Energiomsättning

Transcription

Energiomsättning
Energiomsättning
ATP utgör den omedelbara energikällan
ATP+H20  ADP+Pi+energi
ATP
Energiprocesser
Energi
Muskelarbete
Jontransport
Uppbyggnad
Förbränning
Spjälkning
ADP+Pi
Nedbrytning av ATP och PCr
Alaktacida processer
ATP+H20  ADP+Pi+energi
PCr+ADP  Cr+ATP
Katalyserats av enzymet kreatin kinase (CK) som vid
muskelskad läcker ut i blodet.
Vid max arbete räcker muskelns förråd av
ATP: <5 sek
PCr 20-30 sek
T1/2= ca 30 sek fullständig 2-5min, men under
anaeroba förhållanden återbildas ej PCr
Frågeställning
Alaktacida processer
1. Vilket är den enda direkta
energigivande processen
och hur går den till?
2. Hur länge räcker denna
process utan nybildning?
3. Vilka är de tre energigivande
processerna
ATP utgör den omedelbara
energikällan
ATP+H20  ADP+Pi+energi
Vid max arbete räcker muskelns
förråd av ATP: <5 sek
Anaerob- alaktacid, lakatcid samt
aerob process.
Frågeställning
Alaktacida processer
1. Hur mycket PCr (kreatin)
kan lagras i kroppen
2. Vilken effekt? (hög, låg
medel)
3. Kapacitet? ( hur lång
arbetskapacitet/tid)
4. Träningsbarhet?
5. Återhämtningstid? (T1/2)
6. Nämn dess nyckelenzym?
7. Hur många netto ATP
återbildas?
ca 120g (4g/kg muskel)
Hög effekt, Låg kapacitet (20-30sek)
Låg
T1/2= ca 30sek
Creatine Kinase
 PCr+ADP  Cr+ATP
Glykolys
Laktacid process
Glukos
ATP
ADP
Glukos 6-fosfat
ATP
ADP
•Sker i
muskelcellens
cytosol
•Hög effekt
•Liten kapacitet
Glykogen
2 ADP
2 ATP
2 ADP
2 ATP
2 Pyrudruvsyra
2 Mjölksyra
Enzym
Katalysator (skyndar på, förbrukas ej)
Protein
Specificitet (en reaktion = ett enzym)
Coenzym: ämne som ingår som substrat eller
produkt i flera enzymatiska reaktioner, ex
NAD+, NADH, CoA, förbrukas ej utan växlar
från oxiderad/reducerad form
Cofaktor: ämne som behövs för att aktivera
ett enzym, ex; Mg2+, Fe2+
Reaktioner
Oxidation= avgivande av e-, borttagande av H,
eller tillförande av O2
Reduktion=upptag av e-, tillförande av H, eller
borttagande av O2
Oxidation och reduktion sker samtidigt och är
varandras förutsättningar. Ex NAD+/NADH
Glykolys
Oxidering av spjälkningsprodukten och
reducering av av coenzymet, energin från
denna reaktion tillför en fosfat-grupp
Utan tillgång på oxiderat coenzym (NAD+)
stannar glykolysen. I skelettmuskulaturen
återvinns vid syrebrist NAD+ genom
redoxreaktion där pyrodruvsyra reduceras till
mjölksyra
Glykogenolys - Glykolys
Glykogen depåer
CHO-depåer för en man 70kg
Muskelglykogen ca 350g
Leverglykogen ca 150g
Blodglukos ca 1 gram/l blod
•Glukoneogenes = nybildning av glykogen av exempelvis laktat
•Kallas Coricykeln
•Man kan blockera glukoneogenesen med alkohol, och det är bara
levern som kan bygga upp glukos och bilda glukos av glykogen
Anaeroba processer och begränsningar
Buffring
Mjölkryra buffras i blodet av ff a
•HCO3,
•Plasmaprotein,
•Hb.
Träningsbart!!!
Anaeroba processer och begränsningar
•H+ ackumeleras och hämmar kontraktionssystemet
•Buffringskapaciteten är avgörande för hur tålig man är
•Mentala
•PCr tillskott
•Muskelmassan har således stor betydelse
Anaerob träning
•Anaerob kapacitet = Hastigheten på glykolysen, VLamax
Anaerob effekt??
•Anaerob power, utnyttjandet av anaerobakapaciteten.
Tålighet!!
Anaerob träningsbarhet
Studie 6 veckor anaerobträning
Muskelmassa 
ATP i muskel 
PCr i muskel 
Glykolytiska enzymer, LDH+PFK  ca 10-20%
Creatin kinase 
ATP spjälkande enzymer 
HLa koncenttration muskel/blod  ca 10%
Buffringskapacitet  ca 5-30%
Max O2 deficit  ca 10%
Max O2deficit
150
150
100
VO2max
Accumumulated
O2-uptake
Max O2deficit = Arbetets syrekrav - Förbrukad syremängd
Frågeställning
Glykolysen
1. Hur mycket glykogen kan
lagras i kroppen
2. Vilken effekt? (hög, låg
medel)
3. Kapacitet? ( hur lång
arbetskapacitet/tid)
4. Träningsbarhet?
5. Vad är dess begränsningar
6. Nämn dess nyckelenzym?
7. Hur många netto ATP
återbildas?
ca 500g mer med träning och
glykogenladdning
Hög effekt, medium kapacitet
Låg???
