OM SPRÅKSTÖRNING

Sv Dyslexiföreningens utbildningskonferens 2014
Språkliga svårigheter
under skolåldrarna
Astrid Frylmark
Leg logoped
Ur en dyslexidefinition från IDA
• Dyslexi är en av flera, distinkta inlärningssvårigheter. Det är en specifik, språkligt baserad,
medfödd störning, som kännetecknas av svårigheter att avkoda enskilda ord, vilket i sin
tur vanligen beror på nedsatt fonologisk förmåga. Svårigheterna med ordavkodning är
oftast oväntade med hänsyn till ålder, övriga kognitiva förmågor och studiebegåvning; de
är inte resultatet av en generell utvecklingsstörning eller sensorisk störning . Dyslexi
visar sig genom språkliga problem av olika svårighetsgrad. Ofta ses, förutom
lässvårigheter, ett tydligt problem med stavning och skrivning.
International Dyslexia Association, IDA. Översättning: Bodil Andersson
4 april 2014
OM SPRÅKSTÖRNING
En lite känd funktionsnedsättning
Språkutvecklingen påverkas vid…..
• hörselnedsättning
• utvecklingsstörning
• Downs syndrom
• autism
• ADHD
…och mycket annat
Men ”bara” språket????
Språkstörning
ICD 10, 2011
… är vanligt
… måste inte innefatta hörselnedsättning eller låg begåvning
… kan vara ärftlig
… kan påverkas positivt av omgivningens insatser
… växelverkan med kognitiv utveckling
… med eller utan parallella neuropsykiatriska svårigheter
Specifika störningar av tal- och språkutvecklingen
Professor Sue Roulstone,
(Turin, augusti 2013):
”Askungen bland
diagnoser”
–okänd och missgynnad
ekonomiskt i forskningssammanhang
Perturbationes specificae progressionis linguae et sermonis
Störningar av den normala språkutvecklingen som uppträder i de
tidigaste utvecklingsstadierna. Tillstånden kan inte direkt tillskrivas neurologisk
sjukdom, abnormitet i talapparaten, sensoriska störningar, psykisk
utvecklingsstörning eller miljöfaktorer.
Dessa tal- och språkstörningar är ofta följda av andra störningar såsom
inlärningssvårigheter, kontaktsvårigheter, känslomässiga svårigheter och
beteendestörningar.
Under denna kategori finns nationella fördjupningskoder
© Astrid Frylmark
1
Sv Dyslexiföreningens utbildningskonferens 2014
4 april 2014
Språk och tal – och möjliga problem
Den nödvändiga språkförståelsen
Social, kognitiv, pragmatisk och språklig förståelse – dvs.
SPRÅK består av gemensamma regler som innehåller följande:
• Ords betydelse (stjärna är person eller himlakropp)
• Hur ord böjs och bildas (vän, vänlig, ovän)
• Hur ord kombineras (Kalle gick in i butiken, inte Kalle butiken gick in)
• Vilka uttryck som passar i olika situationer (Kan du vara vänlig att flytta på dig – Ur vägen – Stick)
• Inte bara språk, utan också situation!
