Beviljade projekt 2013

Transcription

Projektkatalog
Leader
Inlandet
“En livskraftig landsbygd främjar
allas livskvalitet och hållbar utveckling”
Leader Inlandet är ett område som sträcker sig
över sex kommuner i tre län; Eskilstuna, Flen,
Gnesta, Kungsör, Nykvarn och Strängnäs med
undantag för Eskilstuna och Strängnäs stadsbyggnadsområden. Länen som berörs är Södermanlands, Stockholms samt Västmanlands län.
Vi har inom ramen ”Landsbygdsprogram för
Sverige 2007-2013” möjlighet att bevilja projektstöd genom Leadermetoden.
Leader är en förkortning från franskan med betydelsen “Utveckling genom samverkan”. Det är
alltså viktigt att påvisa positiva effekter genom
olika typer av samarbeten eller samverkan.
Att arbeta med landsbygdsutveckling och med
Leader som verktyg innebär att allt arbete utgår utifrån lokala förutsättningar och lokala
initiativ. Kreativa och innovativa arbetssätt gör
Leadermetoden till en arbetsform som ger
landsbygden stora möjligheter att hitta nya konkurrenskraftiga och företagsamma lösningar.
Leadermetoden skapar nya samarbetskulturer
och nya forum där människor som kanske aldrig annars skulle ha träffats möts för att diskutera det gemensamma utvecklingsarbetet.
Arbetet i partnerskapet innebär att ny kunskap
tillförs alla parter.
Projektkatalogen du håller i din hand beskriver de projekt som beviljats stöd hittills under programperioden. Det senaste av de projekt som finns upptagna har beslutats i LAG/styrelsen 2012-12-14.
Totalt har 59 projekt med externa projektägare beviljats medel. Av dessa är 35 projekt avslutade.
LAG/styrelsen har också beslutat om 12 projekt där LAG själva är projektägare. Två av dem är samarbeten med andra leaderområden i landet, och finns presenterade på sidorna 60-61. Information om
resterande egna projekt finns att inhämta på Leader Inlandets webbplats. Dessa projekt är:
• Leader Inlandets Driftskostnadsåtgärd (administration)
• Unga idéer (paraplyprojekt för mikrostöd till ungdomar)
• Växtlust (paraplyprojekt för mikrostöd till utveckling av företagsidéer)
• KulTur (paraplyprojekt för mikrostöd till idéer inom Kultur och Turism)
• Leader Inlandets Samarbete (LAGs förberedande kostnader för internationella samarbetsprojekt)
• Samordning av transporter på landsbygden
• Visionsverkstad
• Nationellt samarbete, steg 1 (LAGs förberedande kostnader för nationella samarbetsprojekt)
• Förstudie småskaligt mathantverk
• Landsbygdsting Södermanland 2013
Förklaringar till finansieringsslagen som återfinns
på projektsidorna:
Projektstöd
LAG-pott
Offentlig resurs
Privat/ideell resurs
EU + statliga medel
Den årliga medfinansiering kommunerna
inbetalar till Leader Inlandet
Värderade insatser i projektet som
betalas av offentlig aktör
Ideellt arbete eller värderade insatser
som betalas av privat aktör
Innehåll
Mälaren
40
29
21 26 3
2
Kungsör
2
4822
47
33
11
46
24
34
Eskilstuna
54 30
23
57
1
56 28 0
4553
9
37
13
5
1
14 Strängnäs42 8 3 17
5344 7 20
25
2
12
6 7
Nykvarn
52
35 16 19
18
49
45 38
Gnesta 31 41
51 58
53 Flen 50
43
36
1
9 5
59
Numreringen på kartan hänvisar
till katalogens sidnummer.
Bygdeföreningarnas lyft av föreningsgården.......................... 1
Kungsudden.............................................................................32
Mötesplats Stora Sundby..........................................................2
Hallstavallen............................................................................33
Från Slott till Slott.....................................................................3
Klubblokal till Gyllingsvallen..................................................34
Mälsåkers Slottsbarack.............................................................4
Upplevelserundan den guidade bussturen till våra
Årdala Akademien Kulturcentrum i glesbygd.........................5
smultronställen........................................................................35
Skundernprojektet....................................................................6
Klimatsmart kretslopp med biogastillverkning i
Nykvarns Folkets Park en levande folkpark för alla...............7
Gnesta kommun .....................................................................36
Aktivum Undomskafé...............................................................8
Vision 50m skjutbana i Strängnäs kommun.........................37
Förändringar i Årdala efter 60 år.............................................9
Spinnhus i Sparreholm ......................................................... 38
Ballesta.....................................................................................10
Besöksmålet Mälsåker ...........................................................39
Förstudie - Transporter på landsbygden................................11
Kungsörs Hundarena fas 2 ................................................... 40
Stiftelsen Solvik Skola............................................................. 12
Gnesta gamla vattentorn......................................................... 41
Sörmlands Trädgård och Utvecklingscentrum..................... 13
Åkers Yran ...............................................................................42
Eklången förr och nu - etapp 1................................................ 14
Sjökort Båven...........................................................................43
Tillgängliggörande av Mariefreds Hembygdsförenings
Förstudie Rid- och körled Nykvarn........................................44
klädsamling.............................................................................. 15
Räddningbil Cafs.....................................................................45
Vägen........................................................................................ 16
Våga säga Nej!..........................................................................46
Turist i Taxinge........................................................................ 17
3 Hästkrafter............................................................................47
Djupkartor över sjöarna Klämmingen och Frösjön..............18
Gemensamma hästkrafter etapp 3........................................ 48
Minnenas & Sinnenas Trädgård vid Åsen i Sparreholm ..... 19
Follökna Stillhetens Ö.............................................................49
En Camping i Nykvarn........................................................... 20
Hälsans Stig............................................................................ 50
Den analoga bloggen............................................................... 21
Green Year 2012...................................................................... 51
Gemensamma Hästkrafter.....................................................22
Mötesplats Stjärnhov..............................................................52
Soldattorpet vid Arsenalen ....................................................23
Ny utebana Nykvarns Bågskytteklubb...................................53
Åsborgen - Navet i Ärla...........................................................24
Forskarsymposium om Vårfruberga Kloster.........................54
Skottvångs Gruvmuseum........................................................25
Ett drottningadöme i Mälardalen..........................................55
Förstudie Kungsudden............................................................26
Drömfabriken i Stallarholmen...............................................56
Malmköpings Torghandel.......................................................27
Q-sam Strängnäs.....................................................................57
Kulturcentrum i Stallarholmen............................................. 28
Gnesta Vattentorn...................................................................58
Car-O’s Hundkoja ...................................................................29
Bettna Gym..............................................................................59
Fogdöns pilgrimsled............................................................... 30
Ungt Flyt!................................................................................ 60
ArtLab Gnesta, upprustningsfas............................................ 31
Hopaskaket - det goda samtalet............................................. 61
Bygdeföreningarnas lyft av föreningsgården
Vadsbro Blacksta föreningsgård har genomfört en förstudie där de undersökte möjligheterna att bättre
nyttja föreningsgården och för att se på olika kostnads- och miljöeffektiva alternativ för uppvärmning. Bland
annat byggde man en skalenlig modell av framtidsvisionen.
Resultat
I förstudien har man tittat på följande:
• Tillgänglighetsanpassning - Man har tittat på
möjligheter till en gång- och cykelväg.
• Utomhusscen - Kostnadskalkyl har tagits fram.
• Förrådsbyggnad med teknikutrymme samt toaletter - Ritning och kostnadskalkyl är framtagen.
• Scenerna och ny teknik - för ljud, ljus kulisser
samt styrningar har kostnadskalkyl tagits fram.
• Pool - Resultatet visar att en pool blir för dyr och
istället föreslår man en grundare damm.
• Uppvärmning - Här har man tittat på olika lösningar och tagit fram ett förslag.
• Uppfart och parkeringsbelysning - Ett prisförslag
på att sätta upp 11 st lyktor är framtaget.
Det finns en vilja att genomföra förbättringarna, men
man har ännu inte löst finansieringen. Man framhåller vikten av att arbeta vidare med gång/cykelvägen
från samhället till Föreningsgården. Här ligger nu
bollen
hos Flens kommun, Banverk och Vägverk.
Vadsbro Blacksta Föreningsgård är en av de mest använda bygdegårdarna i Sörmland med ca 340 uthyrningar per år. Fastigheten som ägs av tio lokala föreningar har ett bra geografiskt läge mitt i länet utmed
väg 221. Lokalen har ett tillagningskök i gott skick och
plats för ca 150 personer. Underhållsmässigt är fastigheten i bra kondition. De verksamheter som bedrivs
i huset idag är bl.a. en omfattande teaterverksamhet.
I köket kokas hantverksmässigt marmelad, sylt och
saft. Här bakas även bröd och pajer, till försäljning
på marknader, m.m. Vadsbro IF spelar bordtennis
och här hålls en mängd möten och även ibland konferenser. Utöver detta ett antal privata fester, födelsedagskalas, bröllop m.m. Det finns idéer om att vidareutveckla Bygdegården for nya verksamheter med en
mer tidsanpassad teknik samt tillgänglighetsanpassa
bygden i Vadsbro-Blacksta med Föreningsgården genom gång och cykelvägar.
Syfte
• Att ha ändamålsenliga lokaler som betjänar såväl
bygd, kommun och län.
• Att erbjuda helhetslösningar som passar enskilt,
likväl som det stora sammanhanget.
• Att därmed stärka den lokala orten och kommunens roll i länet.
Projektägare:
Vadsbro-Blacksta Föreningsgård
Projekttid:
2008-06-17 – 2009-09-15
Kontaktpersoner:
Lasse Gustavsson tel: 0157-700 87, 702 51
Leif Pettersson tel. 0157-701 01
[email protected]
Geografiskt verksamhetsområde
Projektet genomförs i Vadsbro-Blacksta, med optimal
central geografisk placering i länet. Resultatet gynnar
hela länet, med ändamålsenliga lokaler i ett attraktivt
område
Slutredovisat:
Projektstöd:
LAG-potten/Flen
Privat/Ideell resurs:
Totalt:
Mål
Att stärka bygdens möjlighet till utveckling och överlevnad samt bereda möjlighet för anläggningen att
verka som nav i bygden och att lokalerna kan nyttjas,
till rimliga priser av länsövergripande organisationer.
1
30 096 kronor
12 899 kronor
87 938 kronor
130 933 kronor
Mötesplats Stora Sundby
Föreningen har genom att bygga ut och omdisponera Idrottsföreningens klubbhus skapat en mötesplats
för föreningar och företag i Stora Sundby. Det har bidragit till en bättre samverkan mellan föreningarna och
företagen och till att utveckla attraktionskraften samt tillväxtmöjligheterna på orten.
Stora Sundby har vuxit de senaste 40 åren och har
präglats av nybebyggelse av villor, förskola och skola
med högstadium samt idrottsplats. Det finns 24 registrerade föreningar och ett stort antal småföretag.
Därutöver har föreningarna tillsammans bildat ett
bygderåd som arbetar med mer övergripande frågor.
Ingen av dessa föreningar eller bygderådet hade egna
lokaler förutom idrottsföreningens klubbstuga. Med
en gemensam mötesplats på idrottsplatsen mitt i byn
skapas en lösning som på ett enkelt och innovativt
sätt tar tillvara redan befintliga resurser och kopplar
ihop föreningslivet så att föreningarna kan samarbeta
kring ideer som kan förverkligas genom samverkan.
Resultat
Klubbstugans nya del ligger i vinkel med den gamla
delen. Utbyggnaden är drygt 100 kvm och innehåller ett konferensrum, toaletter, förråd och kök. Tillsammans med den gamla delen som innehåller stor
samlingssal, rymlig entré och ett pentry är nu klubbstugan en mötesplats för bygdens föreningar och företag. Här är det möjligt att ha möten, utställningar,
privata familjetillställningar, kurser och utbildningar,
loppmarknader mm. Intill ligger idrottsföreningens
lägercamp som möjliggör lägerverksamhet, cuper,
student- och lärarutbyte för skolan mm.
Genom att bygga ut och omdisponera den befintliga
klubblokalen har man skapat en mötesplats med ökad
samverkan mellan föreningar och företagare i Stora
Sundby. Exempel på samarbete mellan föreningarna
är
engagemanget för ett bevarande av biblioteket i Alberga samt engagemanget för den nya tillfartsvägen
till Hammargärdet.
Syfte
Syftet var att rusta upp och bygga till klubbhuset till
ett skick som gör det möjligt att utnyttja klubbhuset
mångsidigt vilket bidrar till att stärka landsbygdens
utvecklingskraft. Genom att nyttja befintliga resurser
smartare kan den sociala ekonomin och småföretag
skapa mervärden för en levande landsbygd i Stora
Sundby med omnejd. Den sociala ekonomin och småföretagandet i området stärks. Målgruppen är Stora
Sundbys tjugofyra föreningar, dess medlemmar och
bygdens småföretag.
Projektägare:
Stora Sundby GoIF
Projekttid:
2008-09-05 - 2010-03-31
Kontaktpersoner:
Lena Pettersson, tel. 016-621 37,
Ann-Britt Carlsson, tel. 016-621 37
[email protected]
Öja och Västermo socknar det vill säga Stora Sundby.
Mål
Målet är att kunna tillgodose föreningarnas behov av
en mötesplats samt att uppnå samverkan mellan Stora Sundbys föreningar och småföretag. En högre grad
av samverkan mellan föreningarna och småföretagen
bidrar till att utveckla och öka bygdens kultur- och
föreningsverksamhet, småföretagens affärsideer och
därigenom byggandet av en landsbygd med attraktionskraft och tillväxtmöjligheter.
Slutredovisat:
Projektstöd:
LAG-pott/Eskilstuna:
Privat faktisk fin.:
Totalt:
2
300 245 kronor
132 645 kronor
105 000 kronor
444 587 kronor
982 477 kronor
Från Slott till Slott
Museiföreningen Östra Södermanlands Järnväg vill skapa en museijärnväg hela sträckan mellan Gripsholms
Slott och Taxinge Slott. Idag kör man ångtåg på smalspår från Mariefred till Läggesta samt Rälsbuss på normalspår vidare till Taxinge Näsby. Nu vill man bygga om spåret mellan Läggesta och Taxinge Näsby så att
man kan köra ångtåg hela vägen.
Resultat
Den nya järnvägssträckan invigdes den 25 maj 2011 av
Kungen som anlände till Taxinge-Näsby med det första smalspåriga tåget för resande. Den annonserade
trafiken startade veckoslutet efter invigningen. I den
kommande trafiken kommer Östra Södermanlands
Järnväg att samarbeta med Gripsholm Mariefreds
Ångfartygs AB som vissa dagar trafikerar sträckan Mariefred Taxinge-Näsby med ångfartyget s/s Mariefred.
Med genomgående biljett kan man göra en rundtur
med tåg i ena riktningen och med ångbåt i den andra.
Museiföreningen Östra Södermanlands Järnväg är en
av världens äldsta museijärnvägar och har existerat sedan 1959, varav sedan 1966 i Mariefred. De har ett konkret kulturhistoriskt mål - att visa hur järnvägar av denna storlek var ett fungerande viktigt transportmedel för
den bygd de betjänade. Loken och vagnarna är original
och renoverade till ursprungsskick. Hela miljön på och
kring järnvägen ska bevaras och visas i drift. Besökaren
får uppleva hela verksamheten genom att själv agera
som den viktigaste ingrediensen - resenären.
Syfte
Ombyggnad av järnvägslinjen Läggesta-Taxinge till
smalspår för att ansluta till befintlig museijärnväg
Mariefred-Läggesta och skapa en turistattraktion som
binder samman turistmålen i Mariefred med turistmålen i Nykvarn. Projektet syftar till att skapa en förbindelse runt Gripsholmsviken mellan Gripsholms slott
och Taxinge slott. Järnvägen har idag ca 25 000 resenärer per år på befintlig bana vilket kan förväntas stiga
med kopplingen mot Taxinge. Projektet riktar sig mot
turister som besöker Mariefred eller Taxinge-Näsby
för att få ett mervärde av sitt besök genom en tågresa
till banans andra ändpunkt, antingen med tåg i båda
riktningarna eller med båt i den ena riktningen. Det
finns även andra målpunkter längs linjen, t ex lågprisvaruhuset i Hedlandet.
Sträckan från Mariefred i Strängnäs kommun till
Taxinge i Nykvarns kommun.
Projektägare:
Östra Södermanlands Järnväg
Projekttid:
2008-09-05 – 2010-12-30
Kontaktpersoner:
Per Englund, tel. 08-35 70 73, 0768-425 78
Hans Wicklund tel. 08-96 96 84, 070-639 37 22
[email protected]
Mål
Målet är ett trafikdugligt spår mellan Läggesta och
Taxinge-Näsby. Större rörlighet och utbyte av turister mellan Mariefred och Taxinge-Näsby. Föreningen
vill visa järnvägsfordon från de minsta smalspåriga
järnvägarna och bedriva trafik lik den som dessa järnvägar bedrev.
Slutredovisat:
Projektstöd:
LAG-pott/Strängnäs:
LAG-pott/Nykvarn:
Totalt:
3
967 400 kronor
310 950 kronor
103 650 kronor
1 535 461 kronor
2 917 461 kronor
Mälsåkers Slottsbarack
Föreningen Mälsåkers Framtid återbrukar en krigshistorisk barack för att tillgodose besökarnas grundbehov.
Baracken har i sig själv genom sin historia mycket att berätta om villkoren för både ryska och norska flyktingar
som togs om hand i Sverige under kriget.
Föreningen Mälsåkers Framtid utvecklar Mälsåker
för att locka fler besökare. De har fått en barack som
använts under andra världskriget mot att de flyttar
den till en annan plats En genomgripande förstudie
har gjorts för Mälsåkers framtid, där tillgång till toaletter, kaffeservering och något ytterligare kulturutbud har efterfrågats. När byggnaden nu ska återbrukas en andra gång är ett primärt syfte att gestalta den
militära barackstad, som var hem för ca 3 000 norska
flyktingar under andra världskriget. I slottets närhet
byggdes ett 30-tal baracker som hyste de norrmän
som rustades till så kallade polistrupper.
Resultat
Baracken som till största delen inrymmer ett café har
besöksmässigt blivit ett lyft för Mälsåkers slott och
dessutom ett ekonomiskt tillskott för föreningen. Baracken inrymmer även en liten utställning om dess
krigshistoriska bakgrund vid det så kallade Rysslägret
i Byringe och om dess senare användning av hemvärn
och lottor i Strängnäs samt om livet i den norska ba
racklägret vid Mälsåker 1943-1945.
Projektägare:
Mälsåkers Framtid
Projekttid:
2008-09-08 – 2010-02-28
Kontaktpersoner:
Jan Brandt tel. 016-35 69 36, 0708-44 44 11
[email protected]
Syfte
Genom att återbruka en krigshistorisk barack till en
central plats vid slottets sjösida möter man slottsbesökarnas behov. Byggnaden inrymmer servering,
toaletter och reception med butik, faciliteter som är
nödvändiga för framgångsrik turism.
Slutredovisat:
Projektstöd:
Strängnäs kommun:
Sparbanksstiftelsen:
Södermanlands Hembygdsförbund:
Totalt:
Sveriges största insjö-ö - Selaön i Strängnäs.
Mål
Utveckla turismen på Mälsåker slott genom att tillgodose besökarnas behov av servering och permanenta
toaletter.
4
407 932 kronor
33 704 kronor
150 000 kronor
100 000 kronor
50 000 kronor
171 850 kronor
913 486 kronor
Årdala Akademien
Kulturcentrum i glesbygd
Kulturföreningen Gammelgården etablerar Årdalaakademien med årliga återkommande evenemang,
där man lägger fokus på aktuella samtidsfrågor.
De kulturevenemang som Kulturföreningen Gammelgården initierade somrarna 2007 och 2008 i Årdala kyrkby, Flens kommun, där föredrag och musik
i Årdala kyrka efterföljdes av samkväm och samtal
först på Gammelgårdens gårdsplan och magasin och
senare vid Sigridslunds skola, var välbesökta och visade ett behov och en längtan efter kultur, samtal,
samkväm och aktiviteter i glesbygd. De visade också
på den potential som en vacker glesbygd med kulturhistoria har och dess attraktion för människor som
lever i städer. Föreningen ville fortsätta och utöka
denna form av aktiviteter och understödja denna utveckling av bygden.
Resultat
Projektet har satt Årdala på kartan och har fått människor från hela Sörmlands län samt från Stockholm
att upptäcka bygden. För den lokala befolkningen har
projektet inneburit
• Känsla av stolthet över sin bygd
• Tillgång till högkvalitativa kulturyttringar
• Gemensamma aktiviteter med nya samarbetspartners och erfarenhet av att gemensamma och
större projekt är möjliga att genomföra.
•
Erfarenhet av bygdens potential som centrum för
turism och kultur
Syfte
Aktivera och stimulera lokalbefolkningen till ett gemensamt projekt, vilket ökar gemenskapskänslan,
stoltheten över bygden och självförtroendet.
Årdala i Flens kommun. Projektet vänder sig i första
hand till bygdens, kommunens och länets befolkning.
Mål
Den ideella föreningen Kulturföreningen Gammelgården vill etablera:
• Ett kulturcentrum med årliga återkommande
evenemang, där man lägger fokus på högaktuella
samtidsfrågor.
• Skapa högkvalitativa konstnärliga evenemang i
glesbygd, med hög publikmedverkan.
• Få centrum att vallfärda till periferin.
• Skapa engagemang, upplevelser och stolthet hos
glesbygdsbefolkningen.
• Få till ett ”samtal” mellan närboende och tillresande, mellan kyrka och kultur, mellan samhällsfrågor och kulturfrågor.
• Kulturellt vitalisera en landsbygd där midsommarfirande och loppis ofta står i centrum.
Projektägare:
Kulturföreningen Gammelgården
Projekttid:
2008-09-11 – 2011-08-31
Kontaktpersoner:
Anita Goldman 0157-322 88, 0733-95 01 71
[email protected]
Slutredovisat:
Projektstöd:
LAG-pott/Flen:
Statens Kulturråd:
Flens kommun:
Totalt:
5
335 685 kronor
57 006 kronor
62 000 kronor
20 000 kronor
118 650 kronor
593 341 kronor
Skundernprojektet
Skunderns Miljö- och Fiskeförening vill återge sjön Skundern en normal ekologisk balans. Det ska ske genom
utfiskning av vitfisk, vilket minskar sjöns näringsbelastning — Biomanipulering genom utfiskning. Därefter
planeras insättning av rovfisk som ska hjälpa till att hålla balansen i sjön
Resultat
Syftet med Projekt Skundern är att kraftigt reducera
beståndet av vitfisk såsom mört, sutare, braxen osv. På
så sätt ska sjön komma i balans genom att antalet djurplankton ökar. Vitfiskens föda är just djurplankton,
som i sin tur äter växtplankton. Det är växtplankton i
alltför stora mängder som skapar sjöns övergödda tillstånd med syrebrist och dåligt siktdjup. Med mer djurplankton minskar växtplankton och vattnet blir klarare
Två specialutrustade aluminiumbåtar, vardera med en
50 hästkrafters utombordsmotor, ska sköta trålningen. Under vardagarna görs i regel två trålningar per
dag. Förutom trålning har även ett 50-tal ryssjor och
några nät använts för att fånga fisk på grunda områden
där trålning inte kan genomföras. Dessa aktiviteter har
skötts av både frivilliga och av personer från Flens
AUC. Kringliggande gårdar har accepterat att ta hand
om fisken som blir utmärkt gödning för jordbruket.
Arbetet med att finna en lämplig åtgärd att få Skundern i ekologisk balans har sedan flera år drivits av
SMOFF (Skunderns Miljö- och Fiskeförening) med
support från miljökontoret i Flens kommun. Metoden
att utföra en biomanipulering genom utfiskning av
vitfisk har setts som en framkomlig väg. Provfiske har
visat att Skundern är ovanligt fiskrik men att beståndet kraftigt domineras av vitfisk, dvs karpfiskar som
mört, braxen m fl, som till stor del livnär sig på djurplankton. Därmed försvinner det betningstryck som
djurplankton utövar på växtplankton. Sommartid kan
då växtplankton, dvs diverse alger, utvecklas ohämmat. Med försämrat siktdjup hindras förekomsten av
bottenvegetation och rovfisken hindras i sitt födosök
efter karpfisk. Genom kraftig och plötslig reduktion
av vitfisk med hjälp av trålning kan denna onda cirkel
brytas. Efter studiebesök vid Finjasjön och i samarbete med Träffpunkt Björnlunda har SMOFF funnit att
den beskrivna metoden vore den bäst fungerande.
Syfte
Projektet syftar också till att uppfylla två av de centrala, regionala och kommunala miljömålen samt att
på sikt nå god status i Skundern, Dunkern och vattendraget däremellan enligt EU:s Vattendirektiv.
Projektägare:
Skunderns Miljö- och Fiskeförening
Projekttid:
2008-09-18 – 2013-12-31
Kontaktpersoner:
Krister Lycke tel. 0157-206 12, 070-658 38 37
[email protected]
Jerry Persson 076-805 70 55
[email protected]
Sjön Skundern i Flen kommun
Mål
Att få ett mer balanserat ekosystem i sjön Skundern
samt att åtgärda den övergödning sjön befinner sig i.
Projektet syftar också till att uppfylla två av de centrala, regionala och kommunala miljömålen samt att
på sikt nå god status i Skundern, Dunkern och vattendraget däremellan enligt EU:s Vattendirektiv.
Projektets budget:
Projektstöd:
LAG-pott/Flen:
Offentlig resurs Flens AUC:
Totalt:
6
852 200 kronor
50 000 kronor
815 093 kronor
1 000 000 kronor
2 717 293 kronor
Nykvarns Folkets Park
en levande folkpark för alla
Basta Arbetskooperativ har genomfört en förstudie för att
hitta bredare användningsmöjligheter för Folkparken i Nykvarn med nytta för alla. Förhoppningen är att skapa en
mötesplats som lockar med aktiviteter och evenemang.
Nykvarns Folkets Park invigdes 1918. Flera av de ursprungliga byggnaderna står kvar i originalutförande
med ursprunglig färgsättning och funktion. Folkets
Park tillsammans med idrottsplatsen betraktas i Nykvarns kommuns bevarandeprogram från 2004 som
omistliga objekt och kulturmiljöer. Parken är en av
de anläggningar i Nykvarn som refererar till kommunens historia och kulturella tradition. Idén med
förstudien är att undersöka om och hur människor i
närområdet vill utveckla folkparken i Nykvarn. Förutom personliga och större möten genomförs studier
över hur folkparker och liknande mötesplatser ser ut