 NAD+ , H+, substrattillgång
PFK, NAD+ och NADH
 2 ATP
Aeroba processer
•Sker i cellens mitokondrie
•Kräver syre
•Hög kapacitet
•Lägre effekt
•Substrat: CHO, fett, protein
•Produkt: CO2 + H2O
Glykogen
Glukos
Pyrodruvsyra
Fett
Triglycerider
FFA
Utbyte
36-38 ATP Netto
36mol ATP/mol glukos
6mol ATP per mol O2 vid
förbränning ac CHO
5,4 vid förbränning av FFA
O2
Citronsyracykeln
Elektrontransportkedjan
Oxidativ fosforylering
ATP
CO2
Glykogen
Glukos
Fett
Triglycerider
Pyrodruvsyra
FFA
O2
O2
Citronsyracykeln
Elektrontransportkedjan
Oxidativ fosforylering
ATP
CO2
Aeroba processer - beta-oxidation
Proteinet albumin
transporterar FFA i blodet
Karnitin in i mitokondrien
Aeroba processer - Glykogen
Aerob träning
Aerob kapacitet = VO2peak, VO2maxmaximala
syreupptaget.
Aerob power = utnyttjande grad av VO2peak, tröskel
Aerob träning
Mycket träningsbart!!
Centralt
Q=SL (Blodvolym, Hjärtvolym, Hjärtmuskulatur)
Slagvolym tränad/otränad = 150ml/90 i vila 200/120ml i arbete
Q tränad/otränad
= 5l/min vila 40/20l/min arbete
Ventilation
Vila 5l/min
= 120/220 l/min
Aerob träning
Mycket träningsbart!!
Intermediärt
Blodvolym män 6-7l / 4-5l Kvinnor 3-4L
Hb 
män 140-160 otränad/140-150 tränad
Kvinnor 125-145
Orsak: Plasma volymen
Värmereglering
Aerob träning
Mycket träningsbart!!
Perifiert
Kapillärtäthet  tränad/otränad=700/300 /mm2
Mitokondrietäthet 
Oxidativa enzymer 
Myoglobinhalt
Syreutnyttjande tränad/otränad=10ml/l / 20ml/l blod
Perfusionskapacitet
Aerob träning
Aerob Power.
Nyttjande graden
Tröskel
Energiprocesser under simning
Tabell. Relativa bidrag från de olika energiprocesserna vid olika distanser. Sammanställt från uppgifter av
Maglischo 1982 (M), Troup 1984 (T) och Houston 1978 (H) ( Gullstrand, swimming as an endurance sport).
Distans Arbetstid ATP-PCr %
50
100
200
400
800
1500
0.22
0.50
1.50
3.50
7.50
15.00
M
78
25
10
7
5
3
T
98
80
30
20
10
H
-
HLa %
M
20
65
65
40
30
20
T
2
15
65
55
20
Total
H
-
M
98
90
75
47
35
23
T
100
95
95
75
30
H
80
60
40
17
10
Aerob
metabolism
M
T
H
2
10 5
20
25 5
40
53 25 60
65 83
77 70 90
Energiprocesser under simning
ENERGY METABOLISM DURING
SPRINT SWIMMING
S.RING, A. MADER, W. WIRTZ, K. WILKE,
•N=12 (23,3±3,3yr, 186,1±6,9cm
•15m, 25m,50m allout sprints
•Sprinters, non sprinters
•Post peak oxygen uptake
•La
•Mader´s data-simulation
•5,8-6,3 s High glycolytic activation
•17,8-29,1% Aerobic contribution
Energiprocesser under simning
V
PCr
HLa
Duration
Aerob
Steady state, EPOC
O2deficit
•PCr
•Hla
•myoglobin
EPOC
•PCr återbildning
•Myoglobin
•Andningsarbete
•Hjärtarbete
•Metabolisering av Hla
•Temperatur
•Glykoneogenes
O2 förbrukning
O2deficit
Steady state
EPOC
Tid
Start
Stopp
Aerob frågeställning
Av vilka energisubstrat kan CoA
bildas
Vilken effekt? (hög, låg medel)
Kapacitet? ( hur lång
arbetskapacitet/tid)
Träningsbarhet
Hur många netto ATP återbildas
Vad är dess begränsningar
Fett, CHO, (protein)
Låg effekt, stor kapacitet
Trötthet
???????????????????
Restitutionstider
Belastning
Restitutionstid
Energisystem
Aerob
7-9 h
Alaktacid
32-40 h
Anaerob
72 h
Aerob
24-32 h
Alaktacid
48-62 h
Anaerob
6-12
Aerob
72
Alaktacid
24-32
Anaerob
12
Aerob
Anaerob
Snabbhet
Restitutionstider
Högintensivt!!!
Moderat + Moderat ≠ Hög