Rapport Naturkraft Slutlig 29 okt justerade stavfel

Transcription

Naturkraft
- utvärdering av grön
rehabilitering i Skövde
Utvärderare
Eva Sahlin, fil.mag i psykologi
Doktorand
-1-
Utvärdering av Naturkraft
Sammanfattning
Projekten Naturkraft rehabilitering i Skövde är ett uppdrag från Samordningsförbundet Skövde till Arbetsmarknadsenheten i Skövde kommun. Projektet startade i
augusti 2008 och efter en uppstartsperiod togs deltagare emot i mars 2009. Syfte
med projektet var att möta behovet av rehabiliterande verksamhet för sjukskrivna
individer med stress -, depressions eller olika former av smärtrelaterad problematik
med risk för långtidssjukskrivning och individer med tidsbegränsad sjuk - och aktivitetsersättning
Syfte med denna utvärdering av uppdrag Naturkraft Rehab (NK) är att ett underlag
tas fram inför beslut om fortsättning av uppdraget genom att:
1. beskriva de resultat om interventionens effekt enligt jämförelse av deltagarnas
hälsa och välbefinnande före och efter interventionen enligt två etablerade
självskattningsformulär som mäter hälsa, välbefinnande och utmattning/
utbränning.
2. att komplettera dessa resultat med synpunkter och erfarenheter från
Naturkraft.
Utvärderingen av verksamheten baseras på de självskattningsinstrument som
används I NK:
Shirom Melamed Burnout Questionnaire (SMBQ) som mäter självskattad grad av
utmattning/utbränning
Psychological General Well Being (PGWB) som mäter självskattad grad av hälsa,
och välbefinnande.
Materialet har sammanställts och därefter har svaren tolkats utifrån de avgivna
svaren. Utvärderingen har kompletterats med synpunkter och erfarenheter som
iakttagits ifrån NK och dess personal.
35 deltagare i NK under projekttiden ingår i utvärderingen dessutom ingår information
från personal och verksamhetsansvarig i Naturkraft samt arbetsmarknadschefen och
biträdande arbetsmarknadschefen vid Arbetsmarknadsenheten i Skövde.
I utvärderingen grundas slutsatserna dels på analys av kvantitativa data från
självskattningsformulär dels på analys av kvalitativa data från enkäter från deltagare i
NK, intervjuer med Naturkrafts personal och verksamhetsansvariga samt från
dokumentation från projektet.
En majoritet av deltagarna har förbättrats enligt resultaten från självskattningsinstrumenten vad gäller samtliga skalor. Deltagarna ger också uttryck i utvärdering av
NK att de är mycket nöjda med rehabiliteringens och upplever sig ha goda
möjligheter att komma vidare tack vare NK. Majoriteten av deltagarna menar att de
mår psykiskt och fysiskt bättre efter deltagandet i NK. På den 5-gradiga skalan i
utvärderingsenkäten har de flesta frågor ett betygsmedelvärde på över 4.
-2-
För samtliga deltagare är målet uppfyllt att en planering för nästa steg är genomförd
och målet att 30 % av deltagarna ska gå vidare till arbete, studier eller annan
rehabilitering har med råge uppfyllts.
Naturkrafts team och ansvariga har arbetat fram en effektiv modell av grön rehabilitering och anpassat modellen till förutsättningar och naturmiljöer som finns i Skövde,
samt har tankar och ser potentialer för ytterligare utveckling av Skövde- modellen av
grön rehabilitering,
-3-
Innehållsförteckning
Förord
5
Bakgrund
6
Projektets syfte
Målgrupp
Mål
Utvärderingens syfte
Beskrivning av Naturkraft
7
7
8
8
8
Tillvägagångssätt
9
Beskrivning av populationen
Beskrivning av frågeformulär
Bortfallsanalys
9
10
11
Analys
12
Bearbetning och analys av kvantitativa data
Bearbetning och analys av 6-månadersuppföljning
Bearbetning och analys av kvalitativ data
Bearbetning och analys av Naturkrafts utvärderingsenkät
12
12
12
13
Resultat
13
Självskattad hälsa enligt frågeformulär
Deltagarnas sysselsättning efter avslutning i Naturkraft
6-månadersuppföljning
Kompletterande synpunkter och erfarenheter från Naturkraft
Några synpunkter om Naturkraft
13
20
20
23
26
Slutsatser och kommentarer
27
Bilagor
Bilaga 1. Formulär för deltagarnas utvärdering vid avlutning i Naturkraft
Bilaga 2. Formulär för 6-månadersuppföljning
Bilaga 3. Resultat från utvärderingsenkät vid avslutning i Naturkraft
-4-
Förord
Denna utvärdering har gjorts på uppdrag av Samordningsförbundet Skövde.
Jag som har sammanställt och bearbetat materialet och skrivit rapporten är filosofie
magister och doktorand . Min forskning handlar om effekter av grön rehabilitering för
individer som är sjukskrivna med diagnos utmattningssyndrom/ stressrelaterad
psykisk ohälsa. I min forskning ingår också att undersöka effekter av preventiva
”gröna” insatser för att förhindra att personer i riskzon utvecklar allvarligare form av
arbetshindrande stressohälsa.
Tack till Maria Holm och Ann-Sofie Magnusson i Naturkrafts team för ett gott
samarbete där ni alltid med gott humör besvarat alla mina frågor. Ni har levererat allt
material enligt vår plan på ett föredömligt sätt. Tack också till arbetsmarknadschef
Janne Ekström och biträdande arbetsmarknadschef Kerstin Söderlund för att jag fått
möjlighet att vara med redan från starten av detta projekt och på så sätt fått följa
Naturkrafts utveckling till den modell av grön rehabilitering som Naturkraft är idag.
Sparlösa i oktober 2010
Eva Sahlin
-5-
Bakgrund
Naturkraft Rehabilitering (NK) startades 2008-08-01 som ett projekt vid Arbetsmarknadsenheten i Skövde Kommun på uppdrag av Samordningsförbundet Skövde.
De första deltagarna togs emot i mars 2009. Projektet skulle pågå till 2010-08-31
men har förlängts och vid utvärderingen pågår projektet enligt ett avtal som löper ut i
december 2010. Innan deltagare togs emot i verksamheten kontaktades Institutet för
stressmedicin (ISM) i Göteborg i syfte att få stöd i val av instrument för att hos den
avsedda populationen kunna mäta och utvärdera effekter på hälsa och välbefinnande. Det fanns också en uttalad ambition att knyta projektet till pågående forskning om effekter av grön rehabilitering för individer med utmattningssyndrom/
stressrelaterad psykisk ohälsa vid ISM och Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp
(SLU).
Grön rehabilitering har idag ingen klar och entydig definition. Allmänt kan det
beskrivas som en samverkan mellan den vita vården och den gröna sektorn. Den vita
delen tillför det mer medicinskt inriktade innehåll som används såsom avspänning,
kroppskännedom, terapeutiska samtal, kunskap om stress och livsstilspåverkan m.m.
och det gröna innehållet består av aktiviteter och vistelse i trädgård och natur.
NK:s koncept grundas i resultat från svensk och internationell forskning som har
visat att naturen har en gynnsam inverkan på människors fysiska och psykiska hälsa
och välbefinnande samt har en återhämtande och stressreducerande effekt (Kaplan
& Kaplan, 1989; Ulrich, Simmons, Losito, Miles & Zelson, 1991; Hartig,T.,Mang,M.,&
Evans,G.W.,1991; Grahn, 2001; Grahn & Stigsdotter, 2003; Berto, 2005; Ottosson,
2007). Nordh, Grahn och Währborg (2009) genomförde en studie om rehabilitering
med aktivitet och vistelse i skog för en liknande population som i NK. Resultaten
visade på en självskattad positiv förändring efter interventionen men en besvikelse
hos deltagarna att rehabiliteringen inte ledde fram till anställning och sysselsättning.
Vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp har en enkätstudie med ca 3000 deltagare
visat på att vistelse i skog upplevdes som stressreducerande och att ju längre
vistelsen varade desto bättre effekt. Thorsen Gonzales et al (2009) fann att för
depressiva patienter som deltog i trädgårdsterapi förbättrades värden bl.a. på
depression efter deltagande men man såg en viss tillbakagång efter uppföljning 3
månader efter avslutad rehabilitering.
I huvudsak två teorier ger evolutionära förklaringar till de positiva hälsoeffekter
som en mängd svenska och internationella studier visat på. Den ena fokuserar på
naturens effekter på informationsbearbetningen och den kognitiva påverkan som den
har på individen och menar att naturen erbjuder en återhämtande miljö för uttröttad
uppmärksamhet och stress (Kaplan & Kaplan, 1989). Den andra teorin menar att
människan för sin överlevnad har tvingats att kunna orientera sig i naturen för att
upptäcka hinder och möjligheter, denna förmåga har införlivats i människans omedvetna reaktionsmönster. De återhämtande effekterna i naturen beror på förändring
mot en mer positiv sinnestämning hos individen, samt positiva förändringar av fysiologisk aktivitet där redan en kort exponering för natur leder till stressreduktion (Ulrich
et al, 1991).
-6-
Från projektets start riktades rehabiliteringen till personer med främst stress-,
depressions- eller olika former av smärtrelaterad problematik. Dessa kriterier kom att
ändras efter ca 9 månaders verksamhet. Önskemål från Samordningsförbundet
Skövdes styrelse att utöka målgruppen diskuterades. Handläggargruppen föreslog
att ” gruppen utvidgades till att omfatta alla typer av psykiska och fysiska besvär
förutsatt att NK är en lämplig och möjlig åtgärd som syftar till att föra personen
närmare egen försörjning”. I detta dokument förslogs att personer som deltar I NK
kan ha alla typer av besvär och följande diagnoser nämns: psykisk ohälsa (depression, ångest m.m.), psykisk sjukdom (bipolaritet, personlighetsstörningar m.m.),
hjärnskador, neuropsykiatriska hinder (ADHD m.m.) och/eller fysiska besvär i leder,
hjärtproblem, diffusa symtom m.m. Funktion och inte diagnos betonades borde gälla
vid avgörande om en person kan delta I NK. Ansvaret att avgöra en persons möjlighet att delta skulle enligt detta förslag ligga på handläggare som utgjorde sluss
mellan sin försörjande vårdinrättning/myndighet och NK genom att ha erforderlig kunskap om NK för att fatta sådant beslut. I förslaget behölls att avgränsning angående
språkförmåga och alkohol/drogbesvär skulle gälla fortsättningsvis. Det ursprungliga
målet att deltagare i NK ska komma en bit på vägen mot egen försörjning föreslogs
utvidgas att omfatta ” mål att `komma igång`, få rutiner och vänja sig vid att vara I ett
socialt sammanhang.” ( Protokoll ” Förslag till revidering av uppdraget Naturkraft
rehabilitering på begäran av Samordningsförbundet Skövde” daterat 2009-11-23).
Förslag om att bibehålla en grupp enligt ursprunglig plan med inklusionskriteriet av
stress relaterad psykisk ohälsa och en annan grupp med de förslagna nya inklusionskriterierna bedömdes kunna genomföras. Grupperna kom emellertid att bli blandade
med olika diagnoser i både förmiddags- och eftermiddagsgrupperna.
Projektets syfte
Bakgrunden till uppdraget från Samordningsförbundet Skövde beskrivs följande ” I
Skövde kommun finns ett behov av rehabiliterande verksamheter riktat mot
målgruppen nedan. Verksamheten har inslag av pre- och arbetslivsinriktad
rehabilitering och i uppdraget ingår naturen som ett verktyg i rehabiliteringsprocessen.” (Enligt Avtal med diarienr 2008-00012 daterat 2008-12-19).
Målgrupp
Projektet skulle initialt rikta sig till:
• Långtidssjukskrivna
• Sjukskrivna i JOBEN (jobb och utvecklingsgarantin)
• Individer som uppbär sjukpenning via försörjningsstödet
• Individer som löper risk för långtidssjukskrivning
• Individer med tidsbegränsad sjuk – och aktivitetsersättning
Man riktade sig till individer med främst en stress-, depressions-, eller olika former av
smärtrelaterad problematik.
-7-
Vid den förändring som beskrevs ovan ändrades inklusionskriterierna. Idag vänder
sig NK till personer som:
• är långtidssjukskrivna (längre än 60 dagar)
• löper risk för långtidssjukskrivning (exempelvis genom upprepad sjukfrånvaro)
• har tidsbegränsad sjuk- eller aktivitetsersättning
• har en stressrelaterad psykisk ohälsa
• har en psykisk ohälsa som inte behöver vara stressrelaterad
• har en fysisk ohälsa som påverkar det psykiska måendet
Mål
Målet var att 30 % av deltagarna skulle gå till arbete, studier alternativt fortsatt
rehabilitering och att alla inskrivna vid avslutning i NK skulle ha ett planerat nästa
steg . Möjligheten att återgå till arbetsmarknaden skulle ha prövats och dokumenterats för samtliga.
Syfte med utvärderingen
Syftet med utvärdering av uppdrag Naturkraft Rehab är att ett underlag tas fram inför
styrelsebeslut om eventuell fortsättning av uppdraget 2011.
Plan för utvärderingen
Utvärderingen av verksamheten baseras på de värderingsinstrument som används I
NK:
Shirom Melamed Burnout Questionnaire (SMBQ)
Psychological General Well Being (PGWB)
Materialet sammanställs och därefter tolkas svaren utifrån de avgivna svaren.
Utvärderingen kompletteras med synpunkter och erfarenheter som iakttagits ifrån NR
och dess personal.
Beskrivning av Naturkraft
Naturkraft består av två grupper: en förmiddags – och en eftermiddagsgrupp som
deltar under 16 veckor. I början av rehabiliteringen sker en infasning med mindre/
kortare tid de första veckorna som successivt ökas till full tid uppnåtts d.v.s. 4
dagar/vecka 3 timmar/träff . NK har kontinuerlig inskrivning i programmet. Tre dagar
är ute - dagar med vistelse och aktiviteter i olika naturområden i närmiljön varav en
av dagarna är vikt för program med biolog. Den fjärde dagen är verksamheten
förlagd inomhus med hantverksaktiviteter med naturmaterial eller egen vald syssla på
platsen t.ex. läsa en bok. Innedagen används också för enskilda samtal och
avstämningsmöten.
-8-
Personal i Naturkraft
Teammedlemmarna i NK är:
• 1 arbetsterapeut 100 % anställning
• 1 socialpsykolog 100 % -”• 1 biolog
20 %
-”Under första verksamhetsåret fanns knutet till NK
• 2 hälsoplanerare 2 x 10 % inom ramen för sitt uppdrag inom primärvården.
Teamet har professionell handledning som en kvalitetssäkring och stöd för teamet i
deras uppdrag. Handledningen ges av legitimerad psykolog/leg. psykoterapeut och
certifierad handledare.
Tillvägagångssätt
Beskrivning av populationen
I utvärderingen ingår tjugonio kvinnor (83 %) och 6 män (17 %) som hade varit
sjukskrivna mellan 3,5 månader upp till drygt 9 år när de startade i NK . Kvinnornas
ålder varierar mellan 28 - 62 år (medelvärde 42 år) och männens mellan 38 -53 år
(medelvärde 45 år). Fem deltagare hade försörjningsstöd, tre hade aktivitetsersättning, tretton hade sjukersättning och fjorton hade sjukpenning. Trettio deltagare
hade Försäkringskassan som inskrivande instans och fem deltagare hade
Socialtjänsten. Fördelning i sysselsättning var tjugosex arbetslösa och nio hade
anställning eller eget företag. Trettio av deltagarna var födda i Sverige medan fem
hade annat födelseland. Största diagnosgruppen var depression men flera olika
diagnoser/symtom förekom och redovisas i tabell 1
Tabell 1. Diagnoser och symtom hos deltagarna
Symtom/diagnoser
Utmattningssyndrom
Depression
Ångest
Posttraumatiskt
stressyndrom
Bipolär sjukdom
Social fobi
Stressrelaterad
smärta
Tinnitus
Fibromyalgi
Personlighetsstörning
ADHD
Antal
deltagare
10
16
10
1
5
1
1
1
2
4
1
Samma deltagare kan ha flera av ovanstående diagnoser.