för att ta del av goda exempel.
Mål
Att kartlägga det lokala intresset för parken, samt utforma förslag till verksamhet.
Resultat
För att få svar på förstudiens huvudfrågor har följande genomförts:
• Tagit del av erfarenheter från historien, andra
parker och från folkparksaktiva i Sverige genom
studiebesök, intervjuer, litteratur och andra källor.
• Samlat in synpunkter angående parken från Nykvarns företag, föreningar och boende genom intervjuer, möten och enkäter.
• Undersökt möjligheterna för parken samt utvecklat idéer kring framtida verksamhet och förutsättningar för förverkligande av idéerna.
Projektägare:
Basta Arbetskooperativ
Projekttid:
2008-10-09 – 2009-06-30
Kontaktpersoner:
Kristina Blixt tel 08-552 414 02, 0733-99 01 95
[email protected]
Lars Svedin tel. 08-552 414 02, 0709-16 46 18
[email protected]
Syfte
Syftet med denna förstudie är att utifrån synpunkter
från lokala intressenter undersöka möjligheten att
skapa en levande folkpark. Förstudiearbetet riktar sig
mot boende, föreningar, kommunen och företag i Nykvarnsområdet. Förhoppningen är att skapa en mötesplats som lockar med aktiviteter och evenemang.
Slutredovisat:
Projektstöd:
LAG-pott/Nykvarn:
Totalt:
Projektet genomförs i Nykvarn.
7
70 350 kronor
30 150 kronor
6 959 kronor
52 152 kronor
159 611 kronor
Lokalerna efter renoveringen.
Aktivum Undomskafé
Föreningen Aktivum bygger om och rustar lokaler
i det anrika Biohuset i centrala Mariefred för att där
skapa ett ungdomskafé. Föreningens avsikt är att stimulera ungdomarna till delaktighet i ortens kulturliv
för ökad gemenskap, trivsel och trygghet.
Mål
Huset Aktivum ska byggas upp till sin helhet under en
ettårig uppbyggnadsfas. Lokalerna ska renoveras och
man ska lägga in nya golv, snickerier samt måleriarbeten i hela lokalen. Utöver detta behöver det byggas
ett kök som är godkänt för enklare livsmedelshantering samt en vikvägg för ökad flexibilitet.
Resultat
Av arbetstekniska skäl gick det tyvärr inte att ungdomarna själv deltog i renoveringsarbetet, men dessa
bidrog ändå till utformningen av lokalen. Tillsammans med ungdomarna ska man utveckla en verksamhetsplan för Kafé Aktivum. Föreningen Aktivums
mål att skapa ett livsstärkande allaktivitetshus för ortens ungdomar har slagit väl ut och fler ungdomar har
engagerat sig i projektet. Nu fortsätter man arbetet
med att utveckla samt utöka verksamheten Kafé Aktivum och sprida vilka möjligheter till aktiviteter som
finns. I projektet har man tagit lärdom av att vara lyhörd och öppna för kompromisser samt att gå ut med
tydlig information till andra intressenter som arbetar
med liknande verksamheter för att undvika missförstånd. Föreningen Aktivum inledde ett samarbete
med Mariefredsskolans elevråd som får kontinuerlig
information om husets ungdomsaktiviteter, elevrådet
kommer även fortsättningsvis se till att information
om
förenigens aktiviteter når ut till elever i årskurs
6-9.
Lokalerna före renoveringen.
Anledningen till att uppföra ett ungdomscafe är att det
saknas både lokaler och aktiviteter för äldre ungdomar. Mariefred har en kommunal ungdomsgård vilket
tyvärr inte räcker till då inflyttningen till Mariefred är
stor. Den grundläggande idén till kafeet har kommit
från ungdomarna, som känner att de vuxit ifrån den
kommunala ungdomsgården. Ungdomarna ska vara
med aktivt i hela projektet, dels genom rent praktiskt
handlag men även med tillförande av idéer. Meningen
är att knyta ungdomarna starkare till hembygden och
till dess föreningsliv och att det ska bli ett hus som
alla kan vara stolta över. Dcn övergripande visionen
för Aktivum är att huset ska fungera som en naturlig
mötesplats för alla boende på orten, där exempelvis
konferenser, fester och andra hobbyverksamheter kan
hållas. Ett livsstärkande allaktivitetshus.
Projektägare:
Föreningen Aktivum
Projekttid:
2008-11-18 – 2010-03-31
Kontaktpersoner:
Anna Jorarv tel. 070-113 82 12
[email protected]
Syfte
Syftet med projektet är att bygga upp ett ungdomskafé
för att stimulera ungdomarna till delaktighet i ortens
kulturliv. Kaféet är i första hand tänkt som en träffpunkt för Mariefreds äldre ungdomar, eftersom de är
en målgrupp som har glömts bort. Kaféet kommer att
hållas öppet även för andra som vill hyra lokalen.
Slutredovisat:
Projektstöd:
Nystartsstöd:
Privat/ideell resurs:
Offentlig resurs:
Totalt:
Projektet genomförs i Mariefred men kommer att
vara tillgängligt och till gagn för hela Strängnäs kommun och dess invånare.
8
346 363 kronor
100 000 kronor
44 913 kronor
85 000 kronor
194 509 kronor
21 287 kronor
792 072 kronor
eholms-Kuriren
Artikel från Katrin
Förändringar i Årdala efter 60 år
Årdala hembygdsförening producerar uppföljaren till Årdalafilmen som gjordes
för 60 år sedan. Den nya filmen, som heter Förändringar i Årdala efter 60 år,
ska gå i fotspåren av den gamla filmen med namnet Bondens år i Årdala.
Resultat
Målet var att sprida kunskap om samhällets förändringar och att bevara kulturlivet i Årdala socken. Det
färdiga resultatet av ett års filmande i Årdala blev en
film på lite mer än två timmar med reportage inom
jord, skog, handel, transporter, fiske, jakt, post, skolor, kyrka samt sport och fritidsaktiviteter. Premiärvisningen ägde rum i en fullsatt hembygdsgård i september 2011.
Mervärdet av kultur är svårt att uppskatta, men oerhört viktigt. Projektgruppen vill uppmuntra fler föreningar att med dagens moderna filmmöjligheter dokumentera dagen, den blir historia tidigare än vad vi
kan föreställa oss.
Årdala Hembygdsförening spelar in en film som följer upp den dokumentär som gjordes för 60 år sedan
i bygden. Filmen spelas in i Årdala och återger hur
bygden och invånarnas vardag förändrats samt levnadsvillkorens förändring på landsbygden. Filmen
ska visas och spridas i skolor, föreningar, organisationer, seniorboenden med flera. I arbetet med filmen
engageras föreningens medlemmar och ungdomarna
i Årdala.
Syfte
Dokumentera Årdalas natur- och kulturarv så som
det ser ut idag. Genom att göra en koppling till tidigare inspelad film kommer det att finnas en bra historiebeskrivning att förmedla till dagens unga och kommande generationer får möjlighet till uppföljning för
att fortlöpande se hur socknen förändras över tid. I
arbetet med filmen involveras bygdens ungdomar
vilket får flera syften. Dels får ungdomarna inblick i
hembygdsföreningen och dess arbete samtidigt som
de bidrar med den tekniska kompetensen. Filmen
kommer också att visa och göra ungdomarna medvetna om hur livsmönster ger avtryck i natur, miljö
och kulturarv.
Projektet bedrivs i Årdala socken, Flens kommun.
Filminspelningen sker på olika platser i området, såväl platser som dokumenterats i den tidigare filmen
som andra platser av intresse för historiebeskrivningen. Den färdiga filmen kommer sedan att visas både
på landsbygd och i tätort.
Projektägare:
Årdala hembygdsförening
Projekttid:
2008-11-20 – 2011-03-15
Kontaktpersoner:
Ellert Karlsson 0157-710 30, 070-600 09 28.
[email protected]
Mål
Projektets mål är att sprida kunskap om samhällets
förändringar under 60 år. Genom att känna till vår
historia kan vi stå bättre rustade att möta framtida förändringar. Aspekter som t ex jord- och skogsbrukets
miljöpåverkan då och nu, skolans förändring osv.
Slutredovisat:
Projektstöd:
LAG-pott/Flen:
Totalt:
9
25 489 kronor
10 924 kronor
86 800 kronor
123 213 kronor
Ballesta
Föreningen Stallarholmens Vikingar genomfört en förstudie för att se vilka möjligheter det finns att bygga en
vikingaby med båtbrygga i Stallarholmen eller dess närhet. En vikingaby med båtbrygga skulle förutom att
bli en knutpunkt för föreningen även bli en turistattraktion för Stallarholmen och kommunen.
utöver skall byggnads- och driftskostnader uppskattas. Projektgruppen ska även undersöka möjligheter
till samarbete med andra föreningar inom Stallarholmen, eller vikingaföreningar på andra orter.
Föreningen Stallarholmens Vikingar bildades 2002
som en ideell förening för invånare i regionen med intresse för vikingatiden, dess kultur och teknik. Samhället Stallarholmen är dels beläget på fastlandet och
dels på Selaön. Här finns rikligt med fornminnen från
vikingatiden. Selaön har 25 kända runstenar och på
Åsa gravfält en skeppssättning.
Föreningen arrangerar årligen en Vikingafestival vilken numera drar besökare från Norge, Finland Tyskland, Danmark med flera Europeiska länder. Vikingafestivalen har blivit en betydande turistattraktion för
Stallarholmen.
Resultat
Projektet har undersökt följande:
• Mark - Undersökt lämplig plats för att uppföra en
vikingaby eller byggnader.
• Hus och hustyper - har tittat och tagit del av erfarenheter av vikingahus som rekonstruerats på
andra platser i Sverige och Danmark.
• Kostnader - har tagit del av positiva och negativa erfarenheter av att driva en Vikingaby i större skala.
Vikingaföreningen har fått en bättre insyn i möjligheter och problem med att bygga och driva en anläggning.
Man måste se sitt projekt på lång sikt, 5-10-20 år.
Rekommendationen efter genomförd förstudie är att
inte bygga en sådan anläggning.
Nya kontakter har knutits med ”systerföreningar”
vilket har givit ett utökat nätverk inom de nordiska
länderna och några öststater. Även lokalt inom Stallarholmen och Strängnäs kommun har kontakterna
med
olika föreningar intensifierats.
Syfte
Det finns ett behov av att samla dagens utspridda aktiviteter och ge föreningsmedlemmarna en samlingspunkt. Föreningen har därför beslutat utreda möjligheterna att bygga och driva ett vikingahus eller en
mindre vikingaby, med namnet Ballesta (Balles gård)
efter en runristare på Selaön.
Om möjligt skall vikingafestivalen, lägret för skolungdomar och föreningens aktiviteter kunna förläggs till
Ballesta. Man kan därigenom dels göra det lättare för
icke medlemmar att komma i kontakt med föreningens aktiviteter under icke-festivaltid, och dels kunna
minska ner arbetsinsatserna med uppbyggnad och
rivning av de tillfälliga anläggningarna.
En vikingaby med båtbrygga skulle inte bara bli en
knutpunkt för föreningen utan kunna bli en turistattraktion för Stallarholmen och Strängnäs kommun.
Projektägare:
Stallarholmens Vikingar
Projekttid:
2009-01-20 – 2010-11-01
Kontaktpersoner:
Lena Holmer tel. 0152-408 29, 070-379 62 80
Christina Axelsson tel. 0152-413 05,070-368 8199
[email protected]
Projektet genomförs huvudsakligen i Stallarholmen i
Strängnäs kommun. Studieresor till ett antal föreningar med anläggningar, vikingahus och vikingabyar,
för att inhämta idéer och erfarenheter ska genomföras.
Slutredovisat:
Projektstöd:
Totalt:
Mål
Förstudien skall mynna i två till tre alternativa förslag
till placering och utformning av byggnader mm Där-
10
12 254 kronor
5 252 kronor
91 090 kronor
108 596kronor
Förstudie - Transporter på landsbygden
Coompanion – Kooperativ Utveckling Sörmland undersöker intresse och behov av utökad och flexibel kollektivtrafik och andra servicetjänster på landsbygden samt möjligheter för ett kooperativt företag eller liknande.
Enkäten har besvarats av 324 personer. 80% av de
som svarat tycker att en väl fungerande kollektivtrafik skulle vara ett alternativ i stället för bil och hälften
av dessa skulle använda kollektivtrafiken varje dag
om det skulle passa. Drygt hälften kan tänka sig att
beställa resor genom en förening som har hand om
samordnade transporter. Däremot är intresset för bilpool inte så stort, drygt 20% är intresserade. Flera har
angett att anledningen till att inte använda kollektiva
transporter av något slag är friheten att bestämma
själv, inte vara beroende och slippa planera. En osäkerhet finns över hur andra lösningar skulle fungera
och för att det skulle medföra krånglig bokning.
Innan förstudien startade fanns tankar på företagande i otraditionell form. I de lokala exemplen från
Sörmland sker allt på ideell bas vilket medför att man
inte behöver trafiktillstånd. Att starta ett företag för
enbart persontransporter medför stora kostnader.
Med en samordning av alla samhällsbetalda resor och
vanlig
kollektivtrafik och om samhället går in med
verksamhetsbidrag motsvarande vad trafiken kostar
traditionellt finns möjligheten till ett transportföretagande. Ett litet företag har en flexibilitet och drivkraft
som kan uppväga stordriftens fördelar. Det finns lyckade projekt och system att använda och ta lärdom av.
Många som bor på landsbygden upplever att busstrafiken fungerar dåligt. På flera håll finns endast skolbussturer att åka med. I den mån det finns fler turer
kan det ändå uppstå problem. För de äldre som inte
uppfyller kraven att få beviljad färdtjänst kan det finnas hinder i form av för långt avstånd till hållplatser
och de är då hänvisade till grannar och goda vänner
för att klara sina resor. Andra grupper som har behov
av transporter kan vara en förälder som är hemma
en tid med föräldraledighet och maken har den enda
bilen till arbetet, arbetspendling eller att ta sig till fritidsaktiviteter på kvällstid.
Syfte
Projektet ska ta fram ett frågeunderlag samt genomföra möten med landsbygdsgrupper och andra intresserade. Målgruppen är personer, föreningar och företag
på landsbygden med behov och intresse av kollektiva
transporter. Det kan gälla personer med svårighet
att förflytta sig, äldre personer, arbetspendlare men
också näringsidkare inom besöknäringen eller med
behov av t.ex godstransporter.
Eskilstuna kommuns landsbygd.
Mål
Se om behov finns av samordnade transporter och
undersöka intresset för att utveckla ett lokalt transportsystem med utökad, flexibel kollektivtrafik och
andra servicetjänster i kooperativ eller annan form.
Projektägare:
Coompanion - Kooperativ Utveckling Sörmland
Projekttid:
2009-02-23 – 2010-04-30
Kontaktpersoner:
Eva Nystedt tel.016-550 00 79, 070-625 03 20
[email protected]
Resultat
I en enkätundersökning har man undersökt:
• hur boende på landsbygden transporterar sig idag
• problem och möjligheter med dagens transporter
• behov för olika grupper
• föreningsdrivna transporter och bilpooler
• förslag på framtida lösningar
Slutredovisat:
Projektstöd:
Totalt:
11
36 267 kronor
15 543 kronor
22 487 kronor
74 297 kronor
Stiftelsen Solvik Skola
Stiftelsen Solviks skola förbättrar lokalerna för att göra
dem mer tillgängliga och ändamålsenliga som mötesoch samlingsplats. Solviks skola har bevarat mycket av
den gamla skolmiljön och byggnaden är kulturmärkt.
Det är mycket aktiviteter i lokalerna och med förbättringarna kan man utöka dessa även till vinterhalvåret.
Skolan byggdes 1886 och fick sitt namn från den närliggande Solviks gård. Skolan lades ner 1953. 1961 bildades
Stiftelsen Solviks skola med uppgift att vårda fastigheten och driva den ideellt som samlingslokal. Stiftelsen
ordnar olika slags aktiviteter, till exempel loppis, vandringar och cykelutflykter i Solviks omgivningar samt
Knytis med dans. Unga och gamla från bygden träffas
till trivsel- och kulturkvällar. Skolans lokaler hyrs ut ca
30-40 gånger per år.
I Solviks skola finns bland annat en stor lokal som
används till samlingar av skiftande slag. Akustiken i
denna lokal var mycket dålig och behövde förbättras
Bottenvåningen värmdes upp med energikrävande
elektriska fläktar och det fanns behov av en större
toalett som också var anpassad för rörelsehindrade.
Ambitionen är att så långt som möjligt återskapa och
behålla den gamla skolmiljön.
Resultat
Hösten 2009 installerades två luftvärmepumpar som
jobbade hårt den kalla vintern 2009-10. Dessa två
värmepumpar räckte inte helt till att värma de stora
volymerna i skolan, så pengar inom projektet fick omfördelas till ytterligare en värmepump, som installerades februari 2011. Tillsammans har de tre pumparna en mycket bra verkan, vad man sett än så länge.
Januari 2010 limmades akustikplattor upp i stora salen. Det blev snyggt och gjorde stor skillnad till det
bättre, vad gäller ljudmiljön. Nu är det trivsamt att
vistas där, vilket tidigare var jobbigt, då alla höjde
rösten för att höras.
Våren 2010 påbörjades bygget av toalett. Skolan är en
kulturbyggnad, så det gällde att hitta en bra lösning
för att inte förstöra miljön. Toaletten var i funktion
till sommaren. Under hösten slutfördes snickerier
och målning. Tidsplanen klarades bra och samtliga
delprojekt var slutförda i februari 2011. Dessa projekt
har, förutom ideellt arbete, genererat arbetstillfällen
för fem olika hantverkare från trakten, som tagit cirka
215 arbetstimmar i anspråk.
Syfte
Syftet är att göra Solviks skola mer tillgänglig och
ändamålsenlig som mötes- och samlingsplats och
därigenom få mer liv och verksamhet i bygden. Det
är mycket aktiviteter i lokalerna och man samarbetar
inom besöks- och turismnäringen med Åkers Bergslag. Med förbättringarna kan aktiviteterna utökas till
vinterhalvåret och därigenom levandegöra landsbygden året om.
Solviks skola ligger i norra delen av Gnesta kommun,
på vägen mellan Skeppsta och Öllösa och med utsikt
över sjön Trynen.
Mål
• Akustikförbättring i den största salen för att få en
bättre akustisk miljö.
• Luftvärmepumpanläggning, för att kunna hålla
en högre underhållsvärme och snabbt kunna nå
normal rumstemperatur och samtidigt sänka elförbrukningen.
• Bygga en toalett
anpassad för rörelsehindrade.
Projektägare:
Stiftelsen Solvik Skola
Projekttid:
2009-03-17 – 2011-12-31
Kontaktpersoner:
Gunnar Widaeus tel.0158-340 27
[email protected]
Jan Blixt tel. 0158-340 27
[email protected]
Slutredovisat:
Projektstöd:
LAG-pott/Gnesta:
Totalt:
12
180 985 kronor
77 566 kronor
116 025 kronor
369 339 kronor
Sörmlands Trädgård och Utvecklingscentrum
Den ideella föreningen Sörmlands Trädgård och Utvecklingscentrum STUC undersöker möjligheterna att
utveckla en fysisk plats med inriktning på trädgård och ekologi. Tanken är att förena människor i ett forum
med odling, handel, mat, hälsa och utbildning. Idén är att ta fram varor , tjänster och material utifrån hållbara
lösningar gentemot människor, djur och natur. Man vill sprida kunskap om hantverk och självhushållning
genom att belysa sambanden om hur allt i vår omgivning påverkar helheten.
Resultat
Genom projektet har man entusiasmerat ett flertal
personer som stöttar och arbetar aktivt med utveckling av projektet. Det har knutits riktade kontakter
som är värdefulla inför den framtida utvecklingen.
Man har bildat en förening som ett redskap för projektidén och visionen och förhoppningen är att kunna fortsätta vara aktiv även efter avslutad projekttid
för att axla rollen som värd i nästa steg. Deltagande
på konferensen i Grön Rehab, där man tog del av de
senaste forskningsresultaten inom stressrelaterade
sjukdomar och rehabilitering i grön miljö. Grön rehabilitering är på stark tillväxt i hela västvärlden och
visar på att det finns ett behov och man är än mer
övertygade om att denna del i STUC är otroligt viktig.
Deltagandet i konferensen gav god insikt i möjligheterna att utveckla den delen i projektet. Vi kommer
att se betydligt fler personer framöver som behöver
behandlas för stressrelaterad ohälsa. Dessutom gjordes ett besök på Grön Rehab i Göteborgs Botaniska
som är en välfungerande rehabiliteringsträdgård.
Tidningsartiklarna i den lokala pressen har givit positiva återkopplingar och skapat nya kontakter samt
fört ut projektets vision till en bredare publik. Detta
har
bidragit till en bredare bas att stå på inför det
fortsatta arbetet.
Föreingen undersöker förutsättningarna för att driva
ett kreativt och aktivt trädgårds- och utvecklingscentrum i Mariefred. Verksamheten ska bygga på ett ekologist kretsloppstänk och platsen andas gediget hantverk och kunskap i samklang med områdets historia.
Man vill förena människans kropp, själ och hälsa i
trädgårdsmiljö. Stora som små, unga som gamla möts
och får kunskap inom hantverk och trädgård. Inspiration hämtas från svunna tider då hantverk, kunskap
och ekeologi var viktiga ingredienser i trädgårdsmästarens roll.
Syfte
Erbjuda ekologiska och trädgårdsrelaterade produkter, tjänster, kurser och livsmedel. Man vill skapa
unika arbetstillfällen inom trädgårdsnäringen och
närliggande hantverksområden och utveckla samarbete med kommunen. Tanken är att lågstadieklasser
ska få möjlighet till undervisning både utomhus och
inne i växthusen.
Genom att lägga fokus på närodlat vill man gynna
innovativa odlare och hantverkare som vill samarbeta i ett helhetstänk. Förhoppningen är att detta leder
till att flera startar rörelser med ekologisk inriktning.
Mariefreds Trädgårdshandel skall även vara en mötes- och utvecklingsplats för de lokala köpmännen
samt en förebild för andra verksamheter inom trädgårdsbranschen.
Projektägare:
Sörmlands Trädgård & Utvecklingscenrum
Projekttid:
2009-03-13 – 2010-10-31
Kontaktpersoner:
Marie Lindbäck tel. 070-432 64 71
[email protected]
Marcus Majander tel. 070-699 92 52
[email protected]
Projektet genomförs i Mariefred i Strängnäs kommun.
Slutredovisat:
Projektstöd:
LAG-pott/Strängnäs
Totalt:
Mål
Målet är att undersöka grundförutsättningarna för att
skapa en trädgårdshandel och ett utvecklingscentrum
med ekologisk inriktning i Mariefred.
13
205 948 kronor
88 264 kronor
222 952 kronor
517 164 kronor
Eklången förr och nu - etapp 1
Genom att forska och dokumentera Eklångens historia och nutid vill Eklångens
Byalag bidra till att ge bygden en identitet och byborna ökad kunskap om sin
bygd och dess möjligheter.
”Känner du hembygden älskar du den, älskar du hembygden vårdar du den”. En by utvecklas med människorna som bor och lever i byn. Byn skapas av invånarnas känsla för sin hembygd och dess gemenskap.
Denna känsla stimulerar till möten mellan människor, kreativitet, samarbete och entreprenörskap. Detta är en förutsättning för bygdens utveckling.
Resultat
Projektet är pågående och hittills har man hittat betydligt mer material än förväntat. Ett stort antal personer har spontant tagit kontakt med projektet och
lämnat bilder och annat material. Det finns ett mycket
stort grundmaterial i form av bilder, kartor, föremål,
texter, intervjuer mm som ska bearbetas och ordnas.
Dessutom ska man genomföra nutida bilddokumentation och följa upp kontakter med äldre och yngre
boende i Eklången. Projektet har en blogg där man
kan följa arbetet och läsa om de resultat man uppnått
hittills, http://eklangenfon.blogspot.com
Syfte
Projektet syftar till att utveckla byinvånarnas kunskaper samt byns förutsättningar och möjligheter.
Genom att forska i Eklångens historia och nutid, dokumentera den och berätta om den bidrar man till att
ge bygden en identitet. Den ökande kunskapen och
känslan för bygden kan stimulera till initiativ som på
olika sätt kan utveckla hela bygden. Det ger möjlighet
för företag och bygemenskaper att växa fram i projektets förängning.
Projektägare:
Eklångens Byalag
Projekttid:
2009-08-07 – 2011-12-31
Kontaktpersoner:
Mario Matteoni, tel. 016-742 41
Mats Önnesjö, 016-742 41
Eklången som ligger i Eskilstuna kommun.
Mål
I det här projektet är målet att samla in information
och dukomentera:
• Eklångens historia
• Eklångens Bygdehistoria
• Fastigheter och boende förr och nu
• Företag förr och nu
• Organisationer igår och idag
Slutredovisat:
Projektstöd:
Totalt:
14
43 200 kronor
18 515 kronor
257 600 kronor
319 315 kronorr
Tillgängliggörande av Mariefreds
Hembygdsförenings klädsamling
Mariefreds hembygdsförening söker stöd för att dokumentera och bättre förvara
en klädsamling från 1850-1940. Genom att fotografera och publicera samlingen
på webben görs den tillgänglig för textilintresserade.
Föreningens klädsamling, huvudsakligen bestående
av Frideborg Schultz donation av kläder, från tiden
1850 — 1940, är ett viktigt tidsdokument och del av
kulturarvet. Den omfattar cirka 150 dräkter och runt
800 andra dräktdelar. Samlingen är textilhistoriskt
intressant för allmänheten därför att den visar hur en
kvinnas garderob har utvecklats under en livstid och
genom flera mode- och stilhistoriska epoker. Samlingen omfattar även en del mans- och barnkläder. Det är
värdefullt att göra samlingen tillgänglig för dem som
önskar studera den. Den är i behov av att vårdas och
bevaras på ett mer tillfredsställande sätt. Den behöver
dokumenteras, fotograferas och göras tillgänglig på
Internet.
allmänheten. Målet är det finns sådan information
om samlingen att man lätt kan söka ut föremål till
utställningar. Föreningens eget kunnande om samlingen räknar man med skall fördjupas och spridas
på flera. Samlingen blir med detta mer publik och
skapar ytterligare skäl att besöka Mariefred.
Resultat
Redan under arbetets gång märktes ett ökat intresse
för klädsamlingen trots att den ännu inte fanns tillgänglig på webben och informationsfoldern inte spridits. Två catwalks har genomförts.
Medvetenheten om värdet av klädsamlingen har
ökat hos föreningen. Under de första månaderna
beskrevs föremålen och förvaringen förbättrades.
Därpå vidtog fotografering och registrering i system
SOFIE. Slutligen ordnades bilderna i kategorier samt
försågs med information och lades ut på en bildsite
som kopplades till föreningens hemsida.
Syfte
Syftet är att klädsamlingen ska få en bättre förvaring,
dokumenteras på ett sådant sätt, genom fotografering
och digitalisering, att den blir tillgänglig. Målgruppen
är textilintresserade i allmänhet och studerande inom
textil- och designområdet.
Projektet genomförs i Mariefred och blir tillgängligt
på webben med en möjlighet att se objekt på plats.
Mål
Att beskriva samtliga dräkter och övriga textila föremål, både vad gäller plagget som helhet men även detaljer såsom tillskärning, sömnadssätt, material samt
vilken tidsepok det tillhör. Därefter ska plaggen fotograferas där det specifika hos modellerna, sömnadssätten mm ska framgå. Till sist läggs beskrivningar
och fotografier ut på en sajt som blir tillgänglig för
Projektägare:
Mariefreds Hembygdsföreing
Projekttid:
2009-05-22 – 2011-05-31
Kontaktpersoner:
Ulla Eriksson tel. 0159-211 29
Lennart Schweitz tel. 0159-122 24,
[email protected].
Slutredovisat:
Projektstöd:
Totalt:
15
108 114 kronor
45 794 kronor
298 901 kronor
452 809 kronor
Vägen
Lilla Malma Kyrkokör framför ett specialskrivet musikdramatiskt verk som berättar och gestaltar en spännade resa från 8 000 år tillbaka och fram till våra dagar.
