamla Staden i Borgå
Porvoon Vanhan
Kaupungin Säätiö
1972–2013
Kuvassa Säätiön hallitus ja toimihenkilöt: Vasemmalta
Tony Granström, varainhoitaja, Pekka Hornamo, joka
omasta pyynnöstä ei enää jatka asiamiehenä, Kaj Rosendahl puheenjohtaja, Jussi Sairanen, varapuheenjohtaja,
Bodil Lund, Olavi Kailari, Kimmo Kajaste. Niklas Eklöf
puuttuu kuvasta.
På bilden Stiftelsens styrelse och funktionärer: Från vänster Tony Granström, skattmästare, Pekka Hornamo som
på egen begäran inte längre fortsätter som ombudsman,
Kaj Rosendahl, ordförande, Jussi Sairanen, viceordförande, Bodil Lund, Olavi Kailari, Kimmo Kajaste. Niklas
Eklöf saknas ur bilden.
Säätiön perustaminen:
Säätiön perustivat vuodenvaihteessa 1972/73 ensimmäise­
nä tämänlaatuisena säätiönä Suomessa Pro Borgoa Seura
(25 %), Porvoon kaupunki (50 %) ja Porvoon Kiinteistöyh­
distys (25 %).
Stiftelsens grundande:
Stiftelsen grundades vid årsskiftet 1972/73 såsom den första
stiftelsen av detta slag i Finland av Samfundet Pro Borgoa (25 %),
Borgå stad (50 %) och Borgå Fastighetsförening (25 %).
Säätiön organisaatio:
Säätiön neuvoa-antavana elimenä toimii valtuuskunta, johon
kuuluu vähintään 10 ja enintään 20 jäsentä. Jäsenistö koostuu
paikkakunnan sekä valtakunnan tason vaikuttajista.
Säätiön päättävänä elimenä toimii 6-jäseninen hallitus, joka
edustaa säätiötä ja hoitaa sen tehtäviä.
Stiftelsens organisation:
Såsom rådgivande instans i stiftelsen verkar en delegation till
vilken hör minst 10 och högst 20 medlemmar. Medlemskåren
består av påverkare både på riks- och lokalnivå.
Stiftelsens beslutande organ är en styrelse, som består av 6
medlemmar. Styrelsen representerar stiftelsen och sköter dess
angelägenheter.
Säätiön toimihenkilöt:
Säätiön sihteerin, varainhoitajan ja asiamiehen nimittää Sää­
tiön hallitus
Stiftelsens funktionärer:
Stiftelsens styrelse utser stiftelsens sekreterare, skattmästare
och ombudsman.
Säätiön toiminta ja tavoitteet yleisesti:
Säätiön tarkoituksena on toimia Vanhan Porvoon kulttuuri­
historiallisesti ja kaupunkikuvallisesti arvokkaan rakennus­
kannan ja ympäristön säilyttämiseksi.
Stiftelsens verksamhet och målsättning:
Stiftelsen har som ändamål att verka för att Gamla Stans kul­
turhistoriskt och stadsbildmässigt värdefulla byggnadsbestånd
och miljö bevaras.
28
Säätiön tämänhetkiset tärkeimmät käytännön
toimintasektorit ovat:
– Ulko- ja talousrakennusten johdettu pitkäntähtäyksen
kohennus- ja korjaustoiminta valtion varoilla vuodesta
1986 lähtien.
– Omien kirvesmiestyökuntien toiminta sekä kohennusja korjaustöiden kehittely vuodesta 1986 lähtien.
– Vuonna 1986 perustetun kiinteistörahaston rahavarojen
kartuttaminen toisen korjattavan kiinteistön ostoa varten.
– Pienimuotoisen kohennus- ja korjaustoimintaan liittyvän
rahoituksen järjestäminen valtion lainoitustoiminnan
lisäksi ja tueksi.
– Vuokra-asuntokannan säilyttäminen kaupunginosalle
ominaisena erityispiirteenä.