-9-
Utvärderingen bygger på ifyllda anonymiserade frågeformulär enligt figur 1 nedan.
Frågeformulären fylldes i vid start och avslut i NK samt 6 månaders uppföljning efter
avslutning i NK:
29
deltagare
SMBQ
13
deltagare
SMBQ
och
30
deltagare
PGWB
PGWB
Vid start
och
avslut i NK
Vid
uppföljning
6 månader
efter NK
Figur 1. Antal besvarade frågeformulär från de tre mättillfällena som är möjliga för för statistisk analys
I ett fåtal frågeformulär saknades enstaka svar. I dessa formulär har inputation
tillämpats d.v.s. medianvärdet för de besvarade frågorna i en delskala har satts in i
den obesvarade frågan i samma delskala och då har frågeformulärets kunnat användas i de statistiska beräkningarna. Endast där en enda fråga saknat svar i en delskala har detta förfarande använts.
Beskrivning av frågeformulär
•
•
Shirom-Melamed Burnout Questionnaire (SMBQ; Melamed, 1992) omfattar
fyra delskalor varav två ingår i Shiroms definition av utbrändhet (Shirom,
1989): Emotionell och fysisk utmattning (åtta frågor) samt kognitiv trötthet (sex
frågor). De övriga två delskalorna är spändhet (fyra frågor) och energibrist
(fyra frågor). Sammanlagt omfattar frågeformuläret 22 frågor, alla med en
sjugradig svarsskala (1=nästan aldrig; 7=nästan alltid). Även om upphovsmännen har använt två av delskalorna för att mäta graden av ”burnout” så har
svenska forskare föreslagit att alla delskalorna kan användas som ett
övergripande mått på utbrändhet/stressrelaterad utmattning (Perski 2002).
SMBQ i svensk version har använts för att utvärdera behandlingseffekter
(Perski 2002) och korrelerar höggradigt med t ex Maslach Burnout Inventory
(Grossi 2003).
Psychological
General
Well
Being
(PGWB;
Dupy
1984):
Livskvalitetsinstrument som används för att mäta graden av subjektivt
välbefinnande. Det har tidigare bl.a. använts för att undersöka skillnader i livskvalitet mellan patienter med olika besvär, mellan patienter som erhållit olika
- 10 -
•
•
terapier och vid utvärdering av olika behandlingar och har visat sig vara
känsligt för kliniskt relevanta förändringar (Revicki, 1994). PGWB har således
använts för att jämföra grupper eller för att mäta effekter av en
intervention/behandling på den subjektiva upplevelsen av välbefinnande.
Formuläret har god reliabilitet och validitet vid jämförelse med andra
etablerade metoder som mäter psykiskt välbefinnande. PGWB omfattar 22
frågor vilka är indelade i sex delskalor; hälsa, självkontroll, nedstämdhet, oro,
vitalitet och välbefinnande. För var och en av de 22 frågorna finns sex
svarsalternativ vilka poängsätts från ett till sex. Värdet ett är mest negativt, och
värdet sex mest positivt, poängen kan variera mellan 22 – 132.
Utvärderingsformulär vid avslut i Naturkraft innehöll 22 frågor om
deltagandet kom rätt i tiden för deltagaren, om nivån individanpassades,
handledarnas information, om upplevd möjlighet att komma vidare i sin
rehabilitering, värdering av olika moment i programmet, förändring i psykisk
och fysisk hälsa, tankar om framtiden samt en öppen fråga för övriga
kommentarer. Vid varje fråga fanns plats för egna kommentarer. Varje fråga
kunde besvaras utifrån en skala 1-5 där 1= håller inte alls med och 5= håller
helt med. Ett svarsalternativ fanns för deltagare som t.ex. inte deltagit i en viss
aktivitet och därför inte kan besvara frågan. Siffrorna 2-4 saknar värdering
med ord. Bilaga 1.
Uppföljning 6 månader efter Naturkraft med frågor om aktuell sysselsättning, hur planeringen om fortsatt aktivitet från NK har fungerat, eventuella
tidsglapp i planering och hur dessa eventuellt påverkat deltagaren. Totalt innehöll frågeformuläret 5 frågor med underfrågor. Plats fanns för egna
kommentarer. Bilaga 2.
Uteslutna instrument
Två frågeformulär uteslöts efter endast en kort tids användning p.g.a. att någon fråga
såsom deltagarens självmordsbenägenhet som fanns i formuläret upplevdes närgångna och svåra att hantera. Formulären var Becks Anxiety inventory som mäter
grad av ångest och Becks depressiv inventory som mäter grad av depression. Inga
andra frågeformulär för att mäta ångest respektive depression användes i stället.
Bortfallsanalys
Trettiofem deltagare ingår i utvärderingen men för 5 (PGWB) och 6 (SMBQ) är data
ofullständiga och ingår därför inte i de statistiska analyserna.
Av de totalt 35 deltagarna har 31 fullföljt rehabiliteringen och 4 har avbrutit. Avbrotten
har berott på att deltagarna innan start i NK från inskrivande instans bedömdes ha en
funktion/hälsa som möjliggjorde rehabilitering i NK men som sedan visade sig inte
stämma. I dessa fall har NK uppmärksammat problemet och kopplat vidare för
uppföljning och åtgärd. NK har fortsatt ha kontakt med dessa deltagare.
- 11 -
NK skickade SMBQ, PGWB och 6-månaders-formuläret om aktuell aktivitet/ sysselsättning till 21 deltagare varav 13 stycken returnerades besvarade. Flera påminnelser
gjordes av NK till deltagare som inte returnerade 6 - månadersformulären.
Analys
Bearbetning och analys av kvantitativ data
1. En mall utarbetades för att mata in materialet från frågeformulären i
programmet SPSS 18.0 (Statistical package for the social sciences) . Varje
fråga i ett i frågeformulär utgör en variabel i SPSS.
2. Varje deltagares uppgifter (bakgrundsfaktorer, sjukskrivningstid, diagnos, svar
på frågeformulären m.m.) matades in i SPSS mallen.
3. För att jämföra och se eventuella skillnader i deltagarnas upplevda hälsa vid
start, avslut och 6 månader efter avslut i NK har det inmatade materialet
analyserats statistiskt utifrån lämpliga statistiska test och deskriptiva mått.
4. Tabeller och figurer har gjorts för att åskådliggöra resultaten.
Gränsen för statistiskt säkerställda skillnader sattes vid p< 0,05. För analys av
datamaterialet användes icke parametriska test som är lämpliga vid ett litet stickprov
men också deskriptiva mått för att beskriva materialet har använts. Använda test är
Wilcoxon Signed Ranks Test som är ett icke parametriskt test som mäter förändring
för en grupp genom att jämföra samma grupps resultat vid två tillfällen med mellanliggande intervention samt Friedmans test där en grupps värden vid tre olika mättillfällen kan jämföras för att se eventuella skillnader.
Jämförelserna har gjorts mellan deltagarnas poäng på SMBQ och PGWB vid:
• start och avslutning (n= 30 PGWB och n= 29 SMBQ)
• start och 6-månadersuppföljningen (n=13 för både PGWB och SMBQ )
• avslutning och 6 månadersuppföljningen (n=13 för både PGWB och SMBQ)
Bearbetning och analys av 6-månadersuppföljning
För 6-månaders uppföljningen av vad som hänt i deltagarnas planering för fortsättningen i nästa steg mot självförsörjning har vid analysen enbart använts deskriptiva
mått som kompletterats med deltagarnas egna kommentarer. Detta redovisas under
rubriken 6-månaders uppföljning av deltagarnas aktuella sysselsättning/ aktivitet.