Mål
Slutmålet är att under september månad 2010 ge fem
föreställningar i Lilla Malma kyrka och att nå 400 –
600 besökare. Efter projektet har man för avsikt att
utvärdera och ta erfarenheterna till hjälp vid kommande, samma eller liknande, evenemang.
Resultat
Resultatet blev sju mycket uppskattade föreställningar och sammanlagt 755 biljetter såldes. Publiken
visade stor uppskattning och pressen gav föreställningen goda recensioner. Besökarna var inte enbart
från Malmköping utan även från andra delar av kommunen och även längre bort ifrån. Efterfrågan på
biljetter var stor och de som inte lyckades få en blev
besvikna och uttryckte en önskan om att fler föreställningar ska genomföras.
Positiva effekter som projektet Vägen har bidragit till
är bland annat stärkt sammanhållning inom kören
och ökad scenvana. Det har gett gruppen möjlighet
att själva delta i skapandeprocessen, både vad gäller
musik och texter. Det har också gett arbetstillfällen
för kompostitören, musiker och konstnärer. Vägens
framgångar har lett till att nya arbetstillfällen skapats efter projektets slut för både kompositören och
andra. Många människor i och omkring Malmköping
har berörts och man yttrycker en stolthet över Malmköping efter att ha sett musikalen, den har bidragit
till att skapa en ”vi-känsla” på orten.
Projektet resulterade i flera biprojekt som t ex:
• Skolelever har tagit fram en speciell bakelse
som har ett emblem av Malmköpings grundare
Siegroth, därav namnet Siegrothbakelse.
• Arkeologigruppen har gjort en utställning.
Malmköpings kyrko- och hembygdskör startades
1929 av den nye, unge kantorn Gunvall Hallinder.
Lilla Malma Kyrkokör, som kören nu heter, har efter
Hallinder endast haft två körledare till, Arne Dahlqvist och Sara Henriksson, som leder kören idag.
Lilla Malma Kyrkokör består av ett 40-tal sångare
som förutom att sjunga vid de stora högtiderna i församlingen, även ger sig i kast med lite ovanligare saker. År 1998 framförde kören juloperan ”Den heliga
nattens barn” med musik av Arne Dahlqvist. Vid de
välbesökta musikcaféerna i Stadshuset har man under ett antal år tillbaka framfört uppskattade spex.
Nu har turen kommit till detta nya spännande projekt. Musiken skrivs av en lokal kompositör med en
handling där människor ur Malmköpings 8 000-åriga historia träder fram ur skuggorna och berättar.
Namnkunniga och erfarna medarbetare anlitas och
kören planerar också att, förutom församlingen, involvera och engagera ungdomar i kommunen samt
olika organisationer och föreningar.
Syfte
I projektet ska man skapa, genomföra och framföra
ett för Lilla Malma kyrkokör specialskrivet verk i
form av en musikal som handlar om Malmköpings
8000-åriga historia och med detta utveckla körmedlemmarnas och övriga medverkandes kreativitet samt
bland Malmköpingsbor och andra tillvarata och skapa
intresse för bygdens historia. Samtidigt skapas också
också arbetstillfällen för kulturarbetare geno manus,
komposition och regi.
Syftet är också att engagera människor utanför kören,
yngre och äldre, skola och föreningar. Man vill nå och
engagera alla som vill delta på ett eller annat sätt i skapandet av musikalen samt naturligtvis även alla som
sedan kommer och tittar på den färdiga produkten.
Projektägare:
Lilla Malma Kyrkokör
Projekttid:
2009-07-29 – 2010-11-30
Kontaktpersoner:
Sara Henriksson tel. 0157-321 43,070-284 93 18
[email protected]
Monica Sunde tel 0157-204 43, 070-115 21 44
[email protected]
Slutredovisat:
Projektstöd:
LAG-pott/Flen:
Totalt:
Projektet genomförs i Malmköping och det färdiga resultatet, musikalen Vägen, kommer att kunna ses av
folk i Malmköping med omnejd, Flens kommun m fl.
16
75 742 kronor
32 500 kronor
110 586 kronor
627 727 kronor
846 555 kronor
Turist i Taxinge
Turinge-Taxinge Hembygdsförening stärker turismen
kring det anrika godset Näsby genom att producera
och sätta upp infomationsskyltar som informerar besökare om områdets kultur och historia.
Taxinge besöks årligen av ca 300 000 turister, tack
vare huvudsakligen fyra turistattraktioner: Taxinge
slottskafe, ångbåtstrafik med s/s Mariefred, tidigare
rälsbusstrafiken som framöver blir ångtågstrafik
mellan Mariefred och Taxinge Näsby station samt
Taxinge krog. I samarbete med Nykvarns kommun
har Turinge-Taxinge Hembygdsförening informerat
boende och besökande om kulturyttringar inom i huvudsak centralorten Nykvarn.
All relevant information samlades i en skrift. Föreningen insåg snart att materialet var så omfattande att
de inte skulle kunna hinna med att ”koka ner” allt inom
den ursprungliga tidsramen. Ansöktan om förlängd
tid lämnades in, vilket beviljades. Nu när projektet är
avslutat kan man konstatera att den ideella insatsen
uppgår till drygt 800 timmar mot knappt 300 i budget.
Man önskade även presentera ägarna i tidsenliga kläder, som innebar kostsamt teckningsarbete.
Detta låg inte inom budgetramarna, men efter ansökan beviljades en utökad budget. Resultatet blev
15 olika informationstavlor, vilka nu är uppsatta.
Ett vykort med karta, visande var tavlorna är placerade erhålles gratis. Försäljning av vykort skall
säkerställa produktion av gratiskortet i framtiden.
All litteratur som anskaffats kommer att bevaras i
Hembygdsföreningens arkiv och kommer vara tillgänglig för studier. Mål och resultat överensstämmer
i stort. Några färre tavlor än beräknat producerades,
men den totala arean för information blev större än
beräknat, eftersom litteraturresearchen resulterade
i
stor mängd information, som man ville berätta för
besökarna.
Syfte
Inom Turinge-Taxinge finns sedan några år tillbaka
en grupp ”Historisk information” med uppgiften ”att
bevara bygdens historia och levandegöra den för dem
som bor i och besöker vår hembygd”. Näsbys historia
är intressant, men föga känd, varför det var naturligt
att turen var kommen till Näsby. Projektet handlar
om turism. Ökad turism skapar utrymme för nya
arbetstillfällen. Genom att lyfta fram mindre kända
kulturyttringar förknippade med Näsby skapas en
nyfikenhet, som stillas med information på ett antal
informationstavlor. Näsby med omnejd skall vara ett
givet utflyktsmål. Aktörerna skall utvecklas.
Taxinge socken med Näsby i centrum, Nykvarn.
Mål
• Informera om de olika historiska och kulturella yttringarna i området
• Genom samarbete med områdets övriga turistaktörer leverera ytterligare upplevelser och aktiviteter
som bygger på områdets och godsets historia samt
förmedla ytterligare positiva associationer till besökarna. På detta sätt skapar projektet ökad turistisk
attraktionskraft i ett långsiktigt perspektiv.
Projektägare:
Turinge-Taxinge hembygdsförening
Projekttid:
2009-04-15 –2011-05-31
Kontaktpersoner:
Lennart Söderman tel. 08-552 405 16,
070-655 69 32
Resultat
Projektidén var att stödja turismen kring det anrika
godset Näsby. Genom kvarlämnade kulturyttringar
berättas områdets intressanta historia och därigenom
ökarattraktionskraften. Vi finner tankar, idéer och beslut från äldre tider, så avlägsna att det för oss idag inte
helt lätta att förstå. Dåtida livsstil har fått ägarna att på
skilda sätt ”kultivera” bostaden och dess omgivningar.
Ett omfattande researcharbete ligger bakom projektet.
Slutredovisat:
Projektstöd:
LAG-pott/Nykvarn:
Offentliga resurser:
Totalt:
17
139 441 kronor
44 681 kronor
15 080 kronor
149 013 kronor
348 215 kronor
Djupkartor över sjöarna
Klämmingen och Frösjön
Gnestaortens Fiskevårdsområdesförening upprättar djupkartor över Klämmingen och Frösjön för att på så vis öka försäljningen av fiskekort, förbättra tillgängligheten för turism och friluftsliv samt öka intresset för området. Sjöarna är det
övre vattentillflödet för Trosaån, vilket gör dem intressanta ur miljöhänsyn.
En djupkarta är som ett sjökort över en insjö.Tanken
på att upprätta djupkartor har funnits sedan flera
år tillbaka men projektet har varit för kostsamt för
Gnestaortens Fiskvårdsområdesförening att själva finansiera och det var först när föreningen i början av
2009 fick kännedom om Leader Inlandet som arbetets startades. Nu vill man göra området mer attraktivt och lättillgängligt för fritidsfiskare och friluftsliv
genom att tillhandahålla en djupkarta över området.
En djupkarta är som ett sjökort över en insjö och kan
förutom för fiske och fritidsbruk även användas för
andra ändamål. Djupkartan kommer att utnyttjas av
föreningen i fiskevårdsarbetet som underlag för planering av provfiskningar och förbättringsinsatser.
Även Räddningstjänsten kan i sitt arbete ha nytta av
djupkartan.
Resultat
För att skapa underlag till djupkartan
har man genomfört sjömätningar vilket omfattar djupmätning,
kartering av stenar, grund, vegetation m.m. Myrica AB
i Värnamo valdes att utföra arbetet med anledning av
företagets långa erfarenhet och goda rykte. Myrica AB
utförde mätningarna från en båt utrustad med GPS
och ekolod under 4 dagar. Sammanlagt mättes ca
femtiotusen olika punkter i sjöarna. Sedan sammanställdes mätningarna med lantmäteriets karta över
området.
Projektgruppen har därefter arbetat med utformningen av kartan och korrekturläsning samt tagit fram
namn på kobbar som inte varit namngivna på Lantmäteriets karta. Kartan sammanställdes därefter i en
PDF-fil som kan användas som underlag vid tryck.
Tryckning och distribuering av djupkartorna sker efter projektavslut av Gnestaortens fiskvårdsområdesförening.
En första beställning på 500 ex fanns klar
för distribuering under april 2011.
Syfte
Genom att upprätta djupkartor gör man sjöarna med
omgivande terräng mer attraktiva och lättillgängliga
för friluftslivet och därmed ges möjlighet till en ökad
försäljning av fiskekort. Kartorna underlättar också
Gnestaortens fiskevårdsområdesförening och andra
parters miljövårdsarbete och kommer att användas
vid planering och uppföljning av provfiske och förbättringsåtgärder i sjöarna.
Projektägare:
Gnestaortens fiskevårdsområdesförening
Projekttid:
2009-02-18 – 2011-02-28
Kontaktpersoner:
Johan Askeljung, tel. 0158-320 76,
070-685 43 36
Gnestaortens fiskevårdsområde ligger i Gnesta kommun och är det övre vattenflöde till Trosa ån som rinner ut i Östersjön. Området är mycket naturskönt och
fiskrikt. Sjöarna besöks dels av boende i området men
också av många fisketurister.
Slutredovisat:
Projektstöd:
LAG-potten/Gnesta:
Totalt:
Mål
Projektets mål är att ta fram en djupkarta i digitalt format över sjöarna Klämmingen och Frösjön i
Gnestaortens fiskevårdsområde.
18
59 083 kronor
25 322 kronor
43 050 kronor
127 455 kronor
Minnenas & Sinnenas Trädgård
vid Åsen i Sparreholm
Bygderådet i Sparreholm anlägger en Sinnenas trädgård vid Åsens äldreboende i Sparreholm. Där ska de boende få stimulans för alla sinnen och må
bättre. Alla invånare i Sparreholm har möjlighet att utnyttja trädgården och
musikstunder anordnas under sommaren. Barnen i skola och förskola möter
gamla och lär sig om växter.
Resultat
Lördagen den 17 september 2011 invigdes trädgården vid Åsen i Sparreholm. Nu finns det en gärdsgård
mellan trädgården och vägen. Här finns en damm,
ett lusthus, en brygga, växter och träd. Doften av solmogna hallon, blommor eller en tjärad bänk kan få
dementa att komma ihåg och prata om gamla tider.
På somrarna finns bland annat smultron, jordgubbar,
vinbär, persilja och bönor som de boende på Åsen får
äta av. Upphöjda odlingsbäddar gör att den som sitter i rullstol kan plocka av bären.
Trädgården är öppen för alla och man har redan haft
många studiebesök. Framöver är det möjligt att hålla
olika evenemang i trädgården som t ex gudstjänster
eller allsång. Invandrare och övriga arbetssökande
kan via AUC och Arbetförmedlingen arbeta i träd
gården
och därigenom själv må bättre och bidra till
möten och stimulans för de boende.
Sedan 1997 finns en Sinnenas trädgård inom Sabbatsbergs sjukvårdsområde i Stockholm. Arbetsterapeuten Yvonne Westerberg hade genom sitt arbete med
äldre demenssjuka sett hur mycket det betydde för
dem att uppleva naturens växlingar. Yvonne skapade
med hjälp av en landskapsarkitekt en trädgård som
en möteplats mellan människor. Gångarna är utformade så att sängar, rullatorer och rullstolar kan köras
in. I en syrenberså finns en soffa som ska inbjuda till
ett förtroligt samtal eller vara en plats för tankar.
Vid äldreboendet Åsen fanns en tomt som bestod
nästan enbart av gräsytor och asfaltgångar. Nu skapar man en minnenas och sinnenas trädgård i mindre skala. Här ska hemtjänsten, Tillsammansgruppen
och anhöriga till äldre ha möjlighet att umgås med
boende på Åsen i rofylld miljö. Sinnenas trädgård vid
Åsen är viktig eftersom de boende i stor utsträckning
är dementa och trädgården kommer skapa en mötesplats för hela samhället.
Projektägare:
Bygderådet i Sparreholm
Projekttid:
2009-09-21 – 2013-08-31
Kontaktpersoner:
Gunilla Jacobsson tel. 0157-306 36,
070-345 78 95, [email protected]
Kerstin Rådstam tel. 0157-302 98,
Syfte
Skapa mötesplatser, tänkeplatser och träningsplatser
för de äldre på Åsen och för de som omfattas av hemtjänsten i samhället, anhöriga, barn samt övriga invånare som också får tillgång till parken.
Åsen i Sparreholm, Flens kommun.
Mål
Målet är att skapa trädgård för äldre dementa, de som
drabbats av utmattningssyndrom och alla andra både
yngre och äldre där man kan vistas i ”gröna områden”
för att må bättre. Ge demenssjuka stimulans genom
doft och känsel i en sinnenas trädgård och på så sätt
bidra till ökad livslust.
Projektets budget:
Projektstöd:
LAG-potten/Flen:
Offentlig resurs:
Totalt:
19
660 788 kronor
0 kronor
300 000 kronor
411 697 kronor
1 372 485 kronor
En Camping i Nykvarn
Basta Arbetskooperativ undersöker möjligheter och svårigheter med att starta en camping i Nykvarn vid Sätravik.
Platsen, Sätravik, som är i åtanke, är den mark som
Basta äger cirka 5 kilometer utanför Nykvarns centrum, vid sjön Yngerns strand. Det är 15 hektar med
strandtomt, badvatten, skog och äng. En plats med
oändlig potential. Basta arbetar med rehabilitering
av missbrukare och en camping skulle kunna erbjuda
inte bara nya möjligheter för Nykvarns företag och
turistnäring utan även ge arbete åt människor som
varit utanför arbetsmarknaden en lång tid.
Resultat
Förstudien ligger som underlag för Bastas diskussioner och eventuella beslut att starta campingverksamhet på Sätravik. Sätraviks profil är i förslaget anpassat
till de egna förutsättningarna, den atmosfär platsen
förmedlar och till experternas bedömningar av vad
samtidens och framtidens turister efterfrågar. Tendensen visar tydligt att det är en mångfald av upplevelser som efterfrågas, det är sol och bad, natur och
kultur, autencitet och genuinitet samt storstadspuls.
Närheten till Stockholm, 22 minuter med regionaltåg,
och även till idyller som Mariefred och Trosa. Järna
är rätt känt och har en särskild plats på kartan för
många. De långtgående planerna på att bygga Sveriges största upplevelsepark i Botkyrka skulle innebära,
om det förverkligas, en riksattraktion inom pendelavstånd från Sätravik. Ett utbud med det innehåll som
presenteras
i förstudierapporten tillfredsställer både
barnfamiljer och vuxna utan barn.
Syfte
Att under förstudien undersöka möjligheter och svårigheter med att starta en camping i Nykvarn vid Sätravik. Vidare identifiera intressenter och samarbetspartners samt undersöka praktiska detaljer vid ett
eventuellt framtida genomförande. Förhoppningen är
att skapa bättre möjligheter för övernattning för gäster
i Nykvarn samt etablera samarbete med kommunen,
organisationer och företag inom besöksnäringen.
Nykvarns kommun.
Mål
Campinganläggningen ska ta fasta på dct som förenar
alla campare - markkontakt och intresset för närhet
till naturen, samt utveckla de unika förutsättningar
som finns vid Sätravik med tillgång till skog, äng och
vatten. En arbetshypotes är en camping som är öppen året runt. Tankar på en helt drogfri camping är
en annan arbetshypotes. En unik, vacker, bra belägen
camping med aktiviteter på plats och med närområdets stora utbud kan attrahera båda inhemska och
utländska besökare. Närheten till kommunikationer
med Stockholm ska inte underskattas som en attraktiv faktor. En camping ska också kunna fungera som
en mötesplats för unga och gamla, med olika bakgrunder och hemländer. Ett nätverk som bygger på
medverkan från samhällets alla sektorer ska initieras
för att skapa en långsiktig, hållbar utveckling för besöksnäringen i området.
Projektägare:
Basta Arbetskooperativ
Projekttid:
2010-01-01 – 2010-08-31
Kontaktpersoner:
Lars Svedin, tel. 08-552 414 02, 0709-16 46 18.
Slutredovisat:
Projektstöd:
LAG-pott/Nykvarn:
Totalt:
20
70 391 kronor
30 255 kronor
85 kronor
57 123 kronor
157 854 kronor
Den analoga bloggen
ABF Västra Västmanland producerar en professionell långfilm lokalt. Det är
en unik produktion i flera avseenden. Genom att nationellt få upp ögonen
för Kungsörs kommun kan detta leda till nya möjligheter för kommunen på
många plan, även att flera liknande initiativ tas lokalt och i regionen.
Resultat
Inspelningarna startade i juni
2010 och pågick fram till våren
2011. Inspelningen av sveriges
största ideella långfilmsprojekt någonsin är klar och nu
arbetar man med efterproduktionen, där klippning,
ljudläggning, redigering, marknadsföring påbörjats.
Den färdiga filmen med namnet ”Bruden som tönten
glömde” planeras ha premiär hösten 2011. En teaser
av filmen finns att se på webben, följ länk från Leader
Inlandets webb.
Spridningen av den färdiga filmen sker genom:
• Beskådning/nerladdning via internet.
• I samarbete erbjuda Sveriges alla ABF-kommuner att visa den på deras lokala biograf med möjligheten till en föreläsning om projektet tillsammans med en eller flera från projektet.
• Ge den till ett distributionsbolag som bekostar
eventuell spridning eller visning.
I dagsläget centralproduceras Svensk film i de allra
flesta fall. I projektet vill man få produktionen ut på
landsbygden. Kungsör har haft ett rikt kulturarv och
intresse genom åren. Detta ger en möjlighet att styrka
och bevara det intresset. Tidigare har det i kommunen
producerats kortfilmer på amatörnivå men steget till
professionell långfilm är ett stort steg. Det kräver en
annan nivå av engagemang och uppoffring. Det kräver god planering, framförallt tid och vilja från väldigt många. Genom att nationellt få upp ögonen för
Kungsörs Kommun kan detta leda till nya möjligheter
för Kommunen på många plan, även att fler liknande
initiativ tas lokalt och i regionen.
Syfte
Vem som helst skall kunna engagera sig i projektet och
vara tillgängliga för alla som delar ambition och intresse, vare sig man är expert, amatör, gammal eller ung. I
projektet ser man att det finns något alla kan bidra med,
bara intresse och vilja finns så ses stora möjligheter till
samarbete. Vid projektets avslut kommer flera hundra
personer varit involverade med varierande frekvens
och syssla, varav 40 stycken arbetat kontinuerligt.
För att nå ut till flera unga och uppmuntra till fortsatta samarbeten mellan ungdomar över kommungränserna samarbetar man med ungdomsarrangörsgrupper från närliggande kommuner
Projektägare:
ABF Västra Västmanland
Projekttid:
2010-01-01 – 2012-01-31
Kontaktpersoner:
Cladam Englund, tel. 0227-146 47, 0704-02
30 32
[email protected], [email protected]
Dan Rozén tel. 076-394 10 08
[email protected]
Produktionen har Kungsör som utgångspunkt. All
förproduktion, huvudproduktion och efterproduktion är förlagd till Kungsörs Kommun.
Mål
Att stärka Kungsörs kulturutbud för att ge positiva
effekter på såväl näringsliv som ungdomsliv. Den
kunskap som erhålls betyder ökade utvecklingsmöjligheter för unga och oetablerade som vill uttrycka sig
med film eller foto som medium. Man vill även påvisa, både lokalt och nationellt, att projekt av denna
storlek och typ är genomförbar på mindre orter, bara
engagemanget finns.
Slutredovisat:
Projektstöd:
LAG-pott/Kungsör:
Offentliga resurser:
Totalt:
21
263 850 kronor
91 217 kronor
31 800 kronor
1 519 179 kronor
1 906 046 kronor
Gemensamma Hästkrafter
Eidfaxi Islandshästklubb utvecklar Sundbyholmsbanan genom att
komplettera den befintliga tävlingsanläggningen. Nu vill man skapa en modernare och attraktivare islandshästanläggning som håller en internationell standard.
Klubben startades 1986 av tre islandshästeldsjälar som
hade turridningsverksamhet och bedrev avel på sina
gårdar. De första tävlingarna gick av stapeln på parkeringen vid isstadion i Eskilstuna. Klubben hade då ca
100 medlemmar och ca 30 tävlingsryttare. 1992-1994
fick klubben använda sig av en tomt i Vilstaområdet.
1994 fick man tillgång till Pösa-banan dit det var en
dålig grusväg, vilket inte är attraktivt då man ska köra
med hästtransport. Banan saknade dessutom uppställningsstallar och rakbana, detta medförde att regionala
eller nationella tävlingar inte kunde anordnas. Genom
samverkan med Sundbyholms Travbana, kommunen
och Länsstyrelsen byggdes en islandshästarena, med
två ovalbanor, en rakbana och en paddock i anslutning
till travbanan. Detta kan gynna flera då anläggningen
har en otrolig kapacitet som inte till fullo utnyttjas. Anläggningen har bidragit med en ökning av beläggning
på Sundbyholms travbana. På Sundbyholm finns gästboxar, restaurang, klubblokaler, veterinär, framridningsmöjligheter mm. Det finns även en rad alternativ
för övernattningar till både ryttare och publik i anläggningens närhet. Detta är värdefullt då tävlingarna pågår i två till sju dagar beroende på nivå på tävlingen.
Projektidén är att utöka de befintliga banorna med
sekretariat, belysning, startboxar samt dra fram vatten till anläggningen.
Mål
Ge föreningen möjlighet att samla medlemmarna och
ge dem fördjupad utbildning i sin sport. Anordna fler
tävlingar på olika nivåer, allt från prova på-tävlingar
till elitnivå. Det finns möjlighet att anordna Svenska
Mästerskapen 2011 samt därpå följande Nordiska
Mästerskapen 2012.
Resultat
Hittills har man byggt ett sekreteriat med speakerrum
och cafeteria på nedre plan samt gjort fasta startboxar
för reglementsenliga passtävlingar. Vidare planerar
man att bygga skärmtak över en del av läktaren, sätta
upp belysning på banorna och staket där det erfordras
samt komplettera ovalbanan med fem permanenta
domarbås. Förbättringarna på anläggningen har ökat
möjligheterna för föreningen, och deras samarbetspartners. Det har gett möjlighet att anordna större
tävlingar och erbjuda andra plats på banan året om.
Den 7-10 juli 2011 anordnades Svenska mästerskapen med över 7 000 besökare och man kommer även
att vara arrangörer för Nordiska Mästerskapen 2012.
De nordiska ländernas förbund har inlett ett samarbete för utveckling av verksamheten. Svenska förbundets målsättning är att arrangemangen i Eskilstuna
ska
vara som ett föredöme för hur SM och NM skall
genomföras i framtiden.
Syfte
En lättillgänglig, modern och välorganiserad arena
stärker medlemmarna i föreningen och gör den mer
attraktiv. Att skapa en reglementsenlig (enligt Svenska Islandshästförbundet SIF samt Internationella Islandshästförbundet FEIF) anläggning. Målgruppen
är Mellansveriges Islandshästägare, både ryttare som
inte har ett tävlingsintresse men vill utveckla sig själva
och sina hästar samt även tillgodose de ryttare som vill
tävla och elitsatsa. Alla ska hitta sin plats i föreningen
och en naturlig mötesarena kring sitt intresse. Man vill
också utveckla möjligheten att ungdomar i föreningen
får ett bra kontaktnät med äldre och erfarna ryttare.
Projektägare:
Eidfaxi Islandshästklubb
Projekttid:
2010-03-05 – 2012-06-30
Kontaktpersoner:
Timo Rajasaari, tel. 070-678 38 00
[email protected]
Lotta Prennfors, tel 070-641 11 82
[email protected]
Slutredovisat:
Projektstöd:
Totalt:
Eidfaxi Islandshästklubb har sina flesta medlemmar
från Södermanland men med den nya anläggningen
finns potential att få medlemmar från Västmanland,
Stockholm och Östergötland.
22
623 000 kronor
267 000 kronor
145 550 kronor
1 035 550 kronor
Soldattorpet vid Arsenalen
Stiftelsen Södermanlands Militärhistoriska Samlingar flyttar ett soldattorp med ekonomibyggnader till ett område vid Arsenalens försvarsfordonsmuseum där man också återskapar hela miljön samt ett soldattorpsmuseum som speglar indelningsverket från starten, mitten av
1600-talet till värnpliktssystemets införande i början av 1900-talet.
för besökaren. Genom att bygga ett torpmuseum skapas möjlighet att presentera indelningsverkets historia och sätta torpet i sitt historiska sammanhang. Här
kan man också lyfta fram detaljer, sammanhang och
speciella omständigheter som kräver en mer djuplodande betraktelse.
Torpet kommer att flyttas från sin nuvarande plats
inom gamla regementsområdet på Södermanlands
regemente i Strängnäs till en ny plats ca 6 km väster
om Strängnäs. Torpprojektet engagerar fem hembygdsföreningar i närområdet samt Södermanlands
Regementes Museiförening.
Genom att torpet flyttas till en plats som anpassas till
att bli ett besöksmål kommer tillgängligheten till själva torpet att ökas och de nya omgivningarna bidrar
till att besöket som helhet får en annan dimension.
Då torpet blir beläget på en plats där det bedrivs
museiverksamhet kommer det att finnas betydligt större förutsättningar för öppethållande och
visning. Genom att skapa ett soldattorpsmuseum
med utställningar som visar den historiska bakgrunden till varför soldattorpen fanns och vad
detta ledde fram till. Tiden från det första indelningsverket via Karl XI till 1900-talets värnpliktsförsvar ger en bakgrund till det försvar vi har idag.
Ett soldattorpsmuseum med bakgrund, användning,
historia som speglar utvecklingen från 1600-tal till
värnpliktsförsvaret i början på 1900-talet finns inte
på annat håll i landet.
Genom uppkoppling till centrala soldattorpsregistret i Skövde ges besökarna möjlighet att söka dels på
namn dels på ort i Sverige för att spåra sina rötter i
indelningsverket. Med den kartläggning av samtliga
soldattorp i Sörmland som Evert Wahlberg har genomfört kan man hjälpa både hembygdsföreningar
och enskilda i sökande efter torp.
Mål
Projektets övergripande mål är ett uppbyggt, genomarbetat, attraktivt besöksmål som kompletterar fordonsmuseet och dess aktiviteter.