• Förstå bakåt
• Förstå framåt ”wear future glasses”
• Förstå avsikt/intention
• Förstå när det blir fel
TAL är sättet att kommunicera. Tal består av följande:
• Artikulation – hur fonem bildas
• Röst – hur stämbanden används
• Talflyt – talets rytm (tvekpauser, upphakningar eller stamning påverkar talflyt)
(efter ASHA)
7
Presentation Title runs here l 00/00/00
Det är ofta svårt att upptäcka språkförståelseproblem i klassrummet
8
Presentation Title runs here l 00/00/00
Språkets processer
Övriga faktorer att beakta
• Språkets processer biologiska, kognitiva, sociala, miljömässiga (D
Bishop)
• Språket processas långsammare på central nivå än hos kontrollgrupp
(JN Montgomery)
• Språklig medvetenhet
• Arbetsminne
• Kognitiv förmåga
• Hur barnet/eleven fungerar i olika miljöer och sammanhang
• Parallella svårigheter (komorbiditet):
språkstörning och dyslexi
språkstörning och ADHD
språkstörning och hörselnedsättning
-men hur betraktar vi barn (Ulla Ek)
• En psykolingvistisk modell (J Stackhouse)
10
Eller – en enklare uppdelning
Språkstörning - undergrupper
En del barn och elever har talsvårigheter (fonologi + artikulation)
Planering av uttal (fonologisk programmering)
Motoriska uttalsproblem (verbal dyspraxi)
FO N OL O GI
SYNTAX
,
MORFOLOGI
SEM ANTIK
PRAGMATIK
© Astrid Frylmark
Grammatik och ljudsystem (fonologisk-syntaktisk språkstörning)
Andra har språksvårigheter (pragmatik, semantik, syntax och
morfologi)
Ord, begrepp och grammatik (lexikal-syntaktisk språkstörning)
Samtalsregler, ord och begrepp (semantisk-pragmatisk
språkstörning)
Conti-Ramsden m.fl.
Några har både tal- och språksvårigheter
Jämför Scarborough!
2
Sv Dyslexiföreningens utbildningskonferens 2014
4 april 2014
För eleven är det inte lektionerna…
…som vållar
mest bekymmer…
DELAKTIGHET
Språkstörning har svåra sociala konsekvenser för de flesta
Brittisk tonårspojke:
Längre fram:
Att våga stå
för den man är
(exempel)
Elev
Att ha
språkstörning är
som att köra runt
på en trehjuling
när alla andra har
rallybil
20,1 % av barnen med språk-, tal- och kommunikationsstörning blev
retade vid 7-9 års ålder (andra barn 13,9%)
Ur Roulstone &
McLeod 2011 s 36
Lägre självförtroende
Trivs sämre i skolan
Färre sociala kontakter
Harrison & McCormack 2011
Vuxen
Barn som inte talar
• Påverkar studier hela vägen
• Påverkar yrkesval
• Svårt att etablera egna vänskapsrelationer
• Svårt att ta och ha kontakt med myndigheter
• möter attityden av att de inte kan uttrycka en åsikt
• är vana vid att man underskattar deras förmåga till kommunikation
• ses som inkompetenta och i behov av beskydd
• förnekas möjligheten att delta i vardagliga beslut
• blir vana vid att omgivningen inte använder deras alternativa
kommunikationsmetoder
• möter vuxna som är byråkratiska, vuxencentrerade och otillgängliga
• möter tidsbrist, resurs- och träningsbrist
• möter förutfattade meningar istället för att man frågar dem vad de vill
• Balans i vardagen men stresstålighet
Carlsson, Törnqvist & Thulin 2007
Dr Agneta Franklin, London
© Astrid Frylmark
3
Sv Dyslexiföreningens utbildningskonferens 2014
4 april 2014
Forskning om delaktighet
”Att lyssna till barn och ungdomar med språkstörning har lärt oss tre
viktiga fakta:
• språkstörning är genomgripande och varaktig
• språkstörning är isolerande
• språkstörning är individuell”
UPPFÖLJNINGSSTUDIER
Ett flertal uppföljningsstudier visar att svårigheter hos barn i förskoleåldern finns
kvar även när de är skolelever och vuxna. Dels finns språkliga svårigheter kvar, dels
är en sen/avvikande språk- och talutveckling ofta ett tidigt tecken även vid andra
funktionsnedsättningar.
Bonnie Brinton & Martin Fujiki
Uppföljningsstudiernas resultat
Inget att förvånas över!
The simple view of reading – och språket
Tunmer &
Gough 1986,
1990
M
L=AxF
Är det kanske dags att vända upp och ner på innehållet i den
dyslexidefinition som talar om att språkstörning är en följd av dyslexi?