Bearbetning och analys av kvalitativ data
I utvärderingsuppdraget ingår att utvärderingen av den självskattade hälsan enligt
beskrivning ovan kompletteras med synpunkter och erfarenheter som iakttagits ifrån
NK:s team. Utvärderaren har under uppdragets gång haft upprepade möten, samtal
och mailkontakt med NK:s team och NK:s verksamhetsansvariga. Samtidigt som
preliminära resultat av utvärderingen presenterades för teamet gjordes en intervju
- 12 -
med teamet för att få deras upplevelser och kunskap om verksamheten samt att få
deras kommentarer till de preliminära resultaten. En sammanfattning av intervjun
redovisas under rubriken Sammanfattning av intervju med Naturkrafts team.
Synpunkter och erfarenheter har också inhämtats från arbetsmarknadschefen och
biträdande arbetsmarknadschefen vid Arbetsmarknadsenheten i Skövde som
redovisas under rubriken Kommentar och erfarenhet från projektet från verksamhetsansvariga vid Arbetsmarknadsenheten.
Bearbetning och analys av Naturkrafts utvärderingsenkät
Den utvärderingsenkät som 32 deltagare har fyllt i efter avslutning i NK redovisas i
separat bilaga (bilaga 3).
Resultat
Självskattad hälsa enligt frågeformulär
Resultat från mätningar med SMBQ
Utbrändhet/stressrelaterad utmattning
Resultat från SMBQ vid start i NK visar att 28 av 31 deltagare (90 %) ligger över
medelvärde 4.0 i de sammanslagna delskalorna av utbrändhet, spändhet, energibrist
och kognitiv trötthet. Värdet 4.0 är ofta använt som cut off gräns för detta medelvärde
där värden på 4.0 eller därutöver indikerar utbrändhet/stressrelaterad utmattning.
Vid avslutning i NK visar resultaten att 18 deltagare (62 %) ≥4.0. (n=29). Vid
uppföljningen 6 månader efter avslutning i NK visar resultaten att 6 deltagare (46 %)
≥4.0. (n=13).
Tabell 2 . Resultat för SMBQ. Samma deltagare finns i flera jämförelser
Jämförelser mellan
mätningar
Utfall
Start - avslutning
Start – 6 mån
Avslut – 6 mån
n=29
n=13
n=13
26 förbättrade (90 %)
3 försämrade (10 %)
1 försämrad
8 försämrade (62 %)
(7 %)
1 oförändrad (7 %)
- 13 -
Jämförelse mellan deltagarnas resultat vid start och vid
avslutning i Naturkraft (n=29)
Resultat från SMBQ där samtliga delskalor har använts för
att ge ett övergripande mått på deltagarnas upplevelse av
utbrändhet, spändhet, energibrist och kognitiv trötthet visade
en signifikant skillnad där 26 deltagare (90 %) hade lägre
medelvärde (som visar på en förbättring) vid avslutning i NK
jämfört med vid start medan för 3 (10 %) av deltagarna var
resultaten sämre. (p˂0,001))
Jämförelse mellan deltagarnas resultat vid start i
Naturkraft och 6 -månadersuppföljningen
månadersuppföljningen (n=13)
Elva deltagare (84 %) av de 13 som lämnat 6månadersuppföljning
uppföljning visade förbättrade resultat på
SMBQ medan vardera 1 deltagare hade oförändrade
oförändrad
eller försämrade resultat. (p ˂0.05)
Jämförelse mellan deltagarnas resultat vid avslutning
i Naturkraft och 6 -månadersuppföljningen
I jämförelse mellan resultat på SMBQ vid avslutning i NK
och 6 månaders uppföljningen
öljningen hade 5 deltagare (38%)
(38
förbättrade
rbättrade resultat medan 8 (62 %) hade försämrade
resultat.
(Ingen signifikant skillnad)
- 14 -
Resultat från mätningar med SMBQs olika delskalor vid
start och avslutning i Naturkraft.
N=29
Fysisk och emotionell utmattning
Deltagarnas upplevelse av trötthet, fysisk utmattning,
utbrändhet, att inte orka gå till arbetet på morgonen
hade signifikant förändrats mellan mättillfällena
vid start och avslutning i NK Resultatet visar att 24
deltagare hade förbättrats, 4 hade försämrats och
ör 2 deltagare hade ingen förändring skett, (p˂0.001).
(p
Oförändade
7%
Försämrade
13%
Förbättrade
80%
Spändhet
En signifikant skillnad i upplevelse av fysisk och
psykisk spändhet samt rastlöshet kunde utläsas
mellan start och avslutning i NK. En majoritet av
deltagarna, 20 stycken upplevde en förbättring, 5
hade försämrats och för lika många hade ingen
förändring skett. (p˂0.05).
Upplevelse av kognitiv trötthet
Känslan av att inte tänka klart, att vara splittrad
i tankarna,, svårigheter att koncentrera sig samt trötthet
i huvudet hade signifikant förändrats mellan start och
avslutning i NK. Resultaten visar att 25 deltagare hade
förbättrats, 4 hade försämrats och för 1deltagare hade
ingen förändring skett. (p˂ 0.001)
Försämrade
14%
Oförändade
3%
Förbättrade
83%
- 15 -
Energibrist
En signifikans skillnad i upplevelse av att vara aktiv,
dåsig och fylld av energi kunde utläsas mellan
mättillfällena. Resultaten visar att 23 deltagare
upplevde förbättring, 2 upplevde försämring och för 4
deltagare hade ingen förändring skett. (p˂001).
Resultat från mätning med PGWB
Analys av resultat från PGWB visar att medelvärdet för gruppen vid de olika
mättillfällena var låg. Referensvärden för normalpopulationen är 101 för kvinnor och
104 för män. Maximal poäng är 132 och minimum är 22. För PGWB gäller att ju
högre poäng desto bättre.
ättre. Endast 3 deltagare vid start, sex deltagare vid avslutning
och tre deltagare vid 6-månadersuppföljningen
månadersuppföljningen i NK har ett
e värde
ärde över 100 poäng. Se
tabell 3.
Tabell 3.. Gruppens medelvärde för PGWB vid de tre mättillfällena.
mättillfällena
Mättillfälle
Gruppens
medelvärde
Variation i
deltagarnas
resultat
Vid start
72
32 - 120
Vid avslutning
84
30 - 128
Vid 6 månadersuppmånadersupp
följningen
85
62 - 117
Medelvärdena på gruppnivå säger mycket lite om gruppens hälsoläge men som
grupp betraktat mår man dåligt vid samtliga tre mätningar. Detta är en grupp av
individer som är mycket tungt sjukdomsbelastade
sjukdomsbelastade vid rehabiliteringens start. Vid
Institutet för stressmedicin anges att medelvärdet på PGWB patienter som kommer
- 16 -
för nybesök med diagnos utmattningssyndrom med eller utan depression ligger
poängen på 72 och efter 6 månaders behandling/rehabilitering vid ISMs patientverksamhet ligger poängen på 89. Jämförs NK:s siffror med de från ISM ser man en
snarlik utveckling i återhämtning av hälsa och välbefinnande enligt PGWB.
Vid betraktande av individuella poäng är variationen stor vid olika mättillfällen.
Tabell 4. Jämförelse mellan de tre mättillfällena med PGWB.
Jämförelser mellan Start - avslutning
mätningar
Utfall
Start – 6 mån
Avslut – 6 mån
n=30
n=13
n=13
22 förbättrade (73%)
10 förbättrade (77%)
8 försämrade (27%)
3 försämrad (23%)
8 försämrade (61.%)
1 oförändrad (8%)
Jämförelse mellan deltagarnas resultat vid start
och vid avslutning i Naturkraft (n=30)
Försämrade
27%
Resultat från PGWB där samtliga delskalor har använts
för att ge ett övergripande mått på deltagarnas upplevelse
av hälsa, självkontroll, nedstämdhet, oro, vitalitet och
välbefinnande visade en signifikant skillnad där 22
deltagare (73 %) hade högre totalpoäng vid avslutning i
NK jämfört med vid start vilket visar på en förbättring
medan för 8 (27 %) av deltagarna var resultaten en minskning
av totalpoäng och alltså visar en försämring. (p˂0,001).