Resultat
Soldattorp och torpmuseum öppnar som besöksmål
först 2012. Arsenalens vänförening och flera lokala
hembygdsföreningar arbetar hårt för att bygga upp
en
miljö kring torpet som visar hur torparen levde.
Projektägare:
Stiftelsen Södermanlands
Militärhistoriska Samlingar
Projekttid:
2010-03-15 – 2013-08-31
Kontaktpersoner:
Stefan Karlsson, tel. 0152-121 44,
070-566 11 07
Syfte
Att skapa en helhet av det genuina torpet i tidstypiska
miljö samt ett pedagogiskt stöd i form av torpmuseet. En flytt till det nya museiområdet innebär att
det finns såväl fysiska som ekonomiska möjligheter
att utnyttja kringliggande mark till att skapa en tidstypisk och attraktiv närmiljö och möjliggöra guidade
visningar i en större omfattning utan extra kostnad
Projektets budget:
Projektstöd:
LAG-pott/Strängnäs
Totalt:
23
1 288 000 kronor
552 000 kronor
964 088 kronor
2 804 088 kronor
Åsborgen - Navet i Ärla
Föreningen ska genom att bygga ut och omdisponera Idrottsföreningens klubbhus skapa en mötesplats
för föreningar och företag i Stora Sundby. Det ska bidra till en bättre samverkan mellan föreningarna och
företagen och till att utveckla attraktionskraften samt tillväxtmöjligheterna på orten.
Mål
Målet är att kunna tillgodose föreningarnas önskemål
om behov av ett föreningshus samt uppnå samverkan
mellan Ärlas föreningar, företag och det offentliga
(skola, gym, ungdomsgård). Det finns belagt att en högre grad av samverkan mellan föreningar och företag
bidrar till att utveckla och öka bygdens kultur- och föreningsverksamhet, företagens affärsidéer och därigenom byggandet av en landsbygd med attraktionskraft
och tillväxtmöjligheter, turism och serviceområdet och
därmed öka uthudet av kultur- och fritidsaktiviteter.
I samhället pågår en generationsväxling och det nyproduceras mindre enbostadshus, som är tänkta i
första hand för gruppen 55+ vilket bidrar till att frigöra hus till barnfamiljer. Denna utveckling har idrottsföreningen märkt av. Antalet barn har ökat drastiskt
i verksamheten. I Ärla finns ett 20-tal föreningar,
varav idrottsföreningen är den i särklass största med
ca 500 medlemmar. I samarbete mellan idrottsföreningen och fastighetsägarföreningen, finns ett bad i
anslutning till idrottsplatsen, som används flitigt av
invånarna under sommarhalvåret.
Tidigare var Åsborgen den naturliga samlingspunkten i Ärla, när det gällde föreningsliv, festligheter och
sammankomster. Men med eftersatt underhåll av
lokalerna så är inte Åsborgen längre den samlingspunkt som den var fram till slutet av 90-talet. När föreningen själv växte, så blev också tillfällena att hyra
ut lokalerna till andra föreningar, till festligheter osv
mer begränsat. När lokalerna blev nedgångna ville
inte heller företagen nyttja dem och uthyrningen till
sammankomster avklingade i princip helt.
Resultat
När projektet är klart kommer idrottsföreningen att
återgå till ordinarie verksamhet. Under om- och tillbyggnaden planerar man så att idrottsföreningens
ordinarie verksamhet störs minimalt. Idrottsföreningen tar ansvar för att det nya föreningshuset blir en
tillgång för bygdens föreningar, företag och även för
viss offentlig verksamhet. Idrottsföreningen ansvarar
också för bokningsrutiner och att lokalerna utrustas
ändamålsenligt samt underhålls. En underhållplan
upprättas för att säkerställa att byggnaden lever i
många
år framöver och hålls i bra skick.
Projektägare:
Ärla IF
Projekttid:
2010-03-17 – 2013-11-30
Kontaktpersoner:
Lars-Olof Lundkvist,
tel. 016-704 02, 070-221 83 61
Joakim Granberg,
tel. 016-1430 10, 070-751 76 00
Syfte
Syftet med satsningen är att rusta upp och bygga till
föreningshuset till ett sådant skick att det blir möjligt att utnyttja huset på ett mångsidigt sätt för föreningar, företag och även det offentliga. Genom att
skapa en mötesplats stärks utvecklingskraften. Redan
befintliga resurser tillvaratas och man kopplar ihop
föreningslivet och företagen på bygden så att de kan
samarbeta kring idéer och initiativ som kan förverkligas genom samverkan. Genom att nyttja befintliga
resurser på ett smartare sätt kan den sociala ekonomin och företagen skapa mervärden för en levande
landsbygd i Ärla med omnejd. På så sätt stärker vi
den sociala ekonomin och företagandet i området.
Målgruppen är Ärla alla olika föreningar, dess medlemmar och bygdens företag.
Projektets budget:
Projektstöd:
Totalt:
Det geografiska verksamhetsområdet för projektet är
Ärla med omnejd. Ett till ytan stort område av Eskilstuna kommuns östra del.
24
1 947 750 kronor
834 750 kronor
200 000 kronor
1 278 181 kronor
4 260 681 kronor
Skottvångs Gruvmuseum
Åkers Kronopark bygger tillsammans med Östra Sörmlands Gruvförening och Skottvångs Grufva en museibyggnad där Skottvångs historia levandegörs. Museet kommer att visa upp Skottvångs historia med fokus på
gruvdrift, kolframställning och smide samt människans roll i sammanhanget.
Eskilstuna kuriren 8 juni 2011
Sörmlands Nyheter 24 juli 2011
Sörmlands Nyheter 24 juli 2011
Åkers Bergslag är fyllt av gruvor, kalkbrott och krutbruk. Här ligger Skottvångs Gruva som haft avgörande betydelse för järnhanteringen i området, inte minst
för kanontillverkningen vid Åkers Styckebruk. Gruvan
kanske togs i bruk så tidigt som på 1200-talet och togs
ur bruk på 1920-talet. Värdshuset har satsat på restaurang-, kafé- och konferensverksamhet samt musikunderhållning som lockat många besökare.
Östra Sörmlands Gruvförening är en viktig aktör vid
Skottvång. Föreningen visar hur kolning och tjärframställning utfördes enligt gamla traditioner. Under sommaren är föreningens medlemmar aktiva
som turistvärdar på gruvområdet.
I Lavtornet vid Skottvång kan man se en bit ner i den
nu vattenfyllda gruvan och göra sig en föreställning
om livet som gruvarbetare. Det finns en hel del föremål och bilder som kan berätta om gruvhantering,
smide och kolframställning och om människor och
människoöden runt gruvan. Dessa föremål är sedan
tidigare inventerade och katalogiserade och förvaras
i ett magasin. Med detta projekt får man en chans att
visa upp föremålen. Muséet blir en stor tillgång för alla
guidade turer i området samt ett komplement och en
fördjupning av Sörmlands museums skyltprogram.
Mål
• Visa upp Skottvångs historia med fokus på gruvdrift, kolframställning och smide samt människans roll i sammanhanget.
• Möta efterfrågan från besökande i alla åldrar.
• Locka fler besökande och stärka varumärket Skottvång/Åkers Bergslag
Resultat
När muséet är klart ska det finnas två rum. Ett för permanent utställning och ett för temautställningar. Utställningarna förvaltas i samarbete mellan Skottvångs
Grufva AB och Östra Sörmlands Gruvförening. Under
sommarsäsongen kommer muséet att vara öppet alla
dagar. Under lågsäsong enligt överenskommelse.
Muséet ska uppfylla följande önskemål:
• Man ska kunna visa film/bildspel
• Man ska kunna använda rummen till grupprum
vid konferenser eller för mindre sällskap.
• Det ska finnas ett förvaringsutrymme för t ex extrastolar, utställningsskärmar etc.
• Det ska finnas plats för försäljning av grillkol,
souvenirer, broschyrer, böcker etc.
Syfte
Att på ett informativt sätt levandegöra gruvans storhetstid och betydelse i svensk industrihistoria. Projektet vänder sig till alla besökare vid Skottvång. De
flesta besökarna kommer från Sverige. Av utländska
gäster dominerar tyskar och holländare. Många turistgrupper besöker gruvan, som tex skolklasser och
pensionärer. Projektet vill också skapa ett ökat intresse för vår industrihistoria bland invandrargrupper.
Projektägare:
Åkers Kronopark AB
Projekttid:
2009-05-11 – 2012-08-31
Kontaktpersoner:
Birger Andersson,
tel.0159-80 03 48, 070-211 19 96,
Maria Bystedt,
tel. 0158-259 00, 0708-62 70 59
Muséet i Skottvång kommer att innebära ett viktigt
tillskott till turistnäringen i hela Åkers Bergslag.
Skottvång är en av Gnesta kommuns viktigaste turistattraktioner. Med en museibyggnad på området förstärks besöksnäringen i kommunen och i närliggande
kommuner ytterligare.
Slutredovisat:
Projektstöd:
LAG-pott/Gnesta:
Totalt:
25
663 250 kronor
284 250 kronor
625 901 kronor
1 573 401 kronor
Förstudie Kungsudden
Kungsörs Hembygdsförening genomför en förstudie
där man klargör hur området Kungsudden i Kungsör
kan utvecklas och vad Länsstyrelsen tillåter i den kulturhistoriska miljön.
Skiss på hur ett båthus för
mälarjakten skulle kunna se ut.
den samt vilka tillstånd som krävs för att genomföra
förändringar och byggnader. Förstudien bör också redovisa lämpliga metoder för att förankra byggnadselement på den historiska marken.
Förstudien avser Kungsudden, Kungsör.
Mål
Målet med projekt Kungsudden är att skapa förutsättningar för evenemang och att Kungsudden skall
utvecklas till ett intressant besöksrnål för ortsborna i
alla åldrar och för besökare från när och fjärran.
Visionen är att utveckla Kungsudden till ett besöksoch aktivitetsmål för ortsbor i alla åldrar och också
att locka turister. Idag är Kungsudden en vacker plats
med ett cafe, ett litet museum och ett fågeltorn. Det
är en liten pärla som alltför få personer besöker. Så
har det dock inte alltid varit. Talar man med ortens
äldre invånare så berättar de om fantastiska fester och
arrangemang baserat på ett starkt engagemang från
föreningar och företag. Kungsörs Hembygdsförening,
som äger Kungsudden, vill nu återskapa denna entusiastiska ”vi-känsla” genom att utveckla Kungsuddenområdet så att det åter blir attraktivt och användbart.
Det skall vara lustfyllt för alla att ta sig ut till Kungsudden och enkelt för föreningar, företag och individer
att arrangera olika aktiviteter där. Nyckeln till återskapandet av en vi-känsla ligger i att Kungsörsborna
själva får bestämma vad de vill göra och även handgripligen vara med och bygga sin egen ”pärla”.
Resultat
Arbetet påbörjades i maj 2010 och avslutades under
oktober sammar år. Ett stort antal kontakter har tagits
med olika föreningar och organisationer. Konsulten
har studerat och tagit hänsyn till den så kallade Kungs
Barkarö-strategin, som antogs hösten 2009 av Länsstyrelsen och Kungsörs kommun. Genom förstudien har
man fått nödvändigt uderlag för ”Projekt Kungsudden”.
Genomförande
projektet Kungsudden startade hösten
2010 och arbetet planeras pågå till slutet av 2013.
Projektägare:
Kungsörs Hembygdsförening
Projekttid:
2010-04-29 – 2010-11-09
Kontaktpersoner:
Marie-Louise Widén, tel 0227-128 20
Barbro Silfversparre, tel. 0227-142 41.
Syfte
Syftet är att klargöra möjligheterna för att utveckla
Kungsudden och med resultatet som grund kommer
projektstöd avseende utveckling av Kungsudden att
sökas. Visionen för Kungsudden är ett resultat av tankar, idéer och önskemål från såväl hembygdsförening
som ortsbor. Studien kartlägger eventuella, offentliga
intressen som samverkar kring miljön vid Kungsud-
Slutredovisat:
Projektstöd:
LAG-pott/Kungsör:
Totalt:
19 378 kronor
8 305 kronor
48 941 kronor
76 624 kronor
Idéskissen visar förslag på aktivitetsyta:
• Stockar att balansera på eller gömma sig bakom.
• Konstiga gungor och ett halvfärdigt timmerhus med
sand i blir en sandlåda.
• En bäck från ån där man kan tävla med barkbåtar.
• Historiska trädfigurer utan huvud som barn och
vuxna kan bli fotograferade i.
• En båt på land på väg mot piraternas marknad i Birka!
• Ett rejält vindskydd med grillplats.
26
Malmköpings Torghandel
Föreningen Malmköping.nu arbetar för att få en intensiv och
varaktig torghandel i Malmköping. Man vill uppnå att köpingen fortlever och förblir en central mötesplats i Sörmland. Målet
är att besöksnäringen och turismen ökar i Malmköping.
Mål
Att Malmköping inom tre år vänt utvecklingen med
minst ett par butiker/näringsställen, ett par nya företag och en befolkningsökning med några personer.
Detta genererar skatteintäkter, högre sysselsättning
och ökar antalet nya besökare. Vårt mål är att återfå
de besökare som gick förlorade för orten då omdragningen av vägen genomfördes
Malmköping är sedan århundraden tillbaka en central handels- och mötesplats med en intressant historia. Historien och identiteten har använts i olika
besöksattraktioner, t.ex. under de återkommande
välbesökta marknadsplatserna. Utöver marknader har
museispårvägen, museer, konferensanläggningar och
restauranger samt små butiker och specialbutiker stor
betydelse för besöksnäringen. I Malmköping finns ett
starkt engagemang och en stolthet med engagerade
människor som är beredda att lägga tid och kraft på
att utveckla orten. Stängningen av genomfarten har
varit efterlängtad av många men upplevs också ha
resulterat i negativa effekter för handel- och besöksnäringen. Bensinstationen är inte längre bemannad.
Flera museer har tappat besökare. Museispårvägen
kan redogöra för exempel som visar att bokade turistbussar missat avfarten och kört förbi, vilket de insett
först i Sparreholm. Projektet Malmköpings Torghandel är en del av satsningen för att utveckla köpingen.
Resultat
Efter projekttidens utgång är målet att torghandeln
i Malmköping skall ha blivit så attraktiv att torghandeln skall vara en självklarhet för lokala producenter
att delta i. Det har skapats långsiktighet, varaktighet,
hållbarhet och kontinuitet. Några företag har nystartat, gamla har utvecklats och sysselsättningen ökar.
Projektet ger motivation för andra att våga starta eget
och ökad entusiasm för företagandet. En investering
som genererar fler arbetstillfällen och intäkter, skapar fler skattekronor och en attraktiv ort där besöksnäring
och turism ökar.
Syfte
Genom att utveckla torghandel vill man locka fler
besökare till Malmköping och främja ett diversifierat
företagande samt främja kulturaktiviteter. Torghandeln är ett del av ett större helhetsgrepp som tas för
skapa en positiv utveckling för Malmköping. Bland
annat planerar man att under juni till september ha
torgdagar tre dagar per vecka med en rad olika aktiviteter och teman i samband med dessa. Det kan
t.ex. vara utställningar, internationellt tema, matkultur från olika länder, midsommar, bondens marknad
och olika kulturaktiviteter på de båda torgen samt arrangemang. En enklare folder trycks upp och delas ut
till hushållen och fritidsboende.
Projektägare:
Föreningen Malmköping.nu
Projekttid:
2010-05-03 – 2013-12-31
Kontaktpersoner:
Krister Berg, tel. 0157-201 50, 076-885 08 37
Lena Sandberg, tel 0157-202 51
Projektets budget:
Projektstöd:
LAG-potten/Flen:
Totalt:
Projektet genomförs i Malmköping. Informationsfoldern delas till samtliga hushåll inom Flens kommun.
27
368 235 kronor
237 215 kronor
34 800 kronor
274 347 kronor
914 597 kronor
Kulturcentrum i Stallarholmen
DC Music Production AB genomför en förstudie kring ett kulturcentrum i Stallarholmen. Målet med förstudien är att samla alla kulturkrafter i bygden för att tillsammans undersöka vilka som är de mest livskraftiga
idéerna och verksamheterna för detta kulturcentrum.
Mål
Målet är att visa vilka verksamhetsgrenar som är
bärkraftiga och värda att satsa på. Man ska ha en en
tydlig bild och en arkitektskiss över hur rummet ska
utformas och inredas samt hur hyreskostnader och
driftskostnader ska finansieras.
Genom att skapa ett kulturcentrum för musik, teater,
dans, skrivande, bild och konsthantverk kan kulturutbudet breddas för både unga och äldre. Nu undersöks hur man bäst fyller detta kulturcentrum. För att
ta reda på vilka som är de mest livskraftiga idéerna
samlas alla kulturkrafter som finns i kommundelen
och bygger vidare på kompetenser, behov och förslag.
Genom att samarbeta och skapa ett gemensamt kulturcentrum öppnas möjligheterna till ett mer kreativt
klimat. Mötesplatsen är tänkt att etableras i Gula industrihuset mitt i Stallarholmen. Här finns finns en
större flexibel lokal för bl a konserter, teater, dans och
utställningar och flera mindre rum för en musikstudio, replokaler och ateljéer.
Resultat
Det finns nu en arkitektskiss för hur de 450 kvadratmetrarna ska disponeras, med mötesplatsen och
åskådarutrymmet i centrum, omgärdad av ett flertal
mindre rum för olika kulturaktiviteter. Ledordet är
flexibilitet som bygger på att samma rum ska kunna
användas på många olika sätt. Det finns ett samarbete
med Strängnäs kommun, Arbetsförmedlingen, Studiefrämjandet, Stallarholmsskolan, Kulturskolan och
Kulturhuset i Strängnäs, Stallarholmens församling
och lokala föreningar. Behovet är stort av kvällsverksamhet med teater, dans, musik, skrivande, och bild,
vilket man har många goda ledarkrafter för. De sista
månaderna ägnades till att jobba fram en bra dagverksamhet. De spår som utkristalliserade sig var att arbeta med långtidsarbetslösa, och ungdomar med särskilda
behov. Spåren har fördjupats tillsammans med
Arbetsförmedlingen och kommunen.
Syfte
Syftet med förstudien är att undersöka vilka som är
de mest livskraftiga idéerna och hur man på bästa
sätt skapar ett innehåll för detta kulturcentrum. Man
kommer bland annat att titta på olika verksamheter
och vilka som har störst potential, samarbetspartners, hur rummen och ytorna ska utformas, kostnader och långsiktig finansiering samt vilken organsiation som ska bygga och driva centrat.
Projektägare:
DC Music Production AB
Projekttid:
2010-05-03 – 2011-03-31
Kontaktpersoner:
Stefan Seidel, tel. 070-478 74 74,
Douglas Carr, tel. 070-755 95 95
Projektet genomförs i Stallarholmen för de boende där
men man vänder sig också till människor från grannorterna Mariefred och Strängnäs. Mot bakgrund av
det rika kontaktnät som finns när det gäller bl a musik, teater, dans, bildkonst och konsthantverk, finns
möjlighet att ordna evenemang där även folk från mer
avlägsna orter lockas att komma till Stallarholmen.
Slutredovisat:
Projektstöd:
Totalt:
28
68 884 kronor
29 522 kronor
83 350 kronor
181 756 kronor
Klipp från Bärgslagsbladet, foto Lennye Osbeck
Car-O’s Hundkoja
Kungsörs Brukshundklubb bygger om en industrilokal
till träningshall för hundar. Lokalen kommer att användas både som kurslokal och för tävlingsarrangemang.
Resultat
Resultatet blev en 700 kvadratmeter uppvärmd inomhushall som invigdes den 11 november 2010. Lokalen är lämplig för uthyrning till allehanda hundaktiviteter i första hand vintertid men är även lämlig
för mässor, utställningar, fysträning, föreläsningar
etc. Inomhushallen har varit öppen från kl 08.00 till
kl 22.00 samtliga dagar i veckan med en beläggning
på ca 90 % sen mitten av november 2010 till mitten
av april 2011. Privata hundtränare, instruktörer med
eget företag och rasklubbar har bokat hallen för träning, kursverksamhet, utställningar m.m. Medlemmarna har haft möjlighet att träna på bestämda medlemstider och kunnat delta i olika riktade aktiviteter.
Klubben har hållit kursverksamheten igång hela vintern, tre valpkurser, en tävlingslydnadskurs och tre
agilitykurser på olika nivåer. Fem tävlingar har hållits i hallen med deltagare från hela landet. Barn- och
ungdomsverksamhet har startats upp. Indirekt har
lokala näringsidkare fått ökad handel, nattgäster och
matgäster och kommunen har fått fler besökare.
Kungsörs Brukshundklubb bedriver i nära samarbete med Studiefrämjandet Västmanland kurs- och tävlingsverksamhet. Man har knutit till sig nya instruktörer samt gett några av medlemmarna möjlighet att
utbilda sig till instruktörer, för att tillgodose den ökande efterfrågan på olika typer av kurser och aktiviteter.
Klubben är belägen i Granhammar, ca 6 km från tätorten där det finns en klubbstuga för teorilektioner,
möten, fikaförsäljning samt två träningsplaner, vilket
inte är tillräckligt för de 200 medlemmarna. Agility
är den mest ökande grenen inom klubben och även
i resten av landet. Det är ett problem att man endast
kan utnyttja banan halva året. Den tid som verksamhet kan bedrivas utomhus räcker inte till för att möta
den stora efterfrågan som finns. Det finns idag endast
ett par inomhushallar får hundträning i Mellansverige, dessa ligger i Mjölby och i Karlskoga. Många
efterlyser möjlighet till träning under vinterhalvåret.
Det är brist på lokaler för tävlingar, utställningar och
kurser.
Syfte
Kungsörs Brukshundklubb med samarbetspartners
vill skapa en central punkt för hundaktiviteter i Mälardalsregionen. En hall med lämpliga mått för bland
annat agility placerad nära samhället, som kan användas året om. Hallen ger möjlighet för brukshundklubben att ordna kurser, tränings- och tävlingsmöjligheter året om. Då lokalen blir mer lättillgänglig ger
det undomarna större möjlighet att delta i aktiviteterna och klubben har möjlighet att utöka ungdomsverksamheten. Lokalen kommer att bli en träffpunkt
för alla kommunens hundägare. Den kan även nyttjas
av skolor för aktiviteter under lovdagar.
Projektägare:
Kungsörs Brukshundklubb
Projekttid:
2010-05-04 – 2012-05-01
Kontaktpersoner:
Hans Nordgren,
tel. 0227-314 65, 0730-37 83 56
Ann Sahlman,
tel 0227-315 04, 070-580 53 08
Kungsörs kommun, Mälardalen och Sörmland.
Mål
Fördubbla antalet kurser för nyblivna hundägare och
utöka antalet agilitykurser. Få underlag för en ungdomssektion i klubben. Anordna minst en inomhustävling per år. Hallen ska vara iordningställd och utrustad
med konstgräsmatta till hösten 2010. Den externa utnyttjandegraden ska utgöra ca 35 % av utnyttjandetiden
för hallen. Hallen ska vara ekonomiskt självbärande.
Slutredovisat:
Projektstöd:
LAG-pott/Kungsör:
Totalt:
29
280 370 kronor
120 159 kronor
218 411 kronor
618 940 kronor
Fogdöns pilgrimsled
Föreningen Vårfruberga Klosterruin fullföljer skapandet av en pilgrimsled mellan S:t Eskils källa i Strängnäs
och Björsund på norra Fogdön. Genom att markera, beskriva och rnarknadsföra gör man Fogdöns kulturlandskap känt och tillgängligt för många.
Mål
Målet med projektet är att färdigställa Pilgrimsleden
på Fogdön, göra den känd och tillgänglig för alla som
har intresse av att vandra. När leden är färdigutbyggd
är det av vikt att det finns en långsiktig strategi för
underhåll och utveckling. Om fem år ser man framför sig en Pilgrimsled som är välkänd inte bara inom
pilgrimsrörelsen utan även bland Strängnäsbor och
Sörmlänningar. Det finns ett varierat utbud av temavandringar som både enskilda och andra organisationer tagit initiativ till.
Inspirerade av Fogdöns historia, rika kulturbygd och
vackra natur nära Mälaren tog en grupp Fogdöbor
initiativ till skapandet av en pilgrimsled. En utmärkt
pilgrimsled underlättar för alla som vill vistas i naturen. Pilgrimsledens sträckning går mellan S:t Eskils
källa och Björsund på norra Fogdön. I november
2009 invigdes Pilgrimsledens första etapp av biskopen i Strängnäs, den så kallade Vansöleden, 28 km.
Den andra etappen, Fogdöleden invigs under 2010
och den sista, Helgaröleden 2011. Pilgrimsvandringar
har blivit en allt vanligare företeelse på senare år. Det
kan vara en motreaktion på nutidens många gånger
höga tempo och ytliga samvaro. Att vandra på den
kända pilgrimsleden till Santiago de Compostela har
blivit en folkrörelse. Likaså har leder skapats runt om
i orden. De mest kända är Klosterleden till Vadstena
och leden som går till Trondheim/Nidaros.
Resultat
Söndagen den 25 september 2011 invigdes tredje
etappen av Fogdöns pilgrimsled av biskop em Caroline Krook. Därmed är hela leden invigd och erbjuder
nära 7 mil varierad vandring.
Syfte
Det övergripande syftet med Pilgrimsleden är att underlätta för människor att oavsett motiv vandra i en
vacker kulturbygd. På så sätt görs Fogdön känt och
bidrar på sikt till ökat behov av övernattning och annan typ av service. Projektet förverkligar etapp två
och tre av Pilgrimsleden. Det innebär inköp av stolpar, skyltar och vägbeskrivningar. Det handlar också
om att ta fram en informationsfolder som beskriver
hela sträckningen samt skapa en hemsida så att information kan nås på ett enkelt sätt. När leden är färdigställd finns ambitioner att iordningsställa några
rastplatser utmed vägen.
Projektägare:
Föreningen Vårfruberga Klosterruin
Projekttid:
2010-05-17 – 2012-06-30
Kontaktpersoner:
Märit Melbi, tel. 0152-103 93, 070-399 56 59
Maritha Pettersson, tel. 0152-200 09
Slutredovisat:
Projektstöd:
Totalt:
Projektet genomförs på Fogdön. Ambitionen är att på
sikt knyta band med andra pilgrimsleder runt om i
Sverige och världen.
30
60 720 kronor
26 023 kronor
83 477 kronor
170 220 kronor
Invigning av ArtLab Gnesta.
Foto: Bertil Karlsson
ArtLab Gnesta,
upprustningsfas
Stiftelsen Karl Schultz-Köln och Marita Mörk-Schultz
renoverar Bryggeriet i Gnesta där man startar upp ART LAB
Gnesta som är en konstnärsdriven arena för experimentell samtida konst. Verksamheten skall bland annat innehålla utställningshall, AIR (Artist in Residence) program, ateljé, verkstäder och kurser.
Mål
Målet är att färdigställa ändamålsenliga lokaler för att
arbeta tematiskt, exempelvis kan projekt, utställning
i utställningshallen samt debattkväll och öppna samtal avhandla ett tema. Detta utbud kan kompletteras
med föreläsningar och kurser som handlar om andra
aspekter av samma frågeställning, inom vetenskap,
forskning, litteratur etc. Målsättningen är att tillhandahålla ett etablerat utbud för konstnärer och besökare. ART LAB ska inom fem år vara i full funktion.
Verksamma konstnärer, lokal och regional publik
skall känna till utbuden. Man beräknar att inom två
år ha ett brett nationellt och europeiskt nätverk med
fungerande, aktiva partnerskap och samarbeten. ART
LAB Gnesta eftersträvar att utforma sin verksamhet så
att den i minsta mån påverkar miljön negativt.
ART LAB kommer efter renoveringen bedriva verksamhet i det gamla bryggeriet från 1903 invid Frösjön,
centralt i Gnesta. Byggnaden ska inrymma ateljéplatser, verkstäder, utställningshall, projektrum, kursverksamhet och ett internationellt Artist in residence program (AIR). Syftet är att vara en stimulerande punkt
för produktion och utställningsverksamhet av samtida
konst och på det sättet engagera en miljö bestående
av nationella och internationella konstnärer. ART
LAB gynnar både etablerade konstnärskap och unga
nyutbildade konstnärer i sitt konstnärliga forskande
genom att stödja utvecklandet och genomförandet av
projekten. Under hösten 2010 kommer grundläggande
renovering av fastigheten såsom el, vatten, fjärrvärme
och avlopp genomföras. Under våren 2011 renoveras