– Ulko- ja talousrakennusten kohennus- ja korjaustöiden
jatkaminen valtion varoin nk. ”Talousrakennus-2000” projekti, jolloin em. rakennuskantaa korjattaisiin vielä
noin 500.000 :lla tontinomistajien osuus mukaan lukien.
– Korjaus- ja kohennustyöt työllisyysprojekteina vuosina
1999–2001.
– Säätiö myöntää pienimuotoista korjauslainaa kohtuullista
vuotuista korkoa vastaan.
De viktigaste verksamhetssektorerna för stiftelsen
i detta nu är:
– Ledd sanerings- och reparationsverksamhet på lång sikt
av uthus och ekonomibyggnader med statens medel från
och med år 1986.
– Den verksamhet som bedrivits av stiftelsens egna
timmermansarbetslag samt en utveckling av saneringsoch reparationsarbetena från och med år 1986.
– Förkovrandet av penningmedlen i den år 1988
startade fastighetsfonden för att kunna köpa en annan
reparationsduglig fastighet.
– Anskaffning av lånemedel för reparationsverksamhet i
mindre skala i form av tilläggslån eller understöd.
– Fortsatt upprustning och reparation av uthus- och
ekonomibyggnader med hjälp av statsmedel. Det
s.k. projektet ”Ekonomibyggnad 2000” syftar till att
reparera byggnadsbeståndet ytterligare med ca 500.000 
inkluderat med tomtägarnas andel.
– Reparations- och upprustningsarbeten som
sysselsättningsprojekt åren 1999–2001
– Stiftelsen beviljar lån mot skälig årlig ränta för smärre
reparationer.
Vanhan Porvoon selvitysraportti
Vanhan Porvoon tärkeätä kehitystyötä on Säätiön aloitteesta
käsitelty arviointityöryhmässä, jonka työskentelyyn ovat osal­
listuneet Porvoon kaupunki, Porvoon Museo, museovirasto,
Tampereen teknillinen yliopisto ja Säätiö. Työryhmässä on
käsitelty mm. seuraavia asioita:
Utredningsrapporten om Gamla Stan
På iniativ av Stiftelsen har det viktiga utredningsarbetet i
Gamla Stan behandlats i en bedömningsarbetsgrupp i vars
arbete deltagit Borgå stad, Borgå Museum, museiverket, Tam­
merfors tekniska universitet och Stiftelsen. I arbetsgrupp har
behandlats bl. a. följande ärenden:
–
–
–
–
–
–
–
–
–
Vanhan Porvoon tietomallin luominen
Vanhan Porvoon rakennussuojelun edistäminen
Vanhan Porvoon rakennushistoriallinen arvottaminen
Vanhan Porvoon täydennysrakentaminen ja sen
kehittäminen
– Vanhan Porvoon rakennuskannan tekninen kuntoarviointi
Tue Porvoon Vanhan Kaupungin Säätiötä
lahjoituksin ja testamentein
Skapande av en datamodell för Gamla Stan
Befrämjande av byggnadsskyddet i Gamla Stan
Den byggnadshistoriska värderingen i Gamla stan
Tilläggsbyggandet och dess utvecklande i Gamla Stan
Den tekniska bedömningen av byggnadsbeståndets
skick i Gamla Stan
Stöd Stiftelsen Gamla Staden i Borgå
med gåvor och testamenten
Yhdistys
kiittää
tukijäseniään
ja mainostajiaan
Föreningen
tackar sina
understödsmedlemmar
och annonsörer
29
VANHAN PORVOON ASUKASYHDISTYS
FÖRENINGEN INVÅNARNA I GAMLA BORGÅ
Hallitus 2013 Styrelsen
Timo Rajakaltio