Jämförelse mellan deltagarnas resultat vid start i
Naturkraft och 6 -månadersuppföljningen (n=13)
Förbättrade
73%
Försämrade
23%
Tio deltagare (77 %) av de 13 som lämnat 6-månaders
uppföljning visade på förbättrade resultat på PGWB medan
3 deltagare (23 %) visade försämrade resultat.( p˂ 0.05)
Förbättrade
77%
- 17 -
Jämförelse mellan deltagarnas resultat vid avslutning
i Naturkraft och 6 -månadersuppföljningen
I jämförelse mellan resultat på PGWB vid avslutning i NK
och 6 månadersuppföljningen
uppföljningen hade 4 deltagare (31
( %)
förbättrade resultat medan 8 (61
(6 %) hade försämrade
resultat. En deltagare (8 %)) visade ingen förändring
mellan dessa mättillfällen.
(Ingen signifikant skillnad)
Oförändrade
8%
Förbättrade
31%
Försämrade
61%
Resultat från mätningar med PGWBs
PGWB olika delskalor vi
d start och avslutning i Naturkraft.
N=30
Hälsa
Resultaten från frågor om oro för hälsa samt om deltagaren
känt sig så frisk att valet av aktiviteter inte hindrats av
sjukdom eller värk visar en signifikant skillnad i deltagarnas
upplevelse av sin hälsa mellan start och avslutning i NK.
Tjugo deltagare upplevde sin hälsa som förbättrad vid
avslutningen i NK, 8 försämrade och 2 deltagare ansåg att
hälsan var oförändrad. (p<0.05)
0.05)
Ångest
Frågor om huruvida deltagaren har känt sig
nervös, haft en känsla av att något obehagligt
ska inträffa, bekymrat sig över saker, haft ”fjärilar
i magen”, kunnat sitta stilla och vara avslappnad
är exempel på frågor som mäter symtom på
ångest.
Resultaten visar en signifikant skillnad där 19
deltagare upplever förbättring, 10 en försämring
och 1 deltagare upplevde ingen skillnad mellan
mättillfällena. (p<0.05)
- 18 -
Nedstämdhet
Frågor om deltagarnas känslor av hopplöshet,
nedstämdhet och att vara ledsna och missmodiga
är exempel på innehållet i delskalan som mäter
nedstämdhet. Resultaten visade på signifikanta
skillnader där 20 deltagare uppvisade förbättrade
resultat, 6 visade försämrade resultat och för 4
deltagare var resultaten vid de båda mätningarna
oförändrade.(p<0,001).
Välbefinnande
Deltagarnas humör, tillfredsställelse samt
engagemang och intresse av saker som hänt i
det dagliga livet visade signifikant skillnad mellan
start och avslutning
vslutning i NK. Resultaten visade att
välbefinnandet hade förbättrats vid avslutningen
för 22 deltagare, försämrats för 3 och 5 deltagare
uppvisade ingen förändring. . (p< 0.05)
Självkontroll
Resultaten för jämförelse mellan deltagarnas
upplevda kontroll över sina tankar och känslor
samt känsla av säkerhet och balans visade på en
signifikant skillnad . Av deltagarna upplevde 17 att
de hade en förbättrad kontroll vid avslutning i NK
jämfört med vid start och 6 upplevde lägre grad av
självkontroll och för 7 deltagare fanns ingen
skillnad. (p<0.05)
- 19 -
Vitalitet
Deltagarnas upplevelse av energi, känslan av att
vara utvilade och aktiva eller slöa och trötta uppupp
visade en signifikant skillnad mellan mättillfällena.
Resultaten visade att 24 deltagare upplevde
högre grad av vitalitet vid avslutning i NK jämfört
med vid start, 4 upplevde en försämring medan 2
inte upplevde
e någon skillnad. .(p<0,001).
Deltagarnas
eltagarnas sysselsättning efter avslutning i Naturkraft
•
•
•
•
•
•
9 deltagare har fortsatt till Arbetslivsinriktad Rehabilitering i Samverkan mellan
Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan
7 har gått vidare till anpassad arbetsträning planerad i samverkan mellan
Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Arbetsmarknadsenheten.
5 har gått vidare till Arbetsförmedlingens arbetslivsintroduktion
3 har genom socialtjänsten och SYRE fått praktikplats
För 10 personer har tiden i Naturkraft tydliggjort behov av medicinsk
behandling eller rehabilitering innan arbetslivsinriktad rehabilitering kan bli
aktuellt.
1 har gått till uppdraget SAM
(Enligt dokumentation från NK:s team)
6-månaders uppföljning av deltagarnas aktuella sysselsättning/ aktivitet
Sysselsättning vid 6 månadersuppföljningen
Av de 13 deltagare som hade besvarat frågeformuläret deltog 10 deltagare (77 %) i
någon aktivitet/ sysselsättning 6 månader efter NK. Nio deltagare besvarade frågan
om hur mycket man var i aktivitet: 1 arbetade heltid och övriga 8 var i sysselsättning
mellan 2-15
15 timmar/vecka. En deltagare som svarade ”nej” på frågan om
aktivitet/sysselsättning vid uppföljningen skrev följande kommentar: ”Avslutade min
arbetsträning på /…/ efter att arbetsgivaren började ställa krav och behandlade mig
som anställd.”
Tabell 5. Fördelning i aktivitet vid 6-månadersuppföljning.
6
N=10
Typ av
aktivitet
Antal deltagare
arbetsträning
praktik
studier
annat
6
1
2
1
- 20 -
Planeringen för deltagarens nästa steg efter NK
Frågan om den planering som gjordes upp för deltagarens fortsatta steg efter NK
hade fungerat besvarades av 11 deltagare där 9 svarade att den helt eller delvis
hade fungerat medan för 2 deltagare hade planeringen inte fungerat.
Kommentarer:
”Har fått söka mina arbetsplatser själv. Har inte fått stöd från Arbetsförmedlingen. Behöver egentligen en lugn arbetsmiljö.”
”Det har fungerat väldigt bra!”
”Gått lite för fort fram så det har varit jobbigt och har inte varit på praktiken
fullt ut.”
”Mycket missnöjd! Fastnade på AF i onödan. Den tiden hade jag hellre kommit ut
på ngn arbetsplats.”
”Fanns inga lediga praktikplatser, sedan hamnade jag på `fel ´praktikplats, fel för
min hälsa och kropp/…/”
”Just nu är det sommaruppehåll. Det var svårt att hitta en praktikplats under
semestern.”
”Det funkade precis lagom … i min takt.”
Tidsglapp i planeringen
Av de 11 som besvarat frågan hade det för 7 deltagare blivit ett tidsglapp mellan avslutning i NK och fortsatt aktivitet.
”2½ månad hände inget. Se’n möte med arbetsgivare. Togs beslut om att jag skulle
börja arbetsträna, började med det.
”Kom till AF relativt fort, redan veckan efter, men sen från AF till arbetsträning tog
det flera månader.”
”Tog tid att finna en praktikplats och en läkarutredning gjorde att all planering
avvaktade.”
”Påbörjade aktivitet veckan efter avslut på Naturkraft. Det är jag glad för. Ett
uppehåll då hade inte känts bra.”
- 21 -
Förklaring till varför det inte har fungerat:
”Dålig samverkan mellan F- kassa- arbetsgivare- a-kasse, kanske.Vet ej”
”Okunskap och orealistiska mål för människor som anses friska fast dom är sjuka.
Upplever att programmet på AF skapade mer stress. Hade sett ett bättre
samarbete mellan Naturkraft, AF och Försäkringskassan.”