lokalerna. Verksamheten startar sedan upp i de färdiga delarna av huset och växer sedan eftersom.
Resultat
ART LAB Gnesta invigdes den 11 oktober 2011. En del
arbeten med de icke publika delarna. Byggnaden inrymmer ateljéplatser, verkstäder, utställningshall, projektrum, kursverksamhet och ett internationellt Artist
in residence program. Genom AIR program, ateljéstipendium och projektrum gynnar man både etablerade
konstnärskap och nyutbildade konstnärer i sitt konstnärliga forskande genom att stödja utvecklandet och
genomförandet
av projekten. ART LAB blir en realise
ringsplattform där konstnärer kan genomföra ambitiösa projekt med nödvändiga faciliteter.
Syfte
ART LAB syftar till att generera samhällsdebatt genom
utställningar, öppna diskussioner och föreläsningar.
Genom att integrera andra vetenskaper i konsten driver ART LAB en dialog mellan kultur, vetenskap och
samhället. ART LAB ger en möjlighet för unga konstnärer att fortsätta realisera ambitiösa projekt utan
att kompromissa de första åren efter avslutad utbildning. ART LAB tillhandahåller plats och faciliteter för
denna konstnärsgrupp. ART LAB med alla sina verksamheter skapar en knutpunkt för bygdens kulturella
företeelser. Genom att bjuda in gästande konstnärer
från andra delar av Sverige och Europa kan Gnesta
dela med sig av sin kultur och bli berikade av deras.
Projektet vill engagera lokal och regional publik med
konstupplevelser och möjligheten att delta i debatt
kring samhällsfrågor.
Projektägare:
Stiftelsen Karl Schultz-Köln
och Marita Mörk-Schultz
Projekttid:
2010-05-17 – 2012-07-01
Kontaktperson:
Erik Rören, tel. 070-877 63 85
Verksamheten kommer att bedrivas i Bryggerihuset i
Gnesta, berikat med kompetens från lokala, nationella
och internationella aktörer. ART LAB intention är att
skapa ringar på vattnet så att projektet kan påverka
och berika regionen kring Gnesta. Resultatet kommer
också vara synligt i Stockholm Sverige och Europa.
Slutredovisat:
Projektstöd:
LAG-potten/Gnesta:
Privat/faktisk fin.:
Totalt::
31
715 349 kronor
306 541 kronor
297 699 kronor
542 850 kronor
1 862 439 kronor
Kungsudden
Kungsörs Hembygdsförening genomför ett projekt
för utveckling av Kungsudden för att bli ett intressant
besöksmål . Bland annat skapas en å-promenad, aktivitetsyta för barn, samt ett båthus med båtvrak.
Kungsudden ligger där Arbogaån rinner ut i Mälaren.
Här finns fantastiska möjligheter till olika former av
arrangemang för ortens egna invånare och även för
turister. Inom tio minuter når man Köping eller Arboga med bil och det tar knappt 10 minuter att gå
till järnvägsstationen. Målet är att Kungsudden skall
utvecklas till ett intressant besöksmål för ortsborna i
alla åldrar och även för besökare från när och fjärran
Pehr Frestare som var Karl XIs livknekt
använde denna stuga som kontor.
Resultat
Sträckan längs Arbogaån var en gång i tiden en fantastisk vy med stenmurar och växter. Visionen är att förvandla den nu igenväxta promenaden till en oas. Förutom vackra växter från forna dagar ska det också finnas
sittplatser längs ån. Där skapas också en aktivitetsyta
för dagens barn. Man vill också bygga ett skydd för att
ställa upp det båtvrak som Sjöhistoriska museet år 1978
lät bärga ur Arbogaån nedanför Kungsudden. Vraket är
daterat till mitten av 1600-talet. Kungsörs gamla arrest
som tidigare plockades ner och förvaras av kommunen
i väntan på att kunna ställas upp på lämplig plats blir en
förvaringsplats för diverse material. En stuga som Karl
XIs livknekt, Pehr Frestare, använde som kontor finns
kvar i privat ägo i Kungsör. Nuvarande ägare är villig att
donera
stugan till hembygdsföreningen förutsatt att den
placeras på Kungsudden.
Syfte
Att Kungsudden skall utvecklas till ett intressant besöksmål för såväl ortsbor som för turister i olika åldrar. Avsikten är att det skall bli lustfyllt för alla att ta
sig ut till Kungsudden och enkelt för föreningar, företag och individer att arrangera olika aktiviteter där.
Projekt avser Kungsudden, Kungsör. Som nämnts
ovan är visionen att Kungsudden skall utvecklas till ett
intressant besöksmål för såväl ortsbor som turister.
Mål
Målet är en utveckling av Kungsudden. För närvarande finns fyra årliga evenemang (valborgsmässoafton, nationaldagen, midsommarafton och konstsafari
i juli). Avsikten är att antalet evenemang redan under
projekttiden skall ökas med minst ett per år (t.ex. allsång, hantverksmarknad, adventsarrangemang, luciakröning, nyårsfirande, knutsdans mm.).
Utvecklingen skall ske genom olika insatser avseende
• Infrastruktur för arrangemang
• Å-promenaden
• Aktivitetsyta
• Uppbyggnad av båthus med båtvrak
• Återuppbyggnad av Kungsörs gamla arrest
• Återuppbyggnad av klockstapel och portal
• Flyttning av Pehr Frestares stuga
• Utredning av nybyggnation av Kungshuset
Projektägare:
Kungsörs Hembygdsförening
Projekttid:
2010-06-09 – 2013-12-31
Kontaktpersoner:
Marie-Louise Widén tel.0227-128 20,
Projektets budget:
Projektstöd:
LAG-pott/Kungsör:
Offentlig resurs:
Totalt:
Modell av klocktornet som fanns vid Kungsudden.
588 000 kronor
222 000 kronor
30 000 kronor
980 000 kronor
1 820 000 kronor
Skalenlig modell av den planerade Kunsgården.
32
Hallstavallen
Gillberga-Lista Idrottsförening utvecklar föreningen och
Hallstavallen i Eskilstuna till en lokal samlingsplats med olika typer av verksamheter. En plats för samling, utveckling,
och social service Man skapar också en läkande trädgård
med sociala, fysiska och psykiska förtecken.
Resultat
Projektet anpassar befintliga lokaler för bättre utnyttjande genom att handikappanpassa samtliga
ytor samt omklädningsrum och tillbyggnad av handikappanpassad övernattningsstuga. För att säkerställa verksamhet för barn och ungdomar i enlighet
med samarbetet med skolan blir området inhängnat.
Man anpassar utemiljön för fler och bättre aktiviteter samt terapeutisk verksamhet, en oas för barn och
vuxna.Lokalerna byggs ut och man gör en större hygienanpassad köksavdelning. Allt detta för att skapa
ändamålsenliga lokaler och ytor, men förutom detta
skapa en bank för ledare och ledarutveckling man
etablerar och fördjupar samarbetet med närbelägna
föreningar och organisationer. Man ska också söka
nya vägar för att initiera nyinflyttade till bygden och
involvera dessa i social gemenskap. Bygga en trädgård som tar utgångspunkt i naturens påverkan och
läkande effekter på människor samt att igångsätta en
genbank
av växter för att bevara, vårda och vidare
sända gamla kunskaper till nya människor.
Gillberga-Lista IF genomför en ombyggnad av Hallstavallen i Eskilstuna för att etablera en lokal samlingsplats, erbjuda varierande aktiviteter och verksamheter.
En plats för samling, utveckling, social service och aktivitet för områdets boende. Dessutom vill man skapa
en läkande trädgård med såväl sociala som fysiska och
psykiska förtecken. I projektet ingår också ett planerat
samarbete med skolan som dels skall ge ökade fysiska
möjligheter och dels ge nytänkande vad avser den planerade trädgårdens möjligheter till undervisning och
förståelse för naturens krafter och utveckling. Lokalerna ska användas för aktiviteter som kurser, föreläsningar, friskvård och data. l projektets anda ligger att
handikappanpassa verksamheter och lokaler.
Syfte
Föreningen har idag ca 400 medlemmar inom idrottsverksamheten som fotboll, friidrott och gymnastik.
Bygden har sedan länge saknat en lokal som tillfredsställer innevånarnas behov av samlingsplats där olika
åldrar kan träffas och olika intressen kan sammanstråla samt en plats där dessa och andra parametrar
kan hitta samhörighet och vinna synergieffekter.
Projektägare:
Gillberga-Lista Idrottsförening
Projekttid:
2010-08-06 – 2012-12-31
Kontaktpersoner:
Claes Henebäck
tel. 016-292 50, 0705-74 50 99
Anna Berggren
tel. 016-602 07, 0762-38 01 36
Idrottsföreningens ordinarie upptagningsområde är
de forna församlingar Gillberga och Lista samt Öja församling, varför huvudriktningen ligger inom dessa områden. Man vill dock utöka spridningen till att även omfatta delar av centralorten som Närsjö och Borsökna.
Mål
Målet är att skapa en arena för verksamhet i området
och att tillgodose lokala behov för all sorts verksamhet,
ålder och intressen. Man vill föra bygdens innevånare
närmare varandra samt integrera olika och åldrar och
människor genom att erbjuda varierande och breddad
verksamhet med handikappanpassning. Förutsättningar skapas för att utveckla samarbetet med skolan
och erbjuda ett alternativ till elevernas friskvård.
Slutredovisat:
Projektstöd:
Totalt:
33
357 445 kronor
153 191 kronor
50 000 kronor
166 852 kronor
727 488 kronor
Klubblokal till Gyllingsvallen
Stenkvista GolF bygger ett nytt klubbhus för att ge orten en betydelsefull samlingspunkt. Lokalen kommer till nytta även för andra föreningar samt ortens företag och bidrar till att utveckla bygden och ge
ungdomar en chans till en stimulerande fritid.
Resultat
Den nya klubblokalen innebär att föreningen får en
naturlig samlingsplats vid utbildning av sina ledare
och fotbollsspelare vilket på sikt stärker föreningens
organisation och får starkare rekryteringskraft. Lokalen öppnar även för att andra föreningar kan ha
studiecirkelträffar som främjar lärandet. Lokalen ger
även möjlighet till möten såsom t.ex. styrelse- och
medlemsmöten, läger och filmkvällar. Genom möten
med ledare, spelare och föräldrar stärks samhörigheten till klubben och möjligheten att få ut information.
Det ska finnas möjlighet till läger och filmkvällar för
barn och ungdomar. Det är viktigt att träffas även
utan att spela fotboll för att utveckla sin sociala kompetens i unga år. Även andra föreningar ska kunna dra
nytta av Stenkvistas klubblokal. Lokalen kan hyras av
medlemmar och privata personer för fest, barnkalas,
julfirande eller student etc. Veranda ut mot fotbollsplanen på Gyllingsvallen skapar en läktaratmosfär
samt en naturlig samlingspunkt för publiken. Dessutom
ger det större möjligheter för de ungdomar som
väljer att samlas där när ungdomsgården har öppet.
Hällberga och Stenkvista socken i Eskilstuna kommun
präglas av sin landsbygd med många lantbruk och ett
varierat småföretagande. Trots bygdens utveckling
med många föreningar och företag finns det inga föreningslokaler och man saknar en naturlig mötesplats.
Den nya klubblokalen som kommer att byggas vid
Gyllingsvallen blir starten på något nytt och navet i
Hällbergas fortsatta utveckling. Föreningen har nämligen aldrig haft en klubblokal på Gyllingsvallen.
Syfte
Stenkvista GolF är idag en förening utan föreningslokal. En föreningslokal ses som en livsnödvändig
punkt i en förening dels för att kunna bedriva läger,
utbildning och samkväm men även för att kunna
fortsätta utveckla samarbetet med andra föreningar
i Hällberga. Föreningen ansvarar under vintern för
att spola is vid skolan. Med lokalen är det tänkt att
föreningen och Hällberga som samhälle ska få en gemensam punkt att knyta an till. Gyllingsvallen ska
vara ett ställe där invånarna i Hällberga och Stenkvista församling ska känna sig hemma och välkomna. I
lokalen ska människor med gemensamma intressen
få möjligheten att träffas och umgås.
Projektägare:
Stenkvista GoIF
Projekttid:
2010-08-27 – 2013-06-30
Kontaktpersoner:
Maria Valgren, tel. 073-035 15 69
Hällberga och Stenkvista socken, Eskilstuna kommun
Mål
I den nya klubblokalen är det tänkt att det ska inrymmas ett ytterligare omklädningsrum så att framför
allt våra flicklag ska kunna byta om i ett eget omklädningsrum med egna duschar och tvättutrymme. Det
kommer även att bli en samlingslokal, kök, tvättstuga, förråd samt ett kontor. När klubblokalen är färdig
planerar man att skicka ut information till alla boende i samhället samt att ha en dag då det är öppet hus
i de nya lokalerna. Detta är en möjlighet att utveckla
bygden och samtidigt ge ungdomar en chans till en
stimulerande och givande fritid.
Projektets budget:
Projektstöd:
Riksidrottsförbundet:
Rekarnestiftelsen:
Totalt:
34
798 700 kronor
171 300 kronor
171 000 kronor
55 000 kronor
576 486 kronor
1 772 486 kronor
Upplevelserundan
den guidade bussturen
till våra smultronställen
Flensbygdens Verksamhetsutveckling ekonomisk förening erbjuder guidade bussturer till olika besökmål i Flens
kommun för att förlänga turistsäsongen.
Projektidén bygger på en guidad bussrundtur i Flens
kommun med omnejd. Turen går till besöksmål inom
kommunen. Material och CD/MP3-spelare tas även
fram för en rundtur med egen bil. Varje plats kommer att markeras i en karta för att turisten ska kunna
orientera sig. Upplevelserundan kommer att erbjudas på svenska och engelska. Varje numrerad plats
har ett eget nummer på turistens MP3-spelare eller
CD-skiva, som inhandlas innan resans start. Mellan
besöksmålen får turisten en presentation om andra
intressanta företeelser eller platser belägna mellan
besöksmålen, t ex historiska platser, slott, kyrkor och
badplatser.
Mål
Målet är att genom långsiktighet bygga upp Upplevelserundan att bli ett känt varumärke för kommunen och göra området attraktivt.
Resultat
Projektet genomförs under tre år för att skapa en
långsiktighet som kan utvärderas och vidareutvecklas.
Under sommaren ligger fokus på genomförande och
försäljning, under höst/vinter utvärderas turen och
vidareutvecklas utifrån erfarenheterna samt marknadsförs via broschyrer, mässor och hemsida. Turen
kommer under projektets gång att utvecklas och förbättras utifrån besökarna och de deltagande företagens erfarenheter. Man har som mål att antalet turister ska ha öka med 50 % under en treårsperiod och att
Upplevelserundan ska vara ett känt för minst 25% av
turisterna inom 5 år. Om tio år ska Upplevelserundan
vara ett av de tio största besökmålen i Sörmland.
Syfte
Syfte med projektet är att genom samverkan mellan
olika verksamheter förlänga turistsäsongen i Flens
kommun. Företagen som är inblandade i nätverket
och som tillsammans ska genomföra projektet har
var och en för sig många turister. Projektet syftar till
att öka attraktionskraften för dessa gemensamt och
på så vis få större genomslagskraft. Turisterna upplever en större tillgänglighet genom själva rundturen,
men också genom att den ska genomföras på två olika
språk. I projektet ska en guidad rundtur tas fram som
ska säljas på cd och mp3-spelare med en karta med
material och information om rundturen. Alla medverkande aktörer i rundturen ska ha materialet tillgängligt till försäljning. Sörmland har en stor andel turister, vars reseanledning är att besöka släkt och vänner.
Dessa stod 2008 för tre gånger så många som de som
övernattade på hotell. Dessa är en mycket viktig målgrupp, då de inte spenderar pengar på övernattning
utan t.ex. upplevelser och mat. En viktig målgrupp
är de boende och sommarboende inom kommunen,
som vill hitta på något med släkt och vänner.
Projektägare:
Flensbygdens Verksamhetsutveckling Ek. för.
Projekttid:
2010-11-08 – 2013-12-31
Kontaktpersoner:
Thomas Lange tel. 070-209 91 45,
Jack Rydberg tel. 070-575 97 91
Projektets budget:
Projektstöd:
293 500 kronor
LAG-pott/Flen:
0 kronor
Offentlig resurs:
168 378 kronor
Privat faktiskt fin.:
357 000 kronor
289 147 kronor
Totalt:
1 276 403 kronor
I första skedet omfattar turen Malmköping, Hälleforsnäs, Mellösa, Flen, Skebokvarn och Sparreholm.
35
Klimatsmart kretslopp
med biogastillverkning i Gnesta kommun
Föreningen Energiodlarna undersöker möjligheterna att bygga en biogasanläggning i Gnesta kommun
för att ta tillvara energin i slam, stallgödsel och biobränsle odlat på åkermark. Biogasen kommer att driva en
motor som ger elektrisk energi och värme till bostäder och offentliga lokaler i närområdet.
• Finns det möjlighet att använda slam från avlopp
I Gnesta kommun finns en stor areal åkermark som
ligger i träda och inte används. Det finns få arbetstillfällen på landsbygden i Gnesta kommun. Inom
kommunen finns en mängd enskilda avlopp och slam
från reningsverk där växtnäringen inte ingår i något
kretslopp och återförs till åkermark. Energi åtgår
för att transportera slam till deponi i Södertälje. Det
finns ingen känd tillverkning av grön i Gnesta kommun. Projektet vill undersöka möjligheten att bygga
en småskalig biogasanläggning i Gnesta kommun för
at ta tillvara energin i slam, stallgödsel och biobränsle
odlat på åkermark. Blir anläggningen uppförd innebär det att Gnesta kommun får en tillverkning av grön
el, mer odlad mark med bättre växtföljd och minskat
växtnäringsläckage, fler arbetstillfällen och att slammet i kommunen ingår i ett kretslopp på ett energioch klimatsmart sätt.
och mindre reningsverk till biogasproduktion
• Hitta lämplig lokalisering av en biogasanläggning
•
•
•
•
för att energimässigt klara transporter på bästa
sätt
Redovisa lagstiftning och eventuella problem
med hantering av slam och spridning av rötrester
på åkermark.
Hur många arbetstillfällen på landsbygden kan
skapas med en biogasanläggning
Hur klimatsmart är anläggningen i förhållande
till nuvarande förhållanden när det gäller utsläpp
till luft och vatten samt energiförbrukning
Finns det möjlighet att gå vidare att bygga en biogasanläggning och vem ska då vara huvudman.
Resultat
Visar det sig att projektet verkar genomförbart kommer en biogasanläggning uppföras med beräknad
driftstart
hösten 2012. Odling av lämpliga grödor kan
då påbörjas under växtsäsongen 2011.
Syfte
Huvudsyftet är att skapa fler arbetstillfällen på landsbygden och att överföra känd teknik från Tyskland för
tillverkning av biogas och grön el. I Tyskland är det
en lönsam affär och förundersökningen ska se om det
kan vara det i Sverige också.
Projektägare:
Energiodlarna
Projekttid:
2010-11-11 – 2012-06-30
Kontaktpersoner:
Sören Pettersson
tel. 0156-418 10, 070-300 08 44
Projektet kommer att genomföras i Gnesta kommun.
Studieresa kommer att ske till Tyskland. Ett Universitet, troligen i Uppsala, kommer kontaktas för samarbete.
Mål
Ge svar på frågorna:
• Är det ekonomiskt möjligt att bygga en biogasanläggning för att framställa el och värme i Gnesta
• Går känd teknik för biogasframställning på gårdsnivå att överföra till Sverige
Slutredovisat:
Projektstöd:
LAG-pott/Gnesta:
Totalt:
36
23 625 kronor
10 125 kronor
36 925 kronor
70 675 kronor
Vision 50m skjutbana i Strängnäs kommun
Mariefred-Kärnbo Skytteförening utvecklar skyttebanan så att den kan användas även vintertid samt ökar
möjligheterna att att ge ungdomar tillgång till en modern 50 meters skjutbana.
Resultat
När anläggningen är färdig kommer verksamheten
att bedrivas med högre kvalitet samt med ökad nyttjandegrad med stor bredd vilket är en förutsättning
för dem som också vill satsa mot toppen. MariefredKärnbo Skytteförening kommer att bedriva utökad
ungdomsverksamhet med en reglementsenlig och
modern anläggning samt tillgång till klubbhus med
belysning och värme som ger möjlighet till kursverksamhet och mer teoretisk vidareutbildning inom
skyttet. Övriga skytteföreningar i kommunen får också tillgång till en anläggning.
Mariefred-Kärnbo Skytteförening bildades 1924 och har
idag 100 medlemmar i åldrarna mellan 7 - 82 år. Killar
och tjejer tävlar och tränar på lika villkor – något som är
generellt för skyttesporten. Självklart är alla funktionshindrade välkomna att deltaga i samtliga aktiviteter och
grenar. Mariefred-Kärnbo Skytteförenings vision är att
utöka skjutvallen till sex skjutplatser, bygga in den med
tak och väggar samt låsbara dörrar och administrativt
utrymme för den elektroniska markeringsutrustningen
samt att el ansluts till skjutbanan som ligger i anslutning till den planerade nya idrottsplatsen i Mariefred.
Mariefred-Kärnbo Skytteförening för avsikt att enligt
överenskommelse upplåta skjutbanan till kommunens
övriga skytteföreningar för att de också ska kunna träna
50-metersskytte, vilket skulle vara av stor vikt för detta
skytte i denna del av Södermanland.
Syfte
Syftet är att ge kommunens alla skytteintresserade
ungdomar tillgång till en modern 50-meters skjutbana. Målgruppen är alla skyttar från 10 år och uppåt.
Då skytte är en sport där män och kvinnor tävlar på
lika villkor är vår strävan att ha en jämn könsfördelning - där är vi dock inte idag utan uppskattningsvis
är ca 1/3 är tjejer.
Projektägare:
Mariefred-Kärnbo Skytteförening
Projekttid:
2011-01-10 – 2012-11-30
Kontaktpersoner:
Mikael Brunell, tel. 073-901 58 04;
Jan Nilsson, tel. 070-266 01 03
Projektet genomförs på Mariefred-Kärnbos skjutbana
i närheten av den nya idrottsplatsen i Mariefred.
Slutredovisat:
Projektstöd:
Riks Förbundet.:
Totalt:
Mål
Skapa kommunens enda anläggning för 50-metersskytte med ökad tillgänglighet och förenklad verksamhet genom elektronik. Skapa möjlighet till en åretrunt
verksamhet för ungdomsskyttet i kommunen samt att
anläggningen ska vara handikappanpassad.
37
188 554 kronor
36 350 kronor
195 000 kronor
79 940 kronor
499 844 kronor
Spinnhus i Sparreholm
Föreningen Sparreholms Hantverkshus undersöker behovet av och möjligheterna för ett s.k. Minispinneri. En
plats där lokala fåruppfödare kan lämna ull för kardning
och spinning, och därigenom få hjälp med att förädla
sin ull men även med att hitta en marknad för avsättningen av de färdiga produkterna.
Mål
Att genomföra fyra studiebesök, göra enkät till 317
fårägare och 30 hantverkare i Södermanland. Ta fram
en affärsplan samt undersöka förutsättningarna för
att starta aktiebolag, ekonomisk förening eller kooperativ. Se över olika alternativ för lokal.
Resultat
Omvärldsanalys, det vill säga enkät till fårägare och
hantverkare, inventering av får i Södermanland och
ullkvalité. Studiebesök i Norge där en Minimill varit
i bruk snart tre år i kommersiell verksamhet. Affärsplan för kommande verksamhet och som visar hur
verksamheten
ska drivas kommersiellt.
Föreningen Sparreholms Hantverkshus undersöker
behovet av och möjligheterna för att finansiera inköp
av och driva ett lokalt förankrat så kallat minispinneri
där lokala fåruppfödare kan lämna in sin ull för spinning och kardning och därigenom få hjälp med att förädla sin ull samt även hitta en marknad för avsättning
av de färdiga produkterna. Man skall också ta reda på
i vilken form projektet kan drivas, var verksamheten
skall lokaliseras och vem eller vilka som skall ansvara
för driften.
Projektägare:
Sparreholms Hantverkshus
Projekttid:
2011-01-21 – 2013-06-30
Kontaktpersoner:
Marianne Fröberg,
tel. 0157-320 54, 0703-01 68 22
[email protected]
Gunilla Jabsson, tel. 0157-306 36, 0703-45 78 95
Syfte
Fåruppfödare som önskar vidareförädling av den ull
som produceras på gårdsnivå. Hantverkare och slöjdare. Köpare av spinneriprodukter i lokal och nätbutik.
Projektets budget:
Projektstöd:
LAG-pott/Flen:
Totalt:
Fårägare från Södermanland.
38
60 900 kronor
26 100 kronor
37 280 kronor
124 280 kronor
Besöksmålet Mälsåker
Föreningen Mälsåkers Framtid genomför ett projekt för att
utveckla och förstärka Mälsåkers Slott med omgivning som
en exklusiv turistattraktion på den sörmländska landsbygden. Ambitionen är att erbjuda besökare genuina upplevelser som är unika för Mälsåker, Selaön och Mälardalen.
Mål
Utöka och utbilda antalet guider och slottsvärdar från
sju till minst tolv personer under projektperioden.
Målet med Drottningadömen är att ta fram ett färdigt förslag, inklusive finansiering, som ska ligga till
grund för ett förverkligande av utställningsprojektet.
BesöksmåletMälsåker är ett långsiktigt utvecklingsprojekt med syfte att förstärka slottet med omgivning
som en exklusiv turistattraktion på den sörmländska
landsbygden. Projektet har förankring i såväl svensk
stormaktstid som nutid. Ambitionen är att erbjuda besökare upplevelser som är unika för Mälsåker, Selaön
och Mälardalen. Målet är att Mälsåker
ska bli ett lockande besöksmål för fler
och bredare målgrupper med förhöjt
kvalitativt och kulturellt innehåll. Föreningens strävan är att också få en del
av de många utländska turister som
besöker t.ex. Gripsholms Slott och Grafikens Hus att upptäcka den vackra
vägen till slottet. Potentialen för Mälsåkers slott är ännu inte fullt utnyttjad.
Kunskaper, erfarenheter och resurser
behövs för bättre värdskap liksom för
en förbättrad marknadsföring, dels i
föreningens egen regi och dels i samverkan med andra turistaktörer i Sörmland
och Mälardalen.
Resultat
Vintern och våren 2012 ska utställningen Drottningadöme byggas upp
och invigas på försommaren, samt
marknadsföras så att en publikökning kan ske redan första sommaren.
Hedvig Eleonora hade stor betydelse
för såväl kultur som politik och byggnadskonst och kan man locka publik
till Mälsåker från Stockholm, Mälardalen och ev. hela Sverige. År 2013
ska en mobil version av utställningen
vara klar för turne och fungera som
introduktion samt marknadsföring
av huvudutställningen på Mälsåker.
Utställningen Drottningadöme ska
även visas på landsbygden, i de bygder som ingick i Livgedinget och bli
en hävstång för landsbygdsturism. År
2015 ska antalet turister till Mälsåker
ha fördubblats. Efter fyra sommarsäsonger beräknas utställningen gett
erfarenheter och publikreaktioner som ska användas
för nya satsningar för nyskapande turism med kopp
lingar
mellan historia och nutid, och förankring nationellt och regionalt samt lokalt på Selaön.
Syfte
Projektet har karaktär av förstudie
med förberedelser och planering av
utställningen Drottningadöme med
invigning försommaren 2012. Inre
verksamhet som research, modellbyggen, framtagande av multimedial gestaltningsteknik
ger extern utdelning kommande år. Ett viktigt syfte
är att förbättra servicen för besökare. Det gäller att
följa upp grundidéerna i förstudien från 2005 om
Mälsåkers slott och dess framtid, med fokus på att
utveckla värdskap för slottet som helhet. Det behövs
bredare kunskap om slottet, dess historia och mångsidiga möjligheter, för att locka fler turister och nya
besöksgrupper. Det är önskvärt att inventera dagens
turism och undersöka slottets potentiella. Denna projektdel ska inkludera såväl nuvarande guider som en
ny resursgrupp - värdar och värdinnor - med uppgift
att ställa upp vid allehanda evenemang, såsom konserter, ta hand om gäster vid seminarier mm samt
ansvara för markservice vid uthyrningar t.ex. bröllop,
