Kursplan - Institutionen för idé- och samhällsstudier

Institutionen för idé- och samhällsstudier
Umeå universitet, 901 87 Umeå
Telefon: 090-786 00 00
E-post: [email protected]
www.idesamumu.se
Kursplan
2011-04-20
Historiska perspektiv på folklig kultur
Popular culture in history
Högskolepoäng: 7,5
Kurskod: 1HI054
Ansvarig institution: Institutionen för idé- och samhällsstudier
Huvudområde: Historia
Nivå: Grundnivå
Fördjupning i förhållande till examensfordringarna: Högskoleexamensnivå
Betygsgrader: Underkänd, Godkänd, Väl godkänd
Utbildningsområde: Humanistiskt
1. Beslut om fastställande
Kursen är inrättad av Humanistiska fakultetsnämnden vid Umeå universitet och kursplanen
har fastställts 2011-04-20 att gälla från 2011-06-01.
2. Innehåll
Kursen spänner över ett vitt fält och behandlar folklig kultur under tidigmodern tid, ca 1500–
1800. Med folklig kultur förstås här ett brett spektra av allt från föreställningar, traditioner,
ritualer och framställningar i ord, bild och musik ofta med lokal förankring, som inte har ingått i
eller auktoriserats av de högre klassernas och den lärda elitens kultur. Kursen innehåller dels en
övergripande, gemensam del som berör forskningen kring folklig kultur i allmänhet, dels olika
valbara teman, som berör folklig religiositet i relation till den etablerade kyrkan,
trolldomsprocesserna i ett europeiskt perspektiv, föreställningar om manligt och kvinnligt, synen
på heder och ära, samt politisk kultur på gräsrotsnivå.
3. Förväntade studieresultat
Efter avslutad kurs ska studenten:
- kunna redogöra för centrala teman och variationer i den tidigmoderna folkliga kulturen
- känna till huvuddragen i den pågående forskningsdiskussionen om folklig kultur och historisk
antropologi
- ha förvärvat fördjupad kunskap inom minst två valda teman och områden
4. Förkunskapskrav
Områdesbehörighet 1. (Sh A, Hi A)
5. Undervisningens uppläggning
Kursen är nätbaserad. Undervisning ges i form av inspelade föreläsningar.
6. Examination
Examination sker skriftligen via internet. Examinationen består av inlämningsuppgifter som
betygsätts med U, G eller VG. För betyget godkänd som slutbetyg på kursen krävs minst betyget
godkänd på samtliga delar av examinationen. För betyget väl godkänd som slutbetyg på hela
Sid 1 (5)
Sid 2 (5)
kursen krävs betyget väl godkänd på samtliga delar av examinationen. För studerande som inte
godkänts vid det ordinarie provet anordnas ytterligare provtillfälle inom tre månader. Den som
godkänts i prov får inte undergå prövning för högre betyg. Studerande som två gånger har
underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska fakultetsnämnden begära att annan examinator
utses för att bestämma betyg.
7. Tillgodoräknande
Ansökan om tillgodoräknande enligt Umeå universitets tillgodoräknandeordning ställs till
Registrator, Umeå universitet, 901 87 Umeå.
Sid 3 (5)
8. Kurslitteratur
2011-02-26
Obligatorisk litteratur:
Burke, Peter Popular Culture in Early Modern Europe, Aldershot: Ashgate 2009
(sv. ö. Folklig kultur I Europa 1500-1800, Malmö; Författarförlaget 1978/83)
Burke, Peter , What is Cultural History, Oxford: Polity 2004
(sv. ö. Vad är kulturhistoria, Symposion 200)
Valbara teman (litteratur väljs från minst två teman):
1. Klassiker
Nathalie Zemon Davis , Martin Guerres återkomst, Stockholm 1985.
Robert Darnton, Den stora kattmassakern och andra kulturhistoriska bilder från fransk upplysningstid,
Stockholm 1985.
Carlo Ginzburg, Osten och maskarna; en 1500-tals mjölnares tankar om skapelsen, Stockholm 1996.
Jean-Claude Schmitt, Den heliga vinthunden: Sankt Guinefort, helgon & hund, Stockholm 1985.
Marshal Sahlins, Kapten Cooks död, Stockholm 1988.
Keith Thomas, Människan och naturen, Stockholm 1988.
2. Trolldom, magi och folklig religion
Bengt Ankarloo, Att stilla herrevrede: trolldomsdåden på Vegeholm1653-54, Stockholm 1988.
Carlo Ginzburg, Benandanti: “de goda häxmästarna”, Stockholm 1991.
Eva Kärfve, Den stora ondskan i Valois: den första häxförföljelsen i Europa, Stockholm 1992.