”Jag fick plötsligt nej från den tilltänkta praktikplatsen & fick skaffa mig en ny.”
”Min diagnos /…/gör det svårt att hitta en praktikplats som inte försämrar min
hälsa. Jag är `svårplacerad´.”
”Det var svårt att hitta en praktikplats som passade. Men till sist blev det bra.”
Av de 7 deltagare som hade besvarat frågan hur detta tidsglapp upplevdes ha påverkat hälsan menade 5 deltagare att det hade påverkat deras hälsa negativt medan
2 inte upplevde att det inte hade haft någon negativ hälsoeffekt.
”Tidspressen att komma upp till heltid skapar stress och ångest. Känner att jag
har svårt att få ihop livet till en helhet på ett bra sätt när det gäller min egen hälsa,
familj och arbete.”
”Jag är tillbaka på ruta ett. Jag har förlorat hoppet om ett jobb i framtiden.”
”Jag hann tappa mycket av rutinerna. Svårt att komma upp på morgonen och blev
osäker och nervös inför den kommande praktikplatsen.”
Frågeformuläret vid 6-månadersuppföljningen avslutades med en öppen fråga
rörande reflektioner om tiden i NK eller om deltagarens aktuella aktivitet. Flera
deltagare beskriver där positiva erfarenheter från NK, den hjälp och det stöd man
upplever sig ha fått och flera tacksamma uttryck riktades till NK:s team:
Ett axplock:
”Tiden i Naturkraft var mycket viktig och har bidragit till ett bättre mående och lust
att hitta ut till ett friskare liv.”
”Naturkraft har för mig varit en väldigt bra, förberedande kurs. Den hjälpte mig så
att nästa steg inte kändes så skrämmande. Naturkraft tycker jag skulle vara
obligatoriskt för alla som ska ta steget ut på arbetsmarknaden efter sjukskrivning.
Jag tackar för möjligheten.”
”Naturkraft är bra men vill ändå poängtera att ett bättre samarbete vore nog bra
med Naturkraft – Försäkringskassan – Arbetsförmedling.”
- 22 -
”Jag känner mig i allmänhet mycket piggare och mer motiverad nu till att
arbetsträna. Naturkraft var en väldigt bra start på rehabiliteringen, då det inte
handlade om att prestera något utan man fick chans att kämpa på i sin egen takt.”
”Naturkraft är en utomordentligt bra kurs!!!”
Kompletterande synpunkter och erfarenheter från Naturkraft
Sammanfattning av intervju med Naturkrafts team
Intervju med teamet genomfördes för att få deras synpunkter och kommentarer på de
preliminära resultaten från analys av frågeformulären. Övriga frågor under intervjun
handlade om mål för deltagaren, resurspersoner i projektet, om/hur de ändrade
inklusionskriterierna hade påverkat arbetet, om stegen/aktiviteter för deltagarna efter
NK, om måluppfyllelsen att alla deltagare ska ha ett nästa steg att gå till efter NK
samt om behov av eventuellt någon ytterligare kompetens i verksamheten.
Teamet beskriver att varje deltagare tillsammans med inskrivande instans har gjort
upp en handlingsplan och målsättning för deltagarnas rehabilitering i NK och denna
målsättning tas med in i NK. Målet kompletteras ofta vid start i NK med delmål som
diskuteras och bestäms tillsammans med deltagaren utifrån de behov deltagaren har
och som uppmärksammats av teamet. Delmålen kan vara att lära sig passa tider
igen, ingå i ett socialt sammanhang, motionera, matvanor m.m. Den medvetna och
tydliga strukturen i verksamheten hjälper deltagarna att träna sådana funktioner och
behov.
”Vi kan också jobba utifrån andra mål som man antingen kommer på vid
inskrivningen /…/ dom här mindre målen, om vad man vill ska hända under
Naturkrafts tid kan vara att passa tider och att man ska få ordning på sitt dygn.
Men ändå har man den stora målsättningen som man har kommit med från
inskrivande i grunden.”
Regelbundna uppföljningar görs genom avstämningsmöten där inskrivande instans,
deltagaren och teamet deltar både för uppföljning av målsättningen men också för att
få deltagarens känslor och erfarenheter om hur tiden i NK fram till aktuellt möte har
känts/fungerat. Antalet avstämningsmöten varierar utifrån individuella behov . Frågor
som tas upp vid mötet är t.ex. hur stämmer målsättningen med hur rehabiliteringen
fungerar, är man på rätt väg och vad blir nästa steg? Om teamet gör bedömning
utifrån observationer av hur deltagaren fungerar i rehabiliteringen att målsättningen
inte är rimlig så justeras den för att anpassas till den funktionsnivå som deltagaren
faktiskt har, men det sker hela tiden genom en tät dialog med deltagaren och man
kommer tillsammans fram till vad som ska förändras.
”Mycket fokus under uppföljningsmötena är att man vänder sig till individen: vad
upplever du, vad känner du, vilka behov har du? Både målet och ändring av
målet sker ju genom dialog med alla och vid behov aktuell vårdkontakt, men
hela tiden med individen i centrum.”
- 23 -
Kontakten med handläggarna i de inskrivande instanserna upplevs som positiv och
konstruktiv och det finns ett tydligt seriöst ansvarstagande för varje individ. Men när
det blir en förändring i målsättning kommer ibland tiden för handläggaren vid
inskrivande instans och förändringsbehovet i ofas och det blir ett olyckligt tidsglapp
för den enskilde deltagarens planering som skapar osäkerhet hos denne.
”I det stora hela fungerar det bra. Det finns en väldig fin ambition./…/ och varje
handläggare lägger ner tid, engagemang på varje individ, på varje ärende. Det
finns en vilja till att nå nå´n annan stans.”
När tiden i NK är slut går ingen deltagare hem till inaktivitet igen utan det finns en
planering för ett nästa steg efter NK för samtliga deltagare även för deltagare som
avbrutit i förtid.
”Tillsammans med deltagaren, inskrivande handläggare och ibland vårdkontakt
har man ändå identifierat någonting, hittat en nyckel till någonting för individen
även om man inte fullföljt rehabiliteringen.”
Tyvärr uppstår det ibland ett tidsglapp mellan avslutet i NK och efterföljande aktivitet
som är olycklig men det kommer oftast inte som en överraskning för deltagaren den
dagen man går hem utan man har hunnit bolla det med teamet innan avslutning och
kan förhålla sig till det.
”Man är förberedd och man vet att det kommer att starta nåt där framme.”
I början fyllde man inte grupperna men från senhösten 2009 och framåt har både
förmiddags - och eftermiddagsgrupperna i NK varit fulla med totalt 14 deltagare i stort
sett hela tiden.
Den vidgade målgruppen har lett till ett behov hos teamet att veta att ett fast
medicinskt stöd finns för en deltagare med en speciell diagnos. En noggrann analys
har varit viktig att göra för att förstå om en ny deltagare med speciella behov
verkligen kan hjälpas genom NK liksom hur den övriga gruppen kan komma att
påverkas. Ibland har teamets analys resulterat i att man bett att resurser från vården
ska hinna etableras eller en ny medicinering påbörjats och utvärderats innan
deltagaren börjar i NK. Teamet upplever att de har en struktur med tydliga ramar i
verksamheten som gör att de olika personerna med sin individuella problematik kan
fungera i NK
”Det är en förändring att vi har vidgat på ett sätt/…/ vi blir mer försiktiga
eftersom vi möter en vidare målgrupp och vi kan känna många gånger att när
man inte är bekant med en viss typ av diagnos och inte vet hur man ska förhålla
sig, då måste man ha stöd. Vi har bollat tillbaka när vi sett att det inte finns
ordentligt stöd exempelvis från vården och då har vi föreslagit att vänta en tid
tills det till exempel etablerats en samtalskontakt eller att tid skapats för att
utprova ny medicinering innan start i Naturkraft.”