Puheenjohtaja – Ordförande
Kirkkotori 2 Kyrkotorget
puh/tel. 050-1339
Andreas Frankenhaeuser
Varapuheenjohtaja – Viceordförande
Jokikatu 24 Ågatan
Christian Tallsten
Sihteeri – Sekreterare
Jokikatu 24 Ågatan
Juha Kaitaranta
Varainhoitaja – Kassör
Rauhankatu 43 Fredsgatan
Heikki Kotsalo
Itäinen Pitkäkatu 9 Östra Långgatan
Lotten Lindborg-Suhonen
Itäinen Pitkäkatu 26 Östra Långgatan
Maria Lindborg-Wigert
Itäinen Pitkäkatu 26 Östra Långgatan
Eva Utter-Lindfors
Kaivokatu 48 Brunnsgatan
Catrine Volanen
Oikokuja 1 Gengränd
Asukasyhdistys lainaa/vuokraa
Invånarföreningen lånar / hyr ut
Boss alumiininen rakennusteline 10 /vrk
Boss byggnadsställning av aluminium 10/dygn
Speedheater maalinpoistolaite 3 /vrk
Speedheater färgborttagnings apparat 3 /dygn
Oksasilppuri 10 / 2 vrk
Fliskvarn 10  / 2 dygn
Oksasakset pitkällä varrella
Kvistsax med långt skaft
Punamultavärin keittovälineet
Utrustning för att koka rödmylla
Kaikki lainattavat esineet haetaan ja palautetaan lainaa­
jan toimesta VPAY:n varastosta Adlercreutzink. 20, jollei
muuten sovita.
BOSS- telinettä on syytä varata hyvissä ajoin ennen
maalaussesongin alkua.
Alla föremål som lånas ut levereras och returneras till
IFiGB:s lager på Adlercreutzg. 20,
i fall icke annat överenskommits.
BOSS-ställningen är det skäl att reservera i god tid före
målningssäsongen börjar.
Anton Frankenhaeuser 040 5027326
Yhteystiedot/kontakt: [email protected]
Ilmottautuminen tapahtumiin/anmälan till evenemang:
[email protected]
VANHAN PORVOON ASUKASYHDISTYS
FÖRENINGEN INVÅNARNA I GAMLA BORGÅ
30
Liity yhdistyksen
henkilöjäseneksi
tai kannatusjäseneksi.
Jäsenmaksu on 20  kotitaloudelta.
Kannatusjäsen 50 .
Suorita maksu yhdistyksen pankkitilille
Aktia Porvoo 405010-47451.
Anslut dig till föreningen
som personmedlem
eller understödande medlem.
Medlemsavgiften är 20  per hushåll.
Understödande medlem 50 .
Betala avgiften till föreningens konto
Aktia Borgå 405010-47451.
Muista kirjoittaa tiedotussarakkeeseen
nimesi ja osoitteesi!
Glöm inte att skriva ditt namn och adress i
meddelanderutan!
Foto: Olli Ilander
www.fotoilander.fi
31
Foto: Olli Ilander www.fotoilander.fi
Julkaisija
Publicerad av
Vanhan Porvoon Asukasyhdistys ry.
Föreningen Invånarna i Gamla Borgå rf.
Paino: Oy Painotalo tt-urex Ab
Lehden seuraava numero ilmestyy
marraskuussa 2013.
Tryckeri: Oy Painotalo tt-urex Ab
Tidningens nästa nummer utkommer
i november 2013.
Porvoon Vanhan kaupungin Säätiö ja Vanhan Porvoon
Säätiö ovat tukeneet lehden ilmestymistä.
Stiftelsen Gamla Staden i Borgå och Stiftelsen Gamla
Borgå har understött tidningens utgivande.
.
Seuraa myös yhdistyksen kotisivua:
Följ också med föreningens hemsida:
www.vanhaporvoo.org
Ilmoitushinnat – Annonspris:
1/8 s. 45 , 1/4 s. 85 , 1/2 s. 170 , 1/1 s. 340 
Sivun koko A4 / Sidan A4
Kansikuva / Pärmbild: Anna Huitula, Borgå Konstskola