Göran Malmstedt, Bondetro och kyrkoro: religiös mentalitet i stormaktstidens Sverige, Lund 2002.
Jean-Claude Schmitt, Ghosts in the Middle Ages: The living and the dead in Medieval society, Chicago
1998.
3. Sexualitet och genus
Eva Borgström (red), Makalösa kvinnor. Könsöverskridare i myt och verklighet, Stockholm 2002, valda
kapitel
Rudolf Dekker & Lotte van de Pol, Kvinnor i manskläder: en avvikande tradition Europa 1500–1800,
Stockholm 1995.
Sid 4 (5)
Thomas Laqueur, Om könens uppkomst: Hur kroppen blev kvinnlig och manlig, Stockholm 1994.
Inger Lövkrona (red) Mord, misshandel och sexuella övergrepp; historiska och kulturella perspektiv på kön,
Lund: Nordic Academic Press 2001, valda artiklar
Jonas Liliequist ”Kärlek, kön och sexualitet” i Signums svenska kulturhistoria: Gustavianska tiden Lund
2007, s.155-195.
Andreas Marklund, I hans hus: Svensk manlighet i historisk belysning, Umeå 2004
Alexandra Shepard, Meanings of Manhood in Early Modern England, Oxford 2003 [titeln finns även
som e-bok]
Merry E. Wiesner-Hanks, Christianity and sexuality in the early modern world: Regulating desire, reforming
practice, Hoboken 1999 [titeln finns även som e-bok]
4. Politisk kultur
Mats Berglund Massans röst: upplopp och gatubråk i Stockholm 1719-1848 Stockholm: Stads- och
kommunhistoriska institutet, 2009
Börje Harnesk, ”Den svenska modellens tidigmoderna rötter?”, Historisk tidskrift 2001:1, s 78–90.
Johan Holm, ”Härskarmakten och undersåtarna. Legitimitet och maktutövning i tidigmodern
tid”, Historisk tidskrift 2005:3, s 375–397. (Texten finns att ladda ned gratis här:
http://www.historisktidskrift.se/fulltext/2005-3/2005-3_375-397.htm)
Åsa Karlsson Sjögren, Männen, kvinnorna och rösträtten. Medborgarskap och representation 1723-1866,
Stockholm 2006.
Åsa Karlsson Sjögren och Peter Lindström, “Widows, Ownership and Political Culture: Sweden
1650–1800”, Scandinavian Journal of History vol 29 2004, s 241–262. (Efter inloggning på Umeå
universitetsbibliotek, finns texten att ladda ned här:
http://web.ebscohost.com/ehost/pdfviewer/pdfviewer?hid=104&sid=0bf3e15e-550c-4411a906-e8cac299bd0f%40sessionmgr114&vid=5)
Dag Lindström, ”Förhalandets praktik: en politisk och social strategi i det tidigmoderna Sverige”,
Historisk tidskrift 2005:1, s 5–24. (Texten finns att ladda ned gratis här:
http://www.historisktidskrift.se/fulltext/2005-1/2005-1_005-24.htm)
Peter Lindström, ”De mest trätogirige”? En fallstudie om politiskt aktiva bönder i 1700-talets
svenska lokalsamhälle”, i Historisk tidskrift 2006:4, s 661–679 (Texten finns att ladda ned gratis
här: http://www.historisktidskrift.se/fulltext/2006-4/2006_4-661-679.htm)
Peter Lindström, ”Från konsensus till majoritet: Bönder, prästval och politisk kultur 1650–1800”,
Historisk tidskrift 2000:2, s 207–225.
Sid 5 (5)
Karin Sennefelt, ”Gatans medborgare: förhandling om politisk habilitet i frihetstidens
smädeskrifter”, Scandia 2007 (73):1, s 27–55. (Texten finns att ladda ned gratis här:
http://nile.lub.lu.se/ojs/index.php/scandia/issue/view/2007731/showToc)
Karin Sennefelt, ”Stockholmsliv: riksdagsumgänge och identitetsformering under frihetstiden”,
Historisk tidskrift 2005 (125):3, s 399–420. (Texten finns att ladda ned gratis här:
http://www.historisktidskrift.se/fulltext/2005-3/index.htm).
Marie-Christine Skuncke & Henrika Tandefelt (red), Riksdag, kaffehus och predikstol: frihetstidens
politiska kultur 1766–1772, Stockholm 2003.
Eva Österberg, ”Bönder och centralmakt i det tidigmoderna Sverige: konflikt – kompromiss –
politisk kultur”, Scandia 1989 (55), s 73–95. (Texten finns att ladda ned gratis här:
http://nile.lub.lu.se/ojs/index.php/scandia/issue/view/1989551/showToc )
Ytterligare artiklar kan tillkomma under varje tema.