- 24 -
På frågan om vilka resurspersoner som varit knutna till NK beskriver teamet att en
naturguide finns med 20 % tjänstgöringsgrad. Två hälsovägledare fanns med under
2009 men dessa slutade i samband med vårdvalet 2009. Teamet upplever ett
tomrum eftersom hälsoplanerarna fyllde en viktig och uppskattad funktion genom att
sätta fokus på livsstilsfrågor och avspänning. Idag ingår ingen traditionell avspänning
i dagsprogrammet men tid för tystnad med tillfälle till egen reflektion. När
hälsovägledarna slutade vände sig NK till olika verksamheter i samhället som kom till
gruppsammankomster i NK och informerade om för gruppen angelägna saker t.ex.
Försäkringskassan om sjukförsäkringen, en psykiatrisjuksköterska berörde frågor om
ångest och ångesthantering och från Socialtjänsten informerade man om tips och råd
gällande privatekonomi och skuldfällor. Teamet menar att en resursperson som kan
tillföra NK den kompetens som teamet saknar vore önskvärt t.ex. för regelbundna
avspänningspass för deltagarna och för att samtala runt frågor som rör sömn,
relationer, motion, kost, tobak, alkohol m.m.
Kommentar och erfarenhet från projektet från verksamhetsansvariga vid Arbetsmarknadsenheten.
För att få ett vidgat perspektiv är det värdefullt att ta del av den erfarenhet som finns
samlad från hela projekttiden. Därför ställdes frågan till arbetsmarknadschef Janne
Ekström och biträdande arbetsmarknadschef Kerstin Söderlund om vilka möjligheter
de ser till en utveckling av Skövdemodellen Naturkraft. Det utförliga svaret på frågan
är följande:
”Två år efter starten av Naturkraft rehabilitering kan de verksamhetsansvariga notera att
Skövde nu har Grön Rehabilitering. Samordningsförbundets uppdrag till
arbetsmarknadsenheten inleddes till stor del med kunskapsinhämtande. Naturkraft hade
ambitionen att vara en verksamhet som byggde på kompetens, kunskap och entusiasm.
Med kunskap, kompetent personal och en väl planerad metodik togs de första deltagarna
emot i mars 2009. Sedan dess har personalen tillsammans med deltagarna,
handläggargruppen och med stöd av forskning och handledning utvecklat
Skövdemodellen till det den är idag. Utvärderingen visar att Grön rehabilitering har
gynnsamma effekter på personer som behöver den starten på sin väg tillbaka till
arbetslivet. När avtalet löper ut vid årsskiftet är frågan hur samhället ska ta tillvara den
metodik, den kompetens och den erfarenhet som Samordningsförbundet
(Försäkringskassan, Skövde kommun, Arbetsförmedlingen och VG-regionen) har
samlat.
Om förutsättningarna för att fortsätta ges, kan en fortsättning se ut på olika sätt. En väg
att gå är att behålla konceptet precis som det är. Utvärderingen visar att det har
gynnsamma effekter.
En annan väg innebär en utveckling där Naturkraft utgör en del av flera insatser för
personer som står utanför arbetslivet i ett större koncept. För varje person i
verksamheten skapas en helt unik handlingsplan som bygger på tillgången till en
mångfald av insatser, handläggares kunskaper om personen, personens uppfattade
behov och en noggrann kartläggning. Den Gröna rehabiliteringen kan utgöra en start på
- 25 -
vägen tillbaka till arbetslivet och kan, efter hand eller direkt, kompletteras med
samtalsstöd, arbetsträning, utredning och praktik eller studier. Den Gröna
rehabiliteringen kan för en person utgöra den enda insatsen (Naturkraft), men också
utgöra en mindre del för personer som behöver en mer komplex insats. I detta koncept
blir också tidsaspekten flexibel och gränsen vid 16 veckor tas bort till förmån för den
individuella planeringen.
För att respektive myndighet ska ges möjlighet att värdera utvärderingen och fatta beslut
inom sin organisation, skulle Naturkraft rehabilitering kunna förlängas - med eller utan
förändrad inriktning.”
Några synpunkter om NK
Från NK:s halvårsrapport till Samordningsförbundet Skövde daterad 2010-07-09
kompletteras nedan med citat från samarbetande instanser som samtliga ger en
positiv bild av värdet av NK för deras respektive klienter:
”Handläggarna tycker att Naturkraft väl fyller sin funktion som pre-rehab. Det är en
lugn och bra miljö att börja känna sig för att åter komma ut i social samvaro. Med
detta vill jag inte säga att allt har gått så som det varit tänkt i alla ärenden, men det är
ju det som är vitsen med den här perioden som man är inne i programmet att just se
var man är någon stans”
Röst från Försäkringskassan
”Naturkraft är mycket bra för personer som behöver en försiktig träning kopplat till
återhämtning. Att det ska finnas en plan efteråt – så personen inte hamnar i ett glapp
(om möjligt) – är helt suveränt … Jag tror det ger bättre förutsättningar för
fortsättningen om DOM KÄNNER SIG FRISKARE OCH BÖRJAR SE PÅ SIG
SJÄLVA MED FRISKARE ÖGON”.
Röst från psykiatrin
”Naturkraft har i detta ärende varit den klart avgörande faktorn för att vända en
annars negativ utveckling i ett svårartat Utmattningssyndrom, där personen plågats
av mkt stark ångest, har utvecklat socialfobiska symtom – undvikandebeteende/
isolering, misslyckandeupplevelse och starka känslor av skam och skuld. Personen är
idag på god väg mot ett arbete på öppna marknaden.”
Röst från primärvården
”Utifrån mitt arbete inom socialtjänsten ser jag våra klienters deltagande i Naturkraft
som en bra grund att stå på för vidare arbete i SYRE. Det har visat sig att dessa
klienter har fått med sig en målmedvetenhet, självtillit och en större tro på framtiden.
Dessa faktorer gör det lättare att motivera till fortsatt arbete för att klienter ska närma
sig arbetsmarknaden.”
Röst från socialtjänsten
- 26 -
Slutsatser och kommentarer
Analys av det statistiska datamaterialet, deltagarnas kommentarer och värdering av
NK i utvärderingsformulär och 6 månadersuppföljningen visar på mycket goda
resultat. Naturkraft är en effektiv modell av grön rehabilitering med klar och tydlig
naturprofil som genomsyrar det dagliga innehållet i teamets planering och
genomförande. Den resurs som 20 % biolog utgör ger ytterligare tyngd och tydlighet i
den gröna profilen. Det vita och det gröna samverkar i projektet .
Grön rehabilitering har idag ingen klar och entydig definition. Allmänt kan det
beskrivas som en samverkan mellan den vita vården och den gröna sektorn. Den vita
delen tillför det mer medicinskt inriktade innehåll som används såsom avspänning,
kroppskännedom, kunskap om stress och livsstilspåverkan m.m. och det gröna
innehållet består av aktiviteter och vistelse i trädgård och natur.
Det är viktigt för den enskilde att vara i ett större sammanhang än enbart
rehabilitering. Naturkraft har förankring i ett arbetsmarknadssammanhang där det
finns erfarenhet och en omvärldsbevakning med kontaktytor och nätverk som är
värdefulla för ett fortsatt steg mot självförsörjning för deltagarna.
Naturkrafts modell att välja den vilda naturen som bas och använda naturområden i
närmiljön i syfte att hjälpa deltagarna att själva kunna fortsätta att ha en hälsosam
kontakt med naturen har slagit väl ut. Genom att per minibuss gemensamt, team och
deltagare, ta sig ut till olika naturområden i Skövde ges många möjligheter att
uppleva olika naturmiljöer. Deltagare kommenterar både i utvärderingsformuläret
liksom direkt till teamet i samtal att man upptäckt Skövdes omgivningar och möjligheter genom detta .