reklamfotograferingar eller seminarier.
Projektägare:
Södermanlands Hembygdsförbund
Projekttid:
2011-02-09 – 2012-09-30
Kontaktpersoner:
Hans Wallin, tel. 0152-409 52, 070-535 13 10
[email protected]
Jennie Fornedal, tel. 0155-28 43 00
[email protected]
Slutredovisat:
Projektstöd:
Landstinget D:
Privat/faktisk fin.:
Totalt:
Verksamheten är lokaliserad till och fokuserad på
Mälsåkers slott. När den planerade utställningen
invigs försommaren 2012 ska detta förhoppningsvis
väcka intresse i främst norra Sörmland, Stockholm
och regionen Mälardalen.
39
161 070 kronor
9 030 kronor
60 000 kronor
146 162 kronor
98 525 kronor
474 787kronor
Artikel från Bärgslagsladet
Kungsörs Hundarena fas 2
Kungsörs Brukshundklubb inreder en idag oisolerad del av lokalen
så att den kan användas i verksamheten. Målet är att bygga en
läktare, förråd och en större samlingssal. Med bättre anpassade
lokaler kan man hålla fler kurser, ta emot fler deltagare och publik
vid tävlingar och utställningar samt ökat utbud av aktiviteter.
gräsplanen kan man
arrangera
officiella agilitytävlingar
med ca 500 starter/dag att jämföra
med de inofficiella tävlingarna som nu har arrangerats
med ca 200 starter/dag. Breddningen av verksamheten
förväntas medföra ett ökat medlemsantal.
År 2010 genomförde Kungsörs Brukshundklubb ett
leaderprojekt för att bygga om en industrilokal till
en träningshall för hundar. Stödet som då beviljades
gällde den första delen i projektet alltså att riva ur den
befintliga inredningen och anlägga en konstgräsplan.
Hallen invigdes i början av november 2010 och har
sedan dess i stort sett 100 % beläggning.
Syfte
Övergripande syfte för projektet är att kunna använda
träningshallen som en mötesplats för många hundintresserade med olika intresseområden. Detta inbegriper alla typer av hundsporter, olika hundraser, barn
och ungdomar, elitsatsande och den vanliga familjehundsägaren. Utbyggnaden medför att man kan besöka hallen av olika anledningar samtidigt, några kan
träna hundar, några är publik på läktaren och andra
träffas och fikar alternativt är på kurs i den bakomliggande lokalen. Klubben kan ha fler kurser på gång,
det blir trevligare för publiken på tävling och utställning när de kan sitta på läktaren, tränande/tävlande
hundar störs ej av vilande hundar och tvärtom. Att
dessutom få bra förvaringsmöjlighet för den stora
hinderparken med agilityhinder medför att ännu mer
golvutrymme i träningshallen frigörs. Dessutom blir
det möjligt att använda lokalen för andra aktiviteter.
Resultat
Arenan har hittills fått stor uppmärksamhet i media som lokalpressen, hundsporttidningar, lokal-TV
samt även SVT. Arenan har en hemsida som är mycket välbesökt. Efter att klubbens egna aktiviteter, tävlingar, kurser och medlemsträningar är inplanerade
för vintersäsongen hyrs lokalen ut genom bokningssystemet på hemsidan. Klubben arbetar medvetet för
att bibehålla den goda andan som finns. Till detta bidrar ett öppet och välkomnande klimat i hundarenan
gentemot alla, medlemmar och besökare utifrån, elitsatsande och nybörjare, unga och gamla. Lokalerna
används av klubben till flera kurser, träning för medlemmar på medlemskvällar, uthyrning till klubbens
träningsgrupper samt seminarier. Därutöver hyrs
hallen ut för hundträning till ett stort antal hundförare från hela mellansverige samt till fristående utbildningsanordnare. Bland annat är uttagningstävlingar
för Svenska lydnadslandslaget förlagt till arenan. Det
är ca 200 personer per vecka som nyttjar hallen eller
3 600 - 4 500 besökare till Kungsör under den tid
man har vinteröppet (nov-april).
Klubbens verksamhet i hallen vänder sig till hundägare och intresserade i närområdet, Kungsör, Arboga, Köping, Eskilstuna och övriga Mälardalsområdet.
Deltagare i tävlingar kommer från hela Mellansverige
och så även övriga som bokar träningstider.
Projektägare:
Kungsörs Brukshundklubb
Projekttid:
2011-03-21 – 2012-12-31
Kontaktpersoner:
Hans Nordgren
tel. 0227-314 65, 0730-37 83 56
Lena Andersson,
tel. 0227-315 92, 070-630 66 87
Mål
Det oisolerade utrymmet ska iordningställas enligt
följande:
• isolera utrymmet
• bygga läktare
• bygga förvaringsutrymmen för material
• burar och uppbindningsanordningar för hundar
• bygga en samlingslokal
Samlingslokalen ska anpassas för grupper på 10-40
personer och användas till kurser, seminarier, föreläsningar och filmvisning. Läktaren ska ha 1 meter breda
steg så att den rymmer hundburar. Detta frigör utrymme på konstgräsplanen. Med mer utrymme på konst-
Projektets budget:
Projektstöd:
LAG-pott/Kungsör:
Totalt:
40
577 531 kronor
247 513 kronor
392 069 kronor
1 217 113 kronor
Gnesta gamla vattentorn
Gnesta Vattentorn ideell förening undersöker vilka möjligheter
det finns för upprustning av Gnesta gamla vattentorn. Målet
är att kunna presentera budget och en tidsplan för ett framtida
renoveringsprojekt samt exempel på möjliga framtida användningsområden. Förslag på användningsområden som finns
redan i dagsläget är konstutställningar, konserter, teaterföreställningar och annan kreativ verksamhet i en annorlunda miljö.
Mål
Förstudien är tänkt att ligga till grund för ett större
arbete med att mobilisera rätt resurser till ren upprustning av vattentornet. En grundlig rapport om vilken expertis som behövs samt offerter för städning,
byggnation och upprustning kommer att tas in. Förstudien ska även innehålla en genomgång av olika
finansieringsalternativ och vilka stiftelser och fonder
etc. som kan ha intresse av projektet. En arbetsgrupp
som bildas av föreningen samt personer som endast
passivt önskar vara medlemmar i vattentornsföreningen kommer lokaliseras och samlas till möte. Studiebesök till ett antal liknande vattentorn kommer att
göras av projektgruppen.
Gnesta gamla vattentorn har stått obrukat sedan
1970-talet. Byggnaden är i jugendstil och ett centralt
landmärke för Gnesta stad. Byggnaden står på höjden vid Frejaskolan och har under årens lopp blivit i
allt sämre skick. Projektidén handlar om att göra en
förstudie kring hur byggnaden ska restaureras, både
på utsida och insida. Man ska se hur har andra bevarade vattentorn i Sverige, som inte blivit bostäder
utan bedrivs i annan verksamhet, gjort; Vilka företag, lokala beslutsfattare och organisationer som bör
vara inblandade i en restaurering; Hur kommunen
ställer sig till restaureringen; Vilka personer som vill
vara med och bidra till projektet och ingå i en framtida arbetsgrupp; Hur man löser problematiken av att
tornet ligger jämte en skolgård.
Resultat
Resultatet av studien ska användas som underlag för
en vidare diskussion med Gnesta kommun och andra
aktörer som har intresse av att delta. Man ska även följa upp det intresse som lokala media visat för projektet. Redan idag finns en hemsida http://www.gnestavattentorn.com och en blogg http://gnestavattentorn.
blogspot.com som kommer att användas för att sprida
information om projektet.
Syfte
Syftet med projektet är att undersöka möjligheter
och kostnader för upprustande av Gnesta gamla vattentorn. När förstudien är klar ska man presentera
budget och en tidsplan för ett framtida renoveringsprojekt. Förstudien kommer även att innehålla exempel på några möjliga framtida användningsområden.
Några förslag på användningsområden som finns redan i dagsläget är konstutställningar, konserter, teaterföreställningar och annan kreativ verksamhet i en
annorlunda miljö. Resultatet av förstudien kommer
att ge ett bättre underlag för planeringen av framtida
verksamhet. Ett öppnande av Gnesta gamla vattentorn
ger möjligheten att erbjuda olika kulturella aktiviteter
i en spännande miljö. Vattentornet kommer även att
kunna inkluderas som en del i det konstprojekt och
den konsthall som för närvarande håller på att ta form
i det gamla bryggeriet på Bryggeriholmen.
Projektägare:
Gnesta Vattentorn ideell förening
Projekttid:
2011-05-03– 2011-12-31
Kontaktpersoner:
Oscar Fredriksson, tel. 070-200 19 75
e-post: [email protected]
Jeanette Lewald, tel 070-631 06 81
Upprustningen av Gnesta gamla vattentorn kommer
i första hand att vara en angelägenhet för invånarna
i Gnesta men även personer, föreningar, företag och
organisationer i kringliggande kommuner vara välkomna att delta i de olika framtida evenemang som
man hoppas kunna bli verkliga i tornet.
Slutredovisat:
Projektstöd:
LAG-pott/Gnesta
Totalt:
41
34 637 kronor
14 845 kronor
24 150 kronor
73 632 kronor
Artikel i Eski
lst
una kuriren
5 aug. 2011
, foto: Lind
a Djapo
Åkers Yran
Åkers IF startar upp ett årligt förekommande evenemang - Åkers Yran – för att locka besökare till orten och
ortens företag får en större marknad för sina produkter
och tjänster. Åkers Yran bidrar till att föreningen Åkers
IF stärker samarbetet mellan sektionerna och samverkan
med andra föreningar och företag på orten.
Mål
Att locka fler besökare till Åker, och att alla företag
och föreningar ska känna sig delaktiga och bevara det
sociala kulturarvet. Starta meningsfullt utbud med
Åkersandan och utveckla Åkers Styckebruk. Förhoppningen är att man ska locka minst 1 000 besökare.
Det skulle vara positivt för Åker om man hade ett
arrangemang som Åkersborna kan samlas runt. Det
finns i de andra kommundelarnas arrangemang som
Strängnäs marknad, Ångans dag och Riddarspelen
i Mariefred samt Vikingafestivalen i Stallarholmen.
Åkers IF planerar därför starta ett arrangemang och
utnyttja ishallen som ett bra väderskydd. Man planerar arrangemang som t.ex. musik med lokala band
från en scen och restaurang. Där skulle kulturella och
idrottsliga föreningar, organisationer och inte minst
företag i Åker få möjlighet att visa upp sig. Utanför
och runt ishallen ställs en traditionell knalle- och
loppismarknad samt Tivolo upp. Fotbollscupen Kennys minne ska spelas samma dag på Bruksvallen vilket garanterar redan från början att det finns ett par
hundra människor som cirkulerar runt ishallen.
Resultat
Åkers Yran den 6 augusti 2011 innehöll fotbollsturnering, Tivoli, underhållning från scen med lokala band.
På festivalområdet fanns medlemmar från olika föreningar, knallemarknad med stort utbud av kläder,
godis, smycken, våfflor och loppis. Värdshuset stod
för
ett mattält. Förhoppningen är att Åkers Yran blir
ett årligt arrangemang.
Projektägare:
Åkers IF
Projekttid:
2011-04-26 – 2011-12-31
Kontaktpersoner:
Urmas Bergfeldt,
tel. 0159-311 22, 0708-42 90 71
Camilla Elmius, tel. 08-530 40 713
Syfte
Ett årligt förekommande evenemang som Åkers Yran
kommer att locka besökare till orten, vilket leder till
att ortens företag får en större marknad för sina produkter och tjänster. Åkers Yran kommer att medföra
att föreningen Åkers IF stärker samarbetet inom sig
mellan sektionerna, men också en förstärkt samverkan med andra föreningar och företag på orten. Det
förbättrade samarbetet gör att det skapas en Åkersanda som bidrar till att generera utvecklingen på orten.
Slutredovisat:
Projektstöd:
Totalt:
Åkers Yran planeras att förläggas inne i och runtom
Ishallen samt Bruksvallen i Åkers Styckebruk.
42
38 099 kronor
16 326 kronor
21 150 kronor
102 725 kronor
178 300 kronor
Sjökort Båven
Sparreholms Båtklubb skapar ett digitalt sjökort för sjön Båven. Förutom djupangivelser och information för
båttrafiken, ska kortet innehålla fakta och information om sjön och dess omgivningar. Den färdiga produkten
ska finnas tillgänglig dels som ett vanligt papperssjökort och i digitalt format för datorer och GPS:er/plottrar.
Båven ligger mitt i Sörmland och sträcker sig huvudsakligen över Flen och Gnesta kommuner, men delar
av sjön går också in i Nyköpings kommun. Lokalbefolkningen runt sjön finns huvudsakligen i de norra
delarna, i Flen och Gnesta kommuner. Samhällena
runt sjön ligger också i den norra delen. Här finns
också de allra flesta föreningar, det mesta av näringsverksamhet, kommunikationer och här finns även de
enda riktiga båthamnarna. Båven brukar ibland kallas
”Sveriges sydligaste vildmarkssjö”, och det är framförallt de delar av sjön som ligger i Nyköpings kommun
som utgör ”vildmarken”. Det är glest befolkat, och det
finns inga samhällen i direkt anslutning till sjön.
Mål
Skapa ett georefererat sjökort för sjön Båven, för användning både i digital form och som papperssjökort.
Etablera nya samarbeten mellan föreningar, näringsliv
och enskilda. Främja en ekologiskt hållbar utveckling
av turism- och näringsverksamheter runt sjön Båven.
Båven är med sin fantastiska naturmiljö, ett attraktivt
besöksmål för olika typer av besökare. Närheten till
Stockholm och andra större städer i Mälardalen, samt
flygplatsen vid Skavsta, gör att besöksnäringen i området växer. Samtidigt är naturen runt Båven känslig
för störningar. Ett viktigt delmål för projektet är därför att sjökortet ska bidra till att skapa förutsättningar för en ekologiskt hållbar utveckling av turism- och
näringsverksamheter runt sjön Båven. Tanken är att
den färdiga produkten ska finnas tillgänglig dels som
ett vanligt papperssjökort, men också i digitalt format
för datorer och GPS:er/plottrar. På ett digitalt sjökort
finns möjlighet att kombinera information som traditionellt brukar finnas på sjökort, med videofilmer,
bilder och information om fågelskyddsområden, utsiktsplatser, sevärdheter, kulturhistoria samt t.ex.
möjligheter till logi, mat och förnödenheter.
Resultat
Man trycker dels ett vanligt sjökort på papper i skala
1:25 000. Det ska innehålla djupsiffror, djupkurvor
och sådant som är vitalt för sjöfarten. Man lägger in
en detaljerad redovisning av landinformation, t.ex.
vägar, stigar, topografi, bebyggelse, sevärdheter, rastplatser och liknande. Därutöver skapas ett digitalt
sjökort som är georefererat i WGS 84. Det blir vektoriserat och produceras i BSB-format. Utöver den information som finns i papperssjökortet kommer det
digitala sjökortet även att innehålla videofilmer, fotografier, ljudinspelningar, längre textinformation osv.
Det digitala sjökortet ska med fördel kunna användas
hemma när man planerar resan eller bara vill lära sig
mer
om Båven. Det digitala sjökortet ska också kunna
användas i gps:er och plottrar.
Syfte
Det finns ett stort behov av att förbättra informationen om Båven. Varje år inträffar ett antal olyckor och
grundstötningar, som hade kunnat undvikas om det
funnits ett adekvat sjökort. Detta innebär naturligtvis
risker för både hälsa och miljö. Det finns visserligen ett
papperssjökort som bygger på handlodade mätningar
som gjordes av Arvid Lauren 1953. Informationen på
det sjökortet är dock bristfällig och uppfyller inte alls de
krav på noggrannhet som ställs idag. Sparreholms Båtklubb har också tagit fram ett båtkort, där man märkt
ut grunden i sjön. Det kortet saknar dock helt koordinater och djupangivelser. Det finns inte heller någon aktuell sammanställning av övrig information om sjön och
dess omgivningar, vilket är angeläget om man vill skapa
förutsättningar för en ekologiskt hållbar utveckling av
turism- och näringsverksamheter. Uppfattningen är att
det ska vara lätt att göra rätt. Ju fler som känner till fågelskyddsområden och var man kan slänga skräp, som
känner till att det finns en anläggning för latrintömning
i båthamnen i Sparreholm, desto bättre.
Projektägare:
Sparreholms Båtklubb
Projekttid:
2011-05-02– 2013-12-31
Kontaktpersoner:
Kaj Johansson, tel. 0157-125 20, 070-564 45 35
Ola Haglund, tel. 0157-308 19, 0708-62 16 67
Projektets budget:
Projektstöd:
LAG-pott, Flen:
LAG-Pott, Gnesta:
Totalt:
366 030 kronor
78 435 kronor
78 435 kronor
354 025 kronor
876 925 kronor
Ett separat projekt genomförs med stöd från
Leader Kustlinjen för att täcka hela Båven.
43
Förstudie Rid- och körled Nykvarn
Nykvarns kommun genomför i samverkan med föreningar och företag en förstudie angående etablering av
en rid- och körled i kommunen. En ridled skapar nya möjligheter för företag, häst- och besöksnäringen. Man
vill skapa säkra ridvägar för lokala ryttare. Ridleden ska även vara öppen för vandrare och hundmänniskor
vilket gör att man får större tillgång till kommunens rika naturliv och besöksmål.
Resultat
Projektet skall bidra till en positiv utveckling för
hela regionen. Fokusering kommer ske på en levande landsbygd, turism och ökad sysselsättning men
även områden som säkerhet och folkhälsa omfattas
av projektet. Hästnäringen håller landskapet öppet
och landsbygden levande. Med en anlagd ridled som
gör området attraktivt ökar inflyttningen. Lokala
lantbrukare får möjlighet att odla och sälja foder till
hästnäringen vilket kan bidra till att mindre lantbruk
blir lönsammare. Även andra näringsidkare kommer
att gynnas; inackorderingsstallar, hovslagare, veterinärer, hästtandläkare, hästmassörer etc och flera kan
utvecklas eller nyetableras! Ridskolor och ryttarföreningar gynnas när säker ridning i skog och mark kan
erbjudas. En satsning på häst medför utveckling av
näringslivet inom flera områden, t.ex. avel och uppfödning, utbildning, ridsportbutiker och foderföretag. Turismen gynnas genom ökad tillgänglighet till
ridning i naturen och ett ökat utbud av aktiviteter.
Genom en intensifierad satsning på hästturism förlängs turistsäsongen, vilket medför fler turister under en längre period av året. Turridningsföretag och
ryttarföreningar får ökade möjligheter att under hela
året arrangera längre uteritter i samarbete med turistnäringen. Hästhotell och ”Bed and Box” får ökad
möjlighet till etablering i området. Konflikter mellan
ryttare och markägare undviks genom hänvisning till
tydligt markerade ridleder. Markägaren ges möjlighet att föreslå lämplig sträckning och därmed styra
var på markerna ridning skall ske.
Nykvarns kommun undersöker möjligheterna att
skapa en rid- och körled i kommunen. Som utgångspunkt för projektidén finns kunskapen om att var tionde häst skapar ett avlönat arbetstillfälle. En satsning på hästnäringen medför nya möjligheter för
företag att utvecklas och etableras. I regionen finns
redan hög kompetens och stor samlad erfarenhet som
kan utvecklas ytterligare. En grundläggande önskan
från samtliga hästverksamheter i regionen är säkra
och fungerande ridmöjligheter. Ridleder ger lokala
och besökande ryttare samt kuskar möjligheten att
på egen eller lånad häst säkert komma ut i naturen.
Ridleder ger även goda utvecklingsmöjligheter för
företag inom häst- och besöksnäring med verksamhet längs med sträckningen. Ridleden ska vara öppen
även för hundmänniskor, motionärer och vandrare.
Syfte
Projektet ska ta fram en arbetsplan för etablering av
en ridled med följande fokuspunkter:
• Ge hästar och ryttare en säker och utmärkt ridled.
• Koppla ihop hästnäringen med besöksnäringen.
• Marknadsföra kommunen i en positiv anda.
• Markägarna undviks att bli störda av ridningen.
• Etablera nya arbetstillfällen såsom serveringar,
övernattningar, vandrarhem, bed and box, höbönder, transporter etc.
• Att hästsporten och ridleden riktar sig till alla
åldrar och nationaliteter ser man som självklart.
Projektet skall genomföras i Nykvarns kommun men
förhoppningen är att ansluta ridleden till liknande
projekt i grannkommunerna.
Projektägare:
Nykvarns kommun
Projekttid:
2011-05-02 – 2013-03-31
Kontaktpersoner:
Joakim Lindius, tel. 070-88 31 80
Birgitta Åkerblom, tel. 08-555 010 12
Mål
Målet med projektet är att förbereda inför etableringen av en rid- och körled som ska ge kommunens
hästar och ryttare tillgång till en säker och utmärkt
ridled samt skapa en spännande upplevelse för både
häst och ryttare. Det handlar även om att styra ridningen till vissa områden för att inte störa markägare.
En satsning på hästturism ger intäkter och arbetstillfällen. Här kan man koppla ihop hästnäringen med
besöksnäringen på ett naturligt sätt. Vidare får även
vandrare och hundmänniskor tillgång till leden vilket
öppnar upp landskapet och ökar möjligheterna för
fler att ta sig ut i naturen. Projektet skall även leda till
att Nykvarn blir en än större hästkommun än idag.
Projektets budget:
Projektstöd:
LAG-potten, Nykvarn:
Offentlig resurs:
Totalt:
44
121 376 kronor
5 624 kronor
46 394 kronor
61 250 kronor
234 644 kronor
Räddningbil Cafs
Ett nytt släckningssystem ska införas som gör det säkrare för miljön, boende och insatspersonal. Miljön skonas
då släckvattnet, som tar med sig farliga partiklar ner i marken och grundvattnet, kan minimeras. Påverkan blir
avsevärt mindre än med traditionell släckning. Skador på byggnader och lösöre minskas. Släckningssystemet
gör att insatstiderna kan halveras vilket gör att skadorna blir färre och fler insatser kan göras.
Detta medför att man kan rädda byggnader och lösören som annars blir utom räddning från vattenskador
samt att i Flens kommun finns många kulturella byggnader som kan räddas från att bli totalförstörda om en
brand inträffar. Projektet genomförs under knappt tre
år och under den tiden utvärderas och utvecklas det i
samarbete med räddningstjänsten och försäkringsbolag. Första året utförs intern utbildning och vidareutbildningar. Följande år kommer externa utbildningar
ske mot närliggande stationer och organisationer samt
visningar för allmänheten i form av deltagande vid
olika evenemang.
Med nuvarande släcksystem i form av enbart vatten utnyttjar man i dag ca 20% av det vatten som
tillförs vid en brand, resterande 80% hamnar i golv
och väggar och bidrar till stora skador i form av vattenskador samt höga saneringskostnader. Med Cafs
som släcksystem utnyttjas ca 80 % av vattnet och då
endast 20% blir kvar i form av spillvatten. Cafsen
tränger in i materialet och binder där brandhärden,
vilket innebär att man eliminerar risken för vattenskador. Vid en brand där vanligt vatten används får
man släckvatten som innehåller giftiga ämnen vilket
inte blir fallet med Cafs-systemet. Systemet bygger på
att vatten och skum blandas med högtryck och att det
då går åt ca 7 gånger mindre släckvatten och att man
med detta system kan släcka allt material. En annan
aspekt på det hela är att insatstiden minskar och att
arbetsmiljön blir en förbättring för brandmännen då
man inte behöver utföra rökdykning som första prio
utan utföra släckning utifrån för att sedan kunna gå in
i byggnaden. Vid en traditionell släckning blir insatstiden längre då även för att förebygga återtändning
(eftersläckning) med insatstider på uppemot 10-12
timmar, med Cafs-systemet halveras denna tid.
Resultat
En informationsgrupp bestående av fem personer
kommer att tillsättas för att sprida information och
kunskap om Cafs samt Sparreholms frivilliga brandkår. Information till allmänheten genom media och
andra räddningstjänster, kommunenss tidning samt
branschtidskrifter m.m. Efter projektidens slut ska
visning samt utbildning att erhållas efter behov. Vid
ett
par tillfällen per år ska man öva detta praktiskt och
teoretiskt under den kommunala räddningstjänsten.
Syfte
Bidra till en säkrare landsbygd i Flens kommun samt
även kunna bidra med snabba släckinsatser i när belägna samhällen såsom Stjärnhov och Ripsa/Lid.
Projektägare:
Sparreholms Frivilliga Brandkår
Projekttid:
2011-01-31 – 2013-12-31
Kontaktpersoner:
Dick Karlsson, tel. 076-782 88 07
Kari Persson, tel. 070-212 38 30
Sparreholm och Flens landsbygd men även närbelägna områden i grannkommunerna.
Projektets budget:
Projektstöd:
LAG-pott/Flen:
Totalt:
Mål
Målet är att införa nytt släcksystem som gör det säkrare för både boende och för insatspersonal. Miljön skonas eftersom släckvattnet vid traditionell släckning för
med sig farliga partiklar ner på mark och i grundvatten.
45
536 664 kronor
229 999 kronor
222 075 kronor
988 738 kronor
Våga säga Nej!
Föreningen ATSU - Att trygga Sexuellt Utnyttjade - vill med projektet öka medvetenheten och utbilda fritidsledare, anhöriga och barn vad gäller sexuella övergrepp. Målet är att våga prata om känslor och ett tabubelagt ämne och på så sätt hjälpa de som blivit utsatta. Man ser ett behov av att nå ut till barn och ungdomar
på landsbygden. I projektet ingår även att ta fram ett utbildningsmaterial.
ATSU är en förkortning av benämningen Att Trygga
Sexuellt Utnyttjade. Föreningen vänder sig till anhöriga, fritidsledare, lärare och andra som berörs av övergrepp och som på olika sätt är i kontakt med utsatta.
Dörrarna är öppna för de som har egen övergreppsbakgrund och som finns i Eskilstuna med omnejd. ATSU
har ett unikt fokus då föreningen står för värderingar
med tydligt barnperspektiv där professionalismen
fötts ur erfarenhet och en öppenhet för nytänkande.
Mål
Målet är att man vågar börja prata om tabun och
känslor på ett vettigt och öppet sätt. Skapa tryggare
vuxna och barn som får bättre självkänsla och bättre
självförtroende. I första skedet möter man föräldrar
innan mötet med barnen. De behöver kunskap om
hur de ska bemöta sitt barn efter kursen. Därefter involveras fritids- och idrottsledare. All information till
barnen kommer att ske på ett lekfullt sätt. Ett material tas fram under projektets gång. Projektet pågår
under en treårsperiod som även inkluderar vissa uppföljningar.
Syfte
En studie från Rädda Barnen visar att 10% av barn under 18 år någon gång har blivit sexuellt utnyttjade på
något sätt. Var femte lever i ett hem med förhöjd alkoholkonsumtion. 7% blir mobbade. Föreningen ATSUs
målsättning är att stärka barn och ungdomar med dålig
självkänsla. De bedriver samtalsstöd och håller föreläsningar. I projektet är syftet att involvera idrottsföreningar och eventuellt kyrkorna på landsbygden och utbilda personalen. En självhjälpskurs som riktar sig till
barn- och ungdomsledare. Det är
viktigt att alla barn på landsbygden
får möjlighet att ta del av materialet.
Resultat
ATSU följer upp de mätbara grupperna när projektet är klart. Effekten av utbildningarna följs upp löpande. Resultat delges kommunen och används i den
fortsatta verksamheten. Arbetet med att utbilda och
sprida kunskap för att jobba förebyggande fortsätter
även efter projekttidens slut.
Projektägare:
Föreningen ATSU
Projekttid:
2011-11-11 – 2014-12-31
Kontaktpersoner:
Ingela Hertze, tel. 016-604 10, 076-795 16 95
Projektets budget:
Projektstöd:
171 052 kronor
73 308 kronor
Privat/faktisk:
160 000 kronor
93 650 kronor
498 010 kronor
Totalt:
Det är lätt att nå de yngre i städerna
men dessvärre är de unga på landet