Läsning = avkodning (lästeknik) x förståelse x
Språkstörning hos små barn uppträder senare som olika typer av
språkliga svårigheter kombinerat med varierande läs- och
skrivsvårigheter (t.ex. dyslexi men även annat).
Läsproblem
En fundering
SPRÅK
Snowling 2008
(ordförråd, meningsbyggnad, språkligt/socialt samspel)
+
+
+
-
+
-
Ljudsystem
© Astrid Frylmark
motivation
Forskning om
språkstörning
Forskning om
dyslexi
utgår från ett
barnperspektiv med
utveckling i fokus
utgår från ett
vuxenperspektiv
med blicken i
backspegeln
4
Sv Dyslexiföreningens utbildningskonferens 2014
Följder i skolan för läsning och skrivning
Att planera uttal (fonologisk
programmering )
Motoriska uttalsproblem (verbal
dyspraxi )
Grammatik och ljudsystem
(fonologisk-syntaktisk
språkstörning)
Ord, begrepp och grammatik
(lexikal-syntaktisk språkstörning)
Samtalsregler, ord och begrepp
(semantisk-pragmatisk
språkstörning)
4 april 2014
”L4L” – language for learning
Diskutera följderna av varje punkt
med din granne!
”L4L” – language for learning, forts.
• Uttrycksförmåga: kunna bygga upp en berättelse, föra
”sociala samtal” med olika personer, använda
språkkunnandet vid inlärning av andra språk, analysera,
planera, organisera skolarbetet, avslöja, argumentera
för och emot
Språket som verktyg i hela skolarbetet
Förståelse:
Berättelser är komplicerade i meningsbyggnad och i
händelseförlopp. Längre, svårare ord. Inferenser är
nödvändiga.
Paul, R. (2006)
L4L - intervention
• Integrera specifik träning med det som pågår i klassrummet, t.ex. arbete
med meningsbyggnad i NO och SO. Språk = innehåll!
• Integrera muntligt och skriftligt, ge möjligheter att uttrycka sig på flera sätt
och så som det fungerar bäst. Stärk ordförrådet, den fonologiska
medvetenheten där eleven befinner sig (återkommer med exempel)
• Öka elevens metalingvistiska kompetens – samtala om språk, gör eleven
medveten om sina egna processer – individanpassa t.ex. metodiken i
www.ettlasandeklassrum.se
spågumman – reportern – konstnären – detektiven - cowboyen
Mina intresseområden just nu
Ordförrådsprojekt
Vi behöver bli tydligare och bättre på att förklara och
att hjälpa barn och elever att etablera nya ord och
begrepp
Aktuellt just nu
De är sedan länge vana att inte förstå
Gäller elever med språkstörning, annan språklig
bakgrund, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
© Astrid Frylmark
5
Sv Dyslexiföreningens utbildningskonferens 2014
4 april 2014
Vi bör vid utredning av läs- och skrivsvårigheter:
Kerstin Nauclér & Eva Magnusson, Lund
KNYTA IHOP SÄCKEN
Vi behöver hela språket – hela tiden
• Bedöma den språkliga förmågan i tal och skrift, inklusive
den narrativa förmågan
• Bedöma den språkliga medvetenheten, framför allt den
fonologiska
• Analysera läsfel och stavfel
Elever med språkliga svårigheter i skolan
Välkommen till…
• Skolan hittar numera dyslexi
• Ökad kunskap och medvetenhet hos elev, lärare och föräldrar
• Detsamma gäller inte andra språkliga svårigheter
• Dessa behöver, liksom dyslexi, noggrann observation, kartläggning
och ofta även testning.
• Åtgärder i form av alternativa verktyg (svårare), alternativa arbetssätt,
alternativa redovisningsmetoder
• Generella råd på webben, som föreläsningar i eftermiddag
www.frylmark.net – för logopeder och pedagoger
© Astrid Frylmark
www.spraklek.se – för alla
Följ Språklek på: Facebook.se/spraklek
www.ordaf.net – webbutik
6