Det är inte ovanligt att man ser en tillbakagång en tid efter avslutning i t.ex.
stresshanteringskurs, man pratar ibland om att det behövs en påfyllnadsdos för att
behålla och befästa ett gott resultat. Man ser en klar förbättring för NK:s deltagare
efter interventionen men en viss tillbakagång sker mellan avslutning och 6 månader
som emellertid inte är signifikant. Populationen vid uppföljningen efter 6 månader är
så liten att man inte kan dra några generella slutsatser.
60 % av deltagarna uppger att de mår fysiskt bättre och 65 % uppger att de mår
psykiskt bättre efter NK
De goda resultat som NK visar stämmer väl med vad andra liknande gröna rehabiliteringar i Sverige uppvisar. Jämförelse är emellertid svår då utvärderingsinstrument
är olika och inklusionskriterierna växlar mellan olika projekt liksom antal veckor som
erbjuds. Medan Alnarps Rehabiliteringsträdgård och Gröna Rehab i Botaniska
trädgården i Göteborg enbart riktar sig till individer med stressrelaterad psykisk
ohälsa/utmattningssyndrom så har några andra svenska projekt valt mer varierande
målgrupp. Skillnader mellan olika rehabiliteringsprojekt med naturen som bas är
också rehabiliteringsteamens sammansättning . I vissa projekt arbetar man ensam
- 27 -
eller i par och har ofta resurspersoner, t.ex. biolog, hälsopedagoger, beteendevetare,
hälsocoach knutna till sin verksamhet.
I NK finns en gedigen kompetens genom arbetsterapeut och socialpsykolog som
representanter från den vita sektorn och en biolog från den gröna sektorn.
Professionell handledning till teamet sker regelbundet för att säkra kvalitén i
verksamheten. Handledningen sker genom legitimerad psykolog/leg. psykoterapeut
som också är certifierad handledare.
Målet att 30 % av NK:s deltagare vid avslutning ska gå vidare till arbete, studier eller
annan rehabilitering har uppfyllts under projekttiden.
Resultaten från framför allt NK:s utvärderingsformulär visar att det är viktigt att alla
delar i en kedja håller ihop. Det är viktigt att inskrivande instans har kunnande om
NK:s program och kan välja personer med hälsoproblematik som stämmer med de
förutsättningar för en positiv hälsoutveckling som är möjliga i NK:s rehabiliteringsprogram. På samma sätt måste andra ändan av kedjan fungera på ett sådant sätt att
när deltagare avslutar NK så tar nästa steg vid utan tidsglapp. Annars löper man
risken att det som NK byggt upp tillsammans med deltagaren går förlorat och
förutsättningar för en återgång mot självförsörjning äventyras.
Då gruppen med diagnos depression är den största bland NK:s deltagare bör man
ersätta det borttagna Becks depression inventory med ett mer lättadministrerat
formulär. Man bör också överväga att införa ett instrument som mäter förändring i
deltagarnas funktioner i det dagliga livet för att komplettera de mått på hälsa, stress
och välbefinnande som använts hittills.
Det krävs ett mycket stort engagemang och bred kunskap för att se varje individ och
dennes behov. Extra uppmärksamhet krävs för att bevaka dessa olika behov och för
att hantera olikheter så att det dagliga arbetet i gruppen och deltagares individuella
mål kan fungera. Nord et al (2009) kommenterar svårigheten att kunna tillfredställa
behoven för deltagare med olika bakgrund ” att blanda individer med olika
förväntningar och bakgrund gör det svårt att genomföra ett program som är ska
anpassas till allas ambitioner” (översättning från engelska) och menar att deras
resultat kanske hade blivit annorlunda (mer positiva) om man hade riktat sig till en
homogen grupp. Trots att målgruppen i NK har breddats och fler typer av
diagnoser/symtom har kommit att ingå i projektet har teamet hittat ett förhållningssätt
och ger med sin tydliga struktur ramarna för hur deltagarna uppträder och
respekterar varandras behov och integritet inom gruppen. Ansvarig projektledare
påpekar emellertid att den blandade målgruppen delvis har varit problematisk och
energikrävande.
Då hälsoplanerarna slutade som resurs i projektet uppstod ett glapp som
kommenteras av både deltagare och NK:s team. Hälsoplanerarna tillförde viktig
kompetens inom livsstilsförändring, ett stöd som är viktig för människor som har
- 28 -
fastnat i dysfunktionella mönster. För den målgrupp som NK riktar sig till är kunskap
och träning i olika avspänningsmetoder viktig och är ett ofta använt inslag i bl.a. grön
rehabilitering. Avspänning är ett väl dokumenterat verktyg för att bättre hantera
stress, minska ångest och förbättra fokusering och koncentration. En ny resurs som
kan tillföra dessa inslag till gruppen och som förstärkning för teamet kan vara
värdefullt.
Referenser
Berto, R. (2005). Exposure to restorative environments help restore attentional
capacity. Journal of environmental psychology, 25, 249-259
Dupy HJ.(1984) The psychological well-being (PGWB) index. I Wenger NK, Mattson
ME Furberg CF, Elinson J, (red:s). Assessment of quality of life in clinical trials of
cardiovascular therapies. Part II: Assessment methodologies and applications. Ort:
Le Jaq Publishing Inc.170-83.
Grahn, P. (2001). Naturens och trädgårdens betydelse för personer med utmattningsdepression. Svensk rehabilitering 3, 18 -21.
Grahn P. (2003). Naturen skapar trygghet och avslappning. Läkartidningen 1-2, 1314
Grossi,G., Perski,A.,Evengård,B., Blomqvist, V.,& Orth-Gomér,K. (2003)
Psychological correlate of burnout among women. J Psychosom Res 55, 309-316.
Hartig,T.,Mang,M.,& Evans,G.W.(1991). Restorative effects of natural environment
experiences. Environment and behavior, 23, 3-26.
Kaplan, S. (1995). The restorative benefits of nature: toward an integrative
framework.Journal of Environmental Psychology, 15, 169-182.
Nordh,H.,Grahn,P.,& Währborg,P. ( 2009). Meaningful activities in the forest. A way
back from exhaustion and long-term sick leave. Urban forestry and Urban greening.
doi:10.1016/j.ufug.2009.02.005
Ottoson, J. (2007). Naturens betydelse i en livskris I The importance of Nature in
coping, doctoral thesis No. 2007:115. Faculty of landscapeplanning, horticulture and
agriculture science. Sveriges Lantbruksuniversitet: Acta Universitatis agriculturae
Sueciae.
Perski A, Grossi G. (2002). Behandling av utmattningssyndrom. Sammanfattning av
resultat. Stockholm: Stiftelsen Stressmottagningen.
- 29 -
Revicki DA, Allen H, Bungay K, Williams GH, Weinstein MC.(1994) Responsiveness
and calibration of the general well-being adjustment scale in patients with
hypertension. J Clin Epidemiol;47:1333-42
Shirom A.(1989) Burnout in work organization. In: Cooper CL, Robertson I,
(red.).International Review of Industrial and Organizational Psychology. New York:
Wiley.
Thorsen Gonzales, M., Hartig,T., Grindal Patil,G., Martinsen,E.W.,& Kirkevold,M.
(2009).Therapeutic horticulture in clinical depression: a prospective study. Research
and theory for nursing practice: An international journal, vol 23 no 4, 312-328.
Ulrich,R.S.,Simons,R.Losito,E.,Fioriti,E.,Miles,M.A. &
recovery during exposure to natural and urban
Environmental Psychology, 11, 201-230.
Zelson,M.(1991). Stress
environment. Journal of
Utvärdering av projektet Friskus i Garpenberg/Hedemora:
http://forestagency.se/episerver4/dokument/sks/projekt/hogg/Utvärdering%20av%20
Friskus.pdf
- 30 -

Rapport Naturkraft Slutlig 29 okt justerade stavfel

Transcription

Similar documents

Branschintyg Madelen Johansson

Årskrönika - PRJ Import

Generella riktlinjer - ÅKA modellen

Läs mer - TJP Analys & utveckling AB

Produktblad Stöd och matchning Ockelbo