bortglömda. I projektet räknar de med
att sträcka sig cirka tre mil runt om Eskilstuna och täcka upp en hel del mindre ställen på landsbygden.
46
3 Hästkrafter
29 maj 2
012
Sörmlands Travsällskap anlägger en kombinerad hopp- och dressyrbana med internationell standard för häst på Sundbyholms
Travbana. Det skapar en multiarena där olika discipliner inom
travsport, islandshäst och ridsport kan mötas och anordna tävlingar på såväl nationell som internationell nivå. Hopp- och dressyrbanan, tillsammans med redan befintliga anläggningar för trav
och islandshäst, innebär ett stort antal tävlingsdagar per år, och
ett ökat kapacitetsutnyttjande av Sundbyholms Travbanas befintliga infrastruktur med boxplatser, restauranger, caféer etc. Leaderprojektet avser hinderpark, tidtagningsutrustning samt läktare.
Eskilstun
a Kuriren
Mål
Färdigställa hoppbana inklusive framridningsbana
hinderbana, tidtagning samt läktare. På lång sikt är
målet att Sundbyholmsarenan är känd i Sverige och
Europa. Att anläggningen bidrar till landsbygdsutveckling i anläggningens närhet. Antalet tävlingdagar
totalt på anläggningen ökar med minst 50% inom en
treårsperiod. I direkt anslutning till tävlingsverksamheten skapas tre nya heltidstjänster inom en femårsperiod. Att bidra till att besöksnäringens målsättning
för Eskilstuna kommun uppnås år 2020.
Sundbyholms Travbana drivs av Sörmlands Travsällskap, en ideell ekonomisk förening. Sörmlands Travsällskap har en stark målsättning att utveckla anläggningen till ett attraktivt hästsportcentrum och därmed
ett välbesökt nationellt och internationellt turist- och
besöksmål. År 2007-2008 anlades en islandshästbana
med internationella mått i nära anslutning till travtävlingsområdet. Uppbyggnaden av banan genomfördes som ett samarbetsprojekt mellan Mälardalens
Islandshästförening, Eidfaxi och Sörmlands Travsällskap. Därmed togs det första steget mot att utveckla
Sundbyholms Travbana till en multiarena.
Resultat
Tävlingsbanan för ridsport på Sundbyholms Travbana förväntas ha effekter inom följande områden:
• Ökat kapacitetsutnyttjande av Sundbyholmsanläggningen vilket leder till ökad lönsamhet för restauranger och butiker på området, samt möjligheter att förbättra och utveckla själva anläggningen.
• Utvecklingsmöjligheter för hästsporten på lokal,
regional, nationell och internationell nivå som
får tillgång till en bana med toppkvalitet.
• Ökad besöksfrekvens och ökad turism.
• Möjligheter till nyföretagande eller tillväxt i befintliga företag inom besöksnäringen, landsbygds
företag samt företag i hästsportbranschen.
• Skapa nya arbetstillfällen, såväl permanenta som tillfälliga.
• Stärka Eskilstuna kommuns varumärke
Syfte
Mycket av tävlingsverksamheten bygger idag på ideella krafter. För att utöka antalet aktiviteter behöver
man också underlätta för arrangörer, funktionärer
och deltagare. Det finns ett stort behov av hoppbanor för internationella tävlingar på elitnivå. För att
utveckla sporten i Sverige och vara med internationellt så måste det finnas fler möjligheter än idag att
arrangera tävlingar på banunderlag med högsta kvalitet. Diskussionerna har resulterat i ett samverkansprojekt kring uppförandet även hopp- och dressyrbana på Sundbyholms Travbana. Hoppanläggningen,
inklusive framridningsbana, ska hålla internationell
standard och placeras i mitten av den redan befintliga
travbanan. Disciplinen dressyr kan också bjudas in i
projektet då den använder sig av samma sorts bana
som hoppningen. En hopparena utökar även möjligheterna för ungdomsverksamhet på ett positivt sätt.
Projektägare:
Sörmlands Travsällskap
Projekttid:
2012-02-03 – 2013-05-01
Kontaktpersoner:
Per Redelius tel. 016-428 200, 070-574 97 37
Multiarenan kommer att i första hand locka deltagare
och publik från Södermanland, Västmanland, Stockholms län, Örebro län och Östergötland. Genom de
nationella och internationella tävlingarna som förläggs på arenan kommer även deltagare och besökare
samt turister från övriga delar av Sverige och Europa.
Projektets budget:
Projektstöd:
LAG-potten, Eskilstuna:
Totalt:
47
420 000 kronor
180 000 kronor
269 377 kronor
869 377 kronor
Gemensamma hästkrafter etapp 3
Eidfaxi Islandshästföreningen fortsätter under etapp 3 att utveckla och förbättra anläggningen genom att bland annat göra en handikappsanpassad publikplats samt anlägga
en hårdyta runt cafét. Detta för att även äldre och funktionshindrade ska känna sig
välkomna och ha lätt att förflytta sig på anläggningen.
• Göra en tomrörsdragning under banorna till ljud
Genom denna avslutande Etapp 3 av projektet Gemensamma Hästkrafter vill Eidfaxi Islandshästförening uppnå målet som sattes upp redan vid byggstart
av Islandshästanläggning Sundbyholm ”En komplett
anläggning för både föreningsverksamhet till ung
som gammal, nybörjare och elit samt en exemplarisk
tävlingsanläggning för dom största islandshästtävlingarna i Sverige och Norden”.
och för tidtagning.
• Investera i en körbar vält samt saltspridare för
att tillgodose att banorna håller högsta kvalité.
• Bygga ett antal fasta hagar till föreningens medlemmar att nyttja vid kurstillfällen.
• För att sitta ordentligt vid kurstillfällen och för
kioskbesökare under tävling, behövs 6 st bänkar
modell camping.
Syfte
Förening vill ge medlemmarna möjlighet till ökad utbildning inom sin sport, anordna fler tävlingar på alla
nivåer, allt från prova-på-tävlingar till elitnivå. Genom att satsa på utbildning i säkerhet kring sporten
samt bygga in säkerhetstänk kring hela anläggningen,
där man separerar hästar/ryttare, från ibland en mindre erfaren publik, kan Eidfaxi bli en riksledande förening och vara goda förebilder för alla hästägare och
ryttare, unga som gamla samt anhöriga och publik.
Att göra anläggningen mer publikvänlig ökar chansen
att utveckla och skapa fler sponsorintäkter.
Resultat
Efter det lyckade Svealandsmästerskapen 2009 har
föreningen genomfört ett mycket lyckat SM 2011 med
över 7 000 besökare. Den 2-5 augusti 2012 arrangerades Nordiska Mästerskapen, även det ett lyckat
arrangemang i världsklass. Med en levande hemsida
där information kontinuerligt läggs ut har föreningens medlemmar och övriga intressenter som samarbetspartners, sponsorer, media kunnat följa utvecklingen av projektet. Genom att ha ett ”öppet projekt”
där förbättringar vuxit fram under flera år har föreningen utökat antalet medlemmar och fått fler samarbetspartners. Föreningen och styrelsen har bättre
möjligheter
att planera för fler, större samt varierade
arrangemang under 2013 och framåt.
Eidfaxi är Mälardalens Islandshästförening, med
de flesta medlemmar från Södermanland. Med den
förbättrade anläggningen finns nu även medlemmar
från Västmanland, Stockholm och Östergötland.
Projektägare:
Eidfaxi Islandshästklubb
Projekttid:
2012-03-07 – 2012-12-01
Kontaktpersoner:
Timo Rajasaari, tel. 070-678 38 00
Lotta Prennfors, tel. 070-640 11 82
Mål
• Läktaren uppdateras med nya sittplank, uppjustering och målning av stommen.
• Anlägga skärmtak på del av läktaren för att skydda publik mot regn och sol under tävlingar, träningar och clinics.
• Av utrymmesskäl kompletteras sekretariat med
ett kallförråd samt trappräcke till övervåningen.
• Anlägga en 50m2 hårdgjord yta runt cafét där
man med lätthet kan gå med rullator eller dra en
rullstol, men som också gör att samtliga kan gå/
stå torrskodda även vid regn.
Slutredovisat:
Projektstöd:
LAG-potten, Eskilstuna:
Totalt:
48
223 361 kronor
95 720 kronor
38 720 kronor
357 801 kronor
Follökna Stillhetens Ö
Vängården Follökna, ideell förening ökar tillgängligheten till Stillhetens Ö och dess naturtillgångar, ett stort
fokus ligger på funktionshindrade besökares tillgänglighet till ön. Projektet syftar även till att knyta samman
pilgrimsleder i Sörmland där det då också finns tillgång till härbärgen längs vägen.
På öns östra sida finns en öppen gräsbevuxen äng
som passeras av meditationsstigen som leder runt
ön. På denna plats anläggs en labyrint. Tanken är att
använda labyrinten som finns i katedralen i Chartres
i Frankrike som förlaga och konstrueras i ett material
som naturligt smälter in i omgivningen. Labyrinten,
som tillsammans med meditationsstigarna och meditationsplatserna runt om på ön, är tänkta att användas både för enskild meditation och som meditativa
inslag i de program som gården arrangerar.
Timrat vindskydd med övernattningsmöjlighet byggs
på östra sidan av ön. Fårhuset iordningställs till Eremitage med säng, bord och stol. Ett utedass placeras vid badplatsen och ett vid kapellet utmed stigen
till Fårhuset/klockstapeln. Badplatsen förbättras och
utökas med sandbotten och större brygga, bastu, omklädningsrum och grönyta.
Follökna är vackert beläget vid sjön Nedingens
strand, och anses ha anor från medeltiden. Första
gången gården nämns i skrift är under 1420-talet men
ägandelängden kan dock följas först från mitten av
1500-talet. Nuvarande byggnader är uppförda under
1840-talet. Corps-de-logiet har även fått en tillbyggnad under 1930-talet. Sedan 1963 har Vängården Follökna ägts av en ekumenisk ideell förening. Gården
har sedan dess drivits som kursgård och gästhem.
Gården har betytt mycket positivt för många människor, inte minst många unga. Gården har en mycket
stor utvecklingspotential och genom projektet blir
den tillgänglig för flera.
Syfte
• Öka tillgängligheten till Follökna för alla men
inte minst för besökare med behov av stöd och
särskild omsorg.
• Bidra till att pilgrimsleder i Sörmland utvecklas
och länkas samman och får tillgång till härbärgen längs lederna. En tillgång och möjlighet för
alla oberoende av konfession eller härkomst.
• Att göra gården mera känd för en vidare krets av
målgrupper samt öka kompetensen för adekvat
information till omvärlden samt göra göra gården mer rustad för ta emot emot nya grupper av
besökare.
Resultat
Vängården har ibland kallats för De stora möjligheternas gård. Den har en stor outnyttjad kapacitet.
Leader är ett redskap för att utveckla gårdens förutsättningar och nå en positiv utveckling. Projektgruppen kommer under hela projekttiden att arbeta med
resterande delar i visionen. Några exempel på inriktning för visionsarbetet:
• Ökad anpassning för att ta emot funktionshindrade och barngrupper i olika åldrar. Organisering
av regelbundna visaftnar och allsång sommartid.
• Utveckling av gårdens akustiska miljö – för sång
och musikframträdanden.
• Näringsverksamhet av olika slag, t.ex. ekologisk
odling och försäljning av produkter. Framställ
ning av enkla energibesparande produkter.
• Utveckling av ett aktivt miljöarbete.
Vängården Follökna, sjön Nedingen med omgivningar och övrigt närområde, anslutningar till olika
vandringsleder. Lokal, regional och global inriktning.
Gården har haft besökare från bl.a. Nya Zeeland. Gården har ambitionen att erbjuda sina möjligheter till
Norden och centraleuropa.
Mål
Stillhetens Ö görs tillgänglig för fler besökare genom
att göra stigarna framkomliga för rullstol och barnvagn. Ön som mäter 1 100 meter i omkrets innebär
fina möjligheter till vandringsstigar, vackra meditationsplatser och friluftsliv. Bron till ön förstärks och
vandringsstigarna breddas så de blir framkomliga för
rullstol och barnvagn i första hand till kapellet, grilloch lägerbålsplatsen och till badplatsen. På övriga
stigar görs nödvändiga markarbeten. Mindre stolpar
markerar de olika vandringsstigarna. Meditationsbänkar placeras utmed vandringsstigarna och på
avskilda platser. Lägerbålsplats görs iordning så att
man kan elda utan att förstöra naturen.
Projektägare:
Vängården Follökna, ideell förening
Projekttid:
2012-05-02 – 2013-12-31
Kontaktpersoner:
Leif Cromnow, tel. 0155-22 33 26,
0733-67 33 86
Projektets budget:
Projektstöd:
LAG-potten, Flen:
Totalt:
49
321 712 kronor
137 876 kronor
208 042 kronor
667 630 kronor
Hälsans Stig
Bygderådet i Sparreholm söker stöd för att märka ut en gångväg i Sparreholms samhälle. Den kommer att kallas ”Hälsans stig” och är ett samarbete
med Hjärt- och lungsjukas riksförbund. Syftet med projektet är att aktivera
befolkningen för ett friskare liv. Stigen kommer bli ca. 4 km och visa information till besöksmål runt omkring. Kopplat till Hälsans stig kommer också
två föreläsningar om motion och hälsa att hållas.
Resultat
Aktiviteter som kopplas till projektet är invigning av
stigen med festligheter, gemensamma motionsrundor
och föreläsningar i hälsans och motionens tecken. Aktiviteterna äger rum i samband med en motionsrunda
på stigen. Det finns färdigtryckta kartor som hjälper
till att visa stigens rutt. Ett mål som tydligt kopplas till
projektet är gemensamma motionsrundor med ledare
som exempelvis stavgångspromenad. Man kan avsluta sin motionsrunda med en föreläsning om hälsosammare mat i Gästgiveriet som ligger utmed stigens
väg. Resultatet är aktivare befolkning så länge som
stigen finns kvar. Projekt sprids genom att fler får upp
ögonen för Hälsans stig och de positiva effekterna av
att motionerna. Fler intressenter är andra samhällen
som
vill anlägga Hälsans stig, vårdcentraler som skri
ver ut motion på recept, skolor och föreningar.
Enligt Europarådets riktlinjer behöver befolkningen
aktiveras för ett friskare och hälsosammare liv. Genom Hälsans stig underlättar man för folk att komma
ut och röra på sig. Det blir en trevlig promenad på
utmärkt väg runt Sparreholms samhälle. Invånarna
i Sparreholm motionerar nu på en starkt trafikerad
väg. Hälsans stig är placerad efter gångvägar och trottoarer, motionärerna går under belysning och stigen
innehåller inga trappor eller branta backar.
Syfte
Aktivera Sparreholms befolkning med omnejd genom att märka ut en promenadstig i samhället. Stigen
kommer att sträcka sig 4 km och även visa informationsskyltar till andra besöksmål. Hälsans stig är ett
samarbete med Hjärt och lungsjukas riksförbund och
Sparreholms bygderåd samt Flens kommun. Eftersom Hälsans stig finns etablerat på flera orter i Sverige och har bra tillgänglighet för alla åldrar är den
ett bra underlag att arbeta efter. Genom Hälsans stig
i Malmköping ser vi att det är lättare att aktivera befolkningen med en utmärkt promenadväg. Hjärt- och
lungsjukas riksförbunds direktiv hur Hälsans stig ska
utformas följs.
Projektägare:
Bygderådet i Sparreholm
Projekttid:
2011-05-02 – 2013-06-30
Kontaktpersoner:
Jenny Hammarlund, tel. 0706-77 46 03
Ingrid Lundh, tel. 0157-300 34
Projektet kommer att genomföras inom Sparreholms
samhälle. Befolkningen i Sparreholm med omnejd
kommer att kunna nyttja stigen men resultatet blir
generellt en hälsosammare befolkning.
Projektets budget:
Projektstöd:
LAG-potten, Flen:
Totalt:
Mål
Vi vill uppnå en friskare befolkning, med lägre sjukvårdskostnader och positivare befolkning som följd.
50
38 500 kronor
16 500 kronor
16 500 kronor
71 500 kronor
Green Year 2012
ART LAB Gnesta provar ut en arbetsmetod som efter utvärdering kan ligga till grund för verksamhetens framtida utformning. ART LAB Gnestas idé är att arbeta tematiskt. Varje år har ett bestämt tema eller frågeställning
som utställningsverksamheten, workshops och det pedagogiska programmet undersöker.
Temat Green Year 2012 avhandlar naturen, ekologin,
våra naturresurser etc. ART LAB Gnesta problematiserar och botaniserar i ekosystemens framtid, ekonomi och innovativa karaktär. Green Year 2012 drivs
genom utställningar, workshops, föredrag, Artist in
Residens och pedagogiska program.
konstinstitutioner och andra som arbetar med samhälleliga frågor. I ateljéprogrammmet bjuder man in
konstnärer för att utforska och utveckla idéer som ger
bränsle åt kvaliteten på diskussionen om vår samtid
och dess utmaningar. Med fötterna i det sörmländska
stationssamhället Gnesta och med blicken fäst utåt är
ArtLab en plats för produktion, diskussion och kreativitet. ART LAB Gnesta ser det nära samarbetet med
Gnesta kommun som viktigt. Under Green Year 2012
fördjupas samarbetet och konkretiseras på flera sätt
för att skapa mer långsiktiga resultat som kan stimulera miljömedvetenhet och initiativkraft i samhället.
Kontaktnäten som skapas får stor betydelse för ART
LAB Gnestas fortsatta verksamhet. Green Year 2012
syftar till att skapa en atmosfär där gästande konstnärer kan möta regionala konstnärer och angränsande
yrkesgrupper med liknande tematik. Det skapas en
korsbefruktande kontaktyta där frågeställningen kan
blomstra och innovativa lösningar har möjlighet att
gro. Forskare, politiker och konstnärer angriper miljöfrågorna
från olika synvinklar.
Syfte
I projektet provar arbetsmetoden med ett tematiskt år
och att sätter fokus på ett ämne som ligger ART LAB
Gnesta nära, hållbar utveckling. Man vill utveckla ett
tematisk arbetsätt som har förutsättningen att påverka samhället på djupet. Målgruppen är kultur- och
naturintresserade i Gnesta och Sörmlands län samt
skolbarn och ungdomar, som genom skapande skola
och andra projekt kan inspireras till kreativitet. ART
LAB Gnestas kulturella nätverk gör att verksamhetens publik även kommer bestå av Stockholms stads
konstnärskretsar samt Europeiska samarbetsparter.
Verksamheten bedrivs i Bryggerihuset i Gnesta, berikat med kompetens från lokala, nationella och internationella aktörer. Intentionen är att skapa ringar på
vattnet både samhälleligt och praktiskt geografiskt.
Projektet påverkar och berikar regionen kring Gnesta.
Projektägare:
ArtLab Gnesta
Projekttid:
2011-09-13 – 2013-03-31
Kontaktpersoner:
Erik Rören, tel. 073-629 66 81
Mål
Hitta den rätta metoden för att driva ART LAB Gnesta framöver och att påbörja det gröna fundament som
ART LAB Gnesta kommer vila på. Den ekomedvetna
kunskap och det nätverk som utvecklas under Green
Year 2012 fortsätter även efter att projektet är avslutat genom publikation, webb och dokumentation.
Projektets budget:
Projektstöd:
LAG-potten, Gnesta:
Särskild finans. Gnesta.:
Privat finansiering:
Totalt:
Resultat
Art Lab Gnesta är en plats för experimentella kopplingar mellan konst och samhälle. Här byggs broar
mellan konstnärer, lokalbefolkning, kommun, skolor,
51
627 165 kronor
50 035 kronor
218 750 kronor
24 000 kronor
359 968 kronor
1 279 918 kronor
Mötesplats Stjärnhov
Stjärnhovs Byalag utvecklar och förskönar Stjärnhovs naturliga mötesplats vid Natens strand. En promenadstig ”Sjöstigen” ska anläggas längs Natens
Strand. Gräsytan ska användas till gemensamma
aktiviteter. Byalaget vill ha en mötesplats, som sjuder
av liv och aktiviteter och som lyfter fram den vackra
naturen i Stjärnhov och gör den tillgänglig för alla
Stjärnhovsbor och för dem som vill stanna till vid en
öppen vacker plats vid sjön Naten.
Mål
En promenadväg ska gå längs sjöstranden och den
befintliga bryggan vid båtklubben ska förlängas och
förbättras. Träd ska fällas vid strandkanten och sly
ska tas bort. Byalaget har också tillsammans med
kommunen planer på en badplats nedanför sjöstigen.
Kommunen anser inte att det gamla kommunala badet ”Stenarnas brygga” är värd att rusta upp. Ett nytt
bad vid sjöstigen blir lätt att nå, mer tillgängligt och
dessutom handikappvänligt. Ungdomar från idrottsföreningen deltar i projektet och önskar ett utegym på
en del av den öppna gräsytan.
Byalaget vill ha en mötesplats, som sjuder av liv och
aktiviteter och som lyfter fram den vackra naturen i
Stjärnhov och gör den tillgänglig för alla Stjärnhovsbor och för dem som vill stanna till vid en öppen vacker plats vid sjön Naten. Byalagets första mål var att
få till stånd en flytt av de sopcontainrar, som skymde
utsikten över sjön. Detta mål har genomförts med
kommunens stöd och sikten över sjön är nu fri. Byalaget kontaktade en arkitekt, som utan kostnad gjorde
en skiss över området, som har döpts till ”Sjöstigen”.
Alla markägare har haft möten med Byalaget och ställt
sig positiva till förslaget. Skissen har också suttit på
anslagstavlan vid Icabutiken och man har kunnat lämna synpunkter i en för ändamålet uppsatt brevlåda.
Resultat
Sjöstigen blir en mötesplats, som sjuder av liv och aktiviteter och som använder Stjärnhovs vackra miljöer
på en central plats, där människor möts. Byalaget vill
att en ”vi-känsla” byggs upp och att en framtidstro
skapas. Ett mål är också att bygga en tätare kommunikation med ansvariga i kommunen och att Stjärn
hovsborna
märker att man lyssnar och ser behoven i
samhället.
Syfte
Byalaget menar att samhällen, som ligger utanför
centralorten ska känna sig delaktiga i utveckling och
förbättring. Alla som bor i Stjärnhov oberoende av
ålder ska få en naturlig mötesplats med aktiviteter
och avkoppling. Projektet ”Sjöstigen” har redan skapat ett stort intresse och när det finns på plats kommer det att ge möjligheter till många gemensamma,
spontana eller planerade aktiviteter. Mötesplatsen är
också tänkt att bli en plats, där man stannar till för
rast, bad, träning, kanotpaddling, promenad, lägga
till med båt m.m.
Projektägare:
Stjärnhovs Byalag
Projekttid:
2010-11-15 – 2013-06-30
Kontaktpersoner:
Lucie Bernhardsson, tel. 0158-403 88,
0727-43 44 63
Projektets budget:
Projektstöd:
LAG-potten, Gnesta:
Totalt:
Projekt ”Sjöstigen” är beläget nedanför väg 57 i centrala Stjärnhov längs med stranden av sjön Naten.
52
251 825 kronor
107 925 kronor
144 000 kronor
503 750 kronor
Ny utebana Nykvarns Bågskytteklubb
Nykvarns bågskytteklubb uppför en ny central handikappanpassad anläggning för att kunna bevara och
utveckla verksamheten med målet att på sikt bli bäst i Sverige både på juniorsidan genom att ta in nya aktiva
men även att bli bäst på seniorsidan genom att långsiktigt behålla och utveckla dagens juniorer.
Resultat
Resultatet av projektet kommer att spridas genom:
• Utbyte med andra klubbar vid tävlingar
• Reportage i lokal- och specialtidningar om byggandet och tävlingsframgångar
• Erbjudande om att använda anläggningen för träningsläger
• Bidragsgivare informerar andra kommande projekt
• Nöjda och framgångsrika kommuninnevånare
• Högre omsättning för kommunens näringsidkare
• Klubben kommer fortsätta att utveckla sig till Sveriges bästa bågskytteklubb.
På sikt kommer vi undersöka att bygga en ny inomhushall i anslutning till nya
utebanan .
Nykvarns bågskytteklubb, som är Sveriges bästa
klubb på juniorsidan, har idag en utebana 5 km från
centrum vilket gör den svårtillgänglig och kräver
transport. Klubben har också Sveriges bästa handikappskytt på juniorsidan men banan är inte handikappanpassad. Idén är att uppföra en ny central
handikappanpassad anläggning för att kunna bevara
och utveckla verksamheten med målet att också att
på sikt bli bäst i Sverige både på juniorsidan genom
att få in nya aktiva men även att bli bäst på seniorsidan genom att långsiktigt behålla och utveckla dagens juniorer. Dagens utebana uppfyller inte kravet
på tillgänglighet, handikappanpassning och saknar
el, vatten och omklädningsmöjligheter.
Syfte
Projektets syfte är att tillhandahålla en central och
funktionell bana för alla, en effektivare utesäsong och
på sikt ge kommunen en än mer framgångsrik bågskytteklubb.
Den nya utebanan uppförs mellan konstgräsplanen
och järnvägen i Nykvarns kommun enligt skiss. Nykvarns bågskyttar kommer få nytta av banan men
också andra skyttar på besök. Svenska handikapplandslaget i bågskytte kommer få nytta av en i Sverige centralt placerad handikappanpassad bana för
träningsläger.
Projektägare:
Nykvarns Bågskytteklubb
Projekttid:
2012-04-12 – 2014-06-30
Kontaktpersoner:
Bernt Andersson, tel. 070-509 19 87
Cenneth Åhlund, tel. 0708-103 133
Mål
Målet är att få till en väl fungerande utebana anpassad för alla vilket på sikt ger klubben möjligheter att
nå än större framgång på tävlingar. Svenska handikapplandslaget, som har skyttar från hela landet kan
ha träningsläger i Nykvarn. Målet är att ha klubbens
handikappskytt med på OS i Rio de Janeiro 2016.
Projektets budget:
Projektstöd:
LAG-potten, Nykvarn:
Riksidrottsförbundet:
Totalt:
53
490 119 kronor
210 050 kronor
250 000 kronor
210 000 kronor
1 160 170 kronor
Forskarsymposium om Vårfruberga Kloster
Föreningen Vårfruberga Kloster genomför ett symposium för att öka kunskapen om Vårfruberga kloster
och om klostrets betydelse. Parallellt med symposiet erbjuds öppna aktiviteter i form av populärvetenskapliga
seminarier och aktiveteter riktade till barn och unga. Symposiedagarna har tre olika målgrupper. Forskare
och andra sakkunniga, den breda allmänheten och särskilt Strängnäsbor samt barn och unga som vill lära
mer om klosterliv och medeltid.
Strengnäs tidning 10 april 2012
Måsen veck
Sörmlandsby
gden 12 ap
ril 2012
a 15 2012
Vårfruberga kloster på Fogdön i Strängnäs kommun
tillhörde cistercienserorden och grundades i slutet av
1200-talet. Det är ett jämförelsevis bortglömt kloster.
Andra cistercienserkloster som Alvastra, Vreta och
Riseberga från samma tid är betydligt mer omtalade.
Sedan många år har det funnits en ideell förening
som på olika sätt försökt påverka ägaren (staten) att
vårda och utveckla området. Föreningens verksamhet
har under många år varit ”avsomnad” men 2010 föreslogs och valdes en delvis ny styrelse. Valberedningens förhoppning var att arbetet med klostret skulle
få förnyad fart. Ett av styrelsens första beslut var ett
forskningssymposium 18-19 augusti 2012.
tret leder till att Föreningen Vårfruberga kloster ökar
medlemsantalet med 50 personer. Symposiet ökar
efterfrågan på guidade turer vilket i sin tur innebär
att föreningen utbildar fler guider. En informationsfolder om Vårfruberga kloster har tagits fram.
Resultat
Resultatet av symposiet är dels en forskningsrapport
som ska spridas. Det är också en informationsskrift
om klostret. Det ökande intresset för klostret kräver
att fler guider utbildas och ökar troligtvis intresset
för andra aktiviteter i klosterområdet. Föreningen
använder sin hemsida för att sprida information. Vi
ingår dessutom i ett nätverk för Cistercienserkloster.
Efter symposiets avslutande fortsätter arbetet med
att sprida kunskaper och utveckla verksamheten.
Syfte
Det övergripande syftet är att öka kunskapen om Vårfruberga kloster och om klostrets betydelse. Genom
ökad kunskap skapas ett större engagemang för att
utveckla klosterområdet. Symposiedagarna har tre
olika målgrupper. Forskare och andra sakkunniga
inom berörda discipliner. Den breda allmänheten och
särskilt Strängnäsbor. Barn och unga som vill lära
mer om klosterliv och medeltid.
Projektägare:
Föreningen Vårfruberga Kloster
Projekttid:
2011-10-11 – 2013-06-30
Kontaktpersoner:
Märit Melbi, tel 0152-103 93, 070-399 56 59
Susanne Siiberg, tel 0152-303 83
Aktiviteterna lokaliseras till området runt Fogdö kyrka samt vid klosterområdet.
Projektets budget:
Projektstöd:
LAG-potten, Strängnäs:
Privat/ideell:
Privat/faktisk:
Totalt:
Mål
Ökad kunskap om Vårfruberga kloster dokumenterad
i en forskningsrapport. Minst 20 personer utanför
styrelsen ska aktivt förbereda och genomföra symposiet. Minst 100 deltar i öppna seminarier. Samt minst
100 barn och ungdomar ska delta i specifika aktiviteter. Symposiet och uppmärksamheten kring klos-
54
142 100 kronor
60 900 kronor
261 100 kronor
30 000 kronor
494 100 kronor
Ett drottningadöme i Mälardalen
Södermanlands hembygdsförbund söker stöd för att förstärka Mälsåkers slott och dess omgivande landsbygd som ett exklusivt besöksmål i norra Sörmland. Ambitionen är att erbjuda allt fler nya kunskaper och
upplevelser med fokus på två personligheter under Sveriges stormaktstid: Riksänkedrottning Hedvig Eleonora och friherre Gustaf Soop. Projektets plattform är en populärhistorisk utställning som ska generera särskilda
målinriktade evenemang som bland annat seminarier och studiebesök.
”Ett drottningadöme i Mälardalen” är ett långsiktigt
kunskapsprojekt på Mälsåkers slott med syfte att förstärka slottet och dess omgivande landsbygd som ett
exklusivt besöksmål. Platttormen är en populärhistorisk utställning som i sig ska bli en turistattraktion
och dessutom generera särskilda målinriktade evenemang som seminarier, studiebesök för forskare,
personal vid arkiv, bibliotek, museer m.m. Ambitionen är att erbjuda fler besökare nya kunskaper och
upplevelser med fokus på två personligheter under
Sveriges stormaktstid: Riksänkedrottning Hedvig
Eleonora och friherre Gustaf Soop – hennes förtrogne
ämbetsman som ”pensionsförvaltare” och Mälsåkers
slotts- och byggherre.
ligats, räknar man med uppmärksamhet i Mälardalen
i stort, inklusive Stockholm, och efterhand även utomlands med särskild inriktning på Nord-Tyskland.
Syfte
Besökspotentialen för Mälsåkers slott är långtifrån
utnyttjad. Målet är att öka slottets attraktionskraft
för fler och bredare målgrupper än idag, med förhöjt
kulturellt och kvalitativt innehåll. Det årliga antalet
besökare ska fördubblas från nuvarande drygt 5 000
till minst 10 000 vid projekttidens slut. Strävan är
att locka en del av de många utländska turister som
besöker t.ex. Gripsholms Slott och Grafikens Hus
i Mariefred att även upptäcka den vackra vägen till
Mälsåker, även om slottet ligger vid sidan av allfarvägarna. ”Varumärket” Mälsåkers slott börjar bli känt i
allt vidare kretsar i främst Sverige men också i Norge.
Inrymt i projektet finns en potential också i Tyskland.
Genom tysktalande tolkar samt foldrar och skylttexter på tyska – och andra språk – kan servicen för utländska turister förbättras.
Resultat
Ett enkelt flygblad produceras till sommaren 2012.
Inför säsongen 2013 ska en mera detaljerad folder
föreligga, och med översättningar till tyska och engelska. På sikt kan det bli en större bok om Mälsåkers
slott, av det slag som producerats om Drottningholms
Slott och Strömsholms Slott. Efter projekttidens slut
ska projektets genomförande och resultat redovisas i
en
rapport till finansiärer, sponsorer, samarbetspar
ter, relevanta myndigheter m.fl.
Mål
Långsiktiga mål är att främja en ökning av antalet besökare på Mälsåkers slott från 2011 års nivå på drygt
5 000 till c:a 10 000 inom fem år. Öka antalet särskilda studiebesök – utöver den ordinarie strömmen
av turister. Tillväxten i intresset hos institutioner för
vetenskap, museer, högre utbildning, Kungl. Biblioteket, Riks- och Slottsarkiven, Universitet och högskolor, Nationalmuseum. Uppmärksamhet av massmedier; lokalt, regionalt och nationellt.
Projektägare:
Södermanlands Hembygdsförbund
Projekttid:
2012-03-06 - 2013-12-31
Kontaktpersoner:
Jan Brandt, tel. 016-35 69 36, 0708-44 44 11
Verksamheten är lokaliserad till och fokuserad på
Mälsåkers slott. När första etappen av ”Ett drottningadöme i Mälardalen” är genomförd lagom till Mälsåkers öppnande i slutet av maj 2012 ska detta förhoppningsvis väcka intresse i främst norra Sörmland
– kärnan i det ursprungliga ”livgedinget”. I och med
den högtidliga invigningen, när även Etapp 2 förverk-
Projektets budget:
Projektstöd:
Landstinget:
Privat faktisk:
Totalt:
55
322 000 kronor
38 000 kronor
100 000 kronor
60 000 kronor
163 625 kronor
683 625 kronor
Drömfabriken i Stallarholmen
Drömfabriken i Stallarholmen bygger en hållbar verksamhet för den ideella föreningen Drömfabriken i Stallarholmen. Visionen är en livskraftig verksamhet från morgon
till kväll med fokus på kultur och skapande. I projektet vill
man arbeta med dag- och kvällsaktiviteter.
Drömfabriken tar fram ett redskap för hur medborgarnas önskemål och behov fångas upp samt skapar
en god känsla av delaktighet. En balans mellan ideellt engagemang och professionellt. Under projektet
ska man även undersöka om det finns ett reellt behov
av en stor mötesplats och hur den i så fall ska utformas. Målet är då att ta fram en skiss på lokalen om
450 kvm i Gula Industrihuset. På lång sikt sätter man
stort värde i att det finns en sund och långsiktig ekonomi för verksamheten och att man
inom en tidsperiod om 5-7 år står på egna
ben. Ambitionen är också att konceptet
med skapande, socialt engagemang och
forskning ska leda till att Drömfabriken
blir en inspirationskälla av nationell
betydelse.
Hösten 2010 genomfördes förstudien ”Kulturcentrum i Stallarholmen”. De viktigaste slutsatserna av
denna förstudie visar att det finns ett stort behov av
en mötesplats i Stallarholmen där unga och gamla
kan träffas. En plats som präglas av kreativitet och
gemenskap. För att göra det möjligt att driva den här
mötesplatsen finns behov av en väl fungerande dagverksamhet. En uthållig verksamhet kräver att lokalerna utnyttjas från morgon till kväll. Många
aktörer är intresserade av ett samarbete.
Det gäller både skolan och kyrkan, arbetsförmedlingen och socialtjänsten. Men
här krävs ett intensivt arbete under en
längre tidsperiod för att hitta innehållet
och finansieringen av ett samarbete. Vi
behöver en organisation, gärna i föreningsform, som driver arbetet vidare.
Resultat
Redan under projektets gång bygger man
successivt vidare på Drömfabrikens olika verksamheter med kurser kring skapande och bildning.
Förhoppningen är också att redan tidigt under projektperioden starta en dagverksamhet i liten skala och
att den steg för steg utvecklas under projektets gång.
Undersökande och genomförande är tänkt att löpa
parallellt för att få erfarenheter via görandet och inte
enbart planerandet. Detta skapar en större stabilitet.
Det är arbetsgruppens förhoppning att arbetssättet
när det gäller dagverksamheten ska väcka intresse
långt utanför Stallarholmen genom att bygga upp något unikt via team med skaparinspiratörer och med
motivationsarbete. Ett verktyg för spridning av resultatet blir de lokala medierna samt institutionerna
att sprida kunskap kring arbetet. Via den kommande
hemsidan
och sociala medier sprids också informa
tion om Drömfabrikens verksamhet.
Syfte
Föreningen Drömfabriken vill ge fler människor
möjligheten att realisera sina drömmar och tror på
skapande som ett verktyg för att väcka motivation,
glädje och livslust. Visionen är också att Drömfabriken ska fungera som en resurs för människor som
befinner sig i olika utsatta situationer. Det kan vara
skoltrötta elever, arbetslösa, sjukskrivna, ensamma
med flera. För att detta ska bli verklighet behövs ett
brett samarbete med bland annat Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, socialtjänsten, sjukvården och
andra organisationer.
Projektet genomförs i Stallarholmen. Men tanken är
att Drömfabriken kan vara en resurs även för den närliggande regionen. När det gäller dagverksamheten
är både Stallarholmen och hela Strängnäs kommun
möjliga upptagningsområden. Det är även möjligt att
kvällsverksamheten lockar intresserade från närliggande orter.
Projektägare:
Drömfabriken i Stallarholmen
Projekttid:
2012-04-30 - 2014-01-31
Kontaktpersoner:
Stefan Seidel, tel. 0702-85 10 25
Viktoria Eriksson, tel. 0707-54 66 94
Mål
Hitta en tydlig modell för Drömfabrikens dagverksamhet. Se vilket innehåll verksamheten ska ha samt
hur verksamheten ska organiseras och vilka som ska
arbeta med den. Man ska också se över hur verksamheten ska finansieras hitta lämpliga samarbetsparter.
Projektets budget:
Projektstöd:
Totalt:
56
151 900 kronor
65 100 kronor
130 000 kronor
347 000 kronor
Q-sam Strängnäs
Strängnäs Q – Lokalt resurscentrum för kvinnokraft söker stöd för att öka mångfalden i utbudet av varor och
tjänster i Sörmlands framtida näringar, det vill säga gröna näringar och besöksnäringar. Projektet vill också
erbjuda utrikesfödda kvinnor möjligheten att etablera sig på arbetsmarknaden och/eller näringslivet.
Resultat
Projektet drivs parallellt med ett andra projekt
Strängnäs-Sörmland-Världen, som drivs med stöd av
Länsstyrelsen för att främja kvinnors företagande i
Södermanlands län. De har beviljats stödet med syfte
att utveckla utrikesfödda kvinnors affärsidéer och stimulera till att starta företag inom framför allt gröna
näringar samt tjänste- och servicesektorn. Projektet
väntas resultera i 7 nystartade företag och 5 innovativa idéer. För att uppnå målet använder de sig av ett
processinriktat arbetssätt där teori varvas med praktiska och verklighetsförankrade övningar/arbetsuppgifter. Under 2012 inriktas projektet på kvinnornas
kompetenshöjning och utmejsling av den egna affärsiden. 2013 utvecklar kvinnorna sina affä rsidéer för att
under 2014 starta och driva företag. Kvinnorna kommer att ha tillgång till utrustade lokaler, professionell
affärsrådgivning, starta eget-utbildning, coachning,
seminarier mm. En viktig del är också besök/medverkan på olika mässor, marknader i närområdet. De
kvinnor som nu ingår i nätverket har ännu inga egna
företag, men med rätt support räknar man med att
flera kommer att utveckla sina affärsidéer och starta
företag utifrån sin kulturella bakgrund. Genom att
koppla deras praktiska kunnande till en affärsmässig
verksamhet kan både nya produkter och tjänster utöka mångfalden på Sörmlands landsbygd. Kunskaper
om miljövänliga och ekologiska odlingsmetoder uppnårs genom nära samarbete med befintliga företag.
Strängnäs Q vill öka mångfalden i produktionen och
utbudet av varor och tjänster i Sörmlands framtidsnäringar det vill säga gröna näringar och besöksnäringar och samtidigt erbjuda utrikesfödda kvinnor
möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden och/
eller i näringslivet. Strängnäs Q har i projektet Lär
av varandra kommit i kontakt med flera utrikesfödda
och företagsamma kvinnor, som längtar efter att kunna använda sin erfarenhet och kunskap i ett jobb eller som företagare. Strängnäs Q har kommit fram till
att det finns en reell möjlighet för dem att lotsa kvinnorna vidare genom att erbjuda tillgång till befintliga
nätverk och kompetens.
Syfte
Stötestenarna för utrikesfödda kvinnor är många:
brist på kontakter, pengar, formell utbildning, språkkunnighet och okunskap om regelverk. Därför vill
Strängnäs Q göra vad man kan för att på olika sätt
underlätta för kvinnorna att skapa en plattform för
att komma vidare i livet. De vill också tillföra dem
aktuell kunskap om miljövänliga produkter och ekologisk odling. Det finns en övertygelse om att de utrikesfödda kvinnorna, med kulturell bakgrund i bl a
Afrika, Asien och Sydamerika, kan öka mångfalden i
landsbygdsnäringarna samtidigt som de integreras i
samhället genom att delta i olika nätverk.
Projektet genomförs i Strängnäs kommun. I första
hand kommer Strängnäs kommun att ha nytta av
resultatet. I projektet kommer samarbetar man över
kommungränsen - främst med närliggande Flen och
Eskilstuna kommuner.
Projektägare:
Strängnäs Q - Lokalt resurscentrum
för kvinnokraft
Projekttid:
2012-04-30 – 2014-08-31
Kontaktpersoner:
Elisabeth Gustafsson, tel. 0738-33 37 71
Elsy Hedlund, tel. 0706-84 04 10
Mål
Målgruppen är utrikesfödda kvinnor som bor eller
verkar på landsbygden i Strängnäs kommun och som
har för avsikt att bedriva affärsverksamhet på landsbygden. De kontakter Strängnäs Q fått genom sin
egen föreningsverksamhet, nätverk de ingår i och projekt som genomförts utgör kärnan. Flertalet av de utrikesfödda kvinnorna studerar för närvarande på SFI
eller KomVux. Deras önskan är att få ett jobb eller att
starta affärsverksamhet, som ger dem möjlighet till ett
jämställt och självständigt liv. De vill använda sin erfarenhet och kunskap för att kunna försörja sig själva
och sina barn. Genom projektet får kvinnorna stöd för
att skapa konkreta affärs- eller jobbmöjligheter.
Projektets budget:
Projektstöd:
Övr. off. Strängnäs kommun:
Privat faktisk:
Totalt:
57
221 500 kronor
64 950 kronor
30 000 kronor
37 000 kronor
332 500 kronor
685 950 kronor
Reportage i Sörmlands Nyheter 2011-05-20
Gnesta Vattentorn
Föreningen Gnesta Vattentorn ideell förening renoverar och restaurerar bottenvåningen av vattentornet och gör den tillgänglig att vistas i samt möjlighet att bedriva verksamhet och aktiviteter i lokalen.
Projektet syftar bland annat till att vara ett besöksmål under Gnesta
konstrunda i september 2013.
• Vara ett besöksmål under Gnesta Konstrunda
Genom restarurering av tornet gör man det tillgängligt för besökare och möjligt att anorda musikevenemang, vigslar, möten och utställningar. Vattentornet
renoveras i första hand för att kunna bedriva verksamhet i tornets bottenvåning. Man säkerställer och
kompletterar befintlig el-anläggning, trappor, räcken
och skyddsnät, entréportar samt fönster i tornets övre
del. I anslutning till entrén kompletterar man med
skyddstak, trappa och ramp. l bottenvåningen förses
delar av vägg med akustikskivor och golv med nålfiltsmatta. Under förstudien som gjordes under 2011
tog man reda på kostnaderna för renovering av hela
tornet, både ut- och invändigt samt gjorde utåtriktade aktiviteter för att ta reda på Gnesta invånarnas
intresse för tornet och dess användning. Många svar
kom in från intresserade medborgare i alla åldrar.
september 2013.
• Stimulera till samarbete för en levande kulturbygd.
• Tillvarata ytterligare konkreta förslag från Gnestaborna på aktiviteter i tornet.
Resultat
En utvärdering av resultatet görs löpande, efter de
events som anordnas, under året. Föreningen har
en god relation med lokalpressen, som tidigare gjort
många artiklar om tornet. Resultatet kommer aktivt
att spridas på bloggar, hemsida och via Facebook. Då
man gjort de mest nödvändiga renoveringarna för att
möjliggöra verksamhet i tornets bottenvåning kommer man löpande kunna ha verksamhet som i sin tur
attraherar sponsorer, kommun, stiftelsefonder och
framför
allt intresserade Gnestabor.
Syfte
Gnesta vattentorn är ett landmärke för Gnesta som
på drygt 20 år inte varit möjligt att göra besök i. Syftet är att Gnesta vettentorn nu ska bli tillgängligt för
besökare samt göra det möjligt att bedriva olika typer
av verksamhet i tornets bottenvåning.
Projektägare:
Gnesta Vattentorn ideell förening
Projekttid:
2012-11-26 - 2013-08-31
Kontaktpersoner:
Stefan Seidel, tel. 0702-85 10 25
Viktoria Eriksson, tel. 0707-54 66 94
Gnesta
Mål
• Att Gnesta vattentorn blir en lokal i Gnesta att
räkna med vad gäller kulturaktiviteter.
• Att man under 2013 har haft 200 besökare på
olika evenemang.
• Skapa en ny mötesplats.
• Att medlemsantalet i Gnesta vattentom förening
ökar med 50 personer under projektets gång och i
samband med de aktiviteter som anordnas.
Projektets budget:
Projektstöd:
LAG-potten, Gnesta:
Offentlig fin. Gnesta:
Totalt:
94 500 kronor
35 500 kronor
5 000 kronor
26 250 kronor
161 250 kronor
Reportage i Sörmlands Nyheter 2011-08-26
58
Bettna Gym
nr:4 2012
Bettna Allmänna Idrottssällskap anlägger ett lokalt, tillgängligt
nyckelgym för invånarna på orten. Det bidrar till att främja
hälsan hos invånarna i närområdet och göra området mer
attraktivt inför kommande generationsskifte så att bygden kan
forstätta bedriva, skolor, förskoleverksamhet, affär osv.
Reportage
i Glimten
Bettna är en liten ort på cirka 1 000 invånare och ligger mellan Flen, Katrineholm och Nyköping. Genom
att anlägga ett nyckelgym i Bettna bidrar man till en
förbättrad folkhälsa samt värnar om miljön genom att
träningsmöjligheterna finns på orten och att man inte
behöver åka längre sträckor för att träna. Nyckelgymmet skapar en gemensam mötesplats för alla åldrar.
Resultat
De intäkter nyckelgymmet ger efter projekttiden återinvesteras i att utveckla samlingsplatsen ytterligare
med exempelvis lekplats, aktivitetsbana, utegym,
bygdegård, skateboardramp, grafittiplank m.m. Bettna allmänna idrottssällskap är en aktiv förening som
arbetar för att utvecklas vidare. Det kommer att erbjudas träningsmöjligheter av skiftande slag såsom:
cirkelträning, mjukgympa, yoga, tahi chi m.m. Man
kommer
att vara lyhörd gentemot kunderna för att
anpassa träningen för alla åldrar.
Syfte
Syftet är att anlägga ett nyckelgym för att på så sätt
bidra till en förbättrad folkhälsa. Positiva följder för
Bettna med ett nyckelgym är att mer sociala kontakter kan knytas och fler lär känna varandra, vilket bidrar till en starkare gemenskap och att en ”vi-känsla”
växer fram, nya nätverk byggs upp mellan privatpersoner, näringsidkare, föreningar, unga-gamla osv.
En naturlig träffpunkt skapas, vilket länge har efterfrågats av Bettnabor. Detta framkom tydligt på ett
stort ortsutvecklingsmöte som hölls tidigare, där en
rad olika aktiviteter saknades enligt ortsborna, bland
annat ett gym.
Projektägare:
Bettna allmänna Idrottsällskap
Projekttid:
2012-10-01 - 2013-11-02
Kontaktpersoner:
Jeanette Apelstig, tel. 0705-17 59 48
Bettna med omnejd.
Mål
Målet är att skapa en 200 kvadratmeter stor träningspaviljong vid idrottsplatsen och att gymmet ska
vara tillgängligt dygnet runt för de som är medlemmar. Ytterligare mål är att befrämja folkhälsan, öka
gemenskapen och göra Bettna mer attraktivt att bo
och verka i. Med tanke på att medelåldern är ganska
hög i Bettna och att generationsskifte är på gång är
en första målsättningen att 20% av Bettnas invånare
blir kunder.
Projektets budget:
Projektstöd:
LAG-potten, Flen:
Riksidrottsförbundet/
Sörmlandsiddrotten:
Sparbanken Sörmland:
Totalt:
59
663 750 kronor
248 750 kronor
250 000 kronor
50 000 kronor
341 600 kronor
1 554 100 kronor
Ungt Flyt
Leader Inlandet genomför ett samarbetsprojekt med
Leader Gästrikebygden och Leader Närheten där
ungdomar får kunskaper om hur de kan påverka
och bli aktiva i sin egen kommuns utveckling. I varje
område arrangeras träffar för att utbyta erfarenheter och få inspiration. Ungdomarna får kunskap om
hur de kan bli aktiva i sin egen hemkommuns utveckling, genom att lyssna och lära av andra ”goda
exempel”.
Mål
• Att föreningar och nätverk startar som fortsätter
även efter projektets slut.
• Att ungdomarna har blivit inspirerade att driva
demokrati- & inflytandefrågor på sina hemorter
och fortsätter inspirera andra unga att engageraa
sig i ortsutveckling.
• Att genomföra tre gemensamma tvådagarsseminarier med workshops med olika arbetsteman.
• Att starta minst tre arbetsgrupper som fördjupar
sig i var sitt tema.
• Att minst tre insatser för ökat inflytande för unga
genomförs eller påbörjas under projekttiden och
minst tre nya nätverk skapas mellan unga på
landsbygden.
Från de 15 kommuner som ingår i samarbetsprojektet
bildas en grupp bestående av tre ungdomar från varje
kommun. Projektet arbetar bland annat för att skapa
bättre attityder hos ungdomarna att vara delaktig och
engagerad och att se de möjligheter som finns. Exempel på diskussionsområden och teman:
• Ledarskap
• Arrangörs-/entreprenörskap
• Demokrati & inflytande
• Föreningslivets betydelse för ungdomar, Föreningskunskap
Syfte
Vi vill framhäva ungdomsinitiativ och vi tror att om
ungdomarna själva får vara med och påverka upplever de orten de bor på som roligare vilket i sin tur kan
leda till att de stannar längre på orten. I projektet får
ungdomarna träna på sitt ledarskap, att samarbeta och
planera mm. Projektet fokuserar på ungdomsinitiativ
och det genomsyrar hela projektet. Alla aktiviteter,
workshops och utbildningar som genomförs görs av
och med unga. Har vi en föreläsning om entreprenörskap så kommer föreläsaren självklart också att vara
ung. Ungdomarna får en möjlighet att arbeta praktiskt
med ledarskap och pedagogik och på så sätt vidareutvecklas i det egna ledarskapet.
Resultat
Projektet presenteras på leaderområdenas webbplatser, där också resultatet sprids. Även de föreningar,
organisationer och kommuner som deltar i projektet
fungerar som förmedlare av projektet och dess resultat. Målet är att ungdomarna som deltar i projektet ska
fortsätta genomföra aktiviteter och arrangemang även
efter projektets slut och att det tillkommer ungdomar
efterhand. Föreningar förväntas starta av ungdomar
som vill arrangera och göra kul saker tillsammans med
andra. Bestående nätverk skapas mellan deltagarna
i projektet som träffas för att samordna aktiviteter.
Samarbetsparter som t.ex Aktiv Ungdom blir en naturlig kontakt för de unga som behöver hjälp med utbild
ningar,
bidragsansökningar eller bara tips och råd.
Projektet bedrivs i hela de tre ingående leaderområdena. Leader Inlandet: Flen, Gnesta, Kungsör,
Nykvarn samt Eskilstuna och Strängnäs landsbygd.
Leader Gästrikebygden: Hofors, Ockelbo och delar av
Gävle och Sandviken. Leader Närheten: Grums, Kil,
Forshaga, Hammarö och Karlstads landsbygd.
Projektägare:
Leader Inlandet
Projekttid:
2012-02-06 – 2013-12-31
Kontaktpersoner:
Emma Dahlin tel. 0721-81 27 27
Birgit Andersson tel. 016-550 01 15
Projektets budget:
Projektstöd:
LAG-potten:
Totalt:
60
343 040 kronor
147 017 kronor
208 845 kronor
698 902 kronor
Hopaskaket - det goda samtalet
Leader Inlandet genomför ett samarbetsprojekt med Leader Södertälje Landsbygd och Leader Östra Skaraborg för att utbyta erfarenheter och lära av andra LAG i landet. Det handlar om ett vidgat arbetssätt och
metoder för LAGarbetet samt att bredda nätverket för att lättare hämta hem information, erfarenheter och
främja ett samarbete mellan LAG på nationell nivå.
Mål
Att skapa ett nytt nätverk för fortsatt samarbete, både
i resterande del av innevarande programperiod och
i kommande arbete med landsbygdsutveckling. En
ökad förståelse för regelverken leder till bättre service
gentemot våra projektsökande.
I samarbetsprojektet deltar ledamöter och personal.
Projektet skapar nätverk för utbyte av erfarenheter och
ett gemensamt och ömsesidigt lärande som exempelvis
i hur man upplever arbetet i LAG, vad har fungerat bra
respektive dåligt. Teman för det gemensamma lärandet är kompetens kring Landsbygdsprogrammet, EUs
gemensamma jordbrukspolitik (CAP), EU-frågor samt
stödformer utöver Leader. Utbytet handlar också om
hur en bra utvecklingsstrategi utformas och utvärderas, hur vi kommunicerar resultat till våra uppdragsgivare. Hur utvecklar vi projektets nätverk, administration och samarbete.
Resultat
Presentation av projektet, framskridande och resultat
kommer att spridas via de tre leaderområdenas webbplatser och sedvanliga informationskanaler. Resultatet sprids även till intressenter i landsbygdsfrågor på
den informationsträff som planeras att genomföras
under våren 2013. En artikel om projektet skrivs och
sprids till Landsbygdsnätverket och Leaders Samverkansgrupp för publicering i Nyhetsbrev.
Efter projekttidens slut kommer nätverk att finnas
för fortsatt LAG-arbete. Samarbetet fortsätter i uppstartsarbetet och genomförandet av kommande pro
gramperiod.
Syfte
LAG Leader Inlandet, Leader Södertälje Landsbygd och
Leader Östra Skaraborg har alla tre uppmärksammat
ett behov av att utbyta erfarenheter och lära av andra.
Ett ömsesidigt lärande och erfarenhetsutbyte skapar
förutsättningar för bättre kvalitet i genomförandet av
utvecklingsstrategierna och LAGs verksamhet. Dessutom skapas en ökad förståelse för regler, kontroll, administration och dokumentation. ”Det Goda Samtalet”
- metod som bygger på spontanitet och informalitet
Lärande och erfarenhetsutbyte. För att skapa ytterligare förståelse för EUs gemensamma jordbrukspolitik
(CAP) och dess regelverk ska en studieresa till Bryssel
genomföras, vilket även ger förståelse för Leaders plats
på lokal, regional, nationell och EU-nivå.
Projektägare:
Leader Inlandet
Projekttid:
2012-04-23 - 2013-12-31
Kontaktpersoner:
Niklas Witt, tel. 0157-190 17
Birgit Andersson, tel. 016-550 0115
Leader Inlandet: Flen, Gnesta, Kungsör, Nykvarn samt
Eskilstuna och Strängnäs landsbygd. Leader Södertälje
Landsbygd. Leader Östra Skaraborg: Hjo, Falköping,
Tibro, Tidaholm, Skövde landsbygd, Habo och Mullsjö.
Projektets budget:
Projektstöd:
LAG-potten:
Totalt:
61
248 760 kronor
106 611 kronor
355 372 kronor
Landsbygden utvecklas bara om människor vill bo och engagera sig på landet.
Människor som har idéer och som vill ta
tag i saker och ting.
Leader Inlandet
Munktell Science Park, Munktellstorget 2
633 43 Eskilstuna
Tel. 016-550 01 15, 550 01 16
www.leaderinlandet.se
2013-03-15 Layout: Cecilia Johansson & Birgit Andersson, Leader Inlandet. Foto: Projektdeltagare samt Leader Inlandets personal om inte annat anges.
Landsbygden får kraft genom LAG-arbete

Beviljade projekt 2013

Transcription

Similar documents

Mobil Tidrapportering

En Ideell kulturallians i Sörmland – ett lyft för den ideella sektorn?

CV Eva-Lena Edholm

Riktlinjer av VA-anslutningar utanför verksamhetsområdet

1 Hjärtebarnsföreningen i Stockholms län Verksamhetsberättelse

Så här gick det

Lukt - Fukt & Mögel - Alron Chemical Co AB

SKUMPARTY. - Bugrun.com

Ladda ner - Föreningen Solbackapojkarna

Verksamhetsberättelse för år 2012

Årsredovisning och verksamhetsberättelse 2013

UMEÅ UNIVERSITET - Statsvetenskapliga